SFS 1988:1180

,v,/

SFS 1988:1180 Lag

Utkom från trycket

den 8 december 1988

om ändring i lagen (1976:206) om

felparkeringsavgift;

utfärdad den 1 decemb er 1988.

"y-t

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs i fråga om lagen (1976:206) om

felparkeringsavgift'

dels att 4, 9, 10, 15 och 16 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, av följande

lydelse.

4 § Fordonets ägare ansvarar för att felparkeringsavgiften betalas. Äga­

ren ansvarar dock inte om omständigheterna gör det sannolikt att fordonet

frånhänts honom genom brott.

Med fordonets ägare avses
1. den som när överträdelsen skedde var antecknad som fordonets

ägare i något av de register som avses i 1 § 1 eller 2 eller den som senare har

antecknats där som ägare av fordonet vid tiden för överträdelsen,

2. i fråga om fordon som brukas med stöd av licens som anges i 1 § 3,

den som vid samma tid innehade licensen.

9 § Ägare av fordon, i fråga om vilket parkeringsanmärkning har medde­

lats, får hos polismyndigheten i det polisdistrikt där parkeringsanmärk­
ningen meddelades skriftligen anmäla att han bestrider betalningsansvar.
Därvid skall han ange de omständigheter som bestridandet grundas på och
den bevisning som åberopas.

Har bestridande anmälts, verkställer polismyndigheten den utredning

som behövs. Sedan utredningen har avslutats, meddelar polismyndigheten

beslut med anledning av bestridandet. Finner myndigheten att parkerings­

anmärkning ej hade bort meddelas eller att betalningsansvar av annan
anledning ej åvilar den som bestritt sådant ansvar, undanröjer den betal­

ningsansvaret.

Anmäles bestridande senare än sex månader efter det att avgiften har

erlagts eller kronofogdemyndigheten vidtagit åtgärd för indrivning av av­

giften, avvisas anmälan.

10 § Ett beslut enligt 9 § som innebär att betalningsansvaret undanröjts

får inte överklagas.

Andra beslut enligt 9 § överklagas skriftligen hos den tingsrätt inom vars

domkrets överträdelsen har ägt r um. Skrivelsen med överklagandet ges in

till polismyndigheten. Den skall ha kommit in dit senast tre veckor från
det klaganden fick del av beslutet. Vid prövning av överklagandet tilläm­
pas lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden om inte annat
anges i denna lag.

Omständigheter eller bevis som inte angetts vid polismyndigheten får i

tingsrätten eller hovrätten åberopas endast om parten gör sannolikt, att

2722

' Prop. 1988/89:6, TU2, rskr. 9.

' Lagen omtryckt 1987:25.

¬

han haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att ange omständigheten eller

SFS 1988:1180

beviset vid polismyndigheten, eller om det av annan särskild anledning
bör tillåtas att omständigheten eller beviset åberopas.

10 a § Talan mot tingsrättens beslut förs genom besvär i hovrätten.
Talan får inte prövas av hovrätten om inte hovrätten meddelat parten

prövningstillstånd.

Prövningstillstånd behövs inte vid talan mot beslut som rör någon

annan än en part, beslut varigenom tingsrätten ogillat jäv mot en domare,
beslut angående utdömande av förelagt vite eller om ansvar för en rätte­
gångsförseelse eller beslut varigenom anmälan av bestridande avvisats. I
fråga om meddelade prövningstillstånd skall 54 kap. 11 § an dra stycket

rättegångsbalken gälla i tillämpliga delar.

Prövningstillstånd får meddelas endast om
1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas av

högre rätt,

2. det finns anledning till ändring i d et slut vartill tingsrätten kommit

eller

3. det annars finns synnerliga skäl att pröva talan.
Kan talan mot tingsrättens beslut prövas av hovrätten endast om denna

meddelat prövningstillstånd, skall tingsrätten i samband med underrättel­

se om vad s om gäller i fråga om fullföljd av talan upplysa parterna om
detta och därvid också ange innehållet i närm ast föregående stycke.

Hovrättens beslut får inte överklagas.

15 § Felparkeringsavgift återbetalas om

1. betalningsansvaret har undanröjts genom beslut som har vunnit laga

kraft,

2. avgift tidigare har erlagts för samma överträdelse,

3. parkeringsanmärkningen inte har prövats av domstol och det är

uppenbart att anmärkningen inte borde ha meddelats, eller

4. avgiften redan har erlagts, när åtal väckes eller strafföreläggande

utfärdats i fall som avses i 14 §.

16 § När en parkeringsanmärkning har meddelats i en kommun som
själv svarar för övervakningen enligt lagen (1987:24) om kommunal par­

keringsövervakning, tillfaller felparkeringsavgiften kommunen.

Vid utbetalning till en kommun av betalda felparkenngsavgifter skall

statens kostnader dras av med ett belopp som fastställs av regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer. Om avgiften har höjts enligt

6 § andra stycket, skall dessutom tre fjärdedelar av det belopp som svarar

mot höjningen tillfalla staten.

1 andra fall än som avses i första stycket tillfaller avgiften staten.

Denna lag träder i kraft d en 1 januari 1989.

1 fråga om parkeringsanmärkningar som har meddelats före ikraftträ­

dandet gäller inte 10 a §. Beträffande sådana parkeringsanmärkningar

skall 9, 10 och 16 §§ i deras äldre lydelse tillämpas även efter ikraftträdan­

det.

2723

¬

SFS 1988:1180

På regeringens vägnar

-(i

ROINE CARLSSON

.'•rj

Peter Löfmarck

-ij

(Kommunikationsdepartementet) i i

¬