SFS 1982:266

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 1982:266

820266.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">        </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1982:266 om �ndring i studiest�dslagen (1973:349); utkom fr�n trycket den 18 maj 1982 utf�rdad den 29 april 1982. Enligt riksdagens beslut" f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen (1973:349)2 dels att 7 kap. 13 � skall upph�ra att g�lla, dels att 3 kap. 7, 11 och 12 ��,4 kap. 8, 13, 14, 22 och 24 ��, 6 kap. 2 och 4 ��, 7 kap. 3 och 10 �� och 8 kap. 13, 31, 32, 34, 39, 43, 64, 74, 76 och 84 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras en ny pa ragraf, 4 kap. 7 a �. ' Prop. 1981/82:100 (bil. 12 p. G 5), SfU 8 och 14, rskr 186 och 205. 2 Lagen omtryckt 19 81:579. 597 v-'. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1982:266 3 kap. 7 � Inackorderingstill�gg utg�r med 365 kronor i m�naden till studerande som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom hemreseers�tt� ning enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. I 11 � Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 265 kronor i m�naden. N�rmare best�mmelser om behovspr�vat till�gg meddelas av regering� en. 12 � �terbetalningspliktiga studiemedel kan beviljas studerande som �r i behov av studiehj�lp ut�ver dem som han f�tt med st�d av �vriga best�m� melser om studiehj�lp. Vid bed�mandet av behovet av �terbetalningspliktiga studiemedel skall beaktas 1. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden till och med den m�nad under vilken den studerande fyller 18 �r, 2. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden fr�n och med m�naden efter den under vilken han fyller 18 �r, om han inte har brutit sambandet med f�r�ldraekonomin, 3. den studerandes ekonomiska f�rh�llanden fr�n och med m�naden ef � ter den under vilken han fyller 18 �r, om han har brutit sambandet med f�r� �ldraekonomin enligt de n�rmare f�reskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. F�r studerande som avses i andra stycket I och 2 och som �r gift beaktas hans makes ekonomiska f�rh�llanden i st�llet f�r hans f�r�ldrars. 598 4 kap. 7 a � Till studerande som tidigare har uppburit studiemedel utg�r nya studiemedel endast om 1. debiterad studiemedelsavgift, som f�rfallit till betalning f�re det ka� lender�r som de nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 �� att avgift inte skall utg�, 2. av studiemedel, som �terkr�vts med st�d av 9 kap. 2 �, �ter krav av� seende h�gst ett kalenderhalv�r kvarst�r oreglerat. Om synnerliga sk�l f�religger f� r studiemedel dock beviljas utan hinde r av vad som a nges i f�rsta s tycket. 8 � Har studerande f�r studier vid l� roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 � uppburit studiemedel eller s�rskilt vux� enstudiest�d enligt 7 ka p. f�r sammanlagt minst sex � r, utg�r studiemedel f�r ytterligare studier vid s�dan l�r oanstalt eller utbildningslinje endast om s�rskilda sk�l f�religger. 13 � Studiemedel utg�r med 7,89 procent av basbeloppet f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie� medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r deltids� studerande 30 dagar. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Vad som s�gs i f�r sta stycket g�ller endast om ej annat f�ljer av 14, 16, SFS 1982: 266 17, 19, 22 eller 25 �. 14 � Har den studerande v�rdnaden om barn som 1. ej fyllt 16 �r eller 2. fyllt 16 �r och g �r i grundskola eller motsvarande skolform f�rh�jes det belopp som den studerande har r�tt till enligt 13 � f� rsta stycket med barnti ll�gg. Till�gget utg�r f�r varje barn med 1,39 procent av basbeloppet f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstuderande och 30 dagar f�r deltidsstuderande. Motsvarande g�ller om den stu derande �r skyldig att till fullg�rande av lagstadgad underh�lls� skyldighet utge underh�llsbidrag till barn som ej fyllt 16 �r eller fyllt 16 �r och g�r i grundskol a eller motsvarande skolform. �ven om b�da f�r�ldrarna enligt f�rsta stycket har r�tt till barntill�gg, utg�r endast ett barntill�gg. Detta utges till fadern, eller, om f�r�ldrarna �r ense d�rom, till mo dern. �r en av f�r�ldrarna skyldig att utge underh�llsbi� drag som avses i f�rs ta stycket, utges dock till�gget alltid till denne. Om synnerliga sk�l f�religger, f�r barntill�gg utg� till env ar av f�r�ldrarna. Har studerande, som enligt f�rsta och andra styckena har r�tt till barn � till�gg p� grund av att han �r skyldig att utge underh�llsbidrag till ett barn, tidigare p� samma grund erh�llit barntill�gg f�r samma barn, utg�r det nya barntill�gget endast om han visar att han har betalat ut det barntill�gg, som senast har beviljats, till den som har v�rdnaden om barnet. 22 � Regeringen kan f �rordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utstr�ckning �n som f�ljer av 16 och 19 ��. Bekostas studerandes uppeh�lle helt eller till \ �sentlig del av staten eller kommun kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel minskas enligt grunder som regeringen fastst�ller. Utg�r till studera nde f�rm�ner i form av fria skolm�ltider eller fria l�ro� medel kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel mins� kas enligt grunder som regeringen fastst�ller. 24 � 1 studiemed el ing�r studiebidrag. Barntill�gg utg�r dock endast i form av �terbetalning spliktiga studiemedel. F�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstude� rande och om 30 dagar f�r deltidsstuderande utg�r studiebidraget 121 kro� nor. Om s tudiemedlen f�r denna tidsperiod enligt 10. 13, 16, 17, 19 och 21-23 �� utg�r med l�gre belo pp �n 7,89 procent av basbeloppet utg�r stu� diebidraget dock endast s� stor del av 121 k ronor som svarar mot f�rh�l� landet mellan det belopp som utg�r och 7,89 procent av basbeloppet. Utg�ende studiemedel utg�r i f�r sta hand studiebidrag. �terstoden ut� g�r �terbetalningspliktiga studiemedel. 6 kap. 2 � Dagstudiest�d utg�r i form av inkomstbidrag och internatbidrag. Dagstudiest�d utg�r inte till stu derande som uppenbart inte �r i ekono� miskt behov av st�det. 599 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1982:266 Inkomstbidrag kan endast utg� till stu derande som �r arbetstagare eller till studerande som. utan att vara arbetstagare, uppb�r ers�ttning fr�n ar� betsl�shetskassa eller kontant arbetsmarknadsst�d. 4 � Inkomstbidrag utg�r f�r varje dygn 1. under vilket den studerande deltager i kur s och p� grund d�rav f�rlo� rar sin arbetsinkomst, 2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kurs �ger rum och p� grund d�rav f�rlorar sin arbetsinkomst f�r detta dygn. Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� inkomstbidrag f�r h�gst tio dygn enligt f� rsta stycket 1 och f�r h�gst tv� dygn enligt f�rsta stycket 2. Med arbetsinkomst enligt f�rsta stycket j�mst�lls ers�ttning fr�n arbets� l�shetskassa och kontant arbetsmarknadsst�d. 7 kap. 3 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerande som har tillgodo� r�knats eller kan antagas komma att tillgodor�knas pensionspo�ng enligt 11 kap. 6 � lagen (1962 ; 381) om allm�n f�rs�kring f�r minst fyra kalender� �r f�re det kalender�r f�r vilket vuxenstudiest�det skall utg�. Har stude� rande p� grund av handikapp eller sjukdom varit f�rhindrad att arbeta, kan s�rskilt vuxenstudiest�d utg� � ven om pensionspo�ng ej har tillgodor�k� nats den studerande f�r minst fyra kalender�r. Med kalender�r f�r vilket pensionspo�ng tillgodor�knats den studerande j�mst�lles kalender�r efter 1959 f�r vilket s�dan po�ng ej har tillgodor�k� nats den studerande, om den studerande under �ret har 1. v�rdat eget barn som ej fyllt tio �r, v�rdat person, som p� grund av sjukdom, �lder eller handikapp varit i behov av s�rskild omv�rdnad, eller haft inkomst av f�rv�rvsarbete, i samtl iga tre fall under f�ruts�ttning att verksamheten har haft minst s�dan omfattning att den kan anses ha mot� svarat vad som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha till� godor�knats, 2. utf�rt arbete p� jordbruksfastighet som �ges eller brukas av den stu� derandes make eller i r�r else som bedrives av den studerandes make, om arbetet har haft minst s�dan omfattning att det kan anses ha motsvarat vad som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha tillgodor�knats, 3. under minst sex m�nader fullgjort v�rnpliktstj�nstg�ring enligt v�m- pliktslagen (1941:967) eller vapenfri tj�nst enligt lagen (1966:413) om va� penfri tj�nst eller grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om milit�r grundutbildning f�r kvinnor. Vid till�mpning av andra stycket p� studerande som ej �r svensk med� borgare beaktas endast verksamhet h�r i r iket, om ej annat f�ljer av be� st�mmelser som regeringen meddelar. Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning p� verksamhet f�re I960. 600 10 � S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� och h�gsko� leniv� f�r inom ett l�n un der samma budget�r utg� med sammanlagt h�gst � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen meddelar. SFS 1982: 266 S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� och h�gskoleni� v� f�r inom ett l�n utg� till studerande som �r bosatt inom l�net n�r han ger in ans�kan om st�det. 8 kap. 13 � Till f ullg�rande av �terbetalningsskyldigheten skall den �terbetal� ningsskyldige erl�gga prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift. I vissa fall skall den �te rbetalningsskyldige erl�gga till�ggsavgift, p�min� nelseavgift, aviseringsavgift och extra avgift. 31 � �r den �terbetalningsskyldige gift, inr�knas i avgift sunderlaget f�l� jande del av m akens inkomst, n�mligen 1. om inkomsten uppg�r till h�gst 20 000 kronor, 40 procent, 2. om inkomsten �verstiger 20000 kronor, 40 procent �kat med en pro� centenhet f�r varje helt tusental kronor i inkomst �ver 20000 kronor, dock h�gst 65 procent. 32 Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den �terbetal� ningsskyldige vid � rets ing�ng har v�rdnaden om barn som �r under tio �r eller om han d� har eget barn som �r under tio �r och lever tillsammans med barnets v�rdnadshavare. Minskning enligt f�rsta stycket f�r dock ej avse st�rre belopp �n den del av avgiftsunderlaget som avser den �terbetalningsskyldiges inkomst. 34 �"" Om ej annat f�ljer av andra stycket, f�rst�s i 30-32 �� med in� komst den till statlig in komstskatt taxerade inkomsten f�r avgifts�ret. Avdrag f�r underskott i f�rv�r vsk�lla vid ta xeringen l�ggs till den �ter� betalningsskyldiges taxerade inkomst. 39 � P� ans�kan av den �terbetalningsskyldige kan medges att prelimi� n�r avgift f�r visst avgifts�r ej skall utg� eller att den skall neds�ttas, om b�ttre �verensst�mmelse mellan den prelimin�ra och motsvarande slutliga avgift, ber�knad enligt 43-49 ��, d�rigenom kan antagas uppkomma. Ans�kan enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centrala studie� st�dsn�mnden f�re utg�ngen av �ret efter avgifts�ret. Ans�kan som kom� mit in senare pr�vas enligt 43 �. Om den �terbetalningsskyldiges ekonomiska f�rh�llanden �ndras p� s� dant s�tt att avgift skall utg� med h�gre belopp �n som tidigare beslutats, skall den �terbetalningsskyldige snarast anm�la detta till c entrala studie� st�dsn�mnden. Centrala studiest�dsn�mnden f�r p� ans�kan av �terbetalningsskyldig ompr�va beslut om att prelimin�r avgift inte skall utg� eller skall s�ttas ned. Ompr�vning f�r dock inte ske om ans�kan har kommit in efter ut� g�ngen av andra �ret efter avgifts�ret eller om den �terbetalningsskyldige har anf�rt besv�r �ver n�mndens beslut och �rendet �nnu inte har av� gjorts. � �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs. �ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs. 601 � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1982; 266 43 � Fr�ga om slutlig avgift for ett avgifts�r pr�vas s�rskilt f�r viss �ter� betalningsskyldig, om medgivande enligt 39 � l�mnats eller om den �terbe� talningsskyldige beg�r s�dan pr�vning. F�r pr�vningen g�ller 44-49 ��. Ans�kan om pr�vning enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centra� la studiest�dsn�mnden f�re utg�ngen av november m�nad tredje �ret efter avgifts�ret. 64 � Om prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift eller del av s�dan avgift ej erl�gges inom f�reskriven tid, skall p�minnelse d�rom s�ndas till den �ter� betalningsskyldige. F�r p�minnelse utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�mmer. Vid av isering av prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift utg�r avise- ringsavgift med belopp som regeringen best�mmer. 74 � �verstiger det belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt s�som prelimin�r avgift motsvarande slutlig avgift, �r den �terbetalningsskyldige ber�ttigad att efter ans�kan �terf� det �verskjutande beloppet. Ans�kan om �terb�ring skall ha kommit in till centrala studiest�dsn�mnden inom tv� m�nader efter det den �terbetalningsskyldige f�tt underr�ttelse om be� slutet ang�ende den slutliga avgiften. Neds�ttes prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsav� gift. aviseringsavgift eller p�minnelseavgift som den �terbetalningsskyldi� ge erlagt, skall han utan ans�kan �terf� vad han erlagt f�r mycket, om ej annat f�ljer av 75 �. Detsamma g�ller om s�dan avgift ej skall utg�. Belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt som prelimin�r avgift f�r det �r under vilket han avlidit skall utan ans�kan �terb�ras till d�dsboet. 76 � H�ftar den, som �r ber�ttigad att �terf� avgift enligt 74 eller 75 �, f�r prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsavgift, avise� ringsavgift eller p�minnelseavgift som f�rfallit till betalning, har han r�tt att utf� endast vad som �verstiger det obetalda beloppet. 84 � N�r slutlig avgift fastst�llts f�r ett avgifts�r, bortfaller skyldigheten att erl�gga s�dan obetald del av motsvarande prelimin�r avgift som �ver� stiger den slutliga avgiften. Avlider �terbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erl�gga obetald prelimin�r avgift f�r det �r under vilket d�dsfallet intr�ffat. Best�mmelse om obetald prelimin�r avgift i f�rsta eller andra stycket �ger motsvarande till�mpning p� p�minnelseavgift och aviseringsavgift som bel�per p� den obetalda avgiften. 602 �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag tr�der i kraf t, s�vitt avser 8 kap. 13. 31, 32, 34, 39, 43, 64, 74, 76 och 84 �� den 1 januari 1983 samt i �vrigt den 1 juli 1982. 2. De nya best�mmelserna i 8 kap. 31,32 och 34 �� till�mpas med avs e� ende p� best�mmande av slutlig avgift fr�n och med avgifts�ret 1983. 3. 1 fr� ga om studiemedel som har bevisats f�re ikrafttr�dandet g�ller vad avser 4 kap. �ldre best�mmelser. Har i beslut om stud iemedel f�r tid. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:840px;height:1262px;"> <img width="840" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> som helt eller delvis infaller under andra halv�ret 1982, 4 kap. 13 och 24 �� SFS 1982:266 till�mpats i de ssa paragrafers �ldre lydelse, har den studerande dock r�tt till studiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel f�r andra halv�ret 1982 med de belopp som skulle ha utg�tt om best�mmelserna i dessa para� grafer till�mpats i de ras nya lydelse. P� regeringens v�gnar JAN-ERIK WIKSTR�M Arvid Sanmark (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1982:266

om �ndring i studiest�dslagen (1973:349);

utkom fr�n trycket

den 18 maj 1982

utf�rdad den 29 april 1982.

Enligt riksdagens beslut" f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1973:349)2

dels att 7 kap. 13 � skall upph�ra att g�lla,
dels att 3 kap. 7, 11 och 12 ��,4 kap. 8, 13, 14, 22 och 24 ��, 6 kap. 2 och

4 ��, 7 kap. 3 och 10 �� och 8 kap. 13, 31, 32, 34, 39, 43, 64, 74, 76 och

84 �� skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf�ras en ny pa ragraf, 4 kap. 7 a �.

' Prop. 1981/82:100 (bil. 12 p. G 5), SfU 8 och 14, rskr 186 och 205.

2 Lagen omtryckt 19 81:579.

597

v-'.

�

SFS 1982:266

3 kap.

7 � Inackorderingstill�gg utg�r med 365 kronor i m�naden till studerande
som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom hemreseers�tt�

ning enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller

myndighet som regeringen utser.

I 11 � Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 265 kronor i m�naden.

N�rmare best�mmelser om behovspr�vat till�gg meddelas av regering�

en.

12 � �terbetalningspliktiga studiemedel kan beviljas studerande som �r i

behov av studiehj�lp ut�ver dem som han f�tt med st�d av �vriga best�m�

melser om studiehj�lp.

Vid bed�mandet av behovet av �terbetalningspliktiga studiemedel skall

beaktas

1. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden till och

med den m�nad under vilken den studerande fyller 18 �r,

2. den studerandes och hans f�r�ldrars ekonomiska f�rh�llanden fr�n

och med m�naden efter den under vilken han fyller 18 �r, om han inte har

brutit sambandet med f�r�ldraekonomin,

3. den studerandes ekonomiska f�rh�llanden fr�n och med m�naden ef �

ter den under vilken han fyller 18 �r, om han har brutit sambandet med f�r�

�ldraekonomin enligt de n�rmare f�reskrifter som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen utser.

F�r studerande som avses i andra stycket I och 2 och som �r gift beaktas

hans makes ekonomiska f�rh�llanden i st�llet f�r hans f�r�ldrars.

598

4 kap.

7 a � Till studerande som tidigare har uppburit studiemedel utg�r nya
studiemedel endast om

1. debiterad studiemedelsavgift, som f�rfallit till betalning f�re det ka�

lender�r som de nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut

fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 �� att avgift inte skall utg�,

2. av studiemedel, som �terkr�vts med st�d av 9 kap. 2 �, �ter krav av�

seende h�gst ett kalenderhalv�r kvarst�r oreglerat.

Om synnerliga sk�l f�religger f� r studiemedel dock beviljas utan hinde r

av vad som a nges i f�rsta s tycket.

8 � Har studerande f�r studier vid l� roanstalt eller utbildningslinje som

omfattas av f�rordnande enligt 1 � uppburit studiemedel eller s�rskilt vux�
enstudiest�d enligt 7 ka p. f�r sammanlagt minst sex � r, utg�r studiemedel
f�r ytterligare studier vid s�dan l�r oanstalt eller utbildningslinje endast om

s�rskilda sk�l f�religger.

13 � Studiemedel utg�r med 7,89 procent av basbeloppet f�r varje hel,
sammanh�ngande tidsperiod f�r vilken den studerande har r�tt till studie�

medel. Tidsperioden skall omfatta f�r heltidsstuderande 15 och f�r deltids�

studerande 30 dagar.

�

Vad som s�gs i f�r sta stycket g�ller endast om ej annat f�ljer av 14, 16,

SFS 1982: 266

17, 19, 22 eller 25 �.

14 � Har den studerande v�rdnaden om barn som

1. ej fyllt 16 �r eller

2. fyllt 16 �r och g �r i grundskola eller motsvarande skolform
f�rh�jes det belopp som den studerande har r�tt till enligt 13 � f� rsta

stycket med barnti ll�gg. Till�gget utg�r f�r varje barn med 1,39 procent av

basbeloppet f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r
heltidsstuderande och 30 dagar f�r deltidsstuderande. Motsvarande g�ller

om den stu derande �r skyldig att till fullg�rande av lagstadgad underh�lls�
skyldighet utge underh�llsbidrag till barn som ej fyllt 16 �r eller fyllt 16 �r
och g�r i grundskol a eller motsvarande skolform.

�ven om b�da f�r�ldrarna enligt f�rsta stycket har r�tt till barntill�gg,

utg�r endast ett barntill�gg. Detta utges till fadern, eller, om f�r�ldrarna �r

ense d�rom, till mo dern. �r en av f�r�ldrarna skyldig att utge underh�llsbi�
drag som avses i f�rs ta stycket, utges dock till�gget alltid till denne. Om
synnerliga sk�l f�religger, f�r barntill�gg utg� till env ar av f�r�ldrarna.

Har studerande, som enligt f�rsta och andra styckena har r�tt till barn �

till�gg p� grund av att han �r skyldig att utge underh�llsbidrag till ett barn,
tidigare p� samma grund erh�llit barntill�gg f�r samma barn, utg�r det nya
barntill�gget endast om han visar att han har betalat ut det barntill�gg, som

senast har beviljats, till den som har v�rdnaden om barnet.

22 � Regeringen kan f �rordna att den studerandes inkomst skall beaktas

i annan utstr�ckning �n som f�ljer av 16 och 19 ��.

Bekostas studerandes uppeh�lle helt eller till \ �sentlig del av staten eller

kommun kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel
minskas enligt grunder som regeringen fastst�ller.

Utg�r till studera nde f�rm�ner i form av fria skolm�ltider eller fria l�ro�

medel kan de studiemedel som tillkommer honom enligt detta kapitel mins�
kas enligt grunder som regeringen fastst�ller.

24 � 1 studiemed el ing�r studiebidrag. Barntill�gg utg�r dock endast i

form av �terbetalning spliktiga studiemedel.

F�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar f�r heltidsstude�

rande och om 30 dagar f�r deltidsstuderande utg�r studiebidraget 121 kro�
nor. Om s tudiemedlen f�r denna tidsperiod enligt 10. 13, 16, 17, 19 och

21-23 �� utg�r med l�gre belo pp �n 7,89 procent av basbeloppet utg�r stu�

diebidraget dock endast s� stor del av 121 k ronor som svarar mot f�rh�l�

landet mellan det belopp som utg�r och 7,89 procent av basbeloppet.

Utg�ende studiemedel utg�r i f�r sta hand studiebidrag. �terstoden ut�

g�r �terbetalningspliktiga studiemedel.

6 kap.

2 � Dagstudiest�d utg�r i form av inkomstbidrag och internatbidrag.

Dagstudiest�d utg�r inte till stu derande som uppenbart inte �r i ekono�

miskt behov av st�det.

599

�

SFS 1982:266

Inkomstbidrag kan endast utg� till stu derande som �r arbetstagare eller

till studerande som. utan att vara arbetstagare, uppb�r ers�ttning fr�n ar�

betsl�shetskassa eller kontant arbetsmarknadsst�d.

4 � Inkomstbidrag utg�r f�r varje dygn

1. under vilket den studerande deltager i kur s och p� grund d�rav f�rlo�

rar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kurs �ger

rum och p� grund d�rav f�rlorar sin arbetsinkomst f�r detta dygn.

Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� inkomstbidrag f�r

h�gst tio dygn enligt f� rsta stycket 1 och f�r h�gst tv� dygn enligt f�rsta

stycket 2.

Med arbetsinkomst enligt f�rsta stycket j�mst�lls ers�ttning fr�n arbets�

l�shetskassa och kontant arbetsmarknadsst�d.

7 kap.

3 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� till studerande som har tillgodo�

r�knats eller kan antagas komma att tillgodor�knas pensionspo�ng enligt

11 kap. 6 � lagen (1962 ; 381) om allm�n f�rs�kring f�r minst fyra kalender�

�r f�re det kalender�r f�r vilket vuxenstudiest�det skall utg�. Har stude�

rande p� grund av handikapp eller sjukdom varit f�rhindrad att arbeta, kan

s�rskilt vuxenstudiest�d utg� � ven om pensionspo�ng ej har tillgodor�k�

nats den studerande f�r minst fyra kalender�r.

Med kalender�r f�r vilket pensionspo�ng tillgodor�knats den studerande

j�mst�lles kalender�r efter 1959 f�r vilket s�dan po�ng ej har tillgodor�k�

nats den studerande, om den studerande under �ret har

1. v�rdat eget barn som ej fyllt tio �r, v�rdat person, som p� grund av

sjukdom, �lder eller handikapp varit i behov av s�rskild omv�rdnad, eller

haft inkomst av f�rv�rvsarbete, i samtl iga tre fall under f�ruts�ttning att
verksamheten har haft minst s�dan omfattning att den kan anses ha mot�

svarat vad som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha till�

godor�knats,

2. utf�rt arbete p� jordbruksfastighet som �ges eller brukas av den stu�

derandes make eller i r�r else som bedrives av den studerandes make, om
arbetet har haft minst s�dan omfattning att det kan anses ha motsvarat vad

som hade kr�vts f�r att pensionspo�ng f�r �ret skulle ha tillgodor�knats,

3. under minst sex m�nader fullgjort v�rnpliktstj�nstg�ring enligt v�m-

pliktslagen (1941:967) eller vapenfri tj�nst enligt lagen (1966:413) om va�
penfri tj�nst eller grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om milit�r

grundutbildning f�r kvinnor.

Vid till�mpning av andra stycket p� studerande som ej �r svensk med�

borgare beaktas endast verksamhet h�r i r iket, om ej annat f�ljer av be�

st�mmelser som regeringen meddelar.

Andra och tredje styckena �ger motsvarande till�mpning p� verksamhet

f�re I960.

600

10 � S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� och h�gsko�

leniv� f�r inom ett l�n un der samma budget�r utg� med sammanlagt h�gst

�

det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen meddelar.

SFS 1982: 266

S�rskilt vuxenstudiest�d f�r studier p� grundskoleniv� och h�gskoleni�

v� f�r inom ett l�n utg� till studerande som �r bosatt inom l�net n�r han ger
in ans�kan om st�det.

8 kap.

13 � Till f ullg�rande av �terbetalningsskyldigheten skall den �terbetal�

ningsskyldige erl�gga prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift.

I vissa fall skall den �te rbetalningsskyldige erl�gga till�ggsavgift, p�min�

nelseavgift, aviseringsavgift och extra avgift.

31 � �r den �terbetalningsskyldige gift, inr�knas i avgift sunderlaget f�l�

jande del av m akens inkomst, n�mligen

1. om inkomsten uppg�r till h�gst 20 000 kronor, 40 procent,
2. om inkomsten �verstiger 20000 kronor, 40 procent �kat med en pro�

centenhet f�r varje helt tusental kronor i inkomst �ver 20000 kronor, dock

h�gst 65 procent.

Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den �terbetal�

ningsskyldige vid � rets ing�ng har v�rdnaden om barn som �r under tio �r

eller om han d� har eget barn som �r under tio �r och lever tillsammans

med barnets v�rdnadshavare.

Minskning enligt f�rsta stycket f�r dock ej avse st�rre belopp �n den del

av avgiftsunderlaget som avser den �terbetalningsskyldiges inkomst.

34 �"" Om ej annat f�ljer av andra stycket, f�rst�s i 30-32 �� med in�

komst den till statlig in komstskatt taxerade inkomsten f�r avgifts�ret.

Avdrag f�r underskott i f�rv�r vsk�lla vid ta xeringen l�ggs till den �ter�

betalningsskyldiges taxerade inkomst.

39 � P� ans�kan av den �terbetalningsskyldige kan medges att prelimi�

n�r avgift f�r visst avgifts�r ej skall utg� eller att den skall neds�ttas, om

b�ttre �verensst�mmelse mellan den prelimin�ra och motsvarande slutliga

avgift, ber�knad enligt 43-49 ��, d�rigenom kan antagas uppkomma.

Ans�kan enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centrala studie�

st�dsn�mnden f�re utg�ngen av �ret efter avgifts�ret. Ans�kan som kom�
mit in senare pr�vas enligt 43 �.

Om den �terbetalningsskyldiges ekonomiska f�rh�llanden �ndras p� s�

dant s�tt att avgift skall utg� med h�gre belopp �n som tidigare beslutats,

skall den �terbetalningsskyldige snarast anm�la detta till c entrala studie�
st�dsn�mnden.

Centrala studiest�dsn�mnden f�r p� ans�kan av �terbetalningsskyldig

ompr�va beslut om att prelimin�r avgift inte skall utg� eller skall s�ttas

ned. Ompr�vning f�r dock inte ske om ans�kan har kommit in efter ut�

g�ngen av andra �ret efter avgifts�ret eller om den �terbetalningsskyldige

har anf�rt besv�r �ver n�mndens beslut och �rendet �nnu inte har av�

gjorts.

� �ndringen inneb�r att tredje stycket upph�vs.

�ndringen inneb�r bl. a. att tredje stycket upph�vs.

601

�

SFS 1982; 266

43 � Fr�ga om slutlig avgift for ett avgifts�r pr�vas s�rskilt f�r viss �ter�
betalningsskyldig, om medgivande enligt 39 � l�mnats eller om den �terbe�

talningsskyldige beg�r s�dan pr�vning. F�r pr�vningen g�ller 44-49 ��.

Ans�kan om pr�vning enligt f�rsta stycket skall ha kommit in till centra�

la studiest�dsn�mnden f�re utg�ngen av november m�nad tredje �ret efter

avgifts�ret.

64 � Om prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift eller del av s�dan avgift ej

erl�gges inom f�reskriven tid, skall p�minnelse d�rom s�ndas till den �ter�

betalningsskyldige. F�r p�minnelse utg�r p�minnelseavgift med belopp

som regeringen best�mmer.

Vid av isering av prelimin�r avgift och kvarst�ende avgift utg�r avise-

ringsavgift med belopp som regeringen best�mmer.

74 � �verstiger det belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt s�som

prelimin�r avgift motsvarande slutlig avgift, �r den �terbetalningsskyldige
ber�ttigad att efter ans�kan �terf� det �verskjutande beloppet. Ans�kan

om �terb�ring skall ha kommit in till centrala studiest�dsn�mnden inom

tv� m�nader efter det den �terbetalningsskyldige f�tt underr�ttelse om be�

slutet ang�ende den slutliga avgiften.

Neds�ttes prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsav�

gift. aviseringsavgift eller p�minnelseavgift som den �terbetalningsskyldi�

ge erlagt, skall han utan ans�kan �terf� vad han erlagt f�r mycket, om ej
annat f�ljer av 75 �. Detsamma g�ller om s�dan avgift ej skall utg�.

Belopp som den �terbetalningsskyldige erlagt som prelimin�r avgift f�r

det �r under vilket han avlidit skall utan ans�kan �terb�ras till d�dsboet.

76 � H�ftar den, som �r ber�ttigad att �terf� avgift enligt 74 eller 75 �, f�r

prelimin�r avgift, kvarst�ende avgift, extra avgift, till�ggsavgift, avise�
ringsavgift eller p�minnelseavgift som f�rfallit till betalning, har han r�tt

att utf� endast vad som �verstiger det obetalda beloppet.

84 � N�r slutlig avgift fastst�llts f�r ett avgifts�r, bortfaller skyldigheten

att erl�gga s�dan obetald del av motsvarande prelimin�r avgift som �ver�
stiger den slutliga avgiften.

Avlider �terbetalningsskyldig, bortfaller skyldigheten att erl�gga obetald

prelimin�r avgift f�r det �r under vilket d�dsfallet intr�ffat.

Best�mmelse om obetald prelimin�r avgift i f�rsta eller andra stycket

�ger motsvarande till�mpning p� p�minnelseavgift och aviseringsavgift
som bel�per p� den obetalda avgiften.

602

�verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag tr�der i kraf t, s�vitt avser 8 kap. 13. 31, 32, 34, 39, 43, 64,

74, 76 och 84 �� den 1 januari 1983 samt i �vrigt den 1 juli 1982.

2. De nya best�mmelserna i 8 kap. 31,32 och 34 �� till�mpas med avs e�

ende p� best�mmande av slutlig avgift fr�n och med avgifts�ret 1983.

3. 1 fr� ga om studiemedel som har bevisats f�re ikrafttr�dandet g�ller

vad avser 4 kap. �ldre best�mmelser. Har i beslut om stud iemedel f�r tid.

�

som helt eller delvis infaller under andra halv�ret 1982, 4 kap. 13 och 24 ��

SFS 1982:266

till�mpats i de ssa paragrafers �ldre lydelse, har den studerande dock r�tt

till studiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel f�r andra halv�ret

1982 med de belopp som skulle ha utg�tt om best�mmelserna i dessa para�

grafer till�mpats i de ras nya lydelse.

P� regeringens v�gnar

JAN-ERIK WIKSTR�M

Arvid Sanmark

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1982:266

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se