Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Det kommunala vindkraftsvetot står sig

När större vindkraftverk ska uppföras måste kommunerna godkänna etableringen för att den ska bli av. Det framgår uttryckligen av 16 kap. 4 § MB och brukar kallas för det kommunala vetot. Vetot och dess omfattning har debatterats flitigt ända sedan det infördes år 2009, när kraven på detaljplan och bygglov för tillståndspliktiga verk samtidigt togs bort. I denna artikel har vår miljöjurist Angelica sammanfattat de senaste skeendena på området och hon ger också tips på hur kommuner bör agera.

MÖD har satt ner foten

Under sommaren 2017 kom Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt (MMD) i en dom fram till att en kommun inte fick hindra ett bolag från att bygga vindkraftverk i en högre höjd än vad bolaget hade fått tillstånd för. Nu har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) satt ned foten och slagit fast att MMD:s dom var fel (MÖD 2018:6).

I fallet ansökte ett bolag om ändringstillstånd för att höja ett antal vindkraftverk i en vindkraftpark från 172,5 meter till 220 meter. Vindkraftsparken låg delvis i Strömsunds kommun. Initialt var kommunen med på noterna, men valde senare att motsätta sig en ändring av tillståndet.

Att en ändring bedöms vara tillståndspliktig är enligt MÖD:s uppfattning tillräckliga skäl för att ändringstillstånd inte ska kunna ges utan kommunal tillstyrkan. Ändringen av höjden fick därför inte genomföras utan kommunens godkännande.

Kommunen måste godkänna

Genom MÖD:s senaste praxis står det alltså klart att kommunen fritt får välja att inte godkänna större vindkraftverk av de skäl kommunen finner för goda. Sådana skäl kan t.ex. vara att vindkraftsverken utformats på ett visst sätt eller den påverkan på omgivningen som verken har. Inom ramen för den bedömningen kan kommunen ta miljöhänsyn. Kommunen måste inte ange sina skäl för beslutet även om det är önskvärt. Kommunen kan också ta tillbaka sitt godkännande när som helst under processens gång.

Från projektörernas sida har det med rätta hävdats att denna ordning är rättsosäker och innebär stora ekonomiska risker för den som vill uppföra större vindkraftverk. Olika kommuner gör helt enkelt olika bedömningar av den här frågan. Det är inte bara projektörerna som vill avskaffa vetot, utan de har nu fått medhåll från Naturvårdsverket och Energimyndigheten som också vill att vetot tas bort. Det kommunala vindkraftsvetot står sig alltså även den här gången, men diskussionen tar knappast slut här.

Tips till kommuner

Avslutningsvis skulle jag vilja ge några tips till kommunerna som jag tror att alla inblandade aktörer och intressen tjänar på i längden. Dessutom tror jag på att det finns effektivitetsvinster att tjäna om dessa råd följs;

  1.  Ange skäl för ert beslut. Jag vill här påminna om 32 § förvaltningslagen som säger att ”Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt”.
  2. Om ni väljer att inte godkänna en vindkraftsetablering försök att göra det så tidigt som möjligt i processen. Här (alltså i MÖD 2018:6) var det dock fråga om ett ändringstillstånd och om projektörer ändrar förutsättningarna måste också kommunen kunna ändra sin uppfattning.
  3. För en dialog med projektören redan från dag ett om det är möjligt.

Många kommuner gör säkert redan detta – hatten av för dem. Er andra vill jag uppmana att göra vad ni kan för att göra processen så smidig som möjligt eftersom en ändring, som det ser ut i dagsläget, lär dröja.

Angelica Våhlin Björklund
Redaktör, jurist 

I vår webbtjänst JP Miljönet kan du läsa en djupgående analys om det kommunala vindkraftsvetot. 

Publicerad 16 aug 2018

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Bolag uppfyller inte kraven i 3 kap. 4 § MB om god hushållning av jordbruksmark och en storskalig solcellspark är därför förbjuden, anser MÖD.

30 maj 2024

Mattias Goldmanns analys visar att Sveriges medlemskapet i Nato får betydande konsekvenser för Sveriges agerande inom klimat, infrastruktur och energi.  

23 maj 2024

I denna intervju med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, berättar han bland annat om bakgrunden till målet, målets betydelse för Aurora-målet och andra konsekvenser av utgången i målet.  

23 maj 2024