SFS 2018:1251 Strafftidslag

1

Svensk författningssamling

Strafftidslag
Utfärdad den 20 juni 2018

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verk-

ställas och hur strafftid ska beräknas.

Inledande av verkställighet
Förutsättningar för verkställighet
2 § Ett fängelsestraff får verkställas när

1. en dom eller ett beslut i den del som avser fängelsestraff fått laga kraft

mot den dömde, eller

2. ett beslut om verkställighet i Sverige av ett motsvarande utländskt straff

fått laga kraft.

Om ett beslut enligt första stycket 2 innebär att en ny påföljd ska

bestämmas genom svensk dom får verkställighet ske först när den domen

fått laga kraft.

3 § Ett fängelsestraff får, om det följer av särskilda bestämmelser, verk-

ställas utan att en dom eller ett beslut som avses i 2 § fått laga kraft.

4 § Kriminalvården ska kontrollera om ett fängelsestraff är verkställbart.

Rätten att påbörja verkställighet
5 § En dömd har rätt att påbörja verkställigheten av ett fängelsestraff om

han eller hon begär det och straffet är verkställbart.

Dömda som inte är frihetsberövade
6 § Om en dömd inte är frihetsberövad när fängelsestraffet är verkställbart

ska han eller hon utan dröjsmål föreläggas att senast en viss dag inställa sig

vid den kriminalvårdsanstalt där fängelsestraffet ska verkställas.

Om den dömde inte följer eller inte kan nås av ett föreläggande enligt

första stycket eller om det finns risk för det, ska Polismyndigheten på

begäran av Kriminalvården förpassa honom eller henne till ett häkte eller en

kriminalvårdsanstalt.

Om det bedöms kunna ske utan risk för att den dömde undandrar sig

verkställighet, får Polismyndigheten förelägga honom eller henne att inställa

1

Prop. 2017/18:250, bet. 2017/18:JuU30, rskr. 2017/18:378.

SFS 2018:1251

Publicerad

den 28 juni 2018

2

SFS

sig vid en kriminalvårdsanstalt i stället för att förpassa honom eller henne

dit.

7 § Kriminalvården får skjuta upp verkställigheten av ett fängelsestraff

1. för domar eller beslut på fängelse i högst tre månader om syftet är att

åstadkomma en jämnare beläggning i kriminalvårdsanstalterna,

2. i avvaktan på ett ställningstagande om överförande av verkställighet av

en svensk dom eller ett svenskt beslut på fängelse till en annan stat, eller

3. i avvaktan på regeringens beslut i ett ärende om nåd.

I de fall som avses i första stycket 1 får verkställigheten skjutas upp under

högst sex månader från den dag fängelsestraffet är verkställbart.

Dömda som är frihetsberövade
8 § Om en dömd är häktad, omhändertagen enligt 26 kap. 22 § första

stycket eller 28 kap. 11 § första eller tredje stycket brottsbalken eller intagen

i kriminalvårdsanstalt för verkställighet i ett annat mål när fängelsestraffet

är verkställbart, ska verkställigheten påbörjas omedelbart där han eller hon

förvaras.

Om den dömde inte förvaras i kriminalvårdsanstalt när verkställigheten

enligt första stycket påbörjas och inte heller samtidigt är häktad eller

omhändertagen enligt 26 kap. 22 § första stycket eller 28 kap. 11 § första

eller tredje stycket brottsbalken i ett annat mål, ska han eller hon överföras

till kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet.

Intagning i häkte
9 § En dömd som ska överföras eller förpassas till kriminalvårdsanstalt för

verkställighet av fängelsestraff får i anslutning till det tas in i häkte

1. i avvaktan på anstaltsplacering, eller

2. om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.

Den dömde får i de fall som avses i första stycket tillfälligt tas in i

polisarrest. Är den dömde under arton år får han eller hon tas in i polisarrest

endast om det är absolut nödvändigt.

10 § Tiden i häkte med stöd av 9 § första stycket får inte vara längre än

nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte finns särskilda skäl för

en längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden inte vara längre än

trettio dagar.

Vid tillämpning av första stycket ska tid i polisarrest räknas som tid i

häkte.

Nöjdförklaring
11 § En dömd får förklara att han eller hon avstår från att överklaga eller

fullfölja ett överklagande av en dom eller ett beslut i den del som avser

fängelsestraff (nöjdförklaring).

En nöjdförklaring får lämnas inför Kriminalvården. Om en dömd inte är

frihetsberövad får en nöjdförklaring också lämnas inför Polismyndigheten.

Formkrav
12 § En nöjdförklaring får inte tas emot utan att både den som tar emot

förklaringen och den dömde har tillgång till domen, beslutet eller rättens

bevis om utgången i målet som rör den dömde (domsbevis). Om den dömde

är frihetsberövad, krävs även att han eller hon har haft betänketid till den

andra dagen efter den då domen avkunnades för honom eller henne vid rätten

2018:1251

3

SFS

eller på annat sätt delgavs honom eller henne i sin helhet. Den dömde ska

om möjligt ges tillfälle att under betänketiden samråda med sin försvarare.

Innan en nöjdförklaring lämnas ska den som tar emot förklaringen på

lämpligt sätt ha klargjort innebörden och verkan av nöjdförklaringen för den

dömde.

När en nöjdförklaring lämnas ska ett vittne närvara. En nöjdförklaring ska

dokumenteras.

Effekterna av en nöjdförklaring
13 § En nöjdförklaring får inte tas tillbaka.

En nöjdförklaring innebär att domen eller beslutet i den del som avser

fängelsestraff får laga kraft mot den dömde.

Uppskov
Förutsättningar för uppskov
14 § På ansökan av en dömd och i den utsträckning som intresset av

samhällsskydd medger det, får uppskov med verkställigheten av ett

fängelsestraff beviljas under högst sex månader från den dag fängelsestraffet

är verkställbart, om det finns särskilda skäl med hänsyn till den dömdes

hälsa, familje-, arbets- eller utbildningsförhållanden eller andra liknande

omständigheter. Om det finns synnerliga skäl, får uppskov beviljas under

ytterligare högst sex månader. En dömd som är gravid eller ammar barn får

beviljas uppskov under så lång tid som anses skälig.

En ansökan om uppskov får inte bifallas om den dömde är berövad

friheten som häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt för verkställighet i

ett annat mål.

Återkallelse
15 § Ett beslut om uppskov får återkallas om

1. det väsentligen brister i de förutsättningar som legat till grund för

beslutet, eller

2. den dömde lagförs för nytt brott.

Hinder mot verkställighet innan en första ansökan prövats
16 § Om en dömd har ansökt om uppskov senast den dag han eller hon

enligt föreläggande som avses i 6 § första stycket skulle ha inställt sig i en

kriminalvårdsanstalt för verkställighet av straffet och har uppskov inte

tidigare sökts i ärendet, får den dömde inte tas in i kriminalvårdsanstalt för

att påbörja verkställigheten innan Kriminalvården prövat ansökan.

Beräkning av strafftid
Tidpunkten för strafftidens början
17 § Om inte annat framgår av särskilda bestämmelser ska strafftiden

beräknas från och med den dag fängelsestraffet är verkställbart och

1. den dömde av den anledningen berövas friheten, eller

2. den dömde berövas friheten eller redan är berövad friheten som häktad

eller omhändertagen enligt 26 kap. 22 § första stycket eller 28 kap. 11 §

första eller tredje stycket brottsbalken.

Strafftiden ska beräknas till och med den dag den dömde blir frigiven.

2018:1251

4

SFS

Om ett fängelsestraff redan har avtjänats före den dag som avses i första

stycket, ska tidpunkten för strafftidens början i stället anses vara den dag

domen eller beslutet i den del som avser fängelsestraff fått laga kraft.

Beräkningsgrunder
18 § När ett fängelsestraff på viss tid verkställs ska strafftiden beräknas i

dagar. Ett fängelsestraff i månader eller år ska omräknas till dagar. Med en

månad ska avses trettio dagar och med ett år trehundrasextiofem dagar.

19 § Om flera fängelsestraff på viss tid verkställs samtidigt, ska den

sammanlagda fängelsetiden i dagar läggas till grund för beräkningen av

strafftiden.

20 § I lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande

finns bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande som

verkställighet av påföljd.

I 26 kap. brottsbalken finns bestämmelser om villkorlig frigivning och

prövotid efter villkorlig frigivning.

Strafftidsbeslut
21 § En dömd ska meddelas ett strafftidsbeslut som fastställer

1. dagen för strafftidens början,

2. fängelsestraffets längd i dagar,

3. antalet dagar som ska tillgodoräknas av tidigare frihetsberövande, och

4. dagen för strafftidens slut.

Om fängelsestraffet uppgår till mer än trettio dagar, ska beslutet även

fastställa

1. tidigaste dag för villkorlig frigivning,

2. återstående strafftid i dagar, och

3. dagen för prövotidens utgång.

Om ett beslut enligt första stycket avser ett fängelsestraff på livstid, ska

beslutet fastställa

1. dagen för strafftidens början, och

2. antalet dagar som ska tillgodoräknas av tidigare frihetsberövande om

straffet tidsbestäms.

Beslutet ska meddelas utan dröjsmål.

Ändring av strafftidsbeslut
22 § Ett strafftidsbeslut ska ändras när omständigheterna ger anledning till

det. Beslutet ska meddelas utan dröjsmål.

Övriga bestämmelser
Bemyndigande
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om inledande av verkställighet, nöjd-

förklaring, uppskov och beräkning av strafftid.

Beslutsmyndighet
24 § Beslut enligt denna lag fattas av Kriminalvården.

Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat beslutas.

2018:1251

5

SFS

Överklagande
25 § Kriminalvårdens beslut får överklagas till allmän förvaltnings-

domstol om beslutet gäller

1. inställelse vid kriminalvårdsanstalt enligt 6 § första stycket,

2. uppskov enligt 14 § eller återkallelse av ett beviljat uppskov enligt

15 §, eller

3. strafftidsbeslut enligt 21 § eller ändring av strafftidsbeslut enligt 22 §.

Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Ett beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets den

kriminalvårdsanstalt, det häkte eller det frivårdskontor är beläget där den

klagande var inskriven när det första beslutet i ärendet fattades. Prövnings-

tillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

26 § Ett beslut får inte överklagas enligt 25 § första stycket innan beslutet

har omprövats av Kriminalvården. En sådan omprövning får begäras av den

som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. Ett över-

klagande av ett beslut som inte har omprövats ska anses som en begäran om

omprövning.

Vid omprövning enligt första stycket får beslutet inte ändras till den

klagandes nackdel.

27 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha kommit in till

Kriminalvården inom tre veckor från den dag då den klagande fick del av

beslutet. I begäran om omprövning ska den klagande ange vilket beslut som

avses och vilken ändring i beslutet som han eller hon begär.

Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning har

kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för sent ska den avvisas,

om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat den klagande felaktig

underrättelse om hur man begär omprövning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.

2. Genom lagen upphävs lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m.

3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande

a) i fråga om sådan tillfällig förvaring i häkte eller polisarrest som pågår

vid ikraftträdandet,

b) för prövning av en nöjdförklaring som har lämnats före ikraftträdandet,

c) för omprövning och överklagande av beslut i ärenden eller mål om

uppskov som har meddelats före ikraftträdandet, och

d) vid beräkning av strafftid för den som före ikraftträdandet meddelats

ett strafftidsbeslut. Dock ska vid tillämpningen av bestämmelsen i 22 § i den

upphävda lagen med 19 § andra stycket och 19 a § samma lag samt 33 kap.

7 § brottsbalken även avses lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för

frihetsberövande. Avser strafftidsbeslutet ett fängelsestraff på livstid ska

beslutet dock anses ha meddelats enligt den nya lagen.

4. Ett beslut om återkallelse enligt 15 § får endast grundas på förhållanden

som har inträffat efter ikraftträdandet.

På regeringens vägnar

YLVA JOHANSSON

MORGAN JOHANSSON

(Justitiedepartementet)

2018:1251