SFS 1959:552
Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
1959 . Nr 552
1407
Nr 552
;
KUNGL. MAJ:TS FÖRORDNING
angående ujiplbörd av avgifter enligt lagen om försäkring
för allmän tilläggspension, m. m.;
•
given Stockholms slott den 18 december 1959.
• K ungl. Maj :t har, med riksdagen^, funnit gott förordna som följer.
Om arbetsgivares avgifter
,
Inledande stadganden
• Angående debitering och uppbörd av avgift från arbetsgivare enligt lagen
om försäkring för allmän tilläggspension, bidrag från arbetsgivare jämlikt
lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapsbjälp samt avgift
lör obligatorisk försäkring i riksförsäkringsanstalten enligt lagen om yrkes
skadeförsäkring jämte tilläggsavgift enligt 39 § sistnämnda lag och avgifts
tillägg jämlikt 14 § lagen angående omreglering av vissa ersättningar enligt
lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m, m.
skall gälla vad nedan stadgas.
Avgift jämte tilläggsavgift för frivillig försäkring i riksförsäkringsan
stalten enligt lagen om yrkesskadeförsäkring uppbäres i den ordning an
stalten bestämmer.
2 §.
. I denna förordning förstås med
arbetsgivaravgift: summan av arbetsgivarens avgifter och bidrag enligt
1 § första stycket;
avgiftsunderlag: belopp varå avgift eller bidrag, som avses i 1 § första
stycket, skall beräknas för arbetsgivaren;
utgiftsår: det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas.
Såvitt gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till försäkringen för
allmän tilläggspension skall med lön enligt denna förordning förstås jämväl
sådan ersättning, som enligt 5 § andra stycket lagen om försäkring för all
män tilläggspension anses såsom inkomst av anställning.
Avgiftsunderlag och uppgiftsskyldighet m. m.
3 §.
Avgiftsunderlag bestämmes av riksförsäkringsanstalten och angives i hela
hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt
hundratal kronor, bortfaller.
Avlider arbetsgivare, skall för det utgiftsår, då dödsfallet inträffade, av
giftsunderlag bestämmas för dödsboet efter honom och avse både lön, som
den avlidne utgivit, och lön, som utgivits av dödsboet.
Prop. 1959: 175; L» U 50 ; Rskr 354.
¬
1408
1959 - Nr 552
4 §.
Vid bestämmande av avgiftsunderlag skall utöver vad som framgår av
de i 1 § angivna lagarna samt förordningen angående redares avgift i vissa
fall enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension, m. m. gälla föl-
j ande.
Jämväl såvitt gäller avgiftsunderlag för avgift onligt lagen om yrkes
skadeförsäkring skall, där fråga ej är om arbetstagare som avses i 1 §
första stycket förordningen om sjömansskatt, bortses från arbetstagare,
vars lön bos arbetsgivaren under året icke uppgått till trehundra kronor,
så ock från annan naturaförmån än kost eller bostad.
Värdet av naturaförmån i form av kost eller bostad skall uppskattas efter
regler, som fastställas av riksförsäkringsanstalten. Vad angår dylika för
måner åt arbetstagare, som avses i 1 § första stycket förordningen om
sjömansskatt, skall dock värdet beräknas efter de grunder, enligt vilka
motsvarande naturaförmåner till ombordanställt manskap som erlagt sjö
mansskatt värderas vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Avdrag för kostnader, som arbetstagare haft att av sin lön bestrida i an
ställningen, må göras i den mån riksförsäkringsanstalten så medgiver. Så
dant medgivande må lämnas endast om kostnaderna beräknas uppgå till
minst en tiondel av lönen samt må avse arbetstagare i viss verksamhet eller,
efter framställning av arbetsgivare, viss eller vissa arbetstagare.
5 §.
Arbetsgivare, som under ett år utgivit lön till någon hos honom anställd
arbetstagare med minst trehundra kronor, är skyldig att nästföljande år
utan anmaning lämna uppgift (arbetsgivaruppgift) till ledning för beräk
ning av avgiftsunderlag. Uppgiften skall lämnas i två exemplar och avfat
tas å blankett enligt formulär, som fastställes av riksförsäkringsanstalten.
Vid arbetsgivaruppgift skall arbetsgivare foga ett exemplar av de kon
trolluppgifter, vilka han enligt 37 § 1 mom. första, andra eller sjunde punk
ten taxeringsförordningen har att avlämna för inkomsttaxeringen, ävensom
av uppgift som avses i 3 § förordningen angående beräkning av pensions
grundande inkomst enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension.
Befrielse från nämnda sb:yldighet må medgivas av riksförsäkringsanstalten
eller, efter Konungens bemjmdigande, av myndighet som anstalten bestäm
mer.
Blanketter till arbetsgivaruppgift skola kostnadsfritt tillhandahållas i
samma ordning som deklarationsblanketterna för inkomsttaxeringen även
som hos riksförsäkringsanstalten och sjömansskattekontoret.
6 §.
Arbetsgivaruppgift skall av annan arbetsgivare än som i andra stycket
sägs avlämnas till den lokala skattemyndighet, inom vars tjänstgörings
område han skall taxeras till statlig inkomstskatt eller, om han icke skall
taxeras till sådan skatt, han bedrivit sin huvudsakliga verksamhet. Vad nu
sagts om lokal skattemyndighet skall i Stockholm avse ö ver ståthåll ai'-
ämbetet.
Redare, som har att redovisa sjömansskatt, skall avlämna arbetsgivnr-
uppgift till sjömansskattekontoret.
Arbetsgivaruppgift skall vara avlämnad före utgången av januari månad
eller, i fråga om redare som avses i nästföregående stycke, före utgången av
februari månad året näst efter utgiftsåret.
På ansökan av arbetsgivare, som visar att i följd av särskilda omständig
heter hinder möter att avlämna arbetsgivaruppgift inom föreskriven lid, må
¬
1959 . Nr 552
1409
digliet, till vilken arbetsgivaruppgiften skall avlämnas, utsätta annan
• inom vilken uppgiften skall vara avlämnad.
7 §.
^Arbetsgivare, som icke inom föreskriven tid avlämnat arbetsgivaruppgift
iler uppgift som avses i 5 § andra stycket, må anmanas att inkomma med
U felande handlingarna. Är avlämnad arbetsgivaruppgift ofullständig, må
rbetsgivaren anmanas att komplettera densamma.
' Efter anmaning äro arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att i den om-
ättning och inom den tid, som i anmaningen angivits, meddela de upplys-
ingar som finnas erforderliga för beräkning av avgiftsunderlag för arbets-
ivären.
För kontroll av att arbetsgivare fullgjort sin iippgiftsskyldighet enligt
enna förordning är arbetsgivare, som avses i 78 § 1 mom. uppbördsförord-
ingen, skyldig att efter anmaning tillhandahålla där angivna handlingar,
fråga om verkställandet av kontrollen skall gälla vad i fjärde stycket
ämnda moment sägs.
, Anmaning som avses i denna paragraf utfärdas av riksförsäkringsanstal-
n, överståthållarämbetet, lokal skattem3mdighet eller föreståndaren för
'ömånsskattekontoret.
' I anmaning må vite föreläggas.
8§.
överståthållarämbetet, de lokala skattemyndigheterna och sjömansskatte
kontoret skola pä sätt riksförsäkringsanstalten närmare föreskriver utöva
kontroll av att uppgiftsskyldigheten enligt denna förordning fullgöres.
Överståthållarämbetet, lokal skattemyndighet och sjömansskattekontoret
ligger att till riksförsäkringsanstalten inom tid och på sätt anstalten be-
tämmer överlämna det ena exemplaret av inkomna arbetsgivaruppgifter.
:
,
, .Har arbetsgivaruppgift ej avlämnats eller kan, på grund av brister i så-
nan uppgift, i bokföring eller i anteckningar om utgivna löner, avgiftsunder-
.lag icke tillförlitligen beräknas, skall avgiftsunderlaget uppskattas efter vad
;^iue.d hän syn till föreliggande omständigheter såsom verksamhelens art och
fomfaltning finnes skäligt.
11 §.
Förekommer anledning att bestämma avgiftsunderlag med avvikelse från
Varb,etsgivaruppgift eller annan av arbetsgivare till ledning för beräkning av
.avgiftsunderlag lämnad uppgift, skall där hinder ej möter arbetsgivaren
iberedas tillfälle att yttra sig i frågan. Dock vare detta ej nödigt beträffande
elr,äkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende eller då eljest
trande av arbetsgivaren uppenbarligen icke är erforderligt för frågans
.dömande.
12 §.
f Har
arbetsgivaruppgift eller annan av arbetsgivare till ledning för beräk-
ing av avgiftsunderlag lämnad uppgift icke blivit följd, skall till arbets-
Varen sändas underrättelse om i vilka hänseenden uppgiften frångåtts
t om skälen härför,
i Har avgiftsunderlag bestämts för arbetsgivare, som underlåtit att lämna
gift till ledning för beräkning av sådant underlag, skall underrättelse
avgiftsunderlaget sändas till arbetsgivaren.
w
¬
1410
1959 • Nr 552
13 §.
Finner riksförsäkringsanstalten, att avgiftsunderlag blivit oriktigt pä
grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende, skall
anstalten, sedan arbetsgivaren erhållit tillfälle att yttra sig, ändra avgifts
underlaget, därest felaktigheten icke är att anse såsom ringa. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning, då vid beräkning av pensionsgrundande
inkomst belopp, som ingår i avgiftsunderlag, ansetts utgöra inkomst av
annat förvärvsarbete eller belopp, som icke hänförts till avgiftsunderlaget,
ansetts utgöra inkomst av anställning. Om ändringen skall arbetsgivaren
underrättas.
Ändring må icke ske efter utgången av sjätte året efter utgiftsåret. Har
arbetsgivaren avlidit, må för honom beräknat avgiftsunderlag icke höjas
efter utgången av andra året efter det, under vilket bouppteckning efter
honom blivit ingiven för registrering.
14 §.
Har arbetsgivare i uppgift eller upplysning, avlämnad till ledning för be
räkning av avgiftsunderlag, lämnat oriktigt meddelande och har meddelan
det följts eller har eljest meddelandet föranlett att avgiftsunderlag för
honom icke blivit bestämt eller blivit bestämt till för lågt belopp, skall riks
försäkringsanstalten bestämma det avgiftsunderlag, som genom berörda för
farande undandragits. Sådant avgiftsunderlag må dock ej bestämmas om
vad som undandragits är att anse såsom ringa.
Föreligga sådana omständigheter att avgiftsunderlag som avses i före
gående stycke skall bestämmas och kan på grund av vad sålunda och i övrigt
förekommit antagas att av arbetsgivaren lämnad uppgift eller upplysning
icke varit av beskaffenhet att kunna läggas till grund för en riktig beräk
ning av avgiftsunderlaget, skall avgiftsunderlaget bestämmas med tillämp
ning av 10 §.
Vad ovan sagts skall äga motsvarande tillämpning om arbetsgivare, ehuru
uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning.
Om riksförsäkringsanstaltens beslut skall arbetsgivaren underrättas.
Avgiftsunderlag som avses i denna paragraf må icke bestämmas efter
utgången av sjätte året efter utgiftsåret. Har arbetsgivaren avlidit, påföres
avgiftsunderlaget hans dödsbo, dock att sådan påföring icke må ske med
mindre fråga därom prövats inom två år efter utgången av det kalenderår,
under vilket bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.
15 §.
Underrättelse som avses i 12—14 §§ skall innehålla upplysning om vad
som skall iakttagas vid anförande av besvär över riksförsäkringsanstaltens
beslut.
Underrättelse som nyss sagts ävensom sådan anmaning enligt 7 §, vari
vite förelagts, skall översändas i rekommenderat brev med mottagnings
bevis. Återkommer försändelse som obeställbar och förekommer anledning
antaga att vederbörande kan anträffas, skall underrättelsen eller anma-
ningen delgivas honom i den ordning 54 § taxcringsförordningen stadgar.
Debitering och uppbörd m. m.
16 §.
Arbetsgivaravgift beräknas av riksförsäkringsanstalten och påföres i helt
antal kronor, varvid öretal bortfaller.
\
¬
1959 . Nr 552
Ull
17 §.
rbetsgivaravgift uppgående till högst ettusen kronor skall, därest riks-
"kringsanstalten icke annat bestämmer, påföras i samband med slutlig
tt i enlighet med vad som. stadgas i nppbördsförordningen. Vad nyss
I?
ts skall även gälla arbetsgivaravgift överstigande nämnda belopp, därest
tälten finner skäl därtill föreligga.
YRiksförsäkringsanstalten skall särskilt för varje uppbördsdistrikt, såvitt
aller Stockholm före den 1 augusti och i övrigt före den 1 september under
tet näst efter utgiftsåret, lämna vederbörande lokala skattemyndighet upp-
ift om de arbetsgivaravgifter som skola påföras i samband med slutlig skatt.
Kii
_
18 §.
ilf
, Annan arbetsgivaravgift än som avses i 17 § uppbäres av riksförsäkrings-
m'
anstalten.
•
19 §.
Arbetsgivaravgift, som uppbäres av riksförsäkringsanstalten, debiteras
under året näst efter utgiftsåret såsom slutlig avgift. I avräkning å den slut-
3i;f]
'liga avgiften skall arbetsgivaren under utgiftsåret erlägga preliminär avgift.
jArbetsgivaravgift, som utöver tidigare påförd slutlig avgift skall erläggas
.^å grund av beslut om höjt avgiftsunderlag eller ändrad debitering, påföres
,>'såsom till kommande avgift.
:['• '
20 g .
Preliminär avgift för visst år skall utgå med belopp motsvarande arbets
givarens under nästföregående år debiterade slutliga avgift. Är den för ut-
^ftsåret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget enligt lagen om försäk
ring för allmän tilläggspension högre eller lägre än procentsatsen för det år
!Som den sålunda debiterade slutliga avgiften avser, skall hänsyn härtill
lagas vid bestämmandet av den preliminära avgiften.
Har slutlig avgift som avses i föregående stycke icke påförts arbetsgiva
ren, skall särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid skall
yden preliminära avgiften bestämmas till belopp, vilket beräknas så nära som
möjligt komma att motsvara den slutliga avgiften.
Särskild beräkning av preliminär avgift för visst år skall jämväl göras,
därest det kan antagas, att den slutliga avgiften för samma år kommer att
avvika från den i första stycket angivna slutliga avgiften med minst en
femtedel av sistnämnda avgift. Särskild beräkning må ske även i annat fall
;än nyss är sagt, därest skillnaden mellan eljest utgående preliminär avgift
och påräknelig slutlig avgift skulle bliva mer betydande eller annan sär-
slcild om ständighet föreligger.
21 §.
; Påförd preliminär avgift må för vinnande av bättre överensstämmelse
med den påräkneliga slutliga avgiften genom jämkning bestämmas att utgå
ped annat belopp, därest detta över- eller understiger den påförda prelimi
nära avgiften med minst en femtedel av densamma. Jämkning må ske även
annat fall än nyss är sagt, om ändringen av den påförda preliminära av-
ften skulle bliva mer betydande eller annan särskild omständighet före-
Isger.
Jämkning må icke verkställas efter utgiftsårets utgång med mindre den
•preliminära avgiften därigenom nedsättes. Ansökan om sådan jämkning
skall av arbetsgivare ingivas före utgången av april månad året näst efter
utgiftsåret.
_
22 §.
k.Bik&försäkringsanstalten äger anmana arbetsgivare att lämna uppgifter
r beräkning eller jämkning av preliminär avgift.
9—59702^1. S uensk förfailningssumling 1959, Nr 551—569
¬
1412
1959 • Nr 552
Om den preliminära avgiften finnes böra utgå med högre belopp än som
följer av 20 § första stycket eller finnes böra höjas genom jämkning, bor
arbetsgivaren beredas tillfälle att yttra sig, innan den preliminära avgiften
bestämmes eller jämkning sker.
Har uppgift, som arbetsgivare lämnat för beräkning av preliminär avgift
eller för jämkning av sådan avgift, frångåtts av riksförsäkringsanstalien,
skall arbetsgivaren underrättas om avvikelsen och skälen härför. Beträf
fande sådan underrättelse skall gälla vad i 15 § stadgas.
23 §.
^
Arbetsgivare, vilkens löneutgifter för år överstiga eller kunna beräknas
komma att överstiga tjugufemtusen kronor, är skyldig att snarast till riks-
försäkringsanstalten anmäla ny eller väsentligt utökad verksamhet.
24 §.
Under ^•arjc år skall arbetsgivare, vilkens arbetsgivaravgift uppbäres av
riksförsäkringsanstalten, erlägga ett belopp motsvarande skillnaden mellan,
å ena sidan, den preliminära avgiften för året ökad med den slutliga avgift,
som debiterats under nästföregående år, och, å andra sidan, den i avräkning
mot nämnda slutliga avgift påförda preliminära avgiften.
25 §.
Belopp som avses i 24 § skall erläggas senast den 18 februari, om det un
derstiger trehundra kronor, samt eljest med en sjättedel senast den 18 i
envar av månaderna februari, april, juni, augusti, oktober och december,
dock att de delbelopp, som skola erläggas senast den 18 i de fem förstnämn
da månaderna, skola avrundas till närmast lägre hela antal kronor, därvid
återstoden skall erläggas senast den 18 december.
Om det i 24 § avsedda beloppet under det år, då beloppet skall erläggas,
ändras genom beslut om jämkning av däri ingående preliminär avgift eller
om nedsättning av däri ingående slutlig avgift, skall det belopp, som åter
står alt betala efter beslutet, erläggas i enlighet med vad riksförsäkrings»-
anstalten bestämmer, varvid såsom senaste inbetalningsdag eller senaste
inbetalningsdagar skall föreskrivas den 18 i månad eller månader, som
angivas i föregående stycke och som infalla under återstoden av året. Det
sagda skall även gälla i fråga om preliminär avgift som debiteras under ut
giftsåret.
Tillkommande avgift skall enligt riksförsäkringsanstaltens bestämmande
erläggas senast den 18 i månad eller månader, som angivas i första styc
ket, dock att avgiften icke må fördelas till betalning vid flera än sex inbe
talningstillfällen.
26 §.
Riksförsäkringsanstalten må, när sjmnerliga skäl därtill föreligga, med
giva anstånd helt eller delvis med erläggande av påfört avgiftsbelopp, som
uppbäres av anstalten och förfaller till betalning efter det ansökan om
anstånd gjorts. Anståndstiden må bestämmas till längst två månader efter
utgången av den månad, varunder beloppet skolat erläggas.
Sedan anstånd meddelats, må det av anståndet omfattade avgiftsbeloppet
icke indrivas under tiden för anståndet, ej heller må restavgift uttagas för
beloppet.
Är arbetsgivare berättigad att utfå för mycket erlagd arbetsgivaravgift,
må denna tagas i anspråk för gäldande av arbetsgivaravgift, som med an
ståndet avses.
Har anståndstiden gått till ända utan att avgiftsbeloppet till fullo guldits,
skall arbetsgivaren erlägga restavgift å den del av beloppet, som då återstod
oguldet.
¬
1959 . Nr 552
Hl 3
27 §.
iksförsäkringsanstalten har att utfärda räkning å arbetsgivaravgift, som
11 upp bäras av anstalten.
' äkning å belopp, som avses i 24 §, skall översändas till arbetsgivaren
ast den 18 januari.
28 §,
' Arbetsgivaravgift, sojii iippbäres av riksförsäkringsanstalten, skall, där
stalten ej medgivit annat betalningssätt, erläggas genom inbetalning till
stabens postgirokonto medelst inbetalningskort, vilka skola vara fogade
id räkning som avses i 27 §. Inbetalning medelst sådant kort sker kost-
adsfritt.
29 §.
Efter den 18 i envar av de i 25 § första stycket angivna månaderna åligger
ét riksförsäkringsanstalten
att upprätta ocb till vederbörande länsstyrelse
'r indrivning överlämna uppgift i tre exemplar över avgiftsbelopp, som
olat inbetalas till anstalten men icke erlagts inom föreskriven lid eller,
m ans tånd beviljats, före anståndstidens utgång.
Ogulden del av arbetsgivaravgift skall anses omfatta avgifter ocb bidrag,
öm avses i 1 §, i samma proportion som sådana avgifter ocb bidrag ingå i
betsgivaravgiften.
30 §.
Vad i uppbördsförordningen ocb föreskrifter angående tillämpningen av
mnda förordning stadgas om restavgift, indrivning ocb redovisning av
estförd skatt, avkortning ocb avskrivning av skatt samt upprättande av
lanslängd skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avgiftsbelopp
m avses i 29 §; dock skall befogenliet, som enligt 58 § 2 mom. angivna
rordning tillkommer länsstyrelse eller riksräkenskapsverket,
i stället iit-
vas av riksförsäkringsanstalten. Angående efterkrav ocb preskription skall
ad i 70 ocb 71 §§ uppbördsförordningen stadgas äga motsvarande till-
" pning, dock att vad i 70 § 2 mom. nämnda förordning sägs beträffande
, sstyrelse i stället skall gälla riksförsälcringsanstalten.
/ .
§•
Till arbetsgivare, vilken vinner nedsättning i eller befrielse från bonom
åförd arbetsgivaravgift som uppburits av riksförsäkringsanstalten, skall
nstalten utan särskild ansökan återbetala vad denne för mycket erlagt.
Häftar arbetsgivaren för restförd arbetsgivaravgift, äger ban utfå allenast
d som överstiger det oguldna beloppet jämte därå belöpande restavgift.
terstoden skall gottskrivas bonom till gäldande av den oguldna arbets-
ypavgiften jämte restavgift.
iÄger arbetsgivare på grund av nedsättning av slutlig avgift åtcrbekomma
4 § av sett belopp eller del därav ocb sker återbetalning efter utgången av
t år varunder beloppet skolat erläggas, skall arbetsgivaren för tiden från
med den 1 januari nästföljande år till ocb med den dag, då återbetal-
ng sker, erhålla ränta efter fem procent för år å vad han äger utfå av
öppet. Uppkommer öretal vid beräkning av sådan ränta, skall räntebe-
pet jämnas till närmast högre hela krontal. Ränta skall dock ej utgå,
räntebeloppet skulle understiga fem kronor.
id återbetalning av tillkommande avgift skall vad i tredje stycket sägs
motsvarande tillämpning, varvid skall iakttagas att, därest avgiften be-
i flera poster ocb återbetalningen avser allenast riss del av det sam-
nlagda avgiftsbeloppet, det för mycket erlagda beloppet avräknas mot
eller de belopp som sist gnidits.
¬
1414
1959 . Nr 552
Särskilda bestämmelser
32 §.
Bestämmelserna i denna förordning äga icke tillämpning å arbetsgivar
avgift, som staten har att erlägga i sin egenskap av arbetsgivare. Dylik av
gift beräknas och redovisas enligt föreskrifter, vilka meddelas av Konungen.
33 §.
Den som i handling till ledning för beräkning av avgiftsunderlag upp-
såtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift, ägnad att för ho
nom eller den han företräder leda till frihet från arbetsgivaravgift eller till
för låg sådan, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader. Böterna
skola vid uppsåtlig gärning bestämmas till högst fem gånger det belopp, som
genom den oriktiga uppgiften undandragits eller, om uppgiften följts, skulle
hava undandragits, dock minst etthundra kronor. I fråga om gärning, som
begås av grov oaktsamhet, skola böterna bestämmas till högst hälften av
vad nyss sagts, men likväl ej lägre än femtio kronor.
Den som frivilligt rättar oriktig uppgift vare fri från straff.
Den som förskyilt fängelse må, efter omständigheterna, dömas att gälda
straffavgift med högst tre gånger det belopp, som undandragits eller kunde
hava undandragits. Ådömd straffavgift tillfaller kronan.
34 §.
Har arbetsgivare, som är skyldig att utan anmaning avlämna arbetsgivar-
uppgift, icke behörigen avlämnat sådan uppgift inom föreskriven tid eller
avlämnar han arbetsgivaruppgift med så bristfälligt innehåll att den uppen
barligen icke är ägnad att ligga till grund för beräkning av avgiftsunderlag,
straffes med böter, högst trehundra kronor.
Till påföljd, som i första stycket sägs, skall jämväl dömas arbetsgivare
som ej fullgör skyldighet att utan anmaning vid arbetsgivaruppgift foga
sådan uppgift varom förmäles i 5 § andra stycket.
Finnes försummelse, som avses i denna paragraf, ursäktlig eller eljest
ringa, må från straff frias.
Brott, som i denna paragraf sägs, må av åklagare åtalas endast efter an
mälan av riksförsäkringsanstalten.
35 §.
Vite, som förelägges enligt denna förordning, må ej bestämmas under
etthundra kronor eller över femtusen kronor.
Om uttagande av förelagt vite har riksförsäkringsanstalten att göra hem
ställan hos vederbörande åklagare. Utan sådan hemställan må talan ej
väckas.
§•
Förmenar arbetsgivare att arbe^sgi^'aravgift j^åförts honom obehörigen
eller med oriktigt belopp, äger han söka rättelse hos riksförsäkringsan
stalten inom ett år efter det han erhållit vederbörlig debetsedel eller räk
ning. Då fråga är om storleken av avgiftsunderlag skall vad nu sagts icke
gälla, om arbetsgivaren erhållit underrättelse som avses i 12—14 §§.
Ingår arbetsgivaravgiften i slutlig skatt må ansökningen om rättelse in
givas till den lokala skattemyndighet, som verkställt debiteringen av skat
ten. Myndigheten har att med eget yttrande översända ansökningen till
riksförsäkringsanstalten.
37 §.
över beslut, varigenom vite förelagts, ävensom över beslut rörande an
stånd med avlämnande av arbetsgivaruppgift må klagan icke föras.
¬
1959 . Nr 552
1415
't
38 §.
ver annat beslut av riksförsäkringsanstalten enligt denna förordning än
7 § a%^ses m å klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär, som skola
äva inkommit till försäkringsrådet senast inom en månad efter det kla-
anden erhållit del av beslutet.
" Över försäkringsrådets bes ut må klagan icke föras.
' Riksförsäkringsanstaltens beslut länder till efterrättelse utan hinder av
ord k lagan.
Om försäkrade egen avgift
39 §.
Avgift enligt 34 § lagen om försäkring för allmän tilläggspension (till-
åggspensionsavgift) skall, med iakttagande av vad i 40 § sägs, debiteras och
ppbäras i enlighet med vad som stadgas i uppbördsförordningen.
40 §.
Tilläggspensionsavgift skall vara erlagd före den 1 oktober året näst efter
taxeringsåret eller, såvitt gäller i tillkommande skatt ingående tilläggspen-
"onsavgift, inom fyra månader efter utgången av den månad, under vilken
den sista av de för skatteinbetalningen bestämda uppbördsterminerna in
fallit.
Har tilläggspensionsavgift, som ingår i slutlig eller tillkommande skatt,
eke till fullo erlagts inom tid, som i första stycket sägs, skall den s'ut'liga
och den tillkommande skatten omdebiteras med uteslutande av avgiften,
nnan omdebitering verkställes, skall den försäkrade beredas tillfäl e att
ttra sig. Om verkställd omdebitering skall den försäkrade underrättas.
Sådan underrättelse skall innehålla upplysning om vad som ska 1 ial cttagas
vid a nförande av besvär över beslutet, och skall beträffande underrättelsen
i övrigt gälla vad i 15 § andra stycket stadgas.
,.
41 §.
Skall enligt 9 § första stycket lagen om försäkring för armäii tilläggspen
sion pensionspoäng för visst års inkomst av annat förvärvsarbete tillgodo
räknas den försäkrade, oaktat tilläggspensionsavgift för året icke till fullo
erlägges inom tid som angives i 40 § första stycket, må riksförsäkrings-
jnstalten efter framställning från den försäkrade eller dödsboet efter ho-
.nom medgiva befrielse från erläggande helt eller delvis av avgiften, därest
ömmande omständigheter föreligga.
;
42 §.
i Över beslut om sådan omdebitering som avses i 40 § andra stycket må
'besvär anföras i den ordning, varom stadgas i 85 § 1 mom. och 86 § upp-
"rdsförordningen.
i;.
Gemensamma bestämmelser
_
43 §.
rHandling, som avlämnats e'ler tillhandahållits enligt bestämmelse i denna
, prordning, må icke tillhandahållas annan tjänsteman än den som i och
r sin befattning bör erhålla del därav.
pen som äger taga del av handling, varom i första stycket sägs, må i den
ån så erfordras för fullgörande av vad som enligt denna förordning ålig-
¬
U16
1959 . Nr 552
ger honom, jämväl taga del av självdeklaration och annan uppgift eller
handling, som avlämnats till ledning vid årlig taxering, och handling, som
upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringsförordningen, ävensom
handling, som avlämnats till ledning för uppbörd av skatt.
; f'
Den som tagit del av handling, som i första eller andra stycket sägs, må
ej i vidare mån än som erfordras för utövning av tjänst offentliggöra eller
yppa innehållet i sådan handling. fli
44 §.
•.
Riksförsäkringsanstalten äger fÖr varje är från vederbörlig inkomsttitel
å riksstaten tillgodoföra sig ett belopp motsvarande skil.nåden mellan sum- &
man av de arbetsgivaravgifter, som enligt vad i 17 § andra stj'cket sägs ^;,5'
under året anmälts för påföring i samband med slutlig skatt, och vad som il
av dessa avgifter kan enligt av Konungen fastställda grunder beräknas bliva jia
avskrivet på grund av bristande betalning. Beloppet skall fördelas me lan ta
avgifter och bidrag, som avses i 1 §, i samma proportion som sådana avgifter s&
och bidrag ingå i nyssnämnda avgiftssumma.
,jut,
Avgiftsbelopp som avses i 29 § skola i den mån de inflyta av vederböran-
de länsstyrelse redovisas till riksförsäkringsanstalten. Belopp, som redo-tnrj
visas visst år, skall fördelas me.lan avgifter och bidrag som i 1 § sägs irjjj
samma proportion som sådana avgifter och bidrag ingå i summan av deejis;
under nästföregående år debiterade slutliga avgifterna.
Riksförsäkringsanstalten må i samma ordning som i första stycket sägs.-:y
varje år tillgodoföra sig ett belopp motsvarande summan av de under näst-7;j|j
föregående år debiterade tilläggspensionsavgifterna minskad med summan
av de avgifter som under samma år avkortats eller restituerats.
45 §.
,
De närmare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpningen ay,'"®'
denna förordning, meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndi-^;™
gande, av riksförsäkringsanstalten.
•
Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1960 med följandc3>;|,tj^
undantag och inskränkningar.
1. Bestämmelserna i 3—15 §§ skola äga tillämpning första gången
beräkning av arbetsgivaravgift för år 1960.
"
2. Bestämmelserna i 16—31 §§ skola icke gälla beträffande sådana av-"^
gifter och bidrag för år 1959, som enligt förordningen den 4 juni 1954 (ni^'ki
341) om uppbörd av vissa försäkringsavgifter enligt lagen om yrkesskadc'
försäkring och av bidrag från arbetsgivare jämlikt lagen om allmän sjuk
försäkring m. m. skola uppbäras i enlighet med vad som stadgas i upp
bördsförordningen eller som arbetsgivare med yrkesskadeförsäkring i örase^^
sidigt försäkringsbolag bar att erlägga.
3. Preliminär avgift för åren 1960 och 1961 skall, därest icke riksförsäk
ringsanstalten finner särskild beräkning av avgiften böra ske för vinnandi
av bättre överensstämmelse med den påräkneliga slutliga avgiften, utgå _
för år 1960 med belopp motsvarande summan av arbetsgivarens avgif
för år 1958 för obligatorisk försäkring i riksförsäkringsanstalten enligt la
gen om yrkesskadef^örsäkring och 2,7 gånger hans bidrag för samma å
enligt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp saju
för år 1961 med belopp motsvarande summan av arbetsgivarens avgil
för år 1959 för obligatorisk försäkring i riksförsäkringsanstalten enligt la
gen om yrkesskadeförsäkring och 3,3 gånger hans bidrag för samma år en
iigt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp.
¬
1959 . Nr 552
1417
Räkning som avses i 27 § andra stycket skall år 1960 översändas H!1
ötsgivaren senast den 31 januari.
. Bestämmelserna i 44 § första och tredje styckena skola tillämpas förslå
gen år 1961.
6. Avgiftsbelopp, som enligt 44 § andra stycket inflyta till riksförsäk-
ngsanstalten under åren 1960 och 1961, skola fördelas mellan avgifter och
"drag, som avses i 1 §, i samma proportion som sådana avgifter och bidrag
gå i summan av de under år 1961 debiterade slutliga avgifterna.
t Har kollektivavtal enligt 37 § lagen om försäkring för allmän lilläggspen-
11 godkänts efter det att arbetsgivaruppgift enligt denna förordning och
ntrolluppgifter enligt 37 § taxeringsförordningen avlämnats för år 1960,
'gger det arbetsgivare, som är bunden av avtalet, att till riksförsäkrings-
'stalten senast inom två månader efter godkännandet inkomma med den
edning, som anstalten må finna erforderlig för bestämmande av avgifts-
derlaget för år 1960 i vad avser försäkringen för allmän tilläggspension,
nsoin nya kontrolluppgifter för år 1960 beträffande arbetstagare, å vilka
alet är tillämpligt. Kontrolluppgifterna, som skola avlämnas i två exem-
r, skola vara märkta på sätt riksförsäkringsanstalten föreskriver. Har
giftsunderlag för år 1960 redan bestämts för arbetsgivare som nu sagts,
all sådant underlag undanröjas eller ändras efter vad som föranledes av
n enligt detta stycke avgivna utredningen.
Förordningen den 4 juni 1954 (nr 341) om uppbörd av vissa försäkrings-
gifter enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och av bidrag från arbets-
are jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring m. m. skall upphöra att
Ila med utgången av år 1959, dock att förordningens bestämmelser även
refter skola tillämpas i fråga om dels upprättande av arbetsgivarförteck-
'ng för år 1959, dels ock debitering och uppbörd av sådana avgifter och
rag för sagda år, som skola uppbäras i enlighet med vad som stadgas i
pbördsförordningen eller som avses i 7 § förstnämnda förordning.
Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande, som ersatts
nom bestämmelse i denna förordning, skall hänvisningen i stället gälla
n bestämmelsen.
et alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera
so hava Vi detta med egen hand underskrmt och med Vårt kiingl. sigill
räfia låtit.
tockholms slott den 18 december 1959.
GUSTAF ADOLF
(L. S.)
ialdepartementet)
TORSTEN NILSSON
[öt
¬