SFS 1990:1157

SFS 1990:1157 Järnvägssäkerhetslag;

Utkom från trycket

den 17 december 1990 utfärdad den 6 december 1990.

Enligt riksdagens be slut' föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller säkerheten vid järnväg, tunnelbana och spårväg.

Banverket bestämmer om en spåranläggning är järnväg, tunnelbana eller

spårväg.

2 § Till spåranläggningar hör spår och de övriga fasta anordningar som
behövs for spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhetsan­
läggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elför­

sörjning av trafiken.

3 § Järnvägs-, tunnelbane- och spårvägsverksamhet består av drift av

spåranläggningar (spårinnehav) och drift av spårtrafik (trafikutövning). I
driften av spåranläggningar ingår trafikledning. Traflkledning är dock en

särskild verksamhetsgren om den som driver spåranläggningen har överlå­

tit ansvaret härfor till någon an nan (särskild trafikledningsverksamhet).

Regler for verksamheten
Tillstånd m. m.
4 § Spåranläggningar eller spårtrafik eller särskild trafikledningsverk­

samhet får drivas endast av den som har tillstånd till ve rksamheten. För

verksamhet som drivs av statens järnvägar eller banverket behövs inte
något tillstånd.

Tillstånd får beviljas den som med hänsyn till yrkeskunnande, laglydnad

samt ekonomiska och andra förhållanden av betydelse kan anses uppfylla

kraven i denna lag och i föreskr ifter som meddelats med stöd av lagen.

5 § Frågor om tillstånd att driva spåranläggningar eller spårtrafik eller
särskild trafikledningsverksamhet prövas av banverket.

6 § Ett tillstånd kan meddelas tills vidare eller for viss tid.

7 § I samband med a tt tillstånd meddelas eller under ett tillstånds giltig­

hetstid får banverket föreskriva de villkor for verksamheten som behövs

från säkerhetssynpunkt.

Aterkallelse av tillstånd

8 § Ett tillstånd att driva spåranläggningar, spårtrafik eller särskild tra­

fikledningsverksamhet får återkallas, om forutsättningarna for tillstånd

2182

' Prop. 1990/91; 1, TU9, rskr. 64.

\ '

¬

, r

enligt 4 § inte längre uppfylls eller om tillståndshavaren inte fullgör sina

SFS 1990:1157

skyldigheter enligt 21 §.

9 § Frågor om återkallelse av tillstånd enligt 8 § prövas av banverket.

Grundläggande bestämmelser

10 § Spåranläggningar, spårtrafik och särskild trafikledningsverksamhet

skall med hänsyn till v erksamhetens art och övriga förhållanden drivas så

att skador till följd av verksamheten förebyggs. Därvid skall d e åtgärder
och försiktighetsmått vidtas som behövs för att upprätthålla en betryggan­
de säkerhet.

11 § För verksamheten skall den organisation finnas som krävs för att

verksamheten skall kunna bedrivas på ett säkert sätt.

12 § Den som är sysselsatt i verksamh eten skall ha god kännedom om de

förhållanden, föreskrifter och villkor som gäller för verksamheten och som
berör hans arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får
utföras endast av den som med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd

och personliga förhållanden i övrigt anses lämplig.

13 § Spåranläggningar, fordon och annan materiel som används i verk­

samheten skall vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksam­

heten förebyggs.

14 § För verksamheten skall det finnas en säkerhetsordning med sådana
säkerhetsbestämmelser som behövs utöver denna lag och de föreskrifter
som är utf ärdade med stöd av lagen.

15 § Den som driver verksamheten ansvarar för att de i 10- 14 §§ angiv­

na kraven uppfylls.

Läkarundersökning och avstängning

16 § Den som driver verksamhet får inte tilldela någon arbetsuppgifter

av betydelse för sä kerheten utan att denne har genomgått läkarundersök­

ning som utvisar att hinder av hälsoskäl inte föreligger.

Den som har ar betsuppgifter av betydelse för säkerheten skall regelbun­

det genomgå läka rundersökning. Verksamhetsutövare får från sådana ar­

betsuppgifter avstänga den som inte följer ett åläggande att genomgå
undersökning.

Godkännande av spåranläggningar eller fordon

17 § En spåranl äggning eller en del av den får inte upplåtas för trafik

utan att den har godkänts av banverket. Detsamma gäller vid en väsentlig

ombyggnad.

18 § Ett fordon får inte framföras på en spåranläggning utan godkännan­

de av banverket. Detsamma gäller ett fordon som har byggts om väsentligt.

2183

¬

SFS 1990:1157

19 § Banverket skall före godkännande enligt 17 eller 18 § gran

konstruktionsunderlaget för spåranläggningen eller fordonet och kontroll ,
ra och prova materielen i den omf attning som verket finner nödvändig.

Tillsyn m. m.

20 § Tillsynen Över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter och
villkor som meddelats med stöd av lagen utövas av banverket.

Angående elektriska anläggningar finns särskilda föreskrifter i lagen

(1902; 71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggning­

ar.

21 § Den som driver eller avser att driva verksamhet enligt denna lag

skall på begäran av banv erket

1. lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handlingar

som behövs för tillsynen,

2. ge myndigheten tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel,

lokaler och områden som berörs av verksamheten för de undersökningar

som behövs för tillsynen,

3. vid p rovkörningar och andra materielprov utan kostnad tillhandahål­

la erforderlig personal, materiel och liknande.

Polis- och tullmyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för tillsy­

nen.

22 § Banverket får meddela de förelägganden och förbud som behövs i

enskilda fall för att denna lag eller de föreskrifter eller villkor som har

meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.

23 § Förelägganden och förbud enligt 22 § får förenas med vite.

24 § Om det inträffar en olycka vid an vändningen av ett fordon på en
spåranläggning och medför olyckan att flera personer avlider eller blir

allvarligt skadade eller att fordonet, spåranläggningen eller egendom so m

inte transporteras med fordonet f^r omfattande skador, skall den som

driver verksamheten rapportera det inträffade. Han skall också rapporte­

ra, när det funnits någon allvarlig fara för att en sådan olycka skulle
inträffa eller n är något har hänt som tyder på ett väsentligt fel hos ford o­
net, spåranläggningen, trafikledningen eller på andra väsentliga brister i

säkerhetshänseende.

Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av bety­

delse för spårtrafikens säkerhet skall ske också i and ra fall än som anges i

första stycket.

Om undersökning från säkerhetssynpunkt av järnvägsolyckor och andra

händelser som berör spårtrafiken finns bestämmelser i lagen (1990:712)

om undersökning av olyckor.

•'JiCij?

Ordning

25 § Utan spårinnehavarens eller trafikutövarens tillstånd får inte någon

2184

beträda spårområden för järnväg och tunnelbana utom på platser där det

¬

•'äv skyltar, utjämning av höjdskillnaden mellan spåren och markplanet,

SFS 1990:11157

gångfållor eller andra anordningar klart framgår att allmänheten har till­
träde.

Utan spårinnehavarens eller trafikutövarens tillstånd får inte någon

beträda en sådan del av en spårvägs spårområde for vilken det genom

stängsel eller skyltar eller på annat liknande sätt klart framgår att allmän­

heten inte har tillträde.

26 § En befattningshavare i säk erhets- eller ordningstjänst vid järnväg

får från järnvägens område avlägsna den som överträder förbudet i 25 §
första stycket, den som uppträder berusad eller stör ordningen och den
som genom sitt uppträdande äventyrar säkerheten i jä rnvägsdriften. Om

det är absolut nödvändigt, får han omhänderta en sådan person. Om så
sker, skall polisen ome delbart underrättas. Den omhändertagne får hållas

kvar till dess att han har överlämnats till en polisman eller det inte längre
finns skäl till omhändertagande, dock längst sex timm ar.

27 § För att verkställa en åtgärd enligt 26 § får befattningshavaren inte
använda strängare medel än forhållandena kräver. Han bör i förs ta hand
forsöka tala personen till rätta genom upplysningar och anmaningar.

Våld får tillgripas endast när andra medel inte hjälper. Om våld tillgrips,

skall den lindrigaste form användas som kan forväntas leda till det avsed­
da resultatet. Våld f år inte brukas längre än som är absolut nödvändigt.

28 § Föreskrifter om undersökning av resgodskollin eller godssändning­

ar, omhändertagande av handresgods samt avlägsnande, oskadliggörande
och förstörelse av resgodskolli eller handresgods samt av visst farligt gods

finns i 6 kap. järnvägstrafiklagen (1985:192).

Straffbestämmelser

29 § Till böter eller fängelse i högst ett år skall den dömas som

1. utan tillstånd driver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag,
2. av uppsåt eller grov oaktsamhet i sin verksamhet anlitar någon att

utföra arbetsuppgifter av betydelse fÖr säkerheten eller använder materiel

som inte uppfyller säk erhetskraven enligt 12 eller 13 § eller inte uppfyller

kravet enligt 14 § på säkerhetsor dning,

3. av uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor som meddelats med

stöd av 7 §,

4. av uppsåt eller oaktsamhet i verksamheten använder materiel som

inte har godkänts enligt 17 eller 18 §.

Den som har underlåtit att följa ett föreläggande vid vite eller som

överträtt ett vitesförbud skall inte dömas till ansvar enligt denna lag för
gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

30 § Den som för ett maskindrivet spårfordon på järnväg eller tunnelba­

na efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd at t alkoholkon­

centrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i ha ns

blod eller 0,10 milligram per liter i hans uta ndningsluft döms till böter eller
fängelse i hög st sex mån ader.

2185

70-SFS 1990

¬

SFS 1990:1157

Till samma straff döms också den som for ett sådant fordon och då äf

påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han inte på
betryggande sätt kan fora fordonet. Detsamma gäller om foraren är likåt'
påverkad av något annat medel.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, skall

föraren dömas till fängelse i högst ett år . Vid bedömande av om brottet är

grovt skall särskilt be aktas om

1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,5

promille i ha ns blod eller 0,75 milligram per liter i hans utan dningsluff,

2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något

annat medel, eller

3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksä­

kerheten.

Den som utan att fÖra fordon som avses i första stycket vid järnväg eller

tunnelbana fullgör tjänst, i vilken ingår uppgifter av väsentlig betydelse för

säkerheten och då är så påverkad av alkohol eller något annat medel att det

kan antas att han inte kan utföra dessa uppgifter på betryggande sätt döms
till böter eller fängelse i högst ett år.

I fråga om de n som fÖr spårvagn finns bestämmelser i lagen (1951:649)

om straff fÖr vissa trafikbrott.

31 § Verksamhetsutövare som försummar att rapportera enligt 24 § förs­

ta eller andra stycket skall dömas till böter.

32 § Den som bryter mot förbudet i 25 § skall dömas till böter, högst
ettusen kronor.

33 § Till ansvar enligt 29 eller 31 § skall inte dömas i ringa fall.

Till ansvar enligt 29, 31 eller 32 § skall inte dömas om gärningen är

belagd med straff i brottsbalken. Till ansvar enligt 32 § skall inte heller

dömas om gärningen är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för

vissa trafikbrott.

Ytterligare föreskrifter

34 § Regeringen får föreskriva eller i enskild a fall medge undantag från

denna lag. Regeringen får också meddela ytterligare föreskrifter som avses

i 8 ka p. 3 och 5 §§ regerings formen i de avseenden som anges i denna lag

samt föreskrifter om avgifter för granskning och kontroll enligt lagens

bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen.

Regeringen får öve rlåta dessa befogenheter till banverket.

överklagande m.m.
35 § Beslut som banverket i särskilt fall har meddelat enligt denna lag

eller enligt föreskrift som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos

kammarrätten. Andra beslut av banverket får överklagas hos regering en.

36 § Ett beslut enligt denn a lag gäller omedelbart. Ett beslut om återka l-

lelse av tillstånd gäller dock inte förrän det har vunnit laga kraft, om det

2186

inte finns särskilda skäl att bestämma annat.

¬

• 1. Denna lag träder i kraft den i januari 1991, då förordningen

SFS 1990:1157

(1967:604) om ensk ilda järnvägar, tunnelbanor oc h spårvägar skall upp­

höra att gälla.

2. Den som vid denna lags ikraftträdande drev spåraniäggning, spårtra-

fik eller särskild trafikledningsverksamhet får fortsätta att driva verks am­

heten i samm a omfattning ti ll utgå ngen av decem ber 1993 utan tillstån d

enligt 4 § denna lag.

3. Den som enligt 2. har rätt att driva verksamhet utan tillstånd och som

vill fortsätta med verksamheten efter den 1 januari 1994 skall senast den 30

juni 1992 ansöka om tillstånd enligt 4 §.

4. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till en föreskrift

som ha r ersatts genom en best ämmelse i denna lag, tillämpas i st ället den

nya bestämmelsen.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

GEORG ANDERSSON
(Kommunikationsdepartementet)

¬