SFS 1983:272

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 1983:272

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:272 Lag Utkom fr�n trycket ooi �ndring 1 studiest�dslagen (1973:349); den 18 maj 1983 utfardad den 5 maj 1983. Enligt liksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen (1973:349)^ dels att punkterna 6a-e i �verg �ngsbest�mmelserna skall upph�ra att g�lla, dels att nuvarande 5 kap. 4-8 �� och 6 kap. 6-10 �� skall betecknas 5 kap . 5-8, 4 �� och 6 kap . 7-10 �� respektive 6 �, dels att de nya 5 kap. 5 och 7 �� samt 6 kap. 7 och 9 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att 2 kap. 1 �, 3 kap. 5, 7, 11 och 24 ��, 4 kap. 3, 16 och 19 ��, 8 kap. 43 �, 9 kap. 2 � samt punkt 6 i �v erg�ngsbest�mmelserna skall ha nedan angivna lydels e, dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 6 kap. 11 �, av nedan angivna lydelse. 2 kap. 1 Studerande vid grundskolan har r�tt till f�rl�ngt barnbidrag med 275 kronor i m�naden fr�n och med kvartalet efter det under vilket han fyllt 16 �r. ' Prop. 1982/83; 100 (bil. 10 p. G 5), SfU 19. rskr 26 8, ^ L agen omtryckt 198 1:579. 582 ' Senaste lydelse 1982:1244. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Detsamma g�ller studerande som deltar i m otsvarande undervisning vid SFS 1983:272 skola som avses i 33, 3 4 eller 34a � skollagen (1962: 319). 3 kap. 5 � Studiehj�lp utg�r f�r s�dan del av l �s�r under vilken den s tuderande bedriver studier. Studiehj�lp i form av �terbetalningspliktiga studiemedel utg�r �ven f�r tid under vilken den studerande �r sjuk enligt vad som anges i 1 3-19 ��, om ej annat f�ljer av best�mmelser som regeringen meddelar. Vid till�mpning av f�rsta stycket och best�mmelse som avses i andra stycket beaktas endast hela, sammanh�ngande tidsperioder under ett ka� lenderhalv�r om 15 dagar f�r heltidsstuderande och 30 dagar f�r deltidsstu� derande. Vid till�mpning av best�mmelse i detta kapitel skall l�s�r anses omfatta det antal dagar som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege� ringen utser. D etta antal dagar skall d�rvid anses infalla under det eller de kalenderhalv�r som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege� ringen utser. I 7 �'* Inackorderingstill�gg utg�r med 400 kronor i m�naden till stu deran- I de som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom hemreseer� s�ttning enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. 11 � "'' Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 290 krono r i m�na den. N�rmare be st�mmelser om behovspr�vat till�gg m eddelas av regering� en. 24 � Vid ber�kning av st udiehj�lp, skall f�r period om 15 dagar ber�knas h�lften av m �nadsbeloppet. Belopp som enligt f�rsta stycket ber�knas f�r period om 15 dagar avrun� das till helt krontal vid �retal under 50 ned�t och vid annat �retal upp�t. 4 kap. 3 � Studiemedel f�r ej beviljas f�r tid f�r vilken s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. redan har beviljats. Beviljas studerande s�rskilt vuxenstudiest�d f�r s�dan tid f�r vilke n den studerande redan har beviljats studiemedel, f�r den studerande ej uppb�ra studiemedlen f�r denna tid. Har den studerande redan uppburit studieme� del f�r s�dan tid g�ller 7 kap. 20 �. Studiemedel f�r ej heller beviljas eller uppb�ras f�r tid f�r vilken utbild� ningsarvode under l�rarutbildning, i/tbildningsbidrag under arbetsmark� nadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander utg�r, om e j annat f�ljer av best�mmelse som regeringen meddelar. "Senaste lydelse 1982:266. ' Senaste lydelse 1982: 266. 583 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:272 16 � F�r heltidsstuderande minskas det belopp som utg�r enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � f�r varje hel. sammanh�ngande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av basbeloppet, n�mligen Antal hela, sammanh�ngande tidspe� rioder om 15 dagar f�r vilka studieme� del skall utg� und er kalenderhalv�ret h�gst 2 3 4 5 6 7 8 9 l�gst 10 Del av basbeloppet 135 procent 125 procent 110 procent 95 procent 85 procent 75 procent 65 procent 55 procent 45 procent 19 � F�r deltidsstuderande minskas det belopp som utg�r f�r ett kalen� derhalv�r enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � f�r varje hel, sammanh�ngan� de tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger nedan, f�r skilda perioder angivna delar av basbeloppet, n�mligen Antal hela, sammanh�ngande tidspe� rioder om 30 dagar f�r vilka st udieme� del skall utg� under kalenderhalv�ret 1 2 3 4 l�gst 5 Del av basbeloppet 160 procent 150 procent 140 procent 130 procent 120 procent Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket minskas det belopp som enlig t 13 � f�rsta stycket och 14 � utg�r till deltidsstuderande f�r varje hel sam� manh�ngande tidsperiod om 30 dagar med tv� fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes f�rm�genhet som �verstiger sex g�nger basbeloppet. 584 5 kap. 5 � Timstudiest�d utg�r 36 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta stycket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta styck et 2. 7 � Timstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med sammanlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen meddelar. Det be lopp som st�r till f�rfogande f�r timstudiest�d inom ett l�n utg�r till � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1. arbetstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r SFS 1983:272 vilken facklig organisation har ans�kt om timstudiest�d, 2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilken facklig organisation, som har sin postadress i l�net, har ans�kt om timstu- diest�d, 3. arbetstagare som sj�lv har ans�kt om timstudiest�d och som �r bosatt i l�net, n�r han ge r in ans�kan om s�dant st�d. 6 kap. 7 � Inkomstbidrag utg�r 216 kronor f�r varje dygn. Internatbidrag utg�r 180 kronor f�r varje dygn. 9 � Dagstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med sammanlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen meddelar. Det belopp som st�r till f�rfogande f�r dagstudiest�d inom ett l�n utg�r till 1. arbetstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r vilken facklig organisation ans�kt om dagstudiesl�d, 2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilken facklig organisation som har sin postadress i l�net, har ans�kt om dagstu� diest�det. 3. studerande som sj�lv har ans�kt om dagstudiest�d och som �r bosatt i l�net, n�r han ger in ans�kan om s�dant st�d. 11 � Har internatbidrag beviljats facklig organisation f�r f�rdelning mel� lan vissa ar betstagare g�ller f�ljande utan hinder av vad som eljest f�re- | >1 skrivs i detta kapitel. || 1. Bidraget f�r utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den t studerande. | 2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och | logi f�r den studerande. , I 3. F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n ; som motsvarar 180 kronor i genomsnitt f�r varje dygn och varje studeran- i de som har r�tt till bidraget. 8 kap. 43 �'' Fr�ga om slutlig avgift f�r ett avgifts�r pr�vas s�rskilt f�r viss " �terbetalningsskyldig, 1. om medgivande enligt 39 � har l�mnats, -( 2. om den �terbetalningsskyldige beg�r s�dan pr�vning eller j 3. om den �terbetalningsskyldige inte har betalt den prelimin�ra avgif� ten i sin helhet f�re utg�ngen av �ret efter avgifts�ret och om han bed�ms : ha varit bosatt i riket under avgifts�ret. ^! 'Senaste lydelse 1982:266. 585 t ! " 11 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1983:272 F�r pr�vningen g�ller 4449 ��. Ans�kan om pr�vning enligt f�rsta stycket 2 skall ha kommit in till centrala studiest�dsn�mnden f�re utg�ng� en av november m�nad tredje �ret efter avgifts�ret. 9 kap. 2 � Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt genast �terkr�vas. Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p� sjukdom skall st udiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13- 19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och d e best�mmelser som anges d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i 7 kap. 17a �. Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap. till s�dan studerande, som vid utbetalningstillf�llet var omyndig p� grund av �lder, �vilar betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges f�rmyndare. P� �terbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., p� studiemedel en� ligt 4 kap. och p� s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. som �terkr�vs enligt f�rsta eller andra stycket utg�r r�nta fr�n den dag n�r medlen uppburits efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt med tv� p rocentenheter �verstiger statens utl�ningsr�nta. P� andra former av studiest�d som �terkr�vs enligt denna paragraf utg�r r�nta enligt samma r�ntesats fr�n den dag som infaller en m�nad efter det beslut om �terkrav fattats. Om det finns s�rskilda sk�l kan den �terbetal ningsskyldige befrias helt eller delvis fr�n sin skyldighet att erl�gga r �ntan. 586 6. F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet (1964:402) g�ller best�mmelserna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena samt 24 � studieh j�lpsreglementet fortfarande, allt i den m�n an nat inte f�ljer av andra-sjunde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n enligt st udiehj�lpsreglementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studie� l�net skall fa �terbetalas enligt lagen (1982:271) om �ndrade �terbetal� ningsvillkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av best�mmelserna i den lagen. Om l�ntagaren inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r p�minnelsen utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�m� mer. Om amorteringsplanen �ndras och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks, f�r amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ng st till och med det �r d� l�ntagaren fyller 65 �r . En l�ntagare �r inte sky ldig att beta la r�nta, amortering eller r�nteannuitet som f�rfaller till beta lning efter det att l�ntagaren har fyllt 65 �r. Om en l�ntagare �be ropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r centrala studiest�dsn�mnden besluta om anst�n d med erl�ggande av r�nta, amor- � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:846px;height:1262px;"> <img width="846" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> tering och r�nte annuitet. S�dant beslut f�r avse anst �nd und er h�gst sex SFS 1983:272 m�nader. Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag enligt 9 ka p. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�r s�kring eller motsvarande och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r. F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagare befrias fr�n honom �vilande betalningsskyldighet �ven i an nat fall �n som avses i femte stycket eller 24 � andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402). En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller st�rre kostnad �n vad som �r sk�ligt och indrivningen inte �r p�kallad fr�n allm�n synpunkt. Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 jul i-den 31 december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200 kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �ter� st�ende kapitalskuld. Denna lag t r�der i kraft, s�vitt avser 8 kap. 43 � och punkt 6 f�rsta- sjunde styckena i �verg�ngsbest�mmelserna den 1 januari 1984 samt i �vrigt den 1 juli 1983. P� regeringens v�gnar LENA HJELM-WALL�N Arvid Sanmark (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1983:272

Lag

Utkom fr�n trycket

ooi �ndring 1 studiest�dslagen (1973:349);

den 18 maj 1983

utfardad den 5 maj 1983.

Enligt liksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1973:349)^

dels att punkterna 6a-e i �verg �ngsbest�mmelserna skall upph�ra att

g�lla,

dels att nuvarande 5 kap. 4-8 �� och 6 kap. 6-10 �� skall betecknas

5 kap . 5-8, 4 �� och 6 kap . 7-10 �� respektive 6 �,

dels att de nya 5 kap. 5 och 7 �� samt 6 kap. 7 och 9 �� skall ha nedan

angivna lydelse,

dels att 2 kap. 1 �, 3 kap. 5, 7, 11 och 24 ��, 4 kap. 3, 16 och 19 ��,

8 kap. 43 �, 9 kap. 2 � samt punkt 6 i �v erg�ngsbest�mmelserna skall ha

nedan angivna lydels e,

dels att i lagen skall inf�ras en ny paragraf, 6 kap. 11 �, av nedan

angivna lydelse.

2 kap.

Studerande vid grundskolan har r�tt till f�rl�ngt barnbidrag med 275

kronor i m�naden fr�n och med kvartalet efter det under vilket han fyllt 16

�r.

' Prop. 1982/83; 100 (bil. 10 p. G 5), SfU 19. rskr 26 8,

^ L agen omtryckt 198 1:579.

582

' Senaste lydelse 1982:1244.

�

Detsamma g�ller studerande som deltar i m otsvarande undervisning vid

SFS 1983:272

skola som avses i 33, 3 4 eller 34a � skollagen (1962: 319).

3 kap.
5 � Studiehj�lp utg�r f�r s�dan del av l �s�r under vilken den s tuderande

bedriver studier.

Studiehj�lp i form av �terbetalningspliktiga studiemedel utg�r �ven f�r

tid under vilken den studerande �r sjuk enligt vad som anges i 1 3-19 ��,
om ej annat f�ljer av best�mmelser som regeringen meddelar.

Vid till�mpning av f�rsta stycket och best�mmelse som avses i andra

stycket beaktas endast hela, sammanh�ngande tidsperioder under ett ka�

lenderhalv�r om 15 dagar f�r heltidsstuderande och 30 dagar f�r deltidsstu�
derande.

Vid till�mpning av best�mmelse i detta kapitel skall l�s�r anses omfatta

det antal dagar som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege�

ringen utser. D etta antal dagar skall d�rvid anses infalla under det eller de
kalenderhalv�r som best�mmes av regeringen eller myndighet som rege�
ringen utser.

7 �'* Inackorderingstill�gg utg�r med 400 kronor i m�naden till stu deran-

de som beh�ver inackordering. Till�gget omfattar dessutom hemreseer�
s�ttning enligt de n�rmare best�mmelser som meddelas av regeringen eller

myndighet som regeringen utser.

11 � "'' Behovspr�vat till�gg utg�r med h�gst 290 krono r i m�na den.

N�rmare be st�mmelser om behovspr�vat till�gg m eddelas av regering�

en.

24 � Vid ber�kning av st udiehj�lp, skall f�r period om 15 dagar ber�knas
h�lften av m �nadsbeloppet.

Belopp som enligt f�rsta stycket ber�knas f�r period om 15 dagar avrun�

das till helt krontal vid �retal under 50 ned�t och vid annat �retal upp�t.

4 kap.

3 � Studiemedel f�r ej beviljas f�r tid f�r vilken s�rskilt vuxenstudiest�d
enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande s�rskilt vuxenstudiest�d f�r s�dan tid f�r vilke n den

studerande redan har beviljats studiemedel, f�r den studerande ej uppb�ra

studiemedlen f�r denna tid. Har den studerande redan uppburit studieme�
del f�r s�dan tid g�ller 7 kap. 20 �.

Studiemedel f�r ej heller beviljas eller uppb�ras f�r tid f�r vilken utbild�

ningsarvode under l�rarutbildning, i/tbildningsbidrag under arbetsmark�
nadsutbildning eller utbildningsbidrag f�r doktorander utg�r, om e j annat

f�ljer av best�mmelse som regeringen meddelar.

"Senaste lydelse 1982:266.

' Senaste lydelse 1982: 266.

583

�

SFS 1983:272

16 � F�r heltidsstuderande minskas det belopp som utg�r enligt 13 �
f�rsta stycket och 14 � f�r varje hel. sammanh�ngande tidsperiod om 15
dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under

kalenderhalv�ret som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av
basbeloppet, n�mligen

Antal hela, sammanh�ngande tidspe�

rioder om 15 dagar f�r vilka studieme�

del skall utg� und er kalenderhalv�ret

h�gst 2

3
4
5
6
7
8

l�gst 10

Del av basbeloppet

135 procent

125 procent

110 procent

95 procent
85 procent
75 procent
65 procent
55 procent
45 procent

19 � F�r deltidsstuderande minskas det belopp som utg�r f�r ett kalen�

derhalv�r enligt 13 � f�rsta stycket och 14 � f�r varje hel, sammanh�ngan�
de tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger nedan, f�r skilda perioder
angivna delar av basbeloppet, n�mligen

Antal hela, sammanh�ngande tidspe�

rioder om 30 dagar f�r vilka st udieme�

del skall utg� under kalenderhalv�ret

l�gst 5

Del av basbeloppet

160 procent

150 procent

140 procent

130 procent

120 procent

Ut�ver vad som f�ljer av f�rsta stycket minskas det belopp som enlig t

13 � f�rsta stycket och 14 � utg�r till deltidsstuderande f�r varje hel sam�
manh�ngande tidsperiod om 30 dagar med tv� fyrtiofemtedelar av den del

av den studerandes f�rm�genhet som �verstiger sex g�nger basbeloppet.

584

5 kap.

5 � Timstudiest�d utg�r 36 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta
stycket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta styck et 2.

7 � Timstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med

sammanlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen

meddelar.

Det be lopp som st�r till f�rfogande f�r timstudiest�d inom ett l�n utg�r

till

�

1. arbetstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r

SFS 1983:272

vilken facklig organisation har ans�kt om timstudiest�d,

2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan

omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilken
facklig organisation, som har sin postadress i l�net, har ans�kt om timstu-
diest�d,

3. arbetstagare som sj�lv har ans�kt om timstudiest�d och som �r bosatt

i l�net, n�r han ge r in ans�kan om s�dant st�d.

6 kap.

7 � Inkomstbidrag utg�r 216 kronor f�r varje dygn.

Internatbidrag utg�r 180 kronor f�r varje dygn.

9 � Dagstudiest�d f�r inom ett l�n under samma budget�r utg� med

sammanlagt h�gst det belopp som f�ljer av best�mmelser som regeringen
meddelar.

Det belopp som st�r till f�rfogande f�r dagstudiest�d inom ett l�n utg�r

till

1. arbetstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r

vilken facklig organisation ans�kt om dagstudiesl�d,

2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan

omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilken
facklig organisation som har sin postadress i l�net, har ans�kt om dagstu�

diest�det.

3. studerande som sj�lv har ans�kt om dagstudiest�d och som �r bosatt i

l�net, n�r han ger in ans�kan om s�dant st�d.

11 � Har internatbidrag beviljats facklig organisation f�r f�rdelning mel�

lan vissa ar betstagare g�ller f�ljande utan hinder av vad som eljest f�re-

| >1

skrivs i detta kapitel.

1. Bidraget f�r utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den

studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och

logi f�r den studerande.

, I

3. F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n

;

som motsvarar 180 kronor i genomsnitt f�r varje dygn och varje studeran-

de som har r�tt till bidraget.

8 kap.
43 �'' Fr�ga om slutlig avgift f�r ett avgifts�r pr�vas s�rskilt f�r viss

�terbetalningsskyldig,

1. om medgivande enligt 39 � har l�mnats,

2. om den �terbetalningsskyldige beg�r s�dan pr�vning eller

3. om den �terbetalningsskyldige inte har betalt den prelimin�ra avgif�

ten i sin helhet f�re utg�ngen av �ret efter avgifts�ret och om han bed�ms

ha varit bosatt i riket under avgifts�ret.

'Senaste lydelse 1982:266.

585

" 11

�

SFS 1983:272

F�r pr�vningen g�ller 4449 ��. Ans�kan om pr�vning enligt f�rsta

stycket 2 skall ha kommit in till centrala studiest�dsn�mnden f�re utg�ng�
en av november m�nad tredje �ret efter avgifts�ret.

9 kap.

2 � Har n�gon uppburit studiest�d obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp

och har han insett eller bort inse detta, kan vad f�r mycket utg�tt genast
�terkr�vas.

Avbryter n�gon sina studier skall f�rsta stycket till�mpas betr�ffande

uppburet studiest�d som avser tiden efter avbrottet. Beror avbrottet p�

sjukdom skall st udiest�d som den studerande uppburit enligt 3 kap. 13-

19 ��, 4 kap. 28-35 �� eller 7 kap. 17 � och d e best�mmelser som anges

d�r ej �terkr�vas. Detsamma g�ller vid s�dan ledighet som avses i 7 kap.

17a �.

Avser �terkrav enligt f�rsta eller andra stycket studiehj�lp enligt 3 kap.

till s�dan studerande, som vid utbetalningstillf�llet var omyndig p� grund

av �lder, �vilar betalningsskyldigheten den som d� var den omyndiges

f�rmyndare.

P� �terbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., p� studiemedel en�

ligt 4 kap. och p� s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. som �terkr�vs

enligt f�rsta eller andra stycket utg�r r�nta fr�n den dag n�r medlen

uppburits efter en r�ntesats som vid varje tidpunkt med tv� p rocentenheter

�verstiger statens utl�ningsr�nta. P� andra former av studiest�d som
�terkr�vs enligt denna paragraf utg�r r�nta enligt samma r�ntesats fr�n den
dag som infaller en m�nad efter det beslut om �terkrav fattats. Om det
finns s�rskilda sk�l kan den �terbetal ningsskyldige befrias helt eller delvis

fr�n sin skyldighet att erl�gga r �ntan.

586

6. F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet

(1964:402) g�ller best�mmelserna i 22 �, 23 � andra och tredje styckena

samt 24 � studieh j�lpsreglementet fortfarande, allt i den m�n an nat inte
f�ljer av andra-sjunde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n
enligt st udiehj�lpsreglementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studie�
l�net skall fa �terbetalas enligt lagen (1982:271) om �ndrade �terbetal�
ningsvillkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av
best�mmelserna i den lagen.

Om l�ntagaren inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom

f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r

p�minnelsen utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�m�
mer.

Om amorteringsplanen �ndras och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks, f�r

amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ng st till och med det �r d� l�ntagaren
fyller 65 �r . En l�ntagare �r inte sky ldig att beta la r�nta, amortering eller

r�nteannuitet som f�rfaller till beta lning efter det att l�ntagaren har fyllt 65

�r.

Om en l�ntagare �be ropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte

kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r centrala

studiest�dsn�mnden besluta om anst�n d med erl�ggande av r�nta, amor-

�

tering och r�nte annuitet. S�dant beslut f�r avse anst �nd und er h�gst sex

SFS 1983:272

m�nader.

Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag

enligt 9 ka p. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�r s�kring eller motsvarande
och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv�rvsarbeta, f�r

befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar

summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r.

F�religger synnerliga sk�l f�r l�ntagare befrias fr�n honom �vilande

betalningsskyldighet �ven i an nat fall �n som avses i femte stycket eller

24 � andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller

st�rre kostnad �n vad som �r sk�ligt och indrivningen inte �r p�kallad fr�n
allm�n synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 jul i-den 31

december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200

kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �ter�

st�ende kapitalskuld.

Denna lag t r�der i kraft, s�vitt avser 8 kap. 43 � och punkt 6 f�rsta-

sjunde styckena i �verg�ngsbest�mmelserna den 1 januari 1984 samt i
�vrigt den 1 juli 1983.

P� regeringens v�gnar

LENA HJELM-WALL�N

Arvid Sanmark

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1983:272

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se