SFS 1993:201 Lag om ändring i brottsbalken

SFS 1993:201
Utkom från trycket
den 27 april 1993

Lag

om ändring i brottsbalken;

utfärdad den 15 april 1993.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs i fråga om brottsbalken

dels att det i 26 kap. skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande

lydelse,

dels att 25 kap. 1 och 6 §§ samt 26 kap. 6, 7 - 9 och 11 §§ skall ha

följande lydelse.

25 kap.

1 §2 Böter skall dömas ut, enligt vad som är föreskrivet för brottet i

fråga, i dagsböter, penningböter eller normerade böter. Är viss bötesform
inte föreskriven för brottet, döms böter ut i dagsböter eller, om brottet bör
föranleda lägre straff än trettio dagsböter, i penningböter.

6 §3 Böter som gemensamt straff för flera brott döms ut i dagsböter, om

något av brotten bör föranleda dagsböter.

Som gemensamt straff får dagsböter bestämmas till ett antal av högst

tvåhundra och penningböter till ett belopp av högst femtusen kronor.

Om det för något av brotten är föreskrivet ett visst lägsta bötesstraff, får

detta inte underskridas.

26 kap.

6 §4 Den som avtjänar fängelse på viss tid får medges villkorlig frigiv-

ning. Villkorlig frigivning får dock inte ske från fängelse som har dömts ut

enligt 28 kap. 3 § eller från ett förvandlingsstraff för böter.

Om strafftiden är högst ett år, får villkorlig frigivning ske tidigast när två

tredjedelar av strafftiden, dock minst två månader, har avtjänats.

Om strafftiden är längre än ett år men kortare än två år, får villkorlig

frigivning ske tidigast när åtta månader samt en tredjedel av den tid som
överstiger ett år har avtjänats.

1

Prop. 1992/93:4. bet. 1992/93: JuU l9, rskr. 1992/93: 223.

2

Senaste lydelse 1991:240.

3

Senaste lydelse 1991:240.

4

Senaste lydelse 1983:240.

664

SFS 1993:201

665

Om strafftiden är två år eller mer och annat inte följer av 6 a §, får

villkorlig frigivning ske tidigast när halva strafftiden har avtjänats.

Om den dömde begär det, kan frigivningen uppskjutas till senare tid-

punkt än som följer av andra —fjärde styckena.

6 a § Har någon dömts till fängelse i lägst två år för särskilt allvarlig
brottslighet som har riktat sig mot eller medfört fara för liv eller hälsa eller
som ingått som ett led i en yrkesmässig eller organiserad brottslighet, får
han inte villkorligt friges förrän två tredjedelar av den i domen bestämda
strafftiden har avtjänats, om det föreligger en påtaglig risk att han efter
frigivningen återfaller i brottslighet av sådant allvarligt slag.

Vad som föreskrivs i första stycket gäller även om domen omfattar också

annan brottslighet än som avses där. Om ett annat fängelsestraff verkställs
samtidigt, skall 6 § tillämpas med avseende på det straffet vid prövning av

frågan om villkorlig frigivning från den sammanlagda strafftiden.

7 §5 Vid prövning av frågan, om den villkorliga frigivningen bör ske
senare än vid den tidigaste tidpunkt som anges i 6 eller 6 a §, skall det
särskilt beaktas om förutsättningarna för den intagnes anpassning i sam-
hället framstår som speciellt ogynnsamma med hänsyn till frigivningsför-
hållandena, hans uppförande under anstaltsvistelsen eller andra särskilda

omständigheter.

8 §6 Om flera fängelsestraff verkställs samtidigt, skall vid tillämpning av
6 § hänsyn tas till den sammanlagda fängelsetiden. Vad nu sagts gäller
dock inte tid för fängelse som dömts ut enligt 28 kap. 3 § eller förvand-

lingsstraff för böter.

Såsom avtjänad tid räknas även tid varunder straffet skall anses verk-

ställt på grund av domstols förordnande som i 33 kap. 5 och 6 §§ sägs.

9 §7 Beträffande den som har dömts till fängelse i lägst två år prövar

Kriminalvårdsnämnden frågan om villkorlig frigivning från straffet eller,

om annat straff samtidigt verkställs, från den sammanlagda strafftiden.

Kriminalvårdsstyrelsen eller annan som styrelsen efter regeringens be-

myndigande föreskriver får påkalla att Kriminalvårdsnämnden även i
annat fall prövar frågan om villkorlig frigivning. Påkallas inte prövning
skall den dömde friges vid den tidpunkt då villkorlig frigivning enligt 6 §
andra och tredje styckena tidigast kan ske.

Beslut om villkorlig frigivning som inte har gått i verkställighet kan

ändras, om den dömde begär att frigivningen skall uppskjutas eller det
annars föranleds av ändrade förhållanden.

11 §8 I anslutning till att villkorlig frigivning äger rum eller senare kan

beslutas att den villkorligt frigivne skall stå under övervakning, om det
bedöms som påkallat. Beslut om övervakning meddelas av frivårdsmyn-
dighet i Kriminalvårdsverket. Har övervakning beslutats men bedöms
därefter att övervakning inte längre är påkallad, får övervakningsnämnden

5

Senaste lydelse 1983:240.

6

Senaste lydelse 1991:451.

7

Senaste lydelse 1983:240.

8

Senaste lydelse 1983:240.

SFS 1993:201

besluta att övervakningen skall upphöra. Övervakningen skall utan något
särskilt beslut upphöra sedan ett år av prövotiden har förflutit, om inte
annat följer av 18 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993,

2. Bestämmelserna i 26 kap. 6 —9 §§ i deras äldre lydelse skall fortfaran-

de gälla för den som före ikraftträdandet dömts till fängelse på viss tid eller
ålagts förvandlingsstraff för böter.

Verkställs gemensamt efter ikraftträdandet fängelse som ådömts dess-

förinnan och fängelse som ådömts därefter, skall första stycket tillämpas
på det förra straffet.

3. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som

har ersatts genom en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya
föreskriften.

På regeringens vägnar

GUN HELLSVIK

Fredrik Wersäll
(Justitiedepartementet)

666