470577.pdf
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1462 1947. nr
nr 577.
k unql . maj :ts förordning
om statlig förmögenhetsskatt;
given båstad den 26 juli 1947.
kungl. maj:t har, i överensstämmelse med riksdagens beslut^, funnit gott
förordna som följer.
'4
inledande bestämmelser.
1 §.till
staten skall årligen erläggas förmögeoihetsskatt enligt i denna förord
ning givna bestämmelser.
angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
förmögenhetsskatt stadgas i taxeringsförordningen.
vid taxeringen till förmögenhetsskatt skola bestämmelserna i 3 §, 4 § tredje
stycket och 64 § 2 mom. kommunalskattelagem äga motsvarande tillämpning.,
i den mån bestämmelserna i kommunal skattelagen eller i denna förordning
meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga
tillämpning vid taxeringen till förmögenhetsskatt, skola likaledes anvisning
arna till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse. ''
skattepliktig förmögenhet.
2 §.skattepliktig
förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges nedan
i 3 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger kapital- '
värdet av hans skulder.
1 mom. vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår
av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:
a) fastighet, frälseränta inbegripen;
b) tomträtt, vattenfallsrätt ;
c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs för-'
värvs verksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom levande och
döda inventarier, råämnen, varor, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, pa- '
tent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till
stenbrott och -dylikt;
i
i
i
w
i
.l’
v
1
d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller titlånats eller nedlagts i,
obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra ford-
ringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag eller rede
rier, i den mån samma kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd
egendom ;
e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga
bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre in
ventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, mo
torbåtar och dylikt, så ock smycken;
f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas
med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång
1
fr.
fe
fet
1 biksdagons akrlvelso 1947: 487.
¬
. ' nr 577. 1463
. <
k'
i för alla, upplåfen för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer att
'' utlöpa inom fem år efter beskattningårets utgång;
' g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,
som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och be
stämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.
2 mom. såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptagas icke:
a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;
i'i b; rätt till undantagsförmåner samt till pension och annan förmån, som
åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande, ävensom till sådan liv-
■' ränta, varom förmäles i 32 § 2 mom. a)—c) kommunalskattelagen ;
c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest den-
i ' samma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt vär-
det av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000 kro-
d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen;
e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den skatt
skyldiges och hans familjs personliga bruk;
£) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej
ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten
2 ^ tillgängliga;
s') sådana tillgångar, som avses i 1 mom, e) här ovan, därest sammanlagda
värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1000 kronor;
‘ h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom rätt
‘ till firmananm, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt;
i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den
äkattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa
. .eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa.
.:'v (se vidare anvisningarna.)
:)i 4 5.• /, tv'
värdesättning av tillgångar, som i 3 § 1 mom. omförmälas, skall ske med
hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång och med iakttagande
av här nedan meddelade bestämmelser.
fastighet, frälseränta inbegripen, upptages till det taxeringsvärde, som vid
nämnda tidpunkt var för densamma gällande. var sådant värde då ej åsatt
‘ eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan under taxe-
ringsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till det taxe
ringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsatt.
tomträtt eller vattenfallsrätt skall upptagas till det värde, som rättigheten
' med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår,
kan anses hava betingat vid en försäljning under normala_ förhållanden.
' lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binä-
/ ringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget
.affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.
^ fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse, upp
tagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret upp-
‘ lupen men ej förfallen ränta.
fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före
(' föirfallodagen, uppskattas till belopp, som efter en räntefot av fem procent
utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna förordning fogad
tabell i. osäker fordran upptages till det belopp, varmed den kan beräknas
inflyta. värdelös fordran upptages icke.
värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till det
'i
¬
1464 - 1947. ■
noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som må ka
varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden.
annan för evärdelig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än frälserän
uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den uppgått under beska
ningsåret.
kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta, avkomst elle"
förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattnings
året, och en räntefot av fem för hundra om året enligt de vid denna förord
ning fogade tabellerna ii, m och iv.
rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock
är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabellerna iii och iv,
såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger
det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.
är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda, att
rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. fortfar däremot rättigheten oför-'
ändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.
andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation alle-'
nast delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde
motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen
därest föreningen trätt i likvidation.
övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava betingat
vid försäljning under normala förhållanden.
(se vidare anvisningarna.)
5 §.
vid förmögenhetsberäkningen skola den skattskyldiges skulder upptagas till
sitt kapitalvärde, sådant detta var vid beskattningsårets utgång.
skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall upp
tagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen^ ränta.
i
r>
i
skattskyldighet för förmögenliet.
6 §.
v!
1
1
fe
angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapital
värdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva un-
dantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift, skall ’?
vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fodran eller av
ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning.
borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så ock
annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid'^
beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga skulder.
under avdragsgilla skulder inbegripas även den skattskyldiges oguldna, på > "
grund av taxering under beskattningsåret eller något föregående år utgående • skatter.
e
i
1 mom. skyldighet att erlägga skatt för förmögenliet åligger, såframt ej ^
annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överens
kommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:
a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets ut- }
gång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro här i riket
¬
f . nr 577. — 1465
bosatta, ävensom i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt omför-
:inälda familjestiftelser:
, för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här
i riket eller å utländsk ort;
b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlem-
' ' skåpet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av för ge-
■ mensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt
^ andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas ge
mensamma räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga
dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst;
' för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i ri
ket eller å utländsk ort;
‘ c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
' utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här i ri
ket bosatta, samt utländska bolag;
för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket ned
lagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier, dock att skattskyldighet
föreligger för sådana aktier, som äro nedlagda i rörelse här i riket.
medlem av konungahuset är frikallad från utgörande av skatt för förmö
genhet.
■ nör skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten att
erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade före-
■skrifter.
hypoteksföreningar, bo'stadskreditföreningar och jordbrukets kreditkassor
i äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.
‘ 'imm. med här i riket nedlagd förmögenhet avses ;
‘ v'iv-a tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma
as här i riket;
l b) tillgångar, som omförmälas i 3 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma
innas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes
bedrives; samt
’> ’ c) svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag och
rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå under b) i detta mom.
när skattskyldighet för förmögenhet är begränsad enligt vad i 1 mom. stad
gas, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som häf
tar vid den förmögenhet skattskyldigheten avser.
(se vidare anvisningarna.)
i
1
■ 1 7
§.
i fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställas med ägare;
a) den som innehar fast eller lös egendom med fideikommissrätt;
b) innehavare av fastighet med stadgad åborätt; innehavare av så kallad
ofri tomt i stad och den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig
besittningsrätt; innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till
bergshanteringens understöd;
c) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av
. förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap ;
d) annan, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet,
v vartill äganderätten tulagts någon hans avkomling, adoptivbarn eller adop
tivbarns avkomling;e)
den som i enlighet med stiftelses ändamål att tillgodose viss _ familjs
eller vissa familjers ekonomiska intressen under sin livstid äger åtnjuta av
kastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer stiftelsen;
f- 362 —'/y002^/. svensk förfauningssamlina iw, nr 575 —577.
"t
¬
1466 1947. nr
&-■*
■■ /l: t- ^^-7'
f) så ock eljest dea som äger åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill
äganderätten tillkommer annan, därest sådant förhållande föreligger, att han 5
finnes i avseende, varom nu är fråga, skäligen böra betraktas såsom förmö
genhetens ägare.
föreskrifterna i e) och f) här ovan må dock ej föranleda till att förmögen
heten beräknas högre än till tjugufem gånger det belopp, som avkastningen
av förmögenheten utgjort under nästföregående beskattningsår.
(se vidare anvisningarna.)
8 §.
beräkning av statlig förmögenlietsskatt.
9 §.
10 §.
fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. förord
ningen om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse skall icke utgöra
statlig förmögenhetsskatt, därest den beskattningsbara förmögenheten icke
överstiger 30 000 kronor.
ej heller föreligger skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt för juridisk
person som avses i 6 § 1 mom. b) denna förordning, därest den beskattnings
bara förmögenheten icke överstiger 5 000 kronor.
har skattskyldig hemmavarande barn, som den 1 november året näst före '
taxeringsåret icke fyllt 21 år, skall, därest barnets till statlig inkomstskatt
beräknade beskattningsbara inkomst icke uppgår till minst 10 kronor, den
skattskyldige taxeras jämväl för barnets förmögenhet. i den skattskyldiges ’
skattepliktiga förmögenhet inbegripes i sådant fall jämväl barnets förmögenhet.
statlig förmögenhetsskatt skall utgå i förhållande till den på nedan angivet
sätt bestämda beskattningsbara förmögenheten.
såsom beskattningsbar förmögenhet upptages, utom i fall som avses i tredje
stycket här nedan, den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet vid beskatt
ningsårets utgång.
därest för fysisk person eller oskift dödsbo den skattepliktiga förmögenhe
ten överstiger trettio gånger ett belopp, motsvarande summan av de för den „
skattskyldige för ifrågavarande beskattningsår enligt förordningen om statlig '
inkoms.tskatt fastställda inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med en
ligt samma förordning medgivna avdrag för underskott å förvärvskälla (sam-
manräknad nettoinkomst) , skall den beskattningsbara förmögenheten utgöra
ett belopp, motsvarande trettio gånger den. sammanräknade nettoinkomsten,
dock minst femtio procent av den skattepliktiga förmögenheten.
har vid uppskattning av förmögenhet den värdesättning av tillgångar i rö
relse, som skett i skattskyldigs räkenskaper och som godkänts vid inkomstbe
räkningen, frångåtts, skall till grund för tillämpning av de i tredje stycket med
delade bestämmelserna läggas den sammanräknade nettoinkomst som skulle
hava fastställts, om den vid förmögenhetsuppskattningen gjorda värdesättning
en av tillgångarna tillämpats även vid inkomstberäkningen. vid beräkning av
den i föregående punkt avsedda inlcomsten skall iakttagas, att värdesättning
av tillgångarna vid utgången av närmast föregående beskattningsår skall ske
enligt grunder motsvarande dem, vilka tillämpats vid förmögenhetsuppskatt
ningen för det beslcattningsår varom fråga är.
beskattningsbar förmögenhet utföres i fulla hundratal kronor, så att över
skjutande belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.
-•?
t'.
u
5;
¬
c
. nr 577. 1467
11 §.
; 1 mom. statlig förmögenlietsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt om
förmäld familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenlieten icke överstiger 100 000 kronor: sex
promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger
;; 30000 kronor, dock lägst en krona;
' när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
100 000 men icke 150 000 kr.: 420 kr. för 100 000 kr. och 10 av återstoden;
^ 150 000 > j 200 000 » : 920 > 150 000 » ^ 12 o/oo ^ ^ ;
/ 200 000 > 5 300 000 i> : 1520 > » 200 000 » >15 "/oo j > ;
j v 300 000 kr. : 3 020 > > 300 000 > » 18 °/oo » »
w'; 2 mom. statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses i
; , 0 § 1 mom. b) denna förordning, utgöra:
en och en halv promille av den del av den beskattningsbara förmögenhe
ten, som överstiger 5 000 kronor, dock lägst en krona.
12 §.
1 mom. för äkta makar, som under hela beskattningsåret eller större delen
'.därav levt tillsammans, beräknas den skattepliktiga förmögenheten för ma-
i .kama var för sig, varvid boets gemensamma förmögenhet inräknas i mannens
skattepliktiga förmögenhet. har därvid skuld, som i 5 § avses, helt eller delvis
‘' éj kunnat utnyttjas å den därtill närmast iderättigade makens förmögenhet,
!; må bristen avräknas å den andra makens förmögenhet. den beskattningsbara
förmögenheten beräknas för makarna gemensamt under hänsyntagande, vid
^ ^ tillämpning av 9 § tredje och fjärde styckena, till makarnas sammanlagda netto
in ■' \ omst. frågan om skatteplikt enligt 10 § bedömes med hänsyn till makarnas
sålunda bestämda beskattningsbara förmögenhet. skatt beräknas likaledes efter
' da förmögenhet samt fördelas å makarna efter deras skattepliktiga förmö-
nheter.
2 mom. äkita makar, som under hela beskattningsåret eller större delen
därav levt åtskilda, skola i fråga om taxering till statlig förmögenhetsskatt
anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga.
' eftertazering ’.
13. §. _
har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid
taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,
, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föran-
, letts, att han icke blivit taxerad till stathg förmögenhetsskatt eller att han
blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till statlig för
mögenhetsskatt att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande un-
dandragits statsverket. beträffande dylik eftertaxering skall vad som är stad-
’ gat rörande eftertaxering till statlig inkomstskatt äga motsvarande tillämp
ning.
beskattningsort.
14 §.
skattskyldig taxeras till statlig förmögenhetsskatt i den kommun, där han
s-kall taxeras till statlig inkomstskatt.
f
¬
t
ti
1468 — 1947. nr
allmänna bestämmelser.
15 §.
16 §.
18 §.
berson, som tillliört främmande makt& härvarande besmckning- eller lönade
konsulat eller beskickningrens eller konsulatets betjäning- och som icke varit
svensk medborg-are, anses i beskattningshänseende icke hava varit här i ri
ket bosatt. sådan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skattskyldig
heten som följer av vad nu sagts, frikallelse från skattskyldighet för förmö
genhet, som utgöres av andelar i svenska ekonomiska föreningar. skatt skall
av pers-on, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i riket, där han
under beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att
sådant fall förelegat, stadigvarande ^{istats.
vad ovan sagts gäller jämväl sådan persons hustru, bam under 18 år och
enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska med
borgare.
1 7)wm. har här i riket bosatt skattskyldig avlidit och efterlämnat bodel-
ägarei, som vid hans frånfälle var beroende av honom för sin försörjning, och^
har dödsboet att på grund av taxering för förmögenhet enligt denna förord-,
ning erlägga kvarstående eller tilllmmmande skatt imder uppbördstermin, ,
som äger rum eller avslutas efter dödsfallet, äger beskattningsnämnd, där öm- ,
mande omständigheter äro för handen, att efter framställning från dödsboet
medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av nämnda skatt. befrielse
som nyss sagts må avse skatt, som påförts den avlidne eller, såvitt angår det
beskattningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom.
befrielse må dock icke avse skatt, som påförts på grund av eftertaxering
och som rätteligen skolat erläggas under uppbördstermin, vilken ägt rum föré.
dödsfallet.
framställning som avses i första stycket skall avlämnas senast under andra .
kalenderåret efter dödsåret.
2 mom. för statlig förmögenhetsskatt, som påförts avliden person eller,
såvitt angår det beslmttningsår varunder dödsfallet inträffade, oskift dödsbo
efter honom, svare dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet. är boet
skiftat, svare bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper ’
och icke i något fall med mera än hans lott i boet utgör.
vad nu sagts skall gälla även statlig förmögenhetsskatt, som på grund av
eftertaxering påförts i stället för avliden person hans dödsbo.
i!
1
1 mom. vad i denna förordning stadgas om person, som varit här i riket
bosatt, skall jämväl äga tillämpning å person, som i sverige stadigvarande
vistats utan att vara härstädes bosatt.
2 mom. med utländskt bolag skall, där ej annat uttryckligen stadgas, i
denna förordning likställas' främmande stat samt utländsk menighet, försäk-
ringsanstalt och förening ävensom annan här i riket icke hemmahörande juri- '
disk person.
17 §.
ä svensk medborgare, som tillliört svensk beskickning hos utländsk makt
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning
och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, skall tillämpas vad i ^
denna förordning stadgas angående här i riket bosatt person.
vad nu sa^ gäller jämväl sådan persons hustru samt bam under 18 år,
därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.
i
å
■ä
r
k
¬
{-
. nr 577. -
19 §.
1469
där för tillampniag'en av denna förordning- erfordras tabeller eller före-
, skrifter utöver vad de vdd förordningen fogade tabellerna ocb anvisningarna
i innehålla, äger konungen utfärda sådana tabeller eller föreskrifter.
n
om undantag från denna förordnings bestämmelser i vissa fall.
20 §.
2
1 mom. är förmögenhet, för vilken statlig förmögenhetsskatt skall utgöras,
tillika underkastad motsvarande beskattning i annan stat, och har, till före
kommande av eller lindring i dylik dubbelbeskattning, överenskommelse träf
fats om uppdelning av besbatlningsrätten mellan nämnda stat och sverige
-eller förordnande meddelats, att viss förmögenhet eller förmögenhet av visst
, slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i riket, skall beskatt
ning, som äger rum med tillämpning av överenskommelse eller förordnande,
• varom nu sagts, anses hava ägt rum enligt denna förordning.
2 rncrn. konungen äger, till förekommande av eller lindring i sådan dubbel-
' beskattning, som i 1 mom. sägs, med annan stats regering träffa överenskom
melse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan berörda stat och
verige av förmögenhet, som är underkastad dubbelbeskattning, eller ock,
'■ imder förutsättning av ömsesidighet i tillämpliga hänseenden, förordna, att
: ms förmögenhet eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara fri
j "från beskattning här i riket.
i fall, varom i detta mom. förmäles, må konungen förklara, att statlig
, yförrdögenhetsskatt skall för skattskyldig fastställas till högre belopp än gäl-
■•lande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att
' pgå till större del, procentuellt beräknad, av den på grundval av överens-
ömmelsen eller beslutet fastställda beskattningsbara förmögenheten än skat-
en skulle utgjort av den beskattningsbara förmögenhet, som skulle hava fast-
,tällts, om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller beslutet.
<■ överenskommelse med främmande stats regering i fråga, varom i detta
öm. förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte, som infaller
ärmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit.
3 mom. konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som må finnas
erforderliga för tillämpning av överenskommelser eller förordnanden, varom i
enna paragraf stadgas.
21 §.
under förutsättning av ömsesidighet må konun,gen medgiva befrielse från
tgörande av skatt för förmögenhet, bestående av främmande stat tillhörig,
ör dess beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet.
22 §.
skuld, som häftar vid förmögenhet, vilken jämlikt överenskommelse eller
, eslut vanrom i 20 § eller 21 § sägs ej skall här i riket beskattas, får icke vid
ing till statlig förmögenhetsskatt avräknas från förmögenliet, som skall
tagas till beskattning härstädes,
23 §.
om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande mjmdigheter be-
, skattad för samma förmögenhet såväl här i riket som i utländsk stat, må
, konungen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes hörande
kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga skäl föreligga,
till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen, förordna om efter-
.
a
ra'i'-i'
¬
1470 - 1947. nr
skänkande av statlig fömögenketsskatt. har skatten redan erlagts, återbe
kommes den i den ordning, som för restitution av skatt i uppbördsförord ningen
stadgas. , \
denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948, från ock med vilken-
dag förordningen den 2-8 september 1928 (nr 373) om statlig inkomst- ock
förmögenketsskatt samt förordningen den 17 juni 1938 (nr 370) om särskild
skatt å förmögenket, förstnämnda förordning såvitt angår skatt för förmö-
genket, skola uppköra att gälla. i samband med denna förordnings ikraft- '
trädande skall följande iakttagas:
1) äldre bestämmelser skola fortfarande äga tillämpning vid 1948 års taxe
ring, så ock i fråga om eftertaxering för år 1948 eller tidigare år.
2) såvida icke eljest meddelade föreskrifter till annat föranleda, skall efter
denna förordnings ikraftträdande vad i lag eller annan allmän författning
sägs
angående förordningen om siatlig inkomst- och förmögenhetsskatt i stället
avse, där fråga är om förmögenket, förordningen om statlig förmögenkets-
skatt,
angående förordningen om särskild skatt å förmögenhet i stället avse för-'
ordningen om statlig förmögenketsskatt, samt
angående den enligt förordningen om särskild skatt å förmögenhet heskatt-
ningshara förmögenheten i stället avse den enligt förordningen om statlig för
mögenketsskatt beskattningsbara förmögeheten.
c
k
l
det alla som vederbör kava sig körsamligen att efterrätta. till yttermera
visso kava vi detta med egen kand underskrivit ock med vårt kungl. sigill
bekräfta låtit.
båstad den 26 juli 1947,
gustaf.
(l. s.)
(binans dep artementet. ) ernst tv igforss . ■
a
r
anvisningar
till 3 ock 4 §§.
1. tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenkets-
beräkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret icke
lämnat avkastning. oanvända tomter samt aktier ock andra värdekandlingar
skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej influtit under året.
2. såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar, som äro av
sedda till stadigvarande bruk i rörelsen, upptagas till anskaffningsvärdet,
därå årliga avskrivningar göras för utrangering, slitning ock annan värde
minskning. emellertid förekommer understundom, att avskrivningar å till
gångar till stadigvarande bruk i rörelsen icke verkställas eller göras i stön'e
omfattning än som varit av förkållandena påkallad. härtill skall känsyn
tagas vid värdesättningen av tillgångarna, så att vederbörliga avskrivningar '
alltid beräknas men tillika kallas inom skäliga belopp,
lager av råämnen eller varor värderas såsom kelket utan känsyn till på- räknelig
vinst vid försäljning i detalj.
¬
1 . nr 577. - 1471
den omständigheten, att vid inkomstberäkning viss värdesättning varom
' ovan sagts blivit godkänd, medför ,ej a4t denna skall anses bindande jämväl
för förmögenhetsberäkningen.,
i fråga om värdesättning av tillgångar inom jordbmk med binäringar samt
; skogsbruk gäller, att levandc' inventarier sättas till sitt värde i allmänna mark
naden, och att vid värdesätining'av döda inventarier samma förfarande följes,
[i ,som ovan är för rörelse angivet.j
" 3. äjt fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett^villkor, som är ovisst,
' ' antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda
' • tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är
' säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke
medräknas. däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan
' ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av
ess förhandenvarande värde (4 §).
' 4.; eättighet skall anses vara bestämd att tillgodonjutas för tid, som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårefe utgång, även för det
fall att viss tid icke blivit bestämd, men anledning icke förefinnes att an
taga, ätt rättigheten kommer att upphöra tidigare än efter det femte årets
utgång.
till 6 §.
såsom här i riket nedlagd förmögenhet anses icke vad någon placerar i
l - svenska obligationer eller i inteckningar i här belägen fastighet eller vad han
har innestående på bankräkning här i riket eller eljest har att här fordra, där
r^fordringen icke grundar sig på affärsverksamhet, som han, ensam eller jämte
annan, här i riket utövat. ej heller föranleder den omständigheten, att utom
‘ket bosatt person under vistelse här i riket medfört värdehandlingar eller
nnan lös egendom eller att han anförtrott dylik egendom i vård hos annan
ärstädes, att egendomen blir att anse såsom här i riket nedlagd förmögenhet.
till 7 §.
förhållande som avses i 7 § f) kan tänkas föreligga., då det är sannolikt
att förmögenheten eller dess värde och rätten till avkastningen därav komma
att i framtiden åter förenas hos den som har rätt till avkastningen eller denne
närstående person. den omständigheten, att äganderätten skilts från rätten
till avkastaingen, kan i dylikt fall vara att betrakta mera som en, exempelvis
för att vinna lättnad i beskattning, tillämipad yttre form än som en anordning
åsyftande att åstadkomma en verklig överflyttning av de förmåner, innehavet
■ av förmögenheten kan anses medföra.
&
;
i.
■ s ■ t
f ; v.
il ^ i
¬
1472 1947. nr
a
tabell i
utvisande kapitalvärdet, eiter en räntefot av 5 procent, av en efter, förfoppet a
nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100 kro
därå ränta e| skall beräknas för tiden före förfallodagen.
antal
år
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25^
'i
kapitalvärde antalår
95-24
90-70
86-38
82-27
78-35
74-62
71-07
67-68
64-46
61-39
58-47
55-68
53-03
50-51
48-10
45-81
43-63
41-55
39-57
37-69
35-89
34-18
32-56
31-01
29-53
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
kapitalvärde
i
28-12
26-78
25-51
24-29
23-14
22-04
20-99
19-99
19-04
18-13
17-27
16-44
15-66
14-91
14-20
13-53
12-88
12-27
11-69
11-13
10-60
10-09
9-61
9-16
8-72
antal
år
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
kapitalvärde
8-31
7-91
7-53
7-17
6-83
6-51
6-20
5-90
5-62
5-35
5-10
4-86
4-62
4-40
4-19
3-99
3-80
3-62
3-46
3-29
3-13
2-98
2-84
2-70
2-58
antal
år
76
77
78
7980
kapitalvärde
8182
8384
85
8687
8889
90
9192
9394
95
9697
9899
100
2-45
2-34
2-22
2-12
2-02
1-92
1-83
1-74
1-66
1-58
1-51
1-43
1-37
1-30
1-24
1-18
1-12
1-07
1-02
0-97
0-92
0-88
0-84
0-80
0-76
c'
\
\
(
d
i
r-
/
¬
i
kr 577. — 1473
y tabell ii
de itapitalvärdetj e£tcr en räntefot av 5 procent, av en under nedanstående
. , 1 ' antal år utgående, vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta
(avkomst, förmån) å 1 krona.
antal
år kapitalvärde
antal
år kapitalvärde
1 .
antal
år kapitalvärde
antal
är kapitalvärde
j
: t
1213
"'1
23
i! i
)r<-
i
0-951-86
2*723-
554-
33
5- 08
5- 796-
46
7*11
7- 72
8- 31
8-869-
39 9-90
10-38
10- 8411-
27
11- 69
12- 0912-
46
12-82
13- 16
13-4913-
8014-
09
26
2728
2930
31
3233
3435
36
3738
39
40
4142
43
4445
4647
4849
60
14-3814-64
14- 9015-
14
15-37
15-0915-
80
16- 00 16-19
16-37
16-56
16-71
16- 87
17- 02 17-16
17-2917-42
17-55
17-6617-77
17-8817-
98
18- 08 18-17
18-26
5152
53
5455
5657
58
69 60
61
62
6364
65
66
6768
6970
7172
7374
75
18-34
18-4218-49
18-57
18-63
18-7018-76
18-8218-88
18-93
18- 9819-
03
19-08 19-12
19-16
19-20
19-2419-28
19-3119-34
19-3719-40
19-43
19-4619-48
76
7778
7980
8182
8384
85
86
8788
8990
91
92
9394
95
9697
9899
100
19-51
19-53
19-5619-58
19-60
19-62
19-6319-65
19-6719-68
19-7019-71
19-7319-74
19-75
19-76
19-7819-79
19-80
19-81
19-8219-82
19-8319-84
19-85
' utgår beloppet i stället vid början av varje år, erhålles kapitalvärdet genom att öka närmast
öregående tal med 1,
■f
* 363 —47öö24. svensk författningssamling 7947, nr 575 —577.
' -7
¬
1474 1947. nr r,
tabell iii
utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller an
förmån, som vid slutet av varje år under en persons av mankön livstid ut ^
med belopp eller till värde av 1 krona. t-'
ålder kapitalvärde ålder kapitalvärde ålder kapitalvärde ålder kapitalvärde
0
12
34
5
67
8
9
10
1112
1314
15
1617
18 19
2021
2223
24
25
26
2728
29
15-76
17-2417-62
17-6017-63
17-6217-60
17-5617-51
17-45
17-3817-31
17-23
17-1417-05
16-95
16-8616-77
16-69
16-62
16-5516-49
16-43
16-3716-30
16-22
16-1416-05
15-9615-80
3031
3233
34
35
3637
3839
40
4142
4344
45
4647
4849
5051
5253
54
5556
5758
59
15-7615-65
15-5315-41
15-27
15-13
14-99
14-8414-69
14-53
14-3614-20
14-0213-85
13-66
13-4713-27
13-07
12-8612-64
12-4112-18
11-95
11-7111-46
11-21
10-9610-69
10-4110-13
6061
6263
64
65
6667
68 69
7071
7273
74
75
7677
78
79
8081
82
8384
85
8687
88 89
9-85
9-569-27
8-968-07
8-368-05
7-737-43
7-11
6-80
6-486-17
5-805-55
5-25
4-95
4-664-38
4-11
3-863-60
3-35
3-122-89
2-692-50
2-322-14
1-98
90
9192
9394
95
9697
98
99
100
101102
103
104
1-85
1-721-59
1-481-36
1-251-17
1-121-03
0-90
0-810-69
0-650-40
0-233
<■
.1
;i
5
i
i
fl
!!
i
utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0 ’25. utgår d ?a
vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0'375, utgår den vid början av varje år, ökas det
med 1,
¬
i
7. nr 577.
tabell iv
1475
r 1
utvisande kapitalvärdet, e£ter en ränteiot av 5 procent, av en livränta eller annan
törmån, som vid slutet av varje år under en persons av k v i n n k ö n livstid utgår
med belopp eller till värde av 1 krona.
t
ålder kapitalvärde ålder kapitalvärde ålder kapitalvärde ålder kapitalvärde
1
3
;!
!l
v y.
0 1
23
4
5
67
8 9
10 11
1213
14
15
■ 1617
1819
20
21
22 23
. 24
25
26
2728
29
16- 1317-
33
17-59 17-66
17-69
17-6817-66
17-6317-58
17-53
17-47
17-4017-33
17-2517-18
17-1117-04
16-97
16-9116-84
16-77
16-7116-04
16-57
16-50
16-4216-34
16-27
16-1816-09
3031
3233
34
35
36
37
3839
40
4142
4344
45
46
4748
49
5051
5253
54
55
5657
5859
16-0015-90
15-80
15-69
15-58
15-4615-34
15-21
15-08
14-94
14-80
14-6514-49
14-33
14-16
13-98
13-79
13-5913-39
13-18
12-96
12-7412-50
12-2612-01
11-7511-49
11-22
10-9410-66
6061
62
6364
65
66
67
6869
7071
7273
74
75
7677
7879n
8081
82
8384
85
86
8788
89
10-3610-06
9-76
9-459-13
8-818-49
8-167-83
7-51
7-18
6-85
6-526-21
5-89
5-57
5-27
4-97
4-704-41
4-14
3-883-63
3-393-16
2-96
2-762-58
2-41
2-25
90
9192
9394
95
96
9798
99
100
101
102103
104
105
2-10
1-951-80
1-071-55
1-42
1-341-29
1-221-12
1-02
0-91
0-800-64
0-47
0-26
^utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0-25. utgår den
t id slutet av varje kvartal, ökas det med 0 ’375. utgår den vid början av varje år, ökas det
ed 1.
#
v’t7 ' . !
« ^ c, ^ ^
¬
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
Viktiga lagar inom skoljuridiken
Gymnasieförordning (2010:2039)Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)
JP Infonets skoljuridiska tjänster
JP Infonets skoljuridiska tjänster
Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.