SFS 1970:1026

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1970:1026

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">              </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SVENSK F�KE�TTNINGSS�MLING 1970 " Nr 1026 Utkom fr�n trycket den 4 febr. 1971 Nr 1026 Lag om �ndring i skollagen (1962; 319); given Stockholms slott den 17 december 1970. Vi GUSTAF �.DOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes KOnung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit gott att i fr�ga om skollagen (1962: 319) f�rordna, dels att rubriken n�rmast f�re 19 � skall utg�, dels att i 12 och 14 �� orden "kommunens styrelse" skall bytas ut mot "kommunstyrelsen", dels att i 13 och 15 �� orden "kommunens fullm�ktige" skall bytas ut mot "kommunfullm�ktige", dels att i 14 � ordet "fullm�ktig" skall bytas ut mot "kommunfullm�k� tig", dels att 2, 3, 6, 7, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 19, 20, 29, 40 och 45 ��, 46 � 2 mom., 49 och 53 �� samt rubriken n�rmast f�re 7 � skall ha nedan angivna lydelse, dels att rubriken n�rmast f�re 48 � skall lyda "8 kap. Om kommuns och landstingskommuns skyldigheter", dels att i lagen skall inf�ras nya best�mmelser, 2 b, 20 a20 g, 47 a och 47 b �� samt n�rmast f�re 20 a � en ny rubrik av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Inledande best�mmelser 1 �. Den genom samh�llets f�rsorg bedrivna undervisningen av barn och ung� dom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och �va deras f�rdighe� ter samt i samarbete med hemmen fr�mja elevernas utveclding till harmo� niska m�nniskor och till dugliga och ansvarsk�nnande samh�llsmedlem� mar. 2 �.2 Varje kommun skall, efter vad i denna lag och s�rskilda f�rfattningar n�rmare best�mmes, a) s�rja f�r undervisningen av barn i grundskola, b) fr�mja �tg�rder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasie� skola �vensom ^ Prop. 1970:159, 2LU 95, rslu- 46 0. ' Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1964: 899. 193700040. Svensk f�rfattningssamling 1970 JP] � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2648 1970 " Nr 1026 c) i �vrigt v�rda skolv�sendet i kommunen, s�vitt ej handhavandet d�rav ankommer p� annan. 2a�. Staten s�rjer f�r undervisningen i specialskola av barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kunna f�lja undervisningen i grundskolan. 2b�.i Varje landstingskommun skall, efter vad i denna lag och s�rskilda f�r� fattningar n�rmare best�mmes, fr�mja �tg�rder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasieskola. 3 �.2 I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef. D� skolv�sendet i kommunen omfattar mindre �n sju Idasser eller eljest s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� skol�verstyrelsen p� framst�llning av kom� munfullm�ktige besluta, att skolchef ej skall finnas. F�r specialskolan finnas s�rskilda lokala styrelser enligt best�mmelser som Konungen meddelar. I varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en utbildningsn�mnd. Till utbildningsn�mnd m� utses n�mnd som handhar andra landstings� kommunens f�rvaltningsuppgifter. 4 �. I varje l�n finnes s�som statsmyndighet f�r skolorna en l�nsskoln�mnd. 5 �. N�rmast under Konungen ut�vas h�gsta inseendet �ver skolorna och d�r� till h�rande verksamhet av skol�verstyrelsen. 6 �.8 Med skola avses i denna lag grundskola, specialskola eller gymnasieskola, om ej annat �r s�rskilt angivet. Vad i denna lag s�gs om f�r�ldrar skall, om v�rdnaden om barnet ej till� kommer f�r�ldrarna eller en av dem, i st�llet avse den under vars v�rdnad barnet st�r. Om undervisning av vissa psykiskt utvecklingsst�rda g�lla best�mmelser i lagen den 15 december 1967 (nr 940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt utvecldingsst�rda. 2 kap. Om kommunens skolstyrelse och skolchef'' 7 �.8 Skolstyrelsen �r styrelse f�r grundskolan och d�rtill h�rande verksam� het. Har kommunen anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara styrelse �ven f�r den skolan och d�rtill h�rande verksamhet. P� framst�llning av kommunfullm�ktige m� Konungen besluta, att skol� styrelsen skall vara styrelse �ven f�r annan skola �n som avses i f�rsta och andra styckena. ^ Paragrafen inf�rd genom denna lag. � Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247. � Paragrafen �ndrad genom denna la g. Senaste lydelse 1967: 941. * Rubriken �ndrad genom denna lag. ^ Paragrafen �ndrad genom denna la g. JP] � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 1026 2649 8 �1 P� framst�llning av kommunfullm�ktige m� Konungen besluta, att s�r� skild styrelse skall finnas f�r del av kommunens gymnasieskola. Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar. 9 �. Skolstyrelsen skall beakta den allm�nna utvecklingen p� skolv�sendets omr�de, f�lja skolv�sendets tillst�nd inom kommunen och taga erforderliga initiativ f�r att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsst�llande ut� bildning. Skolstyrelsen skall vidare a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan, ombes�rja de angel�genheter avseende skolv�sendet i kommunen, vilka �ro att h�nf�ra till f�rvaltning och verkst�llighet, b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortg�r enligt g�llande f�reskrif� ter, och s�rja f�r samordning av och enhetlighet i verksamheten, c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�rarnas fortbildning samt d) verka f�r samarbete mellan hem och skola. 10 �.i P� skolstyrelsen ankommer att besluta i fr�gor, som avses i 32 � och 3437 ��. Fr�ga om att f�rv�gra elev i grundskolan eller kommunens gymnasiesko� la befrielse enligt 27 � och fr�ga om att f�rv�gra n�gon intr�de i s�dan skola p� grund av best�mmelserna i 44 och 45 �� skall pr�vas av skolsty� relsen, i den m�n Konungen ej annorlimda f�rordnar. Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de �renden, vilkas hand� l�ggning enligt s�rskilda f�rfattningar ankommer p� styrelsen, 11 �.i Skolstyrelsen �ger att fr�n kommunstyrelsen och kommunens �vriga n�mnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttran� den och upplysningar, som erfordras f�r fullg�rande av skolstyrelsens upp� gifter. Skolstyrelsen h�r samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verk� samhet ber�r styrelsens. 12�.i Skolstyrelsen �ger f�r v�rd och f�rtecknande �verl�mna styrelsens pro� tokoll och �vriga till dess arkiv h�rande handlingar till kommunstyrelsen, i den m�n handlingarna ej erfordras f�r det l�pande arbetet. 13 �.i Ledam�ter och suppleanter i skolstyrelsen v�ljas av kommunfullm�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock ej vara under sju. Valet skall vara proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�l� jande, som motsvara det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal personer valet avser, �kat med 1, Om f�rfarandet ^id s�dant proportionellt val �r s�rskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika best�mmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring. ' Paragralen �ndrad genom denna l ag. JP] � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> o 2650 1970 " Nr 1026 14 �.i I avseende � valbarhet till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen, verkan av valbarhetens upph�rande och r�tt till avs�gelse skall vad i 7 � kommu� nallagen �r stadgat om kommunfullm�ktig �ga motsvarande till�mpning; dock m� utom personer, som avses i andra stycket av n�mnda paragraf, ej heller skolchefen i kommunen utses till ledamot eller suppleant i styrelsen. Betr�ffande skolstyrelsen skall i �vrigt vad i 3342 �� kommunallagen �r stadgat r�rande kommunstyrelsen �ga motsvarande till�mpning. Om val av ordf�rande och vice ordf�rande skall j�mv�l l�nsskoln�mnden un� derr�ttas. 15 �.2 Om kommunfullm�ktige s� besluta, �ger skolstyrelsen uppdraga �t s�r� skild avdelning, best�ende av ledam�ter eller suppleanter i styrelsen, eller �t ledamot eller suppleant eller �t skolchefen eller annan skolledare eller tj�nsteman hos kommunen att � styrelsens v�gnar fatta heslut i vissa grup� per av �renden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullm�ktiges heslut. Skolstyrelsen m� dock ej annorledes �n genom samf�llt heslut pr�va fr�ga om meddelande eller �terkallande av godk�nnande enligt 34 � eller g�ra framst�llning eller avgiva yttrande till fullm�ktige. Beslut, vilket fattats p� grund av uppdrag som s�gs i f�rsta stycket, skall anm�las vid styrelsens n�sta sammantr�de. 16 �.s Vid sammantr�de med skolstyrelsen eller avdelning av denna skall skol� chefen n�rvara samt �ga r�tt att deltaga i �verl�ggningarna men ej i be� sluten och att f� sin s�rskilda mening antecknad till protokollet. 17 �.i I kommun, som anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen utse ett eller flera yrkesr�d med uppgift att bitr�da styrelsen i fr�gor r�rande yrkesin� riktningen av utbildningen i gymnasieskolan. Yrkesr�d skall best� av minst tre ledam�ter. I yrkesr�d skola f�retagare och anst�llda vara f�retr�dda. 18 �.^ Vad i 1214 �� stadgas �ger icke avseende � skolstyrelsen i Stockholms kommun. Betr�ffande n�mnda skolstyrelse skola 50 �, 51 � 1 mom. och 52 � kommunallagen f�r Stockholm �ga till�mpning med iakttagande av att an� talet ledam�ter ej m� understiga sju samt att skolchefen ej m� utses till ledamot eller suppleant. Skolchefen i Stoclcholms kommun �ger utse en honom underst�lld skol� ledare att i sitt st�lle deltaga i sammantr�de p� s�tt i 16 � s�gs. 19 �.i Skolchefen i kommunen �ligger a) att bitr�da skolstyrelsen i dess verksamhet och n�rmast under styrel� sen vara ledare av skolv�sendet i kommunen, b) att, i den m�n s�dant enligt 15 � uppdrages �t honom, fatta heslut � styrelsens v�gnar samt ' Paragrafen �ndrad genom denna lag. " Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1967: 319. � Paragrafen �ndrad genom denna lag. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs. * Pa ragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776. JP] � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 1026 2651 ^ c) att taga befattniag med de �renden och i �vrigt fullg�ra de uppgifter, ^dlka enligt s�rskilda f�rfattningar eller skolstyrelsens beslut ankomma p� bonom. 20 �.i Om olika slag av skolchefer och andra skolledare i kommunen f�rordnar Konungen. 3 kap. Om landstmgskommtmens utbildningsn�mnd^ 20 a �.3 Utbildningsn�mnden �r styrelse f�r landstingskommunens gymnasieskola och d�rtill h�rande verksamhet. P� framst�llning av landstinget m� Konungen besluta, att utbildnings� n�mnden skall vara styrelse �ven f�r annan skola �n n�gon av f�liande, n�mligen a) landstingskommunens gymnasieskola, b) i fr�ga om utbildningsn�mnd som avses i 3 � femte stycket, s�dan skola f�r vilken n�mnden eljest �r styrelse. 20 b �.3 P� framst�llning av landstinget m� Konungen besluta, att s�rskild sty� relse skall finnas f�r del av landstingskommunens gymnasieskola. Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som meddelas av Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar, 20 c �.3 Utbildningsn�mnden skall beakta den allm�nna utvecklingen p� skolv� sendets omr�de, f�lja tillst�ndet i landstingskommunens gymnasieskola och taga erforderliga initiativ f�r att bereda ungdom i landstingskommunen till� fredsst�llande utbildning i gymnasieskolan. Utbildningsn�mnden skall vidare a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan, ombes�rja de angel�genheter avseende landstingskommunens gymnasieskola, vilka �ro att h�nf�ra till f�rvaltning och verkst�llighet, b) tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort� g�r enligt g�llande f�reskrifter och s�rja f�r samordning av och enhetlighet i verksamheten, c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�ramas fortbildning samt d) verka f�r samarbete mellan hem och skola. 20 d �.3 Fr�ga om att f�rv�gra elev i landstingskommunens gymnasieskola be� frielse enligt 27 � och fr�ga om att f�rv�gra n�gon intr�de i s�dan skola p� grund av best�mmelserna i 45 och 47 a �� skall pr�vas av utbildningsn�mn� den, i den m�n Konungen ej annorlunda f�rordnar. 20 e �.3 Utbildningsn�mnden �ger att fr�n f�rvaltningsutskottet och landstings� kommunens �vriga n�mnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras f�r fullg�rande av n�mndens uppgifter. ^ Paragralen �ndrad genom denna lag. " Rubriken inf�rd genom denna lag. " Paragrafen inf�rd genom denna l ag. JP] � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> (tr 2652 1970 " Nr 1026 Utbildningsn�mnden b�r samarbeta med m3nadigbeter och andra, vilkas verksamhet ber�r n�mndens. 20 f �.i I den m�n ej annat f�ljer av 3 � femte stycket, v�ljas ledam�ter och suppleanter i utbildningsn�mnden av landstinget till det antal landstinget best�mmer. Antalet ledam�ter m� dock ej vara under sju. Valet skall vara proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�ljande, som motsva� ra det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal personer valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall till� lika best�mmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring. Betr�ffande utbildningsn�mnd, som v�ljes enligt f�rsta stycket, skall be� st�mmelserna i 17 � ovan samt i 4351 �� och 54 � fj�rde stycket lands� tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) �ga motsvarande till�mpning. 20 g �.i Om olika slag av skolledare f�r landstingskommunens gymnasieskola f�rordnar Konungen. 4 kap. Om l�nsskoln�nmden 21 �. L�nsskoln�mnden skall ha inseende �ver skolorna i l�net och d�rtill h�� rande verksamhet. D�rj�mte har n�mnden att �va tillsyn �ver undervisningen av skolpliktiga barn i enskilda skolor och vid sjukv�rdsanstalter och barnhem. 22 �. L�nsskoln�mnd utg�res av nio ledam�ter, som �ro bosatta inom l�net och som utses f�r tre �r, r�knade fr�n och med den 1 januari �ret efter det, d� allm�nna val av landstingsm�n och kommunfullm�ktige �gt rum. Av le� dam�terna utses tv� av Konungen, varav en bland f�retr�dare f�r arbets� givare och en bland f�retr�dare f�r arbetstagare inom l�net, samt en av skol�verstyrelsen, en av l�nsstyrelsen och fem av landstinget, I Gotlands l�n utses fem ledam�ter av kommunfullm�lctige i Gotlands kommun. Om� fattar annat l�n kommun, som icke tillh�r landstingskommun, utses tre ledam�ter av landstinget och tv� ledam�ter av kommunfullm�ktige. De ledam�ter, vilka icke utses av Konungen, skola fylla av Konungen an� givna villkor. F�r varje ledamot utses i samma ordning som ledamoten en suppleant. 5 kap. Om undervisningen 23 �. Varje barn, f�r vilket g�ller skolplikt enligt 30 �, �ger r�tt att f� under� visning i grundskolan, Skolpliktigt barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kan f�lja undervisningen i grundskolan �ger r�tt till undervisning i special� skolan, Fr�ga om barns r�tt till s�dan undervisning pr�vas av lokal sty� relse f�r specialskolan, sedan f�r�ldrarna f�tt tillf�lle att yttra sig. Paragrafen inf�rd genom denna lag. JP] � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 1026 2653 24 �. Grundskolan omfattar nio �rskurser, betecknade 19 och f�rdelade p� l�gstadium, mellanstadium och h�gstadium, vart och ett om tre �rskurser. Inom grundskolan anordnas dels olika studiev�gar, avpassade efter bar� nens studieinriktning, dels ock specialundervisning f�r s�dana barn, vilka ha sv�rt att f�lja den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamhe� ten i skolan. F�r barn, som p� grund av lyte, l�ngvarig sjukdom eller liknande omst�n� dighet ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, anordnas s�rskild f�r dem l�m� pad undervisning. 25 �. Studiev�g f�r elev i grundskolan v�ljes av f�r�ldrarna efter samr�d med eleven och sedan upplysningar l�mnats av skolan. Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom sko� lans f�rsorg, sedan f�r�ldrarna f�tt tillf�lle att yttra sig. 26 �. Alla som verka inom grundskolan ha att d�r fr�mja trivsel och arbets� gl�dje. Elev skall visa aktning och lydnad f�r l�rare och annan skolans perso� nal samt efterstr�va ett gott f�rh�llande till �vriga elever. Kroppslig bestraffning eller Icr�nkande behandling av elev m� ej f�re� komma. 27 �. Elev i grundskolan m� p� f�r�ldrarnas beg�ran befrias fr�n att deltaga i morgonsamling, om sk�l �ro d�rtill. Elev skall p� f�r�ldrarnas beg�ran befrias fr�n att deltaga i undervisning i religionskunskap, om eleven tillh�r trossamfund, som f�tt Konungens till� st�nd att 1 skolans st�lle ombes�rja religionsundervisning. 28 �. F�r undervisningen i grundskolan m� avgift ej uttagas. 28 a �. Specialskolan omfattar tio �rskurser, betecknade 110 och f�rdelade p� l�gstadium, mellanstadium och h�gstadium enligt best�mmelser som Ko� nungen meddelar. Best�mmelserna i 24 � andra och tredje styckena om studiev�gar, spe� cialundervisning och s�rskild undervisning �ga motsvarande till�mpning p� specialskolan. F�r elev i specialskolan som icke kan f�lja undervisning enligt f�rsta och andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling. F�r specialskolan �ga hest�mmelserna i 2528 �� motsvarande till�mp� ning. Fr�ga om att f�rv�gra elev befrielse enligt 27 � pr�vas av den lokala styrelsen. 29 �.i Ungdomar, som �ro bosatta i riket och som fylla f�reskrivna intr�des- fordringar, �ga i m�n av tillg�ng p� plats f� undervisning i gymnasieskolan. Fordringar f�r intr�de 1 gymnasieskolan m� betingas endast av utbild� ningens syfte. Om undervisningen och verksamheten i �vrigt skola best�m� melserna i 26, 27 och 28 �� ga motsvarande till�mpning. Paragrafen �ndrad genom denna lag. JP] � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2654 1970 " Nr 1026 6 kap. Om skolplikt m. m. 30 �. F�r barn, som �r bosatt i riket, g�ller skolplikt. Skolplikt intr�der med b�rjan av h�stterminen det kalender�r, d� barnet fyller sju �r, och upph�r, om den ej fullgjorts dessf�rinnan, med utg�ngen av v�rterminen det kalender�r, d� barnet fyller sexton �r. F�r barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kan f�lja un� dervisningen i grundskolan upph�r dock skolplikten senast vid utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� barnet fyller sjutton �r. 31 �. Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej an� nat f�ljer av vad nedan i detta kapitel s�gs. Skolpliktiga barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kunna f�lja undervisningen i grundskolan skola deltaga i undervisningen i spe� cialskolan, om ej annat f�ljer av 39 a �. 32 �. Barn, som ej uppn�tt skolplikts�ldern men som finnes ha f�r skolg�ng er� forderlig mognad, m� till�tas att b�rja skolg�ng i grundskolan h�stterminen det kalender�r, d� barnet fyller sex �r. Har skolpliktigt barn ej n�tt den mognad som fordras f�r att deltaga i un� dervisningen i grundskolan, m� dess skolg�ng med f�r�ldrarnas medgivande uppskjutas ett �r. Om intagning i vissa fall vartannat �r av elever i grundskolan g�ller vad Konungen d�rom f�rordnar. 33 �. Skolplikt m� fullg�ras i annan offentlig skola �n grundskolan eller i en� skild statsunderst�dd skola enligt best�mmelser, som utf�rdas av Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar. 34 �. I annan enskild skola �n i 33 � avses m� skolplikt fullg�ras, om skolan god� k�nts f�r �ndam�let. Godk�nnande skall meddelas, om skolans undervisning till art, omfattning och allm�n inriktning v�sentligen motsvarar grundsko� lans och skolan f�rest�s av person, vilken �ger erforderlig slucklighet f�r undervisningen och �r v�l l�mpad att f�rest� skola. Uppfyller skolan ej l�ngre angivna villkor eller finnes, att undervisningen ej handhaves av l�rare med erforderlig skicklighet eller att verksamheten eljest icke bedrives p� tillfredsst�llande s�tt, skall godk�nnandet �terkallas, om r�ttelse ej vinnes genom h�nv�ndelse till skolans ledning. I godk�nd skola m� barn, som ej uppn�tt skolplikts�ldern, intagas i �rs� kurs, som motsvarar �rskurs i grundskolan, endast om f�ruts�ttning �r f�r handen, varom s�gs i 32 � f�rsta stycket. 35 �. Beredes barn i hemmet eller annorst�des enskild undervisning, som v� sentligen motsvarar grundskolans, skall barnet befrias fr�n skolg�ng. Barn, som befriats fr�n skolg�ng, m� kallas till pr�vning. Uteblir barnet utan giltigt f�rfall eller finnes vid pr�vningen, att barnet ej f�tt tillfredsst�l� lande undervisning, och vinnes ej r�ttelse p� annat s�tt, skall skolg�ng �l�g� gas barnet. JP] � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 1026 2655 36 �. Skolplikten �r fullgjord, d� eleven tillfredsst�llande genomg�tt �rskurs 9 i grundskolan eller motsvarande �rskurs i skola, som s�gs i 33 och 34 ��, eller d� eleven vid s�rskild pr�vning styrker sig �ga motsvarande kunskaper. �ro med h�nsyn till elevens b�sta s�rskilda sk�l d�rtill, m� medgivas att hans skolg�ng utan hinder av vad i f�rsta stycket s�gs avslutas med utg�ngen av v�rterminen det kalender�r, d� han fyller femton �r. 37 �. Har elev i grundskolan ej f�re skolpliktens upph�rande tillfredsst�llande genomg�tt �rskurs 9, m� skolg�ngen fullf�ljas, om han finnes kunna tillgo� dog�ra sig undervisningen. 38 �. F�r�ldrar till skolpliktigt barn skola �vervaka, att barnet fullg�r sin skol� g�ng. 39 �. Fullg�r skolpliktig elev i grundskolan ej sin skolg�ng och beror underl� tenheten p� tredska av f�r�ldrarna, �ger l�nsskoln�mnden vid vite f�rel�g� ga f�r�ldrarna att h�lla eleven i skolan. Beslut h�rom g�r i verkst�llighet utan hinder av besv�r. F�ljes ej f�rel�ggandet, m� n�mnden utd�ma vitet. Detta m� ej f�rvandlas till frihetsstraff. Har �tg�rd enligt f�rsta stycket ej �syftad verkan eller �ro eljest synner� liga sk�l d�rtill, �ger l�nsskoln�mnden f�rordna, att eleven skall h�mtas till skolan med bitr�de av polismyndighet. Beslut h�rom g�r i verkst�llighet utan hinder av besv�r. Vad i denna paragraf s�gs skall ej �ga till�mpning betr�ffande deltagande i undervisning, som avses i 24 � tredje stycket. 39 a �. Best�mmelserna i 3239 �� ga motsvarande till�mpning p� barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kan f�lja undervisningen i grundskolan. Best�mmelserna i 36 och 37 �� om �rskurs 9 i grundskolan skola avse �rskurs 10 i specialskolan eller i fr�ga om elev som anges i 28 a � tredje stycket d�r avsedd undervisning. Fr�ga huruvida skolplikt enligt 30 � tredje stycket g�ller f�r barn efter utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� barnet fyller sexton �r och fr�ga om barn enligt 31 � andra stycket skall deltaga i undervisningen i special� skolan pr�vas av lokal styrelse f�r specialskolan. Innan beslut meddelas skola f�r�ldrarna ha f�tt tillf�lle att yttra sig. P� lokal styrelse f�r specialskolan ankommer att besluta i fr�gor som av� ses i 32 och 3437 ��. 7 kap. Om elevomr�den m. m. 40 �.i F�r varje kommuns grundskola eller gymnasieskola skall finnas elevom� r�de. Om s� erfordras, m� s�rskilt elevomr�de finnas f�r del av s�dan skola. Elevomr�de skall omfatta den kommun som handhar skolans f�rvaltning. Gra s� erfordras f�r att �stadkomma en �ndam�lsenlig organisation av skol� v�sendet, skall i elevomr�de ing� j�mv�l en eller flera andra kommuner eller delar d�rav. Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247. JP] \\ � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2656 1970 " Nr 1026 41 �. Om elevomr�dea beslutar l�nsskoln�mnden, i den m�n Konungen ej an� norlunda f�rordnar. Innan beslut meddelas, skall n�mnden inh�mta ytt� randen fr�n kommunerna. Ber�r fr�gan kommuner i olika l�n och kunna l�nsskoln�mnderna icke enas, skall �rendet h�nskjutas till Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar. 42 �. Har Konungen enligt 41 � f�rsta stycket f�rordnat, att l�nsskoln�mnden ej skall besluta om elevomr�de, ankommer beslutander�tten p� Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar. 43 �. Till elevomr�de h�r den som �r kyrkobokf�rd inom kommun, som ing�r i elevomr�det, om ej annat f�lj er av vad i andra stycket s�gs. Vistas barn i kommun, som ing�r i elevomr�de f�r grundskola, skall bar� net anses tillh�ra elevomr�det, a) om barnet skall kyrkobokf�ras inom kommunen, men s�dan �tg�rd ej hunnit vidtagas, b) om barnet ej �r kyrkobokf�rt eller saknar stadigvarande vistelseort, c) om barnet �r intaget i barnhem eller liknande anstalt inom kommu� nen eller inackorderats eller eljest f�r l�ngre tid vistas i enskilt hem d�r� st�des och undervisningen ej ombes�rj es av annan, eller d) om eljest med h�nsyn till barnets b�sta s�rskilda sk�l �ro till att bar� net under vistelsen mottages f�r undervisning. Vad nu sagts skall, i det fall elevomr�de omfattar del av kommun, i st�l� let avse den del som ing�r i elevomr�det. 44 �. Barn skall mottagas i den grundskola, till vars elevomr�de barnet finnes h�ra. �ro s�rskilda sk�l d�rtill, skall i grundskola mottagas barn, som ej till� h�r skolans elevomr�de. 45 �.i I kommuns gymnasieskola mottagas bland de intr�dess�kande, vilka fylla intr�desfordringarna, i f�rsta hand de som tillh�ra skolans elevomr�de samt de f�r vilka skolan eljest av s�rskilda sk�l �r den l�mpligaste. I andra hand mottagas �vriga beh�riga intr�dess�kande, dock ej den som enligt f�rsta stycket skall mottagas i annan skola av samma slag, om plats kan beredas honom d�r. 46 �. 1 mom. Har kommun p� grund av f�reskrift i 44 eller 45 � f�r undervis� ning mottagit elev, som ej �r kyrkobokf�rd inom kommunen eller, s�vitt avser elev i grundskolan, ej vistas d�r under f�rh�llanden som i 43 � s�gs, �r kommunen ber�ttigad till ers�ttning f�r kostnaderna f�r undervisningen. Ers�ttningen skall utgivas av den kommun, inom vilken eleven �r kyrko� bokf�rd; dock skall, om elev som mottagits i grundskola vistas i annan kommun under f�rh�llanden som i 43 � s�gs, denna kommun svara f�r er� s�ttningen. 2 jnom.2 Ers�ttning enligt 1 mom. skall, om kommunerna ej �verensskora- * Paragrafen �ndrad genom denna lag . ' Momentet �n drat genom denna l ag. JP] � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . 'V 1970 " Nr 1026 2657 ma om annat, utg� med belopp, som fastst�lles av l�nsskoln�mnden enligt av Konungen utf�rdade anvisningar. Har Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar betr�ffande viss undervisning fastst�llt ers�ttningsbelopp f�r elev och l�s�r eller kurs r�k� nat, skall i st�llet det beloppet till�mpas. I h�ndelse av tvist mellan kommu� nerna om vilket belopp som skall g�lla, ankommer det p� l�nsskoln�mnden att efter framst�llning best�mma ers�ttningen. Ber�r fr�ga enligt f�rsta eller andra stycket kommuner i olika l�n och kunna l�nsskoln�mnderna icke enas, skall �rendet h�nskjutas till Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar. 47 �. �ro s�rskilda sk�l d�rtill, �ger l�nsskoln�mnden f�rordna, att f�r f�r� valtningen av s�dan skola eller del d�rav, vars elevomr�de omfattar mera �n en kommun, skall av kommunerna bildas kommunalf�rbund. Kunna kommunerna d�rvid icke enas om f�rbundsordningen, beslutar l�nsstyrel� sen efter h�rande av l�nsskoln�mnden. 47 a �.i F�r varje landstingskommuns gymnasieskola skall finnas elevomr�de. Om s� erfordras, m� s�rskilt elevomr�de finnas f�r del av s�dan skola. Elevomr�de skall omfatta den landstingskommun som handhar gymnasie� skolans f�rvaltning. Om s� erfordras f�r att �stadkomma en �ndam�lsenlig organisation av skolv�sendet skall i elevomr�de ing� j�mv�l en eller flera andra landstingskommuner eller delar d�rav eller en eller flera kommuner, som ej ing� i landstingskommun, eller delar av s�dan kommun. Om elevomr�den enligt f�rsta och andra styckena beslutar l�nsskoln�mn� den, i den m�n Konungen ej annorlunda f�rordnar. Innan beslut meddelas, skall n�mnden inh�mta yttrande fr�n landstingskommun som ber�res. Ber�r �rendet kommun, som ej ing�r i landstingskommun, skall yttrande inh�mtas fr�n denna kommun. I �vrigt skola 41 � andra stycket, 42 � samt 43 � f�rsta och tredje styckena �ga motsvarande till�mpning. 47 b �.i Best�mmelserna om mottagande av intr�dess�kande i kommuns gymnasie� skola i 45 � skola �ga motsvarande till�mpning p� gymnasieskola, som an� ordnats av landstingskommun. Har landstingskommun p� grund av best�mmelse som avses i f�rsta styc� ket f�r undervisning i gymnasieskolan mottagit elev, som ej �r kyrkobokf�rd inom landstingskommunen, �r landstingskommunen ber�ttigad till ers�tt� ning f�r kostnaderna f�r undervisningen. Ers�ttningen skall utgivas av den landstingskommun, inom vilken eleven �r kyrkobokf�rd. �r eleven kyrko� bokf�rd inom kommun, som ej ing�r i landstingskommun, skall ers�ttningen utgivas av denna kommun. I �vrigt skall 46 � 2 mom. �ga motsvarande till- l�mpning. 8 kap. Om kommims och landstingskommuns skyldigheter" 48 �. Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som erfordras f�r mottagande av barn enligt vad i 44 � s�gs, samt bestrida de kostnader h�rf�r, vilka ej t�ckas av andra medel. s Paragrafen inf�rd genom denna Jag. Rubriken �ndrad genom denna l ag. JP] � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2658 1970 " Nr 1026 49 �.i Kommun eller landstingskommun, som anordnat gj^mnasieskola, skall svara f�r de kostnader f�r skolan, vilka ej t�ckas av andra medel. 50 �.2 9 kap. S�rskilda best�mmelser 51 �. Mottages i skola, som ej enligt denna lag eller s�rskilda f�reskrifter st�r under statlig myndighets inseende eller inspektion, elever under 20 �rs �lder, �ger den centrala statsmyndighet, till vars arbetsomr�de skolan n�rmast h�r, inspektera skolan, om s�rskild anledning d�rtill f�rekom� mer. Finnes vid inspektion uppenbart, att allvarliga missf�rh�llanden r�da inom skolan, och vinnes ej r�ttelse genom h�nv�ndelse till skolans ledning, �ger myndigheten att vid vite f�rbjuda fortsatt verksamhet. 52 �. �r elevhem knutet till skola, som p� grund av andra f�reskrifter �n de i denna lag meddelade st�r under inseende av skol�verstyrelsen, skall j�m� v�l elevhemmet st� under �verstyrelsens tillsyn. 53 �.3 �ver beslut av skolstyrelsen eller utbildningsn�mnden i fall, som s�gs i 10 � f�rsta och andra styckena eller 20 d �, m� besv�r anf�ras hos l�nsskol- n�mnden. Om besv�r �ver skolstyrelsens eller utbildningsn�mndens beslut i s�dana m�l och �renden, vilka styrelsen eller n�mnden eljest har att handl�gga p� grund av f�reslcrifter i s�rskilda f�rfattningar, g�ller vad i dessa f�rfatt� ningar f�r varje fall finnes stadgat. Om besv�r �ver annat beslut av skolstyrelsen eller utbildningsn�mnden g�ller vad som stadgas i kommunallagen, kommunallagen f�r Stocldiolm el� ler landstingslagen. �ver beslut enligt denna lag av lokal styrelse f�r specialskolan m� besv�r anf�ras hos l�nsskoln�mnden. 54 �. �ver beslut av l�nsskoln�mnd och skol�verstyrelsen m� besv�r anf�ras hos Konungen, 55 �. N�rmare f�reskrifter ang�ende till�mpningen av denna lag meddelas av Konungen. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1971. N�rmare f�reskrifter som beh�vs f�r ikrafttr�dandet meddelas av Konungen. ' Paragrafen �ndrad genom denna lag. = Paragrafen upph�vd genom 1964: 899. � Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776. JP] � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1970 " Nr 1026 2659 Det alla som vederb�r hava sig b�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera "\'isso h ava Vi detta med egen hand unders^ivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 17 december 1970. GUSTAF ADOLF (L.S.) (Utbildningsdepartementet) INGVAR C ARLSSON IJP] � </div> </div>

SVENSK F�KE�TTNINGSS�MLING

1970 " Nr 1026

Utkom fr�n trycket den 4 febr. 1971

Nr 1026

Lag

om �ndring i skollagen (1962; 319);

given Stockholms slott den 17 december 1970.

Vi GUSTAF �.DOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes KOnung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit

gott att i fr�ga om skollagen (1962: 319) f�rordna,

dels att rubriken n�rmast f�re 19 � skall utg�,

dels att i 12 och 14 �� orden "kommunens styrelse" skall bytas ut mot

"kommunstyrelsen",

dels att i 13 och 15 �� orden "kommunens fullm�ktige" skall bytas ut mot

"kommunfullm�ktige",

dels att i 14 � ordet "fullm�ktig" skall bytas ut mot "kommunfullm�k�

tig",

dels att 2, 3, 6, 7, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 19, 20, 29, 40 och 45 ��, 46 � 2

mom., 49 och 53 �� samt rubriken n�rmast f�re 7 � skall ha nedan angivna

lydelse,

dels att rubriken n�rmast f�re 48 � skall lyda "8 kap. Om kommuns och

landstingskommuns skyldigheter",

dels att i lagen skall inf�ras nya best�mmelser, 2 b, 20 a20 g, 47 a och

47 b �� samt n�rmast f�re 20 a � en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer lagen att ha f�ljande lydelse fr�n och med den

dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Inledande best�mmelser

1 �.

Den genom samh�llets f�rsorg bedrivna undervisningen av barn och ung�

dom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och �va deras f�rdighe�

ter samt i samarbete med hemmen fr�mja elevernas utveclding till harmo�

niska m�nniskor och till dugliga och ansvarsk�nnande samh�llsmedlem�

mar.

2 �.2

Varje kommun skall, efter vad i denna lag och s�rskilda f�rfattningar

n�rmare best�mmes,

a) s�rja f�r undervisningen av barn i grundskola,

b) fr�mja �tg�rder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasie�

skola �vensom

^ Prop. 1970:159, 2LU 95, rslu- 46 0.

' Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1964: 899.
193700040. Svensk f�rfattningssamling 1970

JP]

�

2648

1970 " Nr 1026

c) i �vrigt v�rda skolv�sendet i kommunen, s�vitt ej handhavandet d�rav

ankommer p� annan.

2a�.

Staten s�rjer f�r undervisningen i specialskola av barn som p� grund av

syn-, h�rsel- eller talskada icke kunna f�lja undervisningen i grundskolan.

2b�.i

Varje landstingskommun skall, efter vad i denna lag och s�rskilda f�r�

fattningar n�rmare best�mmes, fr�mja �tg�rder i syfte att bereda ungdom

undervisning i gymnasieskola.

3 �.2

I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.

D� skolv�sendet i kommunen omfattar mindre �n sju Idasser eller eljest

s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� skol�verstyrelsen p� framst�llning av kom�

munfullm�ktige besluta, att skolchef ej skall finnas.

F�r specialskolan finnas s�rskilda lokala styrelser enligt best�mmelser

som Konungen meddelar.

I varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en

utbildningsn�mnd.

Till utbildningsn�mnd m� utses n�mnd som handhar andra landstings�

kommunens f�rvaltningsuppgifter.

4 �.

I varje l�n finnes s�som statsmyndighet f�r skolorna en l�nsskoln�mnd.

5 �.

N�rmast under Konungen ut�vas h�gsta inseendet �ver skolorna och d�r�

till h�rande verksamhet av skol�verstyrelsen.

6 �.8

Med skola avses i denna lag grundskola, specialskola eller gymnasieskola,

om ej annat �r s�rskilt angivet.

Vad i denna lag s�gs om f�r�ldrar skall, om v�rdnaden om barnet ej till�

kommer f�r�ldrarna eller en av dem, i st�llet avse den under vars v�rdnad

barnet st�r.

Om undervisning av vissa psykiskt utvecklingsst�rda g�lla best�mmelser

i lagen den 15 december 1967 (nr 940) ang�ende omsorger om vissa psykiskt

utvecldingsst�rda.

2 kap. Om kommunens skolstyrelse och skolchef''

7 �.8

Skolstyrelsen �r styrelse f�r grundskolan och d�rtill h�rande verksam�

het.

Har kommunen anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara styrelse

�ven f�r den skolan och d�rtill h�rande verksamhet.

P� framst�llning av kommunfullm�ktige m� Konungen besluta, att skol�

styrelsen skall vara styrelse �ven f�r annan skola �n som avses i f�rsta och

andra styckena.

^ Paragrafen inf�rd genom denna lag.

� Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247.

� Paragrafen �ndrad genom denna la g. Senaste lydelse 1967: 941.

* Rubriken �ndrad genom denna lag.

^ Paragrafen �ndrad genom denna la g.

JP]

�

1970 " Nr 1026

2649

8 �1

P� framst�llning av kommunfullm�ktige m� Konungen besluta, att s�r�

skild styrelse skall finnas f�r del av kommunens gymnasieskola.

Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som meddelas

av Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar.

9 �.

Skolstyrelsen skall beakta den allm�nna utvecklingen p� skolv�sendets

omr�de, f�lja skolv�sendets tillst�nd inom kommunen och taga erforderliga

initiativ f�r att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsst�llande ut�

bildning.

Skolstyrelsen skall vidare

a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan, ombes�rja de angel�genheter

avseende skolv�sendet i kommunen, vilka �ro att h�nf�ra till f�rvaltning

och verkst�llighet,

b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortg�r enligt g�llande f�reskrif�

ter, och s�rja f�r samordning av och enhetlighet i verksamheten,

c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�rarnas fortbildning samt

d) verka f�r samarbete mellan hem och skola.

10 �.i

P� skolstyrelsen ankommer att besluta i fr�gor, som avses i 32 � och

3437 ��.

Fr�ga om att f�rv�gra elev i grundskolan eller kommunens gymnasiesko�

la befrielse enligt 27 � och fr�ga om att f�rv�gra n�gon intr�de i s�dan

skola p� grund av best�mmelserna i 44 och 45 �� skall pr�vas av skolsty�

relsen, i den m�n Konungen ej annorlimda f�rordnar.

Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de �renden, vilkas hand�

l�ggning enligt s�rskilda f�rfattningar ankommer p� styrelsen,

11 �.i

Skolstyrelsen �ger att fr�n kommunstyrelsen och kommunens �vriga

n�mnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttran�

den och upplysningar, som erfordras f�r fullg�rande av skolstyrelsens upp�

gifter.

Skolstyrelsen h�r samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verk�

samhet ber�r styrelsens.

12�.i

Skolstyrelsen �ger f�r v�rd och f�rtecknande �verl�mna styrelsens pro�

tokoll och �vriga till dess arkiv h�rande handlingar till kommunstyrelsen,

i den m�n handlingarna ej erfordras f�r det l�pande arbetet.

13 �.i

Ledam�ter och suppleanter i skolstyrelsen v�ljas av kommunfullm�ktige

till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock ej vara

under sju.

Valet skall vara proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�l�

jande, som motsvara det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal

delas med det antal personer valet avser, �kat med 1, Om f�rfarandet ^id

s�dant proportionellt val �r s�rskilt stadgat.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika best�mmas den

ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring.

' Paragralen �ndrad genom denna l ag.

JP]

�

2650

1970 " Nr 1026

14 �.i

I avseende � valbarhet till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen, verkan

av valbarhetens upph�rande och r�tt till avs�gelse skall vad i 7 � kommu�

nallagen �r stadgat om kommunfullm�ktig �ga motsvarande till�mpning;

dock m� utom personer, som avses i andra stycket av n�mnda paragraf, ej

heller skolchefen i kommunen utses till ledamot eller suppleant i styrelsen.

Betr�ffande skolstyrelsen skall i �vrigt vad i 3342 �� kommunallagen

�r stadgat r�rande kommunstyrelsen �ga motsvarande till�mpning. Om

val av ordf�rande och vice ordf�rande skall j�mv�l l�nsskoln�mnden un�

derr�ttas.

15 �.2

Om kommunfullm�ktige s� besluta, �ger skolstyrelsen uppdraga �t s�r�

skild avdelning, best�ende av ledam�ter eller suppleanter i styrelsen, eller

�t ledamot eller suppleant eller �t skolchefen eller annan skolledare eller

tj�nsteman hos kommunen att � styrelsens v�gnar fatta heslut i vissa grup�

per av �renden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullm�ktiges heslut.

Skolstyrelsen m� dock ej annorledes �n genom samf�llt heslut pr�va fr�ga

om meddelande eller �terkallande av godk�nnande enligt 34 � eller g�ra

framst�llning eller avgiva yttrande till fullm�ktige.

Beslut, vilket fattats p� grund av uppdrag som s�gs i f�rsta stycket, skall

anm�las vid styrelsens n�sta sammantr�de.

16 �.s

Vid sammantr�de med skolstyrelsen eller avdelning av denna skall skol�

chefen n�rvara samt �ga r�tt att deltaga i �verl�ggningarna men ej i be�

sluten och att f� sin s�rskilda mening antecknad till protokollet.

17 �.i

I kommun, som anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen utse ett eller

flera yrkesr�d med uppgift att bitr�da styrelsen i fr�gor r�rande yrkesin�

riktningen av utbildningen i gymnasieskolan.

Yrkesr�d skall best� av minst tre ledam�ter. I yrkesr�d skola f�retagare

och anst�llda vara f�retr�dda.

18 �.^

Vad i 1214 �� stadgas �ger icke avseende � skolstyrelsen i Stockholms

kommun. Betr�ffande n�mnda skolstyrelse skola 50 �, 51 � 1 mom. och 52 �

kommunallagen f�r Stockholm �ga till�mpning med iakttagande av att an�

talet ledam�ter ej m� understiga sju samt att skolchefen ej m� utses till

ledamot eller suppleant.

Skolchefen i Stoclcholms kommun �ger utse en honom underst�lld skol�

ledare att i sitt st�lle deltaga i sammantr�de p� s�tt i 16 � s�gs.

19 �.i

Skolchefen i kommunen �ligger

a) att bitr�da skolstyrelsen i dess verksamhet och n�rmast under styrel�

sen vara ledare av skolv�sendet i kommunen,

b) att, i den m�n s�dant enligt 15 � uppdrages �t honom, fatta heslut �

styrelsens v�gnar samt

' Paragrafen �ndrad genom denna lag.

" Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1967: 319.

� Paragrafen �ndrad genom denna lag. �ndringen inneb�r att andra stycket upph�vs.

* Pa ragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776.

JP]

�

1970 " Nr 1026

2651

^ c) att taga befattniag med de �renden och i �vrigt fullg�ra de uppgifter,

^dlka enligt s�rskilda f�rfattningar eller skolstyrelsens beslut ankomma p�

bonom.

20 �.i

Om olika slag av skolchefer och andra skolledare i kommunen f�rordnar

Konungen.

3 kap. Om landstmgskommtmens utbildningsn�mnd^

20 a �.3

Utbildningsn�mnden �r styrelse f�r landstingskommunens gymnasieskola

och d�rtill h�rande verksamhet.

P� framst�llning av landstinget m� Konungen besluta, att utbildnings�

n�mnden skall vara styrelse �ven f�r annan skola �n n�gon av f�liande,

n�mligen

a) landstingskommunens gymnasieskola,

b) i fr�ga om utbildningsn�mnd som avses i 3 � femte stycket, s�dan

skola f�r vilken n�mnden eljest �r styrelse.

20 b �.3

P� framst�llning av landstinget m� Konungen besluta, att s�rskild sty�

relse skall finnas f�r del av landstingskommunens gymnasieskola.

Betr�ffande s�dan styrelse skola g�lla de best�mmelser, som meddelas

av Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar,

20 c �.3

Utbildningsn�mnden skall beakta den allm�nna utvecklingen p� skolv�

sendets omr�de, f�lja tillst�ndet i landstingskommunens gymnasieskola och

taga erforderliga initiativ f�r att bereda ungdom i landstingskommunen till�

fredsst�llande utbildning i gymnasieskolan.

Utbildningsn�mnden skall vidare

a) i den m�n s�dant ej tillkommer annan, ombes�rja de angel�genheter

avseende landstingskommunens gymnasieskola, vilka �ro att h�nf�ra till

f�rvaltning och verkst�llighet,

b) tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort�

g�r enligt g�llande f�reskrifter och s�rja f�r samordning av och enhetlighet

i verksamheten,

c) fr�mja pedagogiska f�rs�k och l�ramas fortbildning samt

d) verka f�r samarbete mellan hem och skola.

20 d �.3

Fr�ga om att f�rv�gra elev i landstingskommunens gymnasieskola be�

frielse enligt 27 � och fr�ga om att f�rv�gra n�gon intr�de i s�dan skola p�

grund av best�mmelserna i 45 och 47 a �� skall pr�vas av utbildningsn�mn�

den, i den m�n Konungen ej annorlunda f�rordnar.

20 e �.3

Utbildningsn�mnden �ger att fr�n f�rvaltningsutskottet och landstings�

kommunens �vriga n�mnder samt dess beredningar och befattningshavare

infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras f�r fullg�rande av

n�mndens uppgifter.

^ Paragralen �ndrad genom denna lag.

" Rubriken inf�rd genom denna lag.

" Paragrafen inf�rd genom denna l ag.

JP]

�

(tr

2652

1970 " Nr 1026

Utbildningsn�mnden b�r samarbeta med m3nadigbeter och andra, vilkas

verksamhet ber�r n�mndens.

20 f �.i

I den m�n ej annat f�ljer av 3 � femte stycket, v�ljas ledam�ter och

suppleanter i utbildningsn�mnden av landstinget till det antal landstinget

best�mmer. Antalet ledam�ter m� dock ej vara under sju. Valet skall vara

proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�ljande, som motsva�

ra det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal

personer valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant proportionellt

val �r s�rskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall till�

lika best�mmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till

tj�nstg�ring.

Betr�ffande utbildningsn�mnd, som v�ljes enligt f�rsta stycket, skall be�

st�mmelserna i 17 � ovan samt i 4351 �� och 54 � fj�rde stycket lands�

tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) �ga motsvarande till�mpning.

20 g �.i

Om olika slag av skolledare f�r landstingskommunens gymnasieskola

f�rordnar Konungen.

4 kap. Om l�nsskoln�nmden

21 �.

L�nsskoln�mnden skall ha inseende �ver skolorna i l�net och d�rtill h��

rande verksamhet.

D�rj�mte har n�mnden att �va tillsyn �ver undervisningen av skolpliktiga

barn i enskilda skolor och vid sjukv�rdsanstalter och barnhem.

22 �.

L�nsskoln�mnd utg�res av nio ledam�ter, som �ro bosatta inom l�net

och som utses f�r tre �r, r�knade fr�n och med den 1 januari �ret efter det,

d� allm�nna val av landstingsm�n och kommunfullm�ktige �gt rum. Av le�

dam�terna utses tv� av Konungen, varav en bland f�retr�dare f�r arbets�

givare och en bland f�retr�dare f�r arbetstagare inom l�net, samt en av

skol�verstyrelsen, en av l�nsstyrelsen och fem av landstinget, I Gotlands

l�n utses fem ledam�ter av kommunfullm�lctige i Gotlands kommun. Om�

fattar annat l�n kommun, som icke tillh�r landstingskommun, utses tre

ledam�ter av landstinget och tv� ledam�ter av kommunfullm�ktige.

De ledam�ter, vilka icke utses av Konungen, skola fylla av Konungen an�

givna villkor.

F�r varje ledamot utses i samma ordning som ledamoten en suppleant.

5 kap. Om undervisningen

23 �.

Varje barn, f�r vilket g�ller skolplikt enligt 30 �, �ger r�tt att f� under�

visning i grundskolan,

Skolpliktigt barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kan

f�lja undervisningen i grundskolan �ger r�tt till undervisning i special�

skolan, Fr�ga om barns r�tt till s�dan undervisning pr�vas av lokal sty�

relse f�r specialskolan, sedan f�r�ldrarna f�tt tillf�lle att yttra sig.

Paragrafen inf�rd genom denna lag.

JP]

�

1970 " Nr 1026

2653

24 �.

Grundskolan omfattar nio �rskurser, betecknade 19 och f�rdelade p�

l�gstadium, mellanstadium och h�gstadium, vart och ett om tre �rskurser.

Inom grundskolan anordnas dels olika studiev�gar, avpassade efter bar�

nens studieinriktning, dels ock specialundervisning f�r s�dana barn, vilka ha

sv�rt att f�lja den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamhe�

ten i skolan.

F�r barn, som p� grund av lyte, l�ngvarig sjukdom eller liknande omst�n�

dighet ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, anordnas s�rskild f�r dem l�m�

pad undervisning.

25 �.

Studiev�g f�r elev i grundskolan v�ljes av f�r�ldrarna efter samr�d med

eleven och sedan upplysningar l�mnats av skolan.

Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom sko�

lans f�rsorg, sedan f�r�ldrarna f�tt tillf�lle att yttra sig.

26 �.

Alla som verka inom grundskolan ha att d�r fr�mja trivsel och arbets�

gl�dje.

Elev skall visa aktning och lydnad f�r l�rare och annan skolans perso�

nal samt efterstr�va ett gott f�rh�llande till �vriga elever.

Kroppslig bestraffning eller Icr�nkande behandling av elev m� ej f�re�

komma.

27 �.

Elev i grundskolan m� p� f�r�ldrarnas beg�ran befrias fr�n att deltaga

i morgonsamling, om sk�l �ro d�rtill.

Elev skall p� f�r�ldrarnas beg�ran befrias fr�n att deltaga i undervisning

i religionskunskap, om eleven tillh�r trossamfund, som f�tt Konungens till�

st�nd att 1 skolans st�lle ombes�rja religionsundervisning.

28 �.

F�r undervisningen i grundskolan m� avgift ej uttagas.

28 a �.

Specialskolan omfattar tio �rskurser, betecknade 110 och f�rdelade p�

l�gstadium, mellanstadium och h�gstadium enligt best�mmelser som Ko�

nungen meddelar.

Best�mmelserna i 24 � andra och tredje styckena om studiev�gar, spe�

cialundervisning och s�rskild undervisning �ga motsvarande till�mpning p�

specialskolan.

F�r elev i specialskolan som icke kan f�lja undervisning enligt f�rsta och

andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling.

F�r specialskolan �ga hest�mmelserna i 2528 �� motsvarande till�mp�

ning. Fr�ga om att f�rv�gra elev befrielse enligt 27 � pr�vas av den lokala

styrelsen.

29 �.i

Ungdomar, som �ro bosatta i riket och som fylla f�reskrivna intr�des-

fordringar, �ga i m�n av tillg�ng p� plats f� undervisning i gymnasieskolan.

Fordringar f�r intr�de 1 gymnasieskolan m� betingas endast av utbild�

ningens syfte. Om undervisningen och verksamheten i �vrigt skola best�m�

melserna i 26, 27 och 28 �� ga motsvarande till�mpning.

Paragrafen �ndrad genom denna lag.

JP]

�

2654

1970 " Nr 1026

6 kap. Om skolplikt m. m.

30 �.

F�r barn, som �r bosatt i riket, g�ller skolplikt.

Skolplikt intr�der med b�rjan av h�stterminen det kalender�r, d� barnet

fyller sju �r, och upph�r, om den ej fullgjorts dessf�rinnan, med utg�ngen

av v�rterminen det kalender�r, d� barnet fyller sexton �r.

F�r barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kan f�lja un�

dervisningen i grundskolan upph�r dock skolplikten senast vid utg�ngen

av v�rterminen det kalender�r d� barnet fyller sjutton �r.

31 �.

Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej an�

nat f�ljer av vad nedan i detta kapitel s�gs.

Skolpliktiga barn som p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kunna

f�lja undervisningen i grundskolan skola deltaga i undervisningen i spe�

cialskolan, om ej annat f�ljer av 39 a �.

32 �.

Barn, som ej uppn�tt skolplikts�ldern men som finnes ha f�r skolg�ng er�

forderlig mognad, m� till�tas att b�rja skolg�ng i grundskolan h�stterminen

det kalender�r, d� barnet fyller sex �r.

Har skolpliktigt barn ej n�tt den mognad som fordras f�r att deltaga i un�

dervisningen i grundskolan, m� dess skolg�ng med f�r�ldrarnas medgivande

uppskjutas ett �r.

Om intagning i vissa fall vartannat �r av elever i grundskolan g�ller vad

Konungen d�rom f�rordnar.

33 �.

Skolplikt m� fullg�ras i annan offentlig skola �n grundskolan eller i en�

skild statsunderst�dd skola enligt best�mmelser, som utf�rdas av Konungen

eller den myndighet Konungen f�rordnar.

34 �.

I annan enskild skola �n i 33 � avses m� skolplikt fullg�ras, om skolan god�

k�nts f�r �ndam�let. Godk�nnande skall meddelas, om skolans undervisning

till art, omfattning och allm�n inriktning v�sentligen motsvarar grundsko�

lans och skolan f�rest�s av person, vilken �ger erforderlig slucklighet f�r

undervisningen och �r v�l l�mpad att f�rest� skola.

Uppfyller skolan ej l�ngre angivna villkor eller finnes, att undervisningen

ej handhaves av l�rare med erforderlig skicklighet eller att verksamheten

eljest icke bedrives p� tillfredsst�llande s�tt, skall godk�nnandet �terkallas,

om r�ttelse ej vinnes genom h�nv�ndelse till skolans ledning.

I godk�nd skola m� barn, som ej uppn�tt skolplikts�ldern, intagas i �rs�

kurs, som motsvarar �rskurs i grundskolan, endast om f�ruts�ttning �r f�r

handen, varom s�gs i 32 � f�rsta stycket.

35 �.

Beredes barn i hemmet eller annorst�des enskild undervisning, som v�

sentligen motsvarar grundskolans, skall barnet befrias fr�n skolg�ng.

Barn, som befriats fr�n skolg�ng, m� kallas till pr�vning. Uteblir barnet

utan giltigt f�rfall eller finnes vid pr�vningen, att barnet ej f�tt tillfredsst�l�

lande undervisning, och vinnes ej r�ttelse p� annat s�tt, skall skolg�ng �l�g�

gas barnet.

JP]

�

1970 " Nr 1026

2655

36 �.

Skolplikten �r fullgjord, d� eleven tillfredsst�llande genomg�tt �rskurs 9 i

grundskolan eller motsvarande �rskurs i skola, som s�gs i 33 och 34 ��, eller

d� eleven vid s�rskild pr�vning styrker sig �ga motsvarande kunskaper.

�ro med h�nsyn till elevens b�sta s�rskilda sk�l d�rtill, m� medgivas att

hans skolg�ng utan hinder av vad i f�rsta stycket s�gs avslutas med utg�ngen

av v�rterminen det kalender�r, d� han fyller femton �r.

37 �.

Har elev i grundskolan ej f�re skolpliktens upph�rande tillfredsst�llande

genomg�tt �rskurs 9, m� skolg�ngen fullf�ljas, om han finnes kunna tillgo�

dog�ra sig undervisningen.

38 �.

F�r�ldrar till skolpliktigt barn skola �vervaka, att barnet fullg�r sin skol�

g�ng.

39 �.

Fullg�r skolpliktig elev i grundskolan ej sin skolg�ng och beror underl�

tenheten p� tredska av f�r�ldrarna, �ger l�nsskoln�mnden vid vite f�rel�g�

ga f�r�ldrarna att h�lla eleven i skolan. Beslut h�rom g�r i verkst�llighet

utan hinder av besv�r. F�ljes ej f�rel�ggandet, m� n�mnden utd�ma vitet.

Detta m� ej f�rvandlas till frihetsstraff.

Har �tg�rd enligt f�rsta stycket ej �syftad verkan eller �ro eljest synner�

liga sk�l d�rtill, �ger l�nsskoln�mnden f�rordna, att eleven skall h�mtas

till skolan med bitr�de av polismyndighet. Beslut h�rom g�r i verkst�llighet

utan hinder av besv�r.

Vad i denna paragraf s�gs skall ej �ga till�mpning betr�ffande deltagande

i undervisning, som avses i 24 � tredje stycket.

39 a �.

Best�mmelserna i 3239 �� ga motsvarande till�mpning p� barn som

p� grund av syn-, h�rsel- eller talskada icke kan f�lja undervisningen i

grundskolan. Best�mmelserna i 36 och 37 �� om �rskurs 9 i grundskolan

skola avse �rskurs 10 i specialskolan eller i fr�ga om elev som anges i 28 a �

tredje stycket d�r avsedd undervisning.

Fr�ga huruvida skolplikt enligt 30 � tredje stycket g�ller f�r barn efter

utg�ngen av v�rterminen det kalender�r d� barnet fyller sexton �r och fr�ga

om barn enligt 31 � andra stycket skall deltaga i undervisningen i special�

skolan pr�vas av lokal styrelse f�r specialskolan. Innan beslut meddelas

skola f�r�ldrarna ha f�tt tillf�lle att yttra sig.

P� lokal styrelse f�r specialskolan ankommer att besluta i fr�gor som av�

ses i 32 och 3437 ��.

7 kap. Om elevomr�den m. m.

40 �.i

F�r varje kommuns grundskola eller gymnasieskola skall finnas elevom�

r�de. Om s� erfordras, m� s�rskilt elevomr�de finnas f�r del av s�dan skola.

Elevomr�de skall omfatta den kommun som handhar skolans f�rvaltning.

Gra s� erfordras f�r att �stadkomma en �ndam�lsenlig organisation av skol�

v�sendet, skall i elevomr�de ing� j�mv�l en eller flera andra kommuner eller

delar d�rav.

Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247.

JP]

�

2656

1970 " Nr 1026

41 �.

Om elevomr�dea beslutar l�nsskoln�mnden, i den m�n Konungen ej an�

norlunda f�rordnar. Innan beslut meddelas, skall n�mnden inh�mta ytt�

randen fr�n kommunerna.

Ber�r fr�gan kommuner i olika l�n och kunna l�nsskoln�mnderna icke

enas, skall �rendet h�nskjutas till Konungen eller den myndighet Konungen

f�rordnar.

42 �.

Har Konungen enligt 41 � f�rsta stycket f�rordnat, att l�nsskoln�mnden

ej skall besluta om elevomr�de, ankommer beslutander�tten p� Konungen

eller den myndighet Konungen f�rordnar.

43 �.

Till elevomr�de h�r den som �r kyrkobokf�rd inom kommun, som ing�r

i elevomr�det, om ej annat f�lj er av vad i andra stycket s�gs.

Vistas barn i kommun, som ing�r i elevomr�de f�r grundskola, skall bar�

net anses tillh�ra elevomr�det,

a) om barnet skall kyrkobokf�ras inom kommunen, men s�dan �tg�rd ej

hunnit vidtagas,

b) om barnet ej �r kyrkobokf�rt eller saknar stadigvarande vistelseort,

c) om barnet �r intaget i barnhem eller liknande anstalt inom kommu�

nen eller inackorderats eller eljest f�r l�ngre tid vistas i enskilt hem d�r�

st�des och undervisningen ej ombes�rj es av annan, eller

d) om eljest med h�nsyn till barnets b�sta s�rskilda sk�l �ro till att bar�

net under vistelsen mottages f�r undervisning.

Vad nu sagts skall, i det fall elevomr�de omfattar del av kommun, i st�l�

let avse den del som ing�r i elevomr�det.

44 �.

Barn skall mottagas i den grundskola, till vars elevomr�de barnet finnes

h�ra.

�ro s�rskilda sk�l d�rtill, skall i grundskola mottagas barn, som ej till�

h�r skolans elevomr�de.

45 �.i

I kommuns gymnasieskola mottagas bland de intr�dess�kande, vilka fylla

intr�desfordringarna, i f�rsta hand de som tillh�ra skolans elevomr�de samt

de f�r vilka skolan eljest av s�rskilda sk�l �r den l�mpligaste.

I andra hand mottagas �vriga beh�riga intr�dess�kande, dock ej den

som enligt f�rsta stycket skall mottagas i annan skola av samma slag, om

plats kan beredas honom d�r.

46 �.

1 mom. Har kommun p� grund av f�reskrift i 44 eller 45 � f�r undervis�

ning mottagit elev, som ej �r kyrkobokf�rd inom kommunen eller, s�vitt

avser elev i grundskolan, ej vistas d�r under f�rh�llanden som i 43 � s�gs,

�r kommunen ber�ttigad till ers�ttning f�r kostnaderna f�r undervisningen.

Ers�ttningen skall utgivas av den kommun, inom vilken eleven �r kyrko�

bokf�rd; dock skall, om elev som mottagits i grundskola vistas i annan

kommun under f�rh�llanden som i 43 � s�gs, denna kommun svara f�r er�

s�ttningen.

2 jnom.2 Ers�ttning enligt 1 mom. skall, om kommunerna ej �verensskora-

* Paragrafen �ndrad genom denna lag .

' Momentet �n drat genom denna l ag.

JP]

�

. 'V

1970 " Nr 1026

2657

ma om annat, utg� med belopp, som fastst�lles av l�nsskoln�mnden enligt

av Konungen utf�rdade anvisningar.

Har Konungen eller den myndighet Konungen f�rordnar betr�ffande viss

undervisning fastst�llt ers�ttningsbelopp f�r elev och l�s�r eller kurs r�k�

nat, skall i st�llet det beloppet till�mpas. I h�ndelse av tvist mellan kommu�

nerna om vilket belopp som skall g�lla, ankommer det p� l�nsskoln�mnden

att efter framst�llning best�mma ers�ttningen.

Ber�r fr�ga enligt f�rsta eller andra stycket kommuner i olika l�n och

kunna l�nsskoln�mnderna icke enas, skall �rendet h�nskjutas till Konungen

eller den myndighet Konungen f�rordnar.

47 �.

�ro s�rskilda sk�l d�rtill, �ger l�nsskoln�mnden f�rordna, att f�r f�r�

valtningen av s�dan skola eller del d�rav, vars elevomr�de omfattar mera

�n en kommun, skall av kommunerna bildas kommunalf�rbund. Kunna

kommunerna d�rvid icke enas om f�rbundsordningen, beslutar l�nsstyrel�

sen efter h�rande av l�nsskoln�mnden.

47 a �.i

F�r varje landstingskommuns gymnasieskola skall finnas elevomr�de. Om

s� erfordras, m� s�rskilt elevomr�de finnas f�r del av s�dan skola.

Elevomr�de skall omfatta den landstingskommun som handhar gymnasie�

skolans f�rvaltning. Om s� erfordras f�r att �stadkomma en �ndam�lsenlig

organisation av skolv�sendet skall i elevomr�de ing� j�mv�l en eller flera

andra landstingskommuner eller delar d�rav eller en eller flera kommuner,

som ej ing� i landstingskommun, eller delar av s�dan kommun.

Om elevomr�den enligt f�rsta och andra styckena beslutar l�nsskoln�mn�

den, i den m�n Konungen ej annorlunda f�rordnar. Innan beslut meddelas,

skall n�mnden inh�mta yttrande fr�n landstingskommun som ber�res. Ber�r

�rendet kommun, som ej ing�r i landstingskommun, skall yttrande inh�mtas

fr�n denna kommun.

I �vrigt skola 41 � andra stycket, 42 � samt 43 � f�rsta och tredje styckena

�ga motsvarande till�mpning.

47 b �.i

Best�mmelserna om mottagande av intr�dess�kande i kommuns gymnasie�

skola i 45 � skola �ga motsvarande till�mpning p� gymnasieskola, som an�

ordnats av landstingskommun.

Har landstingskommun p� grund av best�mmelse som avses i f�rsta styc�

ket f�r undervisning i gymnasieskolan mottagit elev, som ej �r kyrkobokf�rd

inom landstingskommunen, �r landstingskommunen ber�ttigad till ers�tt�

ning f�r kostnaderna f�r undervisningen. Ers�ttningen skall utgivas av den

landstingskommun, inom vilken eleven �r kyrkobokf�rd. �r eleven kyrko�

bokf�rd inom kommun, som ej ing�r i landstingskommun, skall ers�ttningen

utgivas av denna kommun. I �vrigt skall 46 � 2 mom. �ga motsvarande till-

l�mpning.

8 kap. Om kommims och landstingskommuns skyldigheter"

48 �.

Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som erfordras

f�r mottagande av barn enligt vad i 44 � s�gs, samt bestrida de kostnader

h�rf�r, vilka ej t�ckas av andra medel.

Paragrafen inf�rd genom denna Jag.

Rubriken �ndrad genom denna l ag.

JP]

�

2658

1970 " Nr 1026

49 �.i

Kommun eller landstingskommun, som anordnat gj^mnasieskola, skall

svara f�r de kostnader f�r skolan, vilka ej t�ckas av andra medel.

50 �.2

9 kap. S�rskilda best�mmelser

51 �.

Mottages i skola, som ej enligt denna lag eller s�rskilda f�reskrifter st�r

under statlig myndighets inseende eller inspektion, elever under 20 �rs

�lder, �ger den centrala statsmyndighet, till vars arbetsomr�de skolan

n�rmast h�r, inspektera skolan, om s�rskild anledning d�rtill f�rekom�

mer.

Finnes vid inspektion uppenbart, att allvarliga missf�rh�llanden r�da

inom skolan, och vinnes ej r�ttelse genom h�nv�ndelse till skolans ledning,

�ger myndigheten att vid vite f�rbjuda fortsatt verksamhet.

52 �.

�r elevhem knutet till skola, som p� grund av andra f�reskrifter �n de i

denna lag meddelade st�r under inseende av skol�verstyrelsen, skall j�m�

v�l elevhemmet st� under �verstyrelsens tillsyn.

53 �.3

�ver beslut av skolstyrelsen eller utbildningsn�mnden i fall, som s�gs i

10 � f�rsta och andra styckena eller 20 d �, m� besv�r anf�ras hos l�nsskol-

n�mnden.

Om besv�r �ver skolstyrelsens eller utbildningsn�mndens beslut i s�dana

m�l och �renden, vilka styrelsen eller n�mnden eljest har att handl�gga p�

grund av f�reslcrifter i s�rskilda f�rfattningar, g�ller vad i dessa f�rfatt�

ningar f�r varje fall finnes stadgat.

Om besv�r �ver annat beslut av skolstyrelsen eller utbildningsn�mnden

g�ller vad som stadgas i kommunallagen, kommunallagen f�r Stocldiolm el�

ler landstingslagen.

�ver beslut enligt denna lag av lokal styrelse f�r specialskolan m� besv�r

anf�ras hos l�nsskoln�mnden.

54 �.

�ver beslut av l�nsskoln�mnd och skol�verstyrelsen m� besv�r anf�ras

hos Konungen,

55 �.

N�rmare f�reskrifter ang�ende till�mpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 1971. N�rmare f�reskrifter som beh�vs

f�r ikrafttr�dandet meddelas av Konungen.

' Paragrafen �ndrad genom denna lag.

= Paragrafen upph�vd genom 1964: 899.

� Paragrafen �ndrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776.

JP]

�

1970 " Nr 1026

2659

Det alla som vederb�r hava sig b�rsamligen att efterr�tta. Till yttermera

"\'isso h ava Vi detta med egen hand unders^ivit och med V�rt kungl. sigill

bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 17 december 1970.

GUSTAF ADOLF

(L.S.)

(Utbildningsdepartementet)

INGVAR C ARLSSON

IJP]

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1970:1026

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se