SVENSK F�KE�&TTNINGSS�&MLING
1970 ⬢ Nr 1026
Utkom från trycket den 4 febr. 1971
Nr 1026
Lag
om ändring i skollagen (1962; 319);
given Stockholms slott den 17 december 1970.
Vi GUSTAF � .DOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och
Vendes KOnung, göra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott att i fråga om skollagen (1962: 319) förordna,
dels att rubriken närmast före 19 § skall utgå,
dels att i 12 och 14 §§ orden "kommunens styrelse" skall bytas ut mot
"kommunstyrelsen",
dels att i 13 och 15 §§ orden "kommunens fullmäktige" skall bytas ut mot
"kommunfullmäktige",
dels att i 14 § ordet "fullmäktig" skall bytas ut mot "kommunfullmäk
tig",
dels att 2, 3, 6, 7, 8, 10, 11, 16, 17, 18, 19, 20, 29, 40 och 45 §§, 46 § 2
mom., 49 och 53 §§ samt rubriken närmast före 7 § skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att rubriken närmast före 48 § skall lyda "8 kap. Om kommuns och
landstingskommuns skyldigheter",
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 2 b, 20 a� 20 g, 47 a och
47 b §§ samt närmast före 20 a § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Till följd härav kommer lagen att ha följande lydelse från och med den
dag då denna lag träder i kraft.
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §.
Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ung
dom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och �va deras färdighe
ter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveclding till harmo
niska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlem
mar.
2 §.2
Varje kommun skall, efter vad i denna lag och särskilda författningar
närmare bestämmes,
a) sörja för undervisningen av barn i grundskola,
b) främja åtgärder i syfte att bereda ungdom undervisning i gymnasie
skola ävensom
^ Prop. 1970:159, 2LU 95, rslu- 46 0.
' Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1964: 899.
193� 700040. Svensk författningssamling 1970
JP]
¬
2648
1970 ⬢ Nr 1026
c) i övrigt vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav
ankommer på annan.
2a§.
Staten sörjer för undervisningen i specialskola av barn som på grund av
syn-, hörsel- eller talskada icke kunna följa undervisningen i grundskolan.
2b§.i
Varje landstingskommun skall, efter vad i denna lag och särskilda för
fattningar närmare bestämmes, främja åtgärder i syfte att bereda ungdom
undervisning i gymnasieskola.
3 §.2
I varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.
Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju Idasser eller eljest
särskilda skäl äro därtill, må skolöverstyrelsen på framställning av kom
munfullmäktige besluta, att skolchef ej skall finnas.
För specialskolan finnas särskilda lokala styrelser enligt bestämmelser
som Konungen meddelar.
I varje landstingskommun, som anordnat gymnasieskola, skall finnas en
utbildningsnämnd.
Till utbildningsnämnd må utses nämnd som handhar andra landstings
kommunens förvaltningsuppgifter.
4 §.
I varje län finnes såsom statsmyndighet för skolorna en länsskolnämnd.
5 §.
Närmast under Konungen utövas högsta inseendet över skolorna och där
till hörande verksamhet av skolöverstyrelsen.
6 §.8
Med skola avses i denna lag grundskola, specialskola eller gymnasieskola,
om ej annat är särskilt angivet.
Vad i denna lag sägs om föräldrar skall, om vårdnaden om barnet ej till
kommer föräldrarna eller en av dem, i stället avse den under vars vårdnad
barnet står.
Om undervisning av vissa psykiskt utvecklingsstörda gälla bestämmelser
i lagen den 15 december 1967 (nr 940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecldingsstörda.
2 kap. Om kommunens skolstyrelse och skolchef''
7 §.8
Skolstyrelsen är styrelse för grundskolan och därtill hörande verksam
het.
Har kommunen anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen vara styrelse
även för den skolan och därtill hörande verksamhet.
På framställning av kommunfullmäktige må Konungen besluta, att skol
styrelsen skall vara styrelse även för annan skola än som avses i första och
andra styckena.
^ Paragrafen införd genom denna lag.
® Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247.
» Paragrafen ändrad genom denna la g. Senaste lydelse 1967: 941.
* Rubriken ändrad genom denna lag.
^ Paragrafen ändrad genom denna la g.
JP]
¬
1970 ⬢ Nr 1026
2649
8 §1
På framställning av kommunfullmäktige må Konungen besluta, att sär
skild styrelse skall finnas för del av kommunens gymnasieskola.
Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser, som meddelas
av Konungen eller den myndighet Konungen förordnar.
9 §.
Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets
område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga erforderliga
initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande ut
bildning.
Skolstyrelsen skall vidare
a) i den mån sådant ej tillkommer annan, ombesörja de angelägenheter
avseende skolväsendet i kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning
och verkställighet,
b) tillse, att verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrif
ter, och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten,
c) främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt
d) verka för samarbete mellan hem och skola.
10 §.i
På skolstyrelsen ankommer att besluta i frågor, som avses i 32 § och
34� 37 §§.
Fråga om att förvägra elev i grundskolan eller kommunens gymnasiesko
la befrielse enligt 27 § och fråga om att förvägra någon inträde i sådan
skola på grund av bestämmelserna i 44 och 45 §§ skall prövas av skolsty
relsen, i den mån Konungen ej annorlimda förordnar.
Skolstyrelsen har ock att taga befattning med de ärenden, vilkas hand
läggning enligt särskilda författningar ankommer på styrelsen,
11 §.i
Skolstyrelsen äger att från kommunstyrelsen och kommunens övriga
nämnder samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttran
den och upplysningar, som erfordras för fullgörande av skolstyrelsens upp
gifter.
Skolstyrelsen hör samarbeta med myndigheter och andra, vilkas verk
samhet berör styrelsens.
12§.i
Skolstyrelsen äger för vård och förtecknande överlämna styrelsens pro
tokoll och övriga till dess arkiv hörande handlingar till kommunstyrelsen,
i den mån handlingarna ej erfordras för det löpande arbetet.
13 §.i
Ledamöter och suppleanter i skolstyrelsen väljas av kommunfullmäktige
till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock ej vara
under sju.
Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väl
jande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1, Om förfarandet ^id
sådant proportionellt val är särskilt stadgat.
Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika bestämmas den
ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.
' Paragralen ändrad genom denna l ag.
JP]
¬
o
2650
1970 ⬢ Nr 1026
14 §.i
I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i skolstyrelsen, verkan
av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse skall vad i 7 § kommu
nallagen är stadgat om kommunfullmäktig äga motsvarande tillämpning;
dock må utom personer, som avses i andra stycket av nämnda paragraf, ej
heller skolchefen i kommunen utses till ledamot eller suppleant i styrelsen.
Beträffande skolstyrelsen skall i övrigt vad i 33� 42 §§ kommunallagen
är stadgat rörande kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning. Om
val av ordförande och vice ordförande skall jämväl länsskolnämnden un
derrättas.
15 §.2
Om kommunfullmäktige så besluta, äger skolstyrelsen uppdraga åt sär
skild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i styrelsen, eller
åt ledamot eller suppleant eller åt skolchefen eller annan skolledare eller
tjänsteman hos kommunen att å styrelsens vägnar fatta heslut i vissa grup
per av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges heslut.
Skolstyrelsen må dock ej annorledes än genom samfällt heslut pröva fråga
om meddelande eller återkallande av godkännande enligt 34 § eller göra
framställning eller avgiva yttrande till fullmäktige.
Beslut, vilket fattats på grund av uppdrag som sägs i första stycket, skall
anmälas vid styrelsens nästa sammanträde.
16 §.s
Vid sammanträde med skolstyrelsen eller avdelning av denna skall skol
chefen närvara samt äga rätt att deltaga i överläggningarna men ej i be
sluten och att få sin särskilda mening antecknad till protokollet.
17 §.i
I kommun, som anordnat gymnasieskola, skall skolstyrelsen utse ett eller
flera yrkesråd med uppgift att biträda styrelsen i frågor rörande yrkesin
riktningen av utbildningen i gymnasieskolan.
Yrkesråd skall bestå av minst tre ledamöter. I yrkesråd skola företagare
och anställda vara företrädda.
18 §.^
Vad i 12� 14 §§ stadgas äger icke avseende å skolstyrelsen i Stockholms
kommun. Beträffande nämnda skolstyrelse skola 50 §, 51 § 1 mom. och 52 §
kommunallagen för Stockholm äga tillämpning med iakttagande av att an
talet ledamöter ej må understiga sju samt att skolchefen ej må utses till
ledamot eller suppleant.
Skolchefen i Stoclcholms kommun äger utse en honom underställd skol
ledare att i sitt ställe deltaga i sammanträde på sätt i 16 § sägs.
19 §.i
Skolchefen i kommunen åligger
a) att biträda skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrel
sen vara ledare av skolväsendet i kommunen,
b) att, i den mån sådant enligt 15 § uppdrages åt honom, fatta heslut å
styrelsens vägnar samt
' Paragrafen ändrad genom denna lag.
" Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1967: 319.
® Paragrafen ändrad genom denna lag. � ndringen innebär att andra stycket upphävs.
* Pa ragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776.
JP]
¬
1970 ⬢ Nr 1026
2651
^ c) att taga befattniag med de ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter,
^dlka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på
bonom.
20 §.i
Om olika slag av skolchefer och andra skolledare i kommunen förordnar
Konungen.
3 kap. Om landstmgskommtmens utbildningsnämnd^
20 a §.3
Utbildningsnämnden är styrelse för landstingskommunens gymnasieskola
och därtill hörande verksamhet.
På framställning av landstinget må Konungen besluta, att utbildnings
nämnden skall vara styrelse även för annan skola än någon av f�liande,
nämligen
a) landstingskommunens gymnasieskola,
b) i fråga om utbildningsnämnd som avses i 3 § femte stycket, sådan
skola för vilken nämnden eljest är styrelse.
20 b §.3
På framställning av landstinget må Konungen besluta, att särskild sty
relse skall finnas för del av landstingskommunens gymnasieskola.
Beträffande sådan styrelse skola gälla de bestämmelser, som meddelas
av Konungen eller den myndighet Konungen förordnar,
20 c §.3
Utbildningsnämnden skall beakta den allmänna utvecklingen på skolvä
sendets område, följa tillståndet i landstingskommunens gymnasieskola och
taga erforderliga initiativ för att bereda ungdom i landstingskommunen till
fredsställande utbildning i gymnasieskolan.
Utbildningsnämnden skall vidare
a) i den mån sådant ej tillkommer annan, ombesörja de angelägenheter
avseende landstingskommunens gymnasieskola, vilka äro att hänföra till
förvaltning och verkställighet,
b) tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort
går enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhetlighet
i verksamheten,
c) främja pedagogiska försök och läramas fortbildning samt
d) verka för samarbete mellan hem och skola.
20 d §.3
Fråga om att förvägra elev i landstingskommunens gymnasieskola be
frielse enligt 27 § och fråga om att förvägra någon inträde i sådan skola på
grund av bestämmelserna i 45 och 47 a §§ skall prövas av utbildningsnämn
den, i den mån Konungen ej annorlunda förordnar.
20 e §.3
Utbildningsnämnden äger att från förvaltningsutskottet och landstings
kommunens �vriga nämnder samt dess beredningar och befattningshavare
infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras för fullgörande av
nämndens uppgifter.
^ Paragralen ändrad genom denna lag.
" Rubriken införd genom denna lag.
" Paragrafen införd genom denna l ag.
JP]
¬
(tr
2652
1970 ⬢ Nr 1026
Utbildningsnämnden bör samarbeta med m3nadigbeter och andra, vilkas
verksamhet berör nämndens.
20 f §.i
I den mån ej annat följer av 3 § femte stycket, väljas ledamöter och
suppleanter i utbildningsnämnden av landstinget till det antal landstinget
bestämmer. Antalet ledamöter må dock ej vara under sju. Valet skall vara
proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsva
ra det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall till
lika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring.
Beträffande utbildningsnämnd, som väljes enligt första stycket, skall be
stämmelserna i 17 § ovan samt i 43� 51 §§ och 54 § fjärde stycket lands
tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) äga motsvarande tillämpning.
20 g §.i
Om olika slag av skolledare för landstingskommunens gymnasieskola
förordnar Konungen.
4 kap. Om länsskolnänmden
21 §.
Länsskolnämnden skall ha inseende över skolorna i länet och därtill hö
rande verksamhet.
Därjämte har nämnden att öva tillsyn över undervisningen av skolpliktiga
barn i enskilda skolor och vid sjukvårdsanstalter och barnhem.
22 §.
Länsskolnämnd utgöres av nio ledamöter, som äro bosatta inom länet
och som utses för tre år, räknade från och med den 1 januari året efter det,
då allmänna val av landstingsmän och kommunfullmäktige ägt rum. Av le
damöterna utses två av Konungen, varav en bland företrädare för arbets
givare och en bland företrädare för arbetstagare inom länet, samt en av
skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och fem av landstinget, I Gotlands
län utses fem ledamöter av kommunfullmälctige i Gotlands kommun. Om
fattar annat län kommun, som icke tillhör landstingskommun, utses tre
ledamöter av landstinget och två ledamöter av kommunfullmäktige.
De ledamöter, vilka icke utses av Konungen, skola fylla av Konungen an
givna villkor.
För varje ledamot utses i samma ordning som ledamoten en suppleant.
5 kap. Om undervisningen
23 §.
Varje barn, för vilket gäller skolplikt enligt 30 §, äger rätt att få under
visning i grundskolan,
Skolpliktigt barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan
följa undervisningen i grundskolan äger rätt till undervisning i special
skolan, Fråga om barns rätt till sådan undervisning prövas av lokal sty
relse för specialskolan, sedan föräldrarna fått tillfälle att yttra sig.
Paragrafen införd genom denna lag.
JP]
¬
1970 ⬢ Nr 1026
2653
24 §.
Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1� 9 och fördelade på
lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.
Inom grundskolan anordnas dels olika studievägar, avpassade efter bar
nens studieinriktning, dels ock specialundervisning för sådana barn, vilka ha
svårt att följa den vanliga undervisningen eller anpassa sig till verksamhe
ten i skolan.
För barn, som på grund av lyte, långvarig sjukdom eller liknande omstän
dighet ej kunna deltaga i vanligt skolarbete, anordnas särskild för dem läm
pad undervisning.
25 §.
Studieväg för elev i grundskolan väljes av föräldrarna efter samråd med
eleven och sedan upplysningar lämnats av skolan.
Uttagning till specialundervisning av elev i grundskolan sker genom sko
lans försorg, sedan föräldrarna fått tillfälle att yttra sig.
26 §.
Alla som verka inom grundskolan ha att där främja trivsel och arbets
glädje.
Elev skall visa aktning och lydnad för lärare och annan skolans perso
nal samt eftersträva ett gott förhållande till övriga elever.
Kroppslig bestraffning eller Icränkande behandling av elev må ej före
komma.
27 §.
Elev i grundskolan må på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga
i morgonsamling, om skäl äro därtill.
Elev skall på föräldrarnas begäran befrias från att deltaga i undervisning
i religionskunskap, om eleven tillhör trossamfund, som fått Konungens till
stånd att 1 skolans ställe ombesörja religionsundervisning.
28 §.
För undervisningen i grundskolan må avgift ej uttagas.
28 a §.
Specialskolan omfattar tio årskurser, betecknade 1� 10 och fördelade på
lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt bestämmelser som Ko
nungen meddelar.
Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena om studievägar, spe
cialundervisning och särskild undervisning äga motsvarande tillämpning på
specialskolan.
För elev i specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och
andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling.
För specialskolan äga hestämmelserna i 25� 28 §§ motsvarande tillämp
ning. Fråga om att förvägra elev befrielse enligt 27 § prövas av den lokala
styrelsen.
29 §.i
Ungdomar, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna inträdes-
fordringar, äga i mån av tillgång på plats få undervisning i gymnasieskolan.
Fordringar för inträde 1 gymnasieskolan må betingas endast av utbild
ningens syfte. Om undervisningen och verksamheten i övrigt skola bestäm
melserna i 26, 27 och 28 §§ äga motsvarande tillämpning.
Paragrafen ändrad genom denna lag.
JP]
¬
2654
1970 ⬢ Nr 1026
6 kap. Om skolplikt m. m.
30 §.
För barn, som är bosatt i riket, gäller skolplikt.
Skolplikt inträder med början av höstterminen det kalenderår, då barnet
fyller sju år, och upphör, om den ej fullgjorts dessförinnan, med utgången
av vårterminen det kalenderår, då barnet fyller sexton år.
För barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa un
dervisningen i grundskolan upphör dock skolplikten senast vid utgången
av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sjutton år.
31 §.
Skolpliktiga barn skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej an
nat följer av vad nedan i detta kapitel sägs.
Skolpliktiga barn som på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kunna
följa undervisningen i grundskolan skola deltaga i undervisningen i spe
cialskolan, om ej annat följer av 39 a §.
32 §.
Barn, som ej uppnått skolpliktsåldern men som finnes ha för skolgång er
forderlig mognad, må tillåtas att börja skolgång i grundskolan höstterminen
det kalenderår, då barnet fyller sex år.
Har skolpliktigt barn ej nått den mognad som fordras för att deltaga i un
dervisningen i grundskolan, må dess skolgång med föräldrarnas medgivande
uppskjutas ett år.
Om intagning i vissa fall vartannat år av elever i grundskolan gäller vad
Konungen därom förordnar.
33 §.
Skolplikt må fullgöras i annan offentlig skola än grundskolan eller i en
skild statsunderstödd skola enligt bestämmelser, som utfärdas av Konungen
eller den myndighet Konungen förordnar.
34 §.
I annan enskild skola än i 33 § avses må skolplikt fullgöras, om skolan god
känts för ändamålet. Godkännande skall meddelas, om skolans undervisning
till art, omfattning och allmän inriktning väsentligen motsvarar grundsko
lans och skolan förestås av person, vilken äger erforderlig slucklighet för
undervisningen och är väl lämpad att förestå skola.
Uppfyller skolan ej längre angivna villkor eller finnes, att undervisningen
ej handhaves av lärare med erforderlig skicklighet eller att verksamheten
eljest icke bedrives på tillfredsställande sätt, skall godkännandet återkallas,
om rättelse ej vinnes genom hänvändelse till skolans ledning.
I godkänd skola må barn, som ej uppnått skolpliktsåldern, intagas i års
kurs, som motsvarar årskurs i grundskolan, endast om förutsättning är för
handen, varom sägs i 32 § första stycket.
35 §.
Beredes barn i hemmet eller annorstädes enskild undervisning, som vä
sentligen motsvarar grundskolans, skall barnet befrias från skolgång.
Barn, som befriats från skolgång, må kallas till prövning. Uteblir barnet
utan giltigt förfall eller finnes vid prövningen, att barnet ej fått tillfredsstäl
lande undervisning, och vinnes ej rättelse på annat sätt, skall skolgång åläg
gas barnet.
JP]
¬
1970 ⬢ Nr 1026
2655
36 §.
Skolplikten är fullgjord, då eleven tillfredsställande genomgått årskurs 9 i
grundskolan eller motsvarande årskurs i skola, som sägs i 33 och 34 §§, eller
då eleven vid särskild prövning styrker sig äga motsvarande kunskaper.
� ro med hänsyn till elevens bästa särskilda skäl därtill, må medgivas att
hans skolgång utan hinder av vad i första stycket sägs avslutas med utgången
av vårterminen det kalenderår, då han fyller femton år.
37 §.
Har elev i grundskolan ej före skolpliktens upphörande tillfredsställande
genomgått årskurs 9, må skolgången fullföljas, om han finnes kunna tillgo
dogöra sig undervisningen.
38 §.
Föräldrar till skolpliktigt barn skola övervaka, att barnet fullgör sin skol
gång.
39 §.
Fullgör skolpliktig elev i grundskolan ej sin skolgång och beror underlå
tenheten på tredska av föräldrarna, äger länsskolnämnden vid vite föreläg
ga föräldrarna att hålla eleven i skolan. Beslut härom går i verkställighet
utan hinder av besvär. Följes ej föreläggandet, må nämnden utdöma vitet.
Detta må ej förvandlas till frihetsstraff.
Har åtgärd enligt första stycket ej åsyftad verkan eller äro eljest synner
liga skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att eleven skall hämtas
till skolan med biträde av polismyndighet. Beslut härom går i verkställighet
utan hinder av besvär.
Vad i denna paragraf sägs skall ej äga tillämpning beträffande deltagande
i undervisning, som avses i 24 § tredje stycket.
39 a §.
Bestämmelserna i 32� 39 §§ äga motsvarande tillämpning på barn som
på grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i
grundskolan. Bestämmelserna i 36 och 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan
skola avse årskurs 10 i specialskolan eller i fråga om elev som anges i 28 a §
tredje stycket där avsedd undervisning.
Fråga huruvida skolplikt enligt 30 § tredje stycket gäller för barn efter
utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga
om barn enligt 31 § andra stycket skall deltaga i undervisningen i special
skolan prövas av lokal styrelse för specialskolan. Innan beslut meddelas
skola föräldrarna ha fått tillfälle att yttra sig.
På lokal styrelse för specialskolan ankommer att besluta i frågor som av
ses i 32 och 34� 37 §§.
7 kap. Om elevområden m. m.
40 §.i
För varje kommuns grundskola eller gymnasieskola skall finnas elevom
råde. Om så erfordras, må särskilt elevområde finnas för del av sådan skola.
Elevområde skall omfatta den kommun som handhar skolans förvaltning.
Gra så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig organisation av skol
väsendet, skall i elevområde ingå jämväl en eller flera andra kommuner eller
delar därav.
Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1965: 247.
JP]
\\
¬
2656
1970 ⬢ Nr 1026
41 §.
Om elevområdea beslutar länsskolnämnden, i den mån Konungen ej an
norlunda förordnar. Innan beslut meddelas, skall nämnden inhämta ytt
randen från kommunerna.
Berör frågan kommuner i olika län och kunna länsskolnämnderna icke
enas, skall ärendet hänskjutas till Konungen eller den myndighet Konungen
förordnar.
42 §.
Har Konungen enligt 41 § första stycket förordnat, att länsskolnämnden
ej skall besluta om elevområde, ankommer beslutanderätten på Konungen
eller den myndighet Konungen förordnar.
43 §.
Till elevområde hör den som är kyrkobokförd inom kommun, som ingår
i elevområdet, om ej annat följ er av vad i andra stycket sägs.
Vistas barn i kommun, som ingår i elevområde för grundskola, skall bar
net anses tillhöra elevområdet,
a) om barnet skall kyrkobokföras inom kommunen, men sådan åtgärd ej
hunnit vidtagas,
b) om barnet ej är kyrkobokfört eller saknar stadigvarande vistelseort,
c) om barnet är intaget i barnhem eller liknande anstalt inom kommu
nen eller inackorderats eller eljest för längre tid vistas i enskilt hem där
städes och undervisningen ej ombesörj es av annan, eller
d) om eljest med hänsyn till barnets bästa särskilda skäl äro till att bar
net under vistelsen mottages för undervisning.
Vad nu sagts skall, i det fall elevområde omfattar del av kommun, i stäl
let avse den del som ingår i elevområdet.
44 §.
Barn skall mottagas i den grundskola, till vars elevområde barnet finnes
höra.
� ro särskilda skäl därtill, skall i grundskola mottagas barn, som ej till
hör skolans elevområde.
45 §.i
I kommuns gymnasieskola mottagas bland de inträdessökande, vilka fylla
inträdesfordringarna, i första hand de som tillhöra skolans elevområde samt
de för vilka skolan eljest av särskilda skäl är den lämpligaste.
I andra hand mottagas övriga behöriga inträdessökande, dock ej den
som enligt första stycket skall mottagas i annan skola av samma slag, om
plats kan beredas honom där.
46 §.
1 mom. Har kommun på grund av föreskrift i 44 eller 45 § för undervis
ning mottagit elev, som ej är kyrkobokförd inom kommunen eller, såvitt
avser elev i grundskolan, ej vistas där under förhållanden som i 43 § sägs,
är kommunen berättigad till ersättning för kostnaderna för undervisningen.
Ersättningen skall utgivas av den kommun, inom vilken eleven är kyrko
bokförd; dock skall, om elev som mottagits i grundskola vistas i annan
kommun under förhållanden som i 43 § sägs, denna kommun svara för er
sättningen.
2 jnom.2 Ersättning enligt 1 mom. skall, om kommunerna ej överensskora-
* Paragrafen ändrad genom denna lag .
' Momentet än drat genom denna l ag.
JP]
¬
. 'V
1970 ⬢ Nr 1026
2657
ma om annat, utgå med belopp, som fastställes av länsskolnämnden enligt
av Konungen utfärdade anvisningar.
Har Konungen eller den myndighet Konungen förordnar beträffande viss
undervisning fastställt ersättningsbelopp för elev och läsår eller kurs räk
nat, skall i stället det beloppet tillämpas. I händelse av tvist mellan kommu
nerna om vilket belopp som skall gälla, ankommer det på länsskolnämnden
att efter framställning bestämma ersättningen.
Berör fråga enligt första eller andra stycket kommuner i olika län och
kunna länsskolnämnderna icke enas, skall ärendet hänskjutas till Konungen
eller den myndighet Konungen förordnar.
47 §.
� ro särskilda skäl därtill, äger länsskolnämnden förordna, att för för
valtningen av sådan skola eller del därav, vars elevområde omfattar mera
än en kommun, skall av kommunerna bildas kommunalförbund. Kunna
kommunerna därvid icke enas om förbundsordningen, beslutar länsstyrel
sen efter hörande av länsskolnämnden.
47 a §.i
För varje landstingskommuns gymnasieskola skall finnas elevområde. Om
så erfordras, må särskilt elevområde finnas för del av sådan skola.
Elevområde skall omfatta den landstingskommun som handhar gymnasie
skolans förvaltning. Om så erfordras för att åstadkomma en ändamålsenlig
organisation av skolväsendet skall i elevområde ingå jämväl en eller flera
andra landstingskommuner eller delar därav eller en eller flera kommuner,
som ej ingå i landstingskommun, eller delar av sådan kommun.
Om elevområden enligt första och andra styckena beslutar länsskolnämn
den, i den mån Konungen ej annorlunda förordnar. Innan beslut meddelas,
skall nämnden inhämta yttrande från landstingskommun som beröres. Berör
ärendet kommun, som ej ingår i landstingskommun, skall yttrande inhämtas
från denna kommun.
I övrigt skola 41 § andra stycket, 42 § samt 43 § första och tredje styckena
äga motsvarande tillämpning.
47 b §.i
Bestämmelserna om mottagande av inträdessökande i kommuns gymnasie
skola i 45 § skola äga motsvarande tillämpning på gymnasieskola, som an
ordnats av landstingskommun.
Har landstingskommun på grund av bestämmelse som avses i första styc
ket för undervisning i gymnasieskolan mottagit elev, som ej är kyrkobokförd
inom landstingskommunen, är landstingskommunen berättigad till ersätt
ning för kostnaderna för undervisningen. Ersättningen skall utgivas av den
landstingskommun, inom vilken eleven är kyrkobokförd. � r eleven kyrko
bokförd inom kommun, som ej ingår i landstingskommun, skall ersättningen
utgivas av denna kommun. I övrigt skall 46 § 2 mom. äga motsvarande till-
lämpning.
8 kap. Om kommims och landstingskommuns skyldigheter"
48 §.
Kommun har att anordna grundskola av den omfattning, som erfordras
för mottagande av barn enligt vad i 44 § sägs, samt bestrida de kostnader
härför, vilka ej täckas av andra medel.
s
Paragrafen införd genom denna Jag.
Rubriken ändrad genom denna l ag.
JP]
¬
2658
1970 ⬢ Nr 1026
49 §.i
Kommun eller landstingskommun, som anordnat gj^mnasieskola, skall
svara för de kostnader för skolan, vilka ej täckas av andra medel.
50 §.2
9 kap. Särskilda bestämmelser
51 §.
Mottages i skola, som ej enligt denna lag eller särskilda föreskrifter står
under statlig myndighets inseende eller inspektion, elever under 20 års
ålder, äger den centrala statsmyndighet, till vars arbetsområde skolan
närmast hör, inspektera skolan, om särskild anledning därtill förekom
mer.
Finnes vid inspektion uppenbart, att allvarliga missförhållanden råda
inom skolan, och vinnes ej rättelse genom hänvändelse till skolans ledning,
äger myndigheten att vid vite förbjuda fortsatt verksamhet.
52 §.
� r elevhem knutet till skola, som på grund av andra föreskrifter än de i
denna lag meddelade står under inseende av skolöverstyrelsen, skall jäm
väl elevhemmet stå under överstyrelsens tillsyn.
53 §.3
över beslut av skolstyrelsen eller utbildningsnämnden i fall, som sägs i
10 § första och andra styckena eller 20 d §, må besvär anföras hos länsskol-
nämnden.
Om besvär över skolstyrelsens eller utbildningsnämndens beslut i sådana
mål och ärenden, vilka styrelsen eller nämnden eljest har att handlägga på
grund av föreslcrifter i särskilda författningar, gäller vad i dessa författ
ningar för varje fall finnes stadgat.
Om besvär över annat beslut av skolstyrelsen eller utbildningsnämnden
gäller vad som stadgas i kommunallagen, kommunallagen för Stocldiolm el
ler landstingslagen.
över beslut enligt denna lag av lokal styrelse för specialskolan må besvär
anföras hos länsskolnämnden.
54 §.
över beslut av länsskolnämnd och skolöverstyrelsen må besvär anföras
hos Konungen,
55 §.
Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av
Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971. Närmare föreskrifter som behövs
för ikraftträdandet meddelas av Konungen.
' Paragrafen ändrad genom denna lag.
= Paragrafen upphävd genom 1964: 899.
° Paragrafen ändrad genom denna lag. Senaste lydelse 1969: 776.
JP]
¬
1970 ⬢ Nr 1026
2659
Det alla som vederbör hava sig börsamligen att efterrätta. Till yttermera
⬢\'isso h ava Vi detta med egen hand unders^ivit och med Vårt kungl. sigill
bekräfta låtit.
Stockholms slott den 17 december 1970.
GUSTAF ADOLF
(L.S.)
(Utbildningsdepartementet)
INGVAR C ARLSSON
IJP]
¬