SFS 1993:1478 Lag om ändring i skollagen (19851:100)

Start / Skoljuridik / Lag (2009:128) om yrkeshögskolan / SFS 1993:1478 Lag om ändring i skollagen (19851:100)

SFS 1993_1478 Lag om ändring i skollagen (19851_100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:641px;height:901px;"> <img width="641" height="901" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1478 Utkom fr�n trycket den 28 december 1993 Lag om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den 16 december 1993. Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100)2 dels att 11 kap. 13 � skall upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 11 kap. 13 � skall utg�, dels att 2 kap. 3 och 7 ��, 5 kap. 3, 4, 5 och 13 ��, 6 kap. 3 och 7 ��, 9 kap. 13 och 16 ��, 11 kap. 1, 22 och 23 ��, 12 kap. 1 och 12 ��, 14 kap. 4 � samt att rubriken n�rmast f�re 12 kap. 12 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras fem nya paragrafer, 5 kap. 4 a �, 6 kap. 9 - 1 1 �� och 11 kap. 7 a �, av f�ljande lydelse. 2 kap. 3 �3 Varje kommun och landsting �r skyldig att f�r undervisningen anv�nda l�rare som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna. Varje kommun och landsting skall vidare str�va efter att f�r undervis- ning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och p�byggnadsutbild- ning anst�lla l�rare som har forskarutbildning. 7 �4 Varje kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas f�r den personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting skall vinnl�gga sig om en planering av personalens fortbildning. 5 kap. 3 �5 Utbildningen i gymnasieskolan skall utg�ras dels av utbildning p� nationella program, som �r avsedda att kunna genomg�s p� tre l�s�r, dels av utbildning p� specialutformade program, som ocks� �r avsedda att kunna genomg�s p� tre l�s�r, dels av individuella program. Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om grenarna. 4 �6 De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet. 1 Prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93. 2 Lagen omtryckt 1991:1111. 3 Senaste lydelse 1991:1684. 4 Senaste lydelse 1991:1684. 5 Senaste lydelse 1992:599. 6 Senaste lydelse 1992:599. 3811 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:639px;height:900px;"> <img width="639" height="900" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1478 Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m- melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim- planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidare meddela f�reskrifter om begr�nsade avvikelser fr�n timplanerna, om det finns s�rskilda sk�l. Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om m�jligheterna att f� utbildning p� specialutformade eller individuella pro- gram. 4 a � Omfattningen av studierna i de �mnen som anges i bilaga 2 beteck- nas med gymnasiepo�ng. F�r varje �mne motsvarar antalet gymnasiepo- �ng minsta antalet garanterade undervisningstimmar i �mnet. En elev har uppn�tt det antal gymnasiepo�ng som s�lunda g�ller f�r varje �mne, n�r eleven har inh�mtat den kunskap som utbildningen i �mnet avses ge. Utbildningen inom varje �mne som anges i bilaga 2 sker i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs skall anges hur m�nga gymnasiepo�ng den omfattar. Efter varje kurs har eleven r�tt att f� betyg. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven �r kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den kursen. Detta g�ller �ven om eleven beg�rt och f�tt kortare undervisningstid �n den minsta garanterade. 5 �7 Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro- gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket f�rutsatt att de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande med godk�nda betyg i svenska, engelska och matematik, samt 2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller en i f�rh�llande d�rtill likv�rdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB). Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas med h�nsyn till elevernas �nskem�l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav- tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�m- ma att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r vissa utbildningar. 13 �8 Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program f�r de ungdomar i kommunen som avses i 1 � och som inte har tagits in p� n�got nationellt program i gymnasieskolan eller en likv�rdig utbildning eller har avlagt 7 Senaste lydelse 1993:800. 8 Senaste lydelse 1993:800. 3812 </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> International Baccalaureate (IB). Detsamma g�ller den som har tagits emot p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likv�rdig utbildning, men som har avbrutit utbildningen d�r. I fr�ga om elever fr�n s�rskolan g�ller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid pr�vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rskolan, d�rf�r att eleven bed�ms kunna g� i gymnasieskolan. Ett specialutformat program kan utformas individuellt f�r en elev eller gemensamt f�r en grupp elever. Det skall i fr�ga om utbildningens niv� motsvara ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� eller f�r yrkesverksamhet. Styrelsen f�r utbildningen skall fastst�lla programm�l f�r varje specialutformat pro- gram som erbjuds en grupp elever. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om omfattningen av ett specialutformat program och krav p� f�rkunskaper p� ett s�dant program. Regeringen f�r f�reskriva att utbildningen skall omfatta minst vissa av de �mnen som anges i bilaga 2. Ett individuellt program kan 1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett nationellt program eller ett specialutformat program, 2. g�ra det m�jligt f�r ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, 3. avse utbildning f�r udda yrken och 4. m�ta speciella behov hos eleven. Utbildningen p� ett specialutformat eller ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. I fr�ga om s�dana individuella program som avses i tredje stycket 2 f�r regeringen f�reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de �mnen som anges i timplanerna i bilaga 2. 6 kap. 3 �9 S�rskolan omfattar obligatorisk s�rskola (grunds�rskola och tr�- ningsskola) samt gymnasies�rskola (nationella, specialutformade och indi- viduella program). Grunds�rskolan och tr�ningsskolan skall ha nio obligatoriska �rskurser, �rskurserna 19, och en f�r eleverna frivillig �rskurs, �rskurs 10. Tr�- ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan g� i grunds�rskolan. Styrel- sen f�r s�rskolan avg�r om en elev som tas emot i s�rskolan skall g� i grunds�rskolan eller tr�ningsskolan. 7 �10 Ungdomar har r�tt att efter skolpliktens upph�rande tas emot i gymnasies�rskolan i utbildning som �r avsedd att p�b�rjas fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r om 1. styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen bed�mt att de inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de �r utvecklingsst�rda och 9 Senaste lydelse 1992:598. �ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs. 10 Senaste lydelse 1993:800. 3813 SFS 1993:1478 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1478 2. de inte bereds utbildning i specialskolan. Varje kommun �r skyldig att erbjuda s�dana ungdomar utbildning un- der fyra �r i gymnasies�rskolan. En elev som har p�b�rjat utbildning i gymnasies�rskolan f�re utg�ngen av det f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyller 20 �r, har r�tt att fullf�lja utbildningen. 9 � Gymnasies�rskolan bygger p� den obligatoriska s�rskolan. Styrelsen f�r s�rskolan avg�r om en elev i gymnasies�rskolan skall g� p� 1. ett nationellt eller ett specialutformat program eller 2. ett individuellt program. Styrelsen avg�r vidare om eleven inom det individuella programmet skall f� yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning. 10 � Varje kommun skall erbjuda de elever som har bed�mts kunna g� ett nationellt program ett urval av olika program. Antalet platser p� de olika programmen skall anpassas med h�nsyn till elevernas �nskem�l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun i enlighet med samverkansavtal. 11 � Den minsta garanterade undervisningstiden f�r varje elev skall utg�ra 3 600 timmar. Regeringen f�r f�reskriva att utbildningen i gymnasies�rskolan skall omfatta minst vissa �mnen och omfattningen av dessa �mnen. 9 kap. 13 �11 Frist�ende skolor som f�r bidrag f�r viss utbildning enligt 8 � skall, i fr�ga om den utbildningen, st� under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna �r i fr�ga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den uppf�lj- ning och utv�rdering av skolv�sendet som genomf�rs av Statens skolverk. Frist�ende skolor som avses i 8 � �r vidare skyldiga att delta i riksomfat- tande prov i den utstr�ckning som f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 16 �12 Ungdomar kan tas emot i en frist�ende skola som motsvarar gymnasies�rskolan, om styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen har be- d�mt att de �r utvecklingsst�rda. 11 kap. 1 � Komvux best�r av grundl�ggande vuxenutbildning, gymnasial vux- enutbildning och p�byggnadsutbildning. Utbildningen i komvux skall anordnas i form av kurser. 11 Senaste lydelse 1993:800. 12 Senaste lydelse 1993:800. 3814 </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1478 7 a � Den som har p�b�rjat utbildning p� en kurs i komvux har r�tt att fullf�lja kursen. Undervisningen f�r en elev skall dock upph�ra, om eleven saknar f�rut- s�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r tillfreds- st�llande framsteg. Den f�r vilken grundl�ggande vuxenutbildning har upph�rt enligt andra stycket skall p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Den f�r vilken annan komvux har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. 22 � Fr�gor om mottagande av en elev till gymnasial utbildning och om intagning till s�dan utbildning avg�rs av styrelsen f�r utbildningen. Styrel- sen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p� nytt bereda en elev utbildning. Intagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r flera kommuner samt f�r gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. 23 � Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen f�r en elev skall upph�ra och beslut om att inte p� nytt bereda en elev utbildning f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd av eleven. Beslut om intagning f�r inte �verklagas. 12 kap. 1 �13 S�rvux syftar till att ge vuxna som �r utvecklingsst�rda kunskaper och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i den obligatoriska s�rskolan och p� nationella eller specialutformade program i gymnasie- s�rskolan. Utbildningen i s�rvux skall anordnas i form av kurser. R�tt att slutf�ra en kurs 12 � Den som har p�b�rjat utbildning p� en kurs i s�rvux har r�tt att fullf�lja kursen. Undervisningen f�r en elev skall dock upph�ra, om eleven saknar f�rut- s�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r tillfredst�l- lande framsteg. Den f�r vilken s�rvux har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. 14 kap. 4 �14 Eleverna i gymnasieskolan och i gymnasies�rskolan skall beredas tillf�lle att genomg� minst en allm�n h�lsokontroll. Eleverna i gymnasie- s�rskolan skall ocks� erbjudas s�rskilda unders�kningar som f�ranleds av deras funktionshinder. 13 Senaste lydelse 1993:800. 14 Senaste lydelse 1993:800. 3815 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:642px;height:902px;"> <img width="642" height="902" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1993:1478 1. Denna lag tr�der i kraft, om inte annat framg�r nedan, den 1 juli 1994. 2. Best�mmelsen i 5 kap. 5 � f�rsta stycket 1 om krav p� godk�nda betyg i svenska, engelska och matematik skall dock inte till�mpas f�rr�n vid intagning till l�s�ret 1998/99. 3. S�dana utbildningar i den frivilliga s�rskolan som har p�b�rjats f�re den 1 juli 1994 men d� �nnu inte slutf�rts skall huvudmannen forts�tt- ningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem. 4. En kommun som under l�s�ret 1993/94 anordnade utbildning p� linjer i den frivilliga s�rskolan f�r �ven efter den 1 juli 1994, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer. Intagning till �rskurs 1 f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95. 5. �ndringen i 6 kap. 3 � andra stycket, varigenom f�reskriften om stadieindelning tas bort, tr�der i kraft den 1 juli 1995. 6. S�dant samarbetsavtal som avses i 6 kap. 10 � andra stycket f�r ocks� slutas med landsting i den m�n landstinget har r�tt att vara huvudman f�r s�rskolan. P� regeringens v�gnar BEATRICE ASK Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) 3816 </div> </div>

SFS 1993:1478
Utkom fr�n trycket
den 28 december 1993

Lag
om �ndring i skollagen (1985:1100);

utf�rdad den 16 december 1993.

Enligt riksdagens beslut1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100)2
dels att 11 kap. 13 � skall upph�ra att g�lla,
dels att rubriken n�rmast f�re 11 kap. 13 � skall utg�,
dels att 2 kap. 3 och 7 ��, 5 kap. 3, 4, 5 och 13 ��, 6 kap. 3 och 7 ��, 9 kap.

13 och 16 ��, 11 kap. 1, 22 och 23 ��, 12 kap. 1 och 12 ��, 14 kap. 4 � samt

att rubriken n�rmast f�re 12 kap. 12 � skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras fem nya paragrafer, 5 kap. 4 a �, 6 kap.

9 - 1 1 �� och 11 kap. 7 a �, av f�ljande lydelse.

2 kap.

3 �3 Varje kommun och landsting �r skyldig att f�r undervisningen
anv�nda l�rare som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i
huvudsak skall bedriva.

Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns

att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna.

Varje kommun och landsting skall vidare str�va efter att f�r undervis-

ning i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och p�byggnadsutbild-
ning anst�lla l�rare som har forskarutbildning.

7 �4 Varje kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas
f�r den personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting
skall vinnl�gga sig om en planering av personalens fortbildning.

5 kap.

3 �5 Utbildningen i gymnasieskolan skall utg�ras dels av utbildning p�
nationella program, som �r avsedda att kunna genomg�s p� tre l�s�r, dels
av utbildning p� specialutformade program, som ocks� �r avsedda att
kunna genomg�s p� tre l�s�r, dels av individuella program.

Inom de nationella programmen kan finnas olika grenar. Grenarna kan

vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare
f�reskrifter om grenarna.

4 �6 De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning
p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet.

Prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93.

Lagen omtryckt 1991:1111.

Senaste lydelse 1991:1684.

Senaste lydelse 1992:599.

3811

SFS 1993:1478

Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m-

melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim-
planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidare
meddela f�reskrifter om begr�nsade avvikelser fr�n timplanerna, om det
finns s�rskilda sk�l.

Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om

m�jligheterna att f� utbildning p� specialutformade eller individuella pro-
gram.

4 a � Omfattningen av studierna i de �mnen som anges i bilaga 2 beteck-
nas med gymnasiepo�ng. F�r varje �mne motsvarar antalet gymnasiepo-
�ng minsta antalet garanterade undervisningstimmar i �mnet. En elev har
uppn�tt det antal gymnasiepo�ng som s�lunda g�ller f�r varje �mne, n�r
eleven har inh�mtat den kunskap som utbildningen i �mnet avses ge.

Utbildningen inom varje �mne som anges i bilaga 2 sker i form av en

eller flera kurser. F�r varje kurs skall anges hur m�nga gymnasiepo�ng den
omfattar.

Efter varje kurs har eleven r�tt att f� betyg. Har eleven enligt detta betyg

minst uppfyllt kurskraven �r kommunen inte skyldig att erbjuda eleven
ytterligare utbildning inom den kursen. Detta g�ller �ven om eleven beg�rt
och f�tt kortare undervisningstid �n den minsta garanterade.

5 �7 Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella pro-
gram f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket
f�rutsatt att de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande med

godk�nda betyg i svenska, engelska och matematik, samt

2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program i

gymnasieskolan eller en i f�rh�llande d�rtill likv�rdig utbildning eller
avlagt International Baccalaureate (IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

Antalet platser p� de olika programmen och deras grenar skall anpassas
med h�nsyn till elevernas �nskem�l.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansav-
tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p�
ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.
Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss
utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�m-

ma att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r vissa utbildningar.

13 �8 Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

specialutformade program eller individuella program f�r de ungdomar i
kommunen som avses i 1 � och som inte har tagits in p� n�got nationellt
program i gymnasieskolan eller en likv�rdig utbildning eller har avlagt

Senaste lydelse 1993:800.

3812

International Baccalaureate (IB). Detsamma g�ller den som har tagits
emot p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likv�rdig
utbildning, men som har avbrutit utbildningen d�r. I fr�ga om elever fr�n
s�rskolan g�ller skyldigheten dock endast individuella program och endast
om eleven vid pr�vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rskolan, d�rf�r

att eleven bed�ms kunna g� i gymnasieskolan.

Ett specialutformat program kan utformas individuellt f�r en elev eller

gemensamt f�r en grupp elever. Det skall i fr�ga om utbildningens niv�
motsvara ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r
fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� eller f�r yrkesverksamhet. Styrelsen f�r
utbildningen skall fastst�lla programm�l f�r varje specialutformat pro-
gram som erbjuds en grupp elever. Regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om omfattningen av ett
specialutformat program och krav p� f�rkunskaper p� ett s�dant program.

Regeringen f�r f�reskriva att utbildningen skall omfatta minst vissa av de
�mnen som anges i bilaga 2.

Ett individuellt program kan

1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett nationellt

program eller ett specialutformat program,

2. g�ra det m�jligt f�r ungdomar att f�rena en anst�llning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan,

3. avse utbildning f�r udda yrken och

4. m�ta speciella behov hos eleven.

Utbildningen p� ett specialutformat eller ett individuellt program skall

f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. I fr�ga om
s�dana individuella program som avses i tredje stycket 2 f�r regeringen
f�reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de �mnen
som anges i timplanerna i bilaga 2.

6 kap.

3 �9 S�rskolan omfattar obligatorisk s�rskola (grunds�rskola och tr�-
ningsskola) samt gymnasies�rskola (nationella, specialutformade och indi-
viduella program).

Grunds�rskolan och tr�ningsskolan skall ha nio obligatoriska �rskurser,

�rskurserna 19, och en f�r eleverna frivillig �rskurs, �rskurs 10. Tr�-
ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan g� i grunds�rskolan. Styrel-
sen f�r s�rskolan avg�r om en elev som tas emot i s�rskolan skall g� i
grunds�rskolan eller tr�ningsskolan.

7 �10 Ungdomar har r�tt att efter skolpliktens upph�rande tas emot i
gymnasies�rskolan i utbildning som �r avsedd att p�b�rjas fram till och
med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r om

1. styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen bed�mt att de inte kan g� i

gymnasieskolan d�rf�r att de �r utvecklingsst�rda och

Senaste lydelse 1992:598. �ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs.

Senaste lydelse 1993:800.

3813

SFS 1993:1478

2. de inte bereds utbildning i specialskolan.
Varje kommun �r skyldig att erbjuda s�dana ungdomar utbildning un-

der fyra �r i gymnasies�rskolan.

En elev som har p�b�rjat utbildning i gymnasies�rskolan f�re utg�ngen

av det f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyller 20 �r, har r�tt att fullf�lja
utbildningen.

9 � Gymnasies�rskolan bygger p� den obligatoriska s�rskolan.

Styrelsen f�r s�rskolan avg�r om en elev i gymnasies�rskolan skall g� p�

1. ett nationellt eller ett specialutformat program eller

2. ett individuellt program.
Styrelsen avg�r vidare om eleven inom det individuella programmet

skall f� yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning.

10 � Varje kommun skall erbjuda de elever som har bed�mts kunna g�

ett nationellt program ett urval av olika program. Antalet platser p� de
olika programmen skall anpassas med h�nsyn till elevernas �nskem�l.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun i enlighet med samverkansavtal.

11 � Den minsta garanterade undervisningstiden f�r varje elev skall

utg�ra 3 600 timmar.

Regeringen f�r f�reskriva att utbildningen i gymnasies�rskolan skall

omfatta minst vissa �mnen och omfattningen av dessa �mnen.

9 kap.

13 �11 Frist�ende skolor som f�r bidrag f�r viss utbildning enligt 8 �

skall, i fr�ga om den utbildningen, st� under tillsyn av Statens skolverk.
Skolorna �r i fr�ga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den uppf�lj-
ning och utv�rdering av skolv�sendet som genomf�rs av Statens skolverk.

Frist�ende skolor som avses i 8 � �r vidare skyldiga att delta i riksomfat-

tande prov i den utstr�ckning som f�reskrivs av regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer.

16 �12 Ungdomar kan tas emot i en frist�ende skola som motsvarar

gymnasies�rskolan, om styrelsen f�r s�rskolan i hemkommunen har be-
d�mt att de �r utvecklingsst�rda.

11 kap.

1 � Komvux best�r av grundl�ggande vuxenutbildning, gymnasial vux-

enutbildning och p�byggnadsutbildning.

Utbildningen i komvux skall anordnas i form av kurser.

Senaste lydelse 1993:800.

3814

SFS 1993:1478

7 a � Den som har p�b�rjat utbildning p� en kurs i komvux har r�tt att
fullf�lja kursen.

Undervisningen f�r en elev skall dock upph�ra, om eleven saknar f�rut-

s�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r tillfreds-
st�llande framsteg.

Den f�r vilken grundl�ggande vuxenutbildning har upph�rt enligt andra

stycket skall p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r
detta. Den f�r vilken annan komvux har upph�rt enligt andra stycket f�r
p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta.

22 � Fr�gor om mottagande av en elev till gymnasial utbildning och om
intagning till s�dan utbildning avg�rs av styrelsen f�r utbildningen. Styrel-
sen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p�
nytt bereda en elev utbildning.

Intagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r flera kommuner samt

f�r gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan.

23 � Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen f�r en elev
skall upph�ra och beslut om att inte p� nytt bereda en elev utbildning f�r
�verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd av eleven.

Beslut om intagning f�r inte �verklagas.

12 kap.

1 �13 S�rvux syftar till att ge vuxna som �r utvecklingsst�rda kunskaper

och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i den obligatoriska
s�rskolan och p� nationella eller specialutformade program i gymnasie-
s�rskolan.

Utbildningen i s�rvux skall anordnas i form av kurser.

R�tt att slutf�ra en kurs

12 � Den som har p�b�rjat utbildning p� en kurs i s�rvux har r�tt att

fullf�lja kursen.

Undervisningen f�r en elev skall dock upph�ra, om eleven saknar f�rut-

s�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r tillfredst�l-
lande framsteg.

Den f�r vilken s�rvux har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt

beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta.

14 kap.

4 �14 Eleverna i gymnasieskolan och i gymnasies�rskolan skall beredas
tillf�lle att genomg� minst en allm�n h�lsokontroll. Eleverna i gymnasie-
s�rskolan skall ocks� erbjudas s�rskilda unders�kningar som f�ranleds av
deras funktionshinder.

Senaste lydelse 1993:800.

3815

SFS 1993:1478

1. Denna lag tr�der i kraft, om inte annat framg�r nedan, den 1 juli

1994.

2. Best�mmelsen i 5 kap. 5 � f�rsta stycket 1 om krav p� godk�nda betyg

i svenska, engelska och matematik skall dock inte till�mpas f�rr�n vid
intagning till l�s�ret 1998/99.

3. S�dana utbildningar i den frivilliga s�rskolan som har p�b�rjats f�re

den 1 juli 1994 men d� �nnu inte slutf�rts skall huvudmannen forts�tt-
ningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem.

4. En kommun som under l�s�ret 1993/94 anordnade utbildning p�

linjer i den frivilliga s�rskolan f�r �ven efter den 1 juli 1994, som alternativ
till de nationella programmen, anordna dessa linjer. Intagning till �rskurs

1 f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95.

5. �ndringen i 6 kap. 3 � andra stycket, varigenom f�reskriften om

stadieindelning tas bort, tr�der i kraft den 1 juli 1995.

6. S�dant samarbetsavtal som avses i 6 kap. 10 � andra stycket f�r ocks�

slutas med landsting i den m�n landstinget har r�tt att vara huvudman f�r
s�rskolan.

P� regeringens v�gnar

BEATRICE ASK

Erik Tersmeden
(Utbildningsdepartementet)

3816

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1993:1478 Lag om ändring i skollagen (19851:100)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se