870010.pdf

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

SFS 1987:10

Plan- och bygglag;

Utkom från trycket

den 27 januari 1987

utfärdad den 8 januari 1987.

Enligt riksdagens be slut' föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och

vatten och om byggande. Bestämmelserna syft ar till att med beaktande av

den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jäml ika
och goda sociala levnadsförhållanden för människorna i dagens samhälle
och för kommande generationer.

2 § Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av

mark och vatten.

32

' Prop. 1985/86: 1, BoU 1 986/87: I, rskr. 27,

¬

background image

3 § Varje kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela

SFS 1987:10

kommunen. �versiktsplanen skall i sto rt ange hur mark- och vattenområ­

den är avsedda att användas och hur bebyggelseutvecklingen bör ske.

�versiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda.

Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kom­

munen sker genom detaljplaner. En detaljplan far omfatta endast en be­

gränsad del av kom munen.

För begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detaljplan

får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med över­
siktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen enligt
lagen (1987:12) om hushållning med n aturresurser m. m. tillgodoses.

Fastighetsplaner far antas för att underlätta genomförandet av detalj­

planer.

För samordning av flera kommuners planläggning far regionplaner an­

tas.

4 § Till byggande och rivning av byggnader samt till schaktning, fyllning,

trädfällning och skogsplantering fordras tillstånd i form av bygglov, riv­
ningslov respektive marklov i den omfattning som följer av denna lag.

Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked huruvi­

da byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.

5 § Vid prövning av frågor enligt denna lag skall både allmänna och

enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet.

6 § För att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från
allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid

planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsb esked.

7 § I vaije kommun skall det finnas en byggnadsnämnd, som har det

närmaste inseendet över byggnadsverksamheten i kommunen.

8 § Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet

och skall samverka med kommunerna i deras planläggning.

Statens planverk har den allmänna uppsikten över plan- och byggnads­

väsendet i riket.

2 kap. Allmänna intressen som skall beaktas vid planläggning och vid
lokalisering av bebygge lse

1 § Planläggning skall ske så att den främjar en från allmän synpunkt

lämplig utveckling och ger f örutsättningar för en från social synpunkt god

bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Hänsyn skall därvid tas till för­
hållandena i angrä nsande kommuner. Mark- och vattenområden skall an­
vändas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med
hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.

Vad som anges i första stycket skall b eaktas även i ärenden om bygglov

och förhandsbesked.

33

2-SFS 1987

¬

background image

\ ⬢ ⬢

SFS 1987:10

2 § Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall
lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m. m. tillämpas.

3 § Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet

med hänsyn till

1. de boendes och övrigas hälsa,

2. jord-, berg- och grundvattenförhållandena,

3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsöijning och avlopp samt

annan samhällsservice,

4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt buller­

störningar.

Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver tillförsel av

energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till energi­

försörjningen och energihushållningen.

4 § Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelsemil­

jön utformas med hänsyn till behovet av

1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor

och andra olyckshändelser,

2. skyddsåtgärder för civilförsvaret,

3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygienis­

ka förhållanden,

4. trafikförsörjning och god trafikmiljö,
5. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsför­

måga att använda området,

6. förändringar och kompletteringar.
Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggel se

skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse samt
möjligheteratt anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service.

3 kap. Krav på byggnader m. m.

Nya bygg nader

1 § Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt

med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvär­

dena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg, som är lä mplig

för byggnaderna som sådana och ger en god h elhetsverkan.

2 § Byggnader skall placeras o ch utformas så att de eller deras avsedda

användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt

medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. Inverkan på

grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall begränsas. I fråga
om byggnader som skall placeras under markytan skall dessutom i skä lig
omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte
försvåras.

3 § Byggnader skall medge god hushållning med energi. 1 områden där

knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma skall byggnader

34

dessutom medge god hushållning me d v atten.

¬

background image

I byggnader som innehåller bostäder eller arbetslokaler skall uppvärm-

SFS 1987:10

ningssystemet i skälig utsträckning utformas så att skilda energislag som är

lämpliga från allmän energisynpunkt kan användas utan omfattande änd­

ringar.

En- eller tvåbostadshus som i huv udsak skall värmas upp med el eller

naturgas skall i skälig utsträckn ing utföras så att ett byte till uppvärmning

med annat energislag underlättas. Sådana byggnader får förses med upp­

värmningssystem för direktverkande elvärme endast om det finns särskil­

da skäl.

4 § Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar
skall ha betryggande bärförmåga, stadga och beständighet. �vriga bygg­

nadsdelar skall ha en med hänsyn till ändamålet tillfredsställande håll­

fasthet.

5 § Byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till

trevnad, god hygien, en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande inom-

husklimat.

6 § Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot

uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand.

Avfall skall kunna tas om hand och forslas bort från byggnader på ett

tillfredsställande sätt.

7 § Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till

vilka allmänheten har tillträde, skall vara tillgängliga för personer med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så att bostäderna
och lokalerna blir tillgänglig a för och kan användas av dessa personer. I
den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet p å tillgänglighet skall

byggnader vara försedda med hiss eller annan lyftanordning.

Kravet att bostäder skall vara tillgängliga genom hiss eller annan lyftan­

ordning gäller inte byggnader som har färre än tre våningsplan. Om sådana

byggnader inneh åller bostäder som inte nås från marken, skall de dock
utföras så att hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet.

I fråga om en- eller tvåbostadshus får undantag medges från kravet på

tillgänglighet till byggnaden, om det är befogat med hänsyn till terrängen.

Beträffande byggnader som innehåller arbetslokaler får, såvitt gäller

dessa lokaler, undantag medges från första stycket, om det är befogat med

hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda.

8 § Byggnader skall utföras med så dant material och på sådant sätt att

reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas.

9 § I fråga om fritidshus med högst två bostäder gäller inte bestämmel­
serna i 3, 7 och 8 §§.

I fråga om byggnader som får uppföras utan bygglov skall bestämmelser­

na i 1-8 §§ tillämpas i skäli g utsträckning.

35

¬

background image

SFS 1987:10

Befintliga byggnader

10 § Tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad
skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas och dess bygg­
nadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga
värden tas till vara.

Härutöver skall tillses att

1. tillbyggnader som kräver bygglov uppfyller kraven i 1 -8 §§ och att

andra tillbyggnader uppfyller dessa krav i skäli g utsträckning,

2. ombyggnader utförs så att de delar som byggs om tillförs de i 1-8 §§

angivna egenskaperna i d en omfattning som följer av föreskrifter medde­
lade med stöd av denna lag,

3. andra ändringar än tillbyggnad eller ombyggnad utförs så att ändring­

arna i skäl ig utsträckning uppfyller kraven i 1 -8 §§.

1 detaljplan eller områdesbestämmelser kan kommunen ställa lägre krav

än vad som följer av andra stycket 2 under förutsättning att bebyggelsen
inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper.

Vid tillämpning av andra och tredje styckena skall hänsyn tas till bygg­

nadens förutsättningar. Vid ändring av fritidshus med högst två bostäder

gäller inte bestämmelserna i 3, 7 och 8 §§.

11 § Med ombyggnad avses åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt
förlänger brukstiden för byggnaden eller en del av den. �ven sådant

inredningsarbete som syftar till en väsentligt ändrad användning av bygg­
naden eller en del av den utgör ombyggnad.

12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhisto­

risk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggel­

seområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

13 § Byggnader skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseen­
den som avses i 3 -7 §§ i huvudsak bevaras. Anordningar som avser att
tillgodose kraven i 6 och 7 §§ skall hållas i s tånd. Byggnaders yttre skall
hållas i vå rdat skick.

Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kultur­

historisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens
karaktär.

Byggnader som avses i 12 § s kall underhållas så att deras särart bevaras.

Andra anläggningar än byggnader

14 § I fråga om anläggningar för vilka bygglov krävs skall vad som
föreskrivs om byggnader i 1 -13 §§ tillämpas. I fråga om övriga anläggning­
ar som anges i 8 k ap. skall 1-13 §§ tillämpas i skälig utsträckning.

Tomter, allmänna platser m. m.

15 § Tomter som tas i an språk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt
som är lämpligt med hänsyn till st ads- eller landskapsbilden och till n atur-

3b

och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att

¬

background image

1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,

SFS 1987:10

2. betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer,
3. risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för trafi­

ken inte uppkommer,

4. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten

samt anordningar som medger nödvändiga t ransporter och tillgodoser kra­
vet på framkomlighet för utryckningsfordon till och från bebyggelsen på
tomten,

5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhål­

landena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga,

6. lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i

skälig utsträckning anordnas på tomten eller i n ärheten av denna.

Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera

bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksam­

het, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och
utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna.

Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering

och friyta, skall i första hand f riyta anordnas.

16 § På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första styc ket 6 samt
andra och tredje styckena tillämpas i skälig utsträck ning.

Vid tillbyggnad som kräver bygglov eller vid ombyggnad skall tomten

anordnas så att den uppfyller kraven i 15 § i s kälig utsträckning.

17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller

inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för
omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycks­
fall begrä nsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras
och att befintlig växtligh et skall bevaras.

Anordningar som har tillkommit för att uppfylla kraven i 15 § skall hållas

i stånd i skälig utsträckning .

Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser skall underhållas så att

risken för olycksfall begränsas.

18 § I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än

byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 15-17 §§ tillämpas i skälig
utsträckning.

4 kap. �versiktsplan

1 § I översiktsplanen skall redovisas allmänna intressen som bör beaktas

vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Av planen skall framgå

1. grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och

vattenområden samt i fråga om tillkomst, förändring och bevarande av
bebyggelse,

2. hur kommunen avser att tillgodose riksintressen enligt lagen

(1987: 12) om hushållning med naturresurser m. m.

37

¬

background image

V.

" ^

i-

SFS 1987:10

2 § �versiktsplanen skall utformas så, att dess innebörd kan utläsas utan
svårighet.

Till planen skall fogas en sådan planbeskrivning som avses i 8 § och

länsstyrelsens granskningsyttrande enligt 9 §.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, skall det anmär­

kas i planen.

3 § När förslag till översiktsplan eller till ändring av planen u pprättas,

skall kommunen sa mråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och
kommuner som berör s av förslaget. Andra som har ett väsentligt intresse

av förslaget skall beredas tillfälle ti ll samråd.

4 § Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Under
samrådet bör motiven till förs laget, planeringsunderlag av betydelse och

förslagets innebörd redovisas.

Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkter som

har framförts skall redovisas i en samrådsredogörelse.

5 § Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt att

1. ge råd om tillämpningen av 2 kap. och verka för att riksintressen

enligt lagen (1987; 12) om hushållning med naturresurser m. m. tillgodoses,

2. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenom­

råden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt,

3. ta till vara sta tens intressen.

6 § Innan översiktsplanen eller en ändring av den antas, skall kommunen
ställa ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna syn­
punkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden.

7 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka
före utställningstidens böljan anslås på kommunens anslagstavla och infö­
ras i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå var utställningen äger rum

samt inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget
skall lämnas. Avser förslaget en viss del av kommunen, skall det framgå av

kungörelsen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om

kungörande i mål och ärend en hos myndighet m. m.

Ett exemplar av förslaget med planbeskrivning och samrådsredogörelse

skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyre lsen samt till region pla­

neorgan och kommune r som b erörs av förslaget.

8 § Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1. planbeskrivning som avses i andra s tycket,
2. samrådsredogörelsen,

3. gällande översiktsplan,
4. sådant planeringsunderlag som kommunen an ser vara av betydelse

för en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, skälen

till planens utformning och de åtgärder som kommunen avser att vidta för

38

att fullfölja planen.

¬

background image

Avser förslaget ändring av översiktsplanen för en viss del av kom-

SFS 1987:10

munen, skall ändringens verkningar för andra delar av kommunen redovi­

sas.

9 § Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsytt­
rande över planförslaget.

Av yttrandet skall framgå om

1. förslaget inte tillgodoser riksintressen enligt lagen (1987:12) om hus­

hållning med natur resurser m. m.,

2. sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden

som angår två eller flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt,

3. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas

hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser.

10 § Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de avlämnade
synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtan­

de som skall fogas till handlingarna i ären det.

Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny utställning

ske.

11 § �versiktsplanen och ändringar av den antas av kommunfullmäk­

tige.

12 § Beslut att anta eller ändra översiktsplanen gäller först sedan beslu­

tet vunnit laga kraft.

13 § När kommunens beslut att anta eller ändra översiktsplanen har

vunnit laga kraft, skall planen, planbeskrivningen, samrådsredogörelsen,

granskningsyttrandet, utlåtandet enligt 10 § och ett protokollsutdrag med

beslutet utan dröjsmål sändas till statens planverk, länsstyrelsen, region-
planeorgan och kommuner som berörs.

5 kap. Detaljplan och områdesbestämmelser

Detaljplan

1 § Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av

bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan för

1. ny sammanhållen bebyggelse,
2. ny enstaka byggnad vars an vändning får betydande inverkan på om­

givningen eller som skall förläggas inom ett område där det råder stor

efterfrågan på mark för beby ggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan

prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhands­
besked,

3. bebyggelse som skall förändras eller bevaras, om regleringen behöver

ske i ett sammanhang.

Första stycket skall tillämpas också i fråga om andra anläggningar än

byggnader, om anläggningarna kräver bygglov enligt 8 kap. 2 §.

Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har skett

genom områdesbestämmelser.

¬

background image

⬢ f'

t

SFS 1987:10

2 § Vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn tas till befint­
liga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka
på planens genomförande.

I de delar som planen medför att mark eller särskild rätt till mark kan

komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-19 §§ skall planen dessutom
utformas så att de fördelar som kan vinnas med den övervä ger de olägen­
heter som planen orsakar enskilda.

Detaljplanen får inte omfatta ett större område än som är befogat med

hänsyn till syftet med planen och den tid för att genomföra den som skall
bestämmas enligt 5 §.

3 § I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges

1. allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker,

2. kvartersmark för bland annat bebyggelse, idrotts- och fritidsanlägg­

ningar, begravningsplatser, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och

energi samt skydds- och säkerhetsområden,

3. vattenområden för bland annat båtha mnar och friluftsbad.
I fråga om allmänna platser för vilka kommunen är huvudman skall

användningen och utformningen anges. För kvartersmark och vattenområ­
den skall användningen anges.

4 § Om kommunen inte skall vara huvudman för de allmänna platserna

inom planområdet, skall det anges i detaljplanen .

5 § I detaljplanen skall anges en genomförandetid. Tiden skall bestäm­

mas så att det finns rimliga möjligheter a tt genomföra planen och vara
minst fem och högst femton år. Tiden räknas från den dag d å beslutet att

anta planen vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan då någon del
av planen får genomföras på grund av förordnande enligt 13 kap. 8 § andra
stycket. I planen kan anges att tiden skall räknas från senare tidpunkt än

den då beslutet att anta planen vinner laga kr aft. För skilda områden av

planen kan olika genomförandetider bestämmas.

Saknar planen bestämmelser om genomförandetid, är tiden femton år

från dag som anges i förs ta stycket.

Om förlängning och förnyelse av genomförandetid finns bestämmlser i

14 §.

Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla tills den

ändras eller upphävs.

6 § Medger detaljplanen tillfällig användning av mark eller byggnader
enligt 7 § första stycket 9, skall i planen bestämmas den tid under vilken

användningen får pågå. Tiden får bestämmas till högst tio år och skall
räknas från den dag som anges i 5 § första stycket. Saknar planen bestäm­

melser om tiden , är denna fem år. Om förlängning av tiden finns bestäm­

melser i 15 §.

7 § Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplane n får i planen

meddelas bestämmelser om

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §

40

första stycket 2 och 3 samt andra stycket, 8 § första och tredje styckena

samt 9 § första och andra styckena,

¬

background image

2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan får

SFS 1987:10

ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörjni ngen

eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall ske,

3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestäm­

mas andelen lägenheter av olika slag och storlek,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggning­

ar och tomter, varvid ombyggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 § tredje
stycket, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och

rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,

5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,

6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen

inte skall vara huvudman,

7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,
8. placering och utformning av parkeringsplatser samt förbud att använ­

da viss mark för parkering,

9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast behö­

ver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,

10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt tra­

fik- och väganordningar,

11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen

och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar

genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som prövas

enligt miljöskyddslagen (1969:387),

12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-

samhetsanläggningar.

I detaljplanen far även meddelas bestämmelser om exploateringssam­

verkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljpl an antas efter det att ett exploate­

ringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har vunnit

laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt nämnda
lag. Skall mark tas i ansp råk från någon fastighet vars ägare inte deltar i
samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.

Planen får inte gö ras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn

till syftet med den .

8 § I detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall lämn as till åtgär­

der som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän

1. viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning för vilken kom­

munen inte skall vara huvudman har kommit till stånd,

2. viss byggnad eller anläggning på tomten har rivits, byggts om eller

fått en i planen angiven ändrad användning eller utfarten eller annan

utgång från fastigheten har ändrats eller

3. beslut om antagande av en i detaljplanen f örutsatt fastighetsplan har

vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får genomföras efter förordnande

enligt 13 kap. 8 § andra stycket.

9 § Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med

bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av

dessa handlingar.

Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för

skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

¬

background image

SFS 1987:10

Planhandlingarna skall utformas så att det tydligt framgår hur planen

reglerar miljön.

10 § Till detal jplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i

26 § och en sådan genomförandebeskrivning som anges i 6 kap. 1 §.

11 § Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares

bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvän­

digt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat

förutses vid planläg gningen.

Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan

att rättigheter som uppkommit genom planen bea ktas.

Om förlängning och förnyelse av genomförandetid finns bestämmelser i

14 §. Om förlängning av tid för tillfällig markanvändning finns bestämmel­

ser i 15 §.

12 § Bestämmelserna i 1-10 §§ skall tillämpas äv en när en detaljplan
ändras eller upphävs.

13 § Om detaljplanen ändras eller helt eller delvis upphävs för ett områ­

de som omfattas av en fastighetsplan, skall det framgå av detaljplanen i

vilka delar fastighetsplanen enligt 6 kap. 11 § upphör att gälla.

Att detaljplanen i vissa fal l ändras till följd av att en fastighetsplan antas

framgår av 6 kap. 5 §.

14 § Innan genomförandetiden gått ut kan den förlängas med högst fem
år i sänder. Efter det att genomförandetiden gått ut, kan den förnyas med

högst fem år i sänder . Förlängning och förnyelse kan avse visst område av

detaljplanen.

Har under genomförandetiden åtgärder vidtagits för planens genomfö­

rande såvitt gäller viss fastighet men har åtgärderna inte kunnat fullföljas
på grund av omständigheter över vilka kommunen råder, skall genom fö­
randetiden förlängas i skälig utsträckning för den fastigheten. Ansökan o m

förlängning skall göras före genomförandetidens utgång.

15 § Den tid under vilken tillfäl lig markanvändning får pågå kan för läng­
as med högst fem år i sänder. Den sammanlagda tiden får dock inte
överstiga tjugo år.

Områdesbestämmelser
16 § För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan om­

rådesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen

uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (198 7: 12) om hushållnin g med

naturresurser m. m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får regleras

1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 S första stycket, 6 §

första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och

tredje styckena samt 9 § tredje stycket.

2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för be­

byggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationslcder och andra

42

jämförliga ändamål.

¬

background image

3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken

SFS 1987:10

på tomter till sådana hus,

4. placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggning­

ar eller tomter, varvid om byggnadsbestämmelser enligt 3 kap. 10 § tredje

stycket, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och
rivningsförbud för sådana byggnader får meddelas,

5. användning och utformning av allmänna pl atser,
6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana

områden som avses i 8 kap. 9 § tredje s tycket,

7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,
8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 8.

17 § Områdesbestämmelserna och skälen till dem skall redovisas i en
särskild handling. Handlingen skall utformas så att det tydligt framgår hur

bestämmelserna reglerar miljön.

Vad som föres krivs i första s tycket gäller även när områdesbestämmel­

serna ändras eller upphävs.

Förfarandet m. m.

18 § Detaljplanen bör grundas på ett program som anger utgångspunkter
och mål för planen.

19 § När förslag till detaljplan up prättas skall det, om det inte är uppen­

bart onödigt, finnas en eller flera för ändamålet avsedda kartor (grund­
karta) och en fastighetsförteckning. I fa stighetsförteckningen skall i den
mån de berörs av planen redovisas

1. fastigheter, mark som är samfälld för flera fastigheter och andra

områden samt ägare till och innehavare av annan särskild rätt än bostads­

rätt och hyre srätt i nämnda egendom ,

2. gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973; 1149) samt

ägarna till de fastigheter som deltar i anläggningen.

Om en samfällighetsförening enlig t lagen (1973: 1150) om förvaltning av

samfälligheter förvaltar samfällighet, särskild rätt eller gemensamhetsan-

läggning skall i stället för äg are eller innehavare anges föreningen.

20 § När förslag till detaljplan upprättas, skall kommunen samråda med

länsstyrelsen, fastighetsbildningsmyndigheten och kommuner som berörs

av förslaget. Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende
som berörs av förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och en­
skilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas

tillfälle till samråd.

21 § Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Un­
der samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse
samt de viktigaste följderna av förslaget redovisas. Om det finns ett pro­

gram för planen, skall också programmet redovisas.

Resultatet av samrådet och förslag med anledning av de synpunkt er som

har framförts skall redov isas i en sa mrådsredogörelse.

43

¬

background image

SFS 1987:10

22 § Under samrådet åligger det länsstyrelsen särskilt att

1. ge råd om tillämpningen av 2 och 3 kap. och verka för att riksintres­

sen enligt lagen (19 87: 12) om hushållning med naturre surser m.m. tillgo­

doses,

2. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenom­

råden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpl igt sätt,

3. ta till vara statens i ntressen.

23 § Innan detaljplanen antas, skall kommunen ställa ut planförslaget
under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunk ter på förslaget skal l

göra detta skriftligen under utställningstiden.

24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka

före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och inf ö­

ras i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå

1. var planområdet ligger,

2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
3. vilken mark eller särskild rätt till mark som till följd av planens

antagande kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 1 7-19 §§,

4. var utställningen äger rum,

5. inom vilken tid, på vilket sätt och till vem synpunkter på förslaget

skall lämnas,

6. att den som inte senast under utställningstiden framfört synpunkter

på förslaget enligt 13 kap. 5 § kan förlo ra rätten att överklaga beslut att

anta planen.

För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivit i lagen ( 1977:654) om

kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.

Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genom­

förandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen s kall, innan
förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av

förslaget.

25 § Underrättelse om innehållet i kungörelsen skall senast dagen för
kungörandet i vanligt brev sänd as till

1. kända sakägare,

2. känd organisation av hyresgäster som har avtal om förhandlingsord­

ning för en fastighet som berörs av planförslaget eller, om förhandlingsord­
ning inte gäller, känd förening av hyresgäster som är ansluten till en
riksorganisation och inom vars verksamhetsområde fastigheten är belägen,

3. andra som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Om förslaget berör en samfällighet för vilken finns styrelse eller annan

utsedd att förvalta samfällighetens angelägenheter, får underrättelsen sän­

das till en ledamot av styrelsen eller till förval taren. Saknas styrelse eller

förvaltare, får underrättelsen sändas till en av delägarna för att hållas

tillgänglig för alla.

Underrättelse enligt första stycket behöver inte sändas, om ett stort

antal personer skall underrättas och det skulle innebära större kostnad och

besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med underrättelsen

att sända den till var och en av dem . �gare av sådan mark och innehavare

44

av sådan särskild rätt till mark som avses i 24 § f örsta stycket 3 skall dock
alltid underrätt as enligt första sty cket.

¬

background image

\

/

26 § Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av

1987.10

1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,
2. samrådsredogörelsen,
3. program för planen, grundkarta och fastighetsförteckning, om sådana

handlingar har upprättats,

4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse för

en bedömning av förslaget.

I planbeskrivningen skall redovisas planeringsförutsättningarna, planens

syfte och skälen till planens utformning. Beskrivningen skall åtföljas av

illustrationsmaterial, om d et inte är uppenbart onödigt. Om planförs laget
avviker från översiktsplanen, skall avvikelsen och skälen till denna redovi­
sas i beskrivningen.

Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör också

ställas ut.

27 § Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de avlämnade
synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtan­
de som skall fogas till handlingarna i är endet.

Utlåtandet eller ett meddelande om var utlåtandet hålls tillgängligt skall

för kännedom snarast möjligt i vanligt brev sändas till dem som inte fått

sina synpunkter på det utställda förslaget tillgodosedda. Om ett stort antal

personer skall underrättas, får underrättelse i stället ske genom kungörelse
på det sätt som anges i 24 §.

Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen, skall ny utställning

ske.

28 § I stället för vad som föreskrivs i 18 §, 20 §, 21 § andra sty cket samt

22-27 §§ får bestämmelserna i and ra stycket tillämpas (enkelt planförfa­
rande), om förslaget till detaljplan är av begränsad betydelse, saknar

intresse för allmänheten samt är förenligt med översiktsplanen och länssty­

relsens granskningsyttrande enligt 4 kap. 9 §.

Vid enkelt planförfarande skall länsstyrelsen och de som anges i 25 §

första stycket beredas tillfälle till samråd. När förslag till detaljplan förelig­

ger skall de underrättas om detta och, om de inte godkänner förslaget,

under minst två veckor ha tillfälle att skriftligen lämna synpunkter på

förslaget. Denna tid kan förkortas om alla berörda är ense om det. En

sammanställning av inkomna synpunkter och förslag med anledning av
dem skall redovisas i ett särskilt utlåtande som skall fogas till handlingarna

i ärendet.

29 § Detaljplanen antas av kommunfullmäktige. Fullmäktige får uppdra
åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta planer som inte är av

principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

30 § Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om
antagande av detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla
skall meddelande om tillkännagivandet, protokollsutdrag med beslutet

samt uppgift om vad den som vill överklaga beslute t har att iaktta sändas i

vanligt brev till

I. länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av

45

planen.

¬

background image

SFS 1987:10

2. sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt sådan

organisation eller förening som avses i 25 § första stycket 2, om de senast

under utställningstiden eller under den i 28 § andra sty cket angivna tiden

skriftligen har lämnat synpunkter i ä rendet som inte har blivit tillgodo­
sedda eller om de har besvärsrätt på grund av bestämmelsen i 13 kap. 5 §
andra stycket.

Om ett s tort antal personer skall underrättas enligt första stycket 2 och

det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med

hänsyn till ändamålet med unde rrättelsen att sända den till var och en av

dem, far underrättelse i stället ske genom kungörelse i ortstidn ing på det
sätt som anges i 24 §. �gare av sådan mark och innehavare av sådan
särskild rätt till mark som kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 17-
19 §§ skall dock alltid und errättas enligt första stycket.

Kungörelse som avses i andra st ycket skall införas i ortstidning samma

dag som beslutet att anta planen tillkännages på kommunens anslagstavla.
Av kungörelsen skall framgå vad beslutet avser, tidpunkten för tillkännagi­
vandet och vad den som vill överklaga beslutet har a tt iaktta.

31 § När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga k raft, skall detta

kungöras i ortstidning. I kungörelsen skall tas in en upplysning om innehål­

let i 15 kap. 4 §.

Snarast möjligt efter det att beslutet har vunnit laga kraft och sena st en

månad därefte r skall två exemplar av planen, planbeskrivningen och ge­

nomförandebeskrivningen sändas till länssty relsen.

32 § Bestämmelserna i 18-31 §§ skall tillämpas även när detaljplaner
ändras eller upphävs.

33 § Bestämmelserna i 19 § om fastighetsförteckning och bestämmelser­

na i 20-31 §§ skall tillämpas när områdesbestämmelser antas, ändras eller
upphävs.

34 § Beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestäm­

melser gäller först sedan beslutet vunnit laga kraft eller får genomföras

efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra st ycket.

35 § Områdesbestämmelser upphör att gälla när det för området förelig­
ger ett lagakraftvunnet beslut att anta detaljplan eller ett förordnande enligt

13 kap. 8 § andra stycket att planen får genomföras.

36 § Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§ följer a tt bygglov, rivningslov och

marklov inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestäm­
melser i vidare mån än som sägs där. �&tgärder som inte kräver lov och som
avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall

utföras så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författ­

ningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbe­

stämmelser.

46

¬

background image

/.I

'

/

6 kap. Plangenomförande

SFS 1987:10

Genomförandebeskrivning

1 § Vid up prättandet av förslag till detaljplan skall i en särskild handling

(genomförandebeskrivning) redovisas de organisatoriska, tekniska, ekono­

miska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och

även i övrigt ändamålsenligt genomföra nde av planen.

Exploateringssamverkan
2 § Kommunen får besluta att exploateringssamverkan enligt lagen
(1987:11) om exploateringssamverkan får ske, om det med hänsyn till

bebyggelseutvecklingen är angeläget att i ett sammanhang ställa i ordning
mark för bebyggelse och utföra sådana anordningar som behövs för bebyg­

gelsen. Sådant beslut meddelas genom detaljplan eller områdesbestäm­

melser.

I beslutet skall anges samverkansområdets huvudsakliga avgränsning

samt den tid inom vilken ett exploateringsbeslut enligt lagen om exploa te­

ringssamverkan skall meddelas. Denna tid får bestämmas till högst fem år

från den dag då beslutet att anta planen eller områdesbestämmelserna

vinner laga kraft eller från den dag dessförinnan då del av planen eller av

områdesbestämmelserna får genomföras efter förordnande enligt 13 kap.

8 § andra stycket. Har något exploateringsbeslut inte meddelats inom den

angivna tiden, upphör planen eller områdesbestämmelserna att gälla såvitt
avser kommunens beslut om exploateringssamverkan.

Fastighetsplan

3 § I fastighetsplan kan för områden som omfattas av detaljplan medde­

las bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut,
ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt om gemensamhetsan-

läggningar.

Fastighetsplan skall antas om
1. del behövs för genomförande av en ändamålsenlig indelning i fastig­

heter,

2. detaljplanens genomförande i andra fall underlättas genom en fastig­

hetsplan,

3. en fastighetsägare begär det och planen inte är uppenbart onödig.

4 § Fastighetsplanen skall omfatta ett lämpligt avgränsat område. Skälig

hänsyn skall tas till befintliga bebyggelse-, äg anderätts- och fastighetsför­
hållanden som kan in verka på planens genomförande.

Om planen skall reglera markens indelning i fastigheter eller om den

skall ge b estämmelser om servitut och liknande särskilda rättigheter, till-
lämpas 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970: 988).

Om planen skall reglera inrättandet av en gemensamhetsanläggning,

tillämpas 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). Skall den ge bestäm­
melserom ledningsrätt, tillämpas 6 § ledningsrättslagen (1973:1144).

47

¬

background image

SFS 1987:10

5 § Fastighetsplanen får inte strida mot detaljplanen. Om syftet med
detaljplanen inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. I sådana

fall skall detaljplanen anse s ha den utformning som framgår av fastighets­

planen.

6 § I den mån det behövs med hänsyn till syftet med fastighetsplanen

skall i pla nen anges

1. områdets indelning i fastigheter,

2. vilka servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som

skall bildas, ändras eller upphävas,

3. de anläggningar som skall utgöra gemensamhetsanläggningar,
4. de fastigheter som skall delta i gemensamhetsanläggningarna och de

utrymmen som skall tas i anspråk för anläggningarna.

7 § I fastighetsplanen får bestämmas att planen gäller endast under förut­
sättning att beslutet att anta en viss detaljplan har vunnit laga kraft eller får

genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra sty cket.

8 § Fastighetsplanen består av en plankarta och en särskild handling med

bestämmelser eller, om innehållet framgår tydligt, av endast endera av

dessa handlingar.

9 § Till fastighetsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges

i 12 §.

10 § Före utgången av detaljplanens genomförandetid får mot berörda

fastighetsägares bestridande fastighetsplanen ändras eller upphävas endast

om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt,

vilka inte kunnat förutses vid planläggningen.

Efter utgången av detaljplanens genomförandetid far fastighetsplanen

ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom fastig­

hetsplanen beaktas.

11 § Om detaljplanen ändras och detta medför att fastighetsplanen

strider mot detaljplanen, upphör fastighetsplanen att gälla i de delar som
den strider mot detaljplanen. Om detaljplanen helt eller delvis upphävs,
upphör fastighetsplanen att gälla i de delar som berö rs.

12 § Fastighetsplanen upprättas i samma ordning som gäller för detalj­

planen. Om fastighetsplanen inte upprättas gemensamt med detaljplanen
behöver dock samråd inte ske med länsstyrelsen och kommuner som
berörs av förslaget. Inte heller behöver planförslaget sändas till dem.

I planbeskrivningen skall redovisas vilken detaljplan som fastighets­

planen hänför sig till och skälen till den utformning av fastighetsplanen

som har valts. Om planförs laget avviker från detaljplanen, skall avvikelsen
och skälen till denna redovisa s i beskrivningen.

13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har

upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämn-

den, av den som antar detaljplanen.

¬

background image

14 § Bestämmelserna i 3 -9, 12 och 13 §§ tillämpas även när fastighets-

SFS 1987:10

planen ändras eller upphävs.

15 § Beslut att anta, ändra eller upphäva fastighetsplan gäller först sedan

beslutet har vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande enligt

13 kap. 8 § andra stycket.

16 § Av 8 kap. 11 § följer att bygglov inte får meddelas i strid mot
fastighetsplan. �ven åtgärder som inte kräver bygglov och som avser

byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser skall utföras
så att de inte strider mot planen.

Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra författ­

ningar än denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan.

Avstående av mark m. m.

17 § Kommunen får lösa mark som enligt en detaljplan skall användas
för allmänna platser för vilka kommunen är huvudman.

Annan mark som enligt planen skall användas för annat än enskilt

bebyggande far kommunen lösa, om markens användning för avsett ända­
mål inte ändå kan a nses säkerställd.

Besväras mark som kommunen får lösa enligt första eller andra stycket

av särskild rätt, får rättigheten lösas.

Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa mark i vissa fall

finns i 1 4 kap.

18 § Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser, är

den som äger obebyggd mark som enligt detaljplane n är avsedd för allmän

plats, skyldig at t utan ersättning upplåta marken, om den behövs för att
kvartersmark som tillhörde honom när planen antogs skall kunna användas

för avsett ändamål.

19 § På ansökan av kommunen får länsstyrelsen förordna att mark, som
för områdets ändamålsenliga användning enligt upprättat förslag till detalj­

plan behövs för sådana allmänna platser för vilka kommunen är huvudman
eller för allmänna byggna der, utan ersättning skall avstås till kommun en.

På ansökan av kommunen får länsstyrelsen också förordna att mark som

skall användas för allmänna platser för vilka kommunen inte skall vara

huvudman, utan ersättning skall upplåtas till huvudmannen. Antagandet

av detaljplanen skall anstå till dess ansökningen har avgjorts genom beslut
som vunnit laga kraft.

Förordnande får meddelas endast i den mån det kan anses skäligt med

hänsyn till den nytta markens ägare kan väntas få av planen och till övriga

omständigheter.

Den mark som förordnandet avser skall anges till läge och gränser.

Marken skall avträdas eller upplåtas när den behöver tas i a nspråk för

avsett ändamål.

Skall detaljplanen ändras, får länsstyrelsen på ansökan av kommunen

förordna att mark, som har avståtts eller skall upplåtas, byts ut mot annan

mark, om det är lämpligt och kan ske utan olägenhet för ägaren.

¬

background image

SFS 1987:10

20 § När fråga har väckts om tillämpning av 19 §, skall kommuneii
genast anmäla d etta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastig­

hetsboken. �verlåtelse av mark, som sker efter det att sådan anmälan har

inkommit, inverkar inte på den bedömning som skall ske enligt 19 § andra

stycket.

21 § Den som har avstått mark enligt 19 § skall frigöra marken från
inteckning och annan särskild rätt. Kan de tta inte ske, är han skyldig att

ersätta skada som uppkommer för den som marken har av ståtts till.

22 § 1 ett förordnande enligt 19 § får länsstyrelsen, i den mån det är

skäligt, på kommunens begäran föreskriva att markens ägare skall vara

skyldig att i den ordning som länsstyrelsen bestämmer bekosta anläggande
av gator och vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp.

23 § Bestämmelserna i 19-22 §§ om ägare gäller även exploaterings-

samfållighet enligt lagen (1 987: 11) om exploateringssamverkan.

24 § Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen

efter genomförandetidens utgång lösa delar av fastigheter som tillhör olika
ägare och som enlig t fastighetsplanen skall utgöra en fastighet.

En kommun som är huvudman för allmänna p latser får efter genomfö­

randetidens utgång även lösa mark, som inte har bebyggts i huvudsaklig

överensstämmelse med detaljplanen. Lösenrätt föreligger dock inte så
länge det finns ett bygglo v som kan ta s i anspr åk.

Besväras mark som avses i första och andra styckena av särskild rätt, får

rättigheten lösas.

25 § Rätt att använda mark enligt 18 eller 19 § gäller framför annan rätt

till marken som uppkommit efter antagandet av detaljplanen.

Upplåtande av vissa allmänna platser m. m.

26 § Inom områden med detaljplan skall kommunen vara huvudman för

allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat. Att planen skall

utvisa om kommunen inte skall vara huvudman framgår av 5 kap. 4 §.

Kommunen skall efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet med

planen ställa i ordning gator och andra allmänna platser för vilka kom­
munen ä r huvudman så, att platserna kan a nvändas för avsett ändamål.

Före genomförandetidens utgång skall platserna upplåtas till allmänt be­

gagnande inom områd en som har bebyggts i enlighet med p lanen. Inom

områden som efter genomförandetidens utgång bebyggs i enlighet med

planen skall allmänna platser upplåtas till allmänt begagnande efter hand

som bebyggelse n färdigställs.

27 § När gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvud­

man upplåts till allmänt begagnande, skall de till bredd, höjdläge och

utformning i övrigt stämma överens med detaljpla nen. De skall vara ut­

förda på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. Mindre

3Q

avvikelser från planen får göras, om syftet med planen inte motverkas.

/

¬

background image

28 § Om någon vill bebygga en fastighet innan den gata till vilken fastig-

SFS 1987:10

heten har utgång blivit iordningställd och avloppsledning anlagts, skall han

anordna utfartsväg och avloppsanordning från fastigheten. Kommunen är
skyldig att låta honom utan ersättning använda för ändamålet avsedd mark

som kommunen äger.

29 § �r staten väghållare inom område med detaljplan, skall vad som
föreskrivs om kommunens ansvar för gator i 26 § andra styc ket och 27 § i
stället gälla staten.

Kostnader, som föranleds av att gatan enligt planen byggs till större

bredd eller med dy rbarare utförande i övrigt än som behövs med hänsyn
till trafiken, skall doc k betalas av kommunen, om inte regeringen bestäm­
mer annat.

30 § Kommunen skall svara för underhållet av gator och sådana andra
allmänna platser som kommunen är huvudman för. Denna underhållsskyl­

dighet består även om detaljplanen för området upphävs.

�r stat en väghållare inom område med detaljplan, skall, med den be­

gränsning som anges i 29 § andr a stycket, staten svara för underhållet av

allmän väg i enl ighet med föresk rifterna i väglagen (1971:9 48).

Om underhåll av vägar och a ndra allmänna platser med enskilda väghål­

lare finns bestämmelser i lagen (1939:608) om enskilda vägar och anlägg­

ningslagen (1973: 1149).

Gatukostnader m. m.

31 § Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätt­

ra gator och an dra allmänna platser, får kommunen besluta att kostnader

för sådana åtgärder som är avsedda att tillgodose ett visst områdes behov

av allmänna platser och av anordningar som normalt hör till allmänna

platser skall betalas av ägarna till fastigheterna inom området.

Kostnaderna skall fördelas mellan fastigheterna efter skälig och rättvis

grund.

Kommunen be slutar om avgränsningen av det område inom vilket för­

delning skall ske, om de kostnader som skall fördelas samt om grunderna

för fördelningen.

32 § Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbätt­

ra en gata, får kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av

ägarna till de fastigheter som är belägna vid gatan. Därvid får för vaije

fastighet tas ut en ersättning som motsvarar hälften av den kostnad som

belöper på gatan framför fastigheten. Kostnaden för sådana anordningar

som normalt hör till en gata får tas ut med lika del ar av fastighetsägarna.

Kostnaden för att anlägga gatukors får tas ut med lika delar av ägarna till

fastigheterna vid gat ukorset.

Om kostnaden för att anlägga eller förbättra gatan inte är densamma

överallt, får kommunen besluta att kostnaden skall fördelas mellan fastig­
hetsägarna efter någon annan skälig och rättvis grund än som anges i första
stycket,

51

¬

background image

SFS 1987:10

33 § Den ersättning som enligt 31 eller 32 § belöper på vaije fastighet

skall jämkas, om de kostnader som skall ersä ttas är oskäligt höga eller om

de åtgärder som ersättningen avser har en omfattning eller e tt utförande
som överstiger vad som kan anses normalt med hänsyn till den användning
som är tillåten för fastigheten.

34 § Till grund för bestämmande av ersättning enligt 31 eller 32 § får
läggas antingen de faktiska kostnaderna eller på tidigare erfarenhet stödda
beräkningar av vad det kostar att i motsvarande utförande anlägga eller

förbättra gator och andra allmänna platser.

35 § Skyldighet för en fastighetsägare att ersätta kommunen kostnaderna

för gator och andra allmänna platser inträder när den anläggning som
ersättningen avser kan för hans fastighet anv ändas för avsett ändamål.

Ersättningsskyldigheten skall fullgöras vid anfordran. På ob etalt belopp

skall betalas ränta enligt 6 § räntelagen (19 75; 635) från förfallodagen.

Om ersättningsbeloppet är betungande med hänsyn till fastighetens eko­

nomiska bärkraft eller andra omständigheter, får fastighetsägaren dock

betala ersättningen genom avbetalningar, om godtagbar säkerhet ställs.
Avbetalning skall ske med minst en tiondel årligen. På obetalt belopp ska ll

betalas ränta enligt 5 § räntelagen på varje del av ersättningen som förfaller
till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske

till dess ifrågavarande del av ersättningen betalas eller ränta skall betalas

enligt andra stycket. Om betalningsvillkoren ändå blir alltför betungande
för fastighetsägaren, skall villkoren jämkas.

När skyldighet att betala ersättning har inträtt, är ny ägare bunden i

samma omfattning som tidigare ägare. Den nye ägaren svarar dock inte
mot kommunen för sådan ersättning som har förfallit till betalning före

tillträdesdagen.

36 § Innan kommunen beslutar att kostnader för gator och andra all­

männa platser skall betalas av fastighetsägare enligt 31 eller 32 §, skall

kommunen låta utreda frågan och upprätta det förslag som utredningen

föranleder. Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende
som berörs av förslaget samt de sammanslutningar och enskilda i övrigt
som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget skall beredas tillfälle till

samråd.

Samrådet syftar till et t utbyte av information och synpunkter. Under

samrådet bör motiven till förslaget, planeringsunderlag av betydelse samt
de viktigaste följderna av förslaget redovisas. Resultatet av samrådet och

förslag med anledning av de synpunkter som har framförts skall redovisas i
en samrådsredogörelse.

Förslag i fråga om betalning av kostnader som avses i 31 § skall ställas ut

ut under minst tre veckor efter det att kungörelse om detta har skett på tid

och sätt som anges i 5 kap. 24 §. U nderrättelse om utställningen av försla­
get skall dessutom i vanlig t brev sä ndas till kända fastighetsägare vars rätt

berörs av förslaget. Underrättelse behöver dock inte sändas till den som

skriftligen har godkänt förslaget. Under utställningstiden skall förslaget
åtföljas av samrådsredogörelsen. Efter utställningstidens utgång får kom-

52

munen besluta i ären det.

¬

background image

Avser förslaget ersättningsskyldighet enligt 32 §, skall de fastighetsägare

SFS 1987:10

vars rätt berörs och som inte har godkänt förslaget, beredas tillfälle att
yttra sig över detta, innan beslut i ärendet fattas. Förslaget skall åtföljas av

samrådsredogörelsen.

37 § Mark framför fastigheter som är belägna vid torg, parker eller andra
sådana allmänna platser, skall anses som gata till en bredd som motsvarar

fem Qärdedelar av den enligt detaljplanen tillåtna högsta byggnadshöjden

som gällde för fastigheten när gatan uppläts till allmänt begagnande.

38 § Vad som föreskrivs i detta kapitel om fastigheter skall tillämpas

även på mark som är samfälld för flera fastigheter. Med fastighetsägare
avses därvid ägarna av de fastigheter som har del i samfälligheten. �r
samfalligheten inte avsedd för bebyggelse, skall den anses bebyggd när den

väsentligen tagits i anspråk för ang ivet ändamål. Den högsta tillåtna bygg­

nadshöjden antas därvid vara medeltalet av vad som gäller för de fastighe­

ter som har del i samfälligheten.

Bestämmande av ersättning
39 § Vid bestämmande av ersättning i fall som av ses i 17 eller 24 § skall
4 kap, expropriationslagen (1972:719) tillämpas. Vad som sägs i 4 kap. 3 §

nämnda lag skall härvid tillämpas i fråg a om värdeökning som ägt rum
under tiden från dagen tio år före den då talan om inlösen väcktes.

7 kap. Regionplanering

Regionplaneorgan

1 § Behöver sådana frågor om användningen av mark- och vattenområ­

den som angår flera kommuner utredas gemensamt eller behöver flera
kommuners översiktliga planering samordnas och kommer utrednings- och
samordningsverksamheten inte till stånd på annat sätt, får regeringen utse
ett regionplaneorgan, som under viss tid eller tills vidar e skall ha hand om
denna verksamhet (regionplanering). I beslutet skall regionplaneorganets

huvudsakliga uppgifter anges.

Till regionplaneorgan kan regeringen utse ett befintligt kommunalför­

bund. Regeringen kan också förordna att de berörda kommunerna skall
bilda ett särskilt regionplaneförbund, som skall vara regionplaneorgan. För
ett sådant regionplaneförbund skall kommunalförbundslagen (1985:894)
tillämpas i den mån avvikande bestämmelser inte meddelas i detta kapitel.

För regionplanering för kommunerna i Stoc kholms län finns särskilda

bestämmelser.

2 § Regionplaneorgan skall inte utses om de berörda kommunerna mera

allmänt motsätter sig det.

3 § Regionplaneorganet skall inom regionen bevaka regionala frågor och

fortlöpande lämna underlag i såd ana frågor för kommunernas och statliga

myndigheters planering.

53

¬

background image

SFS 1987:10

Regionplaneorganet kan anta en regionplan för regionen eller en del av ;

den. Därvid skall 4-7 §§ tillämpas.

' '

Regionen omfattar de kommuner för vilka regionplaneorganet har ut- '

setts.

Regionplan
4 § Regionplanen skall tjäna till ledning för beslut om översiktspl aner,"
detaljplaner och områdesbestämmelser. Planen kan, i den mån det har
betydelse för regionen, ange grunddragen för användningen av mark- och
vattenområden samt riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och anlägg­
ningar.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 § om planhandlingar och deras utformning

samt om planbeskrivning skall tillämpas på regionplanen. Någon redovis­

ning av åtgärder för att fullfölja planen behöver dock inte lämnas.

5 § När förslag till regionplan eller till ändring eller upphävande av

planen upprättas, skall bestämmelserna i 4 kap. 3-10 §§ om samråd,
utställning, kungörande, granskningsyttrande och utlåtande tillämpas me d

den avvikelsen att utställningstiden skall vara minst tre månader.

6 § Regionplanen a ntas av fullmäktige i det kommunalförbund eller re-

gionplaneförbund som är regionplaneorgan. �ven ändring och upphävande
av planen beslutas av fullmäktige.

7 § Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om
antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits på

anslagstavla enligt vad som anges i 2 kap. 13 § kommun alförbundslagen
(1985:894) skall meddelande om tillkännagivandet och protokollsutdrag
med beslutet sändas till de kommuner och länsstyrelser som berörs av
planen samt till regeringen.

När beslutet har vunnit laga kraft skall planen sändas till l änsstyrelserna

inom regionen samt till statens planverk.

8 § Regionplanen gäller under en tid av högst sex år räknat från utgången
av den i 12 kap. 5 § angivna tiden ell er, om regeringen har prövat beslutet
att anta planen, från dagen för regeringens beslut.

Beslut att ändra eller upphäva planen gäller från den tidpunkt som anges

i första stycket. Den ändrade planen gäller endast under den tid som

återstår av den ursprungliga planens giltighetstid.

8 kap. Bygglov, rivningslov och marklov

�&tgärder som kräver bygglov

Generella bestämmelser

I § Bygglov krävs för att

1. uppföra byggnader,

54

2. göra tillbyggnader,

¬

background image

/

/

3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för väsentli-

SFS 1987; 10

gen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för

vilket bygglov har lä mnats,

4. göra sådana ändringar av byggnader som berör konstruktionen av de

bärande delarna eller som avsevärt påverkar byggnadernas planlösning,

5. i byggnader installera eller väsentligt ändra eldstäder, rökkanaler

eller anordningar för ventilation, vattenförsöijning eller avlopp,

6. i byggnader installera eller väsentligt ändra hissar.

Kravet på bygglov för de åtgärder som anges i fö rsta stycket 4 och 5

gäller inte i fråga om byggnader som tillhör staten eller landstingskommu­

ner.

I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed

jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs

bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.

I 4 och 10 §§ finns särs kilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus

och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan

kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre

gående krav.

2 § I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs bygglov för att

1. anordna nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar med lif­

tar, campingplatser, skjutbanor, småbåtshamnar, friluftsbad, motorbanor

och golfbanor,

2. anordna upplag eller materialgårdar,

3. anordna tunnlar eller bergrum som inte är avsedda för tunnelbana

eller gruvdrift,

4. inrätta fasta cisterner eller andra fasta anläggningar för kemiska pro­

dukter, som är hälso- och miljöfarliga, och för varor som kan medföra
brand eller andra olyckshändelser,

5. uppföra radio- eller telemaster eller torn,
6. uppföra vindkraftverk, om vindturbinens diameter är större än två

meter eller om kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är
mindre än kraftverkets höjd över marken eller om kraftverket skall f ast
monteras på en byggnad,

7. uppföra murar eller plank,
8. anordna parkeringsplatser utomhus,
9. väsentligt ändra anläggningar som avse s i 1-8.

Bygglov för att inrätta eller uppföra en anläggning enligt första stycket 4

eller 5 eller för att ändra anläggningen krävs inte, om anläggningen är
avsedd för endast en viss fastighets behov. Bygglov för åtgärder enligt

första stycket 8 behövs inte, om det på fastigheten finns endast ett eller två

enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd ute­
slutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med
stöd av väglagen (1971; 948) eller på mark som i detaljpl an har avsatts till
gata eller väg,

Enligt 5 § får kommunen medge undantag från k ravet på bygglov. I 10 §

finns särskilda bestämmelser för vissa anläggningar avsedda för totalför­
svaret.

55

¬

background image

SFS 1987:10

Särskilda bestämmelser för områden med detaljplan

3 § I områden med detaljplan krävs, utöver vad som föreskrivs i 1 och

2 §§, bygglov för att

1. färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsma­

terial samt för att göra andra ä ndringar av byggnader som avsevärt påver­
kar deras yttre utseende,

2. sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar,
3. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för

jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus

och för vissa byggnader av sedda för totalförsvaret. Enligt 5 § får kom­

munen medge undantag från kravet på bygglov enligt första styck et.

Särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadslins

4 § Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna å tgär­
der beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående

uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):

1. installera eller ändra anordningar för vattenförsörjning eller avlopp,

om byggnaden skall vara ansluten till en egen anläggning f ör vattenför-
söijning eller avlopp,

2. göra andra invändiga ändringar, som inte innebär att det inreds någon

ytterligare bostad eller någon lokal för handel, hantverk eller industri och

ej heller berör konstruktionen av byggnadens bärande delar, eldstäder eller

rökkanaler,

3. färga om byggnader inom områden med detaljp lan, om byggnadens

karaktär därigenom inte ändras väsentligt,

4. med mur eller plank anordna skyddade uteplatser i anslutning till

bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter, inte

sträcker sig mer än 3,0 meter ut från huset och inte placeras närmare

gränsen än 4,5 meter,

5. anordna skärmtak över sådana uteplatser som anges i 4 eller över

altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaket inte är större än 12,0

kvadratmeter och inte sträcker sig närmare gränsen än 4,5 meter,

6. uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bo­

stadshuset, om byggnadernas sammanlagda byggnadsarea inte är större än
10,0 kvadratmeter, taknockshöjden inte överstiger 3,0 meter och byggna­

derna inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En- och tvåbostadshus som ej ingår i samlad bebyggelse är undantagna

från bestämmelserna i 1-3 §§ även i fråga om följ ande åtgärder

1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare

gränsen än 4,5 meter,

2. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första stycket 4 och 5.
Om de grannar som berörs medger att åtgärder som avses i första

stycket 4-6 och i and ra stycket 1 utförs närmare gränsen än 4,5 meter,

krävs inte bygglov. Anges i en detaljplan eller områdesbestämmelser att

byggnader skall placeras på ett visst avstånd från gränsen, krävs dock

alltid bygg lov för åtgärder som avses i första stycket 6 och i andra stycket
1, om de skall utföras inom det angivna avstån det.

Enligt 6 § får kommunen bestämma att de åtgärder som avses i första

55

stycket 3 och andra stycke t kräver bygglov.

¬

background image

Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning

SFS 1987:10

5 § Kommunen får i detaljplan eller områdesbestämmelser besluta att

bygglov inte krävs för att på det sätt som närmare anges i planen eller
bestämmelserna

1. uppföra komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,

3. utföra sådana åtgärder som avses i 1 § första s tycket 4 och 5,
4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,

5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,
6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus, koloni­

stugor och liknande byggnader.

Bestämmelser enligt f örsta stycket 1-4 får inte meddelas, om bygglov

krävs för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. Inte
heller får sådana bestämmelser meddelas beträffande åtgärder som a vser

arbetslokaler eller personalrum i an dra byggnader än industribyggnader.

Bestämmelser enligt första stycket 5 får meddelas endast om yrkesinspek­
tionen samt skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som före­
träder arbetstagarna har tillstyrkt bestämmelserna.

Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om

åtgärder som avses i första stycket 1 och 2 skall utföras u tan bygglov.

6 § Kommunen far för ett område som utgör en värdefull miljö bestäm­

ma att bygglov krävs för att

1. inom områden som inte omfattas av detaljplan utföra sådana åtgärder

som avses i 3 § första stycket 1,

2. inom områden med detal jplan färga om en- eller tvåbostadshus och

komplementbyggnader,

3. underhålla sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som avses

i 3 kap. 12 §.

Kommunen får, i område n som utg ör en värdefull miljö eller i områden

för vilka områdesbestämmelser utfärdats, bestämma att bygglov krävs för

att utföra sådana åtgärder som avses i 4 § andra stycket.

Kommunen får vidare, om det finns särskilda skäl, bestämma att bygg­

lov krävs för att inom område n som inte omfattas av detaljplan uppföra,

bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader för jordbruk, skogs­
bruk eller därmed jämförlig näring.

Bestämmelser enligt första-tredje styckena skall meddelas genom de­

taljplan eller områdesbestämmelser.

I fråga om byggnader som avses i 10 § får bestämmelser enligt första och

andra styckena inte meddelas.

7 § Kommunen får i områdesbestä mmelser besluta att bygglov krävs för
att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanordningar inom områden som

ligger i närheten av befintliga eller planerad e anläggningar för totalförsva­
ret, statliga flygplatser, andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer.
andra kärnenergianläggningar eller andra anläggningar som kräver ett
skydds- eller säkerhetsområde.

57

¬

background image

SFS 1987:10

5X

�&tgärder som kräver rivningslov eller marklov

8 § Inom områden med detaljplan krävs rivningslov för att riva byggna^
der eller delar av byggnader, om inte annat har bestämts i pl anen.

Kommunen får i om rådesbestämmelser besluta att rivningslov krävs för

att riva byggnader eller delar av byggnader.

Rivningslov behövs inte för att riva sådana byggnader eller delar av

byggnader som far uppföras utan bygglov. Kommunen får dock besluta att
rivningslov krävs för sådana åtgärder.

9 § Inom områden med detaljplan krävs, om inte annat har bestämts i

planen, marklov för schaktning eller fyllning som medför att höjdläget för

tomter eller mark för allmän plats ändras avsevärt. Om ett visst höjdläge
för markytan anges i planen, krävs dock inte marklov för att höja eller
sänka markytan till denna nivå.

Kommunen får i detaljplan besluta att marklov krävs för trädfällning

eller skogsplantering.

Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att marklov krävs för

schaktning, fyllning, trädfällning eller skogsplantering inom områden som
är avsedda för bebyggelse eller inom områden som ligger i närheten av

befintliga eller planerade anläggningar för totalförsvaret, statliga flygplat­

ser, andra flygplatser för allmänt bruk, kärnreaktorer, andra kärnenergian­
läggningar eller andra anläggningar som kräver ett skydds- eller säkerhets­

område.

Vissa för totalförsvaret avsedda byggnader m. m.

10 § Bestämmelserna om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte
åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för
totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder skall föregås av

samråd med länsstyrelsen, som på lämpligt sätt skall underrätta kom­
munen om åtgärderna och var de skall utföras.

Förutsättningar för lov

Bygglov

11 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan
skall bifallas om

1. åtgärden inte strider mot detaljplanen, varvid det förhållandet att

genomförandetiden inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,

2. den fastighet och den byggnad på vilken åtgärden skall utföras stäm­

mer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för

området, och

3. åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 k ap.
Om fastigheten inte stämmer överens med fastighetsplanen och om

ansökningen kommer in före utgången av genomförandetiden för detalj­

planen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid visa att ansökan om

förrättning gjorts för att genomföra den fastighetsindelning, som förutsätts
i fas tighetsplanen.

Beträffande sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 (j första

¬

background image

stycket 4�6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första

SFS 1987; 10

stycket 1 skall bygglov lämnas även om förutsättningarna i första stycket 2
inte är uppfyllda.

�ven om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till

åtgärder på mark som enligt detaljp lanen utgör kvartersmark för allmänt
ändamål lämnas endast om ändamålet ä r närmare angivet i planen.

Bygglov få r lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från

detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet

med planen.

12 § Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte om­
fattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden

1. uppfyller kraven i 2 kap .,
2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämm elserna

i 5 kap. 1 §,

3. inte strider mot områdesbestämmelser och
4. kan antas uppfylla Icraven i 3 kap.

Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov till

kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden uppfyller

kraven i första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmelser
som anges i 5 kap. 16 § 3 eller 4.

Bestämmelserna i andra stycket gäller även andra byggnader än en- eller

tvåbostadshus, om ansökningen avser sådana inre åtgärder i byggnader

som anges i 1 § fö rsta stycket 4-6, sådana yttre åtgärder på byggnader
som anges i 3 § första stycket 1 eller underhållsåtgärder på sådana byggna­
der som avses i 3 kap. 12 §.

Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från

områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med sy ftet med be­
stämmelserna.

13 § Med ko mpletteringsåtgärder avses att

1. uppföra komplementbyggnader,
2. göra mindre tillbyggnader,
3. utföra sådana inre åtgärder i byggnader som anges i 1 § första stycket

4-6 och sådana yttre åtgärder på byggnader som anges i 3 § första
stycket 1,

4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap.

12 §.

14 § Kan bygglov inte lämnas på grund av bestämmelserna i 11 eller

12 §, får bygglov för tillfällig åtgärd lämnas, om sökanden begär det.

Sådant lov skall lämnas, om den ansökta åtgärden har stöd i en detaljplane­

bestämmelse om tillfäll ig användning av byggnad eller mark.

I ett bygglov som av ses i första s tycket får medges att en byggnad eller

annan anläggning uppförs, byggs till eller i övrigt ändras och att en bygg­

nads eller en byggnadsdels användning ändras. Lovet skall lämnas för
högst tio år. Tiden kan på sökandens begäran förlängas med högst fem år i

sänder. Den sammanlagd a tiden får dock inte överstiga tjugo år.

59

¬

background image

\

SFS 1987:10

15 § Om bygglo v har vägrats till en viss åtgärd på grund av att tillståtid

till expropriation har lämnats och tillståndet har upphört att gälla, får en ny

ansökan om bygglov til l åtgärden inte avslås på samma grund förrän tio år

har förflutit från den dag då de t första tillståndet till expropriation medde­

lades.

Rivningslov och marklov

16 § Ansökningar om rivningslov skall bifallas, om inte byggnaden eller
byggnadsdelen

1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser,

2. behövs för bostadsförsörjningen eller
3. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska,

kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.

17 § Om upprustningsåläggande enligt 2 § bostadssaneringslagen
(1973:531) har meddelats och åläggandet inte har förfallit, får rivningslov
inte lämnas för den byggnad som avses med åläggandet.

18 § Ansökningar om marklov skall bifallas om den sökta åtgärden inte

1. strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser,
2. förhindrar eller försvårar det berörda områdets användning för be­

byggelse,

3. medför olägenheter för användningen av sådana försvarsanläggningar

eller andra anläggningar som avses i 9 § tredje styc ket,

4. i annat fall medför störningar för omgivningen.

Marklov far lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från

detaljplan eller områdesbestämmelser, om avv ikelserna är förenliga med

syftet med planen eller bestäm melserna.

Handläggningen av lovärenden

Generella bestämmelser
19 § Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov, rivningslov
och marklov.

Ansökningar om lov skall göras hos nämnden. Ansökningarna skall vara

skriftliga. Beträffande enkla åtgärder får ansökan dock göras muntligen.

Bestämmelser om prövning av bygglov, rivningslov eller marklov utan

ansökan finns i 10 kap. 19 § andra stycket.

20 § När ansökan görs, skall de ritningar, beskrivningar och uppgifter i
övrigt lämnas in som behövs för prövningen.

�r ansökningshandlingarna ofullständiga, får byggnadsnämnden föreläg­

ga sökanden att avhjälpa bristerna inom en viss tid. Följs inte föreläggan­
det, får ärendet avgöras i befintligt skick eller ansökningen avvisas.

Följs inte ett föreläggande enligt 11 § andra stycket, får ärendet avgöras i

befintligt skick.

Förelägganden som avses i andra och tredje styckena skall innehålla en'

upplysning om verkan av att föreläggandet inte följs.

60

¬

background image

21 § �ven om en åtgärd med byggnader, andra anläggningar eller mark

SFS 1987:10

inte kräver lov enligt 1-9 §§, skall byggnadsnämnden, om det begärs,
pröva frågan om lov till åtgä rden.

Bestämmelserna i denna lag om lov skall tillämpas i ärenden enligt första

stycket.

22 § Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse be­
reda kända sakägare och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och
boende som berörs samt sådan känd organisation eller förening som anges

i 5 kap. 25 § först a stycket 2 tillfälle att yttra sig över ansökningen, om
åtgärden

1. innebär en avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller

2. skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgär­

den inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i o mrådes­
bestämmelser.

I det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen f år

underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning.

�renden om lov får inte avgöras utan att sökanden underrättats om det

som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts

honom att yttra sig över det. Byggnadsnämnden får dock avgöra ett ärende
utan att så skett, om det är uppenbart onödigt att sökanden yttrar sig.

23 § Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en
ansökan om lov avser eller påböijas arbete för att anta, ändra eller upphä­

va detaljplan, områd esbestämmelser eller fastighetsplan som berör bygg­
naden eller marke n, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgö­

randet om lov till dess att ärendet om expropriationstillståndet avgjorts
eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort planärendet inom
två år från det att ansökningen om lov kom in till byggnadsnämnden, skall
dock ansökningen avgöras utan dröjsmål.

24 § Begärs upprustningsåläggande enligt bostadssaneringslagen
(1973:531) beträffande den byggnad som en ansökan om rivningslov avser,
skall byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till
dess att ärendet om upprustningsåläggandet avgjorts.

25 § Om byggnadsnämnden finner anledning anta att en åtgärd som
kräver lov fordrar tillstånd även av någon annan myndighet, skall nämnden
upplysa sökanden om d etta.

26 § Beslut varigenom ett ärende om lov avgörs, skall innehålla skälen

till beslutet i enlighet med vad som föreskrivs i 20 § förvaltningslagen
(1986:223).

Beslut varigenom lov lämnas, skall ange

1. lovets giltighetstid,
2. de anmälningar och besiktningar som behövs för tillsyn och kontroll

enligt 9 kap. och

3. de villkor och upplysningar i övrigt som beh övs.

61

¬

background image

\

SFS 1987:10

27 § Sökanden och den som har beretts tillfälle att yttra sig enligt 22 §

och som inte fått sina synpunkter tillgodosedda skall av byggnadsnämnden
omedelbart underrättas om innehållet i beslut varige nom ett ärende om lov

avgörs. �r det uppenbart att beslutet går honom emot, skall han även
underrättas om vad han har att iaktta vid överklagande av beslutet och om
skiljaktig mening som antecknat s i protokoll eller annan handling. Under­
rättelse far ske genom delgivning.

I det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket första meningen får

underrättelse ske genom kungörelse i ortstidning. Sökanden skall dock

cdltid underrättas enligt första stycket.

28 § Om förordnande enligt 12 kap. 4 § meddelats, skall byggna dsnämn­
den genast sända sådana beslut om lov och förhandsbesked som omfattas

av förordnandet till länsstyrelsen.

Särskilda bestämmelser om bygglov
29 § Byggnadsnämnden får anpassa sin granskning av ritningar och övri­

ga handlingar till den sökta åtgärdens art och omfattning och till byg gher­

rens kvalifikationer.

Nämnden skall i beslutet om bygglov faststäl la de ritningar och övriga

handlingar som har legat till gru nd för lovet. Nämnden skall godta typgod­
kända eller tillverkningskontrollerade material, konstruktioner och anord­

ningar i de avseenden som typgodkännandet eller tillverkningskontrollen

gäller.

I beslutet om bygglov eller senare kan nämnden bestämma att konstruk­

tionshandlingar och andra handlingar skall ges in ti ll nämnden innan arb e­
tena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av nämnden. Byggherren
skall underrättas om re sultatet av granskningen.

I beslutet om bygglov kan nämnden även bestämma att handlingar som

beskriver byggnaden i färdigställt skick skall ges in till nämnden, när

arbetena har avslutats.

30 § Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksam^

heter där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning far

lämnas endast om

1. yrkesinspektionen har yttrat sig ö ver åtgärdens lämplighet från ar­

betsmiljösynpunkt och

2. om det av y ttrandet framgår att skyddsombud, skyddskommitté eller

organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över
ansökningen.

Första stycket 2 gäller endast om det är känt för vilket slag av verksam­

het arbetslokalen är avsedd.

Bygglov som avser byggnader med tillfäll iga personalbos täder för sam­

manlagt minst tio boende får lämnas endast om organisation som företrä­

der arbetstagarna har fått tillfälle att yt tra sig över ansökningen.

31 § Om en organisation av hyresgäster motsätter sig att sådana åtgärder

som avses i 2 a § andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531) vidtas,
får bygglov lämnas endast om hyresnämnden medger det.

62

¬

background image

/

32 § I beslut om bygglov får bestämmas att byggnadsarbeten inte far

SFS 1987:10

påbörjas förrän fastighetsägaren har betalat ersättning för gator eller andra

allmänna platser eller ställt säkerhet för ersättningen.

Om bygglov eller marklov meddelas till en åtgärd som redan har utförts,

får i beslutet om lov bestämmas skyldighet att vidta de ändringar i det

utförda som behövs. I beslutet skall anges en viss tid inom vilken ändring­

arna skall vara utförda.

Giltighetstiden för iov
33 § Bygglov, rivningslov och marklov upphör att gälla, om åtgärden
inte har påböijats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för

beslutet om lov.

Bestämmelser om bygglov för tillfälliga åtgärder finns i 14 §.

Förhandsbesked
34 § På ansökan skall byggnadsnämnden ge förhandsbesked huruvida en
åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.

Meddelas det sökta tillståndet får bestämmas de villkor som behövs.

Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs

inom två år från dagen för beslutet.

Görs inte ansökan om bygglov inom den tid som anges i andra stycket,

upphör tillståndet att gälla. I beslutet om förhandsbesked skall tas in en
upplysning om detta. Sökanden skall också upplysas om att tillståndet inte

medför rätt att påböija den sökta åtgärden.

Bestämmelserna i 19-23 samt 25-28 §§ skall tillämpas i fråga om för­

handsbesked.

9 kap. Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning

1 § Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-

eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt be­
stämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har medde­

lats med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vi dare se till a tt kontroll
och provning utförs i tillräcklig omfattning.

2 § Arbetena skall planeras och utföras med aktsamhet så att personer

och egendom inte skadas och så att minsta möjliga obehag uppkommer.

3 § För arbeten som kräver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledare
som har utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning, kan
dock byggnadsnämnden bestämma att ansvarig arbetsledare inte skall

utses. För skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbetsledare utses.

En av dem skall sam ordna deras uppgifter.

Till ansvarig arbetsledare får utses endast den som har fått godkännande

(riksbehörighet) av den myndighet som regeringen bestämmer eller den

som byggnadsnämnden godkänn er för ett visst arbete. Riksbehörighet får
meddelas för visst slag av arbete och får begränsas till viss t id.

Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn öv er

63

¬

background image

SFS 1987:10

arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Han skall vara närvarande vid

byggnadsnämndens besiktningar.

Om byggnadsnämnden finner att den ansvarige arbetsledaren har åsido­

satt sina skyldigheter, får nämnden ta ifrån honom ledningen av arbetet.
Om han grovt har åsidosatt sina skyldigheter, kan nämnden besluta att han
under viss tid inte får vara ansvarig arbetsle dare inom kommunen. Nämn^

den skall anmäla sådana beslut till den myndighet som avses i andra
stycket. Om en ansvarig arbetsl edare med riksbehörighet grovt ha r åsido-
sat sina skyldigheter, far myndigheten återkalla godkännandet av honom.

4 § När en byggnad eller annan anläggning skall uppföras, byggas till

eller på annat sätt ändras eller när den skall rivas och åtgärden kräver

bygglov eller rivningslov, skall den ansvarige arb etsledaren göra anmälan
till byggnadsnämnden innan arbetena påbörjas och när de har slutförts.

Om ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd, skall anmälningarna göras

av byggherren. Nämnden får medge befrielse helt eller delvis från anmäl­

ningsskyldigheten.

Utöver vad som följer av första stycket skall anmälan göras vid de

tillfallen som byggnadsnämnden bestämmer i beslutet om lov.

5 § När till byggnadsnämnden har inkommit en anmälan enligt 4 § första

stycket att en byggnad skall uppföras eller byggas till eller att annan
anläggning skall utföras eller väsentligt ändras, skall nämnden skyndsamt
låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller anläggningen och utmärka dess
höjdläge, om det ta är motiverat med hänsyn till förhållandena på platsen

och omständigheterna i övrigt. �r byggnaden e ller anläggningen till sitt
läge direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, skall grannen

kallas till utstakningen.

6 § Byggnadsnämnden skall i erforderlig utsträckning besikta arbeten

som kräver bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart

onödigt, och skall alltid göras, om byggherren eller yrkesinspektionen
begär det. Skall en byggnad besiktas av någon annan myndighet än näm n­

den, skall nämnden verka för att den besiktningen på ett lämpligt sätt
samordnas med nämndens b esiktningar.

Byggnadsnämnden f år, om byggnaders och andra anläggningars egen­

skaper och funktioner inte på ett enkelt sätt kan iakttas och bedömas vid
nämndens besiktningar, begära att byggherren skall förete bevis av sak­
kunnig om att egenskaperna och funktionerna uppfyller kraven i 3 kap.

Byggnadsnämnden skall utfärda skriftligt bevis över vad som förekom ­

mit vid nämnd ens besiktningar.

10 kap. Påföljder och ingripanden vid överträdelser m. m.

Inledande bestämmelser

1 § Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om påföljd eller ingripande
enligt detta kapitel så snart det finns anledning att anta att en överträdelse

har skett av bestämmelserna om byggande i denna lag eller av någon

64

föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa bestäm­

melser.

¬

background image

När en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidta-

SFS 1987; 10

gits utan lov, skall byggnadsnämnden se till at t det som har utförts blir

undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte lov till åtgä rden meddelas i

efterhand.

2 § Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftlig upplys­
ning om det beträffande en viss byggnad eller annan anläggning har vidta­
gits någon åtgärd som föranleder ingripande enligt detta kapitel.

Förbud att fortsätta byggnadsarbeten m. m.

3 § Byggnadsnämnden får förbjuda att ett visst byggnads-, rivnings- eller

markarbete eller en viss åtgärd fortsätts, om det är uppenbart att arbetet

eller åtgärden strider mot denna lag eller mot någon föreskrift eller något

beslut som har meddelats med stöd av lagen.

�r det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket

äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv eller

hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts, även om

de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.

Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.

Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.

Avgifter
4 § Utför någon utan lov en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller
marklov, skall byggnadsavgift tas ut.

Byggnadsavgiften skall bestämmas till e tt belopp som motsvarar fyra

gånger den avgift som enligt taxa, fastställd med stöd av 11 kap. 5 §, skulle

ha betalats om lov till samma åtgärd hade meddelats. Byggnadsavgiften
skall dock bestämmas till minst 500 kronor. När avgiften bestäms på

grundval av taxan, skall hänsyn inte tas till sådana höjningar eller sänk­

ningar av normalbeloppet som enligt taxan o rsakas av omständigheterna i

det särskilda fallet. Hänsyn skall inte heller tas till belopp som avser

kostnader för nybyggnadskarta, utstakning eller lägeskontroll av byggnad

eller andra mätningstekniska åtgärder.

�r överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre

belopp än som följer av andra stycket eller helt efterges.

5 § Byggnadsavgift skall inte tas ut, om rättelse sker innan frågan om

påföljd eller ingripande enligt detta kapitel tas upp till överläggning vid

sammanträde med b yggnadsnämnden. Byggnadsavgift skall inte heller tas

ut, om åtgärden avser rivning av en byggnad och rivningen har företagits

1. med stöd av lag eller annan författning eller annars varit nödvändig

för att avvälja eller begränsa omfattande skada på annan egendom eller

2. därför att byggnaden till väsentlig del hade skadats genom elds våda

eller någon annan liknande händelse.

6 § Särskild avgift skall t as ut om, i andra fall än som avses i 4 § första
stycket, en överträdelse sker genom att

65

3-SFS 1987

¬

background image

SFS 1987:10

1. arbete utförs utan ansvarig arbetsledare i strid mot bestämmelserna i

9kap. 3§,

2. någon u nderlåter att göra sådana anmälningar till byggnadsnämnden

som avses i 9 kap. 4 § eller

3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har

meddelat enligt denna lag.

Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1000

kronor. �r överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.

7 § I sådana fall som avses i 4 § första stycket skall förutom byggnadsav­

gift även tillägg savgift tas ut, om åtgärden innebär att

1. en byggnad uppförs,

2. en tillbyggnad görs,
3. en byggnad helt eller till viss del tas i anspråk eller inreds för ett

väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden eller byggnadsdelen

senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats eller

4. en byggnad rivs.

Tilläggsavgift skall inte tas ut i de fall som anges i 5 §. Tilläggsavgift skall

inte heller tas ut, om den olovliga åtgä rden omfattar ett utrymme vars

bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter.

Tilläggsavgiften skall tas ut med e tt belopp som motsvarar 500 kronor

för vaije kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. När brut­

toarean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånräknas.

Avgiften får bestämmas till ett lägre belopp än som följer av tredje

stycket eller helt efterges, om föreläggande om rättelse har meddelats
enligt 14 §, om rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt

eller om det annars finns särskilda skäl.

8 § Frågor om byggnadsavgift och särskild avgift prövas av byggnads­

nämnden.

Finner byggnadsnämnden att förutsättningar föreligger att ta ut tilläggs­

avgift på grund av bestämmelserna i 7 § första och andra styckena, skall

nämnden anmäla förhållandet till allmän åklagare.

Frågor om tilläggsavgift prövas av allmän domstol på talan av åklagaren.

Talan får väckas endast om byggnadsnämnden har gjort anmälan enligt
andra stycket. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna i rätte­
gångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter

och om kvarstad i brottmål.

9 § Byggnadsavgiften skall tas ut av den som när överträdelsen begicks

var ägare av den fastighet, byggnad eller anläggning som den olovliga

åtgärden avsåg. Den särskilda avgiften skall tas ut av den som begick
överträdelsen.

Tilläggsavgiften skall tas ut av

1. den som när överträdelsen begieks var ägare av den byggnad som den

olovliga åtgärden avsåg,

2. den som begick övertr ädelsen,

3. den i vars ställ e denne var,

4. den som ha r beretts vinning genom överträdelsen.

66

¬

background image

10 § Var två eller flera ägare av den fastighet, byggnad eller anläggning

SFS 1987:10

som den olovliga åtgärden av såg, svarar de solidariskt för byggnadsavgift

och tilläggsavgift som påförs dem i deras egenskap av ägare.

11 § Om det finns särskilda skäl, får länsstyrelsen nedsätta eller helt

efterge byggnadsavgift eller särskild avgift som byggnadsnämnden har

beslutat. Frågor om nedsättning eller eftergift prövas efter besvär enligt

13 kap. 2 § över nämndens beslut.

Ingripanden för att åstadkomma rättelse m. m.

12 § Tingsrätten får meddela handräckning så att rättelse sker när någon

1. utan lov har vidtagit en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller

marklov,

2. har vidtagit en åtgärd med stöd av bygglov, rivningslov eller marklov,

om lovet har ändrats eller upphävts genom ett beslut som har vunnit laga

kraft,

3. i annat fall än som avses i 1 har vidtagit en åtgärd som strider mot

denna lag eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats

med stöd av lagen,

4. har underlåtit att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har förelagts

honom enligt 15 §, 16 § första styc ket eller 17 §.

13 § Ansökningar om handräckning får göras av byggnadsnämnden. Be­

stämmelser om sådan handräckning finns i 17 § handräckningslagen
(1981:847).

14 § I de fall som avses i 12 § 1 -3 får byggnadsnämnden, i stället för att

ansöka om handräckning, förelägga ägaren av den fastighet, byggnad eller
anläggning som frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse. Följs inte
föreläggandet, får byggnadsnämnden begära handräckning.

Avser ett föreläggande enligt första stycket en åtgärd som har utförts

utan bygglov, där sådant krävs, får byggnadsnämnden i föreläggandet

förbjuda att åtgärden åter utförs.

Beviljas bygglov, rivningslov eller marklov efter det att föreläggande har

meddelats, upphör föreläggandet att gälla.

15 § Om någon underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan

åtgärd som åligger honom enligt denna lag eller enligt någon föreskrift eller

något beslut som ha r meddelats med stöd av lagen, far byggnadsnämnden

förelägga honom att inom en viss tid vidta åtgä rden.

16 § Om en byggnad eller annan anläggning är förfallen eller om den är

skadad till väsentlig del och inte sätts i stånd inom skälig tid, får byggnads­
nämnden förelägga ägaren att inom en viss tid riva byggnaden eller anlägg ­
ningen.

Om en byggnad eller annan anläggning har brister som kan äventyra

säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av den, får

byggnadsnämnden förbjuda användning av byggnaden eller anläggningen.

57

¬

background image

SFS 1987:10

Förbudet får allt efter omständigheterna riktas mot ägaren, mot den sdfii
har nyttjanderätt till egendomen eller mot båda.

Beslut om användningsförbud gäller omedelbart och till dess byggnads-»

nämnden bestämmer annat.

17 § Om en byggnad elle r annan anläggning inom område med detaljplan
har kommit att medföra stora olägenheter för trafiksäkerheten på grund av
att förhållandena har ändrats, får byggnadsnämnden förelägga ägaren att ta
bort den eller att vidta någon annan åtgärd med den. Beträffande byggna­

der får dock sådant föreläggande meddelas endast om byggnaden kan

flyttas utan svårighet eller är av ringa värde.

Inom områden med detaljplan får byggnadsnämnden, om det behövs

med hänsyn till trafik säkerheten, förelägga ägaren av en fastighet eller en

byggnad att anordna stängsel eller ändra utfart eller annan utgång mot

gator eller vägar.

Om en byggnad eller annan anläggning för industriändamål inte längre

används, far byggnadsnämnden förelägga ägaren att anordna stängsel

kring den, om det behövs till skydd mot olycksfall.

18 § Föreläggande enligt 14 § första stycket, 15 §, 16 § första stycket eller

17 § får förenas med vite eller med föreskrift att åtgärden, om föreläggan­

det inte följs, kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på
den försumliges bekostnad. Förbud enligt 14 § andra stycket och 16 § andra
stycket får förenas med vite.

Följs inte ett föreläggande som innebär att åtgärden kan utföras genom

byggnadsnämndens försorg, skall nämnden, om det inte finns skäl till

annat, besluta att åtgärden skall utföras och hur det skall ske. Därvid ska ll

nämnden se till att oskäliga kostnader inte uppstår.

I beslut om föreläggande enligt f örsta stycket eller beslut enligt andra

stycket får förordnas att beslutet skall gälla omedelbart.

Kronofogdemyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att

beslut enligt andra stycket skall kunna genomföras.

19 § Har en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov vidta­
gits utan sådant lov men frams tår det som sannolikt att lov kan meddelas

till åtgärden, skall byggnadsnämnden, innan handräckning begärs eller

föreläggande meddelas, bereda ägaren tillfälle att inom viss tid ansöka om

lov.

Om ansökan inte inkommer inom föreskriven tid, får byggnadsn ämnden

trots detta pröva frågan om lov till åtgärden. Nämnden får därvid på

ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt företa

de åtgärder i övrig t som är nödvändiga för prövningen av ärendet.

20 § Finner byggnadsnämnden att det föreligger brister i fråga om under­

hållet av en byggnad eller annan anläggning, får nämnden uppdra åt en

sakkunnig person a tt på ägarens bekostnad utreda behovet av underhålls­
åtgärder.

68

¬

background image

/⬢

SFS 1987:10

Verkan av föreläggande i vissa fall m. m.

21 § Har ett föreläggande enligt 14 § första stycket, 15 §, 16 § första

stycket eller 17 § eller ett förbud enligt 14 § andra stycket eller 16 § andra
stycket meddelats någon i egenskap av ägare till en viss fastighet och
övergår äganderätten till fastigheten till ny ägare, gäller föreläggandet eller
förbudet i stället mot denne. Har i föreläggandet eller förbudet utsatts
löpande vite enligt 4§ lagen (1985:206) om viten och har fastigheten
överlåtits genom köp, byte eller gåva, gäller vitet mot den nye ägaren

räknat från tidpunkten för äganderättsövergången, under förutsättning att

anteckning om vitesföreläggandet dessförinnan gjorts enligt 22 §. Löpande

vite som avser viss period far endast tas ut av den som var ägare vid
periodens böljan. Annat vite gäller inte mot den nye ä garen, men bygg­
nadsnämnden får sätta ut vite för denne.

Första stycket gäller även när ett föreläggande eller förbud har medde­

lats någon i egenskap av tomträttshavare eller eljest som ägare av en

byggnad på mark som tillhör någon annan. Vad som sägs om löpande vite

gäller dock endast i fråga om föreläggande eller förbud som har meddelats

någon i egenskap av tomträttshavare.

I ärenden om fö reläggande eller förbud som anges i första eller andra

stycket skall bestämmelserna i rättegå ngsbalken om verkan av att tviste­
föremålet överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång tillämpas.

Anteckning i fastighetsboken m. m.

22 § Den myndighet som meddelar ett föreläggande eller förbud som
avses i 21 § skall genast sända sitt beslut till inskrivningsmyndigheten för
anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken. Har i föreläggandet
eller förbudet utsatts löpande vite, skall även detta antecknas. Inskriv­
ningsmyndigheten skall genast i rekomme nderat brev underrätta den som

senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteck­

ningen, om denne inte är förel äggandets eller förbudets adressat.

23 '§ �&terkallas ett föreläggande eller förbud som har antecknats enligt
22 §, skall byggnadsnämnden genast anmäla det till inskrivningsmyndighe­
ten för motsvarande anteckning. Har ett antecknat föreläggande eller

förbud upphävts genom lagakraftvunnet beslut eller upphört att gälla, eller

har föreläggandet följts, skall byggnadsnämnden, så snart nämnden har fått
vetskap om detta, anmäla förhållandet till inskrivningsmyndigheten för

anteckning.

24 § Gör inte byggnadsnämnden anmälan i de fa ll som avse s i 23 §, skall
länsstyrelsen göra såda n anmälan, om någon vars rätt berörs ansöker om
det.

�vriga bestämmelser
25 § �verlåts egendom på vilken har utförts en åtgärd som avses i 4 §

första stycket, mot ersättning och skall rättelse vidtas på grund av beslut

enligt detta kapitel, skall 4 kap. 12 § jordabalken tillämpas, om inte överlå-

69

¬

background image

SFS 1987:10

taren vid överlåtelsen upplyst om åtgärden eller förvärvaren annars känt
till eller bort känna till denna.

26 § Byggnadsavgifter och särskilda avgifter tillfaller kommunen. Till- .

läggsavgifter tillfaller staten.

27 § Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första ,
stycket inte tagits upp till överläggning vid sammanträ de med byggnads ­

nämnden inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift

eller tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift.

Därvid skall dock i stället fö r tio år gälla en tid av tre å r.

Sedan tio år har förflutit från det att en åtgärd som avses i 12 § 1-3

vidtogs, får byggnadsnämnden inte ansöka om handräckning eller besluta

om föreläggande enligt 14 § första stycket.

28 § Beslut eller domar varigenom någon påförs avgift enl igt detta kapi­

tel skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länssty­
relsen inom två månader från det att beslutet eller domen vann laga kraft.
En upplysning om detta skall tas in i beslutet eller domen.

29 § Betalas inte avgiften inom den tid som anges i 28 §, får avgiften
tillsammans med en restavgift, beräknad enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen
(1953: 272), indrivas i den ordning som enlig t nämnda lag gäller för indriv­

ning av skatt.

Vid fördelning mellan sta ten och kommunen av medel som har influtit

skall medel i första hand avs ättas för kommunens fordran.

30 § Vite som har förelagts med stöd av detta kapitel får inte förvandlas

till fängelse.

11 kap. Byggnadsnämnden

1 § Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i

denna lag skall nämnden

1. verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskaps­

miljö,

2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och

dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om
planläggning, byggande oc h fastighetsbildning,

3. samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbe­

te och intressen berör nämndens verksamhet,

4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet,
5. övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen medde­

lade föreskrifter och be slut.

Byggnadsnämnden skall ta till vara de möjligheter lag en ger att förenkla

och underlätta ärenden för enskilda och bör därvid verka för att lagens
föreskrifter om begränsning av bygglovsplikten vinner tillämpn ing.

70

¬

background image

/

2 § Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftliga upp-

SFS 1987; 10

lysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.

Behövs nybyggnadskarta för prövningen av en fråga om bygglov inom

områden med sammanhållen bebyggelse, skall byggnadsnämnden tillhan­
dahålla sådan karta, om sökanden begär det.

3 § Följande bestämmelser i 3 kap. kommunallagen (1977:179) skall

tillämpas i fråga om byggnadsnämnden

2§ om antalet ledamöter m. m.,

3 § första stycket om valbarhet m. m.,

4 § om rätt till ledighet från anställning,
5 § första stycket om mandattid,
5 § tredje stycket om verkan av ledamots avgång,

6§ om ordförande och vice ordförande,
7 § om ti d och plats för sammanträde samt om närvarorätt vid samman­

träde,

8§ om suppleants tjänstgöring m. m.,

9§ första stycket om beslutsförhet,

10 § om beslutsförfarande och protokoll m. m.,
11 § om delgivning m. m.,
12 § om reglemente och delegation .
För Stockholms kommun gäller d ock inte 3 kap. 5 § första stycket och

6 § kommunallagen.

Delegationsuppdrag enligt 3 kap. 12 § andra stycket kommunallagen får

inte omfatta befogenhet att

1. avgöra ärenden som är av principiell natur eller i övrigt av större vikt,
2. meddela förelägganden eller förbud vid vite utom i såda na fall som

avses i 10 kap. 3 § och 16 § andra stycket eller meddela förelägganden med
föreskrift att en åtgärd kan komma att utföras genom byggnadsnämndens

försorg på den försumliges bekostnad eller

3. avgöra frågor om avgift enligt 10 kap.

4 § Byggnadsnämnden skall till sitt biträde ha minst en person med

arkitektutbildning och i övrigt ha tillgång t ill personal i den omfattning och

med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden skall kunna

fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

5 § Byggnadsnämnden får ta ut avgift i ärenden angående lov och för­

handsbesked samt i andra ärenden som föranleder upprättande av nybygg­
nadskarta, ritningsgranskning, besiktning, framställning av arkivbestän­

diga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder.

Lämnas bygglov för uppförande, tillbyggnad eller ombyggnad av en

byggnad eller annan anläggning, får byggnadsnämnden dessutom ta ut en

planavgift för att täcka kostnaderna för sådana åtgärder som erfordras för

att enligt denna lag upprätta eller ändra detaljplaner, områdesbestäm­
melser och fastighetsplaner. Planavgift får tas ut endast om fastighets­
ägaren har nytta av planen eller bes tämmelserna.

Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens

genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av avgif­
terna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.

71

Avgifterna tas ut av sökande n och får tas ut i förskot t.

¬

background image

SFS 1987:10

12 kap. Statlig kontroll beträffande områden av riksintresse

m. m.

1 § Länsstyrelsen skall pröva kommunens beslut att anta, ändra eller

upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att
beslutet innebär att

1. ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturre­

surser m. m. inte tillgodoses,

2. regleringen av så dana frågor om användningen av mark- och vatten­

områden som angår flera kommuner inte har samordnats på et t lämpligt
sätt eller

3. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de bo endes och övrigas

hälsa eller till behovet av skydd mot oly ckshändelser.

2 § Länsstyrelsen skall inom tre veckor från den dag då kommunens

beslut kom in till länsstyrelsen besluta huruvida prövning enligt 1 § skall

ske eller ej.

3 § Länsstyrelsen skall upphäva kommunens beslut i dess helhet, om

något förhållande som avses i I § föreligger. Om kommunen har medgett

det, far beslutet upphävas i en viss de l.

4 § Om det finns särskilda skäl, far länsstyrelsen eller regeringen för ett
visst område förordna att I -3 §§ skall tillämpas på beslut att lämna lov

eller förhandsbesked.

Om länsstyrelsen, efter det att ett förordnande enligt första stycket har

meddelats, beslutar att ett lov eller förhandsbesked skall prövas, får läns­

styrelsen förordna att lovet eller förhandsbeskedet inte skall gälla förrän
frågan om prövning har slutligt avgjorts.

5 § Regeringen far pröva ett beslut att anta, ändra eller upphäva en

regionplan. Beslut om prövning skall fattas inom tre månader från den dag

då beslutet kom in till regeringen. Regeringens prövning får avse endast

frågan huruvida planen tillgodoser riksintressen enligt lagen (1 987; 12) om

hushållning med naturre surser m. m.

Regeringen får upphäva beslutet i dess helhet eller i en viss del.

6 § Regeringen får förelägga kommunen a tt inom en viss tid an ta, ändra
eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläg­
gande), om det behövs för att tillgodose sådana intressen som avses i 1 § 1
och 2.

7 § Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen på

kommunens bekostnad låta upprätta de förslag som behövs samt anta,

ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Därvid

skall länsstyrelsen ombesörja ärendets beredning.

72

¬

background image

/

SFS 1987:10

13 kap. �verklagande

1 § Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som

föreskrivs för kommunalbesvär, nämligen

1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om upp drag åt en kommunal nämnd att

anta, ändra eller upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser eller att
fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator

och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan

betalning,

3. kommunfullmäktiges och kommunala nämnders beslut att inte anta,

ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastig­

hetsplan,

4. kommunfullmäktiges och kommunala nämnders beslut om grunderna

för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och

om generella villkor för sådan betalning,

5. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden

samt

6. kommunalförbunds eller regionplaneförbunds fullmäktiges beslut om

regionplan.

Andra beslut rörande gatukostnader än de som anges i första stycket 4

far ej överklagas. Att tvister rörande gatukostnader prövas av fastighets­

domstol framgår av 15 kap. 8 §.

2 § Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala
nämnder än de som anges i 1 § få r överklagas genom besvär hos länsstyrel­
sen.

Sådana beslut får dock inte överklagas till den del de avser frågor som

redan är avgjorda genom detaljplan, områdesbestämmelser eller förhands­
besked.

3 § Beslut som anges i 2§ första stycket överklagas genom att en be­
svärshandling ges in till länsstyrelsen. I besvärshandlingen skall anges

vilket beslut som överk lagas.

Besvärshandlingen skall ha kommit in till länssty relsen inom tre veckor

från den dag då justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts

på kommunens anslagstavla. I fråga om andra beslut av kommunala
nämnder än beslut angående detaljplan, områdesbestämmelser eller fas­

tighetsplan räknas dock besvärstiden från den dag då klaganden fick del av
beslutet.

Besvär som inte har anförts i rät t tid får inte tas upp till pr övning. Har

besvärshandlingen före besvärstidens utgång kommit in till kommunen,
skall besvären ändå tas upp till prövning. Besvä ren skall också tas upp till
prövning, om besvärshandlingen har kommit in för sent till länsstyrelsen
och detta beror på att underrättelsen om vad som skall iak ttas vid överkla­

gande av beslutet har innehållit en oriktig uppgift om besvärstid eller

besvärsinstans.

4 § Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2§ huruvida prövning skall ske
eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap . 4§ första stycket

73

/

¬

background image

SFS 1987:10

samt länsstyrelsens beslut enligt 12 k ap. 4§ andra stycket att lov eller
förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.

Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första

stycket får överklagas genom besvär hos kainmarrätlen om beslutet avser

1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,

2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av

detaljplan och besvären avser frågan om åtgärderna utgör kompletterings­

åtgärder enligt 8 kap. 13 §, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider mot
områdesbestämmelser,

3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om åtgärderna

strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,

4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller enligt

6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och vägar samt
anordningar för vattenförsörjning och avlopp,

5. ingripanden mot försumlig arbetsledare enligt 9 kap. 3§ fjärdp

stycket,

6. påföljder och ingripanden enlig t 10 kap.,
7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 §
samt genom besvär hos regeringen i övriga fall.

5 § Beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestäm­

melser eller en fastighetsplan får överklagas endast av den som senast

under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit
tillgodosedda. Om bestämmelserna för enkelt planförande har tillämpats,

far beslutet överklagas endast av den som enligt 5 kap. 28 § har framfört

synpunkter som inte har blivit tillgodosedda.

Om ett planförslag efter utställningen eller, när bestämmelserna om

enkelt planförfarande tillämpats, efter det att underrättelse skett enligt

5 kap. 28 § andra stycket ändras till nackdel för någon, får han, utan hinder
av bestämmelserna i första stycket av denna paragraf, överklaga beslutet.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte heller hinder mot att överklaga
beslutet på den grunden att det inte har tillkommit i laga ordning.

6 § Bostadshyresgäster och boende som inte är bostadsrättshavare får
inte överklaga ett beslut om bygglov till sådana åtgärder på fastigheten som

en organisation av hyresgäster har godtagit eller som hyresnämnden har

medgett enligt 2 a§ andra stycket bostadssaneringslagen (1973:531).

7 § Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-
eller säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket får överklagas
av luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av tillsynsmy ndig­

heten, om beslutet berör en kärnreaktor eller annan kärnenergianläggning,

och i övriga fall av överbefälhavaren, överstyrelsen för civil beredskap
eller statens räddningsverk eller de myndigheter de bestämmer.

Avser ett beslut om bygglov eller förhandsbesked sådana arbetslokaler

eller personalrum som avses i 8 kap. 30 §, får beslutet �verklagas av

huvudskyddsombud ell er, om sådant ombud inte finns, annat skyddsom­
bud inom verksamheten. Finns inget skyddsombud, får beslutet i stället

överklagas av den eller de arbetstagarorganisationer som har yttrat sig

74

över ansökningen.

/

¬

background image

/

8 § Den mynd ighet som har att pröva besvär över ett beslut att anta,

SFS 1987:10

ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastig­

hetsplan skall antingen fastställa eller upphäva beslutet i dess helhet. Om
kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller

ändras på annat sätt. Utan kommunens medgivande får ändringar av ringa

betydelse göras.

På kommunens begäran kan myndigheten förordna att det överklagade

beslutet, utan hinder av att besvären inte har slutligen avgjorts, får genom­

föras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av besvären. Sådana
förordnanden får inte överklagas.

14 kap. Skyldighet att lösa mark och utge ersättning

Inlösen

1 § Mark som enligt en detaljplan skall användas för allmänna platser för

vilka kommunen är huvudman samt annan mark som enligt planen skall

användas för an nat än enskilt bebyggande är kommunen skyldig at t lösa,
om fastighetsägaren begär det. Mark som enligt planen skall användas för
allmänna platser för vilka någon an nan än kommunen är huvudman, är

väghållaren skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan

särskild rätt, om fastighetsägaren begär det. Väghållaren får bestämma om
förvärvet skall avse äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt.

Om detaljplanen medger tillfällig användning av mark, skall första

stycket inte tillämpas beträffande marken under den tid då sådan använd­

ning får pågå.

I fråga om mark som är belägen inom ett samverkansområde enligt lagen

(1987:11) om exploateringssamverkan gäller särskilda bestämmelser.

2 § Finns det i en detaljplan bestämmelser att mark som är avsedd för
enskilt bebyggande, skall användas även för en allmän trafikanläggning,
för en trafikanläggning som ä r gemensam för flera fastigheter eller för en
allmän ledning, skall den som skall vara huvudman för anläggningen för­

värva nyttjanderätt eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs

för ändamålet, om fastighetsägaren begär det. Huvudmannen får bestäm­

ma vilken rätt förvärvet skall avse.

Skadeersättning och inlösen i v issa fall
3 § Har byggnadsnämnden med stöd av 10 kap. 17 § meddelat föreläg­
gande att en byggnad, eller annan anläggning skall tas bort eller bli föremål
för annan åtgärd eller att en utfart eller annan utgång skall ändras, har
ägaren rätt till ersättning av kommunen för den skada han lider.

4 § Blir ett område, som enligt detaljplan har varit avsett för allmän
samfärdsel, vid genomförandet av en ny plan helt eller delvis använt för
annat ändamål eller ändrat till sitt höjdläge och uppstår härigenom skada
för ägaren av en fastighet som ligger intill området eller för den som
innehar särskild rätt till fastigheten, har han rätt till ersättning av väghål­
laren för den skada han lider.

75

/

¬

background image

SFS 1987:10

5 § Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens utf-
gång, har ägaren av en fastighet och innehavare av särskild rätt till fastig­

heten rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider.

Medför ändringen eller upphävandet att synnerligt men uppkommer vid

användningen av en fastighet, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,
om ägaren begär det.

�ndras eller upphävs en detaljplan efter genomförandetidens utgång

skall första och andra styckena tillämpas, om bygglov har sökts men
ärendet inte slutligt avgjorts före genomförandetidens utgång.

6 § Har skada uppkommit till följd av åtg ärder som avses i 16 kap. 7§ ,

har den skadelidande rätt till ersättning för skadan av kommunen eller, om

åtgärden har vidtagits på uppdrag av en statlig myndighet, av s taten.

7 § Om ersättning har betalats för gatukostnader enligt 6 kap. 31 elle r
32 § eller enligt motsvarande äldre bestämmelser, är kommunen skyldig att
betala tillbaka ersä ttningen, i den mån sk ada uppkommer för ägaren av

fastigheten genom att han på grund av att bygglov vägras inte kan använda
fastigheten så som förutsattes när ersättningen togs ut.

Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5§ räntelagen

(1975:635) från den dag fastighetsägaren betalade er sättningen.

Om bygglov vägras till att ersätta en genom olyckshändelse förstörd

byggnad med en i huvudsak likadan byg gnad och ansökan om byggl ov har

gjorts inom fem år från det att byggnaden förstördes, har ägare eller
innehavare av särskild rätt till fastigheten rätt till ersättning av kommunen

för den skada han lider.

8 § �gare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har rätt till
ersättning av kommunen, om skada uppkommer till fö ljd av att

1. bygglov vägras till att ersätta en riven eller på annat sätt än genom

olyckshändelse förstörd byggnad med en i huvudsak likadan byggnad och

ansökan om bygglov har aorts inom fem år från det att byggnaden revs
eller förstördes,

2. rivningsförbud meddelas i detaljplan eller områdesbestämmelser eller

rivningslov vägras med stöd av 8 k ap. 16 § 2 eller 3,

3. skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § meddelas i

en detaljplan eller i områdesbestäm melser,

4. bestämmelser om vegetation samt markytans utformning och höjd-

läge inom sådana områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket meddelas i

områdesbestämmelser,

5. marklov vägras med stöd av 8 kap. 18 § första stycket 2 eller 3.

Rätt till ersättning föreligger, i fall som avses i första stycket 1 och 2, om

skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del av fastigheten
och, i fall som avses i första stycket 3-5, om skadan medför att pågående

markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten .

Medför beslut som avses i första styc ket att synnerligt men uppko mmer

vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa fastighe­

ten, om ägaren begär det.

Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra

beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 8, 9, 11 och 19 §§

¬

background image

naturvårdslagen (1964: 822), under förutsättning att besluten meddelats

SFS 1987:10

inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas sådan inver­
kan av hänsynstaganden enligt 21 § skogsvårdslagen (1979:429) som i

särskilda fall har inträtt inom samma tid.

Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap . 6 § beslutat om riv­

ningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2 eller 3

för att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987: 12) om hushållning med
naturresurser m. m., är staten skyldig att ersätta kommunen dess kostna­
der för ersättning eller inlösen. I fall som av ses i första stycket 4 och 5 är
ägaren till den anläggning för vilken skydds- eller säkerhetsområdet har
beslutats skyldig att ersätta kommunen dess kostnader för ersättning eller

inlösen.

Bestämmande av ersättning

9 § Vid bestämmande av ersättning i fall som avses i 1-8 §§ skall 4 kap.
expropriationslagen (1972:719) tillämpas i den mån inte annat följer av
10 §. Vad som sägs i 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas i fråga om

värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före den då talan om
inlösen väcktes.

10 § Ersättning för minskning av fastig hetens marknadsvärde i fall som
avses i 3 §, 4 §, 5 § först a stycket eller 8 § första stycket skall bestämmas

som skillnaden mellan fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet
eller den åtgärd som avses i 4 §. Härvid skall bortses från förväntningar om
ändring av markanvändningen.

Ersättning för skada i fall som avses i 8 § första stycket 1 och 2 skall

minskas med e tt belopp som motsvarar vad som på grund av 8 § andra

stycket skall tålas utan ersättning.

15 kap. Domstolsprövning m. m.

1 § I den mån avvik ande bestämmelser inte meddelas i denna lag, skall,

utöver vad som följer av 6 kap. 39 § och 14 kap. 9 §, expropriationslagen
(1972:719) tillämpas i mål om

1. inlösen enligt 6 kap. 17 eller 24 §,
2. ersättning eller inlösen eller förvärv av nyttjanderätt eller annan

särskild rätt i fall som avses i 14 kap. 1-8 §§.

2 § Talan om inlösen enligt 6 kap. 17 § får vä ckas även om beslutet att
anta detaljplanen inte har vunnit laga kraft .

3 § Talan om inlösen enligt 6 kap. 24 § andra sty cket skall väckas inom

tre år efter genomförandetidens utgång.

Har ansökan gjorts om förlängning av genomförandetiden eller har kom­

munen väckt fråga om förnyelse av genomförandetiden, skall målet förlda-

ras vilande till dess att ärendet slutligt har avgjorts. Förlängs eller förnyas

genomförandetiden, förfaller kommunens talan.

Bestämmelserna i andra stycket om vilandeförklaring gäller även i fall då

77

¬

background image

SFS 1987; 10

talan har väckts om inlösen enligt 6 kap. 24 § första stycket och ansökan

gjorts om fastighetsbildning i överensstämmelse med fastighetsplanénj ⬢

Bildas fastighet som överensstämmer med fastighetsplanen, förfaller kom^ :*
munens talan.

När kommunen har väckt talan om inlösen enligt 6 kap. 24 § första

stycket, skall fastighetsdomstolen omedelb art sända underrättelse om det
till fastighetsbildningsmyndigheten.

4 § I fall som avses i 14 kap. 3,5,7 eller 8 § skall talan väckas inom två år

från det att beslutet på vilket talan grundas vann laga kraft.

Ifall som avses i 14 kap, 4 eller 6 § skall talan väckas inom två år från det

att den åtgärd på vilken talan grundas utfördes.

Talan får dock väckas senare än som anges i första och and ra styckena,

om skadan inte rimligen kunde förutses inom angive n tid.

5 § Ersättning för skada enligt 14 kap. 3-6 eller 8 § skall bestämmas i

pengar att betalas på en gång eller, om det finns särskilda skäl, med ett
visst årligt belopp. �ndras förhållandena, skall det årliga beloppet omprö­

vas, om kommunen, fastighetsägaren eller den som innehar särskild rätt till

fastigheten begär det.

Om kommunen begär det och det inte är uppenbart oskäligt, skall

domstolen förordna att ersättning enligt 14 kap. 8 § första stycket 2 eller 3
skall betalas ut först när vissa åtgärder med byggnaden har utförts.

Vad som i fråga om ersättning har avtalats eller uppenbarligen förutsatts

gälla mellan kommunen och ägaren eller innehavare av särskild rätt till
fastigheten skall gälla även mot ny ägare av fastigheten eller ny innehavare
av den särskilda rätten.

6 § Ogillas i må l enligt 1 § talan som har väckts av fastighetsägaren eller
den som innehar särskild rätt till fastigheten, kan domstolen förordna att

han skall bära sina egna kostnader, om han befinns ha inlett rättegången
utan tillräckliga skäl. Har rättegången uppenbart inletts utan skälig grund,

får domstolen dessutom förplikta honom att ersätta motparten dennes
rättegångskostnader.

7 § Om den ersättning som har fastställts i ett mål om inlösen inte har

nedsatts på det sätt som föreskrivs i expropriationslagen (1972:719) skall

följande gälla. Om någon som är berättigad till ersättni ng begär det, skall

den väc kta frågan om avstående av mark förfalla såvitt den rör hans rätt,
under förutsättning att marken inte har tillträtts eller övergått enligt 6 kap.
10 § expropriationslagen.

8 § Tvist mellan kommunen och fasti ghetsägare om ersättning för gatu­

kostnader och kostnader för andra allmänna platser och om villkoren för

betalning av sådan ersättning prövas av den fastighetsdomstol inom vars

område fastigheten är belägen.

I mål som avses i första stycket skall bestämmelserna i lage n (1969:246)

om domstolar i fastighetsmål tillämpas. Förlorar fastighetsägaren, skall
dock 6 § tillämpas, om målet inte rör endast betalningsvillkoren enligt

78

6 kap. 35 §.

¬

background image

i

/

16 kap. Bemyndiganden m. m.

19^1'. 10

1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bes tämmer får med­

dela de föreskrifter om krav på byggnader m. m. som utöver bestämmel­

serna i 3 kap. behövs

1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt

tomter och allmänna platser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i

fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undanta g från bestämmelserna i
3 kap.

2 § Efter ansökan kan prövas huruvida vissa slag av material, konstruk­
tioner eller anordningar får användas i byggnader eller andra anläggningar
(frivilligt typgodkännande).

Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, far

regeringen föreskriva att material eller annat som anges i första stycket får

användas i byggnader eller andra anläggningar endast efter godkännande
(obligatoriskt typgodkännande).

Vid meddelande av typgodkännan de får bestämmas att fortlöpande kon­

troll skall utföras (tillverkningskontroll). �ven utan samband med typgod­
kännande får efter ansökan bestämmas att tillverkningskontroll skall ut­

föras.

3 § Typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i 2 §

meddelas av den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen b estämmer far meddela

föreskrifter om avgifter för typgodkännande och beslut om tillverknings­

kontroll.

4 § �r riket i kr ig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhål­
landen som är f öranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit
sig, får regeringen meddela sådana från denna lag avvikande föreskrifter
som är av be tydelse för totalförsvaret eller som behövs för att nödvändig
byggnadsverksamhet i övrigt skall kunna ske.

5 § Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, skall vad som i denna lag
är föreskrivet om fastighetsägaren eller fastigheten tillämpas på tomträtts-

havaren eller tomträtten, dock att tomträttshavare ej är skyldig att bekosta

anläggande av gator och andra allmänna platser.

6 § Den som innehar egendom under ständig besittningsrätt eller med
fideikommissrätt eller på grund av testamentariskt förordnande utan att
äganderätten tillkommer någon skall vid tillämpning av denna lag an ses
som egendomens ägare.

7 § För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har byggnadsnämnd

och länsstyrel se samt den som på deras uppdrag utför arbetet rätt att få

tillträde till fastigheter, byggnader och andra anläggningar samt att där
vidta de åtgärder som behövs för arbetets fullgörande.

79

¬

background image

\

SFS 1987:10

Rätt som avse s i första stycket tillkommer även den som i annat fall,än

som där avses utför kartläggning för samhällets behov.

Polismyndigheterna skall lämna det biträde som behövs.

17 kap. �vergångsbestämmelser

Ikraftträdande m. m.

1 § Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Genom lagen upphävs, med de begränsningar som följer av detta kapitel,
byggnadslagen (1947:385),
byggnadsstadgan (1959:612),
lagen (1976:66 6) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande

m. m. och

lagen (1976:296) om kriskoppling m. m .

2 § Vaije kommun skall före den 1 juli 1990 ha antagit en översiktsplan
enligt 4 kap.

Generalplaner m. m.

3 § Generalplaner skall i den mån de är fastställda gälla som områdesbe­
stämmelser enligt denna lag.

Talan om ersättn ing eller inlösen enligt 22 § byggnadslage n (1947:385)

skall, i andra fall än som avses i 15 § andra stycket detta kapitel, väckas
före utgången av juni 1988.1 sådana mål skall beträffande prövningen i sak
äldre bestämmelser tillämpas.

Stomplaner skall upphöra att gälla vid ikraftträdandet.

Stadsplaner, byggnadsplaner, avstyckningsplaner m. m.

4 § Stadsplaner och byggnadsplaner enligt byggnadslagen (1947:385) el­
ler stadsplanelagen (1931:142), sådana äldre planer och bestämmelser som

anges i 79 och 83 §§ sistnämnda lag sam t avstyckningsplaner, till den del

de inte omfattas av förordnande enligt 168 § byggnadslagen, skall gälla
som detaljplan enligt denna lag. Avstyckningsplaner, till den del de omfat­

tas av förordnande som nyss har angetts, skall upphöra att gälla vid

ikraftträdandet.

I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner, som har fastställts efter

utgången av år 1978, skall genomförandetiden enligt 5 kap. 5 § vara fem år
räknat från ikraftträdandet. I fråga om övriga planer och bestämmelser

som avses i första stycket skall genomförandetiden anses ha gått ut.

Om inte ann at är föreskrivet i sådan plan eller bestämmelse som enligt

första stycket skall gälla som detaljplan enligt denna lag, skall 39 § by gg^

nadsstadgan (1959:612) tillämpas som bestämmelse i planen.

5 § Under tiden till utgången av juni 1991 gäller inte bestämmelserna i

14 kap. 1 § inom områden som omfattas av stadsplan. Under denna tid

skall i stället 48 § fö rsta och tredje styckena byggnadslagen (1947:385)
tillämpas.

80

Bestämmelserna i 6 kap. 24 § andra stycket gäller inte i fråga om sådana

¬

background image

planer för vilka genomförandetiden enligt 4 § andra stycket skall anses ha

SFS 1987:10

gått ut.

6 § Bestämmelserna i 6 kap. 26 § första stycket gäller inte inom områden
som omfattas av byggnadsplan eller avstyckningsplan.

7 § Bestämmelserna i 8 kap. 11 § Qärde stycket gäller inte inom områden
som omfattas av stadsplan eller byggnadsplan.

8 § Om skada uppkommer till följd av att en plan eller bestämmelse, vars
genomförandetid enligt 4 § skall anses ha gått ut, upphävs eller ändras, har

ägare och innehavare av särskild rätt till fasti ghet rätt till ers ättning av

kommunen.

Rätt till ersättning föreligger om fastigheten
1. är belägen inom ett område som till större delen är bebyggt i huvud­

sak i enlighet med planen och

2. efter upphävandet eller ändringen inte får bebyggas eller får bebyggas

endast i en utsträckning som är uppenbart oskälig.

Ersättning enligt första stycket skall bestämmas som skillnaden mellan

fastighetens marknadsvärde före och efter beslutet att upphäva eller ändra

planen. Fastighetens marknadsvärde före beslutet skall bestämmas med
hänsyn till såväl de planförhållanden som de ersättningsprinciper som

gällde vid lagens ikraftträdande. Om kommunen begär det, får dock värdet
inte bestämmas högre än ett belopp som motsvarar vad som enligt anvis­

ningarna till 36 § kommunalsk attelagen (1928:370) får d ras av vid beräk­
ning av realisationsvinst vid avyttring av fastighet.

Talan om ersä ttning enligt första stycket skall väckas före utgången av

juni 1992. Har fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt till fastighet

väckt talan och har han rätt till ersättning, får kommunen i stället lösa

fastigheten eller rättigheten.

I mål om ersättning oc h inlösen skall i övrigt 14 kap. 9 § sa mt 15 kap. 1

och 6 §§ tillämpas.

9 § I fråga om stadsplaner och byggnadsplaner som har antagits men inte

har fastställts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas be­
träffande såväl förfarandet som ärendenas prövning i sak.

Regionplaner

10 § Regionplaner som har fastställts efter utgången av juni 1982 skall

gälla som regionplan enligt denna lag, dock längst till den dag då sex år har
förflutit från det att planen fastställdes. I övrigt skall regionplaner upphöra
att gälla vid ikraftträdandet.

Tomtindelningar
11 § Tomtindelningar enligt byggnadslagen (1947:385) eller stadsplanela­
gen (1931: 142) samt sådana äldre tomtindelningar som anges i 80 § sist­

nämnda lag skall gälla som fastighetsplan enligt denna lag.

81

¬

background image

SFS 1987:10

12 § I fråga om tomtindelningar som har antagits men inte har fastställts *
före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas beträffande såväl
förfarandet som ärendenas prövning i sak.

Nybyggnadsförbud

13 § Med de undantag som anges i 14 och 16 § § skall förbud mot nybygg­

nad och förbud mot rivnin g som har utfärdats med stöd av byggnadslagen

(1947: 385) upphöra att gälla vid ikraftträdandet .

14 § Har förbud mot nybyggnad utfärdats med stöd av 110 § andra
stycket byggnadslagen (1947:385), skall förbudet gälla som bestämmelse i

planen enligt 5 kap. 8 § 1 denna lag.

15 § Förbud enligt 17 § byggn adslagen (1947:385) mot schaktning, fyll­

ning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall fortsätta att

gälla, dock längst til l utgången av juni 199 0.

Talan om er sättning eller inlösen enligt 22 § byggnädsl agen med anled­

ning av förbud som anges i första stycket skall väckas före utgången av juni
1991. I sådana mål skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser

tillämpas.

16 § För områden där förbud mot nybyggnad m. m. råder enligt 81 §

byggnadslagen (1947:385) eller har utfärdats med stöd av 82 § samma lag

skall förordnande om prövning som avses i 12 kap. 4 § anses ha utfärdats i

fråga om beslut om bygglo v, marklov och förhan dsbesked.

Inom områden som omfattas av föreskrifter enligt 54 § I mom. tredje

stycket byggnadsstadgan (1959:612) skall skyldighet föreligga att enligt

8 kap. 7 § söka bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra ljusanord­

ningar och att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för schaktning eller fyllning.

Talan om ersä ttning eller inlösen med anledning av förbud som anges i

första stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål skall

beträffande prövningen i sak äldre be stämmelser tillämpas.

17 § Inom områden där förbud med stöd av 40 § andra stycket eller 110 §

flärde stycket byggnadslagen (1947:385) har utfärdats mot schaktning,

fyllning, trädfällning eller annan därmed jämförlig åtgärd skall skyldig het
föreligga att enligt 8 kap. 9 § söka marklov för sådana åtgärder.

Andra beslut enligt byggnadslagen
18 § Har undantag från förbud mot nybyggnad enligt byggnadslagen
(1947:385) eller byggnadsstadgan (1959:612) medgetts genom beslut som
har vunnit laga kraft efter utgången av juni 1986 och har byggnadslo v till

den åtgärd som medgivandet avser inte meddelats före ikraftträdandet,

skall medgivandet gälla som förhandsbesked. Medgivandet upphör dock
att gälla, om inte ansökan om bygglov görs inom två år från den dag

beslutet om medgivandet vann laga kraft. I övriga fall upphör beslut om
undantag att gälla.

82

¬

background image

19 § Förordnande enligt 70 och 113 §§ byggnadslagen (1947:385) om

SFS 1987:10

skyldighet att avstå eller upplåta mark skall gälla som föro rdnande enligt
6 kap. 19 § den na lag. Föreskrifter som a vses i 73 § byggnadslagen skall
gälla som förordnande enligt 6 kap. 22 § denna lag.

Särskilda krav på befintliga byggnade r

20 § Byggnader som har uppförts före den 1 juli 1960 eller för vilka
byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall, om det behövs, vara

försedda med anordningar för uppstigning på taket och anordningar till

skydd mot olycksfall genom nedstörtning frå n taket.

I fråga om byggnader som har uppförts före den 1 juli 1974 eller för vilka

byggnadslov har sökts före nämnda dag skall portar och liknande anord­

ningar vara utförda så att risk för olycksfall inte uppkommer.

Till byggnader som har uppförts före den 1 juli 1977 eller för vilka

byggnadslov har beviljats före nämnda dag skall höra sådana anordningar
som skäligen kan ford ras för att åstadkomma godtagbara arbetsförhållan­
den för dem som hämtar avfall från byggnaden.

Krav enligt första-tredje styckena får inte påtagligt avvika från vad som

kan krävas enligt motsv arande äldre bestämmelser.

21 § Bestämmelserna i 82 a § tredje stycket byggnadsstadgan (1959: 612)
om handikappanpassning av vissa byggnader skall fortfarande tillämpas.

22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, i de
avseenden som anges i 20 och 21 §§, meddela de ytterligare bestämmelser
som behövs

1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andr a anläggningar samt

tomter och allmänna platser.

Påföljder m. m.

23 § För överträdelse som har begåtts före ikraftträdandet skall bestäm­

melserna i lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m. tillämpas vid målens prövning i sak. Bestämmelserna i
10 kap. skall dock tillämpas, om de leder till lindrigare påföljd.

Underlåter någon att utföra arbete eller vidta annan åtgärd som åligger

honom enligt beslut som har meddelats med stöd av byggnadsstadgan

(1959:612), skall bestämmelserna i 10 kap. tillämpas vid målens prövning i

sak.

Har någon åsidosatt ett villkor eller en föreskrift som har meddelats med

stöd av 136 a § byggnadslagen (1947:385), skall bestämmelserna i 4 kap.
6 § lagen (1987: 12) om hushållning med n aturresurser m. m. tillämpas.

Gatukostnader m. m.
24 § �ldre bestämmelser om skyldighet att betala ersättning för gatu-
mark och gatubyggnadskostnad skall tillämpas när gatubyggnadsarbeten
har påbörjats före ikraftträdandet.

83

¬

background image

SFS 1987:10

Pågående mål och ärenden m. m.

'ii

25 § Beträffande ärenden enligt byggnadslagen (1947:385) eller bygg­
nadsstadgan (1959:612) som byggnadsnämnden har avgjort före ikraftlrä- ,

dandet skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om såväl förfarandet son) '.

ärendenas prövning i sak.

Beträffande mål enligt byggnad slagen om ersättning eller inlösen i vil ka

talan har väckts före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser tillämpas i .

fråga om målens prövning i sak.

26 § Bestämmelserna i 6 0-64 §§ byggnadsstadgan (1959: 612) skall till -
lämpas i fråga om byggnadsarbeten till vilka byggnadslov ha r meddelats
enligt byggnadsstadgan.

27 § Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om stadsplan skall i

stället avse detaljplan, inom vilken kommunen är huvudman för allmänna

platser. Vad som föreskrivs om byggnadsplan skall avse detaljplan, inom

vilken annan än kommunen är huvudman för allmänna p latser. Vad som

föreskrivs om byggnadslov skall - beroende på arten av den åtgärd som

avses med lovet - i stället gäl la bygglov, rivnings lov eller marklov.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

HANS GUSTAFSSON

(Bostadsdepartementet)

¬

Viktiga lagar inom transport och trafik
JP Infonets tjänster inom transport och trafik

JP Infonets tjänster inom transport och trafik

Arbetar du med frågor som rör transport och trafik? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom transport och trafik.