SFS 1985:258

850258.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1985:258

Utkom från trycket

den 22 maj 1985

Lag

om ändring i studiestödslagen (1973:349);

utfärdad den 9 maj 1985.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs att 3 kap. 7 §, 4 kap. 8, 16 och 21 §§,

5 kap. 5 och 7 §§. 6 kap. 7, 9, 10 och 11 §§ ,7 kap. 7 c § och 9 kap. 2 b §
studiestödslagen (1973:349)^ samt punkt 6 i övergång sbestämmelserna till

lagen skall ha nedan angivna lydelse.

3 kap.
7 §' Inackorderingstillägg utgår med lägst 550 och högst 1 300 kronor i

månaden till studerande som behöver inackordering. Närmare föreskrifter

om inackorderingstillägg meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen u tser.

4 kap.

8

Har en studerande för sådana studier som avses i 1 § erhållit studie­

medel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap . under sammanlagt minst

sex år. utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns

särskilda skäl.

Har en studerande för sådana studier som avses i 2 § erhållit studie­

medel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 k ap. under sammanlagt minst

fem år, utgår studiemedel för ytterligare sådana studier endast om det finns
särskilda skäl.

742

' Prop. 1984/85: 100 (bil. 10 p. E 5). SfU 16. rskr2l2.

^ Lagen omtryckt 1981:579.
" Senas te lydelse 1984: 3I.L

⬢* Senaste lydelse 1982: 266.

¬

background image

§*"' För en heltidsstuderande minskas det belo pp som utgår enligt 13 §

SFS 1985; 258

ta stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15

1 ägar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under

kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av

/^.basbeloppet, nämligen

der om 15 dagar för vilka studiemedel

januari-

juli­

skall utgå under kalender­

juni

december

halvåret
högst 2

135 procent

135 procent

3

125 procent

125 procent

4

110 procent

110 procent

5

95 procent

95 procent

6

85 procent

85 procent

7

70 procent

80 procent

8

60 procent

70 procent

9

50 procent

70 procent

lägst 10

40 procent

55 procent

21 § Som den st uderandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och
19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under
kalenderhalvåret. Värdet av naturaförmåner fastställs av regeringen. Stat­
ligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och annat
studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxen­
studiebidrag räknas inte som inkomst.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt

lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

5 kap.
5

Timstudiestöd utgör 40 kronor för studietimme enligt 3 § första

stycket I och för timme enligt 3 § första stycket 2.

7

.Timstudiestöd inom e tt län får utgå till

1. arbe tstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för

vilken facklig organisation har ansökt om timstudiestöd,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan

omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken

facklig organisa tion, som har sin postadress i länet, har ansökt om tim­

studiestöd,

3. arbetstagare som själv har ansökt om timstudiestöd och som är bosatt

i länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

Senaste lydelse 1983:272.

'

Senaste lydelse 1984: 122.

Senaste lydelse 1983: 272. �ndringen innebär bl. a. att första stycket upphävs.

¬

background image

SFS 1985:258

6 kap.

7

Inkomstbidrag utgör 240 kronor för varje dygn.

Internatbidrag utgör 200 kronor för varje dygn.

9 §' Dagstudiestöd inom ett län får utgå til!

1. arb etstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för

vilken facklig organisation ansökt om dagstudiestöd,

2. arbetstagare som på grund av resor i sin anställning eller annan

omständighet ej utför sitt arbete inom huvudsakligen ett län men för vilk en

facklig organisation som har sin postadress i länet, har ansökt om dag­

studiestödet,

3. studerande som själv har ansökt om dagstudiestöd och som är bosatt i

länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

Vuxenutbildningsnämnden får bestämma att viss del av det belopp som

står till förfogande fö r dagstudiestöd inom et t län skall förbehållas stude­

rande som inte är arbetstagare.

10 §'° Vid beviljande av dagstudiestöd till arbetst agare ges företräde åt

studerande med sär skilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde
åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med läng re

utbildning.

Vid beviljande av internatbi drag till studerande som inte är arbetstagare

ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studeran­
de med längre utbildning. Därefter ges företräde åt studerande som har

särskilt svåra studiehinder på grund av att han bor i glesbygd, arbetar i

hemmet eller är handikappad.

Kan de studerande inte skiljas åt enligt första och andra styckena skall

dagstudiestöd beviljas den som med hänsyn till familjesituation, ekon omis­

ka förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva

dagstudiestöd.

Bestämmelser om vad som vid tillämpning av andra stycket skall anses

vara glesbygd och om vad som skall an ses utgöra handikapp meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Om det är nödvändigt att en handikappad studerande som beviljats

dagstudiestöd åtföljs av ledsagare, lämnas dagstudiestöd även till led­
sagaren utan hinder av bestämmelserna om företräde i första-tredje
styckena.

11 §" Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning

mellan vissa arbetstagare gäller följande utan hinder av vad som eljest

föreskrivs i detta ka pitel.

1. Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den

studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och

logi för den s tuderande.

744

Senaste lydelse 19 84; 122.

⬢' Senaste lydels e 1984; 122, �ndr ingen innebär bl. a. att första stycket upphävs.

Senaste lydelse 19 84; 122.

" Senaste lydelse 1984; 122.

¬

background image

För varje kurs får bidragen dock aldrig beräknas till högre belopp än

SFS 1985:258

iåom motsvarar 200 kronor i genomsnitt fö r varje dygn och varje studeran­

de som har rä tt till bi draget.

7 kap.
7 c §'^ Om en studerande, som avses i 7 § första stycket, har vårdnaden
om barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och går i
grundskola eller motsvarande skolform förhöjs vuxenstudiebidraget med

barntillägg.

Barntillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för

varje hel, samman hängande tidsperiod om 15 daga r för heltidsstuderande
och 30 dagar för deltidsstuderande. Motsvarande gäller om den studerande
är skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge un­
derhållsbidrag till barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och
går i grundskola eller motsvarande skolform.

För en tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar för heltidsstuderande

och mindre än 30 daga r för deltidsstuderande utgår barntillägg för varje

' barn och k alenderdag med 0,09 procent av basbeloppet för heltidsstude­

rande och med 0,045 procent av basbeloppet för deltidsstuderande.

�ven om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntillägg,

utgår endast ett barntillägg. Detta betalas ut till fadern, eller, om föräldrar­
na är ense om det, till modern. �r en av föräldrarna skyldig att utge

underhållsbidrag som avses i första stycket, betalas dock tillägget alltid ut
till denne. Om det finns synnerliga skäl, får barntillägg utgå till var och en
av föräldrarna.

9 kap.
2 b §'^ Till stu derande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt
sådant stöd endast om

1. debiterad s tudiemedelsavgift, som förfallit till betalning före det ka­

lenderår som d e nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut

fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 §§ att avgift inte skall utgå,

⬢ 2. återkrav med stöd av 2 § av återbetalningspliktiga studiemedel enligt

3 kap., studiemedel enligt 4 kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap.

har reglerats av den studerande så att återkrav, som avser högst ett
kalenderhalvår, kvarstår oreglerat.

Om synnerliga skäl föreligger får studiestöd dock beviljas utan hinder av

vad som,anges i första stycket.

6."'' För studielån som har beviljats enligt studiehjälpsreglementet

(1964:402) gäller bestämmelserna i 22 §,23 § andra och tredje styckena
samt 24 § studiehjälpsreglementet fortfarande, allt i de n mån a nnat inte
följer av andra-åttonde styckena. För återbetalning av sådant studielån
enligt studiehjälpsreg lementet för vilket låntagaren har begärt att studie­

lånet skall få återbetalas enligt lagen (1982:271) om ändrade återbetal-

Senaste lydelse 1984: 122.

" Senaste lydelse 1984; 122.

Senaste lydelse 1983:272.

745

¬

background image

SFS 1985:258

ningsvillkor för vissa äldre studielån gäller dock enbart vad som följer av

bestämmelserna i den lagen.

Låntagaren aviseras ränta, amortering och ränteannuitet. För avisering-

en utgår aviseringsavgift med belopp som regeringen bestämmer.

Om låntagaren inte betalar ränta, amortering eller ränteannuitet inom

föreskriven tid, skall påminnelse om detta sändas till låntagaren. För

påminnelsen utgår påminnelseavgift med belopp som regeringen bestäm­
mer.

Om amorteringsplanen ändras och amorteringstiden därför utsträcks, får

amorteringstiden dock förlängas längs t till och med det år då lån tagaren

fyller 65 å r. En lånta gare är in te skyldig a tt beta la ränta, amortering eller

ränteannuitet som förfaller till betalning efter det att låntagaren har fyllt 65

år.

Om en låntagare åberopar tillfälliga svårigheter som skäl för att han inte

kan fullgöra sin betalningsskyldighet enligt amorteringsplanen, får centrala
studiestödsnämnden besluta om an stånd med erläggande av ränta, amor­
tering och ränteannuitet. Sådant beslut får avse anstånd under högst sex

månader.

Den, som under ett eller flera år har uppburit eller uppbär vårdbidrag

enligt 9 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande
och på grund av vården av handikappat barn inte kan förv ärvsarbeta, får

befrias från betalningsskyldighet såvitt avser ett belopp som motsvarar

summan av amortering, ränteannuitet och årsränta för samma år.

Föreligger synnerliga skäl far låntagaren befrias från honom åvilande

betalningsskyldighet även i a nnat fall än som avses i s jätte stycket eller
24 § andra stycket studiehjälpsreglementet (1964:402).

En fordran skall avskrivas om indrivningen skulle vålla mer arbete eller

större kostnad än vad som ä r skäligt och indrivningen inte ä r påkallad från

allmän synpunkt.

Vid frivillig slutreglering av studielån under perioden den 1 juli-den 31

december 1983 avskrivs tio procent av kapitalskulden, dock minst 200

kronor. Understiger kapitalskulden 200 kronor avskrivs i stället åter­

stående kapitalskuld.

Denna lag träder i kra ft, såvitt avser 4 k ap. 16 § , den 1 juli 198 6, och i

övrigt den 1 juli 1985.

På regeringens vägnar

LENA HJELM-WALL�0N

Arvid Sanmark

(Utbildningsdepartementet)

746

¬

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag  oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Populära lagar