SFS 1999:180 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 1999:180 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100) 2 dels att 5 kap. 35, 6 a, 8, 1618 och 24 �� samt bilaga 1 och 2 skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 5 kap. 4 d �, av f�ljande lydelse. 5 kap. 3 � Utbildningen i gymnasieskolan skall utg�ras dels av utbildning p� na- tionella program, som �r avsedda att kunna genomg�s p� tre l�s�r, dels av ut- bildning p� specialutformade program, som ocks� �r avsedda att kunna ge- nomg�s p� tre l�s�r, dels av individuella program. Styrelsen f�r utbildningen f�r besluta att utbildningen p� nationella och specialutformade program f�r f�rdelas p� en l�ngre tid �n tre l�s�r. Efter re- geringens medgivande f�r styrelsen besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� kortare tid �n tre l�s�r. Inom de nationella programmen kan finnas utbildningar med olika inrikt- ningar. Dessa kan vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r med- dela n�rmare f�reskrifter om dem. L�rlingsutbildning kan anordnas inom de nationella och specialutformade programmen. Regeringen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om l�rlingsut- bildningen. 4 � De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning p� h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet. Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1. Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om m�jligheterna att f� utbildning p� specialutformade eller individuella pro- gram. 4 a � Ett specialutformat program skall i fr�ga om utbildningens niv� mot- svara ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r fortsatt ut- bildning p� h�gskoleniv� eller f�r yrkesverksamhet. Det kan utformas indi- viduellt f�r en elev eller gemensamt f�r en grupp elever. 1 Prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160. 2 Lagen omtryckt 1997:1212. SFS 1999:180 Utkom fr�n trycket den 20 april 1999 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 1999:180 Styrelsen f�r utbildningen skall fastst�lla en plan f�r varje specialutformat program. Om programmet �r avsett f�r en grupp elever, skall styrelsen �ven fastst�lla programm�l. 4 b � Ett individuellt program kan 1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver till ett nationellt pro- gram eller ett specialutformat program, 2. s�rskilt inriktas mot studier p� ett nationellt eller specialutformat pro- gram (programinriktat individuellt program), 3. g�ra det m�jligt f�r ungdomar att genom l�rlingsutbildning f�rena en anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, 4. avse utbildning f�r udda yrken, och 5. m�ta speciella behov hos eleven. Ett individuellt program som �r av ett s�dant slag som avses i f�rsta stycket 1 och 2 kan utformas f�r en grupp elever. Utbildningen p� ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. I fr�ga om s�dana individuella pro- gram som avses i f�rsta stycket 3 f�r regeringen f�reskriva att utbildningen i skolan skall omfatta minst vissa �mnen. 4 c � Omfattningen av studierna p� nationella och specialutformade pro- gram betecknas med gymnasiepo�ng. Vissa best�mmelser om utbildningens omfattning p� de nationella och specialutformade programmen (po�ngplan) framg�r av bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer f�r meddela f�reskrifter om till�mpningen av po�ngplanen. Utbildningen inom varje �mne sker i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs skall det anges hur m�nga gymnasiepo�ng den omfattar. Efter varje kurs har eleven r�tt att f� betyg. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven �r kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytter- ligare utbildning inom den kursen. 4 d � Elever p� det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samh�llsvetenskapsprogrammet har r�tt till minst 2 150 undervisningstim- mar om 60 minuter och elever p� �vriga nationella program har r�tt till 2 370 timmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om garanterad undervisningstid f�r specialutformade program samt om avsteg fr�n den garanterade undervisningstiden enligt f�rsta stycket. 5 � 3 Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella program f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket f�rut- satt att de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och har godk�nda betyg i svenska alternativt svenska som andraspr�k, engelska och matematik eller p� annat s�tt f�rv�rvat likv�rdiga kunskaper, samt 3 Senaste lydelse 1998:353. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 1999:180 2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller en i f�rh�llande d�rtill likv�rdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB). Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser p� de olika programmen skall anpassas med h�nsyn till elevernas �nskem�l. Detsamma g�ller de olika inriktningarna inom programmen. Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Tv� el- ler flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett nationellt program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�mma att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r vissa utbildningar. 6 a � N�r en kommun erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r kommunen ocks� erbjuda garanti f�r att eleven senare skall tas in p� en ut- bildning med en viss inriktning inom ett nationellt program. Detsamma g�l- ler om ett landsting erbjuder utbildning p� ett nationellt program. Regeringen f�r f�reskriva att en s�dan garanti skall ges inom vissa pro- gram. 8 � Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning p� ett nationellt program enligt 5 � f�rsta stycket �r beh�rig s�kande till en s�dan utbildning var som helst i landet. Av beh�riga s�kande till de nationella program som anordnas i en kom- mun eller f�r ett samverkansomr�de skall i f�rsta hand tas emot de som �r hemmah�rande i den kommun som anordnar utbildningen och de som �r hemmah�rande i en kommun som tillh�r samverkansomr�det f�r utbild- ningen. Med s�dana s�kande som avses i andra stycket skall j�mst�llas 1. de som med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt, 2. de som �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder det s�kta programmet och 3. de som har s�kt till gymnasieskolan ifr�ga under �beropande av att d�r, inom det s�kta programmet, anordnas en utbildning med en nationellt fast- st�lld inriktning som inte erbjuds av hemkommunen. 16 � Den som tagits in p� ett nationellt program i gymnasieskolan och p�- b�rjat det, har r�tt att fullf�lja sin utbildning p� det programmet i kommunen eller inom samverkansomr�det eller, om utbildningen har ett landsting som huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta g�ller �ven om de f�rh�llan- den som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under studietiden. Dessa best�mmelser g�ller ocks� i fr�ga om utbildning med en s�dan in- riktning som avses i 3 � tredje stycket, om eleven har tagits in p� ett program och d�rvid getts garanti f�r att senare bli intagen till en s�dan utbildning. R�tten att fullf�lja utbildningen enligt f�rsta stycket g�ller �ven efter ett studieavbrott p� h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands. Detsamma g�ller i fr�ga om s�dan garanti som avses i andra stycket, om inte skolhuvudmannen </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 1999:180 vid utf�rdandet av garantin gjort uttryckligt f�rbeh�ll mot dess giltighet i h�ndelse av studieavbrott. 17 � En elev, som har tagits in p� ett nationellt program eller p� en utbild- ning med en viss inriktning inom ett s�dant program och p�b�rjat utbild- ningen men som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program- met eller inriktningen d�r den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte programmet eller utbildning med den inriktningen har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en an- nan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. 18 � Elever som �nskar fullf�lja sin utbildning med en s�dan nationellt fastst�lld inriktning inom ett nationellt program som inte erbjuds av deras hemkommun b�r, om det finns plats, f� flytta till gymnasieskolan i en kom- mun eller ett landsting d�r den �nskade utbildningen anordnas. Styrelsen f�r utbildningen i den kommun eller det landsting d�r utbildningen anordnas be- slutar om s�dant mottagande av en elev. Styrelsens beslut f�r inte �verklagas. 24 � I fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig att betala ers�ttning, om det �r fr�ga om 1. ett nationellt program eller utbildning med en nationellt fastst�lld in- riktning inom ett s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, utom d� eleven har tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket 1 och 3 eller 29 �, eller 2. utbildning med en lokalt fastst�lld inriktning inom de nationella pro- grammen. 1. Denna lag tr�der i kraft, om inte annat framg�r nedan, den 1 januari 2000, och skall till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2000. �ldre best�mmelser skall till�mpas p� utbildning som har p�b�rjats f�re den 1 juli 2000. 2. �ndringarna i 5 kap. 4 b � f�rsta och andra stycket, tr�der i kraft den 1 juli 1999. P� regeringens v�gnar INGEGERD W�RNERSSON Magnus Eriksson (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 1999:180 Bilaga 1 Nationella program Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estetiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet Medieprogrammet Naturbruksprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Omv�rdnadsprogrammet Samh�llsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet 2* SFS 1999:179196 </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1999:180 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 1999 Bilaga 2 Po�ngplan f�r nationella och specialutformade program i gymnasieskolan �mne gymnasiepo�ng �mnen som i nedan angiven omfattning ing�r i alla nationella och specialutformade program, (K�rn�mnen) Svenska/Svenska som andraspr�k 200 Engelska 100 Matematik 100 Idrott och h�lsa 100 Samh�llskunskap 100 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Estetisk verksamhet 50 �mnen genom vilka programmet 1 450 f�r sin karakt�r inklusive projekt- arbete om 100 gymnasiepo�ng Individuella val 300 Summa gymnasiepo�ng 2 500 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i skollagen (1985:1100);

utf�rdad den 31 mars 1999.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100)

dels

att 5 kap. 35, 6 a, 8, 1618 och 24 �� samt bilaga 1 och 2 skall ha

f�ljande lydelse,

dels

att det i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 5 kap. 4 d �, av f�ljande

lydelse.

5 kap.

3 �

Utbildningen i gymnasieskolan skall utg�ras dels av utbildning p� na-

tionella program, som �r avsedda att kunna genomg�s p� tre l�s�r, dels av ut-
bildning p� specialutformade program, som ocks� �r avsedda att kunna ge-
nomg�s p� tre l�s�r, dels av individuella program.

Styrelsen f�r utbildningen f�r besluta att utbildningen p� nationella och

specialutformade program f�r f�rdelas p� en l�ngre tid �n tre l�s�r. Efter re-
geringens medgivande f�r styrelsen besluta att utbildningen f�r f�rdelas p�
kortare tid �n tre l�s�r.

Inom de nationella programmen kan finnas utbildningar med olika inrikt-

ningar. Dessa kan vara nationellt eller lokalt fastst�llda. Regeringen f�r med-
dela n�rmare f�reskrifter om dem.

L�rlingsutbildning kan anordnas inom de nationella och specialutformade

programmen. Regeringen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om l�rlingsut-
bildningen.

4 �

De nationella programmen skall vara grund f�r fortsatt utbildning p�

h�gskoleniv� och f�r yrkesverksamhet.

Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 1.
Varje kommun skall informera om de nationella programmen och om

m�jligheterna att f� utbildning p� specialutformade eller individuella pro-
gram.

4 a �

Ett specialutformat program skall i fr�ga om utbildningens niv� mot-

svara ett nationellt program och d�rmed kunna ligga till grund f�r fortsatt ut-
bildning p� h�gskoleniv� eller f�r yrkesverksamhet. Det kan utformas indi-
viduellt f�r en elev eller gemensamt f�r en grupp elever.

Prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160.

Lagen omtryckt 1997:1212.

SFS 1999:180

Utkom fr�n trycket
den 20 april 1999

SFS 1999:180

Styrelsen f�r utbildningen skall fastst�lla en plan f�r varje specialutformat

program. Om programmet �r avsett f�r en grupp elever, skall styrelsen �ven
fastst�lla programm�l.

4 b �

Ett individuellt program kan

1. syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver till ett nationellt pro-

gram eller ett specialutformat program,

2. s�rskilt inriktas mot studier p� ett nationellt eller specialutformat pro-

gram (programinriktat individuellt program),

3. g�ra det m�jligt f�r ungdomar att genom l�rlingsutbildning f�rena en

anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i
gymnasieskolan,

4. avse utbildning f�r udda yrken, och
5. m�ta speciella behov hos eleven.
Ett individuellt program som �r av ett s�dant slag som avses i f�rsta

stycket 1 och 2 kan utformas f�r en grupp elever.

Utbildningen p� ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall

fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. I fr�ga om s�dana individuella pro-
gram som avses i f�rsta stycket 3 f�r regeringen f�reskriva att utbildningen i
skolan skall omfatta minst vissa �mnen.

4 c �

Omfattningen av studierna p� nationella och specialutformade pro-

gram betecknas med gymnasiepo�ng. Vissa best�mmelser om utbildningens
omfattning p� de nationella och specialutformade programmen (po�ngplan)
framg�r av bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer f�r meddela f�reskrifter om till�mpningen av po�ngplanen.

Utbildningen inom varje �mne sker i form av en eller flera kurser. F�r

varje kurs skall det anges hur m�nga gymnasiepo�ng den omfattar.

Efter varje kurs har eleven r�tt att f� betyg. Har eleven enligt detta betyg

minst uppfyllt kurskraven �r kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytter-
ligare utbildning inom den kursen.

4 d �

Elever p� det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och

samh�llsvetenskapsprogrammet har r�tt till minst 2 150 undervisningstim-
mar om 60 minuter och elever p� �vriga nationella program har r�tt till 2 370
timmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om garanterad undervisningstid f�r specialutformade program
samt om avsteg fr�n den garanterade undervisningstiden enligt f�rsta
stycket.

5 �

Varje kommun �r skyldig att erbjuda utbildning p� nationella program

f�r samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 � f�rsta stycket f�rut-
satt att de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande och har

godk�nda betyg i svenska alternativt svenska som andraspr�k, engelska och
matematik eller p� annat s�tt f�rv�rvat likv�rdiga kunskaper, samt

Senaste lydelse 1998:353.

SFS 1999:180

2. inte tidigare har g�tt igenom utbildning p� ett nationellt program i

gymnasieskolan eller en i f�rh�llande d�rtill likv�rdig utbildning eller avlagt
International Baccalaureate (IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet

platser p� de olika programmen skall anpassas med h�nsyn till elevernas
�nskem�l. Detsamma g�ller de olika inriktningarna inom programmen.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i

en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Tv� el-
ler flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning p� ett nationellt
program bildar ett samverkansomr�de f�r den utbildningen. Kommuner som
har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett
samverkansomr�de f�r den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r best�mma

att s�rskilda krav p� f�rkunskaper skall g�lla f�r vissa utbildningar.

6 a �

N�r en kommun erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r

kommunen ocks� erbjuda garanti f�r att eleven senare skall tas in p� en ut-
bildning med en viss inriktning inom ett nationellt program. Detsamma g�l-
ler om ett landsting erbjuder utbildning p� ett nationellt program.

Regeringen f�r f�reskriva att en s�dan garanti skall ges inom vissa pro-

gram.

8 �

Den som av sin hemkommun skall erbjudas gymnasieutbildning p� ett

nationellt program enligt 5 � f�rsta stycket �r beh�rig s�kande till en s�dan
utbildning var som helst i landet.

Av beh�riga s�kande till de nationella program som anordnas i en kom-

mun eller f�r ett samverkansomr�de skall i f�rsta hand tas emot de som �r
hemmah�rande i den kommun som anordnar utbildningen och de som �r
hemmah�rande i en kommun som tillh�r samverkansomr�det f�r utbild-
ningen.

Med s�dana s�kande som avses i andra stycket skall j�mst�llas
1. de som med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l

att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt,

2. de som �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder det s�kta

programmet och

3. de som har s�kt till gymnasieskolan ifr�ga under �beropande av att d�r,

inom det s�kta programmet, anordnas en utbildning med en nationellt fast-
st�lld inriktning som inte erbjuds av hemkommunen.

16 �

Den som tagits in p� ett nationellt program i gymnasieskolan och p�-

b�rjat det, har r�tt att fullf�lja sin utbildning p� det programmet i kommunen
eller inom samverkansomr�det eller, om utbildningen har ett landsting som
huvudman, inom det landstingsomr�det. Detta g�ller �ven om de f�rh�llan-
den som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under studietiden.

Dessa best�mmelser g�ller ocks� i fr�ga om utbildning med en s�dan in-

riktning som avses i 3 � tredje stycket, om eleven har tagits in p� ett program
och d�rvid getts garanti f�r att senare bli intagen till en s�dan utbildning.

R�tten att fullf�lja utbildningen enligt f�rsta stycket g�ller �ven efter ett

studieavbrott p� h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands. Detsamma g�ller i
fr�ga om s�dan garanti som avses i andra stycket, om inte skolhuvudmannen

SFS 1999:180

vid utf�rdandet av garantin gjort uttryckligt f�rbeh�ll mot dess giltighet i
h�ndelse av studieavbrott.

17 �

En elev, som har tagits in p� ett nationellt program eller p� en utbild-

ning med en viss inriktning inom ett s�dant program och p�b�rjat utbild-
ningen men som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det
f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program-
met eller inriktningen d�r den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning.
Erbjuder den nya hemkommunen inte programmet eller utbildning med den
inriktningen har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en an-
nan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.

18 �

Elever som �nskar fullf�lja sin utbildning med en s�dan nationellt

fastst�lld inriktning inom ett nationellt program som inte erbjuds av deras
hemkommun b�r, om det finns plats, f� flytta till gymnasieskolan i en kom-
mun eller ett landsting d�r den �nskade utbildningen anordnas. Styrelsen f�r
utbildningen i den kommun eller det landsting d�r utbildningen anordnas be-
slutar om s�dant mottagande av en elev.

Styrelsens beslut f�r inte �verklagas.

24 �

I fall som avses i 22 och 23 �� r dock hemkommunen inte skyldig att

betala ers�ttning, om det �r fr�ga om

1. ett nationellt program eller utbildning med en nationellt fastst�lld in-

riktning inom ett s�dant program som kommunen sj�lv erbjuder, utom d�
eleven har tagits emot med st�d av 8 � tredje stycket 1 och 3 eller 29 �, eller

2. utbildning med en lokalt fastst�lld inriktning inom de nationella pro-

grammen.

1. Denna lag tr�der i kraft, om inte annat framg�r nedan, den 1 januari

2000, och skall till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2000.
�ldre best�mmelser skall till�mpas p� utbildning som har p�b�rjats f�re den
1 juli 2000.

2. �ndringarna i 5 kap. 4 b � f�rsta och andra stycket, tr�der i kraft den

1 juli 1999.

P� regeringens v�gnar

INGEGERD W�RNERSSON

Magnus Eriksson
(Utbildningsdepartementet)

SFS 1999:180

Bilaga 1

Nationella program

Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiska programmet
Fordonsprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet
Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Omv�rdnadsprogrammet
Samh�llsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

SFS 1999:179196

SFS 1999:180

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1999

Bilaga 2

Po�ngplan f�r nationella och specialutformade program i
gymnasieskolan

�mne

gymnasiepo�ng

�mnen som i nedan angiven omfattning
ing�r i alla nationella och specialutformade
program, (K�rn�mnen)

Svenska/Svenska

som andraspr�k

200

Engelska 100
Matematik 100
Idrott och h�lsa

100

Samh�llskunskap 100
Religionskunskap 50
Naturkunskap 50
Estetisk verksamhet

�mnen genom vilka programmet

1 450

f�r sin karakt�r inklusive projekt-
arbete om 100 gymnasiepo�ng

Individuella val

300

Summa gymnasiepo�ng

2 500

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1999:180 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se