SFS 1957:297

;

Nr 297

Luftfartslag;

given Stockholms slott den 6 juni 1957.

Vi GUSTAF ADOLF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och

Vendes Konung, göra veterligt; att Vi, med riksdagen^, funnit

tt förordna som följer.

FÖRSTA AVDELNINGEN

Om civil luftfart

1 KAP.

Inledande bestämmelser

1 §.

Luftfart må här i riket äga rum allenast med de inskränkningar och un­

der de villkor, som följa av denna lag och med stöd därav meddelade före­

skrifter eller som eljest stadgas i lag eller författning.

2 §.

Luftfart må ej äga rum med andra luftfartyg än sådana som hava svensk

nationalitet eller nationalitet i främmande stat, med vilken slutits överens­

kommelse om rätt till luftfart inom svenskt område.

När särskilda skäl äro därtill, äger Konungen eller, efter Konungens be­

myndigande, luftfartsstyrelsen medgiva att luftfart må äga rum utan hin-

^ der av vad i första stycket sägs, så ock bestämma villkoren därför.

3 §.

Konungen äger att av militära skäl eller av hänsyn till allmän ordning och

säkerhet inskränka eller förbjuda luftfart inom viss del av riket. Efter

.Konungens bemyndigande må ock luftfartsstjrrelsen av hänsyn till allmän

ordning och säkerhet inskränka eller för högst två veckor förbjuda luftfart

inom visst område.

Under utomordentliga förhållanden eller då eljest hänsyn till allmän sä­

kerhet kräver det äger Konungen tillfälligt inskränka eller förbjuda luft­

fart inom hela riket.

4 §.

Denna lag skall, där ej annat följer av vad i lagen är stadgat, med avse-

: ende å svenskt luftfartyg lända till efterrättelse jämväl vid luhfart utom

riket, såvitt det är förenligt med lag i främmande stat som efter överens­

kommelse eller eljest är tillämplig.

- ~ ^ Prop. 1957; 69; L^U 26 ; Rslcr 3 10.

• 158—Svensk författningssamling 1957, Nr297—299

¬

554

1.957 .

2 KAP.

Om registrering av luftfartyg, dess nationalitet ocb. märkning

Registrering

inrättning med svensk nationalitet.

Införes i registret ny ägare av intecknat luftfartyg, åligger det luftfarts-

Isen att ofördröjligen underrätta inskrivningsdomaren därom.

stvrclsen att ofördröjlige

'Anmäles ny ägare av luftfartyg men finnes utredningen ej vara sådan att

if

1-j

'M

i

1 §.

Över luftfartyg skall hos luftfartsstyrelsen föras register (luftfartygs­

register).

Om inskrivning av rätt till luftfartyg samt om vissa internationella för-

hållanden beträffande rätt till luftfartyg är särskilt stadgat.

;

2 §.

Luftfartyg må registreras här i riket endast om ägaren är svenska staten,

svensk kommun eller annan sådan menighet, svensk medborgare eller svenskt

dödsbo eller ock bolag, förening, annat samfund, stiftelse eller annan sådan

r.s

Konungen äger, beträffande luftfartyg som i regel nyttjas med utgångs­

punkt här i riket, medgiva att det må införas i registret utan hinder av vad

i första stycket sägs.

Ej må luftfartyg, som är registrerat i främmande stat, registreras här i

riket, med mindre det avföres ur den främmande statens register.

rs-

4 §.

Luftfartyg må icke registreras, med mindre det har luftvärdighetsbe\as

som utfärdats eller godkänts här i riket,

5 §.

Ansökan om registrering av luftfartyg skall göras skriftligen av ägaren

och innehålla för registreringen nödiga upplysningar rörande fartyget, äga­

ren och dennes fön^ärv av fartyget. Ansökningen skall åtföljas av utredning

till styrkande av att sökanden är ägare av fai'tyget och att i övrigt de i 2—4

§§ upptagna villkoren äro uppfyllda, så ock av handling som utmärker när,

var och av vem fartyget är byggt.

6 §.

Registret skall för varje luftfartyg innehålla fartyget tillkommande na- j,i

tionalitets- och registreringsbeteckning, de uppgifter som äro nödiga för att

identifiera det, upplysning angående äganderätten till fartyget och ägarens \

fång samt huruvida fartyget är intecknat, hämäsning till fartygets luftvär-

dighetsbe"sds ävensom anteckning om tiden, då fartyget införes i registret,

ändring i äganderätten registreras eller fartyget avföres ur registret, så ock

i övrigt vad Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrel- j,

sen föreskriver.

7 §.

Sker ändring i äganderätten till luftfartyg som införts i registret eller

ändras ägarens nationalitet eller undergår fartyg efter registreringen änd­

ring av betydelse för fartygets identifiering, vare ägaren skyldig att därom

ofördröjligen göra anmälan till luftfartsstyrelsen för införande i registret.

Samma skyldighet åligger vid ändring i äganderätten jämväl den förutva­

rande ägaren.

.1

¬

57 - Nr 297

555

1

' n kan införas i registret, skola ändock däri anmärkas hans namn, det

pgivna fånget och dagen då anmälan skedde.

8 §.

Luftfartyg skall avföras ur registret, om ägaren begär det.

Samma lag vare, om det i 2 § första stycket för registrering uppställda

villkoret ej längre är uppfyllt och Konungen icke jämlikt andra stycket i

samma paragraf medgiver att fartyget det oaktat må kvarstå i registret, så

'ock om fartyget förolyckats, upphuggits eller annorledes förstörts eller om

et efter anträdd luftfärd ej avhörts under en tid av tre månader. Har om­

ständighet som nu sagts inträffat, åligger det ägaren att ofördröj ligen göra

anmälan därom till registret, såvida sådan ej skett på grund av vad i 7 §

'stadgas.

Har luftfartyg sedan tre år icke haft gällande luftvärdighetsbe-\ås, må

fartyget avföras ur registret, där ägaren ej inom tid, som luftfartsstyrelsen

stämmer, visar att fartyget är luf tvär digt,

.'v

9 §.

Luftfartyg, som är intecknat, må ej på grund av ägarens begäran eller

nan i 8 § avsedd omständighet avföras ur registret, med mindre i ärendet

' öfetes bevis från inskrivningsdomaren, att inteckningshandlingen uppvi­

sats för honom samt att inteckningshavaren samtyckt till åtgärden, men i

registret skall göras anmärkning om vad i ärendet förekommit.

Avföres luftfartyg ur registret eller sker i registret anmärkning som i

första stj'^cket sägs, skall inskrivningsdomaren ofördröjligen underrättas

därom.

:

10 §.

Innehaves luftfartyg på grund av köp utan att äganderätten övergått å in­

nehavaren, skola i registret antecknas innehavarens namn och den rätt som

tillkommer honom. Det åligger dem som slutit avtalet att ofördröjligen göra

anmälan därom till luftfartsstyrelsen.

Upplåter någon luftfartyg för obestämd tid eller för en tid av minst två

veckor till annan för att av denne nyttjas för egen räkning, skall på begäran

av upplåtaren eller innehavaren i registret göras anteckning om upplåtelsen.

11 §.

Har å utrikes ort luftfartyg byggts för svensk räkning eller Övergått i

• svensk ägo och äro de i 2 och 3 §§ för registrering angivna villkoren upp-

' fyll da, må fartyget, i enlighet med bestämmelser som Konungen meddelar,

wför viss tid antecknas i ett särskilt bihang till luftfartygsregistret.

'

Nationalitet

12 §.

Sedan luftfartyg införts i luftfartygsregistret, äger det svensk nationalitet.

Om införandet i registret skall luftfartsstyrelsen utfärda bevis (nationa­

litets- och registreringsbevis).

13 §.

Där luftfartyg avförts ur registret eller anmärkning skett enligt 9 §,

skall fartygets ägare eller, i fall då fartyget avförts ur registret till följd av

. att det övergått till utländsk ägare, den förre ägaren ofördröjligen återställa

nationalitets- och registreringsbeviset till luftfartsstyrelsen. Har eljest änd-

• ring i förhållande, varom beviset innehåller upplysning, införts i registret,

i; skall fartygsägaren ofördröjligen avlämna beviset till luftfartsstyrelsen, som

> ant ecknar ändringen å beviset eller, där så finnes lämpligare, utfärdar nytt

'he-\is.

¬

1957

T ftr

§•

lar ty g, som antecknats i bihanget till luftfartygsregistret, äger svensk

nationalitet sa länge anteckningen gäller.

Om anteckningen i bihanget skall luftfartsstyrelsen utfärda interimistiskt

nationalitets- och registreringsbevis.

Märkning

16 §.

Luftfartyg, som införts i luftfartygsregistret eller antecknats i bihanget,

skall märkas i enlighet med sin nationalitets- och registreringsbeteckning.

Märkena skola föras så länge fartyget kvarstår i registret eller bihanget.

Luftfartyg, som är registrerat i främmande stat med vilken slutits över­

enskommelse om rätt till luftfart inom svenskt område, skall vid sådan

luftfart vara märkt i enlighet med föreskrifterna i hemlandet.

Nyttjas luftfartyg jämlikt medgivande som avses i 1 kap. 2 § andra styc­

ket, gäller vad Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfarts­

styrelsen föreskriver.

3 KAP.

Om luftvärdighet

2 §.

Luftfartyg skall undergå besiktning enligt vad Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen föreskriver, så ock i övrigt med

avseende å luftvärdigheten vara underkastat tillsyn av luftfartsstyrelsen.

Besiktning och tillsyn må enligt vad Konungen bestämmer av luftfarts­

styrelsen uppdragas åt särskild sakkunnig eller myndighet inom eller utom

riket.

3 §.

Sedan luftfartyg vid besiktning eller annorledes funnits vara luftvärdigt,

skall luftfartsstyrelsen utfärda bevis därom (luftvärdighetsbevis). Beviset

må utfärdas för viss tid och begränsas till att avse luftfart av viss art eller

inom visst område. Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luft­

fartsstyrelsen äger föreskriva, att i beviset eller därvid fogad handling skall

angivas vad vid fartygets nyttjande skall iakttagas för att det skall anses

luftvärdigt.

(trJT
Cl .

15 §.

.Svenskt luftfartyg skall, när det nyttjas till luftfart, hava svenskt natio- • ,

nalitets- och registreringsbevis.

Utländskt luftfartyg skall vid luftfart inom svenskt område hava motsva-

rande be\is från främmande stat, med vilken slutits Överenskommelse om

rätt till sådan luftfart.

Njdtjas luftfartyg jämlikt medgivande som avses i 1 kap. 2 § andra siy^c- -

ket, gäller vad Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfarts-

styrelsen föreskriver.

1 §.

Luftfartyg skall, när det nyttjas till luftfart, vara luftvärdigt.

Ej må luftfartyg anses luftvärdigt, med mindre det är så konstruerat,

byggt, utrustat och vidmakthållet samt äger sådana flygegenskaper, att

säkerhetens krav äro tillgodosedda.

t - a

¬

1957 • Nr 297

557

tiUftvärdighetsbevis må förnyas, om fartyget finnes vara luftvärdigt en­

de krav som gälla då förnyelsen skall ske. Luftfartsstyrelsen äger åt

äldcunnig eller myndighet som avses i 2 § andra stycket uppdraga att för-

luftvärdighetsbevis.

•

4 §.

Svenskt luftfartyg skall, när det nyttjas till luftfart, hava svenskt eller av

uftfartsstyrelsen godkänt utländskt luftvärdighetsbevis.

; Utländskt luftfartyg skall vid luftfart inom svenskt område hava luft-

yärdighetsbevis som i första stycket sägs eller i främmande stat utfärdat

' ler godkänt bevis som enligt överenskommelse med den staten skall er-

ännas här i riket.

Luftfartsstyrelsen må enligt vad Konungen bestämmer medgiva, att luft-

artyg må nyttjas till luftfart utan hinder av vad i första och andra styckena

/ ägs.

5 §.

y' -:Där luftfartyg, för vilket luftvärdighetsbevis utfärdats här i riket, icke

ndergår föreskriven besiktning eller med avseende å fartyget eller dess

Iriistning vidtages ändring som må antagas hava betydelse för luftvärdig-

. eten, vare beviset, om ej luftfartsstyrelsen bestämmer annat, ogiltigt intill

ess fartyget förklarats luftvärdigt. Samma lag vare, där fartyget eller dess

utrustning lidit skada som uppenbarligen är av betydelse för luftvärdig­

heten och skadan icke avhjälpts i den ordning luftfartsstyrelsen bestämmer.

Förekommer eljest omständighet som må antagas hava betydelse för luft­

värdigheten, äger luftfartsstyrelsen förklara beviset ogiltigt intill dess farty­

get förklarats luftvärdigt.

Är luftvärdighetsbevis ogiltigt, skall det på anmaning ofördröjligen av­

lämnas till luftfartsstyrelsen.

6 §.

Vad i 3 och 5 §§ är stadgat om svenskt luftvärdighetsbevis skall äga mot­

svarande tillämpning i fråga om godkännande av utländskt luftvärdighets­

bevis s amt förnyelse och ogiltighet av sådant godkännande.

7 §.

Ägare av luftfartyg som nyttjas till luftfart eller, om annan i ägarens stäl­

le brukar fartyget, denne skall vaka över fartygets luftvärdighet samt, i

enlighet med bestämmelser som meddelas av luftfartsstyrelsen, så snart

'ske kan till stj^relsen anmäla omständighet av betydelse för luftvärdigheten,

; så ock i övrigt lämna för tillsynen nödiga upplysningar.

8 §.

" Luftfartsstyrelsen så ock den som erhållit uppdrag varom i 2 § andra

stycket sägs äger tillträde till luftfartyg för verkställande av förrättning en­

igt detta kapitel och må därvid påkalla erforderlig medverkan av fartygets

ägare eller, om annan i ägarens ställe brukar fartyget, denne samt av dess

befälhavare och besättning. Förrättningen skall så utföras, att såvitt möj-

'hgt fartygets trafikförhållanden icke rubbas och i övrigt större olägenhet

ej förorsakas än som är oundvikligt.

å:

9 §.

..Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen äger,

'T prövning av luftfartygs flygegenskaper eller eljest av särskild anledning,

giva att luftfartyg må nyttjas till luftfart utan hinder av vad förut i

kapitel är stadgat.

1

'""i;",' ••

¬

558

1957 . r

10 §.

För rätt att bygga luftfartyg eller å sådant fartyg utföra underhålls-, re­

parations- och ändringsarbeten må Konungen, där hänsyn till säkerheten

kräver det, föreskriva att tillstånd erfordras av Konungen eller, efter

Konungens bemyndigande, av luftfartsstyrelsen. Vad nu sagts skall äga mot­

svarande tillärapning beträffande tillbehör och reservdelar till luftfartyg,

4 KAP.

Om luftfartygs bemaimmg

1 §.

Luftfartyg skall vara bemannat på betryggande sätt.

Närmare föreskrifter om bemanningen meddelas av Konungen eller, efter

Konungens bemjmdigande, av luftfartsstyrelsen.

Fartygets ägare eller, om annan i ägarens ställe brukar fart3'^get, denne

skall sörja för att fartyget är behörigen bemannat.

2 §. ,

Luftfartygs bemanning skall vara underkastad tillsjra av luftfartsstyreL

sen.

Luftfartsstj^relsen må enligt vad Konungen bestämmer uppdraga åt sär­

skild sakkunnig eller myndighet inom eller utom riket att biträda vid till­

synen.

3 §.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen med­

delar föreskrifter om de \nllkor som, beträffande medborgarskap, ålder,

skicklighet, lämplighet och i övrigt, skola gälla fÖr behörighet att tjänst­

göra å luftfartj-^g.

4 §.

För den som uppfyller fastställda kullkor för behörighet att vara förare

å luftfartyg eller därå förrätta annan tjänst som Konungen bestämmer ut­

färdar luftfartsstyrelsen bevis därom (luftfartscertifikat). Certifikatet skall

utfärdas för \åss tid. Det må begränsas till att avse viss typ av luftfartyg

eller till luftfart av viss art eller inom visst område.

Luftfartscertifikat må förnyas, om innehavaren finnes uppfylla de vill­

kor som gälla då förnöjelsen skall ske.

5 §.

Den som å luftfartyg förrättar tjänst som avses i 4 § skall hava svenskt

eller av luftfartsstyrelsen godkänt utländskt luftfartscertifikat eller i främ­

mande stat utfärdat eller godkänt certifikat som enligt överenskommelse

med den staten skall erkännas här i riket. I internationell luftfart skall

dock den som förrättar sådan tjänst å svenskt fartyg hava svenskt eller av

luftfartsstyrelsen godkänt utländskt certifikat.

När skäl äro därtill, äger luftfartsstyrelsen bestämma att certifikat, som

för svensk medborgare utfärdats i främmande stat, ej må godtagas för luft­

fart inom svenskt område.

Luftfartsstyrelsen må enligt vad Konungen bestämmer meddela tillstånd

att tjänstgöra å luftfartyg utan hinder av vad i första stycket första punk­

ten sägs.

6 §.

Svenskt luftfartscertifikat må av luftfartsstyrelsen återkallas för viss tid,

tills vidare eller för dess återstående ilti hetslid, om innehavaren begår

¬

:

1956 • Nr 297

559

eelse i tjänsten eller av betji'delse för denna eller om han eljest icke

fyller de villkor som gälla för tjänsten.

örekommer anledning antaga att förhållande som avses i första styc-

t är för handen, må luftfartsstyrelsen omedelbart sätta certifikatet ur

aft intill dess frågan om återkallelse prövats.

,När certifikat blivit återkallat eller satt ur kraft, skall det ofördröjligen

vläninas till luftfartsstyrelsen.

7 §.

' Vad i 4 och 6 §§ är stadgat om svenskt luftfartscertifikat skall äga mot-

varande tillämpning i fråga om godkännande av utländskt luftfartscertifi-

at samt förnyelse och återkallelse av sådant godkännande.

8 §.

_

,' Om skyldighet för innehavare av luftfartscertifikat att anmäla omstän-

igliet av betydelse för hans behörighet samt att underkasta sig undersök-

ngar och prov bestämmer Konungen eller, efter Konungens bemyndigan-

j lu ftfartsstyrelsen,

;

9 §.

^ Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen äger,

pr utbildningsändamål eller eljest av särskild anledning, medgiva att luft-

ärtyg må nyttjas till luftfart utan hinder av vad förut i detta kapitel är

tädgat.

v

5 KAP.

Om luftfartygs befälhavare och om tjänsten ombord

1 §.

vvÅ sve nskt luftfartyg skall, när det nyttjas till luftfart, finnas befälhavare.

Befälhavaren äger högsta myndighet ombord.

;

2 §.

/ Befälhavaren skall vaka över fartygets luftvärdighet ävensom tillse att

artyget är behörigen utrustat, bemannat och lastat samt att luftfärd jäm-

äl i övrigt förberedes och genomföres i enlighet med gällande bestämmel­

ser.

• Vad i 3 kap. 7 § stadgas om skyldighet att anmäla omständighet av bety-

else för luftvärdigheten och i övrigt lämna för tillsynen nödiga upplys-

'ingar äger motsvarande tillämpning beträffande befälhavaren.

3 §.

Det åligger befälhavaren att hava uppsikt över fartyget och dess besätt-

ing samt passagerare och gods.

När så prövas nödigt, må befälhavaren tillfälligt ålägga medlem av besätt-

'ngen att utföra annat arbete än det för vilket han anställts. Passagerare

kall noggrant iakttaga vad befälhavaren föreskriver i fråga om ordningen

pibord.

', Befälhavaren må vägra att taga ombord och äger landsätta medlem av

esättningen, passagerare och gods, när omständigheterna kräva det.

•

4 §.

För upprätthållande av lydnaden och ordningen ombord äger befälhava­

ren bruka det våld, som med hänsyn till omständigheterna kan anses för-

' varligt.

tJDå fartyget är i fara eller nöden eljest kräver det, har befälhavaren rätt

;'briika varje medel, som är nödvändigt för att framtvinga lydnad eller

¬

560

1957 • Nr 297

återställa ordningen. Det åligger i sådant fall envar av besättningen att

utan särskild anmaning lämna befälhavaren nödigt bistånd.

Göres större våld än som är medgivet, vare lag som eliest för sådant fall

är stadgad.

5 §.

Förövas å fartyget svårare brott, skall befälhavaren såvitt möjligt vid­

taga för utredning i saken nödiga åtgärder, som ej utan våda kunna upp­

skjutas.

Befälhavaren skall, så långt omständigheterna medgiva, sörja för att den

brottslige icke av\dker och äger för sådant ändamål taga honom i förvar till

dess han kan överlämnas till svensk polisman eller, utom riket, till behörig

utländsk myndighet eller, där hinder icke möter, till svensk konsul.

Föremål som må antagas äga betydelse för utredning om brottet må av

befälhavaren tagas i förvar till dess det kan överlämnas till polisman eller

myndighet som avses i andra stj^cket.

6 §.

Befälhavaren skall tillse att föreskrivna fartygshandlingar finnas ombord

och föras i enlighet med givna bestämmelser.

7 §.

Råkar fartyget i nöd, vare befälhavaren pliktig att göra allt som står i

hans makt för att rädda ombordvarande samt bevara fartyg och gods. Måste

fartj'get övergivas, skall befälhavaren såvitt möjligt sörja för att fartygs­

handlingarna bringas i säkerhet.

8 §.

Inträffar ^ad fartygets nyttjande olyckshändelse, som medför att någon

avlider eller får allvaidig kroppsskada eller att betydande skada uppstår å

fartyget eller egendom som icke befordras därmed, skall befälhavaren oför-

dröjligen sörja för att luftfartsstyrelsen underrättas om händelsen och sna­

rast möjligt avgiva rapport till styrelsen. Samma lag vare, när allvarlig fara

för sådan händelse förelegat eller något inträffat som tyder på väsentligt

fel hos fartyget eller markorganisationen.

Är befälhavaren ur stånd att uppfylla vad sålunda föreskrivits, skall det

fullgöras av fartygets ägare eller, om annan i ägarens ställe brukade farty­

get, av denne.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen äger

begränsa underrättelseplikten ävensom utsträcka den till att å^dla jämväl

medlem av besättningen, så ock föreskriva att underrättelse skall givas

även annan än luftfartsstyrelsen.

9 §.

Envar som gör tjänst ombord skall noggrant efterkomma förmans order

angående tjänsten, vederbörligen tillgodose omJjordvarandes säkerhet och

bästa, sorgfälligt vårda fartyg och gods samt i ö\Tigt med omsorg och nit

fullgöra sina åligganden.

10 §.

Ej må någon göra tjänst ombord, därest han på grund av påverkan -av

starka drycker eller andra stimulerande eller bedövande ämnen eller till

följd av sjukdom eller uttröttning eller av annan sådan orsak icke kan på

betryggande sätt fullgöra vad honom åligger.

11 §.

Konungen bestämmer, i vad mån föreskrifterna i detta kapitel skola till-

lämpas i fråga om utländskt luftfartyg vid luftfart inom svenskt område.

'i: 1 1

h

¬

;•

1957 • Nr 297

561

6 KAP.

Om flygplatser och markorganisationen i övrigt

Allmänna bestämmelser

1 §.

Ä F lygplats så ock annan anläggning för luftfarten skall uppfylla säkerhe-

ens krav.

Närmare bestämmelser om inrättande samt om underhåll och drift av

/sådan anläggning och om tills3rn därå meddelas av Konungen eller, efter

onungens bemyndigande, av luftfartsstyrelsen.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen äger

estämma huruvida och under vilka förutsättningar, utan intrång i enskild

rätt, sjö eller annat område må nyttjas för luftfartygs landning och upp-

; tign ing utan att hava särskilt inrättats för ändamålet.

2 §.

Konungen äger förordna om inrättande av luftled ävensom bestämma

annat område, inom vilket lufttrafiken skall vara underkastad särskild reg­

lering,

3 §.

Till tryggande och underlättande av luftfarten anordnas flygsäkerhets-

tjänst.

Om tillstånd i vissa fall

4 §.

/ .För inrättande och drift av flygplats till allmänt bruk (allmän flygplats)

erfordras tillstånd av Konungen, såvida annan än staten skall utöva driften.

» Konungen äger föreskriva, att allmän flygplats med hänsyn till dess art,

trafikens ringa omfattning eller kortvarighet eller andra särskilda omstän­

digheter må inrättas eller drivas utan tillstånd varom i första stycket sägs.

5 §.

Tillstånd att inrätta eller driva allmän flygplats må meddelas allenast

där hinder icke möter av hänsyn till det allmänna.

6 §.

Vid meddelande av tillstånd skola bestämmas de villkor som finnas er­

forderliga. Konungen må förordna luftfartsstyrelsen att i särskilda avseen­

den bestämma villkoren.

i Tillståndet må begränsas till viss tid och lösningsrätt förbehållas kronan.

7 §.

Åsidosätter innehavare av tillstånd i väsentlig mån för verksamheten gäl­

lande föreskrifter eller måste det antagas att han är oförmögen att behörigen

fullgöra sina förpliktelser med avseende å anläggningen och dess drift, må

Konungen återkalla tillståndet.

8 §.

Konungen äger bestämma, att för inrättande och drift av annan anlägg­

ning för luftfarten än allmän flygplats erfordras tillstånd av Konungen eller,

efter Konungens bemyndigande, av luftfartsstyrelsen.

Villkoren bestämmas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande,

v luftfartsstyrelsen.

—577

ssamling 1957, Nr 297-299

¬

iii?'

Ö62

1957 . Nr 297

Om godkännande

9 §•

Allmän flj^gplats så ock annan anläggning för luftfarten som Konungen 0

bestämmer skall, innan den tages i bruk, godkännas i den ordning Konung-

nå

en förordnar. Vid godkännandet skola knytas erforderliga villkor.

Där fastställda villkor i väsentlig mån åsidosättas eller anläggningen el­

jest, till följd av ändrade bestämmelser eller annan omständighet, icke upp- • ,

fyller de krav som gälla för sådan anläggning, ankommer på den myndighet ^

som meddelat godkännandet att återkalla det.

Förekommer omständighet som kan medföra att kraven för godkännande

ej längre äro uppfyllda, åligger det anläggningens innehavare att så snart

ske kan göra anmälan därom till luftfartsstyrelsen. Är omständigheten av I

beskaffenhet att medföra fara vid anläggningens begagnande, skall inneha­

varen, utan att avvakta vederbörande m3nnidighets beslut, vidtaga de åtgär­

der som påkallas för att hindra att anläggningen eller den del därav, varom

fråga är, vidare användes.

Om luftfartsliinder och expropriation

10 §.

Om förbud i vissa fall mot bebyggelse till hinder för luftfarten stadgas i

byggnadslagen.

Angående rätt att genom expropriation taga fastighet eller särskild rätt

till fastighet i anspråk för anläggning för den allmänna samfärdselns främ­

jande förordnas i lagen om expropriation.

11 §.

-X>t:

Konungen eller, efter Konungens bemjmdigande, luftfartsstyrelsen äger

meddela bestämmelser som, utan att avsevärt men tillskyndas ägare av iaa

mark eller innehavare av särskild rätt därtill, äro ägnade att förebj^gga att a

märken, belysningsanläggningar eller andra inrättningar så anordnas, att

trafiksäkerheten utsättes för fara. Konungen äger föreskriva vilka åtgärder :a'y,

som må vidtagas, därest sådana bestämmelser överträdas.

é

Övriga bestämmelser

•it..

-ia"'

12 §.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstjTelsen äger

^ rk

föreslcriva vilka flygplatser som må nyttjas för internationell eller inrikes

luftfart eller eljest för olika slag av luftfart.

13 §.

För begagnande av allmän flygplats eller annan anläggning för luftfar- £

ten, som är upplåten till allmänt bruk, må avgift uppbäras enligt grunder

'

som bestämmas av Konungen.

Sådan avgift må, när den är förfallen till betalning, uttagas genom ut­

mätning utan föregående dom eller utslag.

14 §. ^

Allmän flygplats så ock annan anläggning för luftfarten, som är upplåten

till allmänt bruk, skall på enahanda villkor som för svenska luftfartjrg i

internationell fart vara öppen för utländska luftfartj^g i motsvarande fart,

såvida de äro hemmahörande i stat med vilken slutits överenskommelse

om sådan förmån.

¬

1957 • Nr 297

563

15 §.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen äger

,

lästställa villkor för behörighet att inom markorganisaUonen eller eljest,

f

äimorstädes än å luftfartyg, förrätta tjänst varav trafiksäkerheten är bero-

^

ende, så ock meddela bestämmelser om certifikat för sådan tjänst.

ä

• ,

16 §.

! Vad i 5 kap. 10 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om

^

trafikledare och markmekaniker, så ock den som förrättar annan tjänst

som Konungen med hänsyn till trafiksäkerheten bestämmer.

7 KAP.

'

Om tillståiid till luftfartsverksamliet

1 §.

Luftfart i regelbunden trafik (linjefart) i förvärvssyfte må ej utövas här

: i riket utan tillstånd av Konungen.

För annan luftfart i förvärvssyfte inom riket erfordras tillstånd av

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av luftfartsstyrelsen.

Konungen må dock bestämma, att sådan luftfart med hänsyn till dess art

eller ringa omfattning må utövas utan tillstånd.

Konungen äger föreskriva, att tillstånd av luftfartsstyrelsen erfordras för

luftfart som avser utbildning, för flyguppvisning eller flygtävling samt för

annan luftfartsverksamhet av särskild art, ändå att verksamheten icke äger

rum i förvärvssyfte.

2 §.

. Tillstånd må meddelas allenast där hinder icke möter av hänsyn till det

' allmänna.

V

3 §.

Såvitt angår befordran av passagerare eller gods allenast från ort till an­

nan inom riket eller annan inrikes fart, må tillstånd meddelas endast

svenska staten, svensk kommun eller annan sådan menighet, svensk med­

borgare eller svenskt dödsbo, svenskt aktiebolag, vars aktiebrev äro ställda

till viss man, ävensom svenskt handelsbolag, vari ej finnes utländsk bo­

lagsman, samt förening, annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrätt­

ning här i riket, såframt styrelsens samtliga medlemmar äro svenska med­

borgare. Tillstånd må dock icke meddelas aktiebolag, med mindre dess aktier

till ett kapitalvärde och ett röstvärde av minst två tredjedelar tillkomma

- den , åt vilken tillstånd enligt denna paragraf må meddelas; är denne svenskt

aktiebolag, skall det svenska inflytandet däri vara säkerställt i samma om­

fattning som i det tillståndssökande bolaget.

Äro de sålunda uppställda förutsättningarna ej längre för handen, vare

tillståndet förfallet, där icke rättelse sker inom tid, som bestämmes av den

myndighet vilken meddelat tillståndet.

Konungen äger medgiva undantag från vad i denna paragraf stadgas,

när särskilda skäl äro därtill.

4 §.

Vid meddelande av tillstånd skola bestämmas de villkor som finnas er-

;; for derliga. Ankommer det på Konungen att giva tillståndet, må Konungen

' förordna luftfartsstyrelsen att i särskilda avseenden bestämma villkoren.

' Tillståndet må begränsas till viss tid och lösningsrätt förhehållas kronan.

ir'

¬

1957 . Nr 297

5 g

Äsidosätler innehavare av tillstånd i väsentlig mån för verksamheten gäl­

lande föreskrifter eller måste det antagas att han är oförmögen att behö-

iigen upprätthålla verksamheten, må den myndighet som meddelat till­

ståndet återkalla det.

6 §.

Har Konungen genom överenskommelse med främmande stat medgivit

luftfart inom svenskt område, vare, där Konungen så bestämmer, särskilt

tillstånd enligt detta kapitel ej behövligt. Konungen må i sådant fall för­

ordna luftfartsstjrrelsen att meddela de närmare bestämmelser som finnas

erforderliga.

7 §.

,

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen må

föreskriva, under vilka förutsättningar luftfartyg eller tillbehör eller reserv-

delar till luftfartyg må upplåtas till annan för att av denne nyttjas för egen

räkning.

8 KAP.

Vissa bestämmelser för lufttrafiken

3

1 §•

Angående vad vid luftfärd skall ialcttagas för att undvika sammanstötning

eller annan olyckshändelse och för att i övrigt förebygga skada eller olä­

genhet förordnar Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfarts­

styrelsen.

2 §.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen äger

bestämma flygvägar som luftfarty^g har att följa vid färd inom svenskt om­

råde samt meddela särskilda föreskrifter beträffande färd över rikets gräns,

såsom angående var gränsen må passeras och \dlken flygplats som skall

brukas ^id luftfartygs avgång eller ankomst.

3 §.

När allmän ordning och säkerhet kräver det, må luftfartyg anmanas att

landa. Anmaningen skall ofördröjligen efterkommas. Har annan anvisning

ej givits, skall fartyget landa på närmaste allmänna flygplats inom riket,

å -sniken landning är möjlig. Inkommer luftfartyg i område, där luftfart I

enligt 1 kap. 3 § är förbjuden, skall det omedelbart lämna området och

,

anmälan om vad som inträffat göras på snabbaste sätt. Fartyget skall, om

^

annan an-snsning ej gmts, så snart ske kan landa såsom nyss sagts.

Eftersättes vad sålunda är stadgat, må fartygets färd hindras med erfor-

derliga medel.

Konungen eller den Konungen bemyndigar bestämmer vem som äger ut­

öva befogenhet varom i första eller andra stycket sägs samt meddelar när­

mare föreskrifter om tillämpningen i övrigt av vad där stadgas.

4 §.

Krigsmateriel må icke utan medgivande av Konungen eller den Konung­

en bemyndigar befordras med luftfartyg. Vad i denna lag skall förstås med

krigsmateriel bestämmer Konungen.

Konungen eller den Konungen bemyndigar äger att av hänsyn till allmän

ordning och säkerhet förbjuda befordran med luftfartyg av annat gods än

krigsmateriel eller meddela närmare bestämmelser om sådan befordran.

¬

i

I

1957 . Nr 297

565

t Konungen eller den Konungen bemyndigar äger ock bestämma, huruvida

cli under vilka villkor fotografiapparat må medföras och brukas å luftfar-

g inom svenskt område.

5 §.

' Såvitt ej i denna lag eller eljest förordnas annat, bestämmer Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen vilka fartygshand-

ingar som skola finnas för luftfartyg, huruvida de skola medföras ombord

mt huru de skola upprättas, föras och förvaras.

f

6 § .

• Ej må någon förvägras att taga del av innehållet i lartygshandlingar, så-

,Vitt hans rätt är beroende därav.

7 §.

^ Angående skyldighet för den som förrättar tjänst å luftfartyg att medföra

;|uftfartscertifikat eller annan handling förordnar Konungen eller, efter

'honungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen.

8 §.

SI Luftfartsstyrelsen må, där så prövas nödigt, visitera luftfartyg samt

granska fartygshandlingarna och de handlingar som skola medföras av dem

som förrätta tjänst å fartyget.

9 §.

Om vad vid luftfärd skall iakttagas i hälsovårds-, pass-, tull- och andra

sådana hänseenden stadgas särskilt.

9 KAP.

Om befordran med luftfartyg

:

1 §.

Angående befordran med luftfartyg av passagerare, resgods eller gods,

vilken utföres mot vederlag eller av lufttrafikföretag verkställes vederlags-

fritt, stadgas i lagen om befordran med luftfartyg.

10 KAP.

Om ansvarighet för skada i följd av luftfart

1 §.

Om ansvarighet för skada, som i följd av luftfartygs begagnande i luft­

fart tillfogas person eller egendom som icke befordras med fartyget, stad-

as i lagen angående ansvarighet för skada i följd av luftfart.

2 §.

' För ansvarighet för skada som avses i 1 § skall, där Konungen så för­

ordnar, finnas försäkring eller motsvarande säkerhet som Konungen be­

stämmer.

3 §.

Är någon, vilken förrättar tjänst å luftfartyg, pliktig att ersätta skada

som i följd av luftfart uppkommit genom hans fel eller försummelse i tjäns­

ten, äger rätten att, med hänsyn till felets eller försummelsens lindriga be-

kaffenhet, skadans storlek eller omständigheterna i övrigt, nedsätta er-

X

¬

v'*-

566

1957

sättningen efter vad som prövas skäligt. Vad sålunda stadgats skall äga ,,.JJ

motsvarande tillämpning beträffande den som inom markorganisationen el-

ler eljest, annorstädes än å luftfartyg, förrättar tjänst varav trafiksäker- ':„j

heten är beroende.

, (ci

11 KAP.

Om flygrädduingstjänst oclbi bärgning samt om undersökning av

luftfartsolyckor

Flygräddningstj änst

1 §.

Föreskrifter angående åtgärder, då luftfartyg är saknat, förolyckat eller

nödställt eller fara hotar lufttrafiken (flygräddningstjänst), meddelas av

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av luftfartsstyrelsen.

Konungen må ålägga ägare eller innehavare av luftfartyg samt dem som

göra tjänst å sådant fartyg eller -sid flygplats eller annan anläggning för

luftfarten skyldighet att medverka i flygräddningstjänsten, så ock meddela

bestämmelser om ersättning av allmänna medel för sådan medverkan.

i;: G

•K C

Bärguing

.ii. !lij Ii

2 §.

Den som bärgar förolyckat eller nödställt luftfartyg eller ombordvarande

gods eller något, som hört till sådant fartyg eller gods, så ock envar som

medverkar vid bärgningen har rätt att, vare sig bärgningen ägt rum till sjöss,

på land eller i luften, få bärgarlön i enlighet med de grunder, som jämlikt •

225—227 §§ sjölagen gälla vid bärgning av fartyg och gods. Till andel i lön

som skall utgå för bärgningen vare ock den berättigad, vilken under den

nöd som föranlett bärgningen räddat människor från fartyget eller med-

verkat vid deras räddning. Har någon eljest för bevarande av luftfart^'^g eller

gods vidkänts särskilda kostnader, som varit oundgängliga för bevarandet

av fartyget eller godset, varde ock dessa honom ersatta.

Har gods eller något, som hört till gods, bärgats eller bevarats, häfte äga­

ren med det bärgade eller bevarade, men svare ej personligen.

Rätt till bärgarlön skall icke tillkomma den som medverkat vid bärg- |

ningsföretag trots uttryckligt och befogat förbud av fartygets befälhavare,

ägare eller innehavare. Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämp­

ning beträffande kostnader för bevarande av fartyg och gods.

3 §•

Borgenär, som har fordran å bärgarlön eller å ersättning för kostnader

som avses i 2 §, njute i fartyget eller godset luftpanträtt med förmånsrätt

framför de i 17 kap. handelsbalken omförmälda borgenärerna, såframt bär­

garlönen eller ersättningen hänför sig till åtgärder vilka slutförts här i riket.

I första stycket avsedda fordringar skola, var i förhållande till fordringens

belopp, njuta lika rätt om de härröra av samma händelse; eljest skall yngre

fordran äga företräde framför äldre.

Utan borgenärens samtycke må icke, innan betalning för dennes fordran

gnidits eller säkerhet därför blivit ställd, luftfartyget lämna det ställe, där

åtgärderna för bärgningen eller bevarandet slutfördes, eller godset av äga­

ren tagas i besittning.

5s;tv.(

h

¬

1957 • Nr 297

567

4 §.

i, Angående luftpanträttshavares rätt till ersättning, som utgår på grund av

gen försäkring, är särskilt stadgat.

Har luftfartygets eller godsets ägare på annan grund fordran å ersättning

för skada å egendomen, skall luftpanträtt i egendomen tillika omfatta sådan

fordran; och skall i nu angivet hänseende vad i 272 och 279 §§ sjölagen

stadgas äga motsvarande tillämpning.

5 §.

Försäljes luftfartyg eller gods efter utmätning eller under konkurs i den

ordning som för försäljning av utmätt sådan egendom är stadgad, upphöre

juftpanträtten i fartyget eller godset, men borgenären äge få del i köpeskil­

lingen enligt vad därom är särskilt stadgat.

Lossas gods, som häftar för fordran, till avsändares eller lastemottagares

vförfogande, upphöre luftpanträtten i godset. Utlämnas godset utan borge­

närens tillstånd, vare den som mottager godset med kunskap om fordringen

änsvai-ig för denna, dock icke utöver det värde godset hade vid lossningen.

6 §.

Luftpanträtt i luftfartyg, som är registrerat här i riket, upphöre efter tre

ånader från det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet av fartyget

- avslutades, såvida icke inom nämnda tid borgenärens anspråk på panträtt

blivit anmält till inskrivningsdomaren för anteckning i inskrivningsboken

för luftfartyg samt dessutom överenskommelse träffats om panträttens be­

lopp eller talan om panträtten väckts i laga ordning.

' Är f artyget registrerat i främmande stat, som biträtt den 1 Genéve den 19

juni 1948 avslutade konventionen rörande internationellt erkännande av

tt till luftfartyg, vare lag som i första stycket sägs, med iakttagande av

att anmälan skall ske hos den myndighet som för inskrivningsboken för

r tyget.

f - I fall då fartyget icke är registrerat eller då det är registrerat i annan

främmande stat än i andra stycket sägs, upphöre luftpanträtten i fartyget

ter ett år från det åtgärderna för bärgningen eller bevarandet avslutades,

.'såframt ej inom nämnda tid överenskommelse träffats om panträttens be-

dbpp eller talan om panträtten väckts i laga ordning.

Undersökning av luftfartsolyckor

7 §.

Inträffar vid luftfartygs nyttjande olyckshändelse, som medför att någon

avlider eller får allvarlig kroppsskada eller att betydande skada uppstår å

fartyget eller egendom som icke befordras därmed, skall undersökning

verkställas angående olyckshändelsen och dess orsaker samt uppkomna

skador.

När allvarlig fara fÖr sådan olyckshändelse förelegat eller något inträffat

om tyder på väsentligt fel hos fartyget eller markorganisationen, skall ock

undersökning äga rum.

8 §.

Undersökning varom i 7 § sägs skall verkställas av en undersöknings-

•dtommission.

, I kommissionen skall erforderlig teknisk och juridisk sakkunskap vara

företrädd.

9 §.

v Kommissionens ledamöter utses av luftfartsstyrelsen, där ej Konungen

' inner anledning förordna en eller flera ledamöter.

' •tA'V

¬

Ö68

1957 .

Finner Konungen omfattningen av timad olycka, luftfartsstyrelsens be-

tattning med saken eller annan sådan grund föranleda därtill, äger

Konungen förordna särskild undersökningskommission.

P

..

10 §•

På sätt Konungen förordnar skall kommissionen underrätta dem saken

kan angå samt bereda dem tillfälle att anföra vad de akta nödigt till beva­

kande av sin rätt. De äga, såvitt det kan ske utan men för utredningen, ^

närvara vid undersökning å olycksplatsen samt eljest ^^d kommissionens

utredningsarbete.

11 §.

Kommissionen skall utföra sitt arbete i samråd med polismyndighet eller

åklagare, som i saken leder förundersökning Jämlikt 23 kap. rättegångsbal-

ken.

I a\'\'aktan på att kommissionen börjar sin verksamhet har luftfartssty- pH:!

relsen att i samråd med polismyndighet eller på annat lämpligt sätt före-

taga de åtgärder för säkerställande av utredningen, som finnas nödiga och

icke utan våda kunna uppskjutas.

12 § •

S

Kommissionen må hålla förhör med envar som antages kunna lämna

upplysning av betydelse för utredningen samt granska föremål som kan

•

antagas äga sådan betydelse.

" '

Såframt undersökningen finnes eljest icke kunna behörigen fullföljas, må

kommissionen påkalla utredning genom polismyndighet. Vid sådan utred­

ning skall vad i 28 kap. rättegångsbalken är stadgat gälla i tillämpliga de­

lar; tvångsmedel som avses i 24—28 kap. rättegångsbalken må dock använ­

das allenast i den mån anledning förekommer att brott som hör under all­

mänt åtal förövats.

Finner kommissionen nödigt att vittne eller sakkunnig höres vid dom­

stol eller att föreläggande meddelas någon att såsom bevis tillhandahålla

skriftlig handling eller föremål, må kommissionen göra framställning där­

om hos den allmänna underrätt, inom vars område händelsen timat eller

den vistas som skall höras eller åtgärden eljest angår. Rätten skall anställa

förhör eller meddela föreläggande, därest laga hinder ej möter. Angående

åtgärd som nu sagts skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgat om

bevisupptagning i rättegång utom huvudförhandling.

13 §.

^

Anträffas luftfartyg eller gods, som befordrats med luftfartyg, eller nå- ^

got, som hör till sådant fartyg eller gods, och förekommer anledning an­

taga att luftfartsolycka timat, må vad som anträffats icke avlägsnas eller

rubbas utan tillstånd av polismyndighet eller undersökningskommission,

med mindre det sker för att rädda människoliv eller eljest sjmnerliga skäl

äro därtill.

Har någon tillvaratagit egendom som avses i första stycket, skall anmä­

lan därom ofördröjligen göras hos polismyndighet eller undersökningskom­

mission, som äger omhändertaga egendomen när det finnes påkallat.

-'fö*:?

12 KAP.

Särsldlda bestämmelser

1 §.

Förekommer, då luftfärd skall anträdas, anledning antaga alt luftfartyg

icke är luftvärdigt eller behörigen bemannat eller att eljest för sådan färd ^

¬

1957 . Nr 297

569

'dönna lag eller med stöd därav fastställda villkor ej äro uppfyllda, må

färden förbjudas och fartyget Madras att avgå. Beslut härom meddelas

V luftfartsstyrelsen eller av den som erhållit styrelsens bemyndigande där-

' I sistnämnda fall skall beslutet omedelbart underställas styrelsens pröv­

ning.

.

2 §.

I Innehavaren av allmän flygplats må hindra luftfartyg att lämna flygplat-

eh innan avgifter, som enligt 6 kap. 13 § skola utgå med anledning av far­

tygets senaste ankomst, uppehåll och avgång, blivit gnidna eller säkerhet

fällts.

Konungen äger förordna, att vad i första stycket sägs ej skall gälla inter­

ationell fart som Konungen bestämmer.

3 §.

f'Angående frihet från kvarstad och skingringsförbud för vissa luftfartyg

ar särskilt stadgat.

'•f

4§.

^ Ko nungen förordnar efter vilka grunder avgifter och övriga kostnader

r förrättningar enligt denna lag skola bestämmas.

Sådan kostnad må, när den är förfallen till betalning, uttagas genom ut-

vniåtning u tan föregående dom eller utslag.

5 §.

r Om innehav och nyttjande av radioanläggning och radiomottagningsap-

parat å luftfartyg eller inom markorganisationen stadgas särskilt.

13 KAP.

zl '

',

Ansvarsbestämmelser

;/•

1 §.

V) överträder någon förbud eller föreskrift som Konungen meddelat med

.stöd av 1 kap. 3 §, dömes till fängelse eller straffarbete i högst två år eller,

om b rottet är ringa, till dagsböter.

Överträdelse av förbud eller föreskrift som eljest meddelats med stöd av

1 kap. 3 § straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

2 §.

Lämnar någon oriktig uppgift vid ansökan om luftfartygs införande i

luftfartygsregistret eller antecknande i bihanget till registret eller vid annan

ansökan eller anmälan enligt 2 kap., straffes med dagsböter eller fängelse i

högst sex månader.

Framför någon luftfartyg, som är märkt med oriktig nationalitets- och

registreringsbeteckning eller eljest saknar i denna lag eller med stöd därav

föreskrivna märken, dömes till fängelse eller straffarbete i högst två år eller,

om b rottet är ringa, till dagsböter.

3 §.

Nyttjas luftfartyg utan lov till luftfart, ehuru det saknar luftvärdighets-

-bevis eller eljest icke är luftvärdigt enligt vad i 3 kap. sägs, dömes till dags-

;-böter eller fängelse i högst ett år.

i Samma lag vare, om luftfartyg utan lov nyttjas till luftfart ehuru det

är bemannat enligt vad i 4 kap. sägs.

!'1B5- 57702A. S vensk författningssamling 1957, Nr 297—299

¬

Ö70

1957 . Nr

d R

.

Den som å luftfartyg förrättar tjänst varom i 4 kap. 4 § sägs utan att

^ Q

^ J *.* kj t,

v C\ A W A A A

X Tc

AVC*

•

JL

y

o CA^O

Al k CA A A

CA A k

jjij

hava erforderligt luftfartscertifikat, domes till dagsböter eller fängelse i L

högst sex månader. Till samma straff dömes den som u

derligt certifikat förrättar tjänst som avses i 6 kap. 15 §.

yg

jfiiiföi

5 §.

Sätter sig någon som gÖr tjänst å luftfartyg upp mot befälhavaren ocli d

vägrar honom Ij^dnad, dömes till dagsböter eller fängelse i högst ett år.

(i?'"

Till samma straff dömes befälhavare som försummar att, när luftfartyg

är i nöd, göra vad på honom ankommer enligt 5 kap. 7 §.

(i

Den som vid förande av luftfartyg eller utövning av annan tjänst ombord ^

eller vid utövning av tjänst som avses i 6 kap. 16 § varit så påverkad av

starka drycker eller andra stimulerande eller bedövande ämnen som i 5 kap.

10 § sägs, dömes till fängelse eller straffarbete i högst två år eller, om brot-

, ,

tet är ringa, till dagsböter, dock ej under tjugufem.

1 §•

lél

Inrättar eller driver någon utan erforderligt tillstånd flygplats eller an- 'jijEiler

nan anläggning som avses i 6 kap. eller upplåter eller driver någon sådan

anläggning utan att den är godkänd, där det kräves, straffes med dagsböter

eller fängelse i högst sex månader.

grjodk

Samma lag vare, där någon utövar luftfart utan att hava i 7 kap. föreskri-

vet tillstånd.

8 §.

Åsidosätter någon vid utövning av tjänst å luftfartyg eller eljest trafik-

löreslerift som meddelats med stöd av 8 kap. 1 eller 2 §, eller underlåter

någon att landa enligt vad i 8 kap. 3 § sägs, straffes med dagsböter eller

fängelse i högst ett år.

nlk' "

Samma lag vare, om krigsmateriel eller annat gods befordras med luft-

fartyg i strid mot 8 kap. 4 § första eller andra stycket eller föreskrift som

meddelats med stöd därav.

9 §.

Nyttjas luftfartyg till luftfart utan att enligt 10 kap. 2 § föreskriven för­

säkring eller säkerhet finnes, dömes till dagsböter eller fängelse i högst

ett år.

10 §.

Försummar någon, i annat hänseende än förut sagts, vad enligt 1—6 el-

ler 8 kap. åligger honom, straffes med dagsböter.

Samma lag vare, där någon bryter mot vad i 11 kap. 13 § sägs.

11 §.

Straff enligt denna lag må ej ådömas, där gärningen skett av oaktsamhet fe

som var ringa.

12 §.

Till straff enligt denna lag må ej dömas för gärning, som är särskilt be­

lagd med straff i allmänna strafflagen.

13 §.

Förövar ägaren av luftfartyg eller någon som är i hans ställe uppsåtligen

gärning varom i 1 § första stycket sägs eller medverkar därtill, må luftfar­

tyget förklaras förverkat till kronan, såframt det är påkallat till förebj^g-

ai

ti •

gande av brott eller eljest särskilda skäl föreligga och det ej är uppenbart

'i''"!;!

obilligt; finnes fartyget ej i behåll, må i stället värdet förklaras förverkat.

¬

1957 . Nr 297

571

ad nil sagts gälle dock ej mot den som i god tro förvärvat fartyget eller

skild rätt därtill.

Avser förverkandeförklaring luftfartyg som besväras av luftpanträtt eller

inteckning, må domstolen ock förklara att panträtten i fartyget skall upp-

: liöra. Finnes i annat fall någons rätt till fartyget böra oalctat förverkande-

; fö rklaringen bestå, göre domstolen förbehåll därom.

- Bestämmelserna i första och andra styckena skola i tillämpliga delar gälla

-jämväl krigsmateriel och gods som avses i 8 kap. 4 § andra stycket, så­

framt ägaren därav eller någon som är i hans ställe förövar gärning som i

8 § andra stj'^cket i detta kapitel sägs eller medverkar därtill.

14 KAP.

Vissa bestämmelser om lagens tillämpning

1 §•

' I fråga om luftfartyg som icke hava förare ombord eller som framdrivas

fännorledes än med motor eller eljest äro av särskild beskaffenhet äger

.Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen att, där

' hinder ej möter av hänsyn till trafiksäkerheten eller det allmänna, medgiva

undantag från vad i 2—8 kap. stadgas, så ock meddela de särskilda före­

skrifter som finnas erforderliga.

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, luftfartsstyrelsen äger

ock meddela föreskrifter om sådana för rörelse i luften inrättade föremål,

som icke äro att hänföra till luftfartyg.

2§.

, över luftfartsstyrelsens beslut enligt denna lag må klagan föras hos

^ Ko nungen genom besvär. Utan hinder av besvär skall beslutet, där ej annat

angives, lända till efterrättelse intill dess annorlunda blivit förordnat.

3§.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av luftfartsstyrelsen.

4 §.

Konungen må bestämma, att vad i denna lag sägs om luftfartsstyrelsen

skall i ett eller flera hänseenden i stället gälla annan mjmdighet som

Konungen förordnar.

ANDRA AVDELNINGEN

Om militär luftfart och anuan luftfart för statsändamål

15 KAP.

1 §.

I fråga om luftfart med svenska militära luftfartyg samt om militära flyg­

platser och annan militär markorganisation meddelas, i de ämnen i vilka

beträffande civil luftfart stadganden äro givna i denna lag, bestämmelser

av Konungen eller den Konungen bemyndigar.

Vad i 10 kap. 3 § ävensom 11 kap, 2 § första och tredje styckena samt

43 § är stadgat med avseende å civil luftfart skall dock gälla jämväl i fall

:^som av ses i första stycket.

¬

572

1957 . Nr

2 §.

Beträffande luftfart med svenska luftfartyg, som utan att vara militära

nyttjas uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift, gäller vad i

denna lag, med undantag av 11 kap. 3—6 §§, är stadgat om civil luftfart.

Konungen eller den Konungen bemyndigar äger i fråga om luftfartyg

som avses i första stycket medgiva jdterligare undantag från vad som enligt

denna lag gäller om civil luftfart, dock icke så-sdtt a ngår de i 1 § andra styc­

ket angivna lagrummen, så ock meddela de särskilda föreskrifter som fin- .,»/

nas erforderliga.

v'

3 §.

Huruvida och på vilka villkor främmande militära luftfartyg eller andra

främmande luftfartyg, som nyttjas uteslutande för statsändamål och icke

för affärsdrift, må vinna tillträde till svenskt område, bestämmer Konung-

en eller den Konungen bemyndigar.

,

Denna lag träder i kraft den dag Könungen förordnar.

Konungen eller den Konungen bemyndigar äger, innan nya lagen trätt i

kraft, med tillämpning därav meddela föreskrift eller beslut som har avse­

ende å tiden efter ikraftträdandet.

'

Genom denna lag upphävas

lagen den 7 september 1914 (nr 182) angående förbud mot lufttrafik över

svenskt område;

lagen den 12 maj 1955 (nr 228) om registrering av luftfartyg samt om

bärgning av sådant fartyg m. m.; och

förordningen den 26 maj 1922 (nr 383) om luftfart.

Utan hinder av vad nu sagts behåller tillstånd, förbud eller annat dylikt

beslut som meddelats med stöd av äldre lag eller författning sin giltighet

jämväl efter nya lagens ikraftträdande.

Förekommer i lag eller författning hänvisning till stadgande som ersatts

genom bestämmelse i nya lagen, skall den bestämmelsen i stället tillämpas.

Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera •

visso hava Vi detta med egen hand underslcrivit och med Vårt kungl. sigill >

bekräfta låtit.

Stockholms slott den 6 juni 1957.

GUSTAF ADOLF

(L. S.)

I

(Justitiedepartementet)

HERMAN ZETTERBERG

v-^i

¬