SFS 2002:159 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 2002:159 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

020159.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">         </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den 27 mars 2002. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100) 2 dels att 2 b kap. 10 c � skall upph�ra att g�lla, dels att 2 b kap. 7, 10 a, 10 b och 10 d ��, 9 kap. 2, 6 a8 b, 9, 10, 12, 14 och 17 �� samt 15 kap. 11 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 9 kap. 16 b och 16 c ��, av f�ljande lydelse. 2 b kap. 7 � 3 Utbildning som avses i 6 � skall godk�nnas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och l�rande och kan ligga till grund f�r fortsatt skolg�ng, och 2. den �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet. Utbildning som bedrivs av en godk�nd frist�ende skola som motsvarar grundskolan eller s�rskolan skall godk�nnas, om villkoren enligt f�rsta stycket �r uppfyllda, och om 1. skolan st�r �ppen f�r alla barn som har r�tt till utbildning inom f�r- skoleklassen, med undantag f�r s�dana barn som det skulle medf�ra bety- dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r den frist�- ende skolan, 2. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare, f�rskoll�rare eller fritids- pedagoger som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i fr�ga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av s�dan ut- bildning. 1 Prop. 2001/02:35, bet. 2001/02:UbU7, rskr. 2001/02:184. 2 Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse av 2 b kap. 10 c � 2001:799. 3 Senaste lydelse 1999:321. SFS 2002:159 Utkom fr�n trycket den 16 april 2002 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2002:159 10 a � 4 En frist�ende skola som av Statens skolverk har f�tt godk�nnande att anordna utbildning som motsvarar f�rskoleklassen skall av Skolverket f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 10 b �. Skolverket skall dock inte l�mna n�gon f�rklaring om r�tt till bidrag, om verksamheten skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller om skolan tar ut avgifter i strid med 10 d �. F�r att en frist�ende skola med nystartad utbildning skall ha r�tt till bidrag g�ller att skolan har ans�kt om att bli godk�nd f�re den 1 april kalender�ret innan utbildningen startar. 10 b � 5 Hemkommunen skall till en frist�ende skola som motsvarar grund- skolan eller s�rskolan l�mna bidrag f�r varje elev som deltar i utbildningen. Bidraget skall best�mmas med h�nsyn till skolans �tagande och elevens be- hov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resur- ser till den egna f�rskoleklassen. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r den del av verksam- heten som �verstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om �ret eller f�r elev som tas emot f�re h�stterminen det �r eleven fyller sex �r. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono- miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Om bidraget avser en asyls�kande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omst�ndigheter, skall kommunen i st�llet f�r vad som anges i f�rsta stycket betala det belopp som regeringen har f�reskrivit. 10 d � 6 Utbildning som en frist�ende skola f�r bidrag f�r enligt 10 a � skall vara avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser. F�r den del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om �ret f�r dock skolan ta ut sk�liga avgifter. Sk�liga avgifter f�r ocks� tas ut f�r barn som tas emot f�re h�stterminen det �r d� de fyller sex �r. Skolan f�r inte ta ut avgifter i samband med ans�kan om plats i en utbild- ning som avses i f�rsta stycket. 9 kap. 2 � En frist�ende skola, vars utbildning ger kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�rdigheter som grundskolan, s�rskolan respektive specialskolan skall f�rmedla, skall god- k�nnas, om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 4 Senaste lydelse 1999:321. 5 Senaste lydelse 2001:799. 6 Senaste lydelse 1999:321. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2002:159 3. skolan st�r �ppen f�r alla barn som enligt denna lag har r�tt till utbild- ning inom motsvarande skolform i det offentliga skolv�sendet, med undan- tag f�r s�dana barn vilkas mottagande skulle medf�ra att betydande organi- satoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r ett l�gre elevantal, 5. skolan, om den motsvarar s�rskolan eller specialskolan, bereder eleverna de omsorger som beh�vs, 6. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare, f�rskoll�rare eller fritids- pedagoger som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i fr�ga om utbildningen vid frist�ende skolor och om antagningen till och led- ningen av s�dana skolor. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Ett godk�nnande kan avse vissa �rskurser. 6 a � 7 En godk�nd frist�ende skola som motsvarar s�rskolan skall av Sta- tens skolverk f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i tredje stycket. F�rklaring skall dock inte l�mnas, om skolans verksamhet skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kommun d�r sko- lan �r bel�gen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 �. F�r att en nystartad skola skall ha r�tt till bidrag g�ller att skolan har an- s�kt om att bli godk�nd f�re den 1 april kalender�ret innan skolan startar. Motsvarande g�ller, om en skola har godk�nts f�r utbildning f�r vissa �rs- kurser och ans�ker om att bli godk�nd f�r ytterligare �rskurser. F�r varje elev som genomg�r utbildning motsvarande den som ges i s�r- skolan l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall best�mmas med h�nsyn till skolans �tagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna s�rskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Vad som s�gs i f�rstatredje styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning. Om bidra- get avser en asyls�kande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omst�ndigheter, skall kommunen i st�llet f�r vad som anges i tredje stycket betala det belopp som regeringen har f�reskrivit. 7 � Utbildningen vid frist�ende skolor, som f�r bidrag enligt 6 eller 6 a �, skall vara avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan f�ranleda en obetydlig kostnad f�r eleverna. Eleverna skall ocks� erbjudas kostnadsfria skolm�ltider. 7 Senaste lydelse 2001:799. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2002:159 Skolan f�r inte ta ut avgifter i samband med ans�kan om plats i en utbild- ning som avses i f�rsta stycket. 8 � Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och f�r- digheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�r- digheter som gymnasieskolan skall f�rmedla p� nationella eller specialutfor- made program, skall Statens skolverk f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut- bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ung- domar vilkas mottagande skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r skolan, 4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av- sedd f�r den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i fr�ga om utbildningen vid frist�ende skolor och om antagningen till och led- ningen av s�dana skolor. En f�rklaring enligt f�rsta stycket skall inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kom- mun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kommuner. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. En f�rklaring om r�tt till bidrag skall inneh�lla uppgift om till vilket natio- nellt program i gymnasieskolan som utbildningen i bidragsh�nseende skall h�nf�ras. 8 a � 8 F�r varje elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 8 � l�m- nas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet g�ller endast utbild- ning f�r s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymna- sieutbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade. Om utbildningen i bidragsh�nseende har h�nf�rts till ett s�dant nationellt program som elevens hemkommun anordnar, skall bidraget best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det programmet i de egna gymnasieskolorna. N�r bidraget best�ms skall h�nsyn tas till den frist�ende skolans �tagande och elevens behov. Om en elev har ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono- miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Om elevens hemkommun inte anordnar ett s�dant program som avses i andra stycket, men den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen (l�ges- kommunen) g�r det, skall bidraget best�mmas efter samma grunder som 8 Senaste lydelse 2001:799. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2002:159 l�geskommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det programmet i l�geskommunens gymnasieskolor. Hemkommunen skall ta h�nsyn till den frist�ende skolans �tagande och elevens behov. Om en elev har ett omfat- tande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. I andra fall �n som avses i andra och tredje styckena, skall elevens hem- kommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mt har f�reskrivit. F�r en elev som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d skall kommunen d�rut�ver l�mna ett extra bidrag. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna extra bidrag, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Kommunens skyldighet att l�mna bidrag till skolan g�ller inte, om stats- bidrag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en asyls�kande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande omst�ndigheter, skall kommunen i st�llet f�r vad som anges i andrafj�rde styckena betala det belopp som regeringen har f�reskrivit s�rskilt. 8 b � Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�rdigheter som gymnasies�rskolan skall f�rmedla, skall Statens skolverk f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 c � i fr�ga om utbild- ningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till utbildning i gym- nasies�rskolan, med undantag f�r s�dana ungdomar vilkas mottagande skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r skolan, 4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av- sedd f�r den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i fr�ga om utbildningen vid frist�ende skolor och om antagningen till och led- ningen av s�dana skolor. En f�rklaring enligt f�rsta stycket skall inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kom- mun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kommuner. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. 9 � 9 Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat, skall bidraget enligt 8 c � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�r- jar den 1 januari. 9 Senaste lydelse 1999:887. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2002:159 F�r att en frist�ende skola som avses i 8 eller 8 b � skall ha r�tt till bidrag g�ller att skolan har ans�kt om att bli f�rklarad som bidragsber�ttigad f�re den 1 april kalender�ret innan det �r utbildningen startar. 10 � Utbildningen vid frist�ende skolor, som f�r bidrag enligt 8 �, skall vara avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tids- enlig utbildning. Skolan f�r dock besluta att eleverna skall h�lla sig med en- staka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r ocks� f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Utbildningen vid frist�ende skolor, som f�r bidrag enligt 8 b �, skall vara avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma enstaka in- slag som kan f�ranleda en obetydlig kostnad f�r eleven. Skolan f�r inte ta ut avgifter i samband med ans�kan om plats i en utbild- ning som avses i f�rsta eller andra stycket. 12 � 10 Om en frist�ende skola som avses i 1 och 5 �� inte l�ngre uppfyller kraven f�r godk�nnande och bristerna inte avhj�lps efter p�pekande f�r hu- vudmannen, skall godk�nnandet �terkallas. Detsamma g�ller om en frist�- ende skola trots p�pekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 � att delta i den uppf�ljning och utv�rdering som genomf�rs av Statens skolverk samt riksomfattande prov. Detsamma g�ller ocks� om skolan �sidos�tter sin skyl- dighet att l�mna information om proven. Ett godk�nnande skall ocks� �ter- kallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom f�rskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhj�lps efter p�pekande f�r huvud- mannen. Om verksamheten vid en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 6 eller 6 a � f�r�ndras i s�dan utstr�ckning att det inneb�r p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen, skall r�tten till bidrag �terkallas. R�tten till bidrag skall ocks� �terkallas, om 1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 �, eller 2. skolan inte erbjuder kostnadsfria skolm�ltider. �terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godk�nnande eller om r�tt till bidrag. 14 � Om en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 8 eller 8 b � inte l�ngre uppfyller kraven f�r att f� bidrag och bristerna inte avhj�lps efter p�- pekande f�r huvudmannen, skall f�rklaringen om r�tt till bidrag �terkallas. Detsamma g�ller om en frist�ende skola trots p�pekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 � att delta i den uppf�ljning och utv�rdering som ge- nomf�rs av Statens skolverk. Om verksamheten vid en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 8 eller 8 b � f�r�ndras i s�dan utstr�ckning att det inneb�r p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rlig- 10 Senaste lydelse 2000:875. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2002:159 gande kommuner, skall Statens skolverk �terkalla r�tten till bidrag. R�tten till bidrag skall ocks� �terkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 �. 16 b � Best�mmelserna i 2 kap. 4 och 5 �� om beh�righet och anst�ll- ningsvillkor f�r l�rare, f�rskoll�rare och fritidspedagoger g�ller ocks� f�r frist�ende skolor som �r godk�nda enligt 2 � eller har r�tt till bidrag enligt 8 eller 8 b �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n best�mmelserna i f�rsta stycket. 16 c � Den som vill �verta verksamheten vid en godk�nd frist�ende skola eller en frist�ende skola som har f�rklarats ber�ttigad till bidrag enligt 8 eller 8 b �, skall ans�ka om fortsatt godk�nnande respektive f�rklaring om fort- satt r�tt till bidrag. En s�dan ans�kan skall bifallas, om den som vill �verta verksamheten uppfyller kraven i 9 kap. 2 � f�rsta stycket 2, 8 � f�rsta stycket 2 respektive 8 b � f�rsta stycket 2. �renden enligt f�rsta stycket pr�vas av Statens skolverk. Om �rendet av- ser en frist�ende skola som motsvarar specialskolan pr�vas dock �rendet av styrelsen f�r specialskolan. 17 � Beslut av Statens skolverk i �renden om godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1, 5 eller 12 �, fortsatt godk�nnande enligt 16 c �, r�tt till bidrag eller �terkallande av s�dan r�tt enligt 6, 6 a, 8, 8 b, 12 eller 14 �, eller f�rklaring om fortsatt r�tt till bidrag enligt 16 c � f�r �verklagas hos all- m�n f�rvaltningsdomstol. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola enligt 1 � tredje stycket eller 12 �, eller fortsatt godk�nnande enligt 16 c � f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt- ningsdom s tol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 3, 4 och 16 �� f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Beslut som avses i 3 � f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Beslut som avses i 16 � f�r �verklagas endast av eleven eller f�retr�dare f�r denne. 15 kap. 11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�dana sak- uppgifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som be- h�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om skyldighet f�r huvudmannen f�r en frist�ende skola att l�mna en ekonomisk redovisning �ver verksamheten. Regeringen f�r vidare meddela f�reskrifter om vite f�r den som inte f�ljer best�mmelserna om uppgiftsskyldighet i f�rsta eller andra stycket. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2002:159 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2002 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2002. Best�mmelserna i 2 b kap. 10 b och 10 d �� samt 9 kap. 6 a, 7, 8 a, 9, 10, 12 och 14 �� i sin nya lydelse till- l�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om ber�kning av bidrag och om avgifter f�r kalender�ret 2003. 2. Ett godk�nnande enligt 2 b kap. 7 � eller 9 kap. 2 � som har meddelats f�re ikrafttr�dandet skall forts�tta att g�lla till dess Statens skolverk beslutar om n�got annat. F�r s�dana skolor skall villkoren i 2 b kap. 7 � andra stycket 2 respektive 9 kap. 2 � f�rsta stycket 6 inte till�mpas. 3. En frist�ende skola som vid ikrafttr�dandet har r�tt till bidrag enligt 9 kap. 6 a, 8 eller 8 b � i deras �ldre lydelse har r�tt till bidrag enligt motsva- rande nya best�mmelser till dess Statens skolverk beslutar om n�got annat. F�r s�dana skolor skall villkoren i 9 kap. 8 � f�rsta stycket 4 respektive 8 b � f�rsta stycket 4 inte till�mpas. P� regeringens v�gnar THOMAS �STROS Magnus Eriksson (Utbildningsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i skollagen (1985:1100);

utf�rdad den 27 mars 2002.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100)

dels

att 2 b kap. 10 c � skall upph�ra att g�lla,

dels

att 2 b kap. 7, 10 a, 10 b och 10 d ��, 9 kap. 2, 6 a8 b, 9, 10, 12, 14

och 17 �� samt 15 kap. 11 � skall ha f�ljande lydelse,

dels

att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 9 kap. 16 b och

16 c ��, av f�ljande lydelse.

2 b kap.

7 �

Utbildning som avses i 6 � skall godk�nnas, om

1. den stimulerar varje barns utveckling och l�rande och kan ligga till

grund f�r fortsatt skolg�ng, och

2. den �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som

g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet.

Utbildning som bedrivs av en godk�nd frist�ende skola som motsvarar

grundskolan eller s�rskolan skall godk�nnas, om villkoren enligt f�rsta
stycket �r uppfyllda, och om

1. skolan st�r �ppen f�r alla barn som har r�tt till utbildning inom f�r-

skoleklassen, med undantag f�r s�dana barn som det skulle medf�ra bety-
dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r den frist�-
ende skolan,

2. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare, f�rskoll�rare eller fritids-

pedagoger som har en utbildning avsedd f�r den undervisning de i huvudsak
skall bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning
inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till
eleverna, och

3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i

fr�ga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av s�dan ut-
bildning.

Prop. 2001/02:35, bet. 2001/02:UbU7, rskr. 2001/02:184.

Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse av 2 b kap. 10 c � 2001:799.

Senaste lydelse 1999:321.

SFS 2002:159

Utkom fr�n trycket
den 16 april 2002

SFS 2002:159

10 a �

En frist�ende skola som av Statens skolverk har f�tt godk�nnande

att anordna utbildning som motsvarar f�rskoleklassen skall av Skolverket
f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 10 b �.

Skolverket skall dock inte l�mna n�gon f�rklaring om r�tt till bidrag, om

verksamheten skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i
den kommun d�r skolan �r bel�gen eller om skolan tar ut avgifter i strid med
10 d �.

F�r att en frist�ende skola med nystartad utbildning skall ha r�tt till bidrag

g�ller att skolan har ans�kt om att bli godk�nd f�re den 1 april kalender�ret
innan utbildningen startar.

10 b �

Hemkommunen skall till en frist�ende skola som motsvarar grund-

skolan eller s�rskolan l�mna bidrag f�r varje elev som deltar i utbildningen.
Bidraget skall best�mmas med h�nsyn till skolans �tagande och elevens be-
hov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resur-
ser till den egna f�rskoleklassen.

Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r den del av verksam-

heten som �verstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om �ret eller f�r
elev som tas emot f�re h�stterminen det �r eleven fyller sex �r. Har en elev
ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna
bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono-
miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Om bidraget avser en asyls�kande elev eller en annan elev som vistas i

Sverige under liknande omst�ndigheter, skall kommunen i st�llet f�r vad
som anges i f�rsta stycket betala det belopp som regeringen har f�reskrivit.

10 d �

Utbildning som en frist�ende skola f�r bidrag f�r enligt 10 a � skall

vara avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser.

F�r den del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan eller 525

timmar om �ret f�r dock skolan ta ut sk�liga avgifter. Sk�liga avgifter f�r
ocks� tas ut f�r barn som tas emot f�re h�stterminen det �r d� de fyller sex
�r.

Skolan f�r inte ta ut avgifter i samband med ans�kan om plats i en utbild-

ning som avses i f�rsta stycket.

9 kap.

2 �

En frist�ende skola, vars utbildning ger kunskaper och f�rdigheter som

till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�rdigheter som
grundskolan, s�rskolan respektive specialskolan skall f�rmedla, skall god-
k�nnas, om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

Senaste lydelse 1999:321.

Senaste lydelse 2001:799.

Senaste lydelse 1999:321.

SFS 2002:159

3. skolan st�r �ppen f�r alla barn som enligt denna lag har r�tt till utbild-

ning inom motsvarande skolform i det offentliga skolv�sendet, med undan-
tag f�r s�dana barn vilkas mottagande skulle medf�ra att betydande organi-
satoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r skolan,

4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r ett l�gre

elevantal,

5. skolan, om den motsvarar s�rskolan eller specialskolan, bereder

eleverna de omsorger som beh�vs,

6. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare, f�rskoll�rare eller fritids-

7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i

fr�ga om utbildningen vid frist�ende skolor och om antagningen till och led-
ningen av s�dana skolor.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

Ett godk�nnande kan avse vissa �rskurser.

6 a �

En godk�nd frist�ende skola som motsvarar s�rskolan skall av Sta-

tens skolverk f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i tredje
stycket. F�rklaring skall dock inte l�mnas, om skolans verksamhet skulle
inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kommun d�r sko-
lan �r bel�gen eller skolan tar ut avgifter i strid med 7 �.

F�r att en nystartad skola skall ha r�tt till bidrag g�ller att skolan har an-

s�kt om att bli godk�nd f�re den 1 april kalender�ret innan skolan startar.
Motsvarande g�ller, om en skola har godk�nts f�r utbildning f�r vissa �rs-
kurser och ans�ker om att bli godk�nd f�r ytterligare �rskurser.

F�r varje elev som genomg�r utbildning motsvarande den som ges i s�r-

skolan l�mnas bidrag av hemkommunen. Bidraget skall best�mmas med
h�nsyn till skolans �tagande och elevens behov efter samma grunder som
kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna s�rskolorna. Om
en elev har ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig
att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Vad som s�gs i f�rstatredje styckena g�ller inte de frist�ende skolor f�r

vilka huvudmannen skriftligen har avst�tt fr�n medelstilldelning. Om bidra-
get avser en asyls�kande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under
liknande omst�ndigheter, skall kommunen i st�llet f�r vad som anges i tredje
stycket betala det belopp som regeringen har f�reskrivit.

7 �

Utbildningen vid frist�ende skolor, som f�r bidrag enligt 6 eller 6 a �,

skall vara avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan
kostnad ha tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel
som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma
enstaka inslag som kan f�ranleda en obetydlig kostnad f�r eleverna.
Eleverna skall ocks� erbjudas kostnadsfria skolm�ltider.

Senaste lydelse 2001:799.

SFS 2002:159

Skolan f�r inte ta ut avgifter i samband med ans�kan om plats i en utbild-

ning som avses i f�rsta stycket.

8 �

Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och f�r-

digheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och f�r-
digheter som gymnasieskolan skall f�rmedla p� nationella eller specialutfor-
made program, skall Statens skolverk f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag
som avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast
om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut-

bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ung-
domar vilkas mottagande skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller
ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r skolan,

4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av-

sedd f�r den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag
f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns
n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och

5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i

fr�ga om utbildningen vid frist�ende skolor och om antagningen till och led-
ningen av s�dana skolor.

En f�rklaring enligt f�rsta stycket skall inte l�mnas i fr�ga om utbildning

som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kom-
mun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kommuner.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

En f�rklaring om r�tt till bidrag skall inneh�lla uppgift om till vilket natio-

nellt program i gymnasieskolan som utbildningen i bidragsh�nseende skall
h�nf�ras.

8 a �

F�r varje elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 8 � l�m-

nas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet g�ller endast utbild-
ning f�r s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymna-
sieutbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade.

Om utbildningen i bidragsh�nseende har h�nf�rts till ett s�dant nationellt

program som elevens hemkommun anordnar, skall bidraget best�mmas efter
samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det
programmet i de egna gymnasieskolorna. N�r bidraget best�ms skall h�nsyn
tas till den frist�ende skolans �tagande och elevens behov. Om en elev har
ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna
bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono-
miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Om elevens hemkommun inte anordnar ett s�dant program som avses i

andra stycket, men den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen (l�ges-
kommunen) g�r det, skall bidraget best�mmas efter samma grunder som

Senaste lydelse 2001:799.

SFS 2002:159

l�geskommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det programmet i
l�geskommunens gymnasieskolor. Hemkommunen skall ta h�nsyn till den
frist�ende skolans �tagande och elevens behov. Om en elev har ett omfat-
tande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r
det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

I andra fall �n som avses i andra och tredje styckena, skall elevens hem-

kommun betala det belopp som regeringen eller den myndighet som rege-
ringen best�mt har f�reskrivit. F�r en elev som har ett omfattande behov av
s�rskilt st�d skall kommunen d�rut�ver l�mna ett extra bidrag. Kommunen
�r dock inte skyldig att l�mna extra bidrag, om betydande organisatoriska
eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Kommunens skyldighet att l�mna bidrag till skolan g�ller inte, om stats-

bidrag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs utbildning. Om bidraget avser en
asyls�kande elev eller en annan elev som vistas i Sverige under liknande
omst�ndigheter, skall kommunen i st�llet f�r vad som anges i andrafj�rde
styckena betala det belopp som regeringen har f�reskrivit s�rskilt.

8 b �

Om en frist�ende skola l�mnar utbildning som ger kunskaper och

f�rdigheter som till art och niv� v�sentligen svarar mot de kunskaper och
f�rdigheter som gymnasies�rskolan skall f�rmedla, skall Statens skolverk
f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 c � i fr�ga om utbild-
ningen. F�rklaring f�r dock l�mnas endast om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till utbildning i gym-

nasies�rskolan, med undantag f�r s�dana ungdomar vilkas mottagande
skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter
uppst�r f�r skolan,

4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av-

5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen f�reskriver i

fr�ga om utbildningen vid frist�ende skolor och om antagningen till och led-
ningen av s�dana skolor.

En f�rklaring enligt f�rsta stycket skall inte l�mnas i fr�ga om utbildning

som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kom-
mun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kommuner.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

9 �

Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat, skall

bidraget enligt 8 c � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�r-
jar den 1 januari.

Senaste lydelse 1999:887.

SFS 2002:159

F�r att en frist�ende skola som avses i 8 eller 8 b � skall ha r�tt till bidrag

g�ller att skolan har ans�kt om att bli f�rklarad som bidragsber�ttigad f�re
den 1 april kalender�ret innan det �r utbildningen startar.

10 �

Utbildningen vid frist�ende skolor, som f�r bidrag enligt 8 �, skall

vara avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad
ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs f�r en tids-
enlig utbildning. Skolan f�r dock besluta att eleverna skall h�lla sig med en-
staka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r ocks� f�rekomma enstaka inslag
som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna.

Utbildningen vid frist�ende skolor, som f�r bidrag enligt 8 b �, skall vara

avgiftsfri f�r de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha
tillg�ng till b�cker, skrivmateriel, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs
f�r en tidsenlig utbildning. I verksamheten f�r dock f�rekomma enstaka in-
slag som kan f�ranleda en obetydlig kostnad f�r eleven.

Skolan f�r inte ta ut avgifter i samband med ans�kan om plats i en utbild-

ning som avses i f�rsta eller andra stycket.

12 �

Om en frist�ende skola som avses i 1 och 5 �� inte l�ngre uppfyller

kraven f�r godk�nnande och bristerna inte avhj�lps efter p�pekande f�r hu-
vudmannen, skall godk�nnandet �terkallas. Detsamma g�ller om en frist�-
ende skola trots p�pekande inte iakttar sin skyldighet enligt 11 � att delta i
den uppf�ljning och utv�rdering som genomf�rs av Statens skolverk samt
riksomfattande prov. Detsamma g�ller ocks� om skolan �sidos�tter sin skyl-
dighet att l�mna information om proven. Ett godk�nnande skall ocks� �ter-
kallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen
(2000:873) om registerkontroll av personal inom f�rskoleverksamhet, skola
och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhj�lps efter p�pekande f�r huvud-
mannen.

Om verksamheten vid en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 6

eller 6 a � f�r�ndras i s�dan utstr�ckning att det inneb�r p�tagliga negativa
f�ljder f�r skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen, skall r�tten till
bidrag �terkallas. R�tten till bidrag skall ocks� �terkallas, om

1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 �, eller
2. skolan inte erbjuder kostnadsfria skolm�ltider.
�terkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godk�nnande

eller om r�tt till bidrag.

14 �

Om en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 8 eller 8 b � inte

l�ngre uppfyller kraven f�r att f� bidrag och bristerna inte avhj�lps efter p�-
pekande f�r huvudmannen, skall f�rklaringen om r�tt till bidrag �terkallas.
Detsamma g�ller om en frist�ende skola trots p�pekande inte iakttar sin
skyldighet enligt 13 � att delta i den uppf�ljning och utv�rdering som ge-
nomf�rs av Statens skolverk.

Om verksamheten vid en frist�ende skola som har r�tt till bidrag enligt 8

eller 8 b � f�r�ndras i s�dan utstr�ckning att det inneb�r p�tagliga negativa
f�ljder f�r skolv�sendet i den kommun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rlig-

Senaste lydelse 2000:875.

SFS 2002:159

gande kommuner, skall Statens skolverk �terkalla r�tten till bidrag. R�tten
till bidrag skall ocks� �terkallas, om skolan tar ut avgifter i strid med 10 �.

16 b �

Best�mmelserna i 2 kap. 4 och 5 �� om beh�righet och anst�ll-

ningsvillkor f�r l�rare, f�rskoll�rare och fritidspedagoger g�ller ocks� f�r
frist�ende skolor som �r godk�nda enligt 2 � eller har r�tt till bidrag enligt 8
eller 8 b �.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n best�mmelserna i

f�rsta stycket.

16 c �

Den som vill �verta verksamheten vid en godk�nd frist�ende skola

eller en frist�ende skola som har f�rklarats ber�ttigad till bidrag enligt 8 eller
8 b �, skall ans�ka om fortsatt godk�nnande respektive f�rklaring om fort-
satt r�tt till bidrag. En s�dan ans�kan skall bifallas, om den som vill �verta
verksamheten uppfyller kraven i 9 kap. 2 � f�rsta stycket 2, 8 � f�rsta
stycket 2 respektive 8 b � f�rsta stycket 2.

�renden enligt f�rsta stycket pr�vas av Statens skolverk. Om �rendet av-

ser en frist�ende skola som motsvarar specialskolan pr�vas dock �rendet av
styrelsen f�r specialskolan.

17 �

Beslut av Statens skolverk i �renden om

godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola

enligt 1, 5 eller 12 �,

fortsatt godk�nnande enligt 16 c �,
r�tt till bidrag eller �terkallande av s�dan r�tt enligt 6, 6 a, 8, 8 b, 12

eller 14 �, eller

f�rklaring om fortsatt r�tt till bidrag enligt 16 c � f�r �verklagas hos all-

m�n f�rvaltningsdomstol.

Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden om
godk�nnande eller �terkallande av godk�nnande f�r en frist�ende skola

enligt 1 � tredje stycket eller 12 �, eller

fortsatt godk�nnande enligt 16 c � f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt-

ningsdom

tol.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Beslut av styrelsen f�r utbildningen i �renden som avses i 3, 4 och 16 ��

f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Beslut som avses i
3 � f�r �verklagas endast av barnets v�rdnadshavare. Beslut som avses i 16 �
f�r �verklagas endast av eleven eller f�retr�dare f�r denne.

15 kap.

11 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet f�r skolhuvudmannen att l�mna s�dana sak-
uppgifter om skolverksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som be-
h�vs f�r uppf�ljning och utv�rdering av verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks�

meddela f�reskrifter om skyldighet f�r huvudmannen f�r en frist�ende skola
att l�mna en ekonomisk redovisning �ver verksamheten.

Regeringen f�r vidare meddela f�reskrifter om vite f�r den som inte f�ljer

best�mmelserna om uppgiftsskyldighet i f�rsta eller andra stycket.

SFS 2002:159

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2002

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2002. Best�mmelserna i 2 b kap. 10 b

och 10 d �� samt 9 kap. 6 a, 7, 8 a, 9, 10, 12 och 14 �� i sin nya lydelse till-
l�mpas f�rsta g�ngen i fr�ga om ber�kning av bidrag och om avgifter f�r
kalender�ret 2003.

2. Ett godk�nnande enligt 2 b kap. 7 � eller 9 kap. 2 � som har meddelats

f�re ikrafttr�dandet skall forts�tta att g�lla till dess Statens skolverk beslutar
om n�got annat. F�r s�dana skolor skall villkoren i 2 b kap. 7 � andra
stycket 2 respektive 9 kap. 2 � f�rsta stycket 6 inte till�mpas.

3. En frist�ende skola som vid ikrafttr�dandet har r�tt till bidrag enligt

9 kap. 6 a, 8 eller 8 b � i deras �ldre lydelse har r�tt till bidrag enligt motsva-
rande nya best�mmelser till dess Statens skolverk beslutar om n�got annat.
F�r s�dana skolor skall villkoren i 9 kap. 8 � f�rsta stycket 4 respektive 8 b �
f�rsta stycket 4 inte till�mpas.

P� regeringens v�gnar

THOMAS �STROS

Magnus Eriksson
(Utbildningsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2002:159 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se