SFS 1993:800 Lag om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

lag om ändring i lagen (1993:370) om ändring i skollagen (1985:1100); utfärdad den lojuni 1993. enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (1985: 1100)2 dels att 9 kap. skall upphöra att gälla, dels att i 1 kap. 5 och 8 §§, 3 kap. 3 §, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 6 §, 12 kap. 1 och 5 §§, rubriken till 12 kap., punkt 13 övergångsbestämmelserna till lagen (1991: 1107) om ändring i skollagen (1985: 1100) och punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1992:598) om ändring i skollagen (1985:1100) orden ”psykiskt utvecklingsstörd” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”utvecklingsstörd” i motsvarande form, dels att i 10 kap. 5 § och 14 kap. 2 —4 §§ ordet ”handikapp” skall bytas ut mot ”funktionshinder”, dels att 1 kap. 16 §, 4 kap. 6, 7, 9 och 11 §§, 5 kap. 5, 13 och 33 §§, 6 kap. 6 §, 10 kap. 1 och 6 §§ samt 14 kap. 5 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 4 kap. 8 a §, 6 kap. 6 a § och 9 kap. 1 - 17 §§, av följande lydelse. sfs 1993:800 utkom från trycket den 24 juni 1993 1 kap. 16 § det som i lagen sägs om utvecklingsstörda gäller även dem som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd. i lagen (1993: 378) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda insatser än utbildning. prop. 1992/93:230, bet. 1992/93: ubu 17, rskr. 1992/93:406. lagen omtryckt 1991: 1111. senaste lydelse av 1 kap. 5 § 1992:598 6 kap. 7 § 1992:598 9 kap. 1 § 1992:598 9 kap. 2 § 1992:710 9 kap. 2 a § 1992:598 9 kap. 3 § 1992:598 9 kap. 4 a § 1992:1431 9 kap. 5 § 1992:710 9 kap. 6 § 1992:710 9 kap. 7 § 1991:1684 9 kap. 8 a § 1992:598 9 kap. 9 § 1 992:598 12 kap. 1 § 1992:598 12 kap. 5 § 1992:598 14 kap. 4 § 1992:598. 2 1 1769 sfs 1993:800 4 kap. 6 § varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenlight ur kommunikationssynpunkt. ingen kommun får organisera sin grundskola så att någon elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen anordnar skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. vid denna bedömning skall särskild vikt fästas vid elevens ålder. vid fördelningen av elever på olika skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 7 §3 hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. när en elev till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet, skall hemkommunen svara för att eleven utan extra kostnader får tillfredsställande förhållanden. hemkommunens skyldighet enligt första och andra styckena omfattar inte 1. sådana elever som väljer att gå i en annan grundskola än den som kommunen annars skulle ha placerat dem i om något önskemål om en viss skola inte framställts, eller 2. sådana elever som avses i 8 och 8 a §§. för sådana elever som avses i 8 § skall den mottagande kommunen under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen sörja för kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. kostnaden härför ingår i de utbildningskostnader som avses i 8 §. 8 a § efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall än som avses i 5 § tredje stycket och 8 § i sin grundskola ta emot en elev från en annan kommun. i sådana fall har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun. om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall ersättningen motsvara den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. hemkommunen får dock göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent från den framräknade genomsnittskostnaden. 1770 3 senaste lydelse 1992:1431. 9 § den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för beslutet ändras under läsårets gång. om det för eleven endast återstår en årskurs har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen. i fall som avses i första stycket andra meningen har den kommun där eleven går kvar rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. 11 § beslut som en kommun fattar i frågor som avses i 7 § andra stycket om åtgärder för elever som inte bor hemma, i 8 § första stycket första meningen om mottagande av en elev från en annan kommun samt i 10 § om rätt att fullfölja utbildningen får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd av eleven eller företrädare för denne. sfs 1993:800 5 kap. 5 §4 varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket förutsatt att de 1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och 2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller en i förhållande därtill likvärdig utbildning eller avlagt international baccalaureate (ib). erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett annat landsting i enlighet med samverkansavtal. två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen. kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen. regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får bestämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för lokala grenar eller utbildningar på främmande språk. 13 §5 varje kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program för de ungdomar i kommunen som avses i 1 § och som inte har tagits in på något nationellt program i gymnasieskolan eller en likvärdig utbildning eller har avlagt international baccalaureate (ib). detsamma gäller den som har tagits emot på ett nationellt program i gymnasieskolan eller till en likvärdig utbildning, men som har avbrutit utbildningen där. i fråga om elever från särskolan gäller skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid prövning enligt 6 kap. 7 § inte tas emot i särskolan, därför att eleven bedöms kunna gå i gymnasieskolan. 4 5 senaste lydelse 1993:370. senaste lydelse 1993:370. 1771 sfs 1993:800 ett specialutformat program bör i fråga om utbildningens nivå motsvara ett nationellt program och därmed kunna ligga till grund för fortsatt utbildning på högskolenivå eller för yrkesverksamhet. ett individuellt program kan 1. syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt program eller ett specialutformat program, 2. göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan, 3. avse utbildning för udda yrken och 4. möta speciella behov hos eleven. utbildningen på ett specialutformat eller ett individuellt program skall följa en plan, som skall fastställas av styrelsen för utbildningen. i fråga om sådana individuella program som avses i tredje stycket 2 får regeringen föreskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa av de ämnen som anges i timplanerna i bilaga 2. 33 §6 till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. skyldigheten gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst 1 /30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor. första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 § och som genom statens försorg får särskilda omvårdnadsinsatser. 6 kap. 6 §7 varje kommun som anordnar särskola är skyldig att så långt det är möjligt organisera särskolan så att ingen elev blir tvungen att bo utanför det egna hemmet på grund av skolgången. även i övrigt skall vid utformningen av särskoleverksamheten beaktas vad som ur kommunikationssynpunkt är ändamålsenligt för eleverna. vid fördelningen av elever på olika skolor med särskoleutbildning skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall tas emot vid en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på en så kort skolväg som möjligt åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. varje kommun är skyldig att för eleverna i sin särskola anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, elevens funktionshinder eller någon annan särskild omständighet. kommunens skyldighet omfattar dock inte sådana elever som väljer att gå i en annan särskola än den som kommunen annars skulle ha placerat eleven i om något önskemål om en viss skola inte framställts. 6 1772 7 senaste lydelse 1992:232. senaste lydelse 1992:598. i lagen (1993: 387) om stöd och service till vissa funktionshindrade finns föreskrifter om stöd och service i form av boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. 6 a § efter önskemål av vårdnadshavare har en kommun rätt att i andra fall än som avses i 5 § andra stycket i sin särskola ta emot en elev från en annan kommun. i sådana fall har kommunen rätt till ersättning för elevens utbildning från elevens hemkommun. om inte de berörda kommunerna kommer överens om annat, skall hemkommunen utge det belopp som regeringen föreskriver. sfs 1993:800 9 kap. fristående skolor godkännande m. m. 1 § skolplikt får fullgöras i en fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet. ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av statens skolverk. såvitt gäller särskild skolplikt prövas 1. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar särskolan av statens skolverk och 2. sådant godkännande som avser en skola som motsvarar specialskolan av styrelsen för den specialskola som ansvarar för utbildning av samma handikappgrupp där skolan är belägen. 2 § godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål. härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena. godkännande för särskild skolplikt skall meddelas, om skolan ger eleverna en utbildning som väsentligen svarar mot den som de skulle få i särskolan eller specialskolan. en ytterligare förutsättning är att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger. i godkännandet för särskild skolplikt skall anges om det avser särskoleutbildning eller specialskoleutbildning eller båda dessa skolformer samt för vilka handikappgrupper utbildningen godkänns. 3 § ett barn får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola som är godkänd för särskild skolplikt och som motsvarar särskolan endast om styrelsen för särskolan i barnets hemkommun har bedömt att barnet har särskild skolplikt. 4 § om ett barn har funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för särskild skolplikt, får barnet fullgöra sin skolplikt i en godkänd fristående skola som motsvarar specialskolan endast om 1. skolan är godkänd för elever som har särskild skolplikt på grund av 1773 sfs 1993:800 samma funktionshinder som barnet eller 2. huvudmannen för specialskolan bedömer att barnet ändå kan tillgodogöra sig utbildningen vid skolan. 5 § den som har vanlig skolplikt men som endast för kortare tid är bosatt i landet eller som har andra skäl att få en utbildning med en annan internationell inriktning än den som får finnas inom grundskolan eller fristående skolor som är godkända för fullgörande av vanlig skolplikt får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola med sådan inriktning (internationell skola), om skolan av statens skolverk har godkänts för ändamålet. för godkännande krävs att skolans utbildning som helhet betraktad är likvärdig med grundskolans. skolan skall förmedla kunskaper och färdigheter som underlättar fortsatt skolgång utomlands. undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden skall meddelas i den omfattning som de i landet för kortare tid bosatta eleverna behöver. 1774 tilldelning av bidrag m. m. 6 § en fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. för varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret på det stadium som eleven tillhör. vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden. regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag, om det finns särskilda skäl. tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. varje bidragsår börjar den 1 juli. tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. bidragen skall utbetalas med en tolftedel varje månad. utbetalningarna i juli —september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. för en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden j u l i september månad, betalas ut samlat i september. för att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att bli godkänd för vanlig skolplikt före den 1 augusti året innan bidragsåret börjar. om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade. utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. om det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. sådan slutreglering skall ske senast två månader efter det att kommunens årsredovisning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäktige. vad som sägs i första —fjärde styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom särskilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana skolor som statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt till bidrag. 7 § fristående skolor, som har rätt till bidrag enligt 6 §, får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten. om statens skolverk, vid prövning av en ansökan om godkännande som avses i 2 § första stycket, finner att elevavgifterna vid skolan inte kan anses skäliga, skall verket, om skolan godkänns, förklara att den inte skall ha rätt till bidrag enligt 6 §. skolverket skall vidare förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad, om en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses skäliga. innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek. beslut om att en skola inte skall få bidrag får upphävas av skolverket, om elevavgifterna senare bedöms som skäliga. 8 § regeringen får i fråga om viss utbildning förklara en fristående skola berättigad till sådant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans allmänna mål. härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena. förklaring skall dock inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall elevernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började. om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. 9 § om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat skall bidraget enligt 8 § beräknas för ett bidragsår i sänder. varje bidragsår börjar den 1 juli. tilldelningen grundas på antalet elever på den bidragsberättigade utbildningen den 15 september under bidragsåret. bidraget skall utbetalas med en tolftedel varje månad. utbetalningarna i juli —september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. för en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli — september månad, betalas ut samlat i september. om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade. för att en skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan har ansökt om att bli förklarad som bidragsberättigad senast den 1 augusti året innan. ansökan skall lämnas in till länsstyrelsen i det län där skolan är belägen. 10 § skolor som har rätt till bidrag enligt 8 § får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses sfs 1993:800 1775 sfs 1993:800 rimliga för verksamheten. om en skola tar ut elevavgifter för utbildningar som berättigar till bidrag enligt 8 § och avgifterna inte kan anses skäliga, skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek. tillsyn m. m. 11 § fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning för skolpliktiga elever stå under tillsyn av statens skolverk. skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av statens skolverk. 12 § om en fristående skola som avses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyller kraven för godkännande och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall godkännandet återkallas. detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 § att delta i uppföljning och utvärdering. återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande. 13 § fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 § skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av statens skolverk. skolorna är i fråga om dessa utbildningar skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av statens skolverk. 14 § om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 § inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen, skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. detsamma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 § att delta i uppföljning och utvärdering. övriga föreskrifter 15 § när en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola, skall huvudmannen för skolan snarast lämna uppgift om detta till styrelsen för utbildningen i elevens hemkommun. i 3 kap. 14 § finns föreskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av frånvaro. 16 § ungdomar kan tas emot i en fristående skola som motsvarar den frivilliga särskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har bedömt att de är utvecklingsstörda. 17 § beslut av statens skolverk i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola enligt 1, 5 eller 12 § samt beslut i ärenden om elevavgifter enligt 7 § får överklagas hos kammarrätten. beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden om godkännande eller återkallande av godkännande för en fristående skola för särskild skolplikt enligt 1 § tredje stycket 2 eller 12 § får överklagas hos kammarrätten. beslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§ får överklagas hos skolväsendets överklagandenämnd. beslut som avses i 1776 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. beslut som avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne. 10 kap. 1 § en internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. kommuner och enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor. en riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. i den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. i § första och andra styckena godkänd fristående skola. i fråga om riksinternatskolornas organisation och tillsynen över dem meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. för fristående skolor som har getts ställning av riksinternatskola gäller inte bestämmelserna i 9 kap. 6 § beslut i ärenden enligt 4 § om att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag får överklagas hos kammarrätten. 14 kap. 5 § elever som avses i 1 § har rätt att vid behov anlita skolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 §§. 1. denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 5, 13 och 33 §§, 9 kap. samt 10 kap. 1 och 6 §§ den 1 juli 1993 och i övrigt den 1 januari 1994. 2. bestämmelserna i 4 kap. 6, 7, 8 a och 9 §§, 6 kap. 6 § andra och tredje styckena och 6 a § tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 1994. 3. fristående skolor som före den 1 juli 1993 godkänts för fullgörande av vanlig skolplikt är berättigade till bidrajg fr. o. m. den 1 juli 1993 utan hinder av bestämmelsen om ansökningstid i 9 kap. 6 §. 4. ersättning som avses i 9 kap. 8 § från elevernas hemkommuner till fristående skolor skall utgå först fr. o. m. bidragsåret 1994/95. 5. i samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen, utan hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars gäller, förklara fristående skolor över grundskolenivå, som vid ikraftträdandet är ställda under statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 § om de enligt regeringens bedömande uppfyller kraven där. på regeringens vägnar beatrice ask erik tersmeden (utbildningsdepartementet) sfs 1993:800 1777