SFS 2010:800 Skollag

Start / Skoljuridik / Skollag (2010:800) / SFS 2010:800 Skollag

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                                                                                           </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Skollag; utf�rdad den 23 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Skolv�sendet 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om skolv�sendet. Utbildning inom skolv�sendet anordnas av det allm�nna och av enskilda enligt 2 kap. 26 ��. Skolv�sendet omfattar skolformerna f�rskola, f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, och utbildning i svenska f�r invandrare. I skolv�sendet ing�r ocks� fritidshem som kompletterar utbildningen i f�r- skoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och vissa s�rskilda utbildningsformer. Vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet 2 � I denna lag finns �ven best�mmelser om vissa s�rskilda utbildnings- former och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning inom skolv�sendet. F�r s�dan verksamhet g�ller gemensamma best�mmelser i denna lag endast om det anges s�rskilt. Definitioner 3 � I denna lag avses med elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag f�r barn i f�rskolan, 1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370. SFS 2010:800 Utkom fr�n trycket den 6 juli 2010 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2010:800 frist�ende fritidshem: s�dant fritidshem som bedrivs av en enskild och som avses i 2 kap. 7 � andra stycket, frist�ende f�rskola: f�rskoleenhet vid vilken en enskild bedriver ut- bildning i form av f�rskola, frist�ende skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning inom skolv�sendet i form av f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gym- nasieskola, gymnasies�rskola eller s�dant fritidshem som avses i 2 kap. 7 � f�rsta stycket, f�rskoleenhet: av huvudman f�r f�rskola organiserad enhet som omfat- tar verksamhet i en eller flera f�rskolebyggnader som ligger n�ra varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon f�rskolebygg- nad, skolenhet: av huvudman f�r annan skolform �n f�rskola organiserad en- het som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger n�ra varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon skol- byggnad, undervisning: s�dana m�lstyrda processer som under ledning av l�rare eller f�rskoll�rare syftar till utveckling och l�rande genom inh�mtande och utvecklande av kunskaper och v�rden, och utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifr�n be- st�mda m�l. Syftet med utbildningen inom skolv�sendet 4 � Utbildningen inom skolv�sendet syftar till att barn och elever ska inh�mta och utveckla kunskaper och v�rden. Den ska fr�mja alla barns och elevers utveckling och l�rande samt en livsl�ng lust att l�ra. Utbildningen ska ocks� f�rmedla och f�rankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande demokratiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar p�. I utbildningen ska h�nsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges st�d och stimulans s� att de utvecklas s� l�ngt som m�jligt. En str�van ska vara att uppv�ga skillnader i barnens och elevernas f�ruts�ttning- ar att tillgodog�ra sig utbildningen. Utbildningen syftar ocks� till att i samarbete med hemmen fr�mja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarsk�nnande individer och medborgare. Utformningen av utbildningen 5 � Utbildningen ska utformas i �verensst�mmelse med grundl�ggande demokratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nnisko- livets okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika v�rde, j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor. Var och en som verkar inom utbildningen ska fr�mja de m�nskliga r�ttig- heterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling. Utbildningen ska vila p� vetenskaplig grund och bepr�vad erfarenhet. 6 � Utbildningen vid en skolenhet eller f�rskoleenhet med offentlig huvud- man ska vara icke-konfessionell. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2010:800 7 � Undervisningen vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och frist�en- de fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i �vrigt vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och fri- st�ende fritidshem f�r ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessi- onella inslag ska vara frivilligt. Lika tillg�ng till utbildning 8 � Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska f�rh�llanden, ha lika tillg�ng till utbildning i skolv�sendet om inte annat f�l- jer av s�rskilda best�mmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns best�mmelser som har till �nda- m�l att motverka diskriminering och p� andra s�tt fr�mja lika r�ttigheter och m�jligheter inom utbildningsomr�det oavsett k�n, k�ns�verskridande identi- tet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell l�ggning eller �lder. Likv�rdig utbildning 9 � Utbildningen inom skolv�sendet ska vara likv�rdig inom varje skol- form och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. S�rskild h�nsyn till barnets b�sta 10 � I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som r�r barn ska barnets b�sta vara utg�ngspunkt. Med barn avses varje m�nniska under 18 �r. Barnets inst�llning ska s� l�ngt det �r m�jligt klarl�ggas. Barn ska ha m�jlighet att fritt uttrycka sina �sikter i alla fr�gor som r�r honom eller henne. Barnets �sikter ska tillm�tas betydelse i f�rh�llande till barnets �lder och mognad. L�roplan 11 � F�r varje skolform och f�r fritidshemmet ska g�lla en l�roplan som utg�r fr�n best�mmelserna i denna lag. L�roplanen ska ange utbildningens v�rdegrund och uppdrag. Den ska ocks� ange m�l och riktlinjer f�r utbild- ningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om l�roplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r en viss skolform eller f�r fritidshemmet meddela f�reskrifter om utbildningens v�rdegrund och uppdrag samt om m�l och riktlinjer f�r utbildningen p� annat s�tt �n genom en l�roplan. Lagens inneh�ll 12 � Lagen inneh�ller 29 kapitel. Dessa �r inledande best�mmelser (1 kap.), </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2010:800 huvudm�n och ansvarsf�rdelning (2 kap.), barns och elevers utveckling mot m�len (3 kap.), kvalitet och inflytande (4 kap.), trygghet och studiero (5 kap.), �tg�rder mot kr�nkande behandling (6 kap.), skolplikt och r�tt till utbildning (7 kap.), f�rskolan (8 kap.), f�rskoleklassen (9 kap.), grundskolan (10 kap.), grunds�rskolan (11 kap.), specialskolan (12 kap.), sameskolan (13 kap.), fritidshemmet (14 kap.), gymnasieskolan (1517 kap.), gymnasies�rskolan (18 och 19 kap.), kommunal vuxenutbildning (20 kap.), s�rskild utbildning f�r vuxna (21 kap.), utbildning i svenska f�r invandrare (22 kap.), entreprenad och samverkan (23 kap.), s�rskilda utbildningsformer (24 kap.), annan pedagogisk verksamhet (25 kap.), tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�r- dering (26 kap.), Skolv�sendets �verklaganden�mnd (27 kap.), �verklagande (28 kap.), och �vriga best�mmelser (29 kap.). 2 kap. Huvudm�n och ansvarsf�rdelning Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om huvudm�n inom skolv�sendet (28 ��), ledningen av utbildningen (912 ��), l�rare och f�rskoll�rare (1324 ��), elevh�lsa (2528 ��), studie- och yrkesv�gledning (29 och 30 ��), registerkontroll av personal (3133 ��), kompetensutveckling (34 �), och lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek (35 och 36 ��). Huvudm�n inom skolv�sendet Kommuner 2 � Kommuner �r huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbild- ning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare och fritidshem, om inte annat f�ljer av 4 �. I varje kommun ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullg�rs </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2010:800 av flera n�mnder ska varje s�dan n�mnd, i den utstr�ckning det beg�rs, l�m- na de uppgifter som beh�vs f�r att administrera f�rdelningen av platser i f�r- skola och i s�dan verksamhet som avses i 25 kap. till de �vriga n�mnderna. F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri- vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900). Landsting 3 � Ett landsting f�r vara huvudman f�r gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna i den utstr�ck- ning som anges i denna lag. I ett landsting som �r huvudman f�r s�dana skolformer som anges i f�rsta stycket ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra landstingets uppgifter enligt denna lag. F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri- vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900). Staten 4 � Staten �r huvudman f�r specialskolan och sameskolan samt f�r- skoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Enskilda 5 � Enskilda f�r efter ans�kan godk�nnas som huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola och fritidshem. Godk�nnande ska l�mnas om den enskilde har f�ruts�ttningar att f�lja de f�reskrifter som g�ller f�r utbildningen och utbildningen inte inneb�r p�tag- liga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller f�r den del av skol- v�sendet som anordnas av det allm�nna i den kommun d�r utbildningen ska bedrivas. Om godk�nnandet avser gymnasieskola eller gymnasies�rskola ska f�ljderna i n�rliggande kommuner f�r den del av skolv�sendet som anordnas av det allm�nna ocks� beaktas. Avser godk�nnandet f�rskoleklass, grund- skola eller grunds�rskola kr�vs d�rut�ver att elevunderlaget �r tillr�ckligt f�r att verksamheten ska kunna bedrivas l�ngsiktigt. Ett godk�nnande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller f�r- skoleenhet. 6 � F�r att ett bolag eller en f�rening, d�r en kommun eller ett landsting �ger aktier eller andelar eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt inflytande �ver verksamheten, ska godk�nnas som huvudman enligt 5 � g�ller ut�ver vad som f�reskrivs d�r att 1. best�mmander�tten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner eller landsting eller juridiska personer d�r en kommun eller ett landsting genom �gande eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt best�mmande inflytande, 2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild �r n�d- v�ndig f�r att verksamheten ska komma till st�nd, och 3. det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll eller utformning. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2010:800 7 � Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande av enskild som huvudman f�r f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, eller fritidshem som anordnas vid en skolenhet med f�rskoleklass, grundskola eller grunds�rskola. �vriga �renden om godk�nnande av enskild som huvudman enligt 5 � handl�ggs av den kommun d�r utbildningen ska bedrivas. Huvudmannens ansvar f�r utbildningen 8 � Huvudmannen ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med best�mmelserna i denna lag, f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen och de best�mmelser f�r utbildningen som kan finnas i andra f�rfatt- ningar. Ledningen av utbildningen Rektor och f�rskolechef 9 � Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en f�rskoleenhet ska ledas och samordnas av en f�rskolechef. Dessa ska s�rskilt verka f�r att utbildningen utvecklas. Rektorn och f�rskolechefen ska ben�mnas p� detta s�tt. Dessa ben�m- ningar ska f�rbeh�llas den som har en anst�llning som rektor eller f�rskole- chef. En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor eller en f�rskolechef. 10 � Rektorn och f�rskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i �vrigt de beslut och har det ansvar som framg�r av s�rskilda f�re- skrifter i denna lag eller andra f�rfattningar. Rektorn och f�rskolechefen f�r uppdra �t en anst�lld eller en uppdragstagare vid f�rskole- eller skolenheten som har tillr�cklig kompetens och erfarenhet att fullg�ra enskilda ledningsuppgifter och besluta i fr�gor som avses i f�rsta stycket, om inte annat anges. Beh�righetskrav f�r rektor och f�rskolechef 11 � Som rektor eller f�rskolechef f�r bara den anst�llas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Befattningsutbildning f�r rektorer 12 � Varje huvudman ska se till att rektorerna g�r en s�rskild befatt- ningsutbildning eller en utbildning som kan j�mst�llas med denna. Ut- </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2010:800 bildningen ska p�b�rjas snarast m�jligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin anst�llning och vara genomf�rd inom fyra �r efter tilltr�desdagen. Skyldigheten f�r en huvudman enligt f�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om rektorer som tidigare g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektors- utbildning, genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper som av en h�gskola som anordnar befattningsutbildning har j�mst�llts med s�dan utbildning, eller den 15 mars 2010 �r verksamma som rektorer. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om utbildning enligt f�rsta stycket. L�rare och f�rskoll�rare Vilka som huvudm�nnen f�r anv�nda f�r undervisning i skolv�sendet 13 � Huvudm�nnen ska f�r undervisning anv�nda l�rare eller f�rskoll�rare som har en utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren eller f�rskoll�raren ska bedriva. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilken utbildning som kr�vs f�r att f� bedriva viss undervis- ning i skolv�sendet. 14 � Ut�ver l�rare eller f�rskoll�rare som avses i 13 � f�r det i undervisningen i fritidshemmet och f�rskolan finnas annan personal med s�dan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och l�rande fr�mjas. 15 � Den som har en utl�ndsk l�rar- eller f�rskoll�rarutbildning kan f� ett beh�righetsbevis av H�gskoleverket. Ett s�dant bevis ger den beh�righet att undervisa i skolv�sendet som framg�r av beviset. Beh�righetsbevis ska utf�rdas om den utl�ndska utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar s�dan utbildning som avses i 13 �. Den som har ett annat modersm�l �n svenska, danska, f�r�iska, isl�ndska eller norska kan f� ett beh�righetsbevis endast om han eller hon har de kun- skaper i svenska som beh�vs. 16 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar n�rmare f�reskrifter om villkoren f�r ett s�dant beh�righetsbevis som avses i 15 �. 17 � Huvudm�n som anordnar annan undervisning �n spr�kundervisning p� ett fr�mmande spr�k f�r trots 13 � f�rsta stycket f�r denna undervisning anv�nda en l�rare som inte har utbildning som avses i 13 � eller beh�righets- bevis enligt 15 �. Detta g�ller bara om han eller hon 1. har en utl�ndsk l�rarutbildning som motsvarar svensk l�rarexamen, och 2. har kompetens att undervisa p� det fr�mmande spr�ket. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2010:800 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om vilka spr�k som avses. 18 � Om det inte finns n�gon att tillg� inom huvudmannens organisation som har den utbildning som kr�vs enligt 13 � eller ett beh�righetsbevis enligt 15 � eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna eller barnen, f�r huvudmannen anv�nda en annan person f�r att bedriva undervisningen. En s�dan person ska 1. vara l�mplig att bedriva undervisningen, och 2. i s� stor utstr�ckning som m�jligt ha en utbildning som motsvarar den utbildning som kr�vs f�r undervisningen. En person som avses i f�rsta stycket f�r anv�ndas f�r att bedriva undervis- ning under h�gst ett �r i s�nder. Detta g�ller dock inte om undervisningen avser 1. modersm�l, eller 2. yrkes�mne i gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxen- utbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymna- sial niv�. 19 � Om en person som avses i 18 � ska anv�ndas f�r att bedriva undervis- ning under l�ngre tid �n sex m�nader, ska huvudmannen f�rst fatta beslut om detta. Anst�llning av l�rare och f�rskoll�rare 20 � Endast den som uppfyller f�ljande kriterier f�r anst�llas som l�rare eller f�rskoll�rare i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning: 1. har n�gon typ av l�rarexamen eller f�rskoll�rarexamen enligt f�re- skrifter som har meddelats med st�d av h�gskolelagen (1992:1434) eller motsvarande �ldre utbildning, eller 2. har f�tt ett beh�righetsbevis enligt 15 �. Den som inte uppfyller kraven i f�rsta stycket f�r dock anst�llas som l�ra- re i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning, om han eller hon ska undervisa i mo- dersm�l eller i ett yrkes�mne i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommu- nal vuxenutbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�. Detta g�ller bara, om 1. det saknas s�kande som har utbildning som �r avsedd f�r undervisning i modersm�let eller yrkes�mnet, 2. den s�kande har tillr�cklig kompetens i modersm�let eller yrkes�mnet, och 3. det finns sk�l att anta att den s�kande �r l�mpad att bedriva undervis- ningen. �ven den som ska bedriva undervisning enligt 17 � och som inte upp- fyller kraven i f�rsta stycket f�r anst�llas som l�rare i skolv�sendet utan tids- begr�nsning. 21 � I fr�ga om tidsbegr�nsning av en anst�llning som l�rare eller f�r- skoll�rare i skolv�sendet g�ller ut�ver best�mmelserna i lagen (1982:80) om </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2010:800 anst�llningsskydd att den som ska anv�ndas f�r att bedriva undervisning enligt 18 � f�r anst�llas f�r h�gst ett �r i s�nder. 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om undantag fr�n 20 � f�rsta stycket f�r anst�llning vid frist�ende skolor med s�rskild pedagogisk inriktning. 23 � Varje huvudman ska str�va efter att f�r undervisningen anst�lla l�rare och f�rskoll�rare som har forskarutbildning. Lektor 24 � En l�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett �mne som helt eller i huvudsak motsvarar ett undervisnings�mne eller som avser �mnesdidaktik eller har avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och 2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som l�rare har visat pedagogisk skick- lighet. En f�rskoll�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har 1. avlagt minst licentiatexamen inom ett omr�de som omfattas av f�rsko- lans uppdrag eller har avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och 2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som f�rskoll�rare har visat pedagogisk skicklighet. Ben�mningen lektor ska f�rbeh�llas l�rare som avses i f�rsta stycket och f�rskoll�rare som avses i andra stycket. Elevh�lsa Elevh�lsans omfattning 25 � F�r eleverna i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, same- skolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska det finnas elevh�lsa. Elevh�lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevh�lsan ska fr�mst vara f�rebyggande och h�lsofr�mjande. Elevernas utveckling mot utbildningens m�l ska st�djas. F�r medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas till- g�ng till skoll�kare, skolsk�terska, psykolog och kurator. Vidare ska det fin- nas tillg�ng till personal med s�dan kompetens att elevernas behov av speci- alpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 � En huvudman f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r f�r sina elever anordna s�dan elevh�lsa som avses i 25 �. H�lsobes�k 27 � Varje elev i grundskolan, grunds�rskolan och specialskolan ska erbju- das minst tre h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�lsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst tv� h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�l- </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2010:800 sokontroller. H�lsobes�ken ska vara j�mnt f�rdelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan h�lsobes�ken erbjudas unders�kning av syn och h�rsel och andra begr�nsade h�lsokontroller. Det f�rsta h�lsobes�ket f�r g�ras under utbildningen i f�rskoleklassen i st�llet f�r under utbildningen i en s�dan skolform som avses i f�rsta stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska erbjudas minst ett h�lsobes�k som innefattar en allm�n h�lsokontroll. Enkla sjukv�rdsinsatser 28 � Elever som avses i 27 � f�r vid behov anlita elevh�lsan f�r enkla sjuk- v�rdsinsatser. Studie- och yrkesv�gledning Tillg�ng 29 � Elever i alla skolformer utom f�rskolan och f�rskoleklassen ska ha tillg�ng till personal med s�dan kompetens att deras behov av v�gledning inf�r val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. �ven den som avser att p�b�rja en utbildning ska ha tillg�ng till v�gledning. Beh�righet 30 � F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesv�g- ledning ska den s�kande ha en utbildning avsedd f�r s�dan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt f�rsta stycket f�r anst�llas f�r studie- och yrkesv�gledning f�r h�gst ett �r i s�nder. Registerkontroll av personal Skyldighet att l�mna registerutdrag 31 � Den som erbjuds en anst�llning inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fri- tidshemmet, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder anst�llningen l�mna ett utdrag ur det register som f�rs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara h�gst ett �r gam- malt. Den som inte har l�mnat registerutdrag f�r inte anst�llas. Regeringen meddelar f�reskrifter om inneh�llet i registerutdraget. Registerutdrag som avses i f�rsta stycket ska l�mnas �ven av den som 1. erbjuds eller tilldelas arbete inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket under omst�ndigheter liknande dem som f�rekommer i ett anst�llningsf�rh�llande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag, anst�llning hos n�gon som ing�tt avtal med den som bedriver verksamheten eller anst�llning inom annan kommunal verksamhet, 2. under utbildning till en l�rar- eller f�rskoll�rarexamen enligt h�gskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenut- bildning tilldelas plats f�r verksamhetsf�rlagd del av utbildningen inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket, eller </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2010:800 3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats f�r arbetspraktik eller annan programinsats inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket. Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket l�mnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot n�gon p� ett s�dant s�tt som avses d�r. Den som inte har l�mnat ett s�dant registerutdrag f�r inte anlitas eller tas emot i verksamheten. Undantag fr�n skyldigheten att l�mna registerutdrag 32 � Den som inom ett �r erbjuds en f�rnyad anst�llning hos samma ar- betsgivare eller en f�rnyad m�jlighet att p� ett s�dant s�tt som avses i 31 � andra stycket delta i verksamheten f�r anst�llas, anlitas eller tas emot utan att han eller hon l�mnat ett registerutdrag. �terl�mnande av registerutdrag 33 � P� beg�ran av den som har l�mnat ett registerutdrag ska det �ter- l�mnas i original. Kompetensutveckling 34 � Huvudmannen ska se till att personalen vid f�rskole- och skolen- heterna ges m�jligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att f�rskoll�rare, l�rare och annan personal vid f�rskole- och skolenheterna har n�dv�ndiga insikter i de f�reskrifter som g�ller f�r skolv�sendet. Lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek 35 � F�r utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som beh�vs f�r att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 � Eleverna i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska ha tillg�ng till skolbibliotek. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot m�len Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningsomr�de (2 �), barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling (3 �), information om barnets och elevens utveckling (45 ��), s�rskilt st�d (612 ��), och allm�nna best�mmelser om betyg (1321 ��). </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2010:800 Till�mpningsomr�de 2 � Om inte n�got annat anges g�ller best�mmelserna i detta kapitel samt- liga skolformer och fritidshemmet. Barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling 3 � Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de beh�ver i sitt l�rande och sin personliga utveckling f�r att de utifr�n sina egna f�rut- s�ttningar ska kunna utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt utbildningens m�l. Elever som l�tt n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s ska ges ledning och stimulans f�r att kunna n� l�ngre i sin kunskapsutveckling. Information om barnets och elevens utveckling 4 � Eleven och elevens v�rdnadshavare och v�rdnadshavare f�r ett barn i f�rskolan ska fortl�pande informeras om elevens eller barnets utveckling. 5 � Best�mmelsen i 4 � om information g�ller inte i kommunal vuxen- utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. S�rskilt st�d 6 � Best�mmelserna om s�rskilt st�d i 712 �� g�ller inte i f�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. 7 � S�rskilt st�d f�r ges i st�llet f�r den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det s�rskilda st�det ska ges inom den elevgrupp som eleven tillh�r om inte annat f�ljer av denna lag eller annan f�rfattning. Utredning 8 � Om det inom ramen f�r undervisningen eller genom resultatet p� ett nationellt prov, genom uppgifter fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller en elevs v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s, ska detta anm�las till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av s�rskilt st�d skyndsamt utreds. Behovet av s�rskilt st�d ska �ven utredas om eleven uppvisar andra sv�righeter i sin skolsituation. Samr�d ska ske med elevh�lsan, om det inte �r uppenbart obeh�vligt. Om en utredning visar att en elev �r i behov av s�rskilt st�d, ska han eller hon ges s�dant st�d. �tg�rdsprogram 9 � Ett �tg�rdsprogram ska utarbetas f�r en elev som ska ges s�rskilt st�d. Av programmet ska det framg� vilka behoven �r, hur de ska tillgodoses och </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2010:800 hur �tg�rderna ska f�ljas upp och utv�rderas. Eleven och elevens v�rdnads- havare ska ges m�jlighet att delta n�r ett �tg�rdsprogram utarbetas. �tg�rdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet inneb�r att s�rskilt st�d ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 � eller i form av anpassad studieg�ng enligt 12 � f�r rektorn inte �verl�ta sin beslutander�tt till n�gon annan. Om en utredning enligt 8 � visar att eleven inte beh�ver s�rskilt st�d, ska rektorn eller den som rektorn har �verl�tit beslutander�tten till i st�llet besluta att ett �tg�rdsprogram inte ska utarbetas. Utformningen av det s�rskilda st�det i vissa skolformer 10 � F�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och same- skolan ska det s�rskilda st�det ges p� det s�tt och i den omfattning som be- h�vs f�r att eleven ska ha m�jlighet att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s. S�rskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 11 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r ett beslut enligt 9 � f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan inneb�ra att s�rskilt st�d ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (s�rskild un- dervisningsgrupp) �n den som eleven normalt h�r till. Anpassad studieg�ng 12 � Om det s�rskilda st�det f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och f�ruts�ttningar, f�r ett beslut enligt 7 � inneb�ra avvikelser fr�n den timplan samt de �mnen och m�l som annars g�ller f�r utbildningen (an- passad studieg�ng). Rektorn ansvarar f�r att en elev med anpassad studieg�ng f�r en ut- bildning som s� l�ngt det �r m�jligt �r likv�rdig med �vrig utbildning i den aktuella skolformen. Allm�nna best�mmelser om betyg Skolformer d�r betyg ges 13 � I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska betyg s�ttas i den utstr�ck- ning och form som f�ljer av denna lag eller annan f�rfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket f�r frist�ende skolor med s�r- skild pedagogisk inriktning. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2010:800 Rektorns ansvar 14 � Rektorn ska se till att betyg s�tts i enlighet med denna lag och andra f�rfattningar. Information om grunderna f�r betygss�ttningen 15 � Eleverna ska informeras om de grunder som till�mpas vid betygs- s�ttningen. Beslut om betyg 16 � Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som ansvarar f�r under- visningen vid den tidpunkt d� betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av tv� eller flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslu- tas av rektorn. Information om sk�len f�r betyget 17 � Den som har beslutat betyget ska p� beg�ran upplysa eleven och elevens v�rdnadshavare om sk�len f�r betyget. Utf�rdande av betyg 18 � Betyg ska utf�rdas skriftligt. R�ttelse av skrivfel och liknande f�rbiseende 19 � Ett betyg som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av ett skriv- fel eller liknande f�rbiseende f�r r�ttas av rektorn. Innan r�ttelse g�rs ska rektorn ge eleven och elevens v�rdnadshavare tillf�lle att yttra sig, om det inte �r obeh�vligt. Vid r�ttelse ska ett nytt skriftligt betyg utf�rdas och den oriktiga betygshandlingen om m�jligt f�rst�ras. �ndring av uppenbart oriktiga betyg 20 � Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet �r uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan anledning, ska denne eller dessa �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En s�dan �ndring f�r inte inneb�ra att betyget s�nks. �ndring enligt f�rsta stycket ska g�ras av rektorn om 1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte l�ngre �r anst�lld av huvudmannen eller �r f�rhindrad p� grund av n�got annat liknande sk�l, 2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och n�gon eller n�gra av dem inte l�ngre �r anst�llda av huvudmannen eller �r f�rhindrade p� grund av n�got annat liknande sk�l, eller 3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan enas. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2010:800 Pr�vning f�r betyg 21 � F�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg finns s�rskilda best�m- melser i denna lag. Regeringen f�r trots best�mmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg att betala en avgift som tillfaller huvudmannen. 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om systematiskt kvalitetsarbete (28 ��), och inflytande och samr�d (917 ��). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell niv� 2 � I 26 kap. finns best�mmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning av skolv�sendet och andra utbildningar. Huvudmannaniv� 3 � Varje huvudman inom skolv�sendet ska p� huvudmannaniv� systema- tiskt och kontinuerligt planera, f�lja upp och utveckla utbildningen. Enhetsniv� 4 � S�dan planering, uppf�ljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 � ska genomf�ras �ven p� f�rskole- och skolenhetsniv�. Kvalitetsarbetet p� enhetsniv� ska genomf�ras under medverkan av l�rare, f�rskoll�rare, �vrig personal och elever. Barn i f�rskolan, deras v�rdnadsha- vare och elevernas v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i arbetet. Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att kvalitetsarbete vid enheten genomf�rs enligt f�rsta och andra styckena. Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet 5 � Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska vara att de m�l som finns f�r utbildningen i denna lag och i andra f�reskrifter (nationella m�l) uppfylls. Dokumentation 6 � Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska dokumenteras. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2010:800 �tg�rder 7 � Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att n�dv�ndiga �tg�rder vidtas. Rutiner f�r klagom�l 8 � Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klago- m�l mot utbildningen. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt. Inflytande och samr�d Allm�nt om barnens och elevernas inflytande 9 � Barn och elever ska ges inflytande �ver utbildningen. De ska fort- l�pande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbild- ningen och h�llas informerade i fr�gor som r�r dem. Informationen och formerna f�r barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras �lder och mognad. Eleverna ska alltid ha m�jlighet att ta initiativ till fr�gor som ska behandlas inom ramen f�r deras inflytande �ver utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytan- defr�gor ska �ven i �vrigt st�djas och underl�ttas. I 6 kap. 17 och 18 �� arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser om elevskyddsombud. Elevernas arbete med fr�gor av gemensamt intresse 10 � Elevf�retr�dare och �vriga elever ska ges tillf�lle att under skoltid behandla fr�gor av gemensamt intresse. Ledighet och kompensation f�r elevf�retr�dare 11 � Av 6 kap. 18 � arbetsmilj�lagen (1977:1160) f�ljer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska f� den ledighet fr�n skolarbetet som beh�vs f�r uppdraget. Detsamma ska g�lla en elev som har utsetts till elevr�dsrepresentant eller som har annat uppdrag att f�retr�da andra elever i fr�gor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevr�dsrepresentant och andra elevf�retr�dare ska erbjudas kompensation f�r den undervisning som de g�r miste om p� grund av uppdraget. Allm�nt om v�rdnadshavares inflytande �ver utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 12 � V�rdnadshavare f�r barn i f�rskolan och f�r elever i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas m�jlighet till inflytande �ver utbildningen. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2010:800 Forum f�r samr�d 13 � Vid varje f�rskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum f�r samr�d med barnen, eleverna och de v�rdnadshavare som avses i 12 �. D�r ska s�dana fr�gor behandlas som �r viktiga f�r enhetens verksamhet och som kan ha betydelse f�r barnen, eleverna och v�rdnadshavarna. Inom ramen f�r ett eller flera s�dana forum som avses i f�rsta stycket ska barnen, eleverna och v�rdnadshavarna informeras om f�rslag till beslut i s�dana fr�gor som ska behandlas d�r och ges tillf�lle att komma med syn- punkter innan beslut fattas. Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att det finns forum f�r samr�d enligt f�rsta stycket och f�r att informations- och samr�dsskyldigheten enligt andra stycket fullg�rs. Planering och information 14 � Den n�rmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som f�reskrivs i 4 �. Barnen, eleverna och v�rdnadshavarna ska informeras om vad som g�ller i fr�ga om inflytande och samr�d. De ska ocks� informeras om huvuddragen i de best�mmelser som g�ller f�r utbildningen. Rektorn eller f�rskolechefen ansvarar f�r att s�dan information l�mnas. Lokala styrelser 15 � En kommun eller ett landsting f�r inr�tta lokala styrelser inom den del av skolv�sendet som kommunen eller landstinget �r huvudman f�r enligt best�mmelserna om sj�lvf�rvaltningsorgan i 7 kap. 1822 �� kommunal- lagen (1991:900) om inte annat f�ljer av denna lag. 16 � I en lokal styrelse f�r en f�rskoleenhet eller en skolenhet med grund- skola eller grunds�rskola ska f�retr�dare f�r barnens eller elevernas v�rd- nadshavare och f�retr�dare f�r de anst�llda ing� som ledam�ter. I en lokal styrelse f�r en skolenhet med gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare ska f�retr�dare f�r eleverna och f�retr�dare f�r de anst�llda ing� som ledam�ter. F�retr�darna f�r eleverna eller v�rdnadshavarna f�r inte vara fler �n �vriga ledam�ter. 17 � Rektorn eller f�rskolechefen f�r uppdra �t den lokala styrelsen att besluta i fr�gor som rektorn eller f�rskolechefen enligt 2 kap. 10 � f�r upp- dra �t en anst�lld eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller f�rskole- chefen f�r dock inte uppdra �t den lokala styrelsen att besluta i fr�gor som r�r enskilda barn eller elever. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2010:800 5 kap. Trygghet och studiero Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om till�mpningsomr�de (2 �), arbetsmilj� (3 och 4 ��), ordningsregler (5 �), disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder (623 ��), och dokumentation (24 �). Till�mpningsomr�de 2 � Om inte annat anges i respektive paragraf g�ller best�mmelserna i detta kapitel alla skolformer utom f�rskolan. Best�mmelserna i 16 och 2224 �� g�ller ocks� f�r fritidshemmet. Arbetsmilj� 3 � Utbildningen ska utformas p� ett s�dant s�tt att alla elever tillf�rs�kras en skolmilj� som pr�glas av trygghet och studiero. 4 � I arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser om kraven p� en god arbetsmilj�. I vissa fr�gor som r�r arbetsmilj�n finns best�mmelser �ven i denna lag. Ordningsregler 5 � Ordningsregler ska finnas f�r varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och f�ljas upp p� varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut- bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. Disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder Allm�nna befogenheter f�r rektor och l�rare 6 � Rektorn eller en l�rare f�r vidta de omedelbara och tillf�lliga �tg�rder som �r befogade f�r att tillf�rs�kra eleverna trygghet och studiero eller f�r att komma till r�tta med en elevs ordningsst�rande upptr�dande. Enligt de f�ruts�ttningar som f�ljer av 723 �� f�r det beslutas om ut- visning, kvarsittning, tillf�llig omplacering, tillf�llig placering vid en annan skolenhet, avst�ngning och omh�ndertagande av f�rem�l. En �tg�rd enligt f�rsta eller andra stycket f�r vidtas endast om den st�r i rimlig proportion till sitt syfte och �vriga omst�ndigheter. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2010:800 Utvisning ur undervisningslokalen 7 � I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie- skolan och gymnasies�rskolan f�r en l�rare visa ut en elev fr�n under- visningslokalen f�r h�gst �terstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven st�r undervisningen eller p� annat s�tt upptr�der ol�mpligt, och 2. eleven inte har �ndrat sitt uppf�rande efter uppmaning fr�n l�raren. Kvarsittning 8 � Under samma f�ruts�ttningar som i 7 � f�r en l�rare eller rektor i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt h�gst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan h�gst en timme innan undervisningen b�rjar. Utredning 9 � Om en elev i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, special- skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan vid upprepade tillf�llen st�rt ordningen eller upptr�tt ol�mpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare f�rseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Sam- r�d ska ske med elevens v�rdnadshavare. Om f�ruts�ttningarna f�r en utredning om s�rskilt st�d enligt 3 kap. 8 � �r uppfyllda ska �ven en s�dan utredning inledas. 10 � Med utg�ngspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt 9 � f�rsta stycket ska rektorn se till att �tg�rder genomf�rs f�r att f� eleven att �ndra sitt beteende. Skriftlig varning 11 � Efter en utredning enligt 9 � f�rsta stycket f�r rektorn besluta att till- dela eleven en skriftlig varning. En s�dan varning ska inneh�lla information om vilka �tg�rder som kan komma att vidtas om eleven inte �ndrar sitt bete- ende. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Tillf�llig omplacering 12 � I f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same- skolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan f�r rektorn besluta att en elev ska f�lja undervisningen i en annan undervisningsgrupp �n den eleven annars h�r till eller undervisas p� annan plats inom samma skolenhet om �tg�rderna som gjorts efter en s�dan utredning som avses i 9 � f�rsta stycket inte varit tillr�ckliga eller om det annars �r n�dv�ndigt f�r att tillf�rs�kra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2010:800 Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor. Tillf�llig placering vid en annan skolenhet 13 � Om �tg�rder enligt 12 � inte �r tillr�ckligt ingripande eller p� grund av andra omst�ndigheter inte �r m�jliga att genomf�ra, f�r rektorn besluta att en elev tillf�lligt ska f�lja undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en s�dan tillf�llig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomf�rs. Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor. Avst�ngning i vissa obligatoriska skolformer 14 � I grundskolan, specialskolan och sameskolan f�r rektorn besluta att st�nga av en elev helt eller delvis om 1. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero, 2. syftet med �tg�rder enligt 7, 8 och 11 �� inte uppn�tts eller det finns andra s�rskilda sk�l med h�nsyn till elevens beteende, och 3. eleven erbjuds kompensation f�r den undervisning som han eller hon g�r miste om p� grund av avst�ngningen. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. Ett beslut om avst�ngning g�ller omedelbart om inte annat beslutas. Avst�ngningstid i vissa obligatoriska skolformer 15 � Ett beslut enligt 14 � f�r inneb�ra avst�ngning endast under den tid som beh�vs f�r en skyndsam utredning av vilka andra �tg�rder som kan beh�vas. En elev f�r inte st�ngas av f�r en l�ngre tidsperiod �n en vecka och inte heller vid fler tillf�llen �n tv� g�nger per kalenderhalv�r. Inh�mtande av yttrande och information till ber�rda 16 � Innan rektorn beslutar om avst�ngning enligt 14 � ska eleven och elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett beslut om avst�ngning. Om eleven �r under 18 �r ska �ven socialn�mnden informe- ras om beslutet. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2010:800 Avst�ngning i de frivilliga skolformerna 17 � I gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r huvudmannen besluta att helt eller delvis st�nga av en elev om 1. eleven med otill�tna hj�lpmedel eller p� annat s�tt f�rs�ker vilseleda vid bed�mningen av elevens m�luppfyllelse och kunskaper, 2. eleven st�r eller hindrar utbildningens bedrivande, 3. eleven uts�tter n�gon annan elev eller av utbildningen ber�rd person f�r kr�nkande behandling, eller 4. elevens uppf�rande p� annat s�tt inverkar negativt p� �vriga elevers trygghet och studiero. Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel- bart. Om det kan antas att n�gon av f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt f�rsta stycket 24 �r uppfyllda och beslutet �r n�dv�ndigt med h�nsyn till elevernas trygghet och studiero, f�r rektorn besluta om omedelbar av- st�ngning. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. Avst�ngningstid i de frivilliga skolformerna 18 � Beslut enligt 17 � f�r inte avse avst�ngning under l�ngre tid �n tv� veckor under ett kalenderhalv�r, om inte annat f�ljer av andra stycket. Avst�ngningen f�r f�rl�ngas om syftet med en kortare avst�ngningstid inte har uppn�tts eller om det av n�gon annan anledning bed�ms som n�d- v�ndigt med h�nsyn till elevens upptr�dande. Ett beslut om avst�ngning enligt 17 � f�r dock inte avse l�ngre tid �n �terstoden av p�g�ende kalender- halv�r och tre ytterligare kalenderhalv�r. Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 17 � tredje stycket g�l- ler till dess huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra personers s�kerhet, f�r beslutet f�rl�ngas med ytterligare en vecka. Avst�ngning fr�n viss utbildning med praktiska inslag 19 � Huvudmannen f�r besluta att helt eller delvis st�nga av en elev fr�n en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxen- utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare, om 1. det i utbildningen ing�r praktik eller delar av utbildningen �r arbets- platsf�rlagd, och 2. det �r uppenbart ol�mpligt att eleven deltar i den praktiska tj�nst- g�ringen. Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel- bart. Om det kan antas att f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt f�rsta stycket �r uppfyllda och det �r n�dv�ndigt p� grund av br�dskande omst�n- digheter, f�r rektorn besluta om omedelbar avst�ngning. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2010:800 Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje stycket. Avst�ngningstid fr�n viss utbildning med praktiska inslag 20 � Ett beslut om avst�ngning enligt 19 � ska avse viss tid eller g�lla utan tidsbegr�nsning. Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 19 � tredje stycket g�l- ler till dess att huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra personers s�kerhet, f�r beslutet om omedelbar avst�ngning f�rl�ngas med ytterligare en vecka. Inh�mtande av yttrande 21 � Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avst�ngning enligt 17 eller 19 � ska eleven och elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att yttra sig. Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven �r under 18 �r, samr�d �ven ske med socialn�mnden. Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett s�dant beslut som avses i 17 � tredje stycket och 19 � tredje stycket. Om eleven �r under 18 �r ska �ven socialn�mnden informeras om beslutet. Omh�ndertagande av f�rem�l 22 � Rektorn eller en l�rare f�r fr�n en elev omh�nderta f�rem�l som anv�nds p� ett s�tt som �r st�rande f�r utbildningen eller som kan utg�ra en fara f�r s�kerheten i denna. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta stycket. Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut- bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare. 23 � Ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � ska �terl�mnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen �r slut f�r eleven. Om eleven vid upprepade tillf�llen tagit med sig f�rem�l som omfattas av 22 � eller om det med h�nsyn till f�rem�lets beskaffenhet finns s�rskild anledning att inte �terl�mna det, beh�ver dock inte f�rem�let l�mnas tillbaka f�rr�n elevens v�rdnadshavare har informerats om omh�ndertagandet. Ett omh�nder- tagande f�r inte best� l�ngre �n till och med fj�rde dagen efter verkst�llandet av omh�ndertagandet. Om ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � kan antas bli f�rverkat enligt 36 kap. 3 � brottsbalken, 6 � narkotikastrafflagen (1968:64), 5 � lagen (1988:254) om f�rbud betr�ffande knivar och andra farliga f�rem�l, 5 � lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 � vapenla- gen (1996:67) eller 5 � lagen (1999:42) om f�rbud mot vissa h�lsofarliga varor, ska rektorn eller den som rektorn har best�mt skyndsamt anm�la omh�ndertagandet till polismyndigheten. Omh�ndertagandet f�r i dessa fall best� tills fr�gan om f�rem�let ska tas i beslag har pr�vats. </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2010:800 Dokumentation 24 � Om en �tg�rd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 �, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomf�rt �t- g�rden. Om �tg�rden r�r omh�ndertagande av f�rem�l enligt 22 �, g�ller denna skyldighet endast om f�rem�let inte �terl�mnats efter lektionens slut. 6 kap. �tg�rder mot kr�nkande behandling �ndam�l och till�mpningsomr�de 1 � Detta kapitel har till �ndam�l att motverka kr�nkande behandling av barn och elever. Best�mmelserna till�mpas p� utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 � Best�mmelser om f�rbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 � I detta kapitel avses med elev: ut�ver vad som anges i 1 kap. 3 � den som s�ker annan utbildning �n f�rskola enligt denna lag, barn: den som deltar i eller s�ker plats i f�rskolan eller annan peda- gogisk verksamhet enligt 25 kap., personal: anst�llda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och kr�nkande behandling: ett upptr�dande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kr�nker ett barns eller en elevs v�rdighet. Tvingande best�mmelser 4 � Avtalsvillkor som inskr�nker r�ttigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel �r utan verkan. Ansvar f�r personalen 5 � Huvudmannen ansvarar f�r att personalen fullg�r de skyldigheter som anges i detta kapitel, n�r den handlar i tj�nsten eller inom ramen f�r uppdra- get. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2010:800 Aktiva �tg�rder M�linriktat arbete 6 � Huvudmannen ska se till att det inom ramen f�r varje s�rskild verk- samhet bedrivs ett m�linriktat arbete f�r att motverka kr�nkande behandling av barn och elever. N�rmare f�reskrifter om detta finns i 7 och 8 ��. Skyldighet att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande behandling 7 � Huvudmannen ska se till att det genomf�rs �tg�rder f�r att f�rebygga och f�rhindra att barn och elever uts�tts f�r kr�nkande behandling. Plan mot kr�nkande behandling 8 � Huvudmannen ska se till att det varje �r uppr�ttas en plan med en �ver- sikt �ver de �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande behandling av barn och elever. Planen ska inneh�lla en redog�relse f�r vilka av dessa �tg�rder som avses att p�b�rjas eller genomf�ras under det kom- mande �ret. En redog�relse f�r hur de planerade �tg�rderna har genomf�rts ska tas in i efterf�ljande �rs plan. F�rbud mot kr�nkande behandling 9 � Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev f�r kr�nkande behandling. Skyldighet att anm�la, utreda och vidta �tg�rder mot kr�nkande behandling 10 � En l�rare, f�rskoll�rare eller annan personal som f�r k�nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i samband med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till f�rskolechefen eller rektorn. En f�rskolechef eller rektor som f�r k�nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i samband med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till huvudmannen. Huvud- mannen �r skyldig att skyndsamt utreda omst�ndigheterna kring de uppgivna kr�nkningarna och i f�rekommande fall vidta de �tg�rder som sk�ligen kan kr�vas f�r att f�rhindra kr�nkande behandling i framtiden. F�rsta stycket f�rsta och andra meningarna ska till�mpas p� motsvarande s�tt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r trakasserier eller sexuella trakasserier p� s�tt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). F�r verksamhet som avses i 25 kap. och f�r fritidshem som inte �r in- tegrerade med en skolenhet eller f�rskoleenhet g�ller f�rsta och andra styck- ena f�r den personal som huvudmannen utser. F�rbud mot repressalier 11 � Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev f�r repressalier p� grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2010:800 enligt detta kapitel eller anm�lt eller p�talat att n�gon handlat i strid med be- st�mmelserna i kapitlet. Skadest�nd 12 � Om huvudmannen eller personalen �sidos�tter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 � ska huvudmannen dels betala skadest�nd till barnet eller eleven f�r den kr�nkning som detta inneb�r, dels ers�tta annan skada som har orsakats av �sidos�ttandet. Skadest�nd f�r kr�nkning i andra fall �n vid repressalier l�mnas dock inte, om kr�nkningen �r ringa. Om det finns s�rskilda sk�l, kan skadest�ndet f�r kr�nkning s�ttas ned el- ler helt falla bort. R�tteg�ngen 13 � M�l om skadest�nd enligt detta kapitel ska handl�ggas enligt best�m- melserna i r�tteg�ngsbalken om r�tteg�ngen i tvistem�l n�r f�rlikning om sa- ken �r till�ten. I s�dana m�l kan det dock f�rordnas att vardera parten ska b�ra sin r�tte- g�ngskostnad, om den part som har f�rlorat m�let hade sk�lig anledning att f� tvisten pr�vad. Bevisb�rda 14 � Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling enligt 9 � eller repressalier enligt 11 �, visar omst�ndigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt f�r s�dan behandling, �r det huvudmannen f�r verksamheten som ska visa att kr�nkande behand- ling eller repressalier inte har f�rekommit. R�tt att f�ra talan 15 � I en tvist om skadest�nd enligt detta kapitel f�r Statens skolinspektion som part f�ra talan f�r ett barn eller en elev som medger det. N�r Skolin- spektionen f�r s�dan talan f�r myndigheten i samma r�tteg�ng ocks� f�ra an- nan talan f�r barnet eller eleven om han eller hon medger det. F�r barn under 16 �r kr�vs v�rdnadshavares medgivande. Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om part ska g�lla �ven den f�r vilken Skolinspektionen f�r talan enligt detta kapitel n�r det g�ller j�vsf�rh�llande, p�g�ende r�tteg�ng, personlig inst�llelse samt f�rh�r under sannings- f�rs�kran och andra fr�gor som r�r bevisningen. N�r ett barn eller en elev f�r talan enligt detta kapitel f�r Skolinspektionen inte v�cka talan f�r barnet eller eleven om samma sak. 16 � R�ttens avg�rande i ett m�l d�r Statens skolinspektion f�r talan f�r ett barn eller en elev f�r �verklagas av barnet eller eleven, om det f�r �verklagas av myndigheten. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2010:800 N�r r�ttens avg�rande i ett m�l som avses i f�rsta stycket har vunnit laga kraft, f�r saken inte pr�vas p� nytt p� talan av vare sig barnet eller eleven el- ler Skolinspektionen. 7 kap. Skolplikt och r�tt till utbildning Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om vilka som omfattas av skolplikt (2 �), r�tten till utbildning (3 �), hur skolplikten fullg�rs (49 ��), n�r skolplikten intr�der (10 �), tidigare skolstart (11 �), n�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen (12 16 ��), deltagande i utbildning (1719 ��), och ansvar f�r att skolplikten fullg�rs (2023 ��). Vilka som omfattas av skolplikt 2 � Barn som �r bosatta i Sverige har skolplikt enligt f�reskrifterna i detta kapitel. Skolplikt g�ller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars f�rh�llanden �r s�dana att det uppenbarligen inte kan beg�ras att barnet ska g� i skola. Skolplikt g�ller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 � andra stycket. Dessa barn har dock samma r�tt till utbildning som skolpliktiga barn. R�tten till utbildning 3 � I 2 kap. 21 � regeringsformen f�reskrivs att alla barn som omfattas av den allm�nna skolplikten har r�tt att kostnadsfritt erh�lla grundl�ggande utbildning i allm�n skola. Av 2 � tredje stycket samt 11 och 15 �� f�ljer �ven en viss r�tt till ut- bildning ut�ver skolplikten. Hur skolplikten fullg�rs Grundskolan 4 � Skolplikt ska fullg�ras i grundskolan om inte f�rh�llandena �r s�dana som avses i 5 eller 6 � eller skolplikten fullg�rs i sameskolan enligt 7 � eller p� annat s�tt enligt best�mmelserna i 24 kap. Grunds�rskolan 5 � Barn som bed�ms inte kunna n� upp till grundskolans kunskapskrav d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning, ska tas emot i grunds�rskolan. Fr�gan om mottagande i grunds�rskolan pr�vas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grunds�rskolan ska f�reg�s av en utredning som </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2010:800 omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning. Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen genomf�rs. Om barnets v�rdnadshavare inte l�mnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grunds�rskolan, ska barnet fullg�ra sin skolplikt enligt vad som g�ller i �vrigt enligt denna lag. Ett barn f�r dock tas emot i grunds�rskolan utan sin v�rdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till barnets b�sta. Specialskolan 6 � Barn som p� grund av sin funktionsneds�ttning eller andra s�rskilda sk�l inte kan g� i grundskolan eller grunds�rskolan ska tas emot i special- skolan om de 1. �r d�vblinda eller annars �r synskadade och har ytterligare funktions- neds�ttning, 2. i annat fall �n som avses i 1 �r d�va eller h�rselskadade, eller 3. har en grav spr�kst�rning. Fr�gan om mottagande i specialskolan pr�vas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska f�reg�s av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning. Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen genomf�rs. Sameskolan 7 � Barn till samer f�r fullg�ra sin skolplikt i sameskolan i st�llet f�r i �rs- kurs 16 i grundskolan. �ven andra barn f�r fullg�ra den delen av sin skol- plikt i sameskolan, om det finns s�rskilda sk�l. Fr�gan om ett barn ska f� fullg�ra sin skolplikt i sameskolan pr�vas av Sameskolstyrelsen. Mottagande p� f�rs�k 8 � Den som �r elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan kan p� f�rs�k under h�gst sex m�nader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens v�rdnadshavare medger det. Integrerade elever 9 � En elev i grundskolan kan f� sin utbildning inom grunds�rskolan (inte- grerad elev), om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens v�rdnadshavare medger det. En elev i grunds�rskolan kan under samma f�r- uts�ttningar f� sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan. F�r en elev som p� detta s�tt f�r sin utbildning inom en annan skolform g�ller de best�mmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn f�r den skolenhet d�r eleven f�r sin undervisning f�r dock besluta om de undan- tag fr�n dessa best�mmelser som kr�vs med h�nsyn till undervisningens uppl�ggning. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2010:800 N�r skolplikten intr�der 10 � Skolplikten intr�der h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sju �r. Om det finns s�rskilda sk�l f�r barnet b�rja fullg�ra sin skolplikt f�rst h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller �tta �r. Fr�gan om uppskjuten skolplikt pr�vas av hemkommunen efter beg�ran av barnets v�rdnadshavare. Tidigare skolstart 11 � Om ett barns v�rdnadshavare beg�r det hos hemkommunen, ska bar- net redan h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sex �r j�mst�llas med skolpliktiga barn i fr�ga om r�tten att b�rja skolan. N�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen Skolpliktens upph�rande 12 � Om inte annat f�ljer av 13 eller 14 � upph�r skolplikten vid utg�ngen av v�rterminen det nionde �ret eller, om eleven g�r i specialskolan, det tionde �ret efter det att eleven b�rjat fullg�ra skolplikten. Senare upph�rande 13 � F�r den elev som inte g�tt ut h�gsta �rskursen n�r skolplikten annars skulle ha upph�rt enligt 12 �, upph�r skolplikten i st�llet ett �r senare, dock senast n�r eleven fyller 18 �r. Fr�gan om skolpliktens f�rl�ngning enligt f�rsta stycket pr�vas av hem- kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten. Tidigare upph�rande 14 � Om eleven f�re den tidpunkt som framg�r av 12 eller 13 � uppn�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s f�r den skolform d�r eleven fullg�r sin skolplikt, upph�r skolplikten. Fr�gan om skolpliktens upph�rande enligt f�rsta stycket pr�vas av hem- kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas fr�gan av Specialpe- dagogiska skolmyndigheten. R�tt att slutf�ra skolg�ngen 15 � En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har r�tt att slutf�ra den h�gsta �rskursen, �ven om skolplikten upph�r dessf�rinnan. En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har ocks� r�tt att efter skolpliktens upph�rande slutf�ra utbildningen under ytterligare tv� �r, om eleven inte har n�tt upp till de kunskapskrav som minst ska uppn�s f�r respektive skolform. En elev i grunds�rskolan har under denna tid r�tt till minst 800 timmars undervisning ut�ver den i 11 kap. 7 � f�rsta stycket ga- </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2010:800 ranterade undervisningstiden, om eleven inte dessf�rinnan uppn�tt kun- skapskraven. En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 � f�rsta stycket 1 och som p� grund av sina funktionsneds�ttningar inte kan f� tillfredsst�llande f�rh�llanden i gymnasies�rskolan eller gymnasieskolan, f�r efter det att skol- plikten har upph�rt och i m�n av plats genomg� ytterligare utbildning i spe- cialskolan till och med v�rterminen det kalender�r eleven fyller 21 �r, om eleven inte bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja utbildningen enligt andra stycket. 16 � Fr�gan om r�tt att slutf�ra skolg�ngen enligt 15 � pr�vas av hem- kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten. Deltagande i utbildning N�rvaro 17 � En elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbild- ningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Den obligatoriska verksamheten f�r omfatta h�gst 190 dagar per l�s�r och �tta timmar eller, i de tv� l�gsta �rskurserna, sex timmar per dag. S�dan verksamhet f�r inte f�rl�ggas till l�rdagar, s�ndagar eller andra helgdagar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avvikelser fr�n andra stycket f�r elever i grunds�rskolan och specialskolan. Om en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte informeras samma dag. Ledighet 18 � En elev i en skolform som avses i 17 � f�r beviljas kortare ledighet f�r enskilda angel�genheter. Om det finns synnerliga sk�l f�r l�ngre ledighet be- viljas. Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut om ledighet som avser l�ngre tid �n tio dagar. Befrielse 19 � En elev i en skolform som avses i 17 � f�r p� beg�ran av elevens v�rdnadshavare befrias fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i un- dervisningen om det finns synnerliga sk�l. Ett s�dant beslut f�r endast avse enstaka tillf�llen under ett l�s�r. Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta s�dana beslut. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2010:800 Ansvar f�r att skolplikten fullg�rs V�rdnadshavares ansvar 20 � Den som har v�rdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullg�r sin skolplikt. Hemkommunens ansvar 21 � Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte g�r i dess grundskola eller grunds�rskola p� n�got annat s�tt f�r f�reskriven utbildning. Huvudmannens ansvar 22 � Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grunds�r- skola fullg�r sin skolg�ng. Huvudmannen f�r specialskolan och huvud- mannen f�r sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullg�r sin skolg�ng. N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola eller utan giltig orsak �r fr�nvarande i betydande utstr�ckning fr�n obligatoriska in- slag, ska huvudmannen snarast l�mna uppgift om detta till hemkommunen. F�rel�ggande och vite 23 � Om en skolpliktig elev inte fullg�r sin skolg�ng och detta beror p� att elevens v�rdnadshavare inte har gjort vad denne �r skyldig att g�ra f�r att s� ska ske, f�r hemkommunen f�rel�gga elevens v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter. F�r en elev i specialskolan eller i sameskolan �r det i st�l- let huvudmannen f�r respektive skolform som f�r f�rel�gga elevens v�rd- nadshavare att fullg�ra sina skyldigheter. Ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�r f�renas med vite. Ett beslut om f�rel�ggande g�ller omedelbart om inte annat beslutas. 8 kap. F�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (211 ��), best�mmelser om f�rskola med offentlig huvudman (1217 ��), och best�mmelser om frist�ende f�rskola (1824 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � F�rskolan ska stimulera barns utveckling och l�rande samt erbjuda bar- nen en trygg omsorg. Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet och barnets behov och utformas s� att omsorg, utveckling och l�rande bildar en helhet. F�rskolan ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och f�rbe- reda barnen f�r fortsatt utbildning. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2010:800 Erbjudande av f�rskola 3 � Barn som �r bosatta i Sverige och som inte har b�rjat i f�rskoleklassen eller i n�gon utbildning f�r fullg�rande av skolplikten ska erbjudas f�rskola enligt vad som anges i 47 ��. F�rskola beh�ver dock inte erbjudas under kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre helger. 4 � Barn ska fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r erbjudas f�rskola under minst 525 timmar om �ret, om inte annat f�ljer av 57 ��. 5 � Barn ska fr�n och med ett �rs �lder erbjudas f�rskola i den omfattning det beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrarnas f�rv�rvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov p� grund av familjens situation i �vrigt. 6 � Barn, vars f�r�ldrar �r arbetsl�sa eller f�r�ldralediga enligt f�r�ldra- ledighetslagen (1995:584) f�r v�rd av annat barn, ska fr�n och med ett �rs �lder erbjudas f�rskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. 7 � Barn ska �ven i andra fall �n som avses i 5 och 6 �� erbjudas f�rskola, om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveck- ling i form av f�rskola. Barngrupperna och milj�n 8 � Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en l�mplig samman- s�ttning och storlek och att barnen �ven i �vrigt erbjuds en god milj�. S�rskilt st�d 9 � Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveckling ska ges det st�d som deras speciella behov kr�ver. Om det genom uppgifter fr�n f�rskolans personal, ett barn eller ett barns v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att ett barn �r i behov av s�r- skilt st�d, ska f�rskolechefen se till att barnet ges s�dant st�d. Barnets v�rd- nadshavare ska ges m�jlighet att delta vid utformningen av de s�rskilda st�d- insatserna. Modersm�l 10 � F�rskolan ska medverka till att barn med annat modersm�l �n svenska f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt modersm�l. Fortl�pande samtal och utvecklingssamtal 11 � Personalen ska f�ra fortl�pande samtal med barnets v�rdnadshavare om barnets utveckling. Minst en g�ng varje �r ska personalen och barnets v�rdnadshavare d�rut�ver genomf�ra ett samtal om barnets utveckling och l�rande (utvecklingssamtal). F�rskoll�rare har det �vergripande ansvaret f�r utvecklingssamtalet. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2010:800 F�rskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskola kommer till st�nd f�r alla barn i kommunen som ska erbjudas f�rskola och vars v�rd- nadshavare �nskar det. Hemkommunen f�r fullg�ra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i frist�ende f�rskola. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en annan kommun om att denna i sin f�rskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 13 � Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskola med offentlig huvudman i en annan kommun �n hemkommunen, om barnet med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens f�r- skola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett s�dant barn ska den inh�mta yttrande fr�n barnets hemkommun. Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat fall i sin f�rskola ta emot ett barn fr�n en annan kommun. Erbjudande av plats 14 � N�r v�rdnadshavare har anm�lt �nskem�l om f�rskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet f�rskola inom fyra m�nader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l har behov av s�rskilt st�d i sin utveckling i form av f�rskola ska skyndsamt erbjudas f�rskola. Placering vid en f�rskoleenhet 15 � Ett barn ska erbjudas plats vid en f�rskoleenhet s� n�ra barnets eget hem som m�jligt. Sk�lig h�nsyn ska tas till barnets v�rdnadshavares �nske- m�l. Avgifter 16 � En kommun f�r ta ut avgift f�r plats i f�rskola som den anordnar. Avgifterna ska vara sk�liga. Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret. F�r barn som erbjudits f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan. Interkommunal ers�ttning 17 � En kommun som i sin f�rskola har ett barn fr�n en annan kommun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r barnets utbildning av barnets hem- kommun, om mottagandet grundar sig p� 13 � f�rsta stycket. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2010:800 �ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om n�got annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�n- syn till kommunens �tagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola. Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Frist�ende f�rskola Mottagande 18 � Varje frist�ende f�rskola ska vara �ppen f�r alla barn som ska erbju- das f�rskola, om inte den kommun d�r f�rskoleenheten �r bel�gen medger undantag med h�nsyn till verksamhetens s�rskilda karakt�r. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r barnet enligt 23 � andra stycket. Urval 19 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en f�rskoleenhet, ska urvalet g�ras p� de grunder som den kommun d�r f�rskoleenheten �r bel�gen godk�nner. Avgifter 20 � Avgifter som huvudmannen f�r en frist�ende f�rskola tar ut f�r inte vara osk�ligt h�ga. Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret. F�r barn som ska erbjudas f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan. Bidrag fr�n hemkommunen 21 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje barn vid f�rskoleenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 22 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 23 �. 22 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2010:800 Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola. 23 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r ett barn i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. 24 � Bidragsskyldigheten enligt 21 � g�ller bara i den omfattning som bar- net ska erbjudas f�rskola enligt 47 ��. 9 kap. F�rskoleklassen Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (211 ��), best�mmelser om f�rskoleklass med offentlig huvudman (1216 ��), och best�mmelser om frist�ende f�rskoleklass (1722 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � F�rskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och l�rande och f�r- bereda dem f�r fortsatt utbildning. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn p� eleven och elevens behov. F�rskoleklassen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap. L�s�r och terminer 3 � Utbildningen i f�rskoleklassen ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. Erbjudande och information om utbildningen 4 � F�rskoleklassen �r avsedd f�r barn som �nnu inte har b�rjat n�gon ut- bildning f�r fullg�rande av skolplikten. Hemkommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskoleklassen och syftet med denna samt verka f�r att barnen deltar i den. 5 � Barn som �r bosatta i Sverige ska erbjudas f�rskoleklass fr�n och med h�stterminen det �r de fyller sex �r. Barn f�r tas emot tidigare. Tester och prov 6 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2010:800 Omfattning 7 � F�rskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett l�s�r. Avgifter 8 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 9 � Trots 8 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Modersm�l 10 � F�rskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersm�l �n svenska f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt moders- m�l. Utvecklingssamtal 11 � Minst en g�ng varje l�s�r ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och l�rande. F�rskoleklass med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskoleklass kommer till st�nd f�r alla barn i kommunen som �nskar s�dan utbildning. Av 2 kap. 4 � framg�r att staten �r huvudman f�r f�rskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola. Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att kommunen an- ordnar f�rskoleklass i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r samtliga i kommunen som �r ber�rda. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en annan kommun om att denna i sin f�rskoleklass ska ta emot barn vars utbild- ning hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 13 � Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskoleklass med offentlig huvud- man i en annan kommun �n den som ska svara f�r barnets utbildning, om barnet med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens f�rskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att f�r </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2010:800 visst l�s�r ta emot ett s�dant barn, ska den inh�mta yttrande fr�n barnets hemkommun. Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat fall i sin f�rskoleklass ta emot ett barn fr�n en annan kommun. 14 � En elev som har tagits emot i en kommuns f�rskoleklass ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under l�s�ret. Placering vid en skolenhet 15 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast om den �nskade placeringen skulle medf�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Interkommunal ers�ttning 16 � En kommun som i sin f�rskoleklass har en elev fr�n en annan kom- mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem- kommun, om elevens skolg�ng grundar sig p� 13 � f�rsta stycket. �ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hem- kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Frist�ende f�rskoleklass Mottagande 17 � Varje frist�ende f�rskoleklass ska vara �ppen f�r alla elever som ska erbjudas utbildning i f�rskoleklassen. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att avse elever som �r i behov av s�rskilt st�d f�r sin utveckling. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 21 � andra stycket. Urval 18 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en skolenhet med f�r- skoleklass, ska urvalet g�ras p� de grunder som Statens skolinspektion god- k�nner. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2010:800 Bidrag fr�n hemkommunen 19 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 20 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 21 �. 20 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass. 21 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. Insyn 22 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. 10 kap. Grundskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (213 ��), best�mmelser om betyg (1423 ��), best�mmelser om grundskola med offentlig huvudman (2434 ��), och best�mmelser om frist�ende grundskola (3541 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och v�rden och utveckla elev- ernas f�rm�ga att till�gna sig dessa. Utbildningen ska utformas s� att den bidrar till personlig utveckling samt f�rbereder eleverna f�r aktiva livsval och ligger till grund f�r fortsatt utbild- ning. Utbildningen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2010:800 �rskurser, l�s�r och terminer 3 � Grundskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret ska b�rja och sluta. �mnen 4 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, musik, naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi, samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, och teknik. H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska er- bjudas modersm�lsundervisning, modersm�l. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen. Skolans val f�r omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godk�nt en plan f�r undervisningen. Undervisningstid 5 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst 6 665 timmar. Ytterligare best�mmelser om f�rdelning av undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 1. Bemyndiganden 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, 2. avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen f�r frist�ende skolor med s�r- skild pedagogisk inriktning och f�r s�rskilda utbildningar, 3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket (integrerad undervisning), om det finns s�rskilda sk�l, och 4. undantag fr�n skyldigheten att till�mpa timplanen. </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2010:800 Modersm�lsundervisning 7 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 8 � F�r varje �mne ska en kursplan g�lla. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Tester och prov 9 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter som inneb�r undantag fr�n f�rsta stycket f�r utbildning fr�n och med �rskurs 7 och, om det finns s�rskilda sk�l, �ven f�r utbildning fr�n och med �rskurs 4. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att best�mmelsen i 30 � f�r- sta stycket om en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts. Avgifter 10 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2010:800 ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 13 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kunskapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps- kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla- nen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Betyg Till�mpliga best�mmelser 14 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 15 � Betyg ska s�ttas i grundskolans �mnen. 16 � Betyg ska s�ttas 1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs 9 i �mnen som inte har avslutats, och 2. n�r ett �mne har avslutats. 17 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re- sultat betecknas med F. 18 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett �mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet. Betyg innan ett �mne har avslutats 19 � N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2010:800 relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9. Betyg n�r ett �mne har avslutats 20 � N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kunskapskrav. 21 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och 20 �� bortses fr�n enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp- n�tt i slutet av �rskurs 9. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskaps- krav. 22 � I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift- lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under- tecknas av l�raren. Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d- �tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet. Pr�vning 23 � Den som vill ha betyg fr�n grundskolan har r�tt att genomg� pr�vning f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera �mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n grundskolan. Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till- l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen. Grundskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 24 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grundskolan kommer till st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grundskolan och som inte fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt. Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r alla i kommunen som �r ber�rda. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grund- skoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2010:800 Mottagande i en annan kommun 25 � En elev har r�tt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst l�s�r ta emot en s�dan elev ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkom- mun. 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om att kommuner f�r anordna s�rskild utbildning i sin grundskola. F�reskrifterna f�r inneb�ra att elever fr�n hela landet i m�n av plats ska tas emot p� utbildningen. 27 � En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � tredje stycket, 25 eller 26 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grundskola efter �nskem�l av elevens v�rdnadshavare. 28 � En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under l�s�ret. Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs, har eleven ocks� r�tt att g� kvar sista �rskursen. Kommunens organisation av sin grundskola 29 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundskola be- akta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r eleverna. Varje kommun ska organisera sin grundskola s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r dock g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt att kom- munen m�ste anordna skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i hem- met under skolg�ngen. Vid denna bed�mning ska s�rskild vikt f�stas vid elevens �lder. En elev i grundskola med offentlig huvudman som till f�ljd av sin skol- g�ng m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�l- landen. Hemkommunen ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven. Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med st�d av 25 27 �� g�r i en annan kommuns grundskola eller elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet i hemkommunen �n den d�r de annars skulle ha placerats. Placering vid en skolenhet 30 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast om </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2010:800 1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska el- ler ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller 2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas. 31 � Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar d�r om inte n�got annat f�ljer av 30 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den som har tagits emot i f�rskoleklassen och som ska forts�tta sin utbildning i grundskolan vid samma skolenhet. Skolskjuts i hemkommunen 32 � Elever i grundskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbild- ningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�- gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�gon an- nan s�rskild omst�ndighet. Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan kommuns grundskola med st�d av 2527 ��. I de fall d� det kan ske utan or- ganisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas. Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen 33 � En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grundskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�- rande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an- ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av elevens hemkommun. Interkommunal ers�ttning 34 � En kommun som i sin grundskola har en elev fr�n en annan kommun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hemkom- mun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24, 25 eller 26 �. �ven i de fall som avses i 27 � ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bi- drag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2010:800 Frist�ende grundskola Mottagande 35 � Varje frist�ende grundskola ska vara �ppen f�r alla elever som har r�tt till utbildning i grundskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att avse 1. vissa �rskurser, 2. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och 3. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 39 � andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta stycket 3. Urval 36 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� de grun- der som Statens skolinspektion godk�nner, om inte annat f�ljer av f�reskrif- ter som meddelats med st�d av 9 � andra stycket eller annars avser s�dana utbildningar som avses i 6 � 2. Bidrag fr�n hemkommunen 37 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 38 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 39 �. 38 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan. 39 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2010:800 Skolskjuts 40 � Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�- ende grundskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt 32 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem. Insyn 41 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. 11 kap. Grunds�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (217 ��), best�mmelser om betyg (1823 ��), best�mmelser om grunds�rskola med offentlig huvudman (2433 ��), och best�mmelser om frist�ende grunds�rskola (3440 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Grunds�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en utbildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�j- ligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund f�r fortsatt utbildning och i �vrigt s� l�ngt det �r m�jligt motsvara vad som anges f�r grundskolan i 10 kap. 2 �. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med utveck- lingsst�rning ocks� ska g�lla vissa andra barn, ungdomar och vuxna. Tr�ningsskolan 3 � Inom grunds�rskolan finns en s�rskild inriktning som ben�mns tr�- ningsskola. Tr�ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbildningen i �mnen. �rskurser, l�s�r och terminer 4 � Grunds�rskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret ska b�rja och sluta. �mnen och �mnesomr�den 5 � Grunds�rskolan omfattar utbildning i �mnen eller inom �mnes- omr�den, eller en kombination av dessa. Utbildning inom �mnesomr�den �r </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2010:800 avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbild- ningen i �mnen. Utbildningen kan ocks� omfatta �mnen enligt grundskolans kursplaner. 6 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen eller �mnesomr�den. �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, musik, naturorienterande �mnen, samh�llsorienterande �mnen, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, och teknik. �mnesomr�den: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, och verklighetsuppfattning. Ut�ver de �mnen och �mnesomr�den som anges i f�rsta stycket ska det som �mne finnas modersm�l f�r de elever som ska erbjudas moders- m�lsundervisning. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen eller �mnesomr�den. Undervisningstid 7 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev i grunds�rskolan ska vara minst 6 665 timmar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan). 8 � Huvudmannen f�r utbildningen avg�r om en elev som tas emot i grunds�rskolan huvudsakligen ska l�sa �mnen eller �mnesomr�den. Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och �mnesomr�den samt �mnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har f�ruts�ttningar f�r det. Samr�d med elevens v�rdnadshavare ska ske innan beslut fattas. Bemyndiganden 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 7 �, </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2010:800 2. avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket (integrerad under- visning), om det beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, och 3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen. Modersm�lsundervisning 10 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 11 � F�r varje �mne och �mnesomr�de ska g�lla en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Tester och prov 12 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Avgifter 13 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 14 � Trots 13 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 15 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2010:800 ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 16 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell utveck- lingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun- skapskraven i de �mnen eller �mnesomr�den som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun- skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro- planen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Intyg och studieomd�me 17 � Eleverna ska efter avslutad grunds�rskola f� intyg om den utbildning de g�tt igenom. Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska intyget komplette- ras med ett allm�nt studieomd�me. Studieomd�met ska avse elevens m�jlig- het att bedriva studier. Intyget ska undertecknas av l�raren. Betyg Till�mpliga best�mmelser 18 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 19 � Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska betyg s�ttas i grunds�rskolans �mnen 1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs 9, och 2. n�r ett �mne har avslutats. 20 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E, ska betyg inte s�ttas i �mnet. </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2010:800 21 � Om en elev i grunds�rskolan har l�st ett �mne enligt grundskolans kursplaner och eleven eller elevens v�rdnadshavare beg�r att betyg ska s�ttas i �mnet, ska de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i grundskolan till�mpas. Betyg innan ett �mne har avslutats 22 � N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9. Betyg n�r ett �mne har avslutats 23 � N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kunskapskrav. Grunds�rskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 24 � Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grunds�rskolan kommer till st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grunds�rskolan och inte fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt. Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen 1. anordnar grunds�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r alla i kommunen som �r ber�rda, eller 2. kommer �verens med en annan kommun att den i sin grunds�rskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 25 � En elev har r�tt att bli mottagen i en grunds�rskola som anordnas av en annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens grunds�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst l�s�r ta emot en s�dan elev, ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hem- kommun. 26 � En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � andra stycket 2 eller 25 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grunds�rskola efter �nskem�l av elevens v�rdnadshavare. 27 � En elev som har tagits emot i en kommuns grunds�rskola ett visst l�s�r har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r mottagandet �ndras under l�s�ret. Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs har eleven ocks� r�tt att g� kvar sista �rskursen. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2010:800 Kommunens organisation av sin grunds�rskola 28 � Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grunds�rskola beakta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r elev- erna. Varje kommun ska s� l�ngt det �r m�jligt organisera sin grunds�rskola s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns det f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bo- stad med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ldrahemmet. Placering vid en skolenhet 29 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grunds�rskola. Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast om 1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller 2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero. Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas. 30 � Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar d�r om inte n�got annat f�ljer av 29 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den som har tagits emot vid en skolenhet med f�rskoleklass och som ska forts�tta sin utbildning i grunds�rskolan vid samma skolenhet. Skolskjuts i hemkommunen 31 � Elever i grunds�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan kommuns grunds�rskola med st�d av 25 eller 26 ��. I de fall d� det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven an- ordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas. Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen 32 � En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grunds�rskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2010:800 bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemma- h�rande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av elevens hemkommun. Interkommunal ers�ttning 33 � En kommun som i sin grunds�rskola har en elev fr�n en annan kom- mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem- kommun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24 � andra stycket 2 eller 25 �. �ven i de fall som avses i 26 � ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grunds�rskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono- miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Frist�ende grunds�rskola Mottagande 34 � Varje frist�ende grunds�rskola ska vara �ppen f�r alla elever som har r�tt till utbildning i grunds�rskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att avse 1. vissa �rskurser, 2. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och 3. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 38 � andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta stycket 3. Urval 35 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion godk�nner. Bidrag fr�n hemkommunen 36 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 37 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 38 �. </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2010:800 37 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grunds�rskolan. 38 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Skolskjuts 39 � Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�- ende grunds�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt 31 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem. Insyn 40 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. 12 kap. Specialskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (213 ��), best�mmelser om betyg (1423 ��), och best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (24 26 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 � en utbildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund f�r fortsatt utbildning. </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 2010:800 �rskurser, l�s�r och terminer 3 � Specialskolan ska ha tio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. �mnen 4 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi, r�relse och drama eller musik, samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, teckenspr�k, och teknik. F�r h�rande elever g�ller att �mnet musik ers�tter �mnet r�relse och drama. F�r elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 � f�rsta stycket 1 g�ller att �mnet svenska ers�tter �mnet teckenspr�k. H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r de elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l. Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen. Undervisningstid 5 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev i specialskolan ska vara minst 7 845 timmar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan). Bemyndiganden 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, 2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l, och 3. avvikelser f�r elever med utvecklingsst�rning fr�n den �mnesindelning som anges i 4 �. </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 2010:800 Modersm�lsundervisning 7 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 8 � F�r varje �mne ska g�lla en kursplan. F�r elever med utvecklingsst�rning f�r grunds�rskolans kursplaner till�m- pas om elevens v�rdnadshavare l�mnar sitt samtycke. Om elevens v�rdnads- havare inte l�mnar sitt samtycke ska eleven l�sa enligt specialskolans kurs- planer. Grunds�rskolans kursplaner f�r dock till�mpas f�r en elev utan elev- ens v�rdnadshavares samtycke om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till elevens b�sta. I den utstr�ckning som grunds�rskolans kursplaner inte kan anv�ndas f�r s�rskilda kursplaner uppr�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kursplaner. Tester och prov 9 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Avgifter 10 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 2010:800 sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 13 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun- skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun- skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro- planen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Betyg Till�mpliga best�mmelser 14 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. F�r elever som l�ser enligt specialskolans kursplaner g�ller ut�ver 3 kap. best�mmelserna om betygss�ttning i 1522 ��. F�r elever som l�ser enligt grunds�rskolans kursplaner g�ller ut�ver 3 kap. best�mmelserna om intyg, studieomd�me och betyg i 11 kap. 17 23 ��. Betyg innan ett �mne har avslutats ska dock s�ttas vid de tidpunkter som anges i 16 � 1. Betygss�ttning 15 � Betyg ska s�ttas i specialskolans �mnen. 16 � Betyg ska s�ttas 1. i slutet av varje termin i �rskurs 9 och i slutet av h�stterminen i �rskurs 10 i �mnen som inte har avslutats, och 2. n�r ett �mne har avslutats. 17 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F. </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 2010:800 18 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett �mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet. Betyg innan ett �mne har avslutats 19 � N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 10. Betyg n�r ett �mne har avslutats 20 � N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�m- mas med hj�lp av best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kunskapskrav. 21 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och 20 �� bortses fr�n enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppn�tt i slutet av �rskurs 10. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning, ut�ver de som anges i 7 kap. 6 �, eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskapskrav. 22 � I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift- lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under- tecknas av l�raren. Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d- �tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet. Pr�vning 23 � Den som vill ha betyg fr�n specialskolan har r�tt att genomg� pr�v- ning f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett el- ler flera �mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n specialskolan. Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till- l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen. Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall Ers�ttning fr�n elevens hemkommun 24 � Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader f�r den som �r elev i specialskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom specialskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningens storlek. </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 2010:800 Resor och boende 25 � En elev i specialskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbild- ningen. Staten ska st� f�r kostnaderna. En elev i specialskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven. Skolenheter 26 � Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter. 13 kap. Sameskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (214 ��), och best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (15 17 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i �vrigt motsvarar utbildningen i �rskurserna 16 i grundskolan. �rskurser, l�s�r och terminer 3 � Sameskolan ska ha sex �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin. �mnen 4 � Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och h�lsa, matematik, musik, naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi, samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och samh�llskunskap, samiska, sl�jd, svenska eller svenska som andraspr�k, och teknik. H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l. </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 2010:800 Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev- ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera �mnen. Undervisningstid 5 � Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst 4 200 tim- mar. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan). 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, och 2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 11 � (anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l. Modersm�lsundervisning 7 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Kursplaner 8 � F�r varje �mne ska en kursplan g�lla. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Tester och prov 9 � Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r. Avgifter 10 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 2010:800 I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv- kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 � Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd- nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro- planen. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram som avses i 3 kap. 9 �. 13 � Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut- vecklingsplan 1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun- skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps- kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla- nen. Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev- ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det. �verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck- lingsplanen. Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen �n vid ett utvecklingssamtal. Intyg vid avg�ng 14 � N�r en elev avg�r fr�n en sameskola ska intyg om avg�ngen utf�rdas. Intyget ska inneh�lla uppgifter om 1. den �rskurs fr�n vilken eleven avg�tt, 2. tiden f�r avg�ngen, 3. de �mnen som eleven undervisats i, och 4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits. Intyget ska undertecknas av rektorn. Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall Ers�ttning fr�n elevens hemkommun 15 � Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader f�r den som �r elev i sameskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom sameskolan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningens storlek. </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 2010:800 Resor och boende 16 � En elev i sameskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbildningen. Staten ska st� f�r kostnaderna. En elev i sameskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven. Skolenheter 17 � Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och be- drivas vid flera skolenheter. 14 kap. Fritidshemmet Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (210 ��), best�mmelser om fritidshem med offentlig huvudman (1114 ��), och best�mmelser om fritidshem med enskild huvudman (1519 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Fritidshemmet kompletterar utbildningen i f�rskoleklassen, grund- skolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och s�rskilda utbild- ningsformer som skolplikt kan fullg�ras i. Fritidshemmet ska stimulera elev- ernas utveckling och l�rande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn p� eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap. Erbjudande av utbildning 3 � Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever i kommu- nens f�rskoleklass, grundskola och grunds�rskola. Staten ska erbjuda utbild- ning i fritidshem f�r elever i specialskola och sameskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever som g�r i en frist�ende skola i de fall huvudmannen inte erbjuder s�dan utbildning. 4 � Utbildning i fritidshem ska erbjudas s� snart det framkommit att eleven har behov av en s�dan plats. Omfattning 5 � En elev i n�gon av de skolformer som anges i 3 � ska erbjudas utbild- ning i fritidshemmet i den omfattning som beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrar- nas f�rv�rvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov p� grund av familjens situation i �vrigt. </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 2010:800 6 � Elever ska �ven i andra fall �n som avses i 5 � erbjudas utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveckling i form av s�dan utbildning. 7 � Fritidshem ska erbjudas till och med v�rterminen det �r d� eleven fyller 13 �r. Fr�n och med h�stterminen det �r d� eleven fyller 10 �r f�r �p- pen fritidsverksamhet erbjudas i st�llet f�r fritidshem, om eleven inte p� grund av fysiska, psykiska eller andra sk�l �r i behov av s�dant s�rskilt st�d i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem. Best�mmelser om �ppen fritidsverksamhet finns i 25 kap. 8 � Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen d� eleverna inte g�r i n�gon av de skolformer som anges i 3 � och under lov. Fritidshem beh�ver inte erbjudas under kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre hel- ger. Elevgrupperna och milj�n 9 � Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en l�mplig samman- s�ttning och storlek och att eleverna �ven i �vrigt erbjuds en god milj�. Placering vid en skolenhet 10 � En elev i f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller s� n�ra som m�jligt den skolenhet d�r eleven f�r utbildning. Fritidshem med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 11 � Hemkommunen svarar f�r att en elev som ska erbjudas fritidshem en- ligt best�mmelserna i detta kapitel och g�r i en s�dan s�rskild utbild- ningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska be- st�mmelserna i 410 �� till�mpas. Avgifter 12 � En kommun f�r ta ut avgift f�r utbildning i fritidshem som den anord- nar. Avgifterna ska vara sk�liga. Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola 13 � Avgifter som staten tar ut f�r utbildning i fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska best�mmas efter samma grunder som kommunen d�r fritidshemmet �r bel�get till�mpar i sina fritidshem. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 SFS 2010:800 Interkommunal ers�ttning 14 � En kommun som i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan kommun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning i fritidshemmet av elev- ens hemkommun, om elevens skolg�ng i den mottagande kommunens f�r- skoleklass, grundskola eller grunds�rskola grundar sig p� 9 kap. 13 � f�rsta stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 � eller 11 kap. 24 � andra stycket 2 eller 25 �. �ven i andra fall d� en kommun i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan kommun ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommu- nen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av s�r- skilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kom- munen. Ers�ttningen enligt f�rsta eller andra stycket ska i f�rekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 �. Fritidshem med enskild huvudman Bidrag fr�n hemkommunen 15 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 16 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 17 �. 16 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sina egna fritidshem. 17 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. Insyn 18 � Den kommun d�r en frist�ende skola som anordnar fritidshem �r bel�- gen har r�tt till insyn i verksamheten. </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 63 SFS 2010:800 Avgifter 19 � Avgifter som en enskild huvudman f�r ett fritidshem tar ut f�r inte vara osk�ligt h�ga. 15 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasieskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (220 ��), best�mmelser om betyg (2129 ��), best�mmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (3032 ��), best�mmelser om frist�ende gymnasieskola (33 och 34 ��), och best�mmelser om Rh-anpassad utbildning (3540 ��). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fort- satta studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam- h�llslivet. Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och ut- vecklar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till- �gna sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper eleverna f�tt i grundskolan eller i motsvarande utbildning. 3 � Utbildningen i gymnasieskolan ska utg�ra en bas f�r den nationella och regionala kompetensf�rs�rjningen till arbetslivet och en bas f�r rekrytering till h�gskolesektorn. Samverkan 4 � Huvudmannen f�r gymnasieskolan ska samverka med samh�llet i �v- rigt. M�lgrupp 5 � Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r. I 17 kap. 16 � andra stycket finns best�mmelser om utbildning i gymna- sieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan. Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r bo- satta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning och r�tten till utbildning. </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 64 SFS 2010:800 6 � Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r inte l�ngre beh�riga f�r gymnasieskolan. De olika utbildningarna 7 � Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program som �r yr- kesprogram eller h�gskolef�rberedande program. I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av introduktionsprogram. N�rmare best�mmelser om de nationella programmen finns i 16 kap. och om introduktionsprogrammen i 17 kap. 8 � Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om m�jligheterna att f� utbildning p� introduktionsprogram. Utbildning anpassad f�r elever med vissa funktionsneds�ttningar 9 � F�r ungdomar med ett sv�rt r�relsehinder f�r de kommuner som reger- ingen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. F�r dessa utbildningar g�ller s�rskilda best�mmelser i 3540 ��. Regeringen f�r meddela ytterligare f�re- skrifter om s�dan utbildning. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om utbildning i gymnasieskolan f�r elever som �r d�va, h�rselskadade eller d�vblinda eller har en spr�kst�rning. F�reskrifter enligt f�rsta och andra styckena f�r inneb�ra undantag fr�n vad som annars g�ller f�r utbildning i gymnasieskolan. L�s�r och terminer 10 � Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin och en v�rtermin. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret ska b�rja och sluta. Utbildningens f�rl�ggning 11 � Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r- lingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. �ven introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkes- introduktion och individuellt alternativ f�r utformas s� att de inte �r i huvud- sak skolf�rlagda. Antagning 12 � Huvudmannen ansvarar f�r antagningen till de olika utbildningar som anordnas av huvudmannen. I 38 � finns s�rskilda best�mmelser om antagning till Rh-anpassad ut- bildning. 13 � Regeringen meddelar f�reskrifter om urval bland mottagna s�kande. </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 65 SFS 2010:800 14 � Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�. Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskola an- ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n. Information till hemkommunen 15 � N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan hu- vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro 16 � En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elev- ens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nva- rande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte in- formeras samma dag. Avgifter 17 � Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev- erna ska h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 18 � Trots 17 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av eleven eller dennes v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga hu- vudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Modersm�lsundervisning 19 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 SFS 2010:800 Utvecklingssamtal 20 � Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck- lingssamtal). En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta stycket. Betyg Till�mpliga best�mmelser 21 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 22 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie- arbete samt vid utbildning p� introduktionsprogram �ven i grundskolans �mnen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till. F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 15 � om vem som beslutar om betyg. 23 � Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F. 24 � Som betyg p� en kurs ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�ndas. Betyg ska best�mmas med hj�lp av de kunskapskrav som har f�reskrivits f�r en kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. 25 � Som betyg p� gymnasiearbetet ska n�gon av beteckningarna E eller F anv�ndas. Om en elev har n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len ska betyget E anv�ndas. I annat fall ska betyget F anv�ndas. 26 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka delar av kunskapskraven. Med s�rskilda sk�l avses funktions- neds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av till- f�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyl- las. 27 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas. </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 67 SFS 2010:800 Pr�vning 28 � Den som vill ha betyg fr�n gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�v- ning. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om pr�vning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra inskr�nkning av r�tten till pr�vning. 29 � Regeringen meddelar f�reskrifter om m�jlighet f�r rektor att i vissa fall ge betyg utan pr�vning till en elev som inte f�ljt undervisningen. Gymnasieskola med offentlig huvudman Kommunens ansvar 30 � Varje kommun ansvarar f�r att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den sj�lv anordnar eller ut- bildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt sam- verkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ing�tt ett samverkansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r utbildningen. Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l. Utbildning anordnad av landsting 31 � Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program som avser naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild- ning �ven p� andra nationella program. Av 17 kap. 17 och 18 �� f�ljer vilken utbildning p� introduktionsprogram som f�r anordnas av ett landsting. St�d till inackordering 32 � Hemkommunen ska l�mna ekonomiskt st�d till elever i en gymnasie- skola med offentlig huvudman som beh�ver inackordering p� grund av skol- g�ngen. Denna skyldighet g�ller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 �, 2. elever p� Rh-anpassad utbildning, eller 3. utlandssvenska elever som f�r studiehj�lp i form av inackorderings- till�gg enligt studiest�dslagen (1999:1395). Skyldigheten g�ller till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyl- ler 20 �r. St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet. Det ska ges kontant eller p� annat s�tt som ska framg� av beslutet om st�d. Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbeloppet en- ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje hel kalenderm�nad som eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre hela tiotal kronor. </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 68 SFS 2010:800 Frist�ende gymnasieskola Mottagande 33 � Varje huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har r�tt till den s�kta utbildningen i gymnasieskolan. N�r det g�ller utbildningar som inte utformas f�r en grupp elever och yr- kesintroduktion som utformas f�r en grupp elever finns s�rskilda regler om n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola �r skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen i 17 kap. 29 �. I �vrigt �r en huvudman f�r en frist�ende skola inte skyldig att ta emot ungdomar till s�dan utbildning. Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev, om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 16 kap. 54 � andra stycket eller 17 kap. 34 � andra stycket. Insyn 34 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. Rh-anpassad utbildning M�lgrupp 35 � I detta kapitel avses med ett sv�rt r�relsehinder ett r�relsehinder som ensamt eller i kombination med en annan funktionsneds�ttning medf�r att en ungdom 1. f�r att kunna f�lja ett program i gymnasieskolan beh�ver tillg�ng till en skola med Rh-anpassad utbildning, och 2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och om- v�rdnad i boendet. R�tt till utbildning 36 � Ungdomar som har ett sv�rt r�relsehinder har r�tt att f� utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de 1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande, 2. kan p�b�rja utbildningen senast under det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 21 �r, och 3. uppfyller de �vriga beh�righetsvillkor som f�ljer av 16 kap. 2934 ��, n�r det g�ller nationella program. F�rsta stycket 1 g�ller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram. F�r att ha r�tt till s�dan utbildning kr�vs att grundskoleutbildning eller mot- svarande har avslutats. Riksrekrytering 37 � En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot s�kande fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen. </div> <div id="page69-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 69 SFS 2010:800 Beslut om antagning och r�tt till utbildning 38 � Fr�gor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasie- skolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning pr�vas av en s�rskild n�mnd. Avgifter 39 � Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet eller habi- litering som tillhandah�lls av staten, en kommun eller ett landsting i anslut- ning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi. Interkommunal ers�ttning 40 � Hemkommunen ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r boende och omv�rdnad i boendet f�r elever p� Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget eller, i f�rekommande fall hemkommunen, ska betala ers�ttning f�r kostna- der f�r habilitering. Ers�ttningarna ska betalas till den huvudman som enligt avtal med staten svarar f�r verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningar enligt f�rsta stycket. 16 kap. Utbildning p� nationella program i gymnasieskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om utbildningarnas utformning och inneh�ll (225 ��), gymnasieexamen (2628 ��), beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen (29 41 ��), utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman (4251 ��), och utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola (52 55 ��). Utbildningarnas utformning och inneh�ll Yrkesprogram och h�gskolef�rberedande program 2 � Av 15 kap. 7 � framg�r att de nationella programmen �r yrkesprogram eller h�gskolef�rberedande program. 3 � Yrkesprogrammen ska utg�ra grund f�r yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Alla elever p� yrkesprogram ska inom ramen f�r sin gymnasieutbildning ges m�jlighet att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning som p�b�rjas p� grundniv�. </div> <div id="page70-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 70 SFS 2010:800 4 � De h�gskolef�rberedande programmen ska utg�ra grund f�r fortsatt ut- bildning p� h�gskoleniv�. De nationella programmen 5 � Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 2. Examensm�l 6 � F�r varje nationellt program ska det finnas examensm�l som inneh�ller m�l f�r programmet. Nationella inriktningar och s�rskilda varianter 7 � Inom de nationella programmen f�r det finnas inriktningar och s�rskil- da varianter, som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. 8 � Inriktningarna �r nationella. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. 9 � Fr�gan om en s�rskild variant ska godk�nnas ska pr�vas av Statens skolverk. 10 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda varian- ter. Gymnasial l�rlingsutbildning 11 � Inom yrkesprogrammen f�r det finnas gymnasial l�rlingsutbildning, som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret. Gymnasial l�rlingsutbildning ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera arbetsplatser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning. Erbjudande av viss utbildning 12 � N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning inom programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program. Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll 13 � Statens skolverk f�r besluta om avvikelser fr�n struktur, inneh�ll och examensm�l f�r utbildningar p� nationella program. </div> <div id="page71-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 71 SFS 2010:800 Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt 45 �. Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en pr�vning som motsvarar pr�vningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r beslut enligt tredje stycket. 14 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r huvudmannen besluta att en elevs ut- bildning p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n vad som annars g�ller f�r programmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om s�dana avvikelser som avses i f�rsta stycket. Utbildningens l�ngd 15 � De nationella programmen �r avsedda att genomg�s p� tre l�s�r. Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid �n tre l�s�r. Om huvudmannen har f�tt tillst�nd till det av Statens skolverk, f�r denne besluta att en utbildning f�r f�rdelas p� kortare tid �n tre l�s�r. Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande 16 � Av 15 kap. 11 � framg�r att utbildningen p� nationella program i hu- vudsak ska vara skolf�rlagd om inte annat f�ljer av best�mmelserna om gymnasial l�rlingsutbildning i 11 �. Ett yrkesprogram ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet f�r att ett yrkesprogram ska f� anordnas samt om undantag fr�n 15 kap. 11 �. Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid 17 � Utbildningen p� nationella program ska bedrivas som heltidsstudier. 18 � Elever p� yrkesprogrammen har r�tt till minst 2 430 undervisnings- timmar om 60 minuter och elever p� h�gskolef�rberedande program har r�tt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad under- visningstid). Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden. 19 � Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie- po�ng. 20 � Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 3. </div> <div id="page72-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 72 SFS 2010:800 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen. �mnen, gymnasiearbete och kurser 21 � F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om �mnesplaner. 22 � I utbildningen ska det ing� ett gymnasiearbete. 23 � Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng som kursen om- fattar. 24 � Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt gymnasiearbete f�tt l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbild- ning av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en kurs. Individuell studieplan 25 � F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om den individuella studieplanen. Gymnasieexamen 26 � Utbildningen p� yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut- bildningen p� h�gskolef�rberedande program syftar till en h�gskole- f�rberedande examen. B�da dessa examina kallas gymnasieexamen. F�r elever som har betyg fr�n en utbildning som omfattar minst 2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program ska gymnasieexamen utf�r- das, om villkoren i 27 eller 28 � �r uppfyllda. Yrkesexamen 27 � Yrkesexamen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 � har godk�nda betyg p� en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som innefattar 1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng i varje �mne, och 2. gymnasiearbetet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket 1 som ska vara godk�nda och om andra kurser som ska ing� i de godk�nda betygen f�r respektive yrkesprogram. </div> <div id="page73-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 73 SFS 2010:800 H�gskolef�rberedande examen 28 � H�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 � har godk�nda betyg p� utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som innefattar en eller flera kurser i 1. svenska eller svenska som andraspr�k om sammanlagt 300 gymnasie- po�ng, 2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepo�ng, och 3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng. Gymnasiearbetet ska ing� i de godk�nda betygen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket som ska vara godk�nda. Beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen Beh�righet 29 � F�r de nationella programmen g�ller, ut�ver vad som f�reskrivs i 15 kap. 5 �, de ytterligare beh�righetskrav i fr�ga om godk�nda betyg fr�n grundskolan eller motsvarande utbildning som f�ljer av 3034 ��. 30 � F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra �mnen. 31 � F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra �mnen. 32 � En s�kande till ett nationellt program som saknar godk�nt betyg i engelska men uppfyller �vriga beh�righetskrav ska �nd� anses beh�rig om den s�kande 1. p� grund av speciella personliga f�rh�llanden inte har haft m�jlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundsko- lan eller motsvarande utbildning, och 2. bed�ms ha f�ruts�ttningar att klara studierna p� det s�kta programmet. 33 � En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�rv�r- vat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av be- h�righetsreglerna anses ha godk�nt betyg i �mnet. Vidare ska godk�nt betyg i svenska som andraspr�k likst�llas med godk�nt betyg i svenska vid till�mp- ningen av beh�righetsreglerna. 34 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om att s�rskilda f�rkunskapskrav ska g�lla f�r vissa utbildningar. Ans�kan 35 � En ans�kan till ett nationellt program eller till en s�dan nationell in- riktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret ska ges in till den s�kandes hemkommun. Avser ans�kan mer �n en </div> <div id="page74-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 74 SFS 2010:800 utbildning ska den s�kande ange i vilken ordning han eller hon �nskar komma i fr�ga. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. Beslut om beh�righet och mottagande 36 � Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var om en s�kande �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot. R�tten att fullf�lja utbildningen 37 � En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att hos huvudmannen el- ler, om huvudmannen �r offentlig, inom samverkansomr�det fullf�lja sin ut- bildning p� det p�b�rjade programmet eller den aktuella inriktningen eller varianten. F�rsta stycket g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta- gandet �ndras under studietiden. 38 � Vad som s�gs i 37 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�- b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning. Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild- ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju- dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram. 39 � Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant el- ler gymnasial l�rlingsutbildning enligt 12 �, har den elev som p�b�rjat pro- grammet r�tt att fullf�lja utbildningen p� den nationella inriktningen, den s�rskilda varianten respektive som gymnasial l�rlingsutbildning enligt 37 och 38 ��. 40 � R�tten att fullf�lja utbildningen enligt 3739 �� g�ller ocks� efter ett studieuppeh�ll p� h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands. N�gon r�tt att fullf�lja utbildningen enligt f�rsta stycket finns dock inte, om det erbjudande som avses i 12 � n�r det l�mnades f�renades med ett ut- tryckligt f�rbeh�ll att det inte g�ller vid studieuppeh�ll. 41 � I 49 � finns ytterligare best�mmelser om r�tten f�r en elev i en skola med offentlig huvudman att fullf�lja sin utbildning n�r eleven flyttar till en annan kommun. </div> <div id="page75-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 75 SFS 2010:800 Utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig huvudman Skyldighet att erbjuda utbildning 42 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning p� nationella program. Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och na- tionella inriktningar. Mottagande i f�rsta hand 43 � Av de beh�riga s�kande till ett nationellt program eller till en s�dan nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta l�s�ret ska huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r hemmah�rande i kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbild- ningen. 44 � Ut�ver vad som f�ljer av 43 � ska de som �r beh�riga s�kande tas emot i f�rsta hand om de s�kt till 1. s�dan utbildning som avses i 43 � och med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt, 2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den s�k- ta utbildningen, 3. gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hem- mah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella programmet, 4. ett nationellt program och �beropat att huvudmannen inom det s�kta programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�rsta l�s- �ret och som hemkommunen inte erbjuder, 5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och �beropat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt och som hem- kommunen inte erbjuder, eller 6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering f�r enligt 45 �. Riksrekryterande utbildning 45 � Statens skolverk f�r f�r nationella program besluta att det till en viss utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet (riks- rekrytering). Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande. 46 � Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. </div> <div id="page76-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 76 SFS 2010:800 Mottagande i andra hand 47 � Andra beh�riga s�kande �n de som ska tas emot i f�rsta hand enligt 43 och 44 �� f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r sedan alla de som ska tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen. Yttrande fr�n hemkommunen 48 � Innan en kommun eller ett landsting tar emot en s�kande som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska yttrande inh�mtas fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrande beh�ver dock inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra sk�l �r on�digt. R�tt att fullf�lja utbildningen f�r en elev som flyttar 49 � En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in- riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program- met eller den p�b�rjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder s�dan utbildning. Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen. Interkommunal ers�ttning 50 � En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r ut- bildningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� ett nationellt program har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbild- ningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om interkommunal ers�ttning. 51 � Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer �verens om annat, och annat inte heller f�ljer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ers�ttningen motsvara anordnarens sj�lv- kostnad. N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 �, ska ers�ttningen h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild- ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den l�gre kostnaden. N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk. </div> <div id="page77-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 77 SFS 2010:800 Utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola Bidrag fr�n hemkommunen 52 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 �, var skyldig att erbjuda utbildning p� nationella program vid den tidpunkt n�r ut- bildningen p�b�rjades. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 53 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 54 �. 53 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. 54 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. 55 � F�r utbildning p� s�dana nationella program och nationella inrikt- ningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. F�r utbildning p� s�rskilda varianter och f�r s�dan utbildning som avses i 13 � tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall �n som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder. 17 kap. Utbildning p� introduktionsprogram i gymnasieskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (215 ��), best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasie- skola med offentlig huvudman (1627 ��), och best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende gymnasieskola (2836 ��). </div> <div id="page78-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 78 SFS 2010:800 Allm�nna best�mmelser De olika introduktionsprogrammen 2 � Introduktionsprogrammen �r preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, och spr�kintroduktion. Utbildningens syfte 3 � Ut�ver vad som g�ller f�r all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 � �r syftet med preparandutbildning att elever som fullf�ljt �rskurs 9 i grundskolan utan att ha uppn�tt beh�righet till ett visst nationellt program ska uppn� s�- dan beh�righet, programinriktat individuellt val att elever ska f� en utbildning som �r inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de s� snart som m�jligt ska kunna antas till det programmet, yrkesintroduktion att elever ska f� en yrkesinriktad utbildning som un- derl�ttar f�r dem att etablera sig p� arbetsmarknaden eller som leder till stu- dier p� ett yrkesprogram, individuellt alternativ att elever ska g� vidare till yrkesintroduktion, an- nan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och spr�kintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anl�nt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska spr�ket, vilken m�jlig- g�r f�r dem att g� vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Utbildningens utformning 4 � Programinriktat individuellt val ska utformas f�r en grupp elever. Yrkesintroduktion f�r utformas f�r en grupp elever eller f�r en enskild elev. �vriga introduktionsprogram ska utformas f�r en enskild elev. Utbildningens omfattning 5 � Preparandutbildning ska p�g� h�gst ett �r. Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r preparandutbildningen f�rl�ngas till tv� �r. 6 � Utbildningen p� introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas, om en elev beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�renligt med syftet med elevens utbildning. </div> <div id="page79-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 79 SFS 2010:800 Plan f�r utbildningen och individuell studieplan 7 � Utbildningen p� ett introduktionsprogram ska f�lja en plan f�r utbild- ningen som beslutas av huvudmannen. F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om den individuella studieplanen. Beh�righet 8 � Ut�ver de gemensamma beh�righetsvillkoren f�r gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 �� g�ller 912 �� f�r de olika introduktionsprogrammen. 9 � Preparandutbildning st�r �ppen f�r ungdomar som saknar de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till alla nationella program enligt 16 kap. 30 och 31 �. 10 � Programinriktat individuellt val st�r �ppet f�r ungdomar som inte har alla de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 �, men fr�n grundskolan har godk�nda betyg i svenska eller svenska som andraspr�k och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra �mnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra �mnen. 11 � Yrkesintroduktion och individuellt alternativ st�r �ppna f�r ungdomar som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkespro- gram enligt 16 kap. 30 �. De st�r dock inte �ppna f�r ungdomar som ska er- bjudas spr�kintroduktion. Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. 12 � Spr�kintroduktion st�r �ppen f�r ungdomar som nyligen har anl�nt till Sverige och som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 � och som beh�ver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska spr�ket f�r att g� vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Ans�kan 13 � En ans�kan till programinriktat individuellt val eller till yrkesintro- duktion som har utformats f�r en grupp elever ska ges in till den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. </div> <div id="page80-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 80 SFS 2010:800 Beslut om beh�righet och mottagande 14 � Den huvudman som anordnar utbildningen pr�var om en s�kande till programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utfor- mats f�r en grupp elever �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot. R�tten att fullf�lja utbildningen 15 � En elev som har p�b�rjat ett introduktionsprogram har r�tt att fullf�lja utbildningen hos huvudmannen enligt den plan f�r utbildningen, enligt 7 � f�rsta stycket, som g�llde n�r utbildningen inleddes. Om eleven har medgett att planen �ndras, har eleven r�tt att fullf�lja ut- bildningen enligt den �ndrade planen. R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p� h�gst ett �r f�r studier utomlands. Utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasieskola med offentlig huvudman Skyldighet att erbjuda utbildning 16 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hem- kommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt al- ternativ och spr�kintroduktion. Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter- nativ, om de �nskar s�dan utbildning och kommunen bed�mer att de har f�r- uts�ttningar att klara utbildningen. Anordnande av programinriktat individuellt val 17 � En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram f�r an- ordna programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet. Utbildning anordnad av landsting 18 � Ett landsting f�r, ut�ver vad som f�ljer av 17 �, efter �verens- kommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt al- ternativ. Mottagande till utbildningar som utformats f�r en grupp elever 19 � En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat indivi- duellt val eller yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska ta emot alla de beh�riga s�kande till utbildningen som h�r hemma i kommu- nen eller samverkansomr�det f�r utbildningen. Om det finns platser �ver p� utbildningen, sedan alla s�kande som ska tas emot enligt f�rsta stycket har antagits, f�r kommunen eller landstinget ta emot andra beh�riga s�kande till utbildningen. </div> <div id="page81-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 81 SFS 2010:800 Riksrekryterande utbildning 20 � Statens skolverk f�r f�r programinriktat individuellt val besluta att ut- bildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering). Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta. Mottagande till utbildningar som inte utformats f�r en grupp elever 21 � En kommun som anordnar preparandutbildning, yrkesintroduktion som inte har utformats f�r en grupp elever, individuellt alternativ eller spr�kintroduktion f�r ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetsvillkoren f�r respektive utbildning �ven om de inte kommer fr�n kommunen. �ven ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte har utfor- mats f�r en grupp elever eller individuellt alternativ, f�r ta emot beh�riga ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer fr�n. Interkommunal ers�ttning 22 � En kommun som p� preparandutbildning har tagit emot en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elev- ens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer �verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen uppg� till den kost- nad som hemkommunen sj�lv har f�r preparandutbildning. 23 � En kommun som p� programinriktat individuellt val har antagit en elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning). F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� programinriktat indivi- duellt val antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbildningen. Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer �verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen ber�knas enligt 24 27 ��. 24 � Den interkommunala ers�ttningen vid programinriktat individuellt val best�r av 1. ers�ttning f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och 2. ers�ttning f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Ers�ttning enligt denna punkt ska utg� under h�gst ett �r. 25 � Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ers�ttningen enligt 24 � 1 motsvara anordnarens sj�lvkostnad. Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ers�tt- ningen enligt 24 � 1 h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv </div> <div id="page82-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 82 SFS 2010:800 har f�r motsvarande utbildning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska ers�tt- ningen i st�llet uppg� till den l�gre kostnaden. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 24 � 2. 26 � N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning enligt 20 �, ska hem- kommunen betala det belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk. 27 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om interkommunal ers�ttning. Utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende gymnasieskola Anordnande av utbildning 28 � En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett nationellt program f�r anordna preparandutbildning, individuellt alternativ och spr�kintroduktion. En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram f�r anordna programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet samt yrkesintroduktion. Mottagande 29 � Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen. 30 � Av 15 kap. 33 � framg�r n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola som anordnar programinriktat individuellt val �r skyldig att ta emot beh�riga s�kande till utbildningen. Vad som g�ller f�r urval bland mottagna s�kande och antagning till ut- bildningen f�ljer av 15 kap. 1214 ��. Bidrag fr�n hemkommunen f�r preparandutbildning 31 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� preparandutbildning vid skolenheten som var beh�rig f�r utbildningen vid den tidpunkt n�r denna p�b�rjades. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 32 och 33 �� och i vissa fall ett till�ggsbelopp enligt 34 �. 32 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. </div> <div id="page83-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 83 SFS 2010:800 33 � Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till den preparandutbildning som kom- munen erbjuder. 34 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. Bidrag fr�n hemkommunen f�r programinriktat individuellt val 35 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p� programinriktat individuellt val vid skolenheten som var beh�rig f�r utbild- ningen vid den tidpunkt n�r denna p�b�rjades. Bidraget best�r av 1. bidrag f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och 2. bidrag f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�- ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt ska utg� under h�gst ett �r. 36 � Bidrag enligt 35 � andra stycket 1 ber�knas p� samma s�tt som bidra- get ber�knas f�r det nationella programmet enligt 16 kap. 5255 ��. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 35 � andra stycket 2. 18 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasies�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (216 ��), best�mmelser om betyg (1720 ��), och best�mmelser om interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild hu- vudman (21 �). Allm�nna best�mmelser Utbildningens syfte 2 � Gymnasies�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en ut- bildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan. Utbildningen i gymnasies�rskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper eleverna f�tt i grunds�rskolan eller motsvarande skolform. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med ut- vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra barn och ungdomar. </div> <div id="page84-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 84 SFS 2010:800 M�lgrupp 3 � Utbildningen i gymnasies�rskolan v�nder sig till ungdomar vars skol- plikt har upph�rt och som har g�tt i grunds�rskolan eller som inte kan g� i gymnasieskolan d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning. Program 4 � Utbildningen omfattar nationella program, specialutformade program och individuella program. N�rmare best�mmelser om program finns i 19 kap. L�s�r och terminer 5 � Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin och en v�rtermin. Utbildningen i gymnasies�rskolan �r avsedd att genomg�s p� fyra l�s�r. Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och n�r l�s�ret ska b�rja och sluta och om huvudmannens befogenheter enligt andra stycket. Kurser 6 � Utbildningen inom varje �mne och �mnesomr�de ges i form av en eller flera kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kurser och kursplaner. Ans�kan 7 � Den som ans�ker om en plats i gymnasies�rskolan ska ge in sin ans�- kan till hemkommunen. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne. Mottagande och antagning 8 � En elev som har g�tt ut grunds�rskolan har alltid r�tt att tas emot i gymnasies�rskolan. I annat fall ska fr�gan om en elev tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�r- skolan pr�vas av elevens hemkommun. Ett s�dant beslut ska f�reg�s av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning. Samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare ska ske n�r ut- redningen genomf�rs. De ungdomar som tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan har r�tt att bli mottagna i gymnasies�rskola med offentlig huvudman om utbildningen p�b�rjas under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r. 9 � Huvudmannen pr�var fr�gor om antagning av en elev som ska tas emot i gymnasies�rskolan. </div> <div id="page85-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 85 SFS 2010:800 Huvudmannen ska efter samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare avg�ra om en elev i gymnasies�rskolan ska g� p� 1. ett nationellt program, 2. ett specialutformat program, eller 3. ett individuellt program. Utbildning p� ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan f�lja ett nationellt eller specialutformat program. Information till hemkommunen 10 � N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasies�rskola med annan hu- vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till hemkommunen. Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro 11 � En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli. Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verk- samhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte informeras samma dag. Avgifter 12 � Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut. 13 � Trots 12 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe- tydlig kostnad f�r eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be- st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader som ers�tts av eleven eller dennes v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga hu- vudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten. Modersm�lsundervisning 14 � En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om 1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och 2. eleven har goda kunskaper i spr�ket. Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas �ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att </div> <div id="page86-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 86 SFS 2010:800 modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket. Individuell studieplan 15 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Den ska inne- h�lla uppgifter om det program som eleven g�r p�. De val av kurser som eleven gjort ska ocks� anges. Vidare ska det av planen framg� eventuella �verenskommelser och om det finns behov av s�rskilt st�d f�r att eleven ska n� m�len med utbildningen. Elevens synpunkter ska inh�mtas och beaktas vid utformandet av den individuella studieplanen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om den individuella studieplanen. Utvecklingssamtal 16 � Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck- lingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomf�ras med elevens individuella studieplan som grund. En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta stycket. Betyg Till�mpliga best�mmelser 17 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 18 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p� verksamhetstr�ning. Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska betyg s�ttas i enlighet med de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i gymna- sieskolan. I �vriga fall g�ller 19 och 20 ��. 19 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E ska ett intyg utf�rdas om att eleven deltagit i kursen. Intyget utf�rdas av rektorn. 20 � Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r- h�llande till best�mda kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kunskapskrav. </div> <div id="page87-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 87 SFS 2010:800 Interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild huvudman 21 � Best�mmelser om interkommunal ers�ttning finns i 19 kap. 22 �. Best�mmelser om bidrag fr�n en elevs hemkommun till enskild huvud- man finns i 19 kap. 25 �. 19 kap. Utbildning p� program i gymnasies�rskolan Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser om program (211 ��), best�mmelser om utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig huvudman (1222 ��), och best�mmelser om utbildning p� program vid en frist�ende gymnasie- s�rskola (2329 ��). Allm�nna best�mmelser om program Nationella program 2 � De nationella programmen i gymnasies�rskolan �r estetiska programmet, fordonsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, hantverksprogrammet, hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet, medieprogrammet, och naturbruksprogrammet. F�r varje nationellt program ska det finnas programm�l. 3 � Undervisningen p� de nationella programmen ska omfatta f�ljande �m- nen: svenska eller svenska som andraspr�k, engelska, matematik, samh�llskunskap, religionskunskap, naturkunskap, idrott och h�lsa, och estetisk verksamhet. Dessutom ska det, f�r elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning, som �mne finnas modersm�l. P� estetiska programmet ska det finnas este- tiska �mnen som �mnesblock och p� �vriga program yrkes�mnen. Det ska ocks� finnas individuellt val och lokalt till�gg. Den totala undervisningstiden ska vara minst 3 600 timmar. I timplaner finns riktv�rden f�r undervisningens omfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om riktv�rden f�r undervisningstiden f�r �mnen och �mnesblock p� nationella program. </div> <div id="page88-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 88 SFS 2010:800 Specialutformade program 4 � Ett specialutformat program ska i fr�ga om utbildningens niv� mot- svara ett nationellt program. Det kan utformas individuellt f�r en elev eller gemensamt f�r en grupp elever. Huvudmannen ska fastst�lla en plan f�r varje specialutformat program. Om programmet �r avsett f�r en grupp elever, ska huvudmannen �ven fast- st�lla programm�l. Best�mmelserna i 3 � ska �ven till�mpas p� undervisningen p� special- utformade program. Beslut om program 5 � Rektorn beslutar, efter samr�d med eleven och elevens v�rdnads- havare, vilket nationellt eller specialutformat program som en elev ska g� p�. En elev som har tagits emot p� ett nationellt eller ett specialutformat pro- gram f�r, om rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, l�sa kurser enligt gymnasieskolans �mnesplaner. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om urval bland mottagna s�kande. Individuella program 6 � Ett individuellt program ska ge eleven yrkestr�ning eller verksam- hetstr�ning eller p� annat s�tt m�ta elevens speciella utbildningsbehov. Pro- grammet kan �ven syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett na- tionellt program eller ett specialutformat program. Huvudmannen avg�r om en elev som tas emot p� ett individuellt program ska ges yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning. 7 � Om eleven f�r yrkestr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta �mnena svenska, svenska som andraspr�k, matematik, samh�llsorientering, idrott och h�lsa och estetisk verksamhet samt yrkestr�ning och praktik. Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och s�dana verksamhetsomr�den som anges i 8 �, om eleven har f�ruts�ttningar f�r det. 8 � Om eleven f�r verksamhetstr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, utbildningen omfatta verksamhetsomr�dena kom- munikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omv�rlds- kunskap, estetisk verksamhet, idrott och h�lsa samt vardagsaktiviteter. Prak- tik f�r ocks� f�rekomma om rektorn bed�mer att det �r till nytta f�r eleven. Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av verksam- hetsomr�den och s�dana �mnen som anges i 7 �, om eleven har f�ruts�tt- ningar f�r det. 9 � F�r de elever p� det individuella programmet som ska erbjudas mo- dersm�lsundervisning ska modersm�l finnas som �mne. </div> <div id="page89-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 89 SFS 2010:800 Bemyndiganden 10 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 3 �, 2. undervisningen p� individuella program f�r elever som enligt rektors beslut med st�d av 7 och 8 �� f�r l�sa en kombination av �mnen och verk- samhetsomr�den, 3. avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och timplanerna, om det beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, samt 4. andra begr�nsade avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och tim- planerna. Fullf�ljande av utbildning 11 � Elever som har p�b�rjat utbildningen i gymnasies�rskolan senast un- der det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r f�r, utom i det fall som avses i 23 � andra stycket, fullf�lja utbildningen hos huvudmannen under fyra l�s�r. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta- gandet �ndras under studietiden. Det som s�gs i f�rsta stycket om r�tt att fullf�lja utbildningen g�ller �ven i den nya hemkommunen, om eleven flyttar till en annan kommun under stu- dietiden. Utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar 12 � F�r var och en som enligt denna lag har r�tt att g� i gymnasies�r- skolan ska hemkommunen svara f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd. Denna skyldighet ska fullg�ras genom att hemkommunen anordnar gym- nasies�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning �t alla i kommunen som har r�tt till s�dan utbildning. Hemkommunen f�r �ven komma �verens med en annan kommun eller med ett landsting om att n�gon av dessa i en skolenhet med gymnasies�rskola ska ta emot elever vars gym- nasies�rskoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r. Mottagande i en annan kommun 13 � En elev har r�tt att bli mottagen i en gymnasies�rskola som anordnas av en annan kommun �n hemkommunen, om eleven med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens gymna- sies�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot en s�dan elev ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkommun. 14 � En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 13 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin gymnasies�rskola efter �nskem�l av elevens v�rdnadshavare. </div> <div id="page90-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 90 SFS 2010:800 Landsting 15 � Efter �verenskommelse med en kommun f�r ett landsting vara huvud- man f�r utbildning p� nationella, specialutformade och individuella pro- gram. Erbjudande om utbildning p� nationella program 16 � Varje kommun ska erbjuda de elever som ska g� p� ett nationellt pro- gram ett urval av olika program. Kommunen ska str�va efter att urvalet ska vara allsidigt. Antalet platser p� de olika programmen ska anpassas med h�nsyn till elev- ernas �nskem�l. Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Erbjudande om utbildning p� specialutformade och individuella program 17 � Varje kommun ska erbjuda ett specialutformat program eller ett indi- viduellt program till de elever som ska g� p� ett s�dant program. Detsamma g�ller den elev som har tagits emot p� ett nationellt program men har avbru- tit studierna. Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Kommunens organisation av sin gymnasies�rskola 18 � Varje kommun ska vid utformningen av gymnasies�rskolan beakta vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar gymnasies�rskola ska s� l�ngt det �r m�jligt organisera gymnasies�rskolan s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen be- h�ver bo utanf�r det egna hemmet. I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bostad med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld- rahemmet. Placering vid en skolenhet 19 � En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r eleven �nskar g� eller elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts ska dock kommunen fr�n- g� �nskem�let och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymna- sies�rskola. Kommunen f�r fr�ng� ett �nskem�l och placera eleven vid en annan skol- enhet inom sin gymnasies�rskola, om den �nskade placeringen skulle med- f�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet ska f� g� kvar d�r om inte n�got annat f�ljer av andra stycket. </div> <div id="page91-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 91 SFS 2010:800 Skolskjuts i hemkommunen 20 � Elever i gymnasies�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kost- nadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�- gon annan s�rskild omst�ndighet. Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan kommuns gymnasies�rskola med st�d av 13 eller 14 ��. I de fall d� det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven anordna skolskjuts i dessa fall. Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket. Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen 21 � En elev som med st�d av 13 � g�r i en annan kommuns gymnasie- s�rskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbild- ningen bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�rande i kommunen. Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an- ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av elevens hemkommun. Interkommunal ers�ttning 22 � Hemkommunen ska i s�dana fall som avses i 13 � betala ers�ttning f�r kostnaderna f�r elevens utbildning till den kommun som har tagit emot eleven. �ven i de fall som avses i 14 � ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer, efter ans�kan fr�n n�gon av de ber�rda kommunerna, besluta vil- ket belopp som hemkommunen ska betala till den kommun som har tagit emot eleven. En kommuns skyldighet att betala ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket g�ller endast f�r s�dana elever vars hemkommuner var skyldiga att erbjuda utbildning i gymnasies�rskolan vid den tidpunkt d� utbildningen p�- b�rjades. Utbildning p� program vid en frist�ende gymnasies�rskola Mottagande 23 � Varje frist�ende skola med gymnasies�rskola ska vara �ppen f�r alla elever som har r�tt till utbildning i en gymnasies�rskola med offentlig hu- vudman. </div> <div id="page92-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 92 SFS 2010:800 Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 27 � andra stycket. Urval 24 � Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en frist�ende skola med gymnasies�rskola, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion godk�nner. Bidrag fr�n hemkommunen 25 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid skolenheten. Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 26 � och i vissa fall ett till�ggs- belopp enligt 27 �. 26 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. undervisning, 2. l�rverktyg, 3. elevh�lsa, 4. m�ltider, 5. administration, 6. merv�rdesskatt, och 7. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till utbildning i gymnasies�rskola som kommunen erbjuder. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om kommu- nen inte erbjuder utbildning i gymnasies�rskolan. 27 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning. Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev som �r i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�- righeter uppst�r f�r kommunen. Skolskjuts 28 � Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i frist�ende gymnasies�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt 20 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skol- enhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem. Insyn 29 � Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i verksamheten. </div> <div id="page93-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 93 SFS 2010:800 20 kap. Kommunal vuxenutbildning Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (29 ��), best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� (1015 ��), best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� (16 23 ��), best�mmelser om betyg (2431 ��), best�mmelser om validering (32 och 33 ��), och best�mmelser om intyg (34 och 35 ��). Allm�nna best�mmelser �vergripande m�l 2 � M�let f�r den kommunala vuxenutbildningen �r att vuxna ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla sina kunska- per och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llsli- vet samt att fr�mja sin personliga utveckling. Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut- s�ttningar. De som f�tt minst utbildning ska prioriteras. Utbildningens niv�er 3 � Kommunerna ska tillhandah�lla kommunal vuxenutbildning. Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial niv�. Utbildningens syfte 4 � Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna s�dana kun- skaper som de beh�ver f�r att delta i samh�lls- och arbetslivet. Den syftar ocks� till att m�jligg�ra fortsatta studier. Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv� som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Kurser och gymnasiepo�ng 5 � Utbildningen bedrivs i form av kurser och p� gymnasial niv� �ven i form av ett gymnasiearbete. P� gymnasial niv� betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning med gymnasiepo�ng. 6 � F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p� grundl�ggande niv� och en �mnesplan n�r det g�ller utbildning p� gymnasial niv�. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasiepo�ng. S�dana f�re- </div> <div id="page94-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 94 SFS 2010:800 skrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser. Avgifter 7 � Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje elev har f�r eget bruk och f�r beh�lla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna sj�lva eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvud- mannens anskaffningskostnader. L�rverktyg som anv�nds i utbildningen ska i �vrigt tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna. Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats. Individuella studieplaner 8 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne- h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om den individuella studieplanen. R�tt att fullf�lja utbildningen 9 � Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an- nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg. Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra stycket ska p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Den vars utbildning p� gymnasial niv� har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��. Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv� Kommunens ansvar 10 � Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut- bildning. Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att delta i s�dan utbildning. </div> <div id="page95-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 95 SFS 2010:800 R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� 11 � En vuxen har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r d� han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som normalt uppn�s i grundskolan, och 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen. Den som har r�tt att delta i utbildning enligt f�rsta stycket har r�tt att delta i s�dan utbildning �ven i en annan kommun �n hemkommunen, om utbild- ningen tillhandah�lls d�r. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att r�tt enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r. F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska 12 � Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun- skaper i svenska spr�ket, f�r utbildningen tillhandah�llas p� elevens moders- m�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. S�dan utbildning ska kompletteras med undervisning eller tr�ning i svenska spr�ket. Ans�kan och mottagande 13 � En ans�kan om att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� ska ges in till den s�kandes hemkommun. En s�kande ska tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda. 14 � Om en ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvud- man, ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvud- mannen. Till ans�kan ska ett yttrande fogas d�r hemkommunen redovisar sin bed�mning av om den s�kande uppfyller de villkor som anges i 11 �. Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen f�r ta emot den s�kande, �ven om hemkommunen har bed�mt att den s�kande inte har r�tt att delta i utbildningen. Interkommunal ers�ttning 15 � En kommun, som i sin utbildning p� grundl�ggande niv� har en elev som kommer fr�n en annan kommun, ska f� ers�ttning f�r sina kostnader f�r den elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Detta g�ller endast om hemkommunen har bed�mt eller, efter �verklagande av ett beslut enligt 14 � andra stycket, beslut har meddelats att eleven har r�tt att delta i utbildningen. </div> <div id="page96-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 96 SFS 2010:800 Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� Huvudmannens ansvar 16 � Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Hem- kommunen ansvarar f�r att de som enligt 19 � har r�tt att delta i en ut- bildning och �nskar delta i den, ocks� f�r det. Kommunerna ska str�va efter att d�rut�ver erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov. 17 � Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p� gymnasial niv� och aktivt verka f�r att vuxna i kommunen deltar i s�dan ut- bildning. 18 � Ett landsting f�r tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� inom omr�dena naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kom- mun f�r landstinget tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� �ven inom andra omr�den. R�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� 19 � En vuxen som �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� en- ligt 20 � och som har en examen fr�n ett yrkesprogram i gymnasieskolan en- ligt 16 kap. 27 � men inte uppn�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskole- studier har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� i syfte att uppn� en s�- dan beh�righet. Den som har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� enligt f�rsta stycket har r�tt att delta i s�dan utbildning i en annan kommun �n sin hem- kommun eller ett landsting om utbildningen finns d�r och inte erbjuds av hemkommunen. I ett s�dant fall �r hemkommunen skyldig att ers�tta den mottagande kommunens kostnader. Best�mmelserna i 15 kap. 32 � ska till- l�mpas n�r det g�ller ungdomar till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r. Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv� 20 � En vuxen �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller lik- v�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om att beh�righet enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r. F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. </div> <div id="page97-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 97 SFS 2010:800 Ans�kan 21 � En ans�kan om att delta i utbildning p� gymnasial niv� ska ges in till den s�kandes hemkommun. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen. Till ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett yttrande be- h�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till en tidigare �verenskommelse. �tagande att svara f�r kostnaderna ska alltid l�mnas om den s�kande med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� delta i utbild- ning hos en annan huvudman. Ett �tagande g�ller �ven om den s�kande d�r- efter byter hemkommun. Mottagande 22 � Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar om den s�kande ska tas emot till utbildningen. Hemkommunen ska ta emot en s�kande om de beh�righetsvillkor som anges i 20 � �r uppfyllda. En kommun ska ta emot en beh�rig s�kande fr�n en annan kommun och ett landsting ska ta emot en beh�rig s�kande, om hemkommunen har �tagit sig eller, efter �verklagande enligt 28 kap. 12 �, ska �ta sig att svara f�r kost- naderna f�r den s�kandes utbildning. Antagning 23 � Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar om en s�kande ska antas till utbildningen. Detta g�ller inte en s�kande som avses i 19 �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om urval bland mottagna s�kande. Betyg Till�mpliga best�mmelser 24 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 25 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie- arbete. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning och om gymnasiearbetet i �vrigt. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser. 26 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D och E. H�gsta </div> <div id="page98-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 98 SFS 2010:800 betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re- sultat betecknas med F. 27 � Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kun- skapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betyg p� kurser i utbildning p� gymnasial niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�l- lande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i �mnesplaner som kunskapskrav. Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs i utbildning p� grundl�ggande ni- v� d�r betyg ska s�ttas. Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs i utbildning p� gymnasial niv� d�r betyg ska s�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om betygskriterier och kunskapskrav. 28 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka betygskriterier eller kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana kriterier eller krav. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst krite- rium eller n� ett visst kunskapskrav. De kriterier eller krav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyllas. 29 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur- sen. Pr�vning 30 � Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n kommunal vuxenut- bildning ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning i alla kurser som det s�tts betyg p� och i gymnasiearbete. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg p� kursen eller gymnasiearbetet. Den som �r elev i gymnasieskolan f�r dock inte genomg� pr�vning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven har f�tt minst betyget E p� kursen eller gymnasiearbetet. Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur- sen eller, n�r det g�ller gymnasiearbete, utbildning inom det kun- skapsomr�de som gymnasiearbetet avser. Med pr�vning i en kurs avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner eller �mnesplaner som betygs- kriterier respektive kunskapskrav. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om pr�vning. 31 � Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom- f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget s�ttas av rektorn. </div> <div id="page99-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 99 SFS 2010:800 Validering 32 � En elev i kommunal vuxenutbildning kan f� sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de f�rv�rvats. Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra f�rfattningar. 33 � Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali- dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd validering. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om validering. Intyg 34 � Den som genomg�tt en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg. Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f� ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser. 35 � Rektorn utf�rdar intyg. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l- ler �ven f�r intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om intyg. 21 kap. S�rskild utbildning f�r vuxna Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (29 ��), best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� (1012 ��), best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� (13 16 ��), best�mmelser om betyg (1720 ��), best�mmelser om validering (21 och 22 ��), och best�mmelser om intyg (23 och 24 ��). </div> <div id="page100-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 100 SFS 2010:800 Allm�nna best�mmelser �vergripande m�l 2 � M�let f�r den s�rskilda utbildningen f�r vuxna �r att vuxna med ut- vecklingsst�rning ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�j- lighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveck- ling. Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut- s�ttningar. De som f�tt minst utbildning ska prioriteras. Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som i denna lag s�gs om personer med ut- vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra vuxna. Utbildningens niv�er 3 � Kommunerna ska tillhandah�lla s�rskild utbildning f�r vuxna. Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial niv�. Utbildningens syfte 4 � Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv� som motsvarar den som utbildningen i grunds�rskolan ska ge. Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv� som motsvarar den som utbildningen p� nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskolan ska ge. Kurser 5 � Utbildningen bedrivs i form av kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om kursplaner. Avgifter 6 � Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det f�r dock f�rekomma enstaka in- slag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje elev har f�r eget bruk och f�r beh�lla som sin egendom, ska anskaffas av eleverna sj�lva eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvud- mannens anskaffningskostnader. L�rverktyg som anv�nds i utbildningen ska i �vrigt tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna. Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats. Ans�kan, mottagande och antagning 7 � En ans�kan om att delta i utbildning ska ges in till den s�kandes hem- kommun. </div> <div id="page101-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 101 SFS 2010:800 Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen. Till ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett s�dant yttrande beh�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till tidigare �verenskom- melse. Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska tas emot till utbildningen. En huvudman �r skyldig att till sin utbildning ta emot s�kande som kommer fr�n andra kommuner, om hemkommunerna har �tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r deras utbildning. Den huvudman som anordnar en utbildning p� gymnasial niv� beslutar om en s�kande ska antas till utbildningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om urval bland mottagna s�kande till utbildning p� gymnasial niv�. Individuella studieplaner 8 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne- h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om den individuella studieplanen. R�tt att fullf�lja utbildningen 9 � Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars inte g�r tillfredsst�llande framsteg. Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra stycket ska p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Den vars utbildning p� gymnasial niv� har upph�rt enligt andra stycket f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��. S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv� Kommunens ansvar 10 � Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut- bildning. Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att delta i s�dan utbildning. </div> <div id="page102-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 102 SFS 2010:800 R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� 11 � En vuxen med utvecklingsst�rning har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till att ge, och 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen. F�rsta stycket g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska 12 � Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun- skaper i svenska spr�ket, f�r utbildningen tillhandah�llas p� elevens moders- m�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. S�dan utbildning ska kompletteras med undervisning eller tr�ning i svenska spr�ket. S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� Huvudmannens ansvar 13 � Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Kommu- nerna ska str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov. 14 � Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p� gymnasial niv� och aktivt verka f�r att de vuxna i kommunen som �r beh�ri- ga deltar i s�dan utbildning. 15 � Ett landsting f�r efter �verenskommelse med en kommun till- handah�lla utbildning p� gymnasial niv�. Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv� 16 � En vuxen med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller hon 1. �r bosatt i landet, 2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge, 3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och 4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor. Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning. </div> <div id="page103-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 103 SFS 2010:800 Betyg Till�mpliga best�mmelser 17 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. Betygss�ttning 18 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs, dock inte p� kurser som mot- svarar tr�ningsskolan inom grunds�rskolan. Inom den del av s�rskild utbildning f�r vuxna som motsvarar tr�nings- skolan ska, i st�llet f�r betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen ut- f�rdas efter avslutad kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser. 19 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som inte uppn�r betyget E utf�rdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. 20 � Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r- h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�- reskrifter om betygskriterier. Validering 21 � En elev i s�rskild utbildning f�r vuxna kan f� sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de f�rv�rvats. Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra f�rfattningar. 22 � Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali- dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd validering. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om validering. Intyg 23 � Den som genomg�tt en kurs i s�rskild utbildning f�r vuxna och vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg. I 18 � andra stycket och 19 � finns best�mmelser om att intyg ska utf�rdas i vissa andra fall. </div> <div id="page104-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 104 SFS 2010:800 Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f� ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser. 24 � Rektorn utf�rdar intyg. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l- ler �ven f�r intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om intyg. 22 kap. Utbildning i svenska f�r invandrare Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns allm�nna best�mmelser (217 ��), best�mmelser om betyg (1825 ��), best�mmelser om validering (26 och 27 ��), och best�mmelser om intyg (28 och 29 ��). Allm�nna best�mmelser �vergripande m�l 2 � M�let f�r utbildning i svenska f�r invandrare �r att vuxna invandrare ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveckling. Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut- s�ttningar. Utbildningens syfte 3 � Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundl�ggande kunska- per i svenska spr�ket. Utbildningen syftar ocks� till att ge vuxna invandrare som saknar grund- l�ggande l�s- och skrivf�rdigheter m�jlighet att f�rv�rva s�dana f�rdigheter. L�s- och skrivinl�rningen f�r ske p� elevens modersm�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. Kurser 4 � Utbildningen bedrivs i form av kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om kursplaner. </div> <div id="page105-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 105 SFS 2010:800 Avgifter 5 � Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna. Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev- erna ska h�lla sig med enstaka egna l�rverktyg. Utbildningens omfattning 6 � Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning f�r dock minskas om eleven beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�ren- ligt med utbildningens syfte. Samverkan med arbetslivet 7 � Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsf�rmedlingen verka f�r att eleven ges m�jligheter att �va det svenska spr�ket i arbetslivet och att utbild- ning i svenska f�r invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Huvudmannen ska ocks� verka f�r att utbildning i svenska f�r invandrare kan bedrivas under tid f�r vilken eleven f�r ers�ttning fr�n sjukf�rs�kringen enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och f�r att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom h�lso- och sjukv�rden. 8 � Utbildningen ska kunna kombineras med f�rv�rvsarbete. 9 � Huvudmannen ska samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren �r bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbild- ningens f�rl�ggning. Individuella studieplaner 10 � F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inneh�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad om- fattning av studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om den individuella studieplanen. Kommunens ansvar 11 � Hemkommunen �r skyldig att se till att utbildning i svenska f�r in- vandrare erbjuds dem som enligt 13 � har r�tt att delta i utbildningen. </div> <div id="page106-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 106 SFS 2010:800 Utbildningen ska finnas tillg�nglig s� snart som m�jligt efter det att en r�tt till utbildning i svenska f�r invandrare intr�tt. Om det inte finns s�rskilda sk�l ska utbildningen kunna p�b�rjas inom tre m�nader. 12 � Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� dem i kommunen som har r�tt till utbildningen och f�r att motivera dem att delta i utbildningen. R�tt att delta 13 � En person har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r, om han el- ler hon 1. �r bosatt i landet, och 2. saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som ut- bildningen syftar till att ge. En finl�ndsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men �r bosatt i Finland n�ra gr�nsen till Sverige och saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som utbildningen syftar till att ge, har fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r ocks� r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare. 14 � Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att grundl�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig har inte r�tt att delta i utbildningen. Mottagande 15 � Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildningen. R�tt att fullf�lja utbildningen 16 � Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen. Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra, om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an- nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg. Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��. 17 � Den f�r vilken utbildningen har upph�rt enligt 16 � andra stycket el- ler som frivilligt avbrutit utbildningen ska p� nytt beredas s�dan utbildning om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Betyg Till�mpliga best�mmelser 18 � Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap. 1321 ��. </div> <div id="page107-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 107 SFS 2010:800 Betygss�ttning 19 � Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om betygss�ttning. 20 � Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n- das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F. 21 � Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r- h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�reskrifter om betygskriterier. 22 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n enstaka betygskriterier eller fr�n enstaka delar av betygskriterier. Med s�r- skilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�r- h�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst kriterium. De kriterier som r�r s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�re- skrifter ska dock alltid uppfyllas. 23 � Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur- sen. Pr�vning 24 � Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n utbildning i svenska f�r invandrare ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt betyg p� kursen. Pr�vning f�r g�ras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella kursen. Med pr�vning avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om pr�vning. 25 � Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom- f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget s�ttas av rektorn. Validering 26 � En elev i utbildning i svenska f�r invandrare kan f� sina kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnan- </div> <div id="page108-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 108 SFS 2010:800 de av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de f�rv�rvats. Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra f�rfattningar. 27 � Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali- dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd validering. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt- terligare f�reskrifter om validering. Intyg 28 � Den som genomg�tt en kurs i utbildning i svenska f�r invandrare och vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg. Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f� ett intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter viss utbildning. 29 � Rektorn utf�rdar intyg. Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l- ler �ven f�r intyg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar ytterligare f�reskrifter om intyg. 23 kap. Entreprenad och samverkan Entreprenad 1 � Kommuner, landsting och enskilda huvudm�n f�r enligt be- st�mmelserna i detta kapitel med bibeh�llet huvudmannaskap sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att utf�ra uppgifter inom ut- bildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad). De best�mmelser som finns f�r en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel g�lla �ven vid entreprenad. 2 � Inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen- utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. f�r uppgifter �ver- l�mnas p� entreprenad. 3 � Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasie- s�rskolan f�r uppgifter som inte �r h�nf�rliga till undervisningen �verl�mnas p� entreprenad. </div> <div id="page109-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 109 SFS 2010:800 4 � Inom gymnasieskolan f�r uppgifter som avser undervisning i karakt�r- s�mnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil �verl�mnas p� entre- prenad. Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasies�r- skolan f�r en enskild huvudman �verl�mna uppgifter som avser moders- m�lsundervisning p� entreprenad. 5 � Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen efter ans�kan av en kom- mun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall �n som anges i 2 och 4 �� medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudman- nen f�r �verl�mna �t n�gon annan att bedriva undervisning inom skolv�sen- det p� entreprenad. 6 � Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman �verl�mnar uppgiften att bedriva undervisning p� entreprenad, f�r kommunen, lands- tinget eller den enskilde huvudmannen �verl�mna den myndighetsut�vning som h�r till en l�rares undervisningsuppgift. Kommunen eller landstinget f�r n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna �verl�mna �ven den myndighetsut�vning som h�r till rektorns uppgifter. Kommunen f�r ocks� �verl�mna s�dan myn- dighetsut�vning n�r det g�ller utbildning i svenska f�r invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om begr�nsningar n�r det g�ller �verl�mnande av rektorsuppgif- ter som innefattar myndighetsut�vning. 7 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om entreprenader enligt 2 � och om s�dan under- visning p� entreprenad som avses i 4 och 5 ��. Samverkan 8 � En kommun f�r sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. En kommun f�r ocks� sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna. 9 � En kommun f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r s�dana medicin- ska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till ett landsting, om kommunen och landstinget �r �verens om detta. P� samma s�tt f�r ett landsting �verl�ta ansvaret till en kommun. Staten eller en enskild f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r de medi- cinska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till en kommun eller ett lands- ting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget �r �verens om detta. 10 � Staten f�r som huvudman f�r sameskolan, efter avtal med en kom- mun, ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan. </div> <div id="page110-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 110 SFS 2010:800 24 kap. S�rskilda utbildningsformer Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om internationella skolor (27 ��), utbildning vid s�rskilda ungdomshem (8 och 9 ��), utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt (10 �), utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r in- vandrare (1115 ��), utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan mot- svarande institution (1619 ��), utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats (2022 ��), annat s�tt att fullg�ra skolplikten (2325 ��), och bemyndiganden (26 �). Internationella skolor Grundskoleniv� 2 � Den som har skolplikt och som f�r endast en kortare tid �r bosatt i Sve- rige eller har andra s�rskilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p� grundskoleniv� f�r fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd s�dan skola. Detta g�ller dock inte s�dana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 ��. Statens skolin- spektion pr�var fr�gor om godk�nnande av internationella skolor p� grund- skoleniv�. Med internationell skola p� grundskoleniv� avses en skola med enskild huvudman som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i grundskolan. F�r godk�nnande kr�vs att skolans utbildning som helhet be- traktad �r likv�rdig med grundskolans. Utbildningen ska f�rmedla kunskaper och f�rdigheter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ska ges i den omfattning som de elever som �r bosatta i Sverige f�r kortare tid beh�ver. Regeringen f�r besluta att en internationell skola p� grundskoleniv� f�r ta emot andra barn �n s�dana som avses i f�rsta stycket f�r att de ska fullg�ra skolplikten vid skolan. 3 � Huvudmannen f�r en godk�nd internationell skola p� grundskoleniv� ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som av- ses i 4 � om 1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter- nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig, 2. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de all- m�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska skolv�sendet, 3. elever som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d, 4. eleverna erbjuds s�dan elevh�lsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas inom grundskolan, 5. elevavgiften �r sk�lig med h�nsyn till rimliga kostnader f�r verk- samheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt, </div> <div id="page111-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 111 SFS 2010:800 6. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 4 �, med undantag f�r s�- dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekono- miska sv�righeter att ta emot f�r skolan, 7. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p� grunder som Skolinspektionen godk�nner, 8. v�rdnadshavare och elever ges tydlig information om den interna- tionella skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola kan inneb�ra vid fortsatt skol- g�ng i det svenska skolv�sendet, och 9. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter som avser internationella skolor p� grundskoleniv�. Skolinspektionen ska i beslutet om r�tt till bidrag ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda i Sverige som omfattas av huvudmannens bi- dragsr�tt. 4 � Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r en god- k�nd internationell skola f�r en elev som enligt 2 � f�r fullg�ra sin skolplikt d�r, om eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbi- drag f�r eleven. Bidraget ska l�mnas fr�n och med h�stterminen det �r eleven fyller sex �r och best�mmas med h�nsyn till skolans �tagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety- dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andra stycket, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en internationell skola p� grundskoleniv�. Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om n�got annat, ska bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 ja- nuari. Gymnasieniv� 5 � Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan eller om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaure- ate (internationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rkla- ra huvudmannen ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 6 � om 1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter- nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig, 2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasie- skolan, 3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n- na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska skol- v�sendet, 4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier ut- omlands, </div> <div id="page112-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 112 SFS 2010:800 5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i Sve- rige, 6. elever som avses i 6 � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d, 7. elever som avses i 6 � f�rsta stycket erbjuds s�dan elevh�lsa som avser medicinska insatser som ska erbjudas elever i gymnasieskolan, 8. elevavgiften f�r elever som avses i 6 � f�rsta stycket �r sk�lig med h�n- syn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt, 9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 6 � f�rsta stycket, med un- dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan, 10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p� grunder som Skolinspektionen godk�nner, 11. s�dana elever som avses i 6 � f�rsta stycket och deras v�rdnadshavare ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta stu- dier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola p� gymna- sieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, och 12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter som avser internationella skolor p� gymnasieniv�. Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio- nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda i Sverige som omfattas av huvudmannens bidragsr�tt. 6 � Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r den inter- nationella skolan f�r en elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 5 � om 1. eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbidrag f�r eleven, 2. eleven antingen f�r en kortare tid �r bosatt i Sverige eller har andra s�r- skilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p� gymnasieniv�, och 3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid den tidpunkt d� utbildningen b�rjade. Bidraget enligt f�rsta stycket ska uppg� till det belopp som hem- kommunen och den internationella skolan kommer �verens om. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt f�rsta stycket om dessa och huvudmannen f�r den internationella skolan inte kommer �verens om beloppet. F�r en elev som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d ska kommunen, ut�ver vad som f�ljer av andra stycket, l�mna ett extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens kostnader f�r det extra st�det under f�ruts�ttning att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven g�tt i en av kom- munen erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen beh�ver dock inte l�mna extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page113-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 113 SFS 2010:800 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som har tagits emot i en internationell skola p� gymnasieniv�. Om inte kommunen och huvudmannen har kommit �verens om n�got an- nat, ska bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 januari. Insyn 7 � Den kommun d�r den internationella skolan �r bel�gen har r�tt till in- syn i skolans verksamhet. Utbildning vid s�rskilda ungdomshem Utbildning f�r skolpliktiga 8 � Under vistelse i ett s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga (s�rskilt ungdomshem) ska skol- pliktiga barn, som inte l�mpligen kan fullg�ra sin skolplikt p� annat s�tt, fullg�ra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Utbildningen ska anordnas genom f�rsorg av huvudmannen f�r hemmet. Den ska med n�dv�ndiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan el- ler i f�rekommande fall grunds�rskolan eller specialskolan. Utbildning f�r icke skolpliktiga 9 � Den som inte l�ngre �r skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 � f�rsta stycket och som inte l�mpligen kan fullg�ra skolg�ng p� annat s�tt ska genom huvudmannens f�rsorg ges m�jlighet att delta i kompletterande ut- bildning p� grundskoleniv� eller motsvarande eller i utbildning som motsva- rar s�dan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan. Utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt 10 � F�r intagna i kriminalv�rdsanstalt f�r det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna samt utbildning i svenska f�r invandrare. F�r s�dan utbildning ansvarar Kriminal- v�rden. Utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare 11 � Den som enligt 22 kap. 13 � har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare har r�tt att i st�llet delta i en folkh�gskolas utbildning som mot- svarar utbildning i svenska f�r invandrare, om 1. folkh�gskolan enligt s�dana f�reskrifter som har meddelats med st�d av 29 kap. 24 � har getts r�tt att s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda be- tyg och intyg, och </div> <div id="page114-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 114 SFS 2010:800 2. folkh�gskolan har f�rklarat sig ha f�r avsikt att ta emot den s�kande till utbildningen. 12 � Vad som s�gs i 22 kap. 210, 13, 14, 16 och 17 �� om utbildning i svenska f�r invandrare g�ller ocks� en folkh�gskolas motsvarande ut- bildning som en person �r beh�rig att delta i enligt 14 �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att �ven andra best�mmelser i lagen ska g�lla f�r s�dan ut- bildning. 13 � Den som vill delta i en folkh�gskolas utbildning som motsvarar ut- bildning i svenska f�r invandrare enligt best�mmelserna i detta kapitel ska anm�la detta till sin hemkommun. 14 � Kommunen ska i samband med ett beslut om mottagande enligt 22 kap. 15 � f�rklara eleven beh�rig att delta i utbildning i folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare om 1. de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda, och 2. anm�lan har l�mnats enligt 13 �. 15 � En folkh�gskola som till sin utbildning i svenska f�r invandrare har antagit en elev som har f�rklarats beh�rig att delta i utbildningen enligt 14 �, har r�tt till ers�ttning f�r kostnaden f�r elevens utbildning fr�n elevens hem- kommun. Ers�ttningen ska best�mmas med h�nsyn till folkh�gskolans �tagande och elevens behov och p� samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdel- ning av resurser till sin egen utbildning i svenska f�r invandrare. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om ers�ttningens storlek och under vilken tid som ers�ttning f�r l�mnas. Utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan motsvarande institution Utbildning som motsvarar f�rskola, f�rskoleklass och fritidshem 16 � Om ett barn v�rdas p� sjukhus eller n�gon annan institution, ska hu- vudmannen f�r institutionen svara f�r att barnet f�r tillf�lle att delta i utbild- ning som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den som erbjuds i f�rskola, f�r- skoleklass eller fritidshem. S�rskild undervisning 17 � F�r s�dana elever i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sam- eskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan som p� grund av sjukdom eller liknande sk�l under en l�ngre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och som v�rdas p� sjukhus eller en motsvarande institution ska s�rskild under- visning anordnas p� sjukhuset eller institutionen. S�dan undervisning ska s� l�ngt det �r m�jligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. </div> <div id="page115-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 115 SFS 2010:800 18 � S�rskild undervisning enligt 17 � ska inte ges en elev om den l�kare som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det. Huvudman 19 � S�rskild undervisning enligt 17 � anordnas av den kommun d�r insti- tutionen �r bel�gen. S�dan undervisning ska st� �ppen �ven f�r dem som fullg�r skolplikt utanf�r skolv�sendet. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som ska g�lla i st�llet f�r f�rsta stycket i de fall d�r insti- tutionen �r bel�gen i tv� eller flera kommuner. Utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats S�rskild undervisning 20 � F�r s�dana elever som avses i 17 � men som inte v�rdas p� sjukhus eller en motsvarande institution ska s�rskild undervisning anordnas i hem- met eller p� annan l�mplig plats. S�dan undervisning ska s� l�ngt det �r m�j- ligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i. 21 � S�rskild undervisning enligt 20 � ska inte ges en elev om den l�kare som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det. S�rskild undervisning f�r ges i hemmet endast om eleven eller elevens v�rdnadshavare samtycker. Huvudman 22 � S�rskild undervisning enligt 20 � anordnas av den som �r huvudman f�r den utbildning som eleven annars deltar i. Annat s�tt att fullg�ra skolplikten F�ruts�ttningar f�r medgivande 23 � Ett skolpliktigt barn f�r medges r�tt att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt �n som anges i denna lag. Medgivande ska l�mnas om 1. verksamheten framst�r som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars st�r barnet till buds enligt f�reskrifter i denna lag, 2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga sk�l. 24 � Medgivande enligt 23 � f�r l�mnas f�r upp till ett �r i s�nder. Under dess giltighetstid ska det pr�vas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska �terkallas, om det kan antas att f�ruts�ttningarna enligt 23 � inte l�ngre finns. Ett beslut om �terkallelse av ett medgivande g�ller omedelbart, om inte annat beslutas. 25 � Fr�gor enligt 23 och 24 �� pr�vas av barnets hemkommun eller, om barnet har s�dan funktionsneds�ttning som enligt 7 kap. 6 � kan vara grund </div> <div id="page116-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 116 SFS 2010:800 f�r att fullg�ra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyn- digheten. Bemyndigande 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om utbildning som avses i detta kapitel. 25 kap. Annan pedagogisk verksamhet Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem (2 �), �ppen f�rskola (3 �), �ppen fritidsverksamhet (4 �), omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds (5 �), �vergripande krav p� verksamheten (69 ��), och bidrag (1016 ��). Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem 2 � Kommunen ska str�va efter att i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem er- bjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets v�rdnadshavare �nskar det. Kommunen ska ta sk�lig h�nsyn till v�rdnadshavarnas �nskem�l om verk- samhetsform. S�dan omsorg som avses i f�rsta stycket ska genom pedagogisk verk- samhet stimulera barns utveckling och l�rande. Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kr�ver. Verksam- heten ska utformas s� att den f�rbereder barnen f�r fortsatt l�rande. �ppen f�rskola 3 � En kommun f�r anordna �ppen f�rskola som komplement till f�rskola och pedagogisk omsorg. Den �ppna f�rskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samar- bete med de till barnen medf�ljande vuxna samtidigt som de vuxna ges m�j- lighet till social gemenskap. �ppen fritidsverksamhet 4 � Enligt 14 kap. 7 � f�r en huvudman under vissa f�ruts�ttningar erbjuda �ppen fritidsverksamhet i st�llet f�r fritidshem. Den �ppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet kom- plettera utbildningen i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same- skolan och andra s�rskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullg�ras. Verksamheten ska erbjuda barnen m�jlighet till utveckling och l�rande samt en meningsfull fritid och rekreation. </div> <div id="page117-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 117 SFS 2010:800 Omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds 5 � Kommunen ska str�va efter att erbjuda omsorg f�r barn under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det beh�vs med h�n- syn till f�r�ldrars f�rv�rvsarbete och familjens situation i �vrigt. �vergripande krav p� verksamheten Utg�ngspunkter 6 � S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska utformas med respekt f�r barnets r�ttigheter och i �verensst�mmelse med grundl�ggande demo- kratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nniskolivets okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika v�rde, j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor. Den ska f�rmedla och f�r- ankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande demokra- tiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar p�. Var och en som verkar inom s�dan verksamhet ska fr�mja de m�nskliga r�ttigheterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling. Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet och barnets behov samt utformas s� att den fr�mjar allsidiga kontakter och social gemenskap. Kvalitetskrav 7 � S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska bedrivas i �ndam�lsenliga lokaler i grupper med en l�mplig sammans�ttning och storlek. F�r bedri- vande av verksamheten ska det finnas personal med s�dan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Uppf�ljning och utv�rdering 8 � En kommun ska systematiskt f�lja upp och utv�rdera s�dan verk- samhet som avses i 25 ��. Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer fram att det finns brister i s�dan verksamhet som avses i 25 �� ska kommunen se till att n�dv�ndiga �tg�rder vidtas. Kommunen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klagom�l mot verksamheten. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt. Avgifter 9 � F�r plats i s�dan pedagogisk omsorg som avses i 2 � och som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem samt f�r s�dan omsorg som avses i 5 � f�r avgifter tas ut p� det s�tt som anges i 8 kap. 16 � f�rsta stycket respektive 14 kap. 12 �. </div> <div id="page118-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 118 SFS 2010:800 Bidrag Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem 10 � Den kommun d�r en enskild bedriver s�dan pedagogisk omsorg som avses i 2 � ska efter ans�kan besluta att huvudmannen har r�tt till bidrag om 1. huvudmannen har f�ruts�ttningar att f�lja de f�reskrifter som g�ller f�r motsvarande offentlig verksamhet, 2. verksamheten inte inneb�r p�tagliga negativa f�ljder f�r kommunens motsvarande verksamhet, 3. verksamheten �r �ppen f�r alla barn som en kommun ska str�va efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag f�r barn som hem- kommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r enligt 13 � andra stycket, och 4. avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. Kommunen f�r besluta att en huvudman har r�tt till bidrag trots att villko- ret i f�rsta stycket 3 inte �r uppfyllt, om det finns sk�l med h�nsyn till verk- samhetens s�rskilda karakt�r. 11 � Hemkommunen ska l�mna bidrag till en huvudman som har r�tt till bidrag enligt 10 � f�r varje barn som tas emot. Bidraget best�r av ett grund- belopp enligt 12 � och i vissa fall ett till�ggsbelopp enligt 13 �. Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag till fler �n tv� huvudm�n f�r samma barn eller till mer �n en huvudman f�r pedagogisk omsorg f�r ett barn som ocks� g�r i f�rskola. Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksam- heter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, �r kommunen inte skyldig att l�mna ett samlat bidragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur bidraget ska f�rdelas mellan huvudm�nnen f�r verksamheterna. N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg d�r deras v�rdnadshavare arbetar f�r kommunen inte l�mna bidrag f�r fler barn till v�rdnadshavaren �n det antal barn till andra som har tagits emot. 12 � Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. m�ltider, 4. administration, 5. merv�rdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till- l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. Om kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg ska bidraget best�mmas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhetens inneh�ll och omfattning. 13 � Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d. Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna till�ggsbelopp f�r ett barn i be- hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig- heter uppst�r f�r kommunen. </div> <div id="page119-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 119 SFS 2010:800 14 � Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning som den �r skyldig att erbjuda f�rskola enligt 8 kap. respektive fritidshem enligt 14 kap. �ppen fritidsverksamhet 15 � Om en enskild som har godk�nts som huvudman f�r fritidshem i st�l- let erbjuder �ppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag l�mnas av hem- kommunen, om kommunen d�r verksamheten �r bel�gen har tillf�rs�krats insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 �� och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. Bidraget ska best�mmas med h�nsyn till huvudmannens �tagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till egen motsvarande verksamhet. Om en elev har ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver kommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskil- da st�det om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter upp- st�r f�r kommunen. �vriga verksamheter 16 � En kommun f�r �ven l�mna bidrag till verksamhet som avses i 35 �� och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillf�rs�krats in- syn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 �� och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt som anges i 12 � andra stycket. 26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�rdering Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om tillsyn (29 ��), ingripanden vid tillsyn (1018 ��), statlig kvalitetsgranskning (1923 ��), och nationell uppf�ljning och utv�rdering (2427 ��). Tillsyn Definition av tillsyn 2 � Med tillsyn avses i denna lag en sj�lvst�ndig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som f�ljer av lagar och andra f�reskrifter. I tillsynen ing�r att fatta de beslut om �tg�rder som kan beh�vas f�r att den huvudman som bedriver verksamheten ska r�tta fel som uppt�ckts vid granskningen. </div> <div id="page120-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 120 SFS 2010:800 Tillsynens omfattning 3 � Statens skolinspektion har tillsyn �ver 1. skolv�sendet, s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verk- samhet enligt denna lag, 2. utbildning som avses i 29 kap. 17 �, 3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 ��, 24 kap. 23 och 24 �� samt 29 kap. 9 �, och 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 �. F�rsta stycket g�ller inte om tillsynen �r en s�rskild uppgift f�r en annan tillsynsmyndighet. 4 � En kommun har tillsyn �ver 1. f�rskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godk�nt enligt 2 kap. 7 � andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har f�rklarat ha r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 �. Kommunens tillsyn enligt f�rsta stycket omfattar inte tillsyn �ver att best�mmelserna i 6 kap. f�ljs. 5 � Socialstyrelsen har tillsyn �ver elevhemsboende vid Rh-anpassad ut- bildning, specialskolan och viss utbildning f�r elever med utvecklings- st�rning som bedrivs enligt avtal med staten. Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen 6 � En tillsynsmyndighet har f�r sin tillsyn r�tt att p� plats granska s�dan verksamhet som st�r under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den om- fattning det beh�vs f�r tillsynen r�tt att f� tilltr�de till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 7 � Den vars verksamhet st�r under tillsyn enligt denna lag �r skyldig att p� tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar samt tillhandah�lla handlingar och annat material som beh�vs f�r tillsynen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser den granskade verksamheten och beh�vs f�r tillsynen ska vara skyldig att p� tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar, handlingar och annat ma- terial. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska l�mnas. 8 � Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 7 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 7 � an- dra stycket att fullg�ra sin skyldighet. </div> <div id="page121-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 121 SFS 2010:800 F�rebyggande �tg�rder 9 � Tillsynsmyndigheten ska inom ramen f�r sin tillsyn l�mna r�d och v�gledning. Ingripanden vid tillsyn F�rel�ggande 10 � En tillsynsmyndighet f�r f�rel�gga en huvudman som enligt denna lag st�r under dess tillsyn att fullg�ra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som f�ljer av de f�reskrifter som g�ller f�r verk- samheten eller, i fr�ga om enskild huvudman, de villkor som g�ller f�r god- k�nnandet eller beslutet om r�tt till bidrag. Ett beslut om f�rel�ggande g�ller omedelbart. Ett f�rel�ggande ska ange de �tg�rder som tillsynsmyndigheten anser n�d- v�ndiga f�r att avhj�lpa de p�talade bristerna. Anm�rkning 11 � En tillsynsmyndighet f�r i st�llet f�r att meddela ett f�rel�ggande till- dela en huvudman som enligt denna lag st�r under dess tillsyn en anm�rk- ning vid mindre allvarliga �vertr�delser av vad som g�ller f�r verksamheten. Avst�ende fr�n ingripande 12 � En tillsynsmyndighet f�r avst� fr�n att ingripa om 1. �vertr�delsen �r ringa, 2. den vars verksamhet granskas vidtar n�dv�ndig r�ttelse, eller 3. det i �vrigt med h�nsyn till omst�ndigheterna finns s�rskilda sk�l mot ett ingripande. �terkallelse 13 � En tillsynsmyndighet f�r �terkalla ett godk�nnande eller ett beslut om r�tt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om 1. ett f�rel�ggande enligt 10 � inte har f�ljts, och 2. missf�rh�llandet �r allvarligt. 14 � Ett godk�nnande av en enskild som huvudman inom skolv�sendet f�r �terkallas om den enskilde inte l�ngre uppfyller f�ruts�ttningarna f�r god- k�nnande enligt 2 kap. 6 �. 15 � �terkallelse enligt 13 � f�r beslutas �ven om r�ttelse har skett vid pr�vningstillf�llet, om det kan befaras att det p� nytt kommer att uppst� s�- dana missf�rh�llanden som utg�r grund f�r �terkallelse. 16 � Tillsynsmyndigheten f�r besluta att ett beslut om �terkallelse ska g�l- la trots att det inte har vunnit laga kraft. </div> <div id="page122-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 122 SFS 2010:800 Statliga �tg�rder f�r r�ttelse 17 � Statens skolinspektion f�r n�r det g�ller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att staten p� kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att �stadkomma r�ttelse, om kommunen eller landstinget 1. inte har f�ljt ett f�rel�ggande enligt 10 �, och 2. grovt eller under l�ngre tid �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen. Har staten haft kostnader f�r en �tg�rd som vidtagits med st�d av denna paragraf, f�r denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller landstinget. Tillf�lligt verksamhetsf�rbud 18 � Om det �r sannolikt att ett beslut om �terkallelse enligt 13 � eller ett beslut om statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 17 � kommer att fattas, och be- slutet inte kan avvaktas med h�nsyn till allvarlig risk f�r barnens eller elev- ernas h�lsa eller s�kerhet eller av n�gon annan s�rskild anledning, f�r till- synsmyndigheten f�rbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare. Beslut enligt f�rsta stycket g�ller omedelbart, om inte annat beslutas och f�r g�lla i h�gst sex m�nader. Statlig kvalitetsgranskning Uppdrag 19 � Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i s�dan utbildning och annan verksamhet som st�r under dess tillsyn eller under tillsyn av en kom- mun enligt detta kapitel. Inriktningen 20 � Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verk- samhetens kvalitet i f�rh�llande till m�l och andra riktlinjer. Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen 21 � Statens skolinspektion har f�r kvalitetsgranskningen r�tt att p� plats granska s�dan verksamhet som ska granskas. Skolinspektionen har i den om- fattning det beh�vs f�r kvalitetsgranskningen r�tt till tilltr�de till de byggna- der, lokaler och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 22 � Den vars verksamhet granskas ska p� beg�ran av Statens skolinspek- tion l�mna de upplysningar och tillhandah�lla de handlingar och �vrigt ma- terial som beh�vs f�r granskningen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser </div> <div id="page123-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 123 SFS 2010:800 den granskade verksamheten och beh�vs f�r granskningen ska vara skyldig att p� beg�ran av Skolinspektionen l�mna upplysningar, handlingar och an- nat material. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska l�mnas. 23 � Statens skolinspektion f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 22 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 22 � andra stycket att fullg�ra sin skyldighet. Nationell uppf�ljning och utv�rdering Uppdrag 24 � Statens skolverk ska p� nationell niv� f�lja upp och utv�rdera 1. skolv�sendet, 2. �vriga utbildningar och verksamheter som st�r under Statens skolin- spektions tillsyn enligt denna lag, och 3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild. Uppgiftsskyldighet 25 � En huvudman f�r utbildning eller annan verksamhet som �r f�rem�l f�r nationell uppf�ljning och utv�rdering ska till Statens skolverk l�mna s�- dana uppgifter om verksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som be- h�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser verksamheten och beh�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen ska vara skyldig att p� beg�ran av Skolverket l�mna uppgifter om verksamheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska l�mnas. 26 � Statens skolverk f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 25 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 25 � andra stycket att fullg�ra sin skyldighet. Vite 27 � Ett f�rel�ggande enligt detta kapitel f�r f�renas med vite. Om det finns anledning att anta att en person som �r f�rem�l f�r f�re- l�ggandet har beg�tt en g�rning som kan f�ranleda straff eller en straff- liknande sanktion, f�r han eller hon inte f�rel�ggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med den g�rningen. </div> <div id="page124-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 124 SFS 2010:800 27 kap. Skolv�sendets �verklaganden�mnd Inledande best�mmelse 1 � F�r pr�vning av �verklaganden av vissa beslut p� skolv�sendets omr�- de ska det finnas en s�rskild n�mnd, Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Sammans�ttning 2 � N�mnden ska best� av en ordf�rande och fem andra ledam�ter, av vilka en ska vara ers�ttare f�r ordf�randen. Ordf�randen och ers�ttaren f�r ordf�randen ska vara eller ha varit ordinarie domare. �vriga ledam�ter ska ha s�rskild sakkunskap b�de vad g�ller barns och elevers f�rh�llanden och behov och vad g�ller skolverksamheten i �vrigt. Det ska finnas h�gst tv� ers�ttare f�r de �vriga ledam�terna. 3 � Ledam�terna i n�mnden och deras ers�ttare utses av regeringen f�r en period om minst tre �r. Muntlig f�rhandling 4 � N�mnden ska h�lla muntlig f�rhandling om en enskild part beg�r det, f�rhandlingen inte �r obeh�vlig och inte s�rskilda sk�l talar mot det. Till muntlig f�rhandling ska den som �r part kallas. Att en part uteblir fr�n en muntlig f�rhandling hindrar inte att n�mnden handl�gger och avg�r �ren- det. 5 � Muntlig f�rhandling enligt 4 � ska vara offentlig. Om det kan antas att det vid en f�rhandling kommer att l�mnas n�gon uppgift f�r vilken g�ller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) f�r ordf�randen vid f�rhandlingen besluta att f�rhandlingen ska h�llas inom st�ngda d�rrar. 6 � En kallelse till muntlig f�rhandling ska inneh�lla en upplysning om be- tydelsen enligt 4 � andra stycket av att en part uteblir fr�n f�rhandlingen. En enskild part som inst�llt sig till muntlig f�rhandling f�r tillerk�nnas er- s�ttning av allm�nna medel f�r kostnad f�r resa och uppeh�lle, om n�mnden finner att parten sk�ligen b�r ers�ttas f�r sin inst�llelse. N�mnden f�r bevilja f�rskott p� ers�ttningen. Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om er- s�ttning och f�rskott. 28 kap. �verklagande Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om �verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol (211 ��), �verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd (1217 ��), och �verklagandef�rbud (18 �). </div> <div id="page125-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 125 SFS 2010:800 �verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol Beslut av Statens skolinspektion 2 � Beslut av Statens skolinspektion f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol i fr�ga om 1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller 24 kap. 2 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �, 2. r�tt till bidrag enligt 24 kap. 3 eller 5 � eller �terkallelse av s�dan r�tt enligt 26 kap. 1315 ��, 3. statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 26 kap. 17 �, 4. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller 5. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. Beslut av Statens skolverk 3 � Beslut av Statens skolverk f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings- domstol i fr�ga om vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. Beslut av H�gskoleverket 4 � Beslut av H�gskoleverket f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings- domstol i fr�ga om utf�rdande av beh�righetsbevis enligt 2 kap. 15 �. Beslut av en kommun eller ett landsting 5 � Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n f�r- valtningsdomstol i fr�ga om 1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �, 2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 eller 35 � eller 19 kap. 25 �, 3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �, 4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, 5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket, 11 kap. 31 � f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 19 kap. 20 � f�rsta stycket eller 19 kap. 21 � f�rsta stycket, 6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 �, 7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �, 8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt enligt 26 kap. 13 �, 9. bidrag enligt 25 kap. 11 �, 10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller 11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �. </div> <div id="page126-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 126 SFS 2010:800 Beslut av en enskild huvudman 6 � Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol i fr�ga om avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �. Den enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart. Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten 7 � Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos all- m�n f�rvaltningsdomstol i fr�ga om 1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, 2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 � f�rsta stycket, eller 3. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �. Beslut av Sameskolstyrelsen 8 � Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol i fr�ga om 1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 �, eller 2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 16 � f�rsta stycket. Beslut av en rektor 9 � Beslut av en rektor f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol i fr�ga om 1. avst�ngning av en elev enligt 5 kap. 14 �, 17 � tredje stycket eller 19 � tredje stycket, och 2. befrielse fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen enligt 7 kap. 19 �. Om det �verklagade beslutet har fattats av en rektor i en frist�ende skola ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart. Pr�vningstillst�nd 10 � Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten av beslut enligt 29 ��. Motpart i vissa fall 11 � N�r en kommun �verklagar ett beslut om godk�nnande av enskild som huvudman f�r utbildning enligt 2 kap. 5 � �r f�rutom den enskilde �ven Statens skolinspektion motpart till kommunen hos allm�n f�rvalt- ningsdomstol. </div> <div id="page127-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 127 SFS 2010:800 �verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd Beslut av en kommun eller ett landsting 12 � Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skol- v�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 �, 2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket, 3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp- h�rande enligt 7 kap. 14 �, 4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �, 10 kap. 25 � eller 11 kap. 25 �, 5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor hemma, 6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt 9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket, 11 kap. 29 � andra stycket eller 19 kap. 19 � andra stycket, 7. beh�righet eller mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 � eller mot- tagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever, 8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 8 � andra stycket, 9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 � andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 � tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 15 �, 10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 16 � andra stycket, 11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �, 12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje stycket, eller 13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av barnet, eleven eller den s�kande. Beslut av en enskild huvudman 13 � Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. beh�righet och mottagande enligt 16 kap. 36 � eller mottagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r en grupp elever, eller 2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande. </div> <div id="page128-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 128 SFS 2010:800 Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten 14 � Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 �, 2. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp- h�rande enligt 7 kap. 14 �, 3. �tg�rder enligt 12 kap. 25 � andra stycket f�r en elev som inte bor hemma, eller 4. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet. Beslut av Sameskolstyrelsen 15 � Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos Skolv�sendets �ver- klaganden�mnd i fr�ga om 1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 �, 2. �tg�rder enligt 13 kap. 16 � andra stycket f�r en elev som inte bor hemma, eller 3. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3. Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet. Beslut av en rektor 16 � Beslut av en rektor f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklagande- n�mnd i fr�ga om 1. �tg�rdsprogram enligt 3 kap. 9 �, 2. s�rskilt st�d i en s�rskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap. 11 �, eller 3. anpassad studieg�ng enligt 3 kap. 12 �. Vid pr�vning av ett �verklagande enligt f�rsta stycket 1 ska n�mnden an- tingen fastst�lla eller upph�va det �verklagade beslutet. Om det �verklagade beslutet upph�vs ska �rendet, om det beh�vs, visas �ter till rektorn f�r ny pr�vning. Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 � 17 � Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 � i fr�ga som avses i samma paragraf f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Be- slutet f�r �verklagas endast av den som har beg�rt utbildningen. Ett beslut om placering vid en viss skolenhet f�r dock inte �verklagas. �verklagandef�rbud 18 � Andra beslut enligt denna lag �n som anges i detta kapitel f�r �verkla- gas bara om �verklagande f�r ske enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Ett beslut i fr�ga om antagning till utbildning f�r dock inte �verklagas. Beslut av Skolv�sendets �verklaganden�mnd med anledning av ett �ver- klagande dit f�r inte �verklagas. </div> <div id="page129-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 129 SFS 2010:800 29 kap. �vriga best�mmelser Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om bos�ttning (25 ��), hemkommun och hemlandsting (6 �), utlandssvenska elever (7 �), personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning (8 �), information om icke skolpliktiga ungdomar (9 �), handl�ggning (10 och 11 ��), taler�tt (12 �), samverkan och anm�lan till socialn�mnden (13 �), tystnadsplikt (14 �), riksinternatskolor (15 och 16 ��), International Baccalaureate (17 �), �verl�mnande av betygshandlingar (18 �), informationsskyldighet (19 �), och �vriga bemyndiganden (2029 ��). Bos�ttning 2 � Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokf�rd h�r enligt folkbokf�ringslagen (1991:481). Som bosatt i landet ska vid till�mpningen av denna lag anses �ven den som inte �r folkbokf�rd h�r men som 1. omfattas av 1 � f�rsta eller tredje stycket lagen (1994:137) om mot- tagande av asyls�kande m.fl., 2. vistas h�r med st�d av tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd enligt 5 kap. 15 � utl�nningslagen (2005:716), 3. har r�tt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till f�ljd av EU-r�tten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, � ena sidan, och Schweiz, � andra sidan, om fri r�rlighet f�r personer, eller 4. �r familjemedlem till en person som tillh�r en fr�mmande makts beskickning eller l�nade konsulat eller dess betj�ning eller som avses i 4 � lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte om- fattas av 3. Begr�nsningar i r�tten till utbildning f�r dem som avses i andra stycket f�ljer av 3 �. 3 � De personer som avses i 2 � andra stycket 1 och 2 har r�tt till ut- bildning i gymnasieskola och gymnasies�rskola endast om de har p�b�rjat utbildningen innan de fyllt 18 �r. De har inte r�tt till utbildning i kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare. De personer som avses i 2 � andra stycket 4 har endast r�tt till utbildning i grundskola, grunds�rskola, specialskola och sameskola. 4 � En person som avses i 2 � andra stycket 1 ska anses som bosatt i Sve- rige �ven om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. Detta </div> <div id="page130-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 130 SFS 2010:800 g�ller fram till dess att personen l�mnar Sverige under f�ruts�ttning att han eller hon inte h�ller sig undan s� att ett s�dant beslut inte kan verkst�llas. 5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag f�r personer som inte anses som bosatta i Sverige eller som inte har r�tt till utbildning enligt 3 �. Hemkommun och hemlandsting 6 � Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som per- sonen �r folkbokf�rd i. F�r den som �r bosatt i landet utan att vara folkbokf�rd h�r avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon f�r tillf�llet uppeh�ller sig i. Detsamma g�ller den som �r kvarskriven i en kommun enligt 16 � folkbokf�ringslagen (1991:481). Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen h�r till. Utlandssvenska elever 7 � Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars v�rdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en �r svensk medborgare. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att ocks� annan ska anses som utlandssvensk elev. Personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning 8 � Det som i denna lag s�gs om personer med utvecklingsst�rning g�ller �ven dem som har f�tt en betydande och best�ende beg�vningsm�ssig funk- tionsneds�ttning p� grund av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller kroppslig sjukdom. Personer med autism eller autismliknande tillst�nd ska vid till�mpningen av denna lag j�mst�llas med personer med utvecklingsst�rning endast om de ocks� har en utvecklingsst�rning eller en s�dan funktionsneds�ttning som avses i f�rsta stycket. I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser �n utbildning. Information om icke skolpliktiga ungdomar 9 � En hemkommun ska l�pande h�lla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 �r �r syssel- satta i syfte att kunna erbjuda dem l�mpliga individuella �tg�rder. Kommunens skyldighet enligt f�rsta stycket omfattar inte de ungdomar som genomf�r eller har fullf�ljt utbildning p� nationella program i gymna- sieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskola eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om den behandling av personuppgifter som �r n�dv�ndig f�r att kommunen ska kunna genomf�ra sin skyldighet enligt f�rsta stycket. </div> <div id="page131-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 131 SFS 2010:800 Handl�ggning 10 � I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska f�l- jande best�mmelser i f�rvaltningslagen (1986:223) till�mpas: 14 � f�rsta stycket om en parts r�tt att meddela sig muntligen, 15 � om anteckning av uppgifter, 16 och 17 �� om en parts r�tt att f� del av uppgifter, 20 � om motivering av beslut, 21 � om underr�ttelse av beslut, och 26 � om r�ttelse av skrivfel eller liknande. I s�dana �renden hos en enskild huvudman ska ocks� 11 och 12 �� f�r- valtningslagen till�mpas. Best�mmelserna i 16 och 17 �� f�rvaltningslagen g�ller dock inte upp- gifter som r�r n�gon annan s�kande i ett �rende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag. Det som s�gs i denna paragraf g�ller inte vid betygss�ttning. 11 � I �renden d�r beslut f�r �verklagas enligt 28 kap. ska ut�ver vad som f�ljer av 10 � ocks� 2325 och 30 �� f�rvaltningslagen (1986:223) till�m- pas. Taler�tt 12 � Den som har fyllt 16 �r har r�tt att sj�lv f�ra sin talan i m�l och �ren- den enligt denna lag. Denna r�tt g�ller ocks� ans�kan till gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r invandrare och �verklagande av beslut i fr�ga om s�dan utbild- ning �ven om den s�kande eller den klagande inte har uppn�tt 16 �rs �lder. Samverkan och anm�lan till socialn�mnden 13 � Huvudmannen f�r verksamhet som avses i denna lag och den som �r anst�lld i s�dan verksamhet, ska p� socialn�mndens initiativ i fr�gor som r�r barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samh�llsorgan, organisationer och andra som ber�rs. I fr�ga om utl�mnande av uppgifter g�ller de begr�nsningar som f�ljer av 14 � och offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400). Best�mmelser om skyldighet att anm�la till socialn�mnden att ett barn kan beh�va n�mndens skydd finns i 14 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453). Tystnadsplikt 14 � Den som �r eller har varit verksam i enskilt bedriven f�rskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven f�rskoleklass eller inom s�dan enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon d�rvid har f�tt veta om enskildas personliga f�rh�llanden. Den som �r eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verk- samhet enligt denna lag �n som avses i f�rsta stycket f�r inte obeh�rigen r�ja </div> <div id="page132-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 132 SFS 2010:800 vad han eller hon i s�dan elevh�lsoverksamhet som avser psykologisk, psy- kosocial eller specialpedagogisk insats eller i s�rskild elevst�djande verk- samhet i �vrigt har f�tt veta om n�gons personliga f�rh�llanden. Han eller hon f�r inte heller obeh�rigen r�ja uppgifter i ett �rende om tillr�ttaf�rande av en elev eller om skiljande av en elev fr�n vidare studier. F�r det allm�nnas verksamhet g�ller best�mmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Riksinternatskolor 15 � Efter ans�kan fr�n en kommun eller en enskild som har godk�nts som huvudman f�r frist�ende skola med grundskola eller gymnasieskola och som bedriver utbildning vid en internatskola, f�r regeringen besluta att ge inter- natskolan st�llning av riksinternatskola. En riksinternatskola ska ha till uppgift att anordna grundskola och gymna- sieskola eller endera av dessa skolformer, f�r i f�rsta hand utlandssvenska elever. Regeringen f�r medge att huvudmannen f�r en riksinternatskola vid sidan av gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate. 16 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om utbildningen vid riksinternatskolor. Rege- ringens f�reskrifter f�r avvika fr�n best�mmelser i denna lag. International Baccalaureate 17 � En elevs hemkommun �r skyldig att betala ers�ttning f�r kostnader f�r elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter- national Baccalaureate (IB). Skyldigheten g�ller dock endast utbildning f�r s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbild- ning vid den tidpunkt d� IB-utbildningen p�b�rjades och endast om utbild- ningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av staten. Om parterna inte kommer �verens om annat ska ers�ttning betalas med ett belopp som Statens skolverk beslutar. F�r internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns s�rskilda best�mmelser om bidrag f�r IB-utbildning. �verl�mnande av betygshandlingar 18 � Huvudmannen f�r en frist�ende skola d�r betyg s�tts ska l�mna �ver elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven f�r efter fullf�ljd gymnasieutbildning till den kommun d�r skolan �r bel�gen. Informationsskyldighet 19 � Kommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskola, fritidshem och s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen an- ordnar eller vars huvudman kommunen har godk�nt eller f�rklarat ber�ttigad </div> <div id="page133-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 133 SFS 2010:800 till bidrag. Informationen ska �ven avse m�jligheten f�r enskilda att bedriva f�rskola, fritidshem eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag fr�n hemkommunen enligt 8 kap. 21 �, 14 kap. 15 � samt 25 kap. 11 och 15 ��. �vriga bemyndiganden 20 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om att ledam�ter eller andra f�retr�dare i organ f�r samver- kan eller annan liknande verksamhet inom skolv�sendet utses och entledigas av enskilda. 21 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om m�jlighet att l�ta enskilda och andra svara f�r enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman inom skolv�sendet. N�r det g�ller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymna- sieskolan och ett individuellt program inom gymnasies�rskolan f�r rege- ringen meddela f�reskrifter om att enskilda och andra f�r anordna mer av utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket. F�r medverkan av n�gon annan �n en huvudman inom skolv�sendet f�r f�reskrifter som meddelats enligt f�rsta och andra styckena avvika fr�n best�mmelserna i 2 kap. 1522 och 30 �� och 34 � f�rsta stycket. 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om m�jligheter att inom skolv�sendet bedriva utbildning, som bygger p� samverkan mellan olika skolformer inom skolv�sendet eller mellan en s�dan skolform och n�gon annan utbildningsform. I s�dana f�re- skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag. 23 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet inom skolv�sendet. I s�dana f�re- skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag. Undantag f�r g�ras �ven fr�n andra best�mmelser i denna lag f�r att m�j- ligg�ra en f�rs�ksverksamhet med s�dan utbildning i gymnasieskolan som inte utg�rs av utbildning p� nationella program eller introduktionsprogram. 24 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r, ut�ver vad som i �vrigt f�ljer av denna lag, meddela f�reskrifter om 1. att enskilda f�r s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och intyg enligt de best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet, 2. att en myndighet i enskilda fall f�r besluta i s�dana fr�gor som avses i 1, och 3. ytterligare villkor f�r att enskilda i s�dana fall som avses i 1 och 2 ska f� s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och intyg. 25 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet f�r en enskild huvudman att l�mna uppgifter om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning �ver verksamheten. </div> <div id="page134-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 134 SFS 2010:800 26 � Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 �, 19 kap. 25 � och 25 kap. 11 � �r skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor och enskilt bedriven pedagogisk omsorg. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam- heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�rskolor och frist�en- de skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller frist�ende skola eller annan enskild verksamhet har ber�knats. 27 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��, 11 kap. 3638 ��, 16 kap. 5255 ��, 17 kap. 3134 �� och 19 kap. 2527 ��, n�r bidraget avser en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med st�d av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �. 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet att delta i nationella prov. 29 � Vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid som har betydande inverkan p� m�jligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, f�r regeringen meddela de f�reskrifter som beh�vs f�r att tillf�rs�kra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har r�tt till enligt denna lag. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n best�mmel- ser om utbildningens utformning, omfattning och f�rl�ggning. F�reskrifter- na ska vara tidsbegr�nsade. F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2010:801) om inf�rande av skollagen (2010:800). P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT JAN BJ�RKLUND (Utbildningsdepartementet) </div> <div id="page135-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 135 SFS 2010:800 Bilaga 1 Timplan f�r grundskolan Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper totalt �mnen Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och h�lsa 500 Musik 230 Sl�jd 330 Svenska eller svenska som andraspr�k 1 490 Engelska 480 Matematik 900 Geografi 885 Historia Religionskunskap Samh�llskunskap Biologi 800 Fysik Kemi Teknik Spr�kval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6 665 D�rav skolans val 600 Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes- grupp minskas med h�gst 20 procent. </div> <div id="page136-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 136 SFS 2010:800 Bilaga 2 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anl�ggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet V�rd- och omsorgsprogrammet H�gskolef�rberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samh�llsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet </div> <div id="page137-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 137 SFS 2010:800 Bilaga 3 Po�ngplan f�r nationella program i gymnasieskolan �mne Gymnasiepo�ng De �mnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ing� i de nationella programmen (gymnasiegemensamma �mnen). Yrkesprogram Svenska eller svenska som andraspr�k 100 Engelska 100 Matematik 100 Idrott och h�lsa 100 Historia 50 Samh�llskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 H�gskolef�rberedande program Svenska eller svenska som andraspr�k 300 Engelska 200 Matematik 100/200/300* Idrott och h�lsa 100 Historia 50/100/200** Samh�llskunskap 100/200*** Religionskunskap 50 Naturkunskap 100**** �mnen genom vilket programmet f�r sin karakt�r Yrkesprogram 1 600 H�gskolef�rberedande program 950/1 050/1 100***** Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepo�ng 2 500 *Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samh�lls- vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300. **Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samh�llsvetenskaps- och natur- vetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200. ***Ekonomiprogrammet 200 och �vriga program 100. ****P� naturvetenskapsprogrammet ers�tts naturkunskap med karakt�rs- �mnena biologi, fysik och kemi och p� teknikprogrammet med karak- t�rs�mnena fysik och kemi. *****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samh�llsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050. </div> <div id="page138-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00 Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Skollag;

utf�rdad den 23 juni 2010.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Skolv�sendet

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om skolv�sendet. Utbildning inom

skolv�sendet anordnas av det allm�nna och av enskilda enligt 2 kap. 26 ��.

Skolv�sendet omfattar skolformerna
f�rskola,
f�rskoleklass,
grundskola,
grunds�rskola,
specialskola,
sameskola,
gymnasieskola,
gymnasies�rskola,
kommunal vuxenutbildning,
s�rskild utbildning f�r vuxna, och
utbildning i svenska f�r invandrare.
I skolv�sendet ing�r ocks� fritidshem som kompletterar utbildningen i f�r-

skoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och
vissa s�rskilda utbildningsformer.

Vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet

2 �

I denna lag finns �ven best�mmelser om vissa s�rskilda utbildnings-

former och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i st�llet f�r utbildning
inom skolv�sendet. F�r s�dan verksamhet g�ller gemensamma best�mmelser
i denna lag endast om det anges s�rskilt.

Definitioner

3 �

I denna lag avses med

elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag f�r barn

i f�rskolan,

1 Prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370.

SFS 2010:800

Utkom fr�n trycket
den 6 juli 2010

SFS 2010:800

frist�ende fritidshem: s�dant fritidshem som bedrivs av en enskild och

som avses i 2 kap. 7 � andra stycket,

frist�ende f�rskola: f�rskoleenhet vid vilken en enskild bedriver ut-

bildning i form av f�rskola,

frist�ende skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver utbildning

inom skolv�sendet i form av f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gym-
nasieskola, gymnasies�rskola eller s�dant fritidshem som avses i 2 kap. 7 �
f�rsta stycket,

f�rskoleenhet: av huvudman f�r f�rskola organiserad enhet som omfat-

tar verksamhet i en eller flera f�rskolebyggnader som ligger n�ra varandra
och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon f�rskolebygg-
nad,

skolenhet: av huvudman f�r annan skolform �n f�rskola organiserad en-

het som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger n�ra
varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i n�gon skol-
byggnad,

undervisning: s�dana m�lstyrda processer som under ledning av l�rare

eller f�rskoll�rare syftar till utveckling och l�rande genom inh�mtande och
utvecklande av kunskaper och v�rden, och

utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifr�n be-

st�mda m�l.

Syftet med utbildningen inom skolv�sendet

4 �

Utbildningen inom skolv�sendet syftar till att barn och elever ska

inh�mta och utveckla kunskaper och v�rden. Den ska fr�mja alla barns och
elevers utveckling och l�rande samt en livsl�ng lust att l�ra. Utbildningen
ska ocks� f�rmedla och f�rankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och
de grundl�ggande demokratiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar
p�.

I utbildningen ska h�nsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och

elever ska ges st�d och stimulans s� att de utvecklas s� l�ngt som m�jligt. En
str�van ska vara att uppv�ga skillnader i barnens och elevernas f�ruts�ttning-
ar att tillgodog�ra sig utbildningen.

Utbildningen syftar ocks� till att i samarbete med hemmen fr�mja barns

och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta
och ansvarsk�nnande individer och medborgare.

Utformningen av utbildningen

5 �

Utbildningen ska utformas i �verensst�mmelse med grundl�ggande

demokratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nnisko-
livets okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika
v�rde, j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska fr�mja de m�nskliga r�ttig-

heterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling.

Utbildningen ska vila p� vetenskaplig grund och bepr�vad erfarenhet.

6 �

Utbildningen vid en skolenhet eller f�rskoleenhet med offentlig huvud-

man ska vara icke-konfessionell.

SFS 2010:800

7 �

Undervisningen vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och frist�en-

de fritidshem ska vara icke-konfessionell.

Utbildningen i �vrigt vid frist�ende skolor, frist�ende f�rskolor och fri-

st�ende fritidshem f�r ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessi-
onella inslag ska vara frivilligt.

Lika tillg�ng till utbildning

8 �

Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska

f�rh�llanden, ha lika tillg�ng till utbildning i skolv�sendet om inte annat f�l-
jer av s�rskilda best�mmelser i denna lag.

I diskrimineringslagen (2008:567) finns best�mmelser som har till �nda-

m�l att motverka diskriminering och p� andra s�tt fr�mja lika r�ttigheter och
m�jligheter inom utbildningsomr�det oavsett k�n, k�ns�verskridande identi-
tet eller uttryck, etnisk tillh�righet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell l�ggning eller �lder.

Likv�rdig utbildning

9 �

Utbildningen inom skolv�sendet ska vara likv�rdig inom varje skol-

form och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.

S�rskild h�nsyn till barnets b�sta

10 �

I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som r�r barn

ska barnets b�sta vara utg�ngspunkt. Med barn avses varje m�nniska under
18 �r.

Barnets inst�llning ska s� l�ngt det �r m�jligt klarl�ggas. Barn ska ha

m�jlighet att fritt uttrycka sina �sikter i alla fr�gor som r�r honom eller
henne. Barnets �sikter ska tillm�tas betydelse i f�rh�llande till barnets �lder
och mognad.

L�roplan

11 �

F�r varje skolform och f�r fritidshemmet ska g�lla en l�roplan som

utg�r fr�n best�mmelserna i denna lag. L�roplanen ska ange utbildningens
v�rdegrund och uppdrag. Den ska ocks� ange m�l och riktlinjer f�r utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om l�roplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r en viss

skolform eller f�r fritidshemmet meddela f�reskrifter om utbildningens
v�rdegrund och uppdrag samt om m�l och riktlinjer f�r utbildningen p�
annat s�tt �n genom en l�roplan.

Lagens inneh�ll

12 �

Lagen inneh�ller 29 kapitel. Dessa �r

inledande best�mmelser (1 kap.),

SFS 2010:800

huvudm�n och ansvarsf�rdelning (2 kap.),
barns och elevers utveckling mot m�len (3 kap.),
kvalitet och inflytande (4 kap.),
trygghet och studiero (5 kap.),
�tg�rder mot kr�nkande behandling (6 kap.),
skolplikt och r�tt till utbildning (7 kap.),
f�rskolan (8 kap.),
f�rskoleklassen (9 kap.),
grundskolan (10 kap.),
grunds�rskolan (11 kap.),
specialskolan (12 kap.),
sameskolan (13 kap.),
fritidshemmet (14 kap.),
gymnasieskolan (1517 kap.),
gymnasies�rskolan (18 och 19 kap.),
kommunal vuxenutbildning (20 kap.),
s�rskild utbildning f�r vuxna (21 kap.),
utbildning i svenska f�r invandrare (22 kap.),
entreprenad och samverkan (23 kap.),
s�rskilda utbildningsformer (24 kap.),
annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),
tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppf�ljning och utv�r-

dering (26 kap.),

Skolv�sendets �verklaganden�mnd (27 kap.),
�verklagande (28 kap.), och
�vriga best�mmelser (29 kap.).

2 kap. Huvudm�n och ansvarsf�rdelning

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

huvudm�n inom skolv�sendet (28 ��),
ledningen av utbildningen (912 ��),
l�rare och f�rskoll�rare (1324 ��),
elevh�lsa (2528 ��),
studie- och yrkesv�gledning (29 och 30 ��),
registerkontroll av personal (3133 ��),
kompetensutveckling (34 �), och
lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek (35 och 36 ��).

Huvudm�n inom skolv�sendet

Kommuner

2 �

Kommuner �r huvudm�n f�r f�rskola, f�rskoleklass, grundskola,

grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxenutbild-
ning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare och
fritidshem, om inte annat f�ljer av 4 �.

I varje kommun ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra

kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens uppgifter fullg�rs

SFS 2010:800

av flera n�mnder ska varje s�dan n�mnd, i den utstr�ckning det beg�rs, l�m-
na de uppgifter som beh�vs f�r att administrera f�rdelningen av platser i f�r-
skola och i s�dan verksamhet som avses i 25 kap. till de �vriga n�mnderna.

F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri-

vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900).

Landsting

3 �

Ett landsting f�r vara huvudman f�r gymnasieskola, gymnasies�rskola,

kommunal vuxenutbildning och s�rskild utbildning f�r vuxna i den utstr�ck-
ning som anges i denna lag.

I ett landsting som �r huvudman f�r s�dana skolformer som anges i f�rsta

stycket ska det finnas en eller flera n�mnder som ska fullg�ra landstingets
uppgifter enligt denna lag.

F�r en s�dan n�mnd som avses i andra stycket g�ller det som �r f�reskri-

vet om n�mnder i kommunallagen (1991:900).

Staten

4 �

Staten �r huvudman f�r specialskolan och sameskolan samt f�r-

skoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.

Enskilda

5 �

Enskilda f�r efter ans�kan godk�nnas som huvudm�n f�r f�rskola,

f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, gymnasieskola, gymnasies�rskola
och fritidshem.

Godk�nnande ska l�mnas om den enskilde har f�ruts�ttningar att f�lja de

f�reskrifter som g�ller f�r utbildningen och utbildningen inte inneb�r p�tag-
liga negativa f�ljder p� l�ng sikt f�r eleverna eller f�r den del av skol-
v�sendet som anordnas av det allm�nna i den kommun d�r utbildningen ska
bedrivas. Om godk�nnandet avser gymnasieskola eller gymnasies�rskola ska
f�ljderna i n�rliggande kommuner f�r den del av skolv�sendet som anordnas
av det allm�nna ocks� beaktas. Avser godk�nnandet f�rskoleklass, grund-
skola eller grunds�rskola kr�vs d�rut�ver att elevunderlaget �r tillr�ckligt f�r
att verksamheten ska kunna bedrivas l�ngsiktigt.

Ett godk�nnande ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet eller f�r-

skoleenhet.

6 �

F�r att ett bolag eller en f�rening, d�r en kommun eller ett landsting

�ger aktier eller andelar eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt inflytande �ver
verksamheten, ska godk�nnas som huvudman enligt 5 � g�ller ut�ver vad
som f�reskrivs d�r att

1. best�mmander�tten inte tillkommer enbart en eller flera kommuner

eller landsting eller juridiska personer d�r en kommun eller ett landsting
genom �gande eller p� annat s�tt har ett r�ttsligt best�mmande inflytande,

2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en enskild �r n�d-

v�ndig f�r att verksamheten ska komma till st�nd, och

3. det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till utbildningens inneh�ll eller

utformning.

SFS 2010:800

7 �

Statens skolinspektion handl�gger �renden om godk�nnande av enskild

som huvudman f�r

f�rskoleklass,
grundskola,
grunds�rskola,
gymnasieskola,
gymnasies�rskola, eller
fritidshem som anordnas vid en skolenhet med f�rskoleklass, grundskola

eller grunds�rskola.

�vriga �renden om godk�nnande av enskild som huvudman enligt 5 �

handl�ggs av den kommun d�r utbildningen ska bedrivas.

Huvudmannens ansvar f�r utbildningen

8 �

Huvudmannen ansvarar f�r att utbildningen genomf�rs i enlighet med

best�mmelserna i denna lag, f�reskrifter som har meddelats med st�d av
lagen och de best�mmelser f�r utbildningen som kan finnas i andra f�rfatt-
ningar.

Ledningen av utbildningen

Rektor och f�rskolechef

9 �

Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av

en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en f�rskoleenhet ska ledas och
samordnas av en f�rskolechef. Dessa ska s�rskilt verka f�r att utbildningen
utvecklas.

Rektorn och f�rskolechefen ska ben�mnas p� detta s�tt. Dessa ben�m-

ningar ska f�rbeh�llas den som har en anst�llning som rektor eller f�rskole-
chef.

En st�llf�retr�dare f�r utses f�r en rektor eller en f�rskolechef.

10 �

Rektorn och f�rskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation

och fattar i �vrigt de beslut och har det ansvar som framg�r av s�rskilda f�re-
skrifter i denna lag eller andra f�rfattningar.

Rektorn och f�rskolechefen f�r uppdra �t en anst�lld eller en

uppdragstagare vid f�rskole- eller skolenheten som har tillr�cklig kompetens
och erfarenhet att fullg�ra enskilda ledningsuppgifter och besluta i fr�gor som
avses i f�rsta stycket, om inte annat anges.

Beh�righetskrav f�r rektor och f�rskolechef

11 �

Som rektor eller f�rskolechef f�r bara den anst�llas som genom

utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

Befattningsutbildning f�r rektorer

12 �

Varje huvudman ska se till att rektorerna g�r en s�rskild befatt-

ningsutbildning eller en utbildning som kan j�mst�llas med denna. Ut-

SFS 2010:800

bildningen ska p�b�rjas snarast m�jligt efter det att rektorn har tilltr�tt sin
anst�llning och vara genomf�rd inom fyra �r efter tilltr�desdagen.

Skyldigheten f�r en huvudman enligt f�rsta stycket g�ller inte i fr�ga om

rektorer som

tidigare g�tt befattningsutbildningen eller en �ldre statlig rektors-

utbildning,

genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har f�rv�rvat kunskaper

som av en h�gskola som anordnar befattningsutbildning har j�mst�llts med
s�dan utbildning, eller

den 15 mars 2010 �r verksamma som rektorer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om utbildning enligt f�rsta stycket.

L�rare och f�rskoll�rare

Vilka som huvudm�nnen f�r anv�nda f�r undervisning i skolv�sendet

13 �

Huvudm�nnen ska f�r undervisning anv�nda l�rare eller f�rskoll�rare

som har en utbildning som �r avsedd f�r den undervisning som l�raren eller
f�rskoll�raren ska bedriva.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilken utbildning som kr�vs f�r att f� bedriva viss undervis-
ning i skolv�sendet.

14 �

Ut�ver l�rare eller f�rskoll�rare som avses i 13 � f�r det i

undervisningen i fritidshemmet och f�rskolan finnas annan personal med
s�dan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och
l�rande fr�mjas.

15 �

Den som har en utl�ndsk l�rar- eller f�rskoll�rarutbildning kan f� ett

beh�righetsbevis av H�gskoleverket. Ett s�dant bevis ger den beh�righet att
undervisa i skolv�sendet som framg�r av beviset.

Beh�righetsbevis ska utf�rdas om den utl�ndska utbildningen ensam eller

tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar s�dan utbildning som avses i
13 �.

Den som har ett annat modersm�l �n svenska, danska, f�r�iska, isl�ndska

eller norska kan f� ett beh�righetsbevis endast om han eller hon har de kun-
skaper i svenska som beh�vs.

16 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

n�rmare f�reskrifter om villkoren f�r ett s�dant beh�righetsbevis som avses i
15 �.

17 �

Huvudm�n som anordnar annan undervisning �n spr�kundervisning

p� ett fr�mmande spr�k f�r trots 13 � f�rsta stycket f�r denna undervisning
anv�nda en l�rare som inte har utbildning som avses i 13 � eller beh�righets-
bevis enligt 15 �. Detta g�ller bara om han eller hon

1. har en utl�ndsk l�rarutbildning som motsvarar svensk l�rarexamen, och
2. har kompetens att undervisa p� det fr�mmande spr�ket.

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om vilka spr�k som avses.

18 �

Om det inte finns n�gon att tillg� inom huvudmannens organisation

som har den utbildning som kr�vs enligt 13 � eller ett beh�righetsbevis
enligt 15 � eller det finns n�got annat s�rskilt sk�l med h�nsyn till eleverna
eller barnen, f�r huvudmannen anv�nda en annan person f�r att bedriva
undervisningen. En s�dan person ska

1. vara l�mplig att bedriva undervisningen, och

2. i s� stor utstr�ckning som m�jligt ha en utbildning som motsvarar den

utbildning som kr�vs f�r undervisningen.

En person som avses i f�rsta stycket f�r anv�ndas f�r att bedriva undervis-

ning under h�gst ett �r i s�nder. Detta g�ller dock inte om undervisningen
avser

1. modersm�l, eller
2. yrkes�mne i gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal vuxen-

utbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymna-
sial niv�.

19 �

Om en person som avses i 18 � ska anv�ndas f�r att bedriva undervis-

ning under l�ngre tid �n sex m�nader, ska huvudmannen f�rst fatta beslut om
detta.

Anst�llning av l�rare och f�rskoll�rare

20 �

Endast den som uppfyller f�ljande kriterier f�r anst�llas som l�rare

eller f�rskoll�rare i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning:

1. har n�gon typ av l�rarexamen eller f�rskoll�rarexamen enligt f�re-

skrifter som har meddelats med st�d av h�gskolelagen (1992:1434) eller
motsvarande �ldre utbildning, eller

2. har f�tt ett beh�righetsbevis enligt 15 �.
Den som inte uppfyller kraven i f�rsta stycket f�r dock anst�llas som l�ra-

re i skolv�sendet utan tidsbegr�nsning, om han eller hon ska undervisa i mo-
dersm�l eller i ett yrkes�mne i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommu-
nal vuxenutbildning p� gymnasial niv� eller s�rskild utbildning f�r vuxna p�
gymnasial niv�. Detta g�ller bara, om

1. det saknas s�kande som har utbildning som �r avsedd f�r undervisning i

modersm�let eller yrkes�mnet,

2. den s�kande har tillr�cklig kompetens i modersm�let eller yrkes�mnet,

och

3. det finns sk�l att anta att den s�kande �r l�mpad att bedriva undervis-

ningen.

�ven den som ska bedriva undervisning enligt 17 � och som inte upp-

fyller kraven i f�rsta stycket f�r anst�llas som l�rare i skolv�sendet utan tids-
begr�nsning.

21 �

I fr�ga om tidsbegr�nsning av en anst�llning som l�rare eller f�r-

skoll�rare i skolv�sendet g�ller ut�ver best�mmelserna i lagen (1982:80) om

SFS 2010:800

anst�llningsskydd att den som ska anv�ndas f�r att bedriva undervisning
enligt 18 � f�r anst�llas f�r h�gst ett �r i s�nder.

22 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om undantag fr�n 20 � f�rsta stycket f�r anst�llning vid
frist�ende skolor med s�rskild pedagogisk inriktning.

23 �

Varje huvudman ska str�va efter att f�r undervisningen anst�lla l�rare

och f�rskoll�rare som har forskarutbildning.

Lektor

24 �

En l�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har

1. avlagt minst licentiatexamen inom ett �mne som helt eller i huvudsak

motsvarar ett undervisnings�mne eller som avser �mnesdidaktik eller har
avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och

2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som l�rare har visat pedagogisk skick-

lighet.

En f�rskoll�rare ska i skolv�sendet ben�mnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett omr�de som omfattas av f�rsko-

lans uppdrag eller har avlagt motsvarande utl�ndsk examen, och

2. under minst fyra �rs tj�nstg�ring som f�rskoll�rare har visat pedagogisk

skicklighet.

Ben�mningen lektor ska f�rbeh�llas l�rare som avses i f�rsta stycket och

f�rskoll�rare som avses i andra stycket.

Elevh�lsa

Elevh�lsans omfattning

25 �

F�r eleverna i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, same-

skolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska det finnas
elevh�lsa. Elevh�lsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala
och specialpedagogiska insatser. Elevh�lsan ska fr�mst vara f�rebyggande
och h�lsofr�mjande. Elevernas utveckling mot utbildningens m�l ska
st�djas.

F�r medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas till-

g�ng till skoll�kare, skolsk�terska, psykolog och kurator. Vidare ska det fin-
nas tillg�ng till personal med s�dan kompetens att elevernas behov av speci-
alpedagogiska insatser kan tillgodoses.

26 �

En huvudman f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r

vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r f�r sina elever anordna
s�dan elevh�lsa som avses i 25 �.

H�lsobes�k

27 �

Varje elev i grundskolan, grunds�rskolan och specialskolan ska erbju-

das minst tre h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�lsokontroller. Varje elev
i sameskolan ska erbjudas minst tv� h�lsobes�k som innefattar allm�nna h�l-

SFS 2010:800

sokontroller. H�lsobes�ken ska vara j�mnt f�rdelade under skoltiden. Eleven
ska dessutom mellan h�lsobes�ken erbjudas unders�kning av syn och h�rsel
och andra begr�nsade h�lsokontroller.

Det f�rsta h�lsobes�ket f�r g�ras under utbildningen i f�rskoleklassen i

st�llet f�r under utbildningen i en s�dan skolform som avses i f�rsta stycket.

Varje elev i gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska erbjudas minst

ett h�lsobes�k som innefattar en allm�n h�lsokontroll.

Enkla sjukv�rdsinsatser

28 �

Elever som avses i 27 � f�r vid behov anlita elevh�lsan f�r enkla sjuk-

v�rdsinsatser.

Studie- och yrkesv�gledning

Tillg�ng

29 �

Elever i alla skolformer utom f�rskolan och f�rskoleklassen ska ha

tillg�ng till personal med s�dan kompetens att deras behov av v�gledning
inf�r val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.
�ven den som avser att p�b�rja en utbildning ska ha tillg�ng till v�gledning.

Beh�righet

30 �

F�r att f� anst�llas utan tidsbegr�nsning f�r studie- och yrkesv�g-

ledning ska den s�kande ha en utbildning avsedd f�r s�dan verksamhet.

Den som inte uppfyller kravet enligt f�rsta stycket f�r anst�llas f�r studie-

och yrkesv�gledning f�r h�gst ett �r i s�nder.

Registerkontroll av personal

Skyldighet att l�mna registerutdrag

31 �

Den som erbjuds en anst�llning inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fri-

tidshemmet, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan
samt inom annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. ska till den
som erbjuder anst�llningen l�mna ett utdrag ur det register som f�rs enligt
lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska vara h�gst ett �r gam-
malt. Den som inte har l�mnat registerutdrag f�r inte anst�llas. Regeringen
meddelar f�reskrifter om inneh�llet i registerutdraget.

Registerutdrag som avses i f�rsta stycket ska l�mnas �ven av den som
1. erbjuds eller tilldelas arbete inom s�dan verksamhet som avses i f�rsta

stycket under omst�ndigheter liknande dem som f�rekommer i ett
anst�llningsf�rh�llande inom verksamheten, om det sker genom uppdrag,
anst�llning hos n�gon som ing�tt avtal med den som bedriver verksamheten
eller anst�llning inom annan kommunal verksamhet,

2. under utbildning till en l�rar- eller f�rskoll�rarexamen enligt

h�gskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom kommunal vuxenut-
bildning tilldelas plats f�r verksamhetsf�rlagd del av utbildningen inom
s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket, eller

SFS 2010:800

3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program tilldelas plats

f�r arbetspraktik eller annan programinsats inom s�dan verksamhet som
avses i f�rsta stycket.

Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket l�mnas till den

inom verksamheten som beslutar om att anlita eller ta emot n�gon p� ett
s�dant s�tt som avses d�r. Den som inte har l�mnat ett s�dant registerutdrag
f�r inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

Undantag fr�n skyldigheten att l�mna registerutdrag

32 �

Den som inom ett �r erbjuds en f�rnyad anst�llning hos samma ar-

betsgivare eller en f�rnyad m�jlighet att p� ett s�dant s�tt som avses i 31 �
andra stycket delta i verksamheten f�r anst�llas, anlitas eller tas emot utan att
han eller hon l�mnat ett registerutdrag.

�terl�mnande av registerutdrag

33 �

P� beg�ran av den som har l�mnat ett registerutdrag ska det �ter-

l�mnas i original.

Kompetensutveckling

34 �

Huvudmannen ska se till att personalen vid f�rskole- och skolen-

heterna ges m�jligheter till kompetensutveckling.

Huvudmannen ska se till att f�rskoll�rare, l�rare och annan personal vid

f�rskole- och skolenheterna har n�dv�ndiga insikter i de f�reskrifter som
g�ller f�r skolv�sendet.

Lokaler och utrustning och tillg�ng till skolbibliotek

35 �

F�r utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som beh�vs

f�r att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas.

36 �

Eleverna i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasies�rskolan ska ha tillg�ng till skolbibliotek.

3 kap. Barns och elevers utveckling mot m�len

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningsomr�de (2 �),
barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling (3 �),
information om barnets och elevens utveckling (45 ��),
s�rskilt st�d (612 ��), och
allm�nna best�mmelser om betyg (1321 ��).

SFS 2010:800

Till�mpningsomr�de

2 �

Om inte n�got annat anges g�ller best�mmelserna i detta kapitel samt-

liga skolformer och fritidshemmet.

Barnens och elevernas l�rande och personliga utveckling

3 �

Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de beh�ver

i sitt l�rande och sin personliga utveckling f�r att de utifr�n sina egna f�rut-
s�ttningar ska kunna utvecklas s� l�ngt som m�jligt enligt utbildningens
m�l. Elever som l�tt n�r de kunskapskrav som minst ska uppn�s ska ges
ledning och stimulans f�r att kunna n� l�ngre i sin kunskapsutveckling.

Information om barnets och elevens utveckling

4 �

Eleven och elevens v�rdnadshavare och v�rdnadshavare f�r ett barn i

f�rskolan ska fortl�pande informeras om elevens eller barnets utveckling.

5 �

Best�mmelsen i 4 � om information g�ller inte i kommunal vuxen-

utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r
invandrare.

S�rskilt st�d

6 �

Best�mmelserna om s�rskilt st�d i 712 �� g�ller inte i f�rskolan,

kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i
svenska f�r invandrare.

7 �

S�rskilt st�d f�r ges i st�llet f�r den undervisning eleven annars skulle

ha deltagit i eller som komplement till denna. Det s�rskilda st�det ska ges
inom den elevgrupp som eleven tillh�r om inte annat f�ljer av denna lag eller
annan f�rfattning.

Utredning

8 �

Om det inom ramen f�r undervisningen eller genom resultatet p� ett

nationellt prov, genom uppgifter fr�n l�rare, �vrig skolpersonal, en elev eller
en elevs v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att det kan befaras
att en elev inte kommer att n� de kunskapskrav som minst ska uppn�s, ska
detta anm�las till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av s�rskilt
st�d skyndsamt utreds. Behovet av s�rskilt st�d ska �ven utredas om eleven
uppvisar andra sv�righeter i sin skolsituation.

Samr�d ska ske med elevh�lsan, om det inte �r uppenbart obeh�vligt.
Om en utredning visar att en elev �r i behov av s�rskilt st�d, ska han eller

hon ges s�dant st�d.

�tg�rdsprogram

9 �

Ett �tg�rdsprogram ska utarbetas f�r en elev som ska ges s�rskilt st�d.

Av programmet ska det framg� vilka behoven �r, hur de ska tillgodoses och

SFS 2010:800

hur �tg�rderna ska f�ljas upp och utv�rderas. Eleven och elevens v�rdnads-
havare ska ges m�jlighet att delta n�r ett �tg�rdsprogram utarbetas.

�tg�rdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet inneb�r att s�rskilt

st�d ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 � eller i form av
anpassad studieg�ng enligt 12 � f�r rektorn inte �verl�ta sin beslutander�tt
till n�gon annan.

Om en utredning enligt 8 � visar att eleven inte beh�ver s�rskilt st�d, ska

rektorn eller den som rektorn har �verl�tit beslutander�tten till i st�llet
besluta att ett �tg�rdsprogram inte ska utarbetas.

Utformningen av det s�rskilda st�det i vissa skolformer

10 �

F�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och same-

skolan ska det s�rskilda st�det ges p� det s�tt och i den omfattning som be-
h�vs f�r att eleven ska ha m�jlighet att n� de kunskapskrav som minst ska
uppn�s.

S�rskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning

11 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r ett beslut enligt 9 � f�r en elev i

grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan inneb�ra att
s�rskilt st�d ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (s�rskild un-
dervisningsgrupp) �n den som eleven normalt h�r till.

Anpassad studieg�ng

12 �

Om det s�rskilda st�det f�r en elev i grundskolan, grunds�rskolan,

specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens
behov och f�ruts�ttningar, f�r ett beslut enligt 7 � inneb�ra avvikelser fr�n
den timplan samt de �mnen och m�l som annars g�ller f�r utbildningen (an-
passad studieg�ng).

Rektorn ansvarar f�r att en elev med anpassad studieg�ng f�r en ut-

bildning som s� l�ngt det �r m�jligt �r likv�rdig med �vrig utbildning i den
aktuella skolformen.

Allm�nna best�mmelser om betyg

Skolformer d�r betyg ges

13 �

I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, gymnasieskolan,

gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r
vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare ska betyg s�ttas i den utstr�ck-
ning och form som f�ljer av denna lag eller annan f�rfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om undantag fr�n f�rsta stycket f�r frist�ende skolor med s�r-
skild pedagogisk inriktning.

SFS 2010:800

Rektorns ansvar

14 �

Rektorn ska se till att betyg s�tts i enlighet med denna lag och andra

f�rfattningar.

Information om grunderna f�r betygss�ttningen

15 �

Eleverna ska informeras om de grunder som till�mpas vid betygs-

s�ttningen.

Beslut om betyg

16 �

Betyg ska beslutas av den eller de l�rare som ansvarar f�r under-

visningen vid den tidpunkt d� betyg ska s�ttas. Om ett betyg �r beroende av
tv� eller flera l�rares bed�mning och dessa inte kan enas, ska betyget beslu-
tas av rektorn.

Information om sk�len f�r betyget

17 �

Den som har beslutat betyget ska p� beg�ran upplysa eleven och

elevens v�rdnadshavare om sk�len f�r betyget.

Utf�rdande av betyg

18 �

Betyg ska utf�rdas skriftligt.

R�ttelse av skrivfel och liknande f�rbiseende

19 �

Ett betyg som inneh�ller en uppenbar oriktighet till f�ljd av ett skriv-

fel eller liknande f�rbiseende f�r r�ttas av rektorn. Innan r�ttelse g�rs ska
rektorn ge eleven och elevens v�rdnadshavare tillf�lle att yttra sig, om det
inte �r obeh�vligt. Vid r�ttelse ska ett nytt skriftligt betyg utf�rdas och den
oriktiga betygshandlingen om m�jligt f�rst�ras.

�ndring av uppenbart oriktiga betyg

20 �

Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet �r

uppenbart oriktigt p� grund av nya omst�ndigheter eller av n�gon annan
anledning, ska denne eller dessa �ndra beslutet, om det kan ske snabbt och
enkelt. En s�dan �ndring f�r inte inneb�ra att betyget s�nks.

�ndring enligt f�rsta stycket ska g�ras av rektorn om
1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte l�ngre �r anst�lld av

huvudmannen eller �r f�rhindrad p� grund av n�got annat liknande sk�l,

2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och n�gon eller

n�gra av dem inte l�ngre �r anst�llda av huvudmannen eller �r f�rhindrade
p� grund av n�got annat liknande sk�l, eller

3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer och dessa inte kan

enas.

SFS 2010:800

Pr�vning f�r betyg

21 �

F�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg finns s�rskilda best�m-

melser i denna lag.

Regeringen f�r trots best�mmelser i denna lag om avgiftsfrihet meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r den som vill genomg� pr�vning f�r betyg att
betala en avgift som tillfaller huvudmannen.

4 kap. Kvalitet och inflytande

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

systematiskt kvalitetsarbete (28 ��), och
inflytande och samr�d (917 ��).

Systematiskt kvalitetsarbete

Nationell niv�

2 �

I 26 kap. finns best�mmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och

nationell uppf�ljning av skolv�sendet och andra utbildningar.

Huvudmannaniv�

3 �

Varje huvudman inom skolv�sendet ska p� huvudmannaniv� systema-

tiskt och kontinuerligt planera, f�lja upp och utveckla utbildningen.

Enhetsniv�

4 �

S�dan planering, uppf�ljning och utveckling av utbildningen som

anges i 3 � ska genomf�ras �ven p� f�rskole- och skolenhetsniv�.

Kvalitetsarbetet p� enhetsniv� ska genomf�ras under medverkan av l�rare,

f�rskoll�rare, �vrig personal och elever. Barn i f�rskolan, deras v�rdnadsha-
vare och elevernas v�rdnadshavare ska ges m�jlighet att delta i arbetet.

Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att kvalitetsarbete vid enheten

genomf�rs enligt f�rsta och andra styckena.

Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet

5 �

Inriktningen p� det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska

vara att de m�l som finns f�r utbildningen i denna lag och i andra f�reskrifter
(nationella m�l) uppfylls.

Dokumentation

6 �

Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 �� ska dokumenteras.

SFS 2010:800

�tg�rder

7 �

Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer

fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att
n�dv�ndiga �tg�rder vidtas.

Rutiner f�r klagom�l

8 �

Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klago-

m�l mot utbildningen. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt.

Inflytande och samr�d

Allm�nt om barnens och elevernas inflytande

9 �

Barn och elever ska ges inflytande �ver utbildningen. De ska fort-

l�pande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbild-
ningen och h�llas informerade i fr�gor som r�r dem.

Informationen och formerna f�r barnens och elevernas inflytande ska

anpassas efter deras �lder och mognad. Eleverna ska alltid ha m�jlighet att ta
initiativ till fr�gor som ska behandlas inom ramen f�r deras inflytande �ver
utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytan-
defr�gor ska �ven i �vrigt st�djas och underl�ttas.

I 6 kap. 17 och 18 �� arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser

om elevskyddsombud.

Elevernas arbete med fr�gor av gemensamt intresse

10 �

Elevf�retr�dare och �vriga elever ska ges tillf�lle att under skoltid

behandla fr�gor av gemensamt intresse.

Ledighet och kompensation f�r elevf�retr�dare

11 �

Av 6 kap. 18 � arbetsmilj�lagen (1977:1160) f�ljer att en elev som

har utsetts till elevskyddsombud ska f� den ledighet fr�n skolarbetet som
beh�vs f�r uppdraget. Detsamma ska g�lla en elev som har utsetts till
elevr�dsrepresentant eller som har annat uppdrag att f�retr�da andra elever i
fr�gor om utbildningen.

Elevskyddsombud, elevr�dsrepresentant och andra elevf�retr�dare ska

erbjudas kompensation f�r den undervisning som de g�r miste om p� grund
av uppdraget.

Allm�nt om v�rdnadshavares inflytande �ver utbildningen i vissa skolformer
och i fritidshemmet

12 �

V�rdnadshavare f�r barn i f�rskolan och f�r elever i f�rskoleklassen,

grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet
ska erbjudas m�jlighet till inflytande �ver utbildningen.

SFS 2010:800

Forum f�r samr�d

13 �

Vid varje f�rskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum

f�r samr�d med barnen, eleverna och de v�rdnadshavare som avses i 12 �.
D�r ska s�dana fr�gor behandlas som �r viktiga f�r enhetens verksamhet och
som kan ha betydelse f�r barnen, eleverna och v�rdnadshavarna.

Inom ramen f�r ett eller flera s�dana forum som avses i f�rsta stycket ska

barnen, eleverna och v�rdnadshavarna informeras om f�rslag till beslut i
s�dana fr�gor som ska behandlas d�r och ges tillf�lle att komma med syn-
punkter innan beslut fattas.

Rektorn och f�rskolechefen ansvarar f�r att det finns forum f�r samr�d

enligt f�rsta stycket och f�r att informations- och samr�dsskyldigheten enligt
andra stycket fullg�rs.

Planering och information

14 �

Den n�rmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med

den planering av verksamheten som f�reskrivs i 4 �.

Barnen, eleverna och v�rdnadshavarna ska informeras om vad som g�ller i

fr�ga om inflytande och samr�d. De ska ocks� informeras om huvuddragen i
de best�mmelser som g�ller f�r utbildningen. Rektorn eller f�rskolechefen
ansvarar f�r att s�dan information l�mnas.

Lokala styrelser

15 �

En kommun eller ett landsting f�r inr�tta lokala styrelser inom den del

av skolv�sendet som kommunen eller landstinget �r huvudman f�r enligt
best�mmelserna om sj�lvf�rvaltningsorgan i 7 kap. 1822 �� kommunal-
lagen (1991:900) om inte annat f�ljer av denna lag.

16 �

I en lokal styrelse f�r en f�rskoleenhet eller en skolenhet med grund-

skola eller grunds�rskola ska f�retr�dare f�r barnens eller elevernas v�rd-
nadshavare och f�retr�dare f�r de anst�llda ing� som ledam�ter. I en lokal
styrelse f�r en skolenhet med gymnasieskola, gymnasies�rskola, kommunal
vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r
invandrare ska f�retr�dare f�r eleverna och f�retr�dare f�r de anst�llda ing�
som ledam�ter. F�retr�darna f�r eleverna eller v�rdnadshavarna f�r inte vara
fler �n �vriga ledam�ter.

17 �

Rektorn eller f�rskolechefen f�r uppdra �t den lokala styrelsen att

besluta i fr�gor som rektorn eller f�rskolechefen enligt 2 kap. 10 � f�r upp-
dra �t en anst�lld eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller f�rskole-
chefen f�r dock inte uppdra �t den lokala styrelsen att besluta i fr�gor som
r�r enskilda barn eller elever.

SFS 2010:800

5 kap. Trygghet och studiero

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

till�mpningsomr�de (2 �),
arbetsmilj� (3 och 4 ��),
ordningsregler (5 �),
disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder (623 ��), och
dokumentation (24 �).

Till�mpningsomr�de

2 �

Om inte annat anges i respektive paragraf g�ller best�mmelserna i detta

kapitel alla skolformer utom f�rskolan. Best�mmelserna i 16 och 2224 ��
g�ller ocks� f�r fritidshemmet.

Arbetsmilj�

3 �

Utbildningen ska utformas p� ett s�dant s�tt att alla elever tillf�rs�kras

en skolmilj� som pr�glas av trygghet och studiero.

4 �

I arbetsmilj�lagen (1977:1160) finns best�mmelser om kraven p� en

god arbetsmilj�.

I vissa fr�gor som r�r arbetsmilj�n finns best�mmelser �ven i denna lag.

Ordningsregler

5 �

Ordningsregler ska finnas f�r varje skolenhet. De ska utarbetas under

medverkan av eleverna och f�ljas upp p� varje skolenhet.

Rektorn beslutar om ordningsregler.
Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut-

bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare.

Disciplin�ra och andra s�rskilda �tg�rder

Allm�nna befogenheter f�r rektor och l�rare

6 �

Rektorn eller en l�rare f�r vidta de omedelbara och tillf�lliga �tg�rder

som �r befogade f�r att tillf�rs�kra eleverna trygghet och studiero eller f�r
att komma till r�tta med en elevs ordningsst�rande upptr�dande.

Enligt de f�ruts�ttningar som f�ljer av 723 �� f�r det beslutas om ut-

visning, kvarsittning, tillf�llig omplacering, tillf�llig placering vid en annan
skolenhet, avst�ngning och omh�ndertagande av f�rem�l.

En �tg�rd enligt f�rsta eller andra stycket f�r vidtas endast om den st�r i

rimlig proportion till sitt syfte och �vriga omst�ndigheter.

SFS 2010:800

Utvisning ur undervisningslokalen

7 �

I grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie-

skolan och gymnasies�rskolan f�r en l�rare visa ut en elev fr�n under-
visningslokalen f�r h�gst �terstoden av ett undervisningspass, om

1. eleven st�r undervisningen eller p� annat s�tt upptr�der ol�mpligt, och
2. eleven inte har �ndrat sitt uppf�rande efter uppmaning fr�n l�raren.

Kvarsittning

8 �

Under samma f�ruts�ttningar som i 7 � f�r en l�rare eller rektor i

grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan
eller gymnasies�rskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under
uppsikt h�gst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller
infinna sig i skolan h�gst en timme innan undervisningen b�rjar.

Utredning

9 �

Om en elev i f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, special-

skolan, sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan vid upprepade
tillf�llen st�rt ordningen eller upptr�tt ol�mpligt eller om eleven gjort sig
skyldig till en allvarligare f�rseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Sam-
r�d ska ske med elevens v�rdnadshavare.

Om f�ruts�ttningarna f�r en utredning om s�rskilt st�d enligt 3 kap. 8 � �r

uppfyllda ska �ven en s�dan utredning inledas.

10 �

Med utg�ngspunkt i vad som har framkommit vid en utredning enligt

9 � f�rsta stycket ska rektorn se till att �tg�rder genomf�rs f�r att f� eleven
att �ndra sitt beteende.

Skriftlig varning

11 �

Efter en utredning enligt 9 � f�rsta stycket f�r rektorn besluta att till-

dela eleven en skriftlig varning. En s�dan varning ska inneh�lla information
om vilka �tg�rder som kan komma att vidtas om eleven inte �ndrar sitt bete-
ende.

Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

Tillf�llig omplacering

12 �

I f�rskoleklassen, grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same-

skolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan f�r rektorn besluta att en
elev ska f�lja undervisningen i en annan undervisningsgrupp �n den eleven
annars h�r till eller undervisas p� annan plats inom samma skolenhet om
�tg�rderna som gjorts efter en s�dan utredning som avses i 9 � f�rsta stycket
inte varit tillr�ckliga eller om det annars �r n�dv�ndigt f�r att tillf�rs�kra de
andra eleverna trygghet och studiero.

Elevens v�rdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.

SFS 2010:800

Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med

st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock
inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor.

Tillf�llig placering vid en annan skolenhet

13 �

Om �tg�rder enligt 12 � inte �r tillr�ckligt ingripande eller p� grund

av andra omst�ndigheter inte �r m�jliga att genomf�ra, f�r rektorn besluta att
en elev tillf�lligt ska f�lja undervisningen vid en annan skolenhet.

Beslutet om en s�dan tillf�llig placering fattas gemensamt med rektorn vid

den mottagande skolenheten. Elevens v�rdnadshavare ska informeras om
beslutet innan placeringen genomf�rs.

Endast om det finns synnerliga sk�l f�r en �tg�rd som rektorn vidtagit med

st�d av f�rsta stycket g�lla under l�ngre tid �n tv� veckor. �tg�rden f�r dock
inte g�lla f�r en l�ngre tid �n fyra veckor.

Avst�ngning i vissa obligatoriska skolformer

14 �

I grundskolan, specialskolan och sameskolan f�r rektorn besluta att

st�nga av en elev helt eller delvis om

1. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero,
2. syftet med �tg�rder enligt 7, 8 och 11 �� inte uppn�tts eller det finns

andra s�rskilda sk�l med h�nsyn till elevens beteende, och

3. eleven erbjuds kompensation f�r den undervisning som han eller hon

g�r miste om p� grund av avst�ngningen.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

Ett beslut om avst�ngning g�ller omedelbart om inte annat beslutas.

Avst�ngningstid i vissa obligatoriska skolformer

15 �

Ett beslut enligt 14 � f�r inneb�ra avst�ngning endast under den tid

som beh�vs f�r en skyndsam utredning av vilka andra �tg�rder som kan
beh�vas.

En elev f�r inte st�ngas av f�r en l�ngre tidsperiod �n en vecka och inte

heller vid fler tillf�llen �n tv� g�nger per kalenderhalv�r.

Inh�mtande av yttrande och information till ber�rda

16 �

Innan rektorn beslutar om avst�ngning enligt 14 � ska eleven och

elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att yttra sig.

Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett beslut

om avst�ngning. Om eleven �r under 18 �r ska �ven socialn�mnden informe-
ras om beslutet.

SFS 2010:800

Avst�ngning i de frivilliga skolformerna

17 �

I gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxenutbildning,

s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare f�r
huvudmannen besluta att helt eller delvis st�nga av en elev om

1. eleven med otill�tna hj�lpmedel eller p� annat s�tt f�rs�ker vilseleda

vid bed�mningen av elevens m�luppfyllelse och kunskaper,

2. eleven st�r eller hindrar utbildningens bedrivande,
3. eleven uts�tter n�gon annan elev eller av utbildningen ber�rd person f�r

kr�nkande behandling, eller

4. elevens uppf�rande p� annat s�tt inverkar negativt p� �vriga elevers

trygghet och studiero.

Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel-

bart.

Om det kan antas att n�gon av f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt

f�rsta stycket 24 �r uppfyllda och beslutet �r n�dv�ndigt med h�nsyn till
elevernas trygghet och studiero, f�r rektorn besluta om omedelbar av-
st�ngning.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

Avst�ngningstid i de frivilliga skolformerna

18 �

Beslut enligt 17 � f�r inte avse avst�ngning under l�ngre tid �n tv�

veckor under ett kalenderhalv�r, om inte annat f�ljer av andra stycket.

Avst�ngningen f�r f�rl�ngas om syftet med en kortare avst�ngningstid

inte har uppn�tts eller om det av n�gon annan anledning bed�ms som n�d-
v�ndigt med h�nsyn till elevens upptr�dande. Ett beslut om avst�ngning
enligt 17 � f�r dock inte avse l�ngre tid �n �terstoden av p�g�ende kalender-
halv�r och tre ytterligare kalenderhalv�r.

Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 17 � tredje stycket g�l-

ler till dess huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n en
vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra
personers s�kerhet, f�r beslutet f�rl�ngas med ytterligare en vecka.

Avst�ngning fr�n viss utbildning med praktiska inslag

19 �

Huvudmannen f�r besluta att helt eller delvis st�nga av en elev fr�n

en viss utbildning i gymnasieskolan, gymnasies�rskolan, kommunal vuxen-
utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r
invandrare, om

1. det i utbildningen ing�r praktik eller delar av utbildningen �r arbets-

platsf�rlagd, och

2. det �r uppenbart ol�mpligt att eleven deltar i den praktiska tj�nst-

g�ringen.

Huvudmannen f�r besluta att ett beslut om avst�ngning ska g�lla omedel-

bart.

Om det kan antas att f�ruts�ttningarna f�r avst�ngning enligt f�rsta

stycket �r uppfyllda och det �r n�dv�ndigt p� grund av br�dskande omst�n-
digheter, f�r rektorn besluta om omedelbar avst�ngning.

SFS 2010:800

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt tredje

stycket.

Avst�ngningstid fr�n viss utbildning med praktiska inslag

20 �

Ett beslut om avst�ngning enligt 19 � ska avse viss tid eller g�lla utan

tidsbegr�nsning.

Rektorns beslut om omedelbar avst�ngning enligt 19 � tredje stycket g�l-

ler till dess att huvudmannen har pr�vat saken och f�r inte avse l�ngre tid �n
en vecka. Om huvudmannens beslut inte kan avvaktas med h�nsyn till andra
personers s�kerhet, f�r beslutet om omedelbar avst�ngning f�rl�ngas med
ytterligare en vecka.

Inh�mtande av yttrande

21 �

Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avst�ngning enligt

17 eller 19 � ska eleven och elevens v�rdnadshavare beredas tillf�lle att
yttra sig.

Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven �r under 18 �r, samr�d

�ven ske med socialn�mnden.

Rektorn ska informera huvudmannen n�r han eller hon har fattat ett s�dant

beslut som avses i 17 � tredje stycket och 19 � tredje stycket. Om eleven �r
under 18 �r ska �ven socialn�mnden informeras om beslutet.

Omh�ndertagande av f�rem�l

22 �

Rektorn eller en l�rare f�r fr�n en elev omh�nderta f�rem�l som

anv�nds p� ett s�tt som �r st�rande f�r utbildningen eller som kan utg�ra en
fara f�r s�kerheten i denna.

Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att fatta beslut enligt f�rsta

stycket.

Denna paragraf g�ller inte f�r kommunal vuxenutbildning, s�rskild ut-

bildning f�r vuxna och utbildning i svenska f�r invandrare.

23 �

Ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � ska �terl�mnas till

eleven senast vid den tidpunkt skoldagen �r slut f�r eleven. Om eleven vid
upprepade tillf�llen tagit med sig f�rem�l som omfattas av 22 � eller om det
med h�nsyn till f�rem�lets beskaffenhet finns s�rskild anledning att inte
�terl�mna det, beh�ver dock inte f�rem�let l�mnas tillbaka f�rr�n elevens
v�rdnadshavare har informerats om omh�ndertagandet. Ett omh�nder-
tagande f�r inte best� l�ngre �n till och med fj�rde dagen efter verkst�llandet
av omh�ndertagandet.

Om ett f�rem�l som har omh�ndertagits enligt 22 � kan antas bli f�rverkat

enligt 36 kap. 3 � brottsbalken, 6 � narkotikastrafflagen (1968:64), 5 � lagen
(1988:254) om f�rbud betr�ffande knivar och andra farliga f�rem�l, 5 �
lagen (1991:1969) om f�rbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap. 5 � vapenla-
gen (1996:67) eller 5 � lagen (1999:42) om f�rbud mot vissa h�lsofarliga
varor, ska rektorn eller den som rektorn har best�mt skyndsamt anm�la
omh�ndertagandet till polismyndigheten. Omh�ndertagandet f�r i dessa fall
best� tills fr�gan om f�rem�let ska tas i beslag har pr�vats.

SFS 2010:800

Dokumentation

24 �

Om en �tg�rd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20,

21, 22 eller 23 �, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomf�rt �t-
g�rden. Om �tg�rden r�r omh�ndertagande av f�rem�l enligt 22 �, g�ller
denna skyldighet endast om f�rem�let inte �terl�mnats efter lektionens slut.

6 kap. �tg�rder mot kr�nkande behandling

�ndam�l och till�mpningsomr�de

1 �

Detta kapitel har till �ndam�l att motverka kr�nkande behandling av

barn och elever.

Best�mmelserna till�mpas p� utbildning och annan verksamhet enligt

denna lag.

Diskriminering

2 �

Best�mmelser om f�rbud m.m. mot diskriminering i samband med

verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

Definitioner

3 �

I detta kapitel avses med

elev: ut�ver vad som anges i 1 kap. 3 � den som s�ker annan utbildning

�n f�rskola enligt denna lag,

barn: den som deltar i eller s�ker plats i f�rskolan eller annan peda-

gogisk verksamhet enligt 25 kap.,

personal: anst�llda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag,

och

kr�nkande behandling: ett upptr�dande som utan att vara diskriminering

enligt diskrimineringslagen (2008:567) kr�nker ett barns eller en elevs
v�rdighet.

Tvingande best�mmelser

4 �

Avtalsvillkor som inskr�nker r�ttigheter eller skyldigheter enligt detta

kapitel �r utan verkan.

Ansvar f�r personalen

5 �

Huvudmannen ansvarar f�r att personalen fullg�r de skyldigheter som

anges i detta kapitel, n�r den handlar i tj�nsten eller inom ramen f�r uppdra-
get.

SFS 2010:800

Aktiva �tg�rder

M�linriktat arbete

6 �

Huvudmannen ska se till att det inom ramen f�r varje s�rskild verk-

samhet bedrivs ett m�linriktat arbete f�r att motverka kr�nkande behandling
av barn och elever. N�rmare f�reskrifter om detta finns i 7 och 8 ��.

Skyldighet att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande behandling

7 �

Huvudmannen ska se till att det genomf�rs �tg�rder f�r att f�rebygga

och f�rhindra att barn och elever uts�tts f�r kr�nkande behandling.

Plan mot kr�nkande behandling

8 �

Huvudmannen ska se till att det varje �r uppr�ttas en plan med en �ver-

sikt �ver de �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga och f�rhindra kr�nkande
behandling av barn och elever. Planen ska inneh�lla en redog�relse f�r vilka
av dessa �tg�rder som avses att p�b�rjas eller genomf�ras under det kom-
mande �ret. En redog�relse f�r hur de planerade �tg�rderna har genomf�rts
ska tas in i efterf�ljande �rs plan.

F�rbud mot kr�nkande behandling

9 �

Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev f�r

kr�nkande behandling.

Skyldighet att anm�la, utreda och vidta �tg�rder mot kr�nkande
behandling

10 �

En l�rare, f�rskoll�rare eller annan personal som f�r k�nnedom om att

ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i
samband med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till f�rskolechefen
eller rektorn. En f�rskolechef eller rektor som f�r k�nnedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande behandling i samband
med verksamheten �r skyldig att anm�la detta till huvudmannen. Huvud-
mannen �r skyldig att skyndsamt utreda omst�ndigheterna kring de uppgivna
kr�nkningarna och i f�rekommande fall vidta de �tg�rder som sk�ligen kan
kr�vas f�r att f�rhindra kr�nkande behandling i framtiden.

F�rsta stycket f�rsta och andra meningarna ska till�mpas p� motsvarande

s�tt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt f�r trakasserier eller
sexuella trakasserier p� s�tt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).

F�r verksamhet som avses i 25 kap. och f�r fritidshem som inte �r in-

tegrerade med en skolenhet eller f�rskoleenhet g�ller f�rsta och andra styck-
ena f�r den personal som huvudmannen utser.

F�rbud mot repressalier

11 �

Huvudmannen eller personalen f�r inte uts�tta ett barn eller en elev

f�r repressalier p� grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning

SFS 2010:800

enligt detta kapitel eller anm�lt eller p�talat att n�gon handlat i strid med be-
st�mmelserna i kapitlet.

Skadest�nd

12 �

Om huvudmannen eller personalen �sidos�tter sina skyldigheter

enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 � ska huvudmannen dels betala skadest�nd till
barnet eller eleven f�r den kr�nkning som detta inneb�r, dels ers�tta annan
skada som har orsakats av �sidos�ttandet. Skadest�nd f�r kr�nkning i andra
fall �n vid repressalier l�mnas dock inte, om kr�nkningen �r ringa.

Om det finns s�rskilda sk�l, kan skadest�ndet f�r kr�nkning s�ttas ned el-

ler helt falla bort.

R�tteg�ngen

13 �

M�l om skadest�nd enligt detta kapitel ska handl�ggas enligt best�m-

melserna i r�tteg�ngsbalken om r�tteg�ngen i tvistem�l n�r f�rlikning om sa-
ken �r till�ten.

I s�dana m�l kan det dock f�rordnas att vardera parten ska b�ra sin r�tte-

g�ngskostnad, om den part som har f�rlorat m�let hade sk�lig anledning att
f� tvisten pr�vad.

Bevisb�rda

14 � Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt f�r kr�nkande
behandling enligt 9 � eller repressalier enligt 11 �, visar omst�ndigheter som
ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt f�r s�dan behandling,
�r det huvudmannen f�r verksamheten som ska visa att kr�nkande behand-
ling eller repressalier inte har f�rekommit.

R�tt att f�ra talan

15 �

I en tvist om skadest�nd enligt detta kapitel f�r Statens skolinspektion

som part f�ra talan f�r ett barn eller en elev som medger det. N�r Skolin-
spektionen f�r s�dan talan f�r myndigheten i samma r�tteg�ng ocks� f�ra an-
nan talan f�r barnet eller eleven om han eller hon medger det. F�r barn under
16 �r kr�vs v�rdnadshavares medgivande.

Best�mmelserna i r�tteg�ngsbalken om part ska g�lla �ven den f�r vilken

Skolinspektionen f�r talan enligt detta kapitel n�r det g�ller j�vsf�rh�llande,
p�g�ende r�tteg�ng, personlig inst�llelse samt f�rh�r under sannings-
f�rs�kran och andra fr�gor som r�r bevisningen.

N�r ett barn eller en elev f�r talan enligt detta kapitel f�r Skolinspektionen

inte v�cka talan f�r barnet eller eleven om samma sak.

16 �

R�ttens avg�rande i ett m�l d�r Statens skolinspektion f�r talan f�r ett

barn eller en elev f�r �verklagas av barnet eller eleven, om det f�r �verklagas
av myndigheten.

SFS 2010:800

N�r r�ttens avg�rande i ett m�l som avses i f�rsta stycket har vunnit laga

kraft, f�r saken inte pr�vas p� nytt p� talan av vare sig barnet eller eleven el-
ler Skolinspektionen.

7 kap. Skolplikt och r�tt till utbildning

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

vilka som omfattas av skolplikt (2 �),
r�tten till utbildning (3 �),
hur skolplikten fullg�rs (49 ��),
n�r skolplikten intr�der (10 �),
tidigare skolstart (11 �),
n�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen (12

16 ��),

deltagande i utbildning (1719 ��), och
ansvar f�r att skolplikten fullg�rs (2023 ��).

Vilka som omfattas av skolplikt

2 �

Barn som �r bosatta i Sverige har skolplikt enligt f�reskrifterna i detta

kapitel.

Skolplikt g�ller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars

f�rh�llanden �r s�dana att det uppenbarligen inte kan beg�ras att barnet ska
g� i skola.

Skolplikt g�ller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 � andra stycket.

Dessa barn har dock samma r�tt till utbildning som skolpliktiga barn.

R�tten till utbildning

3 �

I 2 kap. 21 � regeringsformen f�reskrivs att alla barn som omfattas av

den allm�nna skolplikten har r�tt att kostnadsfritt erh�lla grundl�ggande
utbildning i allm�n skola.

Av 2 � tredje stycket samt 11 och 15 �� f�ljer �ven en viss r�tt till ut-

bildning ut�ver skolplikten.

Hur skolplikten fullg�rs

Grundskolan

4 �

Skolplikt ska fullg�ras i grundskolan om inte f�rh�llandena �r s�dana

som avses i 5 eller 6 � eller skolplikten fullg�rs i sameskolan enligt 7 � eller
p� annat s�tt enligt best�mmelserna i 24 kap.

Grunds�rskolan

5 �

Barn som bed�ms inte kunna n� upp till grundskolans kunskapskrav

d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning, ska tas emot i grunds�rskolan.

Fr�gan om mottagande i grunds�rskolan pr�vas av barnets hemkommun.

Ett beslut om mottagande i grunds�rskolan ska f�reg�s av en utredning som

SFS 2010:800

omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bed�mning.
Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen genomf�rs.

Om barnets v�rdnadshavare inte l�mnar sitt medgivande till att barnet tas

emot i grunds�rskolan, ska barnet fullg�ra sin skolplikt enligt vad som g�ller
i �vrigt enligt denna lag. Ett barn f�r dock tas emot i grunds�rskolan utan sin
v�rdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till
barnets b�sta.

Specialskolan

6 �

Barn som p� grund av sin funktionsneds�ttning eller andra s�rskilda

sk�l inte kan g� i grundskolan eller grunds�rskolan ska tas emot i special-
skolan om de

1. �r d�vblinda eller annars �r synskadade och har ytterligare funktions-

neds�ttning,

2. i annat fall �n som avses i 1 �r d�va eller h�rselskadade, eller
3. har en grav spr�kst�rning.
Fr�gan om mottagande i specialskolan pr�vas av Specialpedagogiska

skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska f�reg�s av
en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bed�mning. Samr�d med barnets v�rdnadshavare ska ske n�r utredningen
genomf�rs.

Sameskolan

7 �

Barn till samer f�r fullg�ra sin skolplikt i sameskolan i st�llet f�r i �rs-

kurs 16 i grundskolan. �ven andra barn f�r fullg�ra den delen av sin skol-
plikt i sameskolan, om det finns s�rskilda sk�l.

Fr�gan om ett barn ska f� fullg�ra sin skolplikt i sameskolan pr�vas av

Sameskolstyrelsen.

Mottagande p� f�rs�k

8 �

Den som �r elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan kan

p� f�rs�k under h�gst sex m�nader tas emot som elev i en annan av dessa
skolformer, om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens
v�rdnadshavare medger det.

Integrerade elever

9 �

En elev i grundskolan kan f� sin utbildning inom grunds�rskolan (inte-

grerad elev), om de huvudm�n som ber�rs �r �verens om detta och elevens
v�rdnadshavare medger det. En elev i grunds�rskolan kan under samma f�r-
uts�ttningar f� sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.

F�r en elev som p� detta s�tt f�r sin utbildning inom en annan skolform

g�ller de best�mmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn f�r
den skolenhet d�r eleven f�r sin undervisning f�r dock besluta om de undan-
tag fr�n dessa best�mmelser som kr�vs med h�nsyn till undervisningens
uppl�ggning.

SFS 2010:800

N�r skolplikten intr�der

10 �

Skolplikten intr�der h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sju

�r.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r barnet b�rja fullg�ra sin skolplikt f�rst

h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller �tta �r.

Fr�gan om uppskjuten skolplikt pr�vas av hemkommunen efter beg�ran

av barnets v�rdnadshavare.

Tidigare skolstart

11 �

Om ett barns v�rdnadshavare beg�r det hos hemkommunen, ska bar-

net redan h�stterminen det kalender�r d� barnet fyller sex �r j�mst�llas med
skolpliktiga barn i fr�ga om r�tten att b�rja skolan.

N�r skolplikten upph�r och r�tten att d�refter slutf�ra skolg�ngen

Skolpliktens upph�rande

12 �

Om inte annat f�ljer av 13 eller 14 � upph�r skolplikten vid utg�ngen

av v�rterminen det nionde �ret eller, om eleven g�r i specialskolan, det
tionde �ret efter det att eleven b�rjat fullg�ra skolplikten.

Senare upph�rande

13 �

F�r den elev som inte g�tt ut h�gsta �rskursen n�r skolplikten annars

skulle ha upph�rt enligt 12 �, upph�r skolplikten i st�llet ett �r senare, dock
senast n�r eleven fyller 18 �r.

Fr�gan om skolpliktens f�rl�ngning enligt f�rsta stycket pr�vas av hem-

kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe-
cialpedagogiska skolmyndigheten.

Tidigare upph�rande

14 �

Om eleven f�re den tidpunkt som framg�r av 12 eller 13 � uppn�r de

kunskapskrav som minst ska uppn�s f�r den skolform d�r eleven fullg�r sin
skolplikt, upph�r skolplikten.

Fr�gan om skolpliktens upph�rande enligt f�rsta stycket pr�vas av hem-

kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas fr�gan av Specialpe-
dagogiska skolmyndigheten.

R�tt att slutf�ra skolg�ngen

15 �

En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har r�tt att

slutf�ra den h�gsta �rskursen, �ven om skolplikten upph�r dessf�rinnan.

En elev i grundskolan, grunds�rskolan eller specialskolan har ocks� r�tt

att efter skolpliktens upph�rande slutf�ra utbildningen under ytterligare tv�
�r, om eleven inte har n�tt upp till de kunskapskrav som minst ska uppn�s
f�r respektive skolform. En elev i grunds�rskolan har under denna tid r�tt till
minst 800 timmars undervisning ut�ver den i 11 kap. 7 � f�rsta stycket ga-

SFS 2010:800

ranterade undervisningstiden, om eleven inte dessf�rinnan uppn�tt kun-
skapskraven.

En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 � f�rsta stycket 1 och

som p� grund av sina funktionsneds�ttningar inte kan f� tillfredsst�llande
f�rh�llanden i gymnasies�rskolan eller gymnasieskolan, f�r efter det att skol-
plikten har upph�rt och i m�n av plats genomg� ytterligare utbildning i spe-
cialskolan till och med v�rterminen det kalender�r eleven fyller 21 �r, om
eleven inte bed�ms ha f�rm�ga att fullf�lja utbildningen enligt andra stycket.

16 �

Fr�gan om r�tt att slutf�ra skolg�ngen enligt 15 � pr�vas av hem-

kommunen. F�r en elev som g�r i specialskolan pr�vas dock fr�gan av Spe-
cialpedagogiska skolmyndigheten.

Deltagande i utbildning

N�rvaro

17 �

En elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan och sameskolan

ska delta i den verksamhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbild-
ningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Den obligatoriska verksamheten f�r omfatta h�gst 190 dagar per l�s�r och

�tta timmar eller, i de tv� l�gsta �rskurserna, sex timmar per dag. S�dan
verksamhet f�r inte f�rl�ggas till l�rdagar, s�ndagar eller andra helgdagar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avvikelser fr�n andra stycket f�r elever i grunds�rskolan och
specialskolan.

Om en elev i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan eller sameskolan

utan giltigt sk�l uteblir fr�n den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se
till att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit
fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare
inte informeras samma dag.

Ledighet

18 �

En elev i en skolform som avses i 17 � f�r beviljas kortare ledighet f�r

enskilda angel�genheter. Om det finns synnerliga sk�l f�r l�ngre ledighet be-
viljas.

Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att

fatta beslut om ledighet som avser l�ngre tid �n tio dagar.

Befrielse

19 �

En elev i en skolform som avses i 17 � f�r p� beg�ran av elevens

v�rdnadshavare befrias fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i un-
dervisningen om det finns synnerliga sk�l. Ett s�dant beslut f�r endast avse
enstaka tillf�llen under ett l�s�r.

Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn f�r inte uppdra �t n�gon annan att

fatta s�dana beslut.

SFS 2010:800

Ansvar f�r att skolplikten fullg�rs

V�rdnadshavares ansvar

20 �

Den som har v�rdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet

fullg�r sin skolplikt.

Hemkommunens ansvar

21 � Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte g�r i dess
grundskola eller grunds�rskola p� n�got annat s�tt f�r f�reskriven utbildning.

Huvudmannens ansvar

22 �

Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grunds�r-

skola fullg�r sin skolg�ng. Huvudmannen f�r specialskolan och huvud-
mannen f�r sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning
fullg�r sin skolg�ng.

N�r en skolpliktig elev b�rjar eller slutar vid en frist�ende skola eller utan

giltig orsak �r fr�nvarande i betydande utstr�ckning fr�n obligatoriska in-
slag, ska huvudmannen snarast l�mna uppgift om detta till hemkommunen.

F�rel�ggande och vite

23 �

Om en skolpliktig elev inte fullg�r sin skolg�ng och detta beror p� att

elevens v�rdnadshavare inte har gjort vad denne �r skyldig att g�ra f�r att s�
ska ske, f�r hemkommunen f�rel�gga elevens v�rdnadshavare att fullg�ra
sina skyldigheter. F�r en elev i specialskolan eller i sameskolan �r det i st�l-
let huvudmannen f�r respektive skolform som f�r f�rel�gga elevens v�rd-
nadshavare att fullg�ra sina skyldigheter.

Ett f�rel�ggande enligt f�rsta stycket f�r f�renas med vite.
Ett beslut om f�rel�ggande g�ller omedelbart om inte annat beslutas.

8 kap. F�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (211 ��),
best�mmelser om f�rskola med offentlig huvudman (1217 ��), och
best�mmelser om frist�ende f�rskola (1824 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

F�rskolan ska stimulera barns utveckling och l�rande samt erbjuda bar-

nen en trygg omsorg. Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet
och barnets behov och utformas s� att omsorg, utveckling och l�rande bildar
en helhet.

F�rskolan ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och f�rbe-

reda barnen f�r fortsatt utbildning.

SFS 2010:800

Erbjudande av f�rskola

3 �

Barn som �r bosatta i Sverige och som inte har b�rjat i f�rskoleklassen

eller i n�gon utbildning f�r fullg�rande av skolplikten ska erbjudas f�rskola
enligt vad som anges i 47 ��. F�rskola beh�ver dock inte erbjudas under
kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre helger.

4 �

Barn ska fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r erbjudas

f�rskola under minst 525 timmar om �ret, om inte annat f�ljer av 57 ��.

5 �

Barn ska fr�n och med ett �rs �lder erbjudas f�rskola i den omfattning

det beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrarnas f�rv�rvsarbete eller studier eller om
barnet har ett eget behov p� grund av familjens situation i �vrigt.

6 �

Barn, vars f�r�ldrar �r arbetsl�sa eller f�r�ldralediga enligt f�r�ldra-

ledighetslagen (1995:584) f�r v�rd av annat barn, ska fr�n och med ett �rs
�lder erbjudas f�rskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i
veckan.

7 �

Barn ska �ven i andra fall �n som avses i 5 och 6 �� erbjudas f�rskola,

om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin utveck-
ling i form av f�rskola.

Barngrupperna och milj�n

8 �

Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en l�mplig samman-

s�ttning och storlek och att barnen �ven i �vrigt erbjuds en god milj�.

S�rskilt st�d

9 �

Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i

sin utveckling ska ges det st�d som deras speciella behov kr�ver.

Om det genom uppgifter fr�n f�rskolans personal, ett barn eller ett barns

v�rdnadshavare eller p� annat s�tt framkommer att ett barn �r i behov av s�r-
skilt st�d, ska f�rskolechefen se till att barnet ges s�dant st�d. Barnets v�rd-
nadshavare ska ges m�jlighet att delta vid utformningen av de s�rskilda st�d-
insatserna.

Modersm�l

10 �

F�rskolan ska medverka till att barn med annat modersm�l �n svenska

f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt modersm�l.

Fortl�pande samtal och utvecklingssamtal

11 �

Personalen ska f�ra fortl�pande samtal med barnets v�rdnadshavare

om barnets utveckling. Minst en g�ng varje �r ska personalen och barnets
v�rdnadshavare d�rut�ver genomf�ra ett samtal om barnets utveckling och
l�rande (utvecklingssamtal). F�rskoll�rare har det �vergripande ansvaret f�r
utvecklingssamtalet.

SFS 2010:800

F�rskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskola kommer till

st�nd f�r alla barn i kommunen som ska erbjudas f�rskola och vars v�rd-
nadshavare �nskar det.

Hemkommunen f�r fullg�ra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet

motsvarande utbildning i frist�ende f�rskola.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en

annan kommun om att denna i sin f�rskola ska ta emot barn vars utbildning
hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

13 �

Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskola med offentlig huvudman i

en annan kommun �n hemkommunen, om barnet med h�nsyn till sina
personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens f�r-
skola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett s�dant barn ska den
inh�mta yttrande fr�n barnets hemkommun.

Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat

fall i sin f�rskola ta emot ett barn fr�n en annan kommun.

Erbjudande av plats

14 �

N�r v�rdnadshavare har anm�lt �nskem�l om f�rskola med offentlig

huvudman ska kommunen erbjuda barnet f�rskola inom fyra m�nader.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l har behov av s�rskilt st�d i

sin utveckling i form av f�rskola ska skyndsamt erbjudas f�rskola.

Placering vid en f�rskoleenhet

15 �

Ett barn ska erbjudas plats vid en f�rskoleenhet s� n�ra barnets eget

hem som m�jligt. Sk�lig h�nsyn ska tas till barnets v�rdnadshavares �nske-
m�l.

Avgifter

16 �

En kommun f�r ta ut avgift f�r plats i f�rskola som den anordnar.

Avgifterna ska vara sk�liga.

Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara

den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret.

F�r barn som erbjudits f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den del av

verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan.

Interkommunal ers�ttning

17 �

En kommun som i sin f�rskola har ett barn fr�n en annan kommun

ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r barnets utbildning av barnets hem-
kommun, om mottagandet grundar sig p� 13 � f�rsta stycket.

SFS 2010:800

�ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala

ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall
inte kommer �verens om n�got annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�n-
syn till kommunens �tagande och barnets behov efter samma grunder som
hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola.
Har ett barn ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen
inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Frist�ende f�rskola

Mottagande

18 �

Varje frist�ende f�rskola ska vara �ppen f�r alla barn som ska erbju-

das f�rskola, om inte den kommun d�r f�rskoleenheten �r bel�gen medger
undantag med h�nsyn till verksamhetens s�rskilda karakt�r.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t ett barn,

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r barnet enligt 23 �
andra stycket.

Urval

19 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en f�rskoleenhet, ska

urvalet g�ras p� de grunder som den kommun d�r f�rskoleenheten �r
bel�gen godk�nner.

Avgifter

20 �

Avgifter som huvudmannen f�r en frist�ende f�rskola tar ut f�r inte

vara osk�ligt h�ga.

Fr�n och med h�stterminen det �r barnet fyller tre �r f�r avgiften avse bara

den del av verksamheten som �verstiger 525 timmar om �ret.

F�r barn som ska erbjudas f�rskola enligt 7 � f�r avgiften avse bara den

del av verksamheten som �verstiger 15 timmar i veckan.

Bidrag fr�n hemkommunen

21 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje barn vid

f�rskoleenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 22 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 23 �.

22 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. m�ltider,
4. administration,
5. merv�rdesskatt, och
6. lokalkostnader.

SFS 2010:800

Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskola.

23 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r ett barn i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

24 �

Bidragsskyldigheten enligt 21 � g�ller bara i den omfattning som bar-

net ska erbjudas f�rskola enligt 47 ��.

9 kap. F�rskoleklassen

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (211 ��),
best�mmelser om f�rskoleklass med offentlig huvudman (1216 ��),

och

best�mmelser om frist�ende f�rskoleklass (1722 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

F�rskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och l�rande och f�r-

bereda dem f�r fortsatt utbildning. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn
p� eleven och elevens behov.

F�rskoleklassen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap.

L�s�r och terminer

3 �

Utbildningen i f�rskoleklassen ska bedrivas under ett l�s�r, som best�r

av en h�sttermin och en v�rtermin.

Erbjudande och information om utbildningen

4 �

F�rskoleklassen �r avsedd f�r barn som �nnu inte har b�rjat n�gon ut-

bildning f�r fullg�rande av skolplikten.

Hemkommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskoleklassen och

syftet med denna samt verka f�r att barnen deltar i den.

5 �

Barn som �r bosatta i Sverige ska erbjudas f�rskoleklass fr�n och med

h�stterminen det �r de fyller sex �r. Barn f�r tas emot tidigare.

Tester och prov

6 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

SFS 2010:800

Omfattning

7 �

F�rskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett l�s�r.

Avgifter

8 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

9 �

Trots 8 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara
�ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv-
kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Modersm�l

10 �

F�rskoleklassen ska medverka till att elever med annat modersm�l �n

svenska f�r m�jlighet att utveckla b�de det svenska spr�ket och sitt moders-
m�l.

Utvecklingssamtal

11 �

Minst en g�ng varje l�s�r ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och l�rande.

F�rskoleklass med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

12 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i f�rskoleklass kommer

till st�nd f�r alla barn i kommunen som �nskar s�dan utbildning. Av 2 kap.
4 � framg�r att staten �r huvudman f�r f�rskoleklass vid en skolenhet med
specialskola eller sameskola.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att kommunen an-

ordnar f�rskoleklass i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r
samtliga i kommunen som �r ber�rda.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en

annan kommun om att denna i sin f�rskoleklass ska ta emot barn vars utbild-
ning hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

13 �

Ett barn har r�tt att bli mottaget i f�rskoleklass med offentlig huvud-

man i en annan kommun �n den som ska svara f�r barnets utbildning, om
barnet med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f�
g� i den kommunens f�rskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att f�r

SFS 2010:800

visst l�s�r ta emot ett s�dant barn, ska den inh�mta yttrande fr�n barnets
hemkommun.

Efter �nskem�l av barnets v�rdnadshavare f�r en kommun �ven i annat

fall i sin f�rskoleklass ta emot ett barn fr�n en annan kommun.

14 �

En elev som har tagits emot i en kommuns f�rskoleklass ett visst l�s�r

har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund
f�r mottagandet �ndras under l�s�ret.

Placering vid en skolenhet

15 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens

v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den �nskade placeringen skulle
medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet
n�ra hemmet �sidos�tts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan
skolenhet.

Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast

om den �nskade placeringen skulle medf�ra att betydande organisatoriska
eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Interkommunal ers�ttning

16 �

En kommun som i sin f�rskoleklass har en elev fr�n en annan kom-

mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem-
kommun, om elevens skolg�ng grundar sig p� 13 � f�rsta stycket.

�ven i de fall som avses i 13 � andra stycket ska hemkommunen betala

ers�ttning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall
inte kommer �verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till
kommunens �tagande och elevens behov efter samma grunder som hem-
kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass.
Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen
inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller
ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Frist�ende f�rskoleklass

Mottagande

17 �

Varje frist�ende f�rskoleklass ska vara �ppen f�r alla elever som ska

erbjudas utbildning i f�rskoleklassen. Utbildningen f�r dock begr�nsas till
att avse elever som �r i behov av s�rskilt st�d f�r sin utveckling.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 21 �
andra stycket.

Urval

18 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en skolenhet med f�r-

skoleklass, ska urvalet g�ras p� de grunder som Statens skolinspektion god-
k�nner.

SFS 2010:800

Bidrag fr�n hemkommunen

19 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 20 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 21 �.

20 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen f�rskoleklass.

21 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

Insyn

22 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

10 kap. Grundskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (213 ��),
best�mmelser om betyg (1423 ��),
best�mmelser om grundskola med offentlig huvudman (2434 ��), och
best�mmelser om frist�ende grundskola (3541 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och v�rden och utveckla elev-

ernas f�rm�ga att till�gna sig dessa.

Utbildningen ska utformas s� att den bidrar till personlig utveckling samt

f�rbereder eleverna f�r aktiva livsval och ligger till grund f�r fortsatt utbild-
ning.

Utbildningen ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge

en god grund f�r ett aktivt deltagande i samh�llslivet.

SFS 2010:800

�rskurser, l�s�r och terminer

3 �

Grundskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret

ska b�rja och sluta.

�mnen

4 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen:

bild,
engelska,
hem- och konsumentkunskap,
idrott och h�lsa,
matematik,
musik,
naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi,
samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och

samh�llskunskap,

sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k, och
teknik.
H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska er-

bjudas modersm�lsundervisning, modersm�l.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen. Skolans val f�r omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk
har godk�nt en plan f�r undervisningen.

Undervisningstid

5 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst

6 665 timmar.

Ytterligare best�mmelser om f�rdelning av undervisningstiden (timplan)

finns i bilaga 1.

Bemyndiganden

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �,
2. avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen f�r frist�ende skolor med s�r-

skild pedagogisk inriktning och f�r s�rskilda utbildningar,

3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad

som f�ljer av 3 kap. 12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket
(integrerad undervisning), om det finns s�rskilda sk�l, och

4. undantag fr�n skyldigheten att till�mpa timplanen.

SFS 2010:800

Modersm�lsundervisning

7 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att
modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal
elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket.

Kursplaner

8 �

F�r varje �mne ska en kursplan g�lla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter som inneb�r undantag fr�n f�rsta stycket f�r utbildning fr�n och
med �rskurs 7 och, om det finns s�rskilda sk�l, �ven f�r utbildning fr�n och
med �rskurs 4. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att best�mmelsen i 30 � f�r-
sta stycket om en annan elevs ber�ttigade krav p� placering vid en skolenhet
n�ra hemmet �sidos�tts.

Avgifter

10 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

11 �

Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet

SFS 2010:800

ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

13 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till

kunskapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps-

kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla-
nen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

ens utveckling i �vrigt inom ramen f�r l�roplanen, om rektorn beslutar det.
�verenskommelser mellan l�raren, eleven och elevens v�rdnadshavare vid
utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn
beslutar om utformningen av s�dan skriftlig information som ges i utveck-
lingsplanen.

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

14 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

15 �

Betyg ska s�ttas i grundskolans �mnen.

16 �

Betyg ska s�ttas

1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs

9 i �mnen som inte har avslutats, och

2. n�r ett �mne har avslutats.

17 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta
betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re-
sultat betecknas med F.

18 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett

�mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet.

Betyg innan ett �mne har avslutats

19 �

N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen

bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till och
med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper st�llas i

SFS 2010:800

relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i
f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9.

Betyg n�r ett �mne har avslutats

20 �

N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget

best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kunskapskrav.

21 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och

20 �� bortses fr�n enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha upp-
n�tt i slutet av �rskurs 9. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller
andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och
som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett visst kunskaps-
krav.

22 �

I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift-

lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen
f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under-
tecknas av l�raren.

Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d-

�tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet.

Pr�vning

23 �

Den som vill ha betyg fr�n grundskolan har r�tt att genomg� pr�vning

f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera
�mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt
betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n grundskolan.

Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till-

l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen.

Grundskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grundskolan kommer till

st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grundskolan och som inte
fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen

anordnar grundskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning f�r
alla i kommunen som �r ber�rda.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r hemkommunen komma �verens med en

annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot elever vars grund-
skoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r.

SFS 2010:800

Mottagande i en annan kommun

25 �

En elev har r�tt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en

annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven med
h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den
kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst
l�s�r ta emot en s�dan elev ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkom-
mun.

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om att kommuner f�r anordna s�rskild utbildning i sin
grundskola. F�reskrifterna f�r inneb�ra att elever fr�n hela landet i m�n av
plats ska tas emot p� utbildningen.

27 �

En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � tredje stycket,

25 eller 26 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grundskola efter
�nskem�l av elevens v�rdnadshavare.

28 �

En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett visst l�s�r

har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund
f�r mottagandet �ndras under l�s�ret.

Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs, har eleven ocks� r�tt att g�

kvar sista �rskursen.

Kommunens organisation av sin grundskola

29 �

Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grundskola be-

akta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r eleverna.

Varje kommun ska organisera sin grundskola s� att ingen elev p� grund av

skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet. Avsteg h�rifr�n f�r dock
g�ras om f�rh�llandena �r s� speciella att det framst�r som orimligt att kom-
munen m�ste anordna skolg�ng p� s�dant s�tt att eleven kan bo kvar i hem-
met under skolg�ngen. Vid denna bed�mning ska s�rskild vikt f�stas vid
elevens �lder.

En elev i grundskola med offentlig huvudman som till f�ljd av sin skol-

g�ng m�ste bo utanf�r det egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�l-
landen. Hemkommunen ska svara f�r detta utan extra kostnader f�r eleven.
Hemkommunens skyldighet omfattar dock inte elever som med st�d av 25
27 �� g�r i en annan kommuns grundskola eller elever som v�ljer att g� i en
annan skolenhet i hemkommunen �n den d�r de annars skulle ha placerats.

Placering vid en skolenhet

30 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens

Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast

SFS 2010:800

1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska el-

ler ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller

2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero.
Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas.

31 �

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar

d�r om inte n�got annat f�ljer av 30 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den
som har tagits emot i f�rskoleklassen och som ska forts�tta sin utbildning i
grundskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

32 �

Elever i grundskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri

skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r utbild-
ningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till f�rdv�-
gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�gon an-
nan s�rskild omst�ndighet.

Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n

den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan
kommuns grundskola med st�d av 2527 ��. I de fall d� det kan ske utan or-
ganisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven anordna
skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen

33 �

En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grundskola

och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt
till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen
bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemmah�-
rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an-

ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av
elevens hemkommun.

Interkommunal ers�ttning

34 �

En kommun som i sin grundskola har en elev fr�n en annan kommun

ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hemkom-
mun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24, 25 eller 26 �.

�ven i de fall som avses i 27 � ska hemkommunen betala ers�ttning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer
�verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens
�tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till-
l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en elev ett
omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bi-
drag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

SFS 2010:800

Frist�ende grundskola

Mottagande

35 �

Varje frist�ende grundskola ska vara �ppen f�r alla elever som har

r�tt till utbildning i grundskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att
avse

1. vissa �rskurser,
2. elever som �r i behov av s�rskilt st�d, och
3. vissa elever som utbildningen �r speciellt anpassad f�r.
Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 39 �
andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta
stycket 3.

Urval

36 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� de grun-

der som Statens skolinspektion godk�nner, om inte annat f�ljer av f�reskrif-
ter som meddelats med st�d av 9 � andra stycket eller annars avser s�dana
utbildningar som avses i 6 � 2.

Bidrag fr�n hemkommunen

37 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 38 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 39 �.

38 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen

till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grundskolan.

39 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i behov

av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter
uppst�r f�r kommunen.

SFS 2010:800

Skolskjuts

40 �

Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�-

ende grundskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt
32 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan
skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

41 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

11 kap. Grunds�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (217 ��),
best�mmelser om betyg (1823 ��),
best�mmelser om grunds�rskola med offentlig huvudman (2433 ��),

och

best�mmelser om frist�ende grunds�rskola (3440 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Grunds�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en utbildning

som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det �r m�j-
ligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund
f�r fortsatt utbildning och i �vrigt s� l�ngt det �r m�jligt motsvara vad som
anges f�r grundskolan i 10 kap. 2 �.

Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med utveck-

lingsst�rning ocks� ska g�lla vissa andra barn, ungdomar och vuxna.

Tr�ningsskolan

3 �

Inom grunds�rskolan finns en s�rskild inriktning som ben�mns tr�-

ningsskola. Tr�ningsskolan �r avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra
sig hela eller delar av utbildningen i �mnen.

�rskurser, l�s�r och terminer

4 �

Grunds�rskolan ska ha nio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret

ska b�rja och sluta.

�mnen och �mnesomr�den

5 �

Grunds�rskolan omfattar utbildning i �mnen eller inom �mnes-

omr�den, eller en kombination av dessa. Utbildning inom �mnesomr�den �r

SFS 2010:800

avsedd f�r elever som inte kan tillgodog�ra sig hela eller delar av utbild-
ningen i �mnen. Utbildningen kan ocks� omfatta �mnen enligt grundskolans
kursplaner.

6 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen eller �mnesomr�den.

�mnen:
bild,
engelska,
hem- och konsumentkunskap,
idrott och h�lsa,
matematik,
musik,
naturorienterande �mnen,
samh�llsorienterande �mnen,
sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k, och
teknik.
�mnesomr�den:
estetisk verksamhet,
kommunikation,
motorik,
vardagsaktiviteter, och
verklighetsuppfattning.
Ut�ver de �mnen och �mnesomr�den som anges i f�rsta stycket ska det

som �mne finnas modersm�l f�r de elever som ska erbjudas moders-
m�lsundervisning.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen eller �mnesomr�den.

Undervisningstid

7 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev i grunds�rskolan ska vara

minst 6 665 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan).

8 �

Huvudmannen f�r utbildningen avg�r om en elev som tas emot i

grunds�rskolan huvudsakligen ska l�sa �mnen eller �mnesomr�den. Rektorn
f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och �mnesomr�den
samt �mnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har f�ruts�ttningar
f�r det.

Samr�d med elevens v�rdnadshavare ska ske innan beslut fattas.

Bemyndiganden

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 7 �,

SFS 2010:800

2. avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer av 3 kap.

12 � (anpassad studieg�ng) eller 7 kap. 9 � andra stycket (integrerad under-
visning), om det beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, och

3. andra begr�nsade avvikelser fr�n 6 � och fr�n timplanen.

Modersm�lsundervisning

10 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

Kursplaner

11 �

F�r varje �mne och �mnesomr�de ska g�lla en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

12 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till

eller inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r
fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Avgifter

13 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

14 �

Trots 13 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga

best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara
�ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv-
kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

15 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet

SFS 2010:800

ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

16 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell utveck-

lingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun-

skapskraven i de �mnen eller �mnesomr�den som eleven f�r undervisning i,
och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun-

skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro-
planen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Intyg och studieomd�me

17 �

Eleverna ska efter avslutad grunds�rskola f� intyg om den utbildning

de g�tt igenom.

Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska intyget komplette-

ras med ett allm�nt studieomd�me. Studieomd�met ska avse elevens m�jlig-
het att bedriva studier.

Intyget ska undertecknas av l�raren.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

18 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

19 �

Om en elev eller elevens v�rdnadshavare beg�r det, ska betyg s�ttas i

grunds�rskolans �mnen

1. i slutet av varje termin i �rskurs 8 och i slutet av h�stterminen i �rskurs

9, och

2. n�r ett �mne har avslutats.

20 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas.

H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E.

F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E, ska betyg inte s�ttas i

�mnet.

SFS 2010:800

21 �

Om en elev i grunds�rskolan har l�st ett �mne enligt grundskolans

kursplaner och eleven eller elevens v�rdnadshavare beg�r att betyg ska s�ttas
i �mnet, ska de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i grundskolan
till�mpas.

Betyg innan ett �mne har avslutats

22 �

N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen

bygga p� en bed�mning av de kunskaper som eleven inh�mtat i �mnet till
och med den aktuella terminen. Vid bed�mningen ska elevens kunskaper
st�llas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppn�tt vid betygstillf�llet i
f�rh�llande till kunskapskraven i �rskurs 9.

Betyg n�r ett �mne har avslutats

23 �

N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget

best�mmas med hj�lp av best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kunskapskrav.

Grunds�rskola med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

24 �

Hemkommunen ansvarar f�r att utbildning i grunds�rskolan kommer

till st�nd f�r alla som enligt denna lag har r�tt att g� i grunds�rskolan och
inte fullg�r sin skolg�ng p� annat s�tt.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket ska fullg�ras genom att hemkommunen
1. anordnar grunds�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda

utbildning f�r alla i kommunen som �r ber�rda, eller

2. kommer �verens med en annan kommun att den i sin grunds�rskola ska

ta emot de elever som hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

25 �

En elev har r�tt att bli mottagen i en grunds�rskola som anordnas av

en annan kommun �n den som ska svara f�r elevens utbildning, om eleven
med h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den
kommunens grunds�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att f�r ett visst
l�s�r ta emot en s�dan elev, ska den inh�mta yttrande fr�n elevens hem-
kommun.

26 �

En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 24 � andra stycket

2 eller 25 � ta emot en elev fr�n en annan kommun i sin grunds�rskola efter
�nskem�l av elevens v�rdnadshavare.

27 � En elev som har tagits emot i en kommuns grunds�rskola ett visst l�s�r
har r�tt att g� kvar hela l�s�ret, �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r
mottagandet �ndras under l�s�ret.

Om det f�r eleven �terst�r endast en �rskurs har eleven ocks� r�tt att g�

kvar sista �rskursen.

SFS 2010:800

Kommunens organisation av sin grunds�rskola

28 �

Varje kommun �r skyldig att vid utformningen av sin grunds�rskola

beakta vad som �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt f�r elev-
erna.

Varje kommun ska s� l�ngt det �r m�jligt organisera sin grunds�rskola s�

att ingen elev p� grund av skolg�ngen beh�ver bo utanf�r det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

det f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bo-
stad med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r
f�r�ldrahemmet.

Placering vid en skolenhet

29 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r elevens

Kommunen f�r annars fr�ng� elevens v�rdnadshavares �nskem�l endast

1. den �nskade placeringen skulle medf�ra betydande organisatoriska

eller ekonomiska sv�righeter f�r kommunen, eller

2. det �r n�dv�ndigt med h�nsyn till �vriga elevers trygghet och studiero.
Beslut enligt andra stycket 2 g�ller omedelbart, om inte annat beslutas.

30 �

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har r�tt att g� kvar

d�r om inte n�got annat f�ljer av 29 � andra stycket. Detsamma ska g�lla den
som har tagits emot vid en skolenhet med f�rskoleklass och som ska forts�tta
sin utbildning i grunds�rskolan vid samma skolenhet.

Skolskjuts i hemkommunen

31 �

Elever i grunds�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kostnadsfri

skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r
utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till
f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller
n�gon annan s�rskild omst�ndighet.

Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n

den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan
kommuns grunds�rskola med st�d av 25 eller 26 ��. I de fall d� det kan ske
utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven an-
ordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun ska ombes�rja att skolskjuts anordnas.

Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen

32 �

En elev som med st�d av 25 � g�r i en annan kommuns grunds�rskola

och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen har r�tt
till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbildningen

SFS 2010:800

bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r hemma-
h�rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts

anordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas
av elevens hemkommun.

Interkommunal ers�ttning

33 �

En kommun som i sin grunds�rskola har en elev fr�n en annan kom-

mun ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av elevens hem-
kommun, om elevens skolg�ng i kommunen grundar sig p� 24 � andra
stycket 2 eller 25 �.

�ven i de fall som avses i 26 � ska hemkommunen betala ers�ttning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer
�verens om annat, ska ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens
�tagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen till-
l�mpar vid f�rdelning av resurser till de egna grunds�rskolorna. Har en elev
ett omfattande behov av s�rskilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna
bidrag f�r det s�rskilda st�det, om betydande organisatoriska eller ekono-
miska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Frist�ende grunds�rskola

Mottagande

34 �

Varje frist�ende grunds�rskola ska vara �ppen f�r alla elever som har

r�tt till utbildning i grunds�rskolan. Utbildningen f�r dock begr�nsas till att
avse

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 38 �
andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dana speciellt anpassade utbildningar som avses i f�rsta
stycket 3.

Urval

35 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande, ska urvalet g�ras p� grunder

som Statens skolinspektion godk�nner.

Bidrag fr�n hemkommunen

36 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 37 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 38 �.

SFS 2010:800

37 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som hemkommunen

till�mpar vid f�rdelning av resurser till den egna grunds�rskolan.

38 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i

behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska
sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Skolskjuts

39 �

Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i en frist�-

ende grunds�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som
enligt 31 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan
skolenhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

40 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

12 kap. Specialskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (213 ��),
best�mmelser om betyg (1423 ��), och
best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (24

26 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7 kap. 6 � en

utbildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt
det �r m�jligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen
ska ligga till grund f�r fortsatt utbildning.

SFS 2010:800

�rskurser, l�s�r och terminer

3 �

Specialskolan ska ha tio �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

�mnen

4 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen:

bild,
engelska,
hem- och konsumentkunskap,
idrott och h�lsa,
matematik,
naturorienterande �mnen: biologi, fysik och kemi,
r�relse och drama eller musik,
samh�llsorienterande �mnen: geografi, historia, religionskunskap och

samh�llskunskap,

sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k,
teckenspr�k, och
teknik.
F�r h�rande elever g�ller att �mnet musik ers�tter �mnet r�relse och

drama. F�r elever som tagits emot enligt 7 kap. 6 � f�rsta stycket 1 g�ller att
�mnet svenska ers�tter �mnet teckenspr�k.

H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r de elever som ska

erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l.

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen.

Undervisningstid

5 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev i specialskolan ska vara

minst 7 845 timmar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan).

Bemyndiganden

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �,

2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � ut�ver vad som f�ljer av 3 kap. 12 �

(anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l, och

3. avvikelser f�r elever med utvecklingsst�rning fr�n den �mnesindelning

som anges i 4 �.

SFS 2010:800

Modersm�lsundervisning

7 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

Kursplaner

8 �

F�r varje �mne ska g�lla en kursplan.

F�r elever med utvecklingsst�rning f�r grunds�rskolans kursplaner till�m-

pas om elevens v�rdnadshavare l�mnar sitt samtycke. Om elevens v�rdnads-
havare inte l�mnar sitt samtycke ska eleven l�sa enligt specialskolans kurs-
planer. Grunds�rskolans kursplaner f�r dock till�mpas f�r en elev utan elev-
ens v�rdnadshavares samtycke om det finns synnerliga sk�l med h�nsyn till
elevens b�sta. I den utstr�ckning som grunds�rskolans kursplaner inte kan
anv�ndas f�r s�rskilda kursplaner uppr�ttas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Avgifter

10 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

11 � Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en
obetydlig kostnad f�r eleverna.
I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga
best�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana aktiviteter ska vara
�ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga huvudmannens sj�lv-
kostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och

SFS 2010:800

sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet
ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

13 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun-

skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kun-

skapskraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ro-
planen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

14 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

F�r elever som l�ser enligt specialskolans kursplaner g�ller ut�ver 3 kap.

best�mmelserna om betygss�ttning i 1522 ��.

F�r elever som l�ser enligt grunds�rskolans kursplaner g�ller ut�ver

3 kap. best�mmelserna om intyg, studieomd�me och betyg i 11 kap. 17
23 ��. Betyg innan ett �mne har avslutats ska dock s�ttas vid de tidpunkter
som anges i 16 � 1.

Betygss�ttning

15 �

Betyg ska s�ttas i specialskolans �mnen.

16 �

Betyg ska s�ttas

1. i slutet av varje termin i �rskurs 9 och i slutet av h�stterminen i �rskurs

10 i �mnen som inte har avslutats, och

2. n�r ett �mne har avslutats.

17 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta
betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt
resultat betecknas med F.

SFS 2010:800

18 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i ett

�mne p� grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas i �mnet.

Betyg innan ett �mne har avslutats

19 �

N�r betyg s�tts innan ett �mne har avslutats, ska betygss�ttningen

Betyg n�r ett �mne har avslutats

20 �

N�r betyg s�tts efter det att ett �mne har avslutats ska betyget best�m-

mas med hj�lp av best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kunskapskrav.

21 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen enligt 19 och

20 �� bortses fr�n enstaka delar av kunskapskrav som eleven ska ha uppn�tt
i slutet av �rskurs 10. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning, ut�ver
de som anges i 7 kap. 6 �, eller andra liknande personliga f�rh�llanden som
inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska
kunna n� ett visst kunskapskrav.

22 �

I fall d�r ett icke godk�nt betyg s�tts i ett avslutat �mne ska en skrift-

lig bed�mning av elevens kunskapsutveckling i �mnet ges. Av bed�mningen
f�r ocks� de st�d�tg�rder som har vidtagits framg�. Bed�mningen ska under-
tecknas av l�raren.

Om det enligt 18 � inte kan s�ttas betyg i ett avslutat �mne, f�r de st�d-

�tg�rder som har vidtagits framg� av beslutet.

Pr�vning

23 �

Den som vill ha betyg fr�n specialskolan har r�tt att genomg� pr�v-

ning f�r betyg. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett el-
ler flera �mnen som ing�r i utbildningen. Detta g�ller �ven den som tidigare
har f�tt betyg i ett avslutat �mne eller slutbetyg fr�n specialskolan.

Best�mmelserna om betygss�ttning i detta kapitel och i 3 kap. ska i till-

l�mpliga delar g�lla i fr�ga om pr�vningen.

Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall

Ers�ttning fr�n elevens hemkommun

24 �

Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader

f�r den som �r elev i specialskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid
en skolenhet inom specialskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningens storlek.

SFS 2010:800

Resor och boende

25 �

En elev i specialskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbild-

ningen. Staten ska st� f�r kostnaderna.

En elev i specialskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det

egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r
detta utan extra kostnader f�r eleven.

Skolenheter

26 �

Utbildningen i specialskolan ska anordnas av Specialpedagogiska

skolmyndigheten och bedrivas vid flera skolenheter.

13 kap. Sameskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (214 ��), och
best�mmelser om huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall (15

17 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i �vrigt

motsvarar utbildningen i �rskurserna 16 i grundskolan.

�rskurser, l�s�r och terminer

3 �

Sameskolan ska ha sex �rskurser. Utbildningen i varje �rskurs ska

bedrivas under ett l�s�r, som best�r av en h�sttermin och en v�rtermin.

�mnen

4 �

Undervisningen ska omfatta f�ljande �mnen:

samh�llskunskap,

samiska,
sl�jd,
svenska eller svenska som andraspr�k, och
teknik.
H�rut�ver ska det som �mnen finnas spr�kval och, f�r elever som ska

erbjudas modersm�lsundervisning, modersm�l.

SFS 2010:800

Vidare ska det finnas elevens val och skolans val. Undervisningen i elev-

ens val ska syfta till att f�rdjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller
flera �mnen.

Undervisningstid

5 �

Den totala undervisningstiden f�r varje elev ska vara minst 4 200 tim-

mar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om f�rdelning av undervisningstiden (timplan).

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 5 �, och
2. begr�nsade avvikelser fr�n 4 � och fr�n timplanen ut�ver vad som f�ljer

av 3 kap. 11 � (anpassad studieg�ng), om det finns s�rskilda sk�l.

Modersm�lsundervisning

7 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har grundl�ggande kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

Kursplaner

8 �

F�r varje �mne ska en kursplan g�lla.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Tester och prov

9 �

Tester och prov f�r inte utg�ra villkor f�r antagning eller urval till eller

inom en skolenhet. Tester och prov f�r inte heller utg�ra villkor f�r fortsatt
utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillh�r.

Avgifter

10 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning samt erbjudas n�ringsriktiga skolm�ltider.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

11 �

Trots 10 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

SFS 2010:800

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

12 �

Minst en g�ng varje termin ska l�raren, eleven och elevens v�rd-

nadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och
sociala utveckling b�st kan st�djas. Informationen vid utvecklingssamtalet
ska grunda sig p� en utv�rdering av elevens utveckling i f�rh�llande till l�ro-
planen.

Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett s�dant �tg�rdsprogram

som avses i 3 kap. 9 �.

13 �

Vid utvecklingssamtalet ska l�raren i en skriftlig individuell ut-

vecklingsplan

1. ge omd�men om elevens kunskapsutveckling i f�rh�llande till kun-

skapskraven i de �mnen som eleven f�r undervisning i, och

2. sammanfatta vilka insatser som beh�vs f�r att eleven ska n� kunskaps-

kraven och i �vrigt utvecklas s� l�ngt som m�jligt inom ramen f�r l�ropla-
nen.

Den individuella utvecklingsplanen f�r �ven inneh�lla omd�men om elev-

Skriftlig information om elevens skolg�ng f�r ges �ven vid andra tillf�llen

�n vid ett utvecklingssamtal.

Intyg vid avg�ng

14 �

N�r en elev avg�r fr�n en sameskola ska intyg om avg�ngen utf�rdas.

Intyget ska inneh�lla uppgifter om
1. den �rskurs fr�n vilken eleven avg�tt,
2. tiden f�r avg�ngen,
3. de �mnen som eleven undervisats i, och
4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits.
Intyget ska undertecknas av rektorn.

Huvudmannens skyldigheter i s�rskilda fall

Ers�ttning fr�n elevens hemkommun

15 �

Hemkommunen ska betala ers�ttning till staten f�r vissa kostnader f�r

den som �r elev i sameskolan eller i f�rskoleklass eller fritidshem vid en
skolenhet inom sameskolan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningens storlek.

SFS 2010:800

Resor och boende

16 �

En elev i sameskolan har r�tt till de resor som kr�vs f�r utbildningen.

Staten ska st� f�r kostnaderna.

En elev i sameskolan som till f�ljd av skolg�ngen m�ste bo utanf�r det

egna hemmet har r�tt till tillfredsst�llande f�rh�llanden. Staten ska svara f�r
detta utan extra kostnader f�r eleven.

Skolenheter

17 �

Utbildning i sameskolan ska anordnas av Sameskolstyrelsen och be-

drivas vid flera skolenheter.

14 kap. Fritidshemmet

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (210 ��),
best�mmelser om fritidshem med offentlig huvudman (1114 ��), och
best�mmelser om fritidshem med enskild huvudman (1519 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Fritidshemmet kompletterar utbildningen i f�rskoleklassen, grund-

skolan, grunds�rskolan, specialskolan, sameskolan och s�rskilda utbild-
ningsformer som skolplikt kan fullg�ras i. Fritidshemmet ska stimulera elev-
ernas utveckling och l�rande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och
rekreation. Utbildningen ska utg� fr�n en helhetssyn p� eleven och elevens
behov.

Fritidshemmet ska fr�mja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Erbjudande av utbildning

3 �

Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever i kommu-

nens f�rskoleklass, grundskola och grunds�rskola. Staten ska erbjuda utbild-
ning i fritidshem f�r elever i specialskola och sameskola.

Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem f�r elever som g�r i en

frist�ende skola i de fall huvudmannen inte erbjuder s�dan utbildning.

4 �

Utbildning i fritidshem ska erbjudas s� snart det framkommit att eleven

har behov av en s�dan plats.

Omfattning

5 �

En elev i n�gon av de skolformer som anges i 3 � ska erbjudas utbild-

ning i fritidshemmet i den omfattning som beh�vs med h�nsyn till f�r�ldrar-
nas f�rv�rvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov p� grund
av familjens situation i �vrigt.

SFS 2010:800

6 �

Elever ska �ven i andra fall �n som avses i 5 � erbjudas utbildning i

fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i
sin utveckling i form av s�dan utbildning.

7 �

Fritidshem ska erbjudas till och med v�rterminen det �r d� eleven

fyller 13 �r. Fr�n och med h�stterminen det �r d� eleven fyller 10 �r f�r �p-
pen fritidsverksamhet erbjudas i st�llet f�r fritidshem, om eleven inte p�
grund av fysiska, psykiska eller andra sk�l �r i behov av s�dant s�rskilt st�d i
sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.

Best�mmelser om �ppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.

8 �

Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen d� eleverna inte g�r

i n�gon av de skolformer som anges i 3 � och under lov. Fritidshem beh�ver
inte erbjudas under kv�llar, n�tter, veckoslut eller i samband med st�rre hel-
ger.

Elevgrupperna och milj�n

9 �

Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en l�mplig samman-

s�ttning och storlek och att eleverna �ven i �vrigt erbjuds en god milj�.

Placering vid en skolenhet

10 �

En elev i f�rskoleklass, grundskola, grunds�rskola, specialskola eller

sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller s� n�ra som m�jligt
den skolenhet d�r eleven f�r utbildning.

Fritidshem med offentlig huvudman

Hemkommunens ansvar

11 �

Hemkommunen svarar f�r att en elev som ska erbjudas fritidshem en-

ligt best�mmelserna i detta kapitel och g�r i en s�dan s�rskild utbild-
ningsform som avses i 24 kap. erbjuds fritidshem. I dessa fall ska be-
st�mmelserna i 410 �� till�mpas.

Avgifter

12 �

En kommun f�r ta ut avgift f�r utbildning i fritidshem som den anord-

nar.

Avgifterna ska vara sk�liga.

Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola

13 �

Avgifter som staten tar ut f�r utbildning i fritidshem vid en skolenhet

med specialskola eller sameskola ska best�mmas efter samma grunder som
kommunen d�r fritidshemmet �r bel�get till�mpar i sina fritidshem.

SFS 2010:800

Interkommunal ers�ttning

14 �

En kommun som i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan kommun

ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning i fritidshemmet av elev-
ens hemkommun, om elevens skolg�ng i den mottagande kommunens f�r-
skoleklass, grundskola eller grunds�rskola grundar sig p� 9 kap. 13 � f�rsta
stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 � eller 11 kap. 24 � andra stycket 2 eller 25 �.

�ven i andra fall d� en kommun i sitt fritidshem har en elev fr�n en annan

kommun ska hemkommunen betala ers�ttning till den mottagande kommu-
nen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer �verens om annat, ska
ers�ttningen best�mmas med h�nsyn till kommunens �tagande och elevens
behov efter samma grunder som hemkommunen till�mpar vid f�rdelning av
resurser till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov av s�r-
skilt st�d, beh�ver hemkommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det,
om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kom-
munen.

Ers�ttningen enligt f�rsta eller andra stycket ska i f�rekommande fall

minskas med belopp som huvudmannen tar ut enligt 12 �.

Fritidshem med enskild huvudman

Bidrag fr�n hemkommunen

15 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 16 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 17 �.

16 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. omsorg och pedagogisk verksamhet,
2. pedagogiskt material och utrustning,
3. m�ltider,
4. administration,
5. merv�rdesskatt, och
6. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sina egna fritidshem.

17 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

Insyn

18 �

Den kommun d�r en frist�ende skola som anordnar fritidshem �r bel�-

gen har r�tt till insyn i verksamheten.

SFS 2010:800

Avgifter

19 �

Avgifter som en enskild huvudman f�r ett fritidshem tar ut f�r inte

vara osk�ligt h�ga.

15 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasieskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (220 ��),
best�mmelser om betyg (2129 ��),
best�mmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman (3032 ��),
best�mmelser om frist�ende gymnasieskola (33 och 34 ��), och
best�mmelser om Rh-anpassad utbildning (3540 ��).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Gymnasieskolan ska ge en god grund f�r yrkesverksamhet och fort-

satta studier samt f�r personlig utveckling och ett aktivt deltagande i sam-
h�llslivet.

Utbildningen ska utformas s� att den fr�mjar social gemenskap och ut-

vecklar elevernas f�rm�ga att sj�lvst�ndigt och tillsammans med andra till-
�gna sig, f�rdjupa och till�mpa kunskaper.

Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper

eleverna f�tt i grundskolan eller i motsvarande utbildning.

3 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska utg�ra en bas f�r den nationella och

regionala kompetensf�rs�rjningen till arbetslivet och en bas f�r rekrytering
till h�gskolesektorn.

Samverkan

4 �

Huvudmannen f�r gymnasieskolan ska samverka med samh�llet i �v-

rigt.

M�lgrupp

5 �

Gymnasieskolan ska vara �ppen endast f�r ungdomar som avslutat sin

grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning och som p�b�rjar sin
gymnasieutbildning under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det
�r de fyller 20 �r eller, i fall som avses i 36 �, 21 �r.

I 17 kap. 16 � andra stycket finns best�mmelser om utbildning i gymna-

sieskolan f�r vissa elever fr�n grunds�rskolan.

Best�mmelserna om gymnasieskolan g�ller bara f�r ungdomar som �r bo-

satta i landet. I 29 kap. 25 �� finns ytterligare f�reskrifter om bos�ttning
och r�tten till utbildning.

SFS 2010:800

6 �

Ungdomar som har g�tt igenom en utbildning p� ett nationellt program

eller likv�rdig utbildning eller har avlagt International Baccalaureate (IB) �r
inte l�ngre beh�riga f�r gymnasieskolan.

De olika utbildningarna

7 �

Utbildningen i gymnasieskolan best�r av nationella program som �r yr-

kesprogram eller h�gskolef�rberedande program.

I gymnasieskolan finns ocks� utbildning i form av introduktionsprogram.
N�rmare best�mmelser om de nationella programmen finns i 16 kap. och

om introduktionsprogrammen i 17 kap.

8 �

Varje kommun ska informera om de nationella programmen och om

m�jligheterna att f� utbildning p� introduktionsprogram.

Utbildning anpassad f�r elever med vissa funktionsneds�ttningar

9 �

F�r ungdomar med ett sv�rt r�relsehinder f�r de kommuner som reger-

ingen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning (gymnasieskola med
Rh-anpassad utbildning) i sin gymnasieskola. F�r dessa utbildningar g�ller
s�rskilda best�mmelser i 3540 ��. Regeringen f�r meddela ytterligare f�re-
skrifter om s�dan utbildning.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om utbildning i gymnasieskolan f�r

elever som �r d�va, h�rselskadade eller d�vblinda eller har en spr�kst�rning.

F�reskrifter enligt f�rsta och andra styckena f�r inneb�ra undantag fr�n

vad som annars g�ller f�r utbildning i gymnasieskolan.

L�s�r och terminer

10 �

Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin

och en v�rtermin.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och om n�r l�s�ret

ska b�rja och sluta.

Utbildningens f�rl�ggning

11 � Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag f�r gymnasial l�r-
lingsutbildning som avses i 16 kap. 11 �, i huvudsak vara skolf�rlagd. �ven
introduktionsprogrammen programinriktat individuellt val, yrkes-
introduktion och individuellt alternativ f�r utformas s� att de inte �r i huvud-
sak skolf�rlagda.

Antagning

12 �

Huvudmannen ansvarar f�r antagningen till de olika utbildningar som

anordnas av huvudmannen.

I 38 � finns s�rskilda best�mmelser om antagning till Rh-anpassad ut-

bildning.

13 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om urval bland mottagna s�kande.

SFS 2010:800

14 �

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskolan

och kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�.

Antagningsorganisationen f�r vara gemensam f�r gymnasieskola an-

ordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudm�n.

Information till hemkommunen

15 �

N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasieskola med annan hu-

vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro

16 �

En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verksamhet

som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elev-
ens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit fr�nva-
rande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare inte in-
formeras samma dag.

Avgifter

17 �

Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev-
erna ska h�lla sig med enstaka egna hj�lpmedel.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

18 �

Trots 17 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en

obetydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

st�mmelser i denna lag, i enstaka fall under ett l�s�r f�rekomma kostnader
som ers�tts av eleven eller dennes v�rdnadshavare p� frivillig v�g. S�dana
aktiviteter ska vara �ppna f�r alla elever. Ers�ttningen f�r inte �verstiga hu-
vudmannens sj�lvkostnad f�r att eleven deltar i aktiviteten.

Modersm�lsundervisning

19 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

SFS 2010:800

Utvecklingssamtal

20 �

Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad

information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck-
lingssamtal).

En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta

stycket.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

21 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

22 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie-

arbete samt vid utbildning p� introduktionsprogram �ven i grundskolans
�mnen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om hur betygss�ttningen ska g� till.

F�reskrifterna f�r inneb�ra undantag fr�n best�mmelsen i 3 kap. 15 � om
vem som beslutar om betyg.

23 �

Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta

betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E.

Betyg f�r icke godk�nt resultat betecknas med F.

24 �

Som betyg p� en kurs ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller

F anv�ndas. Betyg ska best�mmas med hj�lp av de kunskapskrav som har
f�reskrivits f�r en kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

25 � Som betyg p� gymnasiearbetet ska n�gon av beteckningarna E eller F
anv�ndas. Om en elev har n�tt m�len f�r gymnasiearbetet i examensm�len
ska betyget E anv�ndas. I annat fall ska betyget F anv�ndas.

26 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka delar av kunskapskraven. Med s�rskilda sk�l avses funktions-
neds�ttning eller andra liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av till-
f�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna n� ett
visst kunskapskrav. De kunskapskrav som r�r s�kerhet och de som h�nvisar
till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter ska dock alltid uppfyl-
las.

27 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper p�

grund av elevens fr�nvaro, ska betyg inte s�ttas.

SFS 2010:800

Pr�vning

28 �

Den som vill ha betyg fr�n gymnasieskolan har r�tt att genomg� pr�v-

ning.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om pr�vning. S�dana f�reskrifter f�r

inneb�ra inskr�nkning av r�tten till pr�vning.

29 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om m�jlighet f�r rektor att i vissa

fall ge betyg utan pr�vning till en elev som inte f�ljt undervisningen.

Gymnasieskola med offentlig huvudman

Kommunens ansvar

30 �

Varje kommun ansvarar f�r att ungdomarna i kommunen erbjuds

gymnasieutbildning av god kvalitet.

Kommunen kan erbjuda utbildning som den sj�lv anordnar eller ut-

bildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting enligt sam-
verkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner som har ing�tt ett
samverkansavtal bildar ett samverkansomr�de f�r utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser p� dessa ska s� l�ngt

det �r m�jligt anpassas med h�nsyn till ungdomarnas �nskem�l.

Utbildning anordnad av landsting

31 �

Ett landsting f�r anordna utbildningar p� s�dana nationella program

som avser naturbruk och omv�rdnad.

Efter �verenskommelse med en kommun f�r landstinget anordna utbild-

ning �ven p� andra nationella program.

Av 17 kap. 17 och 18 �� f�ljer vilken utbildning p� introduktionsprogram

som f�r anordnas av ett landsting.

St�d till inackordering

32 �

Hemkommunen ska l�mna ekonomiskt st�d till elever i en gymnasie-

skola med offentlig huvudman som beh�ver inackordering p� grund av skol-
g�ngen. Denna skyldighet g�ller dock inte

1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt

16 kap. 47 �,

2. elever p� Rh-anpassad utbildning, eller
3. utlandssvenska elever som f�r studiehj�lp i form av inackorderings-

till�gg enligt studiest�dslagen (1999:1395).

Skyldigheten g�ller till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r eleven fyl-

ler 20 �r.

St�det ska avse boende, f�rdyrat uppeh�lle och resor till och fr�n hemmet.

Det ska ges kontant eller p� annat s�tt som ska framg� av beslutet om st�d.
Om st�det ges kontant, ska det l�mnas med l�gst 1/30 av prisbasbeloppet en-
ligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring f�r varje hel kalenderm�nad som
eleven bor inackorderad. Beloppet f�r avrundas till n�rmast l�gre hela tiotal
kronor.

SFS 2010:800

Frist�ende gymnasieskola

Mottagande

33 �

Varje huvudman f�r en frist�ende gymnasieskola ska ta emot alla

ungdomar som har r�tt till den s�kta utbildningen i gymnasieskolan.

N�r det g�ller utbildningar som inte utformas f�r en grupp elever och yr-

kesintroduktion som utformas f�r en grupp elever finns s�rskilda regler om
n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola �r skyldig att ta emot ungdomar
som uppfyller beh�righetskraven f�r utbildningen i 17 kap. 29 �. I �vrigt �r
en huvudman f�r en frist�ende skola inte skyldig att ta emot ungdomar till
s�dan utbildning.

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev,

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt
16 kap. 54 � andra stycket eller 17 kap. 34 � andra stycket.

Insyn

34 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

Rh-anpassad utbildning

M�lgrupp

35 �

I detta kapitel avses med ett sv�rt r�relsehinder ett r�relsehinder som

ensamt eller i kombination med en annan funktionsneds�ttning medf�r att en
ungdom

1. f�r att kunna f�lja ett program i gymnasieskolan beh�ver tillg�ng till en

skola med Rh-anpassad utbildning, och

2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i elevhem och om-

v�rdnad i boendet.

R�tt till utbildning

36 �

Ungdomar som har ett sv�rt r�relsehinder har r�tt att f� utbildning vid

en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om de

1. har slutf�rt sista �rskursen i grundskolan eller motsvarande,
2. kan p�b�rja utbildningen senast under det f�rsta kalenderhalv�ret det �r

de fyller 21 �r, och

3. uppfyller de �vriga beh�righetsvillkor som f�ljer av 16 kap. 2934 ��,

n�r det g�ller nationella program.

F�rsta stycket 1 g�ller inte utbildning i form av ett introduktionsprogram.

F�r att ha r�tt till s�dan utbildning kr�vs att grundskoleutbildning eller mot-
svarande har avslutats.

Riksrekrytering

37 �

En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot s�kande

fr�n hela landet till den speciellt anpassade utbildningen.

SFS 2010:800

Beslut om antagning och r�tt till utbildning

38 �

Fr�gor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasie-

skolor och andra fr�gor om r�tt till s�dan utbildning pr�vas av en s�rskild
n�mnd.

Avgifter

39 �

Avgifter f�r inte tas ut f�r insatser f�r omv�rdnad i boendet eller habi-

litering som tillhandah�lls av staten, en kommun eller ett landsting i anslut-
ning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avgifter f�r kost och logi.

Interkommunal ers�ttning

40 �

Hemkommunen ska betala ers�ttning f�r kostnader f�r boende och

omv�rdnad i boendet f�r elever p� Rh-anpassad utbildning. Hemlandstinget
eller, i f�rekommande fall hemkommunen, ska betala ers�ttning f�r kostna-
der f�r habilitering. Ers�ttningarna ska betalas till den huvudman som enligt
avtal med staten svarar f�r verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningar enligt f�rsta stycket.

16 kap. Utbildning p� nationella program i gymnasieskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

utbildningarnas utformning och inneh�ll (225 ��),
gymnasieexamen (2628 ��),
beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen (29

41 ��),

utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig

huvudman (4251 ��), och

utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola (52

55 ��).

Utbildningarnas utformning och inneh�ll

Yrkesprogram och h�gskolef�rberedande program

2 �

Av 15 kap. 7 � framg�r att de nationella programmen �r yrkesprogram

eller h�gskolef�rberedande program.

3 �

Yrkesprogrammen ska utg�ra grund f�r yrkesverksamhet och fortsatt

yrkesutbildning.

Alla elever p� yrkesprogram ska inom ramen f�r sin gymnasieutbildning

ges m�jlighet att uppn� grundl�ggande beh�righet till h�gskoleutbildning
som p�b�rjas p� grundniv�.

SFS 2010:800

4 �

De h�gskolef�rberedande programmen ska utg�ra grund f�r fortsatt ut-

bildning p� h�gskoleniv�.

De nationella programmen

5 �

Vilka de nationella programmen �r framg�r av bilaga 2.

Examensm�l

6 �

F�r varje nationellt program ska det finnas examensm�l som inneh�ller

m�l f�r programmet.

Nationella inriktningar och s�rskilda varianter

7 �

Inom de nationella programmen f�r det finnas inriktningar och s�rskil-

da varianter, som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret.

8 �

Inriktningarna �r nationella.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vilka nationella inriktningar som

ska finnas.

9 �

Fr�gan om en s�rskild variant ska godk�nnas ska pr�vas av Statens

skolverk.

10 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om nationella inriktningar och s�rskilda varian-
ter.

Gymnasial l�rlingsutbildning

11 �

Inom yrkesprogrammen f�r det finnas gymnasial l�rlingsutbildning,

som b�rjar det f�rsta, andra eller tredje l�s�ret.

Gymnasial l�rlingsutbildning ska i huvudsak vara f�rlagd till en eller flera

arbetsplatser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om gymnasial l�rlingsutbildning.

Erbjudande av viss utbildning

12 �

N�r en huvudman erbjuder utbildning p� ett nationellt program f�r

huvudmannen ocks� l�ta erbjudandet omfatta att eleven senare ska antas till
en nationell inriktning, en s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning
inom programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att ett s�dant erbjudande ska ges inom vissa program.

Avvikelser fr�n ett nationellt programs inneh�ll

13 �

Statens skolverk f�r besluta om avvikelser fr�n struktur, inneh�ll och

examensm�l f�r utbildningar p� nationella program.

SFS 2010:800

Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en

offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riksrekrytering enligt
45 �.

Beslut enligt f�rsta stycket som avser en utbildning som anordnas av en

enskild huvudman fattas efter en pr�vning som motsvarar pr�vningen av
riksrekryterande utbildningar enligt 45 �.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r beslut enligt tredje

stycket.

14 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r huvudmannen besluta att en elevs ut-

bildning p� ett nationellt program till sitt inneh�ll f�r avvika fr�n vad som
annars g�ller f�r programmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om s�dana avvikelser som avses i f�rsta stycket.

Utbildningens l�ngd

15 �

De nationella programmen �r avsedda att genomg�s p� tre l�s�r.

Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid �n tre

l�s�r.

Om huvudmannen har f�tt tillst�nd till det av Statens skolverk, f�r denne

besluta att en utbildning f�r f�rdelas p� kortare tid �n tre l�s�r.

Utbildningens f�rl�ggning och arbetsplatsf�rlagt l�rande

16 �

Av 15 kap. 11 � framg�r att utbildningen p� nationella program i hu-

vudsak ska vara skolf�rlagd om inte annat f�ljer av best�mmelserna om
gymnasial l�rlingsutbildning i 11 �.

Ett yrkesprogram ska inneh�lla arbetsplatsf�rlagt l�rande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om minsta omfattning av det arbetsplatsf�rlagda l�randet f�r att
ett yrkesprogram ska f� anordnas samt om undantag fr�n 15 kap. 11 �.

Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid

17 �

Utbildningen p� nationella program ska bedrivas som heltidsstudier.

18 �

Elever p� yrkesprogrammen har r�tt till minst 2 430 undervisnings-

timmar om 60 minuter och elever p� h�gskolef�rberedande program har r�tt
till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad under-
visningstid).

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om avvikelser fr�n den garanterade undervisningstiden.

19 �

Omfattningen av studierna p� nationella program anges i gymnasie-

po�ng.

20 �

Utbildningens omfattning framg�r av en po�ngplan i bilaga 3.

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om po�ngplanen.

�mnen, gymnasiearbete och kurser

21 �

F�r varje �mne ska det finnas en �mnesplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om �mnesplaner.

22 �

I utbildningen ska det ing� ett gymnasiearbete.

23 �

Utbildningen inom varje �mne ges i form av en eller flera kurser.

F�r varje kurs ska det anges hur m�nga gymnasiepo�ng som kursen om-

fattar.

24 �

Har en elev efter avslutad kurs eller genomf�rt gymnasiearbete f�tt

l�gst betyget E, �r huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbild-
ning av samma slag, om inte annat f�ljer av f�reskrifter meddelade med st�d
av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som kr�vs f�r att f� p�b�rja en kurs och att f� g� om en
kurs.

Individuell studieplan

25 �

F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om den individuella studieplanen.

Gymnasieexamen

26 �

Utbildningen p� yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och ut-

bildningen p� h�gskolef�rberedande program syftar till en h�gskole-
f�rberedande examen. B�da dessa examina kallas gymnasieexamen.

F�r elever som har betyg fr�n en utbildning som omfattar minst

2 500 gymnasiepo�ng p� ett nationellt program ska gymnasieexamen utf�r-
das, om villkoren i 27 eller 28 � �r uppfyllda.

Yrkesexamen

27 �

Yrkesexamen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 � har godk�nda

betyg p� en utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och som
innefattar

1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspr�k, engelska

och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng i varje �mne, och

2. gymnasiearbetet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket 1 som ska
vara godk�nda och om andra kurser som ska ing� i de godk�nda betygen f�r
respektive yrkesprogram.

SFS 2010:800

H�gskolef�rberedande examen

28 �

H�gskolef�rberedande examen ska utf�rdas om en elev som avses i 26 �

har godk�nda betyg p� utbildning som omfattar minst 2 250 gymnasiepo�ng och
som innefattar en eller flera kurser i

1. svenska eller svenska som andraspr�k om sammanlagt 300 gymnasie-

po�ng,

2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepo�ng, och
3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepo�ng.
Gymnasiearbetet ska ing� i de godk�nda betygen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om vilka kurser i de �mnen som anges i f�rsta stycket som ska vara
godk�nda.

Beh�righet, ans�kan, mottagande och fullf�ljande av utbildningen

Beh�righet

29 �

F�r de nationella programmen g�ller, ut�ver vad som f�reskrivs i

15 kap. 5 �, de ytterligare beh�righetskrav i fr�ga om godk�nda betyg fr�n
grundskolan eller motsvarande utbildning som f�ljer av 3034 ��.

30 �

F�r beh�righet till ett yrkesprogram kr�vs godk�nda betyg i svenska,

engelska och matematik och i minst fem andra �mnen.

31 �

F�r beh�righet till ett h�gskolef�rberedande program kr�vs godk�nda

betyg i svenska, engelska, matematik och i minst nio andra �mnen.

32 �

En s�kande till ett nationellt program som saknar godk�nt betyg i

engelska men uppfyller �vriga beh�righetskrav ska �nd� anses beh�rig om
den s�kande

1. p� grund av speciella personliga f�rh�llanden inte har haft m�jlighet att

delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundsko-
lan eller motsvarande utbildning, och

2. bed�ms ha f�ruts�ttningar att klara studierna p� det s�kta programmet.

33 �

En s�kande som p� annat s�tt �n genom grundskolestudier har f�rv�r-

vat likv�rdiga kunskaper i ett �mne ska vid till�mpningen av be-
h�righetsreglerna anses ha godk�nt betyg i �mnet. Vidare ska godk�nt betyg
i svenska som andraspr�k likst�llas med godk�nt betyg i svenska vid till�mp-
ningen av beh�righetsreglerna.

34 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om att s�rskilda f�rkunskapskrav ska g�lla f�r vissa utbildningar.

Ans�kan

35 �

En ans�kan till ett nationellt program eller till en s�dan nationell in-

riktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar f�rsta
l�s�ret ska ges in till den s�kandes hemkommun. Avser ans�kan mer �n en

SFS 2010:800

utbildning ska den s�kande ange i vilken ordning han eller hon �nskar
komma i fr�ga.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

Beslut om beh�righet och mottagande

36 �

Huvudmannen f�r den s�kta utbildningen pr�var om en s�kande �r

beh�rig och om den s�kande ska tas emot.

R�tten att fullf�lja utbildningen

37 �

En elev som har p�b�rjat en utbildning p� ett nationellt program, en

nationell inriktning eller en s�rskild variant har r�tt att hos huvudmannen el-
ler, om huvudmannen �r offentlig, inom samverkansomr�det fullf�lja sin ut-
bildning p� det p�b�rjade programmet eller den aktuella inriktningen eller
varianten.

F�rsta stycket g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta-

gandet �ndras under studietiden.

38 �

Vad som s�gs i 37 � g�ller p� motsvarande s�tt den elev som har p�-

b�rjat gymnasial l�rlingsutbildning.

Om l�mplig arbetsplatsf�rlagd utbildning inte l�ngre kan anordnas, ska

eleven i st�llet erbjudas att fullf�lja sin utbildning genom skolf�rlagd utbild-
ning p� det aktuella programmet. Om inte heller detta �r m�jligt, ska erbju-
dandet avse att fullf�lja utbildningen p� ett annat yrkesprogram.

39 �

Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program omfattade

att eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en s�rskild variant el-
ler gymnasial l�rlingsutbildning enligt 12 �, har den elev som p�b�rjat pro-
grammet r�tt att fullf�lja utbildningen p� den nationella inriktningen, den
s�rskilda varianten respektive som gymnasial l�rlingsutbildning enligt
37 och 38 ��.

40 �

R�tten att fullf�lja utbildningen enligt 3739 �� g�ller ocks� efter ett

studieuppeh�ll p� h�gst ett l�s�r f�r studier utomlands.

N�gon r�tt att fullf�lja utbildningen enligt f�rsta stycket finns dock inte,

om det erbjudande som avses i 12 � n�r det l�mnades f�renades med ett ut-
tryckligt f�rbeh�ll att det inte g�ller vid studieuppeh�ll.

41 �

I 49 � finns ytterligare best�mmelser om r�tten f�r en elev i en skola

med offentlig huvudman att fullf�lja sin utbildning n�r eleven flyttar till en
annan kommun.

SFS 2010:800

Utbildning p� nationella program vid en gymnasieskola med offentlig
huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

42 �

Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i kommunen

erbjuds utbildning p� nationella program.

Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella program och na-

tionella inriktningar.

Mottagande i f�rsta hand

43 �

Av de beh�riga s�kande till ett nationellt program eller till en s�dan

nationell inriktning, s�rskild variant eller gymnasial l�rlingsutbildning som
b�rjar f�rsta l�s�ret ska huvudmannen i f�rsta hand ta emot dem som �r
hemmah�rande i kommunen eller inom samverkansomr�det f�r utbild-
ningen.

44 �

Ut�ver vad som f�ljer av 43 � ska de som �r beh�riga s�kande tas

emot i f�rsta hand om de s�kt till

1. s�dan utbildning som avses i 43 � och med h�nsyn till sina personliga

f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den gymnasieskola dit de har s�kt,

2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning som b�rjar det

f�rsta l�s�ret och �r hemmah�rande i en kommun som inte erbjuder den s�k-
ta utbildningen,

3. gymnasial l�rlingsutbildning som b�rjar det f�rsta l�s�ret och �r hem-

mah�rande i en kommun som inte erbjuder n�gon utbildning p� det aktuella
programmet,

4. ett nationellt program och �beropat att huvudmannen inom det s�kta

programmet anordnar en nationell inriktning som b�rjar senare �n f�rsta l�s-
�ret och som hemkommunen inte erbjuder,

5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och �beropat att

huvudmannen anordnar programmet i huvudsak skolf�rlagt och som hem-
kommunen inte erbjuder, eller

6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering f�r enligt

45 �.

Riksrekryterande utbildning

45 �

Statens skolverk f�r f�r nationella program besluta att det till en viss

utbildning i f�rsta hand ska tas emot s�kande fr�n hela landet (riks-
rekrytering).

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om villkor f�r att en viss utbildning

ska kunna bli riksrekryterande.

46 �

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla

och hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

SFS 2010:800

Mottagande i andra hand

47 �

Andra beh�riga s�kande �n de som ska tas emot i f�rsta hand enligt

43 och 44 �� f�r tas emot i andra hand till platser som �terst�r sedan alla de
som ska tas emot i f�rsta hand har antagits till utbildningen.

Yttrande fr�n hemkommunen

48 �

Innan en kommun eller ett landsting tar emot en s�kande som inte �r

hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r utbildningen ska
yttrande inh�mtas fr�n den s�kandes hemkommun. Yttrande beh�ver dock
inte inh�mtas, om det med h�nsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra
sk�l �r on�digt.

R�tt att fullf�lja utbildningen f�r en elev som flyttar

49 �

En elev som har p�b�rjat ett nationellt program eller en nationell in-

riktning och som d�refter flyttar fr�n kommunen eller samverkansomr�det
f�r utbildningen, har r�tt att fullf�lja utbildningen p� det p�b�rjade program-
met eller den p�b�rjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder
s�dan utbildning.

Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

eleven r�tt att efter eget val fullf�lja sin utbildning i en annan kommun eller
ett landsting som anordnar utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

50 �

En kommun som p� ett nationellt program har antagit en elev som

inte �r hemmah�rande i kommunen eller i samverkansomr�det f�r ut-
bildningen ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes
hemkommun (interkommunal ers�ttning).

F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� ett nationellt program har

antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det f�r utbild-
ningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om interkommunal ers�ttning.

51 �

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer �verens om annat, och annat inte heller f�ljer av andra och tredje
styckena, ska den interkommunala ers�ttningen motsvara anordnarens sj�lv-
kostnad.

N�r eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 �, ska ers�ttningen h�gst

uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv har f�r motsvarande utbild-
ning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska hemkommunen i st�llet ers�tta den
l�gre kostnaden.

N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning eller s�rskilda varianter

inom de nationella programmen, ska hemkommunen betala det belopp som
har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk.

SFS 2010:800

Utbildning p� nationella program vid en frist�ende gymnasieskola

Bidrag fr�n hemkommunen

52 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p�

ett nationellt program vid skolenheten som hemkommunen, enligt 42 �, var
skyldig att erbjuda utbildning p� nationella program vid den tidpunkt n�r ut-
bildningen p�b�rjades.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 53 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 54 �.

53 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.

54 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

55 �

F�r utbildning p� s�dana nationella program och nationella inrikt-

ningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet best�mmas efter
samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till det
programmet eller den inriktningen.

F�r utbildning p� s�rskilda varianter och f�r s�dan utbildning som avses i

13 � tredje stycket ska hemkommunen betala det grundbelopp som har
beslutats i varje s�rskilt fall av Statens skolverk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i
andra fall �n som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som
kommunen inte erbjuder.

17 kap. Utbildning p� introduktionsprogram i gymnasieskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (215 ��),
best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasie-

skola med offentlig huvudman (1627 ��), och

best�mmelser om utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende

gymnasieskola (2836 ��).

SFS 2010:800

Allm�nna best�mmelser

De olika introduktionsprogrammen

2 �

Introduktionsprogrammen �r

preparandutbildning,
programinriktat individuellt val,
yrkesintroduktion,
individuellt alternativ, och
spr�kintroduktion.

Utbildningens syfte

3 �

Ut�ver vad som g�ller f�r all gymnasieutbildning enligt 15 kap. 2 � �r

syftet med

preparandutbildning att elever som fullf�ljt �rskurs 9 i grundskolan

utan att ha uppn�tt beh�righet till ett visst nationellt program ska uppn� s�-
dan beh�righet,

programinriktat individuellt val att elever ska f� en utbildning som �r

inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att de s� snart som m�jligt ska
kunna antas till det programmet,

yrkesintroduktion att elever ska f� en yrkesinriktad utbildning som un-

derl�ttar f�r dem att etablera sig p� arbetsmarknaden eller som leder till stu-
dier p� ett yrkesprogram,

individuellt alternativ att elever ska g� vidare till yrkesintroduktion, an-

nan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden, och

spr�kintroduktion att ge invandrarungdomar som nyligen anl�nt till

Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska spr�ket, vilken m�jlig-
g�r f�r dem att g� vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

Utbildningens utformning

4 �

Programinriktat individuellt val ska utformas f�r en grupp elever.

Yrkesintroduktion f�r utformas f�r en grupp elever eller f�r en enskild

elev.

�vriga introduktionsprogram ska utformas f�r en enskild elev.

Utbildningens omfattning

5 �

Preparandutbildning ska p�g� h�gst ett �r.

Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r

preparandutbildningen f�rl�ngas till tv� �r.

6 �

Utbildningen p� introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning

som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning f�r dock minskas,
om en elev beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�renligt med syftet
med elevens utbildning.

SFS 2010:800

Plan f�r utbildningen och individuell studieplan

7 �

Utbildningen p� ett introduktionsprogram ska f�lja en plan f�r utbild-

ningen som beslutas av huvudmannen.

F�r varje elev ska det uppr�ttas en individuell studieplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om den individuella studieplanen.

Beh�righet

8 �

Ut�ver de gemensamma beh�righetsvillkoren f�r gymnasieskolan i

15 kap. 5 och 6 �� g�ller 912 �� f�r de olika introduktionsprogrammen.

9 �

Preparandutbildning st�r �ppen f�r ungdomar som saknar de godk�nda

betyg som kr�vs f�r beh�righet till alla nationella program enligt 16 kap.
30 och 31 �.

10 �

Programinriktat individuellt val st�r �ppet f�r ungdomar som inte har

alla de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkesprogram enligt
16 kap. 30 �, men fr�n grundskolan har godk�nda betyg i svenska eller
svenska som andraspr�k och

i engelska eller matematik samt i minst fyra andra �mnen, eller
i engelska och matematik samt i minst tre andra �mnen.

11 �

Yrkesintroduktion och individuellt alternativ st�r �ppna f�r ungdomar

som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till ett yrkespro-
gram enligt 16 kap. 30 �. De st�r dock inte �ppna f�r ungdomar som ska er-
bjudas spr�kintroduktion.

Om huvudmannen f�r utbildningen finner att det finns synnerliga sk�l, f�r

ungdomar som uppfyller beh�righetskraven f�r ett yrkesprogram tas emot
till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.

12 �

Spr�kintroduktion st�r �ppen f�r ungdomar som nyligen har anl�nt

till Sverige och som inte har de godk�nda betyg som kr�vs f�r beh�righet till
ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 � och som beh�ver en utbildning med
tyngdpunkt i det svenska spr�ket f�r att g� vidare i gymnasieskolan eller till
annan utbildning.

Ans�kan

13 �

En ans�kan till programinriktat individuellt val eller till yrkesintro-

duktion som har utformats f�r en grupp elever ska ges in till den s�kandes
hemkommun.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

SFS 2010:800

Beslut om beh�righet och mottagande

14 �

Den huvudman som anordnar utbildningen pr�var om en s�kande till

programinriktat individuellt val eller till yrkesintroduktion som har utfor-
mats f�r en grupp elever �r beh�rig och om den s�kande ska tas emot.

R�tten att fullf�lja utbildningen

15 �

En elev som har p�b�rjat ett introduktionsprogram har r�tt att fullf�lja

utbildningen hos huvudmannen enligt den plan f�r utbildningen, enligt 7 �
f�rsta stycket, som g�llde n�r utbildningen inleddes.

Om eleven har medgett att planen �ndras, har eleven r�tt att fullf�lja ut-

bildningen enligt den �ndrade planen.

R�tten att fullf�lja utbildningen g�ller �ven efter ett studieuppeh�ll p�

h�gst ett �r f�r studier utomlands.

Utbildning p� introduktionsprogram vid en gymnasieskola med
offentlig huvudman

Skyldighet att erbjuda utbildning

16 � Hemkommunen ansvarar f�r att alla beh�riga ungdomar i hem-
kommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt al-
ternativ och spr�kintroduktion.

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket ansvarar hemkommunen f�r att

elever fr�n grunds�rskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alter-
nativ, om de �nskar s�dan utbildning och kommunen bed�mer att de har f�r-
uts�ttningar att klara utbildningen.

Anordnande av programinriktat individuellt val

17 �

En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram f�r an-

ordna programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet.

Utbildning anordnad av landsting

18 �

Ett landsting f�r, ut�ver vad som f�ljer av 17 �, efter �verens-

kommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och individuellt al-
ternativ.

Mottagande till utbildningar som utformats f�r en grupp elever

19 �

En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat indivi-

duellt val eller yrkesintroduktion som har utformats f�r en grupp elever ska
ta emot alla de beh�riga s�kande till utbildningen som h�r hemma i kommu-
nen eller samverkansomr�det f�r utbildningen.

Om det finns platser �ver p� utbildningen, sedan alla s�kande som ska tas

emot enligt f�rsta stycket har antagits, f�r kommunen eller landstinget ta
emot andra beh�riga s�kande till utbildningen.

SFS 2010:800

Riksrekryterande utbildning

20 �

Statens skolverk f�r f�r programinriktat individuellt val besluta att ut-

bildningen ska st� �ppen f�r s�kande fr�n hela landet (riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska g�lla och

hur m�nga platser utbildningen f�r omfatta.

Mottagande till utbildningar som inte utformats f�r en grupp elever

21 �

En kommun som anordnar preparandutbildning, yrkesintroduktion

som inte har utformats f�r en grupp elever, individuellt alternativ eller
spr�kintroduktion f�r ta emot ungdomar som uppfyller beh�righetsvillkoren
f�r respektive utbildning �ven om de inte kommer fr�n kommunen.

�ven ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte har utfor-

mats f�r en grupp elever eller individuellt alternativ, f�r ta emot beh�riga
ungdomar till utbildningen oberoende av vilken kommun de kommer fr�n.

Interkommunal ers�ttning

22 �

En kommun som p� preparandutbildning har tagit emot en elev som

inte �r hemmah�rande i kommunen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elev-
ens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ers�ttning).

Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer

�verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen uppg� till den kost-
nad som hemkommunen sj�lv har f�r preparandutbildning.

23 �

En kommun som p� programinriktat individuellt val har antagit en

elev som inte �r hemmah�rande i kommunen eller samverkansomr�det f�r
utbildningen, ska ers�ttas f�r sina kostnader f�r elevens utbildning av dennes
hemkommun (interkommunal ers�ttning).

F�rsta stycket g�ller �ven ett landsting som p� programinriktat indivi-

duellt val antagit en elev som inte �r hemmah�rande i samverkansomr�det
f�r utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer

�verens om annat, ska den interkommunala ers�ttningen ber�knas enligt 24
27 ��.

24 �

Den interkommunala ers�ttningen vid programinriktat individuellt val

best�r av

1. ers�ttning f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram

som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och

2. ers�ttning f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven

beh�ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Ers�ttning enligt
denna punkt ska utg� under h�gst ett �r.

25 �

Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska

ers�ttningen enligt 24 � 1 motsvara anordnarens sj�lvkostnad.

Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska ers�tt-

ningen enligt 24 � 1 h�gst uppg� till den kostnad som hemkommunen sj�lv

SFS 2010:800

har f�r motsvarande utbildning. �r anordnarens kostnad l�gre, ska ers�tt-
ningen i st�llet uppg� till den l�gre kostnaden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 24 � 2.

26 �

N�r det �r fr�ga om riksrekryterande utbildning enligt 20 �, ska hem-

kommunen betala det belopp som har beslutats i varje s�rskilt fall av Statens
skolverk.

27 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om interkommunal ers�ttning.

Utbildning p� introduktionsprogram vid en frist�ende gymnasieskola

Anordnande av utbildning

28 �

En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett nationellt program f�r

anordna preparandutbildning, individuellt alternativ och spr�kintroduktion.

En frist�ende gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram f�r anordna

programinriktat individuellt val som �r inriktat mot yrkesprogrammet samt
yrkesintroduktion.

Mottagande

29 �

Huvudmannen f�r en frist�ende gymnasieskola �r skyldig att ta emot

en elev till yrkesintroduktion, individuellt alternativ och spr�kintroduktion
bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit �verens om
det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen f�r utbildningen.

30 �

Av 15 kap. 33 � framg�r n�r huvudmannen f�r en frist�ende skola

som anordnar programinriktat individuellt val �r skyldig att ta emot beh�riga
s�kande till utbildningen.

Vad som g�ller f�r urval bland mottagna s�kande och antagning till ut-

bildningen f�ljer av 15 kap. 1214 ��.

Bidrag fr�n hemkommunen f�r preparandutbildning

31 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p�

preparandutbildning vid skolenheten som var beh�rig f�r utbildningen vid
den tidpunkt n�r denna p�b�rjades.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 32 och 33 �� och i vissa fall ett

till�ggsbelopp enligt 34 �.

32 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.

SFS 2010:800

33 �

Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen

till�mpar vid f�rdelning av resurser till den preparandutbildning som kom-
munen erbjuder.

34 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande ekonomiska eller organisatoriska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

Bidrag fr�n hemkommunen f�r programinriktat individuellt val

35 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev p�

programinriktat individuellt val vid skolenheten som var beh�rig f�r utbild-
ningen vid den tidpunkt n�r denna p�b�rjades.

Bidraget best�r av
1. bidrag f�r den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram

som det programinriktade individuella valet �r inriktat mot, och

2. bidrag f�r den del av utbildningen som avser det st�d som eleven beh�-

ver f�r att uppn� beh�righet f�r yrkesprogrammet. Bidrag enligt denna punkt
ska utg� under h�gst ett �r.

36 �

Bidrag enligt 35 � andra stycket 1 ber�knas p� samma s�tt som bidra-

get ber�knas f�r det nationella programmet enligt 16 kap. 5255 ��.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den ers�ttning som avses i 35 � andra stycket 2.

18 kap. Allm�nna best�mmelser om gymnasies�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (216 ��),
best�mmelser om betyg (1720 ��), och
best�mmelser om interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild hu-

vudman (21 �).

Allm�nna best�mmelser

Utbildningens syfte

2 �

Gymnasies�rskolan ska ge elever med utvecklingsst�rning en ut-

bildning som �r anpassad till varje elevs f�ruts�ttningar och som s� l�ngt det
�r m�jligt motsvarar den som ges i gymnasieskolan.

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska i huvudsak bygga p� de kunskaper

eleverna f�tt i grunds�rskolan eller motsvarande skolform.

Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som s�gs i denna lag om elever med ut-

vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra barn och ungdomar.

SFS 2010:800

M�lgrupp

3 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan v�nder sig till ungdomar vars skol-

plikt har upph�rt och som har g�tt i grunds�rskolan eller som inte kan g� i
gymnasieskolan d�rf�r att de har en utvecklingsst�rning.

Program

4 �

Utbildningen omfattar nationella program, specialutformade program

och individuella program. N�rmare best�mmelser om program finns i
19 kap.

L�s�r och terminer

5 �

Utbildningen ska bedrivas under l�s�r, som omfattar en h�sttermin och

en v�rtermin.

Utbildningen i gymnasies�rskolan �r avsedd att genomg�s p� fyra l�s�r.

Huvudmannen f�r besluta att utbildningen f�r f�rdelas p� l�ngre tid.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om l�s�rets l�ngd och n�r l�s�ret ska

b�rja och sluta och om huvudmannens befogenheter enligt andra stycket.

Kurser

6 �

Utbildningen inom varje �mne och �mnesomr�de ges i form av en eller

flera kurser. F�r varje kurs ska det finnas en kursplan.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kurser och kursplaner.

Ans�kan

7 �

Den som ans�ker om en plats i gymnasies�rskolan ska ge in sin ans�-

kan till hemkommunen. Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av
en annan huvudman, ska ans�kan omedelbart s�ndas vidare till denne.

Mottagande och antagning

8 �

En elev som har g�tt ut grunds�rskolan har alltid r�tt att tas emot i

gymnasies�rskolan.

I annat fall ska fr�gan om en elev tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�r-

skolan pr�vas av elevens hemkommun. Ett s�dant beslut ska f�reg�s av en
utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bed�mning. Samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare ska ske n�r ut-
redningen genomf�rs.

De ungdomar som tillh�r m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan har r�tt att

bli mottagna i gymnasies�rskola med offentlig huvudman om utbildningen
p�b�rjas under tiden till och med det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller
20 �r.

9 �

Huvudmannen pr�var fr�gor om antagning av en elev som ska tas emot

i gymnasies�rskolan.

SFS 2010:800

Huvudmannen ska efter samr�d med eleven och elevens v�rdnadshavare

avg�ra om en elev i gymnasies�rskolan ska g� p�

1. ett nationellt program,
2. ett specialutformat program, eller
3. ett individuellt program.
Utbildning p� ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan

f�lja ett nationellt eller specialutformat program.

Information till hemkommunen

10 � N�r en elev b�rjar eller slutar vid en gymnasies�rskola med annan hu-
vudman �n hemkommunen, ska huvudmannen snarast meddela detta till
hemkommunen.

Elevers n�rvaro och information om fr�nvaro

11 �

En elev i gymnasies�rskolan ska delta i den verksamhet som anordnas

f�r att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt sk�l att utebli.

Om en elev i gymnasies�rskolan utan giltigt sk�l uteblir fr�n den verk-

samhet som anordnas f�r att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till
att elevens v�rdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit
fr�nvarande. Om det finns s�rskilda sk�l beh�ver elevens v�rdnadshavare
inte informeras samma dag.

Avgifter

12 �

Utbildningen i gymnasies�rskolan ska vara avgiftsfri.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning.

Avgifter i samband med ans�kan om plats f�r inte tas ut.

13 �

Trots 12 � f�r det f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obe-

tydlig kostnad f�r eleverna.

I samband med skolresor och liknande aktiviteter f�r det, trots �vriga be-

Modersm�lsundervisning

14 �

En elev som har en v�rdnadshavare med ett annat modersm�l �n

svenska ska erbjudas modersm�lsundervisning i detta spr�k om

1. spr�ket �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet, och
2. eleven har goda kunskaper i spr�ket.
Modersm�lsundervisning i ett nationellt minoritetsspr�k ska erbjudas

�ven om spr�ket inte �r elevens dagliga umg�ngesspr�k i hemmet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om modersm�lsundervisning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att

SFS 2010:800

modersm�lsundervisning ska erbjudas i ett spr�k bara om ett visst antal
elever �nskar s�dan undervisning i det spr�ket.

Individuell studieplan

15 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Den ska inne-

h�lla uppgifter om det program som eleven g�r p�. De val av kurser som
eleven gjort ska ocks� anges. Vidare ska det av planen framg� eventuella
�verenskommelser och om det finns behov av s�rskilt st�d f�r att eleven ska
n� m�len med utbildningen. Elevens synpunkter ska inh�mtas och beaktas
vid utformandet av den individuella studieplanen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om den individuella studieplanen.

Utvecklingssamtal

16 �

Minst en g�ng varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad

information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation (utveck-
lingssamtal). Utvecklingssamtalet ska genomf�ras med elevens individuella
studieplan som grund.

En elevs v�rdnadshavare ska f� s�dan information som avses i f�rsta

stycket.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

17 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

18 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs. Betyg ska dock inte s�ttas p�

verksamhetstr�ning.

Om en elev har l�st en kurs enligt gymnasieskolans �mnesplan ska betyg

s�ttas i enlighet med de best�mmelser som g�ller f�r betygss�ttning i gymna-
sieskolan. I �vriga fall g�ller 19 och 20 ��.

19 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas.

H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E.

F�r den elev som inte uppn�r kraven f�r betyget E ska ett intyg utf�rdas

om att eleven deltagit i kursen. Intyget utf�rdas av rektorn.

20 �

Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r-

h�llande till best�mda kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kunskapskrav.

SFS 2010:800

Interkommunal ers�ttning och bidrag till enskild huvudman

21 �

Best�mmelser om interkommunal ers�ttning finns i 19 kap. 22 �.

Best�mmelser om bidrag fr�n en elevs hemkommun till enskild huvud-

man finns i 19 kap. 25 �.

19 kap. Utbildning p� program i gymnasies�rskolan

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser om program (211 ��),
best�mmelser om utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med

offentlig huvudman (1222 ��), och

best�mmelser om utbildning p� program vid en frist�ende gymnasie-

s�rskola (2329 ��).

Allm�nna best�mmelser om program

Nationella program

2 �

De nationella programmen i gymnasies�rskolan �r

estetiska programmet,
fordonsprogrammet,
handels- och administrationsprogrammet,
hantverksprogrammet,
hotell- och restaurangprogrammet,
industriprogrammet,
medieprogrammet, och
naturbruksprogrammet.
F�r varje nationellt program ska det finnas programm�l.

3 �

Undervisningen p� de nationella programmen ska omfatta f�ljande �m-

nen:

svenska eller svenska som andraspr�k,
engelska,
matematik,
samh�llskunskap,
religionskunskap,
naturkunskap,
idrott och h�lsa, och
estetisk verksamhet.
Dessutom ska det, f�r elever som ska erbjudas modersm�lsundervisning,

som �mne finnas modersm�l. P� estetiska programmet ska det finnas este-
tiska �mnen som �mnesblock och p� �vriga program yrkes�mnen. Det ska
ocks� finnas individuellt val och lokalt till�gg.

Den totala undervisningstiden ska vara minst 3 600 timmar. I timplaner

finns riktv�rden f�r undervisningens omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om riktv�rden f�r undervisningstiden f�r �mnen och �mnesblock
p� nationella program.

SFS 2010:800

Specialutformade program

4 �

Ett specialutformat program ska i fr�ga om utbildningens niv� mot-

svara ett nationellt program. Det kan utformas individuellt f�r en elev eller
gemensamt f�r en grupp elever.

Huvudmannen ska fastst�lla en plan f�r varje specialutformat program.

Om programmet �r avsett f�r en grupp elever, ska huvudmannen �ven fast-
st�lla programm�l.

Best�mmelserna i 3 � ska �ven till�mpas p� undervisningen p� special-

utformade program.

Beslut om program

5 �

Rektorn beslutar, efter samr�d med eleven och elevens v�rdnads-

havare, vilket nationellt eller specialutformat program som en elev ska g� p�.
En elev som har tagits emot p� ett nationellt eller ett specialutformat pro-
gram f�r, om rektorn bed�mer att eleven kan klara av det, l�sa kurser enligt
gymnasieskolans �mnesplaner.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om urval bland mottagna s�kande.

Individuella program

6 �

Ett individuellt program ska ge eleven yrkestr�ning eller verksam-

hetstr�ning eller p� annat s�tt m�ta elevens speciella utbildningsbehov. Pro-
grammet kan �ven syfta till att stimulera eleven att senare g� �ver p� ett na-
tionellt program eller ett specialutformat program.

Huvudmannen avg�r om en elev som tas emot p� ett individuellt program

ska ges yrkestr�ning eller verksamhetstr�ning.

7 �

Om eleven f�r yrkestr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att eleven kan

klara av det, utbildningen omfatta �mnena svenska, svenska som andraspr�k,
matematik, samh�llsorientering, idrott och h�lsa och estetisk verksamhet
samt yrkestr�ning och praktik.

Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av �mnen och

s�dana verksamhetsomr�den som anges i 8 �, om eleven har f�ruts�ttningar
f�r det.

8 �

Om eleven f�r verksamhetstr�ning ska, s�vida rektorn bed�mer att

eleven kan klara av det, utbildningen omfatta verksamhetsomr�dena kom-
munikation och socialt samspel, verklighetsuppfattning och omv�rlds-
kunskap, estetisk verksamhet, idrott och h�lsa samt vardagsaktiviteter. Prak-
tik f�r ocks� f�rekomma om rektorn bed�mer att det �r till nytta f�r eleven.

Rektorn f�r besluta att en elev ska l�sa en kombination av verksam-

hetsomr�den och s�dana �mnen som anges i 7 �, om eleven har f�ruts�tt-
ningar f�r det.

9 �

F�r de elever p� det individuella programmet som ska erbjudas mo-

dersm�lsundervisning ska modersm�l finnas som �mne.

SFS 2010:800

Bemyndiganden

10 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. undervisningstid ut�ver vad som f�ljer av 3 �,
2. undervisningen p� individuella program f�r elever som enligt rektors

beslut med st�d av 7 och 8 �� f�r l�sa en kombination av �mnen och verk-
samhetsomr�den,

3. avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och timplanerna, om det

beh�vs med h�nsyn till elevernas f�rm�ga, samt

4. andra begr�nsade avvikelser fr�n 3 � f�rsta och andra styckena och tim-

planerna.

Fullf�ljande av utbildning

11 �

Elever som har p�b�rjat utbildningen i gymnasies�rskolan senast un-

der det f�rsta kalenderhalv�ret det �r de fyller 20 �r f�r, utom i det fall som
avses i 23 � andra stycket, fullf�lja utbildningen hos huvudmannen under
fyra l�s�r. Detta g�ller �ven om de f�rh�llanden som l�g till grund f�r motta-
gandet �ndras under studietiden.

Det som s�gs i f�rsta stycket om r�tt att fullf�lja utbildningen g�ller �ven i

den nya hemkommunen, om eleven flyttar till en annan kommun under stu-
dietiden.

Utbildning p� program vid en gymnasies�rskola med offentlig
huvudman

Hemkommunens ansvar

12 �

F�r var och en som enligt denna lag har r�tt att g� i gymnasies�r-

skolan ska hemkommunen svara f�r att s�dan utbildning kommer till st�nd.

Denna skyldighet ska fullg�ras genom att hemkommunen anordnar gym-

nasies�rskola i den omfattning som kr�vs f�r att bereda utbildning �t alla i
kommunen som har r�tt till s�dan utbildning. Hemkommunen f�r �ven
komma �verens med en annan kommun eller med ett landsting om att n�gon
av dessa i en skolenhet med gymnasies�rskola ska ta emot elever vars gym-
nasies�rskoleutbildning hemkommunen ansvarar f�r.

Mottagande i en annan kommun

13 �

En elev har r�tt att bli mottagen i en gymnasies�rskola som anordnas

av en annan kommun �n hemkommunen, om eleven med h�nsyn till sina
personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� g� i den kommunens gymna-
sies�rskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot en s�dan elev ska
den inh�mta yttrande fr�n elevens hemkommun.

14 �

En kommun f�r �ven i andra fall �n som avses i 13 � ta emot en elev

fr�n en annan kommun i sin gymnasies�rskola efter �nskem�l av elevens
v�rdnadshavare.

SFS 2010:800

Landsting

15 �

Efter �verenskommelse med en kommun f�r ett landsting vara huvud-

man f�r utbildning p� nationella, specialutformade och individuella pro-
gram.

Erbjudande om utbildning p� nationella program

16 �

Varje kommun ska erbjuda de elever som ska g� p� ett nationellt pro-

gram ett urval av olika program. Kommunen ska str�va efter att urvalet ska
vara allsidigt.

Antalet platser p� de olika programmen ska anpassas med h�nsyn till elev-

ernas �nskem�l.

Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen

eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.

Erbjudande om utbildning p� specialutformade och individuella program

17 �

Varje kommun ska erbjuda ett specialutformat program eller ett indi-

viduellt program till de elever som ska g� p� ett s�dant program. Detsamma
g�ller den elev som har tagits emot p� ett nationellt program men har avbru-
tit studierna.

Ett s�dant erbjudande ska avse utbildning som anordnas inom kommunen

eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal.

Kommunens organisation av sin gymnasies�rskola

18 �

Varje kommun ska vid utformningen av gymnasies�rskolan beakta

vad som f�r eleverna �r �ndam�lsenligt fr�n kommunikationssynpunkt.

Varje kommun som anordnar gymnasies�rskola ska s� l�ngt det �r m�jligt

organisera gymnasies�rskolan s� att ingen elev p� grund av skolg�ngen be-
h�ver bo utanf�r det egna hemmet.

I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

f�reskrifter om st�d och service i form av boende i familjehem eller bostad
med s�rskild service f�r barn och ungdomar som beh�ver bo utanf�r f�r�ld-
rahemmet.

Placering vid en skolenhet

19 �

En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter d�r eleven

�nskar g� eller elevens v�rdnadshavare �nskar att eleven ska g�. Om den
�nskade placeringen skulle medf�ra att en annan elevs ber�ttigade krav p�
placering vid en skolenhet n�ra hemmet �sidos�tts ska dock kommunen fr�n-
g� �nskem�let och placera eleven vid en annan skolenhet inom sin gymna-
sies�rskola.

Kommunen f�r fr�ng� ett �nskem�l och placera eleven vid en annan skol-

enhet inom sin gymnasies�rskola, om den �nskade placeringen skulle med-
f�ra att betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r
kommunen.

Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet ska f� g� kvar d�r om

inte n�got annat f�ljer av andra stycket.

SFS 2010:800

Skolskjuts i hemkommunen

20 �

Elever i gymnasies�rskola med offentlig huvudman har r�tt till kost-

nadsfri skolskjuts fr�n en plats i anslutning till elevens hem till den plats d�r
utbildningen bedrivs och tillbaka, om s�dan skjuts beh�vs med h�nsyn till
f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llanden, elevens funktionsneds�ttning eller n�-
gon annan s�rskild omst�ndighet.

Denna r�tt g�ller dock inte elever som v�ljer att g� i en annan skolenhet �n

den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem eller som g�r i en annan
kommuns gymnasies�rskola med st�d av 13 eller 14 ��. I de fall d� det kan
ske utan organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter ska kommunen �ven
anordna skolskjuts i dessa fall.

Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen ska

ombes�rja att skolskjuts anordnas enligt f�rsta stycket.

Skolskjuts i en annan kommun �n hemkommunen

21 �

En elev som med st�d av 13 � g�r i en annan kommuns gymnasie-

s�rskola och som p� grund av skolg�ngen m�ste �vernatta i den kommunen
har r�tt till skolskjuts mellan den tillf�lliga bostaden och den plats d�r utbild-
ningen bedrivs under samma f�ruts�ttningar som g�ller f�r elever som �r
hemmah�rande i kommunen.

Den kommun som anordnar utbildningen ska ombes�rja att skolskjuts an-

ordnas enligt f�rsta stycket. Kommunens kostnader f�r detta ska ers�ttas av
elevens hemkommun.

Interkommunal ers�ttning

22 �

Hemkommunen ska i s�dana fall som avses i 13 � betala ers�ttning

f�r kostnaderna f�r elevens utbildning till den kommun som har tagit emot
eleven.

�ven i de fall som avses i 14 � ska hemkommunen betala ers�ttning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett s�dant fall inte kommer
�verens om annat, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer, efter ans�kan fr�n n�gon av de ber�rda kommunerna, besluta vil-
ket belopp som hemkommunen ska betala till den kommun som har tagit
emot eleven.

En kommuns skyldighet att betala ers�ttning enligt f�rsta eller andra

stycket g�ller endast f�r s�dana elever vars hemkommuner var skyldiga att
erbjuda utbildning i gymnasies�rskolan vid den tidpunkt d� utbildningen p�-
b�rjades.

Utbildning p� program vid en frist�ende gymnasies�rskola

Mottagande

23 �

Varje frist�ende skola med gymnasies�rskola ska vara �ppen f�r alla

elever som har r�tt till utbildning i en gymnasies�rskola med offentlig hu-
vudman.

SFS 2010:800

Huvudmannen beh�ver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning �t en elev

om hemkommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r eleven enligt 27 �
andra stycket.

Urval

24 �

Om det inte finns plats f�r alla s�kande till en frist�ende skola med

gymnasies�rskola, ska urvalet g�ras p� grunder som Statens skolinspektion
godk�nner.

Bidrag fr�n hemkommunen

25 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r varje elev vid

skolenheten.

Bidraget best�r av ett grundbelopp enligt 26 � och i vissa fall ett till�ggs-

belopp enligt 27 �.

26 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

1. undervisning,
2. l�rverktyg,
3. elevh�lsa,
4. m�ltider,
5. administration,
6. merv�rdesskatt, och
7. lokalkostnader.
Grundbeloppet ska best�mmas efter samma grunder som kommunen till-

l�mpar vid f�rdelning av resurser till utbildning i gymnasies�rskola som
kommunen erbjuder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om kommu-
nen inte erbjuder utbildning i gymnasies�rskolan.

27 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r elever som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d eller ska erbjudas modersm�lsundervisning.

Hemkommunen �r inte skyldig att betala till�ggsbelopp f�r en elev som �r

i behov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�-
righeter uppst�r f�r kommunen.

Skolskjuts

28 �

Hemkommunen ska anordna skolskjuts f�r elever som g�r i frist�ende

gymnasies�rskola inom kommunen under samma f�ruts�ttningar som enligt
20 � andra stycket andra meningen g�ller f�r elever som valt en annan skol-
enhet �n den d�r kommunen annars skulle ha placerat dem.

Insyn

29 �

Den kommun d�r den frist�ende skolan �r bel�gen har r�tt till insyn i

verksamheten.

SFS 2010:800

20 kap. Kommunal vuxenutbildning

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (29 ��),
best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�

(1015 ��),

best�mmelser om kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv� (16

23 ��),

best�mmelser om betyg (2431 ��),
best�mmelser om validering (32 och 33 ��), och
best�mmelser om intyg (34 och 35 ��).

Allm�nna best�mmelser

�vergripande m�l

2 �

M�let f�r den kommunala vuxenutbildningen �r att vuxna ska st�djas

och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla sina kunska-
per och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och samh�llsli-
vet samt att fr�mja sin personliga utveckling.

Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut-

s�ttningar.

De som f�tt minst utbildning ska prioriteras.

Utbildningens niv�er

3 �

Kommunerna ska tillhandah�lla kommunal vuxenutbildning.

Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial

niv�.

Utbildningens syfte

4 �

Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna s�dana kun-

skaper som de beh�ver f�r att delta i samh�lls- och arbetslivet. Den syftar
ocks� till att m�jligg�ra fortsatta studier.

Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv�

som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.

Kurser och gymnasiepo�ng

5 �

Utbildningen bedrivs i form av kurser och p� gymnasial niv� �ven i

form av ett gymnasiearbete.

P� gymnasial niv� betecknas kursernas och gymnasiearbetets omfattning

med gymnasiepo�ng.

6 �

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan n�r det g�ller utbildning p�

grundl�ggande niv� och en �mnesplan n�r det g�ller utbildning p� gymnasial
niv�.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om kursplaner, �mnesplaner och gymnasiepo�ng. S�dana f�re-

SFS 2010:800

skrifter f�r inneb�ra att kursplaner eller �mnesplaner inte ska finnas eller att
gymnasiepo�ng inte ska ber�knas f�r vissa kurser.

Avgifter

7 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna

lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r
eleverna.

Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje

elev har f�r eget bruk och f�r beh�lla som sin egendom, ska anskaffas av
eleverna sj�lva eller erbjudas mot avgifter som h�gst motsvarar huvud-
mannens anskaffningskostnader. L�rverktyg som anv�nds i utbildningen ska
i �vrigt tillhandah�llas utan kostnad f�r eleverna.

Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats.

Individuella studieplaner

8 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne-

h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av
studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om den individuella studieplanen.

R�tt att fullf�lja utbildningen

9 �

Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen.

Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra,

om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an-
nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg.

Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra

stycket ska p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r
det. Den vars utbildning p� gymnasial niv� har upph�rt enligt andra stycket
f�r p� nytt beredas s�dan utbildning, om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��.

Kommunal vuxenutbildning p� grundl�ggande niv�

Kommunens ansvar

10 �

Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i

utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut-
bildning.

Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har

r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att
delta i s�dan utbildning.

SFS 2010:800

R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv�

11 �

En vuxen har r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� fr�n

och med andra kalenderhalv�ret det �r d� han eller hon fyller 20 �r, om han
eller hon

1. �r bosatt i landet,
2. saknar s�dana kunskaper som normalt uppn�s i grundskolan, och
3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen.
Den som har r�tt att delta i utbildning enligt f�rsta stycket har r�tt att delta

i s�dan utbildning �ven i en annan kommun �n hemkommunen, om utbild-
ningen tillhandah�lls d�r.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att r�tt enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som
anges d�r.

F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av

24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska

12 �

Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun-

skaper i svenska spr�ket, f�r utbildningen tillhandah�llas p� elevens moders-
m�l eller n�got annat spr�k som eleven beh�rskar. S�dan utbildning ska
kompletteras med undervisning eller tr�ning i svenska spr�ket.

Ans�kan och mottagande

13 �

En ans�kan om att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� ska ges in

till den s�kandes hemkommun. En s�kande ska tas emot till utbildningen,
om de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda.

14 �

Om en ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvud-

man, ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvud-
mannen. Till ans�kan ska ett yttrande fogas d�r hemkommunen redovisar sin
bed�mning av om den s�kande uppfyller de villkor som anges i 11 �.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska

tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen f�r ta emot den s�kande,
�ven om hemkommunen har bed�mt att den s�kande inte har r�tt att delta i
utbildningen.

Interkommunal ers�ttning

15 �

En kommun, som i sin utbildning p� grundl�ggande niv� har en elev

som kommer fr�n en annan kommun, ska f� ers�ttning f�r sina kostnader f�r
den elevens utbildning fr�n elevens hemkommun. Detta g�ller endast om
hemkommunen har bed�mt eller, efter �verklagande av ett beslut enligt 14 �
andra stycket, beslut har meddelats att eleven har r�tt att delta i utbildningen.

SFS 2010:800

Kommunal vuxenutbildning p� gymnasial niv�

Huvudmannens ansvar

16 �

Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Hem-

kommunen ansvarar f�r att de som enligt 19 � har r�tt att delta i en ut-
bildning och �nskar delta i den, ocks� f�r det. Kommunerna ska str�va efter
att d�rut�ver erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och behov.

17 �

Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p�

gymnasial niv� och aktivt verka f�r att vuxna i kommunen deltar i s�dan ut-
bildning.

18 �

Ett landsting f�r tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� inom

omr�dena naturbruk och omv�rdnad. Efter �verenskommelse med en kom-
mun f�r landstinget tillhandah�lla utbildning p� gymnasial niv� �ven inom
andra omr�den.

R�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv�

19 �

En vuxen som �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� en-

ligt 20 � och som har en examen fr�n ett yrkesprogram i gymnasieskolan en-
ligt 16 kap. 27 � men inte uppn�tt grundl�ggande beh�righet till h�gskole-
studier har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� i syfte att uppn� en s�-
dan beh�righet.

Den som har r�tt att delta i utbildning p� gymnasial niv� enligt f�rsta

stycket har r�tt att delta i s�dan utbildning i en annan kommun �n sin hem-
kommun eller ett landsting om utbildningen finns d�r och inte erbjuds av
hemkommunen. I ett s�dant fall �r hemkommunen skyldig att ers�tta den
mottagande kommunens kostnader. Best�mmelserna i 15 kap. 32 � ska till-
l�mpas n�r det g�ller ungdomar till och med f�rsta kalenderhalv�ret det �r de
fyller 20 �r.

Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv�

20 �

En vuxen �r beh�rig att delta i utbildning p� gymnasial niv� fr�n och

med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 20 �r, om han eller
hon

1. �r bosatt i landet,
2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,
3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen, och
4. i �vrigt uppfyller f�reskrivna villkor.
Beh�rig �r ocks� den som �r yngre �n vad som anges i f�rsta stycket, men

har slutf�rt utbildning p� ett nationellt program i gymnasieskolan eller lik-
v�rdig utbildning och uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor. Regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om att beh�righet
enligt f�rsta stycket ska intr�da tidigare �n vad som anges d�r.

F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av

24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

SFS 2010:800

Ans�kan

21 �

En ans�kan om att delta i utbildning p� gymnasial niv� ska ges in till

den s�kandes hemkommun.

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman ska

hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen. Till
ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen �tar
sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett yttrande be-
h�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till en tidigare �verenskommelse.

�tagande att svara f�r kostnaderna ska alltid l�mnas om den s�kande med

h�nsyn till sina personliga f�rh�llanden har s�rskilda sk�l att f� delta i utbild-
ning hos en annan huvudman. Ett �tagande g�ller �ven om den s�kande d�r-
efter byter hemkommun.

Mottagande

22 �

Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar

om den s�kande ska tas emot till utbildningen.

Hemkommunen ska ta emot en s�kande om de beh�righetsvillkor som

anges i 20 � �r uppfyllda.

En kommun ska ta emot en beh�rig s�kande fr�n en annan kommun och

ett landsting ska ta emot en beh�rig s�kande, om hemkommunen har �tagit
sig eller, efter �verklagande enligt 28 kap. 12 �, ska �ta sig att svara f�r kost-
naderna f�r den s�kandes utbildning.

Antagning

23 �

Den huvudman som anordnar utbildning p� gymnasial niv� beslutar

om en s�kande ska antas till utbildningen. Detta g�ller inte en s�kande som
avses i 19 �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om urval bland mottagna s�kande.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

24 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

25 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs och efter genomf�rt gymnasie-

arbete.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning och om gymnasiearbetet i �vrigt.
S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser.

26 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D och E. H�gsta

SFS 2010:800

betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt re-
sultat betecknas med F.

27 �

Betyg p� kurser i utbildning p� grundl�ggande niv� ska grundas p� en

bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�llande till s�v�l uppst�llda kun-
skapsm�l i kursplaner som betygskriterier. Betyg p� kurser i utbildning p�
gymnasial niv� ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�rh�l-
lande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i �mnesplaner som kunskapskrav.

Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs i utbildning p� grundl�ggande ni-

v� d�r betyg ska s�ttas. Kunskapskrav ska finnas f�r varje kurs i utbildning
p� gymnasial niv� d�r betyg ska s�ttas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om betygskriterier och kunskapskrav.

28 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka betygskriterier eller kunskapskrav eller fr�n enstaka delar av s�dana
kriterier eller krav. Med s�rskilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra
liknande personliga f�rh�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r
ett direkt hinder f�r att eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst krite-
rium eller n� ett visst kunskapskrav. De kriterier eller krav som r�r s�kerhet
och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�reskrifter
ska dock alltid uppfyllas.

29 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en

kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur-
sen.

Pr�vning

30 �

Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n kommunal vuxenut-

bildning ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning i alla kurser som det s�tts
betyg p� och i gymnasiearbete. Detta g�ller �ven den som tidigare har f�tt
betyg p� kursen eller gymnasiearbetet. Den som �r elev i gymnasieskolan f�r
dock inte genomg� pr�vning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven
har f�tt minst betyget E p� kursen eller gymnasiearbetet.

Pr�vning f�r g�ras bara hos en huvudman som anordnar den aktuella kur-

sen eller, n�r det g�ller gymnasiearbete, utbildning inom det kun-
skapsomr�de som gymnasiearbetet avser.

Med pr�vning i en kurs avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande

till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner eller �mnesplaner som betygs-
kriterier respektive kunskapskrav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om pr�vning.

31 �

Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom-

f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget
s�ttas av rektorn.

SFS 2010:800

Validering

32 �

En elev i kommunal vuxenutbildning kan f� sina kunskaper och sin

kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r en
strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnande
av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
f�rv�rvats.

Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra

f�rfattningar.

33 �

Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali-

dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i
3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om validering.

Intyg

34 �

Den som genomg�tt en kurs i kommunal vuxenutbildning och vill f�

sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg.

Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f�

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser.

35 �

Rektorn utf�rdar intyg.

Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l-

ler �ven f�r intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om intyg.

21 kap. S�rskild utbildning f�r vuxna

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (29 ��),
best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�

(1012 ��),

best�mmelser om s�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv� (13

16 ��),

best�mmelser om betyg (1720 ��),
best�mmelser om validering (21 och 22 ��), och
best�mmelser om intyg (23 och 24 ��).

100

SFS 2010:800

Allm�nna best�mmelser

�vergripande m�l

2 �

M�let f�r den s�rskilda utbildningen f�r vuxna �r att vuxna med ut-

vecklingsst�rning ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�j-
lighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin
st�llning i arbets- och samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveck-
ling.

Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut-

s�ttningar.

De som f�tt minst utbildning ska prioriteras.
Av 29 kap. 8 � f�ljer att det som i denna lag s�gs om personer med ut-

vecklingsst�rning ska g�lla ocks� f�r vissa andra vuxna.

Utbildningens niv�er

3 �

Kommunerna ska tillhandah�lla s�rskild utbildning f�r vuxna.

Utbildningen ska tillhandah�llas p� grundl�ggande niv� och gymnasial

niv�.

Utbildningens syfte

4 �

Utbildning p� grundl�ggande niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p�

en niv� som motsvarar den som utbildningen i grunds�rskolan ska ge.

Utbildning p� gymnasial niv� syftar till att ge vuxna kunskaper p� en niv�

som motsvarar den som utbildningen p� nationella eller specialutformade
program i gymnasies�rskolan ska ge.

Kurser

5 �

Utbildningen bedrivs i form av kurser.

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om kursplaner.

Avgifter

6 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det f�r dock f�rekomma enstaka in-

slag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r eleverna.

Huvudmannen f�r best�mma att b�cker och andra l�rverktyg, som varje

Avgifter f�r inte tas ut i samband med ans�kan om plats.

Ans�kan, mottagande och antagning

7 �

En ans�kan om att delta i utbildning ska ges in till den s�kandes hem-

kommun.

101

SFS 2010:800

Om ans�kan avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman,

ska hemkommunen skyndsamt s�nda ans�kan vidare till den huvudmannen.
Till ans�kan ska fogas ett yttrande av vilket det framg�r om hemkommunen
�tar sig att svara f�r kostnaderna f�r den s�kandes utbildning. Ett s�dant
yttrande beh�vs inte om det �r on�digt med h�nsyn till tidigare �verenskom-
melse.

Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den s�kande ska

tas emot till utbildningen. En huvudman �r skyldig att till sin utbildning ta
emot s�kande som kommer fr�n andra kommuner, om hemkommunerna har
�tagit sig att svara f�r kostnaderna f�r deras utbildning.

Den huvudman som anordnar en utbildning p� gymnasial niv� beslutar

om en s�kande ska antas till utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om urval bland mottagna s�kande till utbildning p� gymnasial
niv�.

Individuella studieplaner

8 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska inne-

h�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad omfattning av
studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om den individuella studieplanen.

R�tt att fullf�lja utbildningen

9 �

Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen.

Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra om

eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller annars
inte g�r tillfredsst�llande framsteg.

Den vars utbildning p� grundl�ggande niv� har upph�rt enligt andra

Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��.

S�rskild utbildning f�r vuxna p� grundl�ggande niv�

Kommunens ansvar

10 �

Hemkommunen ansvarar f�r att de som enligt 11 � har r�tt att delta i

utbildning p� grundl�ggande niv� och �nskar det, ocks� f�r delta i s�dan ut-
bildning.

Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� de vuxna i kommunen som har

r�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv� och f�r att motivera dem att
delta i s�dan utbildning.

102

SFS 2010:800

R�tt att delta i utbildning p� grundl�ggande niv�

11 �

En vuxen med utvecklingsst�rning har r�tt att delta i utbildning p�

grundl�ggande niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon
fyller 20 �r, om han eller hon

1. �r bosatt i landet,
2. saknar s�dana kunskaper som utbildningen i grunds�rskolan syftar till

att ge, och

3. har f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen.
F�rsta stycket g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av 24 kap. 10 �

framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

Utbildning p� ett annat spr�k �n svenska

12 �

Om en elev i utbildning p� grundl�ggande niv� har bristf�lliga kun-

S�rskild utbildning f�r vuxna p� gymnasial niv�

Huvudmannens ansvar

13 �

Varje kommun ska erbjuda utbildning p� gymnasial niv�. Kommu-

nerna ska str�va efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfr�gan och
behov.

14 �

Varje kommun ska informera om m�jligheterna till utbildning p�

gymnasial niv� och aktivt verka f�r att de vuxna i kommunen som �r beh�ri-
ga deltar i s�dan utbildning.

15 �

Ett landsting f�r efter �verenskommelse med en kommun till-

handah�lla utbildning p� gymnasial niv�.

Beh�righet till utbildning p� gymnasial niv�

16 �

En vuxen med utvecklingsst�rning �r beh�rig att delta i utbildning p�

gymnasial niv� fr�n och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon
fyller 20 �r, om han eller hon

har slutf�rt utbildning i gymnasies�rskolan eller likv�rdig utbildning och
uppfyller �vriga beh�righetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om beh�righetsvillkor.

F�rsta och andra styckena g�ller inte intagna i kriminalv�rdsanstalt. Av

24 kap. 10 � framg�r att Kriminalv�rden ansvarar f�r deras utbildning.

103

SFS 2010:800

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

17 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

Betygss�ttning

18 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs, dock inte p� kurser som mot-

svarar tr�ningsskolan inom grunds�rskolan.

Inom den del av s�rskild utbildning f�r vuxna som motsvarar tr�nings-

skolan ska, i st�llet f�r betyg, ett intyg om att eleven har deltagit i kursen ut-
f�rdas efter avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

ytterligare f�reskrifter om betygss�ttning. S�dana f�reskrifter f�r inneb�ra
att betyg inte ska s�ttas p� vissa kurser.

19 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D eller E anv�ndas.

H�gsta betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. F�r den elev som
inte uppn�r betyget E utf�rdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen.

20 �

Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r-

h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier.

Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs d�r betyg ska s�ttas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar f�-

reskrifter om betygskriterier.

Validering

21 �

En elev i s�rskild utbildning f�r vuxna kan f� sina kunskaper och sin

Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra

f�rfattningar.

22 �

Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali-

dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i
3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om validering.

Intyg

23 �

Den som genomg�tt en kurs i s�rskild utbildning f�r vuxna och vill f�

sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett intyg.
I 18 � andra stycket och 19 � finns best�mmelser om att intyg ska utf�rdas i
vissa andra fall.

104

SFS 2010:800

Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f�

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter vissa kurser.

24 �

Rektorn utf�rdar intyg.

Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l-

ler �ven f�r intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om intyg.

22 kap. Utbildning i svenska f�r invandrare

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns

allm�nna best�mmelser (217 ��),
best�mmelser om betyg (1825 ��),
best�mmelser om validering (26 och 27 ��), och
best�mmelser om intyg (28 och 29 ��).

Allm�nna best�mmelser

�vergripande m�l

2 �

M�let f�r utbildning i svenska f�r invandrare �r att vuxna invandrare

ska st�djas och stimuleras i sitt l�rande. De ska ges m�jlighet att utveckla
sina kunskaper och sin kompetens i syfte att st�rka sin st�llning i arbets- och
samh�llslivet samt att fr�mja sin personliga utveckling.

Utg�ngspunkten f�r utbildningen ska vara den enskildes behov och f�rut-

s�ttningar.

Utbildningens syfte

3 �

Utbildningen syftar till att ge vuxna invandrare grundl�ggande kunska-

per i svenska spr�ket.

Utbildningen syftar ocks� till att ge vuxna invandrare som saknar grund-

l�ggande l�s- och skrivf�rdigheter m�jlighet att f�rv�rva s�dana f�rdigheter.
L�s- och skrivinl�rningen f�r ske p� elevens modersm�l eller n�got annat
spr�k som eleven beh�rskar.

Kurser

4 �

Utbildningen bedrivs i form av kurser.

F�r varje kurs ska det finnas en kursplan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om kursplaner.

105

SFS 2010:800

Avgifter

5 �

Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte n�got annat f�ljer av denna

lag eller av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 3 kap. 21 �. Det f�r
dock f�rekomma enstaka inslag som kan medf�ra en obetydlig kostnad f�r
eleverna.

Eleverna ska utan kostnad ha tillg�ng till b�cker och andra l�rverktyg som

beh�vs f�r en tidsenlig utbildning. Huvudmannen f�r dock besluta att elev-
erna ska h�lla sig med enstaka egna l�rverktyg.

Utbildningens omfattning

6 �

Utbildningen ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta

minst 15 timmars undervisning i veckan. Undervisningens omfattning f�r
dock minskas om eleven beg�r det och huvudmannen finner att det �r f�ren-
ligt med utbildningens syfte.

Samverkan med arbetslivet

7 �

Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsf�rmedlingen verka f�r att

eleven ges m�jligheter att �va det svenska spr�ket i arbetslivet och att utbild-
ning i svenska f�r invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som

arbetslivsorientering,
validering,
praktik, eller
annan utbildning.
Huvudmannen ska ocks� verka f�r att utbildning i svenska f�r invandrare

kan bedrivas under tid f�r vilken eleven f�r ers�ttning fr�n sjukf�rs�kringen
enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring och f�r att utbildningen kan
kombineras med aktiviteter som erbjuds inom h�lso- och sjukv�rden.

8 �

Utbildningen ska kunna kombineras med f�rv�rvsarbete.

9 �

Huvudmannen ska samr�da med den ber�rda arbetsgivaren och den

lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren �r bunden till genom
kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i utbildningen och utbild-
ningens f�rl�ggning.

Individuella studieplaner

10 �

F�r varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska

inneh�lla uppgifter om den enskildes utbildningsm�l och planerad om-
fattning av studierna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om den individuella studieplanen.

Kommunens ansvar

11 �

Hemkommunen �r skyldig att se till att utbildning i svenska f�r in-

vandrare erbjuds dem som enligt 13 � har r�tt att delta i utbildningen.

106

SFS 2010:800

Utbildningen ska finnas tillg�nglig s� snart som m�jligt efter det att en r�tt

till utbildning i svenska f�r invandrare intr�tt. Om det inte finns s�rskilda
sk�l ska utbildningen kunna p�b�rjas inom tre m�nader.

12 �

Varje kommun ska aktivt verka f�r att n� dem i kommunen som har

r�tt till utbildningen och f�r att motivera dem att delta i utbildningen.

R�tt att delta

13 �

En person har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r invandrare fr�n

och med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r, om han el-
ler hon

1. �r bosatt i landet, och
2. saknar s�dana grundl�ggande kunskaper i svenska spr�ket som ut-

bildningen syftar till att ge.

En finl�ndsk medborgare som stadigvarande arbetar i kommunen men �r

bosatt i Finland n�ra gr�nsen till Sverige och saknar s�dana grundl�ggande
kunskaper i svenska spr�ket som utbildningen syftar till att ge, har fr�n och
med andra kalenderhalv�ret det �r han eller hon fyller 16 �r ocks� r�tt att
delta i utbildning i svenska f�r invandrare.

14 �

Den som har s�dana kunskaper i det danska eller norska spr�ket att

grundl�ggande svenskundervisning inte kan anses n�dv�ndig har inte r�tt att
delta i utbildningen.

Mottagande

15 �

Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till utbildningen.

R�tt att fullf�lja utbildningen

16 �

Den som har antagits till en kurs har r�tt att fullf�lja kursen.

Huvudmannen f�r dock besluta att utbildningen p� kursen ska upph�ra,

om eleven saknar f�ruts�ttningar att tillgodog�ra sig utbildningen eller an-
nars inte g�r tillfredsst�llande framsteg.

Utbildningen f�r avbrytas �ven enligt best�mmelserna i 5 kap. 1720 ��.

17 �

Den f�r vilken utbildningen har upph�rt enligt 16 � andra stycket el-

ler som frivilligt avbrutit utbildningen ska p� nytt beredas s�dan utbildning
om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

Betyg

Till�mpliga best�mmelser

18 �

Allm�nna best�mmelser om betyg och betygss�ttning finns i 3 kap.

1321 ��.

107

SFS 2010:800

Betygss�ttning

19 �

Betyg ska s�ttas p� varje avslutad kurs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om betygss�ttning.

20 �

Som betyg ska n�gon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F anv�n-

das. Betyg f�r godk�nda resultat betecknas med A, B, C, D eller E. H�gsta
betyg betecknas med A och l�gsta betyg med E. Betyg f�r icke godk�nt
resultat betecknas med F.

21 �

Betyg ska grundas p� en bed�mning av elevens kunskaper i f�r-

h�llande till s�v�l uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier.

Betygskriterier ska finnas f�r varje kurs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

f�reskrifter om betygskriterier.

22 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r det vid betygss�ttningen bortses fr�n

enstaka betygskriterier eller fr�n enstaka delar av betygskriterier. Med s�r-
skilda sk�l avses funktionsneds�ttning eller andra liknande personliga f�r-
h�llanden som inte �r av tillf�llig natur och som utg�r ett direkt hinder f�r att
eleven ska kunna uppfylla kraven f�r ett visst kriterium. De kriterier som r�r
s�kerhet och de som h�nvisar till lagar, f�rordningar eller myndigheters f�re-
skrifter ska dock alltid uppfyllas.

23 �

Om det saknas underlag f�r bed�mning av en elevs kunskaper i en

kurs p� grund av elevens bristande deltagande, ska betyg inte s�ttas p� kur-
sen.

Pr�vning

24 �

Den som �r bosatt i landet och vill ha betyg fr�n utbildning i svenska

f�r invandrare ska ha m�jlighet att genomg� pr�vning. Detta g�ller �ven den
som tidigare har f�tt betyg p� kursen.

Pr�vning f�r g�ras endast hos en huvudman som anordnar den aktuella

kursen.

Med pr�vning avses en bed�mning av kunskaper i f�rh�llande till s�v�l

uppst�llda kunskapsm�l i kursplaner som betygskriterier.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om pr�vning.

25 �

Pr�vningen ska g�ras av en eller flera l�rare. Om pr�vningen genom-

f�rs av tv� eller flera l�rare och dessa inte kan enas om ett betyg ska betyget
s�ttas av rektorn.

Validering

26 �

En elev i utbildning i svenska f�r invandrare kan f� sina kunskaper

och sin kompetens validerade. Med validering avses en process som inneb�r
en strukturerad bed�mning, v�rdering och dokumentation samt ett erk�nnan-

108

SFS 2010:800

de av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
f�rv�rvats.

Rektorn ska verka f�r att valideringen sker i enlighet med lag och andra

f�rfattningar.

27 �

Den som f�r sina kunskaper och sin kompetens bed�mda vid en vali-

dering ska ha m�jlighet att f� dessa dokumenterade skriftligt. Vad som s�gs i
3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�ller �ven en slutf�rd
validering.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar yt-

terligare f�reskrifter om validering.

Intyg

28 �

Den som genomg�tt en kurs i utbildning i svenska f�r invandrare och

vill f� sina kunskaper dokumenterade p� annat s�tt �n genom betyg ska f� ett
intyg.

Huvudmannen ansvarar f�r att eleverna informeras om m�jligheten att f�

ett intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att intyg alltid ska utf�rdas efter viss utbildning.

29 �

Rektorn utf�rdar intyg.

Vad som s�gs i 3 kap. 19 och 20 �� om r�ttelse och �ndring av betyg g�l-

ler �ven f�r intyg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar

ytterligare f�reskrifter om intyg.

23 kap. Entreprenad och samverkan

Entreprenad

1 �

Kommuner, landsting och enskilda huvudm�n f�r enligt be-

st�mmelserna i detta kapitel med bibeh�llet huvudmannaskap sluta avtal
med en enskild fysisk eller juridisk person om att utf�ra uppgifter inom ut-
bildning eller annan verksamhet enligt denna lag (entreprenad).

De best�mmelser som finns f�r en utbildning eller en annan verksamhet

enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel g�lla �ven
vid entreprenad.

2 �

Inom f�rskolan, f�rskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen-

utbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i svenska f�r invandrare
eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. f�r uppgifter �ver-
l�mnas p� entreprenad.

3 �

Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasie-

s�rskolan f�r uppgifter som inte �r h�nf�rliga till undervisningen �verl�mnas
p� entreprenad.

109

SFS 2010:800

4 �

Inom gymnasieskolan f�r uppgifter som avser undervisning i karakt�r-

s�mnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil �verl�mnas p� entre-
prenad.

Inom grundskolan, grunds�rskolan, gymnasieskolan och gymnasies�r-

skolan f�r en enskild huvudman �verl�mna uppgifter som avser moders-
m�lsundervisning p� entreprenad.

5 �

Om det finns s�rskilda sk�l f�r regeringen efter ans�kan av en kom-

mun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra fall �n som anges i
2 och 4 �� medge att kommunen, landstinget eller den enskilde huvudman-
nen f�r �verl�mna �t n�gon annan att bedriva undervisning inom skolv�sen-
det p� entreprenad.

6 �

Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman �verl�mnar

uppgiften att bedriva undervisning p� entreprenad, f�r kommunen, lands-
tinget eller den enskilde huvudmannen �verl�mna den myndighetsut�vning
som h�r till en l�rares undervisningsuppgift.

Kommunen eller landstinget f�r n�r det g�ller kommunal vuxenutbildning

och s�rskild utbildning f�r vuxna �verl�mna �ven den myndighetsut�vning
som h�r till rektorns uppgifter. Kommunen f�r ocks� �verl�mna s�dan myn-
dighetsut�vning n�r det g�ller utbildning i svenska f�r invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om begr�nsningar n�r det g�ller �verl�mnande av rektorsuppgif-
ter som innefattar myndighetsut�vning.

7 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om entreprenader enligt 2 � och om s�dan under-
visning p� entreprenad som avses i 4 och 5 ��.

Samverkan

8 �

En kommun f�r sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta

�ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan, fritidshemmet,
kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna, utbildning i
svenska f�r invandrare eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i
25 kap.

En kommun f�r ocks� sluta avtal med ett landsting om att detta ska ta �ver

ansvaret f�r kommunens uppgifter inom kommunal vuxenutbildning och
s�rskild utbildning f�r vuxna.

9 �

En kommun f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r s�dana medicin-

ska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till ett landsting, om kommunen
och landstinget �r �verens om detta. P� samma s�tt f�r ett landsting �verl�ta
ansvaret till en kommun.

Staten eller en enskild f�r som huvudman �verl�ta ansvaret f�r de medi-

cinska insatser som anges i 2 kap. 2528 �� till en kommun eller ett lands-
ting, om huvudmannen och kommunen eller landstinget �r �verens om detta.

10 �

Staten f�r som huvudman f�r sameskolan, efter avtal med en kom-

mun, ta �ver ansvaret f�r kommunens uppgifter inom f�rskolan.

110

SFS 2010:800

24 kap. S�rskilda utbildningsformer

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

internationella skolor (27 ��),
utbildning vid s�rskilda ungdomshem (8 och 9 ��),
utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt (10 �),
utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r in-

vandrare (1115 ��),

utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan mot-

svarande institution (1619 ��),

utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats (2022 ��),
annat s�tt att fullg�ra skolplikten (2325 ��), och
bemyndiganden (26 �).

Internationella skolor

Grundskoleniv�

2 �

Den som har skolplikt och som f�r endast en kortare tid �r bosatt i Sve-

rige eller har andra s�rskilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p�
grundskoleniv� f�r fullg�ra sin skolplikt i en godk�nd s�dan skola. Detta
g�ller dock inte s�dana barn som avses i 7 kap. 5 och 6 ��. Statens skolin-
spektion pr�var fr�gor om godk�nnande av internationella skolor p� grund-
skoleniv�.

Med internationell skola p� grundskoleniv� avses en skola med enskild

huvudman som har en annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i
grundskolan. F�r godk�nnande kr�vs att skolans utbildning som helhet be-
traktad �r likv�rdig med grundskolans. Utbildningen ska f�rmedla kunskaper
och f�rdigheter som underl�ttar fortsatt skolg�ng utomlands. Undervisning i
svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ska ges i den omfattning som
de elever som �r bosatta i Sverige f�r kortare tid beh�ver.

Regeringen f�r besluta att en internationell skola p� grundskoleniv� f�r ta

emot andra barn �n s�dana som avses i f�rsta stycket f�r att de ska fullg�ra
skolplikten vid skolan.

3 �

Huvudmannen f�r en godk�nd internationell skola p� grundskoleniv�

ska av Statens skolinspektion f�rklaras ber�ttigad till s�dant bidrag som av-
ses i 4 � om

1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter-

nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska
f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig,

2. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de all-

m�nna m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska
skolv�sendet,

3. elever som har sv�righeter i skolarbetet erbjuds s�rskilt st�d,
4. eleverna erbjuds s�dan elevh�lsa som avser medicinska insatser som

ska erbjudas inom grundskolan,

5. elevavgiften �r sk�lig med h�nsyn till rimliga kostnader f�r verk-

samheten, bidrag och omst�ndigheterna i �vrigt,

111

SFS 2010:800

6. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 4 �, med undantag f�r s�-

dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska eller ekono-
miska sv�righeter att ta emot f�r skolan,

7. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p�

grunder som Skolinspektionen godk�nner,

8. v�rdnadshavare och elever ges tydlig information om den interna-

tionella skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta studier utomlands och
om vad utbildning vid en internationell skola kan inneb�ra vid fortsatt skol-
g�ng i det svenska skolv�sendet, och

9. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter

som avser internationella skolor p� grundskoleniv�.

Skolinspektionen ska i beslutet om r�tt till bidrag ange det h�gsta antal

elever som �r folkbokf�rda i Sverige som omfattas av huvudmannens bi-
dragsr�tt.

4 �

Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r en god-

k�nd internationell skola f�r en elev som enligt 2 � f�r fullg�ra sin skolplikt
d�r, om eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbi-
drag f�r eleven.

Bidraget ska l�mnas fr�n och med h�stterminen det �r eleven fyller sex �r

och best�mmas med h�nsyn till skolans �tagande och elevens behov efter
samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning av resurser till de
egna grundskolorna. Har en elev ett omfattande behov av s�rskilt st�d, �r
kommunen inte skyldig att l�mna bidrag f�r det s�rskilda st�det, om bety-
dande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter uppst�r f�r kommunen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i andra stycket, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r en elev som
har tagits emot i en internationell skola p� grundskoleniv�.

Om inte kommunen och skolan har kommit �verens om n�got annat, ska

bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar den 1 ja-
nuari.

Gymnasieniv�

5 �

Om en internationell skola erbjuder gymnasial utbildning som har en

annan internationell inriktning �n den som f�r finnas i gymnasieskolan eller
om skolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaure-
ate (internationell skola p� gymnasieniv�), ska Statens skolinspektion f�rkla-
ra huvudmannen ber�ttigad till s�dant bidrag som avses i 6 � om

1. utbildningen f�ljer ett annat lands l�roplan och kursplaner eller en inter-

nationell l�roplan och internationella kursplaner med anpassning till svenska
f�rh�llanden i den utstr�ckning som �r rimlig,

2. utbildningen som helhet �r likv�rdig med utbildningen i gymnasie-

skolan,

3. utbildningens allm�nna m�l och v�rdegrund inte strider mot de allm�n-

na m�l och den v�rdegrund som g�ller f�r utbildning inom det svenska skol-
v�sendet,

4. utbildningen f�rmedlar kunskaper som underl�ttar fortsatta studier ut-

omlands,

112

SFS 2010:800

5. undervisning i svenska spr�ket och om svenska f�rh�llanden ges i den

omfattning som beh�vs f�r de elever som under kortare tid �r bosatta i Sve-
rige,

6. elever som avses i 6 � f�rsta stycket som har sv�righeter i skolarbetet

erbjuds s�rskilt st�d,

7. elever som avses i 6 � f�rsta stycket erbjuds s�dan elevh�lsa som avser

medicinska insatser som ska erbjudas elever i gymnasieskolan,

8. elevavgiften f�r elever som avses i 6 � f�rsta stycket �r sk�lig med h�n-

syn till rimliga kostnader f�r verksamheten, bidrag och omst�ndigheterna i
�vrigt,

9. skolan �r �ppen f�r alla elever som avses i 6 � f�rsta stycket, med un-

dantag f�r s�dana elever som det skulle medf�ra betydande organisatoriska
eller ekonomiska sv�righeter att ta emot f�r skolan,

10. urvalet, om det inte finns platser till alla beh�riga s�kande, g�rs p�

grunder som Skolinspektionen godk�nner,

11. s�dana elever som avses i 6 � f�rsta stycket och deras v�rdnadshavare

ges tydlig information om skolans inneh�ll och inriktning mot fortsatta stu-
dier utomlands och om vad utbildning vid en internationell skola p� gymna-
sieniv� kan inneb�ra vid fortsatt utbildning i Sverige, och

12. skolan f�ljer �vriga best�mmelser i denna lag och i andra f�reskrifter

som avser internationella skolor p� gymnasieniv�.

Skolinspektionen ska, f�r annan utbildning �n s�dan som leder fram till

International Baccalaureate, i beslutet om r�tt till bidrag ange vilket natio-
nellt program utbildningen ska j�mst�llas med i bidragsh�nseende. I beslutet
ska Skolinspektionen �ven ange det h�gsta antal elever som �r folkbokf�rda
i Sverige som omfattas av huvudmannens bidragsr�tt.

6 �

Elevens hemkommun ska l�mna bidrag till huvudmannen f�r den inter-

nationella skolan f�r en elev som genomg�r s�dan utbildning som avses i 5 �
om

1. eleven �r folkbokf�rd i Sverige eller kommunen f�r s�rskilt statsbidrag

f�r eleven,

2. eleven antingen f�r en kortare tid �r bosatt i Sverige eller har andra s�r-

skilda sk�l att f� utbildning i en internationell skola p� gymnasieniv�, och

3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven gymnasieutbildning vid

den tidpunkt d� utbildningen b�rjade.

Bidraget enligt f�rsta stycket ska uppg� till det belopp som hem-

kommunen och den internationella skolan kommer �verens om. Regeringen
eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om
vilket belopp som elevernas hemkommuner ska betala enligt f�rsta stycket
om dessa och huvudmannen f�r den internationella skolan inte kommer
�verens om beloppet.

F�r en elev som har ett omfattande behov av s�rskilt st�d ska kommunen,

ut�ver vad som f�ljer av andra stycket, l�mna ett extra bidrag. Bidraget ska
motsvara huvudmannens kostnader f�r det extra st�det under f�ruts�ttning
att motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven g�tt i en av kom-
munen erbjuden gymnasieutbildning. Kommunen beh�ver dock inte l�mna
extra bidrag om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter
uppst�r f�r kommunen.

113

SFS 2010:800

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om hur kommunens bidrag ska best�mmas i st�llet f�r det som
anges i andra och tredje styckena, om statsbidrag l�mnas till kommunen f�r
en elev som har tagits emot i en internationell skola p� gymnasieniv�.

Om inte kommunen och huvudmannen har kommit �verens om n�got an-

nat, ska bidraget ber�knas f�r ett bidrags�r i s�nder. Varje bidrags�r b�rjar
den 1 januari.

Insyn

7 �

Den kommun d�r den internationella skolan �r bel�gen har r�tt till in-

syn i skolans verksamhet.

Utbildning vid s�rskilda ungdomshem

Utbildning f�r skolpliktiga

8 �

Under vistelse i ett s�dant hem som avses i 12 � lagen (1990:52) med

s�rskilda best�mmelser om v�rd av unga (s�rskilt ungdomshem) ska skol-
pliktiga barn, som inte l�mpligen kan fullg�ra sin skolplikt p� annat s�tt,
fullg�ra den genom att delta i utbildning vid hemmet.

Utbildningen ska anordnas genom f�rsorg av huvudmannen f�r hemmet.

Den ska med n�dv�ndiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan el-
ler i f�rekommande fall grunds�rskolan eller specialskolan.

Utbildning f�r icke skolpliktiga

9 �

Den som inte l�ngre �r skolpliktig och vistas i ett hem som avses i 8 �

f�rsta stycket och som inte l�mpligen kan fullg�ra skolg�ng p� annat s�tt ska
genom huvudmannens f�rsorg ges m�jlighet att delta i kompletterande ut-
bildning p� grundskoleniv� eller motsvarande eller i utbildning som motsva-
rar s�dan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller gymnasies�rskolan.

Utbildning f�r intagna i kriminalv�rdsanstalt

10 �

F�r intagna i kriminalv�rdsanstalt f�r det anordnas utbildning som

motsvarar kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna samt
utbildning i svenska f�r invandrare. F�r s�dan utbildning ansvarar Kriminal-
v�rden.

Utbildning vid folkh�gskola som motsvarar utbildning i svenska f�r
invandrare

11 �

Den som enligt 22 kap. 13 � har r�tt att delta i utbildning i svenska f�r

invandrare har r�tt att i st�llet delta i en folkh�gskolas utbildning som mot-
svarar utbildning i svenska f�r invandrare, om

1. folkh�gskolan enligt s�dana f�reskrifter som har meddelats med st�d av

29 kap. 24 � har getts r�tt att s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda be-
tyg och intyg, och

114

SFS 2010:800

2. folkh�gskolan har f�rklarat sig ha f�r avsikt att ta emot den s�kande till

utbildningen.

12 �

Vad som s�gs i 22 kap. 210, 13, 14, 16 och 17 �� om utbildning i

svenska f�r invandrare g�ller ocks� en folkh�gskolas motsvarande ut-
bildning som en person �r beh�rig att delta i enligt 14 �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att �ven andra best�mmelser i lagen ska g�lla f�r s�dan ut-
bildning.

13 �

Den som vill delta i en folkh�gskolas utbildning som motsvarar ut-

bildning i svenska f�r invandrare enligt best�mmelserna i detta kapitel ska
anm�la detta till sin hemkommun.

14 �

Kommunen ska i samband med ett beslut om mottagande enligt

22 kap. 15 � f�rklara eleven beh�rig att delta i utbildning i folkh�gskola som
motsvarar utbildning i svenska f�r invandrare om

1. de villkor som anges i 11 � �r uppfyllda, och
2. anm�lan har l�mnats enligt 13 �.

15 �

En folkh�gskola som till sin utbildning i svenska f�r invandrare har

antagit en elev som har f�rklarats beh�rig att delta i utbildningen enligt 14 �,
har r�tt till ers�ttning f�r kostnaden f�r elevens utbildning fr�n elevens hem-
kommun.

Ers�ttningen ska best�mmas med h�nsyn till folkh�gskolans �tagande och

elevens behov och p� samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdel-
ning av resurser till sin egen utbildning i svenska f�r invandrare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om ers�ttningens storlek och under vilken tid som ers�ttning f�r
l�mnas.

Utbildning f�r barn och elever som v�rdas p� sjukhus eller annan
motsvarande institution

Utbildning som motsvarar f�rskola, f�rskoleklass och fritidshem

16 �

Om ett barn v�rdas p� sjukhus eller n�gon annan institution, ska hu-

vudmannen f�r institutionen svara f�r att barnet f�r tillf�lle att delta i utbild-
ning som s� l�ngt det �r m�jligt motsvarar den som erbjuds i f�rskola, f�r-
skoleklass eller fritidshem.

S�rskild undervisning

17 �

F�r s�dana elever i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, sam-

eskolan, gymnasieskolan och gymnasies�rskolan som p� grund av sjukdom
eller liknande sk�l under en l�ngre tid inte kan delta i vanligt skolarbete och
som v�rdas p� sjukhus eller en motsvarande institution ska s�rskild under-
visning anordnas p� sjukhuset eller institutionen. S�dan undervisning ska s�
l�ngt det �r m�jligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

115

SFS 2010:800

18 �

S�rskild undervisning enligt 17 � ska inte ges en elev om den l�kare

som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det.

Huvudman

19 �

S�rskild undervisning enligt 17 � anordnas av den kommun d�r insti-

tutionen �r bel�gen. S�dan undervisning ska st� �ppen �ven f�r dem som
fullg�r skolplikt utanf�r skolv�sendet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som ska g�lla i st�llet f�r f�rsta stycket i de fall d�r insti-
tutionen �r bel�gen i tv� eller flera kommuner.

Utbildning i hemmet eller p� annan l�mplig plats

S�rskild undervisning

20 �

F�r s�dana elever som avses i 17 � men som inte v�rdas p� sjukhus

eller en motsvarande institution ska s�rskild undervisning anordnas i hem-
met eller p� annan l�mplig plats. S�dan undervisning ska s� l�ngt det �r m�j-
ligt motsvara den undervisning som eleven inte kan delta i.

21 �

S�rskild undervisning enligt 20 � ska inte ges en elev om den l�kare

som ansvarar f�r elevens v�rd avr�der fr�n det. S�rskild undervisning f�r ges
i hemmet endast om eleven eller elevens v�rdnadshavare samtycker.

Huvudman

22 �

S�rskild undervisning enligt 20 � anordnas av den som �r huvudman

f�r den utbildning som eleven annars deltar i.

Annat s�tt att fullg�ra skolplikten

F�ruts�ttningar f�r medgivande

23 �

Ett skolpliktigt barn f�r medges r�tt att fullg�ra skolplikten p� annat

s�tt �n som anges i denna lag. Medgivande ska l�mnas om

1. verksamheten framst�r som ett fullgott alternativ till den utbildning

som annars st�r barnet till buds enligt f�reskrifter i denna lag,

2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och
3. det finns synnerliga sk�l.

24 �

Medgivande enligt 23 � f�r l�mnas f�r upp till ett �r i s�nder. Under

dess giltighetstid ska det pr�vas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska
�terkallas, om det kan antas att f�ruts�ttningarna enligt 23 � inte l�ngre
finns.

Ett beslut om �terkallelse av ett medgivande g�ller omedelbart, om inte

annat beslutas.

25 �

Fr�gor enligt 23 och 24 �� pr�vas av barnets hemkommun eller, om

barnet har s�dan funktionsneds�ttning som enligt 7 kap. 6 � kan vara grund

116

SFS 2010:800

f�r att fullg�ra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyn-
digheten.

Bemyndigande

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om utbildning som avses i detta kapitel.

25 kap. Annan pedagogisk verksamhet

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem

(2 �),

�ppen f�rskola (3 �),
�ppen fritidsverksamhet (4 �),
omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds (5 �),
�vergripande krav p� verksamheten (69 ��), och
bidrag (1016 ��).

Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem

2 �

Kommunen ska str�va efter att i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem er-

bjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets v�rdnadshavare �nskar det.
Kommunen ska ta sk�lig h�nsyn till v�rdnadshavarnas �nskem�l om verk-
samhetsform.

S�dan omsorg som avses i f�rsta stycket ska genom pedagogisk verk-

samhet stimulera barns utveckling och l�rande.

Barn som av fysiska, psykiska eller andra sk�l beh�ver s�rskilt st�d i sin

utveckling ska ges den omsorg som deras speciella behov kr�ver. Verksam-
heten ska utformas s� att den f�rbereder barnen f�r fortsatt l�rande.

�ppen f�rskola

3 �

En kommun f�r anordna �ppen f�rskola som komplement till f�rskola

och pedagogisk omsorg.

Den �ppna f�rskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet i samar-

bete med de till barnen medf�ljande vuxna samtidigt som de vuxna ges m�j-
lighet till social gemenskap.

�ppen fritidsverksamhet

4 �

Enligt 14 kap. 7 � f�r en huvudman under vissa f�ruts�ttningar erbjuda

�ppen fritidsverksamhet i st�llet f�r fritidshem.

Den �ppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet kom-

plettera utbildningen i grundskolan, grunds�rskolan, specialskolan, same-
skolan och andra s�rskilda utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullg�ras.
Verksamheten ska erbjuda barnen m�jlighet till utveckling och l�rande samt
en meningsfull fritid och rekreation.

117

SFS 2010:800

Omsorg under tid d� f�rskola eller fritidshem inte erbjuds

5 �

Kommunen ska str�va efter att erbjuda omsorg f�r barn under tid d�

f�rskola eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning det beh�vs med h�n-
syn till f�r�ldrars f�rv�rvsarbete och familjens situation i �vrigt.

�vergripande krav p� verksamheten

Utg�ngspunkter

6 �

S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska utformas med respekt f�r

barnets r�ttigheter och i �verensst�mmelse med grundl�ggande demo-
kratiska v�rderingar och de m�nskliga r�ttigheterna som m�nniskolivets
okr�nkbarhet, individens frihet och integritet, alla m�nniskors lika v�rde,
j�mst�lldhet samt solidaritet mellan m�nniskor. Den ska f�rmedla och f�r-
ankra respekt f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande demokra-
tiska v�rderingar som det svenska samh�llet vilar p�.

Var och en som verkar inom s�dan verksamhet ska fr�mja de m�nskliga

r�ttigheterna och aktivt motverka alla former av kr�nkande behandling.
Verksamheten ska utg� fr�n en helhetssyn p� barnet och barnets behov samt
utformas s� att den fr�mjar allsidiga kontakter och social gemenskap.

Kvalitetskrav

7 �

S�dan verksamhet som avses i 25 �� ska bedrivas i �ndam�lsenliga

lokaler i grupper med en l�mplig sammans�ttning och storlek. F�r bedri-
vande av verksamheten ska det finnas personal med s�dan utbildning eller
erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet
kan tillgodoses.

Uppf�ljning och utv�rdering

8 �

En kommun ska systematiskt f�lja upp och utv�rdera s�dan verk-

samhet som avses i 25 ��.

Om det vid uppf�ljning, genom klagom�l eller p� annat s�tt kommer fram

att det finns brister i s�dan verksamhet som avses i 25 �� ska kommunen se
till att n�dv�ndiga �tg�rder vidtas.

Kommunen ska ha skriftliga rutiner f�r att ta emot och utreda klagom�l

mot verksamheten. Information om rutinerna ska l�mnas p� l�mpligt s�tt.

Avgifter

9 �

F�r plats i s�dan pedagogisk omsorg som avses i 2 � och som erbjuds i

st�llet f�r f�rskola eller fritidshem samt f�r s�dan omsorg som avses i 5 � f�r
avgifter tas ut p� det s�tt som anges i 8 kap. 16 � f�rsta stycket respektive
14 kap. 12 �.

118

SFS 2010:800

Bidrag

Pedagogisk omsorg som erbjuds i st�llet f�r f�rskola eller fritidshem

10 �

Den kommun d�r en enskild bedriver s�dan pedagogisk omsorg som

avses i 2 � ska efter ans�kan besluta att huvudmannen har r�tt till bidrag om

1. huvudmannen har f�ruts�ttningar att f�lja de f�reskrifter som g�ller f�r

motsvarande offentlig verksamhet,

2. verksamheten inte inneb�r p�tagliga negativa f�ljder f�r kommunens

motsvarande verksamhet,

3. verksamheten �r �ppen f�r alla barn som en kommun ska str�va efter att

erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag f�r barn som hem-
kommunen har beslutat att inte l�mna bidrag f�r enligt 13 � andra stycket,
och

4. avgifterna inte �r osk�ligt h�ga.
Kommunen f�r besluta att en huvudman har r�tt till bidrag trots att villko-

ret i f�rsta stycket 3 inte �r uppfyllt, om det finns sk�l med h�nsyn till verk-
samhetens s�rskilda karakt�r.

11 �

Hemkommunen ska l�mna bidrag till en huvudman som har r�tt till

bidrag enligt 10 � f�r varje barn som tas emot. Bidraget best�r av ett grund-
belopp enligt 12 � och i vissa fall ett till�ggsbelopp enligt 13 �.

Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna bidrag till fler �n tv� huvudm�n

f�r samma barn eller till mer �n en huvudman f�r pedagogisk omsorg f�r ett
barn som ocks� g�r i f�rskola. Om barnet tagits emot i tv� enskilda verksam-
heter, eller i en kommunal och en enskild verksamhet, �r kommunen inte
skyldig att l�mna ett samlat bidragsbelopp som �r h�gre �n om barnet tagits
emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska best�mma hur
bidraget ska f�rdelas mellan huvudm�nnen f�r verksamheterna.

N�r barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg d�r deras v�rdnadshavare

arbetar f�r kommunen inte l�mna bidrag f�r fler barn till v�rdnadshavaren �n
det antal barn till andra som har tagits emot.

12 �

Grundbeloppet ska avse ers�ttning f�r

l�mpar vid f�rdelning av resurser till sin egen pedagogiska omsorg. Om
kommunen inte tillhandah�ller pedagogisk omsorg ska bidraget best�mmas
efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den enskilda verksamhetens inneh�ll
och omfattning.

13 �

Till�ggsbelopp ska l�mnas f�r barn som har ett omfattande behov av

s�rskilt st�d.

Hemkommunen �r inte skyldig att l�mna till�ggsbelopp f�r ett barn i be-

hov av s�rskilt st�d, om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�rig-
heter uppst�r f�r kommunen.

119

SFS 2010:800

14 �

Hemkommunen �r bara skyldig att l�mna bidrag i den omfattning

som den �r skyldig att erbjuda f�rskola enligt 8 kap. respektive fritidshem
enligt 14 kap.

�ppen fritidsverksamhet

15 �

Om en enskild som har godk�nts som huvudman f�r fritidshem i st�l-

let erbjuder �ppen fritidsverksamhet till en elev, ska bidrag l�mnas av hem-
kommunen, om kommunen d�r verksamheten �r bel�gen har tillf�rs�krats
insyn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och
7 �� och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga.

Bidraget ska best�mmas med h�nsyn till huvudmannens �tagande och

elevens behov efter samma grunder som kommunen till�mpar vid f�rdelning
av resurser till egen motsvarande verksamhet. Om en elev har ett omfattande
behov av s�rskilt st�d, beh�ver kommunen inte l�mna bidrag f�r det s�rskil-
da st�det om betydande organisatoriska eller ekonomiska sv�righeter upp-
st�r f�r kommunen.

�vriga verksamheter

16 �

En kommun f�r �ven l�mna bidrag till verksamhet som avses i 35 ��

och som bedrivs av enskild huvudman, om kommunen har tillf�rs�krats in-
syn i verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 ��
och avgifterna inte �r osk�ligt h�ga. S�dant bidrag b�r best�mmas p� det s�tt
som anges i 12 � andra stycket.

26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell
uppf�ljning och utv�rdering

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

tillsyn (29 ��),
ingripanden vid tillsyn (1018 ��),
statlig kvalitetsgranskning (1923 ��), och
nationell uppf�ljning och utv�rdering (2427 ��).

Tillsyn

Definition av tillsyn

2 �

Med tillsyn avses i denna lag en sj�lvst�ndig granskning som har till

syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som
f�ljer av lagar och andra f�reskrifter. I tillsynen ing�r att fatta de beslut om
�tg�rder som kan beh�vas f�r att den huvudman som bedriver verksamheten
ska r�tta fel som uppt�ckts vid granskningen.

120

SFS 2010:800

Tillsynens omfattning

3 �

Statens skolinspektion har tillsyn �ver

1. skolv�sendet, s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verk-

samhet enligt denna lag,

2. utbildning som avses i 29 kap. 17 �,
3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap. 21 och 22 ��,

24 kap. 23 och 24 �� samt 29 kap. 9 �, och

4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 �.
F�rsta stycket g�ller inte om tillsynen �r en s�rskild uppgift f�r en annan

tillsynsmyndighet.

4 �

En kommun har tillsyn �ver

1. f�rskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godk�nt enligt

2 kap. 7 � andra stycket, och

2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har f�rklarat ha r�tt till

bidrag enligt 25 kap. 10 �.

Kommunens tillsyn enligt f�rsta stycket omfattar inte tillsyn �ver att

best�mmelserna i 6 kap. f�ljs.

5 �

Socialstyrelsen har tillsyn �ver elevhemsboende vid Rh-anpassad ut-

bildning, specialskolan och viss utbildning f�r elever med utvecklings-
st�rning som bedrivs enligt avtal med staten.

Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen

6 �

En tillsynsmyndighet har f�r sin tillsyn r�tt att p� plats granska s�dan

verksamhet som st�r under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den om-
fattning det beh�vs f�r tillsynen r�tt att f� tilltr�de till de byggnader, lokaler
och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

7 �

Den vars verksamhet st�r under tillsyn enligt denna lag �r skyldig att

p� tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar samt tillhandah�lla
handlingar och annat material som beh�vs f�r tillsynen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan

l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser
den granskade verksamheten och beh�vs f�r tillsynen ska vara skyldig att p�
tillsynsmyndighetens beg�ran l�mna upplysningar, handlingar och annat ma-
terial.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska
l�mnas.

8 �

Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt

7 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 7 � an-
dra stycket att fullg�ra sin skyldighet.

121

SFS 2010:800

F�rebyggande �tg�rder

9 �

Tillsynsmyndigheten ska inom ramen f�r sin tillsyn l�mna r�d och

v�gledning.

Ingripanden vid tillsyn

F�rel�ggande

10 �

En tillsynsmyndighet f�r f�rel�gga en huvudman som enligt denna

lag st�r under dess tillsyn att fullg�ra sina skyldigheter, om verksamheten
inte uppfyller de krav som f�ljer av de f�reskrifter som g�ller f�r verk-
samheten eller, i fr�ga om enskild huvudman, de villkor som g�ller f�r god-
k�nnandet eller beslutet om r�tt till bidrag. Ett beslut om f�rel�ggande g�ller
omedelbart.

Ett f�rel�ggande ska ange de �tg�rder som tillsynsmyndigheten anser n�d-

v�ndiga f�r att avhj�lpa de p�talade bristerna.

Anm�rkning

11 �

En tillsynsmyndighet f�r i st�llet f�r att meddela ett f�rel�ggande till-

dela en huvudman som enligt denna lag st�r under dess tillsyn en anm�rk-
ning vid mindre allvarliga �vertr�delser av vad som g�ller f�r verksamheten.

Avst�ende fr�n ingripande

12 �

En tillsynsmyndighet f�r avst� fr�n att ingripa om

1. �vertr�delsen �r ringa,
2. den vars verksamhet granskas vidtar n�dv�ndig r�ttelse, eller
3. det i �vrigt med h�nsyn till omst�ndigheterna finns s�rskilda sk�l mot

ett ingripande.

�terkallelse

13 �

En tillsynsmyndighet f�r �terkalla ett godk�nnande eller ett beslut om

r�tt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt denna lag om

1. ett f�rel�ggande enligt 10 � inte har f�ljts, och
2. missf�rh�llandet �r allvarligt.

14 � Ett godk�nnande av en enskild som huvudman inom skolv�sendet f�r
�terkallas om den enskilde inte l�ngre uppfyller f�ruts�ttningarna f�r god-
k�nnande enligt 2 kap. 6 �.

15 �

�terkallelse enligt 13 � f�r beslutas �ven om r�ttelse har skett vid

pr�vningstillf�llet, om det kan befaras att det p� nytt kommer att uppst� s�-
dana missf�rh�llanden som utg�r grund f�r �terkallelse.

16 � Tillsynsmyndigheten f�r besluta att ett beslut om �terkallelse ska g�l-
la trots att det inte har vunnit laga kraft.

122

SFS 2010:800

Statliga �tg�rder f�r r�ttelse

17 �

Statens skolinspektion f�r n�r det g�ller en verksamhet som bedrivs

av en kommun eller ett landsting besluta att staten p� kommunens eller
landstingets bekostnad ska vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att �stadkomma
r�ttelse, om kommunen eller landstinget

1. inte har f�ljt ett f�rel�ggande enligt 10 �, och
2. grovt eller under l�ngre tid �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag

eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen.

Har staten haft kostnader f�r en �tg�rd som vidtagits med st�d av denna

paragraf, f�r denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha
betalt ut till kommunen eller landstinget.

Tillf�lligt verksamhetsf�rbud

18 �

Om det �r sannolikt att ett beslut om �terkallelse enligt 13 � eller ett

beslut om statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 17 � kommer att fattas, och be-
slutet inte kan avvaktas med h�nsyn till allvarlig risk f�r barnens eller elev-
ernas h�lsa eller s�kerhet eller av n�gon annan s�rskild anledning, f�r till-
synsmyndigheten f�rbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis,
driva verksamheten vidare.

Beslut enligt f�rsta stycket g�ller omedelbart, om inte annat beslutas och

f�r g�lla i h�gst sex m�nader.

Statlig kvalitetsgranskning

Uppdrag

19 �

Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i s�dan utbildning och

annan verksamhet som st�r under dess tillsyn eller under tillsyn av en kom-
mun enligt detta kapitel.

Inriktningen

20 �

Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verk-

samhetens kvalitet i f�rh�llande till m�l och andra riktlinjer.

Tilltr�de till lokaler och andra utrymmen

21 �

Statens skolinspektion har f�r kvalitetsgranskningen r�tt att p� plats

granska s�dan verksamhet som ska granskas. Skolinspektionen har i den om-
fattning det beh�vs f�r kvalitetsgranskningen r�tt till tilltr�de till de byggna-
der, lokaler och andra utrymmen som anv�nds i verksamheten.

Uppgiftsskyldighet

22 �

Den vars verksamhet granskas ska p� beg�ran av Statens skolinspek-

tion l�mna de upplysningar och tillhandah�lla de handlingar och �vrigt ma-
terial som beh�vs f�r granskningen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan

l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser

123

SFS 2010:800

den granskade verksamheten och beh�vs f�r granskningen ska vara skyldig
att p� beg�ran av Skolinspektionen l�mna upplysningar, handlingar och an-
nat material.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka upplysningar, handlingar och annat material som ska
l�mnas.

23 �

Statens skolinspektion f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt

22 � f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 22 �
andra stycket att fullg�ra sin skyldighet.

Nationell uppf�ljning och utv�rdering

Uppdrag

24 �

Statens skolverk ska p� nationell niv� f�lja upp och utv�rdera

1. skolv�sendet,
2. �vriga utbildningar och verksamheter som st�r under Statens skolin-

spektions tillsyn enligt denna lag, och

3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en

enskild.

Uppgiftsskyldighet

25 �

En huvudman f�r utbildning eller annan verksamhet som �r f�rem�l

f�r nationell uppf�ljning och utv�rdering ska till Statens skolverk l�mna s�-
dana uppgifter om verksamheten och s�dan verksamhetsredovisning som be-
h�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att �ven n�gon annan som kan

l�mna upplysningar eller innehar handlingar och annat material som avser
verksamheten och beh�vs f�r uppf�ljningen och utv�rderingen ska vara
skyldig att p� beg�ran av Skolverket l�mna uppgifter om verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhetsredovisning som ska
l�mnas.

26 �

Statens skolverk f�r f�rel�gga den som �r uppgiftsskyldig enligt 25 �

f�rsta stycket eller enligt f�reskrifter som meddelats med st�d av 25 � andra
stycket att fullg�ra sin skyldighet.

Vite

27 �

Ett f�rel�ggande enligt detta kapitel f�r f�renas med vite.

Om det finns anledning att anta att en person som �r f�rem�l f�r f�re-

l�ggandet har beg�tt en g�rning som kan f�ranleda straff eller en straff-
liknande sanktion, f�r han eller hon inte f�rel�ggas vid vite att medverka i en
utredning som har samband med den g�rningen.

124

SFS 2010:800

27 kap. Skolv�sendets �verklaganden�mnd

Inledande best�mmelse

1 �

F�r pr�vning av �verklaganden av vissa beslut p� skolv�sendets omr�-

de ska det finnas en s�rskild n�mnd, Skolv�sendets �verklaganden�mnd.

Sammans�ttning

2 �

N�mnden ska best� av en ordf�rande och fem andra ledam�ter, av

vilka en ska vara ers�ttare f�r ordf�randen. Ordf�randen och ers�ttaren f�r
ordf�randen ska vara eller ha varit ordinarie domare. �vriga ledam�ter ska
ha s�rskild sakkunskap b�de vad g�ller barns och elevers f�rh�llanden och
behov och vad g�ller skolverksamheten i �vrigt.

Det ska finnas h�gst tv� ers�ttare f�r de �vriga ledam�terna.

3 �

Ledam�terna i n�mnden och deras ers�ttare utses av regeringen f�r en

period om minst tre �r.

Muntlig f�rhandling

4 �

N�mnden ska h�lla muntlig f�rhandling om en enskild part beg�r det,

f�rhandlingen inte �r obeh�vlig och inte s�rskilda sk�l talar mot det.

Till muntlig f�rhandling ska den som �r part kallas. Att en part uteblir fr�n

en muntlig f�rhandling hindrar inte att n�mnden handl�gger och avg�r �ren-
det.

5 �

Muntlig f�rhandling enligt 4 � ska vara offentlig.

Om det kan antas att det vid en f�rhandling kommer att l�mnas n�gon

uppgift f�r vilken g�ller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) f�r ordf�randen vid f�rhandlingen besluta att f�rhandlingen ska
h�llas inom st�ngda d�rrar.

6 �

En kallelse till muntlig f�rhandling ska inneh�lla en upplysning om be-

tydelsen enligt 4 � andra stycket av att en part uteblir fr�n f�rhandlingen.

En enskild part som inst�llt sig till muntlig f�rhandling f�r tillerk�nnas er-

s�ttning av allm�nna medel f�r kostnad f�r resa och uppeh�lle, om n�mnden
finner att parten sk�ligen b�r ers�ttas f�r sin inst�llelse. N�mnden f�r bevilja
f�rskott p� ers�ttningen. Regeringen meddelar n�rmare f�reskrifter om er-
s�ttning och f�rskott.

28 kap. �verklagande

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

�verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol (211 ��),
�verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd (1217 ��), och
�verklagandef�rbud (18 �).

125

SFS 2010:800

�verklagande hos allm�n f�rvaltningsdomstol

Beslut av Statens skolinspektion

2 �

Beslut av Statens skolinspektion f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt-

ningsdomstol i fr�ga om

1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller 24 kap. 2 � eller �terkallelse av

s�dant godk�nnande enligt 26 kap. 13 eller 14 �,

2. r�tt till bidrag enligt 24 kap. 3 eller 5 � eller �terkallelse av s�dan r�tt

enligt 26 kap. 1315 ��,

3. statliga �tg�rder f�r r�ttelse enligt 26 kap. 17 �,
4. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller
5. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

Beslut av Statens skolverk

3 �

Beslut av Statens skolverk f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings-

domstol i fr�ga om vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

Beslut av H�gskoleverket

4 �

Beslut av H�gskoleverket f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltnings-

domstol i fr�ga om utf�rdande av beh�righetsbevis enligt 2 kap. 15 �.

Beslut av en kommun eller ett landsting

5 �

Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos allm�n f�r-

valtningsdomstol i fr�ga om

1. godk�nnande enligt 2 kap. 5 � eller �terkallelse av s�dant godk�nnande

enligt 26 kap. 13 eller 14 �,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �, 11 kap. 36 �,

14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 eller 35 � eller 19 kap. 25 �,

3. avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �,
4. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �,

5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 � f�rsta stycket, 10 kap. 33 � f�rsta stycket,

11 kap. 31 � f�rsta stycket, 11 kap. 32 � f�rsta stycket, 19 kap. 20 � f�rsta
stycket eller 19 kap. 21 � f�rsta stycket,

6. ekonomiskt st�d till inackordering enligt 15 kap. 32 �,
7. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av

s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �,

8. r�tt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 � eller �terkallelse av s�dan r�tt

enligt 26 kap. 13 �,

9. bidrag enligt 25 kap. 11 �,
10. tillf�lligt verksamhetsf�rbud enligt 26 kap. 18 �, eller
11. vitesf�rel�ggande enligt 26 kap. 27 �.

126

SFS 2010:800

Beslut av en enskild huvudman

6 �

Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt-

ningsdomstol i fr�ga om avst�ngning enligt 5 kap. 17 eller 19 �. Den
enskilde huvudmannen ska vara den enskildes motpart.

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 �

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos all-

m�n f�rvaltningsdomstol i fr�ga om

1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �,

2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 � f�rsta stycket, eller
3. medgivande att fullg�ra skolplikten p� annat s�tt eller �terkallelse av

s�dant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 �.

Beslut av Sameskolstyrelsen

8 �

Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos allm�n f�rvalt-

ningsdomstol i fr�ga om

1. f�rel�ggande f�r v�rdnadshavare att fullg�ra sina skyldigheter enligt

7 kap. 23 �, eller

2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 16 � f�rsta stycket.

Beslut av en rektor

9 �

Beslut av en rektor f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol i

fr�ga om

1. avst�ngning av en elev enligt 5 kap. 14 �, 17 � tredje stycket eller 19 �

tredje stycket, och

2. befrielse fr�n skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen

enligt 7 kap. 19 �.

Om det �verklagade beslutet har fattats av en rektor i en frist�ende skola

ska den enskilde huvudmannen vara den enskildes motpart.

Pr�vningstillst�nd

10 �

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten av beslut

enligt 29 ��.

Motpart i vissa fall

11 �

N�r en kommun �verklagar ett beslut om godk�nnande av enskild

som huvudman f�r utbildning enligt 2 kap. 5 � �r f�rutom den enskilde �ven
Statens skolinspektion motpart till kommunen hos allm�n f�rvalt-
ningsdomstol.

127

SFS 2010:800

�verklagande hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd

Beslut av en kommun eller ett landsting

12 �

Beslut av en kommun eller ett landsting f�r �verklagas hos Skol-

v�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i grunds�rskolan enligt 7 kap. 5 �,
2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 � andra stycket,
3. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp-

h�rande enligt 7 kap. 14 �,

4. mottagande av en elev fr�n en annan kommun enligt 9 kap. 13 �,

10 kap. 25 � eller 11 kap. 25 �,

5. �tg�rder enligt 10 kap. 29 � tredje stycket f�r en elev som inte bor

hemma,

6. placering vid en annan skolenhet �n den v�rdnadshavare �nskar enligt

9 kap. 15 � andra stycket, 10 kap. 30 � andra stycket, 11 kap. 29 � andra
stycket eller 19 kap. 19 � andra stycket,

7. beh�righet eller mottagande i f�rsta hand enligt 16 kap. 36 � eller mot-

tagande enligt 17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan
som utformats f�r en grupp elever,

8. tillh�righet till m�lgruppen f�r gymnasies�rskolan enligt 18 kap. 8 �

andra stycket,

9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 �, 14 �

andra stycket eller 22 �, till s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 7 �
tredje stycket eller till utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap.
15 �,

10. upph�rande av utbildningen f�r en elev i kommunal vuxenutbildning

enligt 20 kap. 9 � andra stycket, i s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap.
9 � andra stycket eller i utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap.
16 � andra stycket,

11. att p� nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 � tredje

stycket, s�rskild utbildning f�r vuxna enligt 21 kap. 9 � tredje stycket eller
utbildning i svenska f�r invandrare enligt 22 kap. 17 �,

12. �tagande om interkommunal ers�ttning enligt 20 kap. 21 � tredje

stycket, eller

13. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i

29 kap. 2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1, 4 och 712 f�r �verklagas endast av

barnet, eleven eller den s�kande.

Beslut av en enskild huvudman

13 �

Beslut av en enskild huvudman f�r �verklagas hos Skolv�sendets

�verklaganden�mnd i fr�ga om

1. beh�righet och mottagande enligt 16 kap. 36 � eller mottagande enligt

17 kap. 14 � n�r det g�ller en utbildning i gymnasieskolan som utformats f�r
en grupp elever, eller

2. r�tt till utbildning eller annan verksamhet f�r n�gon som avses i 29 kap.

2 � andra stycket 3.

Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av den s�kande.

128

SFS 2010:800

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

14 �

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten f�r �verklagas hos

Skolv�sendets �verklaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 �,
2. skolpliktens f�rl�ngning enligt 7 kap. 13 � eller skolpliktens upp-

h�rande enligt 7 kap. 14 �,

3. �tg�rder enligt 12 kap. 25 � andra stycket f�r en elev som inte bor

hemma, eller

4. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3.
Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet.

Beslut av Sameskolstyrelsen

15 �

Beslut av Sameskolstyrelsen f�r �verklagas hos Skolv�sendets �ver-

klaganden�mnd i fr�ga om

1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 �,
2. �tg�rder enligt 13 kap. 16 � andra stycket f�r en elev som inte bor

hemma, eller

3. r�tt till utbildning f�r n�gon som avses i 29 kap. 2 � andra stycket 3.
Beslut som avses i f�rsta stycket 1 f�r �verklagas endast av barnet.

Beslut av en rektor

16 �

Beslut av en rektor f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklagande-

n�mnd i fr�ga om

1. �tg�rdsprogram enligt 3 kap. 9 �,
2. s�rskilt st�d i en s�rskild undervisningsgrupp eller enskilt enligt 3 kap.

11 �, eller

3. anpassad studieg�ng enligt 3 kap. 12 �.
Vid pr�vning av ett �verklagande enligt f�rsta stycket 1 ska n�mnden an-

tingen fastst�lla eller upph�va det �verklagade beslutet. Om det �verklagade
beslutet upph�vs ska �rendet, om det beh�vs, visas �ter till rektorn f�r ny
pr�vning.

Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 �

17 �

Beslut av den n�mnd som avses i 15 kap. 38 � i fr�ga som avses i

samma paragraf f�r �verklagas hos Skolv�sendets �verklaganden�mnd. Be-
slutet f�r �verklagas endast av den som har beg�rt utbildningen. Ett beslut
om placering vid en viss skolenhet f�r dock inte �verklagas.

�verklagandef�rbud

18 �

Andra beslut enligt denna lag �n som anges i detta kapitel f�r �verkla-

gas bara om �verklagande f�r ske enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900).
Ett beslut i fr�ga om antagning till utbildning f�r dock inte �verklagas.

Beslut av Skolv�sendets �verklaganden�mnd med anledning av ett �ver-

klagande dit f�r inte �verklagas.

129

SFS 2010:800

29 kap. �vriga best�mmelser

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

bos�ttning (25 ��),
hemkommun och hemlandsting (6 �),
utlandssvenska elever (7 �),
personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning (8 �),
information om icke skolpliktiga ungdomar (9 �),
handl�ggning (10 och 11 ��),
taler�tt (12 �),
samverkan och anm�lan till socialn�mnden (13 �),
tystnadsplikt (14 �),
riksinternatskolor (15 och 16 ��),
International Baccalaureate (17 �),
�verl�mnande av betygshandlingar (18 �),
informationsskyldighet (19 �), och
�vriga bemyndiganden (2029 ��).

Bos�ttning

2 �

Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara folkbokf�rd h�r

enligt folkbokf�ringslagen (1991:481).

Som bosatt i landet ska vid till�mpningen av denna lag anses �ven den

som inte �r folkbokf�rd h�r men som

1. omfattas av 1 � f�rsta eller tredje stycket lagen (1994:137) om mot-

tagande av asyls�kande m.fl.,

2. vistas h�r med st�d av tidsbegr�nsat uppeh�llstillst�nd enligt 5 kap.

15 � utl�nningslagen (2005:716),

3. har r�tt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till f�ljd

av EU-r�tten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES)
eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, � ena sidan,
och Schweiz, � andra sidan, om fri r�rlighet f�r personer, eller

4. �r familjemedlem till en person som tillh�r en fr�mmande makts

beskickning eller l�nade konsulat eller dess betj�ning eller som avses i 4 �
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och som inte om-
fattas av 3.

Begr�nsningar i r�tten till utbildning f�r dem som avses i andra stycket

f�ljer av 3 �.

3 �

De personer som avses i 2 � andra stycket 1 och 2 har r�tt till ut-

bildning i gymnasieskola och gymnasies�rskola endast om de har p�b�rjat
utbildningen innan de fyllt 18 �r. De har inte r�tt till utbildning i kommunal
vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i svenska f�r
invandrare.

De personer som avses i 2 � andra stycket 4 har endast r�tt till utbildning i

grundskola, grunds�rskola, specialskola och sameskola.

4 �

En person som avses i 2 � andra stycket 1 ska anses som bosatt i Sve-

rige �ven om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. Detta

130

SFS 2010:800

g�ller fram till dess att personen l�mnar Sverige under f�ruts�ttning att han
eller hon inte h�ller sig undan s� att ett s�dant beslut inte kan verkst�llas.

5 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om deltagande i verksamhet enligt denna lag f�r personer
som inte anses som bosatta i Sverige eller som inte har r�tt till utbildning
enligt 3 �.

Hemkommun och hemlandsting

6 �

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som per-

sonen �r folkbokf�rd i.

F�r den som �r bosatt i landet utan att vara folkbokf�rd h�r avses med

hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om
han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller
hon f�r tillf�llet uppeh�ller sig i. Detsamma g�ller den som �r kvarskriven i
en kommun enligt 16 � folkbokf�ringslagen (1991:481).

Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen h�r till.

Utlandssvenska elever

7 �

Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars v�rdnadshavare

stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en �r svensk medborgare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att ocks� annan ska anses som utlandssvensk elev.

Personer med beg�vningsm�ssig funktionsneds�ttning

8 �

Det som i denna lag s�gs om personer med utvecklingsst�rning g�ller

�ven dem som har f�tt en betydande och best�ende beg�vningsm�ssig funk-
tionsneds�ttning p� grund av hj�rnskada, f�ranledd av yttre v�ld eller
kroppslig sjukdom.

Personer med autism eller autismliknande tillst�nd ska vid till�mpningen

av denna lag j�mst�llas med personer med utvecklingsst�rning endast om de
ocks� har en utvecklingsst�rning eller en s�dan funktionsneds�ttning som
avses i f�rsta stycket.

I lagen (1993:387) om st�d och service till vissa funktionshindrade finns

best�mmelser om vissa andra s�rskilda insatser �n utbildning.

Information om icke skolpliktiga ungdomar

9 �

En hemkommun ska l�pande h�lla sig informerad om hur de ungdomar

i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 �r �r syssel-
satta i syfte att kunna erbjuda dem l�mpliga individuella �tg�rder.

Kommunens skyldighet enligt f�rsta stycket omfattar inte de ungdomar

som genomf�r eller har fullf�ljt utbildning p� nationella program i gymna-
sieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasies�rskola eller
motsvarande utbildning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om den behandling av personuppgifter som �r n�dv�ndig f�r att
kommunen ska kunna genomf�ra sin skyldighet enligt f�rsta stycket.

131

SFS 2010:800

Handl�ggning

10 �

I �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild enligt

denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska f�l-
jande best�mmelser i f�rvaltningslagen (1986:223) till�mpas:

14 � f�rsta stycket om en parts r�tt att meddela sig muntligen,
15 � om anteckning av uppgifter,
16 och 17 �� om en parts r�tt att f� del av uppgifter,
20 � om motivering av beslut,
21 � om underr�ttelse av beslut, och
26 � om r�ttelse av skrivfel eller liknande.
I s�dana �renden hos en enskild huvudman ska ocks� 11 och 12 �� f�r-

valtningslagen till�mpas.

Best�mmelserna i 16 och 17 �� f�rvaltningslagen g�ller dock inte upp-

gifter som r�r n�gon annan s�kande i ett �rende om plats i utbildning eller
annan verksamhet enligt denna lag.

Det som s�gs i denna paragraf g�ller inte vid betygss�ttning.

11 �

I �renden d�r beslut f�r �verklagas enligt 28 kap. ska ut�ver vad som

f�ljer av 10 � ocks� 2325 och 30 �� f�rvaltningslagen (1986:223) till�m-
pas.

Taler�tt

12 �

Den som har fyllt 16 �r har r�tt att sj�lv f�ra sin talan i m�l och �ren-

den enligt denna lag.

Denna r�tt g�ller ocks� ans�kan till gymnasieskolan, gymnasies�rskolan,

kommunal vuxenutbildning, s�rskild utbildning f�r vuxna eller utbildning i
svenska f�r invandrare och �verklagande av beslut i fr�ga om s�dan utbild-
ning �ven om den s�kande eller den klagande inte har uppn�tt 16 �rs �lder.

Samverkan och anm�lan till socialn�mnden

13 �

Huvudmannen f�r verksamhet som avses i denna lag och den som �r

anst�lld i s�dan verksamhet, ska p� socialn�mndens initiativ i fr�gor som r�r
barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samh�llsorgan,
organisationer och andra som ber�rs. I fr�ga om utl�mnande av uppgifter
g�ller de begr�nsningar som f�ljer av 14 � och offentlighets- och sekretess-
lagen (2009:400).

Best�mmelser om skyldighet att anm�la till socialn�mnden att ett barn kan

beh�va n�mndens skydd finns i 14 kap. 1 � socialtj�nstlagen (2001:453).

Tystnadsplikt

14 �

Den som �r eller har varit verksam i enskilt bedriven f�rskola, enskilt

bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven f�rskoleklass eller inom s�dan
enskilt bedriven verksamhet som avses i 25 kap., f�r inte obeh�rigen r�ja
vad han eller hon d�rvid har f�tt veta om enskildas personliga f�rh�llanden.

Den som �r eller har varit verksam inom annan enskilt bedriven verk-

samhet enligt denna lag �n som avses i f�rsta stycket f�r inte obeh�rigen r�ja

132

SFS 2010:800

vad han eller hon i s�dan elevh�lsoverksamhet som avser psykologisk, psy-
kosocial eller specialpedagogisk insats eller i s�rskild elevst�djande verk-
samhet i �vrigt har f�tt veta om n�gons personliga f�rh�llanden. Han eller
hon f�r inte heller obeh�rigen r�ja uppgifter i ett �rende om tillr�ttaf�rande
av en elev eller om skiljande av en elev fr�n vidare studier.

F�r det allm�nnas verksamhet g�ller best�mmelserna i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).

Riksinternatskolor

15 �

Efter ans�kan fr�n en kommun eller en enskild som har godk�nts som

huvudman f�r frist�ende skola med grundskola eller gymnasieskola och som
bedriver utbildning vid en internatskola, f�r regeringen besluta att ge inter-
natskolan st�llning av riksinternatskola.

En riksinternatskola ska ha till uppgift att anordna grundskola och gymna-

sieskola eller endera av dessa skolformer, f�r i f�rsta hand utlandssvenska
elever.

Regeringen f�r medge att huvudmannen f�r en riksinternatskola vid sidan

av gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International
Baccalaureate.

16 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om utbildningen vid riksinternatskolor. Rege-
ringens f�reskrifter f�r avvika fr�n best�mmelser i denna lag.

International Baccalaureate

17 �

En elevs hemkommun �r skyldig att betala ers�ttning f�r kostnader

f�r elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till Inter-
national Baccalaureate (IB). Skyldigheten g�ller dock endast utbildning f�r
s�dana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbild-
ning vid den tidpunkt d� IB-utbildningen p�b�rjades och endast om utbild-
ningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av
staten.

Om parterna inte kommer �verens om annat ska ers�ttning betalas med ett

belopp som Statens skolverk beslutar.

F�r internationella skolor som motsvarar gymnasieskolan finns s�rskilda

best�mmelser om bidrag f�r IB-utbildning.

�verl�mnande av betygshandlingar

18 �

Huvudmannen f�r en frist�ende skola d�r betyg s�tts ska l�mna �ver

elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som eleven f�r efter fullf�ljd
gymnasieutbildning till den kommun d�r skolan �r bel�gen.

Informationsskyldighet

19 �

Kommunen ska informera v�rdnadshavarna om f�rskola, fritidshem

och s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som kommunen an-
ordnar eller vars huvudman kommunen har godk�nt eller f�rklarat ber�ttigad

133

SFS 2010:800

till bidrag. Informationen ska �ven avse m�jligheten f�r enskilda att bedriva
f�rskola, fritidshem eller s�dan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.
med bidrag fr�n hemkommunen enligt 8 kap. 21 �, 14 kap. 15 � samt
25 kap. 11 och 15 ��.

�vriga bemyndiganden

20 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om att ledam�ter eller andra f�retr�dare i organ f�r samver-
kan eller annan liknande verksamhet inom skolv�sendet utses och entledigas
av enskilda.

21 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om m�jlighet att l�ta enskilda

och andra svara f�r enstaka inslag i verksamhet med offentlig huvudman
inom skolv�sendet.

N�r det g�ller utbildning i form av ett introduktionsprogram inom gymna-

sieskolan och ett individuellt program inom gymnasies�rskolan f�r rege-
ringen meddela f�reskrifter om att enskilda och andra f�r anordna mer av
utbildningen �n som f�ljer av f�rsta stycket.

F�r medverkan av n�gon annan �n en huvudman inom skolv�sendet f�r

f�reskrifter som meddelats enligt f�rsta och andra styckena avvika fr�n
best�mmelserna i 2 kap. 1522 och 30 �� och 34 � f�rsta stycket.

22 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om m�jligheter att inom skolv�sendet bedriva utbildning,
som bygger p� samverkan mellan olika skolformer inom skolv�sendet eller
mellan en s�dan skolform och n�gon annan utbildningsform. I s�dana f�re-
skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag.

23 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet inom skolv�sendet. I s�dana f�re-
skrifter f�r undantag g�ras fr�n organisatoriska best�mmelser i denna lag.

Undantag f�r g�ras �ven fr�n andra best�mmelser i denna lag f�r att m�j-

ligg�ra en f�rs�ksverksamhet med s�dan utbildning i gymnasieskolan som
inte utg�rs av utbildning p� nationella program eller introduktionsprogram.

24 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r,

ut�ver vad som i �vrigt f�ljer av denna lag, meddela f�reskrifter om

1. att enskilda f�r s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och

intyg enligt de best�mmelser som g�ller f�r skolv�sendet,

2. att en myndighet i enskilda fall f�r besluta i s�dana fr�gor som avses i 1,

och

3. ytterligare villkor f�r att enskilda i s�dana fall som avses i 1 och 2 ska

f� s�tta betyg, anordna pr�vning samt utf�rda betyg och intyg.

25 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet f�r en enskild huvudman att l�mna uppgifter
om kommande verksamhet och ekonomisk redovisning �ver verksamheten.

134

SFS 2010:800

26 �

Regeringen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om best�mmandet av

det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 �, 9 kap. 19 �, 10 kap. 37 �,
11 kap. 36 �, 14 kap. 15 �, 16 kap. 52 �, 17 kap. 31 �, 19 kap. 25 � och
25 kap. 11 � �r skyldiga att l�mna till frist�ende f�rskolor, frist�ende skolor
och enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om skyldighet f�r kommunen att l�mna uppgifter om verksam-
heten som beh�vs f�r beslut om bidrag till frist�ende f�rskolor och frist�en-
de skolor samt hur bidrag till en frist�ende f�rskola eller frist�ende skola
eller annan enskild verksamhet har ber�knats.

27 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om det belopp som kommunen ska betala i st�llet f�r vad
som anges i 8 kap. 2123 ��, 9 kap. 1921 ��, 10 kap. 3739 ��, 11 kap.
3638 ��, 16 kap. 5255 ��, 17 kap. 3134 �� och 19 kap. 2527 ��, n�r
bidraget avser en elev som ges utbildning till f�ljd av 2 och 3 �� eller med
st�d av f�reskrifter som har meddelats med st�d av 5 �.

28 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet att delta i nationella prov.

29 �

Vid extraordin�ra h�ndelser i fredstid som har betydande inverkan p�

m�jligheterna att under viss tid erbjuda utbildning eller annan verksamhet
enligt denna lag, f�r regeringen meddela de f�reskrifter som beh�vs f�r att
tillf�rs�kra barn och elever den utbildning och annan verksamhet de har r�tt
till enligt denna lag. I s�dana f�reskrifter f�r undantag g�ras fr�n best�mmel-
ser om utbildningens utformning, omfattning och f�rl�ggning. F�reskrifter-
na ska vara tidsbegr�nsade.

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2010:801)

om inf�rande av skollagen (2010:800).

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

JAN BJ�RKLUND
(Utbildningsdepartementet)

135

SFS 2010:800

Bilaga 1

Timplan f�r grundskolan

Undervisningstid i timmar om 60 minuter f�r �mnen och �mnesgrupper
totalt

�mnen
Bild

230

Hem- och konsumentkunskap

118

Idrott och h�lsa

500

Musik

230

Sl�jd

330

Svenska eller svenska som andraspr�k

1 490

Engelska

480

Matematik

900

Geografi

885

Historia
Religionskunskap
Samh�llskunskap

Biologi

800

Fysik
Kemi
Teknik

Spr�kval

320

Elevens val

382

Totalt garanterat antal timmar

6 665

D�rav skolans val

600

Vid skolans val f�r antalet timmar i timplanen f�r ett �mne eller en �mnes-
grupp minskas med h�gst 20 procent.

136

SFS 2010:800

Bilaga 2

Nationella program

Yrkesprogram

Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anl�ggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
V�rd- och omsorgsprogrammet

H�gskolef�rberedande program

Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samh�llsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet

137

SFS 2010:800

Bilaga 3

Po�ngplan f�r nationella program i gymnasieskolan

�mne

Gymnasiepo�ng

De �mnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ing� i de nationella
programmen (gymnasiegemensamma �mnen).

Yrkesprogram

Svenska eller svenska
som andraspr�k

100

Engelska

100

Matematik

100

Idrott och h�lsa

100

Historia

Samh�llskunskap

Religionskunskap

Naturkunskap

H�gskolef�rberedande program

Svenska eller svenska som andraspr�k

300

Engelska

200

Matematik

100/200/300*

Idrott och h�lsa

100

Historia

50/100/200**

Samh�llskunskap

100/200***

Religionskunskap

Naturkunskap

100****

�mnen genom vilket programmet f�r sin karakt�r
Yrkesprogram

1 600

H�gskolef�rberedande program

950/1 050/1 100*****

Individuellt val

200

Gymnasiearbete

100

Summa gymnasiepo�ng

2 500

*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samh�lls-
vetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen
300.
**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samh�llsvetenskaps- och natur-
vetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen
200.
***Ekonomiprogrammet 200 och �vriga program 100.
****P� naturvetenskapsprogrammet ers�tts naturkunskap med karakt�rs-
�mnena biologi, fysik och kemi och p� teknikprogrammet med karak-
t�rs�mnena fysik och kemi.
*****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska,
humanistiska, samh�llsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050.

Thomson Reuters Professional AB, tel. 08-587 671 00

Edita V�stra Aros, V�ster�s 2010

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2010:800 Skollag

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se