SFS 2019:839 Lag om ändring i brottsbalken

Du är här: Start / Straffrätt / Brottsbalk (1962:700) / SFS 2019:839 Lag om ändring i brottsbalken
SFS2019-839.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Lag

om ändring i brottsbalken

Utfärdad den 28 november 2019

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs att 20 kap. 4 och 5 §§, 29 kap. 2 §,
36 kap. 9 § och 37 kap. 2 § brottsbalken ska ha följande lydelse.

20 kap.
4 §
2 Den som har valts till sådant uppdrag hos staten eller hos en kommun
med vilket följer myndighetsutövning får av rätten skiljas från uppdraget,
om han eller hon har begått brott för vilket är stadgat fängelse i två år eller
däröver och han eller hon genom brottet har visat sig uppenbarligen
olämplig att inneha uppdraget.

Med uppdrag hos staten eller hos kommun likställs uppdrag hos styrelse,

verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myndighet som hör till staten eller
till kommun, region eller kommunalförbund.

5 §3 Utan hinder av vad som annars är föreskrivet får åklagare åtala brott
varigenom följande personer har åsidosatt vad som åligger dem i utövningen
av anställningen eller uppdraget:

1. arbetstagare hos staten eller en kommun,
2. ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan

myndighet som hör till staten eller till kommun, region eller kommunal-
förbund,

3. den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,
4. den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom

totalförsvaret, m.m. eller som annars fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

5. den som utan att inneha anställning eller uppdrag som avses i 1�4

utövar myndighet.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket ska dock gälla
1. vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande

av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och

2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning,

för vilken straff är föreskrivet endast om den förövas av innehavare av
anställning eller uppdrag som avses i första stycket.

Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare

åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild
målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från
allmän synpunkt.

1 Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, rskr. 2019/20:48.

2 Senaste lydelse 2012:625.

3 Senaste lydelse 2012:301.

SFS

2019:839

Publicerad
den

3 december 2019

background image

2

SFS

2019:839

I fråga om åtal för brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget

begåtts av riksdagsledamot, statsråd, justitieråd eller innehavare av an-
ställning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gäller särskilda
bestämmelser.

29 kap.
2 §
4 Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet
ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas

1. om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det

faktiskt fått,

2. om den tilltalade visat stor hänsynslöshet,
3. om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller

svårigheter att värja sig,

4. om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett

särskilt förtroende,

5. om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom

tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller
beroende ställning,

6. om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad

form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,

7. om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller

en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet,

8. om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i

dess förhållande till en närstående person, eller

9. om brottet begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller

någon närstående innehaft ett uppdrag som förtroendevald i stat, kommun,
region, Sametinget eller Europaparlamentet.

36 kap.
9 §
5 Om sanktionsvärdet uppgår till minst 500 000 kronor, ska företags-
boten för ett större företag sättas högre än vad som följer av 8 § (förhöjd
företagsbot). Den förhöjda företagsboten ska fastställas till ett belopp som
är befogat med hänsyn till företagets finansiella ställning. En förhöjd
företagsbot får dock högst bestämmas till ett belopp som motsvarar femtio
gånger sanktionsvärdet.

Med större företag avses enskilda näringsidkare och juridiska personer

som motsvarar de kriterier som anges i 1 kap. 3 § första stycket 4 års-
redovisningslagen (1995:1554).

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte staten, kommuner eller

regioner.

37 kap.
2 §
6 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordnar
ordförande och vice ordförande i övervakningsnämnderna. Vice ord-
föranden tjänstgör vid förfall för ordföranden i dennes ställe. Vid förfall för
både ordföranden och vice ordföranden förordnas tillfällig ersättare av
Kriminalvården. Ordföranden, vice ordföranden och tillfällig ersättare ska
vara lagfarna och ha erfarenhet av tjänstgöring som domare.

4 Senaste lydelse 2019:828.

5 Senaste lydelse 2019:829.

6 Senaste lydelse 2005:967.

background image

3

SFS

2019:839

�vriga ledamöter utses genom val. För dessa väljs lika många ersättare.

Val förrättas av kommunfullmäktige, om övervakningsnämndens verk-
samhetsområde omfattar endast en kommun, och annars av region-
fullmäktige. Om det inom nämndens verksamhetsområde även finns en
kommun som inte ingår i en region, förrättas valet av regionfullmäktige och
kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen
bestämmer efter befolkningstalen. Ingår flera län eller delar av län i över-
vakningsnämnds verksamhetsområde, fastställer regeringen efter samma
grunder antalet ledamöter och ersättare för varje län eller del av län.

Regionfullmäktiges och kommunfullmäktiges val av ledamöter eller

ersättare ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter
i regionfullmäktige eller kommunfullmäktige som motsvarar den kvot,
vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer
som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, ska den avrundas
till närmast högre hela tal. Bestämmelser om förfarandet vid sådant
proportionellt val finns i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Om
ersättarna inte väljs proportionellt, ska det vid valet även bestämmas i vilken
ordning de ska kallas till tjänstgöring.

Ledamot och annan än tillfällig ersättare utses för fyra år. Om en ledamot

som har utsetts vid proportionellt val avgår före tidens utgång, inträder en
ersättare enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet.
Avgår en ledamot eller ersättare som inte har utsetts vid proportionellt val,
utses en ny ledamot eller ersättare för återstoden av tiden. Tillfällig ersättare
förordnas för högst sex månader.

När ledamot eller ersättare ska utses ska övervakningsnämnden göra

anmälan om det till den som ska utse honom eller henne.

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 29 kap. 2 § och

36 kap. 9 § och i övrigt den 1 januari 2020.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

Walo von Greyerz
(Justitiedepartementet)

Viktiga lagar inom straffrätten
JP Infonets straffrättsliga tjänster

JP Infonets straffrättsliga tjänster

Arbetar du med straffrätt? JP Infonets tjänster ger dig ett bra stöd i ditt arbete. Våra tjänster bevakar, förutom lagar och förarbeten, hela rättskedjan från tingsrätt till Högsta domstolen. Vi tar in alla relevanta avgöranden från JO och JK. Dessutom kan du ta del av expertanalyser som ringar in och besvarar olika aktuella rättsfrågor. Se allt inom straffrätt.