SFS 1979:206

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 1979:206

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1979:206 om �ndring i studiest�dslagen (1973: 349); Utkom fr�n trycket den 9 maj 1979 Utf�rdad den 20 april 1979. pr- Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen P' (1973:349)2 de/s att 3 kap. 7, 10 och 11 ��,4 kap. 17 �, 5 kap. 3 och 4 ��. 6 kap. 1 och ' Prop. 1978/79:100 (bil. 12 p. F 7 1, SfU 16, rskr 19 3. ^ Lagen omtryckt 19 75; 359. 461 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:206 4-7 ��. 7 kap. 5, 7 och 8 �� samt 8 kap. 60, 62 och 79 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 7 kap. 5 a �. av nedan angiv� na lydelse. 3 kap. 7 �' Inackorderingstill�gg utg�r med 285 kronor i m �naden till studeran� de som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom r�tt till fria hemresor enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen el� ler myndighet som regeringen utser. 110 �"* Inkomstpr�vat till�gg utg�r med h�gst 125 kronor i m �naden. N�rmare best�mmelser om inkomstpr�vat till�gg meddelas av regering� en. 111 Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 200 kronor i m�naden. N�rmare best�mmelser om behovspr�vat till�gg meddelas av regering� en. 4 kap. 17 �� Ut�ver vad som f�ljer av 16 � minskas det belopp som enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � u tg�r till h eltidsstuderande f�r varje hel, samman� h�ngande tidsperiod om 15 dagar med 1. en fyrliofemtedel av den del av den studerandes f�rm�genhet som �verstiger sex g�nger basbeloppet, eller 2. om den studerande �r gift och lever tillsammans med maken, en fyr� tiofemtedel av den del av makamas sammanlagda f�rm�genhet som �ver� stiger nio g�nger basbeloppet. Om den studerande �r gift och lever tillsammans med maken, minskas det belopp som enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � utg�r f�r vaije hel, sam� manh�ngande tidsperiod om 15 dagar dessutom med tv� fyrtiofemtedelar av den del av makens inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger tre och ett halvt basbelopp. �r den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, �ger f�rsta stycket 2 och andra stycket motsvarande till�mpning, i den m�n det� ta f�ljer av best�mmelser som meddelas av regeringen eller, efter regering� ens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. 5 kap. 3 Timstudiest�d utg�r f�r I. studietimme under vilken den studerande �r n�rvarande och p� grund d�rav f�rlorar arbetsinkomst f�r en timme. 462 Senaste lydelse 1978:220. ^ Sen aste lydelse 1978: 220. "' Se naste lydelse 1978:220. " Senaste lydelse 1977:146. ' Senaste lydelse 1978:220. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' 2. timme f�r vilken den st uderande f�rlorar sin arbetsinkomst p� grund av resor till eller fr�n den plats d�r utbildningen �ger rum. Till samma studerande f�r timstudiest�d under ett budget�r utg� f�r h�gst 70 studietimmar enligt f�rsta stycket I och f�r h�gst 20 timmar e nligt f�rsta stycket 2. Timstudiest�d enligt f�rsta stycket 2 utg�r dock f�r h�gst tv� timmar f�r varje studietillf�lle. Studietimme omfattar det antal minuter som best�mmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser. SFS 1979:206 4 �� Timstudiest�d utg�r 30 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta stycket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta sty cket 2. 6 kap. 1 � Dagstudiest�d kan utg� till studerand e som vid folkh�gskola deltager i k urs av det slag som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege� ringen utser. 4 �� Inkomstbidrag utg�r f�r varje dygn 1. under vilket den studerande deltager i kurs och p� grund d�rav f�rlo� rar sin arbetsinkomst, 2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kurs �ger rum och p� grund d�r av f�rlorar sin arbetsinkomst f�r detta dygn. Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� inkomstbidrag f�r h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f� r h�gst tv� dygn enligt f�rsta stycket 2. 5 Intematbidrag utg�r f�r vaije dygn 1. under vilket den studerande deltager i ku rs och p� grund d�rav har s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost eller logi i samband med kursen som �r av bety delse, 2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kursen �ger rum och p� grund d�rav har s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost eller logi som �r av betydelse. Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� intematbidrag f�r h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst t v� dygn enligt f�rsta stycket 2. 6 �^' Inkomstbidrag utg�r 150 kronor f�r varje dygn. Intematbidrag utg�r 150 kronor f�r vaije dygn. 7 � Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej till stu� derande som uppb�r annat studiest�d enligt denna lag f�r den tidsperiod som infal ler fr�n kursens b�rjan till dess slut. Att den studerande uppb�r timstudiest�d enligt 5 kap. utg�r dock ej hinder f�r dagstudiest�d. Senaste lydelse 1978:220. " Senaste lydelse 1978: 220. Senaste lydelse 1978:220 " Senaste lydelse 1978:220. 463 � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:206 Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej heller till studerande som uppb�r utbildningsbidrag f�r den tidsperiod som infaller fr�n kursens b�rjan till dess slut. Bekostas den studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av staten eller kommun utg�r ej dagstudiest�d till honom, om ej annat f�ljer av be� st�mmelse som regeringen meddelar. 7 kap, 5 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� s�v�l vid heltidsstudier om minst 15 dagar under ett kalenderhalv�r som vid deltidsstudier om minst 30 dagar under ett kalenderhalv�r. Till deltidsstuderande kan dock s�rskilt vuxen� studiest�d utg� endast om han bedriver studierna p� minst halvtid. I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d �ger 4 kap. 6-9 �� motsvarande till- l�mpning. 5 a � S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r f�r vaije kalenderdag under s�dan del av l�s�r under vilken den studerande bedriver studier. S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r enligt best�mmelserna i 17 � �ven f�r tid under vilken den studerande �r sjuk. S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r dessutom vid uppeh�ll i studierna f�r jul� ferie enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen best�mmer. Under s�dan julferie utg�r det s�r� skilda vuxenstudiest�det med samma belopp f�r kalenderdag som under studietiden. 464 7 � F�r varje tidsperiod om 15 kalenderdagar utg�r till heltidsstuderande 1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning och stimulansbidrag, f�r heltidsstudier under en lika l�ng sammanh�ngan� de tidsperiod, om han kunnat f� s�dant bidrag, 2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan f�ljande tv� tal, n�mligen a) det utbildningsbidrag som avses under 1 eft er avdrag f�r prelimin�r A-skatt. b) vuxenstudiebidraget enligt i e fter avdrag f�r prelimin�r A-skatt. F�r lidsperiod som omfattar mindre �n 15 dagar utg�r f�r varje kalender� dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningsplikliga studiemedel till heltids� studerande med en femtonde! av de i f�r sta stycket angivna beloppen. 8 � F�r varje tidsperiod om 30 kalenderdagar utg�r till deltidsstuderande 1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning och stimulansbidrag, f�r heltidsstudier under en sammanh�ngande tidspe� riod av 15 dagar, om han kunnat f� s�dant bidrag, 2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan f�ljande tv� tal, n�mligen a) det utbildningsbidrag som avses under I e fter avdrag f�r prelimin�r A-skalt. b) vuxenstudiebidraget enligt I eft er avdrag f�r prelimin�r A-skalt. � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�r tidsperiod som omfattar mindre �n 30 dagar utg�r f�r varje kalender- SFS 1979:206 dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel till deltids� studerande med en trettiondel av de i f�rsta stycket angivna beloppen. 8 kap. 60 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga p� grund av sjuk� dom eller annan j�mf�rlig orsak varaktigt nedsatt, f�r han befrias fr�n kvarst�ende �terbetalningsskyldighet. F�religger eljest synne rliga sk�l f�r den �terbetalningsskyldige �ven i annat fall befrias fr�n kvarst�ende �ter� betalningsskyldighet eller del d�ra v. Befrielse fr�n del av �ter betalningsskyldigheten kan dessutom medges i fr�ga om �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbetalningsskyldi� ge uppburit f�r kommunal eller statlig vuxenutbildning eller f�r s�dan an� nan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkh�gskola som den �terbe� talningsskyldige g�tt igenom vid vuxen �lder (befrielsegrundande utbild� ning). Som villkor f�r s�dan befrielse g�ller att 1. den �terbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid l� roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 4 kap. 1 � och f�r denna tid uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel. 2. den befrielsegrundande utbildningen avse r studier som den �terbetal� ningsskyldige beh�vt f�r att kunna vinna tilltr�de till den l�roanstalt eller utbildningslinje som avses under 1, 3. den �terbetalningsskyldige varit yrkesverksam p� heltid under minst fyra �r, innan han u ppburit studiemedel f�r studier vid l�roanstalt eller ut� bildningslinje som avses under I, 4. det med h�nsyn till den �terbetalningspliktiges ekonomiska f�rh�llan� den �r sk�ligt att han befrias fr�n del av �terbetalningsskyldigheten. Med yrkesverksamhet enligt andra sty cket j�mst�lles v�rd av egna barn, v�rd av f�r�ldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse f�r beviljas den �terbetalningsskyldige �ven om han ej �r eller varit underh�llsskyldig gent� emot annan. Befrielse enligt andra stycket f�r avse h�gst 1 900 kronor f�r varje �rs� kurs enligt l�roplanen f�r den befrielsegrundande utbildning som den �ter- bctalningsskyldige g�tt igenom. Befrielsen f�r sammanlagt avse h�gst 5 700 kronor. Befrielsen f�r ej �verstiga h�lften av det belopp som den �terbetal� ningsskyldige sammanlagt uppburit f�r den befrielsegrundande utbildning� en. 62 � Prelimin�r avgift skall erl�ggas under a vgifts�ret och om avgiften 1. �verstiger 200 kronor med en tredjedel senast vid vart och ett av tre betalningstillf�llen, 2. �verstiger 100 men icke 200 kro nor med h�lften sena st vid vartdera av tv� betalningstillf�llen, 3. uppg�r till h�gst 100 kronor i sin helhet senast vid ett betalningstillf�l� le. Kvarst�ende avgift skall erl�ggas under andra �ret efter avgifts�ret och med h� lften senast vid vartde ra av tv� betalningstillf�llen. Skall prelimin�r eller kvarst�ende avgift enligt f�rsta elle r andra stycket f�rdelas p� tv� eller tre betalningstillf�llen, avrundas det belopp som skall 465 30-SFS 1979 / � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:800px;height:1262px;"> <img width="800" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1979:206 erl�ggas vid anna t tillf�lle �n det sista upp�t till helt krontal. �resbelopp varmed avrundning skett, skall avr�knas vid det sista betalningstillf�llet. Centrala studiest�dsn�mnden best�mmer tidpunkten f�r varje betal� ningstillf�lle. 79 � Har studerande f�r s�dan dag under en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78 � f�rsta stycket uppburit sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller enligt lagen (1976:380) om arbets� skadef�rs�kring och �verstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid t ill- l�mpning av best�mme lse i detta kapitel om �terbetalningsbelopp eller fri� villig �terbetalning medr�knas endast den del av de �terbetalningspliktiga studiemedlen f�r samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpen� ningen �verstiger 25 kronor. Vad som sagts nu g�ller ocks� om den stude� rande med anledning av sin sjukdom f�r er s�ttning enligt annan f�rfattning eller p� grund av regeringens f�rordnande eller enligt utl�ndsk lagstiftn ing om arbetsskadef�rs�kring. Denna lag tr�der i kraft, s�vitt avser 8 kap. 62 � den I januari 19 80 och i �vrigt den 1 juli 1979. P� regeringens v�gnar JAN-ERIK WIKSTR�M Arvid Sanmark (Utbildningsdepartementet) i' � </div> </div>

Lag

SFS 1979:206

om �ndring i studiest�dslagen (1973: 349);

Utkom fr�n trycket

den 9 maj 1979

Utf�rdad den 20 april 1979.

pr-

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1973:349)2

de/s att 3 kap. 7, 10 och 11 ��,4 kap. 17 �, 5 kap. 3 och 4 ��. 6 kap. 1 och

' Prop. 1978/79:100 (bil. 12 p. F 7 1, SfU 16, rskr 19 3.

^ Lagen omtryckt 19 75; 359.

461

�

SFS 1979:206

4-7 ��. 7 kap. 5, 7 och 8 �� samt 8 kap. 60, 62 och 79 �� skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 7 kap. 5 a �. av nedan angiv�

na lydelse.

3 kap.

7 �' Inackorderingstill�gg utg�r med 285 kronor i m �naden till studeran�

de som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom r�tt till fria

hemresor enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen el�

ler myndighet som regeringen utser.

110 �"* Inkomstpr�vat till�gg utg�r med h�gst 125 kronor i m �naden.

N�rmare best�mmelser om inkomstpr�vat till�gg meddelas av regering�

en.

111

Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 200 kronor i m�naden.

N�rmare best�mmelser om behovspr�vat till�gg meddelas av regering�

en.

4 kap.

17 �� Ut�ver vad som f�ljer av 16 � minskas det belopp som enligt 13 �

f�rsta stycket och 14 � u tg�r till h eltidsstuderande f�r varje hel, samman�

h�ngande tidsperiod om 15 dagar med

1. en fyrliofemtedel av den del av den studerandes f�rm�genhet som

�verstiger sex g�nger basbeloppet, eller

2. om den studerande �r gift och lever tillsammans med maken, en fyr�

tiofemtedel av den del av makamas sammanlagda f�rm�genhet som �ver�
stiger nio g�nger basbeloppet.

Om den studerande �r gift och lever tillsammans med maken, minskas

det belopp som enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � utg�r f�r vaije hel, sam�

manh�ngande tidsperiod om 15 dagar dessutom med tv� fyrtiofemtedelar

av den del av makens inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger tre
och ett halvt basbelopp.

�r den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, �ger

f�rsta stycket 2 och andra stycket motsvarande till�mpning, i den m�n det�

ta f�ljer av best�mmelser som meddelas av regeringen eller, efter regering�

ens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden.

5 kap.

Timstudiest�d utg�r f�r

I. studietimme under vilken den studerande �r n�rvarande och p� grund

d�rav f�rlorar arbetsinkomst f�r en timme.

462

Senaste lydelse 1978:220.

^ Sen aste lydelse 1978: 220.

"' Se naste lydelse 1978:220.

" Senaste lydelse 1977:146.

' Senaste lydelse 1978:220.

�

' 2. timme f�r vilken den st uderande f�rlorar sin arbetsinkomst p� grund

av resor till eller fr�n den plats d�r utbildningen �ger rum.

Till samma studerande f�r timstudiest�d under ett budget�r utg� f�r

h�gst 70 studietimmar enligt f�rsta stycket I och f�r h�gst 20 timmar e nligt

f�rsta stycket 2. Timstudiest�d enligt f�rsta stycket 2 utg�r dock f�r h�gst

tv� timmar f�r varje studietillf�lle.

Studietimme omfattar det antal minuter som best�mmes av regeringen

eller myndighet som regeringen utser.

SFS 1979:206

4 �� Timstudiest�d utg�r 30 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta
stycket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta sty cket 2.

6 kap.
1 � Dagstudiest�d kan utg� till studerand e som vid folkh�gskola deltager

i k urs av det slag som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege�
ringen utser.

4 �� Inkomstbidrag utg�r f�r varje dygn

1. under vilket den studerande deltager i kurs och p� grund d�rav f�rlo�

rar sin arbetsinkomst,

2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kurs �ger

rum och p� grund d�r av f�rlorar sin arbetsinkomst f�r detta dygn.

Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� inkomstbidrag f�r

h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f� r h�gst tv� dygn enligt f�rsta
stycket 2.

Intematbidrag utg�r f�r vaije dygn

1. under vilket den studerande deltager i ku rs och p� grund d�rav har

s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost eller logi i samband med kursen
som �r av bety delse,

2. under vilket den studerande reser till eller fr�n den plats d�r kursen

�ger rum och p� grund d�rav har s�dana s�rskilda kostnader f�r resa, kost
eller logi som �r av betydelse.

Till samma studerande f�r under ett budget�r utg� intematbidrag f�r

h�gst tio dygn enligt f�rsta stycket 1 och f�r h�gst t v� dygn enligt f�rsta

stycket 2.

6 �^' Inkomstbidrag utg�r 150 kronor f�r varje dygn.

Intematbidrag utg�r 150 kronor f�r vaije dygn.

7 � Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej till stu�

derande som uppb�r annat studiest�d enligt denna lag f�r den tidsperiod
som infal ler fr�n kursens b�rjan till dess slut. Att den studerande uppb�r
timstudiest�d enligt 5 kap. utg�r dock ej hinder f�r dagstudiest�d.

Senaste lydelse 1978:220.

" Senaste lydelse 1978: 220.

Senaste lydelse 1978:220

" Senaste lydelse 1978:220.

463

�

SFS 1979:206

Dagstudiest�d f�r deltagande i kurs som avses i 1 � utg�r ej heller till

studerande som uppb�r utbildningsbidrag f�r den tidsperiod som infaller

fr�n kursens b�rjan till dess slut.

Bekostas den studerandes uppeh�lle helt eller till v�sentlig del av staten

eller kommun utg�r ej dagstudiest�d till honom, om ej annat f�ljer av be�
st�mmelse som regeringen meddelar.

7 kap,

5 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� s�v�l vid heltidsstudier om minst

15 dagar under ett kalenderhalv�r som vid deltidsstudier om minst 30 dagar
under ett kalenderhalv�r. Till deltidsstuderande kan dock s�rskilt vuxen�

studiest�d utg� endast om han bedriver studierna p� minst halvtid.

I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d �ger 4 kap. 6-9 �� motsvarande till-

l�mpning.

5 a � S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r f�r vaije kalenderdag under s�dan

del av l�s�r under vilken den studerande bedriver studier.

S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r enligt best�mmelserna i 17 � �ven f�r tid

under vilken den studerande �r sjuk.

S�rskilt vuxenstudiest�d utg�r dessutom vid uppeh�ll i studierna f�r jul�

ferie enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller

myndighet som regeringen best�mmer. Under s�dan julferie utg�r det s�r�

skilda vuxenstudiest�det med samma belopp f�r kalenderdag som under
studietiden.

464

7 � F�r varje tidsperiod om 15 kalenderdagar utg�r till heltidsstuderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande

skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning

och stimulansbidrag, f�r heltidsstudier under en lika l�ng sammanh�ngan�

de tidsperiod, om han kunnat f� s�dant bidrag,

2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar

skillnaden mellan f�ljande tv� tal, n�mligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 eft er avdrag f�r prelimin�r

A-skatt.

b) vuxenstudiebidraget enligt i e fter avdrag f�r prelimin�r A-skatt.

F�r lidsperiod som omfattar mindre �n 15 dagar utg�r f�r varje kalender�

dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningsplikliga studiemedel till heltids�

studerande med en femtonde! av de i f�r sta stycket angivna beloppen.

8 � F�r varje tidsperiod om 30 kalenderdagar utg�r till deltidsstuderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande

skulle ha f�tt i utbildningsbidrag, enligt best�mmelserna om dagpenning

och stimulansbidrag, f�r heltidsstudier under en sammanh�ngande tidspe�

riod av 15 dagar, om han kunnat f� s�dant bidrag,

2. �terbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar

skillnaden mellan f�ljande tv� tal, n�mligen

a) det utbildningsbidrag som avses under I e fter avdrag f�r prelimin�r

A-skalt.

b) vuxenstudiebidraget enligt I eft er avdrag f�r prelimin�r A-skalt.

�

F�r tidsperiod som omfattar mindre �n 30 dagar utg�r f�r varje kalender-

SFS 1979:206

dag vuxenstudiebidrag och �terbetalningspliktiga studiemedel till deltids�

studerande med en trettiondel av de i f�rsta stycket angivna beloppen.

8 kap.

60 � �r den �terbetalningsskyldiges betalningsf�rm�ga p� grund av sjuk�
dom eller annan j�mf�rlig orsak varaktigt nedsatt, f�r han befrias fr�n

kvarst�ende �terbetalningsskyldighet. F�religger eljest synne rliga sk�l f�r

den �terbetalningsskyldige �ven i annat fall befrias fr�n kvarst�ende �ter�

betalningsskyldighet eller del d�ra v.

Befrielse fr�n del av �ter betalningsskyldigheten kan dessutom medges i

fr�ga om �terbetalningspliktiga studiemedel som den �terbetalningsskyldi�
ge uppburit f�r kommunal eller statlig vuxenutbildning eller f�r s�dan an�
nan gymnasial utbildning eller utbildning vid folkh�gskola som den �terbe�
talningsskyldige g�tt igenom vid vuxen �lder (befrielsegrundande utbild�
ning). Som villkor f�r s�dan befrielse g�ller att

1. den �terbetalningsskyldige under minst fyra terminer studerat vid l�

roanstalt eller utbildningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 4 kap.

1 � och f�r denna tid uppburit �terbetalningspliktiga studiemedel.

2. den befrielsegrundande utbildningen avse r studier som den �terbetal�

ningsskyldige beh�vt f�r att kunna vinna tilltr�de till den l�roanstalt eller

utbildningslinje som avses under 1,

3. den �terbetalningsskyldige varit yrkesverksam p� heltid under minst

fyra �r, innan han u ppburit studiemedel f�r studier vid l�roanstalt eller ut�

bildningslinje som avses under I,

4. det med h�nsyn till den �terbetalningspliktiges ekonomiska f�rh�llan�

den �r sk�ligt att han befrias fr�n del av �terbetalningsskyldigheten.

Med yrkesverksamhet enligt andra sty cket j�mst�lles v�rd av egna barn,

v�rd av f�r�ldrar och annan liknande verksamhet. Befrielse f�r beviljas den

�terbetalningsskyldige �ven om han ej �r eller varit underh�llsskyldig gent�
emot annan.

Befrielse enligt andra stycket f�r avse h�gst 1 900 kronor f�r varje �rs�

kurs enligt l�roplanen f�r den befrielsegrundande utbildning som den �ter-

bctalningsskyldige g�tt igenom. Befrielsen f�r sammanlagt avse h�gst 5 700
kronor. Befrielsen f�r ej �verstiga h�lften av det belopp som den �terbetal�
ningsskyldige sammanlagt uppburit f�r den befrielsegrundande utbildning�

en.

62 � Prelimin�r avgift skall erl�ggas under a vgifts�ret och om avgiften

1. �verstiger 200 kronor med en tredjedel senast vid vart och ett av tre

betalningstillf�llen,

2. �verstiger 100 men icke 200 kro nor med h�lften sena st vid vartdera

av tv� betalningstillf�llen,

3. uppg�r till h�gst 100 kronor i sin helhet senast vid ett betalningstillf�l�

le.

Kvarst�ende avgift skall erl�ggas under andra �ret efter avgifts�ret och

med h� lften senast vid vartde ra av tv� betalningstillf�llen.

Skall prelimin�r eller kvarst�ende avgift enligt f�rsta elle r andra stycket

f�rdelas p� tv� eller tre betalningstillf�llen, avrundas det belopp som skall

465

30-SFS 1979

�

SFS 1979:206

erl�ggas vid anna t tillf�lle �n det sista upp�t till helt krontal. �resbelopp
varmed avrundning skett, skall avr�knas vid det sista betalningstillf�llet.

Centrala studiest�dsn�mnden best�mmer tidpunkten f�r varje betal�

ningstillf�lle.

79 � Har studerande f�r s�dan dag under en sjukperiod som infaller efter

karenstiden enligt 78 � f�rsta stycket uppburit sjukpenning enligt lagen

(1962:381) om allm�n f�rs�kring eller enligt lagen (1976:380) om arbets�
skadef�rs�kring och �verstiger denna sjukpenning 25 kronor, skall vid t ill-
l�mpning av best�mme lse i detta kapitel om �terbetalningsbelopp eller fri�

villig �terbetalning medr�knas endast den del av de �terbetalningspliktiga

studiemedlen f�r samma dag som motsvarar det belopp varmed sjukpen�

ningen �verstiger 25 kronor. Vad som sagts nu g�ller ocks� om den stude�
rande med anledning av sin sjukdom f�r er s�ttning enligt annan f�rfattning

eller p� grund av regeringens f�rordnande eller enligt utl�ndsk lagstiftn ing
om arbetsskadef�rs�kring.

Denna lag tr�der i kraft, s�vitt avser 8 kap. 62 � den I januari 19 80 och i

�vrigt den 1 juli 1979.

P� regeringens v�gnar

JAN-ERIK WIKSTR�M

Arvid Sanmark

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:206

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se