SFS 1972:210

Lag

om ändring i luf tfartslagen (1957: 297);

given Stockholms slott den 2 juni 1972.

V i GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes

och Vendes Konung, göra veterligt: att Vi, med riks-

dagenL fu nnit gott förordna, att 10 kap. 3 § luftfartslagen (1957: 297)
skall ha nedan angivna lydelse.

SFS 1972: 210

Utkom från trycket
den 6 juni 1972

10 KAP.

3 § Är någon, vilken förrättar tjänst å luftfartyg, pliktig att ersätta

skada som i följd av luftfart uppkommit genom hans fel eller försum­

melse i tjänsten, äger rätten att, med hänsyn till felets eller försummel­

sens lindriga beskaffenhet, skadans storlek eller omständigheterna i öv­

rigt, nedsätta ersättningen efter vad som prövas skäligt. Vad sålunda

stadgats skall äga motsvarande tillämpning beträffande den som inom

1 Prop. 1972: 5, LU 10, rs kr 192.

453

¬

SFS 1972: 210

markorganisationen eller eljest, annorstädes än å luftfartyg, förrättar
tjänst varav trafiksäkerheten är beroende. I fråga om skadeståndsanv

svaret för den som är arbetstagare gäller dock 4 kap. 1 § skadestånds­
lagen (1972: 207).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till ytter­

mera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt
kungl. sigill b ekräfta låtit.

Stockholms slott den 2 juni 1972.

GUSTAF ADOLF
(L.S.)

BENGT hJORLING
(Kommunikationsdepartementet) •

i-

P
iö
äC

¬