SFS 1998:808 Miljöbalk

Miljörätt Processrätt Transport och trafik

Start / Transport och trafik / Lag (1995:1649) om byggande av järnväg / SFS 1998:808 Miljöbalk

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                                                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Milj�balk utf�rdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs 2 att i Sveriges rikes lag skall efter jor- dabalken inf�ras en ny balk, ben�mnd milj�balk, av f�ljande lydelse. 1 Prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278. 2 Jfr r�dets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tilln�rmning av lagar och andra f�rfattningar om klassificering, f�rpackning och m�rkning av farliga �mnen (EGT nr L 196, 16.8.1967, s. 1, Celex 367L0548), senast �ndrat genom kommissio- nens direktiv 97/69/EG (EGT nr L 343, 13.12.1997, s. 19, Celex 397L0069), r�dets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 39, Celex 375L0442), senast �ndrat genom kommissionens beslut 96/350/EG (EGT nr L 135, 6.6.1996, s. 32, Celex 396D0350), r�dets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om f�rorening genom utsl�pp av vissa farliga �mnen i gemenskapens vattenmilj� (EGT nr L 129, 18.5.1976, s. 23, Celex 376L0464), senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/ 692/EEG (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48, Celex 391L0692), r�dets direktiv 76/769/ EEG av den 27 juli 1976 om tilln�rmning av medlemsstaternas lagar och andra f�rfatt- ningar om begr�nsning av anv�ndning och utsl�ppande p� marknaden av vissa farliga �mnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 201, Celex 376L0769), senast �ndrat genom kommissionens direktiv 97/64/EG (EGT nr L 315, 19.11.1997, s.13, Celex 397L0064), r�dets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 om f�r- bud mot att v�xtskyddsprodukter som inneh�ller vissa verksamma �mnen sl�pps ut p� marknaden och anv�nds (EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 36, Celex 379L0117), senast �ndrat genom kommissionens direktiv 91/188/EEG (EGT nr L 92, 13.4.1991, s. 42, Celex 391L0188), r�dets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda f�g- lar (EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1, Celex 379L0409), senast �ndrat genom kommissio- nens direktiv 97/49/EG (EGT nr L 223, 13.8.1997, s. 9, Celex 397L0049), r�dets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd f�r grundvatten mot f�rore- ning genom vissa farliga �mnen (EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, Celex 380L0068), senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/692/EEG (EGT nr L377 31.12.1991, s. 48 Celex 391L0692), r�dets direktiv 84/360/EEG av den 28 juni 1984 om bek�mpning av luftf�rorening fr�n industrianl�ggningar (EGT nr L 188, 16.7.1984, s. 20, Celex 384L0360), senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/692/EEG (EGT nr L377 31.12.1991, s. 48 Celex 391L0692), r�dets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bed�mning av inverkan p� milj�n av vissa offentliga och privata projekt (EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40, Celex 385L0337), �ndrat genom r�dets direktiv 97/11/EG (EGT nr L 73, 14.3.1997, s. 5, Celex 397L0011), r�dets direktiv 86/280/EEG av den 12 juni 1986 om gr�nsv�rden och kvalitetsm�l f�r utsl�pp av vissa farliga �mnen som ing�r i f�rteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG (EGT nr L 181, 4.7.1986, s. 16, Celex 386L0280), senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/692/EEG (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48, Celex 391L0692), r�dets direktiv 88/379/EEG av den 7 juni 1988 om tilln�rmning av medlemsstaternas lagar och andra f�rfattningar om klassificering, f�rpackning och m�rkning av farliga preparat (beredningar) (EGT nr L 187, 16.7.1988, s. 14, Celex 388L0379), senast �ndrat genom kommissionens direktiv 96/65/EG (EGT nr L 265, 18.10.1996 s. 15, Celex 396L0065), r�dets direktiv 88/609/EEG av den 24 november 1988 om begr�nsning av utsl�pp till luften av vissa f�roreningar fr�n stora f�rbr�nningsanl�ggningar (EGT L 336, 7.12.1988, s. 1, Celex 388L0609), senast �nd- rat genom r�dets direktiv 94/66/EG (EGT nr L 337, 24.12.1994, s. 83, Celex 394L0066), r�dets direktiv 89/369/EEG av den 8 juni 1989 om f�rhindrande av luftf�r- orening fr�n nya kommunala avfallsf�rbr�nningsanl�ggningar (EGT nr L 163, 14.6.1989, s. 32, Celex 389L0369), r�dets direktiv 89/429/EEG av den 21 juni 1989 om minskning av luftf�rorening fr�n befintliga kommunala avfallsf�rbr�nningsan- l�ggningar (EGT nr L 203, 15.7.1989, s 50, Celex 389L0429), r�dets direktiv 90/219/ SFS 1998:808 Utkom fr�n trycket den 7 juli 1998 1* SFS 1998:808 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 1998:808 ( forts. not 2 ) EEG av den 23 april 1990 om innesluten anv�ndning av genetiskt modifierade mikro- organismer (EGT nr L 117, 8.5. 1990, s. 1, Celex 390L0219), �ndrat genom kommissi- onens direktiv 94/51/EG (EGT nr L 297, 18.11.1994, s. 29, Celex 394L0051), r�dets direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig uts�ttning av genetiskt modifie- rade organismer (EGT nr L 117, 8.5. 1990, s. 15, Celex 390L0220), senast �ndrat genom kommissionens direktiv 97/35/EG (EGT nr L 169, 27.6. 1997, s. 72, Celex 397L0035), r�dets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvat- ten fr�n t�tbebyggelse (EGT nr L 135, 30.5.1991, s. 40, Celex 391L0271), senast �nd- rat genom kommissionens direktiv 98/15/EG (EGT nr L 67, 7.3.1998, s. 29, Celex 398L0015), r�dets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsl�ppande av v�xt- skyddsmedel p� marknaden (EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1, Celex 391L0414), senast �ndrat genom kommissionens direktiv 97/73/EG (EGT nr L 353, 24.12.1997, s. 26, Celex 397L0073), r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmilj�er samt vilda djur och v�xter (EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex 392L0043), senast �ndrat genom r�dets direktiv 97/62/EG (EGT nr L 305, 8.11.1997, s. 42, Celex 397L0062), r�dets direktiv 93/12/EEG av den 23 mars 1993 om svavelhal- ten i vissa flytande br�nslen (EGT nr L 74, 27.3.1993, s. 81, Celex 393L0012), r�dets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade �tg�rder f�r att f�re- bygga och begr�nsa f�roreningar (EGT nr L 257, 10.10.1996, s. 26, Celex 396L0061), r�dets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utv�rdering och s�kerst�llande av luftkvaliteten (EGT nr L 296, 21.11.1996, s. 55, Celex 396L0062). </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 1998:808 F�RSTA AVDELNINGEN �VERGRIPANDE BEST�MMELSER 1 kap. Milj�balkens m�l och till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i denna balk syftar till att fr�mja en h�llbar utveckling som inneb�r att nuvarande och kommande generationer tillf�rs�kras en h�l- sosam och god milj�. En s�dan utveckling bygger p� insikten att naturen har ett skyddsv�rde och att m�nniskans r�tt att f�r�ndra och bruka naturen �r f�r- enad med ett ansvar f�r att f�rvalta naturen v�l. Milj�balken skall till�mpas s� att 1. m�nniskors h�lsa och milj�n skyddas mot skador och ol�genheter oav- sett om dessa orsakas av f�roreningar eller annan p�verkan, 2. v�rdefulla natur- och kulturmilj�er skyddas och v�rdas, 3. den biologiska m�ngfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk milj� i �vrigt anv�nds s� att en fr�n ekologisk, social, kulturell och samh�llsekonomisk synpunkt l�ngsiktigt god hush�ll- ning tryggas, och 5. �teranv�ndning och �tervinning liksom annan hush�llning med mate- rial, r�varor och energi fr�mjas s� att ett kretslopp uppn�s. 2 � Best�mmelserna i 3 och 4 kap. skall till�mpas endast vid pr�vning av fr�gor enligt 7 kap., tillst�ndspr�vning av s�dan verksamhet som �r till- st�ndspliktig enligt 9, 11 och 12 kap. och vid regeringens till�tlighetspr�v- ning enligt 17 kap. samt enligt vad som �r f�reskrivet i luftfartslagen (1957:297), lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, v�glagen (1971:948), lagen (1978:160) om vissa r�rledningar, lagen (1983:293) om inr�ttande, ut- vidgning och avlysning av allm�n farled och allm�n hamn, lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, plan- och bygglagen (1987:10), minerallagen (1991:45), lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, lagen (1995:1649) om byggande av j�rnv�g och ellagen (1997:857). 3 � I fr�ga om verksamhet som kan orsaka skada eller ol�genhet f�r m�n- niskors h�lsa, milj�n eller andra intressen som skyddas enligt milj�balken till�mpas ut�ver balken �ven best�mmelser i annan lag. S�vitt g�ller skydd mot oh�lsa och olycksfall i arbete samt i s�dana h�nse- enden i �vrigt som huvudsakligen avser arbetsmilj�n till�mpas best�mmel- serna i arbetsmilj�lagen (1977:1160). 4 � I fr�ga om viss milj�farlig verksamhet och viss vattenverksamhet g�l- ler s�rskilda best�mmelser enligt lagen (1971:850) med anledning av gr�ns- �lvs�verenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland. 5 � Regeringen f�r, i den utstr�ckning det p� grund av r�dande s�rskilda f�rh�llanden �r n�dv�ndigt f�r att st�rka f�rsvarsberedskapen, meddela f�re- skrifter f�r totalf�rsvaret som avviker fr�n denna balk, dock inte inom s�dant �mnesomr�de f�r vilket f�reskrifter m�ste meddelas i lag. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 1998:808 6 � I lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europe- iska unionen finns f�reskrifter om verkan av unionens f�rdrag och andra in- strument samt de Europeiska gemenskapernas beslut. 7 � I fr�ga om renh�llning inom vissa v�gomr�den och angr�nsande omr�- den g�ller 26 � v�glagen (1971:948). I fr�ga om framf�rande av luftfartyg i �verljudsfart och luftfartygs milj�- v�rdighet g�ller 1 kap. 2 a � och 3 kap. 1 � luftfartslagen (1957:297). I fr�ga om framdragande och begagnande av r�rledning g�ller i vissa fall 23 � lagen (1978:160) om vissa r�rledningar. 2 kap. Allm�nna h�nsynsregler m.m. 1 � N�r fr�gor pr�vas om till�tlighet, tillst�nd, godk�nnande och dispens och n�r s�dana villkor pr�vas som inte avser ers�ttning samt vid tillsyn en- ligt denna balk �r alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet el- ler vidta en �tg�rd skyldiga att visa att de f�rpliktelser som f�ljer av detta ka- pitel iakttas. Detta g�ller �ven den som har bedrivit verksamhet som kan an- tas ha orsakat skada eller ol�genhet f�r milj�n. I detta kapitel avses med �tg�rd en s�dan �tg�rd som inte �r av f�rsumbar betydelse i det enskilda fallet. 2 � Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en �tg�rd skall skaffa sig den kunskap som beh�vs med h�nsyn till verksamhe- tens eller �tg�rdens art och omfattning f�r att skydda m�nniskors h�lsa och milj�n mot skada eller ol�genhet. 3 � Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en �tg�rd skall utf�ra de skydds�tg�rder, iaktta de begr�nsningar och vidta de f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som beh�vs f�r att f�rebygga, hindra eller mot- verka att verksamheten eller �tg�rden medf�r skada eller ol�genhet f�r m�n- niskors h�lsa eller milj�n. I samma syfte skall vid yrkesm�ssig verksamhet anv�ndas b�sta m�jliga teknik. Dessa f�rsiktighetsm�tt skall vidtas s� snart det finns sk�l att anta att en verksamhet eller �tg�rd kan medf�ra skada eller ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. 4 � F�r verksamheter och �tg�rder som tar i anspr�k mark- eller vattenom- r�den annat �n helt tillf�lligt skall en s�dan plats v�ljas som �r l�mplig med h�nsyn till 1 kap. 1 �, 3 kap. och 4 kap. F�r all verksamhet och alla �tg�rder skall en s�dan plats v�ljas att �nda- m�let kan uppn�s med minsta intr�ng och ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa och milj�n. 5 � Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en �tg�rd skall hush�lla med r�varor och energi samt utnyttja m�jligheterna till �teranv�ndning och �tervinning. I f�rsta hand skall f�rnybara energik�llor anv�ndas. 6 � Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en �tg�rd skall undvika att anv�nda eller s�lja s�dana kemiska produkter eller </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 1998:808 biotekniska organismer som kan befaras medf�ra risker f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n, om de kan ers�ttas med s�dana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav g�ller i fr�ga om varor som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk orga- nism. 7 � Kraven p� h�nsyn enligt 26 �� g�ller i den utstr�ckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bed�mning skall s�rskilt beaktas nyttan av skydds�tg�rder och andra f�rsiktighetsm�tt j�mf�rt med kostna- derna f�r s�dana �tg�rder. N�r det �r fr�ga om totalf�rsvarsverksamhet eller om en �tg�rd beh�vs f�r totalf�rsvaret, skall �ven detta f�rh�llande beaktas vid avv�gningen. Avv�gningen enligt f�rsta stycket f�r inte medf�ra att en milj�kvalitets- norm enligt 5 kap. �sidos�tts. 8 � Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en �t- g�rd som medf�rt skada eller ol�genhet f�r milj�n ansvarar till dess skadan eller ol�genheten har upph�rt f�r att denna avhj�lps i den omfattning det kan anses sk�ligt enligt 10 kap. I den m�n det f�reskrivs i denna balk kan i st�llet skyldighet att ers�tta skadan eller ol�genheten uppkomma. 9 � Kan en verksamhet eller �tg�rd befaras f�ranleda skada eller ol�genhet av v�sentlig betydelse f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n, �ven om s�dana skydds�tg�rder och andra f�rsiktighetsm�tt vidtas som kan kr�vas enligt denna balk, f�r verksamheten bedrivas eller �tg�rden vidtas endast om det finns s�rskilda sk�l. En verksamhet eller �tg�rd f�r inte bedrivas eller vidtas om den medf�r risk f�r att ett stort antal m�nniskor f�r sina levnadsf�rh�llanden v�sentligt f�rs�mrade eller milj�n f�rs�mras avsev�rt. Vad som s�gs i f�rsta och andra stycket g�ller inte, om regeringen har till- l�tit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 �. 10 � Om en verksamhet eller �tg�rd �r av synnerlig betydelse fr�n allm�n synpunkt kan regeringen till�ta denna, �ven om f�ruts�ttningarna �r s�dana som anges i 9 � andra stycket. Detta g�ller dock inte om verksamheten eller �tg�rden kan befaras f�rs�mra det allm�nna h�lsotillst�ndet. Beslut enligt f�rsta stycket f�r f�renas med villkor f�r att tillgodose all- m�nna intressen. 3 kap. Grundl�ggande best�mmelser f�r hush�llning med mark- och vattenomr�den 1 � Mark- och vattenomr�den skall anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�nsyn till beskaffenhet och l�ge samt f�religgande behov. F�retr�de skall ges s�dan anv�ndning som medf�r en fr�n allm�n synpunkt god hush�llning. 2 � Stora mark- och vattenomr�den som inte alls eller endast obetydligt �r p�verkade av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt p�verka omr�denas karakt�r. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1998:808 3 � Mark- och vattenomr�den som �r s�rskilt k�nsliga fr�n ekologisk syn- punkt skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan skada naturmil- j�n. 4 � Jord- och skogsbruk �r av nationell betydelse. Brukningsv�rd jordbruksmark f�r tas i anspr�k f�r bebyggelse eller an- l�ggningar endast om det beh�vs f�r att tillgodose v�sentliga samh�lls- intressen och detta behov inte kan tillgodoses p� ett fr�n allm�n synpunkt tillfredsst�llande s�tt genom att annan mark tas i anspr�k. Skogsmark som har betydelse f�r skogsn�ringen skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra ett rationellt skogsbruk. 5 � Mark- och vattenomr�den som har betydelse f�r renn�ringen eller yr- kesfisket eller f�r vattenbruk skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra n�ringarnas bedrivande. Omr�den som �r av riksintresse f�r renn�ringen eller yrkesfisket skall skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket. 6 � Mark- och vattenomr�den samt fysisk milj� i �vrigt som har betydelse fr�n allm�n synpunkt p� grund av deras naturv�rden eller kulturv�rden eller med h�nsyn till friluftslivet skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt skada natur- eller kulturmilj�n. Behovet av gr�nomr�den i t�t- orter och i n�rheten av t�torter skall s�rskilt beaktas. Omr�den som �r av riksintresse f�r naturv�rden, kulturmilj�v�rden eller friluftslivet skall skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket. 7 � Mark- och vattenomr�den som inneh�ller v�rdefulla �mnen eller mate- rial skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra utvinningen av dessa. Omr�den som inneh�ller fyndigheter av �mnen eller material som �r av riksintresse skall skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket. 8 � Mark- och vattenomr�den som �r s�rskilt l�mpliga f�r anl�ggningar f�r industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikatio- ner, vattenf�rs�rjning eller avfallshantering skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkomsten eller utnyttjandet av s�- dana anl�ggningar. Omr�den som �r av riksintresse f�r anl�ggningar som avses i f�rsta stycket skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkomsten el- ler utnyttjandet av anl�ggningarna. 9 � Mark- och vattenomr�den som har betydelse f�r totalf�rsvaret skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt motverka totalf�rsva- rets intressen. Omr�den som �r av riksintresse p� grund av att de beh�vs f�r totalf�rsva- rets anl�ggningar skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra till- komsten eller utnyttjandet av anl�ggningarna. 10 � Om ett omr�de enligt 58 �� r av riksintresse f�r flera of�renliga �n- dam�l, skall f�retr�de ges �t det eller de �ndam�l som p� l�mpligaste s�tt </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 1998:808 fr�mjar en l�ngsiktig hush�llning med marken, vattnet och den fysiska mil- j�n i �vrigt. Beh�vs omr�det eller del av detta f�r en anl�ggning f�r totalf�r- svaret skall f�rsvarsintresset ges f�retr�de. Beslut med st�d av f�rsta stycket f�r inte strida mot best�mmelserna i 4 kap. 4 kap. S�rskilda best�mmelser f�r hush�llning med mark och vatten f�r vissa omr�den i landet 1 � De omr�den som anges i 27 �� r, med h�nsyn till de natur- och kul- turv�rden som finns i omr�dena, i sin helhet av riksintresse. Exploaterings- f�retag och andra ingrepp i milj�n f�r komma till st�nd i dessa omr�den en- dast om det inte m�ter n�got hinder enligt 27 �� och om det kan ske p� ett s�tt som inte p�tagligt skadar omr�denas natur- och kulturv�rden. Best�mmelserna i f�rsta stycket och 26 �� utg�r inte hinder f�r utveck- lingen av befintliga t�torter eller av det lokala n�ringslivet eller f�r utf�ran- det av anl�ggningar som beh�vs f�r totalf�rsvaret. Om det finns s�rskilda sk�l utg�r best�mmelserna inte heller hinder f�r anl�ggningar f�r utvinning av s�dana fyndigheter av �mnen eller material som avses i 3 kap. 7 � andra stycket. 2 � Inom f�ljande omr�den skall turismens och friluftslivets, fr�mst det r�rliga friluftslivets, intressen s�rskilt beaktas vid bed�mningen av till�tlig- heten av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n: Kustomr�det och sk�rg�rden i Bohusl�n fr�n riksgr�nsen mot Norge till Lysekil, Kustomr�det i Halland, Kullaberg och Hallands�sen med angr�nsande kustomr�den, Kustomr�det i Sk�ne fr�n �rnahusen s�der om Skillinge till �hus, Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i Sm�land och �sterg�tland fr�n Oskarshamn till Ark�sund, Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i S�dermanland och Uppland fr�n Oxel�- sund till Herr�ng och Sing�, Kustomr�det och sk�rg�rden i �ngermanland fr�n Storfj�rden vid �nger- man�lvens mynning till Skagsudde, Kustomr�det och sk�rg�rden i Norrbotten fr�n Bond�fj�rden till riksgr�n- sen mot Finland, �land, Gotland, Sj�- och �slandskapet vid Romele�sen i Sk�ne, �snen med �ar och strandomr�den och omr�dena s�der d�rom utmed M�rrums�n och vid sj�n Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet, V�nern med �ar och strandomr�den, V�ttern med �ar och strandomr�den, Tiveden med omr�dena vid sj�n Unden och sj�n Viken samt omr�det ut- med G�ta kanal mellan Karlsborg och Sj�torp, Omr�det DalslandNordmarken fr�n Mellerud och sj�n �nimmen vid V�- nern till sj�systemet fr�n Dals-Ed i s�der till �rj�ng och �stervallskog i norr, </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 1998:808 Fryksdalen fr�n Kil till Torsby samt omr�det utmed �vre delen av Klar�l- ven inom Torsby kommun, M�laren med �ar och strandomr�den, Omr�det MalingsboKloten mellan Stor�, Kopparberg, Smedjebacken och Skinnskatteberg, Omr�det utmed Dal�lven fr�n Avesta till Skutsk�r, Siljan och Orsasj�n med �ar och strandomr�den samt omr�det utmed Ore- �lven, sj�n Skattungen och Oresj�n med omr�det s�der d�rom �ver Guller- �sen och Boda till R�ttvik, Omr�det utmed Ljusnan fr�n F�rila till Bergvik, Vindel�dalen, Fj�llv�rlden fr�n Transtrandsfj�llen i s�der till Treriksr�set med undantag f�r de fj�llomr�den som anges i 5 �. 3 � Inom kustomr�dena och sk�rg�rdarna i Bohusl�n fr�n gr�nsen mot Norge till Brofjorden, i Sm�land och �sterg�tland fr�n Simpevarp till Ark�- sund och i �ngermanland fr�n Storfj�rden vid �ngerman�lvens mynning till Skagsudde samt p� �land f�r anl�ggningar som avses i 17 kap. 1 � 111 och 17 inte komma till st�nd. 4 � Inom kustomr�dena och sk�rg�rdarna fr�n Brofjorden till Simpevarp och fr�n Ark�sund till Forsmark, utmed Gotlands kust, p� �stergarn och Storsudret p� Gotland samt p� F�r� f�r fritidsbebyggelse komma till st�nd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns s�r- skilda sk�l f�r dock annan fritidsbebyggelse komma till st�nd, f�retr�desvis s�dan som tillgodoser det r�rliga friluftslivets behov eller avser enkla fritids- hus i n�rheten av de stora t�tortsregionerna. Inom omr�den som avses i f�rsta stycket f�r anl�ggningar som avses i 17 kap. 1 � 17 och 1011 komma till st�nd endast p� platser d�r det redan finns anl�ggningar som skall pr�vas enligt angivna lagrum. 5 � Inom fj�llomr�dena L�ngfj�lletRogen, SylarnaHelags, Sk�cker-fj�l- len, Burvattnet, Hotagsfj�llen, FrostvikenBorgafj�llen, Marsfj�llenVar- dofj�llen, Artfj�llet, T�rnaVindelfj�llen, SarekMavas, Kebnekaise Sjaunja, Rostu och Pessinki f�r bebyggelse och anl�ggningar komma till st�nd endast om det beh�vs f�r renn�ringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det r�rliga friluftslivet. Andra �tg�rder inom omr�dena f�r vidtas endast om det kan ske utan att omr�denas karakt�r p�- verkas. 6 � Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verledning f�r kraft- �ndam�l f�r inte utf�ras i national�lvarna Torne�lven, Kalix�lven, Pite�lven och Vindel�lven med tillh�rande vattenomr�den, k�llfl�den och bifl�den samt i f�ljande vattenomr�den med tillh�rande k�ll- och bifl�den: </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 1998:808 I Dal�lven V�sterdal�lven uppstr�ms Hummelforsen och �sterdal�lven uppstr�ms Tr�ngslet I Ljusnan Voxnan uppstr�ms Vallhaga I Ljungan Ljungan uppstr�ms Storsj�n samt Gim�n uppstr�ms Holmsj�n I Indals�lven �re�lven, Ammer�n, Stor�n Damm�n samt H�rkan I �ngerman�lven Lejar�lven, Stor�n uppstr�ms Klumpvattnet, L�ngsel�n R�rstr�ms�lven, Sax�n, Ransar�n uppstr�ms Ransarn samt Vojm�n uppstr�ms Vojmsj�n Vapst�lven Mo�lven L�gde�lven �re�lven I Ume�lven T�rna�n, Girjes�n och Jukt�n uppstr�ms Fjosoken S�var�n I Skellefte�lven k�llfl�dena uppstr�ms S�dvajaure respektive Riebnes samt Mal�n Byske�lven �by�lven I Lule�lven Stora Lule�lven uppstr�ms Akka- jaure, Lilla Lule�lven uppstr�ms Skalka och Tjaktjajaure samt P�rl- �lven R�ne�lven Em�n Br�kne�n M�rrums�n Fylle�n I Enningdals�lven Enningdals�lven uppstr�ms riks- gr�nsen till Norge Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verledning f�r kraft- �ndam�l f�r inte heller utf�ras i f�ljande �lvstr�ckor: I Klar�lven str�ckan mellan H�ljes och Edeb�ck I Dal�lven V�sterdal�lven nedstr�ms Skiffs- forsen samt Dal�lven nedstr�ms N�s bruk I Ljusnan str�ckan mellan Hede och Svegsj�n samt str�ckan mellan Laforsen och Arbr�sj�arna I Ljungan str�ckan mellan Havern och Holmsj�n samt str�ckan nedstr�ms Viforsen I Indals�lven L�ngan nedstr�ms Land�sj�n </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 1998:808 I �ngerman�lven Fax�lven mellan Edsele och Helgumsj�n I Ume�lven T�rnaforsen mellan Stor-Laisan och G�uta F�rsta och andra stycket g�ller inte vattenverksamhet som f�rorsakar en- dast obetydlig milj�p�verkan. 7 � Omr�det UlriksdalHagaBrunnsvikenDjurg�rden �r en national- stadspark. Inom en nationalstadspark f�r ny bebyggelse och nya anl�ggningar komma till st�nd och andra �tg�rder vidtas endast om det kan ske utan in- tr�ng i parklandskap eller naturmilj� och utan att det historiska landskapets natur- och kulturv�rden i �vrigt skadas. 5 kap. Milj�kvalitetsnormer F�reskrifter om milj�kvalitet 1 � Regeringen f�r f�r vissa geografiska omr�den eller f�r hela landet meddela f�reskrifter om kvaliteten p� mark, vatten, luft eller milj�n i �vrigt, om det beh�vs f�r att varaktigt skydda m�nniskors h�lsa eller milj�n eller f�r att avhj�lpa skador p� eller ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n (milj�kvalitetsnormer). Regeringen f�r �verl�ta till en myndighet att meddela milj�kvalitetsnor- mer som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Vad milj�kvalitetsnormer skall ange 2 � Milj�kvalitetsnormer skall ange de f�roreningsniv�er eller st�rningsni- v�er som m�nniskor kan uts�ttas f�r utan fara f�r ol�genheter av betydelse eller som milj�n eller naturen kan belastas med utan fara f�r p�tagliga ol�- genheter. Milj�kvalitetsnormernas niv�er f�r inte �verskridas eller underskridas ef- ter en viss angiven tidpunkt och de skall ange 1. h�gsta eller l�gsta f�rekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller mil- j�n i �vrigt av kemiska produkter eller biotekniska organismer, 2. h�gsta niv� f�r buller, skakning, ljus, str�lning eller annan s�dan st�r- ning, eller 3. h�gsta eller l�gsta niv� eller v�rde f�r vattenst�nd eller fl�de i vatten- system, vattendrag, grundvatten eller delar av dem. Milj�kvalitetsnormer kan ocks� ange h�gsta eller l�gsta f�rekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tj�na till ledning f�r bed�mning av tillst�ndet i milj�n. Milj�kvalitetsnormer skall vid behov ompr�vas. Hur milj�kvalitetsnormer skall uppfyllas 3 � Myndigheter och kommuner skall s�kerst�lla att de milj�kvalitetsnor- mer som meddelats enligt 1 � uppfylls n�r de </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 1998:808 pr�var till�tlighet, tillst�nd, godk�nnanden, dispenser och anm�lnings- �renden, ut�var tillsyn, eller meddelar f�reskrifter. Vid planering och planl�ggning skall kommuner och myndigheter iaktta milj�kvalitetsnormer. 4 � Verksamhet skall bedrivas s� att milj�kvalitetsnormer inte �vertr�ds. Best�mmelser om att tillst�nd inte f�r beviljas f�r verksamhet som med- verkar till att en milj�kvalitetsnorm �vertr�ds finns i 16 kap. 5 �. Best�m- melser om att tillst�nd eller villkor f�r ett tillst�nd f�r ompr�vas, om verk- samheten med n�gon betydelse medverkar till att en milj�kvalitetsnorm �vertr�ds, finns i 24 kap. 5 � 2. �tg�rdsprogram 5 � Ett �tg�rdsprogram skall uppr�ttas, om det beh�vs f�r att en milj�kva- litetsnorm skall uppfyllas eller om kravet p� det f�ljer av Sveriges medlem- skap i Europeiska unionen. Regeringen skall i s�dana fall i samband med att f�reskrifter enligt 1 � meddelas eller n�r behov uppkommer besluta ett s�- dant �tg�rdsprogram eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommu- ner skall uppr�tta s�dana �tg�rdsprogram. Regeringen f�r �verl�ta till en myndighet att besluta om �tg�rdsprogram som f�ljer av Sveriges medlem- skap i Europeiska unionen. Om en milj�kvalitetsnorm f�r ett geografiskt omr�de �vertr�ds d�rf�r att milj�n p�verkas av en verksamhet som ligger utanf�r omr�det, skall rege- ringen eller den myndighet regeringen best�mmer uppr�tta ett �tg�rdspro- gram f�r hela det omr�de d�r st�rningar som p�verkar m�jligheten att upp- fylla normen f�rekommer. Innan en myndighet eller kommun uppr�ttar ett �tg�rdsprogram skall den samr�da med myndigheter och kommuner som ber�rs samt med verksam- hetsut�vare som ber�rs i betydande omfattning. Ett �tg�rdsprogram som uppr�ttas av en kommun skall beslutas av kommunfullm�ktige. �tg�rdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen be- st�mmer. Med kommun avses i denna paragraf �ven kommunalf�rbund. 6 � Ett �tg�rdsprogram f�r omfatta all verksamhet som kan p�verka de f�roreningsniv�er eller st�rningsniv�er som avses i 2 � f�rsta stycket. I ett �t- g�rdsprogram skall anges 1. den milj�kvalitetsnorm som skall uppfyllas, 2. de �tg�rder som skall vidtas f�r att milj�kvalitetsnormen skall vara upp- fylld senast den tidpunkt som avses i 2 � andra stycket, 3. vilka myndigheter och kommuner som skall se till att angivna �tg�rder vidtas, och 4. n�r de skall vara genomf�rda. Ett �tg�rdsprogram skall ompr�vas vid behov, dock minst vart femte �r. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 1998:808 Pr�vning av �tg�rdsprogram 7 � Regeringen f�r f�reskriva att vissa �tg�rdsprogram skall pr�vas av re- geringen. �tg�rdsplaner 8 � Regeringen f�r uppr�tta s�dana �tg�rdsplaner som kan kr�vas till f�ljd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommuner eller kommunalf�rbund skall uppr�tta s�dana �tg�rdsplaner. M�tning och kontroll 9 � Regeringen skall i samband med att f�reskrifter enligt 1 � meddelas �ven besluta vilka som �r skyldiga att utf�ra de m�tningar som beh�vs f�r att kontrollera att en milj�kvalitetsnorm uppfylls. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om m�tmetoder och redovisning av m�tresultat. 6 kap. Milj�konsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag N�r det kr�vs en milj�konsekvensbeskrivning 1 � En milj�konsekvensbeskrivning skall ing� i en ans�kan om tillst�nd enligt 9, 11 och 12 kap. eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken. En s�dan skall finnas �ven vid till�tlighetspr�vning enligt 17 kap. Regeringen f�r f�reskriva att det skall uppr�ttas en milj�konsekvens- beskrivning �ven i dispens�renden eller andra �renden enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken d�r det beh�vs f�r att kunna bed�ma milj�p�verkan. Regeringen f�r �ven f�reskriva om un- dantag fr�n skyldigheten enligt f�rsta stycket att uppr�tta en milj�konse- kvensbeskrivning f�r verksamheter vars milj�p�verkan kan antas bli mindre betydande. 2 � Om det beh�vs f�r att milj�p�verkan skall kunna bed�mas, f�r rege- ringen f�reskriva att det skall finnas en milj�konsekvensbeskrivning 1. i �renden enligt annan lag, av vilken det framg�r att h�nsyn till m�nnis- kors h�lsa eller milj�n skall beaktas vid lagens till�mpning, 2. i s�rskilda �renden av annat slag inom milj�balkens omr�de �n som av- ses i 1 �. I fr�ga om s�dana milj�konsekvensbeskrivningar som avses i f�rsta stycket g�ller vad som s�gs i detta kapitel, om inte n�got annat har f�reskri- vits. Syftet med milj�konsekvensbeskrivningar 3 � Syftet med en milj�konsekvensbeskrivning �r att identifiera och be- skriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller �t- g�rd kan medf�ra dels p� m�nniskor, djur, v�xter, mark, vatten, luft, klimat, </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 1998:808 landskap och kulturmilj�, dels p� hush�llningen med mark, vatten och den fysiska milj�n i �vrigt, dels p� annan hush�llning med material, r�varor och energi. Vidare �r syftet att m�jligg�ra en samlad bed�mning av dessa effek- ter p� m�nniskors h�lsa och milj�n. Tidigt samr�d och beslut om betydande milj�p�verkan 4 � Alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta n�gon �tg�rd som kr�ver tillst�nd eller beslut om till�tlighet enligt denna balk eller enligt f�re- skrifter som har meddelats med st�d av balken skall tidigt samr�da med l�ns- styrelsen. De skall �ven samr�da med enskilda som kan antas bli s�rskilt be- r�rda och g�ra det i god tid och i beh�vlig omfattning innan de g�r en ans�- kan om tillst�nd och uppr�ttar den milj�konsekvensbeskrivning som kr�vs enligt 1 �. F�re samr�det skall den som avser att bedriva verksamheten till l�nsstyrelsen och enskilda som s�rskilt ber�rs l�mna uppgifter om den plane- rade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess f�r- utsedda milj�p�verkan. Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller ocks� f�r �renden f�r vilka en milj�- konsekvensbeskrivning kr�vs enligt 1 � andra stycket. Efter samr�det skall l�nsstyrelsen besluta om verksamheten eller �tg�rden kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan. Beslutet f�r inte �verklagas. Innan beslut fattas skall yttrande i fr�gan beg�ras in fr�n tillsynsmyndighe- ten i de fall denna inte �r l�nsstyrelsen. Regeringen f�r f�reskriva om vilka slags verksamheter och �tg�rder som alltid kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan. Ut�kat samr�d med milj�konsekvensbed�mning 5 � Om l�nsstyrelsen enligt 4 � beslutar att verksamheten eller �tg�rden kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan, skall ett f�rfarande med mil- j�konsekvensbed�mning genomf�ras. Vid ett s�dant f�rfarande skall den som avser att bedriva verksamheten eller vidta �tg�rden samr�da med �vriga statliga myndigheter, de kommuner, den allm�nhet och de organisationer som kan antas bli ber�rda. Samr�det skall avse verksamhetens eller �tg�r- dens lokalisering, omfattning, utformning och milj�p�verkan samt inneh�ll och utformning av milj�konsekvensbeskrivningen. 6 � Om en verksamhet eller �tg�rd kan antas medf�ra en betydande milj�- p�verkan i ett annat land, skall den ansvariga myndighet som regeringen be- st�mmer informera det landets ansvariga myndighet om den planerade verk- samheten eller �tg�rden och ge den ber�rda staten och den allm�nhet som ber�rs d�r m�jlighet att delta i ett samr�dsf�rfarande om ans�kan och milj�- konsekvensbed�mningen. S�dan information skall ocks� l�mnas om en annan stat som kan antas bli utsatt f�r en betydande milj�p�verkan beg�r det. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 1998:808 Vad en milj�konsekvensbeskrivning skall inneh�lla 7 � En milj�konsekvensbeskrivning f�r en verksamhet eller �tg�rd som kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan skall inneh�lla de uppgifter som beh�vs f�r att uppfylla syftet enligt 3 �, d�ribland 1. en beskrivning av verksamheten eller �tg�rden med uppgifter om loka- lisering, utformning och omfattning, 2. en beskrivning av de �tg�rder som planeras f�r att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhj�lpas, t.ex. hur det skall undvikas att verk- samheten eller �tg�rden medverkar till att en milj�kvalitetsnorm enligt 5 kap. �vertr�ds, 3. de uppgifter som kr�vs f�r att p�visa och bed�ma den huvudsakliga in- verkan p� m�nniskors h�lsa, milj�n och hush�llningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller �tg�rden kan antas medf�ra, 4. en redovisning av alternativa platser, om s�dana �r m�jliga, samt alter- nativa utformningar tillsammans med dels en motivering varf�r ett visst al- ternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamhe- ten eller �tg�rden inte kommer till st�nd, och 5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 14. I ett beslut enligt 4 � tredje stycket om att betydande milj�p�verkan kan antas f�r l�nsstyrelsen st�lla krav p� att �ven andra j�mf�rbara s�tt att n� samma syfte skall redovisas n�r alternativa utformningar som avses i f�rsta stycket 4 redovisas. F�r verksamheter eller �tg�rder som inte kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan skall en milj�konsekvensbeskrivning inneh�lla vad som anges i f�rsta stycket, i den utstr�ckning det beh�vs med h�nsyn till verk- samhetens eller �tg�rdens art och omfattning. Kung�rande samt tillf�lle att yttra sig 8 � N�r en milj�konsekvensbeskrivning uppr�ttats i ett m�l eller �rende om milj�farlig verksamhet eller vattenverksamhet, skall detta kung�ras till- sammans med kung�relsen om ans�kan enligt 19 kap. 4 � och 22 kap. 3 �. Om en milj�konsekvensbeskrivning har uppr�ttats i n�got annat m�l eller �rende som r�r en verksamhet eller �tg�rd som kan antas medf�ra en bety- dande milj�p�verkan, skall detta kung�ras. Har en ans�kan gjorts skall kun- g�relsen ske tillsammans med kung�relsen av ans�kan. D�refter skall ans�- kan och milj�konsekvensbeskrivningen h�llas tillg�ngliga f�r allm�nheten, som skall beredas tillf�lle att yttra sig �ver dessa innan m�let eller �rendet pr�vas. N�r dom eller beslut har meddelats i m�let eller �rendet skall detta kung�- ras. Samtidigt skall ocks� kung�ras hur allm�nheten kan f� tillg�ng till infor- mation om inneh�llet. Vidare skall den ansvariga myndigheten i den stat med vilken samr�d h�llits enligt 6 � informeras. Godk�nnande och beaktande av milj�konsekvensbeskrivningen 9 � Den myndighet som skall pr�va en ans�kan i ett m�l eller ett �rende d�r det kr�vs en milj�konsekvensbeskrivning skall genom ett s�rskilt beslut eller i samband med avg�randet av m�let eller �rendet ta st�llning till om </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 1998:808 milj�konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel. Ett s�dant st�llningstagande f�r inte �verklagas s�rskilt utan endast i samband med att avg�randet i m�let eller �rendet �verklagas. Vid pr�vningen av ans�kan skall myndigheten beakta inneh�llet i milj�- konsekvensbeskrivningen och resultatet av samr�d och yttranden enligt 46 och 8 ��. Kostnaden f�r milj�konsekvensbeskrivningar 10 � En milj�konsekvensbeskrivning samt f�rfarandet med milj�konse- kvensbed�mning skall bekostas av den som gjort en ans�kan som avses i 1 � eller i annat fall �r skyldig att uppr�tta en milj�-konsekvensbeskrivning. Planer och planeringsunderlag 11 � Varje myndighet som skall till�mpa denna balk skall se till att s�dana planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) och s�dant planeringsunderlag som beh�vs f�r att belysa fr�gor om hush�llning med mark och vatten finns tillg�ngliga i m�let eller �rendet. Om myndigheten beg�r det, �r kommunen skyldig att tillhandah�lla planer enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa. 12 � L�nsstyrelsen skall st�lla samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse f�r hush�llningen med mark och vat- ten i l�net och som finns hos statliga myndigheter. L�nsstyrelsen �r skyldig att p� beg�ran tillhandah�lla s�dant planeringsunderlag �t kommuner och myndigheter som skall till�mpa denna balk samt �t den som �r skyldig att uppr�tta en milj�konsekvensbeskrivning. 13 � Regeringen f�r i ett visst fall besluta att en eller flera kommuner skall redovisa till regeringen eller n�gon annan myndighet hur kommunen eller kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att 1. genomf�ra ett �tg�rdsprogram enligt 5 kap. 5 � eller p� annat s�tt skapa f�ruts�ttningar f�r att milj�kvalitetsnormer enligt 5 kap. uppfylls, och 2. tillgodose ett intresse som r�r hush�llningen med mark och vatten en- ligt 3 och 4 kap. Statliga myndigheter skall anm�la till regeringen om det uppkommer be- hov av en s�dan redovisning. ANDRA AVDELNINGEN SKYDD AV NATUREN 7 kap. Skydd av omr�den Allemansr�tt m.m. 1 � Var och en som utnyttjar allemansr�tten eller annars vistas i naturen skall visa h�nsyn och varsamhet i sitt umg�nge med den. </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 1998:808 Nationalpark 2 � Ett mark- eller vattenomr�de som tillh�r staten f�r efter riksdagens medgivande av regeringen f�rklaras som nationalpark i syfte att bevara ett st�rre sammanh�ngande omr�de av viss landskapstyp i dess naturliga till- st�nd eller i v�sentligt of�r�ndrat skick. 3 � F�reskrifter om v�rd och f�rvaltning av nationalparker och om in- skr�nkningar i r�tten att anv�nda mark eller vatten inom nationalparker f�r meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. Naturreservat 4 � Ett mark- eller vattenomr�de f�r av l�nsstyrelsen eller kommunen f�r- klaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk m�ngfald, v�rda och be- vara v�rdefulla naturmilj�er eller tillgodose behov av omr�den f�r friluftsli- vet. Ett omr�de som beh�vs f�r att skydda, �terst�lla eller nyskapa v�rdefulla naturmilj�er eller livsmilj�er f�r skyddsv�rda arter f�r ocks� f�rklaras som naturreservat. 5 � I ett beslut om att bilda naturreservat skall sk�len f�r beslutet anges. I beslutet skall ocks� anges de inskr�nkningar i r�tten att anv�nda mark- och vattenomr�den som beh�vs f�r att uppn� syftet med reservatet, s�som f�rbud mot bebyggelse, uppf�rande av st�ngsel, upplag, schaktning, t�kt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och anv�ndning av be- k�mpningsmedel. En inskr�nkning f�r inneb�ra att tilltr�de till omr�det f�r- bjuds under hela eller delar av �ret. Om det senare visar sig finnas nya sk�l eller beh�vas ytterligare inskr�nk- ningar f�r att uppn� syftet med skyddet, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen meddela beslut om detta. 6 � Om det beh�vs f�r att tillgodose syftet med ett naturreservat, f�r l�ns- styrelsen eller kommunen f�rplikta �gare och innehavare av s�rskild r�tt till fastighet att t�la s�dana intr�ng som att det inom omr�det 1. anl�ggs v�gar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, t�ltplatser, badplatser, sanit�ra inr�ttningar eller liknande anordningar, 2. bereds tilltr�de till mark f�r allm�nheten d�r allm�nheten annars inte har r�tt att vistas, 3. utf�rs gallring, r�jning, sl�tter, plantering, betesdrift, avsp�rrning eller liknande �tg�rder, eller 4. genomf�rs unders�kningar av djur- och v�xtarter samt av mark- och vattenf�rh�llanden. 7 � L�nsstyrelsen eller kommunen f�r helt eller delvis upph�va beslut som den har meddelat enligt 46 ��, om det finns synnerliga sk�l. L�nsstyrelsen eller kommunen f�r meddela dispens fr�n f�reskrifter som den har meddelat f�r ett naturreservat, om det finns s�rskilda sk�l. Ett beslut om dispens upph�r att g�lla, om den �tg�rd som avses med dispensen inte </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 1998:808 har p�b�rjats inom tv� �r eller avslutats inom fem �r fr�n den dag d� beslutet vann laga kraft. Att regeringens till�telse beh�vs i vissa fall innan det beslutas om upph�- vande eller dispens f�r ett s�dant s�rskilt skyddsomr�de eller s�rskilt beva- randeomr�de som anges i 28 � f�ljer av 29 �. Beslut om upph�vande eller dispens f�r meddelas endast om intr�nget i naturv�rdet kompenseras i sk�lig utstr�ckning p� naturreservatet eller p� n�- got annat omr�de. 8 � Beslut i fr�gor om bildande eller �ndring av naturreservat f�r inte strida mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Mindre avvikelser f�r dock g�ras, om syftet med planen eller be- st�mmelserna inte motverkas. Kulturreservat 9 � Ett mark- eller vattenomr�de f�r f�rklaras som kulturreservat i syfte att bevara v�rdefulla kulturpr�glade landskap. P� ett s�dant omr�de skall be- st�mmelserna i 46 �� till�mpas. Att det inom ett omr�de finns en byggnad eller anl�ggning som �r skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fast fornl�mning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. hin- drar inte att omr�det f�rklaras som kulturreservat. I fr�ga om beslut enligt denna paragraf g�ller ocks� 7 och 8 ��. Naturminne 10 � Ett s�rpr�glat naturf�rem�l f�r av l�nsstyrelsen eller kommunen f�r- klaras som naturminne, om det beh�ver skyddas eller v�rdas s�rskilt. F�rkla- ringen f�r omfatta �ven det omr�de p� marken som kr�vs f�r att bevara na- turf�rem�let och ge det beh�vligt utrymme. Vad som i 58 �� f�reskrivs om naturreservat skall g�lla �ven f�r natur- minnen. Biotopskyddsomr�de 11 � Mindre mark- eller vattenomr�den som utg�r livsmilj� f�r hotade djur- eller v�xtarter eller som annars �r s�rskilt skyddsv�rda f�r av rege- ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�rklaras som biotop- skyddsomr�de. S�dana f�rklaringar f�r avse enskilda omr�den eller samtliga omr�den av ett visst slag inom landet eller del av landet. Inom biotopskyddsomr�de f�r inte bedrivas verksamhet eller vidtas �tg�r- der som kan skada naturmilj�n. Om regeringen f�rordnar att samtliga omr�- den av visst slag skall vara biotopskyddsomr�den, f�r den i samband med be- slutet meddela f�reskrifter om att dispens kan medges f�r s�dan verksamhet eller s�dana �tg�rder. Dispens f�r endast medges om det finns s�rskilda sk�l. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att v�rda biotopskyddsomr�de. Innan det vidtas n�- gon �tg�rd skall den som �ger eller har s�rskild r�tt till omr�det underr�ttas s�rskilt. 2* SFS 1998:808 </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 1998:808 Ett beslut om biotopskyddsomr�de skall g�lla omedelbart �ven om det �verklagas. Djur- och v�xtskyddsomr�de 12 � Om det ut�ver f�rbud enligt 8 kap. 1 och 2 �� eller f�rbud och be- gr�nsningar enligt jakt- och fiskelagstiftningen beh�vs s�rskilt skydd f�r en djur- eller v�xtart inom ett visst omr�de, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen meddela f�reskrifter som inskr�nker r�tten till jakt eller fiske eller allm�nhe- tens eller mark�garens r�tt att uppeh�lla sig inom omr�det. Strandskyddsomr�de 13 � Strandskydd r�der vid havet och vid insj�ar och vattendrag. Syftet med strandskyddet �r att trygga f�ruts�ttningarna f�r allm�nhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor p� land och i vatten f�r djur- och v�xtlivet. 14 � Strandskyddet omfattar land- och vattenomr�det intill 100 meter fr�n strandlinjen vid normalt medelvattenst�nd (strandskyddsomr�de). Omr�det f�r av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utvidgas till h�gst 300 meter fr�n strandlinjen, om det beh�vs f�r att tillgodose n�got av strandskyddets syften. Ett beslut om att utvidga strandskyddet skall g�lla omedelbart �ven om det �verklagas. 15 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r- ordna att ett strandomr�de som uppenbart saknar betydelse f�r att tillgodose strandskyddets syften inte skall vara omfattat av strandskydd. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�rordna att ett strandskyddsomr�de som avses ing� i en detaljplan eller omfattas av omr�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10) inte l�ngre skall vara omfattat av strandskydd, om det finns s�rskilda sk�l. Upph�r omr�det att ing� i detaljplan eller att omfattas av omr�desbest�mmelser intr�der �ter strandskydd. 16 � Inom strandskyddsomr�de f�r inte 1. nya byggnader uppf�ras, 2. byggnader �ndras s� att de kan tillgodose ett v�sentligen annat �ndam�l �n de tidigare har anv�nts till, 3. gr�vningsarbeten eller andra f�rberedelsearbeten utf�ras f�r bebyggelse som avses i 1 och 2, 4. andra anl�ggningar eller anordningar utf�ras som hindrar eller avh�ller allm�nheten fr�n att betr�da ett omr�de d�r den annars skulle ha f�tt f�rdas fritt eller som v�sentligen f�rs�mrar livsvillkoren f�r djur- eller v�xtarter, eller 5. andra �tg�rder vidtas som v�sentligen f�rs�mrar livsvillkoren f�r djur- och v�xtarter. 17 � F�rbuden i 16 � g�ller inte </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 1998:808 1. byggnader, anl�ggningar, anordningar eller �tg�rder som beh�vs f�r jordbruket, fisket, skogsbruket eller rensk�tseln och som inte tillgodoser bo- stads�ndam�l, eller 2. verksamheter eller �tg�rder som har till�tits av regeringen enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 � eller till vilka tillst�nd har l�mnats enligt denna balk eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av denna balk. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva att f�rbuden i 16 � inte skall g�lla s�dana byggnader, anl�ggningar eller an- ordningar som utg�r komplement till bebyggelse p� en tomtplats och som f�rl�ggs l�ngre fr�n stranden �n huvudbyggnaden. 18 � L�nsstyrelsen f�r meddela dispens fr�n best�mmelserna i 16 �, om det finns s�rskilda sk�l. Om dispens meddelas, skall l�nsstyrelsen best�mma i vilken utstr�ckning mark f�r tas i anspr�k som tomt eller annars anv�ndas f�r det avsedda �ndam�let. Ett beslut om dispens upph�r att g�lla, om den �tg�rd som avses med dis- pensen inte har p�b�rjats inom tv� �r eller avslutats inom fem �r fr�n den dag d� beslutet vann laga kraft. Milj�skyddsomr�de 19 � Ett st�rre mark- eller vattenomr�de f�r av regeringen f�rklaras som milj�skyddsomr�de, om det kr�vs s�rskilda f�reskrifter d�rf�r att omr�det eller en del av omr�det �r utsatt f�r f�roreningar eller annars inte uppfyller en milj�kvalitetsnorm. 20 � F�r milj�skyddsomr�de skall regeringen eller efter regeringens be- myndigande l�nsstyrelsen meddela s�dana f�reskrifter om skydds�tg�rder, begr�nsningar och andra f�rsiktighetsm�tt f�r verksamheter inom omr�det som beh�vs f�r att tillgodose syftet med omr�det. L�nsstyrelsen f�r meddela dispens fr�n f�reskrifter som har meddelats f�r ett milj�skyddsomr�de, om det finns s�rskilda sk�l. I 10 kap. finns s�rskilda best�mmelser om milj�riskomr�den. Vattenskyddsomr�de 21 � Ett mark- eller vattenomr�de f�r av l�nsstyrelsen eller kommunen f�r- klaras som vattenskyddsomr�de till skydd f�r en grund- eller ytvattentillg�ng som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas f�r vattent�kt. 22 � F�r ett vattenskyddsomr�de skall l�nsstyrelsen eller kommunen med- dela s�dana f�reskrifter om inskr�nkningar i r�tten att f�rfoga �ver fastighe- ter inom omr�det som beh�vs f�r att tillgodose syftet med omr�det. Om det beh�vs, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen f�reskriva att skyltar eller st�ngsel skall s�ttas upp och att annans mark f�r tas i anspr�k f�r detta. F�reskrifterna skall g�lla omedelbart, �ven om de �verklagas. L�nsstyrelsen eller kommunen f�r meddela dispens fr�n f�reskrifter som den har meddelat f�r ett vattenskyddsomr�de, om det finns s�rskilda sk�l. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 1998:808 Marinvetenskaplig forskning 23 � F�r att skydda den marina milj�n f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva att marinvetenskaplig forskning inom svenskt sj�territorium inte f�r bedrivas fr�n forskningsfartyg som �r registre- rade i eller tillh�r en annan stat utan att det finns tillst�nd f�r forskningen el- ler utan att den har anm�lts. Tillst�nd f�r begr�nsas till viss tid och f�renas med villkor. Interimistiska f�rbud 24 � N�r en fr�ga har v�ckts om att ett omr�de eller ett f�rem�l skall skyd- das som naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsomr�de eller om att ett redan skyddat s�dant omr�de eller f�rem�l skall f� ut�kat skydd, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen f�r viss tid dock h�gst tre �r med- dela f�rbud mot att s�dana �tg�rder vidtas utan tillst�nd som ber�r omr�det eller f�rem�let och som strider mot syftet med det tillt�nkta skyddet. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r f�rbudet f�rl�ngas att g�lla i ytterligare h�gst ett �r. Om det finns synnerliga sk�l, f�r f�rbudet d�refter f�rl�ngas att g�lla i ytter- ligare h�gst ett �r. Ett f�rbud enligt f�rsta stycket skall g�lla omedelbart �ven om det �ver- klagas. Intressepr�vning 25 � Vid pr�vning av fr�gor om skydd av omr�den enligt detta kapitel skall h�nsyn tas �ven till enskilda intressen. En inskr�nkning i enskilds r�tt att an- v�nda mark eller vatten som grundas p� skyddsbest�mmelse i kapitlet f�r d�rf�r inte g� l�ngre �n som kr�vs f�r att syftet med skyddet skall tillgodo- ses. 26 � Dispens enligt 7, 911, 18, 20 och 22 �� fr�n f�rbud eller andra f�re- skrifter som meddelats med st�d av detta kapitel f�r ges endast om det �r f�r- enligt med f�rbudets eller f�reskriftens syfte. F�rteckning �ver vissa naturomr�den 27 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall fortl�pande f�ra en f�rteckning �ver naturomr�den som b�r beredas skydd i enlighet med internationella �taganden eller nationella m�l om skydd av s�- dana omr�den. Av f�rteckningen skall det framg� vilket internationellt �ta- gande eller nationellt m�l som har f�ranlett att omr�det har tagits upp i f�r- teckningen. Ett omr�de som tagits upp i f�rteckningen skall prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 1998:808 S�rskilt skydds- eller bevarandeomr�de 28 � Regeringen f�r f�rklara ett naturomr�de som s�rskilt skyddsomr�de om omr�det enligt r�dets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda f�glar 3, senast �ndrat genom kommissionens direktiv 97/49/EG4 �r s�rskilt betydelsefullt f�r skyddet av s�dana f�glar. Ett omr�de som av Europeiska gemenskapernas kommission har utpekats som ett omr�de av intresse f�r gemenskapen skall av regeringen f�rklaras som s�rskilt bevarandeomr�de enligt r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmilj�er samt vilda djur och v�xter 5, senast �ndrat genom r�dets direktiv 97/62/EG 6. Regeringen f�r efter samr�d med kommissionen upph�va en f�rklaring en- ligt f�rsta eller andra stycket, om omr�dets naturv�rden inte l�ngre motiverar en s�dan f�rklaring. 29 � F�r ett omr�de som f�rklarats som s�rskilt skyddsomr�de eller s�r- skilt bevarandeomr�de f�r beslut om helt eller delvis upph�vande av omr�- desskydd, om dispens fr�n skyddsf�reskrifter eller om tillst�nd enligt s�dana f�reskrifter inte meddelas utan regeringens till�telse. Detta g�ller inte beslut om dispens eller tillst�nd, om det �r uppenbart att verksamheten inte kommer att orsaka mer �n obetydlig skada p� omr�dets naturv�rden. Ordningsf�reskrifter 30 � F�reskrifter om r�tten att f�rdas och vistas inom ett omr�de som skyddas enligt detta kapitel och om ordningen i �vrigt inom omr�det f�r meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer, om det beh�vs f�r att tillgodose syftet med skyddet. I de fall kommunen beslutar om skydd av ett omr�de f�r den meddela s�dana f�reskrifter. F�reskrifterna skall g�lla omedelbart, �ven om de �verklagas. Delegation till kommun 31 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r- ordna att en kommun i st�llet f�r l�nsstyrelsen skall ha de befogenheter som l�nsstyrelsen har enligt 18 �. 8 kap. S�rskilda best�mmelser om skydd f�r djur- och v�xtarter 1 � F�reskrifter om f�rbud att inom landet eller del av landet d�da, skada eller f�nga vilt levande djur eller att ta bort eller skada s�dana djurs �gg, rom eller bon f�r meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer. S�dana f�reskrifter f�r meddelas, om det finns risk f�r att en vilt le- vande djurart kan komma att f�rsvinna eller uts�ttas f�r plundring eller om det kr�vs f�r att uppfylla Sveriges internationella �taganden om skydd av en 3 EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1 (Celex 379L0409). 4 EGT nr L 223, 13.8.1997, s. 9 (Celex 397L0049). 5 EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7 (Celex 392L0043). 6 EGT nr L 305, 8.11.1997, s. 42 (Celex 397L0062). </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 1998:808 s�dan art. F�rbudet f�r dock inte g�lla fall d� ett s�dant djur m�ste d�das, skadas eller f�ngas till f�rsvar mot angrepp p� person eller v�rdefull egen- dom. S�rskilda best�mmelser g�ller om att d�da eller f�nga vilt levande djur av viss art, n�r �tg�rden �r att h�nf�ra till jakt eller fiske. 2 � F�reskrifter om f�rbud att inom landet eller del av landet ta bort, skada eller ta fr� eller andra delar fr�n vilt levande v�xter f�r meddelas av rege- ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. S�dana f�reskrifter f�r meddelas, om det finns risk f�r att en vilt levande v�xtart kan komma att f�rsvinna eller uts�ttas f�r plundring eller om det kr�vs f�r att uppfylla Sve- riges internationella �taganden om skydd av en s�dan art. 3 � F�r att skydda vilt levande djur- eller v�xtarter eller naturmilj�n f�r re- geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrif- ter om f�rbud mot eller s�rskilda villkor f�r att s�tta ut exemplar av djur- eller v�xtarter i naturmilj�n. Detta g�ller inte n�r s�dana f�reskrifter finns i annan lag. I 13 kap. finns s�rskilda best�mmelser om genetiskt modifierade organis- mer. 4 � F�r att skydda vilt levande djur- eller v�xtarter f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om in- och ut- f�rsel, transport, f�rvaring, preparering och f�revisning av djur och v�xter eller handel med dem. S�dana f�reskrifter f�r meddelas, om det beh�vs f�r att uppfylla Sveriges internationella �taganden p� omr�det eller av andra sk�l. F�reskrifterna f�r ocks� reglera motsvarande befattning med �gg, rom eller bon eller med andra produkter som har utvunnits av djur eller v�xter. F�reskrifterna f�r innefatta f�rbud mot eller krav p� tillst�nd eller andra s�rskilda villkor f�r s�dana �tg�rder som anges i f�rsta stycket. 5 � F�reskrifter eller beslut i enskilda fall enligt detta kapitel skall g�lla omedelbart, �ven om de �verklagas. TREDJE AVDELNINGEN S�RSKILDA BEST�MMELSER OM VISSA VERKSAMHETER 9 kap. Milj�farlig verksamhet och h�lsoskydd Definitioner 1 � Med milj�farlig verksamhet avses 1. utsl�pp av avloppsvatten, fasta �mnen eller gas fr�n mark, byggnader eller anl�ggningar i mark, vattenomr�den eller grundvatten, 2. anv�ndning av mark, byggnader eller anl�ggningar p� ett s�tt som kan medf�ra ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n genom annat utsl�pp �n som avses i 1 eller genom f�rorening av mark, luft, vattenomr�den eller grundvatten, eller </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 1998:808 3. anv�ndning av mark, byggnader eller anl�ggningar p� ett s�tt som kan medf�ra ol�genhet f�r omgivningen genom buller, skakningar, ljus, jonise- rande eller icke-joniserande str�lning eller annat liknande. 2 � Med avloppsvatten avses 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet, 2. vatten som anv�nts f�r kylning, 3. vatten som avleds f�r s�dan avvattning av mark inom detaljplan som inte g�rs f�r en viss eller vissa fastigheters r�kning, eller 4. vatten som avleds f�r avvattning av en begravningsplats. 3 � Med ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa avses st�rning som enligt medi- cinsk eller hygienisk bed�mning kan p�verka h�lsan menligt och som inte �r ringa eller helt tillf�llig. Allm�nna best�mmelser om milj�farlig verksamhet och h�lsoskydd 4 � Om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till skyddet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n, f�r regeringen f�r en viss del av landet meddela f�reskrif- ter eller beslut om f�rbud mot att 1. sl�ppa ut avloppsvatten, fasta �mnen eller gas fr�n mark, byggnader el- ler anl�ggningar, eller 2. l�gga upp fasta �mnen. Detta g�ller om s�dan verksamhet kan leda till att vattenomr�den, marken eller grundvattnet kan f�rorenas eller p� annat s�tt p�verkas menligt. 5 � F�r att skydda m�nniskors h�lsa eller milj�n f�r regeringen, om det framst�r som mer �ndam�lsenligt �n beslut i enskilda fall, ocks� i andra fall �n som avses i 4 � i fr�ga om milj�farlig verksamhet meddela f�reskrifter om f�rbud, skydds�tg�rder, begr�nsningar och andra f�rsiktighetsm�tt. S�- dana f�reskrifter f�r ocks� meddelas f�r att uppfylla Sveriges internationella �taganden. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen bemyndiga en myn- dighet att meddela s�dana f�reskrifter. Om det beh�vs, f�r regeringen meddela f�reskrifter om s�dana f�rsiktig- hetsm�tt som g�r ut�ver vad som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europe- iska unionen eller andra internationella �taganden. Tillst�nds- och anm�lningsplikt f�r milj�farlig verksamhet 6 � Regeringen f�r f�reskriva att det skall vara f�rbjudet att utan tillst�nd eller innan anm�lan har gjorts 1. anl�gga eller driva vissa slag av fabriker, andra inr�ttningar eller annan milj�farlig verksamhet, 2. sl�ppa ut avloppsvatten i mark, vattenomr�de eller grundvatten, 3. sl�ppa ut eller l�gga upp fast avfall eller andra fasta �mnen, om detta kan leda till att mark, vattenomr�de eller grundvatten kan f�rorenas, eller 4. bedriva s�dan milj�farlig verksamhet som avses i 13, om den �ndras med avseende p� tillverkningsprocess, reningsf�rfarande eller p� n�got an- nat s�tt och det inte �r fr�ga om en mindre �ndring. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 1998:808 �ven om tillst�ndsplikt enligt f�rsta stycket inte har f�reskrivits f�r till- synsmyndigheten i enskilda fall f�rel�gga en verksamhetsut�vare att ans�ka om tillst�nd, om verksamheten medf�r risk f�r betydande f�roreningar eller andra betydande ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. Den som bedriver eller avser att bedriva milj�farlig verksamhet f�r ans�ka om tillst�nd till verksamheten enligt denna balk �ven om det inte kr�vs till- st�nd. 7 � Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand p� n�got annat s�tt s� att ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n inte uppkommer. F�r detta �ndam�l skall l�mpliga avloppsanordningar eller andra inr�ttningar ut- f�ras. Regeringen f�r f�reskriva att det skall vara f�rbjudet att utan tillst�nd eller innan anm�lan har gjorts inr�tta eller �ndra s�dana avloppsanordningar eller andra inr�ttningar. Regeringen f�r �verl�ta �t kommunerna att meddela f�reskrifter enligt an- dra stycket. 8 � Ans�kan om tillst�nd till milj�farlig verksamhet pr�vas av milj�dom- stol. Regeringen f�r f�reskriva att ans�kan om tillst�nd f�r vissa slag av verk- samheter skall pr�vas av l�nsstyrelsen. Om den milj�farliga verksamheten kan antas ha en liten milj�p�verkan, f�r regeringen f�reskriva att en kommu- nal n�mnd skall pr�va fr�gor om tillst�nd. Tillst�nd som r�r F�rsvarsmakten, Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets radioanstalt skall alltid pr�vas av l�nsstyrelsen. Anm�lan om milj�farlig verksamhet skall enligt vad regeringen f�reskri- ver g�ras till generall�karen, l�nsstyrelsen eller kommunen. S�rskilda best�mmelser om h�lsoskydd 9 � Bost�der och lokaler f�r allm�nna �ndam�l skall brukas p� ett s�dant s�tt att ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa inte uppkommer och h�llas fria fr�n ohyra och andra skadedjur. �gare eller nyttjander�ttshavare till ber�rd egendom skall vidta de �tg�r- der som sk�ligen kan kr�vas f�r att hindra uppkomsten av eller undanr�ja ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa. 10 � Anl�ggningar f�r grundvattent�kter skall inr�ttas och anv�ndas p� ett s�dant s�tt att ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa inte uppkommer. Om det inte kr�vs tillst�nd enligt 11 kap., f�r en kommun f�reskriva att det �nd� skall kr�vas tillst�nd av kommunen eller anm�lan till denna f�r att inr�tta och anv�nda en ny anl�ggning f�r grundvattent�kt i omr�den d�r knapphet p� s�tt grundvatten r�der eller kan befaras uppkomma. Detta g�ller om det beh�vs f�r att hindra att ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa skall upp- komma. Kommunen f�r ocks� f�reskriva anm�lningsplikt f�r s�dana anl�gg- ningar som redan finns inom angivna omr�den. 11 � Regeringen f�r f�reskriva att vissa djur inte utan s�rskilt tillst�nd av kommunen f�r h�llas inom omr�den med detaljplan eller omr�desbest�m- </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 1998:808 melser, om s�dana f�reskrifter beh�vs f�r att hindra att ol�genheter f�r m�n- niskors h�lsa uppst�r. Regeringen f�r �verl�ta �t kommunen att meddela s�dana f�reskrifter. 12 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r �ven i andra fall �n som avses i 10 och 11 �� meddela de f�reskrifter som beh�vs till skydd mot ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa. Regeringen f�r �verl�ta �t kommunen att meddela s�dana f�reskrifter. I f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r anges att verksamheter som kan medf�ra ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa inte f�r bedrivas eller att vissa an- l�ggningar inte f�r inr�ttas utan att kommunen har l�mnat tillst�nd eller en anm�lan har gjorts till kommunen. 13 � Kommunala f�reskrifter som meddelas till skydd mot ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa f�r inte medf�ra on�digt tv�ng f�r allm�nheten eller annan obefogad inskr�nkning i den enskildes frihet. 10 kap. F�rorenade omr�den Ansvaret f�r utredning och efterbehandling 1 � Detta kapitel skall till�mpas p� mark- och vattenomr�den samt byggna- der och anl�ggningar som �r s� f�rorenade att det kan medf�ra skada eller ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. 2 � Ansvarig f�r efterbehandling av s�dana omr�den, byggnader eller an- l�ggningar som anges i 1 � �r den som bedriver eller har bedrivit en verk- samhet eller vidtagit en �tg�rd som har bidragit till f�roreningen (verksam- hetsut�vare). 3 � Kan inte n�gon verksamhetsut�vare utf�ra eller bekosta efterbehand- ling av en f�rorenad fastighet �r var och en efterbehandlingsansvarig som f�rv�rvat fastigheten och vid f�rv�rvet k�nt till f�roreningarna eller d� borde ha uppt�ckt dem. Avser f�rv�rvet en privatbostadsfastighet enligt 1 kap. 5 � kommunalskattelagen (1928:370) ansvarar endast en f�rv�rvare som k�nt till f�roreningen. I fr�ga om f�rorenad byggnad eller anl�ggning g�ller det- samma den som f�rv�rvat den fastighet d�r byggnaden eller anl�ggningen �r bel�gen. Med f�rv�rv av fastighet likst�lls f�rv�rv av tomtr�tt. F�rsta stycket till�mpas inte n�r en bank har f�rv�rvat en fastighet f�r att skydda fordran enligt 2 kap. 8 � bankr�relselagen (1987:617). 4 � Efterbehandlingsansvaret inneb�r att den ansvarige i sk�lig omfattning skall utf�ra eller bekosta de efterbehandlings�tg�rder som p� grund av f�ro- reningar beh�vs f�r att f�rebygga, hindra eller motverka att skada eller ol�- genhet uppst�r f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. N�r ansvarets omfattning skall best�mmas skall det beaktas hur l�ng tid som har f�rflutit sedan f�rore- ningarna �gt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att f�rhindra fram- tida skadeverkningar och omst�ndigheterna i �vrigt. Om en verksamhetsut�- vare visar att han bidragit till f�roreningen endast i begr�nsad m�n, skall �ven detta beaktas vid bed�mningen av ansvarets omfattning. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 1998:808 Preskriptionslagen (1981:130) �r inte till�mplig p� efterbehandingsansvar. 5 � Den som �ger en fastighet som efterbehandlas kan trots frihet fr�n an- svar enligt 2 eller 3 � f�rpliktas att i sk�lig utstr�ckning svara f�r kostnader som motsvaras av den v�rde�kning p� fastigheten som efterbehandlingen medf�r. 6 � Om flera verksamhetsut�vare �r ansvariga enligt 2 �, skall de svara so- lidariskt i den utstr�ckning inte annat f�ljer av att ansvaret �r begr�nsat enligt 4 � f�rsta stycket. En verksamhetsut�vare som visar att hans eller hennes bi- drag till f�roreningen �r s� obetydligt att det inte ensamt motiverar efterbe- handling skall dock ansvara endast f�r den del som motsvarar bidraget. Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall f�rdelas mellan dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den omfattning i vilken var och en har medverkat till f�roreningen och till omst�ndigheterna i �vrigt. 7 � Om flera fastighets�gare eller tomtr�ttshavare �r ansvariga enligt 3 �, skall de svara solidariskt i den utstr�ckning annat inte f�ljer av att ansvaret �r begr�nsat enligt 4 � f�rsta stycket. Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall f�rdelas mellan dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till vad de insett vid f�rv�rvet och omst�ndig- heterna i �vrigt. 8 � I fr�gor om ansvar f�r kostnader att utreda f�roreningar inom ett s�dant mark- eller vattenomr�de eller en s�dan byggnad eller anl�ggning som avses i 1 � till�mpas 24 samt 6 och 7 ��. �garen till en fastighet, byggnad eller anl�ggning som avses i f�rsta stycket kan trots frihet fr�n ansvar enligt 2 eller 3 � f�rpliktas att svara f�r ut- redningskostnader som r�r fastigheten i den utstr�ckning det �r sk�ligt med h�nsyn till den nytta �garen kan antas f� av utredningen, de personliga eko- nomiska f�rh�llandena och omst�ndigheterna i �vrigt. Upplysningsskyldighet 9 � Den som �ger eller brukar en fastighet skall oavsett om omr�det tidi- gare ansetts f�rorenat genast underr�tta tillsynsmyndigheten om det upp- t�cks en f�rorening p� fastigheten och f�roreningen kan medf�ra skada eller ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. Milj�riskomr�den 10 � L�nsstyrelsen skall genom beslut f�rklara ett mark- eller vattenom- r�de f�r milj�riskomr�de om det �r s� allvarligt f�rorenat att det med h�nsyn till riskerna f�r m�nniskors h�lsa och milj�n �r n�dv�ndigt att f�reskriva om begr�nsningar i markanv�ndningen eller andra f�rsiktighetsm�tt. Vid f�rkla- ringen skall beaktas f�roreningarnas h�lso- och milj�farlighet, f�rorenings- graden, f�ruts�ttningarna f�r spridning och den omgivande milj�ns k�nslig- het. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 1998:808 11 � L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga den som �r ansvarig enligt 8 � att ge in den utredning som beh�vs f�r pr�vningen. I f�rel�ggandet f�r l�nssty- relsen f�reskriva om tilltr�de f�r efterbehandling enligt 28 kap. 5 �. L�nssty- relsen kan �ven l�ta utf�ra n�dv�ndig utredning p� den ansvariges bekost- nad. 12 � N�r ett omr�de f�rklaras som milj�riskomr�de skall l�nsstyrelsen be- sluta om inskr�nkningar i markanv�ndningen eller om att vissa �tg�rder som fastighets�gare eller n�gon annan vill vidta skall vara f�renade med villkor eller skall f�reg�s av en anm�lan till tillsynsmyndigheten. S�dana inskr�nkningar och s�dan anm�lningsplikt som anges i f�rsta stycket f�r avse gr�vning, schaktning och markarbeten, bebyggelse�tg�rder, �ndrad markanv�ndning samt andra �tg�rder som kan inneb�ra att belastningen av f�roreningar i och omkring omr�det kan komma att �ka, att den milj�m�ssiga situationen annars f�rs�mras, eller att framtida efterbehandlings�tg�rder f�rsv�ras. L�nsstyrelsen f�r �ven besluta att s�dana �tg�rder inte f�r vidtas eller att fastighet inte f�r �verl�tas f�rr�n n�dv�ndiga markunders�kningar har ut- f�rts. 13 � L�nsstyrelsen skall �ndra eller meddela nya villkor eller upph�va be- slutet om milj�riskomr�de n�r ett milj�riskomr�de har efterbehandlats eller n�r f�roreningarna d�r av n�gon annan orsak minskat s� att meddelade vill- kor om inskr�nkningar i markanv�ndningen eller andra f�rsiktighetsm�tt inte l�ngre �r n�dv�ndiga. 14 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om milj�riskomr�den. 11 kap. Vattenverksamhet Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om vattenverksamhet och vattenan- l�ggningar. Best�mmelser om vattenverksamhet och vattenanl�ggningar finns ocks� i lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverk- samhet. Definitioner 2 � Med vattenverksamhet avses 1. uppf�rande, �ndring, lagning och utrivning av dammar eller andra an- l�ggningar i vattenomr�den, fyllning och p�lning i vattenomr�den, bortle- dande av vatten fr�n eller gr�vning, spr�ngning och rensning i vattenomr�- den samt andra �tg�rder i vattenomr�den om �tg�rden syftar till att f�r�ndra vattnets djup eller l�ge, 2. bortledande av grundvatten och utf�rande av anl�ggningar f�r detta, 3. tillf�rsel av vatten f�r att �ka grundvattenm�ngden samt utf�rande av anl�ggningar och �tg�rder f�r detta, och </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 1998:808 4. �tg�rder som utf�rs f�r att avvattna mark, n�r det inte �r fr�ga om avle- dande av avloppsvatten, eller som utf�rs f�r att s�nka eller tappa ur ett vat- tenomr�de eller f�r att skydda mot vatten, n�r syftet med �tg�rden �r att var- aktigt �ka en fastighets l�mplighet f�r n�got visst �ndam�l (markavvattning). 3 � Med vattenanl�ggning avses en s�dan anl�ggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med man�veranordningar som h�r till anl�ggningen. 4 � Med vattenomr�de avses ett omr�de som t�cks av vatten vid h�gsta f�r- utsebara vattenst�nd. 5 � Med vattent�kt avses bortledande av yt- eller grundvatten f�r vattenf�r- s�rjning, v�rmeutvinning eller bevattning. Med vattenreglering avses �ndring av vattenf�ringen i ett vattendrag till f�rm�n f�r annan vattenverksamhet. Med vatten�verledning avses vattenreglering genom �verf�ring av yt- vatten fr�n ett vattenomr�de till ett annat. S�rskilda f�ruts�ttningar f�r vattenverksamhet 6 � En vattenverksamhet f�r bedrivas endast om dess f�rdelar fr�n allm�n och enskild synpunkt �verv�ger kostnaderna samt skadorna och ol�genhe- terna av den. I fr�ga om vissa vattenanl�ggningar finns ytterligare best�mmelser i 19 och 20 �� elberedskapslagen (1997:228). 7 � En vattenverksamhet skall utf�ras s� att den inte f�rsv�rar annan verk- samhet som i framtiden kan antas ber�ra samma vattentillg�ng och som fr�mjar allm�nna eller enskilda �ndam�l av vikt. Detta krav g�ller om vatten- verksamheten kan utf�ras p� detta s�tt utan osk�lig kostnad. 8 � Den som vill bedriva en vattenverksamhet som kan skada fisket �r skyl- dig att utan ers�ttning vidta och f�r framtiden underh�lla beh�vliga anord- ningar f�r fiskens framkomst eller fiskets best�nd, sl�ppa fram vatten f�r �n- dam�let samt iaktta de villkor i �vrigt som p� grund av verksamheten kan beh�vas till skydd f�r fisket i det vatten som ber�rs av vattenverksamheten eller i angr�nsande vattenomr�de. Om nyttan av en ifr�gasatt anordning eller ett villkor inte sk�ligen kan anses motsvara den kostnad som verksamhetsut- �varen d�rigenom skulle f�rorsakas, kan verksamhetsut�varen befrias fr�n en s�dan skyldighet. Vad som i denna paragraf s�gs om fisk skall g�lla �ven vattenlevande bl�t- djur och vattenlevande kr�ftdjur. Best�mmelser om s�rskilda fiskeavgifter som f�r best�mmas i st�llet f�r att det meddelas villkor enligt f�rsta stycket finns i 6 kap. 5 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 1998:808 Tillst�ndsplikt f�r vattenverksamhet 9 � F�r vattenverksamhet kr�vs det tillst�nd enligt denna balk, om inte n�- got annat f�ljer av best�mmelserna i detta kapitel. Ans�kan om tillst�nd till vattenverksamhet pr�vas av milj�domstolen. Ans�kan om tillst�nd till mark- avvattning pr�vas dock av l�nsstyrelsen, om den inte skall pr�vas av milj�- domstolen enligt 7 kap. 19 och 20 �� lagen (1998:812) med s�rskilda be- st�mmelser om vattenverksamhet. Den som vill bedriva vattenverksamhet f�r ans�ka om tillst�nd �ven om det inte kr�vs tillst�nd f�r verksamheten. Best�mmelser om skyldighet att beg�ra pr�vning innan en anl�ggning f�r bortledande av grundvatten tas ur bruk finns i 23 �. 10 � Om det kr�vs tillst�nd till en vattenverksamhet, f�r arbeten av st�rre omfattning i anslutning till verksamheten inte p�b�rjas innan tillst�nd har meddelats. 11 � Tillst�nd enligt detta kapitel beh�vs inte f�r 1. vattent�kt f�r en en- eller tv�familjsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsf�rbrukning eller v�rmef�rs�rjning, 2. utf�rande av anl�ggningar f�r odling av fisk, musslor eller kr�ftdjur, el- ler 3. utf�rande av anl�ggningar f�r utvinning av v�rme, om �tg�rden inte av- ser vattent�kt. 12 � Tillst�nd enligt denna balk beh�vs inte, om det �r uppenbart att var- ken allm�nna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens in- verkan p� vattenf�rh�llandena. Av 13 � f�ljer att f�rsta stycket inte g�ller markavvattning eller, i den ut- str�ckning regeringen f�reskriver det, andra �tg�rder f�r avvattning av mark. 13 � Markavvattning f�r inte utf�ras utan tillst�nd. Vidare kr�vs tillst�nd, i den utstr�ckning regeringen f�reskriver det, f�r andra �tg�rder som utf�rs f�r att avvattna mark i de fall �tg�rden kan f�rv�ntas f� en best�ende negativ ef- fekt p� v�xt- och djurlivet. F�r dr�nering av jordbruksmark genom t�ckdikning med dr�neringsr�r som har en st�rsta diameter av 300 millimeter kr�vs det dock tillst�nd endast om det �r sannolikt att allm�nna eller enskilda intressen skadas genom verk- samheten. Ett tillst�nd till markavvattning eller annan �tg�rd f�r att avvattna mark skall f�renas med de villkor som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka skada p� allm�nna eller enskilda intressen. I tillst�ndet skall anges inom vil- ken tid �tg�rderna skall vara utf�rda. Tillst�nd enligt denna balk beh�vs inte f�r markavvattning i samband med torvt�kt om koncession har l�mnats enligt lagen (1985:620) om vissa torv- fyndigheter m.m. 14 � Regeringen f�r f�rbjuda markavvattning som skulle kr�va tillst�nd enligt detta kapitel i omr�den d�r det �r s�rskilt angel�get att v�tmarkerna bevaras. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 1998:808 L�nsstyrelsen f�r meddela dispens fr�n ett f�rbud som meddelats enligt f�rsta stycket om det finns s�rskilda sk�l. Om dispens meddelas enligt andra stycket fordras f�r utf�randet av mark- avvattningen att tillst�nd s�ks enligt 9 �. Beslutet om dispens upph�r att g�lla om tillst�nd till markavvattningen meddelas. 15 � Tillst�nd enligt detta kapitel beh�vs inte f�r att utf�ra rensningar f�r att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge eller f�r att omedelbart �terst�lla ett vat- tendrag som har vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller som p� n�got annat s�tt har f�r- �ndrat sitt lopp. Om arbetena ber�r en fastighet som tillh�r n�gon annan, skall fastighets�- garen alltid underr�ttas innan arbetena p�b�rjas. Om fisket kan skadas, skall anm�lan om de planerade arbetena g�ras till l�nsstyrelsen innan arbetena p�b�rjas. 16 � Arbeten f�r utf�ras utan f�reg�ende tillst�nd, om det till f�ljd av en skada eller f�r att f�rebygga en skada �r n�dv�ndigt att tillst�ndspliktiga �ndrings- eller lagningsarbeten utf�rs genast. Ans�kan om godk�nnande av arbetena skall dock g�ras snarast m�jligt. �tg�rder som strider mot best�mmelser om inneh�llande och tappning av vatten f�r vidtas utan f�reg�ende tillst�nd, om det �r n�dv�ndigt f�r att av- v�rja fara f�r liv eller h�lsa, r�dda v�rdefull egendom eller av n�gon annan s�dan orsak. Ans�kan om godk�nnande av �tg�rderna skall dock g�ras sna- rast m�jligt. Underh�llsansvar 17 � Den som �ger en vattenanl�ggning �r skyldig att underh�lla den s� att det inte uppkommer skada f�r allm�nna eller enskilda intressen genom �nd- ringar i vattenf�rh�llandena. Om vattenanl�ggningen med st�d av en s�rskild r�ttighet utf�rts p� n�gon annans mark och �gander�tten till anl�ggningen �verg�tt till mark�garen till f�ljd av att r�ttigheten upph�rt, kvarst�r under- h�llsskyldigheten f�r den som var r�ttighetshavare. Den som enligt 28 kap. 12 � har f�tt r�tt att anv�nda n�gon annans vatten- anl�ggning �r tillsammans med �garen skyldig att underh�lla anl�ggningen, om inte milj�domstolen best�mt n�got annat. I 20 och 21 �� samt i 24 kap. 4 � andra stycket finns best�mmelser om �verflyttning av underh�llsskyldigheten. 18 � Den som �r skyldig att underh�lla en dammanl�ggning f�r vattenreg- lering skall ers�tta skada som orsakas av att anl�ggningen inte ger avsett skydd mot utstr�mmande vatten (dammhaveri). Detta g�ller �ven om varken den underh�llsskyldige eller n�gon som den underh�llsskyldige svarar f�r har v�llat skadan. En underh�llsskyldig som visar att dammhaveriet orsakats av en krigs- handling eller liknande handling under v�pnad konflikt, inb�rdeskrig eller uppror �r dock fri fr�n ansvar. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 1998:808 Utrivning m.m. 19 � Tillst�nd enligt denna balk skall alltid l�mnas till utrivning av en vat- tenanl�ggning i ytvatten, om inte f�rordnande meddelas enligt 20 �. 20 � I st�llet f�r att l�mna tillst�nd att riva ut en vattenanl�ggning i ytvatten f�r milj�domstolen p� beg�ran av �garen av en fastighet som skulle skadas av utrivningen f�rordna att skyldigheten att underh�lla anl�ggningen och fullg�ra �vriga skyldigheter som ligger p� anl�ggningens �gare skall �verg� p� fastighets�garen till dess n�got annat best�ms. Till skydd f�r allm�nna intressen f�r efter �tagande ett s�dant f�rordnande ocks� meddelas f�r staten, en kommun eller ett vattenf�rbund. F�rordnande f�r inte meddelas, om det kan antas att fastighets�garen inte kan fullg�ra skyldigheterna eller om det med h�nsyn till den s�kande eller till allm�nna intressen anses mera angel�get att anl�ggningen rivs ut. Om �garen av en vattenanl�ggning v�llas skada av att anl�ggningen bibe- h�lls, skall den som �vertar ansvaret f�r anl�ggningen betala sk�lig ers�tt- ning f�r skadan. 21 � Om en fastighet �verg�r till en ny �gare och den tidigare �garen �r un- derh�llsskyldig efter �vertagande enligt 20 � f�rsta stycket, svarar den nya �garen f�r de skyldigheter som f�ljer av �vertagandet. �vertagandet enligt 20 � f�rsta stycket skall antecknas i fastighetsregist- ret. 22 � Om det kan uppkomma fara f�r allm�nna eller enskilda intressen ge- nom att en anl�ggning f�r bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur bruk, skall anl�ggningens �gare h�mta in milj�domstolens tillst�nd. Sk�lig ers�ttning skall betalas, om en s�dan �tg�rd medf�r skada p� n�gon annans egendom genom best�ende �ndring i vattenf�rh�llandena. Viss vattenverksamhet som har pr�vats i annan ordning 23 � Tillst�nd skall l�mnas till f�ljande vattenverksamhet, om inte n�got annat f�ljer av 2 kap. 9 �: 1. vattenverksamhet som vid pr�vning av annan verksamhet enligt 17 kap. 1 eller 3 �� har angetts som ett villkor f�r verksamhetens ut�vande, 2. anl�ggande av broar och annan vattenverksamhet f�r v�g, j�rnv�g, tunnelbana eller sp�rv�g vars anl�ggande har pr�vats i s�rskild ordning, 3. anl�ggande av r�rledningar i vatten som koncession har meddelats f�r enligt lagen (1978:160) om vissa r�rledningar, 4. verksamhet som bearbetningskoncession har meddelats f�r enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter. 12 kap. T�kter, jordbruk och annan verksamhet T�kter 1 � Det kr�vs tillst�nd av l�nsstyrelsen f�r t�kt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter. F�r husbehov f�r dock markinnehavare </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 1998:808 vidta s�dana �tg�rder utan tillst�nd, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som har meddelats med st�d av andra stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva att �tg�rder enligt f�rsta stycket f�r markinnehavarens husbehov inte f�r vid- tas utan tillst�nd. Tillst�ndsplikt enligt detta stycke f�r f�reskrivas om �tg�r- derna kan antas motverka hush�llningen av de i f�rsta stycket angivna natur- resurserna eller medf�ra en icke obetydlig skada p� milj�n. F�rsta och andra stycket g�ller inte 1. �tg�rder i vattenomr�den som kr�ver tillst�nd enligt 11 kap., 2. �tg�rder som kr�ver tillst�nd enligt lagen (1966:314) om kontinental- sockeln, eller 3. t�kt av torv som bearbetningskoncession har l�mnats f�r enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter. 2 � Vid pr�vningen av en ans�kan om tillst�nd till t�kt skall behovet av det material som kan utvinnas v�gas mot de skador p� djur- och v�xtlivet och p� milj�n i �vrigt som t�kten kan befaras orsaka. Tillst�nd f�r inte l�mnas till en t�kt som kan befaras f�rs�mra livsbetingelserna f�r n�gon djur- eller v�xtart som �r hotad, s�llsynt eller i �vrigt h�nsynskr�vande. Vid pr�vning av en ans�kan om tillst�nd f�r t�kt av matjord skall beaktas behovet av brukningsbar jordbruksmark. 3 � Tillst�nd till t�kt f�r l�mnas endast om det st�lls s�kerhet f�r de villkor som skall g�lla f�r tillst�ndet. Om det finns s�rskilda sk�l f�r l�nsstyrelsen befria den s�kande fr�n kravet p� s�kerhet. Ytterligare best�mmelser om s�- kerhet finns i 16 kap. 3 �. 4 � �garen eller annan innehavare av marken �r skyldig att t�la �tg�rder i enlighet med villkor i t�kttillst�ndet. 5 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet f�r den som exploaterar en t�kt som kr�ver tillst�nd enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken eller f�r den som bedriver stenkrossr�relse att l�mna de upp- gifter om verksamheten som beh�vs som underlag f�r planering av naturv�r- den. Regeringen f�r f�reskriva att den som innehar tillst�nd till t�kt som avses i f�rsta stycket skall l�mna uppgift till l�nsstyrelsen om vem som �r exploat�r av t�kten. N�r uppgift saknas om vem som �r exploat�r av en t�kt f�r vilken tillst�nd getts, skall vid till�mpningen av denna paragraf eller f�reskrifter som med- delats med st�d av paragrafen tillst�ndshavaren anses som exploat�r av t�k- ten. Anm�lan f�r samr�d 6 � Kan en verksamhet eller en �tg�rd som inte omfattas av tillst�nds- eller anm�lningsplikt enligt andra best�mmelser i denna balk komma att v�sent- ligt �ndra naturmilj�n, skall anm�lan f�r samr�d g�ras hos den myndighet </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 1998:808 som ut�var tillsynen enligt best�mmelser i 26 kap. eller best�mmelser som har meddelats med st�d av samma kapitel. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att det inom landet eller en del av landet alltid skall g�ras en anm�lan f�r samr�d i fr�ga om s�rskilda slag av verksamheter eller �tg�rder som kan medf�ra skada p� naturmilj�n. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om vilka uppgifter en anm�lan skall inneh�lla. Verksamhet eller �tg�rd som skall anm�las f�r samr�d f�r p�b�rjas tidigast sex veckor efter det att anm�lan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten medger n�got annat. Den myndighet som avses i f�rsta stycket f�r f�rel�gga den anm�lnings- skyldige att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka skada p� naturmilj�n. Om s�dana �tg�rder inte �r tillr�ckliga och det �r n�d- v�ndigt f�r skyddet av naturmilj�n, f�r myndigheten f�rbjuda verksamheten. Best�mmelser om r�tt till ers�ttning vid ett s�dant f�rel�ggande eller f�rbud finns i 31 kap. Milj�h�nsyn i jordbruket 7 � Med jordbruksmark avses i 8 och 9 �� s�dan �kermark och betesmark som ing�r i fastighet som �r taxerad som lantbruksenhet. Best�mmelserna i samma paragrafer skall dock inte till�mpas p� jordbruksmark 1. som ing�r i fastighet, som har bildats f�r annat �ndam�l �n jordbruk och som d�refter inte har taxerats, eller 2. som i detaljplan eller omr�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10) �r avsedd f�r annat �ndam�l �n jordbruk. 8 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om den h�nsyn till natur- och kulturv�rden som skall tas vid sk�tsel av jordbruksmark och vid annan markanv�ndning i jordbruket, s�- som i fr�ga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt djur- och v�xtlivet. F�reskrifterna f�r dock inte vara s� ingripande att p�g�ende mark- anv�ndning inom den ber�rda delen av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras. 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re- skriva att jordbruksmark f�r tas ur jordbruksproduktion f�rst efter anm�lan till l�nsstyrelsen, om inte �tg�rden �r av ringa betydelse f�r jordbruket p� brukningsenheten eller f�r natur- och kulturmilj�n. F�rsta stycket g�ller inte om marken tas i anspr�k f�r verksamhet vars till- l�tlighet har pr�vats i s�rskild ordning. 10 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela de f�reskrifter som sk�ligen kan beh�vas fr�n milj�skyddssynpunkt i fr�ga om 1. begr�nsningar av antalet djur i ett jordbruk, 2. f�rsiktighetsm�tt f�r g�dselhanteringen, och 3. v�xtodlingen. 3* SFS 1998:808 </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 1998:808 Vilth�gn 11 � Vilth�gn f�r inte uppf�ras utan tillst�nd av l�nsstyrelsen p� omr�den d�r allm�nheten f�r f�rdas fritt. Vid tillst�ndspr�vningen skall behovet av skydd f�r friluftslivet och natur- milj�n beaktas. Tillst�nd till vilth�gn inom ett strandskyddsomr�de f�r meddelas endast om det finns s�rskilda sk�l. F�reskrifter om tillst�ndsplikt 12 � Regeringen f�r f�reskriva om s�dan tillst�ndsplikt f�r verksamheter eller �tg�rder som kan kr�vas till f�ljd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 13 kap. Genteknik Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel skall till�mpas vid innesluten anv�nd- ning och avsiktlig uts�ttning av genetiskt modifierade organismer. Best�m- melserna skall ocks� till�mpas n�r produkter som inneh�ller eller best�r av s�dana organismer sl�pps ut p� marknaden. Syftet med best�mmelserna �r, ut�ver vad som s�gs i 1 kap. 1 � f�rsta stycket, att s�kerst�lla att s�rskilda etiska h�nsyn tas vid s�dan verksamhet som avses i f�rsta stycket. 2 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n kapitlets till- l�mpning i fr�ga om organismer som har tagits fram med s�dana bepr�vade metoder f�r genetisk modifiering som har visat sig inte medf�ra n�gra risker fr�n h�lso- och milj�synpunkt. Definitioner 3 � Med organism avses en biologisk enhet som kan f�r�ka sig eller f�ra �ver genetiskt material. 4 � Med genetiskt modifierad organism avses en organism d�r det gene- tiska materialet har �ndrats p� ett s�tt som inte intr�ffar naturligt genom par- ning eller naturlig rekombination. 5 � Med innesluten anv�ndning avses en verksamhet d�r n�gon modifierar organismer genetiskt eller odlar, f�rvarar, anv�nder, transporterar, destruerar eller g�r sig kvitt s�dana genetiskt modifierade organismer och d�r fysiska hinder, eller en kombination av fysiska och kemiska eller biologiska hinder, anv�nds f�r att begr�nsa dessa organismers kontakt med allm�nheten och milj�n. 6 � Med avsiktlig uts�ttning avses ett avsiktligt inf�rande av genetiskt mo- difierade organismer i milj�n utan n�gon s�rskild inneslutning. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 1998:808 7 � Med uttrycket sl�ppa ut p� marknaden avses att tillhandah�lla eller g�ra en produkt tillg�nglig f�r n�gon annan. Krav p� utredning f�r bed�mning av skaderisker 8 � Innesluten anv�ndning och avsiktlig uts�ttning av genetiskt modifie- rade organismer skall f�reg�s av en utredning. Den skall kunna l�ggas till grund f�r en tillfredsst�llande bed�mning av vilka h�lso- och milj�skador som organismerna kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och bepr�vad erfarenhet. En s�dan utredning skall ocks� g�ras innan en produkt som inneh�ller eller best�r av genetiskt modifierade orga- nismer sl�pps ut p� marknaden. 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela ytterligare f�reskrifter om s�dan utredning som avses i 8 �. Etiska h�nsyn och f�rsiktighetsm�tt 10 � S�rskilda etiska h�nsyn skall tas vid innesluten anv�ndning och av- siktlig uts�ttning av genetiskt modifierade organismer liksom n�r en produkt som inneh�ller eller best�r av s�dana organismer sl�pps ut p� marknaden. 11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela s�rskilda f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt. Tillst�ndskrav och anm�lningsskyldighet 12 � Det kr�vs tillst�nd f�r att genomf�ra en avsiktlig uts�ttning av gene- tiskt modifierade organismer eller f�r att sl�ppa ut en produkt som inneh�ller eller best�r av s�dana organismer p� marknaden. 13 � Ett tillst�nd f�r l�mnas endast om verksamheten �r etiskt f�rsvarbar. 14 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om vad som kr�vs till skydd f�r m�nniskors h�lsa och mil- j�n f�r att f� tillst�nd enligt 12 �. 15 � Regeringen eller tillst�ndsmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n tillst�ndskravet enligt 12 �. 16 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om krav p� tillst�nd till eller anm�lan av innesluten anv�nd- ning av genetiskt modifierade organismer, om det beh�vs av h�lso- eller mil- j�sk�l. 17 � En ans�kan om tillst�nd och en anm�lan g�rs hos den myndighet som regeringen f�reskriver. Fr�gor om tillst�nd skall pr�vas inom den tid som regeringen f�reskriver. Ett tillst�nd g�ller i fem �r, om inte n�got annat s�gs i tillst�ndsbeslutet. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 1998:808 M�rkning 18 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re- skriva att den som sl�pper ut en produkt som inneh�ller eller best�r av gene- tiskt modifierade organismer p� marknaden skall m�rka produkten. Genteknikn�mnden 19 � En s�rskild n�mnd, Genteknikn�mnden, skall f�lja utvecklingen p� genteknikomr�det, bevaka de etiska fr�gorna och ge r�d om anv�ndningen av gentekniken. Regeringen meddelar f�reskrifter om Genteknikn�mndens uppgifter samt best�mmelser om n�mndens sammans�ttning och arbetsformer. 14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer Till�mpningsomr�de 1 � Best�mmelserna i detta kapitel skall till�mpas p� kemiska produkter och biotekniska organismer. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva att balkens best�mmelser om kemiska produkter skall till�mpas p� en vara som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt, om varan p� grund av sina egenskaper kan befaras medf�ra skada p� m�nniskor eller mil- j�n eller andra intressen som skall skyddas genom denna balk. Definitioner 2 � Med kemisk produkt avses ett kemiskt �mne och beredningar av ke- miska �mnen. 3 � Med bioteknisk organism avses en s�dan produkt som har framst�llts s�rskilt i bek�mpningssyfte eller n�got annat tekniskt syfte och som helt el- ler delvis best�r av eller inneh�ller levande mikroorganismer, d�ribland vi- rus, eller nematoder, insekter eller spindeldjur. 4 � Med hantering av kemisk produkt eller bioteknisk organism avses en verksamhet eller �tg�rd som utg�rs av tillverkning, bearbetning, behand- ling, f�rpackning, f�rvaring, transport, anv�ndning, omh�ndertagande, de- struktion, konvertering, saluf�rande, �verl�telse och d�rmed j�mf�rliga f�r- faranden. 5 � Med kemiskt bek�mpningsmedel avses en kemisk produkt som �r av- sedd f�r att f�rebygga eller motverka att djur, v�xter eller mikroorganismer, d�ribland virus, f�rorsakar skada eller ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller skada p� egendom. Som kemiskt bek�mpningsmedel skall inte anses 1. kemiska produkter som �r avsedda att anv�ndas vid beredning av livs- medel, l�kemedel eller foder, 2. f�rger, fernissor, tj�ror och andra kemiska produkter som �r avsedda att huvudsakligen begagnas f�r andra �ndam�l �n som avses i f�rsta stycket, om </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 1998:808 de inte genom s�rskild ben�mning eller p� n�got annat s�tt anges vara av- sedda som bek�mpningsmedel. 6 � Med biologiskt bek�mpningsmedel avses en bioteknisk organism som framst�llts s�rskilt f�r att f�rebygga eller motverka att djur, v�xter eller mik- roorganismer, d�ribland virus, f�rorsakar skada eller ol�genhet f�r m�nnis- kors h�lsa eller skada p� egendom. Milj�- och h�lsoutredning 7 � Den som tillverkar eller till Sverige f�r in en kemisk produkt eller en bioteknisk organism skall se till att det finns en tillfredsst�llande utredning f�r bed�mning av vilka h�lso- eller milj�skador som produkten eller orga- nismen kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och bepr�vad erfarenhet. Den skall inneh�lla en bed�mning av produktens egenskaper fr�n milj�- och h�lsoskyddssynpunkt och visa 1. de �mnen eller organismer som kan ge produkten eller organismen far- liga egenskaper, 2. arten och graden av de farliga egenskaperna, 3. de �tg�rder som beh�vs f�r att skydda m�nniskors h�lsa och milj�n vid hanteringen, och 4. de �tg�rder som beh�vs f�r att ta hand om avfall fr�n produkten eller organismen. Produktinformation 8 � Den som yrkesm�ssigt tillverkar, f�r in till Sverige eller �verl�ter en kemisk produkt eller bioteknisk organism skall genom m�rkning eller p� an- nat s�tt l�mna de uppgifter som beh�vs till skydd f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n (produktinformation). Uppgiftsskyldighet 9 � Den som yrkesm�ssigt hanterar eller f�r in till eller ut ur Sverige en ke- misk produkt eller bioteknisk organism, skall till den myndighet som reger- ingen best�mmer och i den omfattning regeringen eller efter regeringens be- myndigande myndigheten f�reskriver l�mna de uppgifter om produkten eller organismen och dess hantering som kan beh�vas f�r att bed�ma de h�lso- el- ler milj�risker som �r f�rknippade med produkten eller organismen samt dess hantering, inf�rsel eller utf�rsel. Produktregister 10 � Kemiska produkter som yrkesm�ssigt tillverkas i eller f�rs in till Sverige skall registreras i ett produktregister enligt de f�reskrifter som reger- ingen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar. Registret skall f�ras av den myndighet som regeringen best�mmer. Regeringen f�r f�reskriva att det �ven skall finnas ett motsvarande pro- duktregister f�r biotekniska organismer. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 1998:808 F�rhandsanm�lan 11 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re- skriva att den som avser att tillverka eller till Sverige f�ra in en kemisk pro- dukt eller bioteknisk organism som inte tidigare varit i bruk i landet, skall g�ra en anm�lan om tillverkningen eller inf�rseln samt redovisa unders�k- ningsresultat och andra uppgifter. En s�dan anm�lan skall g�ras till den myndighet som regeringen best�mmer och inom den tid som regeringen eller myndigheten best�mmer. Tillst�nd 12 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om tillst�nd f�r 1. import av s�rskilt farliga kemiska produkter och biotekniska organis- mer fr�n l�nder som inte �r medlemmar i Europeiska unionen, 2. yrkesm�ssig �verl�telse av s�rskilt farliga kemiska produkter och bio- tekniska organismer, och 3. annan hantering av s�rskilt farliga kemiska produkter och biotekniska organismer. Godk�nnande av bek�mpningsmedel 13 � Kemiska eller biologiska bek�mpningsmedel f�r inte importeras fr�n l�nder som inte �r medlemmar i Europeiska unionen, sl�ppas ut p� markna- den eller anv�ndas utan att vara godk�nda enligt 14 � av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. 14 � Ett godk�nnande f�r l�mnas om medlet �r godtagbart fr�n h�lso- och milj�skyddssynpunkt och beh�vs f�r de bek�mpnings�ndam�l som anges i 5 eller 6 �. �r ett kemiskt eller biologiskt bek�mpningsmedel redan godk�nt i ett an- nat medlemsland inom Europeiska unionen eller i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det i enlighet med r�dets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsl�ppande av v�xtskyddsmedel p� marknaden 7, senast �ndrat genom kommissionens direktiv 97/73/EG 8 skall, om s�kanden beg�r det, medlet godk�nnas, om jordbruks-, v�xtskydds- och milj�f�rh�llanden som �r relevanta f�r anv�ndningen av medlet �r j�mf�rbara. Ett godk�nnande f�r meddelas f�r h�gst fem �r. Om det finns s�rskilda sk�l f�r dock ett godk�nnande meddelas f�r h�gst tio �r. 15 � Ans�kan om godk�nnande av ett kemiskt eller biologiskt bek�mp- ningsmedel skall g�ras hos den myndighet som regeringen best�mmer av den som ansvarar f�r att produkten f�rst sl�pps ut p� marknaden inom Euro- peiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES). Den som ans�ker om godk�nnande skall ha ett fast kontor inom gemenskapen el- ler EES. 7 EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1 (Celex 391L0414). 8 EGT nr L 353, 24.12.1997, s. 26 (Celex 397L0073). </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 1998:808 Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om de uppgifter som skall l�mnas i samband med en ans�kan om godk�nnande. G�ller ans�kan ett bek�mpningsmedel som redan �r godk�nt i ett annat medlemsland inom Europeiska unionen eller i ett land inom EES och den s�kande beg�r det, f�r krav p� upprepning av redan genomf�rda tes- ter och analyser inte st�llas, om jordbruks-, v�xtskydds- och milj�f�rh�llan- den som �r relevanta f�r anv�ndningen av medlet �r j�mf�rbara. Bemyndigande att medge undantag eller dispens 16 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�reskriva om undantag fr�n kravet p� tillst�nd eller godk�nnande enligt 1215 ��. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller myndigheten besluta om dispens i det enskilda fallet. S�dana f�reskrifter eller beslut f�r inneh�lla krav p� anm�lan innan en ke- misk produkt eller bioteknisk organism saluh�lls eller anv�nds. F�rsiktighetsm�tt vid bek�mpning 17 � Andra kemiska produkter eller biotekniska organismer �n s�dana som har godk�nts eller som omfattas av undantag eller dispens enligt 1316 �� f�r att sl�ppas ut p� marknaden och anv�ndas som kemiska eller biologiska bek�mpningsmedel, f�r anv�ndas f�r bek�mpning endast om det �r uppen- bart att anv�ndningen inte medf�r risker f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. Spridning av bek�mpningsmedel 18 � Ett kemiskt eller biologiskt bek�mpningsmedel skall spridas p� ett s�- dant s�tt att m�nniskors h�lsa inte skadas eller m�nniskor v�llas annan ol�- genhet och att milj�p�verkan blir s� liten som m�jligt. �tg�rder skall vidtas f�r att motverka att medlet sprids utanf�r avsett spridningsomr�de. Kemiska eller biologiska bek�mpningsmedel f�r inte spridas fr�n luftfar- tyg. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som re- geringen best�mmer medge dispens i enskilda fall fr�n detta f�rbud. 19 � Kemiska eller biologiska bek�mpningsmedel som �r avsedda f�r att bek�mpa l�vsly f�r inte spridas �ver skogsmark. Inte heller f�r enskilda tr�d- stammar behandlas med s�dana bek�mpningsmedel. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r medge dispens fr�n detta f�rbud om det beh�vs f�r vetenskaplig pr�vning. 20 � Den myndighet som regeringen best�mmer f�r, om inte annat f�ljer av andra stycket, medge dispens fr�n 19 � f�rsta stycket, om kravet enligt 6 � skogsv�rdslagen (1979:429) i fr�ga om �terv�xt av skog inte rimligen kan tillgodoses genom r�jning med mekaniska metoder. Vid bed�mningen skall h�nsyn tas till skogsmarkens l�ge och beskaffenhet, skogsbest�ndets sam- mans�ttning, spridningens inverkan p� livsbetingelserna f�r v�xt- och djurli- vet och andra allm�nna intressen. En kommun f�r besluta att dispens enligt f�rsta stycket inte f�r medges f�r ett omr�de inom kommunen, om det beh�vs med h�nsyn till omr�dets bety- </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 1998:808 delse f�r friluftslivet, naturv�rden, den lokala befolkningens trivsel eller n�- got annat kommunalt intresse. F�reskrifter om br�nslen 21 � F�r att motverka utsl�pp i luften av �mnen som kan medf�ra ol�gen- het f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n f�r regeringen i fr�ga om br�nslen med- dela f�reskrifter som g�ller br�nslets kvalitet och egenskaper, f�rbr�nning, handel, �verl�telse eller inf�rsel till Sverige. Regeringen f�r �verl�ta �t en myndighet eller kommun att meddela s�dana f�reskrifter. 22 � Bensin som �r avsedd f�r motordrift eller uppv�rmning och som inne- h�ller h�gst 0,013 gram bly per liter vid 15 � C skall av den som tillverkar el- ler yrkesm�ssigt till Sverige f�r in s�dan bensin delas in i och tillhandah�llas i de milj�klasser som anges i bilaga till denna balk. Skyldighet att underr�tta om skadliga verkningar 23 � Den som tillverkar eller sl�pper ut en kemisk produkt eller bioteknisk organism p� marknaden skall omedelbart underr�tta den myndighet som re- geringen best�mmer, om det efter ett tillst�nd eller godk�nnande kommer fram nya uppgifter om att den kemiska produkten eller biotekniska organis- men eller resthalter av ett aktivt �mne i produkten eller organismen kan ha skadliga effekter p� m�nniskors h�lsa, grundvattnet eller milj�n i �vrigt. S�dan upplysningsskyldighet g�ller �ven f�r kemiska produkter och bio- tekniska organismer f�r vilka krav p� tillst�nd eller godk�nnande inte g�ller, om nya uppgifter kommer fram att produkten eller organismen kan ha cance- rogena, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper som kan antas p�- verka klassificeringen eller m�rkningen av produkten eller organismen. Bemyndiganden att meddela ytterligare f�reskrifter om villkor, krav p� tillst�nd eller f�rbud m.m. 24 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i fr�ga om hantering, inf�rsel och utf�rsel av kemiska produkter och biotek- niska organismer meddela ytterligare f�reskrifter i fr�gor som avses i 7, 8, 17, 18 och 23 �� samt 2 kap. 2, 3 och 6 ��. Detsamma g�ller f�reskrifter som beh�vs till f�ljd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Om det beh�vs fr�n h�lso- eller milj�skyddssynpunkt, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer �ven i andra fall �n som anges i 1215 och 21 �� 1. f�reskriva att en kemisk produkt eller bioteknisk organism inte f�r han- teras, f�ras in i eller ut ur Sverige utan att tillst�nd eller godk�nnande har l�mnats, och 2. f�reskriva om s�rskilda villkor f�r hantering, inf�rsel eller utf�rsel av en s�dan produkt eller organism. 25 � Om det �r av s�rskild betydelse fr�n h�lso- eller milj�skyddssyn- punkt, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer �ven i </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 1998:808 andra fall �n som har angetts i detta kapitel f�rbjuda hantering, inf�rsel eller utf�rsel av en kemisk produkt eller en bioteknisk organism. 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 � Med avfall avses varje f�rem�l, �mne eller substans som ing�r i en av- fallskategori och som innehavaren g�r sig av med eller avser eller �r skyldig att g�ra sig av med. Regeringen meddelar f�reskrifter om avfallskategorier enligt f�rsta stycket. 2 � Med hush�llsavfall avses avfall som kommer fr�n hush�ll samt d�rmed j�mf�rligt avfall fr�n annan verksamhet. 3 � Med hantering av avfall avses en verksamhet eller �tg�rd som utg�rs av insamling, transport, �tervinning och bortskaffande av avfall. 4 � Med producent avses 1. den som yrkesm�ssigt tillverkar, f�r in till Sverige eller s�ljer en vara eller en f�rpackning, eller 2. den som i sin yrkesm�ssiga verksamhet frambringar avfall som kr�ver s�rskilda �tg�rder av renh�llnings- eller milj�sk�l. 5 � Med fastighetsinnehavare avses i detta kapitel den som �ger fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 � fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighets�gare. Producentansvar 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet f�r producenter att se till att avfall samlas in, transporteras bort, �tervinns, �teranv�nds eller bortskaffas p� ett s�tt som kan kr�vas f�r en h�lso- och milj�m�ssigt godtagbar avfallshantering. S�dana f�- reskrifter f�r meddelas i fr�ga om avfallet av de varor eller f�rpackningar som producenterna tillverkar, f�r in till Sverige eller s�ljer och avfallet fr�n s�dan verksamhet som de bedriver. 7 � F�reskrifter enligt 6 � f�r �ven avse krav p� f�rpackningars samman- s�ttning, �teranv�ndbarhet och �tervinningsbarhet. F�reskrifterna f�r vidare avse skyldighet f�r producenterna att 1. m�rka en vara eller en f�rpackning, 2. l�mna uppgifter av betydelse f�r producentansvaret om vilka �mnen och material som en vara eller en f�rpackning inneh�ller samt om insamling, �teranv�ndningsgrad, �tervinningsgrad eller andra f�rh�llanden. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 1998:808 Den kommunala renh�llningsskyldigheten 8 � Varje kommun skall, om inte annat f�reskrivs med st�d av 6 �, svara f�r att 1. hush�llsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanl�gg- ning, om det beh�vs f�r att tillgodose s�v�l skyddet f�r m�nniskors h�lsa och milj�n som enskilda intressen, och 2. hush�llsavfall fr�n kommunen �tervinns eller bortskaffas. N�r kommunen planl�gger och beslutar hur denna skyldighet skall fullg�- ras, skall h�nsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjander�ttshavares m�j- ligheter att sj�lva ta hand om hush�llsavfallet p� ett s�tt som �r godtagbart med h�nsyn till skyddet f�r m�nniskors h�lsa och milj�n. Kommunen skall i sin planering och i sina beslut vidare beakta att borttransporten anpassas till de behov som finns hos olika slag av bebyggelse. I s�dana planer och beslut skall anges under vilka f�ruts�ttningar fastig- hetsinnehavare och nyttjander�ttshavare sj�lva f�r ta hand om hush�llsavfall och, n�r f�reskrifter enligt 10 � g�ller, annat avfall som uppkommit hos dem. 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela n�rmare f�reskrifter om hanteringen av avfall. Regeringen f�r �verl�ta �t kommunerna att meddela s�dana f�reskrifter. 10 � Om det beh�vs av h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen i fr�ga om an- nat avfall �n hush�llsavfall inom en kommun meddela f�reskrifter om 1. att avfallet skall transporteras bort genom kommunens f�rsorg, 2. att kommunen skall se till att avfallet �tervinns eller bortskaffas. Detta g�ller inte i de fall som f�reskrifter om producentansvar har medde- lats med st�d av 6 �. Regeringen f�r �verl�ta �t kommunerna att meddela f�reskrifter enligt f�rsta och andra stycket. Kommunal renh�llningsordning 11 � F�r varje kommun skall det finnas en renh�llningsordning som skall inneh�lla de f�reskrifter om hantering av avfall som g�ller f�r kommunen och en avfallsplan. I renh�llningsordningen skall s�dana f�ruts�ttningar anges som avses i 8 � tredje stycket. Avfallsplanen skall inneh�lla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens �tg�rder f�r att minska av- fallets m�ngd och farlighet. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re- skrifter om avfallsplanens inneh�ll. 12 � Om renh�llningsordningar med st�d av regeringens bemyndigande skall beslutas av kommunerna, skall de antas av kommunfullm�ktige. 13 � N�r ett f�rslag till renh�llningsordning uppr�ttas, skall kommunen p� l�mpligt s�tt och i sk�lig omfattning samr�da med fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett v�sentligt intresse i saken. Innan f�rslaget till renh�llningsordning antas, skall det st�llas ut till granskning under minst fyra veckor. </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 1998:808 14 � Kung�relse om att f�rslag till renh�llningsordning st�lls ut skall utf�r- das i ortstidning f�re utst�llningstidens b�rjan. Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om f�rslagets huvudsakliga inneb�rd, var det st�lls ut och inom vil- ken tid och till vem inv�ndningar mot f�rslaget skall l�mnas. 15 � Best�mmelserna i 13 och 14 �� g�ller �ven f�rslag till �ndring i en renh�llningsordning. En kommun beh�ver inte st�lla ut ett f�rslag till �ndring i renh�llningsord- ningen, om det ber�r endast ett mindre antal fastighetsinnehavare eller �nd- ringen annars �r av begr�nsad omfattning. 16 � Regeringen f�r f�reskriva att den som yrkesm�ssigt bedriver verksam- het som ger upphov till avfall skall l�mna kommunen de uppgifter som be- h�vs som underlag f�r kommunens renh�llningsordning. Regeringen f�r �verl�ta �t kommunerna att meddela s�dana f�reskrifter. 17 � Kommunen �r skyldig att ut�ver vad som f�ljer av renh�llningsord- ningen transportera bort hush�llsavfall, om fastighetsinnehavaren eller nytt- jander�ttshavaren beg�r det och det inte �r osk�ligt med h�nsyn till omst�n- digheterna. Hantering av avfall 18 � N�r avfall skall transporteras genom kommunens eller en producents f�rsorg, f�r avfall inte komposteras eller gr�vas ned eller p� annat s�tt �ter- vinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjander�ttshavaren. Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller dock inte om avfallet kan tas om hand p� fastigheten utan risk f�r ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. Kommunen f�r i enskilda fall till�ta fastighetsinnehavare eller nyttjande- r�ttshavare att sj�lva ta hand om avfall som uppkommit hos dem och som an- nars skall tas om hand av kommunen, om de kan g�ra detta p� ett s�tt som �r betryggande f�r m�nniskors h�lsa och milj�n och det finns s�rskilda sk�l f�r en s�dan dispens. �ven om tillst�nd inte kr�vs, f�r tillst�nd s�kas hos kommunen f�r s�dan verksamhet eller s�dana �tg�rder som avses i andra stycket. 19 � Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen meddela f�reskrifter som inneb�r att ett visst slag av avfall skall f�rvaras och transporteras bort skilt fr�n annat avfall samt meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r �ndam�let. Reger- ingen f�r �verl�ta �t en myndighet eller �t kommunerna att meddela s�dana f�reskrifter. 20 � Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen meddela f�reskrifter om f�rbud mot de- ponering av br�nnbart och organiskt avfall. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om undantag eller i det enskilda fallet medge dispens fr�n f�rbu- den som avses i f�rsta stycket. </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 1998:808 21 � Om avfall skall transporteras genom kommunens f�rsorg, f�r inte n�- gon annan �n kommunen eller den som kommunen anlitar f�r �ndam�let ta befattning med transporten. Om avfallet skall transporteras genom en producents f�rsorg, f�r rege- ringen meddela f�reskrifter om att inte n�gon annan �n producenten eller den producenten anlitar f�r �ndam�let f�r ta befattning med transporten. Bemyndigande att meddela f�reskrifter om visst avfall 22 � Om det beh�vs f�r att fr�mja �teranv�ndning av delar eller �tervin- ning av material av s�dana skrotbilar som avses i bilskrotningslagen (1975:343), f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om yrkesm�ssig demontering och annat liknande yrkes- m�ssigt omh�ndertagande av skrotbilar. 23 � Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer meddela f�reskrifter om 1. yrkesm�ssig f�rbehandling av avfall, s�som demontering och sortering, som utg�rs av elektriska och elektroniska produkter, och 2. att den som yrkesm�ssigt bedriver verksamhet som syftar till att f�rbe- handla avfall, s�som demontering och sortering, som utg�rs av elektriska och elektroniska produkter skall ha personal eller kvalitetssystem som certi- fierats av ett organ som ackrediterats enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. 24 � Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer meddela f�reskrifter om f�rbud mot deponering, f�rbr�nning och fragmentering av avfall som utg�rs av elektriska och elektroniska produkter innan avfallet f�rbehandlats enligt 23 �. Bemyndigande att meddela f�reskrifter om tillst�ndsplikt m.m. 25 � Om det beh�vs av h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om 1. att avfall f�r transporteras yrkesm�ssigt endast av den som har tillst�nd eller �r anm�ld hos den myndighet som regeringen best�mmer eller att andra s�rskilda villkor skall g�lla f�r s�dan verksamhet, och 2. att den som i yrkesm�ssig verksamhet ger upphov till annat avfall �n hush�llsavfall skall l�mna det f�r borttransport till den som innehar tillst�nd till transportverksamhet eller �r anm�ld hos f�reskriven myndighet. Tillst�nd enligt f�rsta stycket 1 skall s�kas hos den myndighet som rege- ringen f�reskriver. 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om att den som i yrkesm�ssig verksamhet ger upphov till annat avfall �n hush�llsavfall eller yrkesm�ssigt hanterar annat avfall �n hus- h�llsavfall skall l�mna uppgift om avfallets art, sammans�ttning och m�ngd </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 1998:808 samt uppgift om varifr�n avfallet kommer och var avfallet l�mnas. Uppgif- terna skall l�mnas till den kommunala n�mnd som �r tillsynsmyndighet. 27 � Om det beh�vs av h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om att de som yrkesm�ssigt samlar in eller f�r n�gon annans r�kning yrkesm�ssigt ombe- s�rjer bortskaffande eller �tervinning av avfall skall vara anm�lda hos den myndighet som regeringen f�reskriver. Detta g�ller inte den som omfattas av tillst�nds- eller anm�lningsplikt enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av 25 � eller annars enligt denna balk. Bemyndigande att meddela f�reskrifter om avfall med anledning av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela de f�reskrifter om avfall, avfallsplanering och begr�nsningar i fr�ga om avfallstransporter som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Bemyndigande att meddela f�reskrifter f�r f�rsvaret 29 � Regeringen eller efter regeringens best�mmande generall�karen f�r meddela s�rskilda f�reskrifter f�r F�rsvarsmakten, Fortifikationsverket, F�r- svarets materielverk och F�rsvarets radioanstalt som avviker fr�n vad som f�reskrivs i detta kapitel. Nedskr�pning 30 � Ingen f�r skr�pa ned utomhus p� en plats som allm�nheten har till- tr�de eller insyn till. Dumpning 31 � Inom Sveriges sj�territorium och ekonomiska zon f�r avfall inte dum- pas, vare sig som fast �mne, v�tska eller gas. Avfall f�r inte heller dumpas fr�n svenska fartyg eller luftfartyg i det fria havet. Avfall som �r avsett att dumpas i det fria havet f�r inte f�ras ut ur landet eller ur den ekonomiska zo- nen. Vad som s�gs om dumpning g�ller ocks� i fr�ga om f�rbr�nning av avfall. 32 � Vad som s�gs i 31 � f�rsta stycket g�ller inte s�dana utsl�pp av skad- liga �mnen fr�n fartyg som regleras genom lagen (1980:424) om �tg�rder mot f�rorening fr�n fartyg. 33 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ge- nom beslut i det enskilda fallet medge dispens fr�n 31 � f�rsta stycket, om avfallet kan dumpas utan ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa och milj�n. Om det genom dumpning uppkommer ol�genhet som inte f�ruts�gs n�r medgivandet gavs, f�r den myndighet som har l�mnat medgivandet meddela f�rel�ggande i syfte att avhj�lpa ol�genheten. Om ol�genheten inte avhj�lps eller villkor eller f�reskrifter �sidos�tts, f�r medgivandet �terkallas. </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 1998:808 FJ�RDE AVDELNINGEN PR�VNINGEN AV M�L OCH �RENDEN 16 kap. Allm�nt om pr�vningen Pr�vningsmyndigheter 1 � Regeringen, l�nsstyrelserna och andra f�rvaltningsmyndigheter, kom- munerna, milj�domstolarna, Milj��verdomstolen och H�gsta domstolen pr�var m�l och �renden enligt denna balk eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av balken. I fr�ga om pr�vningen av m�l om straff eller f�rver- kande enligt 29 kap. g�ller dock vad som �r f�reskrivet om brottm�l i all- m�nhet. N�rmare best�mmelser om vilka m�l och �renden som pr�vas av respektive pr�vningsmyndighet finns i 17 kap. 14 ��, 18 kap. 12 ��, 19 kap. 12 ��, 20 kap. 2 �, 23 kap. 1 � samt 23 kap. 9 �. Beslut eller dom om �terkallelse av tillst�nd, dispens, godk�nnande och f�rbud mot fortsatt verksamhet samt ompr�vning av tillst�nd eller villkor meddelas av tillst�ndsmyndigheten. Tillst�nd, godk�nnande och dispens 2 � Tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt balken eller enligt f�re- skrifter meddelade med st�d av balken, f�r l�mnas f�r begr�nsad tid. Reger- ingen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om s�dan tidsbegr�nsning. Tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt balken eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av balken, f�r f�renas med villkor. Best�mmelser om vilka m�l som �r ans�kningsm�l finns i 21 kap. 1 � och best�mmelser om vad en ans�kan i ett ans�kningsm�l skall inneh�lla finns i 22 kap. 1 �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad en ans�kan i ett �rende skall inneh�lla. 3 � Tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt balken eller enligt f�re- skrifter meddelade med st�d av balken, f�r f�r sin giltighet g�ras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten st�ller s�kerhet f�r kostna- derna f�r efterbehandling och andra �terst�llnings�tg�rder som verksamhe- ten kan f�ranleda. Staten, kommuner, landsting och kommunalf�rbund beh�- ver inte st�lla s�kerhet. Om det kan antas att st�lld s�kerhet inte l�ngre �r tillr�cklig, f�r den myn- dighet som pr�var fr�gan om tillst�nd, godk�nnande eller dispens besluta om ytterligare s�kerhet. I fr�ga om beskaffenheten av s�kerheten g�ller 2 kap. 25 � uts�kningsbal- ken. S�kerheten skall pr�vas av tillst�ndsmyndigheten och f�rvaras av l�ns- styrelsen. 4 � Tillst�nd eller dispens f�r inte meddelas i strid mot detaljplan eller om- r�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Mindre avvikelser f�r dock g�ras om syftet med planen eller best�mmelserna inte motverkas. 5 � Tillst�nd, godk�nnande eller dispens f�r inte meddelas f�r en ny verk- samhet som medverkar till att en milj�kvalitetsnorm �vertr�ds. Verksamhe- </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 1998:808 ten f�r dock till�tas, om verksamhetsut�varen vidtar s�dana �tg�rder att ol�- genheterna fr�n annan verksamhet upph�r eller minskar s� att m�jligheterna att uppfylla milj�kvalitetsnormen �kar i inte obetydlig utstr�ckning. 6 � Tillst�nd, godk�nnande eller dispens kan v�gras den som inte har full- gjort sina skyldigheter enligt tidigare tillst�nd, godk�nnande eller dispens. Detsamma g�ller n�r n�gon tidigare har underl�tit att ans�ka om n�dv�ndigt tillst�nd, godk�nnande eller dispens. Har s�dan underl�telse f�rekommit kan tillst�nd, godk�nnande eller dispens v�gras ocks� om s�kanden eller n�gon som p� grund av �gar- eller ansvarsf�rh�llanden har v�sentlig anknytning till s�kandens verksamhet, har eller har haft s�dan anknytning till den verksam- het d�r underl�telsen har f�rekommit. 7 � Vid pr�vningen enligt denna balk skall h�nsyn tas till andra verksam- heter eller s�rskilda anl�ggningar som kan antas bli beh�vliga f�r att verk- samheten skall kunna utnyttjas p� ett �ndam�lsenligt s�tt. 8 � Om tv� eller flera som bedriver eller avser att bedriva verksamhet kom- mer �verens om att vidta �tg�rder f�r att f�rebygga eller motverka ol�genhe- ter f�r m�nniskors h�lsa och milj�n, f�r villkor som avses i 2 � andra stycket omfatta tv� eller flera verksamheter. Som f�ruts�ttning f�r detta g�ller att m�jligheterna att uppfylla milj�kvalitetsnormer enligt 5 kap. �kar eller att f�rdelar fr�n h�lso- och milj�synpunkt uppn�s p� n�got annat s�tt. Fr�gor enligt f�rsta stycket f�r avg�ras genom gemensamt beslut om till- st�nd som inneh�ller villkor f�r verksamheterna eller genom skilda beslut med gemensamma villkor. 9 � Tillst�nd eller dispens och upph�vande av tillst�nd eller dispens f�r f�r- enas med skyldighet att utf�ra eller bekosta 1. s�rskild unders�kning av ber�rt omr�de, 2. s�rskilda �tg�rder f�r att bevara ber�rt omr�de, och 3. s�rskilda �tg�rder f�r att kompensera det intr�ng i allm�nna intressen som verksamheten medf�r. Denna paragraf inneb�r inte n�gon inskr�nkning av en efterbehandlings- ansvarigs skyldigheter enligt 10 kap. 10 � Om en vattenverksamhet har bedrivits utan tillst�nd, �r verksamhets- ut�varen bevisskyldig i fr�ga om de f�rh�llanden som r�dde i vattnet innan verksamheten sattes i g�ng. 11 � Om m�l eller �renden enligt denna balk om tillst�nd eller dispens till skilda verksamheter pr�vas samtidigt och verksamheterna p� grund av att de ber�r samma naturresurs eller av n�gon annan orsak inte kan ut�vas vid si- dan av varandra i enlighet med ans�kningarna, skall verksamheterna om m�jligt j�mkas s� att de kan komma till st�nd utan v�sentlig nackdel f�r n�- gon av dem. Om en s�dan j�mkning inte kan g�ras, skall f�retr�de ges �t den verksamhet som b�st st�mmer �verens med 3 kap. F�rsta stycket g�ller inte om en samf�llighet f�r de s�rskilda verksamhe- terna bildas enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vatten- verksamhet. </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 1998:808 R�tt att �verklaga 12 � �verklagbara domar eller beslut f�r �verklagas av 1. den som domen eller beslutet ang�r, om avg�randet har g�tt honom el- ler henne emot, 2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet, s�vitt avser domar och beslut i fr�gor om tillst�nd till milj�farlig verksamhet, 3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbe- st�mmande i arbetslivet, motsvarande organisation p� arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumenter, s�vitt avser beslut som en l�nsstyrelse eller en central f�rvaltningsmyndighet har meddelat med st�d av bemyndi- gande enligt 14 kap., f�rutsatt att beslutet inte avser ett s�rskilt fall, och 4. den myndighet, kommunala n�mnd eller annan som enligt vad som �r s�rskilt f�reskrivet i balken eller i f�reskrifter meddelade med st�d av balken har r�tt att �verklaga. Denna paragraf inneb�r inte n�gon inskr�nkning av r�tten att �verklaga enligt best�mmelser i r�tteg�ngsbalken. 13 � �verklagbara domar eller beslut f�r �verklagas av en ideell f�rening som enligt sina stadgar har till �ndam�l att tillvarata naturskydds- eller mil- j�skyddsintressen, s�vitt avser domar och beslut om tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt denna balk. F�r att f� �verklaga domar och beslut skall en f�rening ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre �r och ha l�gst 2 000 medlemmar. Ideell f�rening f�r dock inte �verklaga beslut som r�r F�rsvarsmakten, Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets radioanstalt. En milj�organisation som vill �verklaga en dom eller ett beslut som avses i f�rsta stycket skall g�ra det innan tiden f�r �verklagande g�tt ut f�r dem som varit parter eller annars s�som sak�gare haft klagor�tt i m�let eller �ren- det. 17 kap. Regeringens till�tlighetspr�vning Obligatorisk till�tlighetspr�vning 1 � Regeringen skall pr�va till�tligheten av nya verksamheter av f�ljande slag: 1. j�rn- och st�lverk, metallverk och ferrolegeringsverk, 2. massafabriker och pappersbruk, 3. fabriker f�r raffinering av r�olja eller f�r tung petrokemisk produktion, 4. fabriker f�r framst�llning av baskemikalier eller g�dselmedel, 5. cementfabriker, 6. anl�ggningar f�r k�rnteknisk verksamhet som pr�vas av regeringen en- ligt lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet samt anl�ggningar f�r att bryta uranhaltigt material eller andra �mnen som kan anv�ndas f�r framst�ll- ning av k�rnbr�nsle, 7. f�rbr�nningsanl�ggningar, om anl�ggningen har en tillf�rd effekt om minst 200 megawatt, 8. gruppstationer f�r vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd uteffekt av minst tio megawatt, </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 1998:808 9. anl�ggningar f�r lagring av minst 50 miljoner normalkubikmeter natur- gas, 10. anl�ggningar f�r behandling av farligt avfall, om huvuddelen av det avfall som avses bli behandlat i anl�ggningen kommer fr�n andra inr�tt- ningar och mer �n 10 000 ton farligt avfall �rligen f�rbr�nns eller p� annat s�tt �tervinns eller bortskaffas vid anl�ggningen, 11. anl�ggningar f�r att utvinna �mnen eller material inom de omr�den som anges i 4 kap. 5 �, 12. vattenkraftverk som �r avsedda f�r en installerad generatoreffekt av minst 20 megawatt, 13. vattenregleringar varigenom skall utnyttjas ett vattenmagasin av minst 100 miljoner kubikmeter under �ret eller tio miljoner kubikmeter under veckan, 14. vatten�verledningar eller andra vattenbortledningar fr�n vattendrag el- ler sj�ar med en normal oreglerad l�gvattenf�ring av minst tio kubikmeter i sekunden i bortledningspunkten respektive utloppet, om d�rigenom en s�dan m�ngd vatten tas i anspr�k att vattenf�ringen understiger fyra femtedelar av den normala oreglerade l�gvattenf�ringen, 15. grundvattent�kter f�r tillgodog�rande av en st�rre vattenm�ngd �n 10 000 kubikmeter om dygnet, om inte minst nio tiondelar av det uttagna vattnet �terf�rs till grundvattenmagasinet, 16. andra vattenregleringar, vatten�verledningar och vattenbortledningar �n som har angetts f�rut, om verksamheten avser n�gon av sj�arna V�nern, V�ttern, M�laren, Hj�lmaren, Storsj�n i J�mtland eller Siljan och f�retaget kan antas f� betydande omfattning eller bli av ingripande slag, 17. byggande av plattformar som �r avsedda att anv�ndas vid utvinning av olja eller gas inom havsomr�den samt annan �n helt tillf�llig ankring eller f�rt�jning av s�dana plattformar f�r reparation, ombyggnad eller av n�gon annan anledning, 18. motorv�gar och motortrafikleder samt andra v�gar med minst fyra k�rf�lt och en str�ckning av minst tio kilometer, 19. j�rnv�gar avsedda f�r fj�rrtrafik och anl�ggande av nytt sp�r p� en str�cka av minst fem kilometer f�r befintliga j�rnv�gar f�r fj�rrtrafik, 20. allm�nna farleder, 21. flygplatser med en banl�ngd av minst 2 100 meter. 2 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen i ett visst fall avst� fr�n att pr�va en verksamhet som s�gs i 1 �. Till�tlighetspr�vning efter f�rbeh�ll 3 � Regeringen f�r f�r ett visst fall f�rbeh�lla sig att pr�va till�tligheten av en verksamhet som inte omfattas av kravet p� pr�vning enligt 1 �, om 1. verksamheten i betraktande av de intressen som denna balk enligt 1 kap. 1 � skall fr�mja kan antas f� betydande omfattning eller bli av in- gripande slag, 2. verksamheten utanf�r ett omr�de som enligt 7 kap. 28 � f�rsta eller an- dra stycket har f�rklarats som s�rskilt skyddsomr�de eller s�rskilt bevaran- deomr�de, kan antas mer �n obetydligt skada naturv�rdet inom omr�det, 3. verksamheten omfattas av best�mmelserna i 4 kap. 6 � tredje stycket. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 1998:808 R�tten till f�rbeh�ll enligt f�rsta stycket 2 g�ller enbart verksamhet som �r tillst�ndspliktig enligt balken eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av balken. Om ett m�l eller �rende enligt denna balk p�g�r om tillst�ndspr�vning av verksamheten, skall regeringen omedelbart l�mna besked om f�rbeh�llet till den tillst�ndspr�vande milj�domstolen eller myndigheten. 4 � I samband med pr�vningen av en verksamhet enligt 1 eller 3 � f�r rege- ringen f�rbeh�lla sig pr�vningen av till�tligheten av en annan verksamhet, om ans�kan avser tillst�nd till b�da verksamheterna och dessa h�nger sam- man med varandra eller om det �r fr�ga om j�mkning eller f�retr�de mellan verksamheterna enligt 16 kap. 11 �. F�r ett s�dant f�rbeh�ll g�ller 3 � tredje stycket. Underr�ttelse 5 � En myndighet eller kommun som inom sitt verksamhetsomr�de f�r k�nnedom om en verksamhet som avses i 3 � skall underr�tta regeringen om verksamheten. Kommunfullm�ktiges tillstyrkan 6 � Regeringen f�r till�ta en verksamhet som avses i 1 � 111 och 17 en- dast om kommunfullm�ktige har tillstyrkt detta. Samma f�ruts�ttning f�r regeringens till�tlighet g�ller ocks� i fr�ga om verksamheter som avses i 3 � f�rsta stycket 1 eller 4 �, om de avser annat �n vattenverksamhet eller trafikanl�ggningar. Trots vad som s�gs i f�rsta stycket f�r regeringen till�ta en verksamhet som s�gs i 1 � 6, om det �r fr�ga om mellanlagring eller slutlig f�rvaring av k�rn�mne eller k�rnavfall, eller verksamhet som s�gs i 1 � 7, 8, 9 eller 10, om det fr�n nationell synpunkt �r synnerligen angel�get att verksamheten kommer till st�nd. Detta g�ller dock inte om en annan plats bed�ms vara l�mpligare f�r verksamheten eller om en l�mplig plats har anvisats f�r verk- samheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering d�r. Villkor f�r att tillgodose allm�nna intressen 7 � Om regeringen finner att en verksamhet f�r komma till st�nd enligt detta kapitel, f�r regeringen besluta om s�rskilda villkor f�r att tillgodose all- m�nna intressen. 18 kap. Regeringens pr�vning av �verklagade avg�randen m.m. 1 � Regeringen pr�var efter �verklagande 1. beslut av statliga myndigheter i fr�gor som r�r bildande, �ndring eller upph�vande av nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen, strandskyddsomr�den, milj�skyddsomr�den eller vattenskyddsomr�den, utom fr�gor om ers�ttning, och 2. beslut av generall�karen enligt denna balk eller enligt f�reskrifter med- delade med st�d av balken. </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 1998:808 2 � Regeringens pr�vning av fr�gor som avses i 17 kap. 1 � sker efter �ver- l�mnande, om tillst�ndsplikt g�ller f�r verksamheten. 19 kap. F�rvaltningsmyndigheternas och kommunernas pr�vning Allm�nt om pr�vningen 1 � F�rvaltningsmyndigheterna och kommunerna pr�var �renden enligt vad som �r f�reskrivet i balken eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken. Kommuners beslut i fr�gor som r�r bildande, �ndring eller upph�vande av naturreservat, kulturreservat, naturminnen, strandskyddsomr�den eller vat- tenskyddsomr�den, utom fr�gor om ers�ttning, f�r �verklagas hos l�nsstyrel- sen om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. Kommunala n�mnders beslut i s�r- skilda fall f�r �verklagas hos l�nsstyrelsen, om inte annat �r s�rskilt f�reskri- vet. L�nsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut i s�rskilda fall f�r �verklagas hos milj�domstol enligt 20 kap. 2 � andra stycket. 2 � Om en f�rvaltningsmyndighet eller kommun finner att en verksamhet eller �tg�rd endast kan till�tas enligt 2 kap. 9 � f�rsta stycket eller 10 � skall f�rvaltningsmyndigheten eller kommunen med eget yttrande �verl�mna fr�- gan till regeringens avg�rande. Detsamma g�ller om regeringen skall pr�va till�tligheten enligt 17 kap. 1 � eller om regeringen har f�rbeh�llit sig pr�v- ningen av till�tligheten enligt 17 kap. 3 �. Att det finns en skyldighet att underr�tta regeringen om verksamhet enligt 17 kap. 3 � framg�r av 17 kap. 5 �. 3 � Vad som s�gs i 21 kap. 3 � om handl�ggningen vid milj�domstol g�ller �ven f�r en l�nsstyrelse om �rendet annars skulle ha pr�vats av en kommun. S�rskilt om pr�vningen av milj�farlig verksamhet 4 � L�nsstyrelser eller kommunala n�mnder skall 1. genom kung�relse i ortstidning eller p� annat l�mpligt s�tt bereda den som kan ber�ras av verksamheten tillf�lle att yttra sig, 2. samr�da med de statliga och kommunala myndigheter som har v�sent- liga intressen att bevaka i saken, 3. h�lla sammantr�de med den som saken ang�r och besiktning p� platsen om det beh�vs f�r utredningen i �rendet, samt 4. underr�tta den som gjort en ans�kan eller kommit med synpunkter ge- nom n�gon annan �n honom eller henne sj�lv och ge honom eller henne till- f�lle att yttra sig om inte annat f�ljer av 17 � f�rvaltningslagen (1986:223). 5 � I �renden som pr�vas av l�nsstyrelser eller kommunala n�mnder skall till�mpas best�mmelserna i 1. 22 kap. 1 � f�rsta stycket om ans�kans form och inneh�ll, 2. 22 kap. 2 � om en ans�kans ingivande och brister i den, 3. 22 kap. 3 � om kung�relses inneh�ll, </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 1998:808 4. 22 kap. 6 � om taler�tt, 5. 22 kap. 9 � om r�tt att f�retr�da fastighet, 6. 22 kap. 12 � om sakkunniga, 7. 22 kap. 13 � om unders�kning p� platsen, 8. 22 kap. 25 � f�rsta stycket 13 och 510 samt andra stycket sista me- ningen och tredje stycket om tillst�ndsdoms inneh�ll, 9. 22 kap. 26 � om s�rskild dom, 10. 22 kap. 27 � f�rsta stycket, andra stycket andra meningen samt tredje stycket f�rsta meningen om uppskjutna fr�gor och provisoriska f�reskrifter, 11. 22 kap. 28 � f�rsta stycket f�rsta meningen om verkst�llighetsf�rord- nande, och 12. 23 kap. 3 � n�r det g�ller s�rskild �verklagan i fr�gor om sakkunniga som avses i 22 kap. 12 �. 20 kap. Domstolar Domstolarna 1 � De tingsr�tter som regeringen best�mmer skall vara regionala milj�- domstolar. Milj��verdomstol �r Svea hovr�tt. Som sista domstol d�mer H�gsta domstolen. 2 � Milj�domstol pr�var som f�rsta instans m�l om 1. milj�farlig verksamhet som �r ans�kningsm�l enligt 21 kap. 1 � f�rsta stycket, 2. vattenverksamhet och vattenanl�ggningar enligt 11 kap. samt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, utom verk- samheter som avser markavvattning vilka verksamheter skall pr�vas av l�ns- styrelsen, 3. markavvattningar som enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�m- melser om vattenverksamhet har �verl�mnats fr�n l�nsstyrelsen eller anm�lts av fastighetsbildningmyndighet, 4. ers�ttning f�r skada och intr�ng enligt 28 kap. 25 ��, 5. ers�ttning och inl�sen vid ingripande av det allm�nna enligt denna balk och vid vattenverksamhet, om inte annat har s�rskilt f�reskrivits, 6. ers�ttning f�r milj�skador och inl�sen enligt 32 kap. samt talan om f�r- bud eller f�rsiktighetsm�tt enligt 32 kap. 12 �, 7. f�rdelning av solidariskt ansvar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 �� p� talan av n�gon av de solidariskt ansvariga, 8. utd�mande av vite som f�relagts med st�d av balken efter s�rskild framst�llan av den myndighet som har f�relagt vitet. Har vitet f�relagts i f�r- farandet g�ller 6 � andra stycket lagen (1985:206) om viten. Som anges i 19 kap. 1 � tredje stycket pr�var milj�domstol, om inte annat �r f�reskrivet, efter �verklagande l�nsstyrelsens och andra statliga myndig- heters beslut enligt denna balk eller f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken samt enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vat- tenverksamhet. Att milj�domstol efter �verklagande pr�var kronofogdemyn- dighets beslut om handr�ckning framg�r av 26 kap. 17 � andra stycket. </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 1998:808 3 � Vad som �r f�reskrivet om tvistem�l i allm�n domstol till�mpas �ven p� milj�domstolar och Milj��verdomstolen samt vid H�gsta domstolens pr�vning av m�l som avses i denna balk, om inte annat f�ljer av balken eller annan lag. Vid handl�ggningen av �renden till�mpas lagen (1996:242) om domstols�renden. N�r milj�domstolen pr�var fr�gor om utd�mande av vite efter s�rskild ta- lan, skall m�let i den delen handl�ggas enligt reglerna i r�tteg�ngsbalken om �tal f�r brott f�r vilket sv�rare straff �n b�ter inte �r f�reskrivet. Best�mmelserna i f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) till�mpas i milj�- domstolarna i dit �verklagade m�l samt vid �verklagande av s�dana m�l till Milj��verdomstolen, om inte annat f�ljer av denna balk eller annan lag. N�r en ideell f�rening med st�d av 16 kap. 13 � �verklagar ett beslut eller dom, skall dock inte 7 a � f�rvaltningsprocesslagen till�mpas. Milj�domstol 4 � Milj�domstolen best�r av en ordf�rande som skall vara lagfaren do- mare i tingsr�tten, ett milj�r�d samt tv� sakkunniga ledam�ter. Ytterligare en lagfaren domare och ett milj�r�d f�r ing� i domstolen. Milj�r�d skall ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av milj�fr�gor. En av de sakkunniga ledam�terna skall ha erfarenhet av fr�- gor som faller inom verksamhetsomr�det f�r Naturv�rdsverket. Ordf�randen best�mmer med h�nsyn till m�lets beskaffenhet om den andre sakkunnige le- damoten skall ha erfarenhet av industriell eller kommunal verksamhet. 5 � Milj�domstolen �r, om inte annat f�ljer av denna balk, domf�r med ordf�randen och ett milj�r�d vid handl�ggning som inte sker vid huvudf�r- handling. Detsamma g�ller vid huvudf�rhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a � andra och tredje stycket r�tteg�ngsbalken. Avg�rs s�dana m�l i sak utan huvudf�rhandling skall dock den sammans�ttning som anges i 4 � g�lla, om inte r�tten finner att det �r tillr�ckligt med ordf�randen och ett milj�r�d och parterna samtycker till det eller m�let �r av enkel beskaffenhet. I m�l som avses i 3 � tredje stycket skall milj�domstolen best� av ordf�- randen och ett milj�r�d. Vid avg�rande i sak av tillst�ndsfr�gor skall milj�- domstolen ha den sammans�ttning som anges i 4 �. 6 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utser ord- f�rande, utn�mner eller anst�ller milj�r�d samt f�rordnar sakkunniga leda- m�ter i milj�domstol. 7 � Regeringen best�mmer milj�domstolarnas domsomr�den. 8 � M�l om ut�vande av milj�farlig verksamhet, vattenverksamhet, vatten- anl�ggningar och ers�ttning vid vattenverksamhet pr�vas av den milj�dom- stol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller skall bedrivas. M�l om ers�ttning vid skada och intr�ng enligt 28 kap. 25 �� och vid in- gripande av det allm�nna enligt denna balk pr�vas av den milj�domstol inom vars omr�de skadan och intr�nget i huvudsak har intr�ffat eller kommer att intr�ffa. </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 1998:808 M�l om ers�ttning f�r milj�skador enligt 32 kap. pr�vas av den milj�dom- stol inom vars omr�de den skadeg�rande verksamheten i huvudsak bedrivs eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan medf�ra en s�dan skada som avses i 32 kap. 3 � kan beg�ra pr�v- ning av ers�ttningsfr�gan vid den milj�domstol inom vars omr�de verksam- heten i huvudsak bedrivs eller skall bedrivas. 9 � �renden som �verklagas fr�n en myndighet till milj�domstolen pr�vas av den milj�domstol inom vars omr�de myndigheten som f�rst har pr�vat �rendet �r bel�gen. Vid gemensam handl�ggning av m�l �r den domstol som �r beh�rig att handl�gga ett av m�len �ven beh�rig att handl�gga de �vriga m�len. Fr�gor om milj�domstolarnas inb�rdes beh�righet f�r, utom i fall som av- ses i 10 kap. 20 � andra stycket r�tteg�ngsbalken, inte tas upp av h�gre r�tt. 10 � Vid omr�stning skall f�rst lagfarna domare s�ga sin mening, d�refter milj�r�den och sist de sakkunniga ledam�terna. Ordf�randen har utslagsr�st utom i m�l om utd�mande av vite d�r den lindrigaste meningen skall g�lla. Milj��verdomstolen 11 � F�r fullg�rande av Svea hovr�tts uppgifter som Milj��verdomstol skall det, f�rutom lagfarna domare, finnas milj�r�d. Dessa skall ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av milj�fr�gor. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utn�mner eller anst�ller mil- j�r�d. Milj��verdomstolen �r domf�r med fyra ledam�ter, av vilka minst tre skall vara lagfarna. Om en av de lagfarna ledam�terna f�r f�rhinder sedan huvudf�rhandling har p�b�rjats �r r�tten �nd� domf�r. Fler �n fem ledam�ter f�r inte delta. Vid behandlingen av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall Milj��verdomsto- len best� av tre lagfarna domare. Ett milj�r�d f�r dock ing� i r�tten i st�llet f�r en av de lagfarna ledam�terna. 21 kap. M�l i milj�domstol 1 � Ans�kningsm�l �r m�l 1. om tillst�nd till milj�farlig verksamhet som avses i 9 kap. 6 � som inte skall pr�vas av en l�nsstyrelse eller en kommun enligt vad som f�reskrivits med st�d av 9 kap. 8 �, 2. om tillst�nd till vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 � som inte skall pr�- vas av en l�nsstyrelse, 3. om godk�nnande enligt 11 kap. 16 � av ett utf�rt �ndrings- eller lag- ningsarbete eller av �tg�rder som strider mot meddelade best�mmelser om inneh�llande och tappning av vatten, om arbetet eller �tg�rderna inte avser en markavvattning som skall pr�vas av en l�nsstyrelse, 4. om tillst�nd enligt 11 kap. till utrivning av en vattenanl�ggning eller tillst�ndspr�vning enligt 11 kap. 22 �, 5. om f�rl�ngning enligt 24 kap. 2 � andra stycket av genomf�randetiden eller den tid inom vilken verksamheten skall ha satts ig�ng, </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 1998:808 6. om �terkallelse eller f�rbud mot fortsatt verksamhet enligt 24 kap. 3 �, 7. om ompr�vning enligt 24 kap. 59 �� samt enligt 7 kap. 1315 �� la- gen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, och 8. enligt 7 kap. 1 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vat- tenverksamhet. G�ller ett ans�kningsm�l uteslutande en viss eller vissa sak�gare och kan m�let avg�ras med bindande verkan endast mot dessa, f�r milj�domstolen, om s�kanden medger det, f�rordna att m�let skall behandlas enligt vad som enligt 7 kap. lagen (1998:812) med vissa best�mmelser om vattenverksamhet g�ller f�r st�mningsm�l. 2 � Talan i m�l som inte enligt 1 � �r ans�kningsm�l v�cks genom ans�kan om st�mning, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. Betr�ffande vissa st�m- ningsm�l finns f�reskrifter i 7 kap. lagen (1998:812) med s�rskilda best�m- melser om vattenverksamhet. Att vissa m�l handl�ggs enligt f�rvaltningspro- cesslagen (1971:291) framg�r av 20 kap. 3 � tredje stycket. 3 � �ven i annat fall �n som avses i 14 kap. 17 �� r�tteg�ngsbalken f�r m�l eller �rende enligt denna balk handl�ggas i en och samma r�tteg�ng, om de har samma s�kande och avser samma verksamhet eller verksamheter som har samband med varandra. Om en milj�domstol pr�var ett s�dant m�l eller �rende, f�r en ans�kan i ett annat s�dant �rende g�ras hos domstolen, �ven om �rendet annars skulle ha pr�vats av en l�nsstyrelse eller kommun. Om ett �rende som pr�vats av en f�rvaltningsmyndighet eller kommun handl�ggs gemensamt med ans�kningsm�l, g�ller inte vad som s�gs i 20 kap. 3 � tredje stycket om till�mpningen av best�mmelserna i f�rvaltningsprocesslagen (1971:291). En milj�domstol f�r vid handl�ggningen av ett m�l eller �rende som s�gs i f�rsta stycket f�rbeh�lla sig pr�vningen av ett annat s�dant �rende som handl�ggs vid en l�nsstyrelse eller kommun. 4 � V�cker n�gon talan vid milj�domstolen om f�rbud mot milj�farlig verksamhet eller om skyldighet f�r den som ut�var eller �mnar ut�va s�dan verksamhet att vidta f�rsiktighetsm�tt och �r fr�gan om tillst�nd till verk- samheten enligt denna balk under pr�vning eller kommer den under pr�v- ning innan milj�domstolen har avgjort m�let, f�r milj�domstolen inte avg�ra m�let f�rr�n tillst�ndsfr�gan har pr�vats. 5 � Har en tillsynsmyndighet med st�d av 26 kap. 9 � f�rsta stycket f�rbju- dit milj�farlig verksamhet eller beslutat att den som bedriver eller avser att bedriva s�dan verksamhet skall vidta f�rsiktighetsm�tt och beg�rs tillst�nd enligt denna balk, kan milj�domstolen, om s�kanden st�ller s�kerhet f�r kostnad och skada, best�mma att tillsynsmyndighetens beslut inte f�r verk- st�llas f�rr�n tillst�ndsfr�gan har avgjorts eller domstolen f�reskriver n�got annat. I fr�ga om slaget av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � uts�kningsbalken. S�ker- heten skall pr�vas av domstolen och f�rvaras av l�nsstyrelsen. 6 � Om en milj�domstol har pr�vat ett m�l som r�r en fr�ga som behandlas i denna balk, f�r fr�gan om m�let �r s�dant att det skall tas upp av n�gon an- </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 1998:808 nan domstol �n milj�domstol eller av n�gon annan myndighet �n domstol pr�vas i h�gre r�tt endast om 1. fr�gan fullf�ljs dit eller v�cks d�r av en part som �r ber�ttigad till det, 2. milj�domstolen har pr�vat en fr�ga om �gander�tt till en fastighet eller om fastighetsindelningen, 3. milj�domstolen har pr�vat en fr�ga f�r vars behandling en s�rskild ord- ning har f�reskrivits i denna balk, eller 4. milj�domstolen har pr�vat en fr�ga om ansvar f�r brott. 7 � Om milj�domstolen finner att en verksamhet eller �tg�rd endast kan till�tas enligt 2 kap. 9 � f�rsta stycket eller 10 �, skall milj�domstolen med eget yttrande �verl�mna fr�gan till regeringens avg�rande. Detsamma g�ller om regeringen skall pr�va till�tligheten enligt 17 kap. 1 � eller om rege- ringen har f�rbeh�llit sig pr�vningen av till�tligheten enligt 17 kap. 3 �. Om milj�domstolen finner att ett m�l hos domstolen r�r �ven ett annat all- m�nt intresse av synnerlig vikt �n s�dant som avses i 1 kap. 1 �, skall dom- stolen med eget yttrande �verl�mna m�let till regeringen. Detsamma g�ller, om Naturv�rdsverket beg�r att m�let av s�dan anledning skall �verl�mnas till regeringen. �r det fr�ga om en statlig myndighets beslut som r�r F�r- svarsmakten, Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets radioanstalt skall domstolen alltid med eget yttrande �verl�mna �rendet till regeringens avg�rande. 22 kap. F�rfarandet vid milj�domstolarna i ans�kningsm�l 1 � En ans�kan i ett ans�kningsm�l skall vara skriftlig. Den skall inneh�lla 1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som beh�vs f�r att bed�ma verksamhetens eller �tg�rdens art och omfattning, 2. en milj�konsekvensbeskrivning enligt 6 kap. och uppgift om det sam- r�d som skett enligt 6 kap. 46 ��, 3. de uppgifter som beh�vs f�r att bed�ma hur de allm�nna h�nsynsreg- lerna i 2 kap. iakttas, 4. f�rslag till de skydds�tg�rder eller andra f�rsiktighetsm�tt som beh�vs f�r att f�rebygga eller avhj�lpa ol�genheter fr�n verksamheten, och 5. f�rslag till hur verksamheten skall kontrolleras. I m�l om vattenverksamhet skall ans�kan dessutom inneh�lla f�ljande 1. uppgift om det finns fastigheter som ber�rs av vattenverksamheten eller ej och i f�rekommande fall namn och adress p� �garna och ber�rda inneha- vare av s�rskild r�tt till fastigheterna, och 2. uppgifter om de ers�ttningsbelopp som s�kanden erbjuder varje sak�- gare, om det inte p� grund av verksamhetens omfattning b�r anst� med s�- dana uppgifter. Ytterligare best�mmelser om vad en ans�kan i vissa fall skall inneh�lla i m�l om vattenverksamhet finns i 7 kap. 4 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. 2 � Ans�kningshandlingarna skall ges in i det antal exemplar som milj�- domstolen finner beh�vligt. Har ans�kningshandlingarna inte getts in i tillr�ckligt antal exemplar eller finner milj�domstolen att ans�kan �r ofullst�ndig skall domstolen f�rel�gga </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 1998:808 s�kanden att avhj�lpa bristen inom viss tid. F�ljer s�kanden inte ett f�rel�g- gande, f�r domstolen besluta att bristen skall avhj�lpas p� s�kandens bekost- nad eller, om bristen �r s� v�sentlig att ans�kan inte kan ligga till grund f�r pr�vning av m�let, avvisa ans�kan. 3 � Om en ans�kan tas upp till pr�vning, skall milj�domstolen utf�rda kung�relse. Kung�relsen skall inneh�lla 1. en kortfattad redog�relse f�r ans�kan och i m�l om vattenverksamhet uppgift om de fastigheter som kan ber�ras, 2. en upplysning om inneh�llet i 7, 10 och 19 ��, 3. sista tidpunkt f�r synpunkter enligt 10 �, 4. ett tillk�nnagivande om att kallelser och andra meddelanden i m�let till parterna skall inf�ras i alla, eller vissa namngivna ortstidningar och att de, om de inte s�rskilt skickas till en part, h�lls tillg�ngliga hos den som f�rvarar akten, och 5. namn och adress p� aktf�rvararen. Milj�domstolen skall f�rordna en eller flera personer att f�rvara ett exem- plar av handlingarna i m�let (aktf�rvarare). Kung�relsen skall snarast inf�ras i ortstidning. En utskrift av kung�relsen skall i m�l om vattenverksamhet s�ndas till varje sak�gare som har angetts i ans�kningen eller som p� annat s�tt �r k�nd f�r domstolen. Om ans�kan ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastigheter, be- h�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda del�garna i samf�lligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall en utskrift av kung�relsen s�ndas till styrelsen. 4 � Ett exemplar av ans�kningshandlingarna och av kung�relsen skall s�n- das till Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och Fiskeriverket. Om det kan antas att det allm�nna fiskeintresset eller n�got annat allm�nt intresse inte ber�rs av verksamheten, beh�ver ans�kningshandlingarna dock inte s�ndas �ver. Kung�relsen skall �ven s�ndas till ber�rda kommuner och den eller de kommunala n�mnder som fullg�r uppgifter inom milj�- och h�lsoskyddsom- r�det samt till l�nsstyrelsen och andra statliga myndigheter vars verksamhet kan ber�ras av ans�kan. 5 � Kung�relsen skall delges 1. styrelsen eller n�gon annan som f�rvaltar en av ans�kan ber�rd kanal- eller slussanl�ggning eller annan allm�n farled eller en hamn eller flottled som �r allm�n, 2. styrelsen f�r ett av ans�kan ber�rt vattenf�rbund samt styrelsen eller n�gon annan som f�rvaltar en ber�rd samf�llighet enligt denna lag eller mot- svarande �ldre best�mmelser, 3. �garen av en anl�ggning f�r tillgodog�rande av vattenkraft, om med an- s�kan avses ianspr�ktagande av den tillgodogjorda kraften, 4. �garen av den str�mfallsfastighet fr�n vilken andelskraft tillhandah�lls, n�r det �r fr�ga om en ans�kan enligt 7 kap. 1 � andra stycket 3 lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, och 5. innehavaren av det tillst�nd som avses med en ans�kan enligt 21 kap. 1 � f�rsta stycket 6 eller 7 milj�balken. </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 1998:808 6 � Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och l�nsstyrelsen skall, n�r det be- h�vs, f�ra talan i m�let f�r att tillvarata milj�intressen och andra allm�nna intressen. En kommun f�r f�ra talan f�r att tillvarata milj�intressen och andra all- m�nna intressen inom kommunen. Fiskeriverket skall, om handlingar s�nts till verket enligt 4 �, yttra sig om vattenanl�ggningens eller verksamhetens inverkan p� det allm�nna fiskein- tresset samt f�resl� de best�mmelser som beh�vs till skydd f�r fisket. Om verket anser att ett yttrande kr�ver unders�kning p� platsen, skall verket an- m�la detta till milj�domstolen, som skall f�rordna om sakkunnigutredning enligt 12 �. 7 � �gare av fastigheter som ber�rs av en ans�kan i ett m�l om vattenverk- samhet skall till milj�domstolen uppge innehavare av servitut, nyttjander�tt eller r�tt till elektrisk kraft som har uppl�tits i fastigheten. Underl�ts detta utan giltigt sk�l och uppst�r p� grund av detta skada f�r s�dana sak�gare, skall fastighets�garen ers�tta skadan. 8 � Har en sak�gare uppgetts eller p� annat s�tt blivit k�nd f�r milj�dom- stolen f�rst efter det att kung�relsen har utf�rdats och har sak�garen inte f�rt talan i m�let, skall sak�garen p� l�mpligt s�tt ges tillf�lle att yttra sig. Hand- l�ggningen av m�let f�r dock inte uppeh�llas. 9 � Om det r�der tvist om en fastighet som p�verkas av den i m�let av- sedda verksamheten, har den av de tvistande som innehar fastigheten med �gander�ttsanspr�k r�tt att f�retr�da fastigheten i m�let, till dess den lagligen vinns fr�n innehavaren. En ny �gare f�r inte rubba vare sig �verenskommelser som den f�rre �ga- ren har ing�tt eller andra �tg�rder som har vidtagits i m�let och som �r bin- dande f�r den f�rre �garen. Om den f�rre �garen har erh�llit meddelanden och kallelser i m�let, beh�vs inte n�gra nya meddelanden eller kallelser till den nye �garen. 10 � Synpunkter p� ans�kan skall l�mnas skriftligen och ges in i tre exem- plar till milj�domstolen inom den tid som domstolen har best�mt. Ett exem- plar skall s�ndas till den s�kande. 11 � Den fortsatta f�rberedelsen av m�let kan vara skriftlig eller muntlig. Milj�domstolen skall under f�rberedelsen se till att utredningen i m�let f�r den inriktning och omfattning som kr�vs. Milj�domstolen best�mmer vad en muntlig f�rberedelse skall avse och vilka parter som skall kallas till f�rberedelsen. Kallelsen skall delges par- terna eller kung�ras i ortstidning. Vid den muntliga f�rberedelsen f�r tredskodom inte meddelas. Parterna f�r �beropa skrifter som de har gett in. En redog�relse b�r l�mnas f�r skrif- ternas inneh�ll. 12 � Om det f�r bed�mning av m�let beh�vs n�gon s�rskild utredning eller v�rdering, kan milj�domstolen f�rordna en eller flera sakkunniga att efter f�rberedande unders�kning avge utl�tande i m�let. S�dan unders�kning skall </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 1998:808 verkst�llas snarast m�jligt. Om det beh�vs med h�nsyn till m�lets beskaffen- het eller �ndam�let med unders�kningen, skall domstolen p� ett l�mpligt s�tt underr�tta parterna om tiden f�r unders�kningen. 13 � Om det �r l�mpligt, f�r milj�domstolen uppdra �t en eller flera leda- m�ter av domstolen att g�ra unders�kning p� platsen. Parterna skall p� l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r en s�dan unders�kning. Vid unders�k- ningen skall protokoll f�ras. 14 � P� beg�ran av s�kanden f�r milj�domstolen utan huvudf�rhandling besluta att �tg�rder f�r vidtas f�r att f�rebygga eller minska skador eller ol�- genheter, innan fr�gan om s�dana �tg�rder slutligen avg�rs. Som villkor g�l- ler att den s�kande hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den ers�ttning som den s�kande kan bli skyldig att betala p� grund av �tg�rderna. I fr�ga om sla- get av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � uts�kningsbalken. Beslutet g�ller omedelbart, men det kan �ndras n�r f�rh�llandena f�ranle- der det. 15 � Framg�r det av ett utl�tande enligt 12 � eller p� annat s�tt att den s�kta verksamheten ber�r fastigheter som inte har angivits i kung�relsen en- ligt 3 �, skall milj�domstolen med till�mpning av den paragrafen ge �gare och innehavare av s�rskilda r�ttigheter till s�dana fastigheter tillf�lle att yttra sig. Om det �r l�mpligare f�r milj�domstolen kalla sak�garna till huvudf�r- handlingen i m�let. Kallelserna skall senast �tta dagar f�re huvudf�rhand- lingen delges sak�garna i den ordning som g�ller f�r delgivning av st�mning i tvistem�l. 16 � N�r m�let �r klart f�r huvudf�rhandling skall milj�domstolen be- st�mma tid och plats f�r den. Om det �r uppenbart on�digt med huvudf�rhandling, beh�ver s�dan f�r- handling inte h�llas. Om parterna beg�r det skall den dock h�llas. Att m�let eller �rendet kan komma att avg�ras p� handlingarna skall anges i kung�rel- sen. I fr�gor som avses i 26 � andra stycket beh�ver inte huvudf�rhandling h�llas. Detsamma g�ller i fall som avses i 42 kap. 18 � f�rsta stycket 1, 3 och 4 r�tteg�ngsbalken. Besked om tid och plats f�r huvudf�rhandling skall i god tid l�mnas par- terna i den ordning som har best�mts f�r kallelser till dem. Om anledning till det finns, skall det i kallelsen l�mnas uppgift om de fr�gor som avses be- handlas vid huvudf�rhandlingen. Om n�gon part b�r infinna sig personligen vid huvudf�rhandlingen, skall milj�domstolen f�rel�gga vite. F�rel�ggandet skall delges. Huvudf�rhandling f�r h�llas, �ven om en part uteblir fr�n den. Tredsko- dom f�r dock inte meddelas. 17 � Om milj�domstolen finner att ett m�l kan utredas utan f�rberedelse, f�r domstolen i kung�relse omedelbart kalla till huvudf�rhandling i m�let. D� g�ller 39 och 1216 ��. Huvudf�rhandlingen f�r h�llas tidigast tre veckor efter det att kung�randet skedde. </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 1998:808 18 � I m�let skall syn h�llas, om det inte �r obeh�vligt. 19 � Yrkanden om ers�ttning till f�ljd av vattenverksamhet eller en �tg�rd enligt 11 kap. 22 � och synpunkter i anledning av utl�tande om verksamhe- ten enligt 12 � skall framst�llas skriftligen eller muntligen senast vid huvud- f�rhandlingen. Milj�domstolen f�r avvisa senare framst�llda yrkanden och synpunkter, om de inte har f�ranletts av iakttagelser vid syn eller av andra omst�ndigheter som har f�rekommit under huvudf�rhandlingen. 20 � Vid huvudf�rhandlingens b�rjan b�r ordf�randen eller n�gon annan ledamot kort redog�ra f�r ans�kan och de yrkanden som har framst�llts i m�let. F�r utredning av fr�gor av teknisk art f�r parterna �beropa ingivna skrifter. En redog�relse skall l�mnas f�r skrifternas inneh�ll. Vid en uppskjuten huvudf�rhandling skall m�let �terupptas i samma skick som det hade vid den tidigare handl�ggningens slut. Har de ledam�ter som vid det senare sammantr�det tj�nstg�r i domstolen inte deltagit i den tidigare handl�ggningen, skall dock m�let tas upp till ny huvudf�rhandling. Bevis som har tagits upp vid tidigare handl�ggning beh�ver inte tas upp p� nytt om det kan antas vara utan betydelse att det tas upp eller om det skulle medf�ra osk�lig kostnad eller synnerlig ol�genhet. 21 � Milj�domstolens dom skall grundas p� vad som har f�rekommit vid syn och annan f�rhandling inf�r domstolen och p� vad handlingarna inneh�l- ler. Domen skall meddelas s� snart som m�jligt med h�nsyn till m�lets art och omst�ndigheterna i �vrigt. Om det inte finns synnerliga sk�l skall, om hu- vudf�rhandling h�llits, domen meddelas inom tv� m�nader efter det att f�r- handlingen avslutades. Skyldigheten enligt 17 kap. 9 � sjunde stycket r�tteg�ngsbalken att under- r�tta parterna om inneh�llet i domen skall anses fullgjord genom att ett ex- emplar av domen h�lls tillg�ngligt hos den eller de aktf�rvarare som har f�r- ordnats. 22 � N�r det p� yrkande av n�gon part i ett m�l om vattenverksamhet anses att den ers�ttning som parten har r�tt till b�r s�ttas h�gre �n vad den s�kande har f�reslagit, f�r milj�domstolen �ven f�r andra parter vidta s�dana j�mk- ningar i ers�ttningsbeloppen som kan beh�vas f�r att uppn� likformighet i uppskattningen. Ers�ttningen f�r inte s�ttas l�gre �n vad den s�kande har er- bjudit i m�let. Om s�rskild uppg�relse har tr�ffats mellan parterna, f�r ers�ttning dock inte best�mmas annorlunda �n som har avtalats. 23 � Om det beh�vs f�r till�mpningen av 6 kap. 18 � tredje stycket expro- priationslagen (1972:719), skall milj�domstolen uppskatta det v�rde som en ber�rd fastighet har utan s�rskild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde. 24 � Innan milj�domstolen meddelar en dom om inl�sen av en fastighets- del skall en karta med beskrivning ha uppr�ttats �ver omr�det samt dess gr�nser ha utm�rkts i den ordning som g�ller f�r fastighetsbildning. </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 1998:808 25 � En dom som inneb�r att tillst�nd l�mnas till en verksamhet skall i f�- rekommande fall inneh�lla best�mmelser om 1. den tid som tillst�ndet skall g�lla, 2. verksamhetens �ndam�l, l�ge, omfattning, s�kerhet och tekniska ut- formning i �vrigt, 3. tillsyn, besiktning och kontroll, 4. skyldighet att betala ers�ttning eller att utf�ra skadef�rebyggande �tg�r- der samt hur betalningen skall ske, 5. skyldighet att betala avgifter, 6. de villkor som beh�vs f�r att hindra eller begr�nsa skadlig p�verkan el- ler andra ol�genheter, 7. de villkor som beh�vs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska produkter om hanteringen kan medf�ra ol�genheter f�r den yttre milj�n, 8. de villkor som beh�vs om avfallshantering och �tervinning och �teran- v�ndning om hanteringen, �tervinningen eller �teranv�ndningen kan med- f�ra ol�genheter f�r den yttre milj�n, 9. de villkor som beh�vs med avseende p� hush�llningen med mark, vat- ten och andra naturresurser, 10. de villkor som beh�vs med avseende p� efterbehandling och st�llande av s�kerhet, 11. den tid inom vilken anspr�k i anledning av of�rutsedda skador f�r framst�llas, 12. den f�rlust av vatten eller annat som tillst�ndshavare enligt 31 kap. 22 och 23 �� r skyldig att underkasta sig utan ers�ttning, och 13. r�tteg�ngskostnader. Avser tillst�ndet arbeten f�r vattenverksamhet, skall i domen anges den tid inom vilken arbetena skall vara utf�rda. Tiden f�r s�ttas till h�gst tio �r. Den tid inom vilken ig�ngs�ttande av milj�farlig verksamhet skall ha skett skall anges. Milj�domstolen f�r �verl�ta �t tillsynsmyndighet att fastst�lla villkor av mindre betydelse. Ytterligare best�mmelser om vad en dom i m�l om vattenverksamhet och vattenanl�ggningar skall inneh�lla finns i 7 kap. 6 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. 26 � P� yrkande av s�kanden f�r milj�domstolen i s�rskild dom avg�ra fr�gan om verksamhetens till�tlighet om fr�gan inte enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 � skall pr�vas av regeringen. Om domstolen funnit att verksamheten �r till�tlig och om verksamhetens snara genomf�rande �r angel�get, f�r domstolen i s�rskild dom meddela till- st�nd till de arbeten som beh�ver utf�ras. Att huvudf�rhandling inte beh�ver h�llas framg�r av 16 � andra stycket. Meddelas s�rskild dom, f�r milj�domstolen f�rordna att m�let i �vrigt skall vila till dess domen f�tt laga kraft. 27 � N�r verkningarna av verksamheten inte kan f�rutses med tillr�cklig s�kerhet, f�r milj�domstolen vid meddelande av tillst�nd till verksamheten skjuta upp fr�gan om ers�ttning eller andra villkor till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 SFS 1998:808 I samband med uppskovsbeslutet skall milj�domstolen, i fr�ga om skada eller f�rlust som kan antas bli mera k�nnbar, meddela provisoriska f�reskrif- ter om ers�ttning eller skadef�rebyggande �tg�rder. Om det �r n�dv�ndigt f�r att motverka ol�genheter, skall provisoriska f�reskrifter om skydds�tg�r- der eller andra f�rsiktighetsm�tt meddelas. Den uppskjutna fr�gan skall avg�ras s� snart som m�jligt. Ers�ttning f�r inte best�mmas till l�gre belopp �n vad som har best�mts provisoriskt. D� m�let har skjutits upp i en viss del, skall milj�domstolen som villkor f�r att tillst�ndet till verksamheten skall f� tas i anspr�k f�reskriva att s�kan- den hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den slutliga ers�ttningen samt f�r den ers�ttning som best�mts provisoriskt och som inte skall betalas innan tillst�ndet tas i anspr�k. I fr�ga om slaget av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � ut- s�kningsbalken. Preskriptionslagen (1981:130) g�ller inte ers�ttningsanspr�k som omfattas av ett uppskovsbeslut. 28 � N�r det finns sk�l till det, f�r milj�domstolen f�rordna att tillst�ndet till en verksamhet f�r tas i anspr�k �ven om domen inte har vunnit laga kraft. Som villkor skall f�reskrivas att s�kanden hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den ers�ttning som f�r en vattenverksamhet kan komma att utg�, om domstolens dom �ndras. I fr�ga om slaget av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � ut- s�kningsbalken. Om s�kanden, sedan tillst�nd till en verksamhet enligt balken har medde- lats, �l�ggs skyldighet att f�rebygga eller minska skador eller att betala er- s�ttning, f�r milj�domstolen f�rordna att domen skall g� i verkst�llighet som om den hade f�tt laga kraft. �verklagas en dom med ett f�rordnande enligt f�rsta eller andra stycket, f�r Milj��verdomstolen undanr�ja f�rordnandet, innan talan mot domen i �vrigt pr�vas. 23 kap. R�tteg�ngen i Milj��verdomstolen och H�gsta domstolen R�tteg�ngen i Milj��verdomstolen 1 � Milj�domstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskrivet, �verklagas hos Milj��verdomstolen. F�r �verklagande g�ller de tidsfrister som anges i 50 kap. 1 och 2 �� samt 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken �ven i till milj�domstolen �verklagade m�l. Vid �verklagande till Milj��verdomstolen av en dom eller ett beslut av en milj�domstol i dit �verklagat m�l kr�vs pr�vningstillst�nd. Kr�vs s�dant till- st�nd skall milj�domstolens dom eller beslut inneh�lla uppgift om detta och inneh�llet i 34 a � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291). 2 � Vid pr�vningen av om pr�vningstillst�nd skall meddelas till�mpas 34 a � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291). Meddelas inte pr�vningstillst�nd st�r milj�domstolens dom eller beslut fast. En uppgift om detta skall tas in i Milj��verdomstolens beslut. </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 63 SFS 1998:808 3 � Milj�domstolens beslut i fr�gor som avses i 22 kap. 14 � samt i 7 kap. 21 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet f�r �verklagas s�rskilt. Beslut i fr�ga som avses i 7 kap. 12 � andra stycket lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet f�r �verklagas endast i samband med �verklagande av dom eller slutligt beslut i ans�k- ningsm�let. 4 � Om det �r l�mpligt, f�r Milj��verdomstolen uppdra �t en eller flera le- dam�ter av domstolen att verkst�lla unders�kning p� platsen. Parterna skall p� l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r unders�kningen. Vid denna skall protokoll f�ras. En utredning som ett milj�r�d har verkst�llt betr�ffande en fr�ga av tek- nisk beskaffenhet f�r inte l�ggas till grund f�r Milj��verdomstolens dom el- ler beslut utan att parterna har beretts tillf�lle att yttra sig �ver utredningen. Detta g�ller dock inte om utredningen i endast ov�sentlig utstr�ckning avvi- ker fr�n vad som har framkommit tidigare i m�let. 5 � Har i ett ans�kningsm�l, d�r kung�relse enligt 22 kap. 3 � har utf�r- dats, s�kanden �verklagat milj�domstolens dom eller beslut, f�r Milj��ver- domstolen i st�llet f�r att f�rordna om delgivning med motparterna besluta att ett exemplar av �verklagandet skall �vers�ndas till den eller de aktf�rvar- are som har f�rordnats av milj�domstolen samt utf�rda kung�relse om �ver- klagandet. I kung�relsen skall uppges 1. att ett exemplar av handlingarna i m�let h�lls tillg�ngligt hos aktf�rva- raren eller aktf�rvararna, 2. att kallelser och andra meddelanden i m�let till parterna skall, om de inte s�rskilt tillst�lls n�gon part, inf�ras i viss eller vissa ortstidningar samt h�llas tillg�ngliga hos aktf�rvararen eller aktf�rvararna, 3. att en svarsskrivelse skall ha kommit in till Milj��verdomstolen inom den tid, minst tre veckor efter kung�randet, som Milj��verdomstolen be- st�mt. Kung�relsen skall inf�ras i den eller de ortstidningar som milj�domstolen har best�mt f�r meddelanden i m�let. D� f�reskrifterna i denna paragraf har iakttagits, skall delgivning anses ha skett. 6 � Ett m�l d�r en dom har �verklagats f�r avg�ras av Milj��verdomstolen utan huvudf�rhandling eller muntlig handl�ggning, om en s�dan f�rhandling skulle sakna betydelse f�r pr�vningen. Om part och motpart har beg�rt hu- vudf�rhandling eller muntlig handl�ggning, skall dock s�dan h�llas, om den inte uppenbarligen skulle vara utan betydelse. Vid huvudf�rhandling f�r utredningen l�ggas fram genom Milj��verdom- stolens f�rsorg i den omfattning som domstolen best�mmer. Om Milj��verdomstolen i ett �verklagat ans�kningsm�l finner att vite el- ler annan p�f�ljd f�r utevaro b�r f�rel�ggas n�gon part, f�r f�rel�ggandet inte tillk�nnages parten genom kung�relse som avses i 5 � utan skall delges med parten. </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 64 SFS 1998:808 7 � I fr�ga om r�tteg�ngen i Milj��verdomstolen g�ller i ans�kningsm�l i �vrigt 21 kap. 7 �, 22 kap. 12, 21, 2328 �� denna balk samt 7 kap. 5 och 7 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. Milj��verdomstolen f�r f�rordna att tillst�ndet till en verksamhet som med- delats av milj�domstolen f�r tas i anspr�k trots att domen inte vunnit laga kraft. F�r s�dant f�rordnande g�ller 22 kap. 28 � f�rsta stycket. R�tteg�ngen i H�gsta domstolen 8 � Milj��verdomstolens domar och beslut i m�l som i f�rsta instans har pr�vats av en kommun eller en f�rvalningsmyndighet f�r inte �verklagas. 9 � Milj��verdomstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskri- vet, �verklagas hos H�gsta domstolen. I fr�ga om r�tteg�ngen i H�gsta domstolen g�ller best�mmelserna om r�tt- teg�ngen i Milj��verdomstolen i 5 och 6 �� och 7 � f�rsta meningen. 24 kap. Tillst�nds giltighet, ompr�vning m.m. Verkan av domar och beslut enligt milj�balken 1 � Om en dom eller ett beslut som har meddelats i ett ans�kningsm�l en- ligt 21 kap. 1 � f�rsta stycket denna balk eller 7 kap. 1 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet avser tillst�nd till en verk- samhet enligt balken och domen eller beslutet har vunnit laga kraft, g�ller tillst�ndet mot alla, s�vitt avser fr�gor som har pr�vats i domen eller beslu- tet. Detsamma g�ller beslut om tillst�nd till milj�farlig verksamhet som har meddelats av l�nsstyrelse eller kommun med st�d av 9 kap. 8 � samt beslut om tillst�nd till markavvattning som har meddelats av l�nsstyrelse enligt 11 kap. Avser tillst�ndet utf�randet av en vattenanl�ggning, innefattar det r�tt att bibeh�lla anl�ggningen. Till f�ljd av detta kapitel, 7 kap. 20 och 22 ��, 9 kap. 5 �, 10 kap. 12 � denna balk eller 2 kap. 10 � samt 7 kap. 1317 �� lagen med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, kan dock ett till- st�nd begr�nsas eller f�renas med �ndrade eller nya villkor, eller �terkallas och fortsatt verksamhet f�rbjudas. Ett s�dant ingripande kan ocks� ske ge- nom br�dskande f�rel�gganden eller f�rbud enligt 26 kap. 9 � fj�rde stycket. Med tillst�nd avses i detta kapitel �ven godk�nnande av arbeten eller �t- g�rder enligt 11 kap. 16 �. En ompr�vningsdom eller ett ompr�vningsbeslut har samma verkan som en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut. 2 � Tillst�ndet f�rfaller, om tillst�ndshavaren inte iakttar de best�mmelser som har meddelats i tillst�ndsdomen eller tillst�ndsbeslutet i fr�ga om tid inom vilken arbetena skall vara utf�rda eller den tid inom vilken ig�ngs�tt- ning skall ha skett. Om tillst�ndshavaren visar att denne har giltigt sk�l f�r dr�jsm�let eller att synnerliga ol�genheter skulle uppst� om tillst�ndet f�rfaller, kan tillst�nds- myndigheten f�rl�nga tiden med h�gst tio �r. Tillst�ndsmyndigheten f�r f�- reskriva nya eller str�ngare villkor efter vad som �r sk�ligt. Ans�kan om f�r- l�ngning skall g�ras innan den f�reskrivna tiden har g�tt ut. </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 65 SFS 1998:808 3 � Tillst�ndsmyndigheten f�r helt eller delvis �terkalla tillst�nd, dispens eller godk�nnande som meddelats enligt balken, eller enligt f�reskrifter med st�d av balken, och f�rbjuda fortsatt verksamhet 1. om den som har s�kt tillst�ndet, dispensen eller godk�nnandet har vil- selett tillst�ndsmyndigheten genom att l�mna oriktiga uppgifter eller under- l�ta att l�mna uppgifter av betydelse f�r tillst�ndet, dispensen, godk�nnandet eller villkoren, 2. n�r tillst�ndet, dispensen, godk�nnandet eller villkor som g�ller f�r verksamheten eller �tg�rden inte har f�ljts och avvikelsen inte �r av ringa be- tydelse, 3. om det till f�ljd av verksamheten eller �tg�rden har uppkommit n�gon ol�genhet av v�sentlig betydelse som inte f�ruts�gs n�r verksamheten eller �tg�rden till�ts, 4. om det till f�ljd av verksamheten eller �tg�rden har uppkommit s�dana f�rh�llanden som enligt 2 kap. 9 � inneb�r att verksamheten inte f�r bedri- vas, 5. om verksamheten slutligt har upph�rt, 6. om ett nytt tillst�nd ers�tter ett tidigare tillst�nd, 7. om det beh�vs f�r att uppfylla Sveriges f�rpliktelser till f�ljd av EU- medlemskapet, 8. om underh�llet av en vattenanl�ggning allvarligt har f�rsummats, eller 9. om tillst�nd att inverka p� vattenf�rh�llandena inte har utnyttjats under en l�ngre tid och det kan antas att tillst�ndet inte heller kommer att utnyttjas. Milj�domstolen f�r om tillst�ndet avser verksamhet vid en vattenanl�gg- ning eller i fall som avses i f�rsta stycket 8 eller 9 �terkalla r�tten att bibe- h�lla en vattenanl�ggning. 4 � I samband med ett beslut om �terkallelse enligt 3 � andra stycket som avser en vattenanl�ggning skall milj�domstolen �l�gga den som �r ansvarig f�r underh�llet av anl�ggningen att riva ut den och att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga eller minska skador genom utrivningen. I st�llet f�r �l�ggande enligt f�rsta stycket f�r milj�domstolen medge n�- gon annan vars r�tt �r beroende av utrivningen eller, till skydd f�r allm�nna intressen, staten, en kommun eller ett vattenf�rbund att riva ut anl�ggningen p� den underh�llsskyldiges bekostnad. Domstolen f�r ocks� meddela f�rord- nande enligt 11 kap. 20 �. D� �ger 11 kap. 20 � fj�rde stycket och 21 � mot- svarande till�mpning. 5 � I fr�ga om milj�farlig verksamhet eller vattenverksamhet f�r tillst�nds- myndigheten ompr�va tillst�nd s�vitt avser best�mmelse om till�ten produk- tionsm�ngd eller annan liknande best�mmelse om verksamhetens omfatt- ning, samt �ndra eller upph�va villkor eller andra best�mmelser eller med- dela nya s�dana 1. n�r, fr�n det tillst�ndsbeslutet vann laga kraft, f�rflutit tio �r eller den kortare tid som, p� grund av vad som f�ljer av Sveriges medlemskap i Euro- peiska unionen, f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som rege- ringen best�mmer, 2. om verksamheten med n�gon betydelse medverkar till att en milj�kvali- tetsnorm �vertr�ds, </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 SFS 1998:808 3. om den som har s�kt tillst�ndet har vilselett tillst�ndsmyndigheten ge- nom att l�mna oriktiga uppgifter eller underl�ta att l�mna uppgifter av bety- delse f�r tillst�ndet eller villkoren, 4. n�r tillst�ndet eller villkor som g�ller f�r verksamheten inte har f�ljts, 5. om det genom verksamheten uppkommit en ol�genhet av n�gon bety- delse som inte f�ruts�gs n�r verksamheten till�ts, 6. om f�rh�llandena i omgivningen har �ndrats v�sentligt, 7. om en fr�n h�lso- eller milj�synpunkt v�sentlig f�rb�ttring kan uppn�s med anv�ndning av n�gon ny process- eller reningsteknik, 8. om anv�ndandet av n�gon ny teknik f�r m�tning eller uppskattning av f�rorening eller annan st�rning skulle medf�ra v�sentligt b�ttre f�ruts�tt- ningar f�r att kontrollera verksamheten, 9. om verksamheten helt eller till v�sentlig del �r f�rlagd inom ett omr�de d�r f�rbud r�der enligt f�reskrift eller beslut med st�d av 9 kap. 4 �, 10. f�r att f�rb�ttra en anl�ggnings s�kerhet, eller 11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd f�r fisket med st�d av 11 kap. 8 � eller enligt 6 kap. 5 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet �r min- dre �ndam�lsenliga. T�kttillst�nd f�r n�r tio �r f�rflutit fr�n det att tillst�ndet vann laga kraft upph�vas helt eller delvis eller f�renas med �ndrade villkor. Visar sig till- st�ndsvillkoren vara otillr�ckliga f�r att motverka negativ p�verkan p� natur- milj�n f�r villkoren �ndras redan f�re utg�ngen av den i f�rsta meningen an- givna tiden. I fall som avses i f�rsta stycket 5 f�r tillst�ndsmyndigheten ocks� besluta om andra �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga eller minska ol�genheter f�r framtiden. Tillst�ndsmyndigheten f�r inte med st�d av denna paragraf meddela s� in- gripande villkor eller andra best�mmelser att verksamheten inte l�ngre kan bedrivas eller att den avsev�rt f�rsv�ras. 6 � Har villkor fastst�llts f�r tv� eller flera milj�farliga verksamheter enligt 16 kap. 8 � och �terkallas tillst�ndet eller ompr�vas villkoren f�r en av verk- samheterna, f�r villkoren f�r de �vriga verksamheterna ompr�vas. 7 � Ans�kan om pr�vning som avses i 36 �� f�r g�ras hos milj�domstol av Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och l�nsstyrelsen. Skall fr�gan pr�- vas av n�gon annan myndighet �n domstol eller av kommun, f�r den tas upp utan n�gon s�rskild framst�llning. 8 � Efter ans�kan av tillst�ndshavaren f�r tillst�ndsmyndigheten upph�va eller �ndra andra best�mmelser och villkor i en tillst�ndsdom eller ett till- st�ndsbeslut �n som avser storleken av ers�ttningens belopp. Villkoret f�r dock upph�vas eller mildras endast om det �r uppenbart att villkoret inte l�ngre beh�vs eller �r str�ngare �n n�dv�ndigt eller om �ndringen p�kallas av omst�ndigheter som inte f�ruts�gs n�r tillst�ndet meddelades. 9 � Ytterligare best�mmelser om ompr�vning av vattenverksamhet finns i 7 kap. 1316 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vatten- verksamhet. </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 67 SFS 1998:808 10 � Om regeringen i samband med pr�vningen av en verksamhet har f�re- skrivit att ett visst villkor skall g�lla f�r ett tillst�nd, f�r tillst�ndsmyndighe- ten vid ompr�vningen inte avvika v�sentligt fr�n villkoret utan att rege- ringen har medgivit det. �ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter 11 � Best�mmelser om �ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter finns i 7 kap. 17 och 18 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverk- samhet. Of�rutsedda ol�genheter med vilth�gn 12 � L�nsstyrelsen f�r besluta nya eller �ndrade villkor, om det genom ett vilth�gn uppkommer n�gon ol�genhet som inte f�ruts�gs n�r tillst�ndet gavs. Kan ol�genheten inte avhj�lpas och �r den betydande, f�r tillst�ndet �terkal- las. Tillst�ndet f�r �ven �terkallas, om vilth�gn som avses med tillst�ndet inte l�ngre beh�vs. Of�rutsedda skador 13 � Om en vattenverksamhet eller en vattenanl�ggning, som har utf�rts i enlighet med ett tillst�nd enligt denna balk, medf�r skador som inte f�rut- s�gs av milj�domstolen n�r tillst�ndet meddelades, f�r den skadelidande framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 31 kap. Om fr�ga �r om betydande skador f�r enskild eller f�r n�got allm�nt in- tresse, f�r beg�ras s�dana �ndringar p� verksamhetsut�varens bekostnad av vattenverksamheten eller vattenanl�ggningen som, utan att medf�ra skador f�r tredje man eller v�sentliga ol�genheter f�r tillst�ndshavaren, �r �gnade att f�rebygga eller minska framtida skador. I fr�ga om allm�nna intressen f�rs talan av Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet, l�nsstyrelse eller kom- mun. Anspr�k p� grund av of�rutsedda skador skall f�r att f� tas upp till pr�v- ning framst�llas till milj�domstolen inom fem �r eller den l�ngre tid, h�gst tjugo �r, som kan ha best�mts i samband med tillst�ndet. Tiden r�knas fr�n utg�ngen av den av domstolen best�mda tiden inom vilken arbetena skall vara utf�rda. Vid skada som avses i 7 kap. 7 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�m- melser om vattenverksamhet utg�r tiden f�r framst�llan dock aldrig tidigare �n tv� �r fr�n det att skadan uppkom. Best�mmelserna i preskriptionslagen (1981:130) g�ller inte anspr�k enligt denna paragraf. 14 � Framst�llan som avses i 13 � skall vara skriftlig och ges in till milj�- domstolen i tre exemplar. Ett exemplar skall delges tillst�ndshavaren. Anspr�ket pr�vas f�re eller efter utg�ngen av den tid som g�ller f�r fram- st�llan. Betr�ffande f�rfarandet g�ller vad som stadgas om f�rfarandet i st�mningsm�l i 7 kap. 812 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmel- ser om vattenverksamhet. Dessutom till�mpas 22 kap. 23 � samt 28 � andra och tredje stycket. </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 68 SFS 1998:808 25 kap. R�tteg�ngskostnader och liknande kostnader R�tteg�ngskostnader vid domstol m.m. 1 � I m�l om ut�vande av milj�farlig verksamhet g�ller inte r�tteg�ngsbal- ken i fr�ga om r�tteg�ngskostnader. 2 � I ans�kningsm�l om vattenverksamhet, utom s�dana som anges i andra stycket, och i m�l som avses i 21 kap. 1 � andra stycket, skall s�kanden svara f�r sina egna och motparternas kostnader vid milj�domstolen. I m�l som innefattar bildande av samf�llighet f�r markavvattning, bevattning eller vat- tenreglering svarar s�kanden inte f�r kostnader i l�nsstyrelsen eller milj�- domstolen som uppkommit f�r deltagare i samf�lligheten. Organisation som avses i 16 kap. 13 � har inte r�tt att erh�lla ers�ttning f�r eller skyldighet att betala r�tteg�ngskostnader. I s�dana �verklagade m�l som avses i f�rsta stycket f�rsta meningen skall s�kanden svara f�r sina egna kostnader i h�gre r�tt och f�r de kostnader som d�r har uppkommit f�r motparterna genom att s�kanden har klagat. 3 � I m�l som g�ller �terkallelse, f�rbud mot fortsatt verksamhet eller om- pr�vning enligt 24 kap. 36 �� eller 7 kap. 15 � lagen (1998:812) med s�r- skilda best�mmelser om vattenverksamhet skall Naturv�rdsverket, Kammar- kollegiet, l�nsstyrelsen och tillst�ndshavaren svara f�r sina kostnader vid milj�domstolen. I m�l enligt 24 kap. 5 � som avser ompr�vning f�r att tillgo- dose allm�nna intressen skall den myndighet som ans�kte om ompr�vning dessutom svara f�r kostnader vid milj�domstolen som uppkommer f�r andra motparter �n tillst�ndshavaren. Detta g�ller dock inte ompr�vning enligt 24 kap. 5 � f�rsta stycket 11. G�ller ett m�l enligt 24 kap. 5 � f�rsta stycket 10 ompr�vning f�r att f�rb�ttra en anl�ggnings s�kerhet skall dock tillst�ndsha- varen i st�llet f�r Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och l�nsstyrelsen svara f�r senast n�mnda kostnader. 4 � I m�l som g�ller ompr�vning p� grund av �ndrade f�rh�llanden i sam- f�lligheter enligt 7 kap. 17 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet i fr�ga om kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdel- ningen eller enligt 7 kap. 18 � samma lag skall varje part svara f�r sina kost- nader. 5 � Best�mmelserna i 24 �� g�ller inte, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken. Betr�ffande s�rskilda fr�gor i ans�kningsm�l om vattenverksamhet f�r ef- ter vad som �r sk�ligt f�rordnas att vardera parten skall svara f�r sina kostna- der eller att part som f�rlorar skall ers�tta annan parts kostnader. 6 � Ogillas i m�l enligt 31 kap. 13 � talan som har v�ckts av fastighets�ga- ren eller innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ang�ende ers�ttning eller inl�sen men har den som v�ckt talan haft sk�lig anledning att f� sin talan pr�vad av milj�domstolen, kan milj�domstolen f�rordna att motparten skall ers�tta fastighets�garen eller innehavaren av s�rskild r�tt f�r r�tteg�ngskost- nader eller att vardera parten skall svara f�r sina kostnader vid milj�domsto- len. </div> <div id="page69-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 69 SFS 1998:808 7 � I m�l om vattenverksamhet f�r s�kanden f�rpliktas att betala ers�ttning f�r motparters r�tteg�ngskostnader �ven om deras talan inte har blivit pr�vad slutligt vid domstolen. Ers�ttning skall �ven innefatta r�nta enligt 6 � r�nte- lagen (1975:635) fr�n dagen f�r beslutet till dess betalning sker. 8 � I ans�kningsm�l �r s�kanden skyldig att ers�tta milj�domstolens kost- nader f�r 1. kung�relser, 2. aktf�rvarare, 3. sakkunniga som har tillkallats av domstolen, och 4. lokaler f�r sammantr�den. F�rsta stycket till�mpas �ven i st�mningsm�l som avses i 7 kap. 2 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. Vad som i f�rsta stycket s�gs om s�kanden g�ller d�rvid k�randen. I h�gre r�tt g�ller vad som i f�rsta och andra stycket s�gs om s�kande eller k�rande den som fullf�ljt talan. P� beg�ran av domstolen skall f�rskott p� ers�ttningen betalas. 9 � I fr�ga om r�tteg�ngskostnader i m�l som avses i 32 kap. 11 � och i m�l enligt 31 kap. 10 � g�ller best�mmelserna om kostnader i expropriationsm�l. Om ett yrkande om inl�sen ogillas, g�ller dock best�mmelserna om r�tte- g�ngskostnader i r�tteg�ngsbalken. Ogillas talan om f�rbud mot milj�farlig verksamhet eller �l�ggande f�r den som ut�var s�dan verksamhet att iaktta f�rsiktighetsm�tt som avses i 21 kap. 4 � p� den grund att svaranden efter talans v�ckande har s�kt och f�tt tillst�nd enligt denna balk, skall domstolen efter omst�ndigheterna f�rordna att vardera parten sj�lv skall b�ra sin r�tteg�ngskostnad eller att en av dem skall f� full eller j�mkad ers�ttning. �vriga kostnader 10 � Om tillst�nd meddelas till en markavvattning i m�l som avses i 7 kap. 19 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, skall s�kandens kostnader f�rdelas mellan deltagarna i markavvattningen ef- ter vad som �r sk�ligt. Meddelas inte tillst�nd till markavvattningen, skall s�- kanden betala de kostnader som har uppkommit, om inte s�rskilda omst�n- digheter f�ranleder att betalningsskyldigheten f�rdelas mellan samtliga sak- �gare eller vissa av dem. Om tillst�nd inte meddelas till en markavvattning i ett m�l som enligt 7 kap. 20 � n�mnda lag har inletts p� grund av ett beslut vid en fastighetsreglering, skall kostnaderna anses som f�rr�ttningskostnader vid fastighetsregleringen. 11 � I �renden hos regeringen om ianspr�ktagande av str�mfall enligt 2 kap. 9 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet skall s�kanden svara f�r samtliga kostnader. I �renden hos l�nsstyrelsen om f�rdelning av ers�ttning skall den ers�tt- ningsskyldige svara f�r samtliga kostnader. F�rsta och andra stycket g�ller inte om annat f�ljer vid en motsvarande till�mpning av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken. Fr�gor om ers�ttning enligt denna paragraf pr�vas av milj�domstolen. </div> <div id="page70-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 70 SFS 1998:808 FEMTE AVDELNINGEN TILLSYN M.M. 26 kap. Tillsyn Allm�nt om tillsynen 1 � Tillsynen skall s�kerst�lla syftet med denna balk och f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken. Tillsynsmyndigheten skall f�r detta �ndam�l i n�dv�ndig utstr�ckning kontrollera efterlevnaden av milj�balken samt f�reskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med st�d av balken samt vidta de �tg�rder som be- h�vs f�r att �stadkomma r�ttelse. Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom r�dgivning, information och liknande verksamhet, skapa f�ruts�ttningar f�r att balkens �ndam�l skall kunna tillgodoses. 2 � Tillsynsmyndigheten skall anm�la �vertr�delser av best�mmelser i bal- ken eller i f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken till polis- eller �klagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott. 3 � Tillsynen ut�vas av Naturv�rdsverket, generall�karen, l�nsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlig- het med vad regeringen best�mmer. Varje kommun ut�var genom den eller de n�mnder som fullm�ktige be- st�mmer tillsyn inom kommunen �ver milj�- och h�lsoskyddet enligt 9 kap., med undantag f�r s�dan milj�farlig verksamhet som kr�ver tillst�nd, �ver hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. och �ver avfallshanteringen enligt 15 kap. Regeringen f�r f�reskriva att den tillsynsmyndighet regeringen best�mmer f�r �verl�ta �t en kommun att i ett visst avseende ut�va s�dan tillsyn som an- nars skulle sk�tas av en statlig tillsynsmyndighet, om kommunen har gjort framst�llning om det. Detta g�ller inte verksamhet som ut�vas av F�rsvars- makten, Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets radio- anstalt. 4 � Har en kommun gjort framst�llning om �verl�telse av tillsynen enligt 3 � och finner den tillsynsmyndighet som avses d�r att tillsynen inte b�r �verl�tas i enlighet med framst�llningen, skall tillsynsmyndigheten med eget yttrande �verl�mna �rendet till regeringen f�r avg�rande, om kommunen be- g�r det. Tillsynsmyndigheten f�r �terkalla �verl�telsen av tillsyn till en kommun. Har regeringen beslutat om �verl�telse, skall regeringen besluta om �terkal- lelse. 5 � Regeringen f�r f�rordna att tillsynsbest�mmelserna skall g�lla �ven i fr�ga om tillsyn �ver efterlevnaden av EG:s f�rordningar inom denna balks till�mpningsomr�de. 6 � Tillsynsmyndigheter skall samarbeta med varandra samt med s�dana statliga och kommunala organ som skall ut�va tillsyn i s�rskilda h�nseenden </div> <div id="page71-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 71 SFS 1998:808 eller som p� annat s�tt fullg�r uppgifter av betydelse f�r tillsynsverksamhe- ten. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om att tillsynsmyndigheterna skall l�mna s�dana uppgifter som beh�vs f�r att en regional eller central tillsynsmyndighet skall kunna full- g�ra sitt samordnande, kontrollerande och uppf�ljande ansvar. 7 � En kommun f�r tr�ffa avtal med en annan kommun om att tillsynsupp- gifter som kommunen har enligt denna balk skall sk�tas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen f�r dock inte �verl�ta befogenheten att meddela beslut i �rendet. Kommunen f�r ocks� efter �verenskommelse med en annan kommun upp- dra �t anst�llda i den kommunen att besluta p� kommunens v�gnar i ett visst �rende eller en grupp av �renden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 � kommunallagen (1991:900). F�reskrifterna i 6 kap. 2427 och 35 �� kom- munallagen om j�v och anm�lan av beslut till n�mnd skall till�mpas p� den som fattar s�dana beslut. 8 � Den tillsynsmyndighet som har ansvar f�r tillsynen kan uppdra �t n�- gon som inte �r anst�lld vid en tillsynsmyndighet att utf�ra i tillst�ndsbeslut f�reskriven besiktning av en anl�ggning. F�rel�gganden och f�rbud 9 � En tillsynsmyndighet f�r meddela de f�rel�gganden och f�rbud som beh�vs i ett enskilt fall f�r att denna balk samt f�reskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med st�d av balken skall efterlevas. Mer ingripande �tg�rder �n vad som beh�vs i det enskilda fallet f�r inte tillgripas. F�rel�gganden och f�rbud f�r inte begr�nsa ett beslut eller en dom om till- st�nd i ans�kningsm�l som har r�ttskraft enligt 24 kap. 1 �. Ett tillst�ndsbeslut eller en tillst�ndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyn- dighet fr�n att meddela s�dana br�dskande f�rel�gganden eller f�rbud som �r n�dv�ndiga f�r att undvika att oh�lsa eller allvarlig skada p� milj�n upp- kommer. 10 � Om tillst�ndet till en vattenverksamhet har f�rfallit enligt 24 kap. 2 �, f�r tillsynsmyndigheten f�rel�gga tillst�ndshavaren att riva ut en med st�d av tillst�ndet uppf�rd anl�ggning som kan skada allm�nna eller enskilda intres- sen. 11 � En tillsynsmyndighet f�r f�rel�gga den som h�ller st�ngsel i ett om- r�de av betydelse f�r friluftslivet eller i n�rheten av ett s�dant omr�de att ordna grindar eller andra genomg�ngar som beh�vs f�r att allm�nheten skall kunna komma till mark inom ett s�dant omr�de som omfattas av allemans- r�tten. �r det uppenbart att ett st�ngsel endast �r avsett att utest�nga allm�nheten fr�n omr�det, f�r f�rel�ggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om st�ngsel skall till�mpas p� motsvarande s�tt n�r det g�ller diken. </div> <div id="page72-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 72 SFS 1998:808 12 � Har tidigare �gare av en fastighet eller tidigare tomtr�ttshavare i denna egenskap kunnat f�rel�ggas att avhj�lpa skada eller ol�genhet som uppst�tt vid deras anv�ndning av en fastighet eller en byggnad, anl�ggning eller anordning p� annans mark enligt 7, 8, 11 eller 12 kap., f�r en tillsyns- myndighet ge ett s�dant f�rel�ggande mot en ny �gare eller tomtr�ttshavare, om det �r sk�ligt. 13 � Har ett f�rel�ggande riktats mot n�gon i egenskap av �gare till en fast- ighet, i egenskap av nyttjander�ttshavare till ber�rd egendom eller mot b�de �garen och nyttjander�ttshavaren, och �verg�r �gande- eller nyttjander�tten till n�gon annan, f�r tillsynsmyndigheten �l�gga den tidigare �garen eller nyttjander�ttshavaren, att utan dr�jsm�l l�mna uppgift om den nya �garens eller nyttjander�ttshavarens namn och adress. Vite 14 � Beslut om f�rel�gganden eller f�rbud f�r f�renas med vite. Underr�ttelse till inskrivningsmyndigheten och dess r�ttsverkningar 15 � Om en tillsynsmyndighet har meddelat ett f�rel�ggande eller f�rbud mot n�gon i egenskap av �gare till en fastighet, tomtr�ttshavare eller �gare till en byggnad, anl�ggning eller anordning p� mark som tillh�r n�gon an- nan, f�r tillsynsmyndigheten s�nda beslutet till inskrivningsmyndigheten f�r anteckning i inskrivningsregistret. �r f�rel�ggandet f�renat med l�pande vite, skall �ven detta antecknas. Den som senast s�kt lagfart eller inskrivning av f�rv�rv av tomtr�tt skall, om den s�kande inte �r f�rel�ggandets eller f�r- budets adressat, av inskrivningsmyndigheten genast i rekommenderat brev underr�ttas om anteckningen. Har anteckning gjorts, g�ller f�rel�ggandet eller f�rbudet mot ny �gare av egendomen. Har den nya �garen f�rv�rvat egendomen genom k�p, byte eller g�va och utg�r egendomen fastighet eller tomtr�tt, g�ller �ven l�pande vite mot den nya �garen r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen. Annat vite g�ller inte mot en ny �gare av egendomen, men tillsynsmyndigheten f�r s�tta ut nytt vite f�r den �garen. L�pande vite som avser en viss period f�r tas ut endast av den som var �gare vid periodens b�rjan. Har ett antecknat f�rel�ggande eller f�rbud upph�vts genom ett beslut som vunnit laga kraft eller har den �tg�rd som avses med f�rel�ggandet vid- tagits eller har �ndam�let med f�rel�ggandet eller f�rbudet f�rlorat sin bety- delse, skall tillsynsmyndigheten s� snart den f�tt vetskap om f�rh�llandet an- m�la detta till inskrivningsmyndigheten f�r borttagande av anteckningen. 16 � �verl�ts en fastighet eller en tomtr�tt eller en byggnad, anl�ggning el- ler anordning p� annans mark sedan ett beslut som avses i 15 � har �verkla- gats, skall r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om verkan av att tvistef�rem�let �verl�ts och om tredje mans deltagande i r�tteg�ng till�mpas. </div> <div id="page73-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 73 SFS 1998:808 Verkst�llighet och r�ttelse p� den felandes bekostnad 17 � Har tillsynsmyndigheten meddelat ett f�rel�ggande eller ett f�rbud enligt 913 �� och blir det inte �tlytt, skall kronofogdemyndigheten efter an- s�kan av tillsynsmyndigheten verkst�lla dess beslut. D�rvid f�r beslutet verkst�llas enligt uts�kningsbalken. Har n�gon beg�tt en g�rning som avses i 29 kap. 14, 8, 9 eller 10 �, f�r kronofogdemyndigheten efter ans�kan av tillsynsmyndigheten meddela s�r- skild handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse. I fr�ga om s�dan handr�ck- ning finns best�mmelser i lagen (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och handr�ckning. Avg�rande i s�dant m�l �verklagas hos milj�domstolen. 18 � I st�llet f�r att beg�ra verkst�llighet enligt 17 � f�r tillsynsmyndighe- ten besluta att r�ttelse skall vidtas p� den felandes bekostnad. Beslut om r�ttelse p� den felandes bekostnad f�r meddelas utan f�reg�- ende f�rel�ggande eller f�rbud, om tillsynsmyndigheten med h�nsyn till ris- ken f�r allvarliga skador finner att r�ttelse b�r g�ras genast eller det finns an- dra s�rskilda sk�l. Verksamhetsut�varens kontroll och milj�rapport 19 � Den som bedriver verksamhet eller vidtar �tg�rder som kan befaras medf�ra ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller p�verka milj�n skall fortl�- pande planera och kontrollera verksamheten f�r att motverka eller f�rebygga s�dana verkningar. Den som bedriver s�dan verksamhet eller vidtar s�dan �tg�rd skall ocks� genom egna unders�kningar eller p� annat s�tt h�lla sig underr�ttad om verksamhetens eller �tg�rdens p�verkan p� milj�n. Den som bedriver s�dan verksamhet skall l�mna f�rslag till kontrollpro- gram eller f�rb�ttrande �tg�rder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyn- digheten beg�r det. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om kontrollen. 20 � Om en milj�farlig verksamhet omfattas av tillst�ndsplikt enligt vad som f�reskrivs med st�d av 9 kap. 6 � f�rsta stycket skall den som ut�var verksamheten varje �r l�mna en milj�rapport till den tillsynsmyndighet som ut�var tillsynen �ver verksamheten. Detta g�ller ocks� den som f�relagts att ans�ka om tillst�nd enligt 9 kap. 6 � andra stycket. I milj�rapporten skall re- dovisas de �tg�rder som har vidtagits f�r att uppfylla villkoren i ett till- st�ndsbeslut och resultaten av dessa �tg�rder. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva att en milj�rapport skall inneh�lla en redovisning av verksamhetens milj�p�- verkan �ven i annat avseende �n vad som omfattas av villkoren i ett till- st�ndsbeslut. �ven redovisning av andra uppgifter som �r relaterade till bal- kens till�mpningsomr�de och m�l f�r f�reskrivas. �ven om en verksamhet inte �r tillst�ndspliktig, f�r en f�reskrift om skyl- dighet att l�mna en milj�rapport meddelas. </div> <div id="page74-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 74 SFS 1998:808 Upplysningar och unders�kningar 21 � Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den som bedriver verksamhet eller vidtar en �tg�rd som det finns best�mmelser om i denna balk eller i f�reskrif- ter som meddelats med st�d av balken, att till myndigheten l�mna de uppgif- ter och handlingar som beh�vs f�r tillsynen. Detsamma g�ller ocks� f�r den som annars �r skyldig att avhj�lpa ol�genheter fr�n s�dan verksamhet. 22 � Den som bedriver verksamhet eller vidtar en �tg�rd som kan befaras medf�ra ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n eller den som annars �r skyldig att avhj�lpa ol�genhet fr�n s�dan verksamhet �r skyldig att �ven i andra fall �n som avses i 14 kap. 7 � utf�ra s�dana unders�kningar av verk- samheten och dess verkningar som beh�vs f�r tillsynen. Detsamma g�ller den som uppl�ter en byggnad f�r bost�der eller f�r allm�nna �ndam�l, om det finns sk�l att anta att byggnadens skick medf�r ol�genheter f�r m�nnis- kors h�lsa. Om det �r l�mpligare kan tillsynsmyndigheten i st�llet f�reskriva att en s�dan unders�kning skall utf�ras av n�gon annan och utse n�gon att g�ra unders�kningen. Den som �r skyldig att utf�ra unders�kningen �r skyldig att ers�tta kostna- derna f�r en unders�kning som n�gon annan utsetts att g�ra med det belopp som tillsynsmyndigheten fastst�ller. Beslut om unders�kning f�r f�renas med f�rbud att �verl�ta den ber�rda fastigheten eller annan egendom till dess unders�kningen �r slutf�rd. Naturv�rdsvakter 23 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r utse naturv�rdsvakter f�r tillsynen �ver efterlevnaden av f�reskrifter f�r omr�- den, naturf�rem�l och djur- och v�xtarter som omfattas av f�rordnanden en- ligt 7 och 8 kap., 11 kap. 14 � eller 12 kap. 6 �. En naturv�rdsvakt f�r avvisa personer som uppeh�ller sig d�r de p� grund av dessa f�reskrifter inte har r�tt att vistas. En naturv�rdsvakt f�r ta i beslag jakt- och f�ngstredskap, fortskaffnings- medel och andra f�rem�l som kan antas ha betydelse f�r utredning av brot- tet, om vakten ertappar n�gon p� bar g�rning, som bryter mot f�rbud eller f�reskrifter meddelade med st�d av 7 kap. 3, 5, 11, 12, 24 eller 28 �, 8 kap. 13 ��, 11 kap. 14 � eller 12 kap. 6 �, om detta �r straffbelagt enligt 29 kap. 24 � Om en naturv�rdsvakt har tagit ett f�rem�l i beslag, skall vakten skyndsamt anm�la detta till polis- eller �klagarmyndigheten. Den tj�nsteman som tar emot en anm�lan skall vidta samma �tg�rder som om tj�nstemannen sj�lv hade gjort beslaget. �vriga best�mmelser 25 � Den som har f�tt dispens fr�n en f�reskrift f�r omr�den eller natur- f�rem�l som omfattas av f�rordnande enligt 7 och 8 kap. eller 11 kap. 14 � �r skyldig att efter beg�ran visa upp beslutet f�r en naturv�rdsvakt eller en polis vid vistelse inom det omr�de d�r dispensen g�ller. </div> <div id="page75-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 75 SFS 1998:808 26 � En tillsynsmyndighet f�r best�mma att dess beslut skall g�lla omedel- bart �ven om det �verklagas. 27 � De som har tagit befattning med �renden enligt denna balk eller har utf�rt s�dana unders�kningar som anges i 22 � f�rsta stycket tredje me- ningen f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad de d�rvid har f�tt veta om aff�rs- eller driftsf�rh�llanden eller f�rh�llanden av betydelse f�r landets f�r- svar. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekretess- lagen (1980:100). 27 kap. Avgifter Avgift f�r myndigheters verksamhet 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om avgift f�r myndigheters kostnader f�r pr�vning och till- syn enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken samt f�r pr�vning och tillsyn med anledning av EG:s f�rordningar inom denna balks till�mpningsomr�de. Kommunfullm�ktige f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter n�r det g�ller en kommunal myndighets verksamhet. Regeringen f�r f�reskriva att en myndighet f�r best�mma att dess beslut om p�f�rande av avgift enligt balken eller enligt f�reskrifter som har med- delats med st�d av balken skall g�lla omedelbart �ven om beslutet �ver- klagas. Skyldighet att ers�tta en myndighets kostnader 2 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om skyldighet att ers�tta en myndighets kostnader. Best�mmelser om skyldighet att ers�tta en myndighets kostnader finns ocks� i 10 kap. 11 �, 25 kap. 8 � och 26 kap. 22 � andra stycket. 3 � Alla som �r skyldiga att betala avgift enligt en f�reskrift som har med- delats med st�d av 1 � f�rsta stycket eller som �r skyldiga att ers�tta kostna- der enligt 2 � f�rsta stycket eller 26 kap. 22 � andra stycket skall l�mna de uppgifter som beh�vs f�r att avgiftens eller ers�ttningens storlek skall kunna best�mmas. Uppgifterna skall l�mnas till den myndighet som regeringen be- st�mmer och i den omfattning regeringen eller efter regeringens bemyndi- gande, myndigheten f�reskriver. Renh�llningsavgift 4 � Kommuner f�r meddela f�reskrifter om att avgift skall betalas f�r in- samling, transport, �tervinning och bortskaffande av avfall som enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken utf�rs ge- nom deras f�rsorg. Avgiften skall enligt kommunens best�mmande betalas till kommunen eller till den som utf�r renh�llningen. </div> <div id="page76-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 76 SFS 1998:808 S�rskilda best�mmelser om avgift f�r hantering av avfall fr�n fartyg finns i lagen (1980:424) om �tg�rder mot f�rorening fr�n fartyg. 5 � En avgift som avses i 4 � f�rsta stycket skall vara �rlig eller p� annat s�tt periodisk. Om avgiften avser insamling, transport och bortskaffande vid enstaka tillf�llen, f�r kommunen besluta att avgiften skall betalas s�rskilt f�r varje tillf�lle i fr�ga. Avgiften skall best�mmas till h�gst det belopp som beh�vs f�r att t�cka n�dv�ndiga planerings-, kapital- och driftskostnader f�r renh�llningen. Fr�n dessa kostnader skall r�knas av kostnaderna f�r anv�ndning av anl�ggningar eller utrustning f�r andra �ndam�l �n renh�llning. Avgiften f�r tas ut p� ett s�dant s�tt att �teranv�ndning, �tervinning eller annan milj�anpassad avfalls- hantering fr�mjas. Avtalar kommunen med n�gon annan att utf�ra renh�llningen, f�r avtalet l�ggas till grund f�r ber�kning av avgiften, om kostnaden d�rigenom inte blir v�sentligt h�gre �n om kommunen sj�lv utf�r renh�llningen. 6 � Avgift enligt 4 � f�rsta stycket skall betalas enligt den taxa som kom- munfullm�ktige antar. I taxan skall anges hur avgiften skall best�mmas n�r taxan i �vrigt saknar till�mplig best�mmelse om avgift. De grunder som anges i 5 � skall d� beak- tas. Taxan skall inneh�lla best�mmelser om vem som �r avgiftsskyldig och till vem avgiften skall betalas. Producentavgift 7 � Regeringen, de kommuner eller den myndighet som regeringen be- st�mmer f�r meddela f�reskrifter om att producenter skall betala avgift f�r insamling, transport och bortskaffande av avfall som utf�rs genom kommu- nens f�rsorg. S�dana f�reskrifter f�r meddelas om avfall f�r vilket produ- centansvar g�ller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av 15 kap. 6 �. Avgiften f�r avse �ven kostnader f�r information om hanteringen. Avgiften skall betalas till de kommuner eller till den myndighet som rege- ringen best�mmer. Bygdeavgift och fiskeavgift 8 � Best�mmelser om bygdeavgift och fiskeavgift finns i 6 kap. lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. 28 kap. Tilltr�de m.m. Tilltr�de f�r att fullg�ra en myndighets uppgifter 1 � F�r att fullg�ra sina uppgifter enligt denna balk har en myndighet och den som p� myndighetens uppdrag utf�r ett arbete r�tt att f� tilltr�de till fastigheter, byggnader, andra anl�ggningar samt transportmedel och att d�r </div> <div id="page77-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 77 SFS 1998:808 utf�ra unders�kningar och andra �tg�rder. Best�mmelser om r�tt till ers�tt- ning f�r skada och intr�ng finns i 31 kap. 10 �. Tilltr�de f�r att utf�ra kompensations�tg�rder m.m. 2 � Om n�gon enligt 7 kap. 7 � fj�rde stycket eller 16 kap. 9 � �r skyldig att utf�ra unders�kningar, kompensations�tg�rder eller andra �tg�rder p� an- nans fastighet, byggnad eller annan anl�ggning, f�r l�nsstyrelsen besluta att tilltr�de skall l�mnas under viss tid. Den som utf�r unders�kningarna eller �tg�rderna skall betala ers�ttning f�r skada och intr�ng. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�domstol. Tilltr�de f�r att utreda en verksamhets verkningar 3 � L�nsstyrelsen f�r, om det finns sk�l f�r det, besluta att tilltr�de till an- nans mark skall l�mnas under viss tid, om n�gon som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta en �tg�rd vill utreda verkningarna av verk- samheten eller �tg�rden genom m�tningar eller annat unders�kningsarbete p� fastigheten. Den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller �tg�rden skall betala ers�ttning f�r skada och intr�ng. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�domstol. L�nsstyrelsen f�r kr�va att den som skall utf�ra unders�kningen st�ller s�- kerhet f�r framtida ers�ttningsanspr�k innan arbetet p�b�rjas. Om s�kerhet st�lls f�r l�nsstyrelsen f�rordna att arbetena f�r p�b�rjas �ven om beslutet om tilltr�de �verklagas. Tilltr�de f�r att utf�ra f�rebyggande och avhj�lpande �tg�rder 4 � Om n�gon som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta en �tg�rd �l�ggs att vidta s�dana f�rsiktighetsm�tt och skydds�tg�rder p� an- nans mark, byggnad eller annan anl�ggning, som beh�vs f�r att f�rebygga eller minska skada av verksamheten, f�r l�nsstyrelsen besluta att tilltr�de f�r ske under viss tid till en fastighet eller anl�ggning som �gs eller innehas av n�gon annan f�r att d�r utf�ra s�dana �tg�rder. Den som vidtar f�rsiktighetsm�tt eller skydds�tg�rder skall betala ers�tt- ning f�r skada och intr�ng. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�dom- stol. Om beslut om tilltr�de meddelas i ett m�l om tillst�nd till en vattenverk- samhet, skall fr�gan om ers�ttning pr�vas i m�let. Tilltr�de f�r efterbehandling 5 � L�nsstyrelsen f�r besluta om tilltr�de under viss tid till en fastighet, en byggnad eller en anl�ggning om n�gon annan �n den som �ger eller innehar den �r skyldig att d�r efterbehandla f�rorenade omr�den eller g�ra unders�k- ningar f�r s�dan efterbehandling. Den som utf�r �tg�rderna skall betala ers�ttning f�r skada och intr�ng om inte fastighets�garen eller innehavaren av s�rskild r�tt sj�lv har kostnads- ansvar f�r �tg�rderna. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�domstol. </div> <div id="page78-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 78 SFS 1998:808 Aktsamhetskrav 6 � �tg�rder enligt 15 �� skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng or- sakas. Tilltr�de till bost�der f�r endast ske i den utstr�ckning det beh�vs f�r att f�rebygga eller undanr�ja ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa. F�rbud mot att rubba utrustning 7 � Om en m�tapparat eller liknande utrustning beh�ver s�ttas ut vid un- ders�kningar enligt 15 �� f�r f�rbud vid vite meddelas att rubba eller skada utrustningen. Detsamma g�ller om utrustning f�r pumpning eller liknande beh�ver s�ttas ut. Polishj�lp 8 � Polismyndigheten skall l�mna den hj�lp som beh�vs f�r tilltr�de och �tg�rder enligt 15 ��. Tilltr�de till vattenst�ndsm�tare m.m. 9 � Den som �r beroende av hur en vattenverksamhet bedrivs, allm�n �kla- gare och tj�nsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har r�tt att f� tilltr�de till platser f�r vattenst�ndsm�tare, vattenm�tare eller observationsr�r samt att ta del av anteckningar som verksamhetsut�varen �r skyldig att f�ra om vattenst�nd, vattnets avrinning eller de vattenm�ngder som har tillgodogjorts. Tj�nstem�n hos Fiskeriverket och fisketillsynsm�n som har f�rordnats f�r detta skall ges tillf�lle att ut�va tillsyn �ver att ett villkor till skydd f�r fisket fullg�rs. S�rskild tv�ngsr�tt f�r vattenverksamhet 10 � Den som utf�r eller skall utf�ra en vattenverksamhet kan av milj�- domstolen ges r�tt att utf�ra anl�ggningar eller �tg�rder p� fastigheter som tillh�r n�gon annan och ta i anspr�k mark f�r detta, n�r det �r fr�ga om 1. vattenverksamhet som utf�rs av staten, kommuner eller vattenf�rbund och som �r �nskv�rda fr�n h�lso- eller milj�synpunkt eller som fr�mjar fis- ket, 2. vattenverksamhet f�r att motverka f�rorening genom avloppsvatten, 3. vattenverksamhet som avser tillgodog�rande av yt- eller grundvatten, 4. vattenreglering, 5. vattenverksamhet som avser allm�n farled eller allm�n hamn, eller 6. markavvattning. Ett omr�de som tas i anspr�k enligt f�rsta stycket f�r l�sas in, om det skall ing� i en str�mfallsfastighet. Har r�tten upph�rt enligt denna paragraf att med annat �n �gander�tt ta an- nans mark i anspr�k, skall anl�ggningar som uppf�rts eller placerats p� mar- ken tillfalla mark�garen utan l�sen, om de inte har f�rts bort inom ett �r fr�n upph�randet. </div> <div id="page79-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 79 SFS 1998:808 Tilltr�de f�r att underh�lla en vattenanl�ggning 11 � Den som �r skyldig att underh�lla en vattenanl�ggning har r�tt att nyttja annans mark f�r arbeten eller �tg�rder som beh�vs f�r att underh�lls- skyldigheten skall kunna fullg�ras. Den underh�llsskyldige skall betala ers�ttning f�r skada och intr�ng. Ta- lan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�domstol. R�tt att anv�nda annans vattenanl�ggning 12 � Om det inte medf�r en v�sentlig ol�genhet f�r �garen av en vatten- anl�ggning, kan n�gon annan ges r�tt att �ndra anl�ggningen eller att an- v�nda den f�r en egen vattenverksamhet eller f�r att f�rebygga eller minska skador av en egen vattenverksamhet. Skall anl�ggningen �ndras, har �garen r�tt att utf�ra �ndringen och f� ers�ttning f�r kostnaderna. Den som ges r�tt att anv�nda en anl�ggning skall ge anl�ggningens �gare sk�lig ers�ttning f�r r�tten att anv�nda anl�ggningen. F�rbud mot fiske 13 � F�rbud mot fiske inom ett visst omr�de f�r meddelas i samband med beslut om anordningar f�r att fr�mja fisket eller f�r att f�rebygga skador p� fisket. SJ�TTE AVDELNINGEN P�F�LJDER 29 kap. Straffbest�mmelser och f�rverkande 1 � Den som med upps�t 1. f�rorenar mark, vatten eller luft p� ett s�tt som medf�r eller kan med- f�ra s�dana h�lsorisker f�r m�nniskor eller s�dana skador p� djur eller v�xter som inte �r av ringa betydelse eller annan betydande ol�genhet i milj�n, 2. f�rvarar avfall eller annat �mne p� ett s�tt som genom f�rorening kan medf�ra h�lsorisker, skador eller annan ol�genhet som anges under 1, eller 3. orsakar betydande ol�genhet i milj�n genom buller, skakning eller str�l- ning d�ms, om inte beh�rig myndighet har till�tit f�rfarandet, eller detta �r all- m�nt vedertaget, f�r milj�brott till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. �r brottet grovt, skall g�rningsmannen d�mas till f�ngelse i l�gst sex m�- nader och h�gst sex �r. Vid bed�mande av om brottet �r grovt skall s�rskilt beaktas, om det har v�llat eller kunnat v�lla varaktiga skador av stor omfatt- ning eller om g�rningen annars varit av s�rskilt farlig art. Om g�rningen med h�nsyn till omst�ndigheterna kan anses f�rsvarlig, d�ms inte till ansvar enligt denna paragraf. 2 � Den som av oaktsamhet beg�r g�rning som anges i 1 �, d�ms f�r v�l- lande till milj�st�rning till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. </div> <div id="page80-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 80 SFS 1998:808 3 � Den som med upps�t eller av grov oaktsamhet tar befattning med en kemisk produkt eller vara som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt, utan att vidta de skydds�tg�rder, produktval eller f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som beh�vs p� grund av produktens eller varans inneboende egenska- per f�r att hindra eller motverka skador p� m�nniskor eller i milj�n, d�ms f�r milj�farlig kemikaliehantering till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte, om ansvar f�r g�rningen kan ut- d�mas enligt 1 eller 2 �. 4 � Den som med upps�t eller av oaktsamhet p�b�rjar eller bedriver en verksamhet eller vidtar n�gon annan �tg�rd utan att ha inh�mtat till�tlighets- beslut, tillst�nd, godk�nnande eller medgivande eller gjort en anm�lan som f�reskrivs i denna balk eller i f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken, d�ms f�r otill�ten milj�verksamhet till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. Detsamma g�ller den som med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot vill- kor som meddelats i samband med till�tlighetsbeslut, tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken eller vid ompr�vning av s�dana tillst�nd eller villkor. Till ansvar enligt f�rsta eller andra stycket d�ms inte om ansvar f�r g�r- ningen kan utd�mas enligt 1 eller 2 �. 5 � Den som med upps�t eller av oaktsamhet i strid mot vad som f�reskrivs i denna balk eller i f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken, un- derl�ter att l�mna underr�ttelse eller uppgift eller l�mnar en oriktig uppgift och d�rigenom f�rsv�rar en tillst�ndspr�vning eller en tillsynsmyndighets verksamhet, d�ms f�r f�rsv�rande av milj�kontroll till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r. 6 � Den som i n�got annat fall �n som avses i 5 � med upps�t eller av oakt- samhet 1. inte ger in en handling med uppgifter som skall ges in enligt balken, el- ler enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken, eller i en s�dan handling l�mnar oriktig uppgift eller utel�mnar uppgift, eller 2. underl�ter att fullg�ra i balken eller i f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken f�reskriven skyldighet att m�rka en produkt som inne- h�ller eller best�r av genetiskt modifierade organismer eller en kemisk pro- dukt, en bioteknisk organism eller en vara som inneh�ller eller har behand- lats med en kemisk produkt d�ms, om �tg�rden eller underl�tenheten �r �gnad att f�rsv�ra bed�m- ningen av riskerna f�r att m�nniskors h�lsa eller milj�n skall skadas, f�r bristf�llig milj�information till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. 7 � Den som med upps�t eller av oaktsamhet skr�par ned utomhus p� en plats som allm�nheten har tilltr�de eller insyn till d�ms f�r nedskr�pning till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r. 8 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r d�ms den som med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot </div> <div id="page81-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 81 SFS 1998:808 1. f�reskrift f�r totalf�rsvaret meddelad med st�d av 1 kap. 5 �, om �ver- tr�delse av den lagbest�mmelse fr�n vilken avvikelse har f�reskrivits �r straffbelagd, 2. i beslut om naturreservat eller kulturreservat angivna inskr�nkningar i r�tten att anv�nda mark enligt 7 kap. 5 � andra eller tredje stycket, 3. f�rbud att bedriva verksamhet eller vidta �tg�rder inom biotopskydds- omr�de enligt 7 kap. 11 �, 4. f�reskrifter som beh�vs f�r s�rskilt skydd f�r djur eller v�xter enligt 7 kap. 12 �, 5. f�rbud att inom strandskyddsomr�de uppf�ra ny byggnad eller vidta an- nan �tg�rd i strid mot 7 kap. 16 �, 6. f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt inom milj�skyddsomr�de meddelade med st�d av 7 kap. 20 �, 7. f�reskrifter om inskr�nkning inom vattenskyddsomr�de meddelade med st�d av 7 kap. 22 �, 8. interimistiskt f�rbud enligt 7 kap. 24 � f�rsta stycket, 9. f�reskrifter om f�rbud till skydd f�r djur- och v�xtarter meddelade med st�d av 8 kap. 1 eller 2 �, 10. f�reskrifter om f�rbud eller f�reskrifter om s�rskilda villkor f�r att s�tta ut djur- eller v�xtarter meddelade med st�d av 8 kap. 3 �, 11. f�reskrifter meddelade med st�d av 8 kap. 4 � genom att ta s�dan be- fattning med djur, v�xter, �gg, rom, bon eller produkter av djur eller v�xter som strider mot en s�dan f�reskrift eller mot ett villkor i beslut i enskilt fall, 12. f�reskrifter eller beslut om f�rbud mot utsl�pp av avloppsvatten m.m. meddelade med st�d av 9 kap. 4 �, 13. f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt vid milj�farlig verksamhet medde- lade med st�d av 9 kap. 5 �, 14. inskr�nkningar, villkor eller anm�lningsskyldighet f�reskrivna betr�f- fande milj�riskomr�de enligt 10 kap. 12 �, 15. skyldighet att underh�lla en vattenanl�ggning enligt 11 kap. 17 � f�r- sta stycket eller 20 � f�rsta stycket eller 21 � f�rsta stycket, 16. f�rbud att p�b�rja en verksamhet enligt 12 kap. 6 � tredje stycket, 17. f�rbud till skydd f�r naturmilj�n enligt 12 kap. 6 � fj�rde stycket, 18. s�rskilda f�reskrifter om utredning och f�rsiktighetsm�tt vid gentek- nisk verksamhet meddelade med st�d av 13 kap. 8 eller 11 �, 19. f�rbud att sprida bek�mpningsmedel fr�n luftfartyg enligt 14 kap. 18 � andra stycket, 20. f�rbud att sprida bek�mpningsmedel mot l�vsly enligt 14 kap. 19 � f�rsta stycket, 21. f�reskrifter som avser f�rbr�nning, handel, �verl�telse eller inf�rsel av br�nslen meddelade med st�d av 14 kap. 21 �, 22. f�reskrifter i fr�ga om hantering, inf�rsel eller utf�rsel av kemiska produkter eller biotekniska organismer meddelade med st�d av 14 kap. 24 �, 23. f�rbud att hantera, f�ra in eller f�ra ut kemisk produkt eller bioteknisk organism enligt 14 kap. 25 �, 24. f�rbud mot dumpning eller f�rbr�nning av avfall enligt 15 kap. 31 �, </div> <div id="page82-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 82 SFS 1998:808 25. skyldighet att g�ra anm�lan eller l�mna uppgifter enligt r�dets f�rord- ning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av vissa farliga kemikalier 9, senast �ndrat genom kommissionens f�rordning (EG) nr 237/97 av den 27 juni 1997 10 eller att l�mna uppgifter enligt r�dets f�rord- ning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bed�mning och kontroll av risker med existerande �mnen 11, 26. f�rbud eller skyldighet att l�mna uppgifter enligt r�dets f�rordning (EG) nr 3093/94 av den 15 december 1994 om �mnen som bryter ned ozonskiktet 12, 27. best�mmelser om transport och d�rigenom transporterar avfall i strid mot r�dets f�rordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om �vervak- ning och kontroll av avfallstransporter inom, till och fr�n Europeiska gemen- skapen 13, senast �ndrat genom r�dets f�rordning (EG) nr 120/97 av den 20 januari 1997 14 28. en best�mmelse eller mot villkor i beslut i enskilt fall som meddelats med st�d av r�dets f�rordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och v�xter genom kontroll av handeln med dem 15, senast �ndrat genom r�dets f�rordning (EG) nr 938/97 av den 26 maj 1997 16 s�vitt avser import till Sverige, export och reexport fr�n Sverige, han- del med artificiellt f�r�kade v�xter, transport och transitering eller k�p, f�r- s�ljning och annan kommersiell �tg�rd. F�r f�rs�k till brott mot f�rsta stycket 24 d�ms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Till ansvar enligt f�rsta eller andra stycket d�ms inte, om ansvar kan �d�- mas enligt 1 eller 2 �. 9 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader d�ms den som med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot 1. f�reskrifter om allm�nhetens upptr�dande meddelade med st�d av 7 kap. 30 �, 2. f�reskrifter om f�rbud mot djurh�llning meddelade med st�d av 9 kap. 11 �, 3. f�reskrifter till skydd mot ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa meddelade med st�d av 9 kap. 12 �, 4. skyldighet att g�ra anm�lan enligt 11 kap. 15 � tredje stycket om arbe- ten som kan skada fisket, 5. f�reskrifter r�rande sk�tsel av jordbruksmark meddelade med st�d av 12 kap. 8 �, 6. f�reskrifter om begr�nsning av djurantalet i ett jordbruk m.m. medde- lade med st�d av 12 kap. 10 �, 7. f�rbud eller f�reskrifter om transport enligt 15 kap. 21 � genom att yr- kesm�ssigt eller annars i st�rre omfattning samla in och forsla bort avfall, 9 EGT nr L 251, 29.8.1992, s. 13 (Celex 392R2455). 10 EGT nr L 173, 1.7.1997, s. 37 (Celex 397R1237). 11 EGT nr L 084, 5.4.1993, s. 1 (Celex 393R0793). 12 EGT nr L 333, 22.12.1994, s. 1 (Celex 394R3093). 13 EGT nr L 030, 6.2.1993, s. 1 (Celex 393R0259). 14 EGT nr L 022, 24.1.1997, s. 14 (Celex 397R0120). 15 EGT nr L 061, 3.3.1997, s. 1 (Celex 397R0338). 16 EGT nr L 140, 30.5.1997, s. 1 (Celex 397R0938). </div> <div id="page83-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 83 SFS 1998:808 8. f�reskrifter om borttransport meddelade med st�d av 15 kap. 25 � f�rsta stycket 2, 9. nya eller �ndrade villkor f�r vilth�gn enligt 24 kap. 12 �, 10. f�rbud mot fiske enligt 28 kap. 13 �, 11. skyldighet enligt r�dets f�rordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och v�xter genom kontroll av handeln med dem 17, senast �ndrat genom r�dets f�rordning (EG) nr 938/97 av den 26 maj 1997 18 att i en ans�kan eller annan handling l�mna uppgift om f�rh�llan- den av betydelse f�r tillst�nd eller tillsyn. Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte, om ansvar kan �d�mas enligt 1 eller 2 �. 10 � Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r d�ms den som obeh�rigen tar befattning med exemplar av en djur- eller v�xtart, �gg, rom eller bon som g�rningsmannen vet eller har sk�lig anledning att anta har �tkommits genom brott mot f�reskrifter meddelade med st�d av 8 kap. 1 eller 2 �. 11 � Om g�rning som avses i 310 �� r att anse som ringa, d�ms inte till ansvar. Till ansvar enligt detta kapitel d�ms inte om g�rningen �r belagd med samma eller str�ngare straff i brottsbalken eller om ansvar f�r g�rningen kan d�mas ut enligt lagen (1960:418) om straff f�r varusmuggling. Om ett vitesf�rel�ggande har �vertr�tts, d�ms inte till ansvar enligt detta kapitel f�r en g�rning som omfattas av f�rel�ggandet. 12 � Djur, v�xter, produkter som utvunnits av djur eller v�xter, kemiska produkter, biotekniska organismer eller varor inneh�llande kemiska produk- ter eller genetiskt modifierade organismer eller produkter som inneh�ller el- ler best�r av gentekniskt modifierade organismer vilka har varit f�rem�l f�r brott enligt 14, 6, 8, 9 eller 10 � f�r f�rklaras f�rverkade, om det inte �r up- penbart osk�ligt. Detsamma g�ller v�rdet av egendomen eller utbytet av s�- dant brott. Fortskaffningsmedel och andra hj�lpmedel som har anv�nts eller medf�rts vid brott enligt 14, 8, 9 eller 10 � f�r f�rklaras f�rverkade om det beh�vs f�r att f�rebygga brott eller annars finns s�rskilda sk�l. I st�llet f�r hj�lpmed- let kan dess v�rde helt eller delvis f�rklaras f�rverkat. 13 � Den som beg�tt brott enligt 8 � f�rsta stycket 24 d�ms vid svensk domstol, �ven om 2 kap. 2 eller 3 � brottsbalken inte �r till�mplig. Har brot- tet f�r�vats i Sveriges ekonomiska zon, f�r �tal v�ckas vid den tingsr�tt vars domkrets �r n�rmast den plats d�r brottet f�r�vades. 14 � Om n�gon som �dragit sig ansvar enligt 1 eller 2 �, frivilligt avv�rjt en s�dan fara eller verkan som anges d�r innan avsev�rd ol�genhet har upp- kommit, f�r d�mas till lindrigare straff �n vad som �r f�reskrivet f�r g�r- ningen. 17 EGT nr L 061, 3.3.1997, s. 1 (Celex 397R0338). 18 EGT nr L 140, 30.5.1997, s. 1 (Celex 397R0938). </div> <div id="page84-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 84 SFS 1998:808 30 kap. Milj�sanktionsavgifter 1 � En s�rskild avgift (milj�sanktionsavgift) skall betalas av en n�rings- idkare som vid bedrivandet av n�ringsverksamhet 1. �sidos�tter f�reskrifter som har meddelats med st�d av denna balk, 2. p�b�rjar en verksamhet som �r tillst�ndspliktig eller anm�lningspliktig enligt denna balk eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av balken, utan att tillst�nd har meddelats eller anm�lan har gjorts, eller 3. �sidos�tter tillst�nd eller villkor som har meddelats med st�d av denna balk eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av balken. Detta g�ller dock endast f�r s�dana �vertr�delser f�r vilka regeringen har f�reskrivit om avgift enligt 2 �. Milj�sanktionsavgift skall tas ut �ven om �vertr�delsen inte har skett upp- s�tligen eller av oaktsamhet. Milj�sanktionsavgift skall dock inte tas ut om det �r uppenbart osk�ligt. Milj�sanktionsavgiften skall tillfalla staten. 2 � Regeringen meddelar f�reskrifter om de �vertr�delser f�r vilka milj�- sanktionsavgift skall betalas och om avgiftens storlek f�r olika �vertr�delser. N�r avgiftens storlek best�ms, skall h�nsyn tas till �vertr�delsens allvar och betydelsen av den best�mmelse som �vertr�delsen avser. Milj�sanktionsavgiften skall uppg� till minst 5 000 kronor och h�gst 1 000 000 kronor. 3 � Tillsynsmyndigheten beslutar om milj�sanktionsavgift. Innan tillsynsmyndigheten beslutar om avgift skall den som anspr�ket rik- tas mot ges tillf�lle att yttra sig. 4 � Beslut om att ta ut milj�sanktionsavgift skall delges verksamhetsut�va- ren. 5 � Milj�sanktionsavgift skall betalas inom trettio dagar efter det att avgif- ten har beslutats eller den l�ngre tid som anges i beslutet. Beslut om milj�sanktionsavgift f�r efter sista betalningsdagen verkst�llas s�som en dom som har vunnit laga kraft. 6 � Milj�sanktionsavgift f�r inte beslutas, om den som anspr�ket riktas mot inte inom fem �r fr�n det att f�ruts�ttningarna enligt 1 � att besluta om avgift har intr�ffat har getts tillf�lle att yttra sig. 7 � Den som enligt ett beslut av en tillsynsmyndighet skall betala en milj�- sanktionsavgift f�r �verklaga beslutet till milj�domstol. 8 � En beslutad milj�sanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften inte har verkst�llts inom tio �r fr�n det att beslutet har vunnit laga kraft. 9 � Milj�sanktionsavgift skall �terbetalas, om betalningsansvaret har upp- h�vts genom beslut som har vunnit laga kraft. </div> <div id="page85-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 85 SFS 1998:808 R�nta p� milj�sanktionsavgift som �terbetalas enligt f�rsta stycket l�mnas enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) f�r tiden fr�n den dag avgiften betalades till och med den dag avgiften �terbetalas. 10 � Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela n�rmare f�reskrifter om den ordning i vilken milj�sanktionsavgifter skall be- talas. SJUNDE AVDELNINGEN ERS�TTNING OCH SKADEST�ND M.M. 31 kap. Ers�ttning vid ingripanden av det allm�nna och vid tillst�ndspr�vning av vattenverksamhet m.m. Kapitlets inneh�ll m.m. 1 � Detta kapitel �r till�mpligt i fr�gor om ers�ttning vid vissa ingripanden av det allm�nna samt vid tillst�ndspr�vning av vattenverksamhet. Kapitlet inneh�ller dessutom best�mmelser om ers�ttning n�r skada uppkommit till f�ljd av f�rbud mot fiske. 2 � Best�mmelserna i expropriationslagen (1972:719) skall g�lla vid er- s�ttning och inl�sen enligt detta kapitel, om inte balken inneh�ller avvikande best�mmelser. 3 � Vad som i detta kapitel s�gs om fastighet skall �ven g�lla s�rskild r�tt till fastighet. Ers�ttning och inl�sen p� grund av vissa f�reskrifter, f�rel�gganden och f�rbud 4 � Fastighets�garen har r�tt till ers�ttning p� grund av beslut som inneb�r att mark tas i anspr�k eller att p�g�ende markanv�ndning inom ber�rd del av en fastighet avsev�rt f�rsv�ras, om beslutet g�ller 1. f�reskrifter enligt 7 kap. 3 � om �tg�rder och inskr�nkningar som r�r nationalparker, 2. f�reskrifter enligt 7 kap. 5, 6 eller 9 � om �tg�rder och inskr�nkningar som r�r naturreservat och kulturreservat, 3. f�rbud eller beslut att inte medge dispens enligt 7 kap. 11 � andra stycket inom biotopskyddsomr�de, 4. f�reskrifter enligt 7 kap. 22 � om �tg�rder och inskr�nkningar som r�r vattenskyddsomr�den, eller 5. f�rel�gganden eller f�rbud enligt 12 kap. 6 � fj�rde stycket som r�r viss verksamhet. En f�reskrift enligt 7 kap. 3 � om begr�nsning av r�tten till jakt efter bj�rn, lo, varg, j�rv, �lg eller �rn medf�r inte r�tt till ers�ttning. 5 � Inneb�r ett beslut som avses i 4 � f�rsta stycket 14 att det kr�vs till- st�nd f�r en viss verksamhet eller �tg�rd betalas ers�ttning endast om till- st�nd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor. </div> <div id="page86-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 86 SFS 1998:808 Har f�rbud att vidta en �tg�rd utan tillst�nd meddelats enligt 7 kap. 24 � och v�gras tillst�nd, g�ller 4 � f�rsta stycket. 6 � Ers�ttning som avses i 4 � skall minskas med ett belopp som motsvarar vad fastighets�garen �r skyldig att t�la utan ers�ttning. 7 � Ers�ttning enligt 4 � betalas av staten. Har f�reskrifter som avses i 4 � beslutats av en kommun, skall ers�ttningen i st�llet betalas av kommunen. Har f�reskrifter som avses i 4 � f�rsta stycket 4 beslutats av l�nsstyrelsen efter ans�kan av en kommun eller den i vars intresse vattenskyddsomr�det fastst�llts, skall ers�ttningen betalas av den s�kande. 8 � Om det i ett fall som avses i 4 � f�rsta stycket uppst�r synnerliga ol�- genheter vid p�g�ende anv�ndning av fastigheten, har fastighets�garen r�tt att f� fastigheten inl�st i st�llet f�r att f� ers�ttning enligt 4 �. Beror ol�gen- heten p� ett f�rbud att vidta viss �tg�rd utan tillst�nd skall 5 � f�rsta stycket till�mpas. 9 � Vid till�mpningen av 4 och 8 �� skall beaktas �ven andra beslut enligt 7 kap. 3, 5, 6, 9 eller 22 �, f�rbud enligt 7 kap. 11 � andra stycket, f�rel�g- ganden och f�rbud enligt 12 kap. 6 � fj�rde stycket, beslut enligt 18 � skogs- v�rdslagen (1979:429) samt beslut som avses i 14 kap. 8 � f�rsta stycket plan- och bygglagen (1987:10). Detta g�ller under f�ruts�ttning att besluten har meddelats inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas s�dan inverkan av h�nsynstaganden enligt 30 � skogsv�rdslagen som i s�r- skilda fall har intr�tt inom samma tid. Har r�tt till talan, ers�ttning eller inl�sen med anledning av ett s�dant be- slut f�rlorats p� grund av best�mmelserna i 12 eller 13 � eller motsvarande best�mmelser i plan- och bygglagen, utg�r detta f�rh�llande inte n�got hin- der mot att beslutet beaktas enligt f�rsta stycket. Ers�ttning vid vissa unders�kningar 10 � F�r skada och intr�ng som tillfogas fastighets�garen genom �tg�rder enligt 28 kap. 1 � betalas ers�ttning av staten. Om �tg�rderna har vidtagits av en kommun eller av n�gon annan p� uppdrag av en kommun, skall ers�ttning i st�llet betalas av kommunen. Ers�ttning enligt f�rsta stycket skall inte betalas, om �tg�rderna vidtas med anledning av tillsyn �ver en verksamhet som ut�vas p� fastigheten. Talan om ers�ttning v�cks vid den milj�domstol inom vars omr�de mar- ken eller st�rre delen av den finns. Ers�ttning vid f�rel�gganden om st�ngselgenombrott 11 � Den som har st�ngsel och har anordnat en grind eller n�gon annan ge- nomg�ng p� grund av ett f�rel�ggande enligt 26 kap. 11 � �r ber�ttigad till ers�ttning av staten f�r detta och f�r underh�ll av genomg�ngen. Ers�ttning skall dock inte betalas, om det �r uppenbart att st�ngslet endast avser att st�nga ute allm�nheten fr�n ett omr�de d�r den annars skulle ha f�tt f�rdas fritt. </div> <div id="page87-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 87 SFS 1998:808 F�rsta stycket g�ller ocks�, n�r en �verg�ng har gjorts �ver ett dike p� grund av ett f�rel�ggande enligt 26 kap. 11 �. Anm�lan om ers�ttningsanspr�k 12 � Innan en myndighet fattar ett beslut som kan leda till ers�ttning enligt 4, 5, 10 eller 11 �, f�r myndigheten f�rel�gga den som vill g�ra anspr�k p� betalning eller inl�sen att inom viss tid, minst tv� m�nader, anm�la sitt an- spr�k och ange sina yrkanden vid p�f�ljd att r�tten till talan annars f�rloras. Vad som i fr�ga om ers�ttning eller inl�sen har avtalats eller uppenbarli- gen f�rutsatts g�lla mellan den ers�ttningsskyldige och en sak�gare g�ller �ven mot den som efter det att r�tten till betalning uppkom har f�rv�rvat sak- �garens r�tt till fastigheten. Ers�ttningstalan 13 � Har inte �verenskommelse tr�ffats om ers�ttning enligt 4 eller 11 � el- ler om inl�sen enligt 8 � och har inte r�tten till talan g�tt f�rlorad enligt 12 �, skall den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning eller kr�va inl�sen v�cka talan hos milj�domstolen mot den som �r skyldig att betala ers�ttning eller att l�sa in fastigheten. S�dan talan skall v�ckas inom ett �r fr�n det att beslutet p� vilket anspr�ket grundas har vunnit laga kraft vid p�f�ljd att r�tten till ers�tt- ning eller inl�sen annars g�r f�rlorad. 14 � N�r f�reskrifter skall meddelas enligt 7 kap. 5, 6, 9 eller 22 �, f�r den ers�ttningsskyldige vid milj�domstolen v�cka talan mot en sak�gare f�r att fastst�lla de villkor som skall g�lla f�r ers�ttning eller inl�sen, om f�reskrif- terna meddelas. Meddelas inte f�reskrifter med det inneh�ll som f�rutsatts vid milj�domstolen inom ett �r fr�n det att m�let har avgjorts genom en dom som har vunnit laga kraft, skall domen inte l�ngre vara bindande f�r par- terna. �terbetalning av ers�ttning 15 � Har ers�ttning enligt 4 � betalats med anledning av f�reskrifter eller tillst�ndsv�gran och upph�vs f�reskrifterna helt eller delvis eller ges tillst�nd eller dispens, f�r fastighets�garen f�rpliktas att betala tillbaka ers�ttningen eller en del av den, om det �r sk�ligt med h�nsyn till fastighets�garens nytta av beslutet och omst�ndigheterna i �vrigt. Detta g�ller ocks�, om en �tg�rd har vidtagits i strid mot s�dana f�reskrifter eller mot ett s�dant beslut om till- st�ndsv�gran och tillsynsmyndigheten har beslutat att inte kr�va r�ttelse. Talan om �terbetalning skall v�ckas vid milj�domstolen inom ett �r fr�n det att beslutet som anspr�ket grundas p� har vunnit laga kraft och senast tio �r efter det att ers�ttningen betalades ut vid p�f�ljd att r�tten att f�ra talan annars g�r f�rlorad. Ers�ttning och inl�sen vid tillst�nd till vattenverksamhet 16 � Den som med st�d av tillst�nd enligt 11 kap. genom inl�sen eller p� annat s�tt tar i anspr�k annans egendom eller vidtar en �tg�rd som skadar an- </div> <div id="page88-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 88 SFS 1998:808 nans egendom skall betala ers�ttning f�r vad som avst�s eller skadas, om an- nat inte �r s�rskilt f�reskrivet. Ers�ttning skall betalas �ven f�r skada till f�ljd av f�rbud mot fiske enligt 28 kap. 13 �. Ers�ttning skall betalas endast f�r skador som kvarst�r, sedan f�rebyg- gande eller avhj�lpande �tg�rder har utf�rts av tillst�ndshavaren. 17 � Fastigheter eller fastighetsdelar som drabbas av synnerliga ol�genhe- ter av en verksamhet f�r vilken tillst�nd har meddelats enligt 11 kap., skall l�sas in, om �garen beg�r det. Den ers�ttningsskyldige har r�tt till inl�sen, om detta skulle medf�ra en- dast en ringa h�jning av fastighets�garens ers�ttning och fastighets�garen inte har n�got beaktansv�rt intresse av att beh�lla fastigheten eller fastighets- delen. Kostnaderna f�r �tg�rder som avses i 16 � andra stycket skall d� r�k- nas in i ers�ttningen. Skada p� egen fastighet vid tillst�nd till vattenverksamhet 18 � Om en verksamhet f�r vilken tillst�nd har l�mnats enligt 11 kap. med- f�r skada p� en fastighet som tillh�r den som har f�tt tillst�ndet, skall ers�tt- ning f�r skadan best�mmas. Detta g�ller dock inte, om medgivanden har l�mnats av samtliga borgen�rer som har pantr�tt i fastigheten. Om fastighe- ten �r intecknad gemensamt med annan fastighet, kr�vs det dessutom att fastighets�gare och fordringshavare l�mnar de medgivanden som f�reskrivs f�r relaxation i 22 kap. 11 � jordabalken. Medgivande fordras dock inte av den f�r vars r�tt domstolens avg�rande �r v�sentligen utan betydelse. Ers�ttning vid utrivning av en vattenanl�ggning 19 � Den som har f�tt tillst�nd till utrivning av en vattenanl�ggning eller har �lagts eller medgetts enligt 24 kap. 4 � att riva ut en vattenanl�ggning skall betala sk�lig ers�ttning f�r skador p� annans egendom som orsakas av best�ende �ndring i vattenf�rh�llandena. Skyldighet att betala ers�ttning f�r en s�dan f�rlust av f�rm�n som orsakas av utrivningen finns endast om f�r- m�nen har tillf�rs�krats i tillst�ndsdomen eller i avtal som tr�ffats i samband med vattenanl�ggningens tillkomst. Ers�ttning l�mnas i s�dant fall endast f�r kostnader orsakade av f�rlusten av f�rm�nen. Om medgivande att riva ut en vattenanl�ggning har l�mnats till n�gon an- nan �n den som �r skyldig att underh�lla anl�ggningen och skyldighet att be- tala ers�ttning har �lagts i samband med detta, f�r ers�ttningen s�kas �ter av den underh�llsskyldige. Ers�ttning vid ompr�vning av vattenverksamhet 20 � Ers�ttning f�r en f�rlust eller en inskr�nkning l�mnas, om ompr�v- ning enligt 24 kap. 5 � eller enligt 7 kap. 13 eller 14 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet medf�r f�rlust av vatten eller fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att reglera vattnets avrinning f�r den som har tillst�nd till den vattenverksamhet som avses med ompr�vningen och om annat inte f�ljer av 22 �. Ers�ttning l�mnas inte till den del f�rlusten eller in- skr�nkningen �r att r�kna som f�rb�ttring av en vattenanl�ggnings s�kerhet. </div> <div id="page89-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 89 SFS 1998:808 Ers�ttning l�mnas om ompr�vning av vattenverksamhet enligt denna balk eller enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverk- samhet medf�r skada f�r n�gon annan �n tillst�ndshavaren som omfattas av ompr�vningen. F�r mottagare av andelskraft g�ller dock viss begr�nsning enligt 8 kap. 4 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vatten- verksamhet. P� ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket skall 1618 �� till�mpas. 21 � Ers�ttning enligt 20 � f�rsta stycket betalas av den som har beg�rt ompr�vningen eller, om ompr�vning enligt 7 kap. 14 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet omfattar tillst�nden till konkurrerande vattent�kter, av vardera tillst�ndshavaren. Ers�ttning enligt 20 � andra stycket betalas, 1. om ompr�vningen sker enligt 24 kap. 5 eller 8 �, av tillst�ndshavaren, 2. om ompr�vning enligt 7 kap. 14 � lagen (1998:812) med s�rskilda be- st�mmelser om vattenverksamhet omfattar tillst�nden till konkurrerande vat- tent�kter, av vardera tillst�ndshavaren, 3. vid annan ompr�vning, av den som har beg�rt ompr�vningen. Ers�ttning f�r minskning av andelskraft fr�n vattenkraftverk som omfattas av ompr�vningen betalas av den som har tillst�nd till kraftverket. Begr�nsning i ers�ttningsr�tten vid ompr�vning av viss vattenverksamhet 22 � En tillst�ndshavare �r skyldig att utan ers�ttning t�la viss del av en f�rlust eller inskr�nkning om det �r en f�rlust eller inskr�nkning som avses i 20 � f�rsta stycket och den f�ranleds av ompr�vning till f�rm�n f�r det all- m�nna fiskeintresset, allm�n farled, allm�n hamn eller h�lsov�rden eller, vid ompr�vning enligt 24 kap. 5 � eller enligt 7 kap. 13 � f�rsta meningen lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, till f�rm�n f�r den allm�nna milj�v�rden. Den del som inte ers�tts avser den sammanlagda f�rlusten eller inskr�nk- ningen till f�ljd av de skilda ompr�vningarna och av vattenverksamhet som avses i 23 � och motsvarar i fr�ga om 1. vattenkraftverk: h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av produk- tionsv�rdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillst�nd kan tas ut vid kraftverket efter avdrag f�r den del av produktionsv�rdet som �r en f�ljd av vattenregleringar, 2. vattenreglering f�r kraft�ndam�l: h�gst en femtedel och l�gst en tjugon- del av det produktionsv�rde av den vattenkraft som enligt meddelade till- st�nd kan tas ut vid varje kraftverk och som �r en f�ljd av regleringen, 3. andra vattenverksamheter: h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av v�rdet av den vattenm�ngd, fallh�jd eller magasinsvolym som omfattas av tillst�ndet till verksamheten. N�r milj�domstolen l�mnar tillst�nd till en vattenverksamhet f�r vilken denna begr�nsning i ers�ttningsr�tten skall g�lla, skall domstolen inom de gr�nser som anges i andra stycket 13 fastst�lla den del som inte ers�tts. H�nsyn skall d� tas fr�mst till verksamhetens inverkan p� vattenst�nds- och avrinningsf�rh�llandena, den f�rdel eller ol�genhet som verksamheten v�n- </div> <div id="page90-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 90 SFS 1998:808 tas medf�ra fr�n allm�n synpunkt samt graden av nytta f�r tillst�ndshavaren och mottagare av andelskraft. Vid ompr�vning f�re den enligt 24 kap. 5 � f�rsta stycket 1 fastst�llda tid- punkten skall den del som inte ers�tts minskas i f�rh�llande till den tid som �terst�r till denna tidpunkt. 23 � R�tten till ers�ttning �r begr�nsad p� samma s�tt som g�ller enligt 22 � om den som har tillst�nd enligt denna balk till en vattenverksamhet or- sakas f�rlust av vatten eller fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att reglera vattnets avrinning till f�ljd av att tillst�nd l�mnas till en vattenverksamhet som skall tillgodose det allm�nna fiskeintresset, allm�n farled eller allm�n hamn, h�lsov�rden eller den allm�nna milj�v�rden. Vad som sagts nu g�ller �ven f�rlust av fallh�jd som inte �r utbyggd. D�r- vid skall den del som inte ers�tts motsvara en tjugondel av v�rdet av vatten- kraften i det ber�rda str�mfallet efter avdrag f�r vad som av detta v�rde �r en f�ljd av vattenregleringar. Betalningsanm�lan som r�r ers�ttning vid tillst�nd till vattenverksamhet 24 � Anm�lan till l�nsstyrelsen enligt 6 kap. 4 � expropriationslagen (1972:719) beh�ver vid till�mpningen av detta kapitel endast g�ras f�r er- s�ttning som avser mark som skall l�sas in. Betalningsfrist som r�r ers�ttning vid tillst�nd till vattenverksamhet 25 � N�r tillst�nd har l�mnats enligt 11 kap. skall ers�ttning f�r inl�st mark betalas och anm�lan enligt 6 kap. 4 � expropriationslagen (1972:719) g�ras inom sex m�nader fr�n det att s�v�l tillst�ndsfr�gan som ers�ttnings- fr�gan har avgjorts slutligt. Ers�ttning som inte avser inl�st mark och som skall tas ut p� en g�ng skall betalas inom tv� �r fr�n samma tid. Om den er- s�ttningsskyldige inte iakttar vad som har sagts nu, �r den r�tt som f�rv�rvats gentemot den ers�ttningsber�ttigade f�rlorad. Tidsfristerna f�r f�rkortas eller f�rl�ngas n�r parterna �r ense om det eller om det finns s�rskilda sk�l f�r det. Ers�ttning best�md efter det att tillst�nd till vattenverksamhet har tagits i anspr�k 26 � Om ers�ttningen till f�ljd av en vattenverksamhet eller annan �tg�rd har best�mts slutligt f�rst efter det att tillst�ndet har tagits i anspr�k, skall den del av ers�ttningen som �verstiger vad som fastst�llts tidigare betalas och anm�lan enligt 6 kap. 4 � expropriationslagen (1972:719) g�ras inom en m�nad fr�n det ers�ttningen best�mdes slutligt. Detsamma g�ller ers�ttning som har best�mts i samband med godk�nnandet av en vattenverksamhet som redan har utf�rts. Om den slutligt fastst�llda ers�ttningen inte �verstiger den ers�ttning som tidigare har fastst�llts och det annars skulle ha funnits depositions- eller an- m�lningsskyldighet, skall den ers�ttningsskyldige anm�la ers�ttningsbeslutet hos l�nsstyrelsen sedan detta har vunnit laga kraft. </div> <div id="page91-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 91 SFS 1998:808 27 � P� ers�ttning som avses i 26 � f�rsta stycket ber�knas r�nta enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) fr�n den dag marken tilltr�ddes, vattenverksamheten p�b�rjades eller �tg�rden utf�rdes, om inte n�got annat f�ljer av andra stycket. Om betalningen inte g�rs i r�tt tid, tas det ut r�nta enligt 6 � r�ntela- gen f�r tiden efter det dr�jsm�let intr�dde. P� ers�ttning som avser of�rutsedd skada tas det ut r�nta enligt 6 � r�nte- lagen fr�n den dag ers�ttningsanspr�ket framst�lldes vid milj�domstolen. Om den ers�ttningsskyldige f�rsummar att betala s�dan ers�ttning enligt 26 � f�rsta stycket som skall betalas genom deposition skall l�nsstyrelsen p� beg�ran av den som �r ber�ttigad till ers�ttningen eller en del av denna s�ka verkst�llighet av den dom eller det beslut varigenom ers�ttningen har be- st�mts. Fullbordande av inl�sen som r�r tillst�nd till vattenverksamhet 28 � Inl�sen av mark �r fullbordad n�r den ers�ttningsskyldige har full- gjort sina skyldigheter enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket och 4 � expropriations- lagen (1972:719). Inl�sen fullbordas �ven om r�nta enligt 27 � f�rsta stycket inte betalas. R�tt att utnyttja tillst�ndet till vattenverksamhet 29 � Den ers�ttningsskyldige f�r utnyttja tillst�ndet genom att ta i anspr�k egendomen eller vidta �tg�rder som medf�r skada f�r n�gon annan n�r de skyldigheter som g�ller enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket och 4 � expropria- tionslagen (1972:719) har fullgjorts. F�r detta fall skall den begr�nsning av anm�lningsskyldigheten som framg�r av 24 � g�lla. Om det beh�vs med h�nsyn till den ers�ttningsber�ttigades f�rh�llanden, f�r milj�domstolen best�mma sk�ligt uppskov med tilltr�det eller med utf�- randet av �tg�rden. �terbetalning av ers�ttning som r�r tillst�nd till vattenverksamhet 30 � Ers�ttningsbelopp som har betalats med anledning av tillst�nd enligt 11 kap. f�r inte till n�gon del �terkr�vas. Beloppet f�r dock �terkr�vas om det tillst�nd som har f�ranlett beslutet om ers�ttning upph�vs p� talan av den ers�ttningsber�ttigade. �vriga best�mmelser 31 � Ers�ttning enligt detta kapitel skall best�mmas i pengar som skall be- talas vid ett tillf�lle. Ers�ttning i fall som avses i 5 � andra stycket skall dock betalas med ett visst �rligt belopp. Om det finns s�rskilda sk�l f�r ers�ttningen r�knas av mot ers�ttning som kan komma att l�mnas enligt 4 � f�rsta stycket eller 8 �. Om det finns s�rskilda sk�l, kan det p� beg�ran av den ers�ttningsskyldige eller den ers�ttningsber�ttigade fastst�llas att ocks� ers�ttning enligt 4 � f�r- sta stycket eller 11 � skall betalas med ett visst �rligt belopp med r�tt att f� ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden. </div> <div id="page92-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 92 SFS 1998:808 I fr�ga om ers�ttning enligt 4 � till f�ljd av skada eller ol�genhet f�r ren- sk�tseln g�ller 30 � andra stycket renn�ringslagen (1971:437). 32 � Best�mmelserna i 4 kap. 3 � expropriationslagen (1972:719) g�ller vid till�mpningen av detta kapitel i fr�ga om v�rde�kning under tiden fr�n dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol. 33 � Om en borgen�r som hade pantr�tt i fastigheten n�r r�tten till ers�tt- ning uppkom g�r en f�rlust d�rf�r att ers�ttningen inte har deponerats hos l�nsstyrelsen, har borgen�ren r�tt till ers�ttning av den ers�ttningsskyldige f�r f�rlusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Detsamma g�ller, om en borgen�r g�r en f�rlust d�rf�r att ers�ttning inte har best�mts eller blivit f�r l�g och ers�ttningen efter �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyl- dige och den ers�ttningsber�ttigade eller av n�gon annan anledning inte pr�- vats av domstol. R�tt till ers�ttning finns ocks� f�r f�rlust till f�ljd av att �verenskommelse har tr�ffats om ers�ttning i annat �n pengar eller om att f�- rebyggande eller avhj�lpande �tg�rder skall utf�ras. Talan om ers�ttning enligt f�rsta stycket skall v�ckas vid milj�domstolen. 34 � Om det beh�vs, skall det i beslut om ers�ttning tas in best�mmelser som skall hindra att ers�ttningstagaren g�r en f�rlust till f�ljd av �ndringar i penningv�rdet under tiden fr�n ers�ttningsbeslutet till dess betalning gjorts. 35 � N�r inl�sen av mark �r fullbordad, skall detta antecknas i fastighetsre- gistret. 36 � Om det r�der tvist om b�ttre r�tt till ers�ttning, skall ers�ttningen de- poneras hos l�nsstyrelsen, �ven om depositionen inte beh�vs enligt 6 kap. 1 � expropriationslagen (1972:719). Best�mmelserna i 6 kap. 1719 �� i samma lag skall till�mpas i fr�ga om s�dan deposition. 32 kap. Skadest�nd f�r vissa milj�skador och andra enskilda anspr�k Inledande best�mmelser 1 � Skadest�nd enligt detta kapitel skall betalas f�r personskada och sak- skada samt ren f�rm�genhetsskada som verksamhet p� en fastighet har orsa- kat i sin omgivning. En ren f�rm�genhetsskada som inte har orsakats genom brott ers�tts dock endast om skadan �r av n�gon betydelse. Skada som inte har orsakats med upps�t eller genom v�rdsl�shet ers�tts bara i den utstr�ckning den st�rning som har orsakat skadan inte sk�ligen b�r t�las med h�nsyn till f�rh�llandena p� orten eller till dess allm�nna f�re- komst under j�mf�rliga f�rh�llanden. 2 � Kapitlet till�mpas inte p� skador som har orsakats av joniserande str�l- ning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n elektrisk anl�ggning i fall d� s�r- skilda best�mmelser g�ller. </div> <div id="page93-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 93 SFS 1998:808 F�ruts�ttningar f�r skadest�nd 3 � Skadest�nd enligt detta kapitel betalas f�r skador genom 1. f�rorening av vattenomr�den, 2. f�rorening av grundvatten, 3. �ndring av grundvattenniv�n, 4. luftf�rorening, 5. markf�rorening, 6. buller, 7. skakning, eller 8. annan liknande st�rning. F�rsta stycket 13 g�ller inte skador som har orsakats av verksamhet som bedrivs i enlighet med tillst�nd till vattenverksamhet. F�r s�dana skador till- l�mpas 31 kap. En skada skall anses ha orsakats genom en st�rning som avses i f�rsta stycket, om det med h�nsyn till st�rningens och skadeverkningarnas art, an- dra m�jliga skadeorsaker samt omst�ndigheterna i �vrigt f�religger �ver- v�gande sannolikhet f�r ett s�dant orsakssamband. 4 � Skadest�nd skall ocks� betalas f�r skador genom spr�ngsten eller an- dra l�sspr�ngda f�rem�l, om skadan orsakas av ett spr�ngningsarbete eller av en annan verksamhet som medf�r s�rskild fara f�r explosion. 5 � I andra fall �n som anges i 3 eller 4 � skall skadest�nd betalas f�r ska- dor som orsakas av gr�vning eller liknande arbete, om den som utf�r eller l�- ter utf�ra arbetet har f�rsummat att vidta s�dana skydds�tg�rder som anges i 3 kap. 3 � jordabalken eller i ett annat h�nseende har brustit i omsorg vid ar- betets utf�rande. Om arbetet �r s�rskilt ingripande eller av annan anledning medf�r s�rskild risk, skall den skada som orsakas av arbetet ers�ttas �ven om den som utf�r eller l�ter utf�ra arbetet inte har varit f�rsumlig. Skadest�ndsansvariga 6 � Skyldig att betala skadest�nd enligt detta kapitel �r den som bedriver eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten i egenskap av fastighets- �gare eller tomtr�ttshavare. Samma skadest�ndsskyldighet har andra som be- driver eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten och som brukar fastigheten i sin n�ringsverksamhet eller i offentlig verksamhet. Om n�gon annan som brukar fastigheten bedriver eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten �r han eller hon skadest�ndsskyldig enligt detta kapitel endast om han eller hon har orsakat skadan upps�tligen eller genom v�rdsl�shet. 7 � Skyldig att betala skadest�nd enligt detta kapitel �r ocks� den som utan att vara fastighets�gare, tomtr�ttshavare eller annan brukare av fastigheten, i egen n�ringsverksamhet utf�r eller l�ter utf�ra arbete p� fastigheten. </div> <div id="page94-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 94 SFS 1998:808 8 � Skall tv� eller flera ers�tta samma skada enligt detta kapitel, svarar de solidariskt f�r skadest�ndet i den m�n inte annat f�ljer av att begr�nsning g�ller i den skadest�ndsskyldighet som �ligger n�gon av dem. Vad de solidariskt ansvariga har betalat i skadest�nd skall, om inte annat har avtalats, f�rdelas mellan dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till grunden f�r skadest�ndsansvaret, m�jligheterna att f�rebygga skadan och omst�ndigheterna i �vrigt. Ers�ttning f�r framtida skador p� egendom 9 � Kan i fr�ga om skador som avser egendom ers�ttningens belopp l�mp- ligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning best�mmas f�r framtida skador, om en part beg�r det. Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttningen best�mmas till ett visst �r- ligt belopp. �ndras f�rh�llandena sedan ers�ttningen har best�mts p� detta s�tt, kan ers�ttningen j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till de �nd- rade f�rh�llandena. 10 � I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning som fastst�lls att betalas p� en g�ng f�r framtida skador p� en fastighet och som tillkommer �garen av fastigheten eller en innehavare av tomtr�tt i denna till- l�mpas expropriationslagen (1972:719). �ven n�r det g�ller verkan av s�dan neds�ttning, f�rdelning och utbetalning skall den lagen till�mpas. Om en borgen�r som har pantr�tt i fastigheten lider f�rlust genom att er- s�ttning enligt f�rsta stycket har blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till f�ljd av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�tt- ningsber�ttigade eller av n�gon annan anledning inte har blivit pr�vad av domstol, har borgen�ren r�tt till gottg�relse av den ers�ttningsskyldige mot att borgen�rens fordran i denna del skrivs av p� fordringshandlingen. Inl�sen av fastighet m.m. 11 � Medf�r en verksamhet som avses i detta kapitel att en fastighet helt eller delvis blir onyttig f�r �garen eller att det uppst�r synnerligt men vid an- v�ndningen, skall fastigheten eller fastighetsdelen p� �garens beg�ran l�sas in av den som bedriver verksamheten. F�rsta stycket till�mpas ocks�, om n�gon som �r ansvarig f�r efterbehand- ling enligt 10 kap. vidtar en �tg�rd som medf�r att fastigheten blir helt eller delvis onyttig f�r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid anv�nd- ningen. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om ansvaret f�r efterbehand- ling vilar �ven p� �garen. I fr�ga om s�dan inl�sen till�mpas expropriationslagen (1972:719). Be- tr�ffande v�rde�kning som har �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det att talan v�cks vid domstol till�mpas 4 kap. 3 � samma lag. 12 � Ut�ver talan om skadest�nd och inl�sen f�r enskild, mot den som be- driver eller har bedrivit milj�farlig verksamhet utan tillst�nd, v�cka talan om f�rbud mot fortsatt verksamhet eller om att skydds�tg�rder eller andra f�r- siktighetsm�tt skall vidtas. </div> <div id="page95-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 95 SFS 1998:808 33 kap. Milj�skadef�rs�kring och saneringsf�rs�kring 1 � F�r ers�ttning i vissa fall till den som har lidit skada som avses i 32 kap. och f�r betalning av kostnader som har uppkommit vid till�mpning av 26 kap. 17 eller 18 � skall om kostnaden �r h�nf�rlig till milj�farlig verk- samhet, det finnas milj�skadef�rs�kring och saneringsf�rs�kring med villkor som har godk�nts av regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer. Den som ut�var milj�farlig verksamhet som enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken kr�ver tillst�nd el- ler anm�lan skall bidra till f�rs�kringarna med belopp som framg�r av tabel- ler som har godk�nts av regeringen eller den myndighet som regeringen be- st�mmer. Beloppen skall betalas i f�rskott f�r kalender�r. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n best�mmelserna i f�rsta stycket. 2 � Fr�n milj�skadef�rs�kringen betalas, enligt vad som n�rmare anges i f�rs�kringsvillkoren, ers�ttning till skadelidande f�r s�dan person- och sak- skada som avses i 32 kap. om 1. den skadelidande har r�tt till skadest�nd enligt 32 kap., men inte kan f� skadest�ndet betalt eller r�tten att kr�va ut skadest�ndet �r f�rlorad, eller 2. det inte kan utredas vem som �r ansvarig f�r skadan. 3 � Fr�n saneringsf�rs�kringen betalas, enligt vad som n�rmare anges i f�rs�kringsvillkoren, ers�ttning f�r saneringskostnader som har uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har beg�rt verkst�llighet enligt 26 kap. 17 � eller meddelat f�rordnande om r�ttelse enligt 26 kap. 18 �, om den som �r ansvarig enligt denna balk inte kan betala. Ers�ttning som nu sagts skall dock inte betalas f�r kostnader som har uppkommit med anledning av r�ddningsinsatser enligt r�ddningstj�nstlagen (1986:1102). 4 � Om bidrag till milj�skadef�rs�kringen eller saneringsf�rs�kringen inte har betalats inom trettio dagar efter anmaning, skall f�rs�kringsgivaren g�ra anm�lan till tillsynsmyndigheten om betalningsf�rsummelsen. Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den betalningsskyldige vid vite att full- g�ra sin skyldighet. Ett s�dant f�rel�ggande f�r inte �verklagas. F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna balk meddelas i lagen (1998:811) om inf�rande av milj�balken. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON ANNA LINDH (Milj�departementet) </div> <div id="page96-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 96 SFS 1998:808 Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 1998 Bilaga Krav Milj�klass 2 Milj�klass 3 kategori 2a kategori 2b kategori 2c avsedd f�r for- avsedd f�r for- don med kataly- don utan kataly- tisk avgasrening tisk avgasrening Svavelhalt, h�gst 0,01 0,03 0,005 massprocent �ngtryck vid 37,8 oC, 70 1/952 70 1/952 65 h�gst kilopascal �ngtryck vid 37,8 oC, 45 1/652 45 1/652 50 l�gst kilopascal F�r�ngat vid 70 oC, 1542 volymprocent F�r�ngat vid 100 oC, 47 1/502 47 1/502 4572 l�gst volymprocent F�r�ngat vid 180 oC, 95 l�gst volymprocent Slutkokpunkt, h�gst oC 205 200 200 Bensenhalt vid 15 oC, 3 3 0,1 5 h�gst volymprocent Aromatindex 3, h�gst 5,5 6 Aromathalt, 0,5 h�gst volymprocent Syrehalt, h�gst mass- 2 2 procent Blyhalt vid 15 oC, 5 5 2 3 h�gst milligram per liter Fosforhalt, h�gst Inte 2 milligram per liter m�tbar Tillsats�mnen * 4 Densitet vid 15 oC 680720 kg/m 3 Olefinhalt h�gst 0,5 volymprocent n-Hexanhalt h�gst 0,5 volymprocent Bensin i milj�klass 2 skall uppfylla sk�liga funktionskrav vad avser renhet f�r insugnings- respektive insprutningsventiler. 1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-l�n samt tiden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i �vriga l�n. 2 Avser �vrig tid �n den som anges under1. 3 Med aromatindex avses halten aromatiska kolv�ten dividerat med 13 med till�gg av bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent. 4 F�r ej inneh�lla askbildande �mnen. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Milj�balk

utf�rdad den 11 juni 1998.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs

att i Sveriges rikes lag skall efter jor-

dabalken inf�ras en ny balk, ben�mnd milj�balk, av f�ljande lydelse.

Prop. 1997/98:45, bet. 1997/98:JoU20, rskr. 1997/98:278.

Jfr r�dets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tilln�rmning av lagar och

andra f�rfattningar om klassificering, f�rpackning och m�rkning av farliga �mnen
(EGT nr L 196, 16.8.1967, s. 1, Celex 367L0548), senast �ndrat genom kommissio-
nens direktiv 97/69/EG (EGT nr L 343, 13.12.1997, s. 19, Celex 397L0069), r�dets
direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall (EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 39,
Celex 375L0442), senast �ndrat genom kommissionens beslut 96/350/EG (EGT nr L
135, 6.6.1996, s. 32, Celex 396D0350), r�dets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976
om f�rorening genom utsl�pp av vissa farliga �mnen i gemenskapens vattenmilj� (EGT
nr L 129, 18.5.1976, s. 23, Celex 376L0464), senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/
692/EEG (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 48, Celex 391L0692), r�dets direktiv 76/769/
EEG av den 27 juli 1976 om tilln�rmning av medlemsstaternas lagar och andra f�rfatt-
ningar om begr�nsning av anv�ndning och utsl�ppande p� marknaden av vissa farliga
�mnen och preparat (beredningar) (EGT nr L 262, 27.9.1976, s. 201, Celex 376L0769),
senast �ndrat genom kommissionens direktiv 97/64/EG (EGT nr L 315, 19.11.1997,
s.13, Celex 397L0064), r�dets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 om f�r-
bud mot att v�xtskyddsprodukter som inneh�ller vissa verksamma �mnen sl�pps ut p�
marknaden och anv�nds (EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 36, Celex 379L0117), senast �ndrat
genom kommissionens direktiv 91/188/EEG (EGT nr L 92, 13.4.1991, s. 42, Celex
391L0188), r�dets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda f�g-
lar (EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1, Celex 379L0409), senast �ndrat genom kommissio-
nens direktiv 97/49/EG (EGT nr L 223, 13.8.1997, s. 9, Celex 397L0049), r�dets
direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd f�r grundvatten mot f�rore-
ning genom vissa farliga �mnen (EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, Celex 380L0068),
senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/692/EEG (EGT nr L377 31.12.1991, s. 48
Celex 391L0692), r�dets direktiv 84/360/EEG av den 28 juni 1984 om bek�mpning av
luftf�rorening fr�n industrianl�ggningar (EGT nr L 188, 16.7.1984, s. 20, Celex
384L0360), senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/692/EEG (EGT nr L377
31.12.1991, s. 48 Celex 391L0692), r�dets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985
om bed�mning av inverkan p� milj�n av vissa offentliga och privata projekt (EGT nr L
175, 5.7.1985, s. 40, Celex 385L0337), �ndrat genom r�dets direktiv 97/11/EG (EGT
nr L 73, 14.3.1997, s. 5, Celex 397L0011), r�dets direktiv 86/280/EEG av den 12 juni
1986 om gr�nsv�rden och kvalitetsm�l f�r utsl�pp av vissa farliga �mnen som ing�r i
f�rteckning 1 i bilagan till direktiv 76/464/EEG (EGT nr L 181, 4.7.1986, s. 16, Celex
386L0280), senast �ndrat genom r�dets direktiv 91/692/EEG (EGT nr L 377,
31.12.1991, s. 48, Celex 391L0692), r�dets direktiv 88/379/EEG av den 7 juni 1988
om tilln�rmning av medlemsstaternas lagar och andra f�rfattningar om klassificering,
f�rpackning och m�rkning av farliga preparat (beredningar) (EGT nr L 187, 16.7.1988,
s. 14, Celex 388L0379), senast �ndrat genom kommissionens direktiv 96/65/EG (EGT
nr L 265, 18.10.1996 s. 15, Celex 396L0065), r�dets direktiv 88/609/EEG av den 24
november 1988 om begr�nsning av utsl�pp till luften av vissa f�roreningar fr�n stora
f�rbr�nningsanl�ggningar (EGT L 336, 7.12.1988, s. 1, Celex 388L0609), senast �nd-
rat genom r�dets direktiv 94/66/EG (EGT nr L 337, 24.12.1994, s. 83, Celex
394L0066), r�dets direktiv 89/369/EEG av den 8 juni 1989 om f�rhindrande av luftf�r-
orening fr�n nya kommunala avfallsf�rbr�nningsanl�ggningar (EGT nr L 163,
14.6.1989, s. 32, Celex 389L0369), r�dets direktiv 89/429/EEG av den 21 juni 1989
om minskning av luftf�rorening fr�n befintliga kommunala avfallsf�rbr�nningsan-
l�ggningar (EGT nr L 203, 15.7.1989, s 50, Celex 389L0429), r�dets direktiv 90/219/

SFS 1998:808

Utkom fr�n trycket
den 7 juli 1998

SFS 1998:808

SFS 1998:808

(

forts. not 2

)

EEG av den 23 april 1990 om innesluten anv�ndning av genetiskt modifierade mikro-
organismer (EGT nr L 117, 8.5. 1990, s. 1, Celex 390L0219), �ndrat genom kommissi-
onens direktiv 94/51/EG (EGT nr L 297, 18.11.1994, s. 29, Celex 394L0051), r�dets
direktiv 90/220/EEG av den 23 april 1990 om avsiktlig uts�ttning av genetiskt modifie-
rade organismer (EGT nr L 117, 8.5. 1990, s. 15, Celex 390L0220), senast �ndrat
genom kommissionens direktiv 97/35/EG (EGT nr L 169, 27.6. 1997, s. 72, Celex
397L0035), r�dets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvat-
ten fr�n t�tbebyggelse (EGT nr L 135, 30.5.1991, s. 40, Celex 391L0271), senast �nd-
rat genom kommissionens direktiv 98/15/EG (EGT nr L 67, 7.3.1998, s. 29, Celex
398L0015), r�dets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsl�ppande av v�xt-
skyddsmedel p� marknaden (EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1, Celex 391L0414), senast
�ndrat genom kommissionens direktiv 97/73/EG (EGT nr L 353, 24.12.1997, s. 26,
Celex 397L0073), r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av
livsmilj�er samt vilda djur och v�xter (EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7, Celex
392L0043), senast �ndrat genom r�dets direktiv 97/62/EG (EGT nr L 305, 8.11.1997,
s. 42, Celex 397L0062), r�dets direktiv 93/12/EEG av den 23 mars 1993 om svavelhal-
ten i vissa flytande br�nslen (EGT nr L 74, 27.3.1993, s. 81, Celex 393L0012), r�dets
direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade �tg�rder f�r att f�re-
bygga och begr�nsa f�roreningar (EGT nr L 257, 10.10.1996, s. 26, Celex 396L0061),
r�dets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utv�rdering och s�kerst�llande
av luftkvaliteten (EGT nr L 296, 21.11.1996, s. 55, Celex 396L0062).

SFS 1998:808

F�RSTA AVDELNINGEN

�VERGRIPANDE BEST�MMELSER

1 kap. Milj�balkens m�l och till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i denna balk syftar till att fr�mja en h�llbar utveckling

som inneb�r att nuvarande och kommande generationer tillf�rs�kras en h�l-
sosam och god milj�. En s�dan utveckling bygger p� insikten att naturen har
ett skyddsv�rde och att m�nniskans r�tt att f�r�ndra och bruka naturen �r f�r-
enad med ett ansvar f�r att f�rvalta naturen v�l.

Milj�balken skall till�mpas s� att
1. m�nniskors h�lsa och milj�n skyddas mot skador och ol�genheter oav-

sett om dessa orsakas av f�roreningar eller annan p�verkan,

2. v�rdefulla natur- och kulturmilj�er skyddas och v�rdas,
3. den biologiska m�ngfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk milj� i �vrigt anv�nds s� att en fr�n ekologisk,

social, kulturell och samh�llsekonomisk synpunkt l�ngsiktigt god hush�ll-
ning tryggas, och

5. �teranv�ndning och �tervinning liksom annan hush�llning med mate-

rial, r�varor och energi fr�mjas s� att ett kretslopp uppn�s.

2 �

Best�mmelserna i 3 och 4 kap. skall till�mpas endast vid pr�vning av

fr�gor enligt 7 kap., tillst�ndspr�vning av s�dan verksamhet som �r till-
st�ndspliktig enligt 9, 11 och 12 kap. och vid regeringens till�tlighetspr�v-
ning enligt 17 kap. samt enligt vad som �r f�reskrivet i luftfartslagen
(1957:297), lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, v�glagen (1971:948),
lagen (1978:160) om vissa r�rledningar, lagen (1983:293) om inr�ttande, ut-
vidgning och avlysning av allm�n farled och allm�n hamn, lagen (1985:620)
om vissa torvfyndigheter, plan- och bygglagen (1987:10), minerallagen
(1991:45), lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, lagen
(1995:1649) om byggande av j�rnv�g och ellagen (1997:857).

3 �

I fr�ga om verksamhet som kan orsaka skada eller ol�genhet f�r m�n-

niskors h�lsa, milj�n eller andra intressen som skyddas enligt milj�balken
till�mpas ut�ver balken �ven best�mmelser i annan lag.

S�vitt g�ller skydd mot oh�lsa och olycksfall i arbete samt i s�dana h�nse-

enden i �vrigt som huvudsakligen avser arbetsmilj�n till�mpas best�mmel-
serna i arbetsmilj�lagen (1977:1160).

4 �

I fr�ga om viss milj�farlig verksamhet och viss vattenverksamhet g�l-

ler s�rskilda best�mmelser enligt lagen (1971:850) med anledning av gr�ns-
�lvs�verenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.

5 �

Regeringen f�r, i den utstr�ckning det p� grund av r�dande s�rskilda

f�rh�llanden �r n�dv�ndigt f�r att st�rka f�rsvarsberedskapen, meddela f�re-
skrifter f�r totalf�rsvaret som avviker fr�n denna balk, dock inte inom s�dant
�mnesomr�de f�r vilket f�reskrifter m�ste meddelas i lag.

SFS 1998:808

6 �

I lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europe-

iska unionen finns f�reskrifter om verkan av unionens f�rdrag och andra in-
strument samt de Europeiska gemenskapernas beslut.

7 �

I fr�ga om renh�llning inom vissa v�gomr�den och angr�nsande omr�-

den g�ller 26 � v�glagen (1971:948).

I fr�ga om framf�rande av luftfartyg i �verljudsfart och luftfartygs milj�-

v�rdighet g�ller 1 kap. 2 a � och 3 kap. 1 � luftfartslagen (1957:297).

I fr�ga om framdragande och begagnande av r�rledning g�ller i vissa fall

23 � lagen (1978:160) om vissa r�rledningar.

2 kap. Allm�nna h�nsynsregler m.m.

1 �

N�r fr�gor pr�vas om till�tlighet, tillst�nd, godk�nnande och dispens

och n�r s�dana villkor pr�vas som inte avser ers�ttning samt vid tillsyn en-
ligt denna balk �r alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet el-
ler vidta en �tg�rd skyldiga att visa att de f�rpliktelser som f�ljer av detta ka-
pitel iakttas. Detta g�ller �ven den som har bedrivit verksamhet som kan an-
tas ha orsakat skada eller ol�genhet f�r milj�n.

I detta kapitel avses med �tg�rd en s�dan �tg�rd som inte �r av f�rsumbar

betydelse i det enskilda fallet.

2 �

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en

�tg�rd skall skaffa sig den kunskap som beh�vs med h�nsyn till verksamhe-
tens eller �tg�rdens art och omfattning f�r att skydda m�nniskors h�lsa och
milj�n mot skada eller ol�genhet.

3 �

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en

�tg�rd skall utf�ra de skydds�tg�rder, iaktta de begr�nsningar och vidta de
f�rsiktighetsm�tt i �vrigt som beh�vs f�r att f�rebygga, hindra eller mot-
verka att verksamheten eller �tg�rden medf�r skada eller ol�genhet f�r m�n-
niskors h�lsa eller milj�n. I samma syfte skall vid yrkesm�ssig verksamhet
anv�ndas b�sta m�jliga teknik.

Dessa f�rsiktighetsm�tt skall vidtas s� snart det finns sk�l att anta att en

verksamhet eller �tg�rd kan medf�ra skada eller ol�genhet f�r m�nniskors
h�lsa eller milj�n.

4 �

F�r verksamheter och �tg�rder som tar i anspr�k mark- eller vattenom-

r�den annat �n helt tillf�lligt skall en s�dan plats v�ljas som �r l�mplig med
h�nsyn till 1 kap. 1 �, 3 kap. och 4 kap.

F�r all verksamhet och alla �tg�rder skall en s�dan plats v�ljas att �nda-

m�let kan uppn�s med minsta intr�ng och ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa
och milj�n.

5 �

Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en �tg�rd skall hush�lla

med r�varor och energi samt utnyttja m�jligheterna till �teranv�ndning och
�tervinning. I f�rsta hand skall f�rnybara energik�llor anv�ndas.

6 �

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en

�tg�rd skall undvika att anv�nda eller s�lja s�dana kemiska produkter eller

SFS 1998:808

biotekniska organismer som kan befaras medf�ra risker f�r m�nniskors h�lsa
eller milj�n, om de kan ers�ttas med s�dana produkter eller organismer som
kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav g�ller i fr�ga om varor som
inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk orga-
nism.

7 �

Kraven p� h�nsyn enligt 26 �� g�ller i den utstr�ckning det inte kan

anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bed�mning skall s�rskilt beaktas
nyttan av skydds�tg�rder och andra f�rsiktighetsm�tt j�mf�rt med kostna-
derna f�r s�dana �tg�rder. N�r det �r fr�ga om totalf�rsvarsverksamhet eller
om en �tg�rd beh�vs f�r totalf�rsvaret, skall �ven detta f�rh�llande beaktas
vid avv�gningen.

Avv�gningen enligt f�rsta stycket f�r inte medf�ra att en milj�kvalitets-

norm enligt 5 kap. �sidos�tts.

8 �

Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en �t-

g�rd som medf�rt skada eller ol�genhet f�r milj�n ansvarar till dess skadan
eller ol�genheten har upph�rt f�r att denna avhj�lps i den omfattning det kan
anses sk�ligt enligt 10 kap. I den m�n det f�reskrivs i denna balk kan i st�llet
skyldighet att ers�tta skadan eller ol�genheten uppkomma.

9 �

Kan en verksamhet eller �tg�rd befaras f�ranleda skada eller ol�genhet

av v�sentlig betydelse f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n, �ven om s�dana
skydds�tg�rder och andra f�rsiktighetsm�tt vidtas som kan kr�vas enligt
denna balk, f�r verksamheten bedrivas eller �tg�rden vidtas endast om det
finns s�rskilda sk�l.

En verksamhet eller �tg�rd f�r inte bedrivas eller vidtas om den medf�r

risk f�r att ett stort antal m�nniskor f�r sina levnadsf�rh�llanden v�sentligt
f�rs�mrade eller milj�n f�rs�mras avsev�rt.

Vad som s�gs i f�rsta och andra stycket g�ller inte, om regeringen har till-

l�tit verksamheten enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 �.

10 �

Om en verksamhet eller �tg�rd �r av synnerlig betydelse fr�n allm�n

synpunkt kan regeringen till�ta denna, �ven om f�ruts�ttningarna �r s�dana
som anges i 9 � andra stycket. Detta g�ller dock inte om verksamheten eller
�tg�rden kan befaras f�rs�mra det allm�nna h�lsotillst�ndet.

Beslut enligt f�rsta stycket f�r f�renas med villkor f�r att tillgodose all-

m�nna intressen.

3 kap. Grundl�ggande best�mmelser f�r hush�llning med mark-
och vattenomr�den

1 �

Mark- och vattenomr�den skall anv�ndas f�r det eller de �ndam�l f�r

vilka omr�dena �r mest l�mpade med h�nsyn till beskaffenhet och l�ge samt
f�religgande behov. F�retr�de skall ges s�dan anv�ndning som medf�r en
fr�n allm�n synpunkt god hush�llning.

2 �

Stora mark- och vattenomr�den som inte alls eller endast obetydligt �r

p�verkade av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n skall s� l�ngt
m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt p�verka omr�denas karakt�r.

SFS 1998:808

3 �

Mark- och vattenomr�den som �r s�rskilt k�nsliga fr�n ekologisk syn-

punkt skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan skada naturmil-
j�n.

4 �

Jord- och skogsbruk �r av nationell betydelse.

Brukningsv�rd jordbruksmark f�r tas i anspr�k f�r bebyggelse eller an-

l�ggningar endast om det beh�vs f�r att tillgodose v�sentliga samh�lls-
intressen och detta behov inte kan tillgodoses p� ett fr�n allm�n synpunkt
tillfredsst�llande s�tt genom att annan mark tas i anspr�k.

Skogsmark som har betydelse f�r skogsn�ringen skall s� l�ngt m�jligt

skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra ett rationellt skogsbruk.

5 �

Mark- och vattenomr�den som har betydelse f�r renn�ringen eller yr-

kesfisket eller f�r vattenbruk skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som
kan p�tagligt f�rsv�ra n�ringarnas bedrivande.

Omr�den som �r av riksintresse f�r renn�ringen eller yrkesfisket skall

skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket.

6 �

Mark- och vattenomr�den samt fysisk milj� i �vrigt som har betydelse

fr�n allm�n synpunkt p� grund av deras naturv�rden eller kulturv�rden eller
med h�nsyn till friluftslivet skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som
kan p�tagligt skada natur- eller kulturmilj�n. Behovet av gr�nomr�den i t�t-
orter och i n�rheten av t�torter skall s�rskilt beaktas.

Omr�den som �r av riksintresse f�r naturv�rden, kulturmilj�v�rden eller

friluftslivet skall skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket.

7 �

Mark- och vattenomr�den som inneh�ller v�rdefulla �mnen eller mate-

rial skall s� l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra
utvinningen av dessa.

Omr�den som inneh�ller fyndigheter av �mnen eller material som �r av

riksintresse skall skyddas mot �tg�rder som avses i f�rsta stycket.

8 �

Mark- och vattenomr�den som �r s�rskilt l�mpliga f�r anl�ggningar f�r

industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikatio-
ner, vattenf�rs�rjning eller avfallshantering skall s� l�ngt m�jligt skyddas
mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkomsten eller utnyttjandet av s�-
dana anl�ggningar.

Omr�den som �r av riksintresse f�r anl�ggningar som avses i f�rsta

stycket skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra tillkomsten el-
ler utnyttjandet av anl�ggningarna.

9 �

Mark- och vattenomr�den som har betydelse f�r totalf�rsvaret skall s�

l�ngt m�jligt skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt motverka totalf�rsva-
rets intressen.

Omr�den som �r av riksintresse p� grund av att de beh�vs f�r totalf�rsva-

rets anl�ggningar skall skyddas mot �tg�rder som kan p�tagligt f�rsv�ra till-
komsten eller utnyttjandet av anl�ggningarna.

10 �

Om ett omr�de enligt 58 �� r av riksintresse f�r flera of�renliga �n-

dam�l, skall f�retr�de ges �t det eller de �ndam�l som p� l�mpligaste s�tt

SFS 1998:808

fr�mjar en l�ngsiktig hush�llning med marken, vattnet och den fysiska mil-
j�n i �vrigt. Beh�vs omr�det eller del av detta f�r en anl�ggning f�r totalf�r-
svaret skall f�rsvarsintresset ges f�retr�de.

Beslut med st�d av f�rsta stycket f�r inte strida mot best�mmelserna i 4

kap.

4 kap. S�rskilda best�mmelser f�r hush�llning med mark och
vatten f�r vissa omr�den i landet

1 �

De omr�den som anges i 27 �� r, med h�nsyn till de natur- och kul-

turv�rden som finns i omr�dena, i sin helhet av riksintresse. Exploaterings-
f�retag och andra ingrepp i milj�n f�r komma till st�nd i dessa omr�den en-
dast om det inte m�ter n�got hinder enligt 27 �� och om det kan ske p� ett
s�tt som inte p�tagligt skadar omr�denas natur- och kulturv�rden.

Best�mmelserna i f�rsta stycket och 26 �� utg�r inte hinder f�r utveck-

lingen av befintliga t�torter eller av det lokala n�ringslivet eller f�r utf�ran-
det av anl�ggningar som beh�vs f�r totalf�rsvaret. Om det finns s�rskilda
sk�l utg�r best�mmelserna inte heller hinder f�r anl�ggningar f�r utvinning
av s�dana fyndigheter av �mnen eller material som avses i 3 kap. 7 � andra
stycket.

2 �

Inom f�ljande omr�den skall turismens och friluftslivets, fr�mst det

r�rliga friluftslivets, intressen s�rskilt beaktas vid bed�mningen av till�tlig-
heten av exploateringsf�retag eller andra ingrepp i milj�n:

Kustomr�det och sk�rg�rden i Bohusl�n fr�n riksgr�nsen mot Norge till

Lysekil,

Kustomr�det i Halland,
Kullaberg och Hallands�sen med angr�nsande kustomr�den,
Kustomr�det i Sk�ne fr�n �rnahusen s�der om Skillinge till �hus,
Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i Sm�land och �sterg�tland fr�n
Oskarshamn till Ark�sund,
Kustomr�dena och sk�rg�rdarna i S�dermanland och Uppland fr�n Oxel�-

sund till Herr�ng och Sing�,

Kustomr�det och sk�rg�rden i �ngermanland fr�n Storfj�rden vid �nger-

man�lvens mynning till Skagsudde,

Kustomr�det och sk�rg�rden i Norrbotten fr�n Bond�fj�rden till riksgr�n-

sen mot Finland,

�land,
Gotland,
Sj�- och �slandskapet vid Romele�sen i Sk�ne,
�snen med �ar och strandomr�den och omr�dena s�der d�rom utmed

M�rrums�n och vid sj�n Mien till Pukaviksbukten och Listerlandet,

V�nern med �ar och strandomr�den,
V�ttern med �ar och strandomr�den,
Tiveden med omr�dena vid sj�n Unden och sj�n Viken samt omr�det ut-

med G�ta kanal mellan Karlsborg och Sj�torp,

Omr�det DalslandNordmarken fr�n Mellerud och sj�n �nimmen vid V�-

nern till sj�systemet fr�n Dals-Ed i s�der till �rj�ng och �stervallskog i
norr,

SFS 1998:808

Fryksdalen fr�n Kil till Torsby samt omr�det utmed �vre delen av Klar�l-

ven inom Torsby kommun,

M�laren med �ar och strandomr�den,
Omr�det MalingsboKloten mellan Stor�, Kopparberg, Smedjebacken

och Skinnskatteberg,

Omr�det utmed Dal�lven fr�n Avesta till Skutsk�r,
Siljan och Orsasj�n med �ar och strandomr�den samt omr�det utmed Ore-

�lven, sj�n Skattungen och Oresj�n med omr�det s�der d�rom �ver Guller-
�sen och Boda till R�ttvik,

Omr�det utmed Ljusnan fr�n F�rila till Bergvik,
Vindel�dalen,
Fj�llv�rlden fr�n Transtrandsfj�llen i s�der till Treriksr�set med undantag

f�r de fj�llomr�den som anges i 5 �.

3 �

Inom kustomr�dena och sk�rg�rdarna i Bohusl�n fr�n gr�nsen mot

Norge till Brofjorden, i Sm�land och �sterg�tland fr�n Simpevarp till Ark�-
sund och i �ngermanland fr�n Storfj�rden vid �ngerman�lvens mynning till
Skagsudde samt p� �land f�r anl�ggningar som avses i 17 kap. 1 � 111 och
17 inte komma till st�nd.

4 �

Inom kustomr�dena och sk�rg�rdarna fr�n Brofjorden till Simpevarp

och fr�n Ark�sund till Forsmark, utmed Gotlands kust, p� �stergarn och
Storsudret p� Gotland samt p� F�r� f�r fritidsbebyggelse komma till st�nd
endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns s�r-
skilda sk�l f�r dock annan fritidsbebyggelse komma till st�nd, f�retr�desvis
s�dan som tillgodoser det r�rliga friluftslivets behov eller avser enkla fritids-
hus i n�rheten av de stora t�tortsregionerna.

Inom omr�den som avses i f�rsta stycket f�r anl�ggningar som avses i 17

kap. 1 � 17 och 1011 komma till st�nd endast p� platser d�r det redan
finns anl�ggningar som skall pr�vas enligt angivna lagrum.

5 �

Inom fj�llomr�dena L�ngfj�lletRogen, SylarnaHelags, Sk�cker-fj�l-

len, Burvattnet, Hotagsfj�llen, FrostvikenBorgafj�llen, Marsfj�llenVar-
dofj�llen, Artfj�llet, T�rnaVindelfj�llen, SarekMavas, Kebnekaise
Sjaunja, Rostu och Pessinki f�r bebyggelse och anl�ggningar komma till
st�nd endast om det beh�vs f�r renn�ringen, den bofasta befolkningen, den
vetenskapliga forskningen eller det r�rliga friluftslivet. Andra �tg�rder inom
omr�dena f�r vidtas endast om det kan ske utan att omr�denas karakt�r p�-
verkas.

6 �

Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verledning f�r kraft-

�ndam�l f�r inte utf�ras i national�lvarna Torne�lven, Kalix�lven, Pite�lven
och Vindel�lven med tillh�rande vattenomr�den, k�llfl�den och bifl�den
samt i f�ljande vattenomr�den med tillh�rande k�ll- och bifl�den:

SFS 1998:808

I Dal�lven

V�sterdal�lven uppstr�ms
Hummelforsen och �sterdal�lven
uppstr�ms Tr�ngslet

I Ljusnan

Voxnan uppstr�ms Vallhaga

I Ljungan

Ljungan uppstr�ms Storsj�n samt
Gim�n uppstr�ms Holmsj�n

I Indals�lven

�re�lven, Ammer�n, Stor�n
Damm�n samt H�rkan

I �ngerman�lven

Lejar�lven, Stor�n uppstr�ms
Klumpvattnet, L�ngsel�n
R�rstr�ms�lven, Sax�n,
Ransar�n uppstr�ms Ransarn samt
Vojm�n uppstr�ms Vojmsj�n

Vapst�lven
Mo�lven
L�gde�lven
�re�lven
I Ume�lven

T�rna�n, Girjes�n och Jukt�n
uppstr�ms Fjosoken

S�var�n
I Skellefte�lven

k�llfl�dena uppstr�ms S�dvajaure
respektive Riebnes samt Mal�n

Byske�lven
�by�lven
I Lule�lven

Stora Lule�lven uppstr�ms Akka-
jaure, Lilla Lule�lven uppstr�ms
Skalka och Tjaktjajaure samt P�rl-
�lven

R�ne�lven
Em�n
Br�kne�n
M�rrums�n
Fylle�n
I Enningdals�lven

Enningdals�lven uppstr�ms riks-
gr�nsen till Norge

Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vatten�verledning f�r kraft-

�ndam�l f�r inte heller utf�ras i f�ljande �lvstr�ckor:

I Klar�lven

str�ckan mellan H�ljes och Edeb�ck

I Dal�lven

V�sterdal�lven nedstr�ms Skiffs-
forsen samt Dal�lven nedstr�ms
N�s bruk

I Ljusnan

str�ckan mellan Hede och Svegsj�n
samt str�ckan mellan Laforsen och
Arbr�sj�arna

I Ljungan

str�ckan mellan Havern och
Holmsj�n samt str�ckan nedstr�ms
Viforsen

I Indals�lven

L�ngan nedstr�ms Land�sj�n

SFS 1998:808

I �ngerman�lven

Fax�lven mellan Edsele och
Helgumsj�n

I Ume�lven

T�rnaforsen mellan Stor-Laisan och
G�uta

F�rsta och andra stycket g�ller inte vattenverksamhet som f�rorsakar en-

dast obetydlig milj�p�verkan.

7 �

Omr�det UlriksdalHagaBrunnsvikenDjurg�rden �r en national-

stadspark.

Inom en nationalstadspark f�r ny bebyggelse och nya anl�ggningar

komma till st�nd och andra �tg�rder vidtas endast om det kan ske utan in-
tr�ng i parklandskap eller naturmilj� och utan att det historiska landskapets
natur- och kulturv�rden i �vrigt skadas.

5 kap. Milj�kvalitetsnormer

F�reskrifter om milj�kvalitet

1 �

Regeringen f�r f�r vissa geografiska omr�den eller f�r hela landet

meddela f�reskrifter om kvaliteten p� mark, vatten, luft eller milj�n i �vrigt,
om det beh�vs f�r att varaktigt skydda m�nniskors h�lsa eller milj�n eller f�r
att avhj�lpa skador p� eller ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n
(milj�kvalitetsnormer).

Regeringen f�r �verl�ta till en myndighet att meddela milj�kvalitetsnor-

mer som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Vad milj�kvalitetsnormer skall ange

2 �

Milj�kvalitetsnormer skall ange de f�roreningsniv�er eller st�rningsni-

v�er som m�nniskor kan uts�ttas f�r utan fara f�r ol�genheter av betydelse
eller som milj�n eller naturen kan belastas med utan fara f�r p�tagliga ol�-
genheter.

Milj�kvalitetsnormernas niv�er f�r inte �verskridas eller underskridas ef-

ter en viss angiven tidpunkt och de skall ange

1. h�gsta eller l�gsta f�rekomst i mark, yt- och grundvatten, luft eller mil-

j�n i �vrigt av kemiska produkter eller biotekniska organismer,

2. h�gsta niv� f�r buller, skakning, ljus, str�lning eller annan s�dan st�r-

ning, eller

3. h�gsta eller l�gsta niv� eller v�rde f�r vattenst�nd eller fl�de i vatten-

system, vattendrag, grundvatten eller delar av dem.

Milj�kvalitetsnormer kan ocks� ange h�gsta eller l�gsta f�rekomst i yt-

och grundvatten av organismer som kan tj�na till ledning f�r bed�mning av
tillst�ndet i milj�n.

Milj�kvalitetsnormer skall vid behov ompr�vas.

Hur milj�kvalitetsnormer skall uppfyllas

3 �

Myndigheter och kommuner skall s�kerst�lla att de milj�kvalitetsnor-

mer som meddelats enligt 1 � uppfylls n�r de

SFS 1998:808

pr�var till�tlighet, tillst�nd, godk�nnanden, dispenser och anm�lnings-

�renden,

ut�var tillsyn, eller
meddelar f�reskrifter.
Vid planering och planl�ggning skall kommuner och myndigheter iaktta

milj�kvalitetsnormer.

4 �

Verksamhet skall bedrivas s� att milj�kvalitetsnormer inte �vertr�ds.

Best�mmelser om att tillst�nd inte f�r beviljas f�r verksamhet som med-

verkar till att en milj�kvalitetsnorm �vertr�ds finns i 16 kap. 5 �. Best�m-
melser om att tillst�nd eller villkor f�r ett tillst�nd f�r ompr�vas, om verk-
samheten med n�gon betydelse medverkar till att en milj�kvalitetsnorm
�vertr�ds, finns i 24 kap. 5 � 2.

�tg�rdsprogram

5 �

Ett �tg�rdsprogram skall uppr�ttas, om det beh�vs f�r att en milj�kva-

litetsnorm skall uppfyllas eller om kravet p� det f�ljer av Sveriges medlem-
skap i Europeiska unionen. Regeringen skall i s�dana fall i samband med att
f�reskrifter enligt 1 � meddelas eller n�r behov uppkommer besluta ett s�-
dant �tg�rdsprogram eller besluta att en eller flera myndigheter eller kommu-
ner skall uppr�tta s�dana �tg�rdsprogram. Regeringen f�r �verl�ta till en
myndighet att besluta om �tg�rdsprogram som f�ljer av Sveriges medlem-
skap i Europeiska unionen.

Om en milj�kvalitetsnorm f�r ett geografiskt omr�de �vertr�ds d�rf�r att

milj�n p�verkas av en verksamhet som ligger utanf�r omr�det, skall rege-
ringen eller den myndighet regeringen best�mmer uppr�tta ett �tg�rdspro-
gram f�r hela det omr�de d�r st�rningar som p�verkar m�jligheten att upp-
fylla normen f�rekommer.

Innan en myndighet eller kommun uppr�ttar ett �tg�rdsprogram skall den

samr�da med myndigheter och kommuner som ber�rs samt med verksam-
hetsut�vare som ber�rs i betydande omfattning. Ett �tg�rdsprogram som
uppr�ttas av en kommun skall beslutas av kommunfullm�ktige.

�tg�rdsprogrammet skall skickas till de myndigheter som regeringen be-

st�mmer.

Med kommun avses i denna paragraf �ven kommunalf�rbund.

6 �

Ett �tg�rdsprogram f�r omfatta all verksamhet som kan p�verka de

f�roreningsniv�er eller st�rningsniv�er som avses i 2 � f�rsta stycket. I ett �t-
g�rdsprogram skall anges

1. den milj�kvalitetsnorm som skall uppfyllas,
2. de �tg�rder som skall vidtas f�r att milj�kvalitetsnormen skall vara upp-

fylld senast den tidpunkt som avses i 2 � andra stycket,

3. vilka myndigheter och kommuner som skall se till att angivna �tg�rder

vidtas, och

4. n�r de skall vara genomf�rda.
Ett �tg�rdsprogram skall ompr�vas vid behov, dock minst vart femte �r.

SFS 1998:808

Pr�vning av �tg�rdsprogram

7 �

Regeringen f�r f�reskriva att vissa �tg�rdsprogram skall pr�vas av re-

geringen.

�tg�rdsplaner

8 �

Regeringen f�r uppr�tta s�dana �tg�rdsplaner som kan kr�vas till f�ljd

av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen eller besluta att en eller flera
myndigheter eller kommuner eller kommunalf�rbund skall uppr�tta s�dana
�tg�rdsplaner.

M�tning och kontroll

9 �

Regeringen skall i samband med att f�reskrifter enligt 1 � meddelas

�ven besluta vilka som �r skyldiga att utf�ra de m�tningar som beh�vs f�r att
kontrollera att en milj�kvalitetsnorm uppfylls.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om m�tmetoder och redovisning av m�tresultat.

6 kap. Milj�konsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

N�r det kr�vs en milj�konsekvensbeskrivning

1 �

En milj�konsekvensbeskrivning skall ing� i en ans�kan om tillst�nd

enligt 9, 11 och 12 kap. eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d
av balken. En s�dan skall finnas �ven vid till�tlighetspr�vning enligt 17 kap.

Regeringen f�r f�reskriva att det skall uppr�ttas en milj�konsekvens-

beskrivning �ven i dispens�renden eller andra �renden enligt denna balk
eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken d�r det beh�vs
f�r att kunna bed�ma milj�p�verkan. Regeringen f�r �ven f�reskriva om un-
dantag fr�n skyldigheten enligt f�rsta stycket att uppr�tta en milj�konse-
kvensbeskrivning f�r verksamheter vars milj�p�verkan kan antas bli mindre
betydande.

2 �

Om det beh�vs f�r att milj�p�verkan skall kunna bed�mas, f�r rege-

ringen f�reskriva att det skall finnas en milj�konsekvensbeskrivning

1. i �renden enligt annan lag, av vilken det framg�r att h�nsyn till m�nnis-

kors h�lsa eller milj�n skall beaktas vid lagens till�mpning,

2. i s�rskilda �renden av annat slag inom milj�balkens omr�de �n som av-

ses i 1 �.

I fr�ga om s�dana milj�konsekvensbeskrivningar som avses i f�rsta

stycket g�ller vad som s�gs i detta kapitel, om inte n�got annat har f�reskri-
vits.

Syftet med milj�konsekvensbeskrivningar

3 �

Syftet med en milj�konsekvensbeskrivning �r att identifiera och be-

skriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller �t-
g�rd kan medf�ra dels p� m�nniskor, djur, v�xter, mark, vatten, luft, klimat,

SFS 1998:808

landskap och kulturmilj�, dels p� hush�llningen med mark, vatten och den
fysiska milj�n i �vrigt, dels p� annan hush�llning med material, r�varor och
energi. Vidare �r syftet att m�jligg�ra en samlad bed�mning av dessa effek-
ter p� m�nniskors h�lsa och milj�n.

Tidigt samr�d och beslut om betydande milj�p�verkan

4 �

Alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta n�gon �tg�rd som

kr�ver tillst�nd eller beslut om till�tlighet enligt denna balk eller enligt f�re-
skrifter som har meddelats med st�d av balken skall tidigt samr�da med l�ns-
styrelsen. De skall �ven samr�da med enskilda som kan antas bli s�rskilt be-
r�rda och g�ra det i god tid och i beh�vlig omfattning innan de g�r en ans�-
kan om tillst�nd och uppr�ttar den milj�konsekvensbeskrivning som kr�vs
enligt 1 �. F�re samr�det skall den som avser att bedriva verksamheten till
l�nsstyrelsen och enskilda som s�rskilt ber�rs l�mna uppgifter om den plane-
rade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess f�r-
utsedda milj�p�verkan.

Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller ocks� f�r �renden f�r vilka en milj�-

konsekvensbeskrivning kr�vs enligt 1 � andra stycket.

Efter samr�det skall l�nsstyrelsen besluta om verksamheten eller �tg�rden

kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan. Beslutet f�r inte �verklagas.
Innan beslut fattas skall yttrande i fr�gan beg�ras in fr�n tillsynsmyndighe-
ten i de fall denna inte �r l�nsstyrelsen.

Regeringen f�r f�reskriva om vilka slags verksamheter och �tg�rder som

alltid kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan.

Ut�kat samr�d med milj�konsekvensbed�mning

5 �

Om l�nsstyrelsen enligt 4 � beslutar att verksamheten eller �tg�rden

kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan, skall ett f�rfarande med mil-
j�konsekvensbed�mning genomf�ras. Vid ett s�dant f�rfarande skall den
som avser att bedriva verksamheten eller vidta �tg�rden samr�da med �vriga
statliga myndigheter, de kommuner, den allm�nhet och de organisationer
som kan antas bli ber�rda. Samr�det skall avse verksamhetens eller �tg�r-
dens lokalisering, omfattning, utformning och milj�p�verkan samt inneh�ll
och utformning av milj�konsekvensbeskrivningen.

6 �

Om en verksamhet eller �tg�rd kan antas medf�ra en betydande milj�-

p�verkan i ett annat land, skall den ansvariga myndighet som regeringen be-
st�mmer informera det landets ansvariga myndighet om den planerade verk-
samheten eller �tg�rden och ge den ber�rda staten och den allm�nhet som
ber�rs d�r m�jlighet att delta i ett samr�dsf�rfarande om ans�kan och milj�-
konsekvensbed�mningen.

S�dan information skall ocks� l�mnas om en annan stat som kan antas bli

utsatt f�r en betydande milj�p�verkan beg�r det.

SFS 1998:808

Vad en milj�konsekvensbeskrivning skall inneh�lla

7 �

En milj�konsekvensbeskrivning f�r en verksamhet eller �tg�rd som

kan antas medf�ra en betydande milj�p�verkan skall inneh�lla de uppgifter
som beh�vs f�r att uppfylla syftet enligt 3 �, d�ribland

1. en beskrivning av verksamheten eller �tg�rden med uppgifter om loka-

lisering, utformning och omfattning,

2. en beskrivning av de �tg�rder som planeras f�r att skadliga verkningar

skall undvikas, minskas eller avhj�lpas, t.ex. hur det skall undvikas att verk-
samheten eller �tg�rden medverkar till att en milj�kvalitetsnorm enligt 5
kap. �vertr�ds,

3. de uppgifter som kr�vs f�r att p�visa och bed�ma den huvudsakliga in-

verkan p� m�nniskors h�lsa, milj�n och hush�llningen med mark och vatten
samt andra resurser som verksamheten eller �tg�rden kan antas medf�ra,

4. en redovisning av alternativa platser, om s�dana �r m�jliga, samt alter-

nativa utformningar tillsammans med dels en motivering varf�r ett visst al-
ternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamhe-
ten eller �tg�rden inte kommer till st�nd, och

5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 14.
I ett beslut enligt 4 � tredje stycket om att betydande milj�p�verkan kan

antas f�r l�nsstyrelsen st�lla krav p� att �ven andra j�mf�rbara s�tt att n�
samma syfte skall redovisas n�r alternativa utformningar som avses i f�rsta
stycket 4 redovisas.

F�r verksamheter eller �tg�rder som inte kan antas medf�ra en betydande

milj�p�verkan skall en milj�konsekvensbeskrivning inneh�lla vad som
anges i f�rsta stycket, i den utstr�ckning det beh�vs med h�nsyn till verk-
samhetens eller �tg�rdens art och omfattning.

Kung�rande samt tillf�lle att yttra sig

8 �

N�r en milj�konsekvensbeskrivning uppr�ttats i ett m�l eller �rende

om milj�farlig verksamhet eller vattenverksamhet, skall detta kung�ras till-
sammans med kung�relsen om ans�kan enligt 19 kap. 4 � och 22 kap. 3 �.
Om en milj�konsekvensbeskrivning har uppr�ttats i n�got annat m�l eller
�rende som r�r en verksamhet eller �tg�rd som kan antas medf�ra en bety-
dande milj�p�verkan, skall detta kung�ras. Har en ans�kan gjorts skall kun-
g�relsen ske tillsammans med kung�relsen av ans�kan. D�refter skall ans�-
kan och milj�konsekvensbeskrivningen h�llas tillg�ngliga f�r allm�nheten,
som skall beredas tillf�lle att yttra sig �ver dessa innan m�let eller �rendet
pr�vas.

N�r dom eller beslut har meddelats i m�let eller �rendet skall detta kung�-

ras. Samtidigt skall ocks� kung�ras hur allm�nheten kan f� tillg�ng till infor-
mation om inneh�llet. Vidare skall den ansvariga myndigheten i den stat med
vilken samr�d h�llits enligt 6 � informeras.

Godk�nnande och beaktande av milj�konsekvensbeskrivningen

9 �

Den myndighet som skall pr�va en ans�kan i ett m�l eller ett �rende

d�r det kr�vs en milj�konsekvensbeskrivning skall genom ett s�rskilt beslut
eller i samband med avg�randet av m�let eller �rendet ta st�llning till om

SFS 1998:808

milj�konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i detta kapitel. Ett s�dant
st�llningstagande f�r inte �verklagas s�rskilt utan endast i samband med att
avg�randet i m�let eller �rendet �verklagas.

Vid pr�vningen av ans�kan skall myndigheten beakta inneh�llet i milj�-

konsekvensbeskrivningen och resultatet av samr�d och yttranden enligt 46
och 8 ��.

Kostnaden f�r milj�konsekvensbeskrivningar

10 �

En milj�konsekvensbeskrivning samt f�rfarandet med milj�konse-

kvensbed�mning skall bekostas av den som gjort en ans�kan som avses i 1 �
eller i annat fall �r skyldig att uppr�tta en milj�-konsekvensbeskrivning.

Planer och planeringsunderlag

11 �

Varje myndighet som skall till�mpa denna balk skall se till att s�dana

planer enligt plan- och bygglagen (1987:10) och s�dant planeringsunderlag
som beh�vs f�r att belysa fr�gor om hush�llning med mark och vatten finns
tillg�ngliga i m�let eller �rendet.

Om myndigheten beg�r det, �r kommunen skyldig att tillhandah�lla planer

enligt plan- och bygglagen samt planeringsunderlaget till dessa.

12 �

L�nsstyrelsen skall st�lla samman utredningar, program och annat

planeringsunderlag som har betydelse f�r hush�llningen med mark och vat-
ten i l�net och som finns hos statliga myndigheter. L�nsstyrelsen �r skyldig
att p� beg�ran tillhandah�lla s�dant planeringsunderlag �t kommuner och
myndigheter som skall till�mpa denna balk samt �t den som �r skyldig att
uppr�tta en milj�konsekvensbeskrivning.

13 �

Regeringen f�r i ett visst fall besluta att en eller flera kommuner skall

redovisa till regeringen eller n�gon annan myndighet hur kommunen eller
kommunerna i sin planering enligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att

1. genomf�ra ett �tg�rdsprogram enligt 5 kap. 5 � eller p� annat s�tt skapa

f�ruts�ttningar f�r att milj�kvalitetsnormer enligt 5 kap. uppfylls, och

2. tillgodose ett intresse som r�r hush�llningen med mark och vatten en-

ligt 3 och 4 kap.

Statliga myndigheter skall anm�la till regeringen om det uppkommer be-

hov av en s�dan redovisning.

ANDRA AVDELNINGEN

SKYDD AV NATUREN

7 kap. Skydd av omr�den

Allemansr�tt m.m.

1 �

Var och en som utnyttjar allemansr�tten eller annars vistas i naturen

skall visa h�nsyn och varsamhet i sitt umg�nge med den.

SFS 1998:808

Nationalpark

2 �

Ett mark- eller vattenomr�de som tillh�r staten f�r efter riksdagens

medgivande av regeringen f�rklaras som nationalpark i syfte att bevara ett
st�rre sammanh�ngande omr�de av viss landskapstyp i dess naturliga till-
st�nd eller i v�sentligt of�r�ndrat skick.

3 �

F�reskrifter om v�rd och f�rvaltning av nationalparker och om in-

skr�nkningar i r�tten att anv�nda mark eller vatten inom nationalparker f�r
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer.

Naturreservat

4 �

Ett mark- eller vattenomr�de f�r av l�nsstyrelsen eller kommunen f�r-

klaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk m�ngfald, v�rda och be-
vara v�rdefulla naturmilj�er eller tillgodose behov av omr�den f�r friluftsli-
vet.

Ett omr�de som beh�vs f�r att skydda, �terst�lla eller nyskapa v�rdefulla

naturmilj�er eller livsmilj�er f�r skyddsv�rda arter f�r ocks� f�rklaras som
naturreservat.

5 �

I ett beslut om att bilda naturreservat skall sk�len f�r beslutet anges.

I beslutet skall ocks� anges de inskr�nkningar i r�tten att anv�nda mark-

och vattenomr�den som beh�vs f�r att uppn� syftet med reservatet, s�som
f�rbud mot bebyggelse, uppf�rande av st�ngsel, upplag, schaktning, t�kt,
uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och anv�ndning av be-
k�mpningsmedel. En inskr�nkning f�r inneb�ra att tilltr�de till omr�det f�r-
bjuds under hela eller delar av �ret.

Om det senare visar sig finnas nya sk�l eller beh�vas ytterligare inskr�nk-

ningar f�r att uppn� syftet med skyddet, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen
meddela beslut om detta.

6 �

Om det beh�vs f�r att tillgodose syftet med ett naturreservat, f�r l�ns-

styrelsen eller kommunen f�rplikta �gare och innehavare av s�rskild r�tt till
fastighet att t�la s�dana intr�ng som att det inom omr�det

1. anl�ggs v�gar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, t�ltplatser,

badplatser, sanit�ra inr�ttningar eller liknande anordningar,

2. bereds tilltr�de till mark f�r allm�nheten d�r allm�nheten annars inte

har r�tt att vistas,

3. utf�rs gallring, r�jning, sl�tter, plantering, betesdrift, avsp�rrning eller

liknande �tg�rder, eller

4. genomf�rs unders�kningar av djur- och v�xtarter samt av mark- och

vattenf�rh�llanden.

7 �

L�nsstyrelsen eller kommunen f�r helt eller delvis upph�va beslut som

den har meddelat enligt 46 ��, om det finns synnerliga sk�l.

L�nsstyrelsen eller kommunen f�r meddela dispens fr�n f�reskrifter som

den har meddelat f�r ett naturreservat, om det finns s�rskilda sk�l. Ett beslut
om dispens upph�r att g�lla, om den �tg�rd som avses med dispensen inte

SFS 1998:808

har p�b�rjats inom tv� �r eller avslutats inom fem �r fr�n den dag d� beslutet
vann laga kraft.

Att regeringens till�telse beh�vs i vissa fall innan det beslutas om upph�-

vande eller dispens f�r ett s�dant s�rskilt skyddsomr�de eller s�rskilt beva-
randeomr�de som anges i 28 � f�ljer av 29 �.

Beslut om upph�vande eller dispens f�r meddelas endast om intr�nget i

naturv�rdet kompenseras i sk�lig utstr�ckning p� naturreservatet eller p� n�-
got annat omr�de.

8 �

Beslut i fr�gor om bildande eller �ndring av naturreservat f�r inte strida

mot detaljplan eller omr�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen
(1987:10). Mindre avvikelser f�r dock g�ras, om syftet med planen eller be-
st�mmelserna inte motverkas.

Kulturreservat

9 �

Ett mark- eller vattenomr�de f�r f�rklaras som kulturreservat i syfte att

bevara v�rdefulla kulturpr�glade landskap. P� ett s�dant omr�de skall be-
st�mmelserna i 46 �� till�mpas. Att det inom ett omr�de finns en byggnad
eller anl�ggning som �r skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne
eller fast fornl�mning enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. hin-
drar inte att omr�det f�rklaras som kulturreservat.

I fr�ga om beslut enligt denna paragraf g�ller ocks� 7 och 8 ��.

Naturminne

10 �

Ett s�rpr�glat naturf�rem�l f�r av l�nsstyrelsen eller kommunen f�r-

klaras som naturminne, om det beh�ver skyddas eller v�rdas s�rskilt. F�rkla-
ringen f�r omfatta �ven det omr�de p� marken som kr�vs f�r att bevara na-
turf�rem�let och ge det beh�vligt utrymme.

Vad som i 58 �� f�reskrivs om naturreservat skall g�lla �ven f�r natur-

minnen.

Biotopskyddsomr�de

11 �

Mindre mark- eller vattenomr�den som utg�r livsmilj� f�r hotade

djur- eller v�xtarter eller som annars �r s�rskilt skyddsv�rda f�r av rege-
ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�rklaras som biotop-
skyddsomr�de. S�dana f�rklaringar f�r avse enskilda omr�den eller samtliga
omr�den av ett visst slag inom landet eller del av landet.

Inom biotopskyddsomr�de f�r inte bedrivas verksamhet eller vidtas �tg�r-

der som kan skada naturmilj�n. Om regeringen f�rordnar att samtliga omr�-
den av visst slag skall vara biotopskyddsomr�den, f�r den i samband med be-
slutet meddela f�reskrifter om att dispens kan medges f�r s�dan verksamhet
eller s�dana �tg�rder. Dispens f�r endast medges om det finns s�rskilda sk�l.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r vidta de

�tg�rder som beh�vs f�r att v�rda biotopskyddsomr�de. Innan det vidtas n�-
gon �tg�rd skall den som �ger eller har s�rskild r�tt till omr�det underr�ttas
s�rskilt.

SFS 1998:808

SFS 1998:808

Ett beslut om biotopskyddsomr�de skall g�lla omedelbart �ven om det

�verklagas.

Djur- och v�xtskyddsomr�de

12 �

Om det ut�ver f�rbud enligt 8 kap. 1 och 2 �� eller f�rbud och be-

gr�nsningar enligt jakt- och fiskelagstiftningen beh�vs s�rskilt skydd f�r en
djur- eller v�xtart inom ett visst omr�de, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen
meddela f�reskrifter som inskr�nker r�tten till jakt eller fiske eller allm�nhe-
tens eller mark�garens r�tt att uppeh�lla sig inom omr�det.

Strandskyddsomr�de

13 �

Strandskydd r�der vid havet och vid insj�ar och vattendrag.

Syftet med strandskyddet �r att trygga f�ruts�ttningarna f�r allm�nhetens

friluftsliv och att bevara goda livsvillkor p� land och i vatten f�r djur- och
v�xtlivet.

14 �

Strandskyddet omfattar land- och vattenomr�det intill 100 meter fr�n

strandlinjen vid normalt medelvattenst�nd (strandskyddsomr�de). Omr�det
f�r av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utvidgas
till h�gst 300 meter fr�n strandlinjen, om det beh�vs f�r att tillgodose n�got
av strandskyddets syften.

Ett beslut om att utvidga strandskyddet skall g�lla omedelbart �ven om det

�verklagas.

15 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r-

ordna att ett strandomr�de som uppenbart saknar betydelse f�r att tillgodose
strandskyddets syften inte skall vara omfattat av strandskydd.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�rordna

att ett strandskyddsomr�de som avses ing� i en detaljplan eller omfattas av
omr�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10) inte l�ngre skall
vara omfattat av strandskydd, om det finns s�rskilda sk�l. Upph�r omr�det
att ing� i detaljplan eller att omfattas av omr�desbest�mmelser intr�der �ter
strandskydd.

16 �

Inom strandskyddsomr�de f�r inte

1. nya byggnader uppf�ras,
2. byggnader �ndras s� att de kan tillgodose ett v�sentligen annat �ndam�l

�n de tidigare har anv�nts till,

3. gr�vningsarbeten eller andra f�rberedelsearbeten utf�ras f�r bebyggelse

som avses i 1 och 2,

4. andra anl�ggningar eller anordningar utf�ras som hindrar eller avh�ller

allm�nheten fr�n att betr�da ett omr�de d�r den annars skulle ha f�tt f�rdas
fritt eller som v�sentligen f�rs�mrar livsvillkoren f�r djur- eller v�xtarter,
eller

5. andra �tg�rder vidtas som v�sentligen f�rs�mrar livsvillkoren f�r djur-

och v�xtarter.

17 �

F�rbuden i 16 � g�ller inte

SFS 1998:808

1. byggnader, anl�ggningar, anordningar eller �tg�rder som beh�vs f�r

jordbruket, fisket, skogsbruket eller rensk�tseln och som inte tillgodoser bo-
stads�ndam�l, eller

2. verksamheter eller �tg�rder som har till�tits av regeringen enligt 17 kap.

1, 3 eller 4 � eller till vilka tillst�nd har l�mnats enligt denna balk eller enligt
f�reskrifter meddelade med st�d av denna balk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva

att f�rbuden i 16 � inte skall g�lla s�dana byggnader, anl�ggningar eller an-
ordningar som utg�r komplement till bebyggelse p� en tomtplats och som
f�rl�ggs l�ngre fr�n stranden �n huvudbyggnaden.

18 �

L�nsstyrelsen f�r meddela dispens fr�n best�mmelserna i 16 �, om

det finns s�rskilda sk�l. Om dispens meddelas, skall l�nsstyrelsen best�mma
i vilken utstr�ckning mark f�r tas i anspr�k som tomt eller annars anv�ndas
f�r det avsedda �ndam�let.

Ett beslut om dispens upph�r att g�lla, om den �tg�rd som avses med dis-

pensen inte har p�b�rjats inom tv� �r eller avslutats inom fem �r fr�n den dag
d� beslutet vann laga kraft.

Milj�skyddsomr�de

19 �

Ett st�rre mark- eller vattenomr�de f�r av regeringen f�rklaras som

milj�skyddsomr�de, om det kr�vs s�rskilda f�reskrifter d�rf�r att omr�det
eller en del av omr�det �r utsatt f�r f�roreningar eller annars inte uppfyller
en milj�kvalitetsnorm.

20 �

F�r milj�skyddsomr�de skall regeringen eller efter regeringens be-

myndigande l�nsstyrelsen meddela s�dana f�reskrifter om skydds�tg�rder,
begr�nsningar och andra f�rsiktighetsm�tt f�r verksamheter inom omr�det
som beh�vs f�r att tillgodose syftet med omr�det. L�nsstyrelsen f�r meddela
dispens fr�n f�reskrifter som har meddelats f�r ett milj�skyddsomr�de, om
det finns s�rskilda sk�l.

I 10 kap. finns s�rskilda best�mmelser om milj�riskomr�den.

Vattenskyddsomr�de

21 �

Ett mark- eller vattenomr�de f�r av l�nsstyrelsen eller kommunen f�r-

klaras som vattenskyddsomr�de till skydd f�r en grund- eller ytvattentillg�ng
som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas f�r vattent�kt.

22 �

F�r ett vattenskyddsomr�de skall l�nsstyrelsen eller kommunen med-

dela s�dana f�reskrifter om inskr�nkningar i r�tten att f�rfoga �ver fastighe-
ter inom omr�det som beh�vs f�r att tillgodose syftet med omr�det. Om det
beh�vs, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen f�reskriva att skyltar eller st�ngsel
skall s�ttas upp och att annans mark f�r tas i anspr�k f�r detta. F�reskrifterna
skall g�lla omedelbart, �ven om de �verklagas.

L�nsstyrelsen eller kommunen f�r meddela dispens fr�n f�reskrifter som

den har meddelat f�r ett vattenskyddsomr�de, om det finns s�rskilda sk�l.

SFS 1998:808

Marinvetenskaplig forskning

23 �

F�r att skydda den marina milj�n f�r regeringen eller den myndighet

som regeringen best�mmer f�reskriva att marinvetenskaplig forskning inom
svenskt sj�territorium inte f�r bedrivas fr�n forskningsfartyg som �r registre-
rade i eller tillh�r en annan stat utan att det finns tillst�nd f�r forskningen el-
ler utan att den har anm�lts.

Tillst�nd f�r begr�nsas till viss tid och f�renas med villkor.

Interimistiska f�rbud

24 �

N�r en fr�ga har v�ckts om att ett omr�de eller ett f�rem�l skall skyd-

das som naturreservat, kulturreservat, naturminne eller vattenskyddsomr�de
eller om att ett redan skyddat s�dant omr�de eller f�rem�l skall f� ut�kat
skydd, f�r l�nsstyrelsen eller kommunen f�r viss tid dock h�gst tre �r med-
dela f�rbud mot att s�dana �tg�rder vidtas utan tillst�nd som ber�r omr�det
eller f�rem�let och som strider mot syftet med det tillt�nkta skyddet. Om det
finns s�rskilda sk�l, f�r f�rbudet f�rl�ngas att g�lla i ytterligare h�gst ett �r.
Om det finns synnerliga sk�l, f�r f�rbudet d�refter f�rl�ngas att g�lla i ytter-
ligare h�gst ett �r.

Ett f�rbud enligt f�rsta stycket skall g�lla omedelbart �ven om det �ver-

klagas.

Intressepr�vning

25 �

Vid pr�vning av fr�gor om skydd av omr�den enligt detta kapitel skall

h�nsyn tas �ven till enskilda intressen. En inskr�nkning i enskilds r�tt att an-
v�nda mark eller vatten som grundas p� skyddsbest�mmelse i kapitlet f�r
d�rf�r inte g� l�ngre �n som kr�vs f�r att syftet med skyddet skall tillgodo-
ses.

26 �

Dispens enligt 7, 911, 18, 20 och 22 �� fr�n f�rbud eller andra f�re-

skrifter som meddelats med st�d av detta kapitel f�r ges endast om det �r f�r-
enligt med f�rbudets eller f�reskriftens syfte.

F�rteckning �ver vissa naturomr�den

27 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer skall

fortl�pande f�ra en f�rteckning �ver naturomr�den som b�r beredas skydd i
enlighet med internationella �taganden eller nationella m�l om skydd av s�-
dana omr�den. Av f�rteckningen skall det framg� vilket internationellt �ta-
gande eller nationellt m�l som har f�ranlett att omr�det har tagits upp i f�r-
teckningen.

Ett omr�de som tagits upp i f�rteckningen skall prioriteras i det fortsatta

skyddsarbetet.

SFS 1998:808

S�rskilt skydds- eller bevarandeomr�de

28 �

Regeringen f�r f�rklara ett naturomr�de som s�rskilt skyddsomr�de om

omr�det enligt r�dets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande
av vilda f�glar

3, senast �ndrat genom kommissionens direktiv 97/49/EG4 �r

s�rskilt betydelsefullt f�r skyddet av s�dana f�glar.

Ett omr�de som av Europeiska gemenskapernas kommission har utpekats

som ett omr�de av intresse f�r gemenskapen skall av regeringen f�rklaras
som s�rskilt bevarandeomr�de enligt r�dets direktiv 92/43/EEG av den 21
maj 1992 om bevarande av livsmilj�er samt vilda djur och v�xter

5, senast

�ndrat genom r�dets direktiv 97/62/EG

Regeringen f�r efter samr�d med kommissionen upph�va en f�rklaring en-

ligt f�rsta eller andra stycket, om omr�dets naturv�rden inte l�ngre motiverar
en s�dan f�rklaring.

29 �

F�r ett omr�de som f�rklarats som s�rskilt skyddsomr�de eller s�r-

skilt bevarandeomr�de f�r beslut om helt eller delvis upph�vande av omr�-
desskydd, om dispens fr�n skyddsf�reskrifter eller om tillst�nd enligt s�dana
f�reskrifter inte meddelas utan regeringens till�telse.

Detta g�ller inte beslut om dispens eller tillst�nd, om det �r uppenbart att

verksamheten inte kommer att orsaka mer �n obetydlig skada p� omr�dets
naturv�rden.

Ordningsf�reskrifter

30 �

F�reskrifter om r�tten att f�rdas och vistas inom ett omr�de som

skyddas enligt detta kapitel och om ordningen i �vrigt inom omr�det f�r
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer, om
det beh�vs f�r att tillgodose syftet med skyddet. I de fall kommunen beslutar
om skydd av ett omr�de f�r den meddela s�dana f�reskrifter.

F�reskrifterna skall g�lla omedelbart, �ven om de �verklagas.

Delegation till kommun

31 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�r-

ordna att en kommun i st�llet f�r l�nsstyrelsen skall ha de befogenheter som
l�nsstyrelsen har enligt 18 �.

8 kap. S�rskilda best�mmelser om skydd f�r djur- och v�xtarter

1 �

F�reskrifter om f�rbud att inom landet eller del av landet d�da, skada

eller f�nga vilt levande djur eller att ta bort eller skada s�dana djurs �gg, rom
eller bon f�r meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer. S�dana f�reskrifter f�r meddelas, om det finns risk f�r att en vilt le-
vande djurart kan komma att f�rsvinna eller uts�ttas f�r plundring eller om
det kr�vs f�r att uppfylla Sveriges internationella �taganden om skydd av en

3 EGT nr L 103, 25.4.1979, s. 1 (Celex 379L0409).

4 EGT nr L 223, 13.8.1997, s. 9 (Celex 397L0049).

5 EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7 (Celex 392L0043).

6 EGT nr L 305, 8.11.1997, s. 42 (Celex 397L0062).

SFS 1998:808

s�dan art. F�rbudet f�r dock inte g�lla fall d� ett s�dant djur m�ste d�das,
skadas eller f�ngas till f�rsvar mot angrepp p� person eller v�rdefull egen-
dom.

S�rskilda best�mmelser g�ller om att d�da eller f�nga vilt levande djur av

viss art, n�r �tg�rden �r att h�nf�ra till jakt eller fiske.

2 �

F�reskrifter om f�rbud att inom landet eller del av landet ta bort, skada

eller ta fr� eller andra delar fr�n vilt levande v�xter f�r meddelas av rege-
ringen eller den myndighet som regeringen best�mmer. S�dana f�reskrifter
f�r meddelas, om det finns risk f�r att en vilt levande v�xtart kan komma att
f�rsvinna eller uts�ttas f�r plundring eller om det kr�vs f�r att uppfylla Sve-
riges internationella �taganden om skydd av en s�dan art.

3 �

F�r att skydda vilt levande djur- eller v�xtarter eller naturmilj�n f�r re-

geringen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrif-
ter om f�rbud mot eller s�rskilda villkor f�r att s�tta ut exemplar av djur-
eller v�xtarter i naturmilj�n.

Detta g�ller inte n�r s�dana f�reskrifter finns i annan lag.
I 13 kap. finns s�rskilda best�mmelser om genetiskt modifierade organis-

mer.

4 �

F�r att skydda vilt levande djur- eller v�xtarter f�r regeringen eller den

myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om in- och ut-
f�rsel, transport, f�rvaring, preparering och f�revisning av djur och v�xter
eller handel med dem. S�dana f�reskrifter f�r meddelas, om det beh�vs f�r
att uppfylla Sveriges internationella �taganden p� omr�det eller av andra
sk�l. F�reskrifterna f�r ocks� reglera motsvarande befattning med �gg, rom
eller bon eller med andra produkter som har utvunnits av djur eller v�xter.

F�reskrifterna f�r innefatta f�rbud mot eller krav p� tillst�nd eller andra

s�rskilda villkor f�r s�dana �tg�rder som anges i f�rsta stycket.

5 �

F�reskrifter eller beslut i enskilda fall enligt detta kapitel skall g�lla

omedelbart, �ven om de �verklagas.

TREDJE AVDELNINGEN

S�RSKILDA BEST�MMELSER OM VISSA
VERKSAMHETER

9 kap. Milj�farlig verksamhet och h�lsoskydd

Definitioner

1 �

Med milj�farlig verksamhet avses

1. utsl�pp av avloppsvatten, fasta �mnen eller gas fr�n mark, byggnader

eller anl�ggningar i mark, vattenomr�den eller grundvatten,

2. anv�ndning av mark, byggnader eller anl�ggningar p� ett s�tt som kan

medf�ra ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n genom annat utsl�pp �n
som avses i 1 eller genom f�rorening av mark, luft, vattenomr�den eller
grundvatten, eller

SFS 1998:808

3. anv�ndning av mark, byggnader eller anl�ggningar p� ett s�tt som kan

medf�ra ol�genhet f�r omgivningen genom buller, skakningar, ljus, jonise-
rande eller icke-joniserande str�lning eller annat liknande.

2 �

Med avloppsvatten avses

1. spillvatten eller annan flytande orenlighet,
2. vatten som anv�nts f�r kylning,
3. vatten som avleds f�r s�dan avvattning av mark inom detaljplan som

inte g�rs f�r en viss eller vissa fastigheters r�kning, eller

4. vatten som avleds f�r avvattning av en begravningsplats.

3 �

Med ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa avses st�rning som enligt medi-

cinsk eller hygienisk bed�mning kan p�verka h�lsan menligt och som inte �r
ringa eller helt tillf�llig.

Allm�nna best�mmelser om milj�farlig verksamhet och h�lsoskydd

4 �

Om det finns s�rskilda sk�l med h�nsyn till skyddet f�r m�nniskors

h�lsa eller milj�n, f�r regeringen f�r en viss del av landet meddela f�reskrif-
ter eller beslut om f�rbud mot att

1. sl�ppa ut avloppsvatten, fasta �mnen eller gas fr�n mark, byggnader el-

ler anl�ggningar, eller

2. l�gga upp fasta �mnen.
Detta g�ller om s�dan verksamhet kan leda till att vattenomr�den, marken

eller grundvattnet kan f�rorenas eller p� annat s�tt p�verkas menligt.

5 �

F�r att skydda m�nniskors h�lsa eller milj�n f�r regeringen, om det

framst�r som mer �ndam�lsenligt �n beslut i enskilda fall, ocks� i andra fall
�n som avses i 4 � i fr�ga om milj�farlig verksamhet meddela f�reskrifter
om f�rbud, skydds�tg�rder, begr�nsningar och andra f�rsiktighetsm�tt. S�-
dana f�reskrifter f�r ocks� meddelas f�r att uppfylla Sveriges internationella
�taganden. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen bemyndiga en myn-
dighet att meddela s�dana f�reskrifter.

Om det beh�vs, f�r regeringen meddela f�reskrifter om s�dana f�rsiktig-

hetsm�tt som g�r ut�ver vad som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europe-
iska unionen eller andra internationella �taganden.

Tillst�nds- och anm�lningsplikt f�r milj�farlig verksamhet

6 �

Regeringen f�r f�reskriva att det skall vara f�rbjudet att utan tillst�nd

eller innan anm�lan har gjorts

1. anl�gga eller driva vissa slag av fabriker, andra inr�ttningar eller annan

milj�farlig verksamhet,

2. sl�ppa ut avloppsvatten i mark, vattenomr�de eller grundvatten,
3. sl�ppa ut eller l�gga upp fast avfall eller andra fasta �mnen, om detta

kan leda till att mark, vattenomr�de eller grundvatten kan f�rorenas, eller

4. bedriva s�dan milj�farlig verksamhet som avses i 13, om den �ndras

med avseende p� tillverkningsprocess, reningsf�rfarande eller p� n�got an-
nat s�tt och det inte �r fr�ga om en mindre �ndring.

SFS 1998:808

�ven om tillst�ndsplikt enligt f�rsta stycket inte har f�reskrivits f�r till-

synsmyndigheten i enskilda fall f�rel�gga en verksamhetsut�vare att ans�ka
om tillst�nd, om verksamheten medf�r risk f�r betydande f�roreningar eller
andra betydande ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n.

Den som bedriver eller avser att bedriva milj�farlig verksamhet f�r ans�ka

om tillst�nd till verksamheten enligt denna balk �ven om det inte kr�vs till-
st�nd.

7 �

Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand p� n�got annat

s�tt s� att ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n inte uppkommer. F�r
detta �ndam�l skall l�mpliga avloppsanordningar eller andra inr�ttningar ut-
f�ras.

Regeringen f�r f�reskriva att det skall vara f�rbjudet att utan tillst�nd eller

innan anm�lan har gjorts inr�tta eller �ndra s�dana avloppsanordningar eller
andra inr�ttningar.

Regeringen f�r �verl�ta �t kommunerna att meddela f�reskrifter enligt an-

dra stycket.

8 �

Ans�kan om tillst�nd till milj�farlig verksamhet pr�vas av milj�dom-

stol.

Regeringen f�r f�reskriva att ans�kan om tillst�nd f�r vissa slag av verk-

samheter skall pr�vas av l�nsstyrelsen. Om den milj�farliga verksamheten
kan antas ha en liten milj�p�verkan, f�r regeringen f�reskriva att en kommu-
nal n�mnd skall pr�va fr�gor om tillst�nd. Tillst�nd som r�r F�rsvarsmakten,
Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets radioanstalt
skall alltid pr�vas av l�nsstyrelsen.

Anm�lan om milj�farlig verksamhet skall enligt vad regeringen f�reskri-

ver g�ras till generall�karen, l�nsstyrelsen eller kommunen.

S�rskilda best�mmelser om h�lsoskydd

9 �

Bost�der och lokaler f�r allm�nna �ndam�l skall brukas p� ett s�dant

s�tt att ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa inte uppkommer och h�llas fria fr�n
ohyra och andra skadedjur.

�gare eller nyttjander�ttshavare till ber�rd egendom skall vidta de �tg�r-

der som sk�ligen kan kr�vas f�r att hindra uppkomsten av eller undanr�ja
ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa.

10 �

Anl�ggningar f�r grundvattent�kter skall inr�ttas och anv�ndas p� ett

s�dant s�tt att ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa inte uppkommer.

Om det inte kr�vs tillst�nd enligt 11 kap., f�r en kommun f�reskriva att

det �nd� skall kr�vas tillst�nd av kommunen eller anm�lan till denna f�r att
inr�tta och anv�nda en ny anl�ggning f�r grundvattent�kt i omr�den d�r
knapphet p� s�tt grundvatten r�der eller kan befaras uppkomma. Detta g�ller
om det beh�vs f�r att hindra att ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa skall upp-
komma. Kommunen f�r ocks� f�reskriva anm�lningsplikt f�r s�dana anl�gg-
ningar som redan finns inom angivna omr�den.

11 �

Regeringen f�r f�reskriva att vissa djur inte utan s�rskilt tillst�nd av

kommunen f�r h�llas inom omr�den med detaljplan eller omr�desbest�m-

SFS 1998:808

melser, om s�dana f�reskrifter beh�vs f�r att hindra att ol�genheter f�r m�n-
niskors h�lsa uppst�r.

Regeringen f�r �verl�ta �t kommunen att meddela s�dana f�reskrifter.

12 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r �ven i

andra fall �n som avses i 10 och 11 �� meddela de f�reskrifter som beh�vs
till skydd mot ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa. Regeringen f�r �verl�ta �t
kommunen att meddela s�dana f�reskrifter.

I f�reskrifter enligt f�rsta stycket f�r anges att verksamheter som kan

medf�ra ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa inte f�r bedrivas eller att vissa an-
l�ggningar inte f�r inr�ttas utan att kommunen har l�mnat tillst�nd eller en
anm�lan har gjorts till kommunen.

13 �

Kommunala f�reskrifter som meddelas till skydd mot ol�genheter f�r

m�nniskors h�lsa f�r inte medf�ra on�digt tv�ng f�r allm�nheten eller annan
obefogad inskr�nkning i den enskildes frihet.

10 kap. F�rorenade omr�den

Ansvaret f�r utredning och efterbehandling

1 �

Detta kapitel skall till�mpas p� mark- och vattenomr�den samt byggna-

der och anl�ggningar som �r s� f�rorenade att det kan medf�ra skada eller
ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n.

2 �

Ansvarig f�r efterbehandling av s�dana omr�den, byggnader eller an-

l�ggningar som anges i 1 � �r den som bedriver eller har bedrivit en verk-
samhet eller vidtagit en �tg�rd som har bidragit till f�roreningen (verksam-
hetsut�vare).

3 �

Kan inte n�gon verksamhetsut�vare utf�ra eller bekosta efterbehand-

ling av en f�rorenad fastighet �r var och en efterbehandlingsansvarig som
f�rv�rvat fastigheten och vid f�rv�rvet k�nt till f�roreningarna eller d� borde
ha uppt�ckt dem. Avser f�rv�rvet en privatbostadsfastighet enligt 1 kap. 5 �
kommunalskattelagen (1928:370) ansvarar endast en f�rv�rvare som k�nt till
f�roreningen. I fr�ga om f�rorenad byggnad eller anl�ggning g�ller det-
samma den som f�rv�rvat den fastighet d�r byggnaden eller anl�ggningen �r
bel�gen. Med f�rv�rv av fastighet likst�lls f�rv�rv av tomtr�tt.

F�rsta stycket till�mpas inte n�r en bank har f�rv�rvat en fastighet f�r att

skydda fordran enligt 2 kap. 8 � bankr�relselagen (1987:617).

4 �

Efterbehandlingsansvaret inneb�r att den ansvarige i sk�lig omfattning

skall utf�ra eller bekosta de efterbehandlings�tg�rder som p� grund av f�ro-
reningar beh�vs f�r att f�rebygga, hindra eller motverka att skada eller ol�-
genhet uppst�r f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n. N�r ansvarets omfattning
skall best�mmas skall det beaktas hur l�ng tid som har f�rflutit sedan f�rore-
ningarna �gt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att f�rhindra fram-
tida skadeverkningar och omst�ndigheterna i �vrigt. Om en verksamhetsut�-
vare visar att han bidragit till f�roreningen endast i begr�nsad m�n, skall
�ven detta beaktas vid bed�mningen av ansvarets omfattning.

SFS 1998:808

Preskriptionslagen (1981:130) �r inte till�mplig p� efterbehandingsansvar.

5 �

Den som �ger en fastighet som efterbehandlas kan trots frihet fr�n an-

svar enligt 2 eller 3 � f�rpliktas att i sk�lig utstr�ckning svara f�r kostnader
som motsvaras av den v�rde�kning p� fastigheten som efterbehandlingen
medf�r.

6 �

Om flera verksamhetsut�vare �r ansvariga enligt 2 �, skall de svara so-

lidariskt i den utstr�ckning inte annat f�ljer av att ansvaret �r begr�nsat enligt
4 � f�rsta stycket. En verksamhetsut�vare som visar att hans eller hennes bi-
drag till f�roreningen �r s� obetydligt att det inte ensamt motiverar efterbe-
handling skall dock ansvara endast f�r den del som motsvarar bidraget.

Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall f�rdelas mellan dem efter

vad som �r sk�ligt med h�nsyn till den omfattning i vilken var och en har
medverkat till f�roreningen och till omst�ndigheterna i �vrigt.

7 �

Om flera fastighets�gare eller tomtr�ttshavare �r ansvariga enligt 3 �,

skall de svara solidariskt i den utstr�ckning annat inte f�ljer av att ansvaret �r
begr�nsat enligt 4 � f�rsta stycket.

Vad de solidariskt ansvariga har betalat skall f�rdelas mellan dem efter

vad som �r sk�ligt med h�nsyn till vad de insett vid f�rv�rvet och omst�ndig-
heterna i �vrigt.

8 �

I fr�gor om ansvar f�r kostnader att utreda f�roreningar inom ett s�dant

mark- eller vattenomr�de eller en s�dan byggnad eller anl�ggning som avses
i 1 � till�mpas 24 samt 6 och 7 ��.

�garen till en fastighet, byggnad eller anl�ggning som avses i f�rsta

stycket kan trots frihet fr�n ansvar enligt 2 eller 3 � f�rpliktas att svara f�r ut-
redningskostnader som r�r fastigheten i den utstr�ckning det �r sk�ligt med
h�nsyn till den nytta �garen kan antas f� av utredningen, de personliga eko-
nomiska f�rh�llandena och omst�ndigheterna i �vrigt.

Upplysningsskyldighet

9 �

Den som �ger eller brukar en fastighet skall oavsett om omr�det tidi-

gare ansetts f�rorenat genast underr�tta tillsynsmyndigheten om det upp-
t�cks en f�rorening p� fastigheten och f�roreningen kan medf�ra skada eller
ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n.

Milj�riskomr�den

10 �

L�nsstyrelsen skall genom beslut f�rklara ett mark- eller vattenom-

r�de f�r milj�riskomr�de om det �r s� allvarligt f�rorenat att det med h�nsyn
till riskerna f�r m�nniskors h�lsa och milj�n �r n�dv�ndigt att f�reskriva om
begr�nsningar i markanv�ndningen eller andra f�rsiktighetsm�tt. Vid f�rkla-
ringen skall beaktas f�roreningarnas h�lso- och milj�farlighet, f�rorenings-
graden, f�ruts�ttningarna f�r spridning och den omgivande milj�ns k�nslig-
het.

SFS 1998:808

11 �

L�nsstyrelsen f�r vid vite f�rel�gga den som �r ansvarig enligt 8 � att

ge in den utredning som beh�vs f�r pr�vningen. I f�rel�ggandet f�r l�nssty-
relsen f�reskriva om tilltr�de f�r efterbehandling enligt 28 kap. 5 �. L�nssty-
relsen kan �ven l�ta utf�ra n�dv�ndig utredning p� den ansvariges bekost-
nad.

12 �

N�r ett omr�de f�rklaras som milj�riskomr�de skall l�nsstyrelsen be-

sluta om inskr�nkningar i markanv�ndningen eller om att vissa �tg�rder som
fastighets�gare eller n�gon annan vill vidta skall vara f�renade med villkor
eller skall f�reg�s av en anm�lan till tillsynsmyndigheten.

S�dana inskr�nkningar och s�dan anm�lningsplikt som anges i f�rsta

stycket f�r avse gr�vning, schaktning och markarbeten, bebyggelse�tg�rder,
�ndrad markanv�ndning samt andra �tg�rder som kan inneb�ra

att belastningen av f�roreningar i och omkring omr�det kan komma
att �ka,
att den milj�m�ssiga situationen annars f�rs�mras, eller
att framtida efterbehandlings�tg�rder f�rsv�ras.
L�nsstyrelsen f�r �ven besluta att s�dana �tg�rder inte f�r vidtas eller att

fastighet inte f�r �verl�tas f�rr�n n�dv�ndiga markunders�kningar har ut-
f�rts.

13 �

L�nsstyrelsen skall �ndra eller meddela nya villkor eller upph�va be-

slutet om milj�riskomr�de n�r ett milj�riskomr�de har efterbehandlats eller
n�r f�roreningarna d�r av n�gon annan orsak minskat s� att meddelade vill-
kor om inskr�nkningar i markanv�ndningen eller andra f�rsiktighetsm�tt inte
l�ngre �r n�dv�ndiga.

14 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om milj�riskomr�den.

11 kap. Vattenverksamhet

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om vattenverksamhet och vattenan-

l�ggningar. Best�mmelser om vattenverksamhet och vattenanl�ggningar
finns ocks� i lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverk-
samhet.

Definitioner

2 �

Med vattenverksamhet avses

1. uppf�rande, �ndring, lagning och utrivning av dammar eller andra an-

l�ggningar i vattenomr�den, fyllning och p�lning i vattenomr�den, bortle-
dande av vatten fr�n eller gr�vning, spr�ngning och rensning i vattenomr�-
den samt andra �tg�rder i vattenomr�den om �tg�rden syftar till att f�r�ndra
vattnets djup eller l�ge,

2. bortledande av grundvatten och utf�rande av anl�ggningar f�r detta,
3. tillf�rsel av vatten f�r att �ka grundvattenm�ngden samt utf�rande av

anl�ggningar och �tg�rder f�r detta, och

SFS 1998:808

4. �tg�rder som utf�rs f�r att avvattna mark, n�r det inte �r fr�ga om avle-

dande av avloppsvatten, eller som utf�rs f�r att s�nka eller tappa ur ett vat-
tenomr�de eller f�r att skydda mot vatten, n�r syftet med �tg�rden �r att var-
aktigt �ka en fastighets l�mplighet f�r n�got visst �ndam�l (markavvattning).

3 �

Med vattenanl�ggning avses en s�dan anl�ggning som har kommit till

genom en vattenverksamhet, tillsammans med man�veranordningar som h�r
till anl�ggningen.

4 �

Med vattenomr�de avses ett omr�de som t�cks av vatten vid h�gsta f�r-

utsebara vattenst�nd.

5 �

Med vattent�kt avses bortledande av yt- eller grundvatten f�r vattenf�r-

s�rjning, v�rmeutvinning eller bevattning.

Med vattenreglering avses �ndring av vattenf�ringen i ett vattendrag till

f�rm�n f�r annan vattenverksamhet.

Med vatten�verledning avses vattenreglering genom �verf�ring av yt-

vatten fr�n ett vattenomr�de till ett annat.

S�rskilda f�ruts�ttningar f�r vattenverksamhet

6 �

En vattenverksamhet f�r bedrivas endast om dess f�rdelar fr�n allm�n

och enskild synpunkt �verv�ger kostnaderna samt skadorna och ol�genhe-
terna av den.

I fr�ga om vissa vattenanl�ggningar finns ytterligare best�mmelser i 19

och 20 �� elberedskapslagen (1997:228).

7 �

En vattenverksamhet skall utf�ras s� att den inte f�rsv�rar annan verk-

samhet som i framtiden kan antas ber�ra samma vattentillg�ng och som
fr�mjar allm�nna eller enskilda �ndam�l av vikt. Detta krav g�ller om vatten-
verksamheten kan utf�ras p� detta s�tt utan osk�lig kostnad.

8 �

Den som vill bedriva en vattenverksamhet som kan skada fisket �r skyl-

dig att utan ers�ttning vidta och f�r framtiden underh�lla beh�vliga anord-
ningar f�r fiskens framkomst eller fiskets best�nd, sl�ppa fram vatten f�r �n-
dam�let samt iaktta de villkor i �vrigt som p� grund av verksamheten kan
beh�vas till skydd f�r fisket i det vatten som ber�rs av vattenverksamheten
eller i angr�nsande vattenomr�de. Om nyttan av en ifr�gasatt anordning eller
ett villkor inte sk�ligen kan anses motsvara den kostnad som verksamhetsut-
�varen d�rigenom skulle f�rorsakas, kan verksamhetsut�varen befrias fr�n
en s�dan skyldighet.

Vad som i denna paragraf s�gs om fisk skall g�lla �ven vattenlevande bl�t-

djur och vattenlevande kr�ftdjur.

Best�mmelser om s�rskilda fiskeavgifter som f�r best�mmas i st�llet f�r

att det meddelas villkor enligt f�rsta stycket finns i 6 kap. 5 � lagen
(1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet.

SFS 1998:808

Tillst�ndsplikt f�r vattenverksamhet

9 �

F�r vattenverksamhet kr�vs det tillst�nd enligt denna balk, om inte n�-

got annat f�ljer av best�mmelserna i detta kapitel. Ans�kan om tillst�nd till
vattenverksamhet pr�vas av milj�domstolen. Ans�kan om tillst�nd till mark-
avvattning pr�vas dock av l�nsstyrelsen, om den inte skall pr�vas av milj�-
domstolen enligt 7 kap. 19 och 20 �� lagen (1998:812) med s�rskilda be-
st�mmelser om vattenverksamhet.

Den som vill bedriva vattenverksamhet f�r ans�ka om tillst�nd �ven om

det inte kr�vs tillst�nd f�r verksamheten.

Best�mmelser om skyldighet att beg�ra pr�vning innan en anl�ggning f�r

bortledande av grundvatten tas ur bruk finns i 23 �.

10 �

Om det kr�vs tillst�nd till en vattenverksamhet, f�r arbeten av st�rre

omfattning i anslutning till verksamheten inte p�b�rjas innan tillst�nd har
meddelats.

11 �

Tillst�nd enligt detta kapitel beh�vs inte f�r

1. vattent�kt f�r en en- eller tv�familjsfastighets eller jordbruksfastighets

husbehovsf�rbrukning eller v�rmef�rs�rjning,

2. utf�rande av anl�ggningar f�r odling av fisk, musslor eller kr�ftdjur, el-

ler

3. utf�rande av anl�ggningar f�r utvinning av v�rme, om �tg�rden inte av-

ser vattent�kt.

12 �

Tillst�nd enligt denna balk beh�vs inte, om det �r uppenbart att var-

ken allm�nna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens in-
verkan p� vattenf�rh�llandena.

Av 13 � f�ljer att f�rsta stycket inte g�ller markavvattning eller, i den ut-

str�ckning regeringen f�reskriver det, andra �tg�rder f�r avvattning av mark.

13 �

Markavvattning f�r inte utf�ras utan tillst�nd. Vidare kr�vs tillst�nd, i

den utstr�ckning regeringen f�reskriver det, f�r andra �tg�rder som utf�rs f�r
att avvattna mark i de fall �tg�rden kan f�rv�ntas f� en best�ende negativ ef-
fekt p� v�xt- och djurlivet.

F�r dr�nering av jordbruksmark genom t�ckdikning med dr�neringsr�r

som har en st�rsta diameter av 300 millimeter kr�vs det dock tillst�nd endast
om det �r sannolikt att allm�nna eller enskilda intressen skadas genom verk-
samheten.

Ett tillst�nd till markavvattning eller annan �tg�rd f�r att avvattna mark

skall f�renas med de villkor som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka
skada p� allm�nna eller enskilda intressen. I tillst�ndet skall anges inom vil-
ken tid �tg�rderna skall vara utf�rda.

Tillst�nd enligt denna balk beh�vs inte f�r markavvattning i samband med

torvt�kt om koncession har l�mnats enligt lagen (1985:620) om vissa torv-
fyndigheter m.m.

14 �

Regeringen f�r f�rbjuda markavvattning som skulle kr�va tillst�nd

enligt detta kapitel i omr�den d�r det �r s�rskilt angel�get att v�tmarkerna
bevaras.

SFS 1998:808

L�nsstyrelsen f�r meddela dispens fr�n ett f�rbud som meddelats enligt

f�rsta stycket om det finns s�rskilda sk�l.

Om dispens meddelas enligt andra stycket fordras f�r utf�randet av mark-

avvattningen att tillst�nd s�ks enligt 9 �. Beslutet om dispens upph�r att
g�lla om tillst�nd till markavvattningen meddelas.

15 �

Tillst�nd enligt detta kapitel beh�vs inte f�r att utf�ra rensningar f�r

att bibeh�lla vattnets djup eller l�ge eller f�r att omedelbart �terst�lla ett vat-
tendrag som har vikit fr�n sitt f�rra l�ge eller som p� n�got annat s�tt har f�r-
�ndrat sitt lopp.

Om arbetena ber�r en fastighet som tillh�r n�gon annan, skall fastighets�-

garen alltid underr�ttas innan arbetena p�b�rjas.

Om fisket kan skadas, skall anm�lan om de planerade arbetena g�ras till

l�nsstyrelsen innan arbetena p�b�rjas.

16 �

Arbeten f�r utf�ras utan f�reg�ende tillst�nd, om det till f�ljd av en

skada eller f�r att f�rebygga en skada �r n�dv�ndigt att tillst�ndspliktiga
�ndrings- eller lagningsarbeten utf�rs genast. Ans�kan om godk�nnande av
arbetena skall dock g�ras snarast m�jligt.

�tg�rder som strider mot best�mmelser om inneh�llande och tappning av

vatten f�r vidtas utan f�reg�ende tillst�nd, om det �r n�dv�ndigt f�r att av-
v�rja fara f�r liv eller h�lsa, r�dda v�rdefull egendom eller av n�gon annan
s�dan orsak. Ans�kan om godk�nnande av �tg�rderna skall dock g�ras sna-
rast m�jligt.

Underh�llsansvar

17 �

Den som �ger en vattenanl�ggning �r skyldig att underh�lla den s� att

det inte uppkommer skada f�r allm�nna eller enskilda intressen genom �nd-
ringar i vattenf�rh�llandena. Om vattenanl�ggningen med st�d av en s�rskild
r�ttighet utf�rts p� n�gon annans mark och �gander�tten till anl�ggningen
�verg�tt till mark�garen till f�ljd av att r�ttigheten upph�rt, kvarst�r under-
h�llsskyldigheten f�r den som var r�ttighetshavare.

Den som enligt 28 kap. 12 � har f�tt r�tt att anv�nda n�gon annans vatten-

anl�ggning �r tillsammans med �garen skyldig att underh�lla anl�ggningen,
om inte milj�domstolen best�mt n�got annat.

I 20 och 21 �� samt i 24 kap. 4 � andra stycket finns best�mmelser om

�verflyttning av underh�llsskyldigheten.

18 �

Den som �r skyldig att underh�lla en dammanl�ggning f�r vattenreg-

lering skall ers�tta skada som orsakas av att anl�ggningen inte ger avsett
skydd mot utstr�mmande vatten (dammhaveri). Detta g�ller �ven om varken
den underh�llsskyldige eller n�gon som den underh�llsskyldige svarar f�r
har v�llat skadan.

En underh�llsskyldig som visar att dammhaveriet orsakats av en krigs-

handling eller liknande handling under v�pnad konflikt, inb�rdeskrig eller
uppror �r dock fri fr�n ansvar.

SFS 1998:808

Utrivning m.m.

19 �

Tillst�nd enligt denna balk skall alltid l�mnas till utrivning av en vat-

tenanl�ggning i ytvatten, om inte f�rordnande meddelas enligt 20 �.

20 �

I st�llet f�r att l�mna tillst�nd att riva ut en vattenanl�ggning i ytvatten

f�r milj�domstolen p� beg�ran av �garen av en fastighet som skulle skadas
av utrivningen f�rordna att skyldigheten att underh�lla anl�ggningen och
fullg�ra �vriga skyldigheter som ligger p� anl�ggningens �gare skall �verg�
p� fastighets�garen till dess n�got annat best�ms.

Till skydd f�r allm�nna intressen f�r efter �tagande ett s�dant f�rordnande

ocks� meddelas f�r staten, en kommun eller ett vattenf�rbund.

F�rordnande f�r inte meddelas, om det kan antas att fastighets�garen inte

kan fullg�ra skyldigheterna eller om det med h�nsyn till den s�kande eller
till allm�nna intressen anses mera angel�get att anl�ggningen rivs ut.

Om �garen av en vattenanl�ggning v�llas skada av att anl�ggningen bibe-

h�lls, skall den som �vertar ansvaret f�r anl�ggningen betala sk�lig ers�tt-
ning f�r skadan.

21 �

Om en fastighet �verg�r till en ny �gare och den tidigare �garen �r un-

derh�llsskyldig efter �vertagande enligt 20 � f�rsta stycket, svarar den nya
�garen f�r de skyldigheter som f�ljer av �vertagandet.

�vertagandet enligt 20 � f�rsta stycket skall antecknas i fastighetsregist-

ret.

22 �

Om det kan uppkomma fara f�r allm�nna eller enskilda intressen ge-

nom att en anl�ggning f�r bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur
bruk, skall anl�ggningens �gare h�mta in milj�domstolens tillst�nd.

Sk�lig ers�ttning skall betalas, om en s�dan �tg�rd medf�r skada p� n�gon

annans egendom genom best�ende �ndring i vattenf�rh�llandena.

Viss vattenverksamhet som har pr�vats i annan ordning

23 �

Tillst�nd skall l�mnas till f�ljande vattenverksamhet, om inte n�got

annat f�ljer av 2 kap. 9 �:

1. vattenverksamhet som vid pr�vning av annan verksamhet enligt 17 kap.

1 eller 3 �� har angetts som ett villkor f�r verksamhetens ut�vande,

2. anl�ggande av broar och annan vattenverksamhet f�r v�g, j�rnv�g,

tunnelbana eller sp�rv�g vars anl�ggande har pr�vats i s�rskild ordning,

3. anl�ggande av r�rledningar i vatten som koncession har meddelats f�r

enligt lagen (1978:160) om vissa r�rledningar,

4. verksamhet som bearbetningskoncession har meddelats f�r enligt lagen

(1985:620) om vissa torvfyndigheter.

12 kap. T�kter, jordbruk och annan verksamhet

T�kter

1 �

Det kr�vs tillst�nd av l�nsstyrelsen f�r t�kt av berg, sten, grus, sand,

lera, jord, torv eller andra jordarter. F�r husbehov f�r dock markinnehavare

SFS 1998:808

vidta s�dana �tg�rder utan tillst�nd, om inte annat f�ljer av f�reskrifter som
har meddelats med st�d av andra stycket.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva

att �tg�rder enligt f�rsta stycket f�r markinnehavarens husbehov inte f�r vid-
tas utan tillst�nd. Tillst�ndsplikt enligt detta stycke f�r f�reskrivas om �tg�r-
derna kan antas motverka hush�llningen av de i f�rsta stycket angivna natur-
resurserna eller medf�ra en icke obetydlig skada p� milj�n.

F�rsta och andra stycket g�ller inte
1. �tg�rder i vattenomr�den som kr�ver tillst�nd enligt 11 kap.,
2. �tg�rder som kr�ver tillst�nd enligt lagen (1966:314) om kontinental-

sockeln, eller

3. t�kt av torv som bearbetningskoncession har l�mnats f�r enligt lagen

(1985:620) om vissa torvfyndigheter.

2 �

Vid pr�vningen av en ans�kan om tillst�nd till t�kt skall behovet av det

material som kan utvinnas v�gas mot de skador p� djur- och v�xtlivet och p�
milj�n i �vrigt som t�kten kan befaras orsaka. Tillst�nd f�r inte l�mnas till en
t�kt som kan befaras f�rs�mra livsbetingelserna f�r n�gon djur- eller v�xtart
som �r hotad, s�llsynt eller i �vrigt h�nsynskr�vande.

Vid pr�vning av en ans�kan om tillst�nd f�r t�kt av matjord skall beaktas

behovet av brukningsbar jordbruksmark.

3 �

Tillst�nd till t�kt f�r l�mnas endast om det st�lls s�kerhet f�r de villkor

som skall g�lla f�r tillst�ndet. Om det finns s�rskilda sk�l f�r l�nsstyrelsen
befria den s�kande fr�n kravet p� s�kerhet. Ytterligare best�mmelser om s�-
kerhet finns i 16 kap. 3 �.

4 �

�garen eller annan innehavare av marken �r skyldig att t�la �tg�rder i

enlighet med villkor i t�kttillst�ndet.

5 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet f�r den som exploaterar en t�kt som kr�ver
tillst�nd enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med
st�d av balken eller f�r den som bedriver stenkrossr�relse att l�mna de upp-
gifter om verksamheten som beh�vs som underlag f�r planering av naturv�r-
den.

Regeringen f�r f�reskriva att den som innehar tillst�nd till t�kt som avses i

f�rsta stycket skall l�mna uppgift till l�nsstyrelsen om vem som �r exploat�r
av t�kten.

N�r uppgift saknas om vem som �r exploat�r av en t�kt f�r vilken tillst�nd

getts, skall vid till�mpningen av denna paragraf eller f�reskrifter som med-
delats med st�d av paragrafen tillst�ndshavaren anses som exploat�r av t�k-
ten.

Anm�lan f�r samr�d

6 �

Kan en verksamhet eller en �tg�rd som inte omfattas av tillst�nds- eller

anm�lningsplikt enligt andra best�mmelser i denna balk komma att v�sent-
ligt �ndra naturmilj�n, skall anm�lan f�r samr�d g�ras hos den myndighet

SFS 1998:808

som ut�var tillsynen enligt best�mmelser i 26 kap. eller best�mmelser som
har meddelats med st�d av samma kapitel.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att det inom landet eller en del av landet alltid skall g�ras en
anm�lan f�r samr�d i fr�ga om s�rskilda slag av verksamheter eller �tg�rder
som kan medf�ra skada p� naturmilj�n. Regeringen eller den myndighet
som regeringen best�mmer f�r ocks� meddela f�reskrifter om vilka uppgifter
en anm�lan skall inneh�lla.

Verksamhet eller �tg�rd som skall anm�las f�r samr�d f�r p�b�rjas tidigast

sex veckor efter det att anm�lan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten
medger n�got annat.

Den myndighet som avses i f�rsta stycket f�r f�rel�gga den anm�lnings-

skyldige att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att begr�nsa eller motverka
skada p� naturmilj�n. Om s�dana �tg�rder inte �r tillr�ckliga och det �r n�d-
v�ndigt f�r skyddet av naturmilj�n, f�r myndigheten f�rbjuda verksamheten.
Best�mmelser om r�tt till ers�ttning vid ett s�dant f�rel�ggande eller f�rbud
finns i 31 kap.

Milj�h�nsyn i jordbruket

7 �

Med jordbruksmark avses i 8 och 9 �� s�dan �kermark och betesmark

som ing�r i fastighet som �r taxerad som lantbruksenhet. Best�mmelserna i
samma paragrafer skall dock inte till�mpas p� jordbruksmark

1. som ing�r i fastighet, som har bildats f�r annat �ndam�l �n jordbruk och

som d�refter inte har taxerats, eller

2. som i detaljplan eller omr�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen

(1987:10) �r avsedd f�r annat �ndam�l �n jordbruk.

8 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om den h�nsyn till natur- och kulturv�rden som skall tas vid
sk�tsel av jordbruksmark och vid annan markanv�ndning i jordbruket, s�-
som i fr�ga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt djur- och
v�xtlivet. F�reskrifterna f�r dock inte vara s� ingripande att p�g�ende mark-
anv�ndning inom den ber�rda delen av fastigheten avsev�rt f�rsv�ras.

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re-

skriva att jordbruksmark f�r tas ur jordbruksproduktion f�rst efter anm�lan
till l�nsstyrelsen, om inte �tg�rden �r av ringa betydelse f�r jordbruket p�
brukningsenheten eller f�r natur- och kulturmilj�n.

F�rsta stycket g�ller inte om marken tas i anspr�k f�r verksamhet vars till-

l�tlighet har pr�vats i s�rskild ordning.

10 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela de f�reskrifter som sk�ligen kan beh�vas fr�n milj�skyddssynpunkt i
fr�ga om

1. begr�nsningar av antalet djur i ett jordbruk,
2. f�rsiktighetsm�tt f�r g�dselhanteringen, och
3. v�xtodlingen.

3* SFS 1998:808

SFS 1998:808

Vilth�gn

11 �

Vilth�gn f�r inte uppf�ras utan tillst�nd av l�nsstyrelsen p� omr�den

d�r allm�nheten f�r f�rdas fritt.

Vid tillst�ndspr�vningen skall behovet av skydd f�r friluftslivet och natur-

milj�n beaktas.

Tillst�nd till vilth�gn inom ett strandskyddsomr�de f�r meddelas endast

om det finns s�rskilda sk�l.

F�reskrifter om tillst�ndsplikt

12 �

Regeringen f�r f�reskriva om s�dan tillst�ndsplikt f�r verksamheter

eller �tg�rder som kan kr�vas till f�ljd av Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen.

13 kap. Genteknik

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel skall till�mpas vid innesluten anv�nd-

ning och avsiktlig uts�ttning av genetiskt modifierade organismer. Best�m-
melserna skall ocks� till�mpas n�r produkter som inneh�ller eller best�r av
s�dana organismer sl�pps ut p� marknaden.

Syftet med best�mmelserna �r, ut�ver vad som s�gs i 1 kap. 1 � f�rsta

stycket, att s�kerst�lla att s�rskilda etiska h�nsyn tas vid s�dan verksamhet
som avses i f�rsta stycket.

2 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n kapitlets till-

l�mpning i fr�ga om organismer som har tagits fram med s�dana bepr�vade
metoder f�r genetisk modifiering som har visat sig inte medf�ra n�gra risker
fr�n h�lso- och milj�synpunkt.

Definitioner

3 �

Med organism avses en biologisk enhet som kan f�r�ka sig eller f�ra

�ver genetiskt material.

4 �

Med genetiskt modifierad organism avses en organism d�r det gene-

tiska materialet har �ndrats p� ett s�tt som inte intr�ffar naturligt genom par-
ning eller naturlig rekombination.

5 �

Med innesluten anv�ndning avses en verksamhet d�r n�gon modifierar

organismer genetiskt eller odlar, f�rvarar, anv�nder, transporterar, destruerar
eller g�r sig kvitt s�dana genetiskt modifierade organismer och d�r fysiska
hinder, eller en kombination av fysiska och kemiska eller biologiska hinder,
anv�nds f�r att begr�nsa dessa organismers kontakt med allm�nheten och
milj�n.

6 �

Med avsiktlig uts�ttning avses ett avsiktligt inf�rande av genetiskt mo-

difierade organismer i milj�n utan n�gon s�rskild inneslutning.

SFS 1998:808

7 �

Med uttrycket sl�ppa ut p� marknaden avses att tillhandah�lla eller

g�ra en produkt tillg�nglig f�r n�gon annan.

Krav p� utredning f�r bed�mning av skaderisker

8 �

Innesluten anv�ndning och avsiktlig uts�ttning av genetiskt modifie-

rade organismer skall f�reg�s av en utredning. Den skall kunna l�ggas till
grund f�r en tillfredsst�llande bed�mning av vilka h�lso- och milj�skador
som organismerna kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med
vetenskap och bepr�vad erfarenhet. En s�dan utredning skall ocks� g�ras
innan en produkt som inneh�ller eller best�r av genetiskt modifierade orga-
nismer sl�pps ut p� marknaden.

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela ytterligare f�reskrifter om s�dan utredning som avses i 8 �.

Etiska h�nsyn och f�rsiktighetsm�tt

10 �

S�rskilda etiska h�nsyn skall tas vid innesluten anv�ndning och av-

siktlig uts�ttning av genetiskt modifierade organismer liksom n�r en produkt
som inneh�ller eller best�r av s�dana organismer sl�pps ut p� marknaden.

11 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela s�rskilda f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt.

Tillst�ndskrav och anm�lningsskyldighet

12 �

Det kr�vs tillst�nd f�r att genomf�ra en avsiktlig uts�ttning av gene-

tiskt modifierade organismer eller f�r att sl�ppa ut en produkt som inneh�ller
eller best�r av s�dana organismer p� marknaden.

13 �

Ett tillst�nd f�r l�mnas endast om verksamheten �r etiskt f�rsvarbar.

14 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om vad som kr�vs till skydd f�r m�nniskors h�lsa och mil-
j�n f�r att f� tillst�nd enligt 12 �.

15 �

Regeringen eller tillst�ndsmyndigheten f�r meddela f�reskrifter om

undantag fr�n tillst�ndskravet enligt 12 �.

16 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om krav p� tillst�nd till eller anm�lan av innesluten anv�nd-
ning av genetiskt modifierade organismer, om det beh�vs av h�lso- eller mil-
j�sk�l.

17 �

En ans�kan om tillst�nd och en anm�lan g�rs hos den myndighet som

regeringen f�reskriver.

Fr�gor om tillst�nd skall pr�vas inom den tid som regeringen f�reskriver.
Ett tillst�nd g�ller i fem �r, om inte n�got annat s�gs i tillst�ndsbeslutet.

SFS 1998:808

M�rkning

18 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re-

skriva att den som sl�pper ut en produkt som inneh�ller eller best�r av gene-
tiskt modifierade organismer p� marknaden skall m�rka produkten.

Genteknikn�mnden

19 �

En s�rskild n�mnd, Genteknikn�mnden, skall f�lja utvecklingen p�

genteknikomr�det, bevaka de etiska fr�gorna och ge r�d om anv�ndningen
av gentekniken.

Regeringen meddelar f�reskrifter om Genteknikn�mndens uppgifter samt

best�mmelser om n�mndens sammans�ttning och arbetsformer.

14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer

Till�mpningsomr�de

1 �

Best�mmelserna i detta kapitel skall till�mpas p� kemiska produkter

och biotekniska organismer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva

att balkens best�mmelser om kemiska produkter skall till�mpas p� en vara
som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk produkt, om varan p�
grund av sina egenskaper kan befaras medf�ra skada p� m�nniskor eller mil-
j�n eller andra intressen som skall skyddas genom denna balk.

Definitioner

2 �

Med kemisk produkt avses ett kemiskt �mne och beredningar av ke-

miska �mnen.

3 �

Med bioteknisk organism avses en s�dan produkt som har framst�llts

s�rskilt i bek�mpningssyfte eller n�got annat tekniskt syfte och som helt el-
ler delvis best�r av eller inneh�ller levande mikroorganismer, d�ribland vi-
rus, eller nematoder, insekter eller spindeldjur.

4 �

Med hantering av kemisk produkt eller bioteknisk organism avses en

verksamhet eller �tg�rd som utg�rs av tillverkning, bearbetning, behand-
ling, f�rpackning, f�rvaring, transport, anv�ndning, omh�ndertagande, de-
struktion, konvertering, saluf�rande, �verl�telse och d�rmed j�mf�rliga f�r-
faranden.

5 �

Med kemiskt bek�mpningsmedel avses en kemisk produkt som �r av-

sedd f�r att f�rebygga eller motverka att djur, v�xter eller mikroorganismer,
d�ribland virus, f�rorsakar skada eller ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller
skada p� egendom.

Som kemiskt bek�mpningsmedel skall inte anses
1. kemiska produkter som �r avsedda att anv�ndas vid beredning av livs-

medel, l�kemedel eller foder,

2. f�rger, fernissor, tj�ror och andra kemiska produkter som �r avsedda att

huvudsakligen begagnas f�r andra �ndam�l �n som avses i f�rsta stycket, om

SFS 1998:808

de inte genom s�rskild ben�mning eller p� n�got annat s�tt anges vara av-
sedda som bek�mpningsmedel.

6 �

Med biologiskt bek�mpningsmedel avses en bioteknisk organism som

framst�llts s�rskilt f�r att f�rebygga eller motverka att djur, v�xter eller mik-
roorganismer, d�ribland virus, f�rorsakar skada eller ol�genhet f�r m�nnis-
kors h�lsa eller skada p� egendom.

Milj�- och h�lsoutredning

7 �

Den som tillverkar eller till Sverige f�r in en kemisk produkt eller en

bioteknisk organism skall se till att det finns en tillfredsst�llande utredning
f�r bed�mning av vilka h�lso- eller milj�skador som produkten eller orga-
nismen kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap
och bepr�vad erfarenhet. Den skall inneh�lla en bed�mning av produktens
egenskaper fr�n milj�- och h�lsoskyddssynpunkt och visa

1. de �mnen eller organismer som kan ge produkten eller organismen far-

liga egenskaper,

2. arten och graden av de farliga egenskaperna,
3. de �tg�rder som beh�vs f�r att skydda m�nniskors h�lsa och milj�n vid

hanteringen, och

4. de �tg�rder som beh�vs f�r att ta hand om avfall fr�n produkten eller

organismen.

Produktinformation

8 �

Den som yrkesm�ssigt tillverkar, f�r in till Sverige eller �verl�ter en

kemisk produkt eller bioteknisk organism skall genom m�rkning eller p� an-
nat s�tt l�mna de uppgifter som beh�vs till skydd f�r m�nniskors h�lsa eller
milj�n (produktinformation).

Uppgiftsskyldighet

9 �

Den som yrkesm�ssigt hanterar eller f�r in till eller ut ur Sverige en ke-

misk produkt eller bioteknisk organism, skall till den myndighet som reger-
ingen best�mmer och i den omfattning regeringen eller efter regeringens be-
myndigande myndigheten f�reskriver l�mna de uppgifter om produkten eller
organismen och dess hantering som kan beh�vas f�r att bed�ma de h�lso- el-
ler milj�risker som �r f�rknippade med produkten eller organismen samt
dess hantering, inf�rsel eller utf�rsel.

Produktregister

10 �

Kemiska produkter som yrkesm�ssigt tillverkas i eller f�rs in till

Sverige skall registreras i ett produktregister enligt de f�reskrifter som reger-
ingen eller den myndighet som regeringen best�mmer meddelar. Registret
skall f�ras av den myndighet som regeringen best�mmer.

Regeringen f�r f�reskriva att det �ven skall finnas ett motsvarande pro-

duktregister f�r biotekniska organismer.

SFS 1998:808

F�rhandsanm�lan

11 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�re-

skriva att den som avser att tillverka eller till Sverige f�ra in en kemisk pro-
dukt eller bioteknisk organism som inte tidigare varit i bruk i landet, skall
g�ra en anm�lan om tillverkningen eller inf�rseln samt redovisa unders�k-
ningsresultat och andra uppgifter. En s�dan anm�lan skall g�ras till den
myndighet som regeringen best�mmer och inom den tid som regeringen eller
myndigheten best�mmer.

Tillst�nd

12 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om tillst�nd f�r

1. import av s�rskilt farliga kemiska produkter och biotekniska organis-

mer fr�n l�nder som inte �r medlemmar i Europeiska unionen,

2. yrkesm�ssig �verl�telse av s�rskilt farliga kemiska produkter och bio-

tekniska organismer, och

3. annan hantering av s�rskilt farliga kemiska produkter och biotekniska

organismer.

Godk�nnande av bek�mpningsmedel

13 �

Kemiska eller biologiska bek�mpningsmedel f�r inte importeras fr�n

l�nder som inte �r medlemmar i Europeiska unionen, sl�ppas ut p� markna-
den eller anv�ndas utan att vara godk�nda enligt 14 � av regeringen eller den
myndighet som regeringen best�mmer.

14 �

Ett godk�nnande f�r l�mnas om medlet �r godtagbart fr�n h�lso- och

milj�skyddssynpunkt och beh�vs f�r de bek�mpnings�ndam�l som anges i 5
eller 6 �.

�r ett kemiskt eller biologiskt bek�mpningsmedel redan godk�nt i ett an-

nat medlemsland inom Europeiska unionen eller i ett land inom Europeiska
ekonomiska samarbetsomr�det i enlighet med r�dets direktiv 91/414/EEG av
den 15 juli 1991 om utsl�ppande av v�xtskyddsmedel p� marknaden

7, senast

�ndrat genom kommissionens direktiv 97/73/EG

8 skall, om s�kanden beg�r

det, medlet godk�nnas, om jordbruks-, v�xtskydds- och milj�f�rh�llanden
som �r relevanta f�r anv�ndningen av medlet �r j�mf�rbara.

Ett godk�nnande f�r meddelas f�r h�gst fem �r. Om det finns s�rskilda

sk�l f�r dock ett godk�nnande meddelas f�r h�gst tio �r.

15 �

Ans�kan om godk�nnande av ett kemiskt eller biologiskt bek�mp-

ningsmedel skall g�ras hos den myndighet som regeringen best�mmer av
den som ansvarar f�r att produkten f�rst sl�pps ut p� marknaden inom Euro-
peiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det (EES). Den
som ans�ker om godk�nnande skall ha ett fast kontor inom gemenskapen el-
ler EES.

7 EGT nr L 230, 19.8.1991, s. 1 (Celex 391L0414).

8 EGT nr L 353, 24.12.1997, s. 26 (Celex 397L0073).

SFS 1998:808

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om de uppgifter som skall l�mnas i samband med en ans�kan om
godk�nnande. G�ller ans�kan ett bek�mpningsmedel som redan �r godk�nt i
ett annat medlemsland inom Europeiska unionen eller i ett land inom EES
och den s�kande beg�r det, f�r krav p� upprepning av redan genomf�rda tes-
ter och analyser inte st�llas, om jordbruks-, v�xtskydds- och milj�f�rh�llan-
den som �r relevanta f�r anv�ndningen av medlet �r j�mf�rbara.

Bemyndigande att medge undantag eller dispens

16 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som

regeringen best�mmer f�reskriva om undantag fr�n kravet p� tillst�nd eller
godk�nnande enligt 1215 ��. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen
eller myndigheten besluta om dispens i det enskilda fallet.

S�dana f�reskrifter eller beslut f�r inneh�lla krav p� anm�lan innan en ke-

misk produkt eller bioteknisk organism saluh�lls eller anv�nds.

F�rsiktighetsm�tt vid bek�mpning

17 �

Andra kemiska produkter eller biotekniska organismer �n s�dana som

har godk�nts eller som omfattas av undantag eller dispens enligt 1316 ��
f�r att sl�ppas ut p� marknaden och anv�ndas som kemiska eller biologiska
bek�mpningsmedel, f�r anv�ndas f�r bek�mpning endast om det �r uppen-
bart att anv�ndningen inte medf�r risker f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n.

Spridning av bek�mpningsmedel

18 �

Ett kemiskt eller biologiskt bek�mpningsmedel skall spridas p� ett s�-

dant s�tt att m�nniskors h�lsa inte skadas eller m�nniskor v�llas annan ol�-
genhet och att milj�p�verkan blir s� liten som m�jligt. �tg�rder skall vidtas
f�r att motverka att medlet sprids utanf�r avsett spridningsomr�de.

Kemiska eller biologiska bek�mpningsmedel f�r inte spridas fr�n luftfar-

tyg. Om det finns synnerliga sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som re-
geringen best�mmer medge dispens i enskilda fall fr�n detta f�rbud.

19 �

Kemiska eller biologiska bek�mpningsmedel som �r avsedda f�r att

bek�mpa l�vsly f�r inte spridas �ver skogsmark. Inte heller f�r enskilda tr�d-
stammar behandlas med s�dana bek�mpningsmedel.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r medge

dispens fr�n detta f�rbud om det beh�vs f�r vetenskaplig pr�vning.

20 �

Den myndighet som regeringen best�mmer f�r, om inte annat f�ljer

av andra stycket, medge dispens fr�n 19 � f�rsta stycket, om kravet enligt 6 �
skogsv�rdslagen (1979:429) i fr�ga om �terv�xt av skog inte rimligen kan
tillgodoses genom r�jning med mekaniska metoder. Vid bed�mningen skall
h�nsyn tas till skogsmarkens l�ge och beskaffenhet, skogsbest�ndets sam-
mans�ttning, spridningens inverkan p� livsbetingelserna f�r v�xt- och djurli-
vet och andra allm�nna intressen.

En kommun f�r besluta att dispens enligt f�rsta stycket inte f�r medges f�r

ett omr�de inom kommunen, om det beh�vs med h�nsyn till omr�dets bety-

SFS 1998:808

delse f�r friluftslivet, naturv�rden, den lokala befolkningens trivsel eller n�-
got annat kommunalt intresse.

F�reskrifter om br�nslen

21 �

F�r att motverka utsl�pp i luften av �mnen som kan medf�ra ol�gen-

het f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n f�r regeringen i fr�ga om br�nslen med-
dela f�reskrifter som g�ller br�nslets kvalitet och egenskaper, f�rbr�nning,
handel, �verl�telse eller inf�rsel till Sverige.

Regeringen f�r �verl�ta �t en myndighet eller kommun att meddela s�dana

f�reskrifter.

22 �

Bensin som �r avsedd f�r motordrift eller uppv�rmning och som inne-

h�ller h�gst 0,013 gram bly per liter vid 15

� C skall av den som tillverkar el-

ler yrkesm�ssigt till Sverige f�r in s�dan bensin delas in i och tillhandah�llas
i de milj�klasser som anges i bilaga till denna balk.

Skyldighet att underr�tta om skadliga verkningar

23 �

Den som tillverkar eller sl�pper ut en kemisk produkt eller bioteknisk

organism p� marknaden skall omedelbart underr�tta den myndighet som re-
geringen best�mmer, om det efter ett tillst�nd eller godk�nnande kommer
fram nya uppgifter om att den kemiska produkten eller biotekniska organis-
men eller resthalter av ett aktivt �mne i produkten eller organismen kan ha
skadliga effekter p� m�nniskors h�lsa, grundvattnet eller milj�n i �vrigt.

S�dan upplysningsskyldighet g�ller �ven f�r kemiska produkter och bio-

tekniska organismer f�r vilka krav p� tillst�nd eller godk�nnande inte g�ller,
om nya uppgifter kommer fram att produkten eller organismen kan ha cance-
rogena, mutagena eller reproduktionstoxiska egenskaper som kan antas p�-
verka klassificeringen eller m�rkningen av produkten eller organismen.

Bemyndiganden att meddela ytterligare f�reskrifter om villkor, krav p�
tillst�nd eller f�rbud m.m.

24 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r i

fr�ga om hantering, inf�rsel och utf�rsel av kemiska produkter och biotek-
niska organismer meddela ytterligare f�reskrifter i fr�gor som avses i 7, 8,
17, 18 och 23 �� samt 2 kap. 2, 3 och 6 ��. Detsamma g�ller f�reskrifter
som beh�vs till f�ljd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Om det beh�vs fr�n h�lso- eller milj�skyddssynpunkt, f�r regeringen eller

den myndighet som regeringen best�mmer �ven i andra fall �n som anges i
1215 och 21 ��

1. f�reskriva att en kemisk produkt eller bioteknisk organism inte f�r han-

teras, f�ras in i eller ut ur Sverige utan att tillst�nd eller godk�nnande har
l�mnats, och

2. f�reskriva om s�rskilda villkor f�r hantering, inf�rsel eller utf�rsel av

en s�dan produkt eller organism.

25 �

Om det �r av s�rskild betydelse fr�n h�lso- eller milj�skyddssyn-

punkt, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer �ven i

SFS 1998:808

andra fall �n som har angetts i detta kapitel f�rbjuda hantering, inf�rsel eller
utf�rsel av en kemisk produkt eller en bioteknisk organism.

15 kap. Avfall och producentansvar

Definitioner

1 �

Med avfall avses varje f�rem�l, �mne eller substans som ing�r i en av-

fallskategori och som innehavaren g�r sig av med eller avser eller �r skyldig
att g�ra sig av med.

Regeringen meddelar f�reskrifter om avfallskategorier enligt f�rsta

stycket.

2 �

Med hush�llsavfall avses avfall som kommer fr�n hush�ll samt d�rmed

j�mf�rligt avfall fr�n annan verksamhet.

3 �

Med hantering av avfall avses en verksamhet eller �tg�rd som utg�rs av

insamling, transport, �tervinning och bortskaffande av avfall.

4 �

Med producent avses

1. den som yrkesm�ssigt tillverkar, f�r in till Sverige eller s�ljer en vara

eller en f�rpackning, eller

2. den som i sin yrkesm�ssiga verksamhet frambringar avfall som kr�ver

s�rskilda �tg�rder av renh�llnings- eller milj�sk�l.

5 �

Med fastighetsinnehavare avses i detta kapitel den som �ger fastigheten

eller den som enligt 1 kap. 5 � fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall
anses som fastighets�gare.

Producentansvar

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet f�r producenter att se till att avfall samlas in,
transporteras bort, �tervinns, �teranv�nds eller bortskaffas p� ett s�tt som kan
kr�vas f�r en h�lso- och milj�m�ssigt godtagbar avfallshantering. S�dana f�-
reskrifter f�r meddelas i fr�ga om avfallet av de varor eller f�rpackningar
som producenterna tillverkar, f�r in till Sverige eller s�ljer och avfallet fr�n
s�dan verksamhet som de bedriver.

7 �

F�reskrifter enligt 6 � f�r �ven avse krav p� f�rpackningars samman-

s�ttning, �teranv�ndbarhet och �tervinningsbarhet.

F�reskrifterna f�r vidare avse skyldighet f�r producenterna att
1. m�rka en vara eller en f�rpackning,
2. l�mna uppgifter av betydelse f�r producentansvaret om vilka �mnen

och material som en vara eller en f�rpackning inneh�ller samt om insamling,
�teranv�ndningsgrad, �tervinningsgrad eller andra f�rh�llanden.

SFS 1998:808

Den kommunala renh�llningsskyldigheten

8 �

Varje kommun skall, om inte annat f�reskrivs med st�d av 6 �, svara

f�r att

1. hush�llsavfall inom kommunen transporteras till en behandlingsanl�gg-

ning, om det beh�vs f�r att tillgodose s�v�l skyddet f�r m�nniskors h�lsa
och milj�n som enskilda intressen, och

2. hush�llsavfall fr�n kommunen �tervinns eller bortskaffas.
N�r kommunen planl�gger och beslutar hur denna skyldighet skall fullg�-

ras, skall h�nsyn tas till fastighetsinnehavares och nyttjander�ttshavares m�j-
ligheter att sj�lva ta hand om hush�llsavfallet p� ett s�tt som �r godtagbart
med h�nsyn till skyddet f�r m�nniskors h�lsa och milj�n. Kommunen skall i
sin planering och i sina beslut vidare beakta att borttransporten anpassas till
de behov som finns hos olika slag av bebyggelse.

I s�dana planer och beslut skall anges under vilka f�ruts�ttningar fastig-

hetsinnehavare och nyttjander�ttshavare sj�lva f�r ta hand om hush�llsavfall
och, n�r f�reskrifter enligt 10 � g�ller, annat avfall som uppkommit hos dem.

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela n�rmare f�reskrifter om hanteringen av avfall. Regeringen f�r �verl�ta
�t kommunerna att meddela s�dana f�reskrifter.

10 �

Om det beh�vs av h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen i fr�ga om an-

nat avfall �n hush�llsavfall inom en kommun meddela f�reskrifter om

1. att avfallet skall transporteras bort genom kommunens f�rsorg,
2. att kommunen skall se till att avfallet �tervinns eller bortskaffas.
Detta g�ller inte i de fall som f�reskrifter om producentansvar har medde-

lats med st�d av 6 �.

Regeringen f�r �verl�ta �t kommunerna att meddela f�reskrifter enligt

f�rsta och andra stycket.

Kommunal renh�llningsordning

11 �

F�r varje kommun skall det finnas en renh�llningsordning som skall

inneh�lla de f�reskrifter om hantering av avfall som g�ller f�r kommunen
och en avfallsplan. I renh�llningsordningen skall s�dana f�ruts�ttningar
anges som avses i 8 � tredje stycket. Avfallsplanen skall inneh�lla uppgifter
om avfall inom kommunen och om kommunens �tg�rder f�r att minska av-
fallets m�ngd och farlighet.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re-

skrifter om avfallsplanens inneh�ll.

12 �

Om renh�llningsordningar med st�d av regeringens bemyndigande

skall beslutas av kommunerna, skall de antas av kommunfullm�ktige.

13 �

N�r ett f�rslag till renh�llningsordning uppr�ttas, skall kommunen p�

l�mpligt s�tt och i sk�lig omfattning samr�da med fastighetsinnehavare och
myndigheter som kan ha ett v�sentligt intresse i saken.

Innan f�rslaget till renh�llningsordning antas, skall det st�llas ut till

granskning under minst fyra veckor.

SFS 1998:808

14 �

Kung�relse om att f�rslag till renh�llningsordning st�lls ut skall utf�r-

das i ortstidning f�re utst�llningstidens b�rjan. Kung�relsen skall inneh�lla
uppgift om f�rslagets huvudsakliga inneb�rd, var det st�lls ut och inom vil-
ken tid och till vem inv�ndningar mot f�rslaget skall l�mnas.

15 �

Best�mmelserna i 13 och 14 �� g�ller �ven f�rslag till �ndring i en

renh�llningsordning.

En kommun beh�ver inte st�lla ut ett f�rslag till �ndring i renh�llningsord-

ningen, om det ber�r endast ett mindre antal fastighetsinnehavare eller �nd-
ringen annars �r av begr�nsad omfattning.

16 �

Regeringen f�r f�reskriva att den som yrkesm�ssigt bedriver verksam-

het som ger upphov till avfall skall l�mna kommunen de uppgifter som be-
h�vs som underlag f�r kommunens renh�llningsordning. Regeringen f�r
�verl�ta �t kommunerna att meddela s�dana f�reskrifter.

17 �

Kommunen �r skyldig att ut�ver vad som f�ljer av renh�llningsord-

ningen transportera bort hush�llsavfall, om fastighetsinnehavaren eller nytt-
jander�ttshavaren beg�r det och det inte �r osk�ligt med h�nsyn till omst�n-
digheterna.

Hantering av avfall

18 �

N�r avfall skall transporteras genom kommunens eller en producents

f�rsorg, f�r avfall inte komposteras eller gr�vas ned eller p� annat s�tt �ter-
vinnas eller bortskaffas av fastighetsinnehavaren eller nyttjander�ttshavaren.

Vad som s�gs i f�rsta stycket g�ller dock inte om avfallet kan tas om hand

p� fastigheten utan risk f�r ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n.

Kommunen f�r i enskilda fall till�ta fastighetsinnehavare eller nyttjande-

r�ttshavare att sj�lva ta hand om avfall som uppkommit hos dem och som an-
nars skall tas om hand av kommunen, om de kan g�ra detta p� ett s�tt som �r
betryggande f�r m�nniskors h�lsa och milj�n och det finns s�rskilda sk�l f�r
en s�dan dispens.

�ven om tillst�nd inte kr�vs, f�r tillst�nd s�kas hos kommunen f�r s�dan

verksamhet eller s�dana �tg�rder som avses i andra stycket.

19 �

Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra

h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen meddela f�reskrifter som inneb�r att ett
visst slag av avfall skall f�rvaras och transporteras bort skilt fr�n annat avfall
samt meddela de ytterligare f�reskrifter som beh�vs f�r �ndam�let. Reger-
ingen f�r �verl�ta �t en myndighet eller �t kommunerna att meddela s�dana
f�reskrifter.

20 �

Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra

h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen meddela f�reskrifter om f�rbud mot de-
ponering av br�nnbart och organiskt avfall.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om undantag eller i det enskilda fallet medge dispens fr�n f�rbu-
den som avses i f�rsta stycket.

SFS 1998:808

21 �

Om avfall skall transporteras genom kommunens f�rsorg, f�r inte n�-

gon annan �n kommunen eller den som kommunen anlitar f�r �ndam�let ta
befattning med transporten.

Om avfallet skall transporteras genom en producents f�rsorg, f�r rege-

ringen meddela f�reskrifter om att inte n�gon annan �n producenten eller
den producenten anlitar f�r �ndam�let f�r ta befattning med transporten.

Bemyndigande att meddela f�reskrifter om visst avfall

22 �

Om det beh�vs f�r att fr�mja �teranv�ndning av delar eller �tervin-

ning av material av s�dana skrotbilar som avses i bilskrotningslagen
(1975:343), f�r regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer
meddela f�reskrifter om yrkesm�ssig demontering och annat liknande yrkes-
m�ssigt omh�ndertagande av skrotbilar.

23 �

Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra

h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer meddela f�reskrifter om

1. yrkesm�ssig f�rbehandling av avfall, s�som demontering och sortering,

som utg�rs av elektriska och elektroniska produkter, och

2. att den som yrkesm�ssigt bedriver verksamhet som syftar till att f�rbe-

handla avfall, s�som demontering och sortering, som utg�rs av elektriska
och elektroniska produkter skall ha personal eller kvalitetssystem som certi-
fierats av ett organ som ackrediterats enligt lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll.

24 �

Om det beh�vs av �teranv�ndnings- eller �tervinningssk�l eller andra

h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer meddela f�reskrifter om f�rbud mot deponering, f�rbr�nning och
fragmentering av avfall som utg�rs av elektriska och elektroniska produkter
innan avfallet f�rbehandlats enligt 23 �.

Bemyndigande att meddela f�reskrifter om tillst�ndsplikt m.m.

25 �

Om det beh�vs av h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den

myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om

1. att avfall f�r transporteras yrkesm�ssigt endast av den som har tillst�nd

eller �r anm�ld hos den myndighet som regeringen best�mmer eller att andra
s�rskilda villkor skall g�lla f�r s�dan verksamhet, och

2. att den som i yrkesm�ssig verksamhet ger upphov till annat avfall �n

hush�llsavfall skall l�mna det f�r borttransport till den som innehar tillst�nd
till transportverksamhet eller �r anm�ld hos f�reskriven myndighet.

Tillst�nd enligt f�rsta stycket 1 skall s�kas hos den myndighet som rege-

ringen f�reskriver.

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om att den som i yrkesm�ssig verksamhet ger upphov till
annat avfall �n hush�llsavfall eller yrkesm�ssigt hanterar annat avfall �n hus-
h�llsavfall skall l�mna uppgift om avfallets art, sammans�ttning och m�ngd

SFS 1998:808

samt uppgift om varifr�n avfallet kommer och var avfallet l�mnas. Uppgif-
terna skall l�mnas till den kommunala n�mnd som �r tillsynsmyndighet.

27 �

Om det beh�vs av h�lso- eller milj�sk�l, f�r regeringen eller den

myndighet som regeringen best�mmer meddela f�reskrifter om att de som
yrkesm�ssigt samlar in eller f�r n�gon annans r�kning yrkesm�ssigt ombe-
s�rjer bortskaffande eller �tervinning av avfall skall vara anm�lda hos den
myndighet som regeringen f�reskriver. Detta g�ller inte den som omfattas av
tillst�nds- eller anm�lningsplikt enligt f�reskrifter som har meddelats med
st�d av 25 � eller annars enligt denna balk.

Bemyndigande att meddela f�reskrifter om avfall med anledning av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

28 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela de f�reskrifter om avfall, avfallsplanering och begr�nsningar i fr�ga om
avfallstransporter som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Bemyndigande att meddela f�reskrifter f�r f�rsvaret

29 �

Regeringen eller efter regeringens best�mmande generall�karen f�r

meddela s�rskilda f�reskrifter f�r F�rsvarsmakten, Fortifikationsverket, F�r-
svarets materielverk och F�rsvarets radioanstalt som avviker fr�n vad som
f�reskrivs i detta kapitel.

Nedskr�pning

30 �

Ingen f�r skr�pa ned utomhus p� en plats som allm�nheten har till-

tr�de eller insyn till.

Dumpning

31 �

Inom Sveriges sj�territorium och ekonomiska zon f�r avfall inte dum-

pas, vare sig som fast �mne, v�tska eller gas. Avfall f�r inte heller dumpas
fr�n svenska fartyg eller luftfartyg i det fria havet. Avfall som �r avsett att
dumpas i det fria havet f�r inte f�ras ut ur landet eller ur den ekonomiska zo-
nen.

Vad som s�gs om dumpning g�ller ocks� i fr�ga om f�rbr�nning av avfall.

32 �

Vad som s�gs i 31 � f�rsta stycket g�ller inte s�dana utsl�pp av skad-

liga �mnen fr�n fartyg som regleras genom lagen (1980:424) om �tg�rder
mot f�rorening fr�n fartyg.

33 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r ge-

nom beslut i det enskilda fallet medge dispens fr�n 31 � f�rsta stycket, om
avfallet kan dumpas utan ol�genhet f�r m�nniskors h�lsa och milj�n.

Om det genom dumpning uppkommer ol�genhet som inte f�ruts�gs n�r

medgivandet gavs, f�r den myndighet som har l�mnat medgivandet meddela
f�rel�ggande i syfte att avhj�lpa ol�genheten. Om ol�genheten inte avhj�lps
eller villkor eller f�reskrifter �sidos�tts, f�r medgivandet �terkallas.

SFS 1998:808

FJ�RDE AVDELNINGEN

PR�VNINGEN AV M�L OCH �RENDEN

16 kap. Allm�nt om pr�vningen

Pr�vningsmyndigheter

1 �

Regeringen, l�nsstyrelserna och andra f�rvaltningsmyndigheter, kom-

munerna, milj�domstolarna, Milj��verdomstolen och H�gsta domstolen
pr�var m�l och �renden enligt denna balk eller enligt f�reskrifter meddelade
med st�d av balken. I fr�ga om pr�vningen av m�l om straff eller f�rver-
kande enligt 29 kap. g�ller dock vad som �r f�reskrivet om brottm�l i all-
m�nhet.

N�rmare best�mmelser om vilka m�l och �renden som pr�vas av respektive

pr�vningsmyndighet finns i 17 kap. 14 ��, 18 kap. 12 ��, 19 kap. 12 ��,
20 kap. 2 �, 23 kap. 1 � samt 23 kap. 9 �.

Beslut eller dom om �terkallelse av tillst�nd, dispens, godk�nnande och

f�rbud mot fortsatt verksamhet samt ompr�vning av tillst�nd eller villkor
meddelas av tillst�ndsmyndigheten.

Tillst�nd, godk�nnande och dispens

2 �

Tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt balken eller enligt f�re-

skrifter meddelade med st�d av balken, f�r l�mnas f�r begr�nsad tid. Reger-
ingen f�r meddela ytterligare f�reskrifter om s�dan tidsbegr�nsning.

Tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt balken eller enligt f�reskrifter

meddelade med st�d av balken, f�r f�renas med villkor.

Best�mmelser om vilka m�l som �r ans�kningsm�l finns i 21 kap. 1 � och

best�mmelser om vad en ans�kan i ett ans�kningsm�l skall inneh�lla finns i
22 kap. 1 �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om vad en ans�kan i ett
�rende skall inneh�lla.

3 �

Tillst�nd, godk�nnande eller dispens enligt balken eller enligt f�re-

skrifter meddelade med st�d av balken, f�r f�r sin giltighet g�ras beroende
av att den som avser att bedriva verksamheten st�ller s�kerhet f�r kostna-
derna f�r efterbehandling och andra �terst�llnings�tg�rder som verksamhe-
ten kan f�ranleda. Staten, kommuner, landsting och kommunalf�rbund beh�-
ver inte st�lla s�kerhet.

Om det kan antas att st�lld s�kerhet inte l�ngre �r tillr�cklig, f�r den myn-

dighet som pr�var fr�gan om tillst�nd, godk�nnande eller dispens besluta om
ytterligare s�kerhet.

I fr�ga om beskaffenheten av s�kerheten g�ller 2 kap. 25 � uts�kningsbal-

ken. S�kerheten skall pr�vas av tillst�ndsmyndigheten och f�rvaras av l�ns-
styrelsen.

4 �

Tillst�nd eller dispens f�r inte meddelas i strid mot detaljplan eller om-

r�desbest�mmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Mindre avvikelser
f�r dock g�ras om syftet med planen eller best�mmelserna inte motverkas.

5 �

Tillst�nd, godk�nnande eller dispens f�r inte meddelas f�r en ny verk-

samhet som medverkar till att en milj�kvalitetsnorm �vertr�ds. Verksamhe-

SFS 1998:808

ten f�r dock till�tas, om verksamhetsut�varen vidtar s�dana �tg�rder att ol�-
genheterna fr�n annan verksamhet upph�r eller minskar s� att m�jligheterna
att uppfylla milj�kvalitetsnormen �kar i inte obetydlig utstr�ckning.

6 �

Tillst�nd, godk�nnande eller dispens kan v�gras den som inte har full-

gjort sina skyldigheter enligt tidigare tillst�nd, godk�nnande eller dispens.
Detsamma g�ller n�r n�gon tidigare har underl�tit att ans�ka om n�dv�ndigt
tillst�nd, godk�nnande eller dispens. Har s�dan underl�telse f�rekommit kan
tillst�nd, godk�nnande eller dispens v�gras ocks� om s�kanden eller n�gon
som p� grund av �gar- eller ansvarsf�rh�llanden har v�sentlig anknytning till
s�kandens verksamhet, har eller har haft s�dan anknytning till den verksam-
het d�r underl�telsen har f�rekommit.

7 �

Vid pr�vningen enligt denna balk skall h�nsyn tas till andra verksam-

heter eller s�rskilda anl�ggningar som kan antas bli beh�vliga f�r att verk-
samheten skall kunna utnyttjas p� ett �ndam�lsenligt s�tt.

8 �

Om tv� eller flera som bedriver eller avser att bedriva verksamhet kom-

mer �verens om att vidta �tg�rder f�r att f�rebygga eller motverka ol�genhe-
ter f�r m�nniskors h�lsa och milj�n, f�r villkor som avses i 2 � andra stycket
omfatta tv� eller flera verksamheter. Som f�ruts�ttning f�r detta g�ller att
m�jligheterna att uppfylla milj�kvalitetsnormer enligt 5 kap. �kar eller att
f�rdelar fr�n h�lso- och milj�synpunkt uppn�s p� n�got annat s�tt.

Fr�gor enligt f�rsta stycket f�r avg�ras genom gemensamt beslut om till-

st�nd som inneh�ller villkor f�r verksamheterna eller genom skilda beslut
med gemensamma villkor.

9 �

Tillst�nd eller dispens och upph�vande av tillst�nd eller dispens f�r f�r-

enas med skyldighet att utf�ra eller bekosta

1. s�rskild unders�kning av ber�rt omr�de,
2. s�rskilda �tg�rder f�r att bevara ber�rt omr�de, och
3. s�rskilda �tg�rder f�r att kompensera det intr�ng i allm�nna intressen

som verksamheten medf�r.

Denna paragraf inneb�r inte n�gon inskr�nkning av en efterbehandlings-

ansvarigs skyldigheter enligt 10 kap.

10 �

Om en vattenverksamhet har bedrivits utan tillst�nd, �r verksamhets-

ut�varen bevisskyldig i fr�ga om de f�rh�llanden som r�dde i vattnet innan
verksamheten sattes i g�ng.

11 �

Om m�l eller �renden enligt denna balk om tillst�nd eller dispens till

skilda verksamheter pr�vas samtidigt och verksamheterna p� grund av att de
ber�r samma naturresurs eller av n�gon annan orsak inte kan ut�vas vid si-
dan av varandra i enlighet med ans�kningarna, skall verksamheterna om
m�jligt j�mkas s� att de kan komma till st�nd utan v�sentlig nackdel f�r n�-
gon av dem. Om en s�dan j�mkning inte kan g�ras, skall f�retr�de ges �t den
verksamhet som b�st st�mmer �verens med 3 kap.

F�rsta stycket g�ller inte om en samf�llighet f�r de s�rskilda verksamhe-

terna bildas enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vatten-
verksamhet.

SFS 1998:808

R�tt att �verklaga

12 �

�verklagbara domar eller beslut f�r �verklagas av

1. den som domen eller beslutet ang�r, om avg�randet har g�tt honom el-

ler henne emot,

2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den

verksamhet som avses med beslutet, s�vitt avser domar och beslut i fr�gor
om tillst�nd till milj�farlig verksamhet,

3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbe-

st�mmande i arbetslivet, motsvarande organisation p� arbetsgivarsidan samt
en sammanslutning av konsumenter, s�vitt avser beslut som en l�nsstyrelse
eller en central f�rvaltningsmyndighet har meddelat med st�d av bemyndi-
gande enligt 14 kap., f�rutsatt att beslutet inte avser ett s�rskilt fall, och

4. den myndighet, kommunala n�mnd eller annan som enligt vad som �r

s�rskilt f�reskrivet i balken eller i f�reskrifter meddelade med st�d av balken
har r�tt att �verklaga.

Denna paragraf inneb�r inte n�gon inskr�nkning av r�tten att �verklaga

enligt best�mmelser i r�tteg�ngsbalken.

13 �

�verklagbara domar eller beslut f�r �verklagas av en ideell f�rening

som enligt sina stadgar har till �ndam�l att tillvarata naturskydds- eller mil-
j�skyddsintressen, s�vitt avser domar och beslut om tillst�nd, godk�nnande
eller dispens enligt denna balk. F�r att f� �verklaga domar och beslut skall
en f�rening ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre �r och ha l�gst
2 000 medlemmar.

Ideell f�rening f�r dock inte �verklaga beslut som r�r F�rsvarsmakten,

Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets radioanstalt.

En milj�organisation som vill �verklaga en dom eller ett beslut som avses

i f�rsta stycket skall g�ra det innan tiden f�r �verklagande g�tt ut f�r dem
som varit parter eller annars s�som sak�gare haft klagor�tt i m�let eller �ren-
det.

17 kap. Regeringens till�tlighetspr�vning

Obligatorisk till�tlighetspr�vning

1 �

Regeringen skall pr�va till�tligheten av nya verksamheter av f�ljande

slag:

1. j�rn- och st�lverk, metallverk och ferrolegeringsverk,
2. massafabriker och pappersbruk,
3. fabriker f�r raffinering av r�olja eller f�r tung petrokemisk produktion,
4. fabriker f�r framst�llning av baskemikalier eller g�dselmedel,
5. cementfabriker,
6. anl�ggningar f�r k�rnteknisk verksamhet som pr�vas av regeringen en-

ligt lagen (1984:3) om k�rnteknisk verksamhet samt anl�ggningar f�r att
bryta uranhaltigt material eller andra �mnen som kan anv�ndas f�r framst�ll-
ning av k�rnbr�nsle,

7. f�rbr�nningsanl�ggningar, om anl�ggningen har en tillf�rd effekt om

minst 200 megawatt,

8. gruppstationer f�r vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat med

en sammanlagd uteffekt av minst tio megawatt,

SFS 1998:808

9. anl�ggningar f�r lagring av minst 50 miljoner normalkubikmeter natur-

gas,

10. anl�ggningar f�r behandling av farligt avfall, om huvuddelen av det

avfall som avses bli behandlat i anl�ggningen kommer fr�n andra inr�tt-
ningar och mer �n 10 000 ton farligt avfall �rligen f�rbr�nns eller p� annat
s�tt �tervinns eller bortskaffas vid anl�ggningen,

11. anl�ggningar f�r att utvinna �mnen eller material inom de omr�den

som anges i 4 kap. 5 �,

12. vattenkraftverk som �r avsedda f�r en installerad generatoreffekt av

minst 20 megawatt,

13. vattenregleringar varigenom skall utnyttjas ett vattenmagasin av minst

100 miljoner kubikmeter under �ret eller tio miljoner kubikmeter under
veckan,

14. vatten�verledningar eller andra vattenbortledningar fr�n vattendrag el-

ler sj�ar med en normal oreglerad l�gvattenf�ring av minst tio kubikmeter i
sekunden i bortledningspunkten respektive utloppet, om d�rigenom en s�dan
m�ngd vatten tas i anspr�k att vattenf�ringen understiger fyra femtedelar av
den normala oreglerade l�gvattenf�ringen,

15. grundvattent�kter f�r tillgodog�rande av en st�rre vattenm�ngd �n

10 000 kubikmeter om dygnet, om inte minst nio tiondelar av det uttagna
vattnet �terf�rs till grundvattenmagasinet,

16. andra vattenregleringar, vatten�verledningar och vattenbortledningar

�n som har angetts f�rut, om verksamheten avser n�gon av sj�arna V�nern,
V�ttern, M�laren, Hj�lmaren, Storsj�n i J�mtland eller Siljan och f�retaget
kan antas f� betydande omfattning eller bli av ingripande slag,

17. byggande av plattformar som �r avsedda att anv�ndas vid utvinning av

olja eller gas inom havsomr�den samt annan �n helt tillf�llig ankring eller
f�rt�jning av s�dana plattformar f�r reparation, ombyggnad eller av n�gon
annan anledning,

18. motorv�gar och motortrafikleder samt andra v�gar med minst fyra

k�rf�lt och en str�ckning av minst tio kilometer,

19. j�rnv�gar avsedda f�r fj�rrtrafik och anl�ggande av nytt sp�r p� en

str�cka av minst fem kilometer f�r befintliga j�rnv�gar f�r fj�rrtrafik,

20. allm�nna farleder,
21. flygplatser med en banl�ngd av minst 2 100 meter.

2 �

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r regeringen i ett visst fall avst� fr�n att

pr�va en verksamhet som s�gs i 1 �.

Till�tlighetspr�vning efter f�rbeh�ll

3 �

Regeringen f�r f�r ett visst fall f�rbeh�lla sig att pr�va till�tligheten av

en verksamhet som inte omfattas av kravet p� pr�vning enligt 1 �, om

1. verksamheten i betraktande av de intressen som denna balk enligt

1 kap. 1 � skall fr�mja kan antas f� betydande omfattning eller bli av in-
gripande slag,

2. verksamheten utanf�r ett omr�de som enligt 7 kap. 28 � f�rsta eller an-

dra stycket har f�rklarats som s�rskilt skyddsomr�de eller s�rskilt bevaran-
deomr�de, kan antas mer �n obetydligt skada naturv�rdet inom omr�det,

3. verksamheten omfattas av best�mmelserna i 4 kap. 6 � tredje stycket.

SFS 1998:808

R�tten till f�rbeh�ll enligt f�rsta stycket 2 g�ller enbart verksamhet som �r

tillst�ndspliktig enligt balken eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av
balken.

Om ett m�l eller �rende enligt denna balk p�g�r om tillst�ndspr�vning av

verksamheten, skall regeringen omedelbart l�mna besked om f�rbeh�llet till
den tillst�ndspr�vande milj�domstolen eller myndigheten.

4 �

I samband med pr�vningen av en verksamhet enligt 1 eller 3 � f�r rege-

ringen f�rbeh�lla sig pr�vningen av till�tligheten av en annan verksamhet,
om ans�kan avser tillst�nd till b�da verksamheterna och dessa h�nger sam-
man med varandra eller om det �r fr�ga om j�mkning eller f�retr�de mellan
verksamheterna enligt 16 kap. 11 �. F�r ett s�dant f�rbeh�ll g�ller 3 � tredje
stycket.

Underr�ttelse

5 �

En myndighet eller kommun som inom sitt verksamhetsomr�de f�r

k�nnedom om en verksamhet som avses i 3 � skall underr�tta regeringen om
verksamheten.

Kommunfullm�ktiges tillstyrkan

6 �

Regeringen f�r till�ta en verksamhet som avses i 1 � 111 och 17 en-

dast om kommunfullm�ktige har tillstyrkt detta.

Samma f�ruts�ttning f�r regeringens till�tlighet g�ller ocks� i fr�ga om

verksamheter som avses i 3 � f�rsta stycket 1 eller 4 �, om de avser annat �n
vattenverksamhet eller trafikanl�ggningar.

Trots vad som s�gs i f�rsta stycket f�r regeringen till�ta en verksamhet

som s�gs i 1 � 6, om det �r fr�ga om mellanlagring eller slutlig f�rvaring av
k�rn�mne eller k�rnavfall, eller verksamhet som s�gs i 1 � 7, 8, 9 eller 10,
om det fr�n nationell synpunkt �r synnerligen angel�get att verksamheten
kommer till st�nd. Detta g�ller dock inte om en annan plats bed�ms vara
l�mpligare f�r verksamheten eller om en l�mplig plats har anvisats f�r verk-
samheten inom en annan kommun som kan antas godta en placering d�r.

Villkor f�r att tillgodose allm�nna intressen

7 �

Om regeringen finner att en verksamhet f�r komma till st�nd enligt

detta kapitel, f�r regeringen besluta om s�rskilda villkor f�r att tillgodose all-
m�nna intressen.

18 kap. Regeringens pr�vning av �verklagade avg�randen m.m.

1 �

Regeringen pr�var efter �verklagande

1. beslut av statliga myndigheter i fr�gor som r�r bildande, �ndring eller

upph�vande av nationalparker, naturreservat, kulturreservat, naturminnen,
strandskyddsomr�den, milj�skyddsomr�den eller vattenskyddsomr�den,
utom fr�gor om ers�ttning, och

2. beslut av generall�karen enligt denna balk eller enligt f�reskrifter med-

delade med st�d av balken.

SFS 1998:808

2 �

Regeringens pr�vning av fr�gor som avses i 17 kap. 1 � sker efter �ver-

l�mnande, om tillst�ndsplikt g�ller f�r verksamheten.

19 kap. F�rvaltningsmyndigheternas och kommunernas
pr�vning

Allm�nt om pr�vningen

1 �

F�rvaltningsmyndigheterna och kommunerna pr�var �renden enligt

vad som �r f�reskrivet i balken eller enligt f�reskrifter som har meddelats
med st�d av balken.

Kommuners beslut i fr�gor som r�r bildande, �ndring eller upph�vande av

naturreservat, kulturreservat, naturminnen, strandskyddsomr�den eller vat-
tenskyddsomr�den, utom fr�gor om ers�ttning, f�r �verklagas hos l�nsstyrel-
sen om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. Kommunala n�mnders beslut i s�r-
skilda fall f�r �verklagas hos l�nsstyrelsen, om inte annat �r s�rskilt f�reskri-
vet.

L�nsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut i s�rskilda fall f�r

�verklagas hos milj�domstol enligt 20 kap. 2 � andra stycket.

2 �

Om en f�rvaltningsmyndighet eller kommun finner att en verksamhet

eller �tg�rd endast kan till�tas enligt 2 kap. 9 � f�rsta stycket eller 10 � skall
f�rvaltningsmyndigheten eller kommunen med eget yttrande �verl�mna fr�-
gan till regeringens avg�rande. Detsamma g�ller om regeringen skall pr�va
till�tligheten enligt 17 kap. 1 � eller om regeringen har f�rbeh�llit sig pr�v-
ningen av till�tligheten enligt 17 kap. 3 �.

Att det finns en skyldighet att underr�tta regeringen om verksamhet enligt

17 kap. 3 � framg�r av 17 kap. 5 �.

3 �

Vad som s�gs i 21 kap. 3 � om handl�ggningen vid milj�domstol g�ller

�ven f�r en l�nsstyrelse om �rendet annars skulle ha pr�vats av en kommun.

S�rskilt om pr�vningen av milj�farlig verksamhet

4 �

L�nsstyrelser eller kommunala n�mnder skall

1. genom kung�relse i ortstidning eller p� annat l�mpligt s�tt bereda den

som kan ber�ras av verksamheten tillf�lle att yttra sig,

2. samr�da med de statliga och kommunala myndigheter som har v�sent-

liga intressen att bevaka i saken,

3. h�lla sammantr�de med den som saken ang�r och besiktning p� platsen

om det beh�vs f�r utredningen i �rendet, samt

4. underr�tta den som gjort en ans�kan eller kommit med synpunkter ge-

nom n�gon annan �n honom eller henne sj�lv och ge honom eller henne till-
f�lle att yttra sig om inte annat f�ljer av 17 � f�rvaltningslagen (1986:223).

5 �

I �renden som pr�vas av l�nsstyrelser eller kommunala n�mnder skall

till�mpas best�mmelserna i

1. 22 kap. 1 � f�rsta stycket om ans�kans form och inneh�ll,
2. 22 kap. 2 � om en ans�kans ingivande och brister i den,
3. 22 kap. 3 � om kung�relses inneh�ll,

SFS 1998:808

4. 22 kap. 6 � om taler�tt,
5. 22 kap. 9 � om r�tt att f�retr�da fastighet,
6. 22 kap. 12 � om sakkunniga,
7. 22 kap. 13 � om unders�kning p� platsen,
8. 22 kap. 25 � f�rsta stycket 13 och 510 samt andra stycket sista me-

ningen och tredje stycket om tillst�ndsdoms inneh�ll,

9. 22 kap. 26 � om s�rskild dom,
10. 22 kap. 27 � f�rsta stycket, andra stycket andra meningen samt tredje

stycket f�rsta meningen om uppskjutna fr�gor och provisoriska f�reskrifter,

11. 22 kap. 28 � f�rsta stycket f�rsta meningen om verkst�llighetsf�rord-

nande, och

12. 23 kap. 3 � n�r det g�ller s�rskild �verklagan i fr�gor om sakkunniga

som avses i 22 kap. 12 �.

20 kap. Domstolar

Domstolarna

1 �

De tingsr�tter som regeringen best�mmer skall vara regionala milj�-

domstolar.

Milj��verdomstol �r Svea hovr�tt.
Som sista domstol d�mer H�gsta domstolen.

2 �

Milj�domstol pr�var som f�rsta instans m�l om

1. milj�farlig verksamhet som �r ans�kningsm�l enligt 21 kap. 1 � f�rsta

stycket,

2. vattenverksamhet och vattenanl�ggningar enligt 11 kap. samt lagen

(1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, utom verk-
samheter som avser markavvattning vilka verksamheter skall pr�vas av l�ns-
styrelsen,

3. markavvattningar som enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�m-

melser om vattenverksamhet har �verl�mnats fr�n l�nsstyrelsen eller anm�lts
av fastighetsbildningmyndighet,

4. ers�ttning f�r skada och intr�ng enligt 28 kap. 25 ��,
5. ers�ttning och inl�sen vid ingripande av det allm�nna enligt denna balk

och vid vattenverksamhet, om inte annat har s�rskilt f�reskrivits,

6. ers�ttning f�r milj�skador och inl�sen enligt 32 kap. samt talan om f�r-

bud eller f�rsiktighetsm�tt enligt 32 kap. 12 �,

7. f�rdelning av solidariskt ansvar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 ��

p� talan av n�gon av de solidariskt ansvariga,

8. utd�mande av vite som f�relagts med st�d av balken efter s�rskild

framst�llan av den myndighet som har f�relagt vitet. Har vitet f�relagts i f�r-
farandet g�ller 6 � andra stycket lagen (1985:206) om viten.

Som anges i 19 kap. 1 � tredje stycket pr�var milj�domstol, om inte annat

�r f�reskrivet, efter �verklagande l�nsstyrelsens och andra statliga myndig-
heters beslut enligt denna balk eller f�reskrifter som har meddelats med st�d
av balken samt enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vat-
tenverksamhet. Att milj�domstol efter �verklagande pr�var kronofogdemyn-
dighets beslut om handr�ckning framg�r av 26 kap. 17 � andra stycket.

SFS 1998:808

3 �

Vad som �r f�reskrivet om tvistem�l i allm�n domstol till�mpas �ven

p� milj�domstolar och Milj��verdomstolen samt vid H�gsta domstolens
pr�vning av m�l som avses i denna balk, om inte annat f�ljer av balken eller
annan lag. Vid handl�ggningen av �renden till�mpas lagen (1996:242) om
domstols�renden.

N�r milj�domstolen pr�var fr�gor om utd�mande av vite efter s�rskild ta-

lan, skall m�let i den delen handl�ggas enligt reglerna i r�tteg�ngsbalken om
�tal f�r brott f�r vilket sv�rare straff �n b�ter inte �r f�reskrivet.

Best�mmelserna i f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) till�mpas i milj�-

domstolarna i dit �verklagade m�l samt vid �verklagande av s�dana m�l till
Milj��verdomstolen, om inte annat f�ljer av denna balk eller annan lag. N�r
en ideell f�rening med st�d av 16 kap. 13 � �verklagar ett beslut eller dom,
skall dock inte 7 a � f�rvaltningsprocesslagen till�mpas.

Milj�domstol

4 �

Milj�domstolen best�r av en ordf�rande som skall vara lagfaren do-

mare i tingsr�tten, ett milj�r�d samt tv� sakkunniga ledam�ter. Ytterligare en
lagfaren domare och ett milj�r�d f�r ing� i domstolen.

Milj�r�d skall ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet

av milj�fr�gor. En av de sakkunniga ledam�terna skall ha erfarenhet av fr�-
gor som faller inom verksamhetsomr�det f�r Naturv�rdsverket. Ordf�randen
best�mmer med h�nsyn till m�lets beskaffenhet om den andre sakkunnige le-
damoten skall ha erfarenhet av industriell eller kommunal verksamhet.

5 �

Milj�domstolen �r, om inte annat f�ljer av denna balk, domf�r med

ordf�randen och ett milj�r�d vid handl�ggning som inte sker vid huvudf�r-
handling. Detsamma g�ller vid huvudf�rhandling i fall som avses i 1 kap.
3 a � andra och tredje stycket r�tteg�ngsbalken. Avg�rs s�dana m�l i sak utan
huvudf�rhandling skall dock den sammans�ttning som anges i 4 � g�lla, om
inte r�tten finner att det �r tillr�ckligt med ordf�randen och ett milj�r�d och
parterna samtycker till det eller m�let �r av enkel beskaffenhet.

I m�l som avses i 3 � tredje stycket skall milj�domstolen best� av ordf�-

randen och ett milj�r�d. Vid avg�rande i sak av tillst�ndsfr�gor skall milj�-
domstolen ha den sammans�ttning som anges i 4 �.

6 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer utser ord-

f�rande, utn�mner eller anst�ller milj�r�d samt f�rordnar sakkunniga leda-
m�ter i milj�domstol.

7 �

Regeringen best�mmer milj�domstolarnas domsomr�den.

8 �

M�l om ut�vande av milj�farlig verksamhet, vattenverksamhet, vatten-

anl�ggningar och ers�ttning vid vattenverksamhet pr�vas av den milj�dom-
stol inom vars omr�de verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller
skall bedrivas.

M�l om ers�ttning vid skada och intr�ng enligt 28 kap. 25 �� och vid in-

gripande av det allm�nna enligt denna balk pr�vas av den milj�domstol inom
vars omr�de skadan och intr�nget i huvudsak har intr�ffat eller kommer att
intr�ffa.

SFS 1998:808

M�l om ers�ttning f�r milj�skador enligt 32 kap. pr�vas av den milj�dom-

stol inom vars omr�de den skadeg�rande verksamheten i huvudsak bedrivs
eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet
som kan medf�ra en s�dan skada som avses i 32 kap. 3 � kan beg�ra pr�v-
ning av ers�ttningsfr�gan vid den milj�domstol inom vars omr�de verksam-
heten i huvudsak bedrivs eller skall bedrivas.

9 �

�renden som �verklagas fr�n en myndighet till milj�domstolen pr�vas

av den milj�domstol inom vars omr�de myndigheten som f�rst har pr�vat
�rendet �r bel�gen.

Vid gemensam handl�ggning av m�l �r den domstol som �r beh�rig att

handl�gga ett av m�len �ven beh�rig att handl�gga de �vriga m�len.

Fr�gor om milj�domstolarnas inb�rdes beh�righet f�r, utom i fall som av-

ses i 10 kap. 20 � andra stycket r�tteg�ngsbalken, inte tas upp av h�gre r�tt.

10 �

Vid omr�stning skall f�rst lagfarna domare s�ga sin mening, d�refter

milj�r�den och sist de sakkunniga ledam�terna. Ordf�randen har utslagsr�st
utom i m�l om utd�mande av vite d�r den lindrigaste meningen skall g�lla.

Milj��verdomstolen

11 �

F�r fullg�rande av Svea hovr�tts uppgifter som Milj��verdomstol

skall det, f�rutom lagfarna domare, finnas milj�r�d. Dessa skall ha teknisk
eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av milj�fr�gor. Regeringen
eller den myndighet som regeringen best�mmer utn�mner eller anst�ller mil-
j�r�d.

Milj��verdomstolen �r domf�r med fyra ledam�ter, av vilka minst tre

skall vara lagfarna. Om en av de lagfarna ledam�terna f�r f�rhinder sedan
huvudf�rhandling har p�b�rjats �r r�tten �nd� domf�r. Fler �n fem ledam�ter
f�r inte delta.

Vid behandlingen av fr�gor om pr�vningstillst�nd skall Milj��verdomsto-

len best� av tre lagfarna domare. Ett milj�r�d f�r dock ing� i r�tten i st�llet
f�r en av de lagfarna ledam�terna.

21 kap. M�l i milj�domstol

1 �

Ans�kningsm�l �r m�l

1. om tillst�nd till milj�farlig verksamhet som avses i 9 kap. 6 � som inte

skall pr�vas av en l�nsstyrelse eller en kommun enligt vad som f�reskrivits
med st�d av 9 kap. 8 �,

2. om tillst�nd till vattenverksamhet enligt 11 kap. 9 � som inte skall pr�-

vas av en l�nsstyrelse,

3. om godk�nnande enligt 11 kap. 16 � av ett utf�rt �ndrings- eller lag-

ningsarbete eller av �tg�rder som strider mot meddelade best�mmelser om
inneh�llande och tappning av vatten, om arbetet eller �tg�rderna inte avser
en markavvattning som skall pr�vas av en l�nsstyrelse,

4. om tillst�nd enligt 11 kap. till utrivning av en vattenanl�ggning eller

tillst�ndspr�vning enligt 11 kap. 22 �,

5. om f�rl�ngning enligt 24 kap. 2 � andra stycket av genomf�randetiden

eller den tid inom vilken verksamheten skall ha satts ig�ng,

SFS 1998:808

6. om �terkallelse eller f�rbud mot fortsatt verksamhet enligt 24 kap. 3 �,
7. om ompr�vning enligt 24 kap. 59 �� samt enligt 7 kap. 1315 �� la-

gen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, och

8. enligt 7 kap. 1 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vat-

tenverksamhet.

G�ller ett ans�kningsm�l uteslutande en viss eller vissa sak�gare och kan

m�let avg�ras med bindande verkan endast mot dessa, f�r milj�domstolen,
om s�kanden medger det, f�rordna att m�let skall behandlas enligt vad som
enligt 7 kap. lagen (1998:812) med vissa best�mmelser om vattenverksamhet
g�ller f�r st�mningsm�l.

2 �

Talan i m�l som inte enligt 1 � �r ans�kningsm�l v�cks genom ans�kan

om st�mning, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. Betr�ffande vissa st�m-
ningsm�l finns f�reskrifter i 7 kap. lagen (1998:812) med s�rskilda best�m-
melser om vattenverksamhet. Att vissa m�l handl�ggs enligt f�rvaltningspro-
cesslagen (1971:291) framg�r av 20 kap. 3 � tredje stycket.

3 �

�ven i annat fall �n som avses i 14 kap. 17 �� r�tteg�ngsbalken f�r

m�l eller �rende enligt denna balk handl�ggas i en och samma r�tteg�ng, om
de har samma s�kande och avser samma verksamhet eller verksamheter som
har samband med varandra. Om en milj�domstol pr�var ett s�dant m�l eller
�rende, f�r en ans�kan i ett annat s�dant �rende g�ras hos domstolen, �ven
om �rendet annars skulle ha pr�vats av en l�nsstyrelse eller kommun. Om ett
�rende som pr�vats av en f�rvaltningsmyndighet eller kommun handl�ggs
gemensamt med ans�kningsm�l, g�ller inte vad som s�gs i 20 kap. 3 � tredje
stycket om till�mpningen av best�mmelserna i f�rvaltningsprocesslagen
(1971:291).

En milj�domstol f�r vid handl�ggningen av ett m�l eller �rende som s�gs i

f�rsta stycket f�rbeh�lla sig pr�vningen av ett annat s�dant �rende som
handl�ggs vid en l�nsstyrelse eller kommun.

4 �

V�cker n�gon talan vid milj�domstolen om f�rbud mot milj�farlig

verksamhet eller om skyldighet f�r den som ut�var eller �mnar ut�va s�dan
verksamhet att vidta f�rsiktighetsm�tt och �r fr�gan om tillst�nd till verk-
samheten enligt denna balk under pr�vning eller kommer den under pr�v-
ning innan milj�domstolen har avgjort m�let, f�r milj�domstolen inte avg�ra
m�let f�rr�n tillst�ndsfr�gan har pr�vats.

5 �

Har en tillsynsmyndighet med st�d av 26 kap. 9 � f�rsta stycket f�rbju-

dit milj�farlig verksamhet eller beslutat att den som bedriver eller avser att
bedriva s�dan verksamhet skall vidta f�rsiktighetsm�tt och beg�rs tillst�nd
enligt denna balk, kan milj�domstolen, om s�kanden st�ller s�kerhet f�r
kostnad och skada, best�mma att tillsynsmyndighetens beslut inte f�r verk-
st�llas f�rr�n tillst�ndsfr�gan har avgjorts eller domstolen f�reskriver n�got
annat.

I fr�ga om slaget av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � uts�kningsbalken. S�ker-

heten skall pr�vas av domstolen och f�rvaras av l�nsstyrelsen.

6 �

Om en milj�domstol har pr�vat ett m�l som r�r en fr�ga som behandlas

i denna balk, f�r fr�gan om m�let �r s�dant att det skall tas upp av n�gon an-

SFS 1998:808

nan domstol �n milj�domstol eller av n�gon annan myndighet �n domstol
pr�vas i h�gre r�tt endast om

1. fr�gan fullf�ljs dit eller v�cks d�r av en part som �r ber�ttigad till det,
2. milj�domstolen har pr�vat en fr�ga om �gander�tt till en fastighet eller

om fastighetsindelningen,

3. milj�domstolen har pr�vat en fr�ga f�r vars behandling en s�rskild ord-

ning har f�reskrivits i denna balk, eller

4. milj�domstolen har pr�vat en fr�ga om ansvar f�r brott.

7 �

Om milj�domstolen finner att en verksamhet eller �tg�rd endast kan

till�tas enligt 2 kap. 9 � f�rsta stycket eller 10 �, skall milj�domstolen med
eget yttrande �verl�mna fr�gan till regeringens avg�rande. Detsamma g�ller
om regeringen skall pr�va till�tligheten enligt 17 kap. 1 � eller om rege-
ringen har f�rbeh�llit sig pr�vningen av till�tligheten enligt 17 kap. 3 �.

Om milj�domstolen finner att ett m�l hos domstolen r�r �ven ett annat all-

m�nt intresse av synnerlig vikt �n s�dant som avses i 1 kap. 1 �, skall dom-
stolen med eget yttrande �verl�mna m�let till regeringen. Detsamma g�ller,
om Naturv�rdsverket beg�r att m�let av s�dan anledning skall �verl�mnas
till regeringen. �r det fr�ga om en statlig myndighets beslut som r�r F�r-
svarsmakten, Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets
radioanstalt skall domstolen alltid med eget yttrande �verl�mna �rendet till
regeringens avg�rande.

22 kap. F�rfarandet vid milj�domstolarna i ans�kningsm�l

1 �

En ans�kan i ett ans�kningsm�l skall vara skriftlig. Den skall inneh�lla

1. de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som beh�vs f�r att

bed�ma verksamhetens eller �tg�rdens art och omfattning,

2. en milj�konsekvensbeskrivning enligt 6 kap. och uppgift om det sam-

r�d som skett enligt 6 kap. 46 ��,

3. de uppgifter som beh�vs f�r att bed�ma hur de allm�nna h�nsynsreg-

lerna i 2 kap. iakttas,

4. f�rslag till de skydds�tg�rder eller andra f�rsiktighetsm�tt som beh�vs

f�r att f�rebygga eller avhj�lpa ol�genheter fr�n verksamheten, och

5. f�rslag till hur verksamheten skall kontrolleras.
I m�l om vattenverksamhet skall ans�kan dessutom inneh�lla f�ljande
1. uppgift om det finns fastigheter som ber�rs av vattenverksamheten eller

ej och i f�rekommande fall namn och adress p� �garna och ber�rda inneha-
vare av s�rskild r�tt till fastigheterna, och

2. uppgifter om de ers�ttningsbelopp som s�kanden erbjuder varje sak�-

gare, om det inte p� grund av verksamhetens omfattning b�r anst� med s�-
dana uppgifter.

Ytterligare best�mmelser om vad en ans�kan i vissa fall skall inneh�lla i

m�l om vattenverksamhet finns i 7 kap. 4 � lagen (1998:812) med s�rskilda
best�mmelser om vattenverksamhet.

2 �

Ans�kningshandlingarna skall ges in i det antal exemplar som milj�-

domstolen finner beh�vligt.

Har ans�kningshandlingarna inte getts in i tillr�ckligt antal exemplar eller

finner milj�domstolen att ans�kan �r ofullst�ndig skall domstolen f�rel�gga

SFS 1998:808

s�kanden att avhj�lpa bristen inom viss tid. F�ljer s�kanden inte ett f�rel�g-
gande, f�r domstolen besluta att bristen skall avhj�lpas p� s�kandens bekost-
nad eller, om bristen �r s� v�sentlig att ans�kan inte kan ligga till grund f�r
pr�vning av m�let, avvisa ans�kan.

3 �

Om en ans�kan tas upp till pr�vning, skall milj�domstolen utf�rda

kung�relse. Kung�relsen skall inneh�lla

1. en kortfattad redog�relse f�r ans�kan och i m�l om vattenverksamhet

uppgift om de fastigheter som kan ber�ras,

2. en upplysning om inneh�llet i 7, 10 och 19 ��,
3. sista tidpunkt f�r synpunkter enligt 10 �,
4. ett tillk�nnagivande om att kallelser och andra meddelanden i m�let till

parterna skall inf�ras i alla, eller vissa namngivna ortstidningar och att de,
om de inte s�rskilt skickas till en part, h�lls tillg�ngliga hos den som f�rvarar
akten, och

5. namn och adress p� aktf�rvararen.
Milj�domstolen skall f�rordna en eller flera personer att f�rvara ett exem-

plar av handlingarna i m�let (aktf�rvarare).

Kung�relsen skall snarast inf�ras i ortstidning. En utskrift av kung�relsen

skall i m�l om vattenverksamhet s�ndas till varje sak�gare som har angetts i
ans�kningen eller som p� annat s�tt �r k�nd f�r domstolen.

Om ans�kan ber�r fast egendom som �r samf�lld f�r flera fastigheter, be-

h�ver n�gon utskrift av kung�relsen inte s�ndas till de s�rskilda del�garna i
samf�lligheten. Finns en k�nd styrelse f�r samf�lligheten, skall en utskrift av
kung�relsen s�ndas till styrelsen.

4 �

Ett exemplar av ans�kningshandlingarna och av kung�relsen skall s�n-

das till Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och Fiskeriverket. Om det kan
antas att det allm�nna fiskeintresset eller n�got annat allm�nt intresse inte
ber�rs av verksamheten, beh�ver ans�kningshandlingarna dock inte s�ndas
�ver.

Kung�relsen skall �ven s�ndas till ber�rda kommuner och den eller de

kommunala n�mnder som fullg�r uppgifter inom milj�- och h�lsoskyddsom-
r�det samt till l�nsstyrelsen och andra statliga myndigheter vars verksamhet
kan ber�ras av ans�kan.

5 �

Kung�relsen skall delges

1. styrelsen eller n�gon annan som f�rvaltar en av ans�kan ber�rd kanal-

eller slussanl�ggning eller annan allm�n farled eller en hamn eller flottled
som �r allm�n,

2. styrelsen f�r ett av ans�kan ber�rt vattenf�rbund samt styrelsen eller

n�gon annan som f�rvaltar en ber�rd samf�llighet enligt denna lag eller mot-
svarande �ldre best�mmelser,

3. �garen av en anl�ggning f�r tillgodog�rande av vattenkraft, om med an-

s�kan avses ianspr�ktagande av den tillgodogjorda kraften,

4. �garen av den str�mfallsfastighet fr�n vilken andelskraft tillhandah�lls,

n�r det �r fr�ga om en ans�kan enligt 7 kap. 1 � andra stycket 3 lagen
(1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, och

5. innehavaren av det tillst�nd som avses med en ans�kan enligt 21 kap.

1 � f�rsta stycket 6 eller 7 milj�balken.

SFS 1998:808

6 �

Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och l�nsstyrelsen skall, n�r det be-

h�vs, f�ra talan i m�let f�r att tillvarata milj�intressen och andra allm�nna
intressen.

En kommun f�r f�ra talan f�r att tillvarata milj�intressen och andra all-

m�nna intressen inom kommunen.

Fiskeriverket skall, om handlingar s�nts till verket enligt 4 �, yttra sig om

vattenanl�ggningens eller verksamhetens inverkan p� det allm�nna fiskein-
tresset samt f�resl� de best�mmelser som beh�vs till skydd f�r fisket. Om
verket anser att ett yttrande kr�ver unders�kning p� platsen, skall verket an-
m�la detta till milj�domstolen, som skall f�rordna om sakkunnigutredning
enligt 12 �.

7 �

�gare av fastigheter som ber�rs av en ans�kan i ett m�l om vattenverk-

samhet skall till milj�domstolen uppge innehavare av servitut, nyttjander�tt
eller r�tt till elektrisk kraft som har uppl�tits i fastigheten. Underl�ts detta
utan giltigt sk�l och uppst�r p� grund av detta skada f�r s�dana sak�gare,
skall fastighets�garen ers�tta skadan.

8 �

Har en sak�gare uppgetts eller p� annat s�tt blivit k�nd f�r milj�dom-

stolen f�rst efter det att kung�relsen har utf�rdats och har sak�garen inte f�rt
talan i m�let, skall sak�garen p� l�mpligt s�tt ges tillf�lle att yttra sig. Hand-
l�ggningen av m�let f�r dock inte uppeh�llas.

9 �

Om det r�der tvist om en fastighet som p�verkas av den i m�let av-

sedda verksamheten, har den av de tvistande som innehar fastigheten med
�gander�ttsanspr�k r�tt att f�retr�da fastigheten i m�let, till dess den lagligen
vinns fr�n innehavaren.

En ny �gare f�r inte rubba vare sig �verenskommelser som den f�rre �ga-

ren har ing�tt eller andra �tg�rder som har vidtagits i m�let och som �r bin-
dande f�r den f�rre �garen. Om den f�rre �garen har erh�llit meddelanden
och kallelser i m�let, beh�vs inte n�gra nya meddelanden eller kallelser till
den nye �garen.

10 �

Synpunkter p� ans�kan skall l�mnas skriftligen och ges in i tre exem-

plar till milj�domstolen inom den tid som domstolen har best�mt. Ett exem-
plar skall s�ndas till den s�kande.

11 �

Den fortsatta f�rberedelsen av m�let kan vara skriftlig eller muntlig.

Milj�domstolen skall under f�rberedelsen se till att utredningen i m�let f�r

den inriktning och omfattning som kr�vs.

Milj�domstolen best�mmer vad en muntlig f�rberedelse skall avse och

vilka parter som skall kallas till f�rberedelsen. Kallelsen skall delges par-
terna eller kung�ras i ortstidning.

Vid den muntliga f�rberedelsen f�r tredskodom inte meddelas. Parterna

f�r �beropa skrifter som de har gett in. En redog�relse b�r l�mnas f�r skrif-
ternas inneh�ll.

12 �

Om det f�r bed�mning av m�let beh�vs n�gon s�rskild utredning eller

v�rdering, kan milj�domstolen f�rordna en eller flera sakkunniga att efter
f�rberedande unders�kning avge utl�tande i m�let. S�dan unders�kning skall

SFS 1998:808

verkst�llas snarast m�jligt. Om det beh�vs med h�nsyn till m�lets beskaffen-
het eller �ndam�let med unders�kningen, skall domstolen p� ett l�mpligt s�tt
underr�tta parterna om tiden f�r unders�kningen.

13 �

Om det �r l�mpligt, f�r milj�domstolen uppdra �t en eller flera leda-

m�ter av domstolen att g�ra unders�kning p� platsen. Parterna skall p�
l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r en s�dan unders�kning. Vid unders�k-
ningen skall protokoll f�ras.

14 �

P� beg�ran av s�kanden f�r milj�domstolen utan huvudf�rhandling

besluta att �tg�rder f�r vidtas f�r att f�rebygga eller minska skador eller ol�-
genheter, innan fr�gan om s�dana �tg�rder slutligen avg�rs. Som villkor g�l-
ler att den s�kande hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den ers�ttning som
den s�kande kan bli skyldig att betala p� grund av �tg�rderna. I fr�ga om sla-
get av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � uts�kningsbalken.

Beslutet g�ller omedelbart, men det kan �ndras n�r f�rh�llandena f�ranle-

der det.

15 �

Framg�r det av ett utl�tande enligt 12 � eller p� annat s�tt att den

s�kta verksamheten ber�r fastigheter som inte har angivits i kung�relsen en-
ligt 3 �, skall milj�domstolen med till�mpning av den paragrafen ge �gare
och innehavare av s�rskilda r�ttigheter till s�dana fastigheter tillf�lle att yttra
sig.

Om det �r l�mpligare f�r milj�domstolen kalla sak�garna till huvudf�r-

handlingen i m�let. Kallelserna skall senast �tta dagar f�re huvudf�rhand-
lingen delges sak�garna i den ordning som g�ller f�r delgivning av st�mning
i tvistem�l.

16 �

N�r m�let �r klart f�r huvudf�rhandling skall milj�domstolen be-

st�mma tid och plats f�r den.

Om det �r uppenbart on�digt med huvudf�rhandling, beh�ver s�dan f�r-

handling inte h�llas. Om parterna beg�r det skall den dock h�llas. Att m�let
eller �rendet kan komma att avg�ras p� handlingarna skall anges i kung�rel-
sen. I fr�gor som avses i 26 � andra stycket beh�ver inte huvudf�rhandling
h�llas. Detsamma g�ller i fall som avses i 42 kap. 18 � f�rsta stycket 1, 3 och
4 r�tteg�ngsbalken.

Besked om tid och plats f�r huvudf�rhandling skall i god tid l�mnas par-

terna i den ordning som har best�mts f�r kallelser till dem. Om anledning till
det finns, skall det i kallelsen l�mnas uppgift om de fr�gor som avses be-
handlas vid huvudf�rhandlingen.

Om n�gon part b�r infinna sig personligen vid huvudf�rhandlingen, skall

milj�domstolen f�rel�gga vite. F�rel�ggandet skall delges.

Huvudf�rhandling f�r h�llas, �ven om en part uteblir fr�n den. Tredsko-

dom f�r dock inte meddelas.

17 �

Om milj�domstolen finner att ett m�l kan utredas utan f�rberedelse,

f�r domstolen i kung�relse omedelbart kalla till huvudf�rhandling i m�let.
D� g�ller 39 och 1216 ��. Huvudf�rhandlingen f�r h�llas tidigast tre
veckor efter det att kung�randet skedde.

SFS 1998:808

18 �

I m�let skall syn h�llas, om det inte �r obeh�vligt.

19 �

Yrkanden om ers�ttning till f�ljd av vattenverksamhet eller en �tg�rd

enligt 11 kap. 22 � och synpunkter i anledning av utl�tande om verksamhe-
ten enligt 12 � skall framst�llas skriftligen eller muntligen senast vid huvud-
f�rhandlingen. Milj�domstolen f�r avvisa senare framst�llda yrkanden och
synpunkter, om de inte har f�ranletts av iakttagelser vid syn eller av andra
omst�ndigheter som har f�rekommit under huvudf�rhandlingen.

20 �

Vid huvudf�rhandlingens b�rjan b�r ordf�randen eller n�gon annan

ledamot kort redog�ra f�r ans�kan och de yrkanden som har framst�llts i
m�let. F�r utredning av fr�gor av teknisk art f�r parterna �beropa ingivna
skrifter. En redog�relse skall l�mnas f�r skrifternas inneh�ll.

Vid en uppskjuten huvudf�rhandling skall m�let �terupptas i samma skick

som det hade vid den tidigare handl�ggningens slut. Har de ledam�ter som
vid det senare sammantr�det tj�nstg�r i domstolen inte deltagit i den tidigare
handl�ggningen, skall dock m�let tas upp till ny huvudf�rhandling. Bevis
som har tagits upp vid tidigare handl�ggning beh�ver inte tas upp p� nytt om
det kan antas vara utan betydelse att det tas upp eller om det skulle medf�ra
osk�lig kostnad eller synnerlig ol�genhet.

21 �

Milj�domstolens dom skall grundas p� vad som har f�rekommit vid

syn och annan f�rhandling inf�r domstolen och p� vad handlingarna inneh�l-
ler.

Domen skall meddelas s� snart som m�jligt med h�nsyn till m�lets art och

omst�ndigheterna i �vrigt. Om det inte finns synnerliga sk�l skall, om hu-
vudf�rhandling h�llits, domen meddelas inom tv� m�nader efter det att f�r-
handlingen avslutades.

Skyldigheten enligt 17 kap. 9 � sjunde stycket r�tteg�ngsbalken att under-

r�tta parterna om inneh�llet i domen skall anses fullgjord genom att ett ex-
emplar av domen h�lls tillg�ngligt hos den eller de aktf�rvarare som har f�r-
ordnats.

22 �

N�r det p� yrkande av n�gon part i ett m�l om vattenverksamhet anses

att den ers�ttning som parten har r�tt till b�r s�ttas h�gre �n vad den s�kande
har f�reslagit, f�r milj�domstolen �ven f�r andra parter vidta s�dana j�mk-
ningar i ers�ttningsbeloppen som kan beh�vas f�r att uppn� likformighet i
uppskattningen. Ers�ttningen f�r inte s�ttas l�gre �n vad den s�kande har er-
bjudit i m�let.

Om s�rskild uppg�relse har tr�ffats mellan parterna, f�r ers�ttning dock

inte best�mmas annorlunda �n som har avtalats.

23 �

Om det beh�vs f�r till�mpningen av 6 kap. 18 � tredje stycket expro-

priationslagen (1972:719), skall milj�domstolen uppskatta det v�rde som en
ber�rd fastighet har utan s�rskild r�ttighet som minskar fastighetens v�rde.

24 �

Innan milj�domstolen meddelar en dom om inl�sen av en fastighets-

del skall en karta med beskrivning ha uppr�ttats �ver omr�det samt dess
gr�nser ha utm�rkts i den ordning som g�ller f�r fastighetsbildning.

SFS 1998:808

25 �

En dom som inneb�r att tillst�nd l�mnas till en verksamhet skall i f�-

rekommande fall inneh�lla best�mmelser om

1. den tid som tillst�ndet skall g�lla,
2. verksamhetens �ndam�l, l�ge, omfattning, s�kerhet och tekniska ut-

formning i �vrigt,

3. tillsyn, besiktning och kontroll,
4. skyldighet att betala ers�ttning eller att utf�ra skadef�rebyggande �tg�r-

der samt hur betalningen skall ske,

5. skyldighet att betala avgifter,
6. de villkor som beh�vs f�r att hindra eller begr�nsa skadlig p�verkan el-

ler andra ol�genheter,

7. de villkor som beh�vs avseende hanteringen i verksamheten av kemiska

produkter om hanteringen kan medf�ra ol�genheter f�r den yttre milj�n,

8. de villkor som beh�vs om avfallshantering och �tervinning och �teran-

v�ndning om hanteringen, �tervinningen eller �teranv�ndningen kan med-
f�ra ol�genheter f�r den yttre milj�n,

9. de villkor som beh�vs med avseende p� hush�llningen med mark, vat-

ten och andra naturresurser,

10. de villkor som beh�vs med avseende p� efterbehandling och st�llande

av s�kerhet,

11. den tid inom vilken anspr�k i anledning av of�rutsedda skador f�r

framst�llas,

12. den f�rlust av vatten eller annat som tillst�ndshavare enligt 31 kap. 22

och 23 �� r skyldig att underkasta sig utan ers�ttning, och

13. r�tteg�ngskostnader.
Avser tillst�ndet arbeten f�r vattenverksamhet, skall i domen anges den tid

inom vilken arbetena skall vara utf�rda. Tiden f�r s�ttas till h�gst tio �r. Den
tid inom vilken ig�ngs�ttande av milj�farlig verksamhet skall ha skett skall
anges.

Milj�domstolen f�r �verl�ta �t tillsynsmyndighet att fastst�lla villkor av

mindre betydelse.

Ytterligare best�mmelser om vad en dom i m�l om vattenverksamhet och

vattenanl�ggningar skall inneh�lla finns i 7 kap. 6 � lagen (1998:812) med
s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet.

26 �

P� yrkande av s�kanden f�r milj�domstolen i s�rskild dom avg�ra

fr�gan om verksamhetens till�tlighet om fr�gan inte enligt 17 kap. 1, 3 eller
4 � skall pr�vas av regeringen.

Om domstolen funnit att verksamheten �r till�tlig och om verksamhetens

snara genomf�rande �r angel�get, f�r domstolen i s�rskild dom meddela till-
st�nd till de arbeten som beh�ver utf�ras. Att huvudf�rhandling inte beh�ver
h�llas framg�r av 16 � andra stycket.

Meddelas s�rskild dom, f�r milj�domstolen f�rordna att m�let i �vrigt

skall vila till dess domen f�tt laga kraft.

27 �

N�r verkningarna av verksamheten inte kan f�rutses med tillr�cklig

s�kerhet, f�r milj�domstolen vid meddelande av tillst�nd till verksamheten
skjuta upp fr�gan om ers�ttning eller andra villkor till dess erfarenhet har
vunnits av verksamhetens inverkan.

SFS 1998:808

I samband med uppskovsbeslutet skall milj�domstolen, i fr�ga om skada

eller f�rlust som kan antas bli mera k�nnbar, meddela provisoriska f�reskrif-
ter om ers�ttning eller skadef�rebyggande �tg�rder. Om det �r n�dv�ndigt
f�r att motverka ol�genheter, skall provisoriska f�reskrifter om skydds�tg�r-
der eller andra f�rsiktighetsm�tt meddelas.

Den uppskjutna fr�gan skall avg�ras s� snart som m�jligt. Ers�ttning f�r

inte best�mmas till l�gre belopp �n vad som har best�mts provisoriskt.

D� m�let har skjutits upp i en viss del, skall milj�domstolen som villkor

f�r att tillst�ndet till verksamheten skall f� tas i anspr�k f�reskriva att s�kan-
den hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet f�r den slutliga ers�ttningen samt f�r
den ers�ttning som best�mts provisoriskt och som inte skall betalas innan
tillst�ndet tas i anspr�k. I fr�ga om slaget av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � ut-
s�kningsbalken.

Preskriptionslagen (1981:130) g�ller inte ers�ttningsanspr�k som omfattas

av ett uppskovsbeslut.

28 �

N�r det finns sk�l till det, f�r milj�domstolen f�rordna att tillst�ndet

till en verksamhet f�r tas i anspr�k �ven om domen inte har vunnit laga kraft.
Som villkor skall f�reskrivas att s�kanden hos l�nsstyrelsen st�ller s�kerhet
f�r den ers�ttning som f�r en vattenverksamhet kan komma att utg�, om
domstolens dom �ndras. I fr�ga om slaget av s�kerhet g�ller 2 kap. 25 � ut-
s�kningsbalken.

Om s�kanden, sedan tillst�nd till en verksamhet enligt balken har medde-

lats, �l�ggs skyldighet att f�rebygga eller minska skador eller att betala er-
s�ttning, f�r milj�domstolen f�rordna att domen skall g� i verkst�llighet som
om den hade f�tt laga kraft.

�verklagas en dom med ett f�rordnande enligt f�rsta eller andra stycket,

f�r Milj��verdomstolen undanr�ja f�rordnandet, innan talan mot domen i
�vrigt pr�vas.

23 kap. R�tteg�ngen i Milj��verdomstolen och H�gsta
domstolen

R�tteg�ngen i Milj��verdomstolen

1 �

Milj�domstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskrivet,

�verklagas hos Milj��verdomstolen. F�r �verklagande g�ller de tidsfrister
som anges i 50 kap. 1 och 2 �� samt 52 kap. 1 � r�tteg�ngsbalken �ven i till
milj�domstolen �verklagade m�l.

Vid �verklagande till Milj��verdomstolen av en dom eller ett beslut av en

milj�domstol i dit �verklagat m�l kr�vs pr�vningstillst�nd. Kr�vs s�dant till-
st�nd skall milj�domstolens dom eller beslut inneh�lla uppgift om detta och
inneh�llet i 34 a � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291).

2 �

Vid pr�vningen av om pr�vningstillst�nd skall meddelas till�mpas

34 a � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291).

Meddelas inte pr�vningstillst�nd st�r milj�domstolens dom eller beslut

fast. En uppgift om detta skall tas in i Milj��verdomstolens beslut.

SFS 1998:808

3 �

Milj�domstolens beslut i fr�gor som avses i 22 kap. 14 � samt i 7 kap.

21 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet f�r
�verklagas s�rskilt. Beslut i fr�ga som avses i 7 kap. 12 � andra stycket lagen
(1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet f�r �verklagas
endast i samband med �verklagande av dom eller slutligt beslut i ans�k-
ningsm�let.

4 �

Om det �r l�mpligt, f�r Milj��verdomstolen uppdra �t en eller flera le-

dam�ter av domstolen att verkst�lla unders�kning p� platsen. Parterna skall
p� l�mpligt s�tt underr�ttas om tiden f�r unders�kningen. Vid denna skall
protokoll f�ras.

En utredning som ett milj�r�d har verkst�llt betr�ffande en fr�ga av tek-

nisk beskaffenhet f�r inte l�ggas till grund f�r Milj��verdomstolens dom el-
ler beslut utan att parterna har beretts tillf�lle att yttra sig �ver utredningen.
Detta g�ller dock inte om utredningen i endast ov�sentlig utstr�ckning avvi-
ker fr�n vad som har framkommit tidigare i m�let.

5 �

Har i ett ans�kningsm�l, d�r kung�relse enligt 22 kap. 3 � har utf�r-

dats, s�kanden �verklagat milj�domstolens dom eller beslut, f�r Milj��ver-
domstolen i st�llet f�r att f�rordna om delgivning med motparterna besluta
att ett exemplar av �verklagandet skall �vers�ndas till den eller de aktf�rvar-
are som har f�rordnats av milj�domstolen samt utf�rda kung�relse om �ver-
klagandet.

I kung�relsen skall uppges
1. att ett exemplar av handlingarna i m�let h�lls tillg�ngligt hos aktf�rva-

raren eller aktf�rvararna,

2. att kallelser och andra meddelanden i m�let till parterna skall, om de

inte s�rskilt tillst�lls n�gon part, inf�ras i viss eller vissa ortstidningar samt
h�llas tillg�ngliga hos aktf�rvararen eller aktf�rvararna,

3. att en svarsskrivelse skall ha kommit in till Milj��verdomstolen inom

den tid, minst tre veckor efter kung�randet, som Milj��verdomstolen be-
st�mt.

Kung�relsen skall inf�ras i den eller de ortstidningar som milj�domstolen

har best�mt f�r meddelanden i m�let.

D� f�reskrifterna i denna paragraf har iakttagits, skall delgivning anses ha

skett.

6 �

Ett m�l d�r en dom har �verklagats f�r avg�ras av Milj��verdomstolen

utan huvudf�rhandling eller muntlig handl�ggning, om en s�dan f�rhandling
skulle sakna betydelse f�r pr�vningen. Om part och motpart har beg�rt hu-
vudf�rhandling eller muntlig handl�ggning, skall dock s�dan h�llas, om den
inte uppenbarligen skulle vara utan betydelse.

Vid huvudf�rhandling f�r utredningen l�ggas fram genom Milj��verdom-

stolens f�rsorg i den omfattning som domstolen best�mmer.

Om Milj��verdomstolen i ett �verklagat ans�kningsm�l finner att vite el-

ler annan p�f�ljd f�r utevaro b�r f�rel�ggas n�gon part, f�r f�rel�ggandet
inte tillk�nnages parten genom kung�relse som avses i 5 � utan skall delges
med parten.

SFS 1998:808

7 �

I fr�ga om r�tteg�ngen i Milj��verdomstolen g�ller i ans�kningsm�l i

�vrigt 21 kap. 7 �, 22 kap. 12, 21, 2328 �� denna balk samt 7 kap. 5 och
7 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet.
Milj��verdomstolen f�r f�rordna att tillst�ndet till en verksamhet som med-
delats av milj�domstolen f�r tas i anspr�k trots att domen inte vunnit laga
kraft. F�r s�dant f�rordnande g�ller 22 kap. 28 � f�rsta stycket.

R�tteg�ngen i H�gsta domstolen

8 �

Milj��verdomstolens domar och beslut i m�l som i f�rsta instans har

pr�vats av en kommun eller en f�rvalningsmyndighet f�r inte �verklagas.

9 �

Milj��verdomstolens domar eller beslut f�r, om inte annat �r f�reskri-

vet, �verklagas hos H�gsta domstolen.

I fr�ga om r�tteg�ngen i H�gsta domstolen g�ller best�mmelserna om r�tt-

teg�ngen i Milj��verdomstolen i 5 och 6 �� och 7 � f�rsta meningen.

24 kap. Tillst�nds giltighet, ompr�vning m.m.

Verkan av domar och beslut enligt milj�balken

1 �

Om en dom eller ett beslut som har meddelats i ett ans�kningsm�l en-

ligt 21 kap. 1 � f�rsta stycket denna balk eller 7 kap. 1 � lagen (1998:812)
med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet avser tillst�nd till en verk-
samhet enligt balken och domen eller beslutet har vunnit laga kraft, g�ller
tillst�ndet mot alla, s�vitt avser fr�gor som har pr�vats i domen eller beslu-
tet. Detsamma g�ller beslut om tillst�nd till milj�farlig verksamhet som har
meddelats av l�nsstyrelse eller kommun med st�d av 9 kap. 8 � samt beslut
om tillst�nd till markavvattning som har meddelats av l�nsstyrelse enligt 11
kap. Avser tillst�ndet utf�randet av en vattenanl�ggning, innefattar det r�tt
att bibeh�lla anl�ggningen. Till f�ljd av detta kapitel, 7 kap. 20 och 22 ��,
9 kap. 5 �, 10 kap. 12 � denna balk eller 2 kap. 10 � samt 7 kap. 1317 ��
lagen med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, kan dock ett till-
st�nd begr�nsas eller f�renas med �ndrade eller nya villkor, eller �terkallas
och fortsatt verksamhet f�rbjudas. Ett s�dant ingripande kan ocks� ske ge-
nom br�dskande f�rel�gganden eller f�rbud enligt 26 kap. 9 � fj�rde stycket.

Med tillst�nd avses i detta kapitel �ven godk�nnande av arbeten eller �t-

g�rder enligt 11 kap. 16 �.

En ompr�vningsdom eller ett ompr�vningsbeslut har samma verkan som

en tillst�ndsdom eller ett tillst�ndsbeslut.

2 �

Tillst�ndet f�rfaller, om tillst�ndshavaren inte iakttar de best�mmelser

som har meddelats i tillst�ndsdomen eller tillst�ndsbeslutet i fr�ga om tid
inom vilken arbetena skall vara utf�rda eller den tid inom vilken ig�ngs�tt-
ning skall ha skett.

Om tillst�ndshavaren visar att denne har giltigt sk�l f�r dr�jsm�let eller att

synnerliga ol�genheter skulle uppst� om tillst�ndet f�rfaller, kan tillst�nds-
myndigheten f�rl�nga tiden med h�gst tio �r. Tillst�ndsmyndigheten f�r f�-
reskriva nya eller str�ngare villkor efter vad som �r sk�ligt. Ans�kan om f�r-
l�ngning skall g�ras innan den f�reskrivna tiden har g�tt ut.

SFS 1998:808

3 �

Tillst�ndsmyndigheten f�r helt eller delvis �terkalla tillst�nd, dispens

eller godk�nnande som meddelats enligt balken, eller enligt f�reskrifter med
st�d av balken, och f�rbjuda fortsatt verksamhet

1. om den som har s�kt tillst�ndet, dispensen eller godk�nnandet har vil-

selett tillst�ndsmyndigheten genom att l�mna oriktiga uppgifter eller under-
l�ta att l�mna uppgifter av betydelse f�r tillst�ndet, dispensen, godk�nnandet
eller villkoren,

2. n�r tillst�ndet, dispensen, godk�nnandet eller villkor som g�ller f�r

verksamheten eller �tg�rden inte har f�ljts och avvikelsen inte �r av ringa be-
tydelse,

3. om det till f�ljd av verksamheten eller �tg�rden har uppkommit n�gon

ol�genhet av v�sentlig betydelse som inte f�ruts�gs n�r verksamheten eller
�tg�rden till�ts,

4. om det till f�ljd av verksamheten eller �tg�rden har uppkommit s�dana

f�rh�llanden som enligt 2 kap. 9 � inneb�r att verksamheten inte f�r bedri-
vas,

5. om verksamheten slutligt har upph�rt,
6. om ett nytt tillst�nd ers�tter ett tidigare tillst�nd,
7. om det beh�vs f�r att uppfylla Sveriges f�rpliktelser till f�ljd av EU-

medlemskapet,

8. om underh�llet av en vattenanl�ggning allvarligt har f�rsummats, eller
9. om tillst�nd att inverka p� vattenf�rh�llandena inte har utnyttjats under

en l�ngre tid och det kan antas att tillst�ndet inte heller kommer att utnyttjas.

Milj�domstolen f�r om tillst�ndet avser verksamhet vid en vattenanl�gg-

ning eller i fall som avses i f�rsta stycket 8 eller 9 �terkalla r�tten att bibe-
h�lla en vattenanl�ggning.

4 �

I samband med ett beslut om �terkallelse enligt 3 � andra stycket som

avser en vattenanl�ggning skall milj�domstolen �l�gga den som �r ansvarig
f�r underh�llet av anl�ggningen att riva ut den och att vidta de �tg�rder som
beh�vs f�r att f�rebygga eller minska skador genom utrivningen.

I st�llet f�r �l�ggande enligt f�rsta stycket f�r milj�domstolen medge n�-

gon annan vars r�tt �r beroende av utrivningen eller, till skydd f�r allm�nna
intressen, staten, en kommun eller ett vattenf�rbund att riva ut anl�ggningen
p� den underh�llsskyldiges bekostnad. Domstolen f�r ocks� meddela f�rord-
nande enligt 11 kap. 20 �. D� �ger 11 kap. 20 � fj�rde stycket och 21 � mot-
svarande till�mpning.

5 �

I fr�ga om milj�farlig verksamhet eller vattenverksamhet f�r tillst�nds-

myndigheten ompr�va tillst�nd s�vitt avser best�mmelse om till�ten produk-
tionsm�ngd eller annan liknande best�mmelse om verksamhetens omfatt-
ning, samt �ndra eller upph�va villkor eller andra best�mmelser eller med-
dela nya s�dana

1. n�r, fr�n det tillst�ndsbeslutet vann laga kraft, f�rflutit tio �r eller den

kortare tid som, p� grund av vad som f�ljer av Sveriges medlemskap i Euro-
peiska unionen, f�reskrivs av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen best�mmer,

2. om verksamheten med n�gon betydelse medverkar till att en milj�kvali-

tetsnorm �vertr�ds,

SFS 1998:808

3. om den som har s�kt tillst�ndet har vilselett tillst�ndsmyndigheten ge-

nom att l�mna oriktiga uppgifter eller underl�ta att l�mna uppgifter av bety-
delse f�r tillst�ndet eller villkoren,

4. n�r tillst�ndet eller villkor som g�ller f�r verksamheten inte har f�ljts,
5. om det genom verksamheten uppkommit en ol�genhet av n�gon bety-

delse som inte f�ruts�gs n�r verksamheten till�ts,

6. om f�rh�llandena i omgivningen har �ndrats v�sentligt,
7. om en fr�n h�lso- eller milj�synpunkt v�sentlig f�rb�ttring kan uppn�s

med anv�ndning av n�gon ny process- eller reningsteknik,

8. om anv�ndandet av n�gon ny teknik f�r m�tning eller uppskattning av

f�rorening eller annan st�rning skulle medf�ra v�sentligt b�ttre f�ruts�tt-
ningar f�r att kontrollera verksamheten,

9. om verksamheten helt eller till v�sentlig del �r f�rlagd inom ett omr�de

d�r f�rbud r�der enligt f�reskrift eller beslut med st�d av 9 kap. 4 �,

10. f�r att f�rb�ttra en anl�ggnings s�kerhet, eller
11. om det visar sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har

meddelats till skydd f�r fisket med st�d av 11 kap. 8 � eller enligt 6 kap. 5 �
lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet �r min-
dre �ndam�lsenliga.

T�kttillst�nd f�r n�r tio �r f�rflutit fr�n det att tillst�ndet vann laga kraft

upph�vas helt eller delvis eller f�renas med �ndrade villkor. Visar sig till-
st�ndsvillkoren vara otillr�ckliga f�r att motverka negativ p�verkan p� natur-
milj�n f�r villkoren �ndras redan f�re utg�ngen av den i f�rsta meningen an-
givna tiden.

I fall som avses i f�rsta stycket 5 f�r tillst�ndsmyndigheten ocks� besluta

om andra �tg�rder som beh�vs f�r att f�rebygga eller minska ol�genheter f�r
framtiden.

Tillst�ndsmyndigheten f�r inte med st�d av denna paragraf meddela s� in-

gripande villkor eller andra best�mmelser att verksamheten inte l�ngre kan
bedrivas eller att den avsev�rt f�rsv�ras.

6 �

Har villkor fastst�llts f�r tv� eller flera milj�farliga verksamheter enligt

16 kap. 8 � och �terkallas tillst�ndet eller ompr�vas villkoren f�r en av verk-
samheterna, f�r villkoren f�r de �vriga verksamheterna ompr�vas.

7 �

Ans�kan om pr�vning som avses i 36 �� f�r g�ras hos milj�domstol

av Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och l�nsstyrelsen. Skall fr�gan pr�-
vas av n�gon annan myndighet �n domstol eller av kommun, f�r den tas upp
utan n�gon s�rskild framst�llning.

8 �

Efter ans�kan av tillst�ndshavaren f�r tillst�ndsmyndigheten upph�va

eller �ndra andra best�mmelser och villkor i en tillst�ndsdom eller ett till-
st�ndsbeslut �n som avser storleken av ers�ttningens belopp. Villkoret f�r
dock upph�vas eller mildras endast om det �r uppenbart att villkoret inte
l�ngre beh�vs eller �r str�ngare �n n�dv�ndigt eller om �ndringen p�kallas
av omst�ndigheter som inte f�ruts�gs n�r tillst�ndet meddelades.

9 �

Ytterligare best�mmelser om ompr�vning av vattenverksamhet finns i

7 kap. 1316 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vatten-
verksamhet.

SFS 1998:808

10 �

Om regeringen i samband med pr�vningen av en verksamhet har f�re-

skrivit att ett visst villkor skall g�lla f�r ett tillst�nd, f�r tillst�ndsmyndighe-
ten vid ompr�vningen inte avvika v�sentligt fr�n villkoret utan att rege-
ringen har medgivit det.

�ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter

11 �

Best�mmelser om �ndrade f�rh�llanden i samf�lligheter finns i 7 kap.

17 och 18 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverk-
samhet.

Of�rutsedda ol�genheter med vilth�gn

12 �

L�nsstyrelsen f�r besluta nya eller �ndrade villkor, om det genom ett

vilth�gn uppkommer n�gon ol�genhet som inte f�ruts�gs n�r tillst�ndet gavs.
Kan ol�genheten inte avhj�lpas och �r den betydande, f�r tillst�ndet �terkal-
las. Tillst�ndet f�r �ven �terkallas, om vilth�gn som avses med tillst�ndet
inte l�ngre beh�vs.

Of�rutsedda skador

13 �

Om en vattenverksamhet eller en vattenanl�ggning, som har utf�rts i

enlighet med ett tillst�nd enligt denna balk, medf�r skador som inte f�rut-
s�gs av milj�domstolen n�r tillst�ndet meddelades, f�r den skadelidande
framst�lla anspr�k p� ers�ttning enligt 31 kap.

Om fr�ga �r om betydande skador f�r enskild eller f�r n�got allm�nt in-

tresse, f�r beg�ras s�dana �ndringar p� verksamhetsut�varens bekostnad av
vattenverksamheten eller vattenanl�ggningen som, utan att medf�ra skador
f�r tredje man eller v�sentliga ol�genheter f�r tillst�ndshavaren, �r �gnade
att f�rebygga eller minska framtida skador. I fr�ga om allm�nna intressen
f�rs talan av Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet, l�nsstyrelse eller kom-
mun.

Anspr�k p� grund av of�rutsedda skador skall f�r att f� tas upp till pr�v-

ning framst�llas till milj�domstolen inom fem �r eller den l�ngre tid, h�gst
tjugo �r, som kan ha best�mts i samband med tillst�ndet. Tiden r�knas fr�n
utg�ngen av den av domstolen best�mda tiden inom vilken arbetena skall
vara utf�rda.

Vid skada som avses i 7 kap. 7 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�m-

melser om vattenverksamhet utg�r tiden f�r framst�llan dock aldrig tidigare
�n tv� �r fr�n det att skadan uppkom.

Best�mmelserna i preskriptionslagen (1981:130) g�ller inte anspr�k enligt

denna paragraf.

14 �

Framst�llan som avses i 13 � skall vara skriftlig och ges in till milj�-

domstolen i tre exemplar. Ett exemplar skall delges tillst�ndshavaren.

Anspr�ket pr�vas f�re eller efter utg�ngen av den tid som g�ller f�r fram-

st�llan. Betr�ffande f�rfarandet g�ller vad som stadgas om f�rfarandet i
st�mningsm�l i 7 kap. 812 �� lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmel-
ser om vattenverksamhet. Dessutom till�mpas 22 kap. 23 � samt 28 � andra
och tredje stycket.

SFS 1998:808

25 kap. R�tteg�ngskostnader och liknande kostnader

R�tteg�ngskostnader vid domstol m.m.

1 �

I m�l om ut�vande av milj�farlig verksamhet g�ller inte r�tteg�ngsbal-

ken i fr�ga om r�tteg�ngskostnader.

2 �

I ans�kningsm�l om vattenverksamhet, utom s�dana som anges i andra

stycket, och i m�l som avses i 21 kap. 1 � andra stycket, skall s�kanden svara
f�r sina egna och motparternas kostnader vid milj�domstolen. I m�l som
innefattar bildande av samf�llighet f�r markavvattning, bevattning eller vat-
tenreglering svarar s�kanden inte f�r kostnader i l�nsstyrelsen eller milj�-
domstolen som uppkommit f�r deltagare i samf�lligheten. Organisation som
avses i 16 kap. 13 � har inte r�tt att erh�lla ers�ttning f�r eller skyldighet att
betala r�tteg�ngskostnader.

I s�dana �verklagade m�l som avses i f�rsta stycket f�rsta meningen skall

s�kanden svara f�r sina egna kostnader i h�gre r�tt och f�r de kostnader som
d�r har uppkommit f�r motparterna genom att s�kanden har klagat.

3 �

I m�l som g�ller �terkallelse, f�rbud mot fortsatt verksamhet eller om-

pr�vning enligt 24 kap. 36 �� eller 7 kap. 15 � lagen (1998:812) med s�r-
skilda best�mmelser om vattenverksamhet skall Naturv�rdsverket, Kammar-
kollegiet, l�nsstyrelsen och tillst�ndshavaren svara f�r sina kostnader vid
milj�domstolen. I m�l enligt 24 kap. 5 � som avser ompr�vning f�r att tillgo-
dose allm�nna intressen skall den myndighet som ans�kte om ompr�vning
dessutom svara f�r kostnader vid milj�domstolen som uppkommer f�r andra
motparter �n tillst�ndshavaren. Detta g�ller dock inte ompr�vning enligt 24
kap. 5 � f�rsta stycket 11. G�ller ett m�l enligt 24 kap. 5 � f�rsta stycket 10
ompr�vning f�r att f�rb�ttra en anl�ggnings s�kerhet skall dock tillst�ndsha-
varen i st�llet f�r Naturv�rdsverket, Kammarkollegiet och l�nsstyrelsen
svara f�r senast n�mnda kostnader.

4 �

I m�l som g�ller ompr�vning p� grund av �ndrade f�rh�llanden i sam-

f�lligheter enligt 7 kap. 17 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser
om vattenverksamhet i fr�ga om kretsen av deltagare eller kostnadsf�rdel-
ningen eller enligt 7 kap. 18 � samma lag skall varje part svara f�r sina kost-
nader.

5 �

Best�mmelserna i 24 �� g�ller inte, om annat f�ljer av 18 kap. 6 eller

8 � r�tteg�ngsbalken.

Betr�ffande s�rskilda fr�gor i ans�kningsm�l om vattenverksamhet f�r ef-

ter vad som �r sk�ligt f�rordnas att vardera parten skall svara f�r sina kostna-
der eller att part som f�rlorar skall ers�tta annan parts kostnader.

6 �

Ogillas i m�l enligt 31 kap. 13 � talan som har v�ckts av fastighets�ga-

ren eller innehavare av s�rskild r�tt till fastigheten ang�ende ers�ttning eller
inl�sen men har den som v�ckt talan haft sk�lig anledning att f� sin talan
pr�vad av milj�domstolen, kan milj�domstolen f�rordna att motparten skall
ers�tta fastighets�garen eller innehavaren av s�rskild r�tt f�r r�tteg�ngskost-
nader eller att vardera parten skall svara f�r sina kostnader vid milj�domsto-
len.

SFS 1998:808

7 �

I m�l om vattenverksamhet f�r s�kanden f�rpliktas att betala ers�ttning

f�r motparters r�tteg�ngskostnader �ven om deras talan inte har blivit pr�vad
slutligt vid domstolen. Ers�ttning skall �ven innefatta r�nta enligt 6 � r�nte-
lagen (1975:635) fr�n dagen f�r beslutet till dess betalning sker.

8 �

I ans�kningsm�l �r s�kanden skyldig att ers�tta milj�domstolens kost-

nader f�r

1. kung�relser,
2. aktf�rvarare,
3. sakkunniga som har tillkallats av domstolen, och
4. lokaler f�r sammantr�den.
F�rsta stycket till�mpas �ven i st�mningsm�l som avses i 7 kap. 2 � lagen

(1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet. Vad som i
f�rsta stycket s�gs om s�kanden g�ller d�rvid k�randen.

I h�gre r�tt g�ller vad som i f�rsta och andra stycket s�gs om s�kande eller

k�rande den som fullf�ljt talan.

P� beg�ran av domstolen skall f�rskott p� ers�ttningen betalas.

9 �

I fr�ga om r�tteg�ngskostnader i m�l som avses i 32 kap. 11 � och i m�l

enligt 31 kap. 10 � g�ller best�mmelserna om kostnader i expropriationsm�l.
Om ett yrkande om inl�sen ogillas, g�ller dock best�mmelserna om r�tte-
g�ngskostnader i r�tteg�ngsbalken.

Ogillas talan om f�rbud mot milj�farlig verksamhet eller �l�ggande f�r

den som ut�var s�dan verksamhet att iaktta f�rsiktighetsm�tt som avses i 21
kap. 4 � p� den grund att svaranden efter talans v�ckande har s�kt och f�tt
tillst�nd enligt denna balk, skall domstolen efter omst�ndigheterna f�rordna
att vardera parten sj�lv skall b�ra sin r�tteg�ngskostnad eller att en av dem
skall f� full eller j�mkad ers�ttning.

�vriga kostnader

10 �

Om tillst�nd meddelas till en markavvattning i m�l som avses i 7 kap.

19 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet,
skall s�kandens kostnader f�rdelas mellan deltagarna i markavvattningen ef-
ter vad som �r sk�ligt. Meddelas inte tillst�nd till markavvattningen, skall s�-
kanden betala de kostnader som har uppkommit, om inte s�rskilda omst�n-
digheter f�ranleder att betalningsskyldigheten f�rdelas mellan samtliga sak-
�gare eller vissa av dem. Om tillst�nd inte meddelas till en markavvattning i
ett m�l som enligt 7 kap. 20 � n�mnda lag har inletts p� grund av ett beslut
vid en fastighetsreglering, skall kostnaderna anses som f�rr�ttningskostnader
vid fastighetsregleringen.

11 �

I �renden hos regeringen om ianspr�ktagande av str�mfall enligt 2

kap. 9 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet
skall s�kanden svara f�r samtliga kostnader.

I �renden hos l�nsstyrelsen om f�rdelning av ers�ttning skall den ers�tt-

ningsskyldige svara f�r samtliga kostnader.

F�rsta och andra stycket g�ller inte om annat f�ljer vid en motsvarande

till�mpning av 18 kap. 6 eller 8 � r�tteg�ngsbalken.

Fr�gor om ers�ttning enligt denna paragraf pr�vas av milj�domstolen.

SFS 1998:808

FEMTE AVDELNINGEN

TILLSYN M.M.

26 kap. Tillsyn

Allm�nt om tillsynen

1 �

Tillsynen skall s�kerst�lla syftet med denna balk och f�reskrifter som

har meddelats med st�d av balken.

Tillsynsmyndigheten skall f�r detta �ndam�l i n�dv�ndig utstr�ckning

kontrollera efterlevnaden av milj�balken samt f�reskrifter, domar och andra
beslut som har meddelats med st�d av balken samt vidta de �tg�rder som be-
h�vs f�r att �stadkomma r�ttelse.

Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom r�dgivning, information och

liknande verksamhet, skapa f�ruts�ttningar f�r att balkens �ndam�l skall
kunna tillgodoses.

2 �

Tillsynsmyndigheten skall anm�la �vertr�delser av best�mmelser i bal-

ken eller i f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken till polis- eller
�klagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott.

3 �

Tillsynen ut�vas av Naturv�rdsverket, generall�karen, l�nsstyrelsen,

andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlig-
het med vad regeringen best�mmer.

Varje kommun ut�var genom den eller de n�mnder som fullm�ktige be-

st�mmer tillsyn inom kommunen �ver milj�- och h�lsoskyddet enligt 9 kap.,
med undantag f�r s�dan milj�farlig verksamhet som kr�ver tillst�nd, �ver
hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. och �ver avfallshanteringen
enligt 15 kap.

Regeringen f�r f�reskriva att den tillsynsmyndighet regeringen best�mmer

f�r �verl�ta �t en kommun att i ett visst avseende ut�va s�dan tillsyn som an-
nars skulle sk�tas av en statlig tillsynsmyndighet, om kommunen har gjort
framst�llning om det. Detta g�ller inte verksamhet som ut�vas av F�rsvars-
makten, Fortifikationsverket, F�rsvarets materielverk eller F�rsvarets radio-
anstalt.

4 �

Har en kommun gjort framst�llning om �verl�telse av tillsynen enligt

3 � och finner den tillsynsmyndighet som avses d�r att tillsynen inte b�r
�verl�tas i enlighet med framst�llningen, skall tillsynsmyndigheten med eget
yttrande �verl�mna �rendet till regeringen f�r avg�rande, om kommunen be-
g�r det.

Tillsynsmyndigheten f�r �terkalla �verl�telsen av tillsyn till en kommun.

Har regeringen beslutat om �verl�telse, skall regeringen besluta om �terkal-
lelse.

5 �

Regeringen f�r f�rordna att tillsynsbest�mmelserna skall g�lla �ven i

fr�ga om tillsyn �ver efterlevnaden av EG:s f�rordningar inom denna balks
till�mpningsomr�de.

6 �

Tillsynsmyndigheter skall samarbeta med varandra samt med s�dana

statliga och kommunala organ som skall ut�va tillsyn i s�rskilda h�nseenden

SFS 1998:808

eller som p� annat s�tt fullg�r uppgifter av betydelse f�r tillsynsverksamhe-
ten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om att tillsynsmyndigheterna skall l�mna s�dana uppgifter som
beh�vs f�r att en regional eller central tillsynsmyndighet skall kunna full-
g�ra sitt samordnande, kontrollerande och uppf�ljande ansvar.

7 �

En kommun f�r tr�ffa avtal med en annan kommun om att tillsynsupp-

gifter som kommunen har enligt denna balk skall sk�tas helt eller delvis av
den andra kommunen. Kommunen f�r dock inte �verl�ta befogenheten att
meddela beslut i �rendet.

Kommunen f�r ocks� efter �verenskommelse med en annan kommun upp-

dra �t anst�llda i den kommunen att besluta p� kommunens v�gnar i ett visst
�rende eller en grupp av �renden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 �
kommunallagen (1991:900). F�reskrifterna i 6 kap. 2427 och 35 �� kom-
munallagen om j�v och anm�lan av beslut till n�mnd skall till�mpas p� den
som fattar s�dana beslut.

8 �

Den tillsynsmyndighet som har ansvar f�r tillsynen kan uppdra �t n�-

gon som inte �r anst�lld vid en tillsynsmyndighet att utf�ra i tillst�ndsbeslut
f�reskriven besiktning av en anl�ggning.

F�rel�gganden och f�rbud

9 �

En tillsynsmyndighet f�r meddela de f�rel�gganden och f�rbud som

beh�vs i ett enskilt fall f�r att denna balk samt f�reskrifter, domar och andra
beslut som har meddelats med st�d av balken skall efterlevas.

Mer ingripande �tg�rder �n vad som beh�vs i det enskilda fallet f�r inte

tillgripas.

F�rel�gganden och f�rbud f�r inte begr�nsa ett beslut eller en dom om till-

st�nd i ans�kningsm�l som har r�ttskraft enligt 24 kap. 1 �.

Ett tillst�ndsbeslut eller en tillst�ndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyn-

dighet fr�n att meddela s�dana br�dskande f�rel�gganden eller f�rbud som
�r n�dv�ndiga f�r att undvika att oh�lsa eller allvarlig skada p� milj�n upp-
kommer.

10 �

Om tillst�ndet till en vattenverksamhet har f�rfallit enligt 24 kap. 2 �,

f�r tillsynsmyndigheten f�rel�gga tillst�ndshavaren att riva ut en med st�d av
tillst�ndet uppf�rd anl�ggning som kan skada allm�nna eller enskilda intres-
sen.

11 �

En tillsynsmyndighet f�r f�rel�gga den som h�ller st�ngsel i ett om-

r�de av betydelse f�r friluftslivet eller i n�rheten av ett s�dant omr�de att
ordna grindar eller andra genomg�ngar som beh�vs f�r att allm�nheten skall
kunna komma till mark inom ett s�dant omr�de som omfattas av allemans-
r�tten.

�r det uppenbart att ett st�ngsel endast �r avsett att utest�nga allm�nheten

fr�n omr�det, f�r f�rel�ggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har
sagts om st�ngsel skall till�mpas p� motsvarande s�tt n�r det g�ller diken.

SFS 1998:808

12 �

Har tidigare �gare av en fastighet eller tidigare tomtr�ttshavare i

denna egenskap kunnat f�rel�ggas att avhj�lpa skada eller ol�genhet som
uppst�tt vid deras anv�ndning av en fastighet eller en byggnad, anl�ggning
eller anordning p� annans mark enligt 7, 8, 11 eller 12 kap., f�r en tillsyns-
myndighet ge ett s�dant f�rel�ggande mot en ny �gare eller tomtr�ttshavare,
om det �r sk�ligt.

13 �

Har ett f�rel�ggande riktats mot n�gon i egenskap av �gare till en fast-

ighet, i egenskap av nyttjander�ttshavare till ber�rd egendom eller mot b�de
�garen och nyttjander�ttshavaren, och �verg�r �gande- eller nyttjander�tten
till n�gon annan, f�r tillsynsmyndigheten �l�gga den tidigare �garen eller
nyttjander�ttshavaren, att utan dr�jsm�l l�mna uppgift om den nya �garens
eller nyttjander�ttshavarens namn och adress.

Vite

14 �

Beslut om f�rel�gganden eller f�rbud f�r f�renas med vite.

Underr�ttelse till inskrivningsmyndigheten och dess r�ttsverkningar

15 �

Om en tillsynsmyndighet har meddelat ett f�rel�ggande eller f�rbud

mot n�gon i egenskap av �gare till en fastighet, tomtr�ttshavare eller �gare
till en byggnad, anl�ggning eller anordning p� mark som tillh�r n�gon an-
nan, f�r tillsynsmyndigheten s�nda beslutet till inskrivningsmyndigheten f�r
anteckning i inskrivningsregistret. �r f�rel�ggandet f�renat med l�pande
vite, skall �ven detta antecknas. Den som senast s�kt lagfart eller inskrivning
av f�rv�rv av tomtr�tt skall, om den s�kande inte �r f�rel�ggandets eller f�r-
budets adressat, av inskrivningsmyndigheten genast i rekommenderat brev
underr�ttas om anteckningen.

Har anteckning gjorts, g�ller f�rel�ggandet eller f�rbudet mot ny �gare av

egendomen. Har den nya �garen f�rv�rvat egendomen genom k�p, byte eller
g�va och utg�r egendomen fastighet eller tomtr�tt, g�ller �ven l�pande vite
mot den nya �garen r�knat fr�n tidpunkten f�r �gander�tts�verg�ngen. Annat
vite g�ller inte mot en ny �gare av egendomen, men tillsynsmyndigheten f�r
s�tta ut nytt vite f�r den �garen. L�pande vite som avser en viss period f�r tas
ut endast av den som var �gare vid periodens b�rjan.

Har ett antecknat f�rel�ggande eller f�rbud upph�vts genom ett beslut

som vunnit laga kraft eller har den �tg�rd som avses med f�rel�ggandet vid-
tagits eller har �ndam�let med f�rel�ggandet eller f�rbudet f�rlorat sin bety-
delse, skall tillsynsmyndigheten s� snart den f�tt vetskap om f�rh�llandet an-
m�la detta till inskrivningsmyndigheten f�r borttagande av anteckningen.

16 �

�verl�ts en fastighet eller en tomtr�tt eller en byggnad, anl�ggning el-

ler anordning p� annans mark sedan ett beslut som avses i 15 � har �verkla-
gats, skall r�tteg�ngsbalkens best�mmelser om verkan av att tvistef�rem�let
�verl�ts och om tredje mans deltagande i r�tteg�ng till�mpas.

SFS 1998:808

Verkst�llighet och r�ttelse p� den felandes bekostnad

17 �

Har tillsynsmyndigheten meddelat ett f�rel�ggande eller ett f�rbud

enligt 913 �� och blir det inte �tlytt, skall kronofogdemyndigheten efter an-
s�kan av tillsynsmyndigheten verkst�lla dess beslut. D�rvid f�r beslutet
verkst�llas enligt uts�kningsbalken.

Har n�gon beg�tt en g�rning som avses i 29 kap. 14, 8, 9 eller 10 �, f�r

kronofogdemyndigheten efter ans�kan av tillsynsmyndigheten meddela s�r-
skild handr�ckning f�r att �stadkomma r�ttelse. I fr�ga om s�dan handr�ck-
ning finns best�mmelser i lagen (1990:746) om betalningsf�rel�ggande och
handr�ckning. Avg�rande i s�dant m�l �verklagas hos milj�domstolen.

18 �

I st�llet f�r att beg�ra verkst�llighet enligt 17 � f�r tillsynsmyndighe-

ten besluta att r�ttelse skall vidtas p� den felandes bekostnad.

Beslut om r�ttelse p� den felandes bekostnad f�r meddelas utan f�reg�-

ende f�rel�ggande eller f�rbud, om tillsynsmyndigheten med h�nsyn till ris-
ken f�r allvarliga skador finner att r�ttelse b�r g�ras genast eller det finns an-
dra s�rskilda sk�l.

Verksamhetsut�varens kontroll och milj�rapport

19 �

Den som bedriver verksamhet eller vidtar �tg�rder som kan befaras

medf�ra ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller p�verka milj�n skall fortl�-
pande planera och kontrollera verksamheten f�r att motverka eller f�rebygga
s�dana verkningar.

Den som bedriver s�dan verksamhet eller vidtar s�dan �tg�rd skall ocks�

genom egna unders�kningar eller p� annat s�tt h�lla sig underr�ttad om
verksamhetens eller �tg�rdens p�verkan p� milj�n.

Den som bedriver s�dan verksamhet skall l�mna f�rslag till kontrollpro-

gram eller f�rb�ttrande �tg�rder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyn-
digheten beg�r det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

n�rmare f�reskrifter om kontrollen.

20 �

Om en milj�farlig verksamhet omfattas av tillst�ndsplikt enligt vad

som f�reskrivs med st�d av 9 kap. 6 � f�rsta stycket skall den som ut�var
verksamheten varje �r l�mna en milj�rapport till den tillsynsmyndighet som
ut�var tillsynen �ver verksamheten. Detta g�ller ocks� den som f�relagts att
ans�ka om tillst�nd enligt 9 kap. 6 � andra stycket. I milj�rapporten skall re-
dovisas de �tg�rder som har vidtagits f�r att uppfylla villkoren i ett till-
st�ndsbeslut och resultaten av dessa �tg�rder.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r f�reskriva

att en milj�rapport skall inneh�lla en redovisning av verksamhetens milj�p�-
verkan �ven i annat avseende �n vad som omfattas av villkoren i ett till-
st�ndsbeslut. �ven redovisning av andra uppgifter som �r relaterade till bal-
kens till�mpningsomr�de och m�l f�r f�reskrivas.

�ven om en verksamhet inte �r tillst�ndspliktig, f�r en f�reskrift om skyl-

dighet att l�mna en milj�rapport meddelas.

SFS 1998:808

Upplysningar och unders�kningar

21 �

Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den som bedriver verksamhet eller

vidtar en �tg�rd som det finns best�mmelser om i denna balk eller i f�reskrif-
ter som meddelats med st�d av balken, att till myndigheten l�mna de uppgif-
ter och handlingar som beh�vs f�r tillsynen. Detsamma g�ller ocks� f�r den
som annars �r skyldig att avhj�lpa ol�genheter fr�n s�dan verksamhet.

22 �

Den som bedriver verksamhet eller vidtar en �tg�rd som kan befaras

medf�ra ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa eller milj�n eller den som annars
�r skyldig att avhj�lpa ol�genhet fr�n s�dan verksamhet �r skyldig att �ven i
andra fall �n som avses i 14 kap. 7 � utf�ra s�dana unders�kningar av verk-
samheten och dess verkningar som beh�vs f�r tillsynen. Detsamma g�ller
den som uppl�ter en byggnad f�r bost�der eller f�r allm�nna �ndam�l, om
det finns sk�l att anta att byggnadens skick medf�r ol�genheter f�r m�nnis-
kors h�lsa. Om det �r l�mpligare kan tillsynsmyndigheten i st�llet f�reskriva
att en s�dan unders�kning skall utf�ras av n�gon annan och utse n�gon att
g�ra unders�kningen.

Den som �r skyldig att utf�ra unders�kningen �r skyldig att ers�tta kostna-

derna f�r en unders�kning som n�gon annan utsetts att g�ra med det belopp
som tillsynsmyndigheten fastst�ller.

Beslut om unders�kning f�r f�renas med f�rbud att �verl�ta den ber�rda

fastigheten eller annan egendom till dess unders�kningen �r slutf�rd.

Naturv�rdsvakter

23 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r utse

naturv�rdsvakter f�r tillsynen �ver efterlevnaden av f�reskrifter f�r omr�-
den, naturf�rem�l och djur- och v�xtarter som omfattas av f�rordnanden en-
ligt 7 och 8 kap., 11 kap. 14 � eller 12 kap. 6 �.

En naturv�rdsvakt f�r avvisa personer som uppeh�ller sig d�r de p� grund

av dessa f�reskrifter inte har r�tt att vistas.

En naturv�rdsvakt f�r ta i beslag jakt- och f�ngstredskap, fortskaffnings-

medel och andra f�rem�l som kan antas ha betydelse f�r utredning av brot-
tet, om vakten ertappar n�gon p� bar g�rning, som bryter mot f�rbud eller
f�reskrifter meddelade med st�d av 7 kap. 3, 5, 11, 12, 24 eller 28 �, 8 kap.
13 ��, 11 kap. 14 � eller 12 kap. 6 �, om detta �r straffbelagt enligt 29 kap.

24 �

Om en naturv�rdsvakt har tagit ett f�rem�l i beslag, skall vakten

skyndsamt anm�la detta till polis- eller �klagarmyndigheten. Den tj�nsteman
som tar emot en anm�lan skall vidta samma �tg�rder som om tj�nstemannen
sj�lv hade gjort beslaget.

�vriga best�mmelser

25 �

Den som har f�tt dispens fr�n en f�reskrift f�r omr�den eller natur-

f�rem�l som omfattas av f�rordnande enligt 7 och 8 kap. eller 11 kap. 14 �
�r skyldig att efter beg�ran visa upp beslutet f�r en naturv�rdsvakt eller en
polis vid vistelse inom det omr�de d�r dispensen g�ller.

SFS 1998:808

26 �

En tillsynsmyndighet f�r best�mma att dess beslut skall g�lla omedel-

bart �ven om det �verklagas.

27 �

De som har tagit befattning med �renden enligt denna balk eller har

utf�rt s�dana unders�kningar som anges i 22 � f�rsta stycket tredje me-
ningen f�r inte obeh�rigen r�ja eller utnyttja vad de d�rvid har f�tt veta om
aff�rs- eller driftsf�rh�llanden eller f�rh�llanden av betydelse f�r landets f�r-
svar.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekretess-

lagen (1980:100).

27 kap. Avgifter

Avgift f�r myndigheters verksamhet

1 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om avgift f�r myndigheters kostnader f�r pr�vning och till-
syn enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av
balken samt f�r pr�vning och tillsyn med anledning av EG:s f�rordningar
inom denna balks till�mpningsomr�de. Kommunfullm�ktige f�r meddela
f�reskrifter om s�dana avgifter n�r det g�ller en kommunal myndighets
verksamhet.

Regeringen f�r f�reskriva att en myndighet f�r best�mma att dess beslut

om p�f�rande av avgift enligt balken eller enligt f�reskrifter som har med-
delats med st�d av balken skall g�lla omedelbart �ven om beslutet �ver-
klagas.

Skyldighet att ers�tta en myndighets kostnader

2 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om skyldighet att ers�tta en myndighets kostnader.

Best�mmelser om skyldighet att ers�tta en myndighets kostnader finns

ocks� i 10 kap. 11 �, 25 kap. 8 � och 26 kap. 22 � andra stycket.

3 �

Alla som �r skyldiga att betala avgift enligt en f�reskrift som har med-

delats med st�d av 1 � f�rsta stycket eller som �r skyldiga att ers�tta kostna-
der enligt 2 � f�rsta stycket eller 26 kap. 22 � andra stycket skall l�mna de
uppgifter som beh�vs f�r att avgiftens eller ers�ttningens storlek skall kunna
best�mmas. Uppgifterna skall l�mnas till den myndighet som regeringen be-
st�mmer och i den omfattning regeringen eller efter regeringens bemyndi-
gande, myndigheten f�reskriver.

Renh�llningsavgift

4 �

Kommuner f�r meddela f�reskrifter om att avgift skall betalas f�r in-

samling, transport, �tervinning och bortskaffande av avfall som enligt denna
balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken utf�rs ge-
nom deras f�rsorg. Avgiften skall enligt kommunens best�mmande betalas
till kommunen eller till den som utf�r renh�llningen.

SFS 1998:808

S�rskilda best�mmelser om avgift f�r hantering av avfall fr�n fartyg finns

i lagen (1980:424) om �tg�rder mot f�rorening fr�n fartyg.

5 �

En avgift som avses i 4 � f�rsta stycket skall vara �rlig eller p� annat

s�tt periodisk. Om avgiften avser insamling, transport och bortskaffande vid
enstaka tillf�llen, f�r kommunen besluta att avgiften skall betalas s�rskilt f�r
varje tillf�lle i fr�ga.

Avgiften skall best�mmas till h�gst det belopp som beh�vs f�r att t�cka

n�dv�ndiga planerings-, kapital- och driftskostnader f�r renh�llningen. Fr�n
dessa kostnader skall r�knas av kostnaderna f�r anv�ndning av anl�ggningar
eller utrustning f�r andra �ndam�l �n renh�llning. Avgiften f�r tas ut p� ett
s�dant s�tt att �teranv�ndning, �tervinning eller annan milj�anpassad avfalls-
hantering fr�mjas.

Avtalar kommunen med n�gon annan att utf�ra renh�llningen, f�r avtalet

l�ggas till grund f�r ber�kning av avgiften, om kostnaden d�rigenom inte blir
v�sentligt h�gre �n om kommunen sj�lv utf�r renh�llningen.

6 �

Avgift enligt 4 � f�rsta stycket skall betalas enligt den taxa som kom-

munfullm�ktige antar.

I taxan skall anges hur avgiften skall best�mmas n�r taxan i �vrigt saknar

till�mplig best�mmelse om avgift. De grunder som anges i 5 � skall d� beak-
tas.

Taxan skall inneh�lla best�mmelser om vem som �r avgiftsskyldig och till

vem avgiften skall betalas.

Producentavgift

7 �

Regeringen, de kommuner eller den myndighet som regeringen be-

st�mmer f�r meddela f�reskrifter om att producenter skall betala avgift f�r
insamling, transport och bortskaffande av avfall som utf�rs genom kommu-
nens f�rsorg. S�dana f�reskrifter f�r meddelas om avfall f�r vilket produ-
centansvar g�ller enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av 15 kap.
6 �.

Avgiften f�r avse �ven kostnader f�r information om hanteringen.
Avgiften skall betalas till de kommuner eller till den myndighet som rege-

ringen best�mmer.

Bygdeavgift och fiskeavgift

8 �

Best�mmelser om bygdeavgift och fiskeavgift finns i 6 kap. lagen

(1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet.

28 kap. Tilltr�de m.m.

Tilltr�de f�r att fullg�ra en myndighets uppgifter

1 �

F�r att fullg�ra sina uppgifter enligt denna balk har en myndighet och

den som p� myndighetens uppdrag utf�r ett arbete r�tt att f� tilltr�de till
fastigheter, byggnader, andra anl�ggningar samt transportmedel och att d�r

SFS 1998:808

utf�ra unders�kningar och andra �tg�rder. Best�mmelser om r�tt till ers�tt-
ning f�r skada och intr�ng finns i 31 kap. 10 �.

Tilltr�de f�r att utf�ra kompensations�tg�rder m.m.

2 �

Om n�gon enligt 7 kap. 7 � fj�rde stycket eller 16 kap. 9 � �r skyldig

att utf�ra unders�kningar, kompensations�tg�rder eller andra �tg�rder p� an-
nans fastighet, byggnad eller annan anl�ggning, f�r l�nsstyrelsen besluta att
tilltr�de skall l�mnas under viss tid.

Den som utf�r unders�kningarna eller �tg�rderna skall betala ers�ttning

f�r skada och intr�ng. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�domstol.

Tilltr�de f�r att utreda en verksamhets verkningar

3 �

L�nsstyrelsen f�r, om det finns sk�l f�r det, besluta att tilltr�de till an-

nans mark skall l�mnas under viss tid, om n�gon som bedriver eller avser att
bedriva verksamhet eller vidta en �tg�rd vill utreda verkningarna av verk-
samheten eller �tg�rden genom m�tningar eller annat unders�kningsarbete
p� fastigheten.

Den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller �tg�rden skall

betala ers�ttning f�r skada och intr�ng. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid
milj�domstol.

L�nsstyrelsen f�r kr�va att den som skall utf�ra unders�kningen st�ller s�-

kerhet f�r framtida ers�ttningsanspr�k innan arbetet p�b�rjas. Om s�kerhet
st�lls f�r l�nsstyrelsen f�rordna att arbetena f�r p�b�rjas �ven om beslutet
om tilltr�de �verklagas.

Tilltr�de f�r att utf�ra f�rebyggande och avhj�lpande �tg�rder

4 �

Om n�gon som bedriver eller avser att bedriva verksamhet eller vidta

en �tg�rd �l�ggs att vidta s�dana f�rsiktighetsm�tt och skydds�tg�rder p� an-
nans mark, byggnad eller annan anl�ggning, som beh�vs f�r att f�rebygga
eller minska skada av verksamheten, f�r l�nsstyrelsen besluta att tilltr�de f�r
ske under viss tid till en fastighet eller anl�ggning som �gs eller innehas av
n�gon annan f�r att d�r utf�ra s�dana �tg�rder.

Den som vidtar f�rsiktighetsm�tt eller skydds�tg�rder skall betala ers�tt-

ning f�r skada och intr�ng. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�dom-
stol. Om beslut om tilltr�de meddelas i ett m�l om tillst�nd till en vattenverk-
samhet, skall fr�gan om ers�ttning pr�vas i m�let.

Tilltr�de f�r efterbehandling

5 �

L�nsstyrelsen f�r besluta om tilltr�de under viss tid till en fastighet, en

byggnad eller en anl�ggning om n�gon annan �n den som �ger eller innehar
den �r skyldig att d�r efterbehandla f�rorenade omr�den eller g�ra unders�k-
ningar f�r s�dan efterbehandling.

Den som utf�r �tg�rderna skall betala ers�ttning f�r skada och intr�ng om

inte fastighets�garen eller innehavaren av s�rskild r�tt sj�lv har kostnads-
ansvar f�r �tg�rderna. Talan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�domstol.

SFS 1998:808

Aktsamhetskrav

6 �

�tg�rder enligt 15 �� skall utf�ras s� att minsta skada och intr�ng or-

sakas.

Tilltr�de till bost�der f�r endast ske i den utstr�ckning det beh�vs f�r att

f�rebygga eller undanr�ja ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa.

F�rbud mot att rubba utrustning

7 �

Om en m�tapparat eller liknande utrustning beh�ver s�ttas ut vid un-

ders�kningar enligt 15 �� f�r f�rbud vid vite meddelas att rubba eller skada
utrustningen. Detsamma g�ller om utrustning f�r pumpning eller liknande
beh�ver s�ttas ut.

Polishj�lp

8 �

Polismyndigheten skall l�mna den hj�lp som beh�vs f�r tilltr�de och

�tg�rder enligt 15 ��.

Tilltr�de till vattenst�ndsm�tare m.m.

9 �

Den som �r beroende av hur en vattenverksamhet bedrivs, allm�n �kla-

gare och tj�nsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
har r�tt att f� tilltr�de till platser f�r vattenst�ndsm�tare, vattenm�tare eller
observationsr�r samt att ta del av anteckningar som verksamhetsut�varen �r
skyldig att f�ra om vattenst�nd, vattnets avrinning eller de vattenm�ngder
som har tillgodogjorts.

Tj�nstem�n hos Fiskeriverket och fisketillsynsm�n som har f�rordnats f�r

detta skall ges tillf�lle att ut�va tillsyn �ver att ett villkor till skydd f�r fisket
fullg�rs.

S�rskild tv�ngsr�tt f�r vattenverksamhet

10 �

Den som utf�r eller skall utf�ra en vattenverksamhet kan av milj�-

domstolen ges r�tt att utf�ra anl�ggningar eller �tg�rder p� fastigheter som
tillh�r n�gon annan och ta i anspr�k mark f�r detta, n�r det �r fr�ga om

1. vattenverksamhet som utf�rs av staten, kommuner eller vattenf�rbund

och som �r �nskv�rda fr�n h�lso- eller milj�synpunkt eller som fr�mjar fis-
ket,

2. vattenverksamhet f�r att motverka f�rorening genom avloppsvatten,
3. vattenverksamhet som avser tillgodog�rande av yt- eller grundvatten,
4. vattenreglering,
5. vattenverksamhet som avser allm�n farled eller allm�n hamn, eller
6. markavvattning.
Ett omr�de som tas i anspr�k enligt f�rsta stycket f�r l�sas in, om det skall

ing� i en str�mfallsfastighet.

Har r�tten upph�rt enligt denna paragraf att med annat �n �gander�tt ta an-

nans mark i anspr�k, skall anl�ggningar som uppf�rts eller placerats p� mar-
ken tillfalla mark�garen utan l�sen, om de inte har f�rts bort inom ett �r fr�n
upph�randet.

SFS 1998:808

Tilltr�de f�r att underh�lla en vattenanl�ggning

11 �

Den som �r skyldig att underh�lla en vattenanl�ggning har r�tt att

nyttja annans mark f�r arbeten eller �tg�rder som beh�vs f�r att underh�lls-
skyldigheten skall kunna fullg�ras.

Den underh�llsskyldige skall betala ers�ttning f�r skada och intr�ng. Ta-

lan om ers�ttning skall v�ckas vid milj�domstol.

R�tt att anv�nda annans vattenanl�ggning

12 �

Om det inte medf�r en v�sentlig ol�genhet f�r �garen av en vatten-

anl�ggning, kan n�gon annan ges r�tt att �ndra anl�ggningen eller att an-
v�nda den f�r en egen vattenverksamhet eller f�r att f�rebygga eller minska
skador av en egen vattenverksamhet. Skall anl�ggningen �ndras, har �garen
r�tt att utf�ra �ndringen och f� ers�ttning f�r kostnaderna.

Den som ges r�tt att anv�nda en anl�ggning skall ge anl�ggningens �gare

sk�lig ers�ttning f�r r�tten att anv�nda anl�ggningen.

F�rbud mot fiske

13 �

F�rbud mot fiske inom ett visst omr�de f�r meddelas i samband med

beslut om anordningar f�r att fr�mja fisket eller f�r att f�rebygga skador p�
fisket.

SJ�TTE AVDELNINGEN

P�F�LJDER

29 kap. Straffbest�mmelser och f�rverkande

1 �

Den som med upps�t

1. f�rorenar mark, vatten eller luft p� ett s�tt som medf�r eller kan med-

f�ra s�dana h�lsorisker f�r m�nniskor eller s�dana skador p� djur eller v�xter
som inte �r av ringa betydelse eller annan betydande ol�genhet i milj�n,

2. f�rvarar avfall eller annat �mne p� ett s�tt som genom f�rorening kan

medf�ra h�lsorisker, skador eller annan ol�genhet som anges under 1, eller

3. orsakar betydande ol�genhet i milj�n genom buller, skakning eller str�l-

ning

d�ms, om inte beh�rig myndighet har till�tit f�rfarandet, eller detta �r all-

m�nt vedertaget, f�r milj�brott till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.

�r brottet grovt, skall g�rningsmannen d�mas till f�ngelse i l�gst sex m�-

nader och h�gst sex �r. Vid bed�mande av om brottet �r grovt skall s�rskilt
beaktas, om det har v�llat eller kunnat v�lla varaktiga skador av stor omfatt-
ning eller om g�rningen annars varit av s�rskilt farlig art.

Om g�rningen med h�nsyn till omst�ndigheterna kan anses f�rsvarlig,

d�ms inte till ansvar enligt denna paragraf.

2 �

Den som av oaktsamhet beg�r g�rning som anges i 1 �, d�ms f�r v�l-

lande till milj�st�rning till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.

SFS 1998:808

3 �

Den som med upps�t eller av grov oaktsamhet tar befattning med en

kemisk produkt eller vara som inneh�ller eller har behandlats med en kemisk
produkt, utan att vidta de skydds�tg�rder, produktval eller f�rsiktighetsm�tt i
�vrigt som beh�vs p� grund av produktens eller varans inneboende egenska-
per f�r att hindra eller motverka skador p� m�nniskor eller i milj�n, d�ms f�r
milj�farlig kemikaliehantering till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r.

Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte, om ansvar f�r g�rningen kan ut-

d�mas enligt 1 eller 2 �.

4 �

Den som med upps�t eller av oaktsamhet p�b�rjar eller bedriver en

verksamhet eller vidtar n�gon annan �tg�rd utan att ha inh�mtat till�tlighets-
beslut, tillst�nd, godk�nnande eller medgivande eller gjort en anm�lan som
f�reskrivs i denna balk eller i f�reskrifter som har meddelats med st�d av
balken, d�ms f�r otill�ten milj�verksamhet till b�ter eller f�ngelse i h�gst
tv� �r.

Detsamma g�ller den som med upps�t eller av oaktsamhet bryter mot vill-

kor som meddelats i samband med till�tlighetsbeslut, tillst�nd, godk�nnande
eller dispens enligt denna balk eller enligt f�reskrifter som har meddelats
med st�d av balken eller vid ompr�vning av s�dana tillst�nd eller villkor.

Till ansvar enligt f�rsta eller andra stycket d�ms inte om ansvar f�r g�r-

ningen kan utd�mas enligt 1 eller 2 �.

5 �

Den som med upps�t eller av oaktsamhet i strid mot vad som f�reskrivs

i denna balk eller i f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken, un-
derl�ter att l�mna underr�ttelse eller uppgift eller l�mnar en oriktig uppgift
och d�rigenom f�rsv�rar en tillst�ndspr�vning eller en tillsynsmyndighets
verksamhet, d�ms f�r f�rsv�rande av milj�kontroll till b�ter eller f�ngelse i
h�gst tv� �r.

6 �

Den som i n�got annat fall �n som avses i 5 � med upps�t eller av oakt-

samhet

1. inte ger in en handling med uppgifter som skall ges in enligt balken, el-

ler enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken, eller i en s�dan
handling l�mnar oriktig uppgift eller utel�mnar uppgift, eller

2. underl�ter att fullg�ra i balken eller i f�reskrifter som har meddelats

med st�d av balken f�reskriven skyldighet att m�rka en produkt som inne-
h�ller eller best�r av genetiskt modifierade organismer eller en kemisk pro-
dukt, en bioteknisk organism eller en vara som inneh�ller eller har behand-
lats med en kemisk produkt

d�ms, om �tg�rden eller underl�tenheten �r �gnad att f�rsv�ra bed�m-

ningen av riskerna f�r att m�nniskors h�lsa eller milj�n skall skadas, f�r
bristf�llig milj�information till b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.

7 �

Den som med upps�t eller av oaktsamhet skr�par ned utomhus p� en

plats som allm�nheten har tilltr�de eller insyn till d�ms f�r nedskr�pning till
b�ter eller f�ngelse i h�gst ett �r.

8 �

Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r d�ms den som med upps�t eller

av oaktsamhet bryter mot

SFS 1998:808

1. f�reskrift f�r totalf�rsvaret meddelad med st�d av 1 kap. 5 �, om �ver-

tr�delse av den lagbest�mmelse fr�n vilken avvikelse har f�reskrivits �r
straffbelagd,

2. i beslut om naturreservat eller kulturreservat angivna inskr�nkningar i

r�tten att anv�nda mark enligt 7 kap. 5 � andra eller tredje stycket,

3. f�rbud att bedriva verksamhet eller vidta �tg�rder inom biotopskydds-

omr�de enligt 7 kap. 11 �,

4. f�reskrifter som beh�vs f�r s�rskilt skydd f�r djur eller v�xter enligt 7

kap. 12 �,

5. f�rbud att inom strandskyddsomr�de uppf�ra ny byggnad eller vidta an-

nan �tg�rd i strid mot 7 kap. 16 �,

6. f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt inom milj�skyddsomr�de meddelade

med st�d av 7 kap. 20 �,

7. f�reskrifter om inskr�nkning inom vattenskyddsomr�de meddelade

med st�d av 7 kap. 22 �,

8. interimistiskt f�rbud enligt 7 kap. 24 � f�rsta stycket,
9. f�reskrifter om f�rbud till skydd f�r djur- och v�xtarter meddelade med

st�d av 8 kap. 1 eller 2 �,

10. f�reskrifter om f�rbud eller f�reskrifter om s�rskilda villkor f�r att

s�tta ut djur- eller v�xtarter meddelade med st�d av 8 kap. 3 �,

11. f�reskrifter meddelade med st�d av 8 kap. 4 � genom att ta s�dan be-

fattning med djur, v�xter, �gg, rom, bon eller produkter av djur eller v�xter
som strider mot en s�dan f�reskrift eller mot ett villkor i beslut i enskilt fall,

12. f�reskrifter eller beslut om f�rbud mot utsl�pp av avloppsvatten m.m.

meddelade med st�d av 9 kap. 4 �,

13. f�reskrifter om f�rsiktighetsm�tt vid milj�farlig verksamhet medde-

lade med st�d av 9 kap. 5 �,

14. inskr�nkningar, villkor eller anm�lningsskyldighet f�reskrivna betr�f-

fande milj�riskomr�de enligt 10 kap. 12 �,

15. skyldighet att underh�lla en vattenanl�ggning enligt 11 kap. 17 � f�r-

sta stycket eller 20 � f�rsta stycket eller 21 � f�rsta stycket,

16. f�rbud att p�b�rja en verksamhet enligt 12 kap. 6 � tredje stycket,
17. f�rbud till skydd f�r naturmilj�n enligt 12 kap. 6 � fj�rde stycket,
18. s�rskilda f�reskrifter om utredning och f�rsiktighetsm�tt vid gentek-

nisk verksamhet meddelade med st�d av 13 kap. 8 eller 11 �,

19. f�rbud att sprida bek�mpningsmedel fr�n luftfartyg enligt 14 kap. 18 �

andra stycket,

20. f�rbud att sprida bek�mpningsmedel mot l�vsly enligt 14 kap. 19 �

f�rsta stycket,

21. f�reskrifter som avser f�rbr�nning, handel, �verl�telse eller inf�rsel av

br�nslen meddelade med st�d av 14 kap. 21 �,

22. f�reskrifter i fr�ga om hantering, inf�rsel eller utf�rsel av kemiska

produkter eller biotekniska organismer meddelade med st�d av 14 kap. 24 �,

23. f�rbud att hantera, f�ra in eller f�ra ut kemisk produkt eller bioteknisk

organism enligt 14 kap. 25 �,

24. f�rbud mot dumpning eller f�rbr�nning av avfall enligt 15 kap. 31 �,

SFS 1998:808

25. skyldighet att g�ra anm�lan eller l�mna uppgifter enligt r�dets f�rord-

ning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av vissa
farliga kemikalier

9, senast �ndrat genom kommissionens f�rordning (EG) nr

237/97 av den 27 juni 1997

10 eller att l�mna uppgifter enligt r�dets f�rord-

ning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bed�mning och kontroll av
risker med existerande �mnen

11,

26. f�rbud eller skyldighet att l�mna uppgifter enligt r�dets f�rordning

(EG) nr 3093/94 av den 15 december 1994 om �mnen som bryter ned
ozonskiktet

12,

27. best�mmelser om transport och d�rigenom transporterar avfall i strid

mot r�dets f�rordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om �vervak-
ning och kontroll av avfallstransporter inom, till och fr�n Europeiska gemen-
skapen

13, senast �ndrat genom r�dets f�rordning (EG) nr 120/97 av den 20

januari 1997

28. en best�mmelse eller mot villkor i beslut i enskilt fall som meddelats

med st�d av r�dets f�rordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om
skyddet av arter av vilda djur och v�xter genom kontroll av handeln med
dem

15, senast �ndrat genom r�dets f�rordning (EG) nr 938/97 av den 26 maj

1997

16 s�vitt avser import till Sverige, export och reexport fr�n Sverige, han-

del med artificiellt f�r�kade v�xter, transport och transitering eller k�p, f�r-
s�ljning och annan kommersiell �tg�rd.

F�r f�rs�k till brott mot f�rsta stycket 24 d�ms till ansvar enligt 23 kap.

brottsbalken.

Till ansvar enligt f�rsta eller andra stycket d�ms inte, om ansvar kan �d�-

mas enligt 1 eller 2 �.

9 �

Till b�ter eller f�ngelse i h�gst sex m�nader d�ms den som med upps�t

eller av oaktsamhet bryter mot

1. f�reskrifter om allm�nhetens upptr�dande meddelade med st�d av 7

kap. 30 �,

2. f�reskrifter om f�rbud mot djurh�llning meddelade med st�d av 9 kap.

11 �,

3. f�reskrifter till skydd mot ol�genheter f�r m�nniskors h�lsa meddelade

med st�d av 9 kap. 12 �,

4. skyldighet att g�ra anm�lan enligt 11 kap. 15 � tredje stycket om arbe-

ten som kan skada fisket,

5. f�reskrifter r�rande sk�tsel av jordbruksmark meddelade med st�d av

12 kap. 8 �,

6. f�reskrifter om begr�nsning av djurantalet i ett jordbruk m.m. medde-

lade med st�d av 12 kap. 10 �,

7. f�rbud eller f�reskrifter om transport enligt 15 kap. 21 � genom att yr-

kesm�ssigt eller annars i st�rre omfattning samla in och forsla bort avfall,

9 EGT nr L 251, 29.8.1992, s. 13 (Celex 392R2455).

10 EGT nr L 173, 1.7.1997, s. 37 (Celex 397R1237).

11 EGT nr L 084, 5.4.1993, s. 1 (Celex 393R0793).

12 EGT nr L 333, 22.12.1994, s. 1 (Celex 394R3093).

13 EGT nr L 030, 6.2.1993, s. 1 (Celex 393R0259).

14 EGT nr L 022, 24.1.1997, s. 14 (Celex 397R0120).

15 EGT nr L 061, 3.3.1997, s. 1 (Celex 397R0338).

16 EGT nr L 140, 30.5.1997, s. 1 (Celex 397R0938).

SFS 1998:808

8. f�reskrifter om borttransport meddelade med st�d av 15 kap. 25 � f�rsta

stycket 2,

9. nya eller �ndrade villkor f�r vilth�gn enligt 24 kap. 12 �,
10. f�rbud mot fiske enligt 28 kap. 13 �,
11. skyldighet enligt r�dets f�rordning (EG) nr 338/97 av den 9 december

1996 om skyddet av arter av vilda djur och v�xter genom kontroll av handeln
med dem

17, senast �ndrat genom r�dets f�rordning (EG) nr 938/97 av den 26

maj 1997

18 att i en ans�kan eller annan handling l�mna uppgift om f�rh�llan-

den av betydelse f�r tillst�nd eller tillsyn.

Till ansvar enligt f�rsta stycket d�ms inte, om ansvar kan �d�mas enligt 1

eller 2 �.

10 �

Till b�ter eller f�ngelse i h�gst tv� �r d�ms den som obeh�rigen tar

befattning med exemplar av en djur- eller v�xtart, �gg, rom eller bon som
g�rningsmannen vet eller har sk�lig anledning att anta har �tkommits genom
brott mot f�reskrifter meddelade med st�d av 8 kap. 1 eller 2 �.

11 �

Om g�rning som avses i 310 �� r att anse som ringa, d�ms inte till

ansvar.

Till ansvar enligt detta kapitel d�ms inte om g�rningen �r belagd med

samma eller str�ngare straff i brottsbalken eller om ansvar f�r g�rningen kan
d�mas ut enligt lagen (1960:418) om straff f�r varusmuggling.

Om ett vitesf�rel�ggande har �vertr�tts, d�ms inte till ansvar enligt detta

kapitel f�r en g�rning som omfattas av f�rel�ggandet.

12 �

Djur, v�xter, produkter som utvunnits av djur eller v�xter, kemiska

produkter, biotekniska organismer eller varor inneh�llande kemiska produk-
ter eller genetiskt modifierade organismer eller produkter som inneh�ller el-
ler best�r av gentekniskt modifierade organismer vilka har varit f�rem�l f�r
brott enligt 14, 6, 8, 9 eller 10 � f�r f�rklaras f�rverkade, om det inte �r up-
penbart osk�ligt. Detsamma g�ller v�rdet av egendomen eller utbytet av s�-
dant brott.

Fortskaffningsmedel och andra hj�lpmedel som har anv�nts eller medf�rts

vid brott enligt 14, 8, 9 eller 10 � f�r f�rklaras f�rverkade om det beh�vs
f�r att f�rebygga brott eller annars finns s�rskilda sk�l. I st�llet f�r hj�lpmed-
let kan dess v�rde helt eller delvis f�rklaras f�rverkat.

13 �

Den som beg�tt brott enligt 8 � f�rsta stycket 24 d�ms vid svensk

domstol, �ven om 2 kap. 2 eller 3 � brottsbalken inte �r till�mplig. Har brot-
tet f�r�vats i Sveriges ekonomiska zon, f�r �tal v�ckas vid den tingsr�tt vars
domkrets �r n�rmast den plats d�r brottet f�r�vades.

14 �

Om n�gon som �dragit sig ansvar enligt 1 eller 2 �, frivilligt avv�rjt

en s�dan fara eller verkan som anges d�r innan avsev�rd ol�genhet har upp-
kommit, f�r d�mas till lindrigare straff �n vad som �r f�reskrivet f�r g�r-
ningen.

17 EGT nr L 061, 3.3.1997, s. 1 (Celex 397R0338).

18 EGT nr L 140, 30.5.1997, s. 1 (Celex 397R0938).

SFS 1998:808

30 kap. Milj�sanktionsavgifter

1 �

En s�rskild avgift (milj�sanktionsavgift) skall betalas av en n�rings-

idkare som vid bedrivandet av n�ringsverksamhet

1. �sidos�tter f�reskrifter som har meddelats med st�d av denna balk,
2. p�b�rjar en verksamhet som �r tillst�ndspliktig eller anm�lningspliktig

enligt denna balk eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av balken,
utan att tillst�nd har meddelats eller anm�lan har gjorts, eller

3. �sidos�tter tillst�nd eller villkor som har meddelats med st�d av denna

balk eller enligt f�reskrifter meddelade med st�d av balken.

Detta g�ller dock endast f�r s�dana �vertr�delser f�r vilka regeringen har

f�reskrivit om avgift enligt 2 �.

Milj�sanktionsavgift skall tas ut �ven om �vertr�delsen inte har skett upp-

s�tligen eller av oaktsamhet. Milj�sanktionsavgift skall dock inte tas ut om
det �r uppenbart osk�ligt.

Milj�sanktionsavgiften skall tillfalla staten.

2 �

Regeringen meddelar f�reskrifter om de �vertr�delser f�r vilka milj�-

sanktionsavgift skall betalas och om avgiftens storlek f�r olika �vertr�delser.
N�r avgiftens storlek best�ms, skall h�nsyn tas till �vertr�delsens allvar och
betydelsen av den best�mmelse som �vertr�delsen avser.

Milj�sanktionsavgiften skall uppg� till minst 5 000 kronor och h�gst

1 000 000 kronor.

3 �

Tillsynsmyndigheten beslutar om milj�sanktionsavgift.

Innan tillsynsmyndigheten beslutar om avgift skall den som anspr�ket rik-

tas mot ges tillf�lle att yttra sig.

4 �

Beslut om att ta ut milj�sanktionsavgift skall delges verksamhetsut�va-

ren.

5 �

Milj�sanktionsavgift skall betalas inom trettio dagar efter det att avgif-

ten har beslutats eller den l�ngre tid som anges i beslutet.

Beslut om milj�sanktionsavgift f�r efter sista betalningsdagen verkst�llas

s�som en dom som har vunnit laga kraft.

6 �

Milj�sanktionsavgift f�r inte beslutas, om den som anspr�ket riktas

mot inte inom fem �r fr�n det att f�ruts�ttningarna enligt 1 � att besluta om
avgift har intr�ffat har getts tillf�lle att yttra sig.

7 �

Den som enligt ett beslut av en tillsynsmyndighet skall betala en milj�-

sanktionsavgift f�r �verklaga beslutet till milj�domstol.

8 �

En beslutad milj�sanktionsavgift faller bort, om beslutet om avgiften

inte har verkst�llts inom tio �r fr�n det att beslutet har vunnit laga kraft.

9 �

Milj�sanktionsavgift skall �terbetalas, om betalningsansvaret har upp-

h�vts genom beslut som har vunnit laga kraft.

SFS 1998:808

R�nta p� milj�sanktionsavgift som �terbetalas enligt f�rsta stycket l�mnas

enligt 5 � r�ntelagen (1975:635) f�r tiden fr�n den dag avgiften betalades till
och med den dag avgiften �terbetalas.

10 �

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela

n�rmare f�reskrifter om den ordning i vilken milj�sanktionsavgifter skall be-
talas.

SJUNDE AVDELNINGEN

ERS�TTNING OCH SKADEST�ND M.M.

31 kap. Ers�ttning vid ingripanden av det allm�nna och vid
tillst�ndspr�vning av vattenverksamhet m.m.

Kapitlets inneh�ll m.m.

1 �

Detta kapitel �r till�mpligt i fr�gor om ers�ttning vid vissa ingripanden

av det allm�nna samt vid tillst�ndspr�vning av vattenverksamhet. Kapitlet
inneh�ller dessutom best�mmelser om ers�ttning n�r skada uppkommit till
f�ljd av f�rbud mot fiske.

2 �

Best�mmelserna i expropriationslagen (1972:719) skall g�lla vid er-

s�ttning och inl�sen enligt detta kapitel, om inte balken inneh�ller avvikande
best�mmelser.

3 �

Vad som i detta kapitel s�gs om fastighet skall �ven g�lla s�rskild r�tt

till fastighet.

Ers�ttning och inl�sen p� grund av vissa f�reskrifter, f�rel�gganden och
f�rbud

4 �

Fastighets�garen har r�tt till ers�ttning p� grund av beslut som inneb�r

att mark tas i anspr�k eller att p�g�ende markanv�ndning inom ber�rd del av
en fastighet avsev�rt f�rsv�ras, om beslutet g�ller

1. f�reskrifter enligt 7 kap. 3 � om �tg�rder och inskr�nkningar som r�r

nationalparker,

2. f�reskrifter enligt 7 kap. 5, 6 eller 9 � om �tg�rder och inskr�nkningar

som r�r naturreservat och kulturreservat,

3. f�rbud eller beslut att inte medge dispens enligt 7 kap. 11 � andra

stycket inom biotopskyddsomr�de,

4. f�reskrifter enligt 7 kap. 22 � om �tg�rder och inskr�nkningar som r�r

vattenskyddsomr�den, eller

5. f�rel�gganden eller f�rbud enligt 12 kap. 6 � fj�rde stycket som r�r viss

verksamhet.

En f�reskrift enligt 7 kap. 3 � om begr�nsning av r�tten till jakt efter

bj�rn, lo, varg, j�rv, �lg eller �rn medf�r inte r�tt till ers�ttning.

5 �

Inneb�r ett beslut som avses i 4 � f�rsta stycket 14 att det kr�vs till-

st�nd f�r en viss verksamhet eller �tg�rd betalas ers�ttning endast om till-
st�nd v�grats eller f�renats med s�rskilda villkor.

SFS 1998:808

Har f�rbud att vidta en �tg�rd utan tillst�nd meddelats enligt 7 kap. 24 �

och v�gras tillst�nd, g�ller 4 � f�rsta stycket.

6 �

Ers�ttning som avses i 4 � skall minskas med ett belopp som motsvarar

vad fastighets�garen �r skyldig att t�la utan ers�ttning.

7 �

Ers�ttning enligt 4 � betalas av staten. Har f�reskrifter som avses i 4 �

beslutats av en kommun, skall ers�ttningen i st�llet betalas av kommunen.

Har f�reskrifter som avses i 4 � f�rsta stycket 4 beslutats av l�nsstyrelsen

efter ans�kan av en kommun eller den i vars intresse vattenskyddsomr�det
fastst�llts, skall ers�ttningen betalas av den s�kande.

8 �

Om det i ett fall som avses i 4 � f�rsta stycket uppst�r synnerliga ol�-

genheter vid p�g�ende anv�ndning av fastigheten, har fastighets�garen r�tt
att f� fastigheten inl�st i st�llet f�r att f� ers�ttning enligt 4 �. Beror ol�gen-
heten p� ett f�rbud att vidta viss �tg�rd utan tillst�nd skall 5 � f�rsta stycket
till�mpas.

9 �

Vid till�mpningen av 4 och 8 �� skall beaktas �ven andra beslut enligt

7 kap. 3, 5, 6, 9 eller 22 �, f�rbud enligt 7 kap. 11 � andra stycket, f�rel�g-
ganden och f�rbud enligt 12 kap. 6 � fj�rde stycket, beslut enligt 18 � skogs-
v�rdslagen (1979:429) samt beslut som avses i 14 kap. 8 � f�rsta stycket
plan- och bygglagen (1987:10). Detta g�ller under f�ruts�ttning att besluten
har meddelats inom tio �r f�re det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas
s�dan inverkan av h�nsynstaganden enligt 30 � skogsv�rdslagen som i s�r-
skilda fall har intr�tt inom samma tid.

Har r�tt till talan, ers�ttning eller inl�sen med anledning av ett s�dant be-

slut f�rlorats p� grund av best�mmelserna i 12 eller 13 � eller motsvarande
best�mmelser i plan- och bygglagen, utg�r detta f�rh�llande inte n�got hin-
der mot att beslutet beaktas enligt f�rsta stycket.

Ers�ttning vid vissa unders�kningar

10 �

F�r skada och intr�ng som tillfogas fastighets�garen genom �tg�rder

enligt 28 kap. 1 � betalas ers�ttning av staten. Om �tg�rderna har vidtagits av
en kommun eller av n�gon annan p� uppdrag av en kommun, skall ers�ttning
i st�llet betalas av kommunen.

Ers�ttning enligt f�rsta stycket skall inte betalas, om �tg�rderna vidtas

med anledning av tillsyn �ver en verksamhet som ut�vas p� fastigheten.

Talan om ers�ttning v�cks vid den milj�domstol inom vars omr�de mar-

ken eller st�rre delen av den finns.

Ers�ttning vid f�rel�gganden om st�ngselgenombrott

11 �

Den som har st�ngsel och har anordnat en grind eller n�gon annan ge-

nomg�ng p� grund av ett f�rel�ggande enligt 26 kap. 11 � �r ber�ttigad till
ers�ttning av staten f�r detta och f�r underh�ll av genomg�ngen. Ers�ttning
skall dock inte betalas, om det �r uppenbart att st�ngslet endast avser att
st�nga ute allm�nheten fr�n ett omr�de d�r den annars skulle ha f�tt f�rdas
fritt.

SFS 1998:808

F�rsta stycket g�ller ocks�, n�r en �verg�ng har gjorts �ver ett dike p�

grund av ett f�rel�ggande enligt 26 kap. 11 �.

Anm�lan om ers�ttningsanspr�k

12 �

Innan en myndighet fattar ett beslut som kan leda till ers�ttning enligt

4, 5, 10 eller 11 �, f�r myndigheten f�rel�gga den som vill g�ra anspr�k p�
betalning eller inl�sen att inom viss tid, minst tv� m�nader, anm�la sitt an-
spr�k och ange sina yrkanden vid p�f�ljd att r�tten till talan annars f�rloras.

Vad som i fr�ga om ers�ttning eller inl�sen har avtalats eller uppenbarli-

gen f�rutsatts g�lla mellan den ers�ttningsskyldige och en sak�gare g�ller
�ven mot den som efter det att r�tten till betalning uppkom har f�rv�rvat sak-
�garens r�tt till fastigheten.

Ers�ttningstalan

13 �

Har inte �verenskommelse tr�ffats om ers�ttning enligt 4 eller 11 � el-

ler om inl�sen enligt 8 � och har inte r�tten till talan g�tt f�rlorad enligt 12 �,
skall den som vill g�ra anspr�k p� ers�ttning eller kr�va inl�sen v�cka talan
hos milj�domstolen mot den som �r skyldig att betala ers�ttning eller att l�sa
in fastigheten. S�dan talan skall v�ckas inom ett �r fr�n det att beslutet p�
vilket anspr�ket grundas har vunnit laga kraft vid p�f�ljd att r�tten till ers�tt-
ning eller inl�sen annars g�r f�rlorad.

14 �

N�r f�reskrifter skall meddelas enligt 7 kap. 5, 6, 9 eller 22 �, f�r den

ers�ttningsskyldige vid milj�domstolen v�cka talan mot en sak�gare f�r att
fastst�lla de villkor som skall g�lla f�r ers�ttning eller inl�sen, om f�reskrif-
terna meddelas. Meddelas inte f�reskrifter med det inneh�ll som f�rutsatts
vid milj�domstolen inom ett �r fr�n det att m�let har avgjorts genom en dom
som har vunnit laga kraft, skall domen inte l�ngre vara bindande f�r par-
terna.

�terbetalning av ers�ttning

15 �

Har ers�ttning enligt 4 � betalats med anledning av f�reskrifter eller

tillst�ndsv�gran och upph�vs f�reskrifterna helt eller delvis eller ges tillst�nd
eller dispens, f�r fastighets�garen f�rpliktas att betala tillbaka ers�ttningen
eller en del av den, om det �r sk�ligt med h�nsyn till fastighets�garens nytta
av beslutet och omst�ndigheterna i �vrigt. Detta g�ller ocks�, om en �tg�rd
har vidtagits i strid mot s�dana f�reskrifter eller mot ett s�dant beslut om till-
st�ndsv�gran och tillsynsmyndigheten har beslutat att inte kr�va r�ttelse.

Talan om �terbetalning skall v�ckas vid milj�domstolen inom ett �r fr�n

det att beslutet som anspr�ket grundas p� har vunnit laga kraft och senast tio
�r efter det att ers�ttningen betalades ut vid p�f�ljd att r�tten att f�ra talan
annars g�r f�rlorad.

Ers�ttning och inl�sen vid tillst�nd till vattenverksamhet

16 �

Den som med st�d av tillst�nd enligt 11 kap. genom inl�sen eller p�

annat s�tt tar i anspr�k annans egendom eller vidtar en �tg�rd som skadar an-

SFS 1998:808

nans egendom skall betala ers�ttning f�r vad som avst�s eller skadas, om an-
nat inte �r s�rskilt f�reskrivet. Ers�ttning skall betalas �ven f�r skada till
f�ljd av f�rbud mot fiske enligt 28 kap. 13 �.

Ers�ttning skall betalas endast f�r skador som kvarst�r, sedan f�rebyg-

gande eller avhj�lpande �tg�rder har utf�rts av tillst�ndshavaren.

17 �

Fastigheter eller fastighetsdelar som drabbas av synnerliga ol�genhe-

ter av en verksamhet f�r vilken tillst�nd har meddelats enligt 11 kap., skall
l�sas in, om �garen beg�r det.

Den ers�ttningsskyldige har r�tt till inl�sen, om detta skulle medf�ra en-

dast en ringa h�jning av fastighets�garens ers�ttning och fastighets�garen
inte har n�got beaktansv�rt intresse av att beh�lla fastigheten eller fastighets-
delen. Kostnaderna f�r �tg�rder som avses i 16 � andra stycket skall d� r�k-
nas in i ers�ttningen.

Skada p� egen fastighet vid tillst�nd till vattenverksamhet

18 �

Om en verksamhet f�r vilken tillst�nd har l�mnats enligt 11 kap. med-

f�r skada p� en fastighet som tillh�r den som har f�tt tillst�ndet, skall ers�tt-
ning f�r skadan best�mmas. Detta g�ller dock inte, om medgivanden har
l�mnats av samtliga borgen�rer som har pantr�tt i fastigheten. Om fastighe-
ten �r intecknad gemensamt med annan fastighet, kr�vs det dessutom att
fastighets�gare och fordringshavare l�mnar de medgivanden som f�reskrivs
f�r relaxation i 22 kap. 11 � jordabalken. Medgivande fordras dock inte av
den f�r vars r�tt domstolens avg�rande �r v�sentligen utan betydelse.

Ers�ttning vid utrivning av en vattenanl�ggning

19 �

Den som har f�tt tillst�nd till utrivning av en vattenanl�ggning eller

har �lagts eller medgetts enligt 24 kap. 4 � att riva ut en vattenanl�ggning
skall betala sk�lig ers�ttning f�r skador p� annans egendom som orsakas av
best�ende �ndring i vattenf�rh�llandena. Skyldighet att betala ers�ttning f�r
en s�dan f�rlust av f�rm�n som orsakas av utrivningen finns endast om f�r-
m�nen har tillf�rs�krats i tillst�ndsdomen eller i avtal som tr�ffats i samband
med vattenanl�ggningens tillkomst. Ers�ttning l�mnas i s�dant fall endast f�r
kostnader orsakade av f�rlusten av f�rm�nen.

Om medgivande att riva ut en vattenanl�ggning har l�mnats till n�gon an-

nan �n den som �r skyldig att underh�lla anl�ggningen och skyldighet att be-
tala ers�ttning har �lagts i samband med detta, f�r ers�ttningen s�kas �ter av
den underh�llsskyldige.

Ers�ttning vid ompr�vning av vattenverksamhet

20 �

Ers�ttning f�r en f�rlust eller en inskr�nkning l�mnas, om ompr�v-

ning enligt 24 kap. 5 � eller enligt 7 kap. 13 eller 14 � lagen (1998:812) med
s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet medf�r f�rlust av vatten eller
fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att reglera vattnets avrinning f�r den som
har tillst�nd till den vattenverksamhet som avses med ompr�vningen och om
annat inte f�ljer av 22 �. Ers�ttning l�mnas inte till den del f�rlusten eller in-
skr�nkningen �r att r�kna som f�rb�ttring av en vattenanl�ggnings s�kerhet.

SFS 1998:808

Ers�ttning l�mnas om ompr�vning av vattenverksamhet enligt denna balk

eller enligt lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverk-
samhet medf�r skada f�r n�gon annan �n tillst�ndshavaren som omfattas av
ompr�vningen. F�r mottagare av andelskraft g�ller dock viss begr�nsning
enligt 8 kap. 4 � lagen (1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vatten-
verksamhet.

P� ers�ttning enligt f�rsta eller andra stycket skall 1618 �� till�mpas.

21 �

Ers�ttning enligt 20 � f�rsta stycket betalas av den som har beg�rt

ompr�vningen eller, om ompr�vning enligt 7 kap. 14 � lagen (1998:812)
med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet omfattar tillst�nden till
konkurrerande vattent�kter, av vardera tillst�ndshavaren.

Ers�ttning enligt 20 � andra stycket betalas,
1. om ompr�vningen sker enligt 24 kap. 5 eller 8 �, av tillst�ndshavaren,
2. om ompr�vning enligt 7 kap. 14 � lagen (1998:812) med s�rskilda be-

st�mmelser om vattenverksamhet omfattar tillst�nden till konkurrerande vat-
tent�kter, av vardera tillst�ndshavaren,

3. vid annan ompr�vning, av den som har beg�rt ompr�vningen.
Ers�ttning f�r minskning av andelskraft fr�n vattenkraftverk som omfattas

av ompr�vningen betalas av den som har tillst�nd till kraftverket.

Begr�nsning i ers�ttningsr�tten vid ompr�vning av viss
vattenverksamhet

22 �

En tillst�ndshavare �r skyldig att utan ers�ttning t�la viss del av en

f�rlust eller inskr�nkning om det �r en f�rlust eller inskr�nkning som avses i
20 � f�rsta stycket och den f�ranleds av ompr�vning till f�rm�n f�r det all-
m�nna fiskeintresset, allm�n farled, allm�n hamn eller h�lsov�rden eller, vid
ompr�vning enligt 24 kap. 5 � eller enligt 7 kap. 13 � f�rsta meningen lagen
(1998:812) med s�rskilda best�mmelser om vattenverksamhet, till f�rm�n
f�r den allm�nna milj�v�rden.

Den del som inte ers�tts avser den sammanlagda f�rlusten eller inskr�nk-

ningen till f�ljd av de skilda ompr�vningarna och av vattenverksamhet som
avses i 23 � och motsvarar i fr�ga om

1. vattenkraftverk: h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av produk-

tionsv�rdet av den vattenkraft som enligt meddelat tillst�nd kan tas ut vid
kraftverket efter avdrag f�r den del av produktionsv�rdet som �r en f�ljd av
vattenregleringar,

2. vattenreglering f�r kraft�ndam�l: h�gst en femtedel och l�gst en tjugon-

del av det produktionsv�rde av den vattenkraft som enligt meddelade till-
st�nd kan tas ut vid varje kraftverk och som �r en f�ljd av regleringen,

3. andra vattenverksamheter: h�gst en femtedel och l�gst en tjugondel av

v�rdet av den vattenm�ngd, fallh�jd eller magasinsvolym som omfattas av
tillst�ndet till verksamheten.

N�r milj�domstolen l�mnar tillst�nd till en vattenverksamhet f�r vilken

denna begr�nsning i ers�ttningsr�tten skall g�lla, skall domstolen inom de
gr�nser som anges i andra stycket 13 fastst�lla den del som inte ers�tts.
H�nsyn skall d� tas fr�mst till verksamhetens inverkan p� vattenst�nds- och
avrinningsf�rh�llandena, den f�rdel eller ol�genhet som verksamheten v�n-

SFS 1998:808

tas medf�ra fr�n allm�n synpunkt samt graden av nytta f�r tillst�ndshavaren
och mottagare av andelskraft.

Vid ompr�vning f�re den enligt 24 kap. 5 � f�rsta stycket 1 fastst�llda tid-

punkten skall den del som inte ers�tts minskas i f�rh�llande till den tid som
�terst�r till denna tidpunkt.

23 �

R�tten till ers�ttning �r begr�nsad p� samma s�tt som g�ller enligt

22 � om den som har tillst�nd enligt denna balk till en vattenverksamhet or-
sakas f�rlust av vatten eller fallh�jd eller inskr�nkning i r�tten att reglera
vattnets avrinning till f�ljd av att tillst�nd l�mnas till en vattenverksamhet
som skall tillgodose det allm�nna fiskeintresset, allm�n farled eller allm�n
hamn, h�lsov�rden eller den allm�nna milj�v�rden.

Vad som sagts nu g�ller �ven f�rlust av fallh�jd som inte �r utbyggd. D�r-

vid skall den del som inte ers�tts motsvara en tjugondel av v�rdet av vatten-
kraften i det ber�rda str�mfallet efter avdrag f�r vad som av detta v�rde �r en
f�ljd av vattenregleringar.

Betalningsanm�lan som r�r ers�ttning vid tillst�nd till
vattenverksamhet

24 �

Anm�lan till l�nsstyrelsen enligt 6 kap. 4 � expropriationslagen

(1972:719) beh�ver vid till�mpningen av detta kapitel endast g�ras f�r er-
s�ttning som avser mark som skall l�sas in.

Betalningsfrist som r�r ers�ttning vid tillst�nd till vattenverksamhet

25 �

N�r tillst�nd har l�mnats enligt 11 kap. skall ers�ttning f�r inl�st

mark betalas och anm�lan enligt 6 kap. 4 � expropriationslagen (1972:719)
g�ras inom sex m�nader fr�n det att s�v�l tillst�ndsfr�gan som ers�ttnings-
fr�gan har avgjorts slutligt. Ers�ttning som inte avser inl�st mark och som
skall tas ut p� en g�ng skall betalas inom tv� �r fr�n samma tid. Om den er-
s�ttningsskyldige inte iakttar vad som har sagts nu, �r den r�tt som f�rv�rvats
gentemot den ers�ttningsber�ttigade f�rlorad.

Tidsfristerna f�r f�rkortas eller f�rl�ngas n�r parterna �r ense om det eller

om det finns s�rskilda sk�l f�r det.

Ers�ttning best�md efter det att tillst�nd till vattenverksamhet har
tagits i anspr�k

26 �

Om ers�ttningen till f�ljd av en vattenverksamhet eller annan �tg�rd

har best�mts slutligt f�rst efter det att tillst�ndet har tagits i anspr�k, skall
den del av ers�ttningen som �verstiger vad som fastst�llts tidigare betalas
och anm�lan enligt 6 kap. 4 � expropriationslagen (1972:719) g�ras inom en
m�nad fr�n det ers�ttningen best�mdes slutligt. Detsamma g�ller ers�ttning
som har best�mts i samband med godk�nnandet av en vattenverksamhet som
redan har utf�rts.

Om den slutligt fastst�llda ers�ttningen inte �verstiger den ers�ttning som

tidigare har fastst�llts och det annars skulle ha funnits depositions- eller an-
m�lningsskyldighet, skall den ers�ttningsskyldige anm�la ers�ttningsbeslutet
hos l�nsstyrelsen sedan detta har vunnit laga kraft.

SFS 1998:808

27 �

P� ers�ttning som avses i 26 � f�rsta stycket ber�knas r�nta enligt 5 �

r�ntelagen (1975:635) fr�n den dag marken tilltr�ddes, vattenverksamheten
p�b�rjades eller �tg�rden utf�rdes, om inte n�got annat f�ljer av andra
stycket. Om betalningen inte g�rs i r�tt tid, tas det ut r�nta enligt 6 � r�ntela-
gen f�r tiden efter det dr�jsm�let intr�dde.

P� ers�ttning som avser of�rutsedd skada tas det ut r�nta enligt 6 � r�nte-

lagen fr�n den dag ers�ttningsanspr�ket framst�lldes vid milj�domstolen.

Om den ers�ttningsskyldige f�rsummar att betala s�dan ers�ttning enligt

26 � f�rsta stycket som skall betalas genom deposition skall l�nsstyrelsen p�
beg�ran av den som �r ber�ttigad till ers�ttningen eller en del av denna s�ka
verkst�llighet av den dom eller det beslut varigenom ers�ttningen har be-
st�mts.

Fullbordande av inl�sen som r�r tillst�nd till vattenverksamhet

28 �

Inl�sen av mark �r fullbordad n�r den ers�ttningsskyldige har full-

gjort sina skyldigheter enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket och 4 � expropriations-
lagen (1972:719). Inl�sen fullbordas �ven om r�nta enligt 27 � f�rsta stycket
inte betalas.

R�tt att utnyttja tillst�ndet till vattenverksamhet

29 �

Den ers�ttningsskyldige f�r utnyttja tillst�ndet genom att ta i anspr�k

egendomen eller vidta �tg�rder som medf�r skada f�r n�gon annan n�r de
skyldigheter som g�ller enligt 6 kap. 1 � f�rsta stycket och 4 � expropria-
tionslagen (1972:719) har fullgjorts. F�r detta fall skall den begr�nsning av
anm�lningsskyldigheten som framg�r av 24 � g�lla.

Om det beh�vs med h�nsyn till den ers�ttningsber�ttigades f�rh�llanden,

f�r milj�domstolen best�mma sk�ligt uppskov med tilltr�det eller med utf�-
randet av �tg�rden.

�terbetalning av ers�ttning som r�r tillst�nd till vattenverksamhet

30 �

Ers�ttningsbelopp som har betalats med anledning av tillst�nd enligt

11 kap. f�r inte till n�gon del �terkr�vas. Beloppet f�r dock �terkr�vas om
det tillst�nd som har f�ranlett beslutet om ers�ttning upph�vs p� talan av den
ers�ttningsber�ttigade.

�vriga best�mmelser

31 �

Ers�ttning enligt detta kapitel skall best�mmas i pengar som skall be-

talas vid ett tillf�lle.

Ers�ttning i fall som avses i 5 � andra stycket skall dock betalas med ett

visst �rligt belopp. Om det finns s�rskilda sk�l f�r ers�ttningen r�knas av mot
ers�ttning som kan komma att l�mnas enligt 4 � f�rsta stycket eller 8 �.

Om det finns s�rskilda sk�l, kan det p� beg�ran av den ers�ttningsskyldige

eller den ers�ttningsber�ttigade fastst�llas att ocks� ers�ttning enligt 4 � f�r-
sta stycket eller 11 � skall betalas med ett visst �rligt belopp med r�tt att f�
ompr�vning vid �ndrade f�rh�llanden.

SFS 1998:808

I fr�ga om ers�ttning enligt 4 � till f�ljd av skada eller ol�genhet f�r ren-

sk�tseln g�ller 30 � andra stycket renn�ringslagen (1971:437).

32 �

Best�mmelserna i 4 kap. 3 � expropriationslagen (1972:719) g�ller

vid till�mpningen av detta kapitel i fr�ga om v�rde�kning under tiden fr�n
dagen tio �r f�re det talan v�cktes vid domstol.

33 �

Om en borgen�r som hade pantr�tt i fastigheten n�r r�tten till ers�tt-

ning uppkom g�r en f�rlust d�rf�r att ers�ttningen inte har deponerats hos
l�nsstyrelsen, har borgen�ren r�tt till ers�ttning av den ers�ttningsskyldige
f�r f�rlusten mot avskrivning p� fordringshandlingen. Detsamma g�ller, om
en borgen�r g�r en f�rlust d�rf�r att ers�ttning inte har best�mts eller blivit
f�r l�g och ers�ttningen efter �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyl-
dige och den ers�ttningsber�ttigade eller av n�gon annan anledning inte pr�-
vats av domstol. R�tt till ers�ttning finns ocks� f�r f�rlust till f�ljd av att
�verenskommelse har tr�ffats om ers�ttning i annat �n pengar eller om att f�-
rebyggande eller avhj�lpande �tg�rder skall utf�ras.

Talan om ers�ttning enligt f�rsta stycket skall v�ckas vid milj�domstolen.

34 �

Om det beh�vs, skall det i beslut om ers�ttning tas in best�mmelser

som skall hindra att ers�ttningstagaren g�r en f�rlust till f�ljd av �ndringar i
penningv�rdet under tiden fr�n ers�ttningsbeslutet till dess betalning gjorts.

35 �

N�r inl�sen av mark �r fullbordad, skall detta antecknas i fastighetsre-

gistret.

36 �

Om det r�der tvist om b�ttre r�tt till ers�ttning, skall ers�ttningen de-

poneras hos l�nsstyrelsen, �ven om depositionen inte beh�vs enligt 6 kap.
1 � expropriationslagen (1972:719). Best�mmelserna i 6 kap. 1719 �� i
samma lag skall till�mpas i fr�ga om s�dan deposition.

32 kap. Skadest�nd f�r vissa milj�skador och andra enskilda
anspr�k

Inledande best�mmelser

1 �

Skadest�nd enligt detta kapitel skall betalas f�r personskada och sak-

skada samt ren f�rm�genhetsskada som verksamhet p� en fastighet har orsa-
kat i sin omgivning.

En ren f�rm�genhetsskada som inte har orsakats genom brott ers�tts dock

endast om skadan �r av n�gon betydelse.

Skada som inte har orsakats med upps�t eller genom v�rdsl�shet ers�tts

bara i den utstr�ckning den st�rning som har orsakat skadan inte sk�ligen
b�r t�las med h�nsyn till f�rh�llandena p� orten eller till dess allm�nna f�re-
komst under j�mf�rliga f�rh�llanden.

2 �

Kapitlet till�mpas inte p� skador som har orsakats av joniserande str�l-

ning eller inverkan av elektrisk str�m fr�n elektrisk anl�ggning i fall d� s�r-
skilda best�mmelser g�ller.

SFS 1998:808

F�ruts�ttningar f�r skadest�nd

3 �

Skadest�nd enligt detta kapitel betalas f�r skador genom

1. f�rorening av vattenomr�den,
2. f�rorening av grundvatten,
3. �ndring av grundvattenniv�n,
4. luftf�rorening,
5. markf�rorening,
6. buller,
7. skakning, eller
8. annan liknande st�rning.
F�rsta stycket 13 g�ller inte skador som har orsakats av verksamhet som

bedrivs i enlighet med tillst�nd till vattenverksamhet. F�r s�dana skador till-
l�mpas 31 kap.

En skada skall anses ha orsakats genom en st�rning som avses i f�rsta

stycket, om det med h�nsyn till st�rningens och skadeverkningarnas art, an-
dra m�jliga skadeorsaker samt omst�ndigheterna i �vrigt f�religger �ver-
v�gande sannolikhet f�r ett s�dant orsakssamband.

4 �

Skadest�nd skall ocks� betalas f�r skador genom spr�ngsten eller an-

dra l�sspr�ngda f�rem�l, om skadan orsakas av ett spr�ngningsarbete eller
av en annan verksamhet som medf�r s�rskild fara f�r explosion.

5 �

I andra fall �n som anges i 3 eller 4 � skall skadest�nd betalas f�r ska-

dor som orsakas av gr�vning eller liknande arbete, om den som utf�r eller l�-
ter utf�ra arbetet har f�rsummat att vidta s�dana skydds�tg�rder som anges i
3 kap. 3 � jordabalken eller i ett annat h�nseende har brustit i omsorg vid ar-
betets utf�rande.

Om arbetet �r s�rskilt ingripande eller av annan anledning medf�r s�rskild

risk, skall den skada som orsakas av arbetet ers�ttas �ven om den som utf�r
eller l�ter utf�ra arbetet inte har varit f�rsumlig.

Skadest�ndsansvariga

6 �

Skyldig att betala skadest�nd enligt detta kapitel �r den som bedriver

eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten i egenskap av fastighets-
�gare eller tomtr�ttshavare. Samma skadest�ndsskyldighet har andra som be-
driver eller l�ter bedriva den skadeg�rande verksamheten och som brukar
fastigheten i sin n�ringsverksamhet eller i offentlig verksamhet.

Om n�gon annan som brukar fastigheten bedriver eller l�ter bedriva den

skadeg�rande verksamheten �r han eller hon skadest�ndsskyldig enligt detta
kapitel endast om han eller hon har orsakat skadan upps�tligen eller genom
v�rdsl�shet.

7 �

Skyldig att betala skadest�nd enligt detta kapitel �r ocks� den som utan

att vara fastighets�gare, tomtr�ttshavare eller annan brukare av fastigheten, i
egen n�ringsverksamhet utf�r eller l�ter utf�ra arbete p� fastigheten.

SFS 1998:808

8 �

Skall tv� eller flera ers�tta samma skada enligt detta kapitel, svarar de

solidariskt f�r skadest�ndet i den m�n inte annat f�ljer av att begr�nsning
g�ller i den skadest�ndsskyldighet som �ligger n�gon av dem.

Vad de solidariskt ansvariga har betalat i skadest�nd skall, om inte annat

har avtalats, f�rdelas mellan dem efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till
grunden f�r skadest�ndsansvaret, m�jligheterna att f�rebygga skadan och
omst�ndigheterna i �vrigt.

Ers�ttning f�r framtida skador p� egendom

9 �

Kan i fr�ga om skador som avser egendom ers�ttningens belopp l�mp-

ligen uppskattas p� f�rhand, skall ers�ttning best�mmas f�r framtida skador,
om en part beg�r det.

Om det finns sk�lig anledning, kan ers�ttningen best�mmas till ett visst �r-

ligt belopp. �ndras f�rh�llandena sedan ers�ttningen har best�mts p� detta
s�tt, kan ers�ttningen j�mkas efter vad som �r sk�ligt med h�nsyn till de �nd-
rade f�rh�llandena.

10 �

I fr�ga om neds�ttning, f�rdelning och utbetalning av ers�ttning som

fastst�lls att betalas p� en g�ng f�r framtida skador p� en fastighet och som
tillkommer �garen av fastigheten eller en innehavare av tomtr�tt i denna till-
l�mpas expropriationslagen (1972:719). �ven n�r det g�ller verkan av s�dan
neds�ttning, f�rdelning och utbetalning skall den lagen till�mpas.

Om en borgen�r som har pantr�tt i fastigheten lider f�rlust genom att er-

s�ttning enligt f�rsta stycket har blivit f�r l�gt ber�knad och ers�ttningen till
f�ljd av �verenskommelse mellan den ers�ttningsskyldige och den ers�tt-
ningsber�ttigade eller av n�gon annan anledning inte har blivit pr�vad av
domstol, har borgen�ren r�tt till gottg�relse av den ers�ttningsskyldige mot
att borgen�rens fordran i denna del skrivs av p� fordringshandlingen.

Inl�sen av fastighet m.m.

11 �

Medf�r en verksamhet som avses i detta kapitel att en fastighet helt

eller delvis blir onyttig f�r �garen eller att det uppst�r synnerligt men vid an-
v�ndningen, skall fastigheten eller fastighetsdelen p� �garens beg�ran l�sas
in av den som bedriver verksamheten.

F�rsta stycket till�mpas ocks�, om n�gon som �r ansvarig f�r efterbehand-

ling enligt 10 kap. vidtar en �tg�rd som medf�r att fastigheten blir helt eller
delvis onyttig f�r �garen eller att synnerligt men uppkommer vid anv�nd-
ningen. Vad som nu har sagts g�ller dock inte om ansvaret f�r efterbehand-
ling vilar �ven p� �garen.

I fr�ga om s�dan inl�sen till�mpas expropriationslagen (1972:719). Be-

tr�ffande v�rde�kning som har �gt rum under tiden fr�n dagen tio �r f�re det
att talan v�cks vid domstol till�mpas 4 kap. 3 � samma lag.

12 �

Ut�ver talan om skadest�nd och inl�sen f�r enskild, mot den som be-

driver eller har bedrivit milj�farlig verksamhet utan tillst�nd, v�cka talan om
f�rbud mot fortsatt verksamhet eller om att skydds�tg�rder eller andra f�r-
siktighetsm�tt skall vidtas.

SFS 1998:808

33 kap. Milj�skadef�rs�kring och saneringsf�rs�kring

1 �

F�r ers�ttning i vissa fall till den som har lidit skada som avses i 32

kap. och f�r betalning av kostnader som har uppkommit vid till�mpning av
26 kap. 17 eller 18 � skall om kostnaden �r h�nf�rlig till milj�farlig verk-
samhet, det finnas milj�skadef�rs�kring och saneringsf�rs�kring med villkor
som har godk�nts av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer. Den som ut�var milj�farlig verksamhet som enligt denna balk eller
enligt f�reskrifter som har meddelats med st�d av balken kr�ver tillst�nd el-
ler anm�lan skall bidra till f�rs�kringarna med belopp som framg�r av tabel-
ler som har godk�nts av regeringen eller den myndighet som regeringen be-
st�mmer. Beloppen skall betalas i f�rskott f�r kalender�r.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om undantag fr�n best�mmelserna i

f�rsta stycket.

2 �

Fr�n milj�skadef�rs�kringen betalas, enligt vad som n�rmare anges i

f�rs�kringsvillkoren, ers�ttning till skadelidande f�r s�dan person- och sak-
skada som avses i 32 kap. om

1. den skadelidande har r�tt till skadest�nd enligt 32 kap., men inte kan f�

skadest�ndet betalt eller r�tten att kr�va ut skadest�ndet �r f�rlorad, eller

2. det inte kan utredas vem som �r ansvarig f�r skadan.

3 �

Fr�n saneringsf�rs�kringen betalas, enligt vad som n�rmare anges i

f�rs�kringsvillkoren, ers�ttning f�r saneringskostnader som har uppkommit
med anledning av att en tillsynsmyndighet har beg�rt verkst�llighet enligt 26
kap. 17 � eller meddelat f�rordnande om r�ttelse enligt 26 kap. 18 �, om den
som �r ansvarig enligt denna balk inte kan betala. Ers�ttning som nu sagts
skall dock inte betalas f�r kostnader som har uppkommit med anledning av
r�ddningsinsatser enligt r�ddningstj�nstlagen (1986:1102).

4 �

Om bidrag till milj�skadef�rs�kringen eller saneringsf�rs�kringen inte

har betalats inom trettio dagar efter anmaning, skall f�rs�kringsgivaren g�ra
anm�lan till tillsynsmyndigheten om betalningsf�rsummelsen.

Tillsynsmyndigheten f�r f�rel�gga den betalningsskyldige vid vite att full-

g�ra sin skyldighet. Ett s�dant f�rel�ggande f�r inte �verklagas.

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna balk meddelas i lagen (1998:811)

om inf�rande av milj�balken.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

ANNA LINDH
(Milj�departementet)

SFS 1998:808

Fakta Info Direkt, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 1998

Bilaga

Krav

Milj�klass 2

Milj�klass 3

kategori 2a

kategori 2b

kategori 2c

avsedd f�r for-

don med kataly-

don utan kataly-

tisk avgasrening

Svavelhalt, h�gst

0,01

0,03

0,005

massprocent
�ngtryck vid 37,8

oC,

1/952

h�gst kilopascal
�ngtryck vid 37,8

oC,

1/652

l�gst kilopascal
F�r�ngat vid 70

oC,

1542

volymprocent
F�r�ngat vid 100

oC,

1/502

4572

l�gst volymprocent
F�r�ngat vid 180

oC,

l�gst volymprocent
Slutkokpunkt, h�gst

205

200

Bensenhalt vid 15

oC,

0,1

h�gst volymprocent
Aromatindex

3, h�gst

5,5

Aromathalt,

0,5

h�gst volymprocent
Syrehalt, h�gst mass-

procent
Blyhalt vid 15

oC,

h�gst milligram per
liter
Fosforhalt, h�gst

Inte

milligram per liter

m�tbar

Tillsats�mnen

Densitet vid 15

680720

kg/m

Olefinhalt h�gst

0,5

volymprocent
n-Hexanhalt h�gst

0,5

volymprocent

Bensin i milj�klass 2 skall uppfylla sk�liga funktionskrav vad avser renhet f�r
insugnings- respektive insprutningsventiler.

1 Avser tiden fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30 augusti i X-, Y-, Z-, AC- och BD-l�n
samt tiden fr.o.m. den 15 april t.o.m. den 30 september i �vriga l�n.

2 Avser �vrig tid �n den som anges under1.

3 Med aromatindex avses halten aromatiska kolv�ten dividerat med 13 med till�gg av
bensenhalten varvid halterna uttrycks i volymprocent.

4 F�r ej inneh�lla askbildande �mnen.

;

Viktiga lagar inom transport och trafik

Lag (2010:1065) om kollektivtrafik
Lag (1997:736) om färdtjänst
Lag (1997:735) om riksfärdtjänst
Trafikförordning (1998:1276)

JP Infonets tjänster inom transport och trafik

Arbetar du med frågor som rör transport och trafik? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom transport och trafik.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1998:808 Miljöbalk

Viktiga lagar inom transport och trafik

JP Infonets tjänster inom transport och trafik

Om Lagboken.se