SFS 1986:223

Förvaltningsrätt Skatterätt Skoljuridik Socialrätt

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1986:223

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1986:223 F�rvaltningslag; Utkom fr�n trycket den 21 maj 1986 utf�rdad den 7 maj 1986. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag g�ller f�rva ltningsmyndigheternas handl�ggning av �ren� den och domstoJarnas handl�ggning av f�rvaltnings�renden. Best�mmel� serna i 4 -6 �� g�ller ocks� annan f�rvaltningsverksamhet hos dessa myn� digheter. 2 � I 31-33 �� f�reskrivs begr�nsningar i lagens till�mpning i vissa myndigheters verksamhet. 472 ' Prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> t3 I Om en annan lag eller en f�rordning inneh�ller n�gon best�mmelse SFS 1986:223 s�m avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen. * Myndigheternas serviceskyldighet 4 � Varje myndighet skall l�mna upplysningar, v�gledning, r�d och an� nan s�dan hj�lp till enskilda i fr�gor som r�r myndighetens verksamhets� omr�de. Hj�lpen skall l�mnas i den utstr�ckning som �r l�mplig med h�nsyn till fr�gans art, den enskildes behov av hj�lp och myndighetens verksamhet. Fr�gor fr�n enskilda skall besvaras s� snart som m�jligt. Om n�go n enskild av misstag v�nder sig till fel myndighet, b�r myndig� heten hj�lpa honom till r�tta. 5 � Myndigheterna skall ta emot bes�k och telefonsamtal fr�n enskilda. Om s�rskilda tider f�r detta �r best�mda, skall allm�nheten underr�ttas om dem p� l�mpligt s�tt. Samverkan mellan myndigheter 6 � Varje myndighet skall l�mna andra myndigheter hj�lp inom ramen f�r den egna verk samheten. Allm�nna krav p� handl�ggninge n av �renden 1 � Varje �rende d�r n�gon enskild �r part skall handl�ggas s� enkelt, snabbt och billigt som m�jli gt utan att s�kerheten efters�tts. Vid handl�gg� ningen skall myndigheten beakta m�jligheten att sj�lv inh�mta upplysning� ar och yttranden fr�n andra myndigheter, om s�dana beh�vs. Myndigheten skall str�va efter att uttrycka sig l�ttbegripligt. �ven p� andra s�tt skall myndigheten underl�tta f�r den enskilde att ha med den att g�ra. Tolk 8 � N�r en myndighet har att g�ra med n�gon som inte beh�rskar svens� ka eller som �r allvarligt h�rsel- eller talskadad, b�r myndigheten vid behov anlita tolk . Ombad och bitr�de 9 � Den som f�r talan i ett �rende f�r anlita ombud eller bitr�de. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten beg�r det. Visar e tt ombud eller bitr�de oskicklighet eller of�rst�nd eller �r han ol�mplig p� n�got annat s�tt, f�r myndigheten avvisa honom som ombud eller bitr�de i �rend et. En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller bitr�de f�r �verklagas s�rskilt och d� i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet. Inkommande handlingar 10 � En handling anses komma in till en myndighet den dag d� handling� en, eller en avi om en betald postf�rs�ndelse som inneh�ller handlingen, anl�nder till myndigheten eller kommer en beh�rig tj�nsteman till handa. Underr�ttas en myndighet s�rskilt om att ett telegram till myndigheten finns hos televerket, anses telegrammet komma in redan n�r underr�ttel- 473 sen n�r en beh�rig tj�nsteman. " �v " � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> x. " ' . V': V' ; SFS 1986:223 Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag h� l�mnats i myndighetens lokal eller avskilts f�r myndigheten p� en postan � stalt, anses den ha kommit in den dagen, om den kommer en beh�rig tj�nsteman till handa n�rmast f�ljande arbetsdag. Ett telegram eller annat meddelande som inte �r underskrivet skall bekr�ftas av avs�ndaren genom en egenh�ndigt undertecknad handling, om myndigheten beg�r det. J�v 11 � Den som skall handl�gga ett �rende �r j�vig 1. om saken ang�r honom sj�lv eller hans make, f�r�lder, barn eller syskon eller n�gon annan n�rst�ende eller om �rendets utg�ng kan v�ntas medf�ra synnerlig nytta eller skada f�r honom sj�lv eller n�gon n�r� st�ende, 2. om han eller n�gon n� rst�ende �r st�llf�retr�dare f�r den som saken ang�r eller f�r n�gon som kan v�nta synnerlig nytta eller skada av �rendets utg�ng, 3. om �rendet har v�ckts hos myndigheten genom �verklagande eller underst�llning av en annan myndighets beslut eller p� grund av tillsyn �ver en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handl�ggningen av ett �r ende som r�r saken, 4. om han har f�rt talan som ombud eller mot ers�ttning bitr�tt n�gon i saken, eller 5. om det i �vrigt finns n�gon s �rskild omst�ndighet som �r �gnad att rubba f�rtroendet till hans opartiskh et i �rendet. Fr�n j�v bortses n�r fr�gan om opart iskhet uppenbarligen saknar bety� delse. 12 � Den som �r j�vig f�r inte handl�gga �rendet. Han f�r dock vidta �tg�rder som inte n�gon annan kan vidta utan ol�gligt uppskov. Den som k�nner till en omst�ndighet som kan antas utg�ra j�v mot honom, skall sj�lvmant ge det till k�nn a. Har det uppkommit en fr�ga om j�v mot n�go n och har n�gon annan inte tr�tt i hans st�lle, skall myndigheten s narast besluta i j�vsfr�gan. Den so m j�vet g�ller f�r delta i pr�vningen av j�vsfr�gan endast om myndigheten inte �r beslutf�r utan honom och n�gon annan inte kan tillkallas utan ol�gligt uppskov. Ett beslut i en j�vsfr�ga f�r �verklagas endast i samband med �verkla� gande av det beslut varigenom myndigheten avg�r � rendet. Remiss 13 � Innan en myndighet inh�mtar yttr ande genom remiss skall den nog a pr�va behovet av �tg�rden. Beh�ver yttrande inh�mtas fr�n flera, skall det g�ras samtidigt, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat. Om det inte �r obeh�vligt, skall det anges i remissen i vilka avseenden och inom vilken tid yttra nde �nskas. Miiiulif,' han dlufif>riin}' 14 � Vill en s�kande, klagande eller annan part l�mna uppgifter m untligt 474 i ett �rende som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild, ska ll han f� tillf�lle till det, om det kan ske med h�nsyn till arbetets beh�riga g�ng. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' I andra fall best�mmer myndigheten om handl�ggningen skall var a munt- SFS 1986:223 , ' . Myndigheten skall s�rskilt beakta att muntlig handl�ggning kan under- " ^ l�tta f�r enskilda att ha med den at t g�ra. f-, Anteckning av uppgifter 15 � Uppgifter som en myndighet f�r p� annat s�tt �n genom en handling och som kan ha betydelse f�r utg�ngen i �rendet skall antecknas av myndigheten, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Parters r�tt att f� del av uppg ifter 16 � En s�kande, klagande eller annan part har r�tt att ta del av det som har tillf�rts �rendet, om detta avser myndighetsut�vning mot n�gon en� skild. R�tten att ta del av uppgifter g�ller med de begr�nsningar som f�ljer av 14 kap. 5 � sekretesslage n (1980:100). 17 � Ett �rende f�r inte avg�ras utan att den som �r s�kande, klagande eller annan part har underr�ttats om en uppgift som har tillf�rts �rendet genom n�gon an nan �n honom sj�lv och han har f�tt tillf�lle att yttra sig �ver den, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Myn� digheten f�r dock avg�ra �rendet utan att s� har skett 1. om avg�ra ndet inte g�r parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om �tg�rderna av n�gon annan anledning �r uppenbart obeh�vliga, 2. om �rendet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning, betygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rbart och det inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre ins tans efter �verklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsev�rt sv�rare att genomf�ra beslutet i �rende t, eller 4. om avg�randet inte kan uppskjutas. Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt. Underr�ttelseskyldigheten g�ller med de begr�nsningar som f�ljer av 14 kap. 5 � sekretesslagen (1980:100). Omr�stning 18 � Skall beslut fattas av flera gemensamt och kan de inte enas, l�gger ordf�randen fram de olika f�rs lag till beslut som har v�ckts. Varje f�rslag l�ggs fram s� att det kan be svaras med antingen ja eller nej. Sedan de som deltar i avg�randet har f�tt ta st�llning till f�rslagen, anger ordf�randen vad som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte omr�stning beg�rs. Om omr�stning beg�rs, skall den ske �ppet. �r f�rslagen fler �n tv�, skall det f� rst avg�ras vilket f�rslag som skall st�llas mot vad som enligt ordf�randens uppfattning hade beslutats. Utg�ngen be st�ms genom enkel majoritet. Vid lika r� stetal har ordf�randen utslagsr�st. I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild �r varje ledamot som deltar i den slutliga handl�ggningen skyldig att delta �ven i avg�randet. Ingen � r dock skyldig att r�sta f�r mer �n ett f�rslag. Ordf�randen �r alltid skyldig att r�sta n�r det beh�vs f�r att �rendet skall kunna avg� ras. 475 J.;,- " At' , .�i, ^ -.f � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1986:223 Avvikande mening 19 � N�r beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avg �ratl- det reservera sig mot detta genom att l�ta anteckna avvikande mening. Den som inte g�r det skall anses ha bitr�tt beslutet. F�redraganden och andra tj�nstem�n som �r med om den slutliga hand� l�ggningen utan att delta i avg�randet har r�tt att f� avvikande mening antecknad. Avvikande mening skall anm�las innan beslutet expedieras eller ges till k�nna p� n�got annat s�tt. Om beslutet inte skall ges till k�nna, skall anm�lan g�ras senast n�r det f�r sin slutliga form genom protokollsjuste� ring eller p� liknande s�tt. Motivering av beslut 20 � Ett beslut varigenom en myndighet avg�r ett �rende skall inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Sk�len f�r dock utel�mnas helt eller delvis 1. om beslutet inte g�r n�gon part emot eller om det av n�gon annan anledning �r uppenbart obeh�vligt att upplysa om sk�len, 2. om beslutet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning , betygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rba rt, 3. om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till rikets s�kerhet, skyddet f�r enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden eller n�got j�mf�rba rt f�rh�llande. 4. om � rendet �r s� br�dskande att det inte finns tid att utforma sk�len, eller 5. om �rendet g�ller meddelande av f�reskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre instans efter �verklagande. Har sk�len utel�mnats, b�r myndigheten p� beg�ran av den som �r part om m�jligt upplysa honom om dem i efterhand. Underr�ttelse om beslut 21 � En s�kande, klagande eller annan part skall underr�ttas om inneh�l� let i det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet, om detta avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Parten beh�ver dock inte under� r�ttas, om det �r uppenbart obeh�vligt. Om beslutet g�r parten emot och kan �verklagas, skall han underr�ttas om hur han kan �verklaga det. Han skall d� ocks� underr�ttas om s�dana avvikande meningar som avses i 19 � eller som har antecknats enligt s�rskilda best�mmelser. Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, geno m vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt. Underr�ttelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten beg�r det. Denna paragraf till�mpas ocks� n�r n�gon annan som f�r �verklaga beslutet beg�r att f� ta del av de t. Vem som f�r �verklaga 22 � Ett beslut f�r �verklagas av den som beslutet ang� r, om det har g�tt honom emot och beslutet kan �verklagas. 476 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> /i ' i M iii' beslut �verklagas SFS 1986:223 ' 23 � Ett beslut �verklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange ; vilket beslut som �ve rklagas och den �ndring i beslutet som han beg�r. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del av beslutet. Tiden f�r �verklagande av s�dana beslut som g�ller f�reskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges r�knas fr�n den dag d� beslutet gavs till k�nna. Har beslutet getts till k�nna vid mer �n ett tillf�lle, r�knas tiden fr�n dagen f�r det sista f�reskrivna tillk�nnagivandet. 24 � Den myndighet som har meddelat det �verklagade beslutet pr�var om skrivelsen med �verklaga ndet har kommit in i r�tt tid. Har skrivelsen kommit in f�r sen t, skall myndigheten avvisa den, om inte an nat f�ljer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om f�rseningen beror p� att myndigheten Har l�mnat klaganden en felaktig underr�ttelse om hur man �verklagar. Skrivelsen skall inte heller av visas, om den inom �ve rklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall pr�va �verklagandet. I ett s�dant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt l�mna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in til l den h�gre instansen. 25 � Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 �, skall den myndighet som har meddelat beslutet �verl�mna skrivelsen och �vriga handlingar i �rendet till den myndighet som skall pr�va �verklagandet. R�ttelse av skrivfel och liknande 26 � Ett beslut som till f �ljd av skrivfel, r�knefel eller n�got annat s�dant f�rbiseende inneh�ller en uppenbar oriktighet f�r r�ttas av den myndighet som har meddelat b eslutet. Innan r�ttelse sker skall myndigheten ge den som �r part tillf�lle att yttra sig, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild och � tg�rden inte �r obeh�vlig. Ompr�vning av heslut 27 � Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som f�rsta instans, �r uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan anledning, skall myndigheten �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel f�r n�gon enskild part. Skyldigheten g�ller �ven om beslutet �verklagas, s�vida inte klaganden beg�r att beslutet tills vidare inte skall g�lla (inhibition). Skyldigheten g�ller inte. om myndigheten har �verl�mnat handlingarna i �rendet till en h�gre instans eller om det i annat fall finns s�rskilda sk�l mot att myndigheten �ndrar beslutet. 28 � Ett �verklagande av en myndighets beslut f�rfaller, om myndighe� ten sj�lv �ndrar beslutet s� som klaganden beg�r. I s� fal l till�mpas inte 24 och 25 ��. �ndrar myndigheten beslutet p� annat s�tt �n klaganden beg�r, skall �verklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske 477 enligt 24 � . � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1986:223 Inhibition /i' 29 � En myndighet som skall pr�va ett �verklagande f�r best�mma att det �verklagade beslutet tills vidare inte skall g�lla. �verklagande av avvisningsbeshit ^ 30 � Har en skrivelse med �verklagande avvisats p� grund av att den har kommit in f�r sent och har avvisningsbeslutet efter �verklagande pr�vats av en h�gre instans, f�r den h�gre instansens beslut i fr�gan inte �verkla� gas. Vissa begr�nsningar i lagens till�mpning 31 � Best�mmelserna i 13 -30 �� g�ller inte s�dana �renden hos kommu� nala, landstingskommunala och kyrkokommunala myndigheter i vilk a be� sluten kan �verklagas enligt 7 kap. kommunallagen (1977:179) eller 9 kap. lagen (1982:1052) om f�rsamlingar och kyrkliga samf�lligheter. 32 � Best�mmelserna i 8-30 �� g�ller inte kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet och inte heller polis-, �klagar- och tullmyndigheter� nas brottsbek�mpande verksamhet. 33 � I �renden i f�rsta instans som avser h�lso- och sjukv�rd g�ller 1 4- 30 �� endast om myndighetens beslut kan �verklagas p� annat s�tt �n som anges i 31 �. 1. Denna lag tr�der i kraft de n 1 januari 1987. 2. Genom lagen upph�vs f�rvaltningslagen (1971:290). 3.1 fr�ga om �verklagande och ompr�vning av beslut som har meddelats f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre f�reskrifter i st�llet f�r 23-25, 27, 28 och 30��. 4. Om det i en lag eller i en f�rfattning som har beslutats av regeringen h�nvisas till en f� reskrift som har ersatts genom en f�reskrif t i denna lag, till�mpas i st�llet den ny a f�reskriften. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON STEN WICKBOM (Justitiedepartementet) � </div> </div>

SFS 1986:223 F�rvaltningslag;

Utkom fr�n trycket

den 21 maj 1986

utf�rdad den 7 maj 1986.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

Lagens till�mpningsomr�de

1 � Denna lag g�ller f�rva ltningsmyndigheternas handl�ggning av �ren�
den och domstoJarnas handl�ggning av f�rvaltnings�renden. Best�mmel�
serna i 4 -6 �� g�ller ocks� annan f�rvaltningsverksamhet hos dessa myn�

digheter.

2 � I 31-33 �� f�reskrivs begr�nsningar i lagens till�mpning i vissa

myndigheters verksamhet.

472

' Prop. 1985/86:80, KU 21, rskr. 202.

�

t3 I Om en annan lag eller en f�rordning inneh�ller n�gon best�mmelse

SFS 1986:223

s�m avviker fr�n denna lag, g�ller den best�mmelsen.

* Myndigheternas serviceskyldighet

4 � Varje myndighet skall l�mna upplysningar, v�gledning, r�d och an�

nan s�dan hj�lp till enskilda i fr�gor som r�r myndighetens verksamhets�

omr�de. Hj�lpen skall l�mnas i den utstr�ckning som �r l�mplig med

h�nsyn till fr�gans art, den enskildes behov av hj�lp och myndighetens
verksamhet.

Fr�gor fr�n enskilda skall besvaras s� snart som m�jligt.

Om n�go n enskild av misstag v�nder sig till fel myndighet, b�r myndig�

heten hj�lpa honom till r�tta.

5 � Myndigheterna skall ta emot bes�k och telefonsamtal fr�n enskilda.
Om s�rskilda tider f�r detta �r best�mda, skall allm�nheten underr�ttas om
dem p� l�mpligt s�tt.

Samverkan mellan myndigheter

6 � Varje myndighet skall l�mna andra myndigheter hj�lp inom ramen
f�r den egna verk samheten.

Allm�nna krav p� handl�ggninge n av �renden

1 � Varje �rende d�r n�gon enskild �r part skall handl�ggas s� enkelt,

snabbt och billigt som m�jli gt utan att s�kerheten efters�tts. Vid handl�gg�

ningen skall myndigheten beakta m�jligheten att sj�lv inh�mta upplysning�

ar och yttranden fr�n andra myndigheter, om s�dana beh�vs. Myndigheten
skall str�va efter att uttrycka sig l�ttbegripligt. �ven p� andra s�tt skall

myndigheten underl�tta f�r den enskilde att ha med den att g�ra.

Tolk
8 � N�r en myndighet har att g�ra med n�gon som inte beh�rskar svens�

ka eller som �r allvarligt h�rsel- eller talskadad, b�r myndigheten vid
behov anlita tolk .

Ombad och bitr�de

9 � Den som f�r talan i ett �rende f�r anlita ombud eller bitr�de. Den som

har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten beg�r det.

Visar e tt ombud eller bitr�de oskicklighet eller of�rst�nd eller �r han

ol�mplig p� n�got annat s�tt, f�r myndigheten avvisa honom som ombud
eller bitr�de i �rend et.

En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller bitr�de f�r �verklagas

s�rskilt och d� i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten

avg�r �rendet.

Inkommande handlingar

10 � En handling anses komma in till en myndighet den dag d� handling�
en, eller en avi om en betald postf�rs�ndelse som inneh�ller handlingen,
anl�nder till myndigheten eller kommer en beh�rig tj�nsteman till handa.

Underr�ttas en myndighet s�rskilt om att ett telegram till myndigheten

finns hos televerket, anses telegrammet komma in redan n�r underr�ttel-

473

sen n�r en beh�rig tj�nsteman.

" �v "

�

' . V':

V' ;

SFS 1986:223

Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag h�

l�mnats i myndighetens lokal eller avskilts f�r myndigheten p� en postan �

stalt, anses den ha kommit in den dagen, om den kommer en beh�rig

tj�nsteman till handa n�rmast f�ljande arbetsdag.

Ett telegram eller annat meddelande som inte �r underskrivet skall

bekr�ftas av avs�ndaren genom en egenh�ndigt undertecknad handling,
om myndigheten beg�r det.

J�v

11 � Den som skall handl�gga ett �rende �r j�vig

1. om saken ang�r honom sj�lv eller hans make, f�r�lder, barn eller

syskon eller n�gon annan n�rst�ende eller om �rendets utg�ng kan v�ntas

medf�ra synnerlig nytta eller skada f�r honom sj�lv eller n�gon n�r�
st�ende,

2. om han eller n�gon n� rst�ende �r st�llf�retr�dare f�r den som saken

ang�r eller f�r n�gon som kan v�nta synnerlig nytta eller skada av �rendets

utg�ng,

3. om �rendet har v�ckts hos myndigheten genom �verklagande eller

underst�llning av en annan myndighets beslut eller p� grund av tillsyn �ver
en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har
deltagit i den slutliga handl�ggningen av ett �r ende som r�r saken,

4. om han har f�rt talan som ombud eller mot ers�ttning bitr�tt n�gon i

saken, eller

5. om det i �vrigt finns n�gon s �rskild omst�ndighet som �r �gnad att

rubba f�rtroendet till hans opartiskh et i �rendet.

Fr�n j�v bortses n�r fr�gan om opart iskhet uppenbarligen saknar bety�

delse.

12 � Den som �r j�vig f�r inte handl�gga �rendet. Han f�r dock vidta
�tg�rder som inte n�gon annan kan vidta utan ol�gligt uppskov.

Den som k�nner till en omst�ndighet som kan antas utg�ra j�v mot

honom, skall sj�lvmant ge det till k�nn a.

Har det uppkommit en fr�ga om j�v mot n�go n och har n�gon annan inte

tr�tt i hans st�lle, skall myndigheten s narast besluta i j�vsfr�gan. Den so m
j�vet g�ller f�r delta i pr�vningen av j�vsfr�gan endast om myndigheten
inte �r beslutf�r utan honom och n�gon annan inte kan tillkallas utan
ol�gligt uppskov.

Ett beslut i en j�vsfr�ga f�r �verklagas endast i samband med �verkla�

gande av det beslut varigenom myndigheten avg�r � rendet.

Remiss

13 � Innan en myndighet inh�mtar yttr ande genom remiss skall den nog a

pr�va behovet av �tg�rden. Beh�ver yttrande inh�mtas fr�n flera, skall det

g�ras samtidigt, om inte s�rskilda sk�l f�ranleder n�got annat.

Om det inte �r obeh�vligt, skall det anges i remissen i vilka avseenden

och inom vilken tid yttra nde �nskas.

Miiiulif,' han dlufif>riin}'

14 � Vill en s�kande, klagande eller annan part l�mna uppgifter m untligt

474

i ett �rende som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild, ska ll han f�
tillf�lle till det, om det kan ske med h�nsyn till arbetets beh�riga g�ng.

�

' I andra fall best�mmer myndigheten om handl�ggningen skall var a munt-

SFS 1986:223

, ' . Myndigheten skall s�rskilt beakta att muntlig handl�ggning kan under-

" ^ l�tta f�r enskilda att ha med den at t g�ra.

f-,

Anteckning av uppgifter

15 � Uppgifter som en myndighet f�r p� annat s�tt �n genom en handling

och som kan ha betydelse f�r utg�ngen i �rendet skall antecknas av

myndigheten, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild.

Parters r�tt att f� del av uppg ifter

16 � En s�kande, klagande eller annan part har r�tt att ta del av det som

har tillf�rts �rendet, om detta avser myndighetsut�vning mot n�gon en�

skild. R�tten att ta del av uppgifter g�ller med de begr�nsningar som f�ljer
av 14 kap. 5 � sekretesslage n (1980:100).

17 � Ett �rende f�r inte avg�ras utan att den som �r s�kande, klagande

eller annan part har underr�ttats om en uppgift som har tillf�rts �rendet
genom n�gon an nan �n honom sj�lv och han har f�tt tillf�lle att yttra sig

�ver den, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Myn�
digheten f�r dock avg�ra �rendet utan att s� har skett

1. om avg�ra ndet inte g�r parten emot, om uppgiften saknar betydelse

eller om �tg�rderna av n�gon annan anledning �r uppenbart obeh�vliga,

2. om �rendet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning,

betygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rbart och
det inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre ins tans efter �verklagande,

3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsev�rt sv�rare att

genomf�ra beslutet i �rende t, eller

4. om avg�randet inte kan uppskjutas.

Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, genom

vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt.

Underr�ttelseskyldigheten g�ller med de begr�nsningar som f�ljer av

14 kap. 5 � sekretesslagen (1980:100).

Omr�stning

18 � Skall beslut fattas av flera gemensamt och kan de inte enas, l�gger
ordf�randen fram de olika f�rs lag till beslut som har v�ckts. Varje f�rslag

l�ggs fram s� att det kan be svaras med antingen ja eller nej. Sedan de som

deltar i avg�randet har f�tt ta st�llning till f�rslagen, anger ordf�randen vad
som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte
omr�stning beg�rs.

Om omr�stning beg�rs, skall den ske �ppet. �r f�rslagen fler �n tv�,

skall det f� rst avg�ras vilket f�rslag som skall st�llas mot vad som enligt

ordf�randens uppfattning hade beslutats. Utg�ngen be st�ms genom enkel

majoritet. Vid lika r� stetal har ordf�randen utslagsr�st.

I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild �r varje

ledamot som deltar i den slutliga handl�ggningen skyldig att delta �ven i
avg�randet. Ingen � r dock skyldig att r�sta f�r mer �n ett f�rslag.

Ordf�randen �r alltid skyldig att r�sta n�r det beh�vs f�r att �rendet

skall kunna avg� ras.

475

J.;,-

At' , .�i,

^ -.f

�

SFS 1986:223

Avvikande mening

19 � N�r beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avg �ratl-
det reservera sig mot detta genom att l�ta anteckna avvikande mening.
Den som inte g�r det skall anses ha bitr�tt beslutet.

F�redraganden och andra tj�nstem�n som �r med om den slutliga hand�

l�ggningen utan att delta i avg�randet har r�tt att f� avvikande mening

antecknad.

Avvikande mening skall anm�las innan beslutet expedieras eller ges till

k�nna p� n�got annat s�tt. Om beslutet inte skall ges till k�nna, skall

anm�lan g�ras senast n�r det f�r sin slutliga form genom protokollsjuste�

ring eller p� liknande s�tt.

Motivering av beslut

20 � Ett beslut varigenom en myndighet avg�r ett �rende skall inneh�lla

de sk�l som har best�mt utg�ngen, om �rendet avser myndighetsut�vning

mot n�gon enskild. Sk�len f�r dock utel�mnas helt eller delvis

1. om beslutet inte g�r n�gon part emot eller om det av n�gon annan

anledning �r uppenbart obeh�vligt att upplysa om sk�len,

2. om beslutet r�r tj�nstetills�ttning, antagning f�r frivillig utbildning ,

betygss�ttning, tilldelning av forskningsbidrag eller n�got j�mf�rba rt,

3. om det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till rikets s�kerhet, skyddet f�r

enskildas personliga eller ekonomiska f�rh�llanden eller n�got j�mf�rba rt
f�rh�llande.

4. om � rendet �r s� br�dskande att det inte finns tid att utforma sk�len,

eller

5. om �rendet g�ller meddelande av f�reskrifter som avses i 8 kap.

regeringsformen och det inte �r fr�ga om pr�vning i h�gre instans efter

�verklagande.

Har sk�len utel�mnats, b�r myndigheten p� beg�ran av den som �r part

om m�jligt upplysa honom om dem i efterhand.

Underr�ttelse om beslut

21 � En s�kande, klagande eller annan part skall underr�ttas om inneh�l�
let i det beslut varigenom myndigheten avg�r �rendet, om detta avser

myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Parten beh�ver dock inte under�
r�ttas, om det �r uppenbart obeh�vligt.

Om beslutet g�r parten emot och kan �verklagas, skall han underr�ttas

om hur han kan �verklaga det. Han skall d� ocks� underr�ttas om s�dana
avvikande meningar som avses i 19 � eller som har antecknats enligt

s�rskilda best�mmelser.

Myndigheten best�mmer om underr�ttelsen skall ske muntligt, geno m

vanligt brev, genom delgivning eller p� n�got annat s�tt. Underr�ttelsen
skall dock alltid ske skriftligt, om parten beg�r det.

Denna paragraf till�mpas ocks� n�r n�gon annan som f�r �verklaga

beslutet beg�r att f� ta del av de t.

Vem som f�r �verklaga

22 � Ett beslut f�r �verklagas av den som beslutet ang� r, om det har g�tt

honom emot och beslutet kan �verklagas.

476

�

/i '

i M iii' beslut �verklagas

SFS 1986:223

' 23 � Ett beslut �verklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange

; vilket beslut som �ve rklagas och den �ndring i beslutet som han beg�r.

Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den

skall ha kommit in dit inom tre veckor fr�n den dag d� klaganden fick del
av beslutet.

Tiden f�r �verklagande av s�dana beslut som g�ller f�reskrifter som

avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges r�knas fr�n den dag d�

beslutet gavs till k�nna. Har beslutet getts till k�nna vid mer �n ett tillf�lle,
r�knas tiden fr�n dagen f�r det sista f�reskrivna tillk�nnagivandet.

24 � Den myndighet som har meddelat det �verklagade beslutet pr�var
om skrivelsen med �verklaga ndet har kommit in i r�tt tid. Har skrivelsen

kommit in f�r sen t, skall myndigheten avvisa den, om inte an nat f�ljer av

andra eller tredje stycket.

Skrivelsen skall inte avvisas, om f�rseningen beror p� att myndigheten

Har l�mnat klaganden en felaktig underr�ttelse om hur man �verklagar.

Skrivelsen skall inte heller av visas, om den inom �ve rklagandetiden har

kommit in till den myndighet som skall pr�va �verklagandet. I ett s�dant

fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet

som har meddelat beslutet och samtidigt l�mna uppgift om vilken dag
skrivelsen kom in til l den h�gre instansen.

25 � Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 �, skall den myndighet som har

meddelat beslutet �verl�mna skrivelsen och �vriga handlingar i �rendet till

den myndighet som skall pr�va �verklagandet.

R�ttelse av skrivfel och liknande

26 � Ett beslut som till f �ljd av skrivfel, r�knefel eller n�got annat s�dant

f�rbiseende inneh�ller en uppenbar oriktighet f�r r�ttas av den myndighet
som har meddelat b eslutet. Innan r�ttelse sker skall myndigheten ge den
som �r part tillf�lle att yttra sig, om �rendet avser myndighetsut�vning mot

n�gon enskild och � tg�rden inte �r obeh�vlig.

Ompr�vning av heslut
27 � Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som f�rsta
instans, �r uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av

n�gon annan anledning, skall myndigheten �ndra beslutet, om det kan ske

snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel f�r n�gon enskild part.
Skyldigheten g�ller �ven om beslutet �verklagas, s�vida inte klaganden

beg�r att beslutet tills vidare inte skall g�lla (inhibition).

Skyldigheten g�ller inte. om myndigheten har �verl�mnat handlingarna i

�rendet till en h�gre instans eller om det i annat fall finns s�rskilda sk�l mot
att myndigheten �ndrar beslutet.

28 � Ett �verklagande av en myndighets beslut f�rfaller, om myndighe�
ten sj�lv �ndrar beslutet s� som klaganden beg�r. I s� fal l till�mpas inte 24
och 25 ��.

�ndrar myndigheten beslutet p� annat s�tt �n klaganden beg�r, skall

�verklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske

477

enligt 24 � .

�

SFS 1986:223

Inhibition

/i'

29 � En myndighet som skall pr�va ett �verklagande f�r best�mma att
det �verklagade beslutet tills vidare inte skall g�lla.

�verklagande av avvisningsbeshit

30 � Har en skrivelse med �verklagande avvisats p� grund av att den har

kommit in f�r sent och har avvisningsbeslutet efter �verklagande pr�vats
av en h�gre instans, f�r den h�gre instansens beslut i fr�gan inte �verkla�

gas.

Vissa begr�nsningar i lagens till�mpning

31 � Best�mmelserna i 13 -30 �� g�ller inte s�dana �renden hos kommu�

nala, landstingskommunala och kyrkokommunala myndigheter i vilk a be�

sluten kan �verklagas enligt 7 kap. kommunallagen (1977:179) eller 9 kap.
lagen (1982:1052) om f�rsamlingar och kyrkliga samf�lligheter.

32 � Best�mmelserna i 8-30 �� g�ller inte kronofogdemyndigheternas

exekutiva verksamhet och inte heller polis-, �klagar- och tullmyndigheter�

nas brottsbek�mpande verksamhet.

33 � I �renden i f�rsta instans som avser h�lso- och sjukv�rd g�ller 1 4-
30 �� endast om myndighetens beslut kan �verklagas p� annat s�tt �n som
anges i 31 �.

1. Denna lag tr�der i kraft de n 1 januari 1987.
2. Genom lagen upph�vs f�rvaltningslagen (1971:290).
3.1 fr�ga om �verklagande och ompr�vning av beslut som har meddelats

f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre f�reskrifter i st�llet f�r 23-25, 27, 28 och

30��.

4. Om det i en lag eller i en f�rfattning som har beslutats av regeringen

h�nvisas till en f� reskrift som har ersatts genom en f�reskrif t i denna lag,

till�mpas i st�llet den ny a f�reskriften.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1986:223

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se