SFS 2014:530 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 2014:530 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (2010:800); utf�rdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (2010:800) dels att 1 kap. 12 �, 15 kap. 2, 58, 11, 22, 25 och 31 �� samt 28 kap. 12 och 13 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras ett nytt kapitel, 17 a kap., av f�ljande lydelse. 1 kap. 12 � 2 Lagen �r uppdelad i 30 kapitel. Dessa �r inledande best�mmelser (1 kap.), huvudm�n och ansvarsf�rdelning (2 kap.), barns och elevers utveckling mot m�len (3 kap.), kvalitet och inflytande (4 kap.), trygghet och studiero (5 kap.), �tg�rder mot kr�nkande behandling (6 kap.), skolplikt och r�tt till utbildning (7 kap.), f�rskolan (8 kap.), f�rskoleklassen (9 kap.), grundskolan (10 kap.), grunds�rskolan (11 kap.), specialskolan (12 kap.), sameskolan (13 kap.), fritidshemmet (14 kap.), gymnasieskolan (1517 a kap.), gymnasies�rskolan (18 och 19 kap.), kommunal vuxenutbildning (20 kap.), s�rskild utbildning f�r vuxna (21 kap.), utbildning i svenska f�r invandrare (22 kap.), entreprenad och samverkan (23 kap.), s�rskilda utbildningsformer (24 kap.), annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�rde- ring (26 kap.), Skolv�sendets �verklaganden�mnd och L�rarnas ansvarsn�mnd (27 kap.), 1 Prop. 2013/14:188, bet. 2013/14:UbU20, rskr. 2013/14:315. 2 Senaste lydelse 2011:189. SFS 2014:530 Utkom fr�n trycket den 23 juni 2014 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2014:530 �verklagande (28 kap.), och �vriga best�mmelser (29 kap.). 15 kap. 2 � Gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fortsatta studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samh�llslivet. Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och utveck- lar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till�gna sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper eleverna f�tt i grundskolan eller i motsvarande utbildning. Den vidareutbild- ning som ges i form av ett fj�rde tekniskt �r ska d�rut�ver bygga p� de kun- skaper eleverna f�tt p� teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning. 5 � 3 Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r. I 17 a kap. 4 � finns s�r- skilda best�mmelser om m�lgruppen f�r den vidareutbildning som ges i form av ett fj�rde tekniskt �r. I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan. Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r bosatta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning och r�tten till utbildning. 6 � Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r inte l�ngre beh�riga f�r nationella program och introduktionsprogram i gym- nasieskolan. 7 � Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program som �r yrkesprogram eller h�gskolef�rberedande program. I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r. N�rmare best�mmelser om de nationella programmen finns i 16 kap., om introduktionsprogrammen i 17 kap. och om vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r i 17 a kap. 8 � Varje kommun ska informera om de nationella programmen samt om m�jligheterna att f� utbildning p� introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r. 11 � Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r- lingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. �ven introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r f�r utformas s� att de inte �r i huvudsak skolf�rlagda. 3 Senaste lydelse 2012:109. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2014:530 22 � 4 Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs, efter genomf�rt gymnasiearbete och examensarbete, och i grundskolans �mnen i de fall undervisning i dessa f�r f�rekomma i gymnasieskolan. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till. F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 16 � om vem som beslutar om betyg. 25 � Som betyg p� gymnasiearbetet och examensarbetet ska n�gon av beteckningarna E eller F anv�ndas. Betyget E ska anv�ndas om en elev har n�tt examensm�len f�r gymnasiearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska betyget F anv�ndas. 31 � Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild- ning �ven p� andra nationella program. Av 17 kap. 17 och 18 �� f�ljer vilken utbildning p� introduktionsprogram som f�r anordnas av ett landsting. Av 17 a kap. 2 � f�ljer att ett landsting som anordnar utbildning p� teknik- programmet ocks� f�r anordna vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r. 17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om krav f�r att anordna utbildningen (2 �), syfte och m�lgrupp (3 och 4 ��), utbildningens utformning och inneh�ll (515 ��), och beh�righet, ans�kan och mottagande (1618 ��). Krav f�r att anordna utbildningen 2 � En huvudman som anordnar utbildning p� teknikprogrammet f�r anordna vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r. Syfte 3 � Vidareutbildningen syftar till en gymnasieingenj�rsexamen och ska utg�ra grund f�r yrkesverksamhet som gymnasieingenj�r. M�lgrupp 4 � Vidareutbildningen ska vara �ppen endast f�r den som har genomg�tt utbildning p� teknikprogrammet eller har likv�rdiga kunskaper och som p�b�rjar vidareutbildningen 4 Senaste lydelse 2010:1997. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2014:530 1. terminen efter det att han eller hon har avslutat utbildningen p� teknik- programmet eller motsvarande utbildning, eller 2. senast det kalender�r d� han eller hon fyller 22 �r. Utbildningens utformning och inneh�ll Examensm�l 5 � Det ska finnas examensm�l som inneh�ller m�l f�r utbildningen. Nationella profiler 6 � Inom utbildningen ska det finnas s�rskilt profilerade utbildningsv�gar (nationella profiler). Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella profiler som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om nationella profiler. Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 7 � Utbildningen �r avsedd att genomg�s p� ett l�s�r. Utbildningen ska bedrivas som heltidsstudier. 8 � Elever p� utbildningen har r�tt till minst 800 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). 9 � Omfattningen av studierna anges i gymnasiepo�ng. 10 � Utbildningen omfattar 900 gymnasiepo�ng, varav 100 gymnasiepo�ng avser ett examensarbete. F�r utbildningen ska det finnas en po�ngplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om po�ngplanen. �mnen och kurser 11 � F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�re- skrifter om �mnesplaner. 12 � Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng som kursen omfat- tar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs. Individuell studieplan 13 � F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�re- skrifter om den individuella studieplanen. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2014:530 R�tt till ytterligare utbildning 14 � Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt examensarbete f�tt l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� g� om en kurs. Gymnasieingenj�rsexamen 15 � Gymnasieingenj�rsexamen ska utf�rdas om en elev har g�tt igenom en fullst�ndig vidareutbildning med godk�nda betyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r- mare f�reskrifter om gymnasieingenj�rsexamen. Beh�righet, ans�kan och mottagande Beh�righet 16 � F�r beh�righet till utbildningen kr�vs, ut�ver vad som f�reskrivs i 4 �, gymnasieexamen fr�n teknikprogrammet eller likv�rdiga kunskaper. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. Ans�kan och ans�kningsf�rfarandet 17 � I en ans�kan till utbildningen ska det anges vilken utbildningsanord- nare och vilken nationell profil ans�kan avser. Avser ans�kan mer �n en utbildning ska utbildningarna anges i prioritetsordning. Ans�kan ska ges in till den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman �n den s�kandes hemkom- mun, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. Beslut om beh�righet och mottagande 18 � Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var om en s�kande �r beh�rig och ska tas emot. Beh�riga s�kande fr�n hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekry- tering). Av 15 kap. 12 och 13 �� framg�r att huvudmannen ska g�ra ett urval bland mottagna s�kande, om fler s�kande har tagits emot till huvudmannens utbild- ning �n det finns platser i utbildningen. 28 kap. 12 � 5 Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skolv�sen- dets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 � eller tillh�righet till grunds�rskolans m�lgrupp enligt 7 kap. 5 b �, 5 Senaste lydelse 2012:109. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2014:530 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket, 3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upph�rande enligt 7 kap. 14 �, 4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �, 10 kap. 25 � eller 11 kap. 25 �, 5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt 9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket eller 11 kap. 29 � andra stycket, 7. mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 �, mottagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 � eller mottagande i f�rsta hand enligt 19 kap. 29 � f�rsta stycket, 8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 �, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 � andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 � tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 15 �, 10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 16 � andra stycket, 11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �, 12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje stycket, eller 13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av barnet, eleven eller den s�kande. 13 � 6 Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. mottagande enligt 16 kap. 36 �, mottagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever, mot- tagande enligt 17 a kap. 18 � eller mottagande enligt 19 kap. 29 � f�rsta stycket, eller 2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande. 6 Senaste lydelse 2012:109. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2014:530 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 augusti 2014. 2. Lagen till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2015. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i skollagen (2010:800);

utf�rdad den 12 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (2010:800)

dels att 1 kap. 12 �, 15 kap. 2, 58, 11, 22, 25 och 31 �� samt 28 kap.

12 och 13 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras ett nytt kapitel, 17 a kap., av f�ljande lydelse.

1 kap.

12 �

Lagen �r uppdelad i 30 kapitel. Dessa �r

inledande best�mmelser (1 kap.),
huvudm�n och ansvarsf�rdelning (2 kap.),
barns och elevers utveckling mot m�len (3 kap.),
kvalitet och inflytande (4 kap.),
trygghet och studiero (5 kap.),
�tg�rder mot kr�nkande behandling (6 kap.),
skolplikt och r�tt till utbildning (7 kap.),
f�rskolan (8 kap.),
f�rskoleklassen (9 kap.),
grundskolan (10 kap.),
grunds�rskolan (11 kap.),
specialskolan (12 kap.),
sameskolan (13 kap.),
fritidshemmet (14 kap.),
gymnasieskolan (1517 a kap.),
gymnasies�rskolan (18 och 19 kap.),
kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
s�rskild utbildning f�r vuxna (21 kap.),
utbildning i svenska f�r invandrare (22 kap.),
entreprenad och samverkan (23 kap.),
s�rskilda utbildningsformer (24 kap.),
annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),
tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�rde-

ring (26 kap.),

Skolv�sendets �verklaganden�mnd och L�rarnas ansvarsn�mnd

(27 kap.),

1 Prop. 2013/14:188, bet. 2013/14:UbU20, rskr. 2013/14:315.

2 Senaste lydelse 2011:189.

SFS 2014:530

Utkom fr�n trycket
den 23 juni 2014

SFS 2014:530

�verklagande (28 kap.), och
�vriga best�mmelser (29 kap.).

15 kap.

2 �

Gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fortsatta

studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samh�llslivet.

Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och utveck-

lar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till�gna
sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper

eleverna f�tt i grundskolan eller i motsvarande utbildning. Den vidareutbild-
ning som ges i form av ett fj�rde tekniskt �r ska d�rut�ver bygga p� de kun-
skaper eleverna f�tt p� teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning.

5 �

Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin

grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin
gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r
de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r. I 17 a kap. 4 � finns s�r-
skilda best�mmelser om m�lgruppen f�r den vidareutbildning som ges i form
av ett fj�rde tekniskt �r.

I 17 kap. 16 � andra och tredje styckena finns best�mmelser om utbildning

i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan.

Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r

bosatta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning
och r�tten till utbildning.

6 �

Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program

eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r
inte l�ngre beh�riga f�r nationella program och introduktionsprogram i gym-
nasieskolan.

7 �

Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program som �r

yrkesprogram eller h�gskolef�rberedande program.

I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av introduktionsprogram

och vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r.

N�rmare best�mmelser om de nationella programmen finns i 16 kap., om

introduktionsprogrammen i 17 kap. och om vidareutbildning i form av ett
fj�rde tekniskt �r i 17 a kap.

8 �

Varje kommun ska informera om de nationella programmen samt om

m�jligheterna att f� utbildning p� introduktionsprogram och vidareutbildning
i form av ett fj�rde tekniskt �r.

11 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r-

lingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. �ven
introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion
och individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt
�r f�r utformas s� att de inte �r i huvudsak skolf�rlagda.

3 Senaste lydelse 2012:109.

SFS 2014:530

22 �

Betyg ska s�ttas

p� varje avslutad kurs,
efter genomf�rt gymnasiearbete och examensarbete, och
i grundskolans �mnen i de fall undervisning i dessa f�r f�rekomma i

gymnasieskolan.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till.

F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 16 � om vem
som beslutar om betyg.

25 �

Som betyg p� gymnasiearbetet och examensarbetet ska n�gon av

beteckningarna E eller F anv�ndas. Betyget E ska anv�ndas om en elev har
n�tt examensm�len f�r gymnasiearbetet eller examensarbetet. I annat fall ska
betyget F anv�ndas.

31 �

Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program

som avser naturbruk och omv�rdnad.

Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild-

ning �ven p� andra nationella program.

Av 17 kap. 17 och 18 �� f�ljer vilken utbildning p� introduktionsprogram

som f�r anordnas av ett landsting.

Av 17 a kap. 2 � f�ljer att ett landsting som anordnar utbildning p� teknik-

programmet ocks� f�r anordna vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt
�r.

17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

krav f�r att anordna utbildningen (2 �),
syfte och m�lgrupp (3 och 4 ��),
utbildningens utformning och inneh�ll (515 ��), och
beh�righet, ans�kan och mottagande (1618 ��).

Krav f�r att anordna utbildningen

2 �

En huvudman som anordnar utbildning p� teknikprogrammet f�r

anordna vidareutbildning i form av ett fj�rde tekniskt �r.

Syfte

3 �

Vidareutbildningen syftar till en gymnasieingenj�rsexamen och ska

utg�ra grund f�r yrkesverksamhet som gymnasieingenj�r.

M�lgrupp

4 �

Vidareutbildningen ska vara �ppen endast f�r den som har genomg�tt

utbildning p� teknikprogrammet eller har likv�rdiga kunskaper och som
p�b�rjar vidareutbildningen

4 Senaste lydelse 2010:1997.

SFS 2014:530

1. terminen efter det att han eller hon har avslutat utbildningen p� teknik-

programmet eller motsvarande utbildning, eller

2. senast det kalender�r d� han eller hon fyller 22 �r.

Utbildningens utformning och inneh�ll

Examensm�l

5 �

Det ska finnas examensm�l som inneh�ller m�l f�r utbildningen.

Nationella profiler

6 �

Inom utbildningen ska det finnas s�rskilt profilerade utbildningsv�gar

(nationella profiler).

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella profiler som ska

finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela ytterligare f�reskrifter om nationella profiler.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

7 �

Utbildningen �r avsedd att genomg�s p� ett l�s�r. Utbildningen ska

bedrivas som heltidsstudier.

8 �

Elever p� utbildningen har r�tt till minst 800 undervisningstimmar om

60 minuter (garanterad undervisningstid).

9 �

Omfattningen av studierna anges i gymnasiepo�ng.

10 �

Utbildningen omfattar 900 gymnasiepo�ng, varav 100 gymnasiepo�ng

avser ett examensarbete.

F�r utbildningen ska det finnas en po�ngplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om po�ngplanen.

�mnen och kurser

11 �

F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�re-

skrifter om �mnesplaner.

12 �

Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser.

F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng som kursen omfat-

tar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs.

Individuell studieplan

13 �

F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�re-

skrifter om den individuella studieplanen.

SFS 2014:530

R�tt till ytterligare utbildning

14 �

Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt examensarbete f�tt

l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning
av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d av
andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� g� om en kurs.

Gymnasieingenj�rsexamen

15 �

Gymnasieingenj�rsexamen ska utf�rdas om en elev har g�tt igenom en

fullst�ndig vidareutbildning med godk�nda betyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�r-

mare f�reskrifter om gymnasieingenj�rsexamen.

Beh�righet, ans�kan och mottagande

Beh�righet

16 �

F�r beh�righet till utbildningen kr�vs, ut�ver vad som f�reskrivs i 4 �,

gymnasieexamen fr�n teknikprogrammet eller likv�rdiga kunskaper.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor.

Ans�kan och ans�kningsf�rfarandet

17 �

I en ans�kan till utbildningen ska det anges vilken utbildningsanord-

nare och vilken nationell profil ans�kan avser. Avser ans�kan mer �n en
utbildning ska utbildningarna anges i prioritetsordning.

Ans�kan ska ges in till den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser en

utbildning som anordnas av en annan huvudman �n den s�kandes hemkom-
mun, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

Beslut om beh�righet och mottagande

18 �

Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var om en s�kande �r

beh�rig och ska tas emot.

Beh�riga s�kande fr�n hela landet ska tas emot till utbildningen (riksrekry-

tering).

Av 15 kap. 12 och 13 �� framg�r att huvudmannen ska g�ra ett urval bland

mottagna s�kande, om fler s�kande har tagits emot till huvudmannens utbild-
ning �n det finns platser i utbildningen.

28 kap.

12 �

Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skolv�sen-

dets �verklaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 � eller tillh�righet till

grunds�rskolans m�lgrupp enligt 7 kap. 5 b �,

5 Senaste lydelse 2012:109.

SFS 2014:530

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket,
3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upph�rande

enligt 7 kap. 14 �,

4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �, 10 kap.

25 � eller 11 kap. 25 �,

5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor

hemma,

6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt

9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket eller 11 kap. 29 � andra
stycket,

7. mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 �, mottagande enligt 17 kap.

14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp
elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 � eller mottagande i f�rsta hand enligt
19 kap. 29 � f�rsta stycket,

8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 5 eller

7 �,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 �

andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 �
tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 15 �,

10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning

enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap.
9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 16 �
andra stycket,

11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje

stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller
utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �,

12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje

stycket, eller

13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap.

2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av

barnet, eleven eller den s�kande.

13 �

Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets

�verklaganden�mnd i fr�ga om

1. mottagande enligt 16 kap. 36 �, mottagande enligt 17 kap. 14 � n�r det

g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever, mot-
tagande enligt 17 a kap. 18 � eller mottagande enligt 19 kap. 29 � f�rsta
stycket, eller

2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap.

2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande.

6 Senaste lydelse 2012:109.

SFS 2014:530

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 augusti 2014.
2. Lagen till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2015.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Eva Lenberg
(Utbildningsdepartementet)

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2014:530 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se