SFS 1986:230

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 1986:230

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">      </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1986:230 Utkom fr�n trycket den 21 maj 1986 om �ndring i stndiest�dslagen (1973:349); utf�rdad den 7 maj 19 86. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen (1973:349)^ dels att 2 kap. skall upph�ra att g�lla, dels att 1 kap. 1 och 6 ��, 3 kap. 4, 7, 11 och 30 ��, 4 kap. 21 och 36 ��, 5 kap. 5 �, 6 kap. 7 och 11 ��, 7 kap. 5 och 17 a ��, 8 kap. 21, 51 och 75 �� samt 9 kap. 1 � skall ha f�ljande lydelse, dels att det i la gen skall inf�ras tv� nya paragr afer, 9 kap. 5 och 6 ��, av f�ljande lydelse. 486 1 kap. 1 � Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av studiehj�lp, studiemedel, timstudiest�d, dagstudiest�d och s�rskilt vuxenstudiest�d. ' Prop. 1985/86: 100 (bil. 10 p. E 5), SfU 1 4. rskr. 198. ^ Lagen omtryckt 1981: 579. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Studiest�det handhas av centrala studiest�dsn�mnden, studieme- SFS 1986:230 d�lsn�mnderna och vuxenutbildningsn�mnderna. " L�roanstalt �r skyldig att till centrala studiest�dsn�mnden, studieme� delsn�mnderna och vuxenutbildningsn�mnderna l�mna de uppgifter som �r av betydelse f�r till�mpningen a v denna lag enligt de f�reskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 3 kap. 4 � Studiebidrag j�mte till�gg utg�r endast vid heltidsstudier. 7 �" Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 670 och h�gst 1 330 krono r i m�naden till studeran de som beh�ver inackordering. N�rmare f�reskrifter om inackorderingstill�gg meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. 11 Extra till�gg utg�r med 660, 440 eller 2 20 kronor i m�n aden. N�rmare best�mmelser om extra till�gg meddelas av regeringen. 30 � Ut�ver vad som f�ljer av best�mmelserna ovan i detta kapitel kan inackorderingstill�gg utg� till s �dan utlandssvensk studerande vid grund� skolan som tillh�r n�gon av �rskurserna 6-9 och som beh�ver inackorde� ring. Detsamma g�ller utlandssvensk studerande som deltar i motsvarande utbildning vid sameskolan, en riksinternatskola eller en s�dan frist�ende skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 � skollagen (1985:1100). N�rmare best�mmelser om inackorderingstill�gg enligt f�rsta eller andra stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiest�dsn�mnden. 4 kap. 21 Som den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och 19 �� r�knas den inkomst som han kan antagas komma att �tnjuta under kalenderhalv�ret. V�rdet av naturaf�rm�ner fastst�lls av regeringen. Stat� ligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allm�nt barnbidrag, f�rl�ngt barn� bidrag, handikappers�ttning och annat studiest�d enligt denna lag �n tim- studiest�d, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag r�knas inte som in� komst. Med f�rm�genhet f�rst�s i 17 och 19 �� skattepliktig f�rm�genhet enligt lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt. 36 � Studiemedel enligt detta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r studier utom riket, om studierna icke med lika stor f�rdel kan bedrivas vid svensk l�roanstalt. \ Senaste lydelse 1981; 1116. �ndringen inneb�r bl, a. att tredje stycket upph�vs. " Senaste lydelse 1985:258. ^ Senaste lydelse 1984: 313. Senaste lydelse 1985:258. 487 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1986:230 > Aven i andr a fall f�r studiemedel enligt dett a kapitel beviljas f�r studier utom riket enligt best�mmelser som regeringen meddelar. , - F�rsta och andra styckena g�ller dock endast s�dana studier som mot� svarar eller �r j�mf�rbara med studier vid svensk l�roanstalt eller utbild� ningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 � eller 3 kap. 1 �. Studiemedel kan �ven utg� f�r sjukperiod som avses i 28 � enligt de n�rmare f�reskrifter som meddelas av regeringen. 5 kap. 5 �' Timstudiest�d utg�r 42 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta stycket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta stycket 2. 6 kap. 7 Inkomstbidrag utg�r 252 kronor f�r va ije dygn. Internatbidrag utg�r 210 kronor f�r vaije dygn. 11 Har internatbidrag beviljats facklig organisation f�r f�rdelning mel� lan vissa arbetstagare g�ller f�ljande utan hinder av vad som eljest f�re� skrivs i detta kapitel. 1. Bidraget far utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den studerande. 2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och logi f�r den studerande. 3. F�r vaije kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n som motsvarar 210 kronor i genomsnitt f� r varje dygn och vaije studeran� de som har r�t t till bidraget. 488 7 kap. 5 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� s�v�l vid heltidsstudier om mins t 15 dagar under ett kalenderhalv�r som vid deltidsstudier om minst 30 dagar under ett kalenderhalv�r. Till deltidsstuderande kan dock s�rskilt vuxen� studiest�d utg� endast om han bedriver studierna p� minst halvtid. S�rskilt vuxenstudiest�d f�r utg� f�r kalenderhalv�r som infaller senast under det �r d� den studerande fyller 50 � r. S�rskilt vuxenstudiest�d f�r �ven utg� f�r senare kalenderhalv�r, om s�rskilda sk�l f�religger. I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d till�mpas 4 kap. 6 -8 �� p� mots va� rande s�tt. 17 a �'� Studerande har r�tt att beh�lla vuxenstudiebidrag och �terbetal� ningspliktiga studiemedel vid 1. ledighet f�r tillf�llig v�rd av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10-12 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring g�ller f�r r�tt till f�r�ldrapenning, 2. ledighet f�r fullg�rande av uppdrag i elevorganisation under samman� lagt h�gst tio dagar under ett kalender�r och ' Senaste lydelse 1985:258. " Senaste lydelse 1985; 258. ' Senaste lydelse 1985:258. Senaste lydelse 1985: 89. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . '31 kortvarig ledighet f�r enskild angel�genhet av vikt. SFS 1986:230 Utg�r f�r�ldrapenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs �kring f�r tid under vilken den studerande uppb�r vuxenstudiebidrag, skall vuxenstu� diebidraget minskas med det belopp som har utg�tt i f�r�ldrape nning f�r samma tid. Vuxe nstudiebidraget skall dock ej minskas med s�dant belopp som har utg�tt i f�r�ldrapen ning enligt 3 ka p. 5 � fj�rde s tycket lagen om allm�n f�rs�kring. 8 kap. 21 � Har under visst �r beslut om debitering av avgift helt eller delvis f�rfallit enligt 66 � p� grund av att den �terbetalningsskyldige ej erlagt det debiterade beloppet eller del d�rav, �kas �terbetalningsbeloppet enligt 20 � f�rsta stycket 1. a) med det belopp som erh�lles vid f�ljande ber�kning. Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fa st� st�llts i slutet av det �r, f�r vilket avgiften debiterats den �terbetalnings� skyldige. Det bel opp som d�rvid erh�lles multipliceras sedan i sin tur med det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�ljande �r. Motsvarande sker d�refter f�r varje f�ljande �r till och med �ret n�rmast f�re det under vilket beslutet om de bitering av avgiften f�rfallit. Har den �terbetalningsskyldige under �ret �terf�tt prelimin�r eller kvar� st�ende avgift enligt 74 � f�rsta stycket, andra stycket eller enligt 75 � �kas �terbetalningsbeloppet enligt 20 � f�rsta stycket I. a) med d et utbetalade beloppet. 51 � F�r kvarst�ende avgift utg�r en till�ggsavgift. Till�ggsavgiften be� r�knas efter tolv �re f�r varje hel krona, dock minst tio kronor. Till�ggsav� giften a vrundas till n�rmast h�gre hela krontal. I fr�ga om till�ggsavgift till�mpas 61 � andra stycket, 62 � andra stycket samt 63, 65 och 66 �� p� motsvarande s�tt. 75 � " Om prelimin�r avgift s� tts ned enligt 39 eller 40 �, har den �terbe� talningsskyldige efter ans�kan r�tt att �terf� f�r mycket erlagd prelimin�r avgift. Ans�kan skall ges in till centrala studiest�dsn�mnden. Detsamma g�ller vid beslut enligt 39 eller 40 � om att prelimin�r avgift ej skall utg�. 9 kap. 1 � Lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt �ger till�mpning p� studiest�d om detta har s�kts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Dock �ger lagen icke till�mpning p� studiest�d �t handikappad som av medicinska eller sociala sk�l beh�ver utbildning p� grund av h andikappet. 5 � Har n�gon uppburit studiest�d men meddelar att han ej �nskar ut� nyttja detta, f�r det genast �terbetalas utan till�mpning av 8 kap. och 9 kap. 2 �. N�rmare f�reskrifter om s�dan �terbetalning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. n X �ndringen inneb�r bl. a. all andra stycket upph�vs. 489 ',1' I. " ' " � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1986:230 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mm er far med, dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet i fr�ga om studiest�d enligt denna lag. I s�dana f�reskrifter f�r g�ras avvikelser fr�n best�mmelser i lagen. F�rs�ksverksamheten f�r dock inte inneb�ra f�rs�mringar i fr�ga om f�rut� s�ttningarna f�r studiest�d som har beviljats en studerande enligt lagens best�mmelser. Denna lag tr �der i kraft, i fr�ga om 8 kap. 51 och 75 �� den 1 januari 1987, samt i �vrigt den 1 juli 1986. Best�mmelsen i 8 kap. 51 � i sin nya lydelse till�mpas f�rsta g�ngen vid best�mmande av kvarst�ende avgift f�r avgifts�ret 1986. �ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om f�rl�ngt barnbidrag som avser tid f�re den 1 juli 19 86. P� regeringens v�gnar LENNART BODSTR�M Anders Holmstrand (Utbildningsdepartementet) � </div> </div>

SFS 1986:230

Utkom fr�n trycket

den 21 maj 1986

om �ndring i stndiest�dslagen (1973:349);

utf�rdad den 7 maj 19 86.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1973:349)^

dels att 2 kap. skall upph�ra att g�lla,
dels att 1 kap. 1 och 6 ��, 3 kap. 4, 7, 11 och 30 ��, 4 kap. 21 och 36 ��, 5

kap. 5 �, 6 kap. 7 och 11 ��, 7 kap. 5 och 17 a ��, 8 kap. 21, 51 och 75 ��
samt 9 kap. 1 � skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i la gen skall inf�ras tv� nya paragr afer, 9 kap. 5 och 6 ��, av

f�ljande lydelse.

486

1 kap.

1 � Staten l�mnar studiest�d enligt denna lag i form av studiehj�lp,

studiemedel, timstudiest�d, dagstudiest�d och s�rskilt vuxenstudiest�d.

' Prop. 1985/86: 100 (bil. 10 p. E 5), SfU 1 4. rskr. 198.

^ Lagen omtryckt 1981: 579.

�

Studiest�det handhas av centrala studiest�dsn�mnden, studieme-

SFS 1986:230

d�lsn�mnderna och vuxenutbildningsn�mnderna.

" L�roanstalt �r skyldig att till centrala studiest�dsn�mnden, studieme�

delsn�mnderna och vuxenutbildningsn�mnderna l�mna de uppgifter som
�r av betydelse f�r till�mpningen a v denna lag enligt de f�reskrifter som

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

3 kap.

4 � Studiebidrag j�mte till�gg utg�r endast vid heltidsstudier.

7 �" Inackorderingstill�gg utg�r med l�gst 670 och h�gst 1 330 krono r i

m�naden till studeran de som beh�ver inackordering. N�rmare f�reskrifter

om inackorderingstill�gg meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen utser.

Extra till�gg utg�r med 660, 440 eller 2 20 kronor i m�n aden.

N�rmare best�mmelser om extra till�gg meddelas av regeringen.

30 � Ut�ver vad som f�ljer av best�mmelserna ovan i detta kapitel kan

inackorderingstill�gg utg� till s �dan utlandssvensk studerande vid grund�
skolan som tillh�r n�gon av �rskurserna 6-9 och som beh�ver inackorde�
ring.

Detsamma g�ller utlandssvensk studerande som deltar i motsvarande

utbildning vid sameskolan, en riksinternatskola eller en s�dan frist�ende

skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 � skollagen (1985:1100).

N�rmare best�mmelser om inackorderingstill�gg enligt f�rsta eller andra

stycket meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av
centrala studiest�dsn�mnden.

4 kap.

Som den studerandes inkomst under kalenderhalv�ret enligt 16 och

19 �� r�knas den inkomst som han kan antagas komma att �tnjuta under

kalenderhalv�ret. V�rdet av naturaf�rm�ner fastst�lls av regeringen. Stat�

ligt eller statskommunalt bostadsbidrag, allm�nt barnbidrag, f�rl�ngt barn�

bidrag, handikappers�ttning och annat studiest�d enligt denna lag �n tim-

studiest�d, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag r�knas inte som in�
komst.

Med f�rm�genhet f�rst�s i 17 och 19 �� skattepliktig f�rm�genhet enligt

lagen (1947:577) om statlig f�rm�genhetsskatt.

36 � Studiemedel enligt detta kapitel f�r beviljas svensk medborgare f�r
studier utom riket, om studierna icke med lika stor f�rdel kan bedrivas vid
svensk l�roanstalt.

\ Senaste lydelse 1981; 1116. �ndringen inneb�r bl, a. att tredje stycket upph�vs.

" Senaste lydelse 1985:258.

^ Senaste lydelse 1984: 313.

Senaste lydelse 1985:258.

487

�

SFS 1986:230

Aven i andr a fall f�r studiemedel enligt dett a kapitel beviljas f�r studier

utom riket enligt best�mmelser som regeringen meddelar.

, -

F�rsta och andra styckena g�ller dock endast s�dana studier som mot�

svarar eller �r j�mf�rbara med studier vid svensk l�roanstalt eller utbild�

ningslinje som omfattas av f�rordnande enligt 1 � eller 3 kap. 1 �.

Studiemedel kan �ven utg� f�r sjukperiod som avses i 28 � enligt de

n�rmare f�reskrifter som meddelas av regeringen.

5 kap.

5 �' Timstudiest�d utg�r 42 kronor f�r studietimme enligt 3 � f�rsta

stycket 1 och f�r timme enligt 3 � f�rsta stycket 2.

6 kap.

Inkomstbidrag utg�r 252 kronor f�r va ije dygn.

Internatbidrag utg�r 210 kronor f�r vaije dygn.

Har internatbidrag beviljats facklig organisation f�r f�rdelning mel�

lan vissa arbetstagare g�ller f�ljande utan hinder av vad som eljest f�re�

skrivs i detta kapitel.

1. Bidraget far utg� till den fackliga organisationen i st�llet f�r till den

studerande.

2. Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden f�r resor, kost och

logi f�r den studerande.

3. F�r vaije kurs f�r bidragen dock aldrig ber�knas till h�gre belopp �n

som motsvarar 210 kronor i genomsnitt f� r varje dygn och vaije studeran�
de som har r�t t till bidraget.

488

7 kap.
5 � S�rskilt vuxenstudiest�d kan utg� s�v�l vid heltidsstudier om mins t

15 dagar under ett kalenderhalv�r som vid deltidsstudier om minst 30 dagar
under ett kalenderhalv�r. Till deltidsstuderande kan dock s�rskilt vuxen�

studiest�d utg� endast om han bedriver studierna p� minst halvtid.

S�rskilt vuxenstudiest�d f�r utg� f�r kalenderhalv�r som infaller senast

under det �r d� den studerande fyller 50 � r. S�rskilt vuxenstudiest�d f�r

�ven utg� f�r senare kalenderhalv�r, om s�rskilda sk�l f�religger.

I fr�ga om s�rskilt vuxenstudiest�d till�mpas 4 kap. 6 -8 �� p� mots va�

rande s�tt.

17 a �'� Studerande har r�tt att beh�lla vuxenstudiebidrag och �terbetal�

ningspliktiga studiemedel vid

1. ledighet f�r tillf�llig v�rd av barn i samma omfattning som enligt 4

kap. 10-12 �� lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring g�ller f�r r�tt till

f�r�ldrapenning,

2. ledighet f�r fullg�rande av uppdrag i elevorganisation under samman�

lagt h�gst tio dagar under ett kalender�r och

' Senaste lydelse 1985:258.

" Senaste lydelse 1985; 258.

' Senaste lydelse 1985:258.

Senaste lydelse 1985: 89.

�

. '31 kortvarig ledighet f�r enskild angel�genhet av vikt.

SFS 1986:230

Utg�r f�r�ldrapenning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs �kring f�r

tid under vilken den studerande uppb�r vuxenstudiebidrag, skall vuxenstu�

diebidraget minskas med det belopp som har utg�tt i f�r�ldrape nning f�r
samma tid. Vuxe nstudiebidraget skall dock ej minskas med s�dant belopp

som har utg�tt i f�r�ldrapen ning enligt 3 ka p. 5 � fj�rde s tycket lagen om
allm�n f�rs�kring.

8 kap.

21 � Har under visst �r beslut om debitering av avgift helt eller delvis

f�rfallit enligt 66 � p� grund av att den �terbetalningsskyldige ej erlagt det

debiterade beloppet eller del d�rav, �kas �terbetalningsbeloppet enligt 20 �

f�rsta stycket 1. a) med det belopp som erh�lles vid f�ljande ber�kning.

Det belopp som ej betalats multipliceras med det regleringstal som fa st�

st�llts i slutet av det �r, f�r vilket avgiften debiterats den �terbetalnings�
skyldige. Det bel opp som d�rvid erh�lles multipliceras sedan i sin tur med
det regleringstal som fastst�llts under n�rmast f�ljande �r. Motsvarande
sker d�refter f�r varje f�ljande �r till och med �ret n�rmast f�re det under

vilket beslutet om de bitering av avgiften f�rfallit.

Har den �terbetalningsskyldige under �ret �terf�tt prelimin�r eller kvar�

st�ende avgift enligt 74 � f�rsta stycket, andra stycket eller enligt 75 � �kas
�terbetalningsbeloppet enligt 20 � f�rsta stycket I. a) med d et utbetalade

beloppet.

51 � F�r kvarst�ende avgift utg�r en till�ggsavgift. Till�ggsavgiften be�

r�knas efter tolv �re f�r varje hel krona, dock minst tio kronor. Till�ggsav�

giften a vrundas till n�rmast h�gre hela krontal. I fr�ga om till�ggsavgift

till�mpas 61 � andra stycket, 62 � andra stycket samt 63, 65 och 66 �� p�

motsvarande s�tt.

75 � " Om prelimin�r avgift s� tts ned enligt 39 eller 40 �, har den �terbe�

talningsskyldige efter ans�kan r�tt att �terf� f�r mycket erlagd prelimin�r

avgift. Ans�kan skall ges in till centrala studiest�dsn�mnden. Detsamma
g�ller vid beslut enligt 39 eller 40 � om att prelimin�r avgift ej skall utg�.

9 kap.

1 � Lagen (1969:93) om begr�nsning av samh�llsst�d vid arbetskonflikt
�ger till�mpning p� studiest�d om detta har s�kts efter varsel om eller

utbrott av arbetskonflikt. Dock �ger lagen icke till�mpning p� studiest�d �t

handikappad som av medicinska eller sociala sk�l beh�ver utbildning p�

grund av h andikappet.

5 � Har n�gon uppburit studiest�d men meddelar att han ej �nskar ut�

nyttja detta, f�r det genast �terbetalas utan till�mpning av 8 kap. och 9 kap.

2 �. N�rmare f�reskrifter om s�dan �terbetalning meddelas av regeringen

eller den myndighet som regeringen best�mmer.

n X

�ndringen inneb�r bl. a. all andra stycket upph�vs.

489

',1'

�

SFS 1986:230

6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mm er far med,
dela f�reskrifter om f�rs�ksverksamhet i fr�ga om studiest�d enligt denna
lag. I s�dana f�reskrifter f�r g�ras avvikelser fr�n best�mmelser i lagen.

F�rs�ksverksamheten f�r dock inte inneb�ra f�rs�mringar i fr�ga om f�rut�

s�ttningarna f�r studiest�d som har beviljats en studerande enligt lagens

best�mmelser.

Denna lag tr �der i kraft, i fr�ga om 8 kap. 51 och 75 �� den 1 januari

1987, samt i �vrigt den 1 juli 1986.

Best�mmelsen i 8 kap. 51 � i sin nya lydelse till�mpas f�rsta g�ngen vid

best�mmande av kvarst�ende avgift f�r avgifts�ret 1986.

�ldre f�reskrifter g�ller fortfarande i fr�ga om f�rl�ngt barnbidrag som

avser tid f�re den 1 juli 19 86.

P� regeringens v�gnar

LENNART BODSTR�M

Anders Holmstrand

(Utbildningsdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1986:230

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se