SFS 2020:446 Lag om ändring i skollagen (2010:800)

Du är här: Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 2020:446 Lag om ändring i skollagen (2010:800)
SFS2020-446.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i skollagen (2010:800)

Utfärdad den 4 juni 2020

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)2

dels att 21 kap. ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 12 §§, 2 kap. 2, 3, 13, 18, 20 och 26 §§, 3 kap. 13 §,

4 kap. 16 §, 5 kap. 5, 17, 19 och 22 §§, 15 kap. 14 §, 18 kap. 13 §, 20 kap.
1�7, 9�18, 20�23, 35�37, 38 och 40 §§, 23 kap. 2, 6 och 8 §§, 24 kap. 10 §,
26 a kap. 5 §, 28 kap. 12 §, 29 kap. 3 och 12 §§, bilaga 1 och rubrikerna
närmast före 20 kap. 11 och 20 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast efter 20 kap. 9 och 15 §§ ska lyda ⬝Kommunal

vuxenutbildning på grundläggande nivå och som särskild utbildning på
grundläggande nivå⬝, och ⬝Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå
och som särskild utbildning på gymnasial nivå⬝,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 20 kap. 11 a�11 d och 20 a�

20 c §§, av följande lydelse.

1 kap.
1 §
3 Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet. Utbildning
inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av enskilda enligt 2 kap.
2�6 §§.

Skolväsendet omfattar skolformerna
� förskola,
� förskoleklass,
� grundskola,
� grundsärskola,
� specialskola,
� sameskola,
� gymnasieskola,
� gymnasiesärskola, och
� kommunal vuxenutbildning.
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i

förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan
och vissa särskilda utbildningsformer.

1 Prop. 2019/20:105, bet. 2019/20:UbU22, rskr. 2019/20:300.

2 Senaste lydelse av

21 kap. 1 § 2012:109

21 kap. 16 § 2012:109

21 kap. 4 § 2016:550

21 kap. 18 § 2012:109

21 kap. 5 § 2012:109

21 kap. 20 § 2012:109

21 kap. 5 a § 2012:109

21 kap. 20 a § 2012:109

21 kap. 8 § 2015:482

21 kap. 20 b § 2012:109

21 kap. 10 a § 2015:482

rubriken närmast före 21 kap. 5 § 2012:109

21 kap. 11 § 2012:109

rubriken närmast före 21 kap. 10 a § 2015:482.

3 Senaste lydelse 2015:482.

SFS

2020:446

Publicerad
den

6 juni 2020

background image

2

SFS

12 §4 Lagen är uppdelad i 29 kapitel.

Dessa är
� inledande bestämmelser (1 kap.),
� huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),
� barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),
� kvalitet och inflytande (4 kap.),
� trygghet och studiero (5 kap.),
� åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),
� skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),
� förskolan (8 kap.),
� förskoleklassen (9 kap.),
� grundskolan (10 kap.),
� grundsärskolan (11 kap.),
� specialskolan (12 kap.),
� sameskolan (13 kap.),
� fritidshemmet (14 kap.),
� gymnasieskolan (15�17 a kap.),
� gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),
� kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
� entreprenad och samverkan (23 kap.),
� särskilda utbildningsformer (24 kap.),
� annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),
� tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och ut-

värdering (26 kap.),

� behandling av personuppgifter (26 a kap.),
� Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),

� överklagande (28 kap.), och
� övriga bestämmelser (29 kap.).


2 kap.


2 §5 Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola,
grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxen-
utbildning och fritidshem, om inte annat följer av 4 §.

I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra

kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullgörs
av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs,
lämna de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser
i förskola och i sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga nämn-
derna.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet

om nämnder i kommunallagen (2017:725).

3 §6 En region får vara huvudman för gymnasieskola, gymnasiesärskola
och kommunal vuxenutbildning i den utsträckning som anges i denna lag.

I en region som är huvudman för sådana skolformer som anges i första

stycket ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra regionens upp-
gifter enligt denna lag.

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är föreskrivet

om nämnder i kommunallagen (2017:725).

4 Senaste lydelse 2018:1354.

5 Senaste lydelse 2017:759.

6 Senaste lydelse 2019:947.

2020:446

background image

3

SFS

13 §7 Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och
är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervis-
ning i skolväsendet.

Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på

legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger
som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan eller gymnasie-
särskolan. Detsamma gäller i fråga om speciallärare och specialpedagoger
som är anställda som lärare inom kommunal vuxenutbildning och som
undervisar inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning.

18 §8 Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation
som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det finns något annat särskilt skäl
med hänsyn till eleverna eller barnen, får en annan lärare eller förskollärare
bedriva undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska

1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och
2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som motsvarar den

utbildning som är behörighetsgivande.

En person som avses i första stycket får bedriva undervisning under högst

ett år i sänder. Detta gäller dock inte om undervisningen avser

1. modersmål,
2. ett yrkesämne i
a) gymnasieskolan,
b) gymnasiesärskolan,
c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
d) kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå,

eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbild-

ning.

20 §9 Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller för-
skollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i

skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i

1. modersmål,
2. ett yrkesämne i
a) gymnasieskolan,
b) gymnasiesärskolan,
c) kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, eller
d) kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå,

eller

3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbild-

ning.

Det som anges i andra stycket gäller bara om
1. det saknas sökande som har legitimation,
2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella

ämnet eller på den aktuella kursen, och

3. det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervis-

ningen.

7 Senaste lydelse 2013:823.

8 Senaste lydelse 2011:189.

9 Senaste lydelse 2017:1104.

2020:446

background image

4

SFS

�ven en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt före-

skrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje stycket och den som ska be-
driva undervisning som avses i 17 § får anställas som lärare eller förskol-
lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.

26 §10 En huvudman för kommunal vuxenutbildning får för sina elever an-
ordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

3 kap.


13 §11 I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymna-
sieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning ska betyg
sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag eller annan för-
fattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om undantag från första stycket för fristående skolor med sär-
skild pedagogisk inriktning.

4 kap.


16 §12 I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en skolenhet med
grundskola eller grundsärskola ska företrädare för barnens eller elevernas
vårdnadshavare och företrädare för de anställda ingå som ledamöter. I en
lokal styrelse för en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola eller
kommunal vuxenutbildning ska företrädare för eleverna och företrädare för
de anställda ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller vårdnads-
havarna får inte vara fler än övriga ledamöter.

5 kap.


5 §13 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under
medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.
Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.

17 §14 I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbild-
ning får huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev om

1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda

vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper,

2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,
3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person

för kränkande behandling, eller

4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers

trygghet och studiero.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedel-

bart.

Om det kan antas att någon av förutsättningarna för avstängning enligt

första stycket 2�4 är uppfyllda och beslutet är nödvändigt med hänsyn till
elevernas trygghet och studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstäng-
ning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

10 Senaste lydelse 2015:482.

11 Senaste lydelse 2015:482.

12 Senaste lydelse 2015:482.

13 Senaste lydelse 2015:482.

14 Senaste lydelse 2015:482.

2020:446

background image

5

SFS

19 §15 Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av en elev från
en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller kommunal
vuxenutbildning, om

1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbets-

platsförlagd, och

2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgör-

ingen.

Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedel-

bart.

Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt första

stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av brådskande omstän-
digheter, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

22 §16 Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta föremål som an-
vänds på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en
fara för säkerheten i denna.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första

stycket.

Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.

15 kap.


14 §17 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och
kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola anord-

nad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

18 kap.


13 §18 Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesär-
skolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning som särskild utbild-
ning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesärskola an-

ordnad av kommuner, regioner och enskilda huvudmän.

20 kap.


1 §19 I detta kapitel finns

� allmänna bestämmelser (2�9 §§),
� bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande
nivå (10�15 §§),

� bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och

kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå (16�
23 §§),

� bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

(24�33 §§),

� bestämmelser om betyg (34�41 §§),

15 Senaste lydelse 2015:482.

16 Senaste lydelse 2015:482.

17 Senaste lydelse 2019:947.

18 Senaste lydelse 2019:947.

19 Senaste lydelse 2015:482.

2020:446

background image

6

SFS

� bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och
� bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

2 §20 Målen för den kommunala vuxenutbildningen är att

� vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande,
� vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens

i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin
personliga utveckling,

� den ska ge en god grund för elevernas fortsatta utbildning, och
� den ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetens-

försörjningen till arbetslivet.

Utgångspunkten för utbildningen av en enskild elev ska vara elevens be-

hov och förutsättningar. När det gäller kommunal vuxenutbildning på gym-
nasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på
gymnasial nivå ska de som fått minst utbildning prioriteras.

3 §21 Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen ska tillhandahållas
� på grundläggande nivå,
� på gymnasial nivå,
� som särskild utbildning på grundläggande nivå,
� som särskild utbildning på gymnasial nivå, och
� som svenska för invandrare.

4 §22 Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kun-
skaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar
också till att möjliggöra fortsatta studier.

Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå

som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Särskild utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna kun-

skaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i grundsärskolan ska
ge.

Särskild utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper

på en nivå som motsvarar den som utbildningen på nationella program i
gymnasiesärskolan ska ge.

Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna invandrare

grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen syftar också till
att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter
möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens
modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

5 § Utbildningen bedrivs i form av kurser. Utbildningen på gymnasial nivå
bedrivs även i form av ett gymnasiearbete. Den särskilda utbildningen på
gymnasial nivå bedrivs även i form av ett gymnasiesärskolearbete.

På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning

med gymnasiepoäng.

Inom särskild utbildning på gymnasial nivå betecknas kursernas och

gymnasiesärskolearbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng.

20 Senaste lydelse 2015:482.

21 Senaste lydelse 2015:482.

22 Senaste lydelse 2015:482.

2020:446

background image

7

SFS

6 §23 För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller utbildning på
grundläggande nivå och särskild utbildning på grundläggande nivå. För
varje ämne ska det finnas en ämnesplan när det gäller utbildning på gym-
nasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner, gymnasiepoäng och gymnasie-
särskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner eller ämnes-
planer inte ska finnas eller att gymnasiepoäng eller gymnasiesärskolepoäng
inte ska beräknas för vissa kurser.

7 §24 Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat följer av denna
lag eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 3 kap. 21 §. Det får
dock förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för
eleverna.

Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje

elev inom utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom sär-
skild utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå har för eget bruk och
får behålla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas
mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.
Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kost-
nad för eleverna.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan kostnad ha till-

gång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.
Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna
lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.


9 §25 Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja kursen.

Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska upphöra,

om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller
annars inte gör tillfredsställande framsteg.

Den vars utbildning på grundläggande nivå eller särskilda utbildning på

grundläggande nivå har upphört enligt andra stycket ska på nytt beredas
sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på
gymnasial nivå eller särskilda utbildning på gymnasial nivå har upphört
enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om det finns sär-
skilda skäl för det.

Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört enligt andra

stycket eller som frivilligt avbrutit sådan utbildning ska på nytt beredas
sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för det.

Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap. 17�20 §§.


10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 eller 11 a § har rätt
att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i särskild utbildning på
grundläggande nivå och som önskar det, också får delta i sådan utbildning.

Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen som har

rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i särskild utbildning på
grundläggande nivå och för att motivera dem att delta i sådan utbildning.

23 Senaste lydelse 2012:109.

24 Senaste lydelse 2015:482.

25 Senaste lydelse 2015:482.

2020:446

background image

8

SFS

10 a §26 Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att påbörja
utbildning på grundläggande nivå eller särskild utbildning på grundläggande
nivå erbjuds studie- och yrkesvägledning.

Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och särskild utbildning

på grundläggande nivå


11 § En vuxen har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå från
och med andra kalenderhalvåret det år då han eller hon fyller 20 år, om han
eller hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan, och
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

11 a § En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i särskild utbild-
ning på grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han
eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan syftar till

att ge, och

3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med ut-

vecklingsstörning också ska gälla för vissa andra vuxna.

11 b § Den som har rätt att delta i utbildning enligt 11 eller 11 a § har rätt
att delta i sådan utbildning även i en annan kommun än hemkommunen, om
utbildningen tillhandahålls där.

11 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att rätt enligt 11 eller 11 a § ska inträda tidigare än
vad som anges där.

11 d § Bestämmelserna i 11 §, 11 a § första stycket och 11 b § gäller inte
intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården
ansvarar för deras utbildning.

12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå eller i särskild utbild-
ning på grundläggande nivå har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får
utbildningen tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk
som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med undervisning
eller träning i svenska språket.

13 § En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande nivå eller i
särskild utbildning på grundläggande nivå ska ges in till den sökandes hem
kommun. En sökande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges
i 11 eller 11 a § är uppfyllda.

14 § Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvud-
man, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvud-
mannen. Till ansökan ska ett yttrande fogas där hemkommunen redovisar
sin bedömning av om den sökande uppfyller de villkor som anges i 11 eller
11 a §.

26 Senaste lydelse 2015:482.

2020:446

background image

9

SFS

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den sökande ska

tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen får ta emot den sökande,
även om hemkommunen har bedömt att den sökande inte har rätt att delta i
utbildningen.

15 § En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå eller i sin
särskilda utbildning på grundläggande nivå har en elev som kommer från en
annan kommun, ska få ersättning för sina kostnader för den elevens utbild-
ning från elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har
bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 § andra stycket,
beslut har meddelats att eleven har rätt att delta i utbildningen.

16 §27 Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19, 19 a eller 19 b §
har rätt att delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det. Varje
kommun ska därutöver erbjuda utbildning på gymnasial nivå och särskild
utbildning på gymnasial nivå. Kommunerna ska då sträva efter att erbjuda
utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.

17 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till utbildning på
gymnasial nivå och särskild utbildning på gymnasial nivå samt aktivt verka
för att vuxna i kommunen deltar i sådan utbildning.

18 §28 En region får tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå inom om-
rådena naturbruk och omvårdnad. Efter överenskommelse med en kommun
får regionen tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra
områden.

En region får tillhandahålla särskild utbildning på gymnasial nivå efter

överenskommelse med en kommun.

Behörighet till utbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning på

gymnasial nivå


20 § En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial nivå från och
med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller
hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.
Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket, men

har slutfört utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller lik-
värdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.

20 a § En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i särskild ut-
bildning på gymnasial nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han
eller hon fyller 20 år, om han eller hon

1. är bosatt i landet,
2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och
4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.

27 Senaste lydelse 2016:1184.

28 Senaste lydelse 2019:947.

2020:446

background image

10

SFS

Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första stycket men

har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning och
uppfyller övriga behörighetsvillkor.

Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om personer med utveck-

lingsstörning också ska gälla för vissa andra vuxna.

20 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att behörighet enligt 20 § första stycket eller 20 a §
första stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om behörig-
hetsvillkor.

20 c § Bestämmelserna i 20 § och 20 a § första och andra styckena gäller
inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att Kriminal-
vården ansvarar för deras utbildning.

21 §29 En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå eller i sär-
skild utbildning på gymnasial nivå ska ges in till den sökandes hemkommun.

Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman

ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till den huvudmannen.
Till ansökan ska fogas ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen
åtar sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande
behövs inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare överenskommelse.

Ett åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den sökande

har rätt till utbildning enligt 19 d §. Ett åtagande att svara för kostnaderna
ska också alltid lämnas om den sökande med hänsyn till sina personliga för-
hållanden har särskilda skäl att få delta i utbildning hos den andra huvud-
mannen. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter byter hemkom-
mun.

22 §30 Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå eller
särskild utbildning på gymnasial nivå beslutar om den sökande ska tas emot
till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20 eller

20 a § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19,
19 a eller 19 b §.

En kommun ska ta emot en sökande från en annan kommun och en region

ska ta emot en sökande, om

1. de villkor som anges i 20 eller 20 a § är uppfyllda eller om den sökande

har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

2. hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap.

12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot till utbildning på gymnasial

nivå ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

23 §31 Om den sökande har rätt att delta i utbildning enligt 19, 19 a eller
19 b § innebär ett beslut om mottagande enligt 22 § att den sökande också
antas till utbildningen. I övrigt är det den huvudman som anordnar utbild-
ning på gymnasial nivå eller särskild utbildning på gymnasial nivå som be-
slutar om en sökande ska antas till utbildningen.

29 Senaste lydelse 2017:1104.

30 Senaste lydelse 2019:947.

31 Senaste lydelse 2016:1184.

2020:446

background image

11

SFS

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om urval bland mottagna
sökande.

35 §32 Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gym-
nasiearbete eller gymnasiesärskolearbete.

Inom den del av den särskilda utbildningen på grundläggande nivå som

motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan ska betyg inte sättas. Efter
en avslutad kurs ska i stället ett intyg utfärdas om att eleven har deltagit i
kursen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

ytterligare föreskrifter om betygssättning och om gymnasiearbetet och gym-
nasiesärskolearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära att betyg inte
ska sättas på vissa kurser.

36 §33 Som betyg på utbildning på grundläggande och gymnasial nivå och
i svenska för invandrare ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F
användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D och E.
Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke
godkänt resultat betecknas med F.

Som betyg på särskild utbildning på grundläggande och gymnasial nivå

ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E användas för godkända
resultat. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. För den
elev som inte uppnår betyget E ska ett intyg om att eleven har deltagit i
kursen utfärdas.

37 §34 Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå, i särskild ut-
bildning på grundläggande nivå och i svenska för invandrare ska grundas på
en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskaps-
krav i kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå och i sär-
skild utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av elevens
kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i ämnesplaner.

Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om kunskapskrav.

38 §35 Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen bortses från
enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av sådana krav. Med särskilda
skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden
som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Vid betygssättning inom särskild utbildning på grundläggande och gym-

nasial nivå får en utvecklingsstörning bara beaktas om det finns synnerliga
skäl.

Trots vad som anges i första och andra styckena ska de kunskapskrav som

rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters
föreskrifter alltid uppfyllas.

40 §36 Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxen-
utbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts

32 Senaste lydelse 2015:482.

33 Senaste lydelse 2015:482.

34 Senaste lydelse 2015:482.

35 Senaste lydelse 2015:482.

36 Senaste lydelse 2015:482.

2020:446

background image

12

SFS

betyg på, i gymnasiearbete och i gymnasiesärskolearbete. Detta gäller även
den som tidigare har fått betyg på kursen, gymnasiearbetet eller gymnasie-
särskolearbetet. Den som är elev i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskolan
får dock inte genomgå prövning i en kurs, ett gymnasiearbete eller ett gym-
nasiesärskolearbete om eleven har fått minst betyget E på kursen, gymnasie-
arbetet eller gymnasiesärskolearbetet.

Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella

kursen eller, när det gäller gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete,
utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet eller gymnasie-
särskolearbetet avser.

Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i förhållande

till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller ämnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd

av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om prövning.

23 kap.


2 §37 Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxenut-
bildning och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter
överlämnas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.

6 §38 Om en kommun, en region eller en enskild huvudman överlämnar
uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, regionen
eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som
hör till en lärares undervisningsuppgift.

Kommunen eller regionen får när det gäller kommunal vuxenutbildning

överlämna även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsupp-
gifter som innefattar myndighetsutövning.

8 §39 En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att denna ska
ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet,
kommunal vuxenutbildning eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i
25 kap.

En kommun får också sluta avtal med en region om att regionen ska ta

över ansvaret för kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning
på grundläggande eller gymnasial nivå eller inom kommunal vuxenutbild-
ning som särskild utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå.

24 kap.


10 §40 För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som
motsvarar kommunal vuxenutbildning. För sådan utbildning ansvarar Kri-
minalvården.

26 a kap.


5 §41 Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de sökbe-
gränsningar som avses i 4 § andra stycket denna lag och i 3 kap. 3 § andra
stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter om hälsa i verksamhet
hos en huvudman för

37 Senaste lydelse 2016:761.

38 Senaste lydelse 2019:947.

39 Senaste lydelse 2019:947.

40 Senaste lydelse 2015:482.

41 Senaste lydelse 2018:1354.

2020:446

background image

13

SFS

1. grundsärskola,
2. specialskolan,
3. gymnasiesärskola,
4. kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning
5. gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning,
6. utbildning i gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller

dövblinda eller har en språkstörning, och

7. förskola, förskoleklass eller skola som har begränsats till att avse elever

som är i behov av särskilt stöd.

Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från sökbegräns-

ningen i 3 kap. 3 § andra stycket dataskyddslagen i fråga om personuppgifter
om

1. etniskt ursprung i verksamhet hos en huvudman för sameskolan, och
2. hälsa och etniskt ursprung i verksamhet hos en kommun.


28 kap.


12 §42 Beslut av en kommun eller en region får överklagas hos Skolväsen-
dets överklagandenämnd i fråga om

1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet

till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,
3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upphö-

rande enligt 7 kap. 14 §,

4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §,

10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor

hemma,

6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare önskar enligt

9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra
stycket,

7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap.

14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en
grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 § eller mottagande i första hand
enligt 19 kap. 29 § första stycket,

8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller

7 §,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 §

andra stycket, 22 eller 33 §,

10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxenutbildning

enligt 20 kap. 9 § andra stycket,

11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje

eller fjärde stycket,

12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje

stycket, eller

13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i

29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7�12 får överklagas endast av

barnet, eleven eller den sökande.

42 Senaste lydelse 2019:947.

2020:446

background image

14

SFS

29 kap.


3 §43 De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har rätt till utbild-
ning i gymnasieskola och gymnasiesärskola endast om de har påbörjat
utbildningen innan de fyllt 18 år. De har inte rätt till utbildning i kommunal
vuxenutbildning.

De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt till utbildning

i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola.

De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt till utbildning

i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola och, om
de påbörjar utbildningen innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och gymnasie-
särskola.

12 §44 Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål och
ärenden enligt denna lag.

Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan, gymnasiesärskolan

eller kommunal vuxenutbildning och överklagande av beslut i fråga om
sådan utbildning även om den sökande eller den klagande inte har uppnått
16 års ålder.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.
2. För kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning tillämpas

bestämmelserna i 20 kap. 40 § första gången i fråga om prövningar som
genomförs efter utgången av juni 2021.

3. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som

påbörjas efter den 30 juni 2022.

4. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet gäller bilaga 1 i

den äldre lydelsen.

5. Den som enligt äldre bestämmelser har mottagits eller antagits till

särskild utbildning för vuxna och bedriver studier efter utgången av juni
2020 ska i fortsättningen anses vara mottagen eller antagen till kommunal
vuxenutbildning som särskild utbildning enligt de nya bestämmelserna.

6. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap. 5 § som

avser handels- och administrationsprogrammet ska anses ha ett godkännan-
de för försäljnings- och serviceprogrammet.

På regeringens vägnar

ANNA EKSTR�M

Eva Lenberg

(Utbildningsdepartementet)

43 Senaste lydelse 2019:801.

44 Senaste lydelse 2017:1104.

2020:446

background image

15

SFS

Bilaga 145


Nationella program


Yrkesprogram


Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Försäljnings- och serviceprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet

Högskoleförberedande program


Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

45 Bilagan fick sin nuvarande beteckning genom 2017:620.

2020:446

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.