SFS 1976:279 Lag
Utkom från trycket
den 2 juni 1976
om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring;
utfärdad den 13 maj 1976.
Enligt riksdagens beslut' föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om
allmän försäkring-
dels att 3 kap. 9 och 14 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 3 kap. 8, 10, 12, 13 och 16�18 §§, 4 kap. 1�6 §§, 7 kap. 3 §,
10 kap. 2 och 4 §§, 18 kap. 7 §, 19 kap. 1 § och 20 kap. 2 och 3 §§ samt
rubrikerna till 3 och 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i l agen skall införas elva nya paragrafer, 2 kap. 10�14 §§ och
4 kap. 7�12 §§, av nedan angivna lydelse.
2 kap.
10 § Sjukvårdsersättning utgives av den allmänna försäkringskassa,
hos vilken den försäkrade är inskriven eller skulle hava varit inskriven,
därest han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 §.
Sjukvårdsersättning åt försäkrad, som icke är och ej heller under
förutsättning som sagts i första stycket skulle hava varit inskriven hos
allmän försäkringskassa, utgives av den kassa, inom vars verksamhets
område vården erhållits.
11 § Har ersättning för sjukhusvård utgivits för nittio dagar i följd
eller föreligger eljest skälig anledning, skall den allmänna försäkrings
kassan, i den utsträckning riksförsäkringsverket så föreskriver, under-
472
1 Prop. 1975/76: 133, SfU 30, rskr 283.
2 Lagen omtryckt 1973: 908. Senaste lydelse av 3 kap. 14 § 1974: 87.
¬
söka huruvida skäl föreligger att vidtaga åtgärd, som är ägnad att för-
SFS 1976: 279
korta sjukdomstiden eller att eljest helt eller delvis förebygga eller häva
nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga. Befinnes åtgärd som nu
sagts erforderlig, skall kassan tillse att lämplig sådan vidtages.
För utgifter for läkarundersökning och läkarutlåtande som föranle-
des av undersökning enligt fö rsta stycket utgår ersättning i enlighet med
vad regeringen fö rordnar.
12 § För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt
sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålde rspension enligt denna
lag, må ersä ttning för sjukhusvård utgå för högst trehundrasextiofem da
gar. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning för tid, varunder den
försäkrade åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämstäl
las efterföljande tid, därest förtidspensionen upphört att utgå med må
naden näst före den, varunder den försäkrade börjat åtnjuta hel ålders
pension.
Vad i första stycket stadgas med avseende på förtidspension äger mot
svarande tillämpning där den försäkrade skulle hava kommit i åtnju
tande av sådan pension, om han varit svensk medborgare.
13 § Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada för
vilken han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäk
ring, må för tid eft er utgången av den i 11 § sistnämnda lag omförmälda
samordningstiden sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av ska
dan.
Omfattas skadan av frivillig försäkring enligt lagen om yrkesskade
försäkring, må för tid efter det den skadade blivit berättigad till livrä nta
enligt sagda lag sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.
Vid sjukdom , som enligt annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring
eller enligt särskild författning eller enligt regeringens förordnande med
för rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas
från riksförsäkringsverket, utgives sjukvårdsersättning endast i den mån
beloppet därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår en
ligt den andra lagen, den särskilda författningen eller förordnandet.
Vad i tredje stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid sjuk
dom, som medför rätt till ersättning enligt utländsk lagstiftning om yr
kesskadeförsäkring.
14 § Har försäkrad, utan att bestämmelserna i 12 § första stycket äro
tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextio
fem års ålder, åtnjutit ersättning för sjukhusvård under trehundrasextio
fem dagar, må allmän försäkringskassa besluta att sådan ersättning icke
längre skall utgå.
3 kap.
Om sjnkpenning
8 § Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmå
gan föreligger skall, om sjukdomen kan antagas vara kortvarig, särskilt
473
\
¬
SFS 1976: 279
beaktas huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är urstånd-
satt att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.
�r den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i
2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan anses nedsatt i den mån den försäk
rade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.
�&tnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid
prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans
arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av arbetsför
mågan, som ligger till grund för utgående pension.
10 § För den dag då sjukdomsfallet inträffade utgår sjukpenning en
dast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpen
ning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd eller sjukperio
den börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut.
Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet
inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava
utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån
antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad,
överstiger två.
Utan hinder av andra stycket utgår
a) sjukpenning för semesterdag;
b) sjukpenning till försäkrad som vid sjukperiodens början äger upp
bära dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbets
marknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
c) sjukpenning till försäkrad, som avses i 1 § andra stycket.
Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfal
let gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för
sådan anmälan eller eljest särskilda skäl föranleda att sjukpenning bör
utgå.
Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider
av sjukdom som avses i 7 § .
474
12 § Vårdar försäkrad annans barn under aderton år i hemmet som
fosterbarn eller under därmed jämförliga förhållanden och utgår ersätt
ning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, bedömes rätten
till sjukpenning med bortseende från ersättningen. Sjukpenningens stor
lek fastställes därvid på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst
som ej omfattar sådan ersättning.
13 §⬢⬢ Bestämmelserna i 2 kap. 10 § första stycket, 11 och 13 §§ äga
motsvarande tillämpning i frå ga om sjukpenning.
Bestämmelserna i 3, 5 och 8 §§ i fråga om förtidspension äga mot
svarande tillämpning där den försäkrade skulle ha kommit i åtnjutande
av sådan pension, om han varit svensk medborgare.
Har försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § första stycket äro
tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextio
fem års ålder, åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio dagar, må
allmän försäkringskassa besluta att sjukpenning icke längre skall utgå,
⬢' Senaste lydelse 1974: 87 .
¬
16 §⬢' Beträffande arbetstagare, som enligt statliga föreskrifter eller
på grund av bestämmelse, som beslutats av kommun eller landstings
kommun, är berättigad att uppbära lön vid sjukdom, äger regeringen
föreskriva undantag helt eller delvis från vad som är stadgat om rätt till
sjukpenning.
Har undantag som i första stycket sägs icke föreskrivits eller gäller
det endast delvis, äger arbetsgivaren i den ordning regeringen bestäm
mer från allmän försäkringskassa erhålla arbetstagaren tillkommande
sjukpenning, i den mån denna icke överstiger den utbetalda lönen.
�verenskommelse att arbetsgivare, som vid arb etstagares sjukdom ut
givit lön till arbetstagaren, skall hos allmän försäkringskassa äga upp
bära arbetstagaren tillkommande sjukpenning är bindande för kassan
endast såframt överenskommelsen har form av kollektivavtal och å ar
betstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, som är att anse
såsom huvudorganisation. Föreligger dylikt kollektivavtal, må det av ar
betsgivare, som är bunden av avtalet, efter överenskommelse åberopas
jämväl beträffande arbetstagare, vilken icke omfattas av avtalet men
sysselsättes i sådant arbete för vilket avtalet gäller.
Har försäkrad, som drabbats av sjukdom utom riket, därvid erhållit
underhåll genom utrikesförvaltningens försorg, äger förvaltningen i den
ordning regeringen bestämmer från allmän försäkringskassa erhålla den
försäkrade tillkommande sjukpenning, i den mån sjukpenningen icke
överstiger utgivet unde rhåll.
SFS 1976:279
17 §55 Sjukpenning må indragas eller skäligen nedsättas, om försäkrad
a) vägrar att mottaga besök av person, som av den allmänna försäk
ringskassan erhållit uppdrag att verkställa sjukkontroll;
b) under sjukdom ändrar vistelseort utan att underrätta den allmänna
försäkringskassan därom eller avreser till utlandet, där ej kassan med
givit att sjukpenning må utgå under vistelse därstädes;
c) utan giltigt skäl underlåter att på sätt stadgas i 6 § första stycket,
anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som är av betydelse
för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.
Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som
här avses stadgas i 20 kap. 3 §.
18 §'' På framställning av nykterhetsnämnd eller styrelse för vårdan
stalt för alkoholmissbrukare äger allmän försäkringskassa besluta, att
sjukpenning tillkommande försäkrad, som är hemfallen åt alkoholmiss
bruk och beträffande vilken föreligger omständighet i övrigt som i
15 § lagen (1954: 579) om nykterhetsvård sägs, helt eller delvis skall ut
betalas till 'kommunal myndighet eller den försäkrades make eller annan
person att användas till den fö rsäkrades och hans familjs nytta.
4 kap.
Om föräldrapenning
1 § Försäkrad förälder som är inskriven hos allmän försäkringskassa
Senaste lydelse 1974: 510.
ö �ndringen innebär att andra styc ket upp hävs.
" Senaste lydelse 1974: 244.
475
¬
SFS 1976: 279
har rätt till föräldrapenning enligt detta kapitel.
Föräldrapenning utgår ej för tid då föräldern förvärvsarbetar.
2 §" Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst
tvåhundratio dagar sammanlagt för föräldrarna.
Moder har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den sextion-
de dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden
efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del
ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapenning.
Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning en
dast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till för
äldrapenning till och med den tjugunionde dagen efter förlossnings
dagen, även om hon ej har barnet i sin vård.
Föräldrapenning får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter
den då barnet fötts. Har sjukdom hos barnet eller föräldrarna under
viss tid hindrat föräldrarna från att vårda barnet, förlänges den i första
punkten angivna tiden i m otsvarande mån.
3
Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej till båda föräldrarna för sam
ma dag. Halv föräldrapenning får dock utgå till båda föräldrarna för
samma dag, när de avlösa varandra i v ården av barnet.
4 § Hel föräldrapenning enligt 2 § utgår med tjugufem kronor om da
gen (garantinivå). Har föräldern under minst tvåhundrasjuttio dagar i
följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit,
eller skulle föräldern, om försäkringskassan haft kännedom om samt
liga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad för en sjukpenning
överstigande nämnda belopp, utgår föräldrapenningen med belopp mot
svarande förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §.
Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår föräldrapenning över
garantinivån till fadern endast under förutsättning att även modern är
eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning som
överstiger garantinivån. Undantag från vad nu sagts får medgivas när
det visas att modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl
icke kan anses ha möjlighet att vårda barnet.
5 §0 Som villkor för föräldrapenning enligt 2 § gäller att föräldern
varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst etthundraåttio
dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunk
ten för denna. Föräldrapenning får utgå även om föräldern icke har
varit inskriven hos försäkringskassa enligt vad nu sagts men skulle ha
varit inskriven om kassan hade ägt kännedom om samtliga de förhål
landen som förelegat.
Villkor om inskrivning hos försäkringskassa eller försäkring för viss
sjukpenning enligt 4 § anses uppfyllt om det har berott på åldersregeln
i 1 kap. 4 § att villkoret ej har kunnat uppfyllas.
476
' Senaste lydelse 1975: 1155.
8 Senaste lydelse 1975: 379.
o Senaste lydelse 1974: 510.
¬
6 §'" Fosterföräldrar likställas med föräldrar vid tillämpningen av be
stämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse. För
äldrapenning utgår ej för tid innan de ha fått barnet i sin vård.
7 § Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård ratt till
föräldrapenning under sammanlagt högst
1. tvåhundratio dagar om barnet ej har fyllt sju år,
2. fyrtiofem dagar om barnet har fyllt sju men ej tio år och båda
föräldrarna eller ensamstående förälder under minst tvåhundrasjuttio
dagar i följd närmast före den tidpunkt då de få barnet i sin vård varit
eller enligt vad som sägs i 4 § första stycket bort vara försäkrade för en
sjukpenning som överstiger garantinivån,
3. tjugu dagar i öv riga fall om barnet ej har fyllt tio år.
Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse
äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt första stycket.
Tidpunkten då adoptivföräldrarna få barnet i sin vård jämställes där
vid med tidpunkten för barnets födelse.
Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om
fosterföräldrar som mottaga barn i avsikt att adoptera det, i den mån
föräldrapenning ej utgår till dem enligt bestämmelserna i 6 §.
8 § Förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn
om barnet ej har fyllt tio år och föräldern behöver avstå från förvärvs
arbete i samband med
1. sjukdom hos barnet,
2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare,
3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,
4. annat barns födelse,
5. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken
barnet deltar.
9 § Föräldrapenning enligt 8 § utgår för förälder som har barnet i
sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräld
rarna tillsammans varje år under högst
1. tolv dagar om i familjen finns ett barn,
2. femton dagar om i familjen finns två barn,
3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn.
Av det antal dagar som anges i första stycket får varje förälder an
vända en dag för ändamål som avses i 8 § 5. Vid beräkning av antalet
dagar med rätt till föräldrapenning enligt första stycket anses två dagar
med halv föräldrapenning som en dag.
Förälder, som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfälligt vår
dar barn, har rätt till föräldrapenning inom ramen för det antal dagar
för vilket föräldrapenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt
första stycket.
10 § Föräldrapenning enligt 8 § utgår med belopp som motsvarar för
älderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §. Bestämmelserna i 3 kap. 10 §
fjärde stycket och 15 § äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning
enligt 8 §.
10 Senaste lydelse 1975: 379.
SFS 1976:279
477
( ⬢
.j' ⬢ r
¬
SFS 1976:279
11 § Föräldrapenning utgår ej i den mån föräldern för samma dag
uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954: 243) om yrkes
skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan
författning eller på grund av regeringens förordnande.
12 § Bestämmelserna i 2 kap. 10 § samt 3 kap. 7 § första och andra
styckena, 12 § och 16�18 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om
föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning
enligt 4 kap. 2 § alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garanti
nivån enligt 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle be
löpa på vårdersättningen.
Beträffande föräldrapenning, som tillkommer förälder vilken ej har
uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på framställning av
barnavårdsnämnd besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. 18 §.
�r moder vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem, ungdoms
vårdsskola, fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare,
får försäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen
besluta, att den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas
till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.
7 kap.
3 § Vid bedömande i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas
den försäkrades förmåga att vid den nedsättning av prestationsförmå
gan, varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådant arbete, som mot
svarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av
honom med hänsyn till hans utbildning och tidigare verksamhet samt
ålder, bosättningsförhållanden och därmed jämförliga omständigheter.
I fråga om äldre försäkrad skall bedömningen främst avse hans för
måga och möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant ar
bete som han tidigare utfört eller genom annat för honom tillgängligt
lämpligt arbete. Med inkomst av arbete likställes i skälig omfattning
värdet av hushållsarbete i h emmet.
Ar den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives
i 2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan under tiden för åtgärden anses ned
satt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att ut
föra förvärvsarbete.
478
10 kap.
2 §" Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i fång
vårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen
i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å måna
den belöpande folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestäm
mer.
Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt
uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller del
vis uppbära sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket
sägs icke skall utgivas.
'1 Senaste lydelse 1974: 510.
¬