SFS 1984:670
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS 1984:670
öiti ändring i Jagen (1981:691) om socialavgifter;
utkom från trycket
den 3 juli 1984
Utfärdad den 20 juni 1984.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om
socialavgifter
dels att 2 kap. 4 §, 3 kap. 3 och 5 §§ samt 5 kap. 3 § skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya p aragrafer, 2 kap. 6 § och 3 kap. 6 §,
av nedan angivna lydelse.
2 kap.
4
Vid bestä mmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte
uppgått till 1000 kronor,
2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,
3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn
eller med anledn ing av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt
3 kap. 16 § eller 4 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkr ing,
4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,
5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid
inkomsttaxeringen,
6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i a rbetet som ar
betstagare haft att täcka med ersättningen,
7. ersättning för tjänstgöring i verkskyd d enligt 47 § tredje st ycket civil
försvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar
dagpenning,
8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till d en del denna
inte rä knas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän
försäkring,
9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfaran
det är av utländsk nationalitet.
Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan
beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från
arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som rege
ringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares
kostnader i viss verksam het.
I fråga om inkomst från fåmansföretag skall föreskrifterna i punkt 13 av
anvisningarna till 32 § k ommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid be
stämmande av avgiftsunderlaget.
' Prop. 1983/84:167, SfU 28, rskr 369.
^Senaste lydelse 1983:855.
1461
¬
SFS 1984:670
6 § Arbetsgivaravgifter skall i den mån de inflyter fördelas mellan ojika
avgiftsändamal så som de belöper på dessa enligt arbet sgivarnas redovis
ning eller beslut om fastställelse enligt lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och
räntebelopp som utbetalas till arbetsgivare.
Föreskrifter om fördelningen meddelas av regeringen eller, efter rege
ringens bemyndigande, riksförsäkringsverket.
3 kap.
3 § Egenavgifter beräknas inte för år efter det då d en försäkrade fyllt 65
år.
Andra avgifter än tilläggspensionsavgift betalas inte av den som vid
utgången av inkomståret ej var inskriven hos allmän försäkringskassa.
Sådana avgifter betalas ej heller av den som för någon del av samma år
uppburit hel fö rtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäk ring
eller för hela året uppburit hel ålderspension enligt nämnda lag.
Tilläggspensionsavgift betalas inte för år före det då den försäkrade fyllt
16 år eller för det år då den försäkrade avlidit. Sådan avgift betalas ej heller
då den försäkrade för hela året uppburit hel ålderspension enligt lagen om
allmän försäkring.
Avgift betalas inte då avgiftsunderlaget understiger 1000 kronor.
5
Vid b estämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning
förarbete för någon annans räkning, om ersättningen från denne under året
inte uppgått till 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte om ersättningen
utgör inkomst av rör else eller jordbruksfastighet.
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall vidare bortses från inkomst
som avses i 11 kap. 3 § första stycket d) lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
Vid beräkningen av inkomst av annat förvärvsarbete gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 11 kap. 4 § lagen om allmän försäkring.
6 § Riksförsäkringsverket får varje år från vederbörlig inkomsttitel i
statsbudgeten tillgodoföra sig ett belopp som motsvarar summan av de
under nästföregående år debiterade egenavgifterna minskad med sum man
av de avgifter som under samma år avkortats eller restituerats.
5 kap.
3 § Om uppbörd av avgifter enligt denna lag föreskrivs i lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt i uppbördslagen
(1953:272).
Denna lag träd er i kraft den 1 januari 198 5.
1. Äldre bestämmelser i 2 kap. 4 § gäller fortfarande i fr åga om arbetsgi
varavgifter som belöper på tid före ik raftträdandet.
1462
' Senaste lydelse 1981: i 164.
¬
Äldre b estämmelser i 3 k ap. 3 och 5 §§ gäller fortfarande i fråga om
SFS 1984:670
egenavgifter för år 1984 eller tidigare år.
3. Bestämmelserna i 3 ka p. 6 § tillämpas första gången i fråga om egen
avgifter för år 1985.
På regeringens vägnar
G. SIGURDSEN
Gertrud Holmquist
(Socialdepartementet)
¬