SFS 1985:258

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 1985:258

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:258 Utkom fr�n trycket den 22 maj 1985 Lag om �ndring i studiest�dslagen (1973:349); utf�rdad den 9 maj 1985. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 7 �, 4 kap. 8, 16 och 21 ��, 5 kap. 5 och 7 ��. 6 kap. 7, 9, 10 och 11 �� ,7 kap. 7 c � och 9 kap. 2 b � studiest�dslagen (1973:349)^ samt punkt 6 i �verg�ng sbest�mmelserna till lagen skall ha nedan angivna lydelse. 3 kap. 7 �' Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 550 och h�gst 1 300 kronor i m�naden till studerande som beh�ver inackordering. N�rmare f�reskrifter om inackorderingstill�gg meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen u tser. 4 kap. 8 Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 1 � erh�llit studie� medel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap . under sammanlagt minst sex �r. utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns s�rskilda sk�l. Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 2 � erh�llit studie� medel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 k ap. under sammanlagt minst fem �r, utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns s�rskilda sk�l. 742 ' Prop. 1984/85: 100 (bil. 10 p. E 5). SfU 16. rskr2l2. ^ Lagen omtryckt 1981:579. " Senas te lydelse 1984: 3I.L "* Senaste lydelse 1982: 266. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> �*"' F�r en heltidsstuderande minskas det belo pp som utg�r enligt 13 � SFS 1985; 258 ta stycket och 14 � f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15 1 �gar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av /^.basbeloppet, n�mligen der om 15 dagar f�r vilka studiemedel januari- juli� skall utg� under kalender� juni december halv�ret h�gst 2 135 procent 135 procent 3 125 procent 125 procent 4 110 procent 110 procent 5 95 procent 95 procent 6 85 procent 85 procent 7 70 procent 80 procent 8 60 procent 70 procent 9 50 procent 70 procent l�gst 10 40 procent 55 procent 21 � Som den st uderandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och 19 �� r�knas den inkomst som han kan antagas komma att �tnjuta under kalenderhalv�ret. V�rdet av naturaf�rm�ner fastst�lls av regeringen. Stat� ligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allm�nt barnbidrag och annat studiest�d enligt denna lag �n timstudiest�d, inkomstbidrag och vuxen� studiebidrag r�knas inte som inkomst. Med f�rm�genhet f�rst�s i 17 och 19 �� skattepliktig f�rm�genhet enligt lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt. 5 kap. 5 Timstudiest�d utg�r 40 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta stycket I och f�r timme enligt 3 � f�rsta stycket 2. 7 .Timstudiest�d inom e tt l�n f�r utg� till 1. arbe tstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r vilken facklig organisation har ans�kt om timstudiest�d, 2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilken facklig organisa tion, som har sin postadress i l�net, har ans�kt om tim� studiest�d, 3. arbetstagare som sj�lv har ans�kt om timstudiest�d och som �r bosatt i l�net, n�r han ger in ans�kan om s�dant st�d. Senaste lydelse 1983:272. ' Senaste lydelse 1984: 122. Senaste lydelse 1983: 272. �ndringen inneb�r bl. a. att f�rsta stycket upph�vs. � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:258 6 kap. 7 Inkomstbidrag utg�r 240 kronor f�r varje dygn. Internatbidrag utg�r 200 kronor f�r varje dygn. 9 �' Dagstudiest�d inom ett l�n f�r utg� til! 1. arb etstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r vilken facklig organisation ans�kt om dagstudiest�d, 2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilk en facklig organisation som har sin postadress i l�net, har ans�kt om dag� studiest�det, 3. studerande som sj�lv har ans�kt om dagstudiest�d och som �r bosatt i l�net, n�r han ger in ans�kan om s�dant st�d. Vuxenutbildningsn�mnden f�r best�mma att viss del av det belopp som st�r till f�rfogande f� r dagstudiest�d inom et t l�n skall f�rbeh�llas stude� rande som inte �r arbetstagare. 10 �'� Vid beviljande av dagstudiest�d till arbetst agare ges f�retr�de �t studerande med s�r skilt sv�ra arbetsf�rh�llanden. D�refter ges f�retr�de �t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studerande med l�ng re utbildning. Vid beviljande av internatbi drag till studerande som inte �r arbetstagare ges f�retr�de �t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studeran� de med l�ngre utbildning. D�refter ges f�retr�de �t studerande som har s�rskilt sv�ra studiehinder p� grund av att han bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller �r handikappad. Kan de studerande inte skiljas �t enligt f�rsta och andra styckena skall dagstudiest�d beviljas den som med h�nsyn till familjesituation, ekon omis� ka f�rh�llanden och andra omst�ndigheter av vikt bed�ms b�st beh�va dagstudiest�d. Best�mmelser om vad som vid till�mpning av andra stycket skall anses vara glesbygd och om vad som skall an ses utg�ra handikapp meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Om det �r n�dv�ndigt att en handikappad studerande som beviljats dagstudiest�d �tf�ljs av ledsagare, l�mnas dagstudiest�d �ven till led� sagaren utan hinder av best�mmelserna om f�retr�de i f�rsta-tredje styckena. 11 �" Har internatbidrag beviljats facklig organisation f�r f�rdelning mellan vissa arbetstagare g�ller f�ljande utan hinder av vad som eljest f�reskrivs i detta ka pitel. 1. Bidraget f�r utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den studerande. 2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och logi f�r den s tuderande. 744 Senaste lydelse 19 84; 122. "' Senaste lydels e 1984; 122, �ndr ingen inneb�r bl. a. att f�rsta stycket upph�vs. Senaste lydelse 19 84; 122. " Senaste lydelse 1984; 122. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n SFS 1985:258 i�om motsvarar 200 kronor i genomsnitt f� r varje dygn och varje studeran� de som har r� tt till bi draget. 7 kap. 7 c �'^ Om en studerande, som avses i 7 � f�rsta stycket, har v�rdnaden om barn som inte har fyllt 16 �r eller som har fyllt 16 �r och g�r i grundskola eller motsvarande skolform f�rh�js vuxenstudiebidraget med barntill�gg. Barntill�gget utg�r f�r varje barn med 1,39 procent av basbeloppet f�r varje hel, samman h�ngande tidsperiod om 15 daga r f�r heltidsstuderande och 30 dagar f�r deltidsstuderande. Motsvarande g�ller om den studerande �r skyldig att till fullg�rande av lagstadgad underh�llsskyldighet utge un� derh�llsbidrag till barn som inte har fyllt 16 �r eller som har fyllt 16 �r och g�r i grundskola eller motsvarande skolform. F�r en tidsperiod som omfattar mindre �n 15 dagar f�r heltidsstuderande och mindre �n 30 daga r f�r deltidsstuderande utg�r barntill�gg f�r varje ' barn och k alenderdag med 0,09 procent av basbeloppet f�r heltidsstude� rande och med 0,045 procent av basbeloppet f�r deltidsstuderande. �ven om b�da f�r�ldrarna enligt f�rsta stycket har r�tt till barntill�gg, utg�r endast ett barntill�gg. Detta betalas ut till fadern, eller, om f�r�ldrar� na �r ense om det, till modern. �r en av f�r�ldrarna skyldig att utge underh�llsbidrag som avses i f�rsta stycket, betalas dock till�gget alltid ut till denne. Om det finns synnerliga sk�l, f�r barntill�gg utg� till var och en av f�r�ldrarna. 9 kap. 2 b �'^ Till stu derande som tidigare har uppburit studiest�d utg�r nytt s�dant st�d endast om 1. debiterad s tudiemedelsavgift, som f�rfallit till betalning f�re det ka� lender�r som d e nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 �� att avgift inte skall utg�, " 2. �terkrav med st�d av 2 � av �terbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap. eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap. har reglerats av den studerande s� att �terkrav, som avser h�gst ett kalenderhalv�r, kvarst�r oreglerat. Om synnerliga sk�l f�religger f�r studiest�d dock beviljas utan hinder av vad som,anges i f�rsta stycket. 6."'' F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet (1964:402) g�ller best�mmelserna i 22 �,23 � andra och tredje styckena samt 24 � studiehj�lpsreglementet fortfarande, allt i de n m�n a nnat inte f�ljer av andra-�ttonde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n enligt studiehj�lpsreg lementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studie� l�net skall f� �terbetalas enligt lagen (1982:271) om �ndrade �terbetal- Senaste lydelse 1984: 122. " Senaste lydelse 1984; 122. Senaste lydelse 1983:272. 745 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1985:258 ningsvillkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av best�mmelserna i den lagen. L�ntagaren aviseras r�nta, amortering och r�nteannuitet. F�r avisering- en utg�r aviseringsavgift med belopp som regeringen best�mmer. Om l�ntagaren inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r p�minnelsen utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�m� mer. Om amorteringsplanen �ndras och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks, f�r amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ngs t till och med det �r d� l�n tagaren fyller 65 � r. En l�nta gare �r in te skyldig a tt beta la r�nta, amortering eller r�nteannuitet som f�rfaller till betalning efter det att l�ntagaren har fyllt 65 �r. Om en l�ntagare �beropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r centrala studiest�dsn�mnden besluta om an st�nd med erl�ggande av r�nta, amor� tering och r�nteannuitet. S�dant beslut f�r avse anst�nd under h�gst sex m�nader. Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv �rvsarbeta, f�r befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r. F�religger synnerliga sk�l far l�ntagaren befrias fr�n honom �vilande betalningsskyldighet �ven i a nnat fall �n som avses i s j�tte stycket eller 24 � andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402). En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller st�rre kostnad �n vad som � r sk�ligt och indrivningen inte � r p�kallad fr�n allm�n synpunkt. Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 juli-den 31 december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200 kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �ter� st�ende kapitalskuld. Denna lag tr�der i kra ft, s�vitt avser 4 k ap. 16 � , den 1 juli 198 6, och i �vrigt den 1 juli 1985. P� regeringens v�gnar LENA HJELM-WALL�N Arvid Sanmark (Utbildningsdepartementet) 746 � </div> </div>

SFS 1985:258

Utkom fr�n trycket

den 22 maj 1985

Lag

om �ndring i studiest�dslagen (1973:349);

utf�rdad den 9 maj 1985.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs att 3 kap. 7 �, 4 kap. 8, 16 och 21 ��,

5 kap. 5 och 7 ��. 6 kap. 7, 9, 10 och 11 �� ,7 kap. 7 c � och 9 kap. 2 b �
studiest�dslagen (1973:349)^ samt punkt 6 i �verg�ng sbest�mmelserna till

lagen skall ha nedan angivna lydelse.

3 kap.
7 �' Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 550 och h�gst 1 300 kronor i

m�naden till studerande som beh�ver inackordering. N�rmare f�reskrifter

om inackorderingstill�gg meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen u tser.

4 kap.

Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 1 � erh�llit studie�

medel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap . under sammanlagt minst

sex �r. utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns

s�rskilda sk�l.

Har en studerande f�r s�dana studier som avses i 2 � erh�llit studie�

medel eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 k ap. under sammanlagt minst

fem �r, utg�r studiemedel f�r ytterligare s�dana studier endast om det finns
s�rskilda sk�l.

742

' Prop. 1984/85: 100 (bil. 10 p. E 5). SfU 16. rskr2l2.

^ Lagen omtryckt 1981:579.
" Senas te lydelse 1984: 3I.L

"* Senaste lydelse 1982: 266.

�

�*"' F�r en heltidsstuderande minskas det belo pp som utg�r enligt 13 �

SFS 1985; 258

ta stycket och 14 � f�r varje hel, sammanh�ngande tidsperiod om 15

1 �gar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under

kalenderhalv�ret som �verstiger nedan f�r skilda perioder angivna delar av

/^.basbeloppet, n�mligen

der om 15 dagar f�r vilka studiemedel

januari-

juli�

skall utg� under kalender�

juni

december

halv�ret
h�gst 2

135 procent

125 procent

110 procent

95 procent

85 procent

70 procent

80 procent

60 procent

70 procent

50 procent

70 procent

l�gst 10

40 procent

55 procent

21 � Som den st uderandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och
19 �� r�knas den inkomst som han kan antagas komma att �tnjuta under
kalenderhalv�ret. V�rdet av naturaf�rm�ner fastst�lls av regeringen. Stat�
ligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allm�nt barnbidrag och annat
studiest�d enligt denna lag �n timstudiest�d, inkomstbidrag och vuxen�
studiebidrag r�knas inte som inkomst.

Med f�rm�genhet f�rst�s i 17 och 19 �� skattepliktig f�rm�genhet enligt

lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt.

5 kap.
5

Timstudiest�d utg�r 40 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta

stycket I och f�r timme enligt 3 � f�rsta stycket 2.

.Timstudiest�d inom e tt l�n f�r utg� till

1. arbe tstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r

vilken facklig organisation har ans�kt om timstudiest�d,

2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan

omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilken

facklig organisa tion, som har sin postadress i l�net, har ans�kt om tim�

studiest�d,

3. arbetstagare som sj�lv har ans�kt om timstudiest�d och som �r bosatt

i l�net, n�r han ger in ans�kan om s�dant st�d.

Senaste lydelse 1983:272.

Senaste lydelse 1984: 122.

Senaste lydelse 1983: 272. �ndringen inneb�r bl. a. att f�rsta stycket upph�vs.

�

SFS 1985:258

6 kap.

Inkomstbidrag utg�r 240 kronor f�r varje dygn.

Internatbidrag utg�r 200 kronor f�r varje dygn.

9 �' Dagstudiest�d inom ett l�n f�r utg� til!

1. arb etstagare som utf�r sitt arbete huvudsakligen inom l�net och f�r

vilken facklig organisation ans�kt om dagstudiest�d,

2. arbetstagare som p� grund av resor i sin anst�llning eller annan

omst�ndighet ej utf�r sitt arbete inom huvudsakligen ett l�n men f�r vilk en

facklig organisation som har sin postadress i l�net, har ans�kt om dag�

studiest�det,

3. studerande som sj�lv har ans�kt om dagstudiest�d och som �r bosatt i

l�net, n�r han ger in ans�kan om s�dant st�d.

Vuxenutbildningsn�mnden f�r best�mma att viss del av det belopp som

st�r till f�rfogande f� r dagstudiest�d inom et t l�n skall f�rbeh�llas stude�

rande som inte �r arbetstagare.

10 �'� Vid beviljande av dagstudiest�d till arbetst agare ges f�retr�de �t

studerande med s�r skilt sv�ra arbetsf�rh�llanden. D�refter ges f�retr�de
�t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studerande med l�ng re

utbildning.

Vid beviljande av internatbi drag till studerande som inte �r arbetstagare

ges f�retr�de �t studerande med kort tidigare utbildning framf�r studeran�
de med l�ngre utbildning. D�refter ges f�retr�de �t studerande som har

s�rskilt sv�ra studiehinder p� grund av att han bor i glesbygd, arbetar i

hemmet eller �r handikappad.

Kan de studerande inte skiljas �t enligt f�rsta och andra styckena skall

dagstudiest�d beviljas den som med h�nsyn till familjesituation, ekon omis�

ka f�rh�llanden och andra omst�ndigheter av vikt bed�ms b�st beh�va

dagstudiest�d.

Best�mmelser om vad som vid till�mpning av andra stycket skall anses

vara glesbygd och om vad som skall an ses utg�ra handikapp meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Om det �r n�dv�ndigt att en handikappad studerande som beviljats

dagstudiest�d �tf�ljs av ledsagare, l�mnas dagstudiest�d �ven till led�
sagaren utan hinder av best�mmelserna om f�retr�de i f�rsta-tredje
styckena.

11 �" Har internatbidrag beviljats facklig organisation f�r f�rdelning

mellan vissa arbetstagare g�ller f�ljande utan hinder av vad som eljest

f�reskrivs i detta ka pitel.

1. Bidraget f�r utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den

studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och

logi f�r den s tuderande.

744

Senaste lydelse 19 84; 122.

"' Senaste lydels e 1984; 122, �ndr ingen inneb�r bl. a. att f�rsta stycket upph�vs.

Senaste lydelse 19 84; 122.

" Senaste lydelse 1984; 122.

�

F�r varje kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n

SFS 1985:258

i�om motsvarar 200 kronor i genomsnitt f� r varje dygn och varje studeran�

de som har r� tt till bi draget.

7 kap.
7 c �'^ Om en studerande, som avses i 7 � f�rsta stycket, har v�rdnaden
om barn som inte har fyllt 16 �r eller som har fyllt 16 �r och g�r i
grundskola eller motsvarande skolform f�rh�js vuxenstudiebidraget med

barntill�gg.

Barntill�gget utg�r f�r varje barn med 1,39 procent av basbeloppet f�r

varje hel, samman h�ngande tidsperiod om 15 daga r f�r heltidsstuderande
och 30 dagar f�r deltidsstuderande. Motsvarande g�ller om den studerande
�r skyldig att till fullg�rande av lagstadgad underh�llsskyldighet utge un�
derh�llsbidrag till barn som inte har fyllt 16 �r eller som har fyllt 16 �r och
g�r i grundskola eller motsvarande skolform.

F�r en tidsperiod som omfattar mindre �n 15 dagar f�r heltidsstuderande

och mindre �n 30 daga r f�r deltidsstuderande utg�r barntill�gg f�r varje

' barn och k alenderdag med 0,09 procent av basbeloppet f�r heltidsstude�

rande och med 0,045 procent av basbeloppet f�r deltidsstuderande.

�ven om b�da f�r�ldrarna enligt f�rsta stycket har r�tt till barntill�gg,

utg�r endast ett barntill�gg. Detta betalas ut till fadern, eller, om f�r�ldrar�
na �r ense om det, till modern. �r en av f�r�ldrarna skyldig att utge

underh�llsbidrag som avses i f�rsta stycket, betalas dock till�gget alltid ut
till denne. Om det finns synnerliga sk�l, f�r barntill�gg utg� till var och en
av f�r�ldrarna.

9 kap.
2 b �'^ Till stu derande som tidigare har uppburit studiest�d utg�r nytt
s�dant st�d endast om

1. debiterad s tudiemedelsavgift, som f�rfallit till betalning f�re det ka�

lender�r som d e nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut

fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 �� att avgift inte skall utg�,

" 2. �terkrav med st�d av 2 � av �terbetalningspliktiga studiemedel enligt

3 kap., studiemedel enligt 4 kap. eller s�rskilt vuxenstudiest�d enligt 7 kap.

har reglerats av den studerande s� att �terkrav, som avser h�gst ett
kalenderhalv�r, kvarst�r oreglerat.

Om synnerliga sk�l f�religger f�r studiest�d dock beviljas utan hinder av

vad som,anges i f�rsta stycket.

6."'' F�r studiel�n som har beviljats enligt studiehj�lpsreglementet

(1964:402) g�ller best�mmelserna i 22 �,23 � andra och tredje styckena
samt 24 � studiehj�lpsreglementet fortfarande, allt i de n m�n a nnat inte
f�ljer av andra-�ttonde styckena. F�r �terbetalning av s�dant studiel�n
enligt studiehj�lpsreg lementet f�r vilket l�ntagaren har beg�rt att studie�

l�net skall f� �terbetalas enligt lagen (1982:271) om �ndrade �terbetal-

Senaste lydelse 1984: 122.

" Senaste lydelse 1984; 122.

Senaste lydelse 1983:272.

745

�

SFS 1985:258

ningsvillkor f�r vissa �ldre studiel�n g�ller dock enbart vad som f�ljer av

best�mmelserna i den lagen.

L�ntagaren aviseras r�nta, amortering och r�nteannuitet. F�r avisering-

en utg�r aviseringsavgift med belopp som regeringen best�mmer.

Om l�ntagaren inte betalar r�nta, amortering eller r�nteannuitet inom

f�reskriven tid, skall p�minnelse om detta s�ndas till l�ntagaren. F�r

p�minnelsen utg�r p�minnelseavgift med belopp som regeringen best�m�
mer.

Om amorteringsplanen �ndras och amorteringstiden d�rf�r utstr�cks, f�r

amorteringstiden dock f�rl�ngas l�ngs t till och med det �r d� l�n tagaren

fyller 65 � r. En l�nta gare �r in te skyldig a tt beta la r�nta, amortering eller

r�nteannuitet som f�rfaller till betalning efter det att l�ntagaren har fyllt 65

�r.

Om en l�ntagare �beropar tillf�lliga sv�righeter som sk�l f�r att han inte

kan fullg�ra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, f�r centrala
studiest�dsn�mnden besluta om an st�nd med erl�ggande av r�nta, amor�
tering och r�nteannuitet. S�dant beslut f�r avse anst�nd under h�gst sex

m�nader.

Den, som under ett eller flera �r har uppburit eller uppb�r v�rdbidrag

enligt 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring eller motsvarande
och p� grund av v�rden av handikappat barn inte kan f�rv �rvsarbeta, f�r

befrias fr�n betalningsskyldighet s�vitt avser ett belopp som motsvarar

summan av amortering, r�nteannuitet och �rsr�nta f�r samma �r.

F�religger synnerliga sk�l far l�ntagaren befrias fr�n honom �vilande

betalningsskyldighet �ven i a nnat fall �n som avses i s j�tte stycket eller
24 � andra stycket studiehj�lpsreglementet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle v�lla mer arbete eller

st�rre kostnad �n vad som � r sk�ligt och indrivningen inte � r p�kallad fr�n

allm�n synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studiel�n under perioden den 1 juli-den 31

december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200

kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i st�llet �ter�

st�ende kapitalskuld.

Denna lag tr�der i kra ft, s�vitt avser 4 k ap. 16 � , den 1 juli 198 6, och i

�vrigt den 1 juli 1985.

P� regeringens v�gnar

LENA HJELM-WALL�N

Arvid Sanmark

(Utbildningsdepartementet)

746

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1985:258

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se