SFS 1993:1478 Lag om ändring i skollagen (19851:100)

Du är här: Start / Skoljuridik / Lag (2009:128) om yrkeshögskolan / SFS 1993:1478 Lag om ändring i skollagen (19851:100)
SFS 1993_1478 Lag om ändring i skollagen (19851_100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1993:1478
Utkom från trycket
den 28 december 1993

Lag
om ändring i skollagen (1985:1100);

utfärdad den 16 december 1993.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)2
dels att 11 kap. 13 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 11 kap. 13 § skall utgå,
dels att 2 kap. 3 och 7 §§, 5 kap. 3, 4, 5 och 13 §§, 6 kap. 3 och 7 §§, 9 kap.

13 och 16 §§, 11 kap. 1, 22 och 23 §§, 12 kap. 1 och 12 §§, 14 kap. 4 § samt

att rubriken närmast före 12 kap. 12 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 5 kap. 4 a §, 6 kap.

9 - 1 1 §§ och 11 kap. 7 a §, av följande lydelse.

2 kap.

3 §3 Varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen
använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i
huvudsak skall bedriva.

Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns

att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.

Varje kommun och landsting skall vidare sträva efter att för undervis-

ning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbild-
ning anställa lärare som har forskarutbildning.

7 §4 Varje kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas
för den personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting
skall vinnlägga sig om en planering av personalens fortbildning.

5 kap.

3 §5 Utbildningen i gymnasieskolan skall utgöras dels av utbildning på
nationella program, som är avsedda att kunna genomgås på tre läsår, dels
av utbildning på specialutformade program, som också är avsedda att
kunna genomgås på tre läsår, dels av individuella program.

Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan

vara nationellt eller lokalt fastställda. Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om grenarna.

4 §6 De nationella programmen skall vara grund för fortsatt utbildning
på högskolenivå och för yrkesverksamhet.

1

Prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93.

2

Lagen omtryckt 1991:1111.

3

Senaste lydelse 1991:1684.

4

Senaste lydelse 1991:1684.

5

Senaste lydelse 1992:599.

6

Senaste lydelse 1992:599.

3811

background image

SFS 1993:1478

Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 1. Vissa bestäm-

melser om utbildningens omfattning på de nationella programmen (tim-
planer) framgår av bilaga 2. Ytterligare föreskrifter om timplaner får
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare
meddela föreskrifter om begränsade avvikelser från timplanerna, om det
finns särskilda skäl.

Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om

möjligheterna att få utbildning på specialutformade eller individuella pro-
gram.

4 a § Omfattningen av studierna i de ämnen som anges i bilaga 2 beteck-
nas med gymnasiepoäng. För varje ämne motsvarar antalet gymnasiepo-
äng minsta antalet garanterade undervisningstimmar i ämnet. En elev har
uppnått det antal gymnasiepoäng som sålunda gäller för varje ämne, när
eleven har inhämtat den kunskap som utbildningen i ämnet avses ge.

Utbildningen inom varje ämne som anges i bilaga 2 sker i form av en

eller flera kurser. För varje kurs skall anges hur många gymnasiepoäng den
omfattar.

Efter varje kurs har eleven rätt att få betyg. Har eleven enligt detta betyg

minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte skyldig att erbjuda eleven
ytterligare utbildning inom den kursen. Detta gäller även om eleven begärt
och fått kortare undervisningstid än den minsta garanterade.

5 §7 Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella pro-
gram för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket
förutsatt att de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande med

godkända betyg i svenska, engelska och matematik, samt

2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program i

gymnasieskolan eller en i förhållande därtill likvärdig utbildning eller
avlagt International Baccalaureate (IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med hänsyn till elevernas önskemål.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav-
tal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på
ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen.
Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får bestäm-

ma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för vissa utbildningar.

13 §8 Varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

specialutformade program eller individuella program för de ungdomar i
kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt
program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt

7

Senaste lydelse 1993:800.

8

Senaste lydelse 1993:800.

3812

background image

International Baccalaureate (IB). Detsamma gäller den som har tagits
emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig
utbildning, men som har avbrutit utbildningen där. I fråga om elever från
särskolan gäller skyldigheten dock endast individuella program och endast
om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför

att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan.

Ett specialutformat program kan utformas individuellt för en elev eller

gemensamt för en grupp elever. Det skall i fråga om utbildningens nivå
motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för
fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. Styrelsen för
utbildningen skall fastställa programmål för varje specialutformat pro-
gram som erbjuds en grupp elever. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omfattningen av ett
specialutformat program och krav på förkunskaper på ett sådant program.

Regeringen får föreskriva att utbildningen skall omfatta minst vissa av de
ämnen som anges i bilaga 2.

Ett individuellt program kan

1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt

program eller ett specialutformat program,

2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan,

3. avse utbildning för udda yrken och

4. möta speciella behov hos eleven.

Utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall

följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. I fråga om
sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får regeringen
föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de ämnen
som anges i timplanerna i bilaga 2.

6 kap.

3 §9 Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och trä-
ningsskola) samt gymnasiesärskola (nationella, specialutformade och indi-
viduella program).

Grundsärskolan och träningsskolan skall ha nio obligatoriska årskurser,

årskurserna 1�9, och en för eleverna frivillig årskurs, årskurs 10. Trä-
ningsskolan är avsedd för elever som inte kan gå i grundsärskolan. Styrel-
sen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan skall gå i
grundsärskolan eller träningsskolan.

7 §10 Ungdomar har rätt att efter skolpliktens upphörande tas emot i
gymnasiesärskolan i utbildning som är avsedd att påbörjas fram till och
med det första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år om

1. styrelsen för särskolan i hemkommunen bedömt att de inte kan gå i

gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda och

9

Senaste lydelse 1992:598. �ndringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

10

Senaste lydelse 1993:800.

3813

SFS 1993:1478

background image

SFS 1993:1478

2. de inte bereds utbildning i specialskolan.
Varje kommun är skyldig att erbjuda sådana ungdomar utbildning un-

der fyra år i gymnasiesärskolan.

En elev som har påbörjat utbildning i gymnasiesärskolan före utgången

av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år, har rätt att fullfölja
utbildningen.

9 § Gymnasiesärskolan bygger på den obligatoriska särskolan.

Styrelsen för särskolan avgör om en elev i gymnasiesärskolan skall gå på

1. ett nationellt eller ett specialutformat program eller

2. ett individuellt program.
Styrelsen avgör vidare om eleven inom det individuella programmet

skall få yrkesträning eller verksamhetsträning.

10 § Varje kommun skall erbjuda de elever som har bedömts kunna gå

ett nationellt program ett urval av olika program. Antalet platser på de
olika programmen skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun i enlighet med samverkansavtal.

11 § Den minsta garanterade undervisningstiden för varje elev skall

utgöra 3 600 timmar.

Regeringen får föreskriva att utbildningen i gymnasiesärskolan skall

omfatta minst vissa ämnen och omfattningen av dessa ämnen.

9 kap.

13 §11 Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 §

skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk.
Skolorna är i fråga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den uppfölj-
ning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk.

Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i riksomfat-

tande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

16 §12 Ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar

gymnasiesärskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har be-
dömt att de är utvecklingsstörda.

11 kap.

1 § Komvux består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vux-

enutbildning och påbyggnadsutbildning.

Utbildningen i komvux skall anordnas i form av kurser.

11

Senaste lydelse 1993:800.

12

Senaste lydelse 1993:800.

3814

background image

SFS 1993:1478

7 a § Den som har påbörjat utbildning på en kurs i komvux har rätt att
fullfölja kursen.

Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förut-

sättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfreds-
ställande framsteg.

Den för vilken grundläggande vuxenutbildning har upphört enligt andra

stycket skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för
detta. Den för vilken annan komvux har upphört enligt andra stycket får
på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.

22 § Frågor om mottagande av en elev till gymnasial utbildning och om
intagning till sådan utbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrel-
sen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på
nytt bereda en elev utbildning.

Intagningsorganisationen får vara gemensam för flera kommuner samt

för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan.

23 § Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen för en elev
skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en elev utbildning får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.

Beslut om intagning får inte överklagas.

12 kap.

1 §13 Särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper

och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i den obligatoriska
särskolan och på nationella eller specialutformade program i gymnasie-
särskolan.

Utbildningen i särvux skall anordnas i form av kurser.

Rätt att slutföra en kurs

12 § Den som har påbörjat utbildning på en kurs i särvux har rätt att

fullfölja kursen.

Undervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förut-

sättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredstäl-
lande framsteg.

Den för vilken särvux har upphört enligt andra stycket får på nytt

beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta.

14 kap.

4 §14 Eleverna i gymnasieskolan och i gymnasiesärskolan skall beredas
tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Eleverna i gymnasie-
särskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av
deras funktionshinder.

13

Senaste lydelse 1993:800.

14

Senaste lydelse 1993:800.

3815

background image

SFS 1993:1478

1. Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1 juli

1994.

2. Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på godkända betyg

i svenska, engelska och matematik skall dock inte tillämpas förrän vid
intagning till läsåret 1998/99.

3. Sådana utbildningar i den frivilliga särskolan som har påbörjats före

den 1 juli 1994 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsätt-
ningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem.

4. En kommun som under läsåret 1993/94 anordnade utbildning på

linjer i den frivilliga särskolan får även efter den 1 juli 1994, som alternativ
till de nationella programmen, anordna dessa linjer. Intagning till årskurs

1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.

5. �ndringen i 6 kap. 3 § andra stycket, varigenom föreskriften om

stadieindelning tas bort, träder i kraft den 1 juli 1995.

6. Sådant samarbetsavtal som avses i 6 kap. 10 § andra stycket får också

slutas med landsting i den mån landstinget har rätt att vara huvudman för
särskolan.

På regeringens vägnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

3816

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.