SFS 1990:1477

Start / Skoljuridik / Lag (2009:128) om yrkeshögskolan / SFS 1990:1477

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1477 Lag Utkom fr�n trycket den 28 december 1990 om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den 13 december 1990. Enligt riksdagens besl ut' f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985 ; 1100)^ dels att 1 kap. 1, 2, 5 a och 7 ��, 2 kap. samt 12 kap. 9 � skall upph�ra att g�lla, dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 1, 3 och 7 �� skall utg�, dels att nuvarande 1 kap. 3 -6 �� samt 8 och 9 �� skall betecknas 1 kap. 4-7 �� resp. 14 och 1 5��, dels att det skall inf�ras nya best�mmelser, 1 kap. I 3 och 8 13 ��, 2 kap. 1 8 ��, 12 kap. 11 och 12 �� samt n�rmast f�re 1 kap. 1, 8 och 11 � � nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap . Allm�nna f�reskrifter I Utbildning f�r barn och ungdom 1 � F�r barn och ungdomar anordnar det allm�nna utbildning i form av grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, n�mli� gen s�rskola, specialskola och sameskola. Grundskolan, gymnasieskolan, s�rskolan, specialskolan och sameskolan bildar det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det allm�nna f�r dem som till f�ljd av sjukdom eller av annat sk�l inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolv�sendet. 2 � Alla barn och ungdomar skall, oberoende av k�n, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska f�rh�llanden, ha lika tillg�ng till utbildning i det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. Utbildning� en skal! inom varje skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och f�rdigheter samt, i samar� bete med hemmen, fr�mja deras harmoniska utveckling till ansvarsk�n- nande m�nniskor och samh�llsmedlemmar. I utbildningen skall h�nsyn tas till elever med s�rskilda behov. 2704 ' Prop. 1990/91; 18, UbU4. rskr, 76. ' Senaste lydelse av 1 kap , 5 a () 1990: 294 1 kap. 7 �1990:294 2 kap . 7 �1986:1193 2 kap. II �1989:256. "'ft, � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Verksamheten i skolan skall utformas i �v erensst�mmelse med grund- SFS 1990:1477 l�ggande demokratiska v�rderingar. Var och en som verkar inom skolan skall fr�mja aktning f�r varje m�nniskas egenv�rde och respekt f�r v�r gemensamma milj�. 3 � Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allm�nna kan det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (jrist�ende skolor). I Utbildning f�r vuxna 8 � F�r vuxna anordnar det allm�nna utbildning i form av grundutbild� ning f�r vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning (komvux) samt vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux). Grundvux, komvux och s�rvux bildar det offentliga skolv�sendet f�r vuxna. Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det allm�nna som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolv�sendet f�r v uxna. 9 � Det offentliga skolv�sendet f�r vuxna skall ge vuxna tillf�lle att i enlighet med individuella �nskem�l komplettera sin utbildning. H�rige� nom skall fr�mst de som erh�llit minst utbildning f� m �jlighet att st�rka sin st�llning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbild� ningen skall inom varje skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i landet. Verksamheten inom det offentliga sko lv�sendet f�r vuxna skall utfor� mas i �verensst�mmelse med grundl�ggande demokratiska v�rderingar. Var och en som verkar inom det skolv�sendet skall fr�mja aktning f�r varje m�nniskas egenv�rde och respekt f�r v�r gemensamma milj�. 10 � Kommunerna �r huvudm�n f�r grundvux. Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r komvux. Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r� vux. Gemensamma best�mmelser f�r det offentliga skolv�sendet 11 � Det offentliga skolv�sendet f�r barn och un gdom och det offentliga skolv�sendet f�r vuxna bildar tillsammans det offentliga skolv�sendet. 12 � Den som �r huvudman f�r en del av det offentliga skolv�sendet ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med best�mmelserna i denna lag och de best�mmelser som kan finnas i an nan lag eller f�rord� ning. Ut�ver vad som f�reskrivs i d enna lag kan i a nnan f�rfattning finnas f�reskrifter s�rskilt om - m�l och rik tlinjer f�r utbildningen, - utbildningens inneh�ll och - utbildningens omfattning i t iden. 113 � F�r det offentliga skolv�sendet finns statliga skolmyndigheter. 2705 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1990:1477 | 2 kap. Den kommunala organisationen for skolan 1 � Varje kommun och landstingskommun skall som styrelse f�r sitt offentliga skolv�sende utse en eller flera n�mnder. Om det inr�ttas en eller flera s�rskilda n�mnder som styrelse f�r skolv� sendet skall f�r dessa i till�mp liga delar g�lla 3 kap. 2 �, 3 � f�rsta stycket, 4 �, 5 � f�rsta och tredje styckena, 6 8 ��, 9 � f�rsta stycket samt 10- 12 �� kommunallagen (1977:179). F�r Stockholms kommun g�ller dock inte 3 kap. 5 � f�rsta stycket eller 6 � n�mnda lag. 2 � F�r ledningen av utbildningen i skolo rna skall det finnas rektorer. Rektorn skall h�lla sig f�rtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det �ligger rektorn att s�rskilt verka f�r att utbildningen utvecklas. Som rektor f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet har f�rv�rvat pedagogisk insikt. 3 � Varje kommun och landstingskommun �r skyldig att f�r undervis� ningen anv�nda l�rare som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i hu vudsak skall bedriva. Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna. 4 � F�r att f� anst�llas som l�rare i det offentliga skolv�sendet utan tidsbegr�nsning skall den s�kande uppfylla ett av f�ljande krav; 1. S�kanden har genomg�tt svensk eller d�rmed j�mst�lld nordisk l�rar� utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anst�llning� en avser. 2. S�kanden har genomg�tt annan h�gskoleutbildning som av universi� tets- och h�gskole�mbetet f�rklarats i huvudsak motsvara s�dan l�rarut� bildning som avses under 1. Om det saknas s�kande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det finns s�rskilda sk�l att anst�lla n�gon av de s�kande utan tidsbegr�nsning, f�r s�dan anst�llning �nd� komma till st�nd, i fall den s�kande har mot� svarande kompetens f�r den undervisning som anst�llningen avser och det dessutom finns sk�l a tt anta att s�kanden �r l�mpad att sk�ta undervis� ningen. 5 � Den som inte uppfyller kraven enligt 4 � f�r anst�llas som l�rare f�r h�gst ett �r i s�nder. 6 � F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesoriente� ring i det offentliga skolv�sendet skall den s�kande ha en utbildning avsedd f�r s�dan verksamhet. Den som i nte uppfyller dessa krav f�r anst�llas f�r studie- och yrkesori- entering f�r h�gst ett �r i s�nder. 7 � Varje kommun och landstingskommun skall sc till att fortbildning anordnas f�r den personal som har hand om utbildningen. 2706 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:806px;height:1262px;"> <img width="806" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 � I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullm�ktige antagen SFS 1990:1477 skolplan som visar hur kommunens skolv�sende skall gestaltas och utveck� las. Av skolplanen skall s�rskilt framg� de �tg�rder som kommunen avser vidta f�r att uppn� de nationella m�l som har satts upp for skolan. Kommunen skall kontinuerligt f�lja upp samt utv�rdera skolplanen. 12 kap. �vriga f�reskrifter 11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�da� na sakuppgifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. Regeringen f�r vidare medde la f�reskrifter om viten f�r den som inte f�ljer best�mmelser om s�dan uppgiftsskyldighet. 12 � Regeringen f�r medd ela f�reskrifter om vad som sk all beaktas vid urval av s�kande till anst�llning som l�rare. Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i k raft den 1 januari 1991. 2. E n kommun eller en landstingskommun f�r besluta att den lokala styrelsen f�r skol an som har utsetts f�re ikrafttr�dandet redan under �r 1991 skall ers�ttas med en eller flera andra n�mnder enligt best�mmelser� na i 2 kap. 1 �. Beslutar kommunen eller landstingskommunen om en s�dan f�r�ndring, skall fullm �ktige ocks� ent lediga ledam�te r och supp� leanter i den lokala styrelse som upph�r. Ledam�ter och suppleanter i den eller de nya n�mnderna f�r uts es f�rtiden intill utg �ngen av �r 1991. 3. Be st�mmelser i lag elle r annan f�rfattning som g�ll er sko lstyrelsen eller den lokala styrelsen skall i st�llet avse s�dan styrelse som kommunen eller landstingskommunen enligt 2 kap. 1 � har inr�ttat f�r sitt offentliga skolv�sende. 4. F�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar f�r de kommuner som regeringen best�mmer, i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning). Som sv�rt r�relsehindrad anses de n som p� grund av ett r�relsehinder ^ eller, om �ve n annat funktionshinder f�religger, sitt samlade handikapp inte kan f �lja regulj�r studieg�ng i gymnasieskolan och som f�r att kunna genomf�ra gymnasiala studier beh�ver tillg�ng till en gymnasieskola me d Rh-anpassad utbildning och s�rskilda omv�rdnadsinsatser i form av boen- ^ de i elevhem, omv�rdnad i boen det och habilitering. 5. H�nvisningar till 1 kap. 5 a � i 3 kap. 19 a �, 5 kap . 5 a � och 12 k ap. ^ 10 � skall i st�llet avse punkt 4 i dessa �verg�ngsbest�mmelser. 6. En sameskolstyrelse skall vara l okal styrelse f�r sameskolan. P� regeringens v�gnar I 3(1 , G�RAN PERSSON � Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) 2707 � </div> </div>

SFS 1990:1477 Lag

Utkom fr�n trycket

den 28 december 1990

om �ndring i skollagen (1985:1100);

utf�rdad den 13 december 1990.

Enligt riksdagens besl ut' f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985 ; 1100)^

dels att 1 kap. 1, 2, 5 a och 7 ��, 2 kap. samt 12 kap. 9 � skall upph�ra att

g�lla,

dels att rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 1, 3 och 7 �� skall utg�,
dels att nuvarande 1 kap. 3 -6 �� samt 8 och 9 �� skall betecknas 1 kap.

4-7 �� resp. 14 och 1 5��,

dels att det skall inf�ras nya best�mmelser, 1 kap. I 3 och 8 13 ��, 2

kap. 1 8 ��, 12 kap. 11 och 12 �� samt n�rmast f�re 1 kap. 1, 8 och 11 � �

nya rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap . Allm�nna f�reskrifter

I Utbildning f�r barn och ungdom

1 � F�r barn och ungdomar anordnar det allm�nna utbildning i form av
grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, n�mli�
gen s�rskola, specialskola och sameskola.

Grundskolan, gymnasieskolan, s�rskolan, specialskolan och sameskolan

bildar det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. Dessutom finns

s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det allm�nna f�r dem som

till f�ljd av sjukdom eller av annat sk�l inte kan delta i skolarbetet inom
det offentliga skolv�sendet.

2 � Alla barn och ungdomar skall, oberoende av k�n, geografiskt

hemvist samt sociala och ekonomiska f�rh�llanden, ha lika tillg�ng till

utbildning i det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. Utbildning�

en skal! inom varje skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i

landet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och f�rdigheter samt, i samar�

bete med hemmen, fr�mja deras harmoniska utveckling till ansvarsk�n-

nande m�nniskor och samh�llsmedlemmar. I utbildningen skall h�nsyn
tas till elever med s�rskilda behov.

2704

' Prop. 1990/91; 18, UbU4. rskr, 76.

' Senaste lydelse av

1 kap , 5 a () 1990: 294

1 kap. 7 �1990:294

2 kap . 7 �1986:1193

2 kap. II �1989:256.

"'ft,

�

Verksamheten i skolan skall utformas i �v erensst�mmelse med grund-

SFS 1990:1477

l�ggande demokratiska v�rderingar. Var och en som verkar inom skolan

skall fr�mja aktning f�r varje m�nniskas egenv�rde och respekt f�r v�r
gemensamma milj�.

3 � Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allm�nna kan det

finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer

(jrist�ende skolor).

I Utbildning f�r vuxna

8 � F�r vuxna anordnar det allm�nna utbildning i form av grundutbild�

ning f�r vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning (komvux) samt
vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux).

Grundvux, komvux och s�rvux bildar det offentliga skolv�sendet f�r

vuxna. Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det

allm�nna som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga
skolv�sendet f�r v uxna.

9 � Det offentliga skolv�sendet f�r vuxna skall ge vuxna tillf�lle att i

enlighet med individuella �nskem�l komplettera sin utbildning. H�rige�

nom skall fr�mst de som erh�llit minst utbildning f� m �jlighet att st�rka

sin st�llning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbild�

ningen skall inom varje skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i
landet.

Verksamheten inom det offentliga sko lv�sendet f�r vuxna skall utfor�

mas i �verensst�mmelse med grundl�ggande demokratiska v�rderingar.
Var och en som verkar inom det skolv�sendet skall fr�mja aktning f�r

varje m�nniskas egenv�rde och respekt f�r v�r gemensamma milj�.

10 � Kommunerna �r huvudm�n f�r grundvux.

Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r komvux.
Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r�

vux.

Gemensamma best�mmelser f�r det offentliga skolv�sendet

11 � Det offentliga skolv�sendet f�r barn och un gdom och det offentliga
skolv�sendet f�r vuxna bildar tillsammans det offentliga skolv�sendet.

12 � Den som �r huvudman f�r en del av det offentliga skolv�sendet
ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med best�mmelserna i
denna lag och de best�mmelser som kan finnas i an nan lag eller f�rord�

ning.

Ut�ver vad som f�reskrivs i d enna lag kan i a nnan f�rfattning finnas

f�reskrifter s�rskilt om
- m�l och rik tlinjer f�r utbildningen,

- utbildningens inneh�ll och

- utbildningens omfattning i t iden.

113 � F�r det offentliga skolv�sendet finns statliga skolmyndigheter.

2705

�

SFS 1990:1477

| 2 kap. Den kommunala organisationen for skolan

1 � Varje kommun och landstingskommun skall som styrelse f�r sitt
offentliga skolv�sende utse en eller flera n�mnder.

Om det inr�ttas en eller flera s�rskilda n�mnder som styrelse f�r skolv�

sendet skall f�r dessa i till�mp liga delar g�lla 3 kap. 2 �, 3 � f�rsta stycket,
4 �, 5 � f�rsta och tredje styckena, 6 8 ��, 9 � f�rsta stycket samt 10-

12 �� kommunallagen (1977:179). F�r Stockholms kommun g�ller dock
inte 3 kap. 5 � f�rsta stycket eller 6 � n�mnda lag.

2 � F�r ledningen av utbildningen i skolo rna skall det finnas rektorer.
Rektorn skall h�lla sig f�rtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det

�ligger rektorn att s�rskilt verka f�r att utbildningen utvecklas.

Som rektor f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet

har f�rv�rvat pedagogisk insikt.

3 � Varje kommun och landstingskommun �r skyldig att f�r undervis�

ningen anv�nda l�rare som har en utbildning avsedd f�r den undervisning

de i hu vudsak skall bedriva.

Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns

att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna.

4 � F�r att f� anst�llas som l�rare i det offentliga skolv�sendet utan
tidsbegr�nsning skall den s�kande uppfylla ett av f�ljande krav;

1. S�kanden har genomg�tt svensk eller d�rmed j�mst�lld nordisk l�rar�

utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anst�llning�

en avser.

2. S�kanden har genomg�tt annan h�gskoleutbildning som av universi�

tets- och h�gskole�mbetet f�rklarats i huvudsak motsvara s�dan l�rarut�
bildning som avses under 1.

Om det saknas s�kande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det

finns s�rskilda sk�l att anst�lla n�gon av de s�kande utan tidsbegr�nsning,

f�r s�dan anst�llning �nd� komma till st�nd, i fall den s�kande har mot�
svarande kompetens f�r den undervisning som anst�llningen avser och det

dessutom finns sk�l a tt anta att s�kanden �r l�mpad att sk�ta undervis�

ningen.

5 � Den som inte uppfyller kraven enligt 4 � f�r anst�llas som l�rare f�r

h�gst ett �r i s�nder.

6 � F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesoriente�

ring i det offentliga skolv�sendet skall den s�kande ha en utbildning

avsedd f�r s�dan verksamhet.

Den som i nte uppfyller dessa krav f�r anst�llas f�r studie- och yrkesori-

entering f�r h�gst ett �r i s�nder.

7 � Varje kommun och landstingskommun skall sc till att fortbildning

anordnas f�r den personal som har hand om utbildningen.

2706

�

8 � I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullm�ktige antagen

SFS 1990:1477

skolplan som visar hur kommunens skolv�sende skall gestaltas och utveck�
las. Av skolplanen skall s�rskilt framg� de �tg�rder som kommunen avser

vidta f�r att uppn� de nationella m�l som har satts upp for skolan.

Kommunen skall kontinuerligt f�lja upp samt utv�rdera skolplanen.

12 kap. �vriga f�reskrifter

11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r

meddela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�da�
na sakuppgifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning

som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten.

Regeringen f�r vidare medde la f�reskrifter om viten f�r den som inte

f�ljer best�mmelser om s�dan uppgiftsskyldighet.

12 � Regeringen f�r medd ela f�reskrifter om vad som sk all beaktas vid

urval av s�kande till anst�llning som l�rare.

Ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i k raft den 1 januari 1991.
2. E n kommun eller en landstingskommun f�r besluta att den lokala

styrelsen f�r skol an som har utsetts f�re ikrafttr�dandet redan under �r

1991 skall ers�ttas med en eller flera andra n�mnder enligt best�mmelser�
na i 2 kap. 1 �. Beslutar kommunen eller landstingskommunen om en
s�dan f�r�ndring, skall fullm �ktige ocks� ent lediga ledam�te r och supp�
leanter i den lokala styrelse som upph�r. Ledam�ter och suppleanter i den

eller de nya n�mnderna f�r uts es f�rtiden intill utg �ngen av �r 1991.

3. Be st�mmelser i lag elle r annan f�rfattning som g�ll er sko lstyrelsen

eller den lokala styrelsen skall i st�llet avse s�dan styrelse som kommunen
eller landstingskommunen enligt 2 kap. 1 � har inr�ttat f�r sitt offentliga
skolv�sende.

4. F�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar f�r de kommuner som regeringen

best�mmer, i sin gymnasieskola anordna speciellt anpassad utbildning

(gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).

Som sv�rt r�relsehindrad anses de n som p� grund av ett r�relsehinder

^ eller, om �ve n annat funktionshinder f�religger, sitt samlade handikapp

inte kan f �lja regulj�r studieg�ng i gymnasieskolan och som f�r att kunna
genomf�ra gymnasiala studier beh�ver tillg�ng till en gymnasieskola me d

Rh-anpassad utbildning och s�rskilda omv�rdnadsinsatser i form av boen-

^ de i elevhem, omv�rdnad i boen det och habilitering.

5. H�nvisningar till 1 kap. 5 a � i 3 kap. 19 a �, 5 kap . 5 a � och 12 k ap.

^ 10 � skall i st�llet avse punkt 4 i dessa �verg�ngsbest�mmelser.

6. En sameskolstyrelse skall vara l okal styrelse f�r sameskolan.

P� regeringens v�gnar

I 3(1

G�RAN PERSSON

�

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

2707

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1990:1477

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se