Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

EU:s nya fiskekvoter kritiseras

EU:s fiskeministrar har enats om 2019 års fiskekvoter i Östersjön, däribland för torsken. Miljöorganisationer och den svenska fiskerinäringen är dock kritiska till de nya kvoterna. 

För torsken i östra Östersjön minskas fiskekvoten med 15 procent, precis som EU-kommissionen föreslagit. Däremot tillåts fiskekvoten för torsken i västra Östersjön öka med 70 procent nästa år jämfört med dagens nivåer. Ökningen är mer än dubbelt så stor som EU-kommissionens förslag på en ökning med 31 procent i det beståndet.

miljo_torskkvot_eu16x9.jpg

Världsnaturfonden WWF kritiserar beslutet och menar att torskbeståndet har varit överfiskat under många år och ännu inte återhämtat sig. Fem av tio fiskekvoter överstiger de vetenskapliga råden och Karin Glauman, expert i fiskefrågor på WWF säger till Sveriges Radio att det är helt oacceptabelt.

Även Peter Ronelöv Olsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation och ordförande för Sveriges Fiskares Riksförbund kritiserar det nya beslutet och menar att EU-kommissionen inte lyssnat tillräckligt på de vetenskapliga rekommendationerna.

Rådet har också tagit ett helhetsgrepp vad gäller frågan om lax i Östersjön. Dels genom att besluta om försiktigare fiskekvoter än de som har föreslagits av kommissionen, dels genom ett gemensamt uttalande av Östersjöländerna och kommissionen att åta sig att eliminera all felrapportering och illegalt laxfiske från och med den 1 januari 2019. Dessutom förbjuds öringsfiske utanför 4 nautiska mil, i syfte att ytterligare försvåra felrapportering av lax som öring. Denna reglering kommer inte att ha någon negativ påverkan på svenskt öringfiske.

Publicerad 19 okt 2018

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom miljörätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Bolag uppfyller inte kraven i 3 kap. 4 § MB om god hushållning av jordbruksmark och en storskalig solcellspark är därför förbjuden, anser MÖD.

30 maj 2024

Mattias Goldmanns analys visar att Sveriges medlemskapet i Nato får betydande konsekvenser för Sveriges agerande inom klimat, infrastruktur och energi.  

23 maj 2024

I denna intervju med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, berättar han bland annat om bakgrunden till målet, målets betydelse för Aurora-målet och andra konsekvenser av utgången i målet.  

23 maj 2024