SFS 2004:519 Järnvägslag

Du är här: Start / Transport och trafik / Järnvägsmarknadslag (2022:365) / SFS 2004:519 Järnvägslag
040519.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Järnvägslag;

utfärdad den 3 juni 2004.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs2 följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt ut-
förande och organisation av järnvägstrafik.

Lagen gäller inte för tunnelbana och spårväg. Bestämmelser om säker-

heten vid sådana spårbundna system finns i lagen (1990:1157) om säkerhet
vid tunnelbana och spårväg.

2 § Särskilda bestämmelser om befordran av passagerare och gods finns i
järnvägstrafiklagen (1985:192) och i lagen (1985:193) om internationell
järnvägstrafik.

Tillsynsmyndighet

3 § Den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) skall
pröva ansökningar om tillstånd och utöva tillsyn enligt denna lag och enligt
föreskrifter meddelade med stöd av lagen.

1 Prop. 2003/04:123, bet. 2003/04:TU14, rskr. 2003/04:258.

2 Jfr rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenska-
pens järnvägar (EGT L 237, 24.8.1991, s. 25, Celex 31991L0440), senast ändrat
genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG (EGT L 75, 15.3.2001,
s. 1, Celex 32001L0012) och bilaga II till anslutningsakten för Tjeckien m.fl. (EUT
L 236, 23.9.2003, s. 53, Celex 12003TN02/01/A), rådets direktiv 95/18/EG av den
19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag (EGT L 143, 27.6.1995, s. 70, Celex
31995L0018), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/
EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 26, Celex 32001L0013), rådets direktiv 96/48/EG av
den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet
för höghastighetståg (EGT L 235, 17.9.1996, s. 6, Celex 31996L0048), ändrat genom
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1882/2003 (EUT L

284,

31.10.2003, s. 1, Celex 32003R1882), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/
14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av
avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg
(EGT L 75, 15.3.2001, s. 29, Celex 32001L0014), ändrat genom kommissionens
beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30, Celex 32002D0844) samt Euro-
paparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompa-
tibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg (EGT
L 110, 20.4.2001, s. 1, Celex 32001L0016).

SFS 2004:519

Utkom från trycket
den 16 juni 2004

background image

2

SFS 2004:519

Definitioner

4 § I denna lag och i föreskrifter som meddelas med stöd av lagen förstås
med

delsystem: del av järnvägssystem,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
infrastrukturförvaltare: den som förvaltar järnvägsinfrastruktur och dri-

ver anläggningar som hör till infrastrukturen,

järnvägsfordon: rullande materiel som kan framföras på järnvägsspår,
järnvägsföretag: den som med stöd av licens eller särskilt tillstånd tillhan-

dahåller dragkraft och utför järnvägstrafik,

järnvägsinfrastruktur: för järnvägstrafik avsedda spår-, signal- och säker-

hetsanläggningar, trafikledningsanläggningar, anordningar för elförsörjning
av trafiken samt övriga fasta anordningar som behövs för anläggningarnas
bestånd, drift eller brukande,

järnvägsnät: järnvägsinfrastruktur som förvaltas av en och samma infra-

strukturförvaltare,

järnvägssystem: järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon samt drift och

förvaltning av infrastrukturen och fordonen,

tågläge: den infrastrukturkapacitet som, enligt vad som anges i en tåg-

plan, får tas i anspråk för att framföra järnvägsfordon, utom arbetsfordon,
från en plats till en annan under en viss tidsperiod,

tågplan: plan över användning av järnvägsinfrastruktur under en viss an-

given period.

Bemyndigande

5 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig-
heten får meddela föreskrifter om vilka fordon som är arbetsfordon och om
att vissa spåranläggningar inte anses som järnvägsinfrastruktur.

Regeringen får också meddela föreskrifter om vad som i denna lag och i

föreskrifter som meddelas med stöd av lagen förstås med det transeurope-
iska järnvägssystemet för konventionella tåg och det transeuropeiska järn-
vägssystemet för höghastighetståg.

2 kap. Krav på järnvägssystem

Säkerhet

1 § Järnvägsinfrastruktur, järnvägsfordon och annan materiel i järnvägs-
system skall vara av sådan beskaffenhet att skador till följd av verksamhet
som bedrivs i systemet förebyggs.

2 § Infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags verksamhet skall utföras
så att skador till följd av verksamheten förebyggs.

Verksamheten skall vara organiserad så att den kan bedrivas på ett säkert

sätt.

3 § De som är sysselsatta i en infrastrukturförvaltares eller ett järnvägs-
företags verksamhet skall ha god kännedom om de förhållanden, föreskrifter

background image

3

SFS 2004:519

och villkor som gäller för verksamheten och som berör deras arbetsuppgif-
ter.

Arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten får utföras endast av den som

med hänsyn till yrkeskunnande, hälsotillstånd och personliga förhållanden i
övrigt anses lämplig.

4 § En infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag får inte tilldela nå-
gon arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten utan att denne har genom-
gått läkarundersökning som utvisar att det inte finns några hinder av hälso-
skäl.

Den som har arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten skall regelbundet

genomgå läkarundersökning. Verksamhetsutövare får avstänga den som inte
följer ett åläggande att genomgå undersökning från sådana arbetsuppgifter.

5 § För en infrastrukturförvaltares eller ett järnvägsföretags verksamhet
skall det finnas en säkerhetsordning med sådana säkerhetsbestämmelser som
behövs utöver denna lag och de föreskrifter som är utfärdade med stöd av la-
gen.

6 § Om det inträffar en olycka vid användningen av ett järnvägsfordon,
som medför att flera personer avlider eller blir allvarligt skadade eller att
fordonet, järnvägsinfrastrukturen eller egendom som inte transporteras med
fordonet får omfattande skador, är järnvägsföretag och infrastrukturförval-
tare skyldiga att rapportera det inträffade till tillsynsmyndigheten. Järnvägs-
företag och förvaltare är också skyldiga att rapportera när det funnits allvar-
lig fara för en sådan olycka eller när något har hänt som tyder på ett väsent-
ligt fel hos ett fordon, eller infrastrukturen eller på att det finns andra väsent-
liga brister i säkerhetshänseende.

Om undersökning från säkerhetssynpunkt av järnvägsolyckor och andra

händelser som berör spårtrafiken finns bestämmelser i lagen (1990:712) om
undersökning av olyckor.

Krav på delsystem och komponenter

Inledande bestämmelse

7 § Bestämmelserna i 8�12 §§ skall tillämpas endast på delsystem och
komponenter som projekterats, byggts, byggts om eller moderniserats efter
utgången av juni 2004. Bestämmelserna skall dock även tillämpas på del-
system och komponenter som tagits i bruk dessförinnan men efter den
1 januari 2001, om de ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet för hög-
hastighetståg.

Väsentliga krav och tekniska specifikationer

8 § Varje delsystem och varje däri ingående komponent som är nödvändig
för driftskompatibilitet skall uppfylla föreskrivna krav om säkerhet, tillförlit-
lighet, tillgänglighet, hälsa, miljöskydd och teknisk kompatibilitet.

Varje delsystem skall dessutom överensstämma med föreskrivna tekniska

specifikationer för driftskompatibilitet.

background image

4

SFS 2004:519

Delsystem

9 § Ett delsystem får tas i bruk endast om det uppfyller kraven i 8 §.

Kraven skall anses uppfyllda om den som tar ett delsystem i bruk, eller

dennes etablerade ombud i EES eller i Schweiz, avgett en förklaring om att
delsystemet överensstämmer med föreskrivna krav (EG-kontrollförklaring).
Kontrollen av delsystemet och bedömningen av överensstämmelse skall
vara utförd av ett organ som anmälts för detta ändamål enligt lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.

Med kontroll och bedömning enligt andra stycket likställs kontroll och be-

dömning av ett organ som anmälts för samma ändamål av en annan stat
inom EES eller av Schweiz.

Komponenter

10 § En komponent som är nödvändig för driftskompatibilitet får släppas
ut på marknaden och användas i delsystemen endast om den medger att
driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet uppnås och
den uppfyller kraven i 8 § första stycket.

Kraven skall anses uppfyllda om tillverkaren, dennes etablerade ombud i

EES eller i Schweiz eller den som släpper ut en komponent på marknaden,
avgett en försäkran om att komponenten överensstämmer med tillämpliga
tekniska specifikationer och är lämplig för avsedd användning (EG-försäk-
ran). Bedömningen av överensstämmelse och lämplighet skall i de fall rege-
ringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskri-
ver vara utförd av ett organ som anmälts för detta ändamål enligt lagen
(1992:1119) om teknisk kontroll.

Med en bedömning enligt andra stycket likställs en bedömning av ett or-

gan som anmälts för samma ändamål av en annan stat inom EES eller av
Schweiz.

Beslut om undantag

11 § Tillsynsmyndigheten får besluta att ett delsystem inte behöver över-
ensstämma med sådana tekniska specifikationer för driftskompatibilitet som
anges i 8 § andra stycket, om det finns särskilda skäl.

Ett beslut om undantag skall förenas med de villkor som är nödvändiga

från säkerhets-, miljö- och driftskompatibilitetssynpunkt.

12 § Ingår ett delsystem i ett transeuropeiskt järnvägssystem, får tillsyns-
myndigheten besluta enligt 11 § endast i de fall som regeringen föreskriver.

Tillsynsmyndighetens godkännande

13 § Delsystem får tas i bruk endast efter godkännande av tillsynsmyndig-
heten, såvida inte något annat är särskilt föreskrivet.

Vid tillsynsmyndighetens prövning av delsystem som inte har projekte-

rats, byggts, byggts om eller moderniserats efter utgången av juni 2004 skall
bestämmelserna i 8�12 §§ inte beaktas.

background image

5

SFS 2004:519

Bemyndigande

14 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndig-
heten får meddela föreskrifter om

1. säkerhet enligt 1�5 §§,
2. att händelser som är av betydelse för spårtrafikens säkerhet skall rap-

porteras också i andra fall än som anges i 6 § första stycket,

3. krav angående säkerhet, tillförlitlighet, tillgänglighet, hälsa, miljöskydd

och teknisk kompatibilitet enligt 8 § första stycket,

4. tekniska specifikationer för driftskompatibilitet enligt 8 § andra stycket

samt övriga villkor för projektering, byggnation, ombyggnation, modernise-
ring, drift, underhåll och brukande av järnvägsinfrastruktur och järnvägs-
fordon,

5. EG-kontrollförklaring enligt 9 §,
6. EG-försäkran enligt 10 §, och
7. godkännande enligt 13 § och om undantag från kravet på godkännande.
Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall tillsynsmyndigheten

får besluta enligt 12 §.

3 kap. Tillstånd för järnvägsverksamhet

Tillstånd för järnvägsföretag

Tillståndskrav

1 § För att utföra järnvägstrafik krävs antingen tillstånd i form av licens
och säkerhetsintyg eller, i fall som avses i 4 §, särskilt tillstånd.

Licens

2 § Licens skall beviljas den som

1. avser att tillhandahålla dragkraft och utföra järnvägstrafik,
2. har hemvist eller säte i Sverige,
3. med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomisk förmåga och gott anseende

anses vara lämplig att tillhandahålla dragkraft och utföra järnvägstrafik,
samt

4. genom försäkring eller annat likvärdigt arrangemang täcker den skade-

ståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av järnvägstrafik.

Licens eller annat motsvarande tillstånd utfärdat i en annan stat inom EES

eller i Schweiz gäller i Sverige.

Säkerhetsintyg

3 § Säkerhetsintyg skall beviljas järnvägsföretag som

1. kan antas komma att uppfylla kraven i 2 kap. 1�5 §§ och i föreskrifter

som meddelats med stöd av 2 kap. 14 § 1,

2. använder järnvägsfordon som uppfyller kraven i 2 kap., samt
3. visar att försäkring eller annat likvärdigt arrangemang täcker den ska-

deståndsskyldighet som kan uppkomma till följd av den trafik som säker-
hetsintyget gäller.

background image

6

SFS 2004:519

Kraven i första stycket får anpassas till verksamhetens art och omfattning.

I intyget skall tillsynsmyndigheten ange hur kraven anpassats och för vilken
verksamhet intyget gäller.

Särskilt tillstånd

4 § Särskilt tillstånd får beviljas den som avser att inom landet utföra en-
dast

1. persontrafik på lokal eller regional fristående järnvägsinfrastruktur,
2. regionala godstransporter,
3. trafik i samband med underhåll av järnvägsinfrastruktur, eller
4. till sin omfattning obetydlig trafik med museijärnvägsfordon eller an-

nan liknande materiel.

Särskilt tillstånd skall endast beviljas den som uppfyller de krav som

anges i 2 § första stycket och 3 § första stycket. Kraven får dock anpassas till
verksamhetens art och omfattning. I tillståndet skall tillsynsmyndigheten
ange hur kraven anpassats och för vilken verksamhet tillståndet gäller.

Tillstånd för verksamhetsutövare som organiserar järnvägstrafik

5 § För att organisera, men inte själv utföra, järnvägstrafik krävs tillstånd i
form av auktorisation. Auktorisation krävs dock inte för Rikstrafiken.

6 § Auktorisation skall beviljas den som

1. har ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av att organisera järn-

vägstrafik, samt

2. med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomisk förmåga och gott anseende

kan anses lämplig att organisera järnvägstrafik.

Tillstånd för infrastrukturförvaltare

7 § För att förvalta järnvägsinfrastruktur och driva anläggningar som hör
till infrastrukturen krävs tillstånd. Tillstånd krävs dock inte för Banverket.

8 § Tillstånd enligt 7 § skall beviljas den som

1. med hänsyn till yrkeskunnande, ekonomisk förmåga och gott anseende

kan anses lämplig att förvalta järnvägsinfrastruktur och driva anläggningar
som hör till infrastrukturen, samt

2. kan antas komma att uppfylla kraven i 2 kap. 1�5 §§ och i föreskrifter

som meddelats med stöd av 2 kap. 14 § 1.

Kraven i första stycket får anpassas till verksamhetens art och omfattning.

I tillståndet skall tillsynsmyndigheten ange hur kraven anpassats och för vil-
ken verksamhet tillståndet gäller.

Villkor och omprövning

9 § Tillsynsmyndigheten får, utom när det gäller licens, i samband med att
ett tillstånd meddelas eller under tillståndets giltighetstid förena tillståndet
med de villkor som behövs från säkerhetssynpunkt. Tillsynsmyndigheten får

background image

7

SFS 2004:519

även besluta sådana villkor för Banverket som infrastrukturförvaltare och
för Rikstrafiken som organisatör av järnvägstrafik.

Tillståndshavaren är skyldig att till tillsynsmyndigheten anmäla sådana

förändringar i verksamheten som kan föranleda omprövning av tillståndet
eller villkoren.

4 kap. Redovisning av järnvägsverksamhet

1 § Järnvägsföretag skall i förekommande fall särredovisa verksamhet som
avser godstransporter och förvaltning av järnvägsinfrastruktur.

Infrastrukturförvaltare skall i förekommande fall särredovisa tillhandahål-

lande av transporttjänster.

Offentligt stöd som betalas ut till en av dessa verksamheter får endast an-

vändas i den verksamheten. Offentligt stöd som utbetalas till verksamhet
som avser persontransport skall redovisas separat i den verksamheten.

2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte för den som utför till sin om-
fattning obetydlig trafik med museijärnvägsfordon eller annan liknande ma-
teriel.

3 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndighe-
ten, får meddela föreskrifter om den redovisningsskyldighet som avses i 1 §.

5 kap. Rätt att utföra och organisera trafik på järnvägsnät

Persontrafik

1 § Regeringen meddelar föreskrifter om vem som, utöver vad som anges i
2 §, har rätt att utföra eller organisera persontrafik på järnvägsnät som för-
valtas av staten.

I fråga om andra järnvägsnät bestämmer infrastrukturförvaltaren vem

som, utöver vad som anges i 2 §, har rätt att utföra eller organisera person-
trafik på det järnvägsnät som förvaltaren råder över.

2 § En internationell sammanslutning av järnvägsföretag med säte i olika
stater inom EES jämte Schweiz, med ändamål att utföra internationella trans-
porter mellan medlemsstaterna, får utföra genomgående persontrafik på
svenska järnvägsnät, om trafiken sker mellan de stater inom EES jämte
Schweiz där företagen har sitt säte. Om ett företag i sammanslutningen har
sitt säte i Sverige, har det även rätt utföra trafik mellan Sverige och annan stat
inom EES jämte Schweiz, där ett företag i sammanslutningen har sitt säte.

Godstrafik

3 § Ett järnvägsföretag med säte inom EES eller i Schweiz har rätt att ut-
föra godstrafik på svenska järnvägsnät. Ett järnvägsföretag med säte i en an-
nan stat än Sverige får dock befordra gods, som både lastas och lossas inom
landet, endast om motsvarande rätt ges i den andra staten för ett järnvägs-
företag med säte i Sverige.

background image

8

SFS 2004:519

Den som har auktorisation enligt 3 kap. 5 § och hemvist eller säte inom

EES eller i Schweiz har rätt att organisera godstrafik på svenska järnvägsnät.
Den som har hemvist eller säte i en annan stat än Sverige har dock denna rätt
endast om motsvarande rätt ges i den andra staten för den som har hemvist
eller säte i Sverige.

4 § Rätten att utföra eller organisera trafik enligt 3 § gäller inte på fristå-
ende lokala och regionala järnvägsnät avsedda enbart för persontrafik eller
på järnvägsnät som inte förvaltas av staten och som endast används av äga-
ren för egen godstrafik.

6 kap. Tilldelning av infrastrukturkapacitet

Skyldigheter för infrastrukturförvaltare

Grundläggande skyldigheter

1 § En infrastrukturförvaltare är skyldig att behandla en ansökan om infra-
strukturkapacitet från den som enligt 5 kap. har rätt att utföra eller organi-
sera trafik på svenska järnvägsnät och att på ett konkurrensneutralt och icke-
diskriminerande sätt mot avgift tilldela denne infrastrukturkapacitet i enlig-
het med bestämmelserna i denna lag.

En infrastrukturförvaltare får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja

uppgifter som sökanden i samband med ansökan tillhandahåller om sina af-
färs- och driftförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas sekretess-
lagen (1980:100).

Vid tilldelandet av infrastrukturkapacitet skall förvaltaren iaktta den tids-

plan för tilldelningsförfarande som regeringen eller, efter regeringens be-
myndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.

2 § Den som utför eller organiserar järnvägstrafik får inte samtidigt an-
svara för tilldelning av infrastrukturkapacitet eller fastställande av avgifter.
Tillsynsmyndigheten får dock i enskilda fall besluta om undantag från detta,
om det kan förutsättas att tilldelning av infrastrukturkapacitet och faststäl-
lande av avgifter ändå kan ske på ett icke-diskriminerande sätt.

3 § En infrastrukturförvaltare skall bedöma behovet av att organisera tåg-
lägen för olika typer av transporter, inklusive behovet av reservkapacitet.
Om ansökningarna om infrastrukturkapacitet inte kan samordnas skall för-
valtaren tilldela kapacitet med hjälp av avgifter eller i enlighet med priorite-
ringskriterier som medför ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av
infrastrukturen.

Järnvägsinfrastruktur får reserveras för viss järnvägstrafik endast om det

finns alternativ järnvägsinfrastruktur. Att järnvägsinfrastrukturen reserverats
för viss järnvägstrafik får inte hindra annan trafik på denna järnvägsinfra-
struktur om kapacitet finns tillgänglig och järnvägsfordonen har de tekniska
egenskaper som krävs.

4 § En infrastrukturförvaltare skall samarbeta med andra förvaltare för att
på ett effektivt sätt kunna tillhandahålla och tilldela infrastrukturkapacitet på

background image

9

SFS 2004:519

mer än ett järnvägsnät. Behovet av tåglägen för internationell trafik skall
därvid särskilt beaktas.

Beskrivning av järnvägsnät

5 § En infrastrukturförvaltare skall upprätta en beskrivning av det järn-
vägsnät förvaltaren råder över. Beskrivningen skall innehålla uppgifter om
tillgänglig infrastruktur samt information om villkoren för att få tillträde till
den och om förfaranden och kriterier för fördelning av infrastrukturkapaci-
tet.

Beskrivningen skall upprättas efter samråd med berörda parter. Beskriv-

ningen skall offentliggöras, uppdateras regelbundet och ändras vid behov.

Kapacitetsförstärkningsplan

6 § När järnvägsinfrastruktur har förklarats överbelastad enligt 13 § skall
infrastrukturförvaltaren göra en kapacitetsanalys och en kapacitetsförstärk-
ningsplan.

Tilldelningsförfarande

Ansökan

7 § Den som har rätt att utföra eller organisera trafik på svenska järnvägs-
nät kan ansöka om infrastrukturkapacitet i form av tågläge hos en infrastruk-
turförvaltare i enlighet med dennes beskrivning av järnvägsnätet.

Om infrastrukturkapacitet begärs på flera järnvägsnät får ansökan göras

hos en av de berörda infrastrukturförvaltarna. Denne skall då begära kapaci-
tet hos övriga infrastrukturförvaltare i enlighet med ansökan.

8 § Infrastrukturförvaltaren skall ange vilken infrastrukturkapacitet som
förvaltaren önskar använda för planerade banarbeten senast vid den tidpunkt
då ansökningar om infrastrukturkapacitet enligt beskrivningen av järnvägs-
nätet skall ha kommit in.

Kapacitetsplanering

9 § Infrastrukturförvaltaren skall ta fram ett förslag till tågplan med ut-
gångspunkt från de ansökningar som kommit in och med beaktande av beho-
vet av reservkapacitet. I förslaget skall även anges de tåglägen för internatio-
nell trafik som planerats med andra infrastrukturförvaltare.

Infrastrukturförvaltaren skall i så stor utsträckning som möjligt tillmö-

tesgå alla ansökningar om infrastrukturkapacitet samt beakta den ekono-
miska effekten på sökandenas verksamhet och andra förhållanden av bety-
delse för sökandena.

Berörda parter skall ges möjlighet att yttra sig över förslaget till tågplan.

Tidsfristen för att yttra sig får inte understiga en månad.

10 § Infrastrukturförvaltaren skall genom samordning av ansökningarna
söka lösa de eventuella intressekonflikter som uppstår vid kapacitetstilldel-

background image

10

SFS 2004:519

ningen. Infrastrukturförvaltaren får föreslå en sökande annan infrastruktur-
kapacitet än den begärda.

11 § Om ansökningarna kan samordnas, skall infrastrukturförvaltaren fast-
ställa kapacitetstilldelningen i en tågplan.

12 § Om en intressekonflikt mellan två eller flera sökande inte kan lösas,
skall infrastrukturförvaltaren tillhandahålla ett förfarande för skyndsam
tvistlösning.

13 § Om ansökningarna inte kan samordnas trots förfarande för samord-
ning och tvistlösning, skall infrastrukturförvaltaren snarast förklara den del
av infrastrukturen där ansökningarna är oförenliga som överbelastad och
ange under vilka tider så är fallet.

Om det är uppenbart att det kommer att bli en betydande kapacitetsbrist

på en del av infrastrukturen inom kommande tågplaneperiod, får infrastruk-
turförvaltaren förklara denna del av infrastrukturen som överbelastad, innan
ett förfarande för samordning inleds enligt 10 §.

14 § Den som betalar en extra avgift enligt 7 kap. 3 § har företräde vid till-
delningen av överbelastad infrastruktur.

15 § Om möjligheten att enligt 7 kap. 3 § ta ut en extra avgift inte används
eller inte leder till att det avgörs vilken sökande som skall tilldelas infra-
strukturkapacitet, skall infrastrukturförvaltaren tilldela kapacitet i enlighet
med de prioriteringskriterier som anges i beskrivningen av järnvägsnätet.

16 § En ansökan om tågläge inom en redan gällande tågplan skall besvaras
av infrastrukturförvaltaren snarast och senast inom fem arbetsdagar.

�&tgärder vid störningar och liknande

17 § Vid störningar i järnvägstrafiken skall infrastrukturförvaltaren vidta
nödvändiga åtgärder för att återställa trafiken till normala förhållanden. Om
förhållandena kräver det, får infrastrukturförvaltaren i en röjnings- eller nöd-
situation utan förvarning och för den tid som behövs för reparationer vidta
åtgärder som inte är förenliga med tidigare beslut om kapacitetstilldelning.

18 § Ett järnvägsföretag är skyldigt att vid röjnings- och nödsituationer på
infrastrukturförvaltarens begäran och i enlighet med vad parterna kommer
överens om ställa sådana resurser till förfogande som förvaltaren anser mest
lämpliga för att återställa förhållandena till de normala.

Tågläge

19 § Ett tågläge skall tilldelas för en tågplaneperiod i taget. Den som har
tilldelats ett tågläge får inte överlåta det. Ett tågläge skall inte anses som
överlåtet om den som inte är järnvägsföretag anlitar ett järnvägsföretag för
att utföra trafiken.

background image

11

SFS 2004:519

Den som har överlåtit ett tågläge får vägras tilldelning av tåglägen vid

samma eller nästkommande tågplaneperiod.

20 § Den som har tilldelats ett tågläge och under en månad inte har utnytt-
jat tågläget i den utsträckning som anges i beskrivningen av järnvägsnätet,
skall på begäran av infrastrukturförvaltaren avstå från tågläget. Detta gäller
inte om det låga utnyttjandet beror på faktorer som inte är av ekonomisk art
och som ligger utanför innehavarens kontroll.

Om ett tågläge inte har utnyttjats, kan detta beaktas vid en senare tilldel-

ning av tåglägen.

Ramavtal

21 § Ett avtal mellan ett järnvägsföretag eller den som har auktorisation
enligt 3 kap. 5 § och en infrastrukturförvaltare om utnyttjande av infrastruk-
tur för längre tid än en tågplaneperiod (ramavtal) kan inte göras gällande
mot en annan sökande i den mån det i avtalet anges bestämda tåglägen eller
avtalet på annat sätt utformats så att det utesluter andra sökandes rätt att an-
vända infrastrukturen.

Trafikeringsavtal

22 § I samband med tilldelning av ett tågläge skall järnvägsföretaget eller
den som har auktorisation enligt 3 kap. 5 § och infrastrukturförvaltaren ingå
de avtal av administrativ, teknisk och ekonomisk natur som behövs för ut-
nyttjande av tågläget (trafikeringsavtal). Avtalsvillkoren skall vara konkur-
rensneutrala och icke-diskriminerande.

Järnvägstrafik får inte utföras utan att trafikeringsavtal har träffats.

Tillhandahållande av tjänster

23 § Den som åt någon som har rätt att utföra eller organisera trafik på
svenska järnvägsnät tillhandahåller tjänster som anges i andra stycket är
skyldig att göra det på ett icke-diskriminerande sätt. En begäran om en sådan
tjänst får avslås endast om det finns rimliga alternativ som kan användas.

De tjänster som avses i första stycket är
1. tillträde till stationer för passagerare, inklusive byggnader och övriga

installationer, godsterminaler, bränsledepåer samt underhållsanläggningar
och andra tekniska anläggningar som inte ingår i järnvägsinfrastrukturen,
och

2. rangering och andra tågbildningsmöjligheter, uppställningsmöjligheter,

drivmotorström, uppvärmning före avgång av persontåg, bränsleförsörjning
samt växling och andra tjänster som utförs vid de anläggningar som anges i
1 och som är nödvändiga för att utföra trafik.

I det fall en infrastrukturförvaltare inte tillhandahåller en tjänst som avses

i andra stycket skall den som tillhandahåller den huvudsakliga infrastruktu-
ren så långt det är möjligt underlätta tillhandahållandet av tjänsten.

background image

12

SFS 2004:519

Undantag för vissa infrastrukturförvaltare

24 § Vad som sägs om skyldigheter för infrastrukturförvaltare i 1 § tredje
stycket samt 3, 6, 8�13, 15 och 16 §§ gäller inte förvaltare som tillhandahål-
ler infrastrukturkapacitet som endast en ringa del av en sådan tjänst som av-
ses i 23 §.

Bemyndigande

25 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndighe-
ten får meddela föreskrifter om kapacitetstilldelning enligt 1�4 §§, beskriv-
ning av järnvägsnät enligt 5 §, genomförande av kapacitetsanalys och upp-
rättande av kapacitetsförstärkningsplan enligt 6 §, förfarandet vid tilldelning
av kapacitet enligt 7�16 §§, däribland fastställande av tågplan, samt skyldig-
het för infrastrukturförvaltare att utarbeta beredskapsplaner i händelse av en
allvarlig olycka eller en allvarlig störning i trafiken.

7 kap. Avgifter

Avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen

1 § En infrastrukturförvaltare skall ta ut konkurrensneutrala och icke-
diskriminerande avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen.

Marginalkostnadsbaserade avgifter

2 § Avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen skall, inom ramen
för infrastrukturförvaltarens kostnader för infrastrukturen, fastställas till den
kostnad som uppstår som en direkt följd av framförandet av järnvägsfordon,
om inte annat följer av 3�6 §§. För infrastruktur som ingår i terminaler och
rangerbangårdar skall dock avgift fastställas enligt 8 §.

3 § Infrastrukturförvaltaren får för att åstadkomma ett samhällsekonomiskt
effektivt utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen ta ut en extra avgift för ut-
nyttjandet av överbelastad infrastruktur.

Har infrastrukturförvaltaren inte gjort eller genomfört en kapacitetsför-

stärkningsplan enligt 6 kap. 6 § får den extra avgiften dock inte tas ut utan
tillsynsmyndighetens godkännande. Sådant godkännande skall lämnas om
planen inte kan genomföras på grund av omständigheter utanför förvaltarens
kontroll eller om de alternativ som står till buds för att komma till rätta med
överbelastningen, inte är ekonomiskt eller finansiellt rimliga.

Särskilda avgifter

4 § Infrastrukturförvaltaren får, för att uppnå kostnadstäckning, ta ut högre
avgifter än som följer av 2 och 3 §§, om det är förenligt med ett samhälls-
ekonomiskt effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Avgifterna får inte sät-
tas så högt att de marknadssegment som kan betala åtminstone den kostnad
som uppstår som en direkt följd av framförandet av järnvägsfordon, plus ett
vinstuttag som marknaden kan bära, hindras från att använda infrastruktu-
ren.

background image

13

SFS 2004:519

5 § Infrastrukturförvaltaren får, på grundval av den långsiktiga kostnaden
för ett särskilt infrastrukturprojekt som ökar effektiviteten i järnvägssyste-
met och har avslutats efter den 15 mars 1986, ta ut högre avgifter än som föl-
jer av 2 och 3 §§, om projektet inte skulle ha kommit till stånd om avgifterna
hade begränsats på det sätt som följer av 2 och 3 §§.

Rabatt

6 § Infrastrukturförvaltaren får ge rabatt på avgifter för att främja utveck-
lingen av ny järnvägstrafik eller användningen av avsevärt underutnyttjade
linjer. Rabatten skall vara tidsbegränsad och tillgänglig på lika villkor för
alla användare i viss trafik.

Bokningsavgifter

7 § Infrastrukturförvaltaren får ta ut hela eller delar av avgiften för tillde-
lad kapacitet som inte har utnyttjats.

Avgifter för tjänster

8 § Avgifter för tjänster som tillhandahålls i samband med utnyttjande av
järnvägsinfrastrukturen skall vara icke-diskriminerande. Om den som förfo-
gar över sådana tjänster är ensam om att tillhandahålla en viss tjänst, skall
avgiften beräknas utifrån kostnaden för att tillhandahålla tjänsten och efter
det faktiska utnyttjande som köparen av tjänsten begär.

8 kap. Tillsyn m.m.

Allmänna bestämmelser

1 § Tillsynsmyndigheten skall utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen
och de föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen.

2 § För tillsynen av elektriska anläggningar finns särskilda bestämmelser i
ellagen (1997:857).

3 § Tillsynsmyndigheten har rätt att av den som bedriver verksamhet som
omfattas av lagen på begäran

1. få sådana upplysningar och ta del av sådana handlingar som behövs för

tillsynen, bedömningen av ansökningar om tillstånd och för klart definierade
statistiska ändamål,

2. få tillträde till anläggningar, fordon och annan materiel, områden, loka-

ler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som har anknytning till den
verksamhet som berörs, samt

3. få tillgång till nödvändig personal, materiel eller liknande utan kostnad

vid provkörningar och andra materielprov.

Polis- och tullmyndigheter skall lämna den hjälp som behövs för tillsy-

nen.

Tillsynsmyndigheten får begära verkställighet hos kronofogdemyndighe-

ten av ett beslut som gäller åtgärder enligt första stycket. Därvid gäller be-

background image

14

SFS 2004:519

stämmelserna i utsökningsbalken om sådan verkställighet som avses i
16 kap. 10 § den balken.

Infrastrukturförvaltare och sökande av infrastrukturkapacitet skall utan

uppmaning bereda tillsynsmyndigheten full insyn i förhandlingar om avgif-
ter.

Förelägganden och förbud

4 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som
behövs för att denna lag eller de föreskrifter eller villkor som har meddelats
med stöd av lagen skall efterlevas.

Förelägganden och förbud får förenas med vite.
Har någon ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 26 § konkurrens-

lagen (1993:20) eller dömts att betala vite enligt 59 § samma lag, får vite en-
ligt denna lag inte dömas ut för samma förfarande.

�&terkallelse av tillstånd

5 § Tillsynsmyndigheten får återkalla ett tillstånd, om

1. förutsättningarna för tillståndet inte längre uppfylls,
2. tillståndshavaren inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller en-

ligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller

3. tillståndshavaren under minst sex månader inte använder tillståndet.

6 § Om ett konkursförfarande eller ett ackordsförfarande har inletts mot
innehavaren av ett tillstånd, skall tillsynsmyndigheten återkalla tillståndet
om det finns grundad anledning att anta att en tillfredsställande finansiell
omstrukturering inte kan åstadkommas inom rimlig tid.

Marknadskontroll

7 § Om det kan antas att en komponent som är nödvändig för driftskompa-
tibilitet inte uppfyller kraven i 2 kap. 8 § första stycket, får tillsynsmyndig-
heten vidta åtgärder för att begränsa komponentens användningsområde,
förbjuda dess vidare hantering på marknaden eller dra tillbaka den från
marknaden, även om komponenten är försedd med EG-försäkran.

Om det kan antas att ett delsystem inte uppfyller kraven i 2 kap. 8 § första

stycket, får tillsynsmyndigheten besluta om kompletterande kontroller av
delsystemet, även om delsystemet är försett med EG-kontrollförklaring.

Register

8 § Tillsynsmyndigheten skall föra och ge offentlighet åt register över
järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon.

Prövning av tvister

9 § Ett järnvägsföretag, en infrastrukturförvaltare eller den som har aukto-
risation för att organisera järnvägstrafik får till tillsynsmyndigheten hän-
skjuta tvister om huruvida en infrastrukturförvaltares beslut enligt denna lag

background image

15

SFS 2004:519

står i överensstämmelse med lagen eller föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen.

Tillsynsmyndigheten skall så snart som möjligt besluta i de frågor som

tvisten gäller. Beslutet bör meddelas senast inom två månader från det att all
relevant information i tvisten lämnats in.

Kan parterna inte komma överens om villkoren i ett trafikeringsavtal, får

tillsynsmyndigheten på begäran av en part fastställa de administrativa, tek-
niska och ekonomiska villkor som skall gälla för den aktuella trafiken i den
utsträckning det är nödvändigt för att villkoren skall uppfylla bestämmel-
serna i denna lag.

Bemyndigande

10 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndighe-
ten får meddela föreskrifter om register enligt 8 § och de föreskrifter som
behövs för prövning av tvister.

9 kap. Ordning

1 § Utan infrastrukturförvaltarens eller ett järnvägsföretags tillstånd får
inte någon beträda spårområdet för järnväg utom på platser där det klart
framgår att allmänheten har tillträde.

2 § Alkoholdrycker får inte förtäras inom järnvägssystem. Förbudet gäller
inte i fråga om förtäring av drycker vid tillåten servering och inte heller om
ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare för särskilt fall har med-
gett förtäringen. Med alkoholdrycker förstås spritdrycker, vin, starköl och öl
i den betydelse dessa beteckningar har i alkohollagen (1994:1738).

3 § En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnvägssys-
tem får från järnvägssystemet avlägsna den som överträder förbudet i 1 §,
den som uppträder berusad eller stör ordningen och den som genom sitt upp-
trädande äventyrar säkerheten i järnvägsdriften. Om det är absolut nödvän-
digt, får befattningshavaren omhänderta sådana personer. Om så sker, skall
polisen omedelbart underrättas. Omhändertagna får hållas kvar till dess att
de har överlämnats till en polisman eller det inte längre finns skäl till omhän-
dertagande, dock längst sex timmar.

En befattningshavare i säkerhets- eller ordningstjänst vid järnvägssystem

får från järnvägsinfrastrukturen avlägsna den som överträder förbudet i 2 §.

4 § För att verkställa en åtgärd enligt 3 § får befattningshavaren inte an-
vända strängare medel än förhållandena kräver.

Våld får tillgripas endast när andra medel inte hjälper. Om våld tillgrips,

skall den lindrigaste form användas som kan förväntas leda till det avsedda
resultatet. Våld får inte brukas längre än som är absolut nödvändigt.

10 kap. Straffbestämmelser

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som

background image

16

SFS 2004:519

1. utan tillstånd driver verksamhet som är tillståndspliktig enligt denna

lag,

2. av uppsåt eller grov oaktsamhet i sin verksamhet anlitar någon som inte

uppfyller kraven i 2 kap. 3 § att utföra arbetsuppgifter av betydelse för sä-
kerheten, eller använder materiel som inte uppfyller säkerhetskraven enligt
2 kap. 1 §, eller inte uppfyller kravet enligt 2 kap. 5 § på säkerhetsordning,

3. av uppsåt eller oaktsamhet bryter mot villkor som meddelats med stöd

av 3 kap. 9 §, eller

4. av uppsåt eller oaktsamhet i verksamheten använder materiel som inte

har godkänts enligt 2 kap. 13 §.

Den som inte har följt ett föreläggande vid vite eller som överträtt ett vi-

tesförbud skall inte dömas till ansvar enligt denna lag för gärning som om-
fattas av föreläggandet eller förbudet.

2 § Den som för ett maskindrivet spårfordon på järnväg efter att ha förtärt
alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under
eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram
per liter i utandningsluften döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff döms också den som för ett maskindrivet spårfordon på

järnväg efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen
(1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narko-
tiskt ämne kvar i blodet. Detta gäller dock inte om narkotikan intagits i en-
lighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination.

Till samma straff döms också den som för ett maskindrivet spårfordon på

järnväg och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att
han eller hon inte kan framföra fordonet på ett betryggande sätt. Detsamma
gäller om föraren är lika påverkad av något annat medel.

�r ett brott som avses i första, andra eller tredje stycket att anse som

grovt, skall föraren dömas till fängelse i högst två år. När det bedöms om
brottet är grovt skall det särskilt beaktas om

1. föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst

1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,

2. föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat

medel, eller

3. framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäker-

heten.

Den som utan att föra ett maskindrivet spårfordon vid järnväg fullgör en

tjänst där det ingår uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten och då är
så påverkad av alkohol eller något annat medel att det kan antas att han eller
hon inte kan utföra dessa uppgifter på ett betryggande sätt döms till böter
eller fängelse i högst två år.

3 § Den som försummar sin rapporteringsskyldighet enligt 2 kap. 6 §
första stycket eller föreskrift som har meddelats enligt 2 kap. 14 § första
stycket 2 döms till böter.

4 § Den som bryter mot förbudet i 9 kap. 1 § döms till penningböter.

5 § Till ansvar enligt 1 eller 3 § skall inte dömas i ringa fall.

background image

17

SFS 2004:519

Till ansvar enligt 1, 3 eller 4 § skall inte dömas om gärningen är belagd

med straff i brottsbalken. Till ansvar enligt 4 § skall inte heller dömas om
gärningen är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för vissa trafik-
brott.

6 § I fråga om beslag och förverkande av alkoholdrycker hos den som för-
tär sådana drycker i strid med 9 kap. 2 § finns bestämmelser i lagen
(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.

11 kap. �verklagande

1 § Tillsynsmyndighetens beslut i enskilt fall enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän för-
valtningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med
stöd av lagen gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet. Ett be-
slut om återkallelse av tillstånd gäller dock inte förrän det vunnit laga kraft,
om inte något annat anges i beslutet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004. Genom lagen upphävs
a) lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet, och
b) lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg.
2. Bestämmelserna om krav på godkännande enligt 2 kap. 13 § gäller inte

delsystem som har tagits i bruk efter utgången av år 2000 men före den 1 juli
2004, om delsystemen ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet för hög-
hastighetståg, så länge delsystemet inte därefter byggs om eller modernise-
ras.

3. Bestämmelserna i den nya lagen om krav på godkännande av delsystem

och om tillstånd tillämpas inte så länge ett motsvarande godkännande eller
tillstånd gäller enligt övergångsbestämmelserna till lagen (2004:518) om
ändring i järnvägssäkerhetslagen (1990:1157). Bestämmelserna i 8 kap. i
den nya lagen tillämpas dock från ikraftträdandet även i fall då ett godkän-
nande eller tillstånd före ikraftträdandet har meddelats enligt järnvägssäker-
hetslagen.

4. En trafikhuvudman enligt lagen (1997:734) om ansvar för viss kollek-

tiv persontrafik får till utgången av år 2006 organisera järnvägstrafik utan
sådan auktorisation som föreskrivs i 3 kap. 5 §.

5. Den som vid lagens ikraftträdande bedriver verksamhet, som omfattar

både att utföra eller organisera järnvägstrafik och ansvara för tilldelning av
infrastrukturkapacitet eller fastställande av avgifter, får trots 6 kap. 2 § fort-
sätta att bedriva verksamheten längst till utgången av år 2008.

6. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten

får meddela föreskrifter om när bestämmelserna om beskrivning av järn-
vägsnät och tilldelningsförfarande i 6 kap. och om avgifter i 7 kap. skall till-
lämpas första gången. Till dess skall, såvitt gäller tilldelningsförfarande, be-
stämmelserna i lagen (1997:756) om tilldelning av spårkapacitet tillämpas.

background image

18

SFS 2004:519

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2004

7. Vid prövningen av mål och ärenden enligt lagen (1997:756) om tilldel-

ning av spårkapacitet och lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghas-
tighetståg som har anhängiggjorts före ikraftträdandet tillämpas äldre be-
stämmelser.

På regeringens vägnar

LARS ENGQVIST

LEIF PAGROTSKY
(Näringsdepartementet)

Viktiga lagar inom transport och trafik
JP Infonets tjänster inom transport och trafik

JP Infonets tjänster inom transport och trafik

Arbetar du med frågor som rör transport och trafik? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom transport och trafik.