SFS 1991:1111

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1991:1111

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 Lag Utkom fr�n trycket oiH �ndring I la gcn (1991:1107) om �ndring i skollagen den 5 juli 1 991 (1985:1100); Omtryck utf�rdad den 13 juni 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs m ed �ndring av lag en (1 991:1107) om �ndring i skollagen (1985:1100) dels att 3 kap. 7,9, 17, 19, 20 och 21 ��,4 och 6 9 kap., 15 kap. 7 � samt punkten 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1990:1477) om �ndring i skollagen skall upph�ra att g�lla, dels att rubriken n�rmast f�re 3 kap. 17 � skall utg�, dels att nuvarande 1 kap. 14 � och 3 kap. 6 � skall betecknas 1 kap. 16 � resp. 3 kap. 7 �, dels att 3k^p. 1,4,5,8, 10-14 och 16 ��,5 kap. 11 och 30 ��, 10 kap. 1, 3 och 5 ��, 11 kap. 15 och 23 ��, 12 k ap. 14 �, 13 kap. 13 �, 14 kap. 1, 3, 4 och 8 ��, 15 k ap. 6 �, �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1991:1107) om �ndring i skollagen, rubriken till 3 kap. samt rubriken n�rmast f�re 3 kap. 1 � skall ha f�ljande lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 3 kap. 6 � skall s�ttas n�rmast f�re 3 kap. 7 �, dels att det i lag en skall inf�ras f em ny a kapite l, 4 oc h 6 9 kap., samt fyra nya paragrafer, 1 kap . 14 �, 3 kap. 6 � , 10 kap. 6 �, 15 kap. 13 o ch 14 ��, av f�ljande lydelse. Skollagen komm er d�rf�r att ha f�lja nde lydelse fr�n och med den d ag d� denna lag tr�der i kraf t. 1932 ' Prop. 1990/91:115, UbU17, rskr. 357. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> r-f.' 'i' 1 kap. Allm�nna f�reskrifter SFS 1991:1111 Utbildning f�r barn och ungdom 1 � F�r barn och ungdomar anordnar det allm�nna utbildning i form av grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, n�mli� gen s�rskola, specialskola och sameskola. Grundskolan, gymnasieskolan, s�rskolan, specialskolan och sameskolan bildar det offen tliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordna s av det allm�nna f�r dem som till f�ljd av sjukdom eller av annat sk� l inte kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolv�sendet. Lag (1990:1477). 2 � Alla barn och ungdomar skall, oberoende av k�n, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska f�rh�llanden, ha lika tillg�n g till utbildning i det of fentliga skolv�sendet f�r barn och un gdom. Utbildning� en skall inom varje skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och f�rdigheter samt, i samar� bete med hemmen, fr�mja deras harmoniska utveckl ing till ansvarsk�n- nande m�nniskor och samh�llsmedlemmar. I utbildningen skall h�nsyn tas till elever med s�rskilda behov. Verksamheten i skolan ska ll utformas i �verensst�mmelse med grund� l�ggande demokratiska v�rderingar. Var och en som verkar inom skolan skall fr�mja aktning f�r vaije m�nniskas egenv� rde och respekt f�r v�r gemensamma milj�. Lag (1990:1477). 3 � Vid sidan av de skolformer som anordna s av det allm�nna kan det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (frist�ende skolor). Lag (1990:1477). 4 � Kommunerna �r huvudm�n f�r grundskolan. Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r gymnasieskolan. 5 � F�r barn och ungdom ar som inte kan g� i gru ndskolan och gym na� sieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda finns s�rskolan. Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r sko� lan. Lag (1990:1477). 5 a � har upph�vts genom lag (1990:1477). 6 � F�r barn som p� grund av synskada, d�vhet, h�rselskada eller talskada inte kan g� i grundskolan eller motsvarande del av s�rskolan finns specialskolan. Staten �r huvudman f�r specialskolan. Lag (1990:1477). 1 � Som alternativ till grundskolan finns sameskolan f�r vilken staten �r huvudman. Lag (1990:1477). Utbildning f�r vuxna 8 � F�r vuxna anordnar det allm�nna utbildning i form av kommunal 1933 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 vuxenutbildning [komvux), vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst� da (s�rvux) och svenskundervisning f�r invandrare (sfi). j Komvux, s�rvux och sfi bildar det offentliga skolv�sendet f�r vuxna. Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det allm�n� na som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolv� sendet f�r vuxna. Lag (1991:1107). 9 � Det offentliga skolv�sendet f�r vuxna skall ge vuxna tillf�lle att i enlighet med individuella �nskem�l komplettera sin utbildning. H�rige� nom skall fr�mst de som erh�llit minst utbildning f� m�jlighet att st�rka sin st�llning i a rbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbild� ningen skall inom vaije skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i landet. Verksamheten inom det offentliga skolv�sendet f�r vuxna skall utfor� mas i �verensst�mmelse med grundl�ggande d emokratiska v�rderingar. Var och en som verkar inom det skolv�sendet skall fr�mja a ktning f�r vaije m�nniskas egenv�rde och respekt f�r v�r gemensamma milj�. Lag (1990:1477). 10 � Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r komvux. Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r� vux. Kommunerna �r huvudm�n f�r sfi. Lag (1991:1107). Gemensamma best�mmelser f�r det offentliga skolv�sendet 11 � Det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom och det offentliga skolv�sendet f�r vuxna bildar tillsammans det offentliga skolv�sendet. Lag (1990:1477). 12 � Den som �r huvudman f�r en del av det offentliga skolv�sendet ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med best�mmelserna i denna lag och de best�mmelser som kan finnas i annan lag eller f�rord� ning. Ut�ver vad som f�reskrivs i denna lag kan i a nnan f�rfattning finnas f�reskrifter s�rskilt om m�l och riktlinjer f�r utbildningen, utbildningens inneh�ll och utbildningens omfattning i tiden. Lag (1990:1477). 13 � F�r det offentliga skolv�sendet finns statliga skolmyndigheter. Lag (1990:1477). 1934 14 � Skolv�sendets �verklaganden�mnd har till uppgift att pr�va �ver- Idaganden av vissa beslut p� skolv�sendets omr�de. N�mndens ordf�rande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare. N�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r inte �ver� klagas. Lag (1991:1111). 15 � F�r den som �r bosatt i landet avses i lagen med hemkommun den kommun i vilken han � r folkbokf�rd. �r han inte folkbokf�rd i landet eller � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> !/ �r han kvarskriven i en kommun enligt 16 � folkbokf�ringslagen SFS 1991:1111 (1991:481) avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den kom� mun i v ilken han f�r till f�llet uppeh�ller sig. Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun till vilken hemkommunen h�r. Lag (1991:532). 16 � Det som i lagen s�gs om psykiskt utvecklingsst�rda g�ller �ven dem som har f�tt ett betydande och best�ende beg �vningshandikapp p� g rund av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller kroppslig sjukdom, samt personer med barndomsps ykos. I lagen (1985:568) om s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda m. fl. (omsorgslagen) finns best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser �n utbildning. Lag (1991:1111). 2 kap. Den kommunala organisationen for skolan 1 � Varje kommun och landstingskommun skall som styrelse for sitt offentliga skolv�sende utse en eller flera n�mnder. Om det inr�ttas en eller flera s�rskilda n�mnder som styrelse f�r skolv� sendet skall for dessa i till�mp liga delar g�lla 3 kap. 2 �, 3 � f�rsta stycket, 4 �, 5 � f�rsta och tredje styckena, 6-8 ��, 9 � f�rsta styck et samt 10- 12 �� kom munallagen (1977:179). F� r Stockholms kommun g�ller dock inte 3 kap. 5 � f�r sta stycket eller 6 � n�mnda lag. Lag (1990:1477). 2 � F�r ledningen av utbildningen i skolorna ska ll det finnas rektorer. Rektorn skall h�lla sig f�rtrog en med det dagliga arbetet i skolan. Det �ligger rektorn att s�rskilt verka fo r att utbildningen utvecklas. Som rektor f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet har f�rv�rvat pedagogisk insikt. Lag (1990:1477). 3 � Vaije kommun och landstingsk ommun �r skyld ig att for undervis� ningen anv�nda l�rare som har en utbildning avsedd for den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsy n till eleverna. Lag (1990:1477). 4 � F�r att f� anst�llas som l�rare i det offentliga skolv�sendet utan tidsbegr�nsning skall den s�kande uppfylla ett av f�ljande krav: 1. S�kanden har genomg�tt svensk eller d�rmed j�mst�lld nordisk l�rar� utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anst�llning� en avser. 2. S�kanden har genomg�tt annan h�gskoleutbildning som av universi� tets- och h�gsko le�mbetet f�rklarats i huvudsak motsvara s�dan l�rarut� bildning som avses under 1. Om det saknas s�kande so m uppfyller kraven enli gt 1 elle r 2, men det finns s�rskilda sk�l att anst�lla n�gon av de s�kande utan tidsbegr�nsning, f�r s�dan anst�llning �nd� komma till st�nd, i fall den s�kande har mot- 1935 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 svarande kompetens f�r den undervisning som anst�llningen avser och det^'' dessutom finns sk�l att anta att s�kanden �r l�mpad att sk�ta undervis^- ' ningen. Lag (1990:1477). 5 � Den som inte uppfyller kraven enligt 4 � f�r anst�llas som l�rare f�r h�gst ett �r i s�nder. Lag (1990:1477). 6 � F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesorien� tering i det offentliga skolv�sendet skall den s�kande ha en utbildning avsedd f�r s�dan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav f�r anst�llas f�r studie- och yrkesori� entering f�r h�gst ett �r i s�nder. Lag (1990:1477). 1 � Vaije kommun och landstingskommun skall se till att fortbildning anordnas f�r den personal som har hand om utbildningen. Lag (1990:1477). 8 � 1 alla kommuner skall det finnas en av kommunfullm�ktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolv�sende skall gestaltas och utveck� las. Av skolplanen skall s�rskilt framg� de �tg�rder som kommunen avser vidta f�r att uppn� de nationella m�l som har satts upp f�r skolan. Kommunen skall kontinuerligt f�lja upp samt utv�rdera skolplanen. Lag (1990:1477). 1936 I 3 kap. Skolplikt och motsvarande r�tt till utbildning I Inledande best�mmelser 1 � Barn som �r bosatta i landet har skolplikt enligt f�reskrifterna i detta kapitel. Skolplikt g�ller dock inte i fr�ga om barn, som varaktigt vistas utomlands eller vars f�rh�llanden �r s�dana att det uppenbarligen inte kan beg�ras att barnet skall g� i skola. Skolplikten motsvaras av en r�tt att f� utbildni ng inom det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. Lag (1991:1111). 2 � Barn i allm� nhet har Den skall fullg�ras i grundsko� lan, om inte annat f�ljer av 8 10 kap. 3 � S�rskild skolplikt har barn som inte kan g� i grun dskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda, synskadade, d�va, h�rselskadade eller talskadade. S�dan skolplikt skall fullg�ras i s�rsko lan eller specialskolan, om inte annat f�ljer av 9 eller 10 kap. De psykiskt utvecklingsst�rda skall tas emot i s�rskolan och �vriga i specialskolan. Psykiskt utvecklingsst�rda, som p� grund av synskada, d�v� het, h�rselskada eller talskada inte kan g� i s�rskolan, skall dock tas emot i specialskolan. 4 � Huvudmannen f�r s�rskolan pr�var om ett barn skall tas emot i s�rskolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r v�ckas av barnets v�rdnadshavare eller av barnets hemkommun. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Huvudmannen f�r specialskolan pr�var om ett barn skall tas emot i SFS 1991:1111 specialskolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r v �ckas av barnets v�rdnadshavare, barnets hemkommun eller huvudmannen f�r s�rskola d�r barnet har tagits emot. Om ett barn, som har tagits emot i s�rsko lan, bed�ms kunna g� �ver till grundskolan, skall huvudmannen f�r s�rskolan besluta att barnet inte l�ngre skall vara elev d�r. Motsvar ande g�ller f�r huvudmannen f�r spe� cialskolan, om den som tagits emot i sp ecialskolan, bed�ms kunna g� �ver till grundskolan eller s�rskolan. Lag (1991:1111). 5 � Beslut enligt 4 � om mottagande i s�rskolan eller sp ecialskolan f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Besluten f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Lag (1991:1111). 6 � Den som �r elev i grundsko lan eller motsvarande de l av s�rsko lan eller specialskolan kan p� f�rs�k under h�gst sex m�nader tas emot som elev i en annan av des sa skolformer, om de skolhuvudm�n som ber� rs �r �verens om detta och barnets v�rdnadshavare l�mnar sitt medgivande. Lag (1991:1111). Skolpliktens intr�de och skolstarten 7 � Skolplikten intr�der h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sju �r. Lag (1991:1111). 8 Om ett barns v�rdnadshavare beg�r det, skall barnet redan h�stter� minen det kalender�r det fyller sex � r j�mst�llas med skolpliktiga barn i fr�ga om r�tten att b�rja skolan. Lag (1991:1111). 9 � har upph�vts genom lag (1991:1111). Skolpliktens upph�rande 10 � Skolplikten upph�r vid utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� barnet fyller 16 �r eller, om barnet har s�rskild skolplikt, 17 �r. Om barnet dessf�rinnan tillfredsst�llande slutf�r h�gsta �rskursen i grundskolan eller motsvarande i n� gon annan skola d�r barnet f�r fullg�ra sin skolplikt, upph�r d�rmed denna. Skolplikten upph�r ocks�, om barnet vid s�rskild pr�vning visar a tt det har motsvarande kunskaper. S�dan pr�vning anordnas av styrelsen f�r utbildningen. Beslut av styr elsen f�r utbildningen i �r ende om skolpliktens upph�ran� de f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991:1111). Deltagandet i utbildning f�r skolpliktiga 11 � Varje barn, som fullg� r skolplikt inom det offentlig skolv�sendet f�r barn och ungdom eller p� n�got annat s�tt, skall delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte �r sjukt eller har annat giltigt sk�l att utebli. ^ �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket u pph�vs. 1937 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' - ' t-, V' SFS 1991:1111 En skolpliktig elev f�r beviljas kortare ledighet f�r enskilda angel�genhe- T- ter. Disciplin�r �tg�rd mot en skolpliktig elev f�r avse elevens n�rvaro i ' skolan, dock endast i ringa om fattning. Ingen �r p� grund av skolplikt, som fullg�rs inom det offentliga skolv� sendet f�r barn och ungdom, skyldig att g� i skolan f�r att delta i obligato� riska inslag i utbildningen mer �n 190 dagar per l�s�r eller att n�gon dag delta i s�dana inslag mer �n �tta timmar eller, i de tv� l�gsta �rskurserna, mer �n sex timmar. Lag (1991:111 1). 12 � P� beg�ran av en skolpliktig elevs v�rdnadshavare skall eleven befrias fr�n skyldighet att delta i ann ars obligatoriska inslag i verksamhe� ten, om det med h�nsyn till s�rskilda omst�ndigheter inte �r rimligt att kr�va att eleven deltar. Befrielse skall alltid medges fr�n undervisning i religionskunskap, om eleven tillh�r ett trossamfund, som har regeringens tillst�nd att i skolans st�lle ombes�rja s�dan undervisning, och eleven visar att han deltar i denna. Om elevens v�rdnadshavare kr�ver det, skall beg�ran om befrielse pr�� vas av styrelsen f�r utbildningen eller, f�r elever utanf�r det offentliga skolv�sendet, av den styrelse som ansvarar f�r grundskolan i elevens hemkommun. Avsl�s beg�ran vid s�dan pr�vning, f�r beslutet �verklagas hos kammarr�tten. Lag (1991:1111). Tillsynen �ver att skolplikten fullg�rs 13 � Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola fullg�r sin skolg�ng. Kommunen skall ocks� se till att skolpliktiga barn, som �r bosatta i komm unen men inte g�r i dess grundskola, p� n�got annat s�tt f�r f�reskriven utbildning. Huvudmannen f�r s�rskolan eller specialskolan skall se till att skolplikti� ga elever i skolor under dess ledning fullg�r sin skolg�ng. Lag (1991:1111). 14 � Om en skolpliktig elev i en skola utanf�r det offentliga skolv�sen� det f�r barn och ungdom �r fr�nvarande i stor utstr�ckning utan giltig orsak, skall huvudmannen f�r skolan anm�la f�rh�llandet till barnets hemkommun. Kommunen skall pr�va om barnet skall �l�ggas skolg�ng i grundskolan eller, om sk�l f�religger, �verl�mna anm�lan till huvudman� nen f�r s�rskolan eller specialskolan, som skall pr�va om barnet skall �l�ggas skolg�ng d�r. Beslut om att �l�gg a barnet skolg�ng f�r �verklagas hos kammarr�tten. Lag (1991:1111). 1938 15 � Den som har v�rdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till a tt barnet fullg�r sin skolplikt. 16 � Om en skolpliktig elev i de t offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom inte fullg�r sin skolg�ng och detta beror p� att elevens v�rdnads� havare inte har gjort vad p� dem ankommer f�r att s� skall ske, f�r styrelsen f�r utbildningen vid vite f�rel�gga elevens v�rdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Ett f�rel�ggande g�ller omedelbart, �ven om be� slutet �verklagas. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vitet f�r inte f�rvandlas till f�ngelse. SFS 1991; 1111 Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �ren den enligt denna paragraf f�r �verklagas hos kammarr�tten. Lag (1991:1111). 17 har upph�vts genom lag (1991:1111). 18 � har upph�vts genom lag (1991:1107). 19 �" har upph�vts genom lag (1991:1111). 19 a � har upph�vts genom lag (1991:1107). 20 � har upph�vts genom lag (1991:1111). 21 � har upph�vts genom lag (1991:1111). I 4 kap. Grundskolan 1 � Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunska� per och f�rdigheter och den skolning i �vrigt som de beh�ver f�r att delta i samh�llslivet. Den skall kunna ligga till grund f�r fortsatt utbildning i gymnasieskolan. S�rskilt st�d skall ges till eleve r som har sv� righeter i skolarbetet. Lag (1991:1111). 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas efter deras �lder och mognad. Lag (1991:1111). 3 � Grundskolan skall ha nio �rskurser. Av dessa utg�r 1 - 3 l�gstadium, 46 mellanstadium och 7 9 h�gstadium. Utbildningen i vaije �rskurs skall bedrivas under ett l�s�r. Varje l�s� r skall delas upp p� en h�sttermin och en v�rtermin. Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studieg�ng, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1991:1111). 4 � Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan f�ranleda en obetyd lig kostnad f�r eleverna. Lag(1991:llll). 5 � F�r var och en som enlig t denna lag har r�tt att g� i grundskolan skall hemkommunen s�rja f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd. Denna skyldighet skall normalt fullg�ras genom att hemkommunen ' Senaste lydelse 1988:631. ^ Senaste lydelse 1988:631. 1939 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 anordnar grundskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning �t samtliga i komm unen som har r�tt till s�dan. Om det finns s�rskilda sk�l f�r hemkommunen komma �verens med n�gon annan kommun att denna i sin grundskola skall ta emot elever vars grundskoleutbildning hemkommunen har att s�rja f�r. Lag (1991:1111). 6 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundsko� leverksamhet beakta vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt ur kommuni� kationssynpunkt. Ingen kommun f�r organisera sin grundskola s� att n�gon elev p� grund av skolg�ngen b eh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r dock g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt att kommunen anordnar skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolg�ngen. Vid denna bed�mning skall s�rskild vikt f�stas vid elevens �lder. Vid f�rdelningen av elever p� olika sko lor skall kommunen efterstr�va att placera eleverna s� att de f�r s� ko rt skolv�g som m�jligt. V�rdnads- havares �nskem�l om att deras barn skall tas em ot vid en viss skola inom kommunen skall beaktas s� l�ngt det �r m�jligt utan att andra elevers ber�ttigade krav p� placering i en skola n�ra hemmet �sidos�tts. Lag (1991:1111). 1 � Hemkommunen �r skyldig att s�ija f�r att det f�r eleverna i grund� skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, fysiskt handikapp hos en elev eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. N�r en elev till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet, skall hemkommunen svara f�r att eleven utan extra kostnader f�r tillfreds� st�llande f�rh�llanden. Hemkommunens skyldighet enligt f�rsta och andra styckena omfattar inte s�dana elever som avses i 8 �. �ven f�r dessa elever skall dock den mottagande kommunen under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta styc� ket s�rja f�r kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden h�r� f�r ing�r i de ut bildningskostnader som avses i 8 �. Lag (1991:1111). 8 � En kommun skall i sin grundskola �ven ta emot en elev f�r vars grundskoleutbildning kommunen inte �r skyldig att s�rja, om eleven med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens grundskola. En kommun som p� grund av s�dan skyldighet tar emot en elev har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Innan kommunen fattar beslut om att f�r visst l�s�r ta emot en s�dan elev skall den inh�mta yttrande fr�n ele vens hemkomun, om s�dant ytt� rande inte bed�ms som on�digt. Lag (1991:1111). 9 � Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r beslutet �ndras under l�s�rets g�ng. Lag (1991:1111). 1940 10 � Om en elev i gr undskolan inte tillfredsst�llande har slutf�rt sista � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i �rskursen n�r skolplikten upph�r men bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja SFS 1991:1111 utbildningen, skall eleven beredas tillf�lle att g�ra detta under h�gst tv� �r efter det att skolplikten upp h�rde. Lag (1991:1111). 11 � Beslut som en kommun fattar i fr� gor som avses i 7 � andra stycket om �tg�rder f�r elever som inte bor hemma, i 8 � f�rsta stycket om mottagande av en elev fr�n en annan kommun samt i 10 � om r�tt att fullf�lja utbildningen f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklagande� n�mnd av eleven eller f�retr�dare f�r denne. Lag (1991:1111). 5 kap. Gymnasieskolan Allm�nna best�mmelser 1 � I detta kapitel ges f�reskrifter om s�dan utbildning inom det offent� liga skolv�sendet f�r barn och ungdom som �r avsedd att p�b�rjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller tjugo �r. Denna utbildning bildar gymnasieskolan. Best�mmelserna i detta kapitel g�ller endast ungdomar som �r bosatta i landet, om inte regeringen f�reskriver annat. Lag (1991:1107). 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Lag (1991:1107). 3 � Utbildningen i gymna sieskolan skall utg�ras dels av utbildning p� nationella program, som omfattar tre �rskurser, dels av utbildning p� individuella program. Inom de nationella progr ammen kan finnas olika grenar. Grenarna kan vara nation ellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om grenarna. Lag (1991:1107). 4 � De nationella programm en skall vara grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet. Vilka de nation ella programm en �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m� melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim� planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r med� delas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om m�jligheterna att f� utbildning p� individuella prog ram. Lag (1991:1107). Erbjudande om utbildning p� de nationella programmen 5 � Vaije kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationel la pro� gram f�r samtliga de ungdomar i kom munen som avs es i 1 � f�rutsatt att de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och 2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. 1941 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 Antalet platser p� de olika programmen och deras gren ar skall anpassas'., med h�nsyn till elevemas �nskem�l. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller landstingskommun i enlighet med sam verkansav� tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med en landstingskommun om en viss utbildning bildar ett samver kansomr�de f�r den utbildningen. Lag (1991:1107). 6 � Landstingskommunerna f�r anordna utbildning endast p� s�da na nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad. Om en landstingskommun anordnar s�dan utbildning som avses i f�rsta stycket, f�r kommuner som ing�r i landstingskommunen inte anordna samma utbildning utan �verenskommelse med landstingskommunen. Lag (1991:1107). 7 � F�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar f�r de kommuner som regering� en best�mmer i sin gym nasieskola anordna spec iellt anpassad utbild ning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning). S�rskilda best�mmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 27 32 ��. Lag (1991:1107). ' Mottagande av s�kande till de nationella programmen 8 � Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning p� ett nationellt program enlig t 5 � f�rsta stycket �r beh�rig s�kande till en s�dan utbildning var som helst i landet. Av beh�riga s�kande till de nationella program som anordnas i en kommun elle r f�r ett samverkansomr�de skall i f�rsta hand tas emot de som �r hemmah�rande i d en kommun som anordnar utbildningen och de som �r hemmah�rande i en komm un som t illh�r samverkansomr�det f�r utbildningen. Med s�dana s�kande som avses i andra stycket skall j�mst�llas 1. de som med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i d en gymnasieskola dit de har s�kt, 2. de som �r hemmah�rande i en kom mun som inte erbjuder det s�kta programmet och 3. de som ha r s�kt till gymnasieskolan ifr�ga under �beropande av att d�r, inom det s�kta programmet, anordnas en gre n som inte erbjuds av hemkommunen. Lag (1991:1107). 9 � Regeringen kan f�r vissa utbildningar fastst�lla det omr�de fr�n vilket s�kanden i f�rsta hand ska ll tas emot. Lag (1991:1107). 10 � Innan en kommun eller en landstingskommun tar emot en s�kande som inte �r hemm ah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r utbildningen skall yttrande inh�mtas fr�n s�kand ens hemkommun. Ytt� rande beh�ver dock inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare yttran� de �r on�digt. Lag (1991:1107). 1942 � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> t'C ' t. 1 11 Styrelsen f�r utbildningen i den anordnande kommunen eller SFS 1991:1111 landstingskommunen beslutar om n�go n s�kande inte skall tas emot d�r� f�r att han inte �r beh�rig. Styrelsen f�r utbildningen beslutar ocks� om mottagande av en s�kande som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen. Styrelsens beslut enligt f�rsta och andra styckena f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd av s�kanden. Lag (1991:1111). 12 � En ans�kan om att tas in p� ett nationellt program skall skickas till styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser ett nationellt program som anordnas av en annan k ommun eller av en landstingskommun, skall styrelsen omedelbart s�nda ans�k an vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. Lag (1991:1107). Erbjudande om utbildning p� individuella program 13 � Vaije kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av individuella program f�r de ungdomar i kommunen som avses i 1 � och som inte har tagit s in p� n�got nationellt program. I fr� ga om e lever fr�n s�rskolan g�ller dock s�rskilda best�mmelser. Ett individuellt program b�r motsvara ett nation ellt program eller syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett s�dant prog ram. Utbildningen p� ett individuellt program sk all f�lja en plan, som sk all fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. Lag (1991:1107). 14 � Regeringen f�r f�reskriva att vissa ut bildningar skall utg�ra indivi� duella program som st�r �ppna f�r s�kande fr�n hela landet. Lag (1991:1107). Intagning av elever 15 � Styrelsen f�r utbildningen ansvarar f�r intagningen till de olika utbildningar som anordnas inom kommunen eller landstingsk ommunen, om inte annat f�ljer av f�reskrifter av regeringen. Intagningsorganisationen f�r vara gemensam med en annan kommun och gemensam f�r gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. F�reskrifter om urval mellan beh�riga s�kande meddelas av regeringen. Beslut om intagning f�r inte �verklagas. Lag (1991:1107). Elevernas r�tt att fulljolja sin utbildning 16 � Den som har tagits in p� ett nation ellt program i gymna sieskolan och p�b� ljat d et, har r�tt att fullf�lja sin utbi ldning p� det programmet i kommunen eller inom samverkansomr�det eller, om utbildningen har en landstingskommun som huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grun d f�r mottagand et �ndras under studietiden. Lag (1991:1107). 17 � En elev, som har ta gits in p� ett nation ellt program eller p� en viss gren inom ett s�dant program och p�b�ijat utbildningen men som d�refter ' Senaste lydelse 1991:1107. 1943 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " "" ,f/r SFS 1991:1111 flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt J att fullf�lja u tbildningen p� det p�b�rjade programmet eller greijen d�r; den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte programmet eller grenen har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller landstingskommun som anordnar utbildningen. Lag (1991:1107). 18 � Elever som �nskar fullf�lja sin utbildning p� en s�dan gren inom ett nationellt program som inte erbjuds av deras hemkommun b�r, i m�n av plats, f� flytta till gymnasieskolan i en kommun eller landstingskom� mun d�r den �nskade grenen anordnas. Styrelsen f�r utbildningen i den kommun eller landstingskommun d�r grenen anordnas beslutar om s�dant mottagande av en elev. Styrelsens beslut f�r inte �verklagas. Lag (1991:1107). 19 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att flytta till h�gre �rskurs och om begr�nsningar i r�tten att g� om �rskurser. Lag (1991:1107). 20 � Den som har p�b�rjat en utbildning p� ett individuellt program i en kommun har r�tt att fullf�lja programmet enligt den plan som fanns n�r utbildningen inleddes. Om eleven har medgivit att programmet �ndras, har han r�tt att fullf�lja utbildningen p� det �ndrade programmet. Lag (1991:1107). Kostnader 21 � Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna skall h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. 1 verksamhe ten f�r ocks� f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Lag (1991:1107). Interkommunal ers�ttning 22 � En kommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt program har tagit in en elev som inte �r h emmah�rande i kommunen eller i samver� kansomr�det f�r utbildningen, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Lag (1991:1107). 23 � En la ndstingskommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt program har tagit in en elev som inte �r hemmah�rande i en kommun som har samverkansavtal med landstingskommunen, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n ele vens hemkommun. Lands� tingskommunen f�r dock inte betinga sig h�gre ers�ttning fr�n hem kom� munen �n som svarar mot det statsbidrag som utg�r dit f�r el evens utbild� ning i gy mnasieskolan. Lag (1991:1107). " j ' 24 � 1 fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig att betala ers�ttning, om det �r fr�ga om ett nationellt program eller gren 1944 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " av s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, uto m d� eleven har SFS 1991:1111 tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket 1 och 3. Lag (1991:1107). 25 � N�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselskadade och sv�rt r�relse� hindrade elever f�r regeringen fastst�lla den extra ers�ttn ing som skall l�mnas f�r dessa elever. Lag (1991:1107). 26 � Regeringen f�r f�reskriva om skyldighet f�r hemkommunerna att betala ers�ttning till den anordnande kommunen f�r s�dan utbildning som avses i 9 och 14 � �. Lag (1991:1107). Utbildning som �r speciellt anpassad f�r sv�rt r�re lsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) m. m. 21 � I denna lag avses med sv�rt r�relsehindrad den som p� grund av ett r�relsehinder eller, om �ven annat funktionshinder f�religger, sitt samlade handikapp inte kan f�lja regulj�r studieg�ng i gym nasieskolan och som f�r att kunna genomf�ra gymnasiala studier beh�ver tillg�ng till en gymnasie� skola med Rh-anpassad utbildning och s�rskilda omv�rdnadsinsatser i form av boende i elevhem, omv�rdnad i boendet och habilite ring. Lag (1991:1107). 28 � Ungdomar som �r sv�rt r�relsehindrade h ar r�tt att efter fu llgjord skolplikt f� utbildning p� ett nationellt program p� en s�dan gymnasiesko� la med Rh-a npassad utbildning som avses i 7 �. R�tten g�ller intill utg�ng� en av v�rterminen det kalender�r d� eleven fyller 21 �r. Om en elev har p�b�i jat utbildning i en gymnasieskola med Rh-anpas� sad utbildni ng f�re utg�ngen av v�rterminen de t kalender�r d� ha n fyller 21 �r, sk all han beredas m�jlighet att forts�tta utbildningen till utg�ngen av v�rterminen det kalen der�r d� han fyller 23 �r, om det beh�vs f�r att slutf�ra utbildningen. Lag (1991:1107). 29 � En s�dan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 7 � ska ll ta emot s�kande fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. Lag (1991:1107). 30 Fr�gor om intagning till Rh-anpassad utbildning v id vis sa gymna� sieskolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning enligt 7 � pr�vas av en s�rskild n�mnd, gemensam f�r s�dana gymnasieskolor. N�mnden skall ha minst sju och h� gst elva ledam�ter. 1 n�mnden skall finnas bl. a. f�retr�dare f�r gymnasieskolan och grundsk olan samt f�r de r�relsehindrade. Ledam�terna utses av statens institut f�r handikappfr� gor i skolan. N�mndens beslut i fr�ga om intagn ing eller i �vrig t om r�tt till utbild� ning f�r �verklagas endast av den som b eg�rt utbildningen. Beslu tet �ver� klagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Ett beslut f�r dock inte �verklagas s�vitt det g�ller placering vid en viss gymnasieskola. Lag (1991:1111). ''Senaste lydelse 1991:1107. 1945 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991: nil 31 � Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet och ; habilitering som tillhandah�lls av staten, kommun eller landst ingskom� mun i anslutning till gymna sieskola med Rh-anpassad utbildning. Rege� ringen eller den mynd ighet som rege ringen best�mmer f�r me ddela f�re� skrifter om avgifter f�r kost och logi. Lag (1991:1107). 32 � Regeringen f�r f�reskriva att utbildni ngen p� na tionella program f�r f�rdelas p� fler �n tre l�s�r n�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselska� dade och sv�rt r�relsehindrade. Lag (1991:1107). I 6 kap. S�rskolan 1 � Utbildningen i s� rskolan syftar till att ge ps ykiskt utvecklingsst�rda barn och ungdomar en till varje elevs f�ruts�ttningar anpassad utbildning som s� l�n gt det �r m�jligt motsvarar den som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Lag (1991:1111). 2 � Eleverna skall ha inflytan de �ver hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytand e skall anpassas efter deras �lder, mognad och f�ruts�ttningar i �vrigt. Lag (1991:1111). 1946 3 � S�rskolan omfattar grunds�rskola, tr�ningsskola och yrkess�rskola. Grunds�rskolan och tr�ningsskolan skall ha tio �rskurser. Av dessa utg�r 13 l�gstadium, 46 mellan stadium och 7 10 h�gstadium. Tr� ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan g� i grunds�rskolan. Styrel� sen f�r utbildningen avg�r om en e lev som tas emot i s�rs kolan skall g� i grunds�rskolan eller tr�ningsskolan. Yrkess�rskolan bygger p� grunds�rskolan och tr�ningsskolan. Styrelsen f�r utbildningen avg�r om en elev i yrkess�rskolan skall f� yrk esutbild� ning, yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning. Lag (1991:1111). 4 � Utbildningen i s�r skolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De s kall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenl ig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan f �ranleda en obetydlig kostnad f�r eleven. Lag (1991:1111). 5 � F�r var och en som enligt denna la g har r�tt att g � i s �rskolan skall hemlandstingskommunen s�rja f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd. Motsvarande g�ller f�r kommuner som inte ing�r i n� gon landstingskom� mun. En landstingskommun f�r komma �verens med en kommun som ing�r i landstingskommunen om att kommunen skall �verta skyldigheten att s�ija f�r s�rskoleutbildning s�vitt avser barn och ungdomar i kommunen. Kom� munen f�r d�rvid i sin s�rsk ola ta emot barn fr�n andra kommuner om den som har att s�rja f�r barnens s�rskoleutbildning medger det. Om en �verl�telse av huvudmannaskapet har skett f�r landstingskommunen l�m� na ekon omiskt bidrag till kommun en. Har �verl�telse skett till samtliga kommuner i landstingskommunen f�r kommun erna samv erka med var- � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> andra f�r att anordna utbildningen och l�mna ekonomiska bidrag till SFS 1991:1111 varandra, om det beh�vs f�r kostnadsutj�mning mellan kommunerna. En landstingskommun f�r med bibeh�llande av huvudmannaskapet �verl�ta ledningen av en enhet av s�rskolan till den kommu n d�r enheten �r bel�gen, om kommunen samtycker till detta. Lag (1991: Ull). 6 � Landstingskommun och kommun som anordnar s�rskola �r skyldi� ga att s� l�ngt det �r m�jligt organisera s�rskolan s� att ingen elev blir tvungen att bo utanf�r det egna hemm et p� grund av sko lg�ngen. �ven i �vrigt skall huvudmannen vid utformningen av sin s�rskoleverksamhet beakta vad som ur kommunikationssynpunkt �r �ndam�lsenligt f�r elever� na. Varje huvudman �r skyldig att f�r eleverna i sin s�rskola anordna kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, elevens handikapp eller n�gon annan s�rskild om� st�ndighet. I lagen (1985; 568) om s�rskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsst�rda m. fl. finns f�reskrifter om s�rskilda omsorger i form av boende i familje� hem eller elevhem f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld� rahemmet. Lag (1991:1111). 1 � Ungdomar som inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklin gsst�rda har r�tt att efter skolpliktens upph�rande tas emot i s�rskolan intill utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� de fyller 21 �r om de inte bereds utbildning i specialskolan. En elev som ha r p�b� rjat yrkesutbildning eller motsvarande i s�rs kolan f�re utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� eleven fyller 21 �r, sk all beredas m�jlighet att forts�tta i s�rskolan till utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� eleven fyll er 23 �r, om det beh�vs f�r att slutf�ra utbildning� en. Lag (1991:1111). 8 � Beslut som styrelsen f�r utbildningen fatt ar enligt 7 � om att en elev inte skall tas emot i s�rs kolan d�rf�r att denne bed�ms kunna g� i gymn a� sieskolan trots att eleven �r utvecklingsst�rd f�r �verklagas av eleven eller f�retr�dare f�r denne hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991:1111). 1 kap. Specialskolan 1 � Utbildningen i specialskolan skall syfta till att ge barn och ungdomar med synskada, d�vhet, h�rselskada eller talskada en till vaije elevs f�rut� s�ttningar anpassad utbildning som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. D�rut�ver kan specialskolan tillhandah�lla s�dan utbildning som avses i 6 � andra stycket. Lag (1991:1111). 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas efter deras �lder, mognad och f�ruts�ttningar i �vrigt. Lag (1991:1111). 1947 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 3 � Specialskolan skall f�r utbildning p� grundskoleniv� ha tio �rskur� ser, som f�rdelas p� l �gstadium, mellanstadium och h�gstadium enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering� en best�mmer. Lag (1991:1111). 4 � Utbildningen i s pecialskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan f�ranleda en obetydlig kostnad f�r eleven. Staten skall svara f�r att eleverna i specialsk olan kostnadsfritt erh�ller f�r utbildningen erforderliga resor. F�r elever i specialskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet skall staten svara f�r att eleverna utan extra kostnader f�r tillfredsst�llande f�rh�llanden. Lag (1991:1111). 5 � Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera s�rskilda enhe� ter. F�r vaije s�dan enhet skall det finnas en styrelse. Regeringen meddelar f�reskrifter om enheterna och deras upptagningsomr�den. Utbildning i specialskolan ka n ocks� anordnas i s�rskilda klasser som �r f�rlagda till grundskolan men leds av en styrelse f�r specialskolan. Lag (1991:1111). 6 � Om en elev i spe cialskolan inte tillfredsst�llande har slutf�rt sista �rskursen n�r skolplikten upph�r men bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja utbildningen, skall eleven beredas tillf�lle att g�ra detta under h�gst tv� �r efter det att skolplikten upph�rde. Vad nu sagts g�ller dock inte om eleven �r psykiskt utvecklingsst�rd. Ungdomar som inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda f�r efter skolpliktens upph�rande i m�n av plats genom� g� annan utbildning i specialskolan intill utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� de fyller 21 �r. Lag (1991:1111). 1 � Hemkommunen skall betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader f�r den som �r elev i specialskolan. Detta g�ller dock inte om eleven g�r i en s�dan s�rskild klass av specialskolan som �r f�rlagd till hemkommu� nens grundskola. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ytterligare undantag samt om ers�ttningens storlek. Lag (1991:1111). 8 � Beslut av styrelsen f�r utbildningen enligt 4 � tredje stycket om �tg�rder f�r elever som inte bor hemma samt enligt 6 � f�rsta stycket om r�tten att fullf�lja utb ildningen f�r �verklagas av eleven eller f�retr�dare f�r denne hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991:1111). 1948 8 kap. Sameskolan 1 � Utbildningen i sameskolan skall syfta till att ge samers barn en " v " \ C' . " " "'V � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> utbildning med samisk inriktning som i �vrigt motsvarar utbildningen till SFS 1991:1111 och med �rskurs 6 i grundskolan. S�rskilt st�d skall ges till elever som har sv� righeter i skolarbetet. Lag (1991:1111). 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas efter deras �lder och mognad. Lag (1991:1111). 3 � Samers barn f�r fullg�ra sin skolplik t i sameskolan i st�llet f�r i grundskolan. Detsamma g�ller andra bam, om det finns s�rskilda sk�l. Lag (1991:1111). 4 � Utbildningen i sam eskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan f�ranleda en obetydlig kostn ad f�r eleven. Lag (1991:1111). 5 � F�r elever i sameskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet skall staten svara f�r att eleverna utan extra kostnader f�r tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten skall svara f�r att eleverna i sames kolan kostnadsfritt erh�ller f�r utbildningen erforderliga resor. Lag (1991:1111). 6 � F�r sameskolan skall finnas en styrelse. Styrelsen beslutar om intagning av elever i same skolan. Styrelsens beslut i s�dana fr�gor f�r �ver klagas av eleven eller f�retr�dare f�r denne hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991:1111). I 9 kap. Frist�ende skolor I Godk�nnande 1 � Skolplikt f�r fullg�ras i en frist�ende skola, om skolan �r godk�nd f�r �ndam�let. �renden om godk�nnande f�r vanlig skolplikt pr�vas av statens skolverk. S�vitt g�ller s�rskild skolplikt pr�vas 1. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar s�rskolan av styrelsen f�r s�rskolan d�r skolan �r bel�gen och 2. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar specialskolan av styr elsen f�r den specia lskola som ansvarar f�r utbildning av samma handikappgrupp d�r skolan �r bel�gen. Lag (1991:1111). 2 � Godk�nnande f�r vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans ut� bildning ger kunskaper och f�rdighete r som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�rdigheter som grundskolan f�rmedlar och skolan �ven i � vrigt v�sentligen svarar mot grundskolans allm�nna m�l. Godk�nnande f�r s�rskild skolplikt skall meddela s, om skolan ger ele - 1949 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 "i vema en utbildning som v�sentligen svarar mot den som de skulle f� i ^ s�rskolan eller specialskolan. En ytterligare f�ruts�ttning �r att eleverna i samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger. I god k�nnandet for s�rskild skolplik t skall an ges om det avser s�rskole� utbildning eller specialskoleutbildning elle r b�da dess a skolformer samt for vilka handikappgrupper utbildningen godk�nns. Lag (1991:1111). 3 � Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 � kan vara grund for s�rskild skolplikt, f�r barnet fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd frist�ende skola endast om 1. skolan �r godk�nd for eleve r som har s�rs kild skolplikt p� gru nd av samma handikapp som barnet eller 2. huvudmannen for s�rskolan respektive specialskolan bed�mer att barnet �nd� kan tillgodog�ra sig utbildningen vid skolan. Lag (1991:1111). 4 � Den som har vanlig skolplikt men som endast for kortare tid �r bosatt i landet eller som har andra sk�l att f� en utbildning med internatio� nell inriktning f�r fullg �ra sin skol plikt i en frist�ende skola med s�d an inriktning (internationell skola), om skolan av statens skol verk har god � k�nts f�r �ndam�let. F�r godk�nnande kr�vs at t skolans utbildning som hel het betraktad �r likv�rdig med grund skolans. Skolan skall formedla kunskaper och f�rdig� heter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh �llanden skall meddelas i den omfattning som de i landet for kortare tid bosatta eleverna beh�ver. Lag (1991:1111). I Tillsyn m. m. 5 � Frist�ende skolor som avses i 1 och 4 �� skall i fr�ga om sin utbildning for skolpliktiga elever st� under tillsyn av statens skolverk. Den omedelbara tillsynen �ver s�dan utbildning ankommer p� den styrelse som finns for grundskolan respektive s�rskolan eller specialskolan for den kommun d�r skolan �r bel�gen. Lag (1991:1111). 1950 6 � Om en frist�ende skola inte l�ngre uppfyller kraven for godk�nnan� de och bristema inte avhj�lps efter p�pekande for huvudmannen, ska ll godk�nnandet �terkallas. �terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godk�nnande. Lag (1991:1111). �vriga f�reskrifter 7 � Ett deleg ationsuppdrag enligt 3 kap. 12 � andra stycket kommunal� lagen (1977:179) f�r inte omfatta befogenhet att meddela e ller �terkalla godk�nnande for en frist�ende skola enligt denna lag. Lag (1991:1111). 8 � N�r en skolpli ktig elev b�ljar eller slutar vid en frist�ende skola, skall huvudmannen f�r skolan snarast l�mna uppgift om detta till styrelsen f�r utbildningen i ele vens hemkommun. 1 3 kap. 14 � finns f�reskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av fr�nvaro. Lag (1991:1111). v- � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � Beslut av statens skolverk i �renden om godk �nnande eller �terkal- SFS 1991:1111 lande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1, 4 eller 6 � f�r �verklagas hos kammarr�tten. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola f�r s�rskild skolplikt enligt 1 e ller 6 � f�r �verklagas hos kammarr�tten. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 3 � f� r �ver� klagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991: Ull). 10 kap. S�rskilda utbildnlngsformer 1 � En internatskola kan p� framst�llning fr�n huvudmannen ges st�ll� ning av riksintematskola genom beslut av statens skolverk. Kommuner och enskilda kan vara huvudm� n f�r riksintematskolor En riksintematskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa sk olfor� mer, f�r i f�rsta hand bam och ungdomar s om har utlandssvenska f�r�ld� rar eller har behov av milj�ombyte eller som �r fr�n glesbygd och inte kan beredas tillfredsst�llande inackordering. I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fr�ga om r�tten att fullg�ra skolplikt d�r anses vara en enligt 9 kap. 1 � f�rsta och andra styckena godk�nd frist�ende skola. 1 fr �ga om riksinternatskolornas organisation och tillsynen �ver dem meddelas f�reskrifter av regeringen eller den myndighet som rege ringen best�mmer. Lag (1991:1111). 2 � Under vistelse i ett s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga s kall skolpliktiga barn, som inte l�mpligen kan ful lg�ra sin skolplikt p� annat s�tt, fullg�ra den genom att delta i ut bildning vid hemmet. S�dan utbildning skall anordnas genom huvudmannens f�rsorg. Den skall med n�dv�ndiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan. Inte l�ngre skolpliktiga som vistas i hem s om avses i f�rsta stycket skall genom huvudmannens f�rsor g ges m�jligh et att f� s�dan utbildning som de beh�ver och inte l�mpligen kan f� p� annat s�tt. Regeringen elle r den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om utbildningens n�rmare inneh�ll, dess organisation och tillsynen �ver den. Lag (1990:68). 3 � F�r s�dana elever i grundskolan, s�rskolan, specialskolan och same� skolan som p� grund av sjukdom eller av liknande sk�l under l�ngre tid inte kan delta i van ligt skolarbete skall s�rskild undervisning anordnas p� sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller p� annan l�mplig plats. S�rskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne f�r �ver� l�ta �t sjukv�rdshuvudman eller n�gon annan att anordna s�dan undervis� ning enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. S�rskild undervisning skall st� �ppen �ven f�r dem som fullg�r skolplikt utanf�r det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom Lag (1991:1111). 1951 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 4 � Ett skolpliktigt barn skall medges att fullg�ra skolplikten p� annat ..v s�tt �n som anges i denna lag, om det framst�r som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars st�r barnet till buds enligt lagens f�reskrif� ter. Behov av insyn i ver ksamheten skall kunna tillgodoses. Medgivande kan l�mnas f�r upp till ett �r i s �nder. Under dess giltig� hetstid skall pr�vas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall �terkal� las med omedelbar verkan, om n�dv�ndig insyn i v erksamheten inte ges eller om det av annat sk�l inte kan antas att f�ruts�ttningar f�r godk�nnan� de fortfarande f�religger. 5 �' Fr�gor enligt 4 � pr�vas av styrelsen f�r den skola d�r barnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt. Om barnet har s�dant handikapp som enligt 3 kap. 3 � kan vara grund f�r s�rskild skolplikt, skall styrelsen h�ra socialstyrelsen innan ett medgivande l�mnas eller �terkallas. Lag (1991:1111). 6 � Beslut i � renden enligt 1 � om att ge en skola st�llning av riksinter� natskola och om �terkallande av s�dant beslut samt enligt 4 � om att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt �n som anges i denna lag f�r �verklagas hos kammarr�tten. Lag (1991:1111). 1952 11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux) Gemensamma best�mmelser 1 � Komvux best�r av grundl�ggande vuxenutbildning, gymnasial vux� enutbildning och p�byggnadsutbildning. Lag (1991:1107). 2 � Grundl�ggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna s�dana kunskaper och f�rdigheter som de beh�ver f�r att delta i samh�lls- och arbetsliv. Den skall ocks� syfta till att m�jligg�ra fortsatta studier. Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och f�r� digheter motsvarande de som ungdomar kan f� genom gymnasieskolan. P�byggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en s�dan utbildning som leder till en ny niv� inom deras yrke eller till ett nytt yrke. Vad som s�gs i detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning g�ller ocks� p�byggnadsut� bildning. Lag (1991:1107). 3 � Best�mmelserna om komvux g�ller inte vuxna som beh�ver under� visning motsvarande grunds�rskolans eller tr�ningsskolans. Betr�ffande s�dana vuxna g�ller i st�llet lagens best�mmelser om s�rvux. Lag (1991:1107). 4 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. (1991:1107). 5 � Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri f�r eleverna. S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra ' �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l- SFS 1991:1111 ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som h�gst m otsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. I �v rigt skall hj�lpmedel som anv�nds i komvux tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna, om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som med� delas av regeringen. Lag (1991:1107). 6 � Kommuner och landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anord� na k omvux. Regeringen f�r me ddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och om villkor f�r det. Lag (1991:1107). 7 � F�r s�dan komvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4-7 ��. Lag (1991:1107). Grundl�ggande vnxenntbildning Huvudmannens ansvar 8 � Varje kommun ansvarar f�r att de kommuninnev�nare som enligt 10 � har r�tt till utbildningen och �nskar delta i den, f�r det. Lag (1991:1107). 9 � Varje kommun skall a ktivt verka f�r att n� dem i kommunen som har r�tt till grundl�ggande vuxenutbildning och f�r att motivera dem att delta i utb ildningen. Lag (1991:1107). R�tt att delta 10 � Vaije kommuninnev�nare har r�tt att delta i grundl�ggande vuxen� utbildning fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, om han saknar s�dana f�rdigheter som normalt uppn�s i gru ndskolan och �r bosatt i landet. Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet skall ha r�tt att delta. Den som har r�tt att delta i grundl�ggande vuxenutbildning har r�tt att delta i s�dan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns d�r. Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi� nalv�rdsanstalt. Lag (1991:1107). Anm�lan 11 � Den som vill delta i grundl�ggande vuxenutbildning skall anm �la detta till styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun. Om anm�lan avser en utbildning som en annan kommun anordnar eller l�ter anordna, skall styrelsen omedelbart s�nda anm�lan vidare till den kommunen. Lag (1991:1107). Undervisning p� annat spr�k �n svenska 12 � Om en elev i grundl�g gande vuxenutbildning har bristf�lliga kun� skaper i svenska spr�ket, f�r undervisning meddelas p� elevens eget spr�k. 1953 62-SFS 1991 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 S�dan undervisning skall kompletteras med undervisning eller tr�ning i' / svenska spr�ket. Lag (1991:1107). '" Undervisningens upph�rande 13 � Undervisningen i grundl�ggande vuxenutbildning skall upph�ra s� snart som eleven har uppn�tt s�dana kunskaper som utbildningen avses ge. Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r till� fredsst�llande framsteg. Den f�r vilken grundl�ggande vuxenutbildning har upph�rt enligt andra stycket skall p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Lag (1991:1107). Styrelsens uppgifter 14 � Fr�gor om mottagande av en elev till grundl�ggande vuxenutbild� ning avg�rs av styrelsen f�r utbildningen. Styrelsen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev skall upp h�ra och om att p� nytt bereda en elev utbildning. Lag (1991:1107). �verklagande 15 �� Styrelsens beslut enligt M � f� r �verklagas hos skolv�sendets �ver� klaganden�mnd av eleven. Lag (1991:1111). Interkommunal ers�ttning 16 � En kommun som i sin grundl�ggande vuxenutbildning har tagit emot en elev som kommer fr�n en annan kommun, har r�tt till ers�ttning f�r kostnaderna f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Lag (1991:1107). Gymnasial vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning Huvudmannens ansvar 17 � Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall h�rvid str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov. Landstingskommunerna f�r anordna gymnasial vuxenutbildning endast inom omr�dena naturbruk och omv�rdnad. Lag (1991:1107). 18 � Varje kommun skall informera om m�jligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka f�r att vuxna deltar i s�dan utb ildning. Lag (1991:1107). 19 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i gymnasial vuxen� utbildning om han �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, I. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, eller 1954 Senaste lydelse 1991:1107. i - i � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2, n�r han slutf�rt utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig SFS 1991:1111 utbildning i gymnasieskolan. Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet ska ll vara beh�rig att delta. F�reskrifter om ytterligar e beh�righetsvillkor och om urval mellan be� h�riga s�kande meddelas av regeringen. Best�mmelserna i de nna pa ragraf g�l ler inte den som �r intagen i krimi� nalv�rdsanstalt. Lag (1991:1107). 20 � En kommun eller en landstingskommun �r skyldig att till sin gymnasiala vuxenutbildning ta emot en s�kande fr�n en annan kommun, om hemkommunen har �ta git sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens utbildning. Lag (1991:1107). Ans�kan 21 � Den som vill delta i gymna sial vuxenutbildning sk all ans�ka om detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun . Om ans�kan avser en utbildni ng som en annan kommun eller en landstings kommun anord� nar eller l�ter anordna, skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom� melse �r on�digt. �tagande att svara f�r kostnadern a skall alltid l�mnas om den s�kand e med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i en annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning. Lag (1991:1107). Styrelsens uppgifter 22 � Fr�gor om mottagande av en elev till gymnasia l vuxenutbildning och om intagn ing till s�dan utbildning avg �rs av styrelsen f�r utbildning� en. Intagningsorganisationen f�r va ra gemens am f�r flera kommuner samt f�r gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Lag (1991:1107). �verklagande 23 �' Styrelsens beslut om mottagande f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd av eleven. Beslut om intagning f�r inte �verklagas. Lag (1991:1111). 12 kap. Vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux) Allm�nna best�mmelser 1 � S�rvux syftar till att ge vuxna som �r psykiskt utvecklingsst�rda kunskaper och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i grun d� s�rskolan och tr�ningsskolan. Lag (1991:1107). ' Senaste lydelse 1991:1107. I955 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas,'' Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas efter deras f�ruts�ttningar. Lag (1991:1107). Huvudmannens ansvar 3 � Landstingskommunerna skall erbjuda s�rvux. De skall h�r\?id str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfr�gan. En landstingskommun f�r �verl�ta till en kommun som ing�r i lands� tingskommunen att erbjuda s�rvux, om kommunen medger det. Lag (1991:1107). 4 � Vad som s�gs i detta kapitel om landstingskommun g�ller �ven kommun som inte ing�r i n�gon lands tingskommun och kommun som f�tt ansvaret att erbjuda s�rvux �verl�tet till sig enligt 3 � andra s tycket. Lag (1991:1107). 5 � Vaxje landstingskommun skall informera om m�jligheterna till s�r� vux samt verka f�r att vuxna psykiskt utvecklingsst�rda deltar i s�dan utbildning. Lag (1991:1107). Beh�righet 6 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i s�rvu x om han �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, n�r han inte l�ngre har r�tt att g� i s�rsko lan. Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet skall vara beh�rig att delta. F�reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och om urval mellan be� h�riga s�kande meddelas av regeringen. Best�mmelserna i denna paragraf g�ll er inte den som �r intagen i krimi� nalv�rdsanstalt. Lag (1991:1107). 7 � En landstingskommun �r skyldig att till sin s�rvux ta emot en s�kande som kommer fr�n en annan landstingskommun, om hemlands� tingskommunen har �tagit sig att svara f�r kostnad erna f�r elevens utbild� ning. Lag (1991:1107). Kostnader 8 � Utbildningen i s�rvux skall vara avgiftsfri f�r eleverna. S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som vaije elev har f�r eget bruk och beh�l� ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall anskaffas av eleverna sj�lva p� egen be kostnad eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. I �vrigt skall hj�lpmedel som anv�nds i s�rvux tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna, om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som med� delas av regeringen. Lag (1991:1107). 1956 Uppdrag att anordna utbildning 9 � Landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anordna s�rvux. Rege- 'v: J.;# � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ringen f�r meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och SFS 1991:1111 om villkor f�r det. Lag (1991:1107). 10 � F�r s�dan s�rvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4-7 ��. Lag (1991:1107). Ans�kan 11 � Den som vill delta i s�rv ux skall ans�ka om detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemlandstingskommun. Om ans�kan avser en utbild� ning som en kommun eller en annan landstingskommun anordnar eller l�ter anordna skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen f�rutbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen fo ga ett yttrande av vilket det framg�r om hemlandstingskommunen �tar sig att svara f�r kostnader� na f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom� melse �r on�digt. Lag (1991:1107). Undervisningens upph�rande 12 � Undervisningen i s�rvux skall upph�ra s� snart eleven uppn�tt s�dana kunskaper som utbildningen avses ge. Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodo g�ra sig utbild ningen eller annars inte g�r till� fredst�llande framsteg. Den f�r vilken s�rvux har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Lag (1991:1107). Styrelsens uppgifter 13 � Fr�gor om mottagande av en elev t ill s�rvux och om inta gning till s�dan utbildning pr�vas av styrelsen f�r utbildningen. Styrelsen beslutar �ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p� nytt bereda en elev utbildning. Lag (1991:1107). �verklagande 14 Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen f�r en elev skall upph�ra och bes lut om att inte p� nytt bereda en elev utbildn ing f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd av eleven. Beslut om intagning f�r inte �verklagas. Lag (1991:1111). 13 kap. Svenskundervisning f�r invandrare (sfi) Allm�nna best�mmelser 1 � Sfi syftar till att ge vuxna nyanl�nda invandrare grundl�ggande kunskaper och f�rdigheter i sv enska spr�ket samt kunska per om det svens� ka samh�llet. Lag (1991:1107). Senaste lydelse 1991:1107. 1957 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Lag (1991:1107). Huvudmannens ansvar 3 � Vaije kommun �r skyldig att se till att sfi erbjuds de personer �ver 16 �r som anges i 6 �. Undervisningen skall erbjuda s s� snart som m�jligt efter invandrarens ankomst till Sverige. Lag (1991:1107). 4 � Vaije kommun skall akt ivt verka for att n� dem i k ommunen som har r�tt till sfi och for att motivera dem att delta i utbildningen. Lag (1991:1107). 5 � Kommunen skall samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen i f�rh�llande till vilken arbetsgivaren �r bunden av kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens forl�ggning. Lag (1991:1107). R�tt att delta 6 � R�tt att delta i en kom muns sfi har, med det undantag som f�ljer av 7 �, f�ljande personer: 1. Utl�ndsk medborgare, som antingen �r bosatt i ko mmunen eller som .utan att vara bosatt d�r, regelm�ssigt vistas i kommunen efter att ha ans�kt om uppeh�llstillst�nd i avsikt att bos�tta sig i riket. Betr�ffande s�dan i kommunen icke bosatt person g�ller dessutom att han skall ha v�ntat p� uppeh�llstillst�nd under minst den tid som regeringen best�m� mer. R�ttigheten g�ller dock inte under tid den utl�ndske medborgaren vistas p� en statlig f�rl�ggning f�r asyls�kande. 2. Svensk medborgare, som �r bosatt i kommunen, men som tidigare har varit bosatt utom landet och som saknar grundl�ggande kunskaper i svens� ka spr�ket. 3. Finl�ndsk medborgare, som stadigvarande arbetar i kommunen, men som �r bosatt i Finla nd n�ra gr�nsen till Sverige. Om inte n�got annat f�ljer av tredje stycket g�ller r�tten under samman� lagt h�gst tv � �r. Tiden r�knas f�r dem som avses i f�rsta stycket 1 oc h 2 fr�n det att de bosatte sig i landet eller, om r�ttigheten intr�tt tidigare, fr�n den tidpunkten. F�r dem som avses i f�rsta stycket 3 r�knas tiden fr�n det att de b�ljade arbeta i Sverige. Om n�gon p� grund av s�rskilda sk�l inte kunnat p�b�ija undervisning� en under den tid som anges i andra stycket g�ller r�tten un der ytterligare ett �r. Lag (1991:1107). 7 � En utl�ndsk medborgare som har svenska, danska eller norska som modersm�l eller den som eljest har s�dana kunskaper i n�got av dessa spr�k att grundl�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig, har inte r�tt att delta i sfi. Lag (1991:1107). Kostnader 8 � Utbildningen i sfi skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan 1958 kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna skall SFS 1991:1111 h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r ocks� f�rekom� ma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Lag (1991:1107). Uppdrag att anordna utbildning 9 � Kommuner f�r uppdra �t andra att anordna sfi. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och om villkor f�r det. Lag (1991:1107). 10 � F�r s�dan sfi som anor dnas av n�gon annan �n en kommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4-7 ��. Lag (1991:1107). Undervisningens upph�rande 11 � Undervisningen i s fi skall upph�ra n�r en elev har uppn�tt s �dana kunskaper som utbildningen avses ge. Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig undervisningen eller annars inte g�r tillfredst�llande framsteg. Den f�r vilken sfi har avslu tats enligt andr a stycket, eller som frivilligt avbrutit utbildningen skall, om han inte �nd� har r�tt till det, p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Lag (1991:1107). Styrelsens uppgifter 12 � Fr�gor om mottagande av en elev till sfi avg� rs av styrelsen f�r utbildningen. Styrelsen beslut ar �ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p� nytt b ereda en elev utbildning. Lag (1991:1107). �verklagande 13 �'' Styrelsens beslut enligt 12 � f�r �verklagas hos skolv�sendets �ver� klaganden�mnd av eleven. Lag (1991:1111). 14 kap. Skolh�lsov�rd 1 �'' Skolh�lsov�rd skall anordnas f�r eleverna i grundskolan, gymna� sieskolan, s�rskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (1991:1111). 2 � Skolh�lsov�rden har till �ndam�l att f�lja elevernas utveckling, be� vara och f�rb�ttra deras sj�lsliga och kroppsliga h�lsa och verka f�r sunda levnadsvanor hos dem. Skolh�lsov�rden skall fr�mst vara f�rebyggande. Den skall omfatta h�l� sokontroller och enkla sjukv�rdsinsa tser. F�r elever i s�rskolan och spe� cialskolan skall i skolh�lsov�rden ocks� ing� s�rskilda unders�kningar som f�ranleds av deras handikapp. F�r skolh�lsov�rden skall finnas skoll�kare och skolsk�terska. Lag (1991:1107). " Senaste lydelse 1991:1107. Senaste lydelse 1991:1107. �ndringen inneb�r bl. a. att andra och tr edje styckena upph�vs. 1959 � </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " v SFS 1991:1111 3 �'^ Vaije elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas att genom^' g� allm �n h�lsokontroll en g�ng p� vaije stadium. Den f�rsta kontrollen skall �ga rum f�rsta l�s�ret. Eleven skall dessutom, mellan de allm�nna h�lsokontrollerna, erbjudas att genomg� kontroll av syn och h�rsel och andra begr�nsade h�lsokontroller. Om skoll�karen p� f�rekommen anledning anser att en viss elev i grund� skolan eller sameskolan beh�ver unders�kas s�rskilt, skall eleven genomg� s�dan unders�kning. Eleverna i de delar av s�rskolan och specialskolan som motsvarar grund� skolan skall n�r det beh�vs erbjudas att genomg� s�rskilda unders�kningar som f�ranleds av deras h andikapp. I �vrigt g�lle r best�mmelserna i f�rsta och andra styckena �ven f�r dessa elever. Lag (1991:1111). 4 �'" Eleverna i gymnasieskolan och i yrkess�rskolan skall beredas tillf�l� le att genomg� minst en allm�n h�lsokontroll. Eleverna i yrkess�rskolan skall ocks� erbjudas s�rskilda unders�kningar som f�ranleds av deras handikapp. Lag (1991:1111). 5 � Elever som avses i 1 � f�rsta och andra styckena har r�tt att vid behov anlita skolh�lsov�rden ut�ver vad som f�ljer av 3 och 4 ��. Lag (1991:1107). 6 � Den skolh�lsov�rd som eleverna har r�tt till skall vara kostnadsfri r�r dem. Lag (1991:1107). 1 � Huvudmannen f�r skolan skall �ven anordna skolh�lsov�rden, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1991:1107). 8 �'^ Statens skolverk skall ha tillsyn �ver skolh�lsov�rden. Lag (1991:1111). 1960 15 kap. �vriga foreskrifter 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om organisationen av det offentliga skolv�sendet samt om kommuners och landstingskommuners befattning i �vrigt med utbildning som avses i denna lag. I fr�ga om organ f�r samverkan eller annan liknande verksamhet inom det offentliga skolv�sendet f�r regeringen eller den myndighet som rege� ringen best�mmer meddela f�reskrifter om att ledam�ter i organet eller andra f�retr�dare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses �ven omyndiga elever och sammanslutningar av s�dana. Lag (1991:1107). 2 � Regeringen f�r meddela f�rekrifter om m�jlighet att l�ta enskilda och andra utomst�ende svara f�r enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. '' Senaste lydelse 1991:1107. '"* Senaste lydelse 1991:1107. '' Senaste lydelse 1991:1107. � </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> u - N�r det g�ller utbildning i form av ett individuellt program f�r regering- SFS 1991:1111 en f�reskriva att enskilda och andra utomst�ende f�r anordna mer av utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket. Best�mmelserna i 2 kap. 4 -7 �� g �ller inte s�dan utbi ldning som med st�d av f�rsta el ler andra styckena anordnas genom an nan �n huvudman f�r det offentliga skolv�sendet. Lag (1991:1107). 3 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om m�jligheter att inom det offentliga skolv�sendet bedriva utbildning, som bygger p� samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolv�sendet eller mellan en s�dan skolform och n�gon annan utbildningsform. I s�dana f�reskrifter f�r g�ras undantag fr�n orga� nisatoriska best�mmelser i de nna lag. Lag (1991:1107). 4 � F�rs�ksverksamhet f�r anord nas inom det offentlig a skolv�sendet enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen elle r den myndighet som regeringen best�mmer. I s �dana f�reskrifter f�r g �ras undantag fr�n orga� nisatoriska best�mmelser i d enna lag. Lag (1991:1107). 5 � I fr�ga om mottagande i det offentliga skolv�sendet av elever som inte r�kn as som bosatta i riket g�ller f�reskrifter som meddelas av rege� ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1991:1107). 6 �'^ Regeringen f�r utan hinder av f�reskrifterna i 4 kap. 4 �, 5 kap. 21 � och 11 kap. 5 � medd ela f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill genomg� s�rskilt anordnad pr�vning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudman� nen f�r utbildningen. Lag (1991:1111). 7 � har upph�vts genom lag (1991:1111). 8 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r medge enskilda att anordna pr�vni ng och utfarda betyg enligt de best�m� melser som g�ller f�r det offentliga skolv�sendet. Lag (1991:1107). 9 � har upph�vts genom lag (1990:1477). 10 � Regeringen f�r medde la f�reskrifter om sv�rt r�relse hindrade ele� vers utbildning i gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7 �. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr� n de allm�nna regler om gymnasieskola som finns i denna lag. Lag (1991:1107). 11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�da� na sakuppgifter om skolve rksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. Regeringen f�r vidare meddela f�reskrifter om viten f�r den som inte f�ljer best�mmelser om s�dan uppgiftsskyldighet. Lag (1991:1107). Senaste lydelse 1991; 1107. 1961 � </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:1111 12 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad som skall beaktas vid urval av s�kande till anst�llning som l�rare. Lag (1991:1107). 13 � Den som efter skolpliktens upph�rande genomg�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet eller annars genomg�r utbil dning med st�d av denna lag skall p� egen eller st�llf�retr�dares beg�ran befrias fr�n deltagan� de i inslag som annars inte kan v�ljas bort, om f�ruts�ttningarna i 3 kap, 12 � �r uppfyllda. I fr�ga om pr�vning och �verklagande g�ller best�mmel� serna i 3 kap . 12 � tredje stycket. Lag (1991:1111). i � 14 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i fr�ga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upph�rande medde� la f�reskrifter om disciplin�ra �tg�rder och skiljande av elev fr�n en viss utbildning. Lag (1991:1111). Bilaga 1 Nationella program Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogram met Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omv�rdnadsprogrammet Samh�llsvetenskapsprogrammet Lag (1991:1107). 1962 � </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " SFS 1991; 1111 Bilaga 2 Minsta garanterade undervisningstid i ti mmar om 60 minuter f�r gymnasieskolans tre�riga nationella program f�r �mnen och totalt Estetiskt Naturveten- Samh�llsvetenskapsprogram �vriga program skapsprogram program �mnen: Svenska Engelska Samh�llskunskap Religionskunskap Matematik Naturkunskap Idrott och h�lsa Estetisk verksamhet Historia Filosofi Psykologi Geografi Spr�k 2 Spr�k 3 Latin m ed allm�n spr�kkunskap/spr�k 4 F�rdjupning i humaniora eller samh�llsvetenskap Fysik Kemi Biologi Estetiska �mnen Ekonomiska �mnen Natur� Teknisk Ekono� Huma� Sam- veten� gren misk nistisk h�lls- skaplig gren gren veten- gren skaplig gren 200 200 200 200 200 200 200 150 150 150 150 150 150 110 90 90 90 90 90 300 90 30 30 30 60 60 60 30 150 300/240 300/240 200 150 200 110 30 30 30 100 100 100 30 80 130 80 130 130 130 80 30 30 30 30 30 30 30 80 80 80 80 190 190 40/0 40/0 40 40 0/40 0/40 40 40 50 140 190 190 190 190 190 0/190 190 240/190 60/110 60 220 180 110 220 140 50 990 510/320 Milj�kunskap 0/60 0/60 Tekniska �mnen 60 270 Yrkes�mnen 1370 Individuella val 190 190 190 190 190 190 190 Lokalt till�gg/�mnes- anknuten praktik 130 120 100 130 100 130 130 Summa undervis� ningstid 2150 2150 2150 2150 2150 2150 2370 Specialarbete 30 30 30 30 30 30 30 Totalt 2180 2180 2180 2180 2180 2180 2400 Alternativstreck inneb�r val mel lan alternativ inom gren av program. Lag (1991:1107). �verg�ngsbest�mmelser F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i (1985:1101) om inf�rande av skollagen (1985:1100). lagen 1963 � </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> il SFS 1991:1111 Denna lag'^ t r�der i kraft den 1 juli 1989. I fr�ga om beslut som har meddelats f�re ikrafttr�dandet till�mpas dock vad som g�llde d�. 1. Denna lag'� tr�der i kraf t, s�vitt g�ller upph�vandet av 2 kap. 3 � vid utg�ngen av december 1989, och i �vrigt d en 1 juli 1989 . 2. Ledam�ter och suppleanter i l�nsskoln�mndema som utsetts enligt de upph�vda best�mmelserna i 2 kap. 3 � skall beh�lla sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte regeringen best�mmer annat. 3. Skolplan som anges i 2 kap. 11 � skall antas f�rsta g�ngen senast under �r 1992. Denna lag'^ tr�der i kraft den I januari 1991 och till�mpas i fr�ga om den som s�kt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola fr�n och med h�stterminen 1991. 1. Denna lag^" tr�der i kraft den 1 januari 1991. 2. En kommun eller en landstingskonimun f�r besluta att den lokala styrelsen f�r skolan som har utsetts f�re ikrafttr�dandet redan under �r 1991 skall ers�ttas med en eller flera andra n�mnder enligt best�mmelser� na i 2 kap. I �. Beslutar kommunen eller landstingskommunen om en s�dan f�r�ndring, skall fullm�ktige ocks� entlediga ledam�ter och supp� leanter i den lokala styrelse som upph�r. Ledam�ter och suppleanter i den eller de nya n�mnderna f�r utses f�r tiden intill utg�ngen av �r 1991. 3. Best�mmelser i lag el ler annan f�rfattning som g�ller skolstyrelsen eller den lokala styrelsen skall i st�llet avse s�dan styrelse som kommunen eller landstingskommunen enligt 2 k..p. 1 � har inr�ttat f�r sitt offentliga skolv�sende. 1. Denna lag^' tr�der i kraft den 1 juli 1991 och till�mpas p� undervis� ning som �ger rum d�refter, om inte annat f�reskrivs nedan. Genom lagen upph�vs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen (1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare. 2. Best�mmelserna i 5 och 11-13 kap. till�mpas f�rst i fr�ga om s�dan utbildning som �ger rum efter den 1 juli 1992. F�r utbildning i gymnasie� skolan, f�r vuxenutbildning och f�r undervisning i svenska f�r invandrare som �ger rum f�re den I juli 1992 g�ller �ldre best�mmelser, dock med de undantag som anges nedan under 815. Intill den 1 juli 1992 skall ocks� till�mpas best�mmelserna om uppf�ljningsansvaret i 3 kap. 18 � i dess �ldre lydelse. 3. Ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. i dess nya lydelse skall best�mmelser� na i 3 kap. 7 och 16 �� i deras �ldre lydelse till�mpas betr�ffande barn f�dda f�re �r 1985. Vad som s�gs om l�nsskoln�mnden i 3 kap. 16 � skall dock i st�llet avse sty relsen f�r utbildningen. 4. Best�mmelsen i 3 kap. 8 � skall till�mpas f�rst fr. o. m. den 1 juli 1997. Till dess g�ller att hemkommunen f�r medge barn att b�rja i grundskolan " 1989:120. 1989:256. " 1990:294. 1990:1477. 1964 ''1991:1107. � </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> eller i annan skola f�r vanlig skolplikt redan det kalender�r de fyller sex �r, SFS 1991:1111 om barnets v�rdnadshavare beg�r det. Motsvarande skall under samma tid g�lla huvudmannen f�r s�rskolan resp, specialskolan s�vitt g�ller skola f�r s�rskild skolplik t. I fr�ga om sameskolan l�mnas s�dant medgivande av sameskolstyrelsen. 5. S�dana utbildningar i gymnasieskolan som har p�b�rjats f�re den 1 juli 1992 men d� �nnu inte slutf�rts skall huvudmannen forts�ttningsvis anordna till dess el everna har avslutat dem. Huvudmannen f�r f�r s�dan fortsatt utbildning anordna samtliga de studiev�gar som huvudmannen hade r�tt att anordna under l�s�ret 1991/92. Intagning till �rskurs 4 av fyra�rig teknisk linje f�r dock inte ske efter l�s�ret 1992/93. Som elevomr �de f�r grenar och varianter som b�rjar i h�gre �rskurs g�ller de elevomr�den som fanns under l�s�ret 1991/92. I fr�g a om interkommunal ers�ttning f�r s�dan utbildning som avses i f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i 8 andra o ch tredje styckena. 6. En kommun eller landstingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade r�tt att anordna utbildning p� linjer i gymna sieskolan f�r �ven efter den 1 ju li 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer med undantag f�r tv��rig ekonomisk och tv��rig teknisk linje. Intag� ning till �rskurs 1 f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95. Har elever tagits emot p� linjer med st �d av f�rsta stycket, skall utbild� ningen forts�ttningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Best�mmelserna om nationella program skall till�mpa s betr�ffande s� dan utbildning p� linjer som anordnas enligt f�rsta stycket. En kommu n eller landstingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade r�tt att anordna utbildning p� specialkurser i gymnasieskolan f�r �ven efter den 1 ju li 1992, som alternativ till de nationella programmen, anord� na dessa specialkurser. Intagning f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95. 7. F�re l�s�ret 1993/94 f�r utbildning p� nationella program inte anord� nas i andra kommuner �n i dem som vid ikrafttr�dandet hade r�tt att anordna gymnasieskola enligt �ldre best�mmelser. 8. F�r utbildning som �ger rum under tiden den 1 juli 199130 juni 1992 g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 15-20 �� i deras �ldre lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) f�ljande. En komm un som i sin gymnas ieskola eller sin grundvux eller komvu x har tagit in en elev fr�n en annan kommun har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in en elev har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning. Ers�ttningen skall betalas av elevens hemkommun. En landstingskommun som i sin s�rvux har tagit in en elev har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n en kommun som ing�r i en annan landstingskommun eller som inte ing�r i n�gon lands� tingskommun. Ers�ttningen skall i s�dant fall betalas av elevens hemlands� tingskommun eller, om eleven kommer fr�n en kommu n som inte ing�r i n�gon landstingskommun, av denna. Motsvarande r�tt tillkommer en kommun som inte in g�r i n� gon landstingskommun. 9. F�r utbildning som �ger rum under tiden den 1 jul i 1991 -30 juni 1992 g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 9� andra och tredje styckena och 10 � i deras �ldre lydelse f�ljande. J955 � </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "'i SFS 1991:1111 Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen f�r utbildningen i den- kommun d�r mottagande har s�kts. Styrelsens beslut f�r av s�kanden �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. 10. Best�mmelserna i 2 kap. 1 � vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall inte till�mpas. 11. Beslut som en ligt 3 kap. 7 �, 4 kap. 5 �, 4 a kap. 6 � vu xenutbild� ningslagen och 10 � lagen (1986:1 59) om gru ndl�ggande svenskundervis� ning for invandrare f�r �verklagas till skol�verstyrelsen, skall i st�llet �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. 12. Betr�ffande utbildning vid staten s skolor for vuxna g�ller lagen om statens skolor for vuxna. 13. Ut�ver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 � vuxenutbildnings� lagen (1984:1118) f�r i s�rvux anordnas undervisning for dem av de psykiskt utvecklingsst�rda som beh�ver undervisning motsvarande tr� ningsskolans. 14. En invandrare som beh�ver grundl�ggande svenskundervisning, men som inte enligt best�mmelsen i 5 � andra stycket lagen (1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning for invandra re, har r�tt till s�dan ut� bildning skall i st�llet ha r�tt ti ll motsvarande utbildning i komvux. Kom� munerna �r skyldiga att vid beh ov anordna s�dan utbildning. 15. Best�mmelserna i 2 kap. 3 7 �� skall till�mpas p� gru ndl�ggande svenskundervisning som anordnas efter den 1 ju li 1991. F�r s�dan under� visning som anordnas av n�gon annan �n en kommun skall best�mmelser� na i 2 kap. 4 7 �� dock inte till�mpas. 16. S�dana godk�nnanden av frist�ende skolor som har meddelats enligt best�mmelserna i 9 kap. 1 - 3 �� i de ras �ldre lydelse och inte �ter kallats skall alltj�mt g�lla. Motsv arande skall for riksintem atskolor g�lla betr�f� fande s�dana f�rklaringar som av ses i best�m melsen i 10 kap. 1 � i des s �ldre lydelse. 17. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning bet eckningen den lok ala styrelsen for specia lskolan skall d�rmed avses den styrelse for spec ial� skolan som foreskrivs i 7 kap. 5 �. 18. Betr�ffande s�dana �renden som �ve rklagats till en l�n sskoln�mnd eller skol�verstyrelsen enligt �ldre best�mmelser och som inte avgjorts den 1 juli 1991 skall f�ljande g�lla. �verklaganden av bes lut enligt 3 kap. 4 � om l�mplig skolform, 3 kap . 7 � om uppskjuten skolstar t, 3 kap. 10 � o m skolpl iktens upph�ra nde, 3 kap. 17 � om fullf� ljande av skol g�ngen sedan skolplikten upph�rt samt enligt 4 kap. 13 � och 5 ka p. 10 � om mottagande av en elev fr�n en annan kommun pr� vas av skolv�sendets �verklaganden�mnd. �ven �verklaganden av beslut som f�r �verklagas enligt 3 kap. 7 �, 4 kap. 5 �, 4 a kap. 6 � vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10 � lagen (1986:159) om gru ndl�ggande svenskundervisning for invandrare pr�vas av skolv�sendets �verklaganden�mnd. Beslut av skolv�sendets �verklaganden�mnd f�r inte �verklagas. �verklaganden av besl ut enligt 3 kap. 12 � om be frielse fr�n und ervis� ning och 9 kap. 1, 3 eller 7 � om godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande av frist�ende skola pr�vas av kammarr�tten. �vriga s�dana �verklaganden som anges i f�rsta stycket pr�vas av 1966 regeringen. /" � </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> I fr�ga om besl ut som har medd elats f�re ikrafttr�dandet men f�r vi lka SFS 1991:1111 tiden f�r �verklagande inte har g�tt ut vid den tidpunkten g�l ler att, utan hinder av �ldre best�mm elser om �verinsta ns, �verklagandena skall pr�� vas av den instans som ovan i denna punkt har f�reskrivits s�vitt g�ller redan �verklagade �rendet; 19. En kommun som vid ikrafttr�dandet med skol�verstyrelsens medgi� vande bedrev utbildning p� v�rdlinjen eller p� omv�rdnadslinjen enligt f�rordningen (S�-FS 1988:47) med provisor iska f�reskrifter om f�rs�ks� verksamhet med tre�riga yrkesinriktade linjer f�r efter den 1 juli 1992 anordna utbildning p� ett nationellt program so m avser omv�rdnad utan medgivande fr�n landstingskommunen. 20. En landstingskommun, som vid ikrafttr�dandet inom si n gymnasie� skola eller komvux bedrev utbildning p� andra omr�den �n som kan h�nf�ras till naturbruk eller omv�rdnad, f�r forts�tta med den utbild ning� en �ven efter den 1 juli 1992, f�rutsatt att utbildningen stod �ppen f�r s�kande fr�n hela landet och f�rblir det. P� regeringens v�gnar BENGT G�RANSSON Erik Tersmeden (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1991:1111 Lag

Utkom fr�n trycket

oiH �ndring I la gcn (1991:1107) om �ndring i skollagen

den 5 juli 1 991

(1985:1100);

Omtryck

utf�rdad den 13 juni 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs m ed �ndring av lag en (1 991:1107)

om �ndring i skollagen (1985:1100)

dels att 3 kap. 7,9, 17, 19, 20 och 21 ��,4 och 6 9 kap., 15 kap. 7 � samt

punkten 6 i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1990:1477) om �ndring i

skollagen skall upph�ra att g�lla,

dels att rubriken n�rmast f�re 3 kap. 17 � skall utg�,
dels att nuvarande 1 kap. 14 � och 3 kap. 6 � skall betecknas 1 kap. 16 �

resp. 3 kap. 7 �,

dels att 3k^p. 1,4,5,8, 10-14 och 16 ��,5 kap. 11 och 30 ��, 10 kap. 1,

3 och 5 ��, 11 kap. 15 och 23 ��, 12 k ap. 14 �, 13 kap. 13 �, 14 kap. 1, 3, 4

och 8 ��, 15 k ap. 6 �, �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1991:1107) om

�ndring i skollagen, rubriken till 3 kap. samt rubriken n�rmast f�re 3 kap.

1 � skall ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 3 kap. 6 � skall s�ttas n�rmast

f�re 3 kap. 7 �,

dels att det i lag en skall inf�ras f em ny a kapite l, 4 oc h 6 9 kap., samt

fyra nya paragrafer, 1 kap . 14 �, 3 kap. 6 � , 10 kap. 6 �, 15 kap. 13 o ch

14 ��, av f�ljande lydelse.

Skollagen komm er d�rf�r att ha f�lja nde lydelse fr�n och med den d ag

d� denna lag tr�der i kraf t.

1932

' Prop. 1990/91:115, UbU17, rskr. 357.

�

r-f.'

'i'

1 kap. Allm�nna f�reskrifter

SFS 1991:1111

Utbildning f�r barn och ungdom

1 � F�r barn och ungdomar anordnar det allm�nna utbildning i form av

grundskola och gymnasieskola samt vissa motsvarande skolformer, n�mli�
gen s�rskola, specialskola och sameskola.

Grundskolan, gymnasieskolan, s�rskolan, specialskolan och sameskolan

bildar det offen tliga skolv�sendet f�r barn och ungdom. Dessutom finns
s�rskilda utbildningsformer som anordna s av det allm�nna f�r dem som

till f�ljd av sjukdom eller av annat sk� l inte kan delta i skolarbetet inom

det offentliga skolv�sendet. Lag (1990:1477).

2 � Alla barn och ungdomar skall, oberoende av k�n, geografiskt

hemvist samt sociala och ekonomiska f�rh�llanden, ha lika tillg�n g till
utbildning i det of fentliga skolv�sendet f�r barn och un gdom. Utbildning�

en skall inom varje skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i

landet.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och f�rdigheter samt, i samar�

bete med hemmen, fr�mja deras harmoniska utveckl ing till ansvarsk�n-
nande m�nniskor och samh�llsmedlemmar. I utbildningen skall h�nsyn
tas till elever med s�rskilda behov.

Verksamheten i skolan ska ll utformas i �verensst�mmelse med grund�

l�ggande demokratiska v�rderingar. Var och en som verkar inom skolan

skall fr�mja aktning f�r vaije m�nniskas egenv� rde och respekt f�r v�r
gemensamma milj�. Lag (1990:1477).

3 � Vid sidan av de skolformer som anordna s av det allm�nna kan det

finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer

(frist�ende skolor). Lag (1990:1477).

4 � Kommunerna �r huvudm�n f�r grundskolan.

Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r gymnasieskolan.

5 � F�r barn och ungdom ar som inte kan g� i gru ndskolan och gym na�
sieskolan d�rf�r att de �r psykiskt utvecklingsst�rda finns s�rskolan.

Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r sko�

lan. Lag (1990:1477).

5 a � har upph�vts genom lag (1990:1477).

6 �

F�r barn som p� grund av synskada, d�vhet, h�rselskada eller

talskada inte kan g� i grundskolan eller motsvarande del av s�rskolan finns

specialskolan. Staten �r huvudman f�r specialskolan. Lag (1990:1477).

1 � Som alternativ till grundskolan finns sameskolan f�r vilken staten �r

huvudman. Lag (1990:1477).

Utbildning f�r vuxna

8 � F�r vuxna anordnar det allm�nna utbildning i form av kommunal

1933

�

SFS 1991:1111

vuxenutbildning [komvux), vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�

da (s�rvux) och svenskundervisning f�r invandrare (sfi).

Komvux, s�rvux och sfi bildar det offentliga skolv�sendet f�r vuxna.

Dessutom finns s�rskilda utbildningsformer som anordnas av det allm�n�

na som komplettering till vuxenutbildningen inom det offentliga skolv�
sendet f�r vuxna. Lag (1991:1107).

9 � Det offentliga skolv�sendet f�r vuxna skall ge vuxna tillf�lle att i
enlighet med individuella �nskem�l komplettera sin utbildning. H�rige�

nom skall fr�mst de som erh�llit minst utbildning f� m�jlighet att st�rka

sin st�llning i a rbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbild�

ningen skall inom vaije skolform vara likv�rdig, varhelst den anordnas i
landet.

Verksamheten inom det offentliga skolv�sendet f�r vuxna skall utfor�

mas i �verensst�mmelse med grundl�ggande d emokratiska v�rderingar.

Var och en som verkar inom det skolv�sendet skall fr�mja a ktning f�r

vaije m�nniskas egenv�rde och respekt f�r v�r gemensamma milj�. Lag
(1990:1477).

10 � Kommuner och landstingskommuner �r huvudm�n f�r komvux.

Landstingskommuner och i vissa fall kommuner �r huvudm�n f�r s�r�

vux.

Kommunerna �r huvudm�n f�r sfi. Lag (1991:1107).

Gemensamma best�mmelser f�r det offentliga skolv�sendet

11 � Det offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom och det offentliga

skolv�sendet f�r vuxna bildar tillsammans det offentliga skolv�sendet. Lag

(1990:1477).

12 � Den som �r huvudman f�r en del av det offentliga skolv�sendet
ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med best�mmelserna i
denna lag och de best�mmelser som kan finnas i annan lag eller f�rord�
ning.

Ut�ver vad som f�reskrivs i denna lag kan i a nnan f�rfattning finnas

f�reskrifter s�rskilt om

m�l och riktlinjer f�r utbildningen,
utbildningens inneh�ll och
 utbildningens omfattning i tiden. Lag (1990:1477).

13 � F�r det offentliga skolv�sendet finns statliga skolmyndigheter. Lag
(1990:1477).

1934

14 � Skolv�sendets �verklaganden�mnd har till uppgift att pr�va �ver-

Idaganden av vissa beslut p� skolv�sendets omr�de.

N�mndens ordf�rande skall vara jurist och ha erfarenhet som domare.

N�mndens beslut med anledning av ett �verklagande dit f�r inte �ver�

klagas. Lag (1991:1111).

15 � F�r den som �r bosatt i landet avses i lagen med hemkommun den

kommun i vilken han � r folkbokf�rd. �r han inte folkbokf�rd i landet eller

�

�r han kvarskriven i en kommun enligt 16 � folkbokf�ringslagen

SFS 1991:1111

(1991:481) avses med hemkommun den kommun i vilken han vistas
stadigvarande eller, om han saknar stadigvarande vistelseort, den kom�

mun i v ilken han f�r till f�llet uppeh�ller sig.

Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun till vilken

hemkommunen h�r. Lag (1991:532).

16 � Det som i lagen s�gs om psykiskt utvecklingsst�rda g�ller �ven dem
som har f�tt ett betydande och best�ende beg �vningshandikapp p� g rund
av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller kroppslig sjukdom, samt

personer med barndomsps ykos.

I lagen (1985:568) om s�rskilda omsorger om psykiskt utvecklingsst�rda

m. fl. (omsorgslagen) finns best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser
�n utbildning. Lag (1991:1111).

2 kap. Den kommunala organisationen for skolan

1 � Varje kommun och landstingskommun skall som styrelse for sitt

offentliga skolv�sende utse en eller flera n�mnder.

Om det inr�ttas en eller flera s�rskilda n�mnder som styrelse f�r skolv�

sendet skall for dessa i till�mp liga delar g�lla 3 kap. 2 �, 3 � f�rsta stycket,
4 �, 5 � f�rsta och tredje styckena, 6-8 ��, 9 � f�rsta styck et samt 10-

12 �� kom munallagen (1977:179). F� r Stockholms kommun g�ller dock

inte 3 kap. 5 � f�r sta stycket eller 6 � n�mnda lag. Lag (1990:1477).

2 � F�r ledningen av utbildningen i skolorna ska ll det finnas rektorer.
Rektorn skall h�lla sig f�rtrog en med det dagliga arbetet i skolan. Det
�ligger rektorn att s�rskilt verka fo r att utbildningen utvecklas.

Som rektor f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet

har f�rv�rvat pedagogisk insikt. Lag (1990:1477).

3 � Vaije kommun och landstingsk ommun �r skyld ig att for undervis�

ningen anv�nda l�rare som har en utbildning avsedd for den undervisning

de i huvudsak skall bedriva.

Undantag f�r g�ras endast om personer med s�dan utbildning inte finns

att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsy n till eleverna.

Lag (1990:1477).

4 � F�r att f� anst�llas som l�rare i det offentliga skolv�sendet utan

tidsbegr�nsning skall den s�kande uppfylla ett av f�ljande krav:

1. S�kanden har genomg�tt svensk eller d�rmed j�mst�lld nordisk l�rar�

utbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anst�llning�

en avser.

2. S�kanden har genomg�tt annan h�gskoleutbildning som av universi�

tets- och h�gsko le�mbetet f�rklarats i huvudsak motsvara s�dan l�rarut�
bildning som avses under 1.

Om det saknas s�kande so m uppfyller kraven enli gt 1 elle r 2, men det

finns s�rskilda sk�l att anst�lla n�gon av de s�kande utan tidsbegr�nsning,

f�r s�dan anst�llning �nd� komma till st�nd, i fall den s�kande har mot-

1935

�

SFS 1991:1111

svarande kompetens f�r den undervisning som anst�llningen avser och det^''

dessutom finns sk�l att anta att s�kanden �r l�mpad att sk�ta undervis^- '

ningen. Lag (1990:1477).

5 � Den som inte uppfyller kraven enligt 4 � f�r anst�llas som l�rare f�r

h�gst ett �r i s�nder. Lag (1990:1477).

6 � F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesorien�

tering i det offentliga skolv�sendet skall den s�kande ha en utbildning

avsedd f�r s�dan verksamhet.

Den som inte uppfyller dessa krav f�r anst�llas f�r studie- och yrkesori�

entering f�r h�gst ett �r i s�nder. Lag (1990:1477).

1 � Vaije kommun och landstingskommun skall se till att fortbildning

anordnas f�r den personal som har hand om utbildningen. Lag

(1990:1477).

8 � 1 alla kommuner skall det finnas en av kommunfullm�ktige antagen

skolplan som visar hur kommunens skolv�sende skall gestaltas och utveck�

las. Av skolplanen skall s�rskilt framg� de �tg�rder som kommunen avser

vidta f�r att uppn� de nationella m�l som har satts upp f�r skolan.

Kommunen skall kontinuerligt f�lja upp samt utv�rdera skolplanen.

Lag (1990:1477).

1936

I 3 kap. Skolplikt och motsvarande r�tt till utbildning

I Inledande best�mmelser

1 � Barn som �r bosatta i landet har skolplikt enligt f�reskrifterna i detta

kapitel. Skolplikt g�ller dock inte i fr�ga om barn, som varaktigt vistas
utomlands eller vars f�rh�llanden �r s�dana att det uppenbarligen inte kan

beg�ras att barnet skall g� i skola.

Skolplikten motsvaras av en r�tt att f� utbildni ng inom det offentliga

skolv�sendet f�r barn och ungdom. Lag (1991:1111).

2 � Barn i allm� nhet har

Den skall fullg�ras i grundsko�

lan, om inte annat f�ljer av 8 10 kap.

3 � S�rskild skolplikt har barn som inte kan g� i grun dskolan d�rf�r att

de �r psykiskt utvecklingsst�rda, synskadade, d�va, h�rselskadade eller
talskadade. S�dan skolplikt skall fullg�ras i s�rsko lan eller specialskolan,

om inte annat f�ljer av 9 eller 10 kap.

De psykiskt utvecklingsst�rda skall tas emot i s�rskolan och �vriga i

specialskolan. Psykiskt utvecklingsst�rda, som p� grund av synskada, d�v�
het, h�rselskada eller talskada inte kan g� i s�rskolan, skall dock tas emot i

specialskolan.

4 � Huvudmannen f�r s�rskolan pr�var om ett barn skall tas emot i

s�rskolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r v�ckas av

barnets v�rdnadshavare eller av barnets hemkommun.

�

Huvudmannen f�r specialskolan pr�var om ett barn skall tas emot i

SFS 1991:1111

specialskolan under sin skolpliktstid. Fr�ga om mottagande f�r v �ckas av

barnets v�rdnadshavare, barnets hemkommun eller huvudmannen f�r

s�rskola d�r barnet har tagits emot.

Om ett barn, som har tagits emot i s�rsko lan, bed�ms kunna g� �ver till

grundskolan, skall huvudmannen f�r s�rskolan besluta att barnet inte

l�ngre skall vara elev d�r. Motsvar ande g�ller f�r huvudmannen f�r spe�
cialskolan, om den som tagits emot i sp ecialskolan, bed�ms kunna g� �ver

till grundskolan eller s�rskolan. Lag (1991:1111).

5 � Beslut enligt 4 � om mottagande i s�rskolan eller sp ecialskolan f�r
�verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd.

Besluten f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Lag

(1991:1111).

6 � Den som �r elev i grundsko lan eller motsvarande de l av s�rsko lan
eller specialskolan kan p� f�rs�k under h�gst sex m�nader tas emot som
elev i en annan av des sa skolformer, om de skolhuvudm�n som ber� rs �r
�verens om detta och barnets v�rdnadshavare l�mnar sitt medgivande.

Lag (1991:1111).

Skolpliktens intr�de och skolstarten

7 � Skolplikten intr�der h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sju

�r. Lag (1991:1111).

Om ett barns v�rdnadshavare beg�r det, skall barnet redan h�stter�

minen det kalender�r det fyller sex � r j�mst�llas med skolpliktiga barn i

fr�ga om r�tten att b�rja skolan. Lag (1991:1111).

9 � har upph�vts genom lag (1991:1111).

Skolpliktens upph�rande

10 � Skolplikten upph�r vid utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d�

barnet fyller 16 �r eller, om barnet har s�rskild skolplikt, 17 �r.

Om barnet dessf�rinnan tillfredsst�llande slutf�r h�gsta �rskursen i

grundskolan eller motsvarande i n� gon annan skola d�r barnet f�r fullg�ra

sin skolplikt, upph�r d�rmed denna. Skolplikten upph�r ocks�, om barnet

vid s�rskild pr�vning visar a tt det har motsvarande kunskaper. S�dan

pr�vning anordnas av styrelsen f�r utbildningen.

Beslut av styr elsen f�r utbildningen i �r ende om skolpliktens upph�ran�

de f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag

(1991:1111).

Deltagandet i utbildning f�r skolpliktiga

11 � Varje barn, som fullg� r skolplikt inom det offentlig skolv�sendet

f�r barn och ungdom eller p� n�got annat s�tt, skall delta i den verksamhet

som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte �r sjukt

eller har annat giltigt sk�l att utebli.

^ �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket u pph�vs.

1937

�

' -

' t-,

SFS 1991:1111

En skolpliktig elev f�r beviljas kortare ledighet f�r enskilda angel�genhe- T-

ter. Disciplin�r �tg�rd mot en skolpliktig elev f�r avse elevens n�rvaro i '

skolan, dock endast i ringa om fattning.

Ingen �r p� grund av skolplikt, som fullg�rs inom det offentliga skolv�

sendet f�r barn och ungdom, skyldig att g� i skolan f�r att delta i obligato�

riska inslag i utbildningen mer �n 190 dagar per l�s�r eller att n�gon dag
delta i s�dana inslag mer �n �tta timmar eller, i de tv� l�gsta �rskurserna,
mer �n sex timmar. Lag (1991:111 1).

12 � P� beg�ran av en skolpliktig elevs v�rdnadshavare skall eleven

befrias fr�n skyldighet att delta i ann ars obligatoriska inslag i verksamhe�

ten, om det med h�nsyn till s�rskilda omst�ndigheter inte �r rimligt att

kr�va att eleven deltar.

Befrielse skall alltid medges fr�n undervisning i religionskunskap, om

eleven tillh�r ett trossamfund, som har regeringens tillst�nd att i skolans

st�lle ombes�rja s�dan undervisning, och eleven visar att han deltar i
denna.

Om elevens v�rdnadshavare kr�ver det, skall beg�ran om befrielse pr��

vas av styrelsen f�r utbildningen eller, f�r elever utanf�r det offentliga
skolv�sendet, av den styrelse som ansvarar f�r grundskolan i elevens

hemkommun. Avsl�s beg�ran vid s�dan pr�vning, f�r beslutet �verklagas
hos kammarr�tten. Lag (1991:1111).

Tillsynen �ver att skolplikten fullg�rs

13 � Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola

fullg�r sin skolg�ng. Kommunen skall ocks� se till att skolpliktiga barn,
som �r bosatta i komm unen men inte g�r i dess grundskola, p� n�got annat

s�tt f�r f�reskriven utbildning.

Huvudmannen f�r s�rskolan eller specialskolan skall se till att skolplikti�

ga elever i skolor under dess ledning fullg�r sin skolg�ng. Lag (1991:1111).

14 � Om en skolpliktig elev i en skola utanf�r det offentliga skolv�sen�
det f�r barn och ungdom �r fr�nvarande i stor utstr�ckning utan giltig
orsak, skall huvudmannen f�r skolan anm�la f�rh�llandet till barnets
hemkommun. Kommunen skall pr�va om barnet skall �l�ggas skolg�ng i

grundskolan eller, om sk�l f�religger, �verl�mna anm�lan till huvudman�

nen f�r s�rskolan eller specialskolan, som skall pr�va om barnet skall

�l�ggas skolg�ng d�r.

Beslut om att �l�gg a barnet skolg�ng f�r �verklagas hos kammarr�tten.

Lag (1991:1111).

1938

15 � Den som har v�rdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till a tt

barnet fullg�r sin skolplikt.

16 � Om en skolpliktig elev i de t offentliga skolv�sendet f�r barn och

ungdom inte fullg�r sin skolg�ng och detta beror p� att elevens v�rdnads�

havare inte har gjort vad p� dem ankommer f�r att s� skall ske, f�r

styrelsen f�r utbildningen vid vite f�rel�gga elevens v�rdnadshavare att

iaktta sina skyldigheter. Ett f�rel�ggande g�ller omedelbart, �ven om be�

slutet �verklagas.

�

Vitet f�r inte f�rvandlas till f�ngelse.

SFS 1991; 1111

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �ren den enligt denna paragraf f�r

�verklagas hos kammarr�tten. Lag (1991:1111).

har upph�vts genom lag (1991:1111).

18 � har upph�vts genom lag (1991:1107).

19 �" har upph�vts genom lag (1991:1111).

19 a � har upph�vts genom lag (1991:1107).

20 � har upph�vts genom lag (1991:1111).

21 � har upph�vts genom lag (1991:1111).

I 4 kap. Grundskolan

1 � Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunska�

per och f�rdigheter och den skolning i �vrigt som de beh�ver f�r att delta i

samh�llslivet. Den skall kunna ligga till grund f�r fortsatt utbildning i
gymnasieskolan.

S�rskilt st�d skall ges till eleve r som har sv� righeter i skolarbetet. Lag

(1991:1111).

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas

efter deras �lder och mognad. Lag (1991:1111).

3 � Grundskolan skall ha nio �rskurser. Av dessa utg�r 1 - 3 l�gstadium,

46 mellanstadium och 7 9 h�gstadium.

Utbildningen i vaije �rskurs skall bedrivas under ett l�s�r. Varje l�s� r

skall delas upp p� en h�sttermin och en v�rtermin.

Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studieg�ng, om

inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1991:1111).

4 � Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De

skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra

hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan f�ranleda en obetyd lig kostnad

f�r eleverna. Lag(1991:llll).

5 � F�r var och en som enlig t denna lag har r�tt att g� i grundskolan
skall hemkommunen s�rja f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd.

Denna skyldighet skall normalt fullg�ras genom att hemkommunen

' Senaste lydelse 1988:631.

^ Senaste lydelse 1988:631.

1939

�

SFS 1991:1111

anordnar grundskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning
�t samtliga i komm unen som har r�tt till s�dan.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r hemkommunen komma �verens med

n�gon annan kommun att denna i sin grundskola skall ta emot elever vars
grundskoleutbildning hemkommunen har att s�rja f�r. Lag (1991:1111).

6 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundsko�

leverksamhet beakta vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt ur kommuni�

kationssynpunkt.

Ingen kommun f�r organisera sin grundskola s� att n�gon elev p� grund

av skolg�ngen b eh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r
dock g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt
att kommunen anordnar skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i

hemmet under skolg�ngen. Vid denna bed�mning skall s�rskild vikt f�stas
vid elevens �lder.

Vid f�rdelningen av elever p� olika sko lor skall kommunen efterstr�va

att placera eleverna s� att de f�r s� ko rt skolv�g som m�jligt. V�rdnads-

havares �nskem�l om att deras barn skall tas em ot vid en viss skola inom
kommunen skall beaktas s� l�ngt det �r m�jligt utan att andra elevers
ber�ttigade krav p� placering i en skola n�ra hemmet �sidos�tts. Lag
(1991:1111).

1 � Hemkommunen �r skyldig att s�ija f�r att det f�r eleverna i grund�

skolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till
f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, fysiskt handikapp hos en elev eller

n�gon annan s�rskild omst�ndighet.

N�r en elev till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet,

skall hemkommunen svara f�r att eleven utan extra kostnader f�r tillfreds�
st�llande f�rh�llanden.

Hemkommunens skyldighet enligt f�rsta och andra styckena omfattar

inte s�dana elever som avses i 8 �. �ven f�r dessa elever skall dock den

mottagande kommunen under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta styc�
ket s�rja f�r kostnadsfri skolskjuts inom den kommunen. Kostnaden h�r�
f�r ing�r i de ut bildningskostnader som avses i 8 �. Lag (1991:1111).

8 � En kommun skall i sin grundskola �ven ta emot en elev f�r vars
grundskoleutbildning kommunen inte �r skyldig att s�rja, om eleven med

h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den
kommunens grundskola. En kommun som p� grund av s�dan skyldighet
tar emot en elev har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens
utbildning fr�n elevens hemkommun.

Innan kommunen fattar beslut om att f�r visst l�s�r ta emot en s�dan

elev skall den inh�mta yttrande fr�n ele vens hemkomun, om s�dant ytt�

rande inte bed�ms som on�digt. Lag (1991:1111).

9 � Den som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r har

r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r
beslutet �ndras under l�s�rets g�ng. Lag (1991:1111).

1940

10 � Om en elev i gr undskolan inte tillfredsst�llande har slutf�rt sista

�

�rskursen n�r skolplikten upph�r men bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja

SFS 1991:1111

utbildningen, skall eleven beredas tillf�lle att g�ra detta under h�gst tv� �r

efter det att skolplikten upp h�rde. Lag (1991:1111).

11 � Beslut som en kommun fattar i fr� gor som avses i 7 � andra stycket
om �tg�rder f�r elever som inte bor hemma, i 8 � f�rsta stycket om

mottagande av en elev fr�n en annan kommun samt i 10 � om r�tt att

fullf�lja utbildningen f�r �verklagas hos skolv�sendets �verklagande�

n�mnd av eleven eller f�retr�dare f�r denne. Lag (1991:1111).

5 kap. Gymnasieskolan

Allm�nna best�mmelser

1 � I detta kapitel ges f�reskrifter om s�dan utbildning inom det offent�

liga skolv�sendet f�r barn och ungdom som �r avsedd att p�b�rjas av

ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till

och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller tjugo �r. Denna

utbildning bildar gymnasieskolan.

Best�mmelserna i detta kapitel g�ller endast ungdomar som �r bosatta i

landet, om inte regeringen f�reskriver annat. Lag (1991:1107).

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Lag
(1991:1107).

3 � Utbildningen i gymna sieskolan skall utg�ras dels av utbildning p�

nationella program, som omfattar tre �rskurser, dels av utbildning p�

individuella program.

Inom de nationella progr ammen kan finnas olika grenar. Grenarna kan

vara nation ellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r meddela n�rmare
f�reskrifter om grenarna. Lag (1991:1107).

4 � De nationella programm en skall vara grund f�r fortsatt utbildning
p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet.

Vilka de nation ella programm en �r framg�r av bilaga 1. Vissa best�m�

melser om utbildningens omfattning p� de nationella programmen (tim�
planer) framg�r av bilaga 2. Ytterligare f�reskrifter om timplaner f�r med�

delas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om

m�jligheterna att f� utbildning p� individuella prog ram. Lag (1991:1107).

Erbjudande om utbildning p� de nationella programmen

5 � Vaije kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationel la pro�
gram f�r samtliga de ungdomar i kom munen som avs es i 1 � f�rutsatt att

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och
2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program eller

likv�rdig utbildning.

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program.

1941

�

SFS 1991:1111

Antalet platser p� de olika programmen och deras gren ar skall anpassas'.,

med h�nsyn till elevemas �nskem�l.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller landstingskommun i enlighet med sam verkansav�

tal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p�
ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen.

Kommuner som har slutit samverkansavtal med en landstingskommun

om en viss utbildning bildar ett samver kansomr�de f�r den utbildningen.

Lag (1991:1107).

6 � Landstingskommunerna f�r anordna utbildning endast p� s�da na

nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad.

Om en landstingskommun anordnar s�dan utbildning som avses i f�rsta

stycket, f�r kommuner som ing�r i landstingskommunen inte anordna
samma utbildning utan �verenskommelse med landstingskommunen. Lag

(1991:1107).

7 � F�r sv�rt r�relsehindrade ungdomar f�r de kommuner som regering�
en best�mmer i sin gym nasieskola anordna spec iellt anpassad utbild ning

(gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).

S�rskilda best�mmelser om Rh-anpassad utbildning finns i 27 32 ��.

Lag (1991:1107).

Mottagande av s�kande till de nationella programmen

8 � Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning p�

ett nationellt program enlig t 5 � f�rsta stycket �r beh�rig s�kande till en
s�dan utbildning var som helst i landet.

Av beh�riga s�kande till de nationella program som anordnas i en

kommun elle r f�r ett samverkansomr�de skall i f�rsta hand tas emot de

som �r hemmah�rande i d en kommun som anordnar utbildningen och de
som �r hemmah�rande i en komm un som t illh�r samverkansomr�det f�r

utbildningen.

Med s�dana s�kande som avses i andra stycket skall j�mst�llas
1. de som med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l

att f� g� i d en gymnasieskola dit de har s�kt,

2. de som �r hemmah�rande i en kom mun som inte erbjuder det s�kta

programmet och

3. de som ha r s�kt till gymnasieskolan ifr�ga under �beropande av att

d�r, inom det s�kta programmet, anordnas en gre n som inte erbjuds av
hemkommunen. Lag (1991:1107).

9 �

Regeringen kan f�r vissa utbildningar fastst�lla det omr�de fr�n

vilket s�kanden i f�rsta hand ska ll tas emot. Lag (1991:1107).

10 � Innan en kommun eller en landstingskommun tar emot en s�kande
som inte �r hemm ah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r

utbildningen skall yttrande inh�mtas fr�n s�kand ens hemkommun. Ytt�
rande beh�ver dock inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare yttran�
de �r on�digt. Lag (1991:1107).

1942

�

t'C '

Styrelsen f�r utbildningen i den anordnande kommunen eller

SFS 1991:1111

landstingskommunen beslutar om n�go n s�kande inte skall tas emot d�r�

f�r att han inte �r beh�rig.

Styrelsen f�r utbildningen beslutar ocks� om mottagande av en s�kande

som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r

utbildningen.

Styrelsens beslut enligt f�rsta och andra styckena f�r �verklagas hos

skolv�sendets �verklaganden�mnd av s�kanden. Lag (1991:1111).

12 � En ans�kan om att tas in p� ett nationellt program skall skickas till
styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser

ett nationellt program som anordnas av en annan k ommun eller av en
landstingskommun, skall styrelsen omedelbart s�nda ans�k an vidare till

styrelsen f�r utbildningen d�r. Lag (1991:1107).

Erbjudande om utbildning p� individuella program

13 � Vaije kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av

individuella program f�r de ungdomar i kommunen som avses i 1 � och

som inte har tagit s in p� n�got nationellt program. I fr� ga om e lever fr�n
s�rskolan g�ller dock s�rskilda best�mmelser.

Ett individuellt program b�r motsvara ett nation ellt program eller syfta

till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett s�dant prog ram.

Utbildningen p� ett individuellt program sk all f�lja en plan, som sk all

fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. Lag (1991:1107).

14 � Regeringen f�r f�reskriva att vissa ut bildningar skall utg�ra indivi�
duella program som st�r �ppna f�r s�kande fr�n hela landet. Lag

(1991:1107).

Intagning av elever

15 � Styrelsen f�r utbildningen ansvarar f�r intagningen till de olika

utbildningar som anordnas inom kommunen eller landstingsk ommunen,

om inte annat f�ljer av f�reskrifter av regeringen.

Intagningsorganisationen f�r vara gemensam med en annan kommun

och gemensam f�r gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.

F�reskrifter om urval mellan beh�riga s�kande meddelas av regeringen.

Beslut om intagning f�r inte �verklagas. Lag (1991:1107).

Elevernas r�tt att fulljolja sin utbildning
16 � Den som har tagits in p� ett nation ellt program i gymna sieskolan
och p�b� ljat d et, har r�tt att fullf�lja sin utbi ldning p� det programmet i
kommunen eller inom samverkansomr�det eller, om utbildningen har en

landstingskommun som huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta

g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grun d f�r mottagand et �ndras

under studietiden. Lag (1991:1107).

17 � En elev, som har ta gits in p� ett nation ellt program eller p� en viss

gren inom ett s�dant program och p�b�ijat utbildningen men som d�refter

' Senaste lydelse 1991:1107.

1943

�

"" ,f/r

SFS 1991:1111 flyttar

fr�n kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt J

att fullf�lja u tbildningen p� det p�b�rjade programmet eller greijen d�r;

den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya
hemkommunen inte programmet eller grenen har eleven r�tt att efter eget

val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller landstingskommun
som anordnar utbildningen. Lag (1991:1107).

18 � Elever som �nskar fullf�lja sin utbildning p� en s�dan gren inom

ett nationellt program som inte erbjuds av deras hemkommun b�r, i m�n
av plats, f� flytta till gymnasieskolan i en kommun eller landstingskom�

mun d�r den �nskade grenen anordnas. Styrelsen f�r utbildningen i den
kommun eller landstingskommun d�r grenen anordnas beslutar om s�dant
mottagande av en elev.

Styrelsens beslut f�r inte �verklagas. Lag (1991:1107).

19 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att flytta

till h�gre �rskurs och om begr�nsningar i r�tten att g� om �rskurser. Lag
(1991:1107).

20 � Den som har p�b�rjat en utbildning p� ett individuellt program i
en kommun har r�tt att fullf�lja programmet enligt den plan som fanns n�r

utbildningen inleddes.

Om eleven har medgivit att programmet �ndras, har han r�tt att fullf�lja

utbildningen p� det �ndrade programmet. Lag (1991:1107).

Kostnader
21 � Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna.

De skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel
som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att

eleverna skall h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. 1 verksamhe ten f�r
ocks� f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad

f�r eleverna. Lag (1991:1107).

Interkommunal ers�ttning

22 � En kommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt program har

tagit in en elev som inte �r h emmah�rande i kommunen eller i samver�

kansomr�det f�r utbildningen, har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r

elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Lag (1991:1107).

23 �

En la ndstingskommun som i sin gymnasieskola p� ett nationellt

program har tagit in en elev som inte �r hemmah�rande i en kommun som

har samverkansavtal med landstingskommunen, har r�tt till ers�ttning f�r
sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n ele vens hemkommun. Lands�

tingskommunen f�r dock inte betinga sig h�gre ers�ttning fr�n hem kom�

munen �n som svarar mot det statsbidrag som utg�r dit f�r el evens utbild�

ning i gy mnasieskolan. Lag (1991:1107).

" j '

24 � 1 fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig
att betala ers�ttning, om det �r fr�ga om ett nationellt program eller gren

1944

�

av s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, uto m d� eleven har

SFS 1991:1111

tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket 1 och 3. Lag (1991:1107).

25 � N�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselskadade och sv�rt r�relse�
hindrade elever f�r regeringen fastst�lla den extra ers�ttn ing som skall
l�mnas f�r dessa elever. Lag (1991:1107).

26 � Regeringen f�r f�reskriva om skyldighet f�r hemkommunerna att

betala ers�ttning till den anordnande kommunen f�r s�dan utbildning som
avses i 9 och 14 � �. Lag (1991:1107).

Utbildning som �r speciellt anpassad f�r sv�rt r�re lsehindrade ungdomar

(Rh-anpassad utbildning) m. m.

21 � I denna lag avses med sv�rt r�relsehindrad den som p� grund av ett
r�relsehinder eller, om �ven annat funktionshinder f�religger, sitt samlade
handikapp inte kan f�lja regulj�r studieg�ng i gym nasieskolan och som f�r
att kunna genomf�ra gymnasiala studier beh�ver tillg�ng till en gymnasie�

skola med Rh-anpassad utbildning och s�rskilda omv�rdnadsinsatser i

form av boende i elevhem, omv�rdnad i boendet och habilite ring. Lag

(1991:1107).

28 � Ungdomar som �r sv�rt r�relsehindrade h ar r�tt att efter fu llgjord

skolplikt f� utbildning p� ett nationellt program p� en s�dan gymnasiesko�

la med Rh-a npassad utbildning som avses i 7 �. R�tten g�ller intill utg�ng�

en av v�rterminen det kalender�r d� eleven fyller 21 �r.

Om en elev har p�b�i jat utbildning i en gymnasieskola med Rh-anpas�

sad utbildni ng f�re utg�ngen av v�rterminen de t kalender�r d� ha n fyller
21 �r, sk all han beredas m�jlighet att forts�tta utbildningen till utg�ngen

av v�rterminen det kalen der�r d� han fyller 23 �r, om det beh�vs f�r att

slutf�ra utbildningen. Lag (1991:1107).

29 � En s�dan gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i

7 � ska ll ta emot s�kande fr�n hela landet till den speciellt anpassade

utbildningen. Lag (1991:1107).

Fr�gor om intagning till Rh-anpassad utbildning v id vis sa gymna�

sieskolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning enligt 7 � pr�vas av
en s�rskild n�mnd, gemensam f�r s�dana gymnasieskolor.

N�mnden skall ha minst sju och h� gst elva ledam�ter. 1 n�mnden skall

finnas bl. a. f�retr�dare f�r gymnasieskolan och grundsk olan samt f�r de
r�relsehindrade. Ledam�terna utses av statens institut f�r handikappfr�

gor i skolan.

N�mndens beslut i fr�ga om intagn ing eller i �vrig t om r�tt till utbild�

ning f�r �verklagas endast av den som b eg�rt utbildningen. Beslu tet �ver�
klagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Ett beslut f�r dock inte

�verklagas s�vitt det g�ller placering vid en viss gymnasieskola. Lag
(1991:1111).

''Senaste lydelse 1991:1107.

1945

�

SFS 1991: nil

31 � Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet och ;

habilitering som tillhandah�lls av staten, kommun eller landst ingskom�

mun i anslutning till gymna sieskola med Rh-anpassad utbildning. Rege�

ringen eller den mynd ighet som rege ringen best�mmer f�r me ddela f�re�

skrifter om avgifter f�r kost och logi. Lag (1991:1107).

32 � Regeringen f�r f�reskriva att utbildni ngen p� na tionella program

f�r f�rdelas p� fler �n tre l�s�r n�r det g�ller utbildning f�r d�va, h�rselska�

dade och sv�rt r�relsehindrade. Lag (1991:1107).

I 6 kap. S�rskolan

1 � Utbildningen i s� rskolan syftar till att ge ps ykiskt utvecklingsst�rda

barn och ungdomar en till varje elevs f�ruts�ttningar anpassad utbildning

som s� l�n gt det �r m�jligt motsvarar den som ges i grundskolan och
gymnasieskolan. Lag (1991:1111).

2 � Eleverna skall ha inflytan de �ver hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytand e skall anpassas

efter deras �lder, mognad och f�ruts�ttningar i �vrigt. Lag (1991:1111).

1946

3 � S�rskolan omfattar grunds�rskola, tr�ningsskola och yrkess�rskola.

Grunds�rskolan och tr�ningsskolan skall ha tio �rskurser. Av dessa

utg�r 13 l�gstadium, 46 mellan stadium och 7 10 h�gstadium. Tr�
ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan g� i grunds�rskolan. Styrel�

sen f�r utbildningen avg�r om en e lev som tas emot i s�rs kolan skall g� i

grunds�rskolan eller tr�ningsskolan.

Yrkess�rskolan bygger p� grunds�rskolan och tr�ningsskolan. Styrelsen

f�r utbildningen avg�r om en elev i yrkess�rskolan skall f� yrk esutbild�

ning, yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning. Lag (1991:1111).

4 � Utbildningen i s�r skolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De s kall

utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra
hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenl ig utbildning. I verksamheten f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan f �ranleda en obetydlig kostnad
f�r eleven. Lag (1991:1111).

5 � F�r var och en som enligt denna la g har r�tt att g � i s �rskolan skall

hemlandstingskommunen s�rja f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd.
Motsvarande g�ller f�r kommuner som inte ing�r i n� gon landstingskom�

mun.

En landstingskommun f�r komma �verens med en kommun som ing�r i

landstingskommunen om att kommunen skall �verta skyldigheten att s�ija
f�r s�rskoleutbildning s�vitt avser barn och ungdomar i kommunen. Kom�

munen f�r d�rvid i sin s�rsk ola ta emot barn fr�n andra kommuner om

den som har att s�rja f�r barnens s�rskoleutbildning medger det. Om en
�verl�telse av huvudmannaskapet har skett f�r landstingskommunen l�m�

na ekon omiskt bidrag till kommun en. Har �verl�telse skett till samtliga
kommuner i landstingskommunen f�r kommun erna samv erka med var-

�

andra f�r att anordna utbildningen och l�mna ekonomiska bidrag till

SFS 1991:1111

varandra, om det beh�vs f�r kostnadsutj�mning mellan kommunerna.

En landstingskommun f�r med bibeh�llande av huvudmannaskapet

�verl�ta ledningen av en enhet av s�rskolan till den kommu n d�r enheten
�r bel�gen, om kommunen samtycker till detta. Lag (1991: Ull).

6 � Landstingskommun och kommun som anordnar s�rskola �r skyldi�
ga att s� l�ngt det �r m�jligt organisera s�rskolan s� att ingen elev blir
tvungen att bo utanf�r det egna hemm et p� grund av sko lg�ngen. �ven i
�vrigt skall huvudmannen vid utformningen av sin s�rskoleverksamhet

beakta vad som ur kommunikationssynpunkt �r �ndam�lsenligt f�r elever�
na.

Varje huvudman �r skyldig att f�r eleverna i sin s�rskola anordna

kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd,

trafikf�rh�llandena, elevens handikapp eller n�gon annan s�rskild om�

st�ndighet.

I lagen (1985; 568) om s�rskilda omsorgerom psykiskt utvecklingsst�rda

m. fl. finns f�reskrifter om s�rskilda omsorger i form av boende i familje�

hem eller elevhem f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld�
rahemmet. Lag (1991:1111).

1 � Ungdomar som inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de �r

psykiskt utvecklin gsst�rda har r�tt att efter skolpliktens upph�rande tas

emot i s�rskolan intill utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� de fyller

21 �r om de inte bereds utbildning i specialskolan.

En elev som ha r p�b� rjat yrkesutbildning eller motsvarande i s�rs kolan

f�re utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� eleven fyller 21 �r, sk all

beredas m�jlighet att forts�tta i s�rskolan till utg�ngen av v�rterminen det
kalender�r d� eleven fyll er 23 �r, om det beh�vs f�r att slutf�ra utbildning�
en. Lag (1991:1111).

8 � Beslut som styrelsen f�r utbildningen fatt ar enligt 7 � om att en elev
inte skall tas emot i s�rs kolan d�rf�r att denne bed�ms kunna g� i gymn a�

sieskolan trots att eleven �r utvecklingsst�rd f�r �verklagas av eleven eller
f�retr�dare f�r denne hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag

(1991:1111).

1 kap. Specialskolan

1 � Utbildningen i specialskolan skall syfta till att ge barn och ungdomar

med synskada, d�vhet, h�rselskada eller talskada en till vaije elevs f�rut�

s�ttningar anpassad utbildning som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den

utbildning som ges i grundskolan.

D�rut�ver kan specialskolan tillhandah�lla s�dan utbildning som avses i

6 � andra stycket. Lag (1991:1111).

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas
efter deras �lder, mognad och f�ruts�ttningar i �vrigt. Lag (1991:1111).

1947

�

SFS 1991:1111

3 � Specialskolan skall f�r utbildning p� grundskoleniv� ha tio �rskur�

ser, som f�rdelas p� l �gstadium, mellanstadium och h�gstadium enligt
f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regering�

en best�mmer. Lag (1991:1111).

4 � Utbildningen i s pecialskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De
skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra

hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan f�ranleda en obetydlig kostnad

f�r eleven.

Staten skall svara f�r att eleverna i specialsk olan kostnadsfritt erh�ller

f�r utbildningen erforderliga resor.

F�r elever i specialskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r

det egna hemmet skall staten svara f�r att eleverna utan extra kostnader f�r
tillfredsst�llande f�rh�llanden. Lag (1991:1111).

5 � Utbildningen i specialskolan skall bedrivas vid flera s�rskilda enhe�

ter. F�r vaije s�dan enhet skall det finnas en styrelse. Regeringen meddelar

f�reskrifter om enheterna och deras upptagningsomr�den.

Utbildning i specialskolan ka n ocks� anordnas i s�rskilda klasser som �r

f�rlagda till grundskolan men leds av en styrelse f�r specialskolan. Lag

(1991:1111).

6 � Om en elev i spe cialskolan inte tillfredsst�llande har slutf�rt sista

�rskursen n�r skolplikten upph�r men bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja

utbildningen, skall eleven beredas tillf�lle att g�ra detta under h�gst tv� �r

efter det att skolplikten upph�rde. Vad nu sagts g�ller dock inte om eleven
�r psykiskt utvecklingsst�rd.

Ungdomar som inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de �r psykiskt

utvecklingsst�rda f�r efter skolpliktens upph�rande i m�n av plats genom�

g� annan utbildning i specialskolan intill utg�ngen av v�rterminen det
kalender�r d� de fyller 21 �r. Lag (1991:1111).

1 � Hemkommunen skall betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader

f�r den som �r elev i specialskolan. Detta g�ller dock inte om eleven g�r i

en s�dan s�rskild klass av specialskolan som �r f�rlagd till hemkommu�

nens grundskola.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ytterligare undantag samt om ers�ttningens storlek. Lag

(1991:1111).

8 �

Beslut av styrelsen f�r utbildningen enligt 4 � tredje stycket om

�tg�rder f�r elever som inte bor hemma samt enligt 6 � f�rsta stycket om
r�tten att fullf�lja utb ildningen f�r �verklagas av eleven eller f�retr�dare

f�r denne hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991:1111).

1948

8 kap. Sameskolan

1 � Utbildningen i sameskolan skall syfta till att ge samers barn en

" v " \ C' . "

" "'V

�

utbildning med samisk inriktning som i �vrigt motsvarar utbildningen till

SFS 1991:1111

och med �rskurs 6 i grundskolan.

S�rskilt st�d skall ges till elever som har sv� righeter i skolarbetet. Lag

(1991:1111).

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.

Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas

efter deras �lder och mognad. Lag (1991:1111).

3 � Samers barn f�r fullg�ra sin skolplik t i sameskolan i st�llet f�r i
grundskolan. Detsamma g�ller andra bam, om det finns s�rskilda sk�l.

Lag (1991:1111).

4 � Utbildningen i sam eskolan skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall

utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra
hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan f�ranleda en obetydlig kostn ad

f�r eleven. Lag (1991:1111).

5 � F�r elever i sameskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo

utanf�r det egna hemmet skall staten svara f�r att eleverna utan extra
kostnader f�r tillfredsst�llande f�rh�llanden.

Staten skall svara f�r att eleverna i sames kolan kostnadsfritt erh�ller f�r

utbildningen erforderliga resor. Lag (1991:1111).

6 � F�r sameskolan skall finnas en styrelse.

Styrelsen beslutar om intagning av elever i same skolan. Styrelsens beslut

i s�dana fr�gor f�r �ver klagas av eleven eller f�retr�dare f�r denne hos

skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991:1111).

I 9 kap. Frist�ende skolor

I Godk�nnande

1 � Skolplikt f�r fullg�ras i en frist�ende skola, om skolan �r godk�nd f�r

�ndam�let.

�renden om godk�nnande f�r vanlig skolplikt pr�vas av statens

skolverk.

S�vitt g�ller s�rskild skolplikt pr�vas

1. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar s�rskolan av

styrelsen f�r s�rskolan d�r skolan �r bel�gen och

2. s�dant godk�nnande som avser en skola som motsvarar specialskolan

av styr elsen f�r den specia lskola som ansvarar f�r utbildning av samma
handikappgrupp d�r skolan �r bel�gen. Lag (1991:1111).

2 � Godk�nnande f�r vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans ut�

bildning ger kunskaper och f�rdighete r som till art och niv� v�sentligen

svarar mot de kunskaper och f�rdigheter som grundskolan f�rmedlar och
skolan �ven i � vrigt v�sentligen svarar mot grundskolans allm�nna m�l.

Godk�nnande f�r s�rskild skolplikt skall meddela s, om skolan ger ele -

1949

�

SFS 1991:1111

vema en utbildning som v�sentligen svarar mot den som de skulle f� i ^

s�rskolan eller specialskolan. En ytterligare f�ruts�ttning �r att eleverna i
samband med utbildningen bereds erforderliga omsorger.

I god k�nnandet for s�rskild skolplik t skall an ges om det avser s�rskole�

utbildning eller specialskoleutbildning elle r b�da dess a skolformer samt

for vilka handikappgrupper utbildningen godk�nns. Lag (1991:1111).

3 � Om ett barn har handikapp som enligt 3 kap. 3 � kan vara grund for
s�rskild skolplikt, f�r barnet fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd frist�ende
skola endast om

1. skolan �r godk�nd for eleve r som har s�rs kild skolplikt p� gru nd av

samma handikapp som barnet eller

2. huvudmannen for s�rskolan respektive specialskolan bed�mer att

barnet �nd� kan tillgodog�ra sig utbildningen vid skolan. Lag
(1991:1111).

4 � Den som har vanlig skolplikt men som endast for kortare tid �r

bosatt i landet eller som har andra sk�l att f� en utbildning med internatio�
nell inriktning f�r fullg �ra sin skol plikt i en frist�ende skola med s�d an

inriktning (internationell skola), om skolan av statens skol verk har god �
k�nts f�r �ndam�let.

F�r godk�nnande kr�vs at t skolans utbildning som hel het betraktad �r

likv�rdig med grund skolans. Skolan skall formedla kunskaper och f�rdig�
heter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i svenska

spr�ket och om svenska f�rh �llanden skall meddelas i den omfattning som

de i landet for kortare tid bosatta eleverna beh�ver. Lag (1991:1111).

I Tillsyn m. m.

5 � Frist�ende skolor som avses i 1 och 4 �� skall i fr�ga om sin

utbildning for skolpliktiga elever st� under tillsyn av statens skolverk.

Den omedelbara tillsynen �ver s�dan utbildning ankommer p� den

styrelse som finns for grundskolan respektive s�rskolan eller specialskolan

for den kommun d�r skolan �r bel�gen. Lag (1991:1111).

1950

6 � Om en frist�ende skola inte l�ngre uppfyller kraven for godk�nnan�

de och bristema inte avhj�lps efter p�pekande for huvudmannen, ska ll

godk�nnandet �terkallas.

�terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godk�nnande.

Lag (1991:1111).

�vriga f�reskrifter

7 � Ett deleg ationsuppdrag enligt 3 kap. 12 � andra stycket kommunal�

lagen (1977:179) f�r inte omfatta befogenhet att meddela e ller �terkalla

godk�nnande for en frist�ende skola enligt denna lag. Lag (1991:1111).

8 � N�r en skolpli ktig elev b�ljar eller slutar vid en frist�ende skola,

skall huvudmannen f�r skolan snarast l�mna uppgift om detta till styrelsen
f�r utbildningen i ele vens hemkommun.

1 3 kap. 14 � finns f�reskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av

fr�nvaro. Lag (1991:1111).

�

9 � Beslut av statens skolverk i �renden om godk �nnande eller �terkal-

SFS 1991:1111

lande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1, 4 eller 6 � f�r

�verklagas hos kammarr�tten.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om godk�nnande eller

�terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola f�r s�rskild skolplikt
enligt 1 e ller 6 � f�r �verklagas hos kammarr�tten.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 3 � f� r �ver�

klagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd. Lag (1991: Ull).

10 kap. S�rskilda utbildnlngsformer

1 � En internatskola kan p� framst�llning fr�n huvudmannen ges st�ll�

ning av riksintematskola genom beslut av statens skolverk. Kommuner

och enskilda kan vara huvudm� n f�r riksintematskolor

En riksintematskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som

motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa sk olfor�

mer, f�r i f�rsta hand bam och ungdomar s om har utlandssvenska f�r�ld�
rar eller har behov av milj�ombyte eller som �r fr�n glesbygd och inte kan
beredas tillfredsst�llande inackordering.

I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fr�ga

om r�tten att fullg�ra skolplikt d�r anses vara en enligt 9 kap. 1 � f�rsta och

andra styckena godk�nd frist�ende skola. 1 fr �ga om riksinternatskolornas

organisation och tillsynen �ver dem meddelas f�reskrifter av regeringen
eller den myndighet som rege ringen best�mmer. Lag (1991:1111).

2 � Under vistelse i ett s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52)

med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga s kall skolpliktiga barn, som

inte l�mpligen kan ful lg�ra sin skolplikt p� annat s�tt, fullg�ra den genom

att delta i ut bildning vid hemmet. S�dan utbildning skall anordnas genom

huvudmannens f�rsorg. Den skall med n�dv�ndiga avvikelser motsvara

utbildningen i grundskolan.

Inte l�ngre skolpliktiga som vistas i hem s om avses i f�rsta stycket skall

genom huvudmannens f�rsor g ges m�jligh et att f� s�dan utbildning som
de beh�ver och inte l�mpligen kan f� p� annat s�tt.

Regeringen elle r den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om utbildningens n�rmare inneh�ll, dess organisation och

tillsynen �ver den. Lag (1990:68).

3 � F�r s�dana elever i grundskolan, s�rskolan, specialskolan och same�
skolan som p� grund av sjukdom eller av liknande sk�l under l�ngre tid
inte kan delta i van ligt skolarbete skall s�rskild undervisning anordnas p�
sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller p� annan l�mplig plats.

S�rskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne f�r �ver�

l�ta �t sjukv�rdshuvudman eller n�gon annan att anordna s�dan undervis�

ning enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet

som regeringen best�mmer.

S�rskild undervisning skall st� �ppen �ven f�r dem som fullg�r skolplikt

utanf�r det offentliga skolv�sendet f�r

barn och ungdom Lag

(1991:1111).

1951

�

SFS 1991:1111

4 � Ett skolpliktigt barn skall medges att fullg�ra skolplikten p� annat ..v
s�tt �n som anges i denna lag, om det framst�r som ett fullgott alternativ
till den utbildning som annars st�r barnet till buds enligt lagens f�reskrif�
ter. Behov av insyn i ver ksamheten skall kunna tillgodoses.

Medgivande kan l�mnas f�r upp till ett �r i s �nder. Under dess giltig�

hetstid skall pr�vas hur verksamheten utfaller. Medgivandet skall �terkal�
las med omedelbar verkan, om n�dv�ndig insyn i v erksamheten inte ges

eller om det av annat sk�l inte kan antas att f�ruts�ttningar f�r godk�nnan�

de fortfarande f�religger.

5 �' Fr�gor enligt 4 � pr�vas av styrelsen f�r den skola d�r barnet annars

skulle ha fullgjort sin skolplikt. Om barnet har s�dant handikapp som

enligt 3 kap. 3 � kan vara grund f�r s�rskild skolplikt, skall styrelsen h�ra

socialstyrelsen innan ett medgivande l�mnas eller �terkallas. Lag

(1991:1111).

6 �

Beslut i � renden enligt 1 � om att ge en skola st�llning av riksinter�

natskola och om �terkallande av s�dant beslut samt enligt 4 � om att

fullg�ra skolplikten p� annat s�tt �n som anges i denna lag f�r �verklagas

hos kammarr�tten. Lag (1991:1111).

1952

11 kap. Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Gemensamma best�mmelser

1 �

Komvux best�r av grundl�ggande vuxenutbildning, gymnasial vux�

enutbildning och p�byggnadsutbildning. Lag (1991:1107).

2 � Grundl�ggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna s�dana
kunskaper och f�rdigheter som de beh�ver f�r att delta i samh�lls- och
arbetsliv. Den skall ocks� syfta till att m�jligg�ra fortsatta studier.

Gymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och f�r�

digheter motsvarande de som ungdomar kan f� genom gymnasieskolan.

P�byggnadsutbildning syftar till att ge vuxna en s�dan utbildning som

leder till en ny niv� inom deras yrke eller till ett nytt yrke. Vad som s�gs i
detta kapitel om gymnasial vuxenutbildning g�ller ocks� p�byggnadsut�
bildning. Lag (1991:1107).

3 � Best�mmelserna om komvux g�ller inte vuxna som beh�ver under�

visning motsvarande grunds�rskolans eller tr�ningsskolans. Betr�ffande
s�dana vuxna g�ller i st�llet lagens best�mmelser om s�rvux. Lag

(1991:1107).

4 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.
(1991:1107).

5 � Utbildningen i komvux skall vara avgiftsfri f�r eleverna.

S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra

' �ndringen inneb�r bl. a. att andra stycket upph�vs.

�

d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som varje elev har f�r eget bruk och beh�l-

SFS 1991:1111

ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall
anskaffas av eleverna sj�lva p� egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter
som h�gst m otsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

I �v rigt skall hj�lpmedel som anv�nds i komvux tillhandah�llas utan

kostnad f�r eleverna, om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som med�

delas av regeringen. Lag (1991:1107).

6 � Kommuner och landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anord�

na k omvux. Regeringen f�r me ddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett

s�dant uppdrag och om villkor f�r det. Lag (1991:1107).

7 � F�r s�dan komvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun
eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4-7 ��.

Lag (1991:1107).

Grundl�ggande vnxenntbildning

Huvudmannens ansvar

8 � Varje kommun ansvarar f�r att de kommuninnev�nare som enligt

10 � har r�tt till utbildningen och �nskar delta i den, f�r det. Lag

(1991:1107).

9 � Varje kommun skall a ktivt verka f�r att n� dem i kommunen som

har r�tt till grundl�ggande vuxenutbildning och f�r att motivera dem att
delta i utb ildningen. Lag (1991:1107).

R�tt att delta

10 � Vaije kommuninnev�nare har r�tt att delta i grundl�ggande vuxen�

utbildning fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, om
han saknar s�dana f�rdigheter som normalt uppn�s i gru ndskolan och �r
bosatt i landet.

Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet skall

ha r�tt att delta.

Den som har r�tt att delta i grundl�ggande vuxenutbildning har r�tt att

delta i s�dan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns d�r.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi�

nalv�rdsanstalt. Lag (1991:1107).

Anm�lan
11 �

Den som vill delta i grundl�ggande vuxenutbildning skall anm �la

detta till styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun. Om anm�lan avser
en utbildning som en annan kommun anordnar eller l�ter anordna, skall

styrelsen omedelbart s�nda anm�lan vidare till den kommunen. Lag

(1991:1107).

Undervisning p� annat spr�k �n svenska

12 � Om en elev i grundl�g gande vuxenutbildning har bristf�lliga kun�
skaper i svenska spr�ket, f�r undervisning meddelas p� elevens eget spr�k.

1953

62-SFS 1991

�

SFS 1991:1111

S�dan undervisning skall kompletteras med undervisning eller tr�ning i' /

svenska spr�ket. Lag (1991:1107).

Undervisningens upph�rande

13 � Undervisningen i grundl�ggande vuxenutbildning skall upph�ra s�
snart som eleven har uppn�tt s�dana kunskaper som utbildningen avses

ge.

Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar

f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r till�

fredsst�llande framsteg.

Den f�r vilken grundl�ggande vuxenutbildning har upph�rt enligt andra

stycket skall p� nytt beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r

detta. Lag (1991:1107).

Styrelsens uppgifter
14 �

Fr�gor om mottagande av en elev till grundl�ggande vuxenutbild�

ning avg�rs av styrelsen f�r utbildningen. Styrelsen beslutar �ven om

utbildningen f�r en elev skall upp h�ra och om att p� nytt bereda en elev
utbildning. Lag (1991:1107).

�verklagande
15 �� Styrelsens beslut enligt M � f� r �verklagas hos skolv�sendets �ver�
klaganden�mnd av eleven. Lag (1991:1111).

Interkommunal ers�ttning
16 �

En kommun som i sin grundl�ggande vuxenutbildning har tagit

emot en elev som kommer fr�n en annan kommun, har r�tt till ers�ttning

f�r kostnaderna f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Lag

(1991:1107).

Gymnasial vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning

Huvudmannens ansvar

17 � Kommunerna skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall

h�rvid str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och
behov.

Landstingskommunerna f�r anordna gymnasial vuxenutbildning endast

inom omr�dena naturbruk och omv�rdnad. Lag (1991:1107).

18 � Varje kommun skall informera om m�jligheterna till gymnasial

vuxenutbildning samt verka f�r att vuxna deltar i s�dan utb ildning. Lag

(1991:1107).

19 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i gymnasial vuxen�

utbildning om han �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna
villkor,

I. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han fyller 20 �r, eller

1954

Senaste lydelse 1991:1107.

i - i

�

2, n�r han slutf�rt utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig

SFS 1991:1111

utbildning i gymnasieskolan.

Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet ska ll

vara beh�rig att delta.

F�reskrifter om ytterligar e beh�righetsvillkor och om urval mellan be�

h�riga s�kande meddelas av regeringen.

Best�mmelserna i de nna pa ragraf g�l ler inte den som �r intagen i krimi�

nalv�rdsanstalt. Lag (1991:1107).

20 �

En kommun eller en landstingskommun �r skyldig att till sin

gymnasiala vuxenutbildning ta emot en s�kande fr�n en annan kommun,

om hemkommunen har �ta git sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens

utbildning. Lag (1991:1107).

Ans�kan

21 � Den som vill delta i gymna sial vuxenutbildning sk all ans�ka om
detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun . Om ans�kan avser
en utbildni ng som en annan kommun eller en landstings kommun anord�

nar eller l�ter anordna, skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till

styrelsen f�r utbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen foga ett yttrande
av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna

f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom�
melse �r on�digt.

�tagande att svara f�r kostnadern a skall alltid l�mnas om den s�kand e

med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i en
annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning och p�byggnadsutbildning.

Lag (1991:1107).

Styrelsens uppgifter
22 � Fr�gor om mottagande av en elev till gymnasia l vuxenutbildning
och om intagn ing till s�dan utbildning avg �rs av styrelsen f�r utbildning�
en.

Intagningsorganisationen f�r va ra gemens am f�r flera kommuner samt

f�r gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Lag (1991:1107).

�verklagande
23 �' Styrelsens beslut om mottagande f�r �verklagas hos skolv�sendets
�verklaganden�mnd av eleven.

Beslut om intagning f�r inte �verklagas. Lag (1991:1111).

12 kap. Vuxenutbildning f�r psykiskt utvecklingsst�rda (s�rvux)

Allm�nna best�mmelser
1 �

S�rvux syftar till att ge vuxna som �r psykiskt utvecklingsst�rda

kunskaper och f�rdigheter motsvarande de som ungdomar kan f� i grun d�
s�rskolan och tr�ningsskolan. Lag (1991:1107).

' Senaste lydelse 1991:1107.

I955

�

SFS 1991:1111

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas,''

Omfattningen och utformningen av elevemas inflytande skall anpassas

efter deras f�ruts�ttningar. Lag (1991:1107).

Huvudmannens ansvar

3 � Landstingskommunerna skall erbjuda s�rvux. De skall h�r\?id str�va
efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfr�gan.

En landstingskommun f�r �verl�ta till en kommun som ing�r i lands�

tingskommunen att erbjuda s�rvux, om kommunen medger det. Lag

(1991:1107).

4 �

Vad som s�gs i detta kapitel om landstingskommun g�ller �ven

kommun som inte ing�r i n�gon lands tingskommun och kommun som f�tt
ansvaret att erbjuda s�rvux �verl�tet till sig enligt 3 � andra s tycket. Lag
(1991:1107).

5 � Vaxje landstingskommun skall informera om m�jligheterna till s�r�

vux samt verka f�r att vuxna psykiskt utvecklingsst�rda deltar i s�dan
utbildning. Lag (1991:1107).

Beh�righet

6 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i s�rvu x om han �r

bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, n�r han inte

l�ngre har r�tt att g� i s�rsko lan.

Regeringen f�r f�reskriva att ocks� den som inte �r bosatt i landet skall

vara beh�rig att delta.

F�reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och om urval mellan be�

h�riga s�kande meddelas av regeringen.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ll er inte den som �r intagen i krimi�

nalv�rdsanstalt. Lag (1991:1107).

7 �

En landstingskommun �r skyldig att till sin s�rvux ta emot en

s�kande som kommer fr�n en annan landstingskommun, om hemlands�

tingskommunen har �tagit sig att svara f�r kostnad erna f�r elevens utbild�

ning. Lag (1991:1107).

Kostnader

8 � Utbildningen i s�rvux skall vara avgiftsfri f�r eleverna.

S�vitt g�ller l�rob�cker, skrivmateriel, verktyg, skyddskl�der och andra

d�rmed j�mf�rliga hj�lpmedel som vaije elev har f�r eget bruk och beh�l�
ler som sin egendom, f�r huvudmannen best�mma att hj�lpmedlen skall

anskaffas av eleverna sj�lva p� egen be kostnad eller erbjudas mot avgifter

som h�gst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

I �vrigt skall hj�lpmedel som anv�nds i s�rvux tillhandah�llas utan

kostnad f�r eleverna, om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som med�

delas av regeringen. Lag (1991:1107).

1956

Uppdrag att anordna utbildning

9 � Landstingskommuner f�r uppdra �t andra att anordna s�rvux. Rege-

'v: J.;#

�

ringen f�r meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och

SFS 1991:1111

om villkor f�r det. Lag (1991:1107).

10 � F�r s�dan s�rvux som anordnas av n�gon annan �n en kommun

eller en landstingskommun g�ller inte best�mmelserna i 2 kap. 4-7 ��.

Lag (1991:1107).

Ans�kan

11 � Den som vill delta i s�rv ux skall ans�ka om detta hos styrelsen f�r

utbildningen i sin hemlandstingskommun. Om ans�kan avser en utbild�
ning som en kommun eller en annan landstingskommun anordnar eller
l�ter anordna skall styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen

f�rutbildningen d�r. Till ans�kan skall styrelsen fo ga ett yttrande av vilket

det framg�r om hemlandstingskommunen �tar sig att svara f�r kostnader�
na f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �verenskom�
melse �r on�digt. Lag (1991:1107).

Undervisningens upph�rande

12 � Undervisningen i s�rvux skall upph�ra s� snart eleven uppn�tt
s�dana kunskaper som utbildningen avses ge.

Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar

f�ruts�ttningar att tillgodo g�ra sig utbild ningen eller annars inte g�r till�
fredst�llande framsteg.

Den f�r vilken s�rvux har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt

beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Lag
(1991:1107).

Styrelsens uppgifter

13 � Fr�gor om mottagande av en elev t ill s�rvux och om inta gning till
s�dan utbildning pr�vas av styrelsen f�r utbildningen. Styrelsen beslutar

�ven om utbildningen f�r en elev skall upph�ra och om att p� nytt bereda
en elev utbildning. Lag (1991:1107).

�verklagande

Styrelsens beslut om mottagande, om att utbildningen f�r en elev

skall upph�ra och bes lut om att inte p� nytt bereda en elev utbildn ing f�r
�verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd av eleven.

Beslut om intagning f�r inte �verklagas. Lag (1991:1111).

13 kap. Svenskundervisning f�r invandrare (sfi)

Allm�nna best�mmelser
1 � Sfi syftar till att ge vuxna nyanl�nda invandrare grundl�ggande
kunskaper och f�rdigheter i sv enska spr�ket samt kunska per om det svens�

ka samh�llet. Lag (1991:1107).

Senaste lydelse 1991:1107.

1957

�

SFS 1991:1111

2 � Eleverna skall ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Lag
(1991:1107).

Huvudmannens ansvar

3 � Vaije kommun �r skyldig att se till att sfi erbjuds de personer �ver

16 �r som anges i 6 �.

Undervisningen skall erbjuda s s� snart som m�jligt efter invandrarens

ankomst till Sverige. Lag (1991:1107).

4 � Vaije kommun skall akt ivt verka for att n� dem i k ommunen som

har r�tt till sfi och for att motivera dem att delta i utbildningen. Lag

(1991:1107).

5 �

Kommunen skall samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den

lokala arbetstagarorganisationen i f�rh�llande till vilken arbetsgivaren �r
bunden av kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisningen

och undervisningens forl�ggning. Lag (1991:1107).

R�tt att delta

6 � R�tt att delta i en kom muns sfi har, med det undantag som f�ljer av

7 �, f�ljande personer:

1. Utl�ndsk medborgare, som antingen �r bosatt i ko mmunen eller som

.utan att vara bosatt d�r, regelm�ssigt vistas i kommunen efter att ha

ans�kt om uppeh�llstillst�nd i avsikt att bos�tta sig i riket. Betr�ffande
s�dan i kommunen icke bosatt person g�ller dessutom att han skall ha

v�ntat p� uppeh�llstillst�nd under minst den tid som regeringen best�m�
mer. R�ttigheten g�ller dock inte under tid den utl�ndske medborgaren
vistas p� en statlig f�rl�ggning f�r asyls�kande.

2. Svensk medborgare, som �r bosatt i kommunen, men som tidigare har

varit bosatt utom landet och som saknar grundl�ggande kunskaper i svens�

ka spr�ket.

3. Finl�ndsk medborgare, som stadigvarande arbetar i kommunen, men

som �r bosatt i Finla nd n�ra gr�nsen till Sverige.

Om inte n�got annat f�ljer av tredje stycket g�ller r�tten under samman�

lagt h�gst tv � �r. Tiden r�knas f�r dem som avses i f�rsta stycket 1 oc h 2
fr�n det att de bosatte sig i landet eller, om r�ttigheten intr�tt tidigare, fr�n

den tidpunkten. F�r dem som avses i f�rsta stycket 3 r�knas tiden fr�n det

att de b�ljade arbeta i Sverige.

Om n�gon p� grund av s�rskilda sk�l inte kunnat p�b�ija undervisning�

en under den tid som anges i andra stycket g�ller r�tten un der ytterligare
ett �r. Lag (1991:1107).

7 � En utl�ndsk medborgare som har svenska, danska eller norska som

modersm�l eller den som eljest har s�dana kunskaper i n�got av dessa

spr�k att grundl�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig,

har inte r�tt att delta i sfi. Lag (1991:1107).

Kostnader

8 � Utbildningen i sfi skall vara avgiftsfri f�r eleverna. De skall utan

1958

kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en

�

tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna skall

SFS 1991:1111

h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r ocks� f�rekom�
ma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Lag

(1991:1107).

Uppdrag att anordna utbildning

9 �

Kommuner f�r uppdra �t andra att anordna sfi. Regeringen f�r

meddela f�reskrifter om vem som f�r ges ett s�dant uppdrag och om
villkor f�r det. Lag (1991:1107).

10 � F�r s�dan sfi som anor dnas av n�gon annan �n en kommun g�ller
inte best�mmelserna i 2 kap. 4-7 ��. Lag (1991:1107).

Undervisningens upph�rande

11 � Undervisningen i s fi skall upph�ra n�r en elev har uppn�tt s �dana

kunskaper som utbildningen avses ge.

Undervisningen f�r en elev skall ocks� upph�ra, om eleven saknar

f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig undervisningen eller annars inte g�r

tillfredst�llande framsteg.

Den f�r vilken sfi har avslu tats enligt andr a stycket, eller som frivilligt

avbrutit utbildningen skall, om han inte �nd� har r�tt till det, p� nytt
beredas s�dan utbildning, om s�rskilda sk�l talar f�r detta. Lag
(1991:1107).

Styrelsens uppgifter
12 � Fr�gor om mottagande av en elev till sfi avg� rs av styrelsen f�r
utbildningen. Styrelsen beslut ar �ven om utbildningen f�r en elev skall
upph�ra och om att p� nytt b ereda en elev utbildning. Lag (1991:1107).

�verklagande
13 �'' Styrelsens beslut enligt 12 � f�r �verklagas hos skolv�sendets �ver�
klaganden�mnd av eleven. Lag (1991:1111).

14 kap. Skolh�lsov�rd

1 �'' Skolh�lsov�rd skall anordnas f�r eleverna i grundskolan, gymna�
sieskolan, s�rskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (1991:1111).

2 � Skolh�lsov�rden har till �ndam�l att f�lja elevernas utveckling, be�

vara och f�rb�ttra deras sj�lsliga och kroppsliga h�lsa och verka f�r sunda

levnadsvanor hos dem.

Skolh�lsov�rden skall fr�mst vara f�rebyggande. Den skall omfatta h�l�

sokontroller och enkla sjukv�rdsinsa tser. F�r elever i s�rskolan och spe�
cialskolan skall i skolh�lsov�rden ocks� ing� s�rskilda unders�kningar som

f�ranleds av deras handikapp.

F�r skolh�lsov�rden skall finnas skoll�kare och skolsk�terska. Lag

(1991:1107).
" Senaste lydelse 1991:1107.

Senaste lydelse 1991:1107. �ndringen inneb�r bl. a. att andra och tr edje styckena

upph�vs.

1959

�

" v

SFS 1991:1111

3 �'^ Vaije elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas att genom^'
g� allm �n h�lsokontroll en g�ng p� vaije stadium. Den f�rsta kontrollen
skall �ga rum f�rsta l�s�ret. Eleven skall dessutom, mellan de allm�nna

h�lsokontrollerna, erbjudas att genomg� kontroll av syn och h�rsel och

andra begr�nsade h�lsokontroller.

Om skoll�karen p� f�rekommen anledning anser att en viss elev i grund�

skolan eller sameskolan beh�ver unders�kas s�rskilt, skall eleven genomg�
s�dan unders�kning.

Eleverna i de delar av s�rskolan och specialskolan som motsvarar grund�

skolan skall n�r det beh�vs erbjudas att genomg� s�rskilda unders�kningar
som f�ranleds av deras h andikapp. I �vrigt g�lle r best�mmelserna i f�rsta

och andra styckena �ven f�r dessa elever. Lag (1991:1111).

4 �'" Eleverna i gymnasieskolan och i yrkess�rskolan skall beredas tillf�l�
le att genomg� minst en allm�n h�lsokontroll. Eleverna i yrkess�rskolan

skall ocks� erbjudas s�rskilda unders�kningar som f�ranleds av deras
handikapp. Lag (1991:1111).

5 �

Elever som avses i 1 � f�rsta och andra styckena har r�tt att vid

behov anlita skolh�lsov�rden ut�ver vad som f�ljer av 3 och 4 ��. Lag
(1991:1107).

6 �

Den skolh�lsov�rd som eleverna har r�tt till skall vara kostnadsfri

r�r dem. Lag (1991:1107).

1 �

Huvudmannen f�r skolan skall �ven anordna skolh�lsov�rden, om

inte annat f�ljer av f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den

myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1991:1107).

8 �'^ Statens skolverk skall ha tillsyn �ver skolh�lsov�rden. Lag
(1991:1111).

1960

15 kap. �vriga foreskrifter

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r

meddela ytterligare f�reskrifter om organisationen av det offentliga

skolv�sendet samt om kommuners och landstingskommuners befattning i
�vrigt med utbildning som avses i denna lag.

I fr�ga om organ f�r samverkan eller annan liknande verksamhet inom

det offentliga skolv�sendet f�r regeringen eller den myndighet som rege�

ringen best�mmer meddela f�reskrifter om att ledam�ter i organet eller
andra f�retr�dare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses
�ven omyndiga elever och sammanslutningar av s�dana. Lag (1991:1107).

2 � Regeringen f�r meddela f�rekrifter om m�jlighet att l�ta enskilda

och andra utomst�ende svara f�r enstaka inslag i verksamheten inom det
offentliga skolv�sendet f�r barn och ungdom.

'' Senaste lydelse 1991:1107.

'"* Senaste lydelse 1991:1107.

'' Senaste lydelse 1991:1107.

�

u -

N�r det g�ller utbildning i form av ett individuellt program f�r regering-

SFS 1991:1111

en f�reskriva att enskilda och andra utomst�ende f�r anordna mer av

utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket.

Best�mmelserna i 2 kap. 4 -7 �� g �ller inte s�dan utbi ldning som med

st�d av f�rsta el ler andra styckena anordnas genom an nan �n huvudman
f�r det offentliga skolv�sendet. Lag (1991:1107).

3 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r

meddela f�reskrifter om m�jligheter att inom det offentliga skolv�sendet

bedriva utbildning, som bygger p� samverkan mellan olika skolformer
inom det offentliga skolv�sendet eller mellan en s�dan skolform och n�gon
annan utbildningsform. I s�dana f�reskrifter f�r g�ras undantag fr�n orga�

nisatoriska best�mmelser i de nna lag. Lag (1991:1107).

4 � F�rs�ksverksamhet f�r anord nas inom det offentlig a skolv�sendet
enligt f�reskrifter som meddelas av regeringen elle r den myndighet som

regeringen best�mmer. I s �dana f�reskrifter f�r g �ras undantag fr�n orga�
nisatoriska best�mmelser i d enna lag. Lag (1991:1107).

5 � I fr�ga om mottagande i det offentliga skolv�sendet av elever som
inte r�kn as som bosatta i riket g�ller f�reskrifter som meddelas av rege�
ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Lag (1991:1107).

6 �'^ Regeringen f�r utan hinder av f�reskrifterna i 4 kap. 4 �, 5 kap.

21 � och 11 kap. 5 � medd ela f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill

genomg� s�rskilt anordnad pr�vning i grundskolan, gymnasieskolan eller
kommunal vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudman�
nen f�r utbildningen. Lag (1991:1111).

7 � har upph�vts genom lag (1991:1111).

8 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r

medge enskilda att anordna pr�vni ng och utfarda betyg enligt de best�m�

melser som g�ller f�r det offentliga skolv�sendet. Lag (1991:1107).

9 � har upph�vts genom lag (1990:1477).

10 � Regeringen f�r medde la f�reskrifter om sv�rt r�relse hindrade ele�
vers utbildning i gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning som avses i

5 kap. 7 �. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr� n de allm�nna regler

om gymnasieskola som finns i denna lag. Lag (1991:1107).

11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r

meddela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�da�

na sakuppgifter om skolve rksamheten och s�dan verksamhetsredovisning

som beh�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten.

Regeringen f�r vidare meddela f�reskrifter om viten f�r den som inte

f�ljer best�mmelser om s�dan uppgiftsskyldighet. Lag (1991:1107).

Senaste lydelse 1991; 1107.

1961

�

SFS 1991:1111

12 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad som skall beaktas vid

urval av s�kande till anst�llning som l�rare. Lag (1991:1107).

13 � Den som efter skolpliktens upph�rande genomg�r utbildning inom
det offentliga skolv�sendet eller annars genomg�r utbil dning med st�d av
denna lag skall p� egen eller st�llf�retr�dares beg�ran befrias fr�n deltagan�
de i inslag som annars inte kan v�ljas bort, om f�ruts�ttningarna i 3 kap,

12 � �r uppfyllda. I fr�ga om pr�vning och �verklagande g�ller best�mmel�

serna i 3 kap . 12 � tredje stycket. Lag (1991:1111).

i �

14 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i

fr�ga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upph�rande medde�

la f�reskrifter om disciplin�ra �tg�rder och skiljande av elev fr�n en viss
utbildning. Lag (1991:1111).

Bilaga 1

Nationella program

Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet

Energiprogram met

Estetiska programmet
Fordonsprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet

Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet

Omv�rdnadsprogrammet

Samh�llsvetenskapsprogrammet

Lag (1991:1107).

1962

�

SFS 1991; 1111

Bilaga 2

Minsta garanterade undervisningstid i ti mmar om 60 minuter f�r gymnasieskolans tre�riga nationella program

f�r �mnen och totalt

Estetiskt Naturveten-

Samh�llsvetenskapsprogram

�vriga

program skapsprogram

program

�mnen:
Svenska

Engelska

Samh�llskunskap

Religionskunskap

Matematik

Naturkunskap

Idrott och h�lsa

Estetisk verksamhet

Historia

Filosofi

Psykologi

Geografi

Spr�k 2

Spr�k 3

Latin m ed allm�n

spr�kkunskap/spr�k 4

F�rdjupning i humaniora

eller samh�llsvetenskap

Fysik

Kemi

Biologi

Estetiska �mnen

Ekonomiska �mnen

Natur�

Teknisk Ekono�

Huma�

Sam-

veten�

gren

misk

nistisk

h�lls-

skaplig

gren

veten-

gren

skaplig

gren

200

150

110

300

150 300/240 300/240

200

150

200

110

100

130

190

40/0

0/40

140

190

0/190

190

240/190

60/110

220

180

110

220

140

990

510/320

Milj�kunskap

0/60

Tekniska �mnen

270

Yrkes�mnen

1370

Individuella val

190

Lokalt till�gg/�mnes-

anknuten praktik

130

120

100

130

100

130

Summa undervis�

ningstid

2150

2370

Specialarbete

Totalt

2180

2400

Alternativstreck inneb�r val mel lan alternativ inom gren av program.

Lag (1991:1107).

�verg�ngsbest�mmelser

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i

(1985:1101) om inf�rande av skollagen (1985:1100).

lagen

1963

�

SFS 1991:1111

Denna lag'^ t r�der i kraft den 1 juli 1989. I fr�ga om beslut som har

meddelats f�re ikrafttr�dandet till�mpas dock vad som g�llde d�.

1. Denna lag'� tr�der i kraf t, s�vitt g�ller upph�vandet av 2 kap. 3 � vid

utg�ngen av december 1989, och i �vrigt d en 1 juli 1989 .

2. Ledam�ter och suppleanter i l�nsskoln�mndema som utsetts enligt de

upph�vda best�mmelserna i 2 kap. 3 � skall beh�lla sina uppdrag till

mandatperiodens slut, om inte regeringen best�mmer annat.

3. Skolplan som anges i 2 kap. 11 � skall antas f�rsta g�ngen senast under

�r 1992.

Denna lag'^ tr�der i kraft den I januari 1991 och till�mpas i fr�ga om

den som s�kt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola fr�n
och med h�stterminen 1991.

1. Denna lag^" tr�der i kraft den 1 januari 1991.
2. En kommun eller en landstingskonimun f�r besluta att den lokala

styrelsen f�r skolan som har utsetts f�re ikrafttr�dandet redan under �r

1991 skall ers�ttas med en eller flera andra n�mnder enligt best�mmelser�
na i 2 kap. I �. Beslutar kommunen eller landstingskommunen om en

s�dan f�r�ndring, skall fullm�ktige ocks� entlediga ledam�ter och supp�

leanter i den lokala styrelse som upph�r. Ledam�ter och suppleanter i den

eller de nya n�mnderna f�r utses f�r tiden intill utg�ngen av �r 1991.

3. Best�mmelser i lag el ler annan f�rfattning som g�ller skolstyrelsen

eller den lokala styrelsen skall i st�llet avse s�dan styrelse som kommunen
eller landstingskommunen enligt 2 k..p. 1 � har inr�ttat f�r sitt offentliga
skolv�sende.

1. Denna lag^' tr�der i kraft den 1 juli 1991 och till�mpas p� undervis�

ning som �ger rum d�refter, om inte annat f�reskrivs nedan.

Genom lagen upph�vs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen

(1986:159) om grundl�ggande svenskundervisning f�r invandrare.

2. Best�mmelserna i 5 och 11-13 kap. till�mpas f�rst i fr�ga om s�dan
utbildning som �ger rum efter den 1 juli 1992. F�r utbildning i gymnasie�

skolan, f�r vuxenutbildning och f�r undervisning i svenska f�r invandrare
som �ger rum f�re den I juli 1992 g�ller �ldre best�mmelser, dock med de

undantag som anges nedan under 815. Intill den 1 juli 1992 skall ocks�

till�mpas best�mmelserna om uppf�ljningsansvaret i 3 kap. 18 � i dess

�ldre lydelse.

3. Ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. i dess nya lydelse skall best�mmelser�

na i 3 kap. 7 och 16 �� i deras �ldre lydelse till�mpas betr�ffande barn
f�dda f�re �r 1985. Vad som s�gs om l�nsskoln�mnden i 3 kap. 16 � skall

dock i st�llet avse sty relsen f�r utbildningen.

4. Best�mmelsen i 3 kap. 8 � skall till�mpas f�rst fr. o. m. den 1 juli 1997.

Till dess g�ller att hemkommunen f�r medge barn att b�rja i grundskolan

" 1989:120.

1989:256.

" 1990:294.

1990:1477.

1964

''1991:1107.

�

eller i annan skola f�r vanlig skolplikt redan det kalender�r de fyller sex �r,

SFS 1991:1111

om barnets v�rdnadshavare beg�r det. Motsvarande skall under samma tid
g�lla huvudmannen f�r s�rskolan resp, specialskolan s�vitt g�ller skola f�r
s�rskild skolplik t. I fr�ga om sameskolan l�mnas s�dant medgivande av
sameskolstyrelsen.

5. S�dana utbildningar i gymnasieskolan som har p�b�rjats f�re den

1 juli 1992 men d� �nnu inte slutf�rts skall huvudmannen forts�ttningsvis

anordna till dess el everna har avslutat dem. Huvudmannen f�r f�r s�dan

fortsatt utbildning anordna samtliga de studiev�gar som huvudmannen

hade r�tt att anordna under l�s�ret 1991/92. Intagning till �rskurs 4 av

fyra�rig teknisk linje f�r dock inte ske efter l�s�ret 1992/93.

Som elevomr �de f�r grenar och varianter som b�rjar i h�gre �rskurs

g�ller de elevomr�den som fanns under l�s�ret 1991/92.

I fr�g a om interkommunal ers�ttning f�r s�dan utbildning som avses i

f�rsta stycket till�mpas best�mmelserna i 8 andra o ch tredje styckena.

6. En kommun eller landstingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade

r�tt att anordna utbildning p� linjer i gymna sieskolan f�r �ven efter den
1 ju li 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa

linjer med undantag f�r tv��rig ekonomisk och tv��rig teknisk linje. Intag�

ning till �rskurs 1 f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95.

Har elever tagits emot p� linjer med st �d av f�rsta stycket, skall utbild�

ningen forts�ttningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.

Best�mmelserna om nationella program skall till�mpa s betr�ffande s�

dan utbildning p� linjer som anordnas enligt f�rsta stycket.

En kommu n eller landstingskommun som under l�s�ret 1991/92 hade

r�tt att anordna utbildning p� specialkurser i gymnasieskolan f�r �ven

efter den 1 ju li 1992, som alternativ till de nationella programmen, anord�

na dessa specialkurser. Intagning f�r dock inte ske efter l�s�ret 1994/95.

7. F�re l�s�ret 1993/94 f�r utbildning p� nationella program inte anord�

nas i andra kommuner �n i dem som vid ikrafttr�dandet hade r�tt att

anordna gymnasieskola enligt �ldre best�mmelser.

8. F�r utbildning som �ger rum under tiden den 1 juli 199130 juni

1992 g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 15-20 �� i deras �ldre
lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) f�ljande.

En komm un som i sin gymnas ieskola eller sin grundvux eller komvu x

har tagit in en elev fr�n en annan kommun har r�tt till ers�ttning f�r sina
kostnader f�r elevens utbildning fr�n elevens hemkommun.

En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in

en elev har r�tt till ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning.

Ers�ttningen skall betalas av elevens hemkommun.

En landstingskommun som i sin s�rvux har tagit in en elev har r�tt till

ers�ttning f�r sina kostnader f�r elevens utbildning fr�n en kommun som

ing�r i en annan landstingskommun eller som inte ing�r i n�gon lands�

tingskommun. Ers�ttningen skall i s�dant fall betalas av elevens hemlands�

tingskommun eller, om eleven kommer fr�n en kommu n som inte ing�r i

n�gon landstingskommun, av denna. Motsvarande r�tt tillkommer en

kommun som inte in g�r i n� gon landstingskommun.

9. F�r utbildning som �ger rum under tiden den 1 jul i 1991 -30 juni

1992 g�ller i st�llet f�r best�mmelserna i 5 kap. 9� andra och tredje

styckena och 10 � i deras �ldre lydelse f�ljande.

J955

�

"'i

SFS 1991:1111

Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen f�r utbildningen i den-

kommun d�r mottagande har s�kts. Styrelsens beslut f�r av s�kanden

�verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd.

10. Best�mmelserna i 2 kap. 1 � vuxenutbildningslagen (1984:1118)

skall inte till�mpas.

11. Beslut som en ligt 3 kap. 7 �, 4 kap. 5 �, 4 a kap. 6 � vu xenutbild�

ningslagen och 10 � lagen (1986:1 59) om gru ndl�ggande svenskundervis�
ning for invandrare f�r �verklagas till skol�verstyrelsen, skall i st�llet

�verklagas hos skolv�sendets �verklaganden�mnd.

12. Betr�ffande utbildning vid staten s skolor for vuxna g�ller lagen om

statens skolor for vuxna.

13. Ut�ver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 � vuxenutbildnings�

lagen (1984:1118) f�r i s�rvux anordnas undervisning for dem av de

psykiskt utvecklingsst�rda som beh�ver undervisning motsvarande tr�
ningsskolans.

14. En invandrare som beh�ver grundl�ggande svenskundervisning,

men som inte enligt best�mmelsen i 5 � andra stycket lagen (1986:159) om

grundl�ggande svenskundervisning for invandra re, har r�tt till s�dan ut�

bildning skall i st�llet ha r�tt ti ll motsvarande utbildning i komvux. Kom�

munerna �r skyldiga att vid beh ov anordna s�dan utbildning.

15. Best�mmelserna i 2 kap. 3 7 �� skall till�mpas p� gru ndl�ggande

svenskundervisning som anordnas efter den 1 ju li 1991. F�r s�dan under�

visning som anordnas av n�gon annan �n en kommun skall best�mmelser�
na i 2 kap. 4 7 �� dock inte till�mpas.

16. S�dana godk�nnanden av frist�ende skolor som har meddelats enligt

best�mmelserna i 9 kap. 1 - 3 �� i de ras �ldre lydelse och inte �ter kallats

skall alltj�mt g�lla. Motsv arande skall for riksintem atskolor g�lla betr�f�
fande s�dana f�rklaringar som av ses i best�m melsen i 10 kap. 1 � i des s

�ldre lydelse.

17. F�rekommer i lag eller annan f�rfattning bet eckningen den lok ala

styrelsen for specia lskolan skall d�rmed avses den styrelse for spec ial�
skolan som foreskrivs i 7 kap. 5 �.

18. Betr�ffande s�dana �renden som �ve rklagats till en l�n sskoln�mnd

eller skol�verstyrelsen enligt �ldre best�mmelser och som inte avgjorts den
1 juli 1991 skall f�ljande g�lla.

�verklaganden av bes lut enligt 3 kap. 4 � om l�mplig skolform, 3 kap .

7 � om uppskjuten skolstar t, 3 kap. 10 � o m skolpl iktens upph�ra nde, 3

kap. 17 � om fullf� ljande av skol g�ngen sedan skolplikten upph�rt samt

enligt 4 kap. 13 � och 5 ka p. 10 � om mottagande av en elev fr�n en annan

kommun pr� vas av skolv�sendets �verklaganden�mnd.

�ven �verklaganden av beslut som f�r �verklagas enligt 3 kap. 7 �,

4 kap. 5 �, 4 a kap. 6 � vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10 � lagen
(1986:159) om gru ndl�ggande svenskundervisning for invandrare pr�vas

av skolv�sendets �verklaganden�mnd.

Beslut av skolv�sendets �verklaganden�mnd f�r inte �verklagas.

�verklaganden av besl ut enligt 3 kap. 12 � om be frielse fr�n und ervis�

ning och 9 kap. 1, 3 eller 7 � om godk�nnande eller �terkallande av

godk�nnande av frist�ende skola pr�vas av kammarr�tten.

�vriga s�dana �verklaganden som anges i f�rsta stycket pr�vas av

1966

regeringen.

�

I fr�ga om besl ut som har medd elats f�re ikrafttr�dandet men f�r vi lka

SFS 1991:1111

tiden f�r �verklagande inte har g�tt ut vid den tidpunkten g�l ler att, utan

hinder av �ldre best�mm elser om �verinsta ns, �verklagandena skall pr��
vas av den instans som ovan i denna punkt har f�reskrivits s�vitt g�ller

redan �verklagade �rendet;

19. En kommun som vid ikrafttr�dandet med skol�verstyrelsens medgi�

vande bedrev utbildning p� v�rdlinjen eller p� omv�rdnadslinjen enligt
f�rordningen (S�-FS 1988:47) med provisor iska f�reskrifter om f�rs�ks�
verksamhet med tre�riga yrkesinriktade linjer f�r efter den 1 juli 1992

anordna utbildning p� ett nationellt program so m avser omv�rdnad utan

medgivande fr�n landstingskommunen.

20. En landstingskommun, som vid ikrafttr�dandet inom si n gymnasie�

skola eller komvux bedrev utbildning p� andra omr�den �n som kan

h�nf�ras till naturbruk eller omv�rdnad, f�r forts�tta med den utbild ning�

en �ven efter den 1 juli 1992, f�rutsatt att utbildningen stod �ppen f�r
s�kande fr�n hela landet och f�rblir det.

P� regeringens v�gnar

BENGT G�RANSSON

Erik Tersmeden

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:1111

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se