Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

2018 det fjärde varmaste året som uppmätts

De senaste fyra åren har varit de varmaste i världen samtidigt som koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att stiga. Detta enligt en summering som det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus klimattjänst gjort för 2018. 

2018 var det fjärde varmaste året som uppmätts, med en global medeltemperatur på 14,7 °C enligt Copernicus klimattjänst, Copernicus Climate Change Service. Det är endast 0,2 °C lägre än 2016 som är det varmaste året som noterats. De senaste fem åren har den globala medeltemperaturen varit 1,1 °C högre än den förindustriella medeltemperaturen.

klimat_varmt_ar_2018_16x9.jpg

– Att det ska bli varmare och varmare är det vi förväntar oss av den globala uppvärmningen. Därför är det inte så konstigt att de fyra senaste åren också är de varmaste. Att de senaste fem åren är i medeltal 1,1 grad varmare visar också att 1,5 graders uppvärmning inte ligger så långt in i framtiden, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI Rossby Centre. 

Resultaten från Copernicus är i linje med världsmeteorologiorganisationen WMO:s respektive Global Carbon Projects rapporter från november 2018.

Fakta: Vad är Copernicus klimattjänst?

Copernicus består av en komplex uppsättning med olika mätsystem som samlar in data från flera källor:

  • Rymden (satelliter)
  • Luften (flygburna instrument, ballonger med instrument för att registrera stratosfärsdata med mera)
  • Vatten (bojar, instrument ombord på fartyg med mera)
  • Marken (mätstationer, seismografer med mera)

Publicerad 18 jan 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Bolag uppfyller inte kraven i 3 kap. 4 § MB om god hushållning av jordbruksmark och en storskalig solcellspark är därför förbjuden, anser MÖD.

30 maj 2024

Mattias Goldmanns analys visar att Sveriges medlemskapet i Nato får betydande konsekvenser för Sveriges agerande inom klimat, infrastruktur och energi.  

23 maj 2024

I denna intervju med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, berättar han bland annat om bakgrunden till målet, målets betydelse för Aurora-målet och andra konsekvenser av utgången i målet.  

23 maj 2024