SFS 1970:1026

Du är här: Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1970:1026
701026.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SVENSK F�KE�&TTNINGSS�&MLING

1970 ⬢ Nr 1026

Utkom från trycket den 4 febr. 1971

Nr 1026

Lag

om ändring i skollagen (1962; 319);

given Stockholms slott den 17 december 1970.

Vi GUSTAF �.DOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och

Vendes KOnung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit

gott att i fråga om skollagen (1962: 319) förordna,

dels att rubriken närmast före 19 § skall utgå,

dels att i 12 och 14 §§ orden "kommunens styrelse" skall bytas ut mot

"kommunstyrelsen",

dels att i 13 och 15 §§ orden "kommunens fullmäktige" skall bytas ut mot

"kommunfullmäktige",

dels att i 14 § ordet "fullmäktig" skall bytas ut mot "kommunfullmäk­

tig",

dels att 2, 3, 6, 7, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 19, 20, 29, 40 och 45 §§, 46 § 2

mom., 49 och 53 §§ samt rubriken närmast före 7 § skall ha nedan angivna

lydelse,

dels att rubriken närmast före 48 § skall lyda "8 kap. Om kommuns och

landstingskommuns skyldigheter",

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 2 b, 20 a�20 g, 47 a och

47 b §§ samt närmast före 20 a § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den

dag då denna lag träder i kraft.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §.

Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ung­

dom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och �va deras färdighe­

ter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveclding till harmo­

niska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlem­

mar.

2 §.2

Varje kommun skall, efter vad i denna lag och särskilda författningar

närmare bestämmes,

a) sörja för undervisningen av barn i grundskola,

b) främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasie­

skola ävensom

^ Prop. 1970:159, 2LU 95, rslu- 46 0.

' Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1964: 899.
193�700040. Svensk författningssamling 1970

JP]

¬

background image

2648

1970 ⬢ Nr 1026

c) i övrigt vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav

ankommer på annan.

2a§.

Staten sörjer för undervisningen i specialskola av barn som på grund av

syn-, hörsel- eller talskada icke kunna följa undervisningen i grundskolan.

2b§.i

Varje landstingskommun skall, efter vad i denna lag och särskilda för­

fattningar närmare bestämmes, främja åtgärder i syfte att bereda ungdom

undervisning i gymnasieskola.

3 §.2

I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.

Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju Idasser eller eljest

särskilda skäl äro därtill, må skolöverstyrelsen på framställning av kom­

munfullmäktige besluta, att skolchef ej skall finnas.

För specialskolan finnas särskilda lokala styrelser enligt bestämmelser

som Konungen meddelar.

I varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en

utbildningsnämnd.

Till utbildningsnämnd må utses nämnd som handhar andra landstings­

kommunens förvaltningsuppgifter.

4 §.

I varje län finnes såsom statsmyndighet för skolorna en länsskolnämnd.

5 §.

Närmast under Konungen utövas högsta inseendet över skolorna och där­

till hörande verksamhet av skolöverstyrelsen.

6 §.8

Med skola avses i denna lag grundskola, specialskola eller gymnasieskola,

om ej annat är särskilt angivet.

Vad i denna lag sägs om föräldrar skall, om vårdnaden om barnet ej till­

kommer föräldrarna eller en av dem, i stället avse den under vars vårdnad

barnet står.

Om undervisning av vissa psykiskt utvecklingsstörda gälla bestämmelser

i lagen den 15 december 1967 (nr 940) angående omsorger om vissa psykiskt

utvecldingsstörda.

2 kap. Om kommunens skolstyrelse och skolchef''

7 §.8

Skolstyrelsen är styrelse för grundskolan och därtill hörande verksam­

het.

Har kommunen anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara styrelse

även för den skolan och därtill hörande verksamhet.

På framställning av kommunfullmäktige må Konungen besluta, att skol­

styrelsen skall vara styrelse även för annan skola än som avses i första och

andra styckena.

^ Paragrafen införd genom denna lag.

® Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247.

» Paragrafen ändrad genom denna la g. Senaste lydelse 1967: 941.

* Rubriken ändrad genom denna lag.

^ Paragrafen ändrad genom denna la g.

JP]

¬

background image

1970 ⬢ Nr 1026

2649

8 §1

På framställning av kommunfullmäktige må Konungen besluta, att sär­

skild styrelse skall finnas för del av kommunens gymnasieskola.

Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser, som meddelas

av Konungen eller den myndighet Konungen förordnar.

9 §.

Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets

område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erforderliga

initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande ut­

bildning.

Skolstyrelsen skall vidare

a) i den mån sådant ej tillkommer annan, ombesörja de angelägenheter

avseende skolväsendet i kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning

och verkställighet,

b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrif­

ter, och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten,

c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt

d) verka för samarbete mellan hem och skola.

10 §.i

På skolstyrelsen ankommer att besluta i frågor, som avses i 32 § och

34�37 §§.

Fråga om att förvägra elev i grundskolan eller kommunens gymnasiesko­

la befrielse enligt 27 § och fråga om att förvägra någon inträde i sådan

skola på grund av bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall prövas av skolsty­

relsen, i den mån Konungen ej annorlimda förordnar.

Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de ärenden, vilkas hand­

läggning enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen,

11 §.i

Skolstyrelsen äger att från kommunstyrelsen och kommunens övriga

nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttran­

den och upplysningar, som erfordras för fullgörande av skolstyrelsens upp­

gifter.

Skolstyrelsen hör samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verk­

samhet berör styrelsens.

12§.i

Skolstyrelsen äger för vård och förtecknande överlämna styrelsens pro­

tokoll och övriga till dess arkiv hörande handlingar till kommunstyrelsen,

i den mån handlingarna ej erfordras för det löpande arbetet.

13 §.i

Ledamöter och suppleanter i skolstyrelsen väljas av kommunfullmäktige

till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock ej vara

under sju.

Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väl­

jande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal

delas med det antal personer valet avser, ökat med 1, Om förfarandet ^id

sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den

ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

' Paragralen ändrad genom denna l ag.

JP]

¬

background image

o

2650

1970 ⬢ Nr 1026

14 §.i

I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen, verkan

av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse skall vad i 7 § kommu­

nallagen är stadgat om kommunfullmäktig äga motsvarande tillämpning;

dock må utom personer, som avses i andra stycket av nämnda paragraf, ej

heller skolchefen i kommunen utses till ledamot eller suppleant i styrelsen.

Beträffande skolstyrelsen skall i övrigt vad i 33�42 §§ kommunallagen

är stadgat rörande kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning. Om

val av ordförande och vice ordförande skall jämväl länsskolnämnden un­

derrättas.

15 §.2

Om kommunfullmäktige så besluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt sär­

skild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen, eller

åt ledamot eller suppleant eller åt skolchefen eller annan skolledare eller

tjänsteman hos kommunen att å styrelsens vägnar fatta heslut i vissa grup­

per av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges heslut.

Skolstyrelsen må dock ej annorledes än genom samfällt heslut pröva fråga

om meddelande eller återkallande av godkännande enligt 34 § eller göra

framställning eller avgiva yttrande till fullmäktige.

Beslut, vilket fattats på grund av uppdrag som sägs i första stycket, skall

anmälas vid styrelsens nästa sammanträde.

16 §.s

Vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna skall skol­

chefen närvara samt äga rätt att deltaga i överläggningarna men ej i be­

sluten och att få sin särskilda mening antecknad till protokollet.

17 §.i

I kommun, som anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen utse ett eller

flera yrkesråd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande yrkesin­

riktningen av utbildningen i gymnasieskolan.

Yrkesråd skall bestå av minst tre ledamöter. I yrkesråd skola företagare

och anställda vara företrädda.

18 §.^

Vad i 12�14 §§ stadgas äger icke avseende å skolstyrelsen i Stockholms

kommun. Beträffande nämnda skolstyrelse skola 50 §, 51 § 1 mom. och 52 §

kommunallagen för Stockholm äga tillämpning med iakttagande av att an­

talet ledamöter ej må understiga sju samt att skolchefen ej må utses till

ledamot eller suppleant.

Skolchefen i Stoclcholms kommun äger utse en honom underställd skol­

ledare att i sitt ställe deltaga i sammanträde på sätt i 16 § sägs.

19 §.i

Skolchefen i kommunen åligger

a) att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrel­

sen vara ledare av skolväsendet i kommunen,

b) att, i den mån sådant enligt 15 § uppdrages åt honom, fatta heslut å

styrelsens vägnar samt

' Paragrafen ändrad genom denna lag.

" Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1967: 319.

® Paragrafen ändrad genom denna lag. �ndringen innebär att andra stycket upphävs.

* Pa ragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776.

JP]

¬

background image

1970 ⬢ Nr 1026

2651

^ c) att taga befattniag med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter,

^dlka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på

bonom.

20 §.i

Om olika slag av skolchefer och andra skolledare i kommunen förordnar

Konungen.

3 kap. Om landstmgskommtmens utbildningsnämnd^

20 a §.3

Utbildningsnämnden är styrelse för landstingskommunens gymnasieskola

och därtill hörande verksamhet.

På framställning av landstinget må Konungen besluta, att utbildnings­

nämnden skall vara styrelse även för annan skola än någon av f�liande,

nämligen

a) landstingskommunens gymnasieskola,

b) i fråga om utbildningsnämnd som avses i 3 § femte stycket, sådan

skola för vilken nämnden eljest är styrelse.

20 b §.3

På framställning av landstinget må Konungen besluta, att särskild sty­

relse skall finnas för del av landstingskommunens gymnasieskola.

Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser, som meddelas

av Konungen eller den myndighet Konungen förordnar,

20 c §.3

Utbildningsnämnden skall beakta den allmänna utvecklingen på skolvä­

sendets område, följa tillståndet i landstingskommunens gymnasieskola och

taga erforderliga initiativ för att bereda ungdom i landstingskommunen till­

fredsställande utbildning i gymnasieskolan.

Utbildningsnämnden skall vidare

a) i den mån sådant ej tillkommer annan, ombesörja de angelägenheter

avseende landstingskommunens gymnasieskola, vilka äro att hänföra till

förvaltning och verkställighet,

b) tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort­

går enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhetlighet

i verksamheten,

c) främja pedagogiska försök och läramas fortbildning samt

d) verka för samarbete mellan hem och skola.

20 d §.3

Fråga om att förvägra elev i landstingskommunens gymnasieskola be­

frielse enligt 27 § och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola på

grund av bestämmelserna i 45 och 47 a §§ skall prövas av utbildningsnämn­

den, i den mån Konungen ej annorlunda förordnar.

20 e §.3

Utbildningsnämnden äger att från förvaltningsutskottet och landstings­

kommunens �vriga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare

infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras för fullgörande av

nämndens uppgifter.

^ Paragralen ändrad genom denna lag.

" Rubriken införd genom denna lag.

" Paragrafen införd genom denna l ag.

JP]

¬

background image

(tr

2652

1970 ⬢ Nr 1026

Utbildningsnämnden bör samarbeta med m3nadigbeter och andra, vilkas

verksamhet berör nämndens.

20 f §.i

I den mån ej annat följer av 3 § femte stycket, väljas ledamöter och

suppleanter i utbildningsnämnden av landstinget till det antal landstinget

bestämmer. Antalet ledamöter må dock ej vara under sju. Valet skall vara

proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsva­

ra det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal

personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt

val är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall till­

lika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring.

Beträffande utbildningsnämnd, som väljes enligt första stycket, skall be­

stämmelserna i 17 § ovan samt i 43�51 §§ och 54 § fjärde stycket lands­

tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) äga motsvarande tillämpning.

20 g §.i

Om olika slag av skolledare för landstingskommunens gymnasieskola

förordnar Konungen.

4 kap. Om länsskolnänmden

21 §.

Länsskolnämnden skall ha inseende över skolorna i länet och därtill hö­

rande verksamhet.

Därjämte har nämnden att öva tillsyn över undervisningen av skolpliktiga

barn i enskilda skolor och vid sjukvårdsanstalter och barnhem.

22 §.

Länsskolnämnd utgöres av nio ledamöter, som äro bosatta inom länet

och som utses för tre år, räknade från och med den 1 januari året efter det,

då allmänna val av landstingsmän och kommunfullmäktige ägt rum. Av le­

damöterna utses två av Konungen, varav en bland företrädare för arbets­

givare och en bland företrädare för arbetstagare inom länet, samt en av

skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och fem av landstinget, I Gotlands

län utses fem ledamöter av kommunfullmälctige i Gotlands kommun. Om­

fattar annat län kommun, som icke tillhör landstingskommun, utses tre

ledamöter av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktige.

De ledamöter, vilka icke utses av Konungen, skola fylla av Konungen an­

givna villkor.

För varje ledamot utses i samma ordning som ledamoten en suppleant.

5 kap. Om undervisningen

23 §.

Varje barn, för vilket gäller skolplikt enligt 30 §, äger rätt att få under­

visning i grundskolan,

Skolpliktigt barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan

följa undervisningen i grundskolan äger rätt till undervisning i special­

skolan, Fråga om barns rätt till sådan undervisning prövas av lokal sty­

relse för specialskolan, sedan föräldrarna fått tillfälle att yttra sig.

Paragrafen införd genom denna lag.

JP]

¬

background image

1970 ⬢ Nr 1026

2653

24 §.

Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1�9 och fördelade på

lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.

Inom grundskolan anordnas dels olika studievägar, avpassade efter bar­

nens studieinriktning, dels ock specialundervisning för sådana barn, vilka ha

svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamhe­

ten i skolan.

För barn, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omstän­

dighet ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, anordnas särskild för dem läm­

pad undervisning.

25 §.

Studieväg för elev i grundskolan väljes av föräldrarna efter samråd med

eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.

Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom sko­

lans försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle att yttra sig.

26 §.

Alla som verka inom grundskolan ha att där främja trivsel och arbets­

glädje.

Elev skall visa aktning och lydnad för lärare och annan skolans perso­

nal samt eftersträva ett gott förhållande till övriga elever.

Kroppslig bestraffning eller Icränkande behandling av elev må ej före­

komma.

27 §.

Elev i grundskolan må på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga

i morgonsamling, om skäl äro därtill.

Elev skall på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i undervisning

i religionskunskap, om eleven tillhör trossamfund, som fått Konungens till­

stånd att 1 skolans ställe ombesörja religionsundervisning.

28 §.

För undervisningen i grundskolan må avgift ej uttagas.

28 a §.

Specialskolan omfattar tio årskurser, betecknade 1�10 och fördelade på

lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt bestämmelser som Ko­

nungen meddelar.

Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena om studievägar, spe­

cialundervisning och särskild undervisning äga motsvarande tillämpning på

specialskolan.

För elev i specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och

andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling.

För specialskolan äga hestämmelserna i 25�28 §§ motsvarande tillämp­

ning. Fråga om att förvägra elev befrielse enligt 27 § prövas av den lokala

styrelsen.

29 §.i

Ungdomar, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna inträdes-

fordringar, äga i mån av tillgång på plats få undervisning i gymnasieskolan.

Fordringar för inträde 1 gymnasieskolan må betingas endast av utbild­

ningens syfte. Om undervisningen och verksamheten i övrigt skola bestäm­

melserna i 26, 27 och 28 §§ äga motsvarande tillämpning.

Paragrafen ändrad genom denna lag.

JP]

¬

background image

2654

1970 ⬢ Nr 1026

6 kap. Om skolplikt m. m.

30 §.

För barn, som är bosatt i riket, gäller skolplikt.

Skolplikt inträder med början av höstterminen det kalenderår, då barnet

fyller sju år, och upphör, om den ej fullgjorts dessförinnan, med utgången

av vårterminen det kalenderår, då barnet fyller sexton år.

För barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa un­

dervisningen i grundskolan upphör dock skolplikten senast vid utgången

av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sjutton år.

31 §.

Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej an­

nat följer av vad nedan i detta kapitel sägs.

Skolpliktiga barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kunna

följa undervisningen i grundskolan skola deltaga i undervisningen i spe­

cialskolan, om ej annat följer av 39 a §.

32 §.

Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skolgång er­

forderlig mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan höstterminen

det kalenderår, då barnet fyller sex år.

Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i un­

dervisningen i grundskolan, må dess skolgång med föräldrarnas medgivande

uppskjutas ett år.

Om intagning i vissa fall vartannat år av elever i grundskolan gäller vad

Konungen därom förordnar.

33 §.

Skolplikt må fullgöras i annan offentlig skola än grundskolan eller i en­

skild statsunderstödd skola enligt bestämmelser, som utfärdas av Konungen

eller den myndighet Konungen förordnar.

34 §.

I annan enskild skola än i 33 § avses må skolplikt fullgöras, om skolan god­

känts för ändamålet. Godkännande skall meddelas, om skolans undervisning

till art, omfattning och allmän inriktning väsentligen motsvarar grundsko­

lans och skolan förestås av person, vilken äger erforderlig slucklighet för

undervisningen och är väl lämpad att förestå skola.

Uppfyller skolan ej längre angivna villkor eller finnes, att undervisningen

ej handhaves av lärare med erforderlig skicklighet eller att verksamheten

eljest icke bedrives på tillfredsställande sätt, skall godkännandet återkallas,

om rättelse ej vinnes genom hänvändelse till skolans ledning.

I godkänd skola må barn, som ej uppnått skolpliktsåldern, intagas i års­

kurs, som motsvarar årskurs i grundskolan, endast om förutsättning är för

handen, varom sägs i 32 § första stycket.

35 §.

Beredes barn i hemmet eller annorstädes enskild undervisning, som vä­

sentligen motsvarar grundskolans, skall barnet befrias från skolgång.

Barn, som befriats från skolgång, må kallas till prövning. Uteblir barnet

utan giltigt förfall eller finnes vid prövningen, att barnet ej fått tillfredsstäl­

lande undervisning, och vinnes ej rättelse på annat sätt, skall skolgång åläg­

gas barnet.

JP]

¬

background image

1970 ⬢ Nr 1026

2655

36 §.

Skolplikten är fullgjord, då eleven tillfredsställande genomgått årskurs 9 i

grundskolan eller motsvarande årskurs i skola, som sägs i 33 och 34 §§, eller

då eleven vid särskild prövning styrker sig äga motsvarande kunskaper.

�ro med hänsyn till elevens bästa särskilda skäl därtill, må medgivas att

hans skolgång utan hinder av vad i första stycket sägs avslutas med utgången

av vårterminen det kalenderår, då han fyller femton år.

37 §.

Har elev i grundskolan ej före skolpliktens upphörande tillfredsställande

genomgått årskurs 9, må skolgången fullföljas, om han finnes kunna tillgo­

dogöra sig undervisningen.

38 §.

Föräldrar till skolpliktigt barn skola övervaka, att barnet fullgör sin skol­

gång.

39 §.

Fullgör skolpliktig elev i grundskolan ej sin skolgång och beror underlå­

tenheten på tredska av föräldrarna, äger länsskolnämnden vid vite föreläg­

ga föräldrarna att hålla eleven i skolan. Beslut härom går i verkställighet

utan hinder av besvär. Följes ej föreläggandet, må nämnden utdöma vitet.

Detta må ej förvandlas till frihetsstraff.

Har åtgärd enligt första stycket ej åsyftad verkan eller äro eljest synner­

liga skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att eleven skall hämtas

till skolan med biträde av polismyndighet. Beslut härom går i verkställighet

utan hinder av besvär.

Vad i denna paragraf sägs skall ej äga tillämpning beträffande deltagande

i undervisning, som avses i 24 § tredje stycket.

39 a §.

Bestämmelserna i 32�39 §§ äga motsvarande tillämpning på barn som

på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i

grundskolan. Bestämmelserna i 36 och 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan

skola avse årskurs 10 i specialskolan eller i fråga om elev som anges i 28 a §

tredje stycket där avsedd undervisning.

Fråga huruvida skolplikt enligt 30 § tredje stycket gäller för barn efter

utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga

om barn enligt 31 § andra stycket skall deltaga i undervisningen i special­

skolan prövas av lokal styrelse för specialskolan. Innan beslut meddelas

skola föräldrarna ha fått tillfälle att yttra sig.

På lokal styrelse för specialskolan ankommer att besluta i frågor som av­

ses i 32 och 34�37 §§.

7 kap. Om elevområden m. m.

40 §.i

För varje kommuns grundskola eller gymnasieskola skall finnas elevom­

råde. Om så erfordras, må särskilt elevområde finnas för del av sådan skola.

Elevområde skall omfatta den kommun som handhar skolans förvaltning.

Gra så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig organisation av skol­

väsendet, skall i elevområde ingå jämväl en eller flera andra kommuner eller

delar därav.

Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247.

JP]

\\

¬

background image

2656

1970 ⬢ Nr 1026

41 §.

Om elevområdea beslutar länsskolnämnden, i den mån Konungen ej an­

norlunda förordnar. Innan beslut meddelas, skall nämnden inhämta ytt­

randen från kommunerna.

Berör frågan kommuner i olika län och kunna länsskolnämnderna icke

enas, skall ärendet hänskjutas till Konungen eller den myndighet Konungen

förordnar.

42 §.

Har Konungen enligt 41 § första stycket förordnat, att länsskolnämnden

ej skall besluta om elevområde, ankommer beslutanderätten på Konungen

eller den myndighet Konungen förordnar.

43 §.

Till elevområde hör den som är kyrkobokförd inom kommun, som ingår

i elevområdet, om ej annat följ er av vad i andra stycket sägs.

Vistas barn i kommun, som ingår i elevområde för grundskola, skall bar­

net anses tillhöra elevområdet,

a) om barnet skall kyrkobokföras inom kommunen, men sådan åtgärd ej

hunnit vidtagas,

b) om barnet ej är kyrkobokfört eller saknar stadigvarande vistelseort,

c) om barnet är intaget i barnhem eller liknande anstalt inom kommu­

nen eller inackorderats eller eljest för längre tid vistas i enskilt hem där­

städes och undervisningen ej ombesörj es av annan, eller

d) om eljest med hänsyn till barnets bästa särskilda skäl äro till att bar­

net under vistelsen mottages för undervisning.

Vad nu sagts skall, i det fall elevområde omfattar del av kommun, i stäl­

let avse den del som ingår i elevområdet.

44 §.

Barn skall mottagas i den grundskola, till vars elevområde barnet finnes

höra.

�ro särskilda skäl därtill, skall i grundskola mottagas barn, som ej till­

hör skolans elevområde.

45 §.i

I kommuns gymnasieskola mottagas bland de inträdessökande, vilka fylla

inträdesfordringarna, i första hand de som tillhöra skolans elevområde samt

de för vilka skolan eljest av särskilda skäl är den lämpligaste.

I andra hand mottagas övriga behöriga inträdessökande, dock ej den

som enligt första stycket skall mottagas i annan skola av samma slag, om

plats kan beredas honom där.

46 §.

1 mom. Har kommun på grund av föreskrift i 44 eller 45 § för undervis­

ning mottagit elev, som ej är kyrkobokförd inom kommunen eller, såvitt

avser elev i grundskolan, ej vistas där under förhållanden som i 43 § sägs,

är kommunen berättigad till ersättning för kostnaderna för undervisningen.

Ersättningen skall utgivas av den kommun, inom vilken eleven är kyrko­

bokförd; dock skall, om elev som mottagits i grundskola vistas i annan

kommun under förhållanden som i 43 § sägs, denna kommun svara för er­

sättningen.

2 jnom.2 Ersättning enligt 1 mom. skall, om kommunerna ej överensskora-

* Paragrafen ändrad genom denna lag .

' Momentet än drat genom denna l ag.

JP]

¬

background image

. 'V

1970 ⬢ Nr 1026

2657

ma om annat, utgå med belopp, som fastställes av länsskolnämnden enligt

av Konungen utfärdade anvisningar.

Har Konungen eller den myndighet Konungen förordnar beträffande viss

undervisning fastställt ersättningsbelopp för elev och läsår eller kurs räk­

nat, skall i stället det beloppet tillämpas. I händelse av tvist mellan kommu­

nerna om vilket belopp som skall gälla, ankommer det på länsskolnämnden

att efter framställning bestämma ersättningen.

Berör fråga enligt första eller andra stycket kommuner i olika län och

kunna länsskolnämnderna icke enas, skall ärendet hänskjutas till Konungen

eller den myndighet Konungen förordnar.

47 §.

�ro särskilda skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att för för­

valtningen av sådan skola eller del därav, vars elevområde omfattar mera

än en kommun, skall av kommunerna bildas kommunalförbund. Kunna

kommunerna därvid icke enas om förbundsordningen, beslutar länsstyrel­

sen efter hörande av länsskolnämnden.

47 a §.i

För varje landstingskommuns gymnasieskola skall finnas elevområde. Om

så erfordras, må särskilt elevområde finnas för del av sådan skola.

Elevområde skall omfatta den landstingskommun som handhar gymnasie­

skolans förvaltning. Om så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig

organisation av skolväsendet skall i elevområde ingå jämväl en eller flera

andra landstingskommuner eller delar därav eller en eller flera kommuner,

som ej ingå i landstingskommun, eller delar av sådan kommun.

Om elevområden enligt första och andra styckena beslutar länsskolnämn­

den, i den mån Konungen ej annorlunda förordnar. Innan beslut meddelas,

skall nämnden inhämta yttrande från landstingskommun som beröres. Berör

ärendet kommun, som ej ingår i landstingskommun, skall yttrande inhämtas

från denna kommun.

I övrigt skola 41 § andra stycket, 42 § samt 43 § första och tredje styckena

äga motsvarande tillämpning.

47 b §.i

Bestämmelserna om mottagande av inträdessökande i kommuns gymnasie­

skola i 45 § skola äga motsvarande tillämpning på gymnasieskola, som an­

ordnats av landstingskommun.

Har landstingskommun på grund av bestämmelse som avses i första styc­

ket för undervisning i gymnasieskolan mottagit elev, som ej är kyrkobokförd

inom landstingskommunen, är landstingskommunen berättigad till ersätt­

ning för kostnaderna för undervisningen. Ersättningen skall utgivas av den

landstingskommun, inom vilken eleven är kyrkobokförd. �r eleven kyrko­

bokförd inom kommun, som ej ingår i landstingskommun, skall ersättningen

utgivas av denna kommun. I övrigt skall 46 § 2 mom. äga motsvarande till-

lämpning.

8 kap. Om kommims och landstingskommuns skyldigheter"

48 §.

Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som erfordras

för mottagande av barn enligt vad i 44 § sägs, samt bestrida de kostnader

härför, vilka ej täckas av andra medel.

s

Paragrafen införd genom denna Jag.

Rubriken ändrad genom denna l ag.

JP]

¬

background image

2658

1970 ⬢ Nr 1026

49 §.i

Kommun eller landstingskommun, som anordnat gj^mnasieskola, skall

svara för de kostnader för skolan, vilka ej täckas av andra medel.

50 §.2

9 kap. Särskilda bestämmelser

51 §.

Mottages i skola, som ej enligt denna lag eller särskilda föreskrifter står

under statlig myndighets inseende eller inspektion, elever under 20 års

ålder, äger den centrala statsmyndighet, till vars arbetsområde skolan

närmast hör, inspektera skolan, om särskild anledning därtill förekom­

mer.

Finnes vid inspektion uppenbart, att allvarliga missförhållanden råda

inom skolan, och vinnes ej rättelse genom hänvändelse till skolans ledning,

äger myndigheten att vid vite förbjuda fortsatt verksamhet.

52 §.

�r elevhem knutet till skola, som på grund av andra föreskrifter än de i

denna lag meddelade står under inseende av skolöverstyrelsen, skall jäm­

väl elevhemmet stå under överstyrelsens tillsyn.

53 §.3

över beslut av skolstyrelsen eller utbildningsnämnden i fall, som sägs i

10 § första och andra styckena eller 20 d §, må besvär anföras hos länsskol-

nämnden.

Om besvär över skolstyrelsens eller utbildningsnämndens beslut i sådana

mål och ärenden, vilka styrelsen eller nämnden eljest har att handlägga på

grund av föreslcrifter i särskilda författningar, gäller vad i dessa författ­

ningar för varje fall finnes stadgat.

Om besvär över annat beslut av skolstyrelsen eller utbildningsnämnden

gäller vad som stadgas i kommunallagen, kommunallagen för Stocldiolm el­

ler landstingslagen.

över beslut enligt denna lag av lokal styrelse för specialskolan må besvär

anföras hos länsskolnämnden.

54 §.

över beslut av länsskolnämnd och skolöverstyrelsen må besvär anföras

hos Konungen,

55 §.

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971. Närmare föreskrifter som behövs

för ikraftträdandet meddelas av Konungen.

' Paragrafen ändrad genom denna lag.

= Paragrafen upphävd genom 1964: 899.

° Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776.

JP]

¬

background image

1970 ⬢ Nr 1026

2659

Det alla som vederbör hava sig börsamligen att efterrätta. Till yttermera

⬢\'isso h ava Vi detta med egen hand unders^ivit och med Vårt kungl. sigill

bekräfta låtit.

Stockholms slott den 17 december 1970.

GUSTAF ADOLF

(L.S.)

(Utbildningsdepartementet)

INGVAR C ARLSSON

IJP]

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordningen
Skolförordningen
Skollagen
JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.