SFS 2009:1038 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 2009:1038 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i skollagen (1985:1100); utf�rdad den 22 oktober 2009. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100)2 dels att 5 kap. ska upph�ra att g�lla, dels att bilagorna 1 och 2 ska upph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 18 �, 2 kap. 6 �, 9 kap. 8, 8 a och 15 ��, 10 kap. 1 c �, 11 kap. 19, 21 och 24 �� samt 15 kap. 4 och 6 �� ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras ett nytt kapitel, 5 kap., av f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras tre nya paragrafer, 1 kap. 23 � och 9 kap. 15 a och 15 b ��, samt n�rmast f�re 1 kap. 23 � en ny rubrik av f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya bilagor, bilaga 1 och 2, av f�ljande lydelse. 1 Prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8. 2 Lagen omtryckt 1997:1212. Senaste lydelse av 5 kap. 3 � 2000:445 5 kap. 4 � 1999:180 5 kap. 4 a � 1999:180 5 kap. 4 b � 2004:1368 5 kap. 4 c � 1999:180 5 kap. 4 d � 2000:1438 5 kap. 5 � 1999:180 5 kap. 6 a � 1999:180 5 kap. 8 � 1999:180 5 kap. 9 � 2007:304 5 kap. 11 � 2007:304 5 kap. 13 � 1999:887 5 kap. 13 a � 1999:887 5 kap. 14 � 2007:304 5 kap. 16 � 1999:180 5 kap. 17 � 1999:180 5 kap. 18 � 1999:180 5 kap. 24 � 2007:304 5 kap. 26 � 1999:887 5 kap. 27 � 2002:137 5 kap. 28 � 2002:137 5 kap. 30 � 1999:886 5 kap. 31 � 1999:886 5 kap. 31 a � 1999:886 5 kap. 32 � 1999:886 5 kap. 33 � 2007:304 bilaga 1 1999:180 bilaga 2 1999:180. SFS 2009:1038 Utkom fr�n trycket den 10 november 2009 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2009:1038 1 kap. 18 � 3 En hemkommun ska l�pande h�lla sig informerad om hur de ungdo- mar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 �r �r sys- selsatta, i syfte att kunna erbjuda dem l�mpliga individuella �tg�rder. Kommunens skyldighet enligt f�rsta stycket omfattar inte de ungdomar som genomf�r eller har fullf�ljt utbildning p� nationella program i gymna- sieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskola eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om den behandling av personuppgifter som �r n�dv�ndig f�r att kommunen ska kunna genomf�ra sin skyldighet enligt f�rsta stycket. Tillg�ng till studie- och yrkesv�gledning 23 � Huvudmannen ansvarar f�r att elever i grundskolan, gymnasieskolan och specialskolan och i frist�ende skolor som anordnar motsvarande utbild- ning har tillg�ng till s�dan kompetens att elevernas behov av v�gledning in- f�r val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. �ven den som avser att p�b�rja en utbildning ska ha tillg�ng till s�dan v�gledning. 2 kap. 6 � F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesv�gled- ning i det offentliga skolv�sendet ska den s�kande ha en utbildning avsedd f�r s�dan verksamhet. Den som inte uppfyller detta krav f�r anst�llas f�r studie- och yrkesv�g- ledning f�r h�gst ett �r i s�nder. 5 kap. Gymnasieskolan Gymnasieskolans m�lgrupp 1 � Gymnasieskolan �r �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin grund- skoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin gymna- sieutbildning under tiden fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r. I 32 � finns best�mmelser om utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever fr�n den obligatoriska s�rskolan. Detta kapitel g�ller bara f�r ungdomar som �r bosatta i landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r dock meddela f�reskrif- ter om att �ven andra ungdomar ska omfattas av best�mmelserna. Gymnasieskolans roll och syfte 2 � Utbildningen i gymnasieskolan ska utg�ra en bas f�r den nationella och regionala kompetensf�rs�rjningen till arbetslivet och till h�gskole- sektorn. Huvudmannen f�r gymnasieskolan ska samverka med samh�llet i �vrigt. 3 Senaste lydelse 2004:1298. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2009:1038 3 � Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverk- samhet och fortsatta studier, samt f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet. Utbildningen ska i huvudsak bygga p� de kunskaper eleverna har f�tt i grundskolan eller motsvarande utbildning. Eleverna ska ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas. Gymnasieskolans program Nationella och individuella program 4 � Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program, som �r yrkesprogram eller h�gskolef�rberedande program. I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av individuella program. Yrkesprogram och h�gskolef�rberedande program 5 � Yrkesprogrammen ska utg�ra grund f�r yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. De h�gskolef�rberedande programmen ska utg�ra grund f�r fortsatt ut- bildning p� h�gskoleniv�. Alla elever p� yrkesprogram ska inom ramen f�r sin gymnasieutbildning ges m�jlighet att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv�. Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande 6 � Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r- lingsutbildning som avses i 10 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. Ett yrkespro- gram ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet f�r att ett yrkesprogram ska f� anordnas samt om undantag fr�n f�rsta stycket. Rh-anpassad utbildning 7 � F�r ungdomar med ett sv�rt r�relsehinder f�r de kommuner som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. F�r dessa utbildningar g�ller s�rskilda best�mmelser i 5662 ��. Nationella program 8 � De nationella programmen framg�r av bilaga 1. De nationella programmen �r avsedda att fullf�ljas inom tre l�s�r. Styrelsen f�r utbildningen f�r besluta att utbildningen p� nationella pro- gram f�r f�rdelas p� l�ngre tid �n tre l�s�r. Om styrelsen har f�tt tillst�nd till det av regeringen eller en myndighet, f�r den besluta att en utbildning f�r f�rdelas p� kortare tid �n tre l�s�r. Regeringen meddelar f�reskrifter om vil- ken myndighet som avses. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2009:1038 Nationella inriktningar och s�rskilda varianter 9 � Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar och s�rskil- da varianter, som kan b�rja det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. Inriktningarna �r nationella. Fr�gan om en s�rskild variant ska godk�nnas ska pr�vas av en myndighet. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda va- rianter. Gymnasial l�rlingsutbildning 10 � Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial l�rlingsutbildning, som kan b�rja det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. Gymnasial l�rlingsutbildning ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera arbetsplatser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning. Utbildningens omfattning p� nationella program 11 � Utbildningen p� nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. Elever p� yrkesprogram har r�tt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever p� h�gskolef�rberedande program har r�tt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden. 12 � Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymna- siepo�ng. Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen. Examensm�l 13 � F�r varje nationellt program ska det finnas examensm�l som inne- h�ller m�l f�r programmet. Kurser och betyg 14 � Utbildningen inom varje �mne p� nationella program sker i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng kursen omfattar. I utbildningen ska det ocks� ing� ett gymnasiearbete. Efter varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasiearbete ska eleven f� betyg p� kursen och gymnasiearbetet. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven eller n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len, �r </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2009:1038 huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om annat inte f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d av tredje stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en kurs. Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll 15 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r styrelsen f�r utbildningen besluta att en elevs utbildning p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om s�dana avvikelser. I 35 � finns best�mmelser om m�jlighet att vid riksrekryterande utbild- ningar avvika fr�n vad som annars g�ller om utbildningens struktur, inneh�ll och examensm�l. Gymnasieexamen 16 � Utbildningen p� yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut- bildningen p� h�gskolef�rberedande program syftar till en h�gskolef�r- beredande examen. B�da dessa examina kallas gymnasieexamen. F�r elever som har betyg fr�n ett nationellt program som omfattar minst 2 500 gymnasiepo�ng, ska gymnasieexamen utf�rdas om villkoren i 17 eller 18 � �r uppfyllda. 17 � Yrkesexamen ska utf�rdas om en elev som avses i 16 � har godk�nda betyg p� en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som innefattar 1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng i varje �mne, och 2. gymnasiearbetet. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket 1 som ska vara godk�nda och om de andra kurser som ska ing� i de godk�nda betygen f�r respektive yrkesprogram. 18 � H�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas om en elev som avses i 16 � har godk�nda betyg p� utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasie- po�ng och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspr�k om sammanlagt 300 gymnasie- po�ng, 2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepo�ng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng. Gymnasiearbetet ska ing� i de godk�nda betygen. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket som ska vara godk�nda. Individuella program 19 � Individuella program ska f�rbereda eleven f�r studier p� ett nationellt program. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2009:1038 Individuella program kan utformas f�r en grupp elever eller f�r en enskild elev. Om programmet s�rskilt inriktas mot studier p� ett visst nationellt pro- gram (programinriktat individuellt program), ska det utformas f�r en grupp elever. Ett individuellt program kan utformas �ven f�r att 1. g�ra det m�jligt f�r en elev att f�rena en anst�llning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, eller 2. p� annat s�tt m�ta en elevs speciella utbildningsbehov. 20 � Utbildningen p� individuella program ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas, om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen finner att det �r f�renligt med syftet med elevens utbildning. 21 � Utbildningen p� ett individuellt program ska f�lja en plan som beslu- tas av styrelsen f�r utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att utbildningen p� s�dana individuella program som avses i 19 � tredje stycket 1 ska omfatta minst vissa �mnen. Beh�righet Gemensamma beh�righetskrav 22 � F�r de nationella programmen g�ller, ut�ver vad som f�reskrivs i 1 � f�rsta stycket, de ytterligare beh�righetskrav i fr�ga om godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning som f�ljer av 2326 ��. Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r inte l�ngre beh�riga f�r gymnasieskolan. S�rskilda beh�righetskrav f�r nationella program 23 � F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska, engelska och matematik. 24 � F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra �mnen. En s�kande som saknar godk�nt betyg i engelska men uppfyller �vriga be- h�righetskrav ska �nd� anses beh�rig om den s�kande 1. p� grund av speciella personliga f�rh�llanden inte har haft m�jlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundsko- lan eller motsvarande utbildning, och 2. bed�ms ha f�ruts�ttningar att klara studierna p� det s�kta programmet. 25 � En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�rv�r- vat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av beh�righetsreg- lerna anses ha godk�nt betyg i �mnet. Vidare ska vid till�mpningen av beh�- </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2009:1038 righetsreglerna godk�nt betyg i svenska som andraspr�k likst�llas med god- k�nt betyg i svenska. 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om att s�rskilda f�rkunskapskrav ska g�lla f�r vissa utbildningar. Erbjudande av utbildning Kommunens ansvar 27 � Varje kommun ansvarar f�r att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den sj�lv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kom- muner som har ing�tt ett samverkansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l. N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till styrelsen f�r utbildningen i elevens hemkommun. Utbildning anordnad av landsting 28 � Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild- ning �ven p� andra nationella program och p� individuella program. Nationella program 29 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning p� nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och na- tionella inriktningar. 30 � N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program, f�r huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning inom programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program. Individuella program 31 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla ungdomar i kommunen, som �r beh�riga enligt 22 � och som inte har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program eller en likv�rdig utbildning, erbjuds utbildning p� individuella pro- gram. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2009:1038 Hemkommunens ansvar omfattar ocks� ungdomar, som har p�b�rjat n�- gon av de utbildningar som n�mns i f�rsta stycket men som har avbrutit ut- bildningen, om de fortfarande uppfyller beh�righetskraven f�r gymnasiesko- lan. 32 � F�r elever fr�n s�rskolan g�ller hemkommunens ansvar f�r att utbild- ning p� individuella program erbjuds bara om eleven vid pr�vning enligt 6 kap. 7 � inte tas emot i gymnasies�rskolan, d�rf�r att eleven bed�ms kunna g� i gymnasieskolan. Mottagande till nationella program Ans�kan 33 � En ans�kan till ett nationellt program eller till en s�dan nationell in- riktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning, som b�rjar f�r- sta l�s�ret, ska skickas till styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hem- kommun. Avser ans�kan mer �n en utbildning, ska den s�kande ange i vil- ken ordning han eller hon �nskar komma i fr�ga. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till den huvudmannen. Mottagande i f�rsta hand 34 � Av de beh�riga s�kande till s�dan utbildning som avses i 33 � ska huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r hemmah�rande i den anord- nande kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbildningen. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket ska de som �r beh�riga s�kande tas emot i f�rsta hand om de s�kt till 1. s�dan utbildning som avses i 33 � och med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den s�k- ta utbildningen, 3. gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret och �r hemmah�- rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella pro- grammet, 4. ett nationellt program och �beropat att huvudmannen inom det s�kta programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�rsta l�s- �ret, vilken hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och �beropat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt, vilket hemkom- munen inte erbjuder, eller 6. en utbildning f�r vilken det har fattats beslut om riksrekrytering enligt 35 �. Riksrekryterande utbildning 35 � Regeringen eller en myndighet f�r f�r nationella program besluta att det till en viss utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2009:1038 (riksrekrytering). Ett beslut om riksrekrytering f�r inneb�ra att den riksrekry- terande utbildningen i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l f�r av- vika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program. Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses i f�rsta stycket. Regeringen f�r vidare meddela f�reskrifter med villkor f�r att en ut- bildning ska kunna bli riksrekryterande. Mottagande i andra hand 36 � Andra beh�riga s�kande �n de som ska tas emot i f�rsta hand enligt 34 � f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r sedan alla de som ska tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen. Yttrande fr�n hemkommunen 37 � Innan en kommun eller ett landsting tar emot en s�kande som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska yttrande inh�mtas fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrande beh�ver dock inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra sk�l �r on�digt. Beslut om beh�righet och mottagande till ett nationellt program 38 � Styrelsen f�r utbildningen i den anordnande kommunen eller lands- tinget pr�var om en s�kande �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot. �verklagande av beslut om beh�righet och mottagande till nationella program 39 � Beslut enligt 38 � om beh�righet och om mottagande i f�rsta hand f�r �verklagas till Skolv�sendets �verklaganden�mnd av den s�kande. Beslut om mottagande i andra hand f�r inte �verklagas. Mottagande till individuella program Ans�kan 40 � En ans�kan till ett individuellt program som har utformats f�r en grupp elever ska skickas till styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hem- kommun. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till den huvudmannen. Om hem- kommunen inte tillh�r samverkansomr�det f�r utbildningen, ska styrelsen bifoga ett yttrande d�r det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2009:1038 Mottagande 41 � En kommun eller ett landsting som anordnar en utbildning p� ett indi- viduellt program som har utformats f�r en grupp elever �r skyldig att ta emot en s�kande till utbildningen, om den s�kande �r beh�rig enligt 1 � och 22 � andra stycket och h�r hemma i kommunen eller samverkansomr�det f�r ut- bildning eller om hemkommunen har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r utbildningen. Riksrekryterande utbildning 42 � Regeringen eller en myndighet f�r f�r individuella program besluta att utbildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering). Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses. Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Beslut om beh�righet och mottagande till individuellt program 43 � Styrelsen f�r utbildningen i anordnande kommun eller landsting pr�- var om en s�kande till ett individuellt program som utformats f�r en grupp elever �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot. �verklagande av beslut om beh�righet och mottagande till individuella program 44 � Beslut enligt 43 � f�r �verklagas till Skolv�sendets �verklagande- n�mnd av den s�kande. Antagning 45 � Styrelsen f�r utbildningen ansvarar f�r antagningen till de olika ut- bildningar som anordnas av kommunen eller landstinget. I 59 � finns s�rskilda best�mmelser om antagning till Rh-anpassad utbild- ning. Beslut i fr�ga om antagning f�r inte �verklagas. 46 � Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antag- ningsorganisation f�r �ven vara gemensam f�r andra kommuner och lands- ting samt f�r s�dana frist�ende skolor som avses i 9 kap. 8 �. 47 � Regeringen meddelar f�reskrifter om urval mellan beh�riga s�kande. R�tten att fullf�lja utbildningen Nationella program 48 � En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att hos huvudmannen el- ler inom samverkansomr�det fullf�lja sin utbildning p� det p�b�rjade pro- </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2009:1038 grammet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Detsamma g�ller om huvudmannen har l�mnat ett s�dant erbjudande som avses i 30 � i fr�ga om en inriktning eller variant. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under studietiden. R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller ocks� efter ett studieuppeh�ll p� h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands. En s�dan r�tt att fullf�lja utbildningen finns dock inte, om det erbjudande som avses i 30 � n�r det l�mnades f�renades med ett uttryckligt f�rbeh�ll att det inte g�ller vid studieuppeh�ll. 49 � En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in- riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program- met eller den p�b�rjade inriktningen om den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbild- ningen, har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. 50 � Vad som s�gs i 48 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�- b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning eller om huvudmannen har l�mnat ett s�dant erbjudande som avses i 30 � i fr�ga om gymnasial l�rlingsutbildning. Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild- ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju- dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram. Individuella program 51 � Den som har p�b�rjat ett individuellt program har r�tt att fullf�lja ut- bildningen hos huvudmannen enligt den plan som g�llde n�r utbildningen in- leddes. Om eleven har medgivit att planen �ndras, har eleven r�tt att fullf�lja ut- bildningen enligt den �ndrade planen. R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p� h�gst ett �r f�r studier utomlands. Avgiftsfri utbildning 52 � Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri f�r eleverna. De ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel som beh�vs. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna ska h�lla sig med en- staka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r det ocks� finnas enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Interkommunal ers�ttning 53 � En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r utbild- ningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hem- kommun (interkommunal ers�ttning). Detsamma g�ller ett landsting som p� </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2009:1038 ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om interkommunal ers�ttning. 54 � Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer �verens om annat, och annat inte heller f�ljer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ers�ttningen motsvara anordnarens sj�lv- kostnad. N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 36 �, ska ers�ttningen h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild- ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den l�gre kostnaden. N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av regeringen eller en myndighet. Reger- ingen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses. 55 � En elevs hemkommun ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Bac- calaureate (IB). Detta g�ller dock endast utbildning f�r s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning n�r IB-utbild- ningen b�rjade och endast om utbildningsanordnarens avgifter till Interna- tional Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten. Om parterna inte kommer �verens om annat, ska ers�ttning betalas med ett belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av regeringen eller en myn- dighet. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses. Rh-anpassad utbildning M�lgrupp 56 � I denna lag avses med ett sv�rt r�relsehinder ett r�relsehinder som en- samt eller i kombination med annat funktionshinder medf�r att en ungdom 1. f�r att kunna f�lja ett program i gymnasieskolan beh�ver tillg�ng till en skola med Rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och om- v�rdnad i boendet. R�tt till utbildning 57 � Ungdomar som har ett sv�rt r�relsehinder har r�tt att f� utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande, 2. kan p�b�rja utbildningen senast under f�rsta halv�ret det kalender�r de fyller 21 �r, och 3. uppfyller de �vriga beh�righetsvillkor som f�ljer av 2326 ��, n�r det g�ller nationella program. F�rsta stycket 1 g�ller inte utbildning i form av ett individuellt program. F�r att ha r�tt till s�dan utbildning kr�vs att grundskoleutbildningen eller motsvarande har avslutats. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2009:1038 Riksrekrytering 58 � En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot s�kande fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. Beslut om antagning och r�tt till utbildning 59 � Fr�gor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymna- sieskolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning pr�vas av en s�rskild n�mnd. �verklagande av beslut om r�tt till utbildning 60 � N�mndens beslut i fr�ga om antagning eller i �vrigt om r�tt till Rh- anpassad utbildning f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd av den s�kande. Ett beslut f�r dock inte �verklagas om det g�ller placering vid en viss gymnasieskola. Kostnader 61 � Avgifter f�r inte tas ut fr�n eleverna f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet eller habilitering som tillhandah�lls av staten, en kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi. Interkommunal ers�ttning 62 � Hemkommunen ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r boende och omv�rdnad i boendet f�r elever p� Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget eller, i f�rekommande fall hemkommunen, ska betala ers�ttning f�r kostna- der f�r habilitering. Ers�ttningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar f�r verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningar enligt f�rsta stycket. St�d till inackordering 63 � Till elever i gymnasieskolan som beh�ver inackordering p� grund av skolg�ngen ska hemkommunen l�mna ekonomiskt st�d. Denna skyldighet g�ller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand enligt 36 �, 2. elever p� Rh-anpassad utbildning, och 3. utlandssvenska elever som f�r inackorderingstill�gg enligt studie- st�dslagen (1999:1395). Skyldigheten g�ller till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyller 20 �r. St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet. Det ska ges kontant eller p� annat l�mpligt s�tt som ska framg� av beslutet om st�d. Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbe- </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2009:1038 loppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje hel kalender- m�nad som eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre hela tiotal kronor. 9 kap. 8 � 4 Om en frist�ende skola anordnar s�dan utbildning som en kommun enligt 5 kap. f�r anordna inom ramen f�r nationella program i gymnasie- skolan och alla elever ges m�jlighet att inom ramen f�r utbildningen uppn� grundl�ggande beh�righet f�r h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grund- niv�, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. En s�dan f�rklaring f�r dock l�mnas endast om 1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet, 2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut- bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ungdo- mar som skulle ge skolan betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�- righeter om de skulle antas, 4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av- sedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och 5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en- de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i f�rsta stycket 5. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r �ven anordna indi- viduellt program. Skyldighet att ta emot en elev p� ett individuellt program finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer �verens om det bidrag som kommunen ska betala till skolan f�r eleven. Utbildningen ska be- drivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfatt- ning f�r dock minskas om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen finner det f�renligt med syftet f�r utbildningen. En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kom- mun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kommuner. En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning. De best�mmelser i 5 kap. och de f�reskrifter som har meddelats med st�d av och i anslutning till dessa best�mmelser, som ger regeringen, en myndig- het eller styrelsen f�r utbildningen r�tt att g�ra avsteg fr�n vad som annars g�ller f�r utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska till�m- pas p� motsvarande s�tt f�r frist�ende skolor. Detsamma g�ller s�dana in- skr�nkningar i m�jligheterna att anordna vissa utbildningar som kan f�lja av 4 Senaste lydelse 2009:670. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2009:1038 f�reskrifter meddelade med st�d av 5 kap. Huvudmannen f�r utbildningen ska likst�llas med styrelsen f�r utbildningen. Ett beslut om r�tt till bidrag ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt pro- gram i gymnasieskolan som utbildningen motsvarar. Beslutet ska dessutom i vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild- ningen motsvarar. Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall en inrikt- ning ska anges i beslutet. 8 a � 5 F�r varje elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 8 � l�mnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet g�ller endast ut- bildning f�r de elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasie- utbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade. Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�romedel och utrustning, 3. elevv�rd och h�lsov�rd, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun- dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Om utbildningen enligt beslutet om r�tt till bidrag motsvarar ett nationellt program eller en nationell inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�r- delning av resurser till det programmet eller den inriktningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska betala, om eleven har antagits till en utbildning som enligt beslutet om r�tt till bidrag motsvarar ett program eller en nationell inriktning eller en s�rskild variant som kom- munen inte erbjuder. Kommunen ska vid till�mpningen av s�dana f�reskrif- ter �ven beakta tredje stycket. F�r en elev som genomg�r utbildning p� ett individuellt program ska elev- ens hemkommun betala det belopp som �verenskommits med den frist�ende skolan. Kommunens skyldighet att l�mna bidrag till skolan g�ller inte, om statsbi- drag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kom- munens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andrafj�rde styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en frist�ende skola. 15 � N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola, ska huvudmannen f�r skolan snarast l�mna uppgift om detta till styrelsen f�r ut- 5 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde stycket upph�vs. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2009:1038 bildningen i elevens hemkommun. Detsamma g�ller n�r en elev b�rjar eller slutar vid en s�dan skola som avses i 8 �. I 3 kap. 14 � finns f�reskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av fr�nvaro. 15 a � En ans�kan om att antas till en utbildning som anordnas f�r en grupp elever vid en frist�ende skola som avses i 8 � ska skickas till styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hemkommun. Avser ans�kan mer �n en ut- bildning, ska den s�kande ange i vilken ordning han eller hon �nskar komma i fr�ga. Styrelsen ska omedelbart s�nda ans�kan vidare till huvudmannen f�r den frist�ende skolan. 15 b � En frist�ende skola som avses i 8 � ska till�mpa de best�mmelser i lag eller f�rordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som g�ller f�r gymnasieskolor med kommunal huvudman. 10 kap. 1 c � En kommun ska l�mna bidrag till en riksinternatskola f�r en elev som inte �r att anse som utlandssvensk. Best�mmelserna i 9 kap. 6 � om bidrag till frist�ende skolor ska d� till�mpas i fr�ga om elever som g�r i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och best�mmelserna i 9 kap. 8 a och 9 �� i fr�ga om elever som g�r i den del som motsvarar gymnasie- skolan. Om eleven g�r en utbildning som leder fram till International Bac- calaureate (IB) ska best�mmelserna i 5 kap. 55 � till�mpas. 11 kap. 19 � Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i gymnasial vuxenut- bildning om han eller hon �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor, 1. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, el- ler 2. n�r han eller hon slutf�rt utbildning p� ett nationellt program eller lik- v�rdig utbildning i gymnasieskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att ocks� den som inte �r bosatt i landet ska vara beh�rig att delta i gymnasial vuxenutbildning och att beh�righet enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges i f�rsta stycket 1. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och urval mellan beh�riga s�kan- de. Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi- nalv�rdsanstalt. 21 � 6 Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning ska ans�ka om detta hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun. 6 Senaste lydelse 2009:129. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2009:1038 Om ans�kan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller l�ter anordna, ska styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till styrelsen f�r utbildningen d�r. Till en s�dan ans�kan ska styrelsen foga ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �ver- enskommelse �r on�digt. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om n�r ett ytt- rande inte beh�ver fogas till en ans�kan. Ett �tagande att svara f�r kostnaderna ska alltid l�mnas, om den s�kande med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i en annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning. I ett s�dant fall ska 5 kap. 63 � till�mpas p� motsvarande s�tt f�r ungdomar fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r d� ungdomarna fyller 20 �r. 24 � 7 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet f�r en kommun att betala ers�ttning f�r gym- nasial vuxenutbildning till den kommun eller det landsting som anordnar ut- bildningen. Hemkommunen ska i s�dana fall l�mna st�d till inackordering enligt 5 kap. 63 � till ungdomar fram till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r d� ungdomarna fyller 20 �r. 15 kap. 4 � 8 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet inom det offentliga skolv�sendet. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag. Undantag f�r g�ras �ven fr�n andra best�mmelser i denna lag f�r att m�j- ligg�ra en f�rs�ksverksamhet med s�dan utbildning i gymnasieskolan som inte utg�rs av utbildning p� nationella eller individuella program. 6 � Regeringen f�r trots f�reskrifterna i 4 kap. 4 �, 5 kap. 52 �, 11 kap. 5 � och 13 kap. 8 � meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill genom- g� s�rskilt anordnad pr�vning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning f�r invandrare att betala en avgift som tillfaller huvudmannen f�r utbildningen. 7 Senaste lydelse 2009:129. 8 Senaste lydelse 2007:1350. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2009:1038 Bilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anl�ggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet V�rd- och omsorgsprogrammet H�gskolef�rberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samh�llsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2009:1038 Bilaga 2 Po�ngplan f�r nationella program i gymnasieskolan �mne gymnasiepo�ng De �mnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ing� i de nationella programmen (gymnasiegemensamma �mnen). Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspr�k 100 Engelska 100 Matematik 100 Idrott och h�lsa 100 Historia 50 Samh�llskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 H�gskolef�rberedande program Svenska eller svenska som andraspr�k 300 Engelska 200 Matematik 100/200/300 * Idrott och h�lsa 100 Historia 50/100/200 ** Samh�llskunskap 100/200 *** Religionskunskap 50 Naturkunskap 100 **** �mnen genom vilket programmet f�r sin karakt�r Yrkesprogram 1 600 H�gskolef�rberedande program 950/1 050/1 100 ***** Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepo�ng 2 500 *Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samh�lls- vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300. **Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samh�llsvetenskaps- och naturveten- skapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200. ***Ekonomiprogrammet 200 och �vriga program 100. ****P� naturvetenskapsprogrammet ers�tts naturkunskap med karakt�rs- �mnena biologi, fysik och kemi och p� teknikprogrammet med karak- t�rs�mnena fysik och kemi. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2009:1038 Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009 *****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samh�llsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 mars 2010. Best�mmelserna ska till�mpas p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. F�r utbildning som p�b�r- jats tidigare ska �ldre best�mmelser alltj�mt till�mpas, om inte annat f�ljer av 2. 2. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om i vilka fall och p� vilket s�tt elever som p�b�rjat sin ut- bildning f�re den 1 juli 2011 och som fullf�ljer denna senare �n tre �r fr�n det att den p�b�rjades, ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som g�ller f�r utbildning som p�b�rjats efter den 1 juli 2011. 3. En f�rklaring om r�tt till bidrag enligt 9 kap. 8 � i dess �ldre lydelse ska upph�ra att g�lla f�r utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. Efter an- s�kan av en frist�ende skola som f�rklarats ber�ttigad till bidrag enligt 9 kap. 8 � i dess �ldre lydelse, f�r Statens skolinspektion, genom en f�renk- lad pr�vning, f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag enligt best�mmelsen i dess nya lydelse. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om den f�renklade pr�vningen. 4. En f�rklaring om r�tt till bidrag enligt 9 kap. 8 � i dess �ldre lydelse f�r utbildning som p�b�rjas f�re den 1 juli 2011 ska upph�ra att g�lla senast den 1 juli 2013. P� regeringens v�gnar JAN BJ�RKLUND Claes M�rtensson (Utbildningsdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i skollagen (1985:1100);

utf�rdad den 22 oktober 2009.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om skollagen (1985:1100)2

dels att 5 kap. ska upph�ra att g�lla,
dels att bilagorna 1 och 2 ska upph�ra att g�lla,
dels att 1 kap. 18 �, 2 kap. 6 �, 9 kap. 8, 8 a och 15 ��, 10 kap. 1 c �,

11 kap. 19, 21 och 24 �� samt 15 kap. 4 och 6 �� ska ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras ett nytt kapitel, 5 kap., av f�ljande lydelse,
dels att det i lagen ska inf�ras tre nya paragrafer, 1 kap. 23 � och 9 kap.

15 a och 15 b ��, samt n�rmast f�re 1 kap. 23 � en ny rubrik av f�ljande
lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras tv� nya bilagor, bilaga 1 och 2, av

f�ljande lydelse.

1 Prop. 2008/09:199, bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8.

2 Lagen omtryckt 1997:1212.
Senaste lydelse av
5 kap. 3 � 2000:445
5 kap. 4 � 1999:180
5 kap. 4 a � 1999:180
5 kap. 4 b � 2004:1368
5 kap. 4 c � 1999:180
5 kap. 4 d � 2000:1438
5 kap. 5 � 1999:180
5 kap. 6 a � 1999:180
5 kap. 8 � 1999:180
5 kap. 9 � 2007:304
5 kap. 11 � 2007:304
5 kap. 13 � 1999:887
5 kap. 13 a � 1999:887
5 kap. 14 � 2007:304
5 kap. 16 � 1999:180
5 kap. 17 � 1999:180
5 kap. 18 � 1999:180
5 kap. 24 � 2007:304
5 kap. 26 � 1999:887
5 kap. 27 � 2002:137
5 kap. 28 � 2002:137
5 kap. 30 � 1999:886
5 kap. 31 � 1999:886
5 kap. 31 a � 1999:886
5 kap. 32 � 1999:886
5 kap. 33 � 2007:304
bilaga 1 1999:180
bilaga 2 1999:180.

SFS 2009:1038

Utkom fr�n trycket
den 10 november 2009

SFS 2009:1038

1 kap.

18 �

En hemkommun ska l�pande h�lla sig informerad om hur de ungdo-

mar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 �r �r sys-
selsatta, i syfte att kunna erbjuda dem l�mpliga individuella �tg�rder.

Kommunens skyldighet enligt f�rsta stycket omfattar inte de ungdomar

som genomf�r eller har fullf�ljt utbildning p� nationella program i gymna-
sieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskola eller
motsvarande utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om den behandling av personuppgifter som �r n�dv�ndig f�r att
kommunen ska kunna genomf�ra sin skyldighet enligt f�rsta stycket.

Tillg�ng till studie- och yrkesv�gledning

23 �

Huvudmannen ansvarar f�r att elever i grundskolan, gymnasieskolan

och specialskolan och i frist�ende skolor som anordnar motsvarande utbild-
ning har tillg�ng till s�dan kompetens att elevernas behov av v�gledning in-
f�r val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. �ven
den som avser att p�b�rja en utbildning ska ha tillg�ng till s�dan v�gledning.

2 kap.

6 �

F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesv�gled-

ning i det offentliga skolv�sendet ska den s�kande ha en utbildning avsedd
f�r s�dan verksamhet.

Den som inte uppfyller detta krav f�r anst�llas f�r studie- och yrkesv�g-

ledning f�r h�gst ett �r i s�nder.

5 kap. Gymnasieskolan

Gymnasieskolans m�lgrupp

1 �

Gymnasieskolan �r �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin grund-

skoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin gymna-
sieutbildning under tiden fram till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r
de fyller 20 �r.

I 32 � finns best�mmelser om utbildning i gymnasieskolan f�r vissa elever

fr�n den obligatoriska s�rskolan.

Detta kapitel g�ller bara f�r ungdomar som �r bosatta i landet. Regeringen

eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r dock meddela f�reskrif-
ter om att �ven andra ungdomar ska omfattas av best�mmelserna.

Gymnasieskolans roll och syfte

2 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska utg�ra en bas f�r den nationella

och regionala kompetensf�rs�rjningen till arbetslivet och till h�gskole-
sektorn. Huvudmannen f�r gymnasieskolan ska samverka med samh�llet i
�vrigt.

3 Senaste lydelse 2004:1298.

SFS 2009:1038

3 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverk-

samhet och fortsatta studier, samt f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet.

Utbildningen ska i huvudsak bygga p� de kunskaper eleverna har f�tt i

grundskolan eller motsvarande utbildning.

Eleverna ska ha inflytande �ver hur deras utbildning utformas.

Gymnasieskolans program

Nationella och individuella program

4 �

Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program, som �r

yrkesprogram eller h�gskolef�rberedande program.

I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av individuella program.

Yrkesprogram och h�gskolef�rberedande program

5 �

Yrkesprogrammen ska utg�ra grund f�r yrkesverksamhet och fortsatt

yrkesutbildning.

De h�gskolef�rberedande programmen ska utg�ra grund f�r fortsatt ut-

bildning p� h�gskoleniv�.

Alla elever p� yrkesprogram ska inom ramen f�r sin gymnasieutbildning

ges m�jlighet att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning
som p�b�rjas p� grundniv�.

Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande

6 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r-

lingsutbildning som avses i 10 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. Ett yrkespro-
gram ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet f�r att
ett yrkesprogram ska f� anordnas samt om undantag fr�n f�rsta stycket.

Rh-anpassad utbildning

7 �

F�r ungdomar med ett sv�rt r�relsehinder f�r de kommuner som

regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola
med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola.

F�r dessa utbildningar g�ller s�rskilda best�mmelser i 5662 ��.

Nationella program

8 �

De nationella programmen framg�r av bilaga 1.

De nationella programmen �r avsedda att fullf�ljas inom tre l�s�r.
Styrelsen f�r utbildningen f�r besluta att utbildningen p� nationella pro-

gram f�r f�rdelas p� l�ngre tid �n tre l�s�r. Om styrelsen har f�tt tillst�nd till
det av regeringen eller en myndighet, f�r den besluta att en utbildning f�r
f�rdelas p� kortare tid �n tre l�s�r. Regeringen meddelar f�reskrifter om vil-
ken myndighet som avses.

SFS 2009:1038

Nationella inriktningar och s�rskilda varianter

9 �

Inom de nationella programmen kan det finnas inriktningar och s�rskil-

da varianter, som kan b�rja det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret.

Inriktningarna �r nationella. Fr�gan om en s�rskild variant ska godk�nnas

ska pr�vas av en myndighet. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken
myndighet som avses.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som

ska finnas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r
meddela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda va-
rianter.

Gymnasial l�rlingsutbildning

10 �

Inom yrkesprogrammen kan det finnas gymnasial l�rlingsutbildning,

som kan b�rja det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret.

Gymnasial l�rlingsutbildning ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera

arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning.

Utbildningens omfattning p� nationella program

11 �

Utbildningen p� nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.

Elever p� yrkesprogram har r�tt till minst 2 430 undervisningstimmar om

60 minuter och elever p� h�gskolef�rberedande program har r�tt till minst
2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad undervisningstid).

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden.

12 �

Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymna-

siepo�ng.

Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen.

Examensm�l

13 �

F�r varje nationellt program ska det finnas examensm�l som inne-

h�ller m�l f�r programmet.

Kurser och betyg

14 �

Utbildningen inom varje �mne p� nationella program sker i form av

en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng
kursen omfattar. I utbildningen ska det ocks� ing� ett gymnasiearbete.

Efter varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasiearbete ska eleven

f� betyg p� kursen och gymnasiearbetet. Har eleven enligt detta betyg minst
uppfyllt kurskraven eller n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len, �r

SFS 2009:1038

huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag,
om annat inte f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d av tredje stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en
kurs.

Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll

15 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r styrelsen f�r utbildningen besluta att

en elevs utbildning p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n
vad som annars g�ller f�r programmet. Regeringen eller den myndighet som
regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om s�dana avvikelser.

I 35 � finns best�mmelser om m�jlighet att vid riksrekryterande utbild-

ningar avvika fr�n vad som annars g�ller om utbildningens struktur, inneh�ll
och examensm�l.

Gymnasieexamen

16 �

Utbildningen p� yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut-

bildningen p� h�gskolef�rberedande program syftar till en h�gskolef�r-
beredande examen. B�da dessa examina kallas gymnasieexamen.

F�r elever som har betyg fr�n ett nationellt program som omfattar minst

2 500 gymnasiepo�ng, ska gymnasieexamen utf�rdas om villkoren i 17 eller
18 � �r uppfyllda.

17 �

Yrkesexamen ska utf�rdas om en elev som avses i 16 � har godk�nda

betyg p� en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som
innefattar

1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska

och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng i varje �mne, och

2. gymnasiearbetet.
Regeringen meddelar f�reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i

f�rsta stycket 1 som ska vara godk�nda och om de andra kurser som ska ing�
i de godk�nda betygen f�r respektive yrkesprogram.

18 �

H�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas om en elev som avses i

16 � har godk�nda betyg p� utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasie-
po�ng och som innefattar en eller flera kurser i

1. svenska eller svenska som andraspr�k om sammanlagt 300 gymnasie-

po�ng,

2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepo�ng, och
3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng.
Gymnasiearbetet ska ing� i de godk�nda betygen.
Regeringen meddelar f�reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i

f�rsta stycket som ska vara godk�nda.

Individuella program

19 �

Individuella program ska f�rbereda eleven f�r studier p� ett nationellt

program.

SFS 2009:1038

Individuella program kan utformas f�r en grupp elever eller f�r en enskild

elev. Om programmet s�rskilt inriktas mot studier p� ett visst nationellt pro-
gram (programinriktat individuellt program), ska det utformas f�r en grupp
elever.

Ett individuellt program kan utformas �ven f�r att
1. g�ra det m�jligt f�r en elev att f�rena en anst�llning som syftar till

yrkesutbildning med studier av vissa �mnen i gymnasieskolan, eller

2. p� annat s�tt m�ta en elevs speciella utbildningsbehov.

20 �

Utbildningen p� individuella program ska bedrivas i en omfattning

som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas,
om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen finner att det �r f�renligt
med syftet med elevens utbildning.

21 �

Utbildningen p� ett individuellt program ska f�lja en plan som beslu-

tas av styrelsen f�r utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att utbildningen p� s�dana individuella program som avses i
19 � tredje stycket 1 ska omfatta minst vissa �mnen.

Beh�righet

Gemensamma beh�righetskrav

22 �

F�r de nationella programmen g�ller, ut�ver vad som f�reskrivs i 1 �

f�rsta stycket, de ytterligare beh�righetskrav i fr�ga om godk�nda betyg fr�n
grundskolan eller motsvarande utbildning som f�ljer av 2326 ��.

Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program

eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r
inte l�ngre beh�riga f�r gymnasieskolan.

S�rskilda beh�righetskrav f�r nationella program

23 �

F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska,

engelska och matematik.

24 �

F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda

betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra �mnen.

En s�kande som saknar godk�nt betyg i engelska men uppfyller �vriga be-

h�righetskrav ska �nd� anses beh�rig om den s�kande

1. p� grund av speciella personliga f�rh�llanden inte har haft m�jlighet att

delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundsko-
lan eller motsvarande utbildning, och

2. bed�ms ha f�ruts�ttningar att klara studierna p� det s�kta programmet.

25 �

En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�rv�r-

vat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av beh�righetsreg-
lerna anses ha godk�nt betyg i �mnet. Vidare ska vid till�mpningen av beh�-

SFS 2009:1038

righetsreglerna godk�nt betyg i svenska som andraspr�k likst�llas med god-
k�nt betyg i svenska.

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om att s�rskilda f�rkunskapskrav ska g�lla f�r vissa utbildningar.

Erbjudande av utbildning

Kommunens ansvar

27 �

Varje kommun ansvarar f�r att ungdomarna i kommunen erbjuds

gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som
den sj�lv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan kommun eller
ett landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kom-
muner som har ing�tt ett samverkansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r
utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt

det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l.

N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan huvudman

�n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till styrelsen f�r
utbildningen i elevens hemkommun.

Utbildning anordnad av landsting

28 �

Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program

som avser naturbruk och omv�rdnad.

Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild-

ning �ven p� andra nationella program och p� individuella program.

Nationella program

29 �

Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i kommunen

erbjuds utbildning p� nationella program.

Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och na-

tionella inriktningar.

30 �

N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program, f�r

huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till
en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning
inom programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program.

Individuella program

31 �

Hemkommunen ansvarar f�r att alla ungdomar i kommunen, som �r

beh�riga enligt 22 � och som inte har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt
program eller en likv�rdig utbildning, erbjuds utbildning p� individuella pro-
gram.

SFS 2009:1038

Hemkommunens ansvar omfattar ocks� ungdomar, som har p�b�rjat n�-

gon av de utbildningar som n�mns i f�rsta stycket men som har avbrutit ut-
bildningen, om de fortfarande uppfyller beh�righetskraven f�r gymnasiesko-
lan.

32 �

F�r elever fr�n s�rskolan g�ller hemkommunens ansvar f�r att utbild-

ning p� individuella program erbjuds bara om eleven vid pr�vning enligt
6 kap. 7 � inte tas emot i gymnasies�rskolan, d�rf�r att eleven bed�ms kunna
g� i gymnasieskolan.

Mottagande till nationella program

Ans�kan

33 �

En ans�kan till ett nationellt program eller till en s�dan nationell in-

riktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning, som b�rjar f�r-
sta l�s�ret, ska skickas till styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hem-
kommun. Avser ans�kan mer �n en utbildning, ska den s�kande ange i vil-
ken ordning han eller hon �nskar komma i fr�ga.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till den huvudmannen.

Mottagande i f�rsta hand

34 �

Av de beh�riga s�kande till s�dan utbildning som avses i 33 � ska

huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r hemmah�rande i den anord-
nande kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbildningen.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket ska de som �r beh�riga s�kande

tas emot i f�rsta hand om de s�kt till

1. s�dan utbildning som avses i 33 � och med h�nsyn till sina personliga

f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det

f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den s�k-
ta utbildningen,

3. gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret och �r hemmah�-

rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella pro-
grammet,

4. ett nationellt program och �beropat att huvudmannen inom det s�kta

programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�rsta l�s-
�ret, vilken hemkommunen inte erbjuder,

5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och �beropat att

huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt, vilket hemkom-
munen inte erbjuder, eller

6. en utbildning f�r vilken det har fattats beslut om riksrekrytering enligt

35 �.

Riksrekryterande utbildning

35 �

Regeringen eller en myndighet f�r f�r nationella program besluta att

det till en viss utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet

SFS 2009:1038

(riksrekrytering). Ett beslut om riksrekrytering f�r inneb�ra att den riksrekry-
terande utbildningen i fr�ga om struktur, inneh�ll och examensm�l f�r av-
vika fr�n vad som annars g�ller f�r nationella program.

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och

hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses i f�rsta

stycket. Regeringen f�r vidare meddela f�reskrifter med villkor f�r att en ut-
bildning ska kunna bli riksrekryterande.

Mottagande i andra hand

36 �

Andra beh�riga s�kande �n de som ska tas emot i f�rsta hand enligt

34 � f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r sedan alla de som ska
tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen.

Yttrande fr�n hemkommunen

37 �

Innan en kommun eller ett landsting tar emot en s�kande som inte �r

hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska
yttrande inh�mtas fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrande beh�ver dock
inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra
sk�l �r on�digt.

Beslut om beh�righet och mottagande till ett nationellt program

38 �

Styrelsen f�r utbildningen i den anordnande kommunen eller lands-

tinget pr�var om en s�kande �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot.

�verklagande av beslut om beh�righet och mottagande till nationella
program

39 �

Beslut enligt 38 � om beh�righet och om mottagande i f�rsta hand f�r

�verklagas till Skolv�sendets �verklaganden�mnd av den s�kande. Beslut
om mottagande i andra hand f�r inte �verklagas.

Mottagande till individuella program

Ans�kan

40 �

En ans�kan till ett individuellt program som har utformats f�r en

grupp elever ska skickas till styrelsen f�r utbildningen i den s�kandes hem-
kommun.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till den huvudmannen. Om hem-
kommunen inte tillh�r samverkansomr�det f�r utbildningen, ska styrelsen
bifoga ett yttrande d�r det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r
kostnaderna f�r den s�kandes utbildning.

SFS 2009:1038

Mottagande

41 �

En kommun eller ett landsting som anordnar en utbildning p� ett indi-

viduellt program som har utformats f�r en grupp elever �r skyldig att ta emot
en s�kande till utbildningen, om den s�kande �r beh�rig enligt 1 � och 22 �
andra stycket och h�r hemma i kommunen eller samverkansomr�det f�r ut-
bildning eller om hemkommunen har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r
utbildningen.

Riksrekryterande utbildning

42 �

Regeringen eller en myndighet f�r f�r individuella program besluta

att utbildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering).
Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses.

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och

hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

Beslut om beh�righet och mottagande till individuellt program

43 �

Styrelsen f�r utbildningen i anordnande kommun eller landsting pr�-

var om en s�kande till ett individuellt program som utformats f�r en grupp
elever �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot.

�verklagande av beslut om beh�righet och mottagande till individuella
program

44 �

Beslut enligt 43 � f�r �verklagas till Skolv�sendets �verklagande-

n�mnd av den s�kande.

Antagning

45 �

Styrelsen f�r utbildningen ansvarar f�r antagningen till de olika ut-

bildningar som anordnas av kommunen eller landstinget.

I 59 � finns s�rskilda best�mmelser om antagning till Rh-anpassad utbild-

ning.

Beslut i fr�ga om antagning f�r inte �verklagas.

46 �

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan

och gymnasial vuxenutbildning. En kommuns eller ett landstings antag-
ningsorganisation f�r �ven vara gemensam f�r andra kommuner och lands-
ting samt f�r s�dana frist�ende skolor som avses i 9 kap. 8 �.

47 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om urval mellan beh�riga s�kande.

R�tten att fullf�lja utbildningen

Nationella program

48 �

En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en

nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att hos huvudmannen el-
ler inom samverkansomr�det fullf�lja sin utbildning p� det p�b�rjade pro-

SFS 2009:1038

grammet eller den aktuella inriktningen eller varianten. Detsamma g�ller om
huvudmannen har l�mnat ett s�dant erbjudande som avses i 30 � i fr�ga om
en inriktning eller variant. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till
grund f�r mottagandet �ndras under studietiden.

R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller ocks� efter ett studieuppeh�ll p�

h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands. En s�dan r�tt att fullf�lja utbildningen
finns dock inte, om det erbjudande som avses i 30 � n�r det l�mnades
f�renades med ett uttryckligt f�rbeh�ll att det inte g�ller vid studieuppeh�ll.

49 �

En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in-

riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det
f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program-
met eller den p�b�rjade inriktningen om den nya hemkommunen erbjuder
s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbild-
ningen, har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan
kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.

50 �

Vad som s�gs i 48 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�-

b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning eller om huvudmannen har l�mnat ett
s�dant erbjudande som avses i 30 � i fr�ga om gymnasial l�rlingsutbildning.
Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska
eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild-
ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju-
dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram.

Individuella program

51 �

Den som har p�b�rjat ett individuellt program har r�tt att fullf�lja ut-

bildningen hos huvudmannen enligt den plan som g�llde n�r utbildningen in-
leddes.

Om eleven har medgivit att planen �ndras, har eleven r�tt att fullf�lja ut-

bildningen enligt den �ndrade planen.

R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p�

h�gst ett �r f�r studier utomlands.

Avgiftsfri utbildning

52 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri f�r eleverna. De

ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker, verktyg och andra hj�lpmedel som
beh�vs. Huvudmannen f�r dock besluta att eleverna ska h�lla sig med en-
staka egna hj�lpmedel. I verksamheten f�r det ocks� finnas enstaka inslag
som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna.

Interkommunal ers�ttning

53 �

En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som

inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r utbild-
ningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hem-
kommun (interkommunal ers�ttning). Detsamma g�ller ett landsting som p�

SFS 2009:1038

ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i
samverkansomr�det f�r utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om interkommunal ers�ttning.

54 �

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer �verens om annat, och annat inte heller f�ljer av andra och tredje
styckena, ska den interkommunala ers�ttningen motsvara anordnarens sj�lv-
kostnad.

N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 36 �, ska ers�ttningen h�gst

uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild-
ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den
l�gre kostnaden.

N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter

inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som
har beslutats i varje s�rskilt fall av regeringen eller en myndighet. Reger-
ingen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses.

55 �

En elevs hemkommun ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r elevens

utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Bac-
calaureate (IB). Detta g�ller dock endast utbildning f�r s�dana elever som
hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning n�r IB-utbild-
ningen b�rjade och endast om utbildningsanordnarens avgifter till Interna-
tional Baccalaureate Office (IBO) betalas av staten.

Om parterna inte kommer �verens om annat, ska ers�ttning betalas med

ett belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av regeringen eller en myn-
dighet. Regeringen meddelar f�reskrifter om vilken myndighet som avses.

Rh-anpassad utbildning

M�lgrupp

56 �

I denna lag avses med ett sv�rt r�relsehinder ett r�relsehinder som en-

samt eller i kombination med annat funktionshinder medf�r att en ungdom

1. f�r att kunna f�lja ett program i gymnasieskolan beh�ver tillg�ng till en

skola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och om-

v�rdnad i boendet.

R�tt till utbildning

57 �

Ungdomar som har ett sv�rt r�relsehinder har r�tt att f� utbildning vid

en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande,
2. kan p�b�rja utbildningen senast under f�rsta halv�ret det kalender�r de

fyller 21 �r, och

3. uppfyller de �vriga beh�righetsvillkor som f�ljer av 2326 ��, n�r det

g�ller nationella program.

F�rsta stycket 1 g�ller inte utbildning i form av ett individuellt program.

F�r att ha r�tt till s�dan utbildning kr�vs att grundskoleutbildningen eller
motsvarande har avslutats.

SFS 2009:1038

Riksrekrytering

58 �

En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot s�kande

fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

Beslut om antagning och r�tt till utbildning

59 �

Fr�gor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymna-

sieskolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning pr�vas av en s�rskild
n�mnd.

�verklagande av beslut om r�tt till utbildning

60 �

N�mndens beslut i fr�ga om antagning eller i �vrigt om r�tt till Rh-

anpassad utbildning f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd
av den s�kande.

Ett beslut f�r dock inte �verklagas om det g�ller placering vid en viss

gymnasieskola.

Kostnader

61 �

Avgifter f�r inte tas ut fr�n eleverna f�r insatser f�r omv�rdnad i

boendet eller habilitering som tillhandah�lls av staten, en kommun eller ett
landsting i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi.

Interkommunal ers�ttning

62 �

Hemkommunen ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r boende och

omv�rdnad i boendet f�r elever p� Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget
eller, i f�rekommande fall hemkommunen, ska betala ers�ttning f�r kostna-
der f�r habilitering. Ers�ttningarna ska betalas till den huvudman som enligt
avtal med staten svarar f�r verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningar enligt f�rsta stycket.

St�d till inackordering

63 � Till elever i gymnasieskolan som beh�ver inackordering p� grund av
skolg�ngen ska hemkommunen l�mna ekonomiskt st�d. Denna skyldighet
g�ller dock inte

1. elever som har tagits emot i andra hand enligt 36 �,
2. elever p� Rh-anpassad utbildning, och
3. utlandssvenska elever som f�r inackorderingstill�gg enligt studie-

st�dslagen (1999:1395).

Skyldigheten g�ller till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven

fyller 20 �r.

St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet.

Det ska ges kontant eller p� annat l�mpligt s�tt som ska framg� av beslutet
om st�d. Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbe-

SFS 2009:1038

loppet enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje hel kalender-
m�nad som eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre
hela tiotal kronor.

9 kap.

8 �

Om en frist�ende skola anordnar s�dan utbildning som en kommun

enligt 5 kap. f�r anordna inom ramen f�r nationella program i gymnasie-
skolan och alla elever ges m�jlighet att inom ramen f�r utbildningen uppn�
grundl�ggande beh�righet f�r h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grund-
niv�, ska Statens skolinspektion f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag som
avses i 8 a � i fr�ga om utbildningen. En s�dan f�rklaring f�r dock l�mnas
endast om

1. skolan �ven i �vrigt svarar mot de allm�nna m�l och den v�rdegrund

som g�ller f�r utbildning inom det offentliga skolv�sendet,

2. huvudmannen f�r skolan har f�ruts�ttningar att bedriva verksamheten i

enlighet med ovan angivna villkor,

3. skolan st�r �ppen f�r alla ungdomar som har r�tt till motsvarande ut-

bildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag f�r s�dana ungdo-
mar som skulle ge skolan betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�-
righeter om de skulle antas,

4. skolan f�r undervisningen anv�nder l�rare som har en utbildning av-

sedd f�r den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag f�r
fall d� personer med s�dan utbildning inte finns att tillg� eller det finns n�got
annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna, och

5. skolan uppfyller ytterligare villkor i fr�ga om utbildningen vid frist�en-

de skolor och om antagningen till och ledningen av s�dana skolor.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om de ytterligare villkor som avses i

f�rsta stycket 5.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r �ven anordna indi-

viduellt program. Skyldighet att ta emot en elev p� ett individuellt program
finns endast om skolan och elevens hemkommun kommer �verens om det
bidrag som kommunen ska betala till skolan f�r eleven. Utbildningen ska be-
drivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfatt-
ning f�r dock minskas om en elev beg�r det och styrelsen f�r utbildningen
finner det f�renligt med syftet f�r utbildningen.

En f�rklaring enligt f�rsta stycket ska inte l�mnas i fr�ga om utbildning

som skulle inneb�ra p�tagliga negativa f�ljder f�r skolv�sendet i den kom-
mun d�r skolan �r bel�gen eller i n�rliggande kommuner.

En frist�ende skola som avses i denna paragraf f�r inom ramen f�r vad

som s�gs i f�rsta stycket 1 ha en konfessionell inriktning.

De best�mmelser i 5 kap. och de f�reskrifter som har meddelats med st�d

av och i anslutning till dessa best�mmelser, som ger regeringen, en myndig-
het eller styrelsen f�r utbildningen r�tt att g�ra avsteg fr�n vad som annars
g�ller f�r utbildning anordnad av en kommun eller ett landsting, ska till�m-
pas p� motsvarande s�tt f�r frist�ende skolor. Detsamma g�ller s�dana in-
skr�nkningar i m�jligheterna att anordna vissa utbildningar som kan f�lja av

4 Senaste lydelse 2009:670.

SFS 2009:1038

f�reskrifter meddelade med st�d av 5 kap. Huvudmannen f�r utbildningen
ska likst�llas med styrelsen f�r utbildningen.

Ett beslut om r�tt till bidrag ska inneh�lla uppgift om vilket nationellt pro-

gram i gymnasieskolan som utbildningen motsvarar. Beslutet ska dessutom i
vissa fall ange vilken nationell inriktning inom programmet som utbild-
ningen motsvarar. Regeringen meddelar f�reskrifter om i vilka fall en inrikt-
ning ska anges i beslutet.

8 a �

F�r varje elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 8 �

l�mnas bidrag av hemkommunen. Kommunens skyldighet g�ller endast ut-
bildning f�r de elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasie-
utbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade.

Bidraget (grundbelopp) ska avse ers�ttning f�r
1. undervisning,
2. l�romedel och utrustning,
3. elevv�rd och h�lsov�rd,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
D�rut�ver ska kommunen l�mna bidrag (till�ggsbelopp) f�r elever som

har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsun-
dervisning. Kommunen �r dock inte skyldig att l�mna bidrag f�r elever som
�r i behov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska
sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Om utbildningen enligt beslutet om r�tt till bidrag motsvarar ett nationellt

program eller en nationell inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska
bidraget best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�r-
delning av resurser till det programmet eller den inriktningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om det belopp som elevens hemkommun ska betala, om eleven
har antagits till en utbildning som enligt beslutet om r�tt till bidrag motsvarar
ett program eller en nationell inriktning eller en s�rskild variant som kom-
munen inte erbjuder. Kommunen ska vid till�mpningen av s�dana f�reskrif-
ter �ven beakta tredje stycket.

F�r en elev som genomg�r utbildning p� ett individuellt program ska elev-

ens hemkommun betala det belopp som �verenskommits med den frist�ende
skolan.

Kommunens skyldighet att l�mna bidrag till skolan g�ller inte, om statsbi-

drag l�mnas f�r en utlandssvensk elevs utbildning. Regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kom-
munens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andrafj�rde
styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits
emot i en frist�ende skola.

15 �

N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola, ska

huvudmannen f�r skolan snarast l�mna uppgift om detta till styrelsen f�r ut-

5 Senaste lydelse 2009:670. �ndringen inneb�r bl.a. att fj�rde stycket upph�vs.

SFS 2009:1038

bildningen i elevens hemkommun. Detsamma g�ller n�r en elev b�rjar eller
slutar vid en s�dan skola som avses i 8 �.

I 3 kap. 14 � finns f�reskrifter om uppgiftsskyldighet vid vissa fall av

fr�nvaro.

15 a �

En ans�kan om att antas till en utbildning som anordnas f�r en

grupp elever vid en frist�ende skola som avses i 8 � ska skickas till styrelsen
f�r utbildningen i den s�kandes hemkommun. Avser ans�kan mer �n en ut-
bildning, ska den s�kande ange i vilken ordning han eller hon �nskar komma
i fr�ga.

Styrelsen ska omedelbart s�nda ans�kan vidare till huvudmannen f�r den

frist�ende skolan.

15 b �

En frist�ende skola som avses i 8 � ska till�mpa de best�mmelser i

lag eller f�rordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som g�ller f�r
gymnasieskolor med kommunal huvudman.

10 kap.

1 c �

En kommun ska l�mna bidrag till en riksinternatskola f�r en elev som

inte �r att anse som utlandssvensk. Best�mmelserna i 9 kap. 6 � om bidrag
till frist�ende skolor ska d� till�mpas i fr�ga om elever som g�r i den del av
riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och best�mmelserna i 9 kap.
8 a och 9 �� i fr�ga om elever som g�r i den del som motsvarar gymnasie-
skolan. Om eleven g�r en utbildning som leder fram till International Bac-
calaureate (IB) ska best�mmelserna i 5 kap. 55 � till�mpas.

11 kap.

19 �

Varje kommuninnev�nare �r beh�rig att delta i gymnasial vuxenut-

bildning om han eller hon �r bosatt i landet och i �vrigt uppfyller f�reskrivna
villkor,

1. fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, el-

ler

2. n�r han eller hon slutf�rt utbildning p� ett nationellt program eller lik-

v�rdig utbildning i gymnasieskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att ocks� den som inte �r bosatt i landet ska vara beh�rig att
delta i gymnasial vuxenutbildning och att beh�righet enligt f�rsta stycket ska
intr�da tidigare �n vad som anges i f�rsta stycket 1.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om ytterligare beh�righetsvillkor och urval mellan beh�riga s�kan-
de.

Best�mmelserna i denna paragraf g�ller inte den som �r intagen i krimi-

nalv�rdsanstalt.

21 �

Den som vill delta i gymnasial vuxenutbildning ska ans�ka om detta

hos styrelsen f�r utbildningen i sin hemkommun.

6 Senaste lydelse 2009:129.

SFS 2009:1038

Om ans�kan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting

anordnar eller l�ter anordna, ska styrelsen skyndsamt s�nda ans�kan vidare
till styrelsen f�r utbildningen d�r. Till en s�dan ans�kan ska styrelsen foga
ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r
kostnaderna f�r elevens utbildning, s�vida det inte p� grund av tidigare �ver-
enskommelse �r on�digt. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om n�r ett ytt-
rande inte beh�ver fogas till en ans�kan.

Ett �tagande att svara f�r kostnaderna ska alltid l�mnas, om den s�kande

med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i en
annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning. I ett s�dant fall ska 5 kap.
63 � till�mpas p� motsvarande s�tt f�r ungdomar fram till och med det f�rsta
kalenderhalv�ret det �r d� ungdomarna fyller 20 �r.

24 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet f�r en kommun att betala ers�ttning f�r gym-
nasial vuxenutbildning till den kommun eller det landsting som anordnar ut-
bildningen. Hemkommunen ska i s�dana fall l�mna st�d till inackordering
enligt 5 kap. 63 � till ungdomar fram till och med f�rsta kalenderhalv�ret det
�r d� ungdomarna fyller 20 �r.

15 kap.

4 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet inom det offentliga skolv�sendet. I
s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i
denna lag.

Undantag f�r g�ras �ven fr�n andra best�mmelser i denna lag f�r att m�j-

ligg�ra en f�rs�ksverksamhet med s�dan utbildning i gymnasieskolan som
inte utg�rs av utbildning p� nationella eller individuella program.

6 �

Regeringen f�r trots f�reskrifterna i 4 kap. 4 �, 5 kap. 52 �, 11 kap. 5 �

och 13 kap. 8 � meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill genom-
g� s�rskilt anordnad pr�vning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal
vuxenutbildning eller svenskundervisning f�r invandrare att betala en avgift
som tillfaller huvudmannen f�r utbildningen.

7 Senaste lydelse 2009:129.

8 Senaste lydelse 2007:1350.

SFS 2009:1038

Bilaga 1

Nationella program

Yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anl�ggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
V�rd- och omsorgsprogrammet

H�gskolef�rberedande program

Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samh�llsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

SFS 2009:1038

Bilaga 2

Po�ngplan f�r nationella program i gymnasieskolan

�mne gymnasiepo�ng

De �mnen som, i minst nedan angiven omfattning,
ska ing� i de nationella programmen
(gymnasiegemensamma �mnen).

Yrkesprogram
Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

Engelska 100
Matematik 100
Idrott och h�lsa

100

Historia

Samh�llskunskap 50
Religionskunskap 50
Naturkunskap

H�gskolef�rberedande program
Svenska eller svenska
som andraspr�k

300

Engelska 200
Matematik 100/200/300

Idrott och h�lsa

100

Historia

50/100/200

Samh�llskunskap 100/200

***

Religionskunskap 50
Naturkunskap

100

****

�mnen genom vilket programmet f�r sin karakt�r

Yrkesprogram

1 600

H�gskolef�rberedande program

950/1 050/1 100

*****

Individuellt val

200

Gymnasiearbete

100

Summa gymnasiepo�ng

2 500

*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samh�lls-

vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen
300.

**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samh�llsvetenskaps- och naturveten-

skapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200.

***Ekonomiprogrammet 200 och �vriga program 100.
****P� naturvetenskapsprogrammet ers�tts naturkunskap med karakt�rs-

�mnena biologi, fysik och kemi och p� teknikprogrammet med karak-
t�rs�mnena fysik och kemi.

SFS 2009:1038

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2009

*****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska,

humanistiska, samh�llsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 mars 2010. Best�mmelserna ska till�mpas

p� utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. F�r utbildning som p�b�r-
jats tidigare ska �ldre best�mmelser alltj�mt till�mpas, om inte annat f�ljer
av 2.

2. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om i vilka fall och p� vilket s�tt elever som p�b�rjat sin ut-
bildning f�re den 1 juli 2011 och som fullf�ljer denna senare �n tre �r fr�n
det att den p�b�rjades, ska fullf�lja utbildningen enligt de best�mmelser som
g�ller f�r utbildning som p�b�rjats efter den 1 juli 2011.

3. En f�rklaring om r�tt till bidrag enligt 9 kap. 8 � i dess �ldre lydelse ska

upph�ra att g�lla f�r utbildning som p�b�rjas efter den 1 juli 2011. Efter an-
s�kan av en frist�ende skola som f�rklarats ber�ttigad till bidrag enligt
9 kap. 8 � i dess �ldre lydelse, f�r Statens skolinspektion, genom en f�renk-
lad pr�vning, f�rklara skolan ber�ttigad till bidrag enligt best�mmelsen i
dess nya lydelse. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om den f�renklade
pr�vningen.

4. En f�rklaring om r�tt till bidrag enligt 9 kap. 8 � i dess �ldre lydelse f�r

utbildning som p�b�rjas f�re den 1 juli 2011 ska upph�ra att g�lla senast den
1 juli 2013.

P� regeringens v�gnar

JAN BJ�RKLUND

Claes M�rtensson
(Utbildningsdepartementet)

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2009:1038 Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se