SFS 1956:2

Start / Socialrätt / Socialtjänstlag (2001:453) / SFS 1956:2

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> W56 " Nr 2^7 ATTNINGSS�MLING Utkom fr�n trycket den 17 jan. 1956 Nr 2 Lag om sociaLajdJi^, given Stockholms slott den � fanuari 1956, Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit gott f�rordna som f�ljer. Inledande best�mmelse 1 �. Varje kommun skall s�rja f�r att den, som vistas i kommunen och som "riPlfeJlfc linnes vara i behov av hj�lp, erh�ller s�dan enligt vad nedan s�gs (social� hj�lp). Om socialn�mnd 2 �. I varje kommun skall finnas en socialn�mnd. 3 �. Ledam�ter och suppleanter i socialn�mnden v�ljas av kommunens full� m�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga v�ljande, som motsvara det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes antal delas med det antal personer valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika best�mmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring. 4 �. I fr�ga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av valbarhetens upph�rande och r�tt till avs�gelse, mandattid och -avg�ng, val av ordf�� rande och vice ordf�rande, st�lle och tid f�r sammantr�de, suppleants tj�nstg�ring och r�tt att n�rvara vid sammantr�de, beslutf�rhet och j�v, f�rfarandet vid fattande av beslut, protokoll och reser%'ntion, tillk�nna� givande varest och p� vilka tider till n�mnden st�llda framst�llningar mot� tagas, skriftv�xling, v�rd och f�rtecknande av handlingar h�rande till h�mndens arkiv, utseende av kassaf�rvaltare samt ledamots ansvar och ^ Prop. 1955: 177; L"U 39; Rskr 397. B56702^/. Svensk f�rfattningssamling 1956, Nr 27 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 1956 . skadest�ndsskyldighet skall vad i 3242 �� kommunallagen �r stadg r�rande kommunens styrelse �ga motsvarande till�mpning; dock att det �r erforderligt, att protokoll upptager annat �n f�rteckning � n�rvaran ledam�ter samt f�r varje �rende beslutet och sk�len d�rf�r. 5 �. Socialn�mnden �ger vid behov tillkalla s�rskilda sakkunniga att delta i n�mndens �verl�ggningar �vensom tills�tta befattning hos n�mnden sa anlita det bitr�de i �vrigt som erfordras. Har kommunen beslutat inr�tta befattning, som skall vara gemens f�r socialn�mnden och annat kommunalt f�rvaltnings- eller verkst�llighe organ, m� befattningen tills�ttas i den s�rskilda ordning kommunen st�mmer, 6 �. Socialn�mnden har att best�mma, i vilka fall, i vilken omfattning och under vilka form socialhj�lp skall meddelas; att tillhandag� allm�nheten med r�d och upplysningar i fr�gor, som samband med n�mndens verksamhet, samt, d�r s� l�mpligen kan sk l�mna annat bist�nd i personliga angel�genheter; att f�rvalta till kommunens socialhj�lpsverksamhet anslagen eller eljes h�rande egendom, i den m�n ej f�rvaltningen d�rav uppdragits �t ann n�mnd eller �t s�rskild styrelse; att sj�lv eller genom ombud f�ra kommunens talan i alla m�l och �re den, som ang� socialhj�lpsverksamheten; samt att j�mv�l i �wigt ombes�rja de angel�genheter avseende socialhj�lpe inom kommunen, ^dlka �ro att h�nf�ra till f�rvaltning och verkst�llighet Socialn�mnden har ock att taga befattning med de �renden, vilkas hand l�ggning enligt s�rskilda f�rfattningar ankommer p� n�mnden. N�mnden skall hos kommunens fullm�ktige, dess styrelse och �vrig n�mnder �vensom hos andra myndigheter g�ra de framst�llningar, som finnas p�kallade, samt �ger att fr�n kommunens styrelse och �vriga n�mn� der samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras f�r fullg�rande av n�mndens uppgifter. 7 �. Socialn�mnden b�r samarbeta med myndigheter, institutioner, f�reninga och andra, vilkas verksamhet ber�r n�mndens. I kommun, d�r s�rskild barnav�rdsn�mnd �r tillsatt, b�ra socialn�mnd och barnav�rdsn�mnden eller representanter f�r dem i den m�n s� finnes p�kallat sammankomma f�r r�dpl�gning om angel�genheter, som ber�ra b�da n�mnderna. D� i kommun, som avses i andra stycket, socialn�mnden vid pr�vning av fr�ga om socialhj�lp finner sk�l till antagande att n�gon, som ej fyllt 21 �r, b�r bliva f�rem�l f�r �tg�rd av barnav�rdsn�mnden, b�r social� n�mnden skyndsamt genom den ledamot, som �r ledamot j�mv�l i barna v�rdsn�mnden, inh�mta dess uppfattning i �rendet. Av socialn�mnden i f�rskaffad utredning b�r d�rvid tillhandah�llas barnav�rdsn�mnden j�rn f�rslag till den �tg�rd, som socialn�mnden finner l�mpligen b�ra vidtaga R�da olika meningar mellan n�mnderna, b�r �rendet �verl�mnas till en tr mannan�mnd, best�ende av den gemensamma ledamoten j�mte ytterligar en ledamot av socialn�mnden, vald av denna f�r ett �r i s �nder, och en leda� mot av barnav�rdsn�mnden, vald av denna f�r motsvarande tid. Tremanna- n�mnden har att skyndsamt avg�ra, huruvida socialn�mnden eller barnan-: � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 956 . Nr 2 9 v�rdsn�mnden skall taga befattning med �rendet. Finner socialn�mnden tre- Lo niannan�mndens avg�rande icke kunna utan v�da avvaktas, m� social- n�mnden tills vidare vidtaga l�mplig �tg�rd. 8 �. �r n�gon i s� tr�ngande behov av socialhj�lp, att med dess avhj�lpande 'anst�, till dess socialn�mnden sammantr�der, m� n�mndens ord- f�rande tills vidare bevilja honom socialhj�lp. a\\ v ata g PT , Oni kommunens fullm�ktige s� besluta, �ger socialn�mnden uppdraga �t s�rskild inom n�mnden bildad avdelning eller �t ledamot av n�mnden eller �t i kommunens tj�nst anst�lld befattningshavare att � n�mndens v�gnar fatta beslut i "sdssa grupper av �renden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullm�ktiges beslut. F�rel�ggande, som avses i 41 �, �vensom framst�llning eller yttrande till fullm�ktige m� dock icke beslutas annor- ledes �n av n�mnden samf�llt. Beslut, vilket fattats med st�d av f�rsta stycket eller p� grund av upp� drag som s�gs i andra stycket, skall anm�las vid n�mndens n�sta sam� mantr�de. 9 �. D�r s� finnes p�kallat f�r att �stadkomma en l�mplig arbetsf�rdelning mellan socialn�mndens ledam�ter, m� kommunens fullm�ktige eller, efter bemyndigande av dem, socialn�mnden indela kommunen i distrikt. Har s� skett, skall n�mnden f�r varje distrikt utse en av sina ledam�ter att ut� �va den n�rmaste uppsikten �ver socialhj�lpsverksamheten inom distriktet. nitiitffl 10 �. Socialn�mnden �ger f�r v�rd och f�rtecknande �verl�mna n�mndens pro� tokoll och �vriga till dess arkiv h�rande handlingar till kommunens sty� relse, i den m�n handlingarna icke erfordras f�r det l�pande arbetet. 11 �. Vad i 210 �� stadgas �ger icke avseende � Stockholms stad. I fr�ga om organisationen av socialhj�lpsverksamheten d�rst�des skola i st�llet g�lla de s�rskilda best�mmelser, som efter f�rslag av stadsfullm�ktige fast-r st�llas av Konungen. D�rest i annan kommun organisationen icke l�mpligen kan anordnas efter vad i 210 �� s�gs, �ger Konungen p� framst�llning av kommunens I b�ra so�sbb fullm�ktige medgiva de undantag, som finnas p�kallade. i den ni n si - 'enlieK s�' randen rid f'- n�M s� 'i AUm�nna best�mmelser om sociallij�lp 12 �. b�r Minder�rig �vensom den, som p� grund av �lderdom, sjukdom, lyte eller ]ol j�m v�leljest bristande kropps- eller sj�lskrafter icke kan f�rs�rja sig genom ar- socialn�ni ds j bete e ller som av h�lsosk�l b�r helt eller delvis avh�lla sig ifr�n arbete, �ger, rdsn�mndfjf " 4 ^ m�n han sj�lv saknar medel och hans behov icke tillgodoses p� annat aen iona ridl''' ; s�tt, erh�lla socialhj�lp till sitt livsuppeh�lle och till den v�rd, som finnes ^1'forderlig. I fr�ga om minder�rig skall hj�lpen avse j�mv�l uppfostram ra;j,(e , Med minder�rig f�rst�s den som icke fyllt 16 �i*. ' R�rande omh�ndertagande av minder�rig, som p� grund av n�d eller , (,d, annan dylik anledning �r i behov av v�rd utom hemmet, stadgas i barha- !en el er T�rdslagen. \ � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 1956 " 13 �. I andra fall �n som avses i 12 � m� socialhj�lp meddelas enligt gnind som kommunens fullm�ktige �ga best�mma, eller, om s�dana grunder fastst�llts, efter vad socialn�mnden pr�var erforderligt. 14 �. Socialhj�lp b�r l�mnas p� s�dant s�tt, att den beh�vande s�\itt m�jli blir i st�nd att f�r framtiden genom eget arbete f�rs�rja sig och de sina. Hj�lpen b�r utg� i form av kontant underst�d, s�vida ej bj�lpbebovo art f�ranleder till annat och anledning ej heller finnes att antaga, att dylj underst�d icke kommer till beh�rig anv�ndning. Kommunens fullm�ktige m� medgiva, att socialn�mnden, om socialhj" finnes b�ra utg� till bekostande av utbildning eller ink�p av redskap ell verktyg eller till annat dylikt �ndam�l, i st�llet f�r att bevilja kontant u derst�d, tecknar borgen � l�n, som erfordras f�r �ndam�let. F�religger behov av v�rd, skall socialn�mnden, efter vad med b�ns till v�rdbehovets art och omst�ndigheterna i �vrigt pr�vas l�mpligt, f�ra stalta om att v�rd l�mnas i den v�rdbeb�vandes hem eller, om s� erfordras att han inackorderas i enskilt hem eller v�rdhem eller att plats bered honom � sjukv�rdsinr�ttning eller � annan v�rdanstalt eller i s�dant hem som avses i 18 �. Inackordering i enskilt hem eller v�rdhem m� ej s med mindre n�mnden f�rvissat sig om att den beh�vande d�rst�des ko mer att f� en god omv�rdnad. Om f�rfarandet vid meddelande av socialhj�lp 15 �. Den som vill komma i �tnjutande av socialhj�lp skall g�ra anm�lan d� om bos socialn�mnden i den kommun, d�r han vistas, eller bos n�mnde ^ ordf�rande eller annan ledamot av n�mnden eller bos den som n�mnde kan hava utsett att mottaga s�dan anm�lan. I-Iar anm�lan gjorts bos annan �n ordf�randen, �r den som mottagit den samma, d�rest han icke �ger att sj�lv fatta beslut i �rendet, skyldig att of�r dr�j ligen vidarebefordra anm�lan till socialn�mnden eller dess ordf�rand Oavsett om anm�lan skett, �ligger det socialn�mnden att ombes�rja a den, som ^^stas i kommunen och Hnnes vara i behov av socialhj�lp, erb� ler s�dan. 16 �. Innan fr�ga om beviljande av socialhj�lp avg�res, skall socialn�mnde g�ra sig noga underr�ttad om f�rbandenvarande omsl�ndigbeler samt, o behov av socialhj�lp f�religger, utreda bur behovet b�r p� l�mpligaste s� avhj�lpas. Vid utredning, som avses i f�rsta stycket, skall hj�lps�kanden s�vitt m�j ligt b�ras samt, i den m�n s� erfordras, uppgifter inh�mtas fr�n myndi ^ ^ , mv heter och andra, som kunna l�mna upplysning i �rendet. F�rekommer anledning antaga, att behovet av socialhj�lp beror p� sjuk dom eller annan kroppslig eller sj�lslig brist eller svaghet, skall, d�r ej s�r skilda sk�l till annat f�ranleda, yttrande inh�mtas av l�kare r�rande de l�mpligaste formen av ingripande. 17 �. Kan det antagas att ers�ttning f�r bj�lpkostiiaden eller del d�rav kom mer att s�kas av annan kommun, av enskild person eller av staten, skal) � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 956 . Nr 2 II ,, over utredning, som avses i 16 �, uppr�ttas s�rskilt protokoll, vilket skall inneh�lla SjtUD�si a) uppgift om hj�lps�kandens namn, �lder, civilst�nd, f�delseort och bo� stadsadress; b) redog�relse f�r hans levnadsf�rh�llanden och ekonomiska omst�ndig� heter samt f�r hans hj�lpbehov och anledningen d�rtill; c) uppgift om hans mantalsskrivning f�r det �r hj�lpen avser j�mte de upplysningar i �vrigt, som �ro erforderliga f�r till�mpningen av 22 och 23 ��; samt d) uppgift, huruvida enskild person finnes, f�r vilken ers�ttningsskyldig� het enligt 35, 36 eller 40 � kan f�religga, med angivande av varje s�dan persons namn och bostadsadress. Protokollet skall underskrivas av den, som verkst�llt utredningen. Hj�lp� s�kanden skall s�vitt m�jligt genom p�skrift p� protokollet bestyrka riktig� heten av de uppgifter, som l�mnats av honom. Om �lderdomshem m. m. 18 �. Det �ligger kommun att anordna och driva hem f�r �ldringar och andra personer, vilka �ro i behov av v�rd eller tillsyn som icke eljest tillgodoses. Tv� eller flera kommuner m� gemensamt hava hem, som avses i f�rsta stycket. I s�dant fall skola de best�mmelser, vilka �ro erforderliga f�r hem� mets sk�tsel, upptagas i reglemente, som fastst�lles av l�nsstyrelsen. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen tills vidare befria kom� mun fr�n skyldighet att sj�lv eller gemensamt med annan kommun hava hem, varom stadgas i denna paragraf. Har s� skett, �ligger det likv�l kom- ij Jpshlr�Ei munen att s�rja f�r att s�dant behov av v�rd eller tillsyn, som avses i H�ffefec f�rsta stycket, blir tillgodosett, f/k io) te a 13 19 Hem, som avses i 18 �, skall vara s� inr�ttat och utrustat, att sk�liga krav trevnad och hygien tillgodoses samt l�mplig f�rdelning av v�rdtagarna ; mm, smt jpgg�res. k fik to� Innan dylikt hem uppf�res eller i mera avsev�rd omfattning �ndras ge- Mhsl O!^&' nom om- eller tillbyggnad eller inr�ttas i byggnad, som uppf�rts f�r annat rirsrsocmi'^' �ndam�l, skall l�nsstyrelsen, efter att hava inh�mtat yttrande fr�n social� styrelsen, hava godk�nt plan f�r hemmet. Vid hemmet skola finnas anst�llda befattningshavare till det antal och skll lued s�dan utbildning att de som beretts plats i hemmet kunna erh�lla till- (�Ddi^klfr fredsst�llande v�rd och tillsyn. rp�Wi^'- 20 �. De som beretts plats i hemmet skola f�rdelas � olika rum eller avdel- "dsmni ' ningar p� s�tt som med h�nsyn till v�rdbehovets art, trivseln i hemmet och jf l/as m . �vriga omst�ndigheter finnes mest �ndam�lsenligt. Tillf�lle till syssels�ttning b�r finnas f�r dem som s� �nska. _ 21 �. _ Finnes n�gon som beretts plats i hem, som avses i 18 �, med h�nsyn till l^itt beteende icke l�mpligen kunna beh�llas d�rst�des, skall landstings� kommunen eller, d� fr�ga �r om stad som ej tillh�r landstingskommun, ^/cl d�ra'draga f�rsorg om att erforderlig v�rd och tillsyn beredes honom p� annat s�tt. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 1956 . Om kommuners inb�rdes ers�ttningsskyldighet m. m. 22 �. Koramun, sora enligt 12 � l�mnat socialhj�lp �t svensk medborgare, vil� ken f�r det �r hj�lpen utgivits mantalsskrivits inom annan kommun, �ger erh�lla ers�ttning d�rf�r av denna kommun. Barn som till f�ljd av sin �lder �j blivit mantalsskrivet skall vid till�mpningen av denna lag anses mantals- slcrivet d�r det har sin f�delseheniort. Har svensk medborgare a) efter att hava vaidt intagen � sjukv�rdsinr�ttning eller f�rb�ttrings' eller uppfostringsanstalt genom inr�ttningens eller anstaltens f�rsorg f�r fortsatt v�rd eller fostran �verl�mnats till enskilt hem eller v�rdhem under villkor, att han fortfarande skall st� under inr�ttningens eller anstaltens tillsyn, eller b) s�som fosterbarn �verl�mnats till enskilt hem eller, efter att hava omh�ndertagits enligt barnav�rdslagen, inackorderats i s�dant hem, eller c) i annat fall �n som avses under a) eller b) mot ers�ttning mottagits i enskilt hem eller v�rdhem f�r erh�llande av v�rd f�r sjukdom eller annan kroppslig eller sj�lslig brist eller svaghet, och utgives socialhj�lp enligt 12 � till honom under tid, d� han p� grund av vistelsen i hemmet mantalsskrivits i den kommun, d�r hemmet �r be� l�get, �r den kommun som l�mnat hj�lpen ber�ttigad att, s�framt hj�lpta- garen f�r det �r han mottagits i hemmet eller, om han omedelbart dess� f�rinnan under omst�ndigheter, som under a)c) s�gs, %dstats eller varit inackorderad i annat enslcilt hem eller v�rdhem, f�r det �r han mottagits i detta var mantalsskriven i annan kommun, av denna erh�lla ers�ttning f�r hj�lpen. Ers�ttning, som avses i denna paragraf, utg�r oavsett om enskild person j�mlikt 35 eller 36 � �r skyldig att l�mna gottg�relse f�r hj�lpen. 23 �. F�r socialhj�lp, som enligt 12 � l�mnats �t svensk medborgare, vilken f�r det �r hj�lpen utgivits eller, i fall varom s�gs i 22 � andra stycket, f�r' det �r, som d�r avses, ej mantalsskrivits i riket eller vars mantalsskriv� ningsort f�r n�mnda �r ej kunnat utr�nas, �r den kommun som l�mnat hj�lpen ber�ttigad att erh�lla ers�ttning av staten, i den m�n gottg�relse ej kunnat uttagas av enskild person. R�tt till ers�ttning enligt vad i f�rsta stycket s�gs f�religger ock f�r social hj�lp, som enligt 12 � l�mnats �t den som d� hj�lpen utgivits eller, i fall som avses i 22 � andra stycket, d� han mottagits i hemmet ej var svensk medborgare. 24 �. Ers�ttning, som avses i 22 eller 23 �, utg�r med det belopp, vartill kom� munens kostnader f�r hj�lpen sk�ligen kunna uppskattas. D�r s� finnes p�kallat, �ger Konungen fastst�lla taxa, enligt vilken er� s�ttning skall utg� f�r v�rd i hem, som avses i 18 �, eller � anstalt eller annan inr�ttning. 25 �. Kommun, som enligt 22' � vill erh�lla ers�ttning av annan kommun, skal f�re utg�ngen av april m�nad �ret n�st efter det �r hj�lpen utgivits skrift� ligen anmana den kommun, mot vilken kravet riktas, att betala ers�ttr ningen. � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 . Nr 2 13 Anmaningen skall inneh�lla noggranna uppgifter om hj�lpens heskaffen- het och tiden f�r dess meddelande samt om hj�lpkostnaden och de grunder, efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats. Vid anmaningen skola fo� gas avskrift av protokoll, som avses i 17 �, �vensom de �vriga handlingar, vilka �beropas till st�d f�r kravet. �vers�ndes anmaning i rekommenderat brev med mottagningsbevis, skall mottagningsbeviset g�lla som bevis om dagen f�r delf�endet. 26 �. Kommun, som mottagit anmaning enligt 25 �, skall snarast m�jligt och senast inom en m�nad efter anmaningens mottagande avgiva skriftligt svar d�r�. I svaret skall angivas, huruvida kravet medgives eller bestrides. D�rest kravet bestrides, skall anledningen h�rtill uppgivas samt de handlingar, som �beropas till st�d f�r bestridandet, fogas vid svaret. Medgives kravet delvis, skall svaret inneh�lla upplysning om de grunder, efter vilka godk�nt be� lopp ber�knats. 27 �. Sedan anmaning skett samt svar avgivits eller tiden h�rf�r g�tt till �nda, m� talan om utbekommande av ers�ttning v�ckas bos l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den kommun som s�kes �r bel�gen. Har anmaning skett bos en kommun men anledning sedermera yppats, att annan kommun �r ers�ttningsskyldig, m� talan f�ras, �nd� att anma� ning ej skett bos sistn�mnda kommun. Talan utan f�reg�ende anmaning m� ock f�ras, d�rest upplysning ej kunnat vinnas, vilken kommun ers�ttningsskyldigheten �ligger; och skall i dylikt fall talan v�ckas bos l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den kommun som utgivit hj�lpen �r bel�gen. 28 �. Talan, som avses i 27 �, skall v�ckas genom skriftlig ans�kan. Ans�kningen skall, vid p�f�ljd att r�tten till ers�ttning eljest f�rloras, hava inJcommit till l�nsstyrelsen f�re utg�ngen av juni m�nad �ret n�st efter det �r hj�lpen utgivits. Vad nu sagts skall dock ej g�lla, d� talan f�res om utbekommande av ers�ttning, som medgivits men det oaktat ej erlagts. Vid ans�kningen skola fogas bevis att anmaning skett samt avskrift av anmaningen och svaret d�r� j�mte tillh�rande handlingar �vensom den ut� redning i �vrigt, som kommunen vill �beropa. I fall, d�r j�mlikt 27 � andra eller tredje stycket talan m� f�ras utan att anmaning skett, �ligger det kommunen att, i st�llet f�r vad nu sagts, i ans�kningen l�mna noggranna uppgifter om hj�lpens beskaffenhet och tiden f�r dess meddelande samt om de grunder, efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats, �ven� som att vid ans�kningen foga avskrift av protokoll, som avses i 17 �, och de �vriga handlingar, vilka kommunen �beropar till st�d f�r ans�kningen, artil t' Har kommun icke iakttagit vad som stadgas i tredje stycket, skall l�ns- styi'elsen f�reskriva viss tid, inom vilken bristen skall avhj�lpas, vid p� f�ljd att ans�kningen eljest icke upptages till pr�%Tiing. 29 �. Ans�kningen med d�rvid fogade handlingar skall genom l�nsstyrelsens UP S� f�rsorg delgivas den kommun, mot vilken kravet riktas, �vensom annan kommun inom l�net, vilken kan antagas vara ers�ttningsskyldig. Kommun, 7,' [ Pfsii vilken delgivning sker, skall f�rel�ggas att inom viss tid inkomma med ' skriftlig f�rklaring. .oen. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 1956 . Erfordras ytterligare utredning, skall l�nsstyrelsen genom parterna elle sj�lv f�ranstalta d�rom. F�rel�ggande att inkomma med utredning ma med delas vid p�f�ljd, att m�let avg�res i befintligt skick. Finner l�nsstyrelsen, att ers�ttningsskyldighet ej �^�lar kommun mo l�net men att s�dan skyldighet kan antagas �vila kommun inom annat l� skall m�let f�r fortsatt handl�ggning �verl�mnas till l�nsstyrelsen d�rst� des, vilken har att f�rfara p� s�tt ovan i denna paragraf �r stadgat, Utd�mes ers�ttning, skall d�r� g�ldas r�nta efter fem procent om �r fr�n den dag ans�kningen delgivits den kommun, som finnes ers�ttning skyldig. 30 �. L�mnas � allm�n anstalt eller inr�ttning v�rd �t n�gon, som kan antag �ga r�tt att erh�lla socialhj�lp till v�rdkostnaden, skall anstalten eller i*^ r�ttningen utan dr�jsm�l underr�tta socialn�mnden i v�rdtagarens vistel kommun eller i den kommun, som enligt 22 � kan vara skyldig att slutlige svara f�r v�rdkostnaden. Har kommun, som erh�llit underr�ttelse enligt vad i f�rsta stycket s�g ej avgivit ansvarsf�rbindelse avseende v�rdkostnaden, m� talan om utb kommande av ers�ttning f�r v�rden v�ckas hos l�nsstyrelsen i det l�n, d" den kommun som s�kes �r bel�gen. S�dan talan skall, vid p�f�ljd att r�tte till ers�ttning eljest f�rloras, anh�ngigg�ras genom skriftlig ans�kan, villic skall hava inkommit till l�nsstyrelsen f�re utg�ngen av mars m�nad �re n�st efter det �r v�rden l�mnats. Betr�ffande m�l, som avses i derma paragraf, skall i �vrigt vad i 28 tredje st3^cket andra punkten och fj�rde stycket samt 29 � �ga motsvaran till�mpning; och skall i fr�ga om ers�ttningens belopp g�lla vad i 24 � s�g 31 �. Kommun, som enligt 23 � vill erh�lla gottg�relse av staten, skall f�re u g�ngen av april m�nad �ret n�st efter det �r hj�lpen utgivits g�ra skriftli ans�kan h�rom hos l�nsstyrelsen i l�net. Har ers�ttning s�kts av anna kommun eller enskild person men talan d�rom ogillats, skall ans�kan o gottg�relse av staten g�ras inom tre m�nader fr�n det l�nsstyrelsens utsl� i tvisten vunnit laga kraft mot kommunen eller, om det �verklagats, fr� det kammarr�ttens utslag delgivits kommunen. N�r sk�l �ro d�rtill, m� ans�kningen upptagas till pr�vning, �nd� att d g�res senare �n i f�rsta stycket s�gs. Finner l�nsstjTelsen s� ej b�ra sk skall fr�gan h�rom underst�llas Konungen. Ans�kningen skall inneh�lla noggranna uppgifter om hj�lpens heskaf fenhet och tiden f�r dess meddelande samt om hj�lpkostnaden och de gr der, efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats, �vensom redog�rel f�r de �tg�rder, som m� hava vidtagits f�r att utr�na hj�lp tagarens mantal skrivningsf�rh�llanden och f�r att utf� ers�ttning av annan kommun ell enskild person. Vid ans�kningen skola fogas avskrift av protokoll, som avses i 17 �, sa de �vriga handlingar, som �beropas till st�d f�r kravet. 32 �. Sedan l�nsstyrelsen granskat handlingarna samt genom s�kanden ellc sj�lv inf�rskaffat den ytterligare utredning som m� vara heh�vh'^ skal l�nsstyrelsen s� snart det kan .ske besluta i �rendet. � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 956 "" Nr 2 15 Om kommuns r�tt till ers�ttning av enskild 33 �. F�r socialhj�lp, som l�mnats enligt 12 � eller som enligt 13 � utgivits till n�gon innan han fyllt 16 �r, �r hj�lptagaren ers�ttningsskyluig under f�ruts�ttning att han a) d�r socialhj�lpen utgjort f�rskott � f�rm�n, vartill han eljest �r be� r�ttigad, efter hj�lpens beviljande kommer i �tnjutande av denna f�rm�n, b) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktig eller vilseledande uppgift r�rande behovet av socialhj�lp eller c) varit ber�ttigad att f�r den tid socialhj�lpen utg�tt uppb�ra s�rskild social f�rm�n, som emellertid indragits eller minskats av den anledningen att han l�mnat oriktig uppgift eller eljest brutit mot vad som �r f�reskrivet som villkor f�r dylik f�rm�n. 34 �. F�r socialhj�lp, som enligt 13 � l�mnats �t n�gon efter det han fyllt 16 �r, �r hj�lptagaren ers�ttningsskyldig. 35 �. Malte �r skyldig att utgiva ers�ttning f�r socialhj�lp, som enligt 12 � l�mnats �t andra maken. Vad nu sagts skall dock icke g�lla om makarna \�d tiden f�r hj�lpens meddelande levde �tskilda efter vunnen hemskillnad samt den av makarna som erh�llit hj�lpen varken enligt dom eller enligt avtal var ber�ttigad till underh�ll av den andra maken. F�r socialhj�lp, som utg�tt till make f�r tid, d� andra maken vai�t h�k� tad eller intagen i arbetshem, f�ngv�rds- eller tv�ngsarhetsanstalt, skola tillh�rande barna- och ungdomsv�rden eller allm�n v�rdanstalt f�r alkohol- missbrukare och till f�ljd d�rav icke varit i st�nd att fullg�ra sin under� h�llsskyldighet mot maken, f�rehgger icke ers�ttningsskyldighet enligt den� na paragraf. Ers�ttningsskyldighet f�religger ej heller f�r socialhj�lp, som utg�tt till make f�r tid, d� andra maken �tnjutit socialhj�lp enligt 12 �. 36 �. F�r socialhj�lp, som enligt 12 � l�mnats �t barn under 16 �r, m� ers�tt� ning uttagas av ibarnets fader eller moder eller, d� fr�ga �r om adoptiv� barn, av adoptanten. Har make adopterat andra makens barn, �ligger er- s�ttnings skyldigheten b�da makaima. Ers�ttning enligt denna paragraf m� icke uttagas av fader eller moder till barn utom �ktenskap, vilken enligt avtal, som �r bindande f�r barnet, �tagit sig att till dess underh�ll utgiva visst belopp en g�ng f�r alla. Har n�gon, som enligt dom eller avtal �r plUHig att till fullg�rande av lagstadgad underh�llsskyldighet utgiva underh�llsbidrag till barn eller adoptivbarn under 16 �r, f�rsummat att fullg�ra denna plilct och har social� hj�lp till f�ljd h�rav m�st l�mnas �t barnet, f�religger ej ers�ttningsskyldig� het f�r den av f�r�ldrarna eller adoptivf�r�ldrarna, som icke gjort sig skyldig till f�rsummelse av sin underh�llsskyldighet. Vad i 35 � andra stycket �r stadgat skall �ga motsvarande till�mpning i fall som avses i denna paragraf. 37 �. Socialn�mnd �ger meddela eftergift fr�n ers�ttningsskyldighet varom stadgas i 3336 ��. 38 �. I fr�ga om det belopp, varmed ers�ttning enligt 35 och 36 �� skall utg�, skall vad i 24 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning. 456702^. Svensk f�rfattningssamling 1956, Nr 27 \ � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 1956 . 39 �. Vill kommun erh�lla ers�ttning enligt 3336 �� och sker betalning icke godvilligt, �ger kommunen att hos l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den som sokes har att vid domstol svara i tvistem�l, f�ra talan om utbekommande av ers�ttningen. S�dan talan skall, vid p�f�ljd att r�tten till ers�ttning eljest f�rloras, anh�ngigg�ras genom skriftlig ans�kan, som skall hava inltommit till l�nsstjTelsen inom tre �r efter det den hj�lp, f�r vilken ers�ttning be- g�res, l�mnats eller, i fall som avses i 14 � tredje stycket, efter det kom7_ munen f�tt \idk�nnas den utgift, varf�r ers�ttning fordras. Ans�kningen skall inneh�lla noggranna uppgifter om hj�lpens beskaf^ fenhet och tiden f�r dess meddelande samt om hj�lpkostnaden och de grunder, efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats. Vid ans�kningen skola fogas avskrift av protokoll, som avses i 17 �, samt de �vriga hand" lingar, som �beropas till st�d f�r kravet. Har kommun icke iakttagit vad som stadgas i andra stycket, skall l�ns� styrelsen f�reskriva viss tid, inom vilken bristen skall avhj�lpas, vid p�f�ljd att m�let eljest icke upptages till pr�vning. Ans�kningen med d�rvid fogade handlingar skall genom l�nsstyrelsens- f�rsorg delgivas den, mot vilken kravet riktas, samt f�rel�ggande med� delas honom att inom viss tid inkomma med skrifthg f�rklaring. Erfordras ytterligare utredning, skall l�nsstyrelsen genom parterna eller sj�lv f�ranstalta d�rom. F�rel�ggande att inkomma med utredning m� med� delas vid p�f�ljd att m�let avg�res i befintligt skick. Anspr�k p� ers�ttning f�r socialhj�lp m� icke bifallas, om den ers�tt� ningsskyldige genom att �terbetala kostnaden eller n�gon del d�rav kan antagas komma att sakna erforderliga medel till underh�ll f�r sig och de ' sina eller eljest synnerliga sk�l tala mot bifall till ers�ttningsanspr�ket. 40 �. Har n�gon mottagit socialhj�lp, f�r vilken annan enligt 35 eller 36 � �r ers�ttningsskyldig, och finnes hj�lpbehovet vara stadigvarande, �ger l�ns� styrelsen p� talan av kommunen �l�gga den ers�ttningsskyldige att � l�mp� liga tider, s� l�nge hj�lpbehovet fortfar, till kommunen utgiva sk�ligt bi� drag till hj�lptagarens f�rs�rjning. I fr�ga om talan, som avses i f�rsta stycket, skall i till�mpliga delar g�lla vad som �r stadgat i 39 �. P� yrkande av kommunen eller den ers�ttningsskyldige �ger l�nssty� relsen, utan hinder av tidigare meddelat beslut, upptaga m�l, som h�r av� ses, till ny pr�vning. Fr�n skyldighet, som �lagts n�gon enligt denna paragraf, �ger social� n�mnden meddela eftergift. Om �tg�rder mot f�rsumlig f�rs�rjare 41 �. Den som av l�ttja eller likn�jdhet �sidos�tter sin underh�llsskyldighet �lot sin hustru eller sitt barn eller adoptivbarn under 16 �r i s�dan grad, att socialhj�lp enligt 12 � m�ste l�mnas n�gon av dem, m� av socialn�mnden f�rel�ggas att efter sin f�rm�ga utf�ra arbete i arbetshem. F�rel�ggande att utf�ra arbete i arbetshem m� dock icke meddelas den som ej fyllt 48 � r. � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " " 56 . Nr 2 17 42 �. F�rel�ggandet skall skriftligen delgivas den som avses d�rmed samt, om han �r omyndig, hans f�rmyndare. Polismyndighet har att p� beg�ran av socialn�mnden ombes�rja delgivningen, 4� �. Underl�ter den, som enligt 41 � f�relagts att utf�ra arbete i arbetshem, att inst�lla sig d�rst�des eller avviker han utan lov fv�n hemmet, har polis- mjmdigheten att p� beg�ran meddela handr�ckning f�r hans h�mtande. Handr�ekning m� oclc p�kallas f�r att �verf�ra den, som �r intagen i ett arbetshem, till ett annat s�dant hem. M�n och kvinnor m� ej intagas i samma arbetshem, s�vida ej fullst�ndigt skilda avdelningar finnas f�r dem. 44 �. Den som intagits i arbetshem m�, oavsett om socialhj�lp upph�rt att utg�, kvarh�llas i hemmet till dess grundad anledning f�religger till antagande att han skall s�ka efter f�rm�ga f�rs�rja sig och de sina, dock icke i oav� bruten f�ljd under l�ngre tid �n ett �r. 45 �. Det �ligger landstingskommunerna och de st�der, som ej tillh�ra lands� tingskommun, att var f�r sig eller tv� eller flera i f�rening anordna och driva erforderligt antal arbetshem. Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� Konungen befria landstingskommun eller stad, som avses i f�rsta stycket, fr�n skyldigheten att hava eget arbets- hem eller del i s�dant hem. F�r den som intagits i arbetshem erl�gges ingen avgift. 46 �. Innan arbetshem uppf�res eller i mera avsev�rd omfattning �ndras genom om- eller tillbyggnad eller inr�ttas i byggnad, som uppf�rts f�r annat �nda� m�l, skall Konungen hava godk�nt plan f�r hemmet. 47 �. Arbetshem skall st� under ledning av en styrelse samt hava ett av Ko� nungen fastst�llt reglemente. Om intagning i och utskrivning fr�n arbetshem beslutar hemmets styrelse. |J3 f li/. som t 4o �. ' D�rest n�gon, som intagits i arbetshem, undandrager sig att utf�ra an- visat arbete eller visar tredska att efterkomma givna f�reskrifter eller g�r sig skyldig till uppf�rande som strider mot sedlighet eller god ordning eller utan tillst�nd l�mnar arbetshemmet, �ger hemmets styrelse, under f�rut� s�ttning att han fyllt 21 �r, tilldela honom varning med erinran om den p�f�ljd, som kan intr�da j�mlikt 49 �. �ver beslut om varning skall f�ras protokoll. Beslutet skall skriftligen delgivas den felande. 49 �. D�rest n�gon, som j�mlikt 48 � tilldelats varning, ej l�ter sig r�tta d�rav, Imi arbetshemmets styrelse hos l�nsstyrelsen g�ra framst�llning om hans d�mande till tv�ngsarbete. Vid framst�llningen skola fogas bevis att varning skett samt den utred� ning i �vrigt, som �beropas till st�d f�r framst�llningen. 1 1 filliflliiln* \ � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 1956 . Framst�llningen med d�rvid fogade handlingar skall genom l�nsstyi'el- sens f�rsorg of�rdr�jligen delgivas den som framst�llningen avser med f�� rel�ggande f�r honom att inom viss kort tid skriftligen eller muntligen f�rklara sig vid p�f�ljd att �rendet �ndock avg�res. 50 �. .. I m�l, som avses i 49 �, har l�nsstyrelsen att s�rja f�r att fullst�ndig u redning f�rebringas. F�r s�dant �ndam�l �ger l�nsstyrelsen anst�lla f�rh�r med den, om vars d�mande till tv�ngsarbete �i* fr �ga, �vensorn med anna�, person, som f�rv�ntas kunna l�mna upplysning av betydelse i m�let. Fin ner l�nsstyrelsen av omst�ndigheterna p�kallat, att n�gon h�res s�so vittne eller upplysnings-sns vid domstol, �ger l�nsstyrelsen f�ranstalta d�ro Om sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstj^relsen �l�gga den felande tv�ngsarbe eller, om omst�ndigheterna �ro mildrande, l�ta bero vid varning. �l�gge tv�ngsarbete, skall tiden d�rf�r best�mmas till minst en och h�gst sex m� ^ n�der. i Har den, om villeens d�mande till tv�ngsarbete framst�llning gjorts, ay, vikit fr�n arhetshem, d�r han varit intagen, eller f�rekommer eljest anledj^ ning antaga att han h�ller sig undan, m� l�nsstyrelsen f�rordna om hans h�ktande i avbidan p� att m�let avg�res eller utslag, varigenom han d�m till tv�ngsai-bete, vinner laga kraft. 51 �. Tv�ngsarbete skall f�rr�ttas i allm�n tv�ngsarbetsanstalt. D�rest den d�mde p� grund av nedsatt arbetsf�rm�ga eller av annan anledning ick l�mpligen b�r intagas i tv�ngsarbetsanstalt, skall han enligt de n�rmare' f�reskrifter, som meddelas av Konungen, i st�llet intagas i f�ngv�rdsam stalt och d�r h�llas till l�mpligt arbete. " Blir n�gon, efter det han d�mts till tv�ngsarbete, of�rm�gen till arbete m� utslaget ej bringas till verkst�llighet; ej heller m�, om tv�ngsarbetet tagit sin b�rjan, detsamma fortfara. Utan hinder av vad nu sagts m� dock den, som �r i behov av v�rd � sinnessjukhus, kvarh�llas till dess s�dan v�rd kan beredas honom. I �vrigt g�ller i fr�ga om verkst�llighet av tv�ngsarbetet i till�mpliga delar vad som stadgas i 8 �, 9 a � och 13 � lagen om l�sdrivares behandling. Om tillsyn 52 �. L�nsstyrelserna hava, var inom sitt l�n, att med bitr�de av socialv�rds- konsulenter noga f�lja till�mpningen av denna lag samt d�rvid tillse, att socialhj�lpsverksamheten ordnas och handhaves p� ett �ndam�lsenligt s�tt.' Underl�ter kommun att l�mna socialhj�lp, d� s�dan enligt 12 � erfordras, skall l�nsstyrelsen �l�gga kommunen att fullg�ra sin skyldighet h�rutinnan. Yppas eljest missf�rh�llande, har l�nsstyrelsen att vidtaga den �tg�rd, som finnes erforderlig f�r dess avhj�lpande. Instruktion f�r socialv�rdskonsulenterna fastst�lles av Konungen. 53 �. Socialstyrelsen har att med bitr�de av statens socialhj�lpsinspekt�r ge� nom r�d och upplysningar verka f�r att socialhj�lpsverksamheten ordnas och utvecklas p� ett �ndam�lsenligt s�tt samt att �va uppsikt �ver arbets- hemmen. Det ankommer p� Konungen att fastst�lla instruktion f�r socialhj�lps- inspekt�ren, ^ � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Mi fc-l 56 . Nr 2 19 Om besv�r 54 �. �ver socialn�mnds beslut i �rende r�rande meddelande av socialhj�lp m� besv�r anf�ras hos l�nsstyrelsen. Beslutet g�r dock i verkst�llighet, s�vida ej l�nsstyrelsen annorlunda f�rordnar. Klagan m� ej f�ras �ver f�rel�ggande, som meddelats med st�d av 41 �. 55 �. �r n�gon missn�jd med handr�ckning, som meddelats enligt 43 �, m� han d�r�ver anf�ra besv�r hos l�nsstyrelsen. Besv�r, varom s�gs i f�rsta stycket, m� f�ras utan inskr�nkning till viss tid. ; ?'" : 56 �. �ver beslut, som av styrelse f�r arbetshem meddelats i �rende r�rande intagning i eller utskrivning fr�n hemmet, m� besv�r anf�ras hos l�ns� styrelsen. Klagan m� ej f�ras �ver varning, som avses i 48 �; dock �ger l�nsstyrel� sen i m�l, varom s�gs i 49 �, pr�va huruvida varningen varit befogad. 57 �. Av l�nsstyrelse meddelat beslut eller utslag i m�l eller �rende, som avses i denna lag, skall genom l�nsstyrelsens f�rsorg skyndsamt delgivas varje enskild person och kommun, som ber�res d�rav. Delgivningen skall, om ej l�nsstyrelsen finner den b�ra verkst�llas p� annat s�tt, ske genom posten. Om postdelgivning ej anv�ndes, m� bitr�de f�r delgivningen p�kallas hos polismyndigheten. I �vrigt skall betr�ffande delgivning i till�mpliga delar g�lla vad som finnes stadgat i 33 kap. 6, 7, 14, 23 och 25 �� r�tteg�ngsbalken. 58 �. �ver l�nsstyrelses slutliga beslut eller utslag i s�dant m�l eller �rende, som avses i 27, 30, 31, 39 eller 40 �, 52 � andra eller tredje stycket eller 54 � f�rsta stycket, m� besv�r anf�ras hos kammarr�tten. Talan m� dock ej fullf�ljas hos kammarr�tten allenast betr�ffande r�nta eller r�tteg�ngs� kostnad. Har m�l, varom s�gs i 27 eller 30 �, f�revarit hos tv� eller flera l�nssty� relser, och anf�ras besv�r �ver det i huvudsaken sist meddelade utslaget, m� i samband d�rmed f�ras talan �ven mot utslag eller beslut som dessf�r� innan meddelats'i m�let; och skall s�dant utslag eller beslut ej utg�ra hin� der f�r sakens pr�vning i dess helhet. Har l�nsstyrelsen f�rordnat, att socialhj�lp skall meddelas, g�r beslutet h�rom i verkst�llighet utan hinder av f�rd klagan. 59 �. Besv�r, varom s�gs i 58 �, skola st�llas till kammarr�tten samt ingivas eller ins�ndas till den l�nsstyrelse, som meddelat det �verklagade utslaget eller beslutet. . Genom l�nsstyrelsens f�rsorg skall besv�rsinlagan med d�rvid fogade W ' ^^^^l^ngar delgivas motparten och f�rel�ggande meddelas honom att inom viss tid till l�nsstyrelsen inkomma med skriftlig f�rklaring. Sedan f�rklaring inkommit eller tiden f�r dess avl�mnande g�tt till �nda, har lansstyrelsen att j�mte eget utl�tande �vers�nda handlingarna i m�let till kammarr�tten. \ � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> v 1'! 20 1956 . 60 �. I fr�ga om delgivning av kammarr�ttens utslag skall vad i 57 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning. �ver kammarr�ttens utslag m� klagan ej f�ras. 61 �. �ver l�nsstyrelses utslag i m�l, som avses i 49 �, m� besv�r anf�ras h den hovr�tt, inom vars domkrets l�net �r bel�get. H�r l�net under skild hovr�tter, skola besv�ren anf�ras hos den hovr�tt, under vilken den st h�r, d�r l�nsstyrelsen har sitt s�te. Besv�ren skola st�llas till hovr�tten samt ingivas eller ins�ndas till l�n styrelsen inom tv� veckor fr�n den dag utslaget delgavs klaganden eller om han �r h�ktad, inom samma tid fr�n den dag utslaget avkunnades f" honom. Klagan �ver s�rskilt beslut om n�gons h�ktande eller kvarh�lland i h�kte vare dock ej inskr�nkt till viss tid. Finnes besv�rstalan ej vara fullf�ljd p� f�reskrivet s�tt eller inom r� tid, skall den av l�nsstyrelsen avvisas. Om fullf�ljd av talan mot avvisning beslut g�ller vad ovan i denna paragraf �r stadgat; dock skall besv�rstide alltid r�knas fr�n det klaganden erh�ll del av beslutet. Avvisas ej besv�rstalan, skall l�nsstyrelsen genast till hovr�tten ins�nda besv�ren j�mte vederb�randes yttrande, om anledning f�rekommit att in� fordra s�dant, �vensom eget utl�tande och l�nsstyrelsens protokoll ocli' utslag samt �vriga till m�let h�rande handlingar. I samband med pr�vning av besv�r r�rande �d�mande av tv�ngsarbete m� lagligheten av den d�mde tilldelad varning komma under bed�mande. Beh�ver h�ktad person bitr�de vid besv�rens f�rfattande, skall l�nssty� relsen f�ranstalta d�rom. 62 �. �ver l�nsstyrelses beslut i andra fr�gor avseende till�mpningen av denna lag �n ovan ber�rts m� �ndring s�kas hos Konungen genom besv�r, vilka skola ingivas till socialdepartementet. S�rslulda best�mmelser 63 �. Finner socialn�mnd att hj�lptagare b�r f�rklaras omyndig, har n�mnden att g�ra anm�lan h�rom hos �verf�rmyndaren, 64 �. Vad hos socialn�mnd f�rekommit r�rande enskilds personliga f�rh�l landen m� ej yppas f�r obeh�rig. Bryter n�gon h�remot straffes med dag b�ter eller f�ngelse. � brott som nu sagts m� allm�n �klagare tala allenas efter angivelse av m�ls�ganden. Alla handlingar i f�rekommande �renden skola s� f�rvaras, att de ick �tkommas av obeh�riga. 65 �. Delgivning och annan handr�ckning, som ombes�rjes av polisnivndighet, meddelas kostnadsfritt. 66 �. Konungen �ger med fr�mmande makt tr�ffa �verenskommelse om be handlingen i socialhj�lpsh�nseende av dess unders�tar h�r i riket och om gottg�relse f�r d�rvid uppkommen kostnad. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1219px;"> <img width="892" height="1219" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . Nr 2 ocli 3 21 Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1957. Genom denna lag upph�vas lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattig� v�rden, lagen den 2 maj 1919 (nr 283) om lindring i de mindre bemedlades kostnader f�r v�rd av sinnessjuka, sinnessl�a och fallandesjuka samt lagen den 26 juli 1947 (nr 528) om kommunala pensionstillskott m, m.; dock att i fr�ga om s�dan fattigv�rd och lindring i v�rdkostnad, som utg�tt f�re den 1 januari 1957, �ldre lag alltj�mt skall �ga till�mpning. Val av ledam�ter och suppleanter i socialn�mnd skall f�rsta g�ngen �ga rum i december m�nad 1956. Valet skall avse tiden intill utg�ngen av �ret n�st efter det, d� allm�nna val av kommunens fullm�ktige f�rsta g�ng� en efter lagens ikrafttr�dande �gt rum. F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till eller avses d�ri eljest f�reskrift, som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�m� melsen i st�llet till�mpas. Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till jdtermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill bekr�fta l�tit. Stockholms slott den 4 januari 1956. GUSTAF ADOLF (L. S.) (Socialdepartementet) JOHN ERICSSON � </div> </div>

W56 " Nr 2^7

ATTNINGSS�MLING

Utkom fr�n trycket den 17 jan. 1956

Nr 2

Lag

om sociaLajdJi^,

given Stockholms slott den � fanuari 1956,

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds n�de, Sveriges, G�tes och

Vendes Konung, g�ra veterligt: att Vi, med riksdagen^, funnit
gott f�rordna som f�ljer.

Inledande best�mmelse

1 �.

Varje kommun skall s�rja f�r att den, som vistas i kommunen och som

"riPlfeJlfc linnes vara i behov av hj�lp, erh�ller s�dan enligt vad nedan s�gs (social�

hj�lp).

Om socialn�mnd

2 �.

I varje kommun skall finnas en socialn�mnd.

3 �.

Ledam�ter och suppleanter i socialn�mnden v�ljas av kommunens full�

m�ktige till det antal fullm�ktige best�mma. Antalet ledam�ter m� dock

icke vara under fem.

Valet skall vara proportionellt, d�rest det beg�res av minst s� m�nga

v�ljande, som motsvara det tal, vilket erh�lles, om samtliga v�ljandes

antal delas med det antal personer valet avser, �kat med 1. Om f�rfarandet

vid s�dant proportionellt val �r s�rskilt stadgat.

Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall tillika best�mmas den

ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tj�nstg�ring.

4 �.

I fr�ga om valbarhet till ledamot eller suppleant, verkan av valbarhetens

upph�rande och r�tt till avs�gelse, mandattid och -avg�ng, val av ordf��

rande och vice ordf�rande, st�lle och tid f�r sammantr�de, suppleants

tj�nstg�ring och r�tt att n�rvara vid sammantr�de, beslutf�rhet och j�v,

f�rfarandet vid fattande av beslut, protokoll och reser%'ntion, tillk�nna�

givande varest och p� vilka tider till n�mnden st�llda framst�llningar mot�

tagas, skriftv�xling, v�rd och f�rtecknande av handlingar h�rande till

h�mndens arkiv, utseende av kassaf�rvaltare samt ledamots ansvar och

^ Prop. 1955: 177; L"U 39; Rskr 397.

B56702^/. Svensk f�rfattningssamling 1956, Nr 27

�

1956 .

skadest�ndsskyldighet skall vad i 3242 �� kommunallagen �r stadg

r�rande kommunens styrelse �ga motsvarande till�mpning; dock att det

�r erforderligt, att protokoll upptager annat �n f�rteckning � n�rvaran

ledam�ter samt f�r varje �rende beslutet och sk�len d�rf�r.

5 �.

Socialn�mnden �ger vid behov tillkalla s�rskilda sakkunniga att delta

i n�mndens �verl�ggningar �vensom tills�tta befattning hos n�mnden sa

anlita det bitr�de i �vrigt som erfordras.

Har kommunen beslutat inr�tta befattning, som skall vara gemens

f�r socialn�mnden och annat kommunalt f�rvaltnings- eller verkst�llighe

organ, m� befattningen tills�ttas i den s�rskilda ordning kommunen

st�mmer,

6 �.

Socialn�mnden har

att best�mma, i vilka fall, i vilken omfattning och under vilka form

socialhj�lp skall meddelas;

att tillhandag� allm�nheten med r�d och upplysningar i fr�gor, som

samband med n�mndens verksamhet, samt, d�r s� l�mpligen kan sk

l�mna annat bist�nd i personliga angel�genheter;

att f�rvalta till kommunens socialhj�lpsverksamhet anslagen eller eljes

h�rande egendom, i den m�n ej f�rvaltningen d�rav uppdragits �t ann

n�mnd eller �t s�rskild styrelse;

att sj�lv eller genom ombud f�ra kommunens talan i alla m�l och �re

den, som ang� socialhj�lpsverksamheten; samt

att j�mv�l i �wigt ombes�rja de angel�genheter avseende socialhj�lpe

inom kommunen, ^dlka �ro att h�nf�ra till f�rvaltning och verkst�llighet

Socialn�mnden har ock att taga befattning med de �renden, vilkas hand

l�ggning enligt s�rskilda f�rfattningar ankommer p� n�mnden.

N�mnden skall hos kommunens fullm�ktige, dess styrelse och �vrig

n�mnder �vensom hos andra myndigheter g�ra de framst�llningar, som

finnas p�kallade, samt �ger att fr�n kommunens styrelse och �vriga n�mn�

der samt dess beredningar och befattningshavare infordra de yttranden och

upplysningar, som erfordras f�r fullg�rande av n�mndens uppgifter.

7 �.

Socialn�mnden b�r samarbeta med myndigheter, institutioner, f�reninga

och andra, vilkas verksamhet ber�r n�mndens.

I kommun, d�r s�rskild barnav�rdsn�mnd �r tillsatt, b�ra socialn�mnd

och barnav�rdsn�mnden eller representanter f�r dem i den m�n s� finnes

p�kallat sammankomma f�r r�dpl�gning om angel�genheter, som ber�ra

b�da n�mnderna.

D� i kommun, som avses i andra stycket, socialn�mnden vid pr�vning

av fr�ga om socialhj�lp finner sk�l till antagande att n�gon, som ej fyllt

21 �r, b�r bliva f�rem�l f�r �tg�rd av barnav�rdsn�mnden, b�r social�

n�mnden skyndsamt genom den ledamot, som �r ledamot j�mv�l i barna

v�rdsn�mnden, inh�mta dess uppfattning i �rendet. Av socialn�mnden i

f�rskaffad utredning b�r d�rvid tillhandah�llas barnav�rdsn�mnden j�rn

f�rslag till den �tg�rd, som socialn�mnden finner l�mpligen b�ra vidtaga

R�da olika meningar mellan n�mnderna, b�r �rendet �verl�mnas till en tr

mannan�mnd, best�ende av den gemensamma ledamoten j�mte ytterligar

en ledamot av socialn�mnden, vald av denna f�r ett �r i s �nder, och en leda�

mot av barnav�rdsn�mnden, vald av denna f�r motsvarande tid. Tremanna-

n�mnden har att skyndsamt avg�ra, huruvida socialn�mnden eller barnan-:

�

956 . Nr 2

v�rdsn�mnden skall taga befattning med �rendet. Finner socialn�mnden tre-

niannan�mndens avg�rande icke kunna utan v�da avvaktas, m� social-

n�mnden tills vidare vidtaga l�mplig �tg�rd.

8 �.

�r n�gon i s� tr�ngande behov av socialhj�lp, att med dess avhj�lpande

'anst�, till dess socialn�mnden sammantr�der, m� n�mndens ord-

f�rande tills vidare bevilja honom socialhj�lp.

a\\ v ata g PT ,

Oni kommunens fullm�ktige s� besluta, �ger socialn�mnden uppdraga

�t s�rskild inom n�mnden bildad avdelning eller �t ledamot av n�mnden

eller �t i kommunens tj�nst anst�lld befattningshavare att � n�mndens

v�gnar fatta beslut i "sdssa grupper av �renden, vilkas beskaffenhet skall

angivas i fullm�ktiges beslut. F�rel�ggande, som avses i 41 �, �vensom

framst�llning eller yttrande till fullm�ktige m� dock icke beslutas annor-

ledes �n av n�mnden samf�llt.

Beslut, vilket fattats med st�d av f�rsta stycket eller p� grund av upp�

drag som s�gs i andra stycket, skall anm�las vid n�mndens n�sta sam�
mantr�de.

9 �.

D�r s� finnes p�kallat f�r att �stadkomma en l�mplig arbetsf�rdelning

mellan socialn�mndens ledam�ter, m� kommunens fullm�ktige eller, efter

bemyndigande av dem, socialn�mnden indela kommunen i distrikt. Har

s� skett, skall n�mnden f�r varje distrikt utse en av sina ledam�ter att ut�

�va den n�rmaste uppsikten �ver socialhj�lpsverksamheten inom distriktet.

nitiitffl

10 �.

Socialn�mnden �ger f�r v�rd och f�rtecknande �verl�mna n�mndens pro�

tokoll och �vriga till dess arkiv h�rande handlingar till kommunens sty�

relse, i den m�n handlingarna icke erfordras f�r det l�pande arbetet.

11 �.

Vad i 210 �� stadgas �ger icke avseende � Stockholms stad. I fr�ga

om organisationen av socialhj�lpsverksamheten d�rst�des skola i st�llet

g�lla de s�rskilda best�mmelser, som efter f�rslag av stadsfullm�ktige fast-r

st�llas av Konungen.

D�rest i annan kommun organisationen icke l�mpligen kan anordnas

efter vad i 210 �� s�gs, �ger Konungen p� framst�llning av kommunens

I b�ra so�sbb fullm�ktige medgiva de undantag, som finnas p�kallade.

i den ni n si -

'enlieK s�'

randen rid f'-

n�M s� 'i

AUm�nna best�mmelser om sociallij�lp

12 �.

b�r

Minder�rig �vensom den, som p� grund av �lderdom, sjukdom, lyte eller

]ol j�m v�leljest bristande kropps- eller sj�lskrafter icke kan f�rs�rja sig genom ar-

socialn�ni ds j bete e ller som av h�lsosk�l b�r helt eller delvis avh�lla sig ifr�n arbete, �ger,

rdsn�mndfjf " 4 ^

m�n han sj�lv saknar medel och hans behov icke tillgodoses p� annat

aen iona ridl''' ; s�tt, erh�lla socialhj�lp till sitt livsuppeh�lle och till den v�rd, som finnes

^1'forderlig. I fr�ga om minder�rig skall hj�lpen avse j�mv�l uppfostram

ra;j,(e , Med minder�rig f�rst�s den som icke fyllt 16 �i*.

' R�rande omh�ndertagande av minder�rig, som p� grund av n�d eller

, (,d,

annan dylik anledning �r i behov av v�rd utom hemmet, stadgas i barha-

!en el er

T�rdslagen.

�

1956 "

13 �.

I andra fall �n som avses i 12 � m� socialhj�lp meddelas enligt gnind

som kommunens fullm�ktige �ga best�mma, eller, om s�dana grunder

fastst�llts, efter vad socialn�mnden pr�var erforderligt.

14 �.

Socialhj�lp b�r l�mnas p� s�dant s�tt, att den beh�vande s�\itt m�jli

blir i st�nd att f�r framtiden genom eget arbete f�rs�rja sig och de sina.

Hj�lpen b�r utg� i form av kontant underst�d, s�vida ej bj�lpbebovo

art f�ranleder till annat och anledning ej heller finnes att antaga, att dylj

underst�d icke kommer till beh�rig anv�ndning.

Kommunens fullm�ktige m� medgiva, att socialn�mnden, om socialhj"

finnes b�ra utg� till bekostande av utbildning eller ink�p av redskap ell

verktyg eller till annat dylikt �ndam�l, i st�llet f�r att bevilja kontant u

derst�d, tecknar borgen � l�n, som erfordras f�r �ndam�let.

F�religger behov av v�rd, skall socialn�mnden, efter vad med b�ns

till v�rdbehovets art och omst�ndigheterna i �vrigt pr�vas l�mpligt, f�ra

stalta om att v�rd l�mnas i den v�rdbeb�vandes hem eller, om s� erfordras

att han inackorderas i enskilt hem eller v�rdhem eller att plats bered

honom � sjukv�rdsinr�ttning eller � annan v�rdanstalt eller i s�dant hem

som avses i 18 �. Inackordering i enskilt hem eller v�rdhem m� ej s

med mindre n�mnden f�rvissat sig om att den beh�vande d�rst�des ko

mer att f� en god omv�rdnad.

Om f�rfarandet vid meddelande av socialhj�lp

15 �.

Den som vill komma i �tnjutande av socialhj�lp skall g�ra anm�lan d�

om bos socialn�mnden i den kommun, d�r han vistas, eller bos n�mnde ^

ordf�rande eller annan ledamot av n�mnden eller bos den som n�mnde

kan hava utsett att mottaga s�dan anm�lan.

I-Iar anm�lan gjorts bos annan �n ordf�randen, �r den som mottagit den

samma, d�rest han icke �ger att sj�lv fatta beslut i �rendet, skyldig att of�r

dr�j ligen vidarebefordra anm�lan till socialn�mnden eller dess ordf�rand

Oavsett om anm�lan skett, �ligger det socialn�mnden att ombes�rja a

den, som ^^stas i kommunen och Hnnes vara i behov av socialhj�lp, erb�

ler s�dan.

16 �.

Innan fr�ga om beviljande av socialhj�lp avg�res, skall socialn�mnde

g�ra sig noga underr�ttad om f�rbandenvarande omsl�ndigbeler samt, o

behov av socialhj�lp f�religger, utreda bur behovet b�r p� l�mpligaste s�

avhj�lpas.

Vid utredning, som avses i f�rsta stycket, skall hj�lps�kanden s�vitt m�j

ligt b�ras samt, i den m�n s� erfordras, uppgifter inh�mtas fr�n myndi

^ ^

heter och andra, som kunna l�mna upplysning i �rendet.

F�rekommer anledning antaga, att behovet av socialhj�lp beror p� sjuk

dom eller annan kroppslig eller sj�lslig brist eller svaghet, skall, d�r ej s�r

skilda sk�l till annat f�ranleda, yttrande inh�mtas av l�kare r�rande de

l�mpligaste formen av ingripande.

17 �.

Kan det antagas att ers�ttning f�r bj�lpkostiiaden eller del d�rav kom

mer att s�kas av annan kommun, av enskild person eller av staten, skal)

�

956 . Nr 2

over utredning, som avses i 16 �, uppr�ttas s�rskilt protokoll, vilket skall
inneh�lla

SjtUD�si

a) uppgift om hj�lps�kandens namn, �lder, civilst�nd, f�delseort och bo�

stadsadress;

b) redog�relse f�r hans levnadsf�rh�llanden och ekonomiska omst�ndig�

heter samt f�r hans hj�lpbehov och anledningen d�rtill;

c) uppgift om hans mantalsskrivning f�r det �r hj�lpen avser j�mte de

upplysningar i �vrigt, som �ro erforderliga f�r till�mpningen av 22 och

23 ��; samt

d) uppgift, huruvida enskild person finnes, f�r vilken ers�ttningsskyldig�

het enligt 35, 36 eller 40 � kan f�religga, med angivande av varje s�dan

persons namn och bostadsadress.

Protokollet skall underskrivas av den, som verkst�llt utredningen. Hj�lp�

s�kanden skall s�vitt m�jligt genom p�skrift p� protokollet bestyrka riktig�

heten av de uppgifter, som l�mnats av honom.

Om �lderdomshem m. m.

18 �.

Det �ligger kommun att anordna och driva hem f�r �ldringar och andra

personer, vilka �ro i behov av v�rd eller tillsyn som icke eljest tillgodoses.

Tv� eller flera kommuner m� gemensamt hava hem, som avses i f�rsta

stycket. I s�dant fall skola de best�mmelser, vilka �ro erforderliga f�r hem�

mets sk�tsel, upptagas i reglemente, som fastst�lles av l�nsstyrelsen.

Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstyrelsen tills vidare befria kom�

mun fr�n skyldighet att sj�lv eller gemensamt med annan kommun hava

hem, varom stadgas i denna paragraf. Har s� skett, �ligger det likv�l kom-

ij Jpshlr�Ei munen att s�rja f�r att s�dant behov av v�rd eller tillsyn, som avses i

H�ffefec f�rsta stycket, blir tillgodosett,

f/k io) te a 13

Hem, som avses i 18 �, skall vara s� inr�ttat och utrustat, att sk�liga krav

trevnad och hygien tillgodoses samt l�mplig f�rdelning av v�rdtagarna

; mm, smt

jpgg�res.

k fik to�

Innan dylikt hem uppf�res eller i mera avsev�rd omfattning �ndras ge-

Mhsl O!^&' nom om- eller tillbyggnad eller inr�ttas i byggnad, som uppf�rts f�r annat

rirsrsocmi'^' �ndam�l, skall l�nsstyrelsen, efter att hava inh�mtat yttrande fr�n social�

styrelsen, hava godk�nt plan f�r hemmet.

Vid hemmet skola finnas anst�llda befattningshavare till det antal och

skll

lued s�dan utbildning att de som beretts plats i hemmet kunna erh�lla till-

(�Ddi^klfr

fredsst�llande v�rd och tillsyn.

rp�Wi^'-

20 �.

De som beretts plats i hemmet skola f�rdelas � olika rum eller avdel-

"dsmni ' ningar p� s�tt som med h�nsyn till v�rdbehovets art, trivseln i hemmet och

jf l/as m . �vriga omst�ndigheter finnes mest �ndam�lsenligt.

Tillf�lle till syssels�ttning b�r finnas f�r dem som s� �nska.

21 �.

_ Finnes n�gon som beretts plats i hem, som avses i 18 �, med h�nsyn till

l^itt beteende icke l�mpligen kunna beh�llas d�rst�des, skall landstings�

kommunen eller, d� fr�ga �r om stad som ej tillh�r landstingskommun,

^/cl d�ra'draga f�rsorg om att erforderlig v�rd och tillsyn beredes honom

p� annat s�tt.

�

1956 .

Om kommuners inb�rdes ers�ttningsskyldighet m. m.

22 �.

Koramun, sora enligt 12 � l�mnat socialhj�lp �t svensk medborgare, vil�

ken f�r det �r hj�lpen utgivits mantalsskrivits inom annan kommun, �ger

erh�lla ers�ttning d�rf�r av denna kommun. Barn som till f�ljd av sin �lder

�j blivit mantalsskrivet skall vid till�mpningen av denna lag anses mantals-

slcrivet d�r det har sin f�delseheniort.

Har svensk medborgare

a) efter att hava vaidt intagen � sjukv�rdsinr�ttning eller f�rb�ttrings'

eller uppfostringsanstalt genom inr�ttningens eller anstaltens f�rsorg f�r

fortsatt v�rd eller fostran �verl�mnats till enskilt hem eller v�rdhem under

villkor, att han fortfarande skall st� under inr�ttningens eller anstaltens

tillsyn, eller

b) s�som fosterbarn �verl�mnats till enskilt hem eller, efter att hava

omh�ndertagits enligt barnav�rdslagen, inackorderats i s�dant hem, eller

c) i annat fall �n som avses under a) eller b) mot ers�ttning mottagits

i enskilt hem eller v�rdhem f�r erh�llande av v�rd f�r sjukdom eller annan

kroppslig eller sj�lslig brist eller svaghet,

och utgives socialhj�lp enligt 12 � till honom under tid, d� han p� grund

av vistelsen i hemmet mantalsskrivits i den kommun, d�r hemmet �r be�

l�get, �r den kommun som l�mnat hj�lpen ber�ttigad att, s�framt hj�lpta-

garen f�r det �r han mottagits i hemmet eller, om han omedelbart dess�

f�rinnan under omst�ndigheter, som under a)c) s�gs, %dstats eller varit

inackorderad i annat enslcilt hem eller v�rdhem, f�r det �r han mottagits

i detta var mantalsskriven i annan kommun, av denna erh�lla ers�ttning

f�r hj�lpen.

Ers�ttning, som avses i denna paragraf, utg�r oavsett om enskild person

j�mlikt 35 eller 36 � �r skyldig att l�mna gottg�relse f�r hj�lpen.

23 �.

F�r socialhj�lp, som enligt 12 � l�mnats �t svensk medborgare, vilken

f�r det �r hj�lpen utgivits eller, i fall varom s�gs i 22 � andra stycket, f�r'

det �r, som d�r avses, ej mantalsskrivits i riket eller vars mantalsskriv�

ningsort f�r n�mnda �r ej kunnat utr�nas, �r den kommun som l�mnat

hj�lpen ber�ttigad att erh�lla ers�ttning av staten, i den m�n gottg�relse

ej kunnat uttagas av enskild person.

R�tt till ers�ttning enligt vad i f�rsta stycket s�gs f�religger ock f�r social

hj�lp, som enligt 12 � l�mnats �t den som d� hj�lpen utgivits eller, i fall

som avses i 22 � andra stycket, d� han mottagits i hemmet ej var svensk

medborgare.

24 �.

Ers�ttning, som avses i 22 eller 23 �, utg�r med det belopp, vartill kom�

munens kostnader f�r hj�lpen sk�ligen kunna uppskattas.

D�r s� finnes p�kallat, �ger Konungen fastst�lla taxa, enligt vilken er�

s�ttning skall utg� f�r v�rd i hem, som avses i 18 �, eller � anstalt eller

annan inr�ttning.

25 �.

Kommun, som enligt 22' � vill erh�lla ers�ttning av annan kommun, skal

f�re utg�ngen av april m�nad �ret n�st efter det �r hj�lpen utgivits skrift�

ligen anmana den kommun, mot vilken kravet riktas, att betala ers�ttr

ningen.

�

56 . Nr 2

Anmaningen skall inneh�lla noggranna uppgifter om hj�lpens heskaffen-

het och tiden f�r dess meddelande samt om hj�lpkostnaden och de grunder,

efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats. Vid anmaningen skola fo�

gas avskrift av protokoll, som avses i 17 �, �vensom de �vriga handlingar,

vilka �beropas till st�d f�r kravet.

�vers�ndes anmaning i rekommenderat brev med mottagningsbevis, skall

mottagningsbeviset g�lla som bevis om dagen f�r delf�endet.

26 �.

Kommun, som mottagit anmaning enligt 25 �, skall snarast m�jligt och

senast inom en m�nad efter anmaningens mottagande avgiva skriftligt svar
d�r�.

I svaret skall angivas, huruvida kravet medgives eller bestrides. D�rest

kravet bestrides, skall anledningen h�rtill uppgivas samt de handlingar, som

�beropas till st�d f�r bestridandet, fogas vid svaret. Medgives kravet delvis,

skall svaret inneh�lla upplysning om de grunder, efter vilka godk�nt be�

lopp ber�knats.

27 �.

Sedan anmaning skett samt svar avgivits eller tiden h�rf�r g�tt till �nda,

m� talan om utbekommande av ers�ttning v�ckas bos l�nsstyrelsen i det

l�n, d�r den kommun som s�kes �r bel�gen.

Har anmaning skett bos en kommun men anledning sedermera yppats,

att annan kommun �r ers�ttningsskyldig, m� talan f�ras, �nd� att anma�

ning ej skett bos sistn�mnda kommun.

Talan utan f�reg�ende anmaning m� ock f�ras, d�rest upplysning ej

kunnat vinnas, vilken kommun ers�ttningsskyldigheten �ligger; och skall

i dylikt fall talan v�ckas bos l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den kommun som

utgivit hj�lpen �r bel�gen.

28 �.

Talan, som avses i 27 �, skall v�ckas genom skriftlig ans�kan.

Ans�kningen skall, vid p�f�ljd att r�tten till ers�ttning eljest f�rloras,

hava inJcommit till l�nsstyrelsen f�re utg�ngen av juni m�nad �ret n�st

efter det �r hj�lpen utgivits. Vad nu sagts skall dock ej g�lla, d� talan f�res

om utbekommande av ers�ttning, som medgivits men det oaktat ej erlagts.

Vid ans�kningen skola fogas bevis att anmaning skett samt avskrift av

anmaningen och svaret d�r� j�mte tillh�rande handlingar �vensom den ut�

redning i �vrigt, som kommunen vill �beropa. I fall, d�r j�mlikt 27 � andra

eller tredje stycket talan m� f�ras utan att anmaning skett, �ligger det

kommunen att, i st�llet f�r vad nu sagts, i ans�kningen l�mna noggranna

uppgifter om hj�lpens beskaffenhet och tiden f�r dess meddelande samt

om de grunder, efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats, �ven�

som att vid ans�kningen foga avskrift av protokoll, som avses i 17 �, och

de �vriga handlingar, vilka kommunen �beropar till st�d f�r ans�kningen,

artil t'

Har kommun icke iakttagit vad som stadgas i tredje stycket, skall l�ns-

styi'elsen f�reskriva viss tid, inom vilken bristen skall avhj�lpas, vid p�

f�ljd att ans�kningen eljest icke upptages till pr�%Tiing.

29 �.

Ans�kningen med d�rvid fogade handlingar skall genom l�nsstyrelsens

UP S� f�rsorg delgivas den kommun, mot vilken kravet riktas, �vensom annan

kommun inom l�net, vilken kan antagas vara ers�ttningsskyldig. Kommun,

7,' [ Pfsii

vilken delgivning sker, skall f�rel�ggas att inom viss tid inkomma med

skriftlig f�rklaring.

.oen.

�

1956 .

Erfordras ytterligare utredning, skall l�nsstyrelsen genom parterna elle

sj�lv f�ranstalta d�rom. F�rel�ggande att inkomma med utredning ma med

delas vid p�f�ljd, att m�let avg�res i befintligt skick.

Finner l�nsstyrelsen, att ers�ttningsskyldighet ej �^�lar kommun mo

l�net men att s�dan skyldighet kan antagas �vila kommun inom annat l�

skall m�let f�r fortsatt handl�ggning �verl�mnas till l�nsstyrelsen d�rst�

des, vilken har att f�rfara p� s�tt ovan i denna paragraf �r stadgat,

Utd�mes ers�ttning, skall d�r� g�ldas r�nta efter fem procent om �r

fr�n den dag ans�kningen delgivits den kommun, som finnes ers�ttning

skyldig.

30 �.

L�mnas � allm�n anstalt eller inr�ttning v�rd �t n�gon, som kan antag

�ga r�tt att erh�lla socialhj�lp till v�rdkostnaden, skall anstalten eller i*^

r�ttningen utan dr�jsm�l underr�tta socialn�mnden i v�rdtagarens vistel

kommun eller i den kommun, som enligt 22 � kan vara skyldig att slutlige

svara f�r v�rdkostnaden.

Har kommun, som erh�llit underr�ttelse enligt vad i f�rsta stycket s�g

ej avgivit ansvarsf�rbindelse avseende v�rdkostnaden, m� talan om utb

kommande av ers�ttning f�r v�rden v�ckas hos l�nsstyrelsen i det l�n, d"

den kommun som s�kes �r bel�gen. S�dan talan skall, vid p�f�ljd att r�tte

till ers�ttning eljest f�rloras, anh�ngigg�ras genom skriftlig ans�kan, villic

skall hava inkommit till l�nsstyrelsen f�re utg�ngen av mars m�nad �re

n�st efter det �r v�rden l�mnats.

Betr�ffande m�l, som avses i derma paragraf, skall i �vrigt vad i 28

tredje st3^cket andra punkten och fj�rde stycket samt 29 � �ga motsvaran

till�mpning; och skall i fr�ga om ers�ttningens belopp g�lla vad i 24 � s�g

31 �.

Kommun, som enligt 23 � vill erh�lla gottg�relse av staten, skall f�re u

g�ngen av april m�nad �ret n�st efter det �r hj�lpen utgivits g�ra skriftli

ans�kan h�rom hos l�nsstyrelsen i l�net. Har ers�ttning s�kts av anna

kommun eller enskild person men talan d�rom ogillats, skall ans�kan o

gottg�relse av staten g�ras inom tre m�nader fr�n det l�nsstyrelsens utsl�

i tvisten vunnit laga kraft mot kommunen eller, om det �verklagats, fr�

det kammarr�ttens utslag delgivits kommunen.

N�r sk�l �ro d�rtill, m� ans�kningen upptagas till pr�vning, �nd� att d

g�res senare �n i f�rsta stycket s�gs. Finner l�nsstjTelsen s� ej b�ra sk

skall fr�gan h�rom underst�llas Konungen.

Ans�kningen skall inneh�lla noggranna uppgifter om hj�lpens heskaf

fenhet och tiden f�r dess meddelande samt om hj�lpkostnaden och de gr

der, efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats, �vensom redog�rel

f�r de �tg�rder, som m� hava vidtagits f�r att utr�na hj�lp tagarens mantal

skrivningsf�rh�llanden och f�r att utf� ers�ttning av annan kommun ell

enskild person.

Vid ans�kningen skola fogas avskrift av protokoll, som avses i 17 �, sa

de �vriga handlingar, som �beropas till st�d f�r kravet.

32 �.

Sedan l�nsstyrelsen granskat handlingarna samt genom s�kanden ellc

sj�lv inf�rskaffat den ytterligare utredning som m� vara heh�vh'^ skal

l�nsstyrelsen s� snart det kan .ske besluta i �rendet.

�

956 "" Nr 2

Om kommuns r�tt till ers�ttning av enskild

33 �.

F�r socialhj�lp, som l�mnats enligt 12 � eller som enligt 13 � utgivits

till n�gon innan han fyllt 16 �r, �r hj�lptagaren ers�ttningsskyluig under
f�ruts�ttning att han

a) d�r socialhj�lpen utgjort f�rskott � f�rm�n, vartill han eljest �r be�

r�ttigad, efter hj�lpens beviljande kommer i �tnjutande av denna f�rm�n,

b) medvetet eller av grov v�rdsl�shet l�mnat oriktig eller vilseledande

uppgift r�rande behovet av socialhj�lp eller

c) varit ber�ttigad att f�r den tid socialhj�lpen utg�tt uppb�ra s�rskild

social f�rm�n, som emellertid indragits eller minskats av den anledningen

att han l�mnat oriktig uppgift eller eljest brutit mot vad som �r f�reskrivet

som villkor f�r dylik f�rm�n.

34 �.

F�r socialhj�lp, som enligt 13 � l�mnats �t n�gon efter det han fyllt 16

�r, �r hj�lptagaren ers�ttningsskyldig.

35 �.

Malte �r skyldig att utgiva ers�ttning f�r socialhj�lp, som enligt 12 �

l�mnats �t andra maken. Vad nu sagts skall dock icke g�lla om makarna

\�d tiden f�r hj�lpens meddelande levde �tskilda efter vunnen hemskillnad

samt den av makarna som erh�llit hj�lpen varken enligt dom eller enligt

avtal var ber�ttigad till underh�ll av den andra maken.

F�r socialhj�lp, som utg�tt till make f�r tid, d� andra maken vai�t h�k�

tad eller intagen i arbetshem, f�ngv�rds- eller tv�ngsarhetsanstalt, skola

tillh�rande barna- och ungdomsv�rden eller allm�n v�rdanstalt f�r alkohol-

missbrukare och till f�ljd d�rav icke varit i st�nd att fullg�ra sin under�

h�llsskyldighet mot maken, f�rehgger icke ers�ttningsskyldighet enligt den�

na paragraf. Ers�ttningsskyldighet f�religger ej heller f�r socialhj�lp, som

utg�tt till make f�r tid, d� andra maken �tnjutit socialhj�lp enligt 12 �.

36 �.

F�r socialhj�lp, som enligt 12 � l�mnats �t barn under 16 �r, m� ers�tt�

ning uttagas av ibarnets fader eller moder eller, d� fr�ga �r om adoptiv�

barn, av adoptanten. Har make adopterat andra makens barn, �ligger er-

s�ttnings skyldigheten b�da makaima.

Ers�ttning enligt denna paragraf m� icke uttagas av fader eller moder

till barn utom �ktenskap, vilken enligt avtal, som �r bindande f�r barnet,

�tagit sig att till dess underh�ll utgiva visst belopp en g�ng f�r alla.

Har n�gon, som enligt dom eller avtal �r plUHig att till fullg�rande av

lagstadgad underh�llsskyldighet utgiva underh�llsbidrag till barn eller

adoptivbarn under 16 �r, f�rsummat att fullg�ra denna plilct och har social�

hj�lp till f�ljd h�rav m�st l�mnas �t barnet, f�religger ej ers�ttningsskyldig�

het f�r den av f�r�ldrarna eller adoptivf�r�ldrarna, som icke gjort sig

skyldig till f�rsummelse av sin underh�llsskyldighet.

Vad i 35 � andra stycket �r stadgat skall �ga motsvarande till�mpning i

fall som avses i denna paragraf.

37 �.

Socialn�mnd �ger meddela eftergift fr�n ers�ttningsskyldighet varom

stadgas i 3336 ��.

38 �.

I fr�ga om det belopp, varmed ers�ttning enligt 35 och 36 �� skall utg�,

skall vad i 24 � �r stadgat �ga motsvarande till�mpning.

456702^. Svensk f�rfattningssamling 1956, Nr 27

�

1956 .

39 �.

Vill kommun erh�lla ers�ttning enligt 3336 �� och sker betalning icke

godvilligt, �ger kommunen att hos l�nsstyrelsen i det l�n, d�r den som

sokes har att vid domstol svara i tvistem�l, f�ra talan om utbekommande

av ers�ttningen. S�dan talan skall, vid p�f�ljd att r�tten till ers�ttning eljest

f�rloras, anh�ngigg�ras genom skriftlig ans�kan, som skall hava inltommit

till l�nsstjTelsen inom tre �r efter det den hj�lp, f�r vilken ers�ttning be-

g�res, l�mnats eller, i fall som avses i 14 � tredje stycket, efter det kom7_

munen f�tt \idk�nnas den utgift, varf�r ers�ttning fordras.

Ans�kningen skall inneh�lla noggranna uppgifter om hj�lpens beskaf^

fenhet och tiden f�r dess meddelande samt om hj�lpkostnaden och de

grunder, efter vilka den beg�rda ers�ttningen ber�knats. Vid ans�kningen

skola fogas avskrift av protokoll, som avses i 17 �, samt de �vriga hand"

lingar, som �beropas till st�d f�r kravet.

Har kommun icke iakttagit vad som stadgas i andra stycket, skall l�ns�

styrelsen f�reskriva viss tid, inom vilken bristen skall avhj�lpas, vid p�f�ljd

att m�let eljest icke upptages till pr�vning.

Ans�kningen med d�rvid fogade handlingar skall genom l�nsstyrelsens-

f�rsorg delgivas den, mot vilken kravet riktas, samt f�rel�ggande med�

delas honom att inom viss tid inkomma med skrifthg f�rklaring.

Erfordras ytterligare utredning, skall l�nsstyrelsen genom parterna eller

sj�lv f�ranstalta d�rom. F�rel�ggande att inkomma med utredning m� med�

delas vid p�f�ljd att m�let avg�res i befintligt skick.

Anspr�k p� ers�ttning f�r socialhj�lp m� icke bifallas, om den ers�tt�

ningsskyldige genom att �terbetala kostnaden eller n�gon del d�rav kan

antagas komma att sakna erforderliga medel till underh�ll f�r sig och de '

sina eller eljest synnerliga sk�l tala mot bifall till ers�ttningsanspr�ket.

40 �.

Har n�gon mottagit socialhj�lp, f�r vilken annan enligt 35 eller 36 � �r

ers�ttningsskyldig, och finnes hj�lpbehovet vara stadigvarande, �ger l�ns�

styrelsen p� talan av kommunen �l�gga den ers�ttningsskyldige att � l�mp�

liga tider, s� l�nge hj�lpbehovet fortfar, till kommunen utgiva sk�ligt bi�

drag till hj�lptagarens f�rs�rjning.

I fr�ga om talan, som avses i f�rsta stycket, skall i till�mpliga delar

g�lla vad som �r stadgat i 39 �.

P� yrkande av kommunen eller den ers�ttningsskyldige �ger l�nssty�

relsen, utan hinder av tidigare meddelat beslut, upptaga m�l, som h�r av�

ses, till ny pr�vning.

Fr�n skyldighet, som �lagts n�gon enligt denna paragraf, �ger social�

n�mnden meddela eftergift.

Om �tg�rder mot f�rsumlig f�rs�rjare

41 �.

Den som av l�ttja eller likn�jdhet �sidos�tter sin underh�llsskyldighet

�lot sin hustru eller sitt barn eller adoptivbarn under 16 �r i s�dan grad, att

socialhj�lp enligt 12 � m�ste l�mnas n�gon av dem, m� av socialn�mnden

f�rel�ggas att efter sin f�rm�ga utf�ra arbete i arbetshem.

F�rel�ggande att utf�ra arbete i arbetshem m� dock icke meddelas den

som ej fyllt 48 � r.

�

56 . Nr 2

42 �.

F�rel�ggandet skall skriftligen delgivas den som avses d�rmed samt,

om han �r omyndig, hans f�rmyndare. Polismyndighet har att p� beg�ran
av socialn�mnden ombes�rja delgivningen,

4� �.

Underl�ter den, som enligt 41 � f�relagts att utf�ra arbete i arbetshem,

att inst�lla sig d�rst�des eller avviker han utan lov fv�n hemmet, har polis-

mjmdigheten att p� beg�ran meddela handr�ckning f�r hans h�mtande.

Handr�ekning m� oclc p�kallas f�r att �verf�ra den, som �r intagen i

ett arbetshem, till ett annat s�dant hem.

M�n och kvinnor m� ej intagas i samma arbetshem, s�vida ej fullst�ndigt

skilda avdelningar finnas f�r dem.

44 �.

Den som intagits i arbetshem m�, oavsett om socialhj�lp upph�rt att utg�,

kvarh�llas i hemmet till dess grundad anledning f�religger till antagande

att han skall s�ka efter f�rm�ga f�rs�rja sig och de sina, dock icke i oav�

bruten f�ljd under l�ngre tid �n ett �r.

45 �.

Det �ligger landstingskommunerna och de st�der, som ej tillh�ra lands�

tingskommun, att var f�r sig eller tv� eller flera i f�rening anordna och

driva erforderligt antal arbetshem.

Om s�rskilda sk�l �ro d�rtill, m� Konungen befria landstingskommun

eller stad, som avses i f�rsta stycket, fr�n skyldigheten att hava eget arbets-

hem eller del i s�dant hem.

F�r den som intagits i arbetshem erl�gges ingen avgift.

46 �.

Innan arbetshem uppf�res eller i mera avsev�rd omfattning �ndras genom

om- eller tillbyggnad eller inr�ttas i byggnad, som uppf�rts f�r annat �nda�

m�l, skall Konungen hava godk�nt plan f�r hemmet.

47 �.

Arbetshem skall st� under ledning av en styrelse samt hava ett av Ko�

nungen fastst�llt reglemente.

Om intagning i och utskrivning fr�n arbetshem beslutar hemmets styrelse.

|J3 f li/. som t

4o �.

D�rest n�gon, som intagits i arbetshem, undandrager sig att utf�ra an-

visat arbete eller visar tredska att efterkomma givna f�reskrifter eller g�r

sig skyldig till uppf�rande som strider mot sedlighet eller god ordning eller

utan tillst�nd l�mnar arbetshemmet, �ger hemmets styrelse, under f�rut�

s�ttning att han fyllt 21 �r, tilldela honom varning med erinran om den

p�f�ljd, som kan intr�da j�mlikt 49 �.

�ver beslut om varning skall f�ras protokoll. Beslutet skall skriftligen

delgivas den felande.

49 �.

D�rest n�gon, som j�mlikt 48 � tilldelats varning, ej l�ter sig r�tta d�rav,

Imi

arbetshemmets styrelse hos l�nsstyrelsen g�ra framst�llning om hans

d�mande till tv�ngsarbete.

Vid framst�llningen skola fogas bevis att varning skett samt den utred�

ning i �vrigt, som �beropas till st�d f�r framst�llningen.

1 1 filliflliiln*

�

1956 .

Framst�llningen med d�rvid fogade handlingar skall genom l�nsstyi'el-

sens f�rsorg of�rdr�jligen delgivas den som framst�llningen avser med f��

rel�ggande f�r honom att inom viss kort tid skriftligen eller muntligen

f�rklara sig vid p�f�ljd att �rendet �ndock avg�res.

50 �.

I m�l, som avses i 49 �, har l�nsstyrelsen att s�rja f�r att fullst�ndig u

redning f�rebringas. F�r s�dant �ndam�l �ger l�nsstyrelsen anst�lla f�rh�r

med den, om vars d�mande till tv�ngsarbete �i* fr �ga, �vensorn med anna�,

person, som f�rv�ntas kunna l�mna upplysning av betydelse i m�let. Fin

ner l�nsstyrelsen av omst�ndigheterna p�kallat, att n�gon h�res s�so

vittne eller upplysnings-sns vid domstol, �ger l�nsstyrelsen f�ranstalta d�ro

Om sk�l �ro d�rtill, m� l�nsstj^relsen �l�gga den felande tv�ngsarbe

eller, om omst�ndigheterna �ro mildrande, l�ta bero vid varning. �l�gge

tv�ngsarbete, skall tiden d�rf�r best�mmas till minst en och h�gst sex m� ^

n�der.

Har den, om villeens d�mande till tv�ngsarbete framst�llning gjorts, ay,

vikit fr�n arhetshem, d�r han varit intagen, eller f�rekommer eljest anledj^

ning antaga att han h�ller sig undan, m� l�nsstyrelsen f�rordna om hans

h�ktande i avbidan p� att m�let avg�res eller utslag, varigenom han d�m

till tv�ngsai-bete, vinner laga kraft.

51 �.

Tv�ngsarbete skall f�rr�ttas i allm�n tv�ngsarbetsanstalt. D�rest den

d�mde p� grund av nedsatt arbetsf�rm�ga eller av annan anledning ick

l�mpligen b�r intagas i tv�ngsarbetsanstalt, skall han enligt de n�rmare'

f�reskrifter, som meddelas av Konungen, i st�llet intagas i f�ngv�rdsam

stalt och d�r h�llas till l�mpligt arbete.

Blir n�gon, efter det han d�mts till tv�ngsarbete, of�rm�gen till arbete

m� utslaget ej bringas till verkst�llighet; ej heller m�, om tv�ngsarbetet

tagit sin b�rjan, detsamma fortfara. Utan hinder av vad nu sagts m� dock

den, som �r i behov av v�rd � sinnessjukhus, kvarh�llas till dess s�dan

v�rd kan beredas honom.

I �vrigt g�ller i fr�ga om verkst�llighet av tv�ngsarbetet i till�mpliga

delar vad som stadgas i 8 �, 9 a � och 13 � lagen om l�sdrivares behandling.

Om tillsyn

52 �.

L�nsstyrelserna hava, var inom sitt l�n, att med bitr�de av socialv�rds-

konsulenter noga f�lja till�mpningen av denna lag samt d�rvid tillse, att

socialhj�lpsverksamheten ordnas och handhaves p� ett �ndam�lsenligt s�tt.'

Underl�ter kommun att l�mna socialhj�lp, d� s�dan enligt 12 � erfordras,

skall l�nsstyrelsen �l�gga kommunen att fullg�ra sin skyldighet h�rutinnan.

Yppas eljest missf�rh�llande, har l�nsstyrelsen att vidtaga den �tg�rd,

som finnes erforderlig f�r dess avhj�lpande.

Instruktion f�r socialv�rdskonsulenterna fastst�lles av Konungen.

53 �.

Socialstyrelsen har att med bitr�de av statens socialhj�lpsinspekt�r ge�

nom r�d och upplysningar verka f�r att socialhj�lpsverksamheten ordnas

och utvecklas p� ett �ndam�lsenligt s�tt samt att �va uppsikt �ver arbets-

hemmen.

Det ankommer p� Konungen att fastst�lla instruktion f�r socialhj�lps-

inspekt�ren,

�

Mi fc-l

56 . Nr 2

Om besv�r

54 �.

�ver socialn�mnds beslut i �rende r�rande meddelande av socialhj�lp m�

besv�r anf�ras hos l�nsstyrelsen. Beslutet g�r dock i verkst�llighet, s�vida

ej l�nsstyrelsen annorlunda f�rordnar.

Klagan m� ej f�ras �ver f�rel�ggande, som meddelats med st�d av 41 �.

55 �.

�r n�gon missn�jd med handr�ckning, som meddelats enligt 43 �, m�

han d�r�ver anf�ra besv�r hos l�nsstyrelsen.

Besv�r, varom s�gs i f�rsta stycket, m� f�ras utan inskr�nkning till viss

tid.

; ?'" :

56 �.

�ver beslut, som av styrelse f�r arbetshem meddelats i �rende r�rande

intagning i eller utskrivning fr�n hemmet, m� besv�r anf�ras hos l�ns�

styrelsen.

Klagan m� ej f�ras �ver varning, som avses i 48 �; dock �ger l�nsstyrel�

sen i m�l, varom s�gs i 49 �, pr�va huruvida varningen varit befogad.

57 �.

Av l�nsstyrelse meddelat beslut eller utslag i m�l eller �rende, som avses

i denna lag, skall genom l�nsstyrelsens f�rsorg skyndsamt delgivas varje

enskild person och kommun, som ber�res d�rav.

Delgivningen skall, om ej l�nsstyrelsen finner den b�ra verkst�llas p�

annat s�tt, ske genom posten. Om postdelgivning ej anv�ndes, m� bitr�de

f�r delgivningen p�kallas hos polismyndigheten.

I �vrigt skall betr�ffande delgivning i till�mpliga delar g�lla vad som

finnes stadgat i 33 kap. 6, 7, 14, 23 och 25 �� r�tteg�ngsbalken.

58 �.

�ver l�nsstyrelses slutliga beslut eller utslag i s�dant m�l eller �rende,

som avses i 27, 30, 31, 39 eller 40 �, 52 � andra eller tredje stycket eller 54 �

f�rsta stycket, m� besv�r anf�ras hos kammarr�tten. Talan m� dock ej

fullf�ljas hos kammarr�tten allenast betr�ffande r�nta eller r�tteg�ngs�

kostnad.

Har m�l, varom s�gs i 27 eller 30 �, f�revarit hos tv� eller flera l�nssty�

relser, och anf�ras besv�r �ver det i huvudsaken sist meddelade utslaget, m�

i samband d�rmed f�ras talan �ven mot utslag eller beslut som dessf�r�

innan meddelats'i m�let; och skall s�dant utslag eller beslut ej utg�ra hin�

der f�r sakens pr�vning i dess helhet.

Har l�nsstyrelsen f�rordnat, att socialhj�lp skall meddelas, g�r beslutet

h�rom i verkst�llighet utan hinder av f�rd klagan.

59 �.

Besv�r, varom s�gs i 58 �, skola st�llas till kammarr�tten samt ingivas

eller ins�ndas till den l�nsstyrelse, som meddelat det �verklagade utslaget

eller beslutet.

Genom l�nsstyrelsens f�rsorg skall besv�rsinlagan med d�rvid fogade

' ^^^^l^ngar delgivas motparten och f�rel�ggande meddelas honom att inom

viss tid till l�nsstyrelsen inkomma med skriftlig f�rklaring.

Sedan f�rklaring inkommit eller tiden f�r dess avl�mnande g�tt till �nda,

har lansstyrelsen att j�mte eget utl�tande �vers�nda handlingarna i m�let

till kammarr�tten.

�

1'!

1956 .

60 �.

I fr�ga om delgivning av kammarr�ttens utslag skall vad i 57 � �r stadgat

�ga motsvarande till�mpning.

�ver kammarr�ttens utslag m� klagan ej f�ras.

61 �.

�ver l�nsstyrelses utslag i m�l, som avses i 49 �, m� besv�r anf�ras h

den hovr�tt, inom vars domkrets l�net �r bel�get. H�r l�net under skild

hovr�tter, skola besv�ren anf�ras hos den hovr�tt, under vilken den st

h�r, d�r l�nsstyrelsen har sitt s�te.

Besv�ren skola st�llas till hovr�tten samt ingivas eller ins�ndas till l�n

styrelsen inom tv� veckor fr�n den dag utslaget delgavs klaganden eller

om han �r h�ktad, inom samma tid fr�n den dag utslaget avkunnades f"

honom. Klagan �ver s�rskilt beslut om n�gons h�ktande eller kvarh�lland

i h�kte vare dock ej inskr�nkt till viss tid.

Finnes besv�rstalan ej vara fullf�ljd p� f�reskrivet s�tt eller inom r�

tid, skall den av l�nsstyrelsen avvisas. Om fullf�ljd av talan mot avvisning

beslut g�ller vad ovan i denna paragraf �r stadgat; dock skall besv�rstide

alltid r�knas fr�n det klaganden erh�ll del av beslutet.

Avvisas ej besv�rstalan, skall l�nsstyrelsen genast till hovr�tten ins�nda

besv�ren j�mte vederb�randes yttrande, om anledning f�rekommit att in�

fordra s�dant, �vensom eget utl�tande och l�nsstyrelsens protokoll ocli'

utslag samt �vriga till m�let h�rande handlingar.

I samband med pr�vning av besv�r r�rande �d�mande av tv�ngsarbete

m� lagligheten av den d�mde tilldelad varning komma under bed�mande.

Beh�ver h�ktad person bitr�de vid besv�rens f�rfattande, skall l�nssty�

relsen f�ranstalta d�rom.

62 �.

�ver l�nsstyrelses beslut i andra fr�gor avseende till�mpningen av denna

lag �n ovan ber�rts m� �ndring s�kas hos Konungen genom besv�r, vilka

skola ingivas till socialdepartementet.

S�rslulda best�mmelser

63 �.

Finner socialn�mnd att hj�lptagare b�r f�rklaras omyndig, har n�mnden

att g�ra anm�lan h�rom hos �verf�rmyndaren,

64 �.

Vad hos socialn�mnd f�rekommit r�rande enskilds personliga f�rh�l

landen m� ej yppas f�r obeh�rig. Bryter n�gon h�remot straffes med dag

b�ter eller f�ngelse. � brott som nu sagts m� allm�n �klagare tala allenas

efter angivelse av m�ls�ganden.

Alla handlingar i f�rekommande �renden skola s� f�rvaras, att de ick

�tkommas av obeh�riga.

65 �.

Delgivning och annan handr�ckning, som ombes�rjes av polisnivndighet,

meddelas kostnadsfritt.

66 �.

Konungen �ger med fr�mmande makt tr�ffa �verenskommelse om be

handlingen i socialhj�lpsh�nseende av dess unders�tar h�r i riket och om

gottg�relse f�r d�rvid uppkommen kostnad.

�

. Nr 2 ocli 3

Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 1957.

Genom denna lag upph�vas lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattig�

v�rden, lagen den 2 maj 1919 (nr 283) om lindring i de mindre bemedlades

kostnader f�r v�rd av sinnessjuka, sinnessl�a och fallandesjuka samt lagen

den 26 juli 1947 (nr 528) om kommunala pensionstillskott m, m.; dock att

i fr�ga om s�dan fattigv�rd och lindring i v�rdkostnad, som utg�tt f�re

den 1 januari 1957, �ldre lag alltj�mt skall �ga till�mpning.

Val av ledam�ter och suppleanter i socialn�mnd skall f�rsta g�ngen

�ga rum i december m�nad 1956. Valet skall avse tiden intill utg�ngen av

�ret n�st efter det, d� allm�nna val av kommunens fullm�ktige f�rsta g�ng�

en efter lagens ikrafttr�dande �gt rum.

F�rekommer i lag eller f�rfattning h�nvisning till eller avses d�ri eljest

f�reskrift, som ersatts genom best�mmelse i denna lag, skall den best�m�

melsen i st�llet till�mpas.

Det alla som vederb�r hava sig h�rsamligen att efterr�tta. Till jdtermera

visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med V�rt kungl. sigill

bekr�fta l�tit.

Stockholms slott den 4 januari 1956.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

(Socialdepartementet)

JOHN ERICSSON

�

;

Viktiga lagar inom socialrätten

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Socialtjänstlag (2001:453)

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Jobbar du med socialrätt? JP Infonet förser dagligen ett stort antal kunder med det juridiska underlag de behöver för att kunna fatta rättssäkra beslut. Vi kan tillgodose hela ditt behov av information och stöd oavsett om du arbetar inom kommunal socialtjänst, annan myndighet, domstol, advokatbyrå eller i privat verksamhet. Se allt inom socialrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1956:2

Viktiga lagar inom socialrätten

JP Infonets socialrättsliga tjänster

Om Lagboken.se