SFS 2005:613 Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Start / Skoljuridik / Studiestödslag (1999:1395) / SFS 2005:613 Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i studiest�dslagen (1999:1395); utf�rdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen (1999:1395) dels att 3 kap. 3, 8, 9, 23 och 25 ��, 4 kap. 6 �, 6 kap. 10 � och punkt 1 i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna skall ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 3 kap. 13 a och b �� och i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna fyra nya punkter, 13 16, samt n�rmast f�re 3 kap. 13 a � en ny rubrik av f�ljande lydelse. 3 kap. 3 � Studiemedel f�r l�mnas l�ngst till och med det kalender�r d� den stu- derande fyller 54 �r. Regeringen f�r f�reskriva att studiemedel i form av stu- diebidrag f�r l�mnas �ven f�r tid d�refter. 8 � F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � f�rsta stycket f�r studie- medel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 240 veckor. F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � andra stycket och som inte �r grundskoleutbildning f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 120 veckor. Till en studerande som redan har en tre�rig gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utl�ndsk utbildning f�r dock studiemedel l�mnas under h�gst 80 veckor. F�r studier p� grundskoleniv� f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 80 veckor till studerande som helt saknar grund- skoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som beh�ver f�rdighetstr�ning i l�sning, skrivning och r�kning f�r studiemedel l�mnas under ytterligare h�gst 20 veckor. Till studerande som redan har grundskole- utbildning eller motsvarande svensk eller utl�ndsk utbildning f�r studieme- del l�mnas f�r s�dana studier under sammanlagt h�gst 40 veckor. Fr�n och med det �r d� den studerande fyller 40 �r f�r studiemedel l�mnas under l�ngre tid �n som anges i f�rstatredje stycket, om det finns s�rskilda sk�l. Studiemedel f�r i dessa fall l�mnas i ytterligare h�gst 40 veckor. Studiemedel f�r l�mnas under l�ngre tid �n som anges i f�rstafj�rde stycket, om det finns synnerliga sk�l. 1 Prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309. SFS 2005:613 Utkom fr�n trycket den 12 juli 2005 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2005:613 9 � 2 Trots vad som anges i 8 � �r r�tten till studiemedel i form av studiel�n begr�nsad till sammanlagt h�gst det antal veckor som anges nedan fr�n och med det kalender�r d� den studerande fyller 45 �r. Det antal veckor som den studerande tidigare har haft studiel�n skall r�k- nas in i det sammanlagda antalet veckor. Detta g�ller dock inte studiel�n som har l�mnats f�r studier p� grundskoleniv�. Vad g�ller studiel�n som har l�mnats f�r studier i n�gon annan s�dan utbildning som avses i 2 � andra stycket skall h�lften av antalet veckor r�knas in. En studerande som genom �terbetalning eller avskrivning inte l�ngre har studiel�n f�r beviljas nya studiel�n trots vad som anges i andra stycket. Re- geringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om f�ruts�ttningarna att bevilja nya l�n enligt detta stycke. Om den studerande inte har f�tt studiel�n under en sammanh�ngande pe- riod skall r�tten till fortsatta studiel�n bed�mas med beaktande av den stude- randes �lder vid den nya studiemedelsperiodens b�rjan. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som skall anses vara en sammanh�ngande period. �lder som uppn�s Antal veckor under kalenderhalv�ret 45 �r 220 46 �r 200 47 �r 180 48 �r 160 49 �r 140 50 �r 120 51 �r 100 52 �r 80 53 �r 60 54 �r 40 Till�ggsbidrag 13 a � Ut�ver det studiemedelsbelopp som f�ljer av 11 � f�r studiebidrag l�mnas i form av till�ggsbidrag till studerande som har v�rdnad om barn. S�- dant bidrag f�r l�mnas till och med det kalenderhalv�r barnet fyller 18 �r. F�r varje barn kan h�gst ett till�ggsbidrag motsvarande bidragsbeloppet vid heltidsstudier l�mnas. 13 b � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om till�ggsbidragets belopp i f�rh�llande till antal barn och studieomfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om f�rdelningen av till�ggsbidraget om b�da v�rdnadshavarna studerar samt de f�ruts�ttningar som i �vrigt skall g�lla f�r till�ggsbidraget. 2 Senaste lydelse 2002:1108. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2005:613 23 � Studiemedel f�r l�mnas f�r studier utanf�r Sverige om den stude- rande har varit bosatt i Sverige i en sammanh�ngande period om minst tv� �r under de senaste fem �ren. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om 1. undantag fr�n bos�ttningskravet i f�rsta stycket och 2. �vriga f�ruts�ttningar f�r studiemedel vid studier utanf�r Sverige och med vilka belopp studiemedel f�r s�dana studier f�r l�mnas. Best�mmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 �. 25 � 3 Om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen meddelar f�r studiemedel inte l�mnas eller tas emot f�r den tid f�r vilken det l�mnas studiehj�lp enligt 2 kap., aktivitetsst�d f�r att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, utbildningsbidrag f�r doktorander, rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, eller rehabiliteringsers�ttning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring. Studiemedel f�r inte l�mnas f�r den tid d� den studerande tj�nstg�r enligt lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller fullg�r utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Studiemedel f�r inte l�mnas f�r forskarutbildning om den studerande �r eller har varit anst�lld som doktorand eller har eller har haft utbildningsbi- drag f�r doktorander. Studiemedel f�r inte l�mnas f�r den tid d� den studerande beviljats studie- st�d eller motsvarande studiefinansiering fr�n ett annat land. Regeringen el- ler den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilken utl�ndsk studiefinansiering som skall omfattas av detta stycke. 4 kap. 6 � Om en l�ntagare under minst tre �r har beviljats neds�ttning av �rsbe- lopp enligt 13 � 3, 14 eller 15 � f�r en ny �terbetalningstid best�mmas. D�r- vid till�mpas best�mmelserna i 4 �. Detsamma g�ller om en l�ntagare har sammanlagda l�n enligt 5 �, dock endast om nya l�n uppg�r till minst 50 procent av prisbasbeloppet. En ny �terbetalningstid f�r best�mmas efter ans�kan av l�ntagaren, om inte regeringen f�reskriver n�got annat. 6 kap. 10 � Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av studiel�n som r�r en person som �r bosatt i Sverige �verklagas till den l�ns- r�tt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun n�r beslutet fat- tades. Beslut i �vriga fall �verklagas till den l�nsr�tt inom vars domkrets det f�rsta beslutet i �rendet fattades. Med hemortskommun avses den kommun d�r den fysiska personen var folkbokf�rd den 1 november �ret f�re det �r d� beslutet fattades. F�r den 3 Senaste lydelse 2002:634. 3* SFS 2005:609628 </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2005:613 som var bosatt eller stadigvarande vistades h�r i landet under n�gon del av det �r d� beslut fattades, men som inte var folkbokf�rd h�r den 1 november f�reg�ende �r, avses med hemortskommun den kommun d�r den fysiska per- sonen f�rst var bosatt eller stadigvarande vistades. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Centrala studiest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om n�mnden inte best�mmer n�got annat. 1. 4 Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2001, d� studiest�dslagen (1973:349) och lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbets- l�sa skall upph�ra att g�lla. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande, f�rutom vad som anges i punkterna 1316, i fr�ga om studiest�d som avser tid f�re ikrafttr�dandet. Vad som s�gs om inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital i 4 kap. 21 �, 8 kap. 4 � och 9 kap. 2 � studiest�dslagen (1973:349) samt i punkten 2 f i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �nd- ring i n�mnda lag, skall dock fr�n och med taxerings�ret 2002 i st�llet avse �verskott i inkomstslagen tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital. 13. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 25 � studiest�dslagen (1973:349) g�ller att Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av studiel�n som r�r en person som �r bosatt i Sverige f�r �verklagas till den l�nsr�tt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun n�r beslutet fattades. Beslut i �vriga fall �verklagas till den l�nsr�tt inom vars domkrets det f�rsta beslutet i �rendet fattades. Med hemortskommun avses den kommun d�r den fysiska personen var folkbokf�rd den 1 november �ret f�re det �r d� beslutet fattades. F�r den som var bosatt eller stadigvarande vistades h�r i landet under n�gon del av det �r d� beslut fattades, men som inte var folkbokf�rd h�r den 1 november f�reg�ende �r, avses med hemortskommun den kommun d�r den fysiska per- sonen f�rst var bosatt eller stadigvarande vistades. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Centrala studiest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om n�mnden inte best�mmer n�got annat. 14. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 4 � f�rsta och andra styckena stu- diest�dslagen (1973:349) skall �rsbeloppet f�r ett kalender�r vara fyra pro- cent av l�ntagarens sammanlagda �verskott av inkomst av tj�nst, n�rings- verksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen till svensk statlig in- komstskatt eller motsvarande om han eller hon inte taxeras f�r sin huvudsak- liga inkomst eller f�rm�genhet i Sverige. Som taxering g�ller beslutet i f�rsta instans. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om de f�ruts�ttningar som skall g�lla vid fastst�l- lande av �rsbeloppet n�r beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige. I de fall det saknas uppgift om l�ntagarens inkomst skall �terbetalningen i st�llet ske med ett belopp som motsvarar en tjugondel av den kvarst�ende l�neskulden, dock minst femton procent av prisbasbeloppet det �r �terbetal- ningen skall g�ras. 4 Senaste lydelse 2001:304. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2005:613 15. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 44 och 45 �� studiest�dslagen (1973:349) utg�r slutlig avgift inte f�r avgifts�r under vilket l�ntagarens av- giftsunderlag inte �verstiger avgiftsgr�nsen. Slutlig avgift utg�r med h�gst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som �verstiger avgiftsgr�nsen. 16. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 6 � f�rsta stycket 2 studiest�dsla- gen (1973:349) f�r �rsbeloppet s�ttas ned prelimin�rt om l�ntagarens in- komst under betalnings�ret kan ber�knas bli v�sentligt l�gre �n den inkomst efter vilken �rsbeloppet har ber�knats. Neds�ttningen g�ller i avvaktan p� att taxeringen f�r betalnings�ret fastst�lls. Det prelimin�ra �rsbeloppet skall grunda sig p� den uppgift om ber�knad inkomst som l�ntagaren l�mnar i an- s�kan om neds�ttning. Efter det att taxering f�r betalnings�ret har fastst�llts skall ett slutligt �rs- belopp fastst�llas. Beloppet skall motsvara fyra procent av l�ntagarens sam- manlagda �verskott av inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital. Det slutliga �rsbeloppet kan dock h�gst best�mmas till det belopp som fast- st�llts enligt punkten 14. Som taxering g�ller beslutet om taxering i f�rsta in- stans. Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r l�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall mellanskillnaden betalas i efterhand som ett resterande slutligt �rsbelopp. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att l�ntagaren dessutom skall betala en till�ggsavgift. Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r h�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall det �verskjutande beloppet inte betalas ut till l�ntagaren utan i st�llet r�knas av fr�n l�net. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2006 i fr�ga om 3 kap. 3, 8 och 9 �� och i �vrigt den 1 januari 2006. 2. Vad som anges i 3 kap. 9 � tredje stycket om m�jligheten att beviljas nya studiel�n g�ller ocks� f�r den som helt �terbetalat eller helt f�tt avskrivet studiel�n och �terbetalningspliktiga studiemedel enligt studiest�dslagen (1973:349) samt lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbets- l�sa. 3. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande f�r studiemedel som avser tid f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar LENA HALLENGREN Charlotte Abrahamsson (Utbildnings- och kulturdepartementet) </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:702px;height:1028px;"> <img width="702" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2005 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i studiest�dslagen (1999:1395);

utf�rdad den 22 juni 2005.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om studiest�dslagen

(1999:1395)

dels att 3 kap. 3, 8, 9, 23 och 25 ��, 4 kap. 6 �, 6 kap. 10 � och punkt 1 i

ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna skall ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen skall inf�ras tv� nya paragrafer, 3 kap. 13 a och b ��

och i ikrafttr�dande- och �verg�ngsbest�mmelserna fyra nya punkter, 13
16, samt n�rmast f�re 3 kap. 13 a � en ny rubrik av f�ljande lydelse.

3 kap.

3 � Studiemedel f�r l�mnas l�ngst till och med det kalender�r d� den stu-
derande fyller 54 �r. Regeringen f�r f�reskriva att studiemedel i form av stu-
diebidrag f�r l�mnas �ven f�r tid d�refter.

8 � F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � f�rsta stycket f�r studie-
medel l�mnas vid studier p� heltid under sammanlagt h�gst 240 veckor.

F�r studier i s�dan utbildning som avses i 2 � andra stycket och som inte

�r grundskoleutbildning f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid under
sammanlagt h�gst 120 veckor. Till en studerande som redan har en tre�rig
gymnasieutbildning eller motsvarande svensk eller utl�ndsk utbildning f�r
dock studiemedel l�mnas under h�gst 80 veckor.

F�r studier p� grundskoleniv� f�r studiemedel l�mnas vid studier p� heltid

under sammanlagt h�gst 80 veckor till studerande som helt saknar grund-
skoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som beh�ver
f�rdighetstr�ning i l�sning, skrivning och r�kning f�r studiemedel l�mnas
under ytterligare h�gst 20 veckor. Till studerande som redan har grundskole-
utbildning eller motsvarande svensk eller utl�ndsk utbildning f�r studieme-
del l�mnas f�r s�dana studier under sammanlagt h�gst 40 veckor.

Fr�n och med det �r d� den studerande fyller 40 �r f�r studiemedel l�mnas

under l�ngre tid �n som anges i f�rstatredje stycket, om det finns s�rskilda
sk�l. Studiemedel f�r i dessa fall l�mnas i ytterligare h�gst 40 veckor.

Studiemedel f�r l�mnas under l�ngre tid �n som anges i f�rstafj�rde

stycket, om det finns synnerliga sk�l.

1 Prop. 2004/05:111, bet. 2004/05:UbU14, rskr. 2004/05:309.

SFS 2005:613

Utkom fr�n trycket
den 12 juli 2005

SFS 2005:613

9 �

2 Trots vad som anges i 8 � �r r�tten till studiemedel i form av studiel�n

begr�nsad till sammanlagt h�gst det antal veckor som anges nedan fr�n och
med det kalender�r d� den studerande fyller 45 �r.

Det antal veckor som den studerande tidigare har haft studiel�n skall r�k-

nas in i det sammanlagda antalet veckor. Detta g�ller dock inte studiel�n
som har l�mnats f�r studier p� grundskoleniv�. Vad g�ller studiel�n som har
l�mnats f�r studier i n�gon annan s�dan utbildning som avses i 2 � andra
stycket skall h�lften av antalet veckor r�knas in.

En studerande som genom �terbetalning eller avskrivning inte l�ngre har

studiel�n f�r beviljas nya studiel�n trots vad som anges i andra stycket. Re-
geringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter
om f�ruts�ttningarna att bevilja nya l�n enligt detta stycke.

Om den studerande inte har f�tt studiel�n under en sammanh�ngande pe-

riod skall r�tten till fortsatta studiel�n bed�mas med beaktande av den stude-
randes �lder vid den nya studiemedelsperiodens b�rjan. Regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som
skall anses vara en sammanh�ngande period.

�lder som uppn�s

Antal veckor

under kalenderhalv�ret

45 �r

220

46 �r

200

47 �r

180

48 �r

160

49 �r

140

50 �r

120

51 �r

100

52 �r

53 �r

54 �r

Till�ggsbidrag

13 a � Ut�ver det studiemedelsbelopp som f�ljer av 11 � f�r studiebidrag
l�mnas i form av till�ggsbidrag till studerande som har v�rdnad om barn. S�-
dant bidrag f�r l�mnas till och med det kalenderhalv�r barnet fyller 18 �r.
F�r varje barn kan h�gst ett till�ggsbidrag motsvarande bidragsbeloppet vid
heltidsstudier l�mnas.

13 b � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om till�ggsbidragets belopp i
f�rh�llande till antal barn och studieomfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om f�rdelningen av till�ggsbidraget om b�da v�rdnadshavarna
studerar samt de f�ruts�ttningar som i �vrigt skall g�lla f�r till�ggsbidraget.

2 Senaste lydelse 2002:1108.

SFS 2005:613

23 � Studiemedel f�r l�mnas f�r studier utanf�r Sverige om den stude-
rande har varit bosatt i Sverige i en sammanh�ngande period om minst tv� �r
under de senaste fem �ren.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om

1. undantag fr�n bos�ttningskravet i f�rsta stycket och
2. �vriga f�ruts�ttningar f�r studiemedel vid studier utanf�r Sverige och

med vilka belopp studiemedel f�r s�dana studier f�r l�mnas.

Best�mmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i 24 �.

25 �

3 Om inte n�got annat f�ljer av f�reskrifter som regeringen meddelar

f�r studiemedel inte l�mnas eller tas emot f�r den tid f�r vilken det l�mnas

studiehj�lp enligt 2 kap.,
aktivitetsst�d f�r att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program,
utbildningsbidrag f�r doktorander,
rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till

vuxenstuderande, eller

rehabiliteringsers�ttning enligt lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring.
Studiemedel f�r inte l�mnas f�r den tid d� den studerande tj�nstg�r enligt

lagen (1994:1809) om totalf�rsvarsplikt eller fullg�r utbildning till reserv-
eller yrkesofficer.

Studiemedel f�r inte l�mnas f�r forskarutbildning om den studerande �r

eller har varit anst�lld som doktorand eller har eller har haft utbildningsbi-
drag f�r doktorander.

Studiemedel f�r inte l�mnas f�r den tid d� den studerande beviljats studie-

st�d eller motsvarande studiefinansiering fr�n ett annat land. Regeringen el-
ler den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om
vilken utl�ndsk studiefinansiering som skall omfattas av detta stycke.

4 kap.

6 � Om en l�ntagare under minst tre �r har beviljats neds�ttning av �rsbe-
lopp enligt 13 � 3, 14 eller 15 � f�r en ny �terbetalningstid best�mmas. D�r-
vid till�mpas best�mmelserna i 4 �. Detsamma g�ller om en l�ntagare har
sammanlagda l�n enligt 5 �, dock endast om nya l�n uppg�r till minst
50 procent av prisbasbeloppet.

En ny �terbetalningstid f�r best�mmas efter ans�kan av l�ntagaren, om

inte regeringen f�reskriver n�got annat.

6 kap.

10 � Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av
studiel�n som r�r en person som �r bosatt i Sverige �verklagas till den l�ns-
r�tt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun n�r beslutet fat-
tades. Beslut i �vriga fall �verklagas till den l�nsr�tt inom vars domkrets det
f�rsta beslutet i �rendet fattades.

Med hemortskommun avses den kommun d�r den fysiska personen var

folkbokf�rd den 1 november �ret f�re det �r d� beslutet fattades. F�r den

3 Senaste lydelse 2002:634.

3* SFS 2005:609628

SFS 2005:613

som var bosatt eller stadigvarande vistades h�r i landet under n�gon del av
det �r d� beslut fattades, men som inte var folkbokf�rd h�r den 1 november
f�reg�ende �r, avses med hemortskommun den kommun d�r den fysiska per-
sonen f�rst var bosatt eller stadigvarande vistades.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Centrala studiest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om

n�mnden inte best�mmer n�got annat.

4 Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2001, d� studiest�dslagen

(1973:349) och lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbets-
l�sa skall upph�ra att g�lla. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande, f�rutom
vad som anges i punkterna 1316, i fr�ga om studiest�d som avser tid f�re
ikrafttr�dandet. Vad som s�gs om inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och
kapital i 4 kap. 21 �, 8 kap. 4 � och 9 kap. 2 � studiest�dslagen (1973:349)
samt i punkten 2 f i �verg�ngsbest�mmelserna till lagen (1988:877) om �nd-
ring i n�mnda lag, skall dock fr�n och med taxerings�ret 2002 i st�llet avse
�verskott i inkomstslagen tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital.

13. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 25 � studiest�dslagen (1973:349)

g�ller att Centrala studiest�dsn�mndens beslut i �renden om �terbetalning av
studiel�n som r�r en person som �r bosatt i Sverige f�r �verklagas till den
l�nsr�tt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun n�r beslutet
fattades. Beslut i �vriga fall �verklagas till den l�nsr�tt inom vars domkrets
det f�rsta beslutet i �rendet fattades.

Med hemortskommun avses den kommun d�r den fysiska personen var

folkbokf�rd den 1 november �ret f�re det �r d� beslutet fattades. F�r den
som var bosatt eller stadigvarande vistades h�r i landet under n�gon del av
det �r d� beslut fattades, men som inte var folkbokf�rd h�r den 1 november
f�reg�ende �r, avses med hemortskommun den kommun d�r den fysiska per-
sonen f�rst var bosatt eller stadigvarande vistades.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Centrala studiest�dsn�mndens beslut skall dock g�lla omedelbart, om

n�mnden inte best�mmer n�got annat.

14. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 4 � f�rsta och andra styckena stu-

diest�dslagen (1973:349) skall �rsbeloppet f�r ett kalender�r vara fyra pro-
cent av l�ntagarens sammanlagda �verskott av inkomst av tj�nst, n�rings-
verksamhet och kapital enligt den senaste taxeringen till svensk statlig in-
komstskatt eller motsvarande om han eller hon inte taxeras f�r sin huvudsak-
liga inkomst eller f�rm�genhet i Sverige. Som taxering g�ller beslutet i
f�rsta instans. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer
f�r meddela f�reskrifter om de f�ruts�ttningar som skall g�lla vid fastst�l-
lande av �rsbeloppet n�r beskattningen inte huvudsakligen sker i Sverige. I
de fall det saknas uppgift om l�ntagarens inkomst skall �terbetalningen i
st�llet ske med ett belopp som motsvarar en tjugondel av den kvarst�ende
l�neskulden, dock minst femton procent av prisbasbeloppet det �r �terbetal-
ningen skall g�ras.

4 Senaste lydelse 2001:304.

SFS 2005:613

15. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 44 och 45 �� studiest�dslagen

(1973:349) utg�r slutlig avgift inte f�r avgifts�r under vilket l�ntagarens av-
giftsunderlag inte �verstiger avgiftsgr�nsen. Slutlig avgift utg�r med h�gst
en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som �verstiger avgiftsgr�nsen.

16. I st�llet f�r vad som anges i 8 kap. 6 � f�rsta stycket 2 studiest�dsla-

gen (1973:349) f�r �rsbeloppet s�ttas ned prelimin�rt om l�ntagarens in-
komst under betalnings�ret kan ber�knas bli v�sentligt l�gre �n den inkomst
efter vilken �rsbeloppet har ber�knats. Neds�ttningen g�ller i avvaktan p� att
taxeringen f�r betalnings�ret fastst�lls. Det prelimin�ra �rsbeloppet skall
grunda sig p� den uppgift om ber�knad inkomst som l�ntagaren l�mnar i an-
s�kan om neds�ttning.

Efter det att taxering f�r betalnings�ret har fastst�llts skall ett slutligt �rs-

belopp fastst�llas. Beloppet skall motsvara fyra procent av l�ntagarens sam-
manlagda �verskott av inkomst av tj�nst, n�ringsverksamhet och kapital.
Det slutliga �rsbeloppet kan dock h�gst best�mmas till det belopp som fast-
st�llts enligt punkten 14. Som taxering g�ller beslutet om taxering i f�rsta in-
stans.

Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r l�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall

mellanskillnaden betalas i efterhand som ett resterande slutligt �rsbelopp.
Regeringen f�r meddela f�reskrifter om att l�ntagaren dessutom skall betala
en till�ggsavgift.

Om det prelimin�ra �rsbeloppet �r h�gre �n det slutliga �rsbeloppet, skall

det �verskjutande beloppet inte betalas ut till l�ntagaren utan i st�llet r�knas
av fr�n l�net.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 juli 2006 i fr�ga om 3 kap. 3, 8 och 9 ��

och i �vrigt den 1 januari 2006.

2. Vad som anges i 3 kap. 9 � tredje stycket om m�jligheten att beviljas

nya studiel�n g�ller ocks� f�r den som helt �terbetalat eller helt f�tt avskrivet
studiel�n och �terbetalningspliktiga studiemedel enligt studiest�dslagen
(1973:349) samt lagen (1983:1030) om s�rskilt vuxenstudiest�d f�r arbets-
l�sa.

3. �ldre best�mmelser g�ller fortfarande f�r studiemedel som avser tid

f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

LENA HALLENGREN

Charlotte Abrahamsson
(Utbildnings- och
kulturdepartementet)

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2005

;

Viktiga lagar inom skoljuridiken

Gymnasieförordning (2010:2039)
Skolförordning (2011:185)
Skollag (2010:800)

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Stöter du på utmaningar gällande skoljuridik i din yrkesroll? JP Infonets tjänster fungerar som verktyg och stöd i din arbetsvardag oavsett om du arbetar inom offentlig sektor eller vid en fristående verksamhet. Här hittar du verktyg och tjänster du behöver för att hålla din kompetens på området ständigt aktuell. Se allt inom skoljuridik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2005:613 Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Viktiga lagar inom skoljuridiken

JP Infonets skoljuridiska tjänster

Om Lagboken.se