SFS 1999:887 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1
Svensk f�rfattningssamling
Lag
om �ndring i skollagen (1985:1100);
utf�rdad den 4 november 1999.
Enligt riksdagens beslut
1
f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100)
2
dels
att 2 kap. 4 och 4 a ��, 5 kap. 4 b, 13, 13 a och 26 �� samt 9 kap. 9 �
skall ha f�ljande lydelse,
dels
att det i lagen skall inf�ras fyra nya paragrafer, 2 kap. 4 b4 d och
7 a ��, av f�ljande lydelse.
2 kap.
4 �
Beh�rig att anst�llas som l�rare, f�rskoll�rare eller fritidspedagog i det
offentliga skolv�sendet utan tidsbegr�nsning �r
1. den som har svensk l�rarexamen, respektive barn- och ungdomspeda-
gogisk examen som regeringen med st�d av 1 kap. 11 � h�gskolelagen
(1992:1434) har meddelat f�reskrifter om, eller motsvarande �ldre utbild-
ning, med huvudsaklig inriktning p� den undervisning anst�llningen avser,
eller
2. den som av H�gskoleverket har f�tt ett beh�righetsbevis enligt vad som
f�reskrivs i 4 a och 4 b ��.
Den som inte �r beh�rig f�r �nd� anst�llas utan tidsbegr�nsning, om det
saknas beh�riga s�kande och om det finns s�rskilda sk�l samt om den s�-
kande har motsvarande kompetens f�r den undervisning som anst�llningen
avser och det dessutom finns sk�l att anta att den s�kande �r l�mpad att sk�ta
undervisningen.
4 a �
Den som har en utl�ndsk l�rarutbildning skall f� ett beh�righetsbe-
vis, om den utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet
motsvarar s�dan pedagogisk utbildning som avses i 4 � 1.
4 b �
Den som har ett annat modersm�l �n svenska, danska, f�r�iska, is-
l�ndska eller norska kan f� ett beh�righetsbevis endast om han eller hon har
de kunskaper i svenska som beh�vs.
4 c �
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela n�rmare f�reskrifter om villkoren f�r ett s�dant beh�righetsbevis som
avses i 4 � f�rsta stycket 2.
1
Prop. 1998/99:110, bet. 1999/2000:UbU5, rskr. 1999/2000:15.
2
Lagen omtryckt 1997:1212.
SFS 1999:887
Utkom fr�n trycket
den 23 november 1999
2
SFS 1999:887
4 d �
Beslut av H�gskoleverket i �renden om utf�rdande av beh�righetsbe-
vis enligt 4 � f�rsta stycket 2 f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol.
Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
7 a �
Kommuner och landsting skall se till att l�rare, f�rskoll�rare och fri-
tidspedagoger som undervisar har n�dv�ndiga insikter i de f�reskrifter som
g�ller f�r det offentliga skolv�sendet, s�rskilt de f�reskrifter som anger m�-
len f�r utbildningen.
5 kap.
4 b �
3
Ett individuellt program skall f�rst och fr�mst f�rbereda eleven f�r
studier p� ett nationellt program eller ett specialutformat program.
Ett individuellt program kan
1. s�rskilt inriktas mot studier p� ett nationellt eller specialutformat pro-
gram (programinriktat individuellt program),
2. g�ra det m�jligt f�r ungdomar att genom l�rlingsutbildning f�rena en
anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i
gymnasieskolan, och
3. m�ta elevers speciella utbildningsbehov.
Ett individuellt program som har ett s�dant syfte som avses i f�rsta stycket
kan utformas f�r en grupp elever.
Ett programinriktat individuellt program skall utformas f�r en grupp
elever.
Utbildningen p� ett individuellt program skall f�lja en plan, som skall
fastst�llas av styrelsen f�r utbildningen. I fr�ga om s�dana individuella pro-
gram som avses i andra stycket 2 f�r regeringen f�reskriva att utbildningen i
skolan skall omfatta minst vissa �mnen.
13 �
Varje kommun �r skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av
specialutformade program eller individuella program f�r de ungdomar i
kommunen som avses i 1 � och som inte har tagits in p� n�got nationellt pro-
gram i gymnasieskolan eller en likv�rdig utbildning eller har avlagt Interna-
tional Baccalaureate (IB). Detsamma g�ller den som har tagits emot p� ett
nationellt program i gymnasieskolan eller till en likv�rdig utbildning men
som har avbrutit utbildningen d�r. I fr�ga om elever fr�n s�rskolan g�ller
skyldigheten dock endast individuella program och endast om eleven vid
pr�vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i s�rskolan, d�rf�r att eleven bed�ms
kunna g� i gymnasieskolan.
Ett erbjudande enligt f�rsta stycket f�r avse utbildning som anordnas av
hemkommunen eller av en annan kommun eller ett landsting. Utbildning
som anordnas av en annan kommun eller ett landsting och som avser en
grupp elever enligt vad som anges i 4 a och 4 b �� f�r erbjudas inom ramen
f�r ett samverkansavtal. Tv� eller flera kommuner som gemensamt erbjuder
utbildning f�r en grupp elever bildar ett samverkansomr�de f�r den utbild-
ningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en
viss utbildning f�r en grupp elever bildar ett samverkansomr�de f�r den ut-
bildningen.
3
Lydelse enligt SFS 1999:180.
3
SFS 1999:887
13 a �
Efter �verenskommelse med en kommun f�r ett landsting anordna
utbildning p� specialutformade och individuella program.
26 �
Regeringen f�r f�reskriva om skyldighet f�r hemkommunerna att be-
tala ers�ttning till den anordnande kommunen f�r s�dan utbildning som av-
ses i 9 och 14 ��. Regeringen f�r vidare f�reskriva om s�dan skyldighet f�r
hemkommunerna n�r det g�ller s�dana individuella program som avses i
4 b � andra stycket 2.
9 kap.
9 �
Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om annat, skall bi-
draget enligt 8 a eller 8 c � ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bi-
drags�r b�rjar den 1 januari.
F�r att en frist�ende skola som avses i 8 eller 8 b � skall ha r�tt till bidrag
g�ller att skolan har ans�kt om att bli f�rklarad som bidragsber�ttigad f�re
den 1 april kalender�ret innan det �r utbildningen startar.
Denna lag tr�der i kraft den 2 januari 2000. Best�mmelserna i 5 kap. 4 b �
till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2000.
P� regeringens v�gnar
INGEGERD W�RNERSSON
Magnus Eriksson
(Utbildningsdepartementet)
Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00
Elanders Gotab, Stockholm 1999
