SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Ersättningsrätt Socialrätt

Start / Ersättningsrätt / Försäkringsrörelselag (2010:2043) / SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

150700.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                                     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i f�rs�kringsr�relselagen (2010:2043); utf�rdad den 19 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs2 i fr�ga om f�rs�kringsr�relselagen (2010:2043) 3 dels att 59 kap., 1 kap. 8 �, 3 kap. 814 och 22 ��, 4 kap., 5, 6 och 8 ��, 14 kap. 8 och 17 ��, 16 kap. 4 och 5 �� ska upph�ra att g�lla, dels att rubriken till 14 kap. och rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 8 �, 3 kap. 814 och 22 ��, 4 kap. 6 och 8 ��, 14 kap. 17 �, 16 kap. 4 och 5 �� ska utg�, dels att nuvarande 10 kap. ska betecknas 14 kap., nuvarande 17 kap. ska betecknas 21 kap., nuvarande 14 kap. 17 �� ska betecknas 17 kap. 18 ��, nuvarande 14 kap. 915 �� ska betecknas 17 kap. 915 ��, nuvarande 14 kap. 16 � ska betecknas 17 kap. 29 �, nuvarande 14 kap. 18 � ska betecknas 17 kap. 30 �, nuvarande 16 kap. 13 �� ska betecknas 18 kap. 13 ��, nuvarande 16 kap. 612 �� ska betecknas 18 kap. 915 ��, nuvarande 16 kap. 1426 �� ska betecknas 18 kap. 1628 ��, dels att 1 kap. 1, 6, 7, 12, 13, 19, 20 och 23 ��, 2 kap. 2, 4, 10 och 19 ��, 3 kap. 2 och 17 ��, 4 kap. 2 och 18 ��, 11 kap. 6 �, nya 17 kap. 2, 3, 7, 8, 12 och 30 ��, 18 kap. 1, 2, 1013, 15 och 28 �� och 21 kap. 1 och 5 �� och att rubriken till 18 kap. och rubriken n�rmast f�re 1 kap. 13, 19 och 20 �� och nya 17 kap. 3 � ska ha f�ljande lydelse, dels att rubriken till nya 14 kap. ska lyda �verl�telse av f�rs�krings- best�nd och rubriken till nya 17 kap. ska lyda Tillsyn, dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 4 kap. 5 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 4 kap. 6 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 13 ska s�ttas n�r- mast f�re nya 17 kap. 13 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 5 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 5 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 6 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 7 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 7 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 8 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 1015 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 1015 ��, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 16 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 29 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 13 �� ska s�ttas 1 Prop. 2015/16:9, bet. 2015/16:FiU7, rskr. 2015/16:38. 2 Jfr. Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och ut�vande av f�rs�krings- och �terf�rs�kringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU. 3 Senaste lydelse av 6 kap. 3 � 2013:583 17 kap. 6 � 2014:494 6 kap. 12 � 2013:583 17 kap. 29 � 2014:494 9 kap. 1 � 2013:672 18 kap. 15 � 2012:198 9 kap. 8 a � 2013:672 18 kap. 19 � 2011:887. 9 kap. 10 � 2013:672 SFS 2015:700 Utkom fr�n trycket den 1 december 2015 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2015:700 n�rmast f�re nya 18 kap. 13 ��, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 68 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 911 ��, rubriken n�rmast f�re nu- varande 16 kap. 12 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 15 �, rubriken n�r- mast f�re nuvarande 16 kap. 14 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 16 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 17 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 19 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 18 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 20 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 22 och 23 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 24 och 25 ��, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 25 och 26 �� ska s�ttas n�rmast f�re 18 kap. 27 och 28 ��, dels att det ska inf�ras nio nya kapitel, 510, 16, 19 och 20 kap., 28 nya paragrafer, 1 kap. 16 a, 16 b, 19 a19 c ��, 4 kap. 5, 6, 17 a och 17 b ��, 17 kap. 3 a, 7 a och 1628 ��, 18 kap. 48 �� n�rmast f�re 1 kap. 16 a �, 4 kap. 5 och 17 a ��, nya 17 kap. 7 a och 1618, 2224 �� och 18 kap. 4, 5 och 8 �� nya rubriker av f�ljande lydelse. 1 kap. 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om f�rs�kringsr�relse som drivs av f�rs�kringsf�retag och om verksamhet som drivs av svenska specialf�retag. Lagen g�ller inte f�rs�kringsr�relse som drivs enligt andra f�rfattningar �n denna lag. 6 � Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 8 kap., f�r till�m- pas p� skadef�rs�kringar som avses i 2 kap. 11 � f�rsta stycket klasserna 1 och 2 samt p� avg�ngsbidragsf�rs�kringar. Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 5 och 8 kap., beh�ver inte till�mpas p� s�dana livf�rs�kringar som avses i 2 kap. 12 � klasserna I b och IV, om premien �r ber�knad och best�md f�r l�ngst fem �r. 7 � Ers�ttning som betalas i form av livr�nta eller sjukr�nta utg�r livf�rs�k- ring om ers�ttningen betalas fr�n en livf�rs�kring, och skadef�rs�kring om er- s�ttningen betalas fr�n en skadef�rs�kring. Om en s�dan r�nta har k�pts i ett livf�rs�kringsf�retag, ska den dock i detta f�retag utg�ra livf�rs�kring. F�r s�dan livr�nta eller sjukr�nta som tillh�r skadef�rs�kring g�ller de s�r- skilda best�mmelserna om livf�rs�kring i 14 kap. 16 och 17 ��. 12 � 4 I denna lag betyder 1. beh�rig myndighet: en utl�ndsk myndighet som har beh�righet att ut�va tillsyn �ver en utl�ndsk f�rs�kringsgivare, 2. blandat finansiellt holdingf�retag: ett s�dant f�retag som avses i 1 kap. 3 � 4 lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat, 3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 4. EES-f�rs�kringsgivare: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars hemland h�r till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet, 5. externt kreditv�rderingsinstitut: ett kreditv�rderingsinstitut som har f�tt tillst�nd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och r�dets f�rord- ning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditv�rderingsinsti- 4 Senaste lydelse 2013:672. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2015:700 tut eller en centralbank som utf�rdar kreditv�rderingar som inte omfattas av den f�rordningen, 6. f�rs�kringsholdingf�retag: ett moderf�retag som inte �r ett f�rs�krings- f�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringsf�retag fr�n tredjeland eller ett blandat finansiellt holdingf�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att f�rv�rva och f�rvalta andelar i dotterf�retag som uteslutande eller huvudsak- ligen �r f�rs�kringsf�retag, EES-f�rs�kringsgivare eller f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, 7. f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet: ett moderf�retag som inte �r ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, en f�rs�krings- givare fr�n tredjeland, ett blandat finansiellt holdingf�retag eller ett f�rs�k- ringsholdingf�retag och som har minst ett dotterf�retag som �r f�rs�krings- f�retag, 8. f�rs�kringsgivare fr�n tredje land: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars hemland inte h�r till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland h�rde till EES, 9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 � ansvarar f�r grupptillsynen, 10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/ EG av den 25 november 2009 om upptagande och ut�vande av f�rs�krings- och �terf�rs�kringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparla- mentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, 11. specialf�retag: ett aktiebolag eller en ekonomisk f�rening som, utan att vara ett f�rs�kringsf�retag eller en utl�ndsk f�rs�kringsgivare, �vertar f�rs�k- ringsrisker fr�n ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare och som till fullo finansierar sin exponering f�r riskerna genom inkomster fr�n emis- sioner av skuldebrev eller n�gon annan liknande form av finansiering, f�r vil- ken r�tten till �terbetalning �r underordnad f�retagens skyldigheter enligt av- tal om risk�vertagande, och 12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur f�r samarbete, samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera beh�riga myndigheter eller mellan flera beh�riga myndigheter vid tillsynen �ver en grupp enligt 19 kap. �garintresse 13 � Med �garintresse avses att ett f�retag direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av kapitalet eller minst 20 procent av samtliga r�ster i ett annat f�retag. Anknutet f�retag 16 a � Ett anknutet f�retag �r ett f�retag som �r 1. ett dotterf�retag, 2. ett f�retag som annars �r f�rem�l f�r �garintresse, eller 3. ett f�retag som har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning enligt 16 b � med ett annat f�retag. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2015:700 16 b � F�retag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning om de 1. st�r under samma ledning p� grund av ett avtal mellan f�retagen eller en best�mmelse i f�retagens bolagsordning, bolagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara stadgar, eller 2. har styrelser eller motsvarande organ i utl�ndska f�retag som till st�rre delen best�r av samma personer och som har fullgjort sitt uppdrag under r�kenskaps�ret och fram till dess att �rsredovisningar har uppr�ttats i de ber�rda f�retagen. Undantag beroende p� storlek 19 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap. om 1. f�retagets �rliga tecknade bruttopremieinkomster inte �verstiger ett be- lopp som motsvarar fem miljoner euro, 2. f�retagets totala f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklusive be- lopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugofem miljoner euro, 3. f�retaget ing�r i en grupp, om gruppens totala f�rs�kringstekniska av- s�ttningar, inklusive belopp som kan �tervinnas brutto enligt �terf�rs�krings- avtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugo- fem miljoner euro, 4. f�retagets verksamhet inte omfattar f�rs�krings- eller �terf�rs�kringsris- ker som t�cker ansvars-, kredit- och borgensf�rbindelser, s�vida de inte utg�r underordnade risker, 5. f�retagets verksamhet inte omfattar mottagen �terf�rs�kring a) med premier som �verstiger ett belopp som motsvarar en halv miljon euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna, eller b) d�r de f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, f�r belopp som kan �ter- vinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tv� och en halv miljon euro eller tio procent av de f�r- s�kringstekniska avs�ttningarna, och 6. inte n�got av de belopp som anges i 13 och 5 har �verskridits under de f�reg�ende tre p� varandra f�ljande �ren och inte heller f�rv�ntas g�ra detta inom de f�ljande fem �ren. Undantag enligt f�rsta stycket f�r inte beviljas f�r ett f�rs�kringsf�retag som driver gr�ns�verskridande verksamhet eller verksamhet som sekund�r- etablering. 19 a � Om n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta stycket 13 och 5 har �verskridits under tre p� varandra f�ljande �r, ska ett beviljat undantag upp- h�ra att g�lla fr�n och med det fj�rde �ret. Ett f�rs�kringsf�retag ska snarast m�jligt anm�la ett s�dant �verskridande till Finansinspektionen. 19 b � Ett f�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap. i samband med att det f�r tillst�nd att bedriva f�rs�kringsr�relse, om f�retagets tecknade bruttopremieinkomster eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklu- sive belopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n special- f�retag, inte f�rv�ntas �verskrida n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta stycket 13 och 5 inom de f�ljande fem �ren. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2015:700 19 c � Ett f�rs�kringsf�retag som beviljats undantag enligt 19 eller 19 b � ska �tminstone ha 1. tillg�ngar som uppg�r till ett belopp som motsvarar f�rs�kringstekniska avs�ttningar f�r egen r�kning, 2. ett s�rskilt anpassat, riskbaserat kapitalkrav, 3. s�rskilt anpassade garantibelopp, 4. en tillr�cklig kapitalbas, och 5. ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�ller att f�retaget styrs p� ett sunt och ansvarsfullt s�tt. Undantag beroende p� verksamhet 20 � Undantag fr�n denna lag i ett enskilt fall f�r beslutas helt eller till vissa delar f�r 1. f�rs�kringsf�retag som bara tillhandah�ller f�rs�kringsf�rm�ner vid d�dsfall, om f�rm�nerna inte �verstiger den genomsnittliga begravningskost- naden f�r en avliden person eller utg�r i annan form �n pengar, och 2. lokala skadef�rs�kringsbolag som bara meddelar f�rs�kring enligt 2 kap. 11 � f�rsta stycket klass 18 (assistans) i form av naturaf�rm�ner och vilkas �rliga premieinkomst inte �verstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro. 23 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. drivande av f�rs�kringsr�relse f�r att uppfylla Sveriges �taganden till f�ljd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz, 2. hur tillg�ngarna enligt 19 c � 1 ska definieras, placeras och v�rderas, 2. hur kapitalkravet enligt 19 c � 2 ska ber�knas, 3. fastst�llande av garantibelopp enligt 19 c � 3, 4. kapitalbasens niv�, sammans�ttning och ber�kningen av denna enligt 19 c � 4, 5. hur ett f�retagsstyrningssystem enligt 19 c � 5 ska utformas, och 6. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 � 1. 2 kap. 2 � I fr�ga om europabolag och europakooperativ som driver f�rs�krings- r�relse och som har ett s�dant f�rvaltningssystem som avses i artiklarna 3942 i r�dets f�rordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga f�r europabolag 5 eller artiklarna 3741 i r�dets f�rordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga f�r europeiska kooperativa f�ren- ingar 6 ska f�ljande best�mmelser i denna lag om styrelsen eller dess ledam�ter till�mpas p� tillsynsorganet eller dess ledam�ter: 2 kap. 4 � 4 om ledningspr�vning, 4 kap. 9 � f�rsta stycket 1 om avtal med eller till f�rm�n f�r styrelseleda- mot, 11 kap. 8 � och 13 kap. 17 � om uppgifter inf�r styrelseval, 11 kap. 10 � och 13 kap. 11 � om j�v f�r styrelseledamot, 13 kap. 13 � om �verskridande av befogenhet och beh�righet, 5 EGT 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157). 6 EGT 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435). </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2015:700 17 kap. 13 � om r�tt f�r Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och n�rvara vid s�dant sammantr�de samt delta i �verl�ggningarna, 18 kap. 11 � om �terkallelse av tillst�nd, och 19 kap. 45 � om tystnadsplikt. Av 16 � andra stycket och 22 � lagen (2004:575) om europabolag samt 21 � andra stycket och 26 � lagen (2006:595) om europakooperativ framg�r att de i f�rsta stycket angivna best�mmelserna om styrelsen eller dess leda- m�ter ska till�mpas ocks� p� ett europabolags eller ett europakooperativs led- nings- eller f�rvaltningsorgan eller dess ledam�ter. 4 � Ett f�retag ska ges tillst�nd att driva f�rs�kringsr�relse, om 1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar ett f�retags bolagsordning eller stadgar samt i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till om- fattningen och arten av den planerade verksamheten, 2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett f�rs�kringsaktiebo- lag bed�ms l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av f�r- s�kringsaktiebolaget, och 4. de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara verkst�llande direk- t�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem, eller de som avses ansvara f�r en s�dan central funktion som avses i 10 kap. 4 � f�rsta stycket har de insikter och den erfarenhet som m�ste kr�vas av den som deltar i styrningen av ett f�r- s�kringsf�retag och �ven i �vrigt �r l�mpliga f�r en s�dan uppgift. Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 3 ska kriterierna i 15 kap. 5 � f�rsta stycket 1, 3 och 4 samt 6 � beaktas. 10 � Ett f�rs�kringsf�retag ska n�r r�relsen p�b�rjas ha en kapitalbas som uppg�r minst till garantibeloppet enligt 8 kap. 17 eller 18 �. 19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. de krav som ska g�lla f�r deltagande i styrningen av ett f�rs�kringsf�re- tag enligt 4 � f�rsta stycket 4, 2. de risker som h�nf�r sig till varje f�rs�kringsklass enligt 11 och 12 �� samt om beteckningar f�r grupper av f�rs�kringsklasser enligt 11 �, och 3. vad en verksamhetsplan enligt 18 � ska inneh�lla. 3 kap. 2 � Om f�ruts�ttningarna enligt andra stycket �r uppfyllda, ska Finans- inspektionen inom tre m�nader fr�n det att en underr�ttelse enligt 1 � togs emot l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga myndigheten i det land d�r sekund�retableringen avses inr�ttas. Inspektionen ska samtidigt l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. Ett meddelande enligt f�rsta stycket ska l�mnas om det inte finns sk�l att ifr�gas�tta att </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2015:700 1. f�rs�kringsf�retagets organisation �r �ndam�lsenlig, 2. f�rs�kringsf�retagets finansiella situation �r tillfredsst�llande med h�n- syn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller 3. f�retr�daren f�r sekund�retableringen har tillr�cklig kompetens och erfa- renhet och i �vrigt �r l�mpad att leda verksamheten vid sekund�retableringen. 17 � Finansinspektionen ska, inom en m�nad fr�n det att en underr�ttelse enligt 15 � togs emot, l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga myndigheten i det land d�r den gr�ns�verskridande verksamheten ska drivas. Finansinspektionen ska samtidigt l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. och en upplysning om vilka f�rs�kringsklasser f�retagets tillst�nd f�r f�rs�krings- r�relse omfattar. 4 kap. 2 � 7 Information till f�rs�kringstagare och dem som erbjuds att teckna en f�rs�kring ska vara anpassad efter f�rs�kringens art och tydligt visa f�rs�k- ringens villkor och v�rdeutveckling. �ven andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar ska ges den information de beh�ver. Ett f�rs�kringsbrev ska inneh�lla uppgifter b�de om de allm�nna f�rs�k- ringsvillkoren och om de s�rskilda villkoren f�r den f�rs�kring som avses i brevet. Proportionalitetsprincip 5 � Best�mmelserna i 510, 17 och 19 kap. ska till�mpas proportionellt i f�rh�llande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i varje f�r- s�kringsf�retags verksamhet. 6 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r ta upp eller ta �ver l�n (uppl�ning) bara om det g�rs f�r att effektivisera kapitalf�rvaltningen eller om det i �vrigt �r moti- verat av f�rs�kringsr�relsen. Ut�ver f�rsta stycket kr�vs att den samlade uppl�ningen �r av ringa bety- delse med h�nsyn till r�relsens omfattning och kapitalbasens storlek. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n kravet p� att uppl�ningen ska vara av ringa betydelse. �terk�p och �verf�ring 17 a � Om en f�rs�kringstagare har r�tt till �terk�p eller �verf�ring enligt 11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104), ska f�rs�kringsf�retaget se till att detta och de n�rmare villkoren f�r �terk�pet eller �verf�ringen framg�r av f�rs�kringsavtalet. 17 b � Om en f�rs�kringstagare som har r�tt till �terk�p eller �verf�ring enligt 11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104) vill flytta f�rs�kringens v�rde till ett annat f�rs�kringsf�retag, ska det f�rs�kringsf�retag fr�n vilket 7 �ndringen inneb�r att andra stycket tas bort. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2015:700 v�rdet flyttas s� snart som m�jligt �verf�ra v�rdet och de uppgifter om f�r- s�kringen som beh�vs till det andra f�retaget. 18 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de krav p� soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 �, 2. vilken information enligt 2 � som ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till f�rs�kringstagarna, till andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar och till dem som erbjuds att teckna en f�rs�kring i f�retaget, 3. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de krav p� god f�rs�kringsstandard som avses i 3 �, och 4. villkor f�r uppl�ning enligt 6 �. 5 kap. Tillg�ngar, skulder och f�rs�kringstekniska avs�ttningar Solvensbalansr�kning 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta en s�rskild balansr�kning f�r sol- vens�ndam�l (solvensbalansr�kning). I solvensbalansr�kningen ska tillg�ngar och skulder v�rderas enligt 2 � och f�rs�kringstekniska avs�ttningar ber�knas enligt 316 ��. V�rdering av tillg�ngar och skulder 2 � Tillg�ngar och skulder ska tas upp till verkligt v�rde. Med verkligt v�rde avses det belopp till vilket en tillg�ng eller en skuld skulle kunna �ver- l�tas eller regleras i en transaktion mellan sinsemellan oberoende parter som har ett intresse av att transaktionen genomf�rs. Vid v�rderingen av skulder f�r h�nsyn inte tas till f�rs�kringsf�retagets egen kreditv�rdighet. F�rs�kringstekniska avs�ttningar V�rdering av f�rs�kringstekniska avs�ttningar 3 � Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra f�rs�kringstekniska avs�ttningar f�r sina �taganden med anledning av ing�ngna f�rs�kringsavtal. De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska motsvara det belopp som f�r- s�kringsf�retaget skulle f� betala om det omedelbart skulle f�ra �ver sina �taganden till ett annat f�rs�kringsf�retag, som �r oberoende och som har intresse av att transaktionen genomf�rs. Ansvarsfull ber�kning 4 � Ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska grundas p� antaganden om riskm�tt, r�ntesatser och driftskostnader som var f�r sig �r ansvarsfulla, tillf�rlitliga och objektiva. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2015:700 F�rs�kringstekniska avs�ttningarnas sammans�ttning 5 � De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska utg�ras av summan av en b�sta skattning av framtida kassafl�den enligt 6, 7 och 912 �� samt en risk- marginal enligt 13 �. N�gon separat ber�kning av riskmarginal ska inte g�ras, om de f�rv�ntade framtida kassafl�dena till f�ljd av ing�ngna f�rs�kringsavtal har en motsva- righet i kassafl�den hos finansiella instrument f�r vilka det finns ett s�kert marknadsv�rde. I ett s�dant fall ska v�rdet av de f�rs�kringstekniska avs�tt- ningarna i st�llet motsvara marknadsv�rdet f�r dessa finansiella instrument. Ber�kning av den b�sta skattningen 6 � Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska motsvara det f�rv�n- tade nuv�rdet av de framtida kassafl�den som kan uppkomma med anledning av ing�ngna f�rs�kringsavtal. Den ska ber�knas med en relevant riskfri r�nte- struktur. 7 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en matchningsjusterad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av den b�sta skattningen. Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r inte �terg� till att anv�nda en riskfri r�ntestruktur utan matchningsjustering. 8 � Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte uppfyller villkoren f�r anv�ndning av matchningsjustering enligt 7 �. Av underr�ttelsen ska det framg� n�r villkoren inte l�ngre var upp- fyllda. Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt ett f�rel�ggande enligt 17 kap. 7 a � att omedelbart upph�ra med anv�ndningen av matchningsjustering, f�r inte be- viljas tillst�nd enligt 7 � f�rsta stycket inom tv� �r fr�n f�rel�ggandet. 9 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en volatilitetsjusterad riskfri r�nte- struktur vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna. 10 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re- tag f�r anv�nda en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av den b�sta skattningen. 11 � Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska ber�knas utan att avdrag g�rs f�r avgiven �terf�rs�kring eller f�r belopp som kan �terf�s fr�n specialf�retag. Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra en separat ber�kning av belopp som kan �terf�s p� grund av avgiven �terf�rs�kring eller fr�n specialf�retag. S�dana belopp ska tas upp p� solvensbalansr�kningens tillg�ngssida. 12 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re- tag f�r anv�nda ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstek- niska avs�ttningarna. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2015:700 Ber�kning av riskmarginalen 13 � Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat f�rs�krings- f�retag kan f�rv�ntas kr�va, ut�ver den b�sta skattningen av framtida kassa- fl�den, f�r att ta �ver och infria f�rs�kringsf�retagets �taganden mot f�rs�k- ringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade. Garantier och optioner 14 � Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska h�nsyn tas till v�rdet av garantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal. Separat ber�kning f�r olika f�rs�kringsrisker 15 � Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska ett f�r- s�kringsf�retag dela upp sina f�rs�krings�taganden i f�rs�kringsrisker av lik- artat slag eller �tminstone efter f�retagets olika aff�rsgrenar. Ber�kning vid solidarisk ansvarighet 16 � Om flera f�rs�kringsf�retag ansvarar solidariskt f�r en f�rs�kring, ska bara den del av f�rs�kringen som enligt avtal mellan f�retagen avser det enskilda f�retaget beaktas vid ber�kningen av det f�retagets f�rs�kringstek- niska avs�ttningar. Best�mmande av premier f�r livf�rs�kringar och vissa skadef�rs�kringar 17 � Premier f�r livf�rs�kringar, och skadef�rs�kringar som meddelas f�r l�ngre tid �n tio �r ska best�mmas p� antaganden om d�dlighet och andra riskm�tt, r�ntesats och driftskostnader som var f�r sig �r ansvarsfulla, tillf�r- litliga och objektiva, om inte en avvikelse �r f�rsvarlig med h�nsyn till f�r- s�kringsf�retagets ekonomiska situation. Bemyndiganden 18 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. de f�rs�kringstekniska avs�ttningarnas inneh�ll och ber�kning enligt 4, 6, 11 och 1316 ��, 2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda matchningsjustering enligt 7 �, 3. hur en volatilitetsjustering enligt 9 � ska ber�knas, 4. villkoren f�r undantag enligt 10 � och ber�kningen av en tillf�lligt juste- rad riskfri r�ntestruktur, och 5. villkoren f�r undantag enligt 12 � och ber�kningen av det tillf�lliga av- draget. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2015:700 6 kap. Investeringar Inledande best�mmelser Aktsamhet 1 � Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska investeras p� ett aktsamt s�tt enligt 210 ��. Vid intressekonflikter mellan f�rs�kringsf�retaget och f�rs�kringstagarna ska tillg�ngarna investeras p� det s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas och andra ers�ttningsber�ttigades intressen. Riskkontroll 2 � Investeringar f�r endast g�ras i s�dana finansiella instrument och andra tillg�ngar vars risker f�rs�kringsf�retaget kan identifiera, m�ta, �vervaka, hantera, kontrollera och rapportera samt p� l�mpligt s�tt beakta i den egna risk- och solvensbed�mningen enligt 10 kap. 11 � andra stycket 1. Riskspridning 3 � Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar ska g�ras s� att l�mplig riskspridning uppn�s. Samtliga tillg�ngar ska, med beaktande av f�rs�kringsf�retagets f�rs�k- rings�taganden och f�r�ndringar i tillg�ngarnas framtida v�rde och avkast- ning, investeras s� att f�retagets betalningsberedskap �r tillfredsst�llande och den f�rv�ntade avkastningen tillr�cklig. Lokalisering av tillg�ngar 4 � Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska f�rvaras s� att de �r �tkomliga f�r f�retaget. S�rskilda begr�nsningar f�r investeringar i vissa tillg�ngar Derivatinstrument 5 � Derivatinstrument f�r anv�ndas f�r att s�nka risken i ett f�rs�kringsf�re- tag eller f�r att i �vrigt effektivisera f�rvaltningen av f�retagets tillg�ngar och skulder. Onoterade tillg�ngar 6 � Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar som inte �r upptagna till handel p� en reglerad marknad ska h�llas p� aktsamma niv�er. Tillg�ngar som svarar mot f�rs�kringstekniska avs�ttningar H�nsyn till �tagandenas art och l�ptid 7 � Tillg�ngar som motsvarar f�rs�kringstekniska avs�ttningar enligt 5 kap. 37 och 916 �� ska, ut�ver vad som f�ljer av 16 ��, investeras p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till �tagandenas art och l�ptid. Investering av </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2015:700 dessa tillg�ngar ska �ven g�ras p� ett s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas intressen, mot bakgrund av de m�l f�r investeringarna som har uppst�llts och offentliggjorts. Tillg�ngar f�r vilka f�rs�kringstagaren b�r placeringsrisken 8 � Best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket samt 5 och 6 �� g�ller inte f�r till- g�ngar som svarar mot avs�ttningar f�r vilka f�rs�kringstagaren eller andra ers�ttningsber�ttigade b�r placeringsrisken. F�r s�dana tillg�ngar ska 1 �, 2 �, 3 � andra stycket och 4 � till�mpas, och i f�rekommande fall �ven 9 och 10 ��. N�r f�rm�ner som �r knutna till tillg�ngar enligt f�rsta stycket innefattar en garanterad avkastning p� investeringar eller n�gon annan garanterad f�rm�n, g�ller 16 �� f�r de tillg�ngar som motsvarar ytterligare avs�ttningar f�r den garanterade f�rm�nen. S�rskilt om fondf�rs�kringstillg�ngar 9 � Premier f�r fondf�rs�kringar ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt motsvarar andelar i s�dana fonder som �r knutna till f�rs�kringen och som f�rs�kringstagaren eller den f�rs�krade fr�n tid till annan best�mmer. F�rs�k- ringsf�retaget f�r begr�nsa antalet fonder i vilka premier f�r placeras. Utdelning och ers�ttning vid inl�sen av andelarna f�r bara anv�ndas f�r f�rv�rv av nya andelar i anknutna fonder och f�r utbetalning eller betalning av kostnader enligt f�rs�kringsavtalet. S�rskilt om tillg�ngar knutna till annat referensv�rde 10 � Premier f�r f�rs�kringsf�rm�ner som �r knutna till ett aktieindex eller till n�got annat referensv�rde, ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt motsvarar de f�rm�ner som referensv�rdet baseras p�. Register �ver tillg�ngar som svarar mot f�rs�kringstekniska avs�ttningar Krav p� registerf�ring 11 � Ett f�rs�kringsf�retag ska f�ra ett register som vid varje tidpunkt utvi- sar de tillg�ngar, v�rderade enligt 5 kap. 2 �, som anv�nds f�r att t�cka de f�r- s�kringstekniska avs�ttningarna. Om en tillg�ng som har antecknats i registret har uppl�tits med s�dan r�tt att dess fulla v�rde inte kan utnyttjas f�r att t�cka f�rs�kringstekniska avs�tt- ningar, ska detta antecknas i registret. Tillg�ngar som inte ska antecknas i registret 12 � F�ljande tillg�ngar ska inte antecknas i registret: 1. fordringar p� n�gon annan �n f�rs�kringstagare som understiger det belopp som g�lden�ren har att fordra av f�rs�kringsf�retaget, och 2. f�rs�kringsaktiebolags egna aktier. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2015:700 F�rm�nsr�tt 13 � F�rm�nsr�tt enligt 4 a � f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) f�ljer med ford- ran som 1. grundas p� f�rs�kringsavtal, eller 2. avser �terbetalning av premier f�r att ett f�rs�kringsavtal inte har kom- mit till st�nd eller har upph�rt att g�lla. F�rm�nsr�tten omfattar de tillg�ngar som finns upptagna i det register som anges i 11 � n�r f�retaget f�rs�tts i konkurs eller utm�tning �ger rum. Fordran grundad p� avtal om �terf�rs�kring har f�rm�nsr�tt efter s�dan fordran som anges i f�rsta stycket. Bemyndigande 14 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vad som avses med l�mplig riskspridning enligt 3 � f�rsta stycket, 2. f�rvaring av tillg�ngar enligt 4 �, 3. anv�ndning av derivatinstrument enligt 5 �, och 4. f�rande av register enligt 11 �. 7 kap. Kapitalbas Tillr�cklig kapitalbas 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en kapitalbas som minst uppg�r till sol- venskapitalkravet ber�knat enligt 8 kap. 1 � eller 17 kap. 26 �. Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre �n minimikapitalkravet ber�knat enligt 8 kap. 1315 och 1721 ��. Kapitalbasens sammans�ttning 2 � Kapitalbasen best�r av prim�rkapital och av till�ggskapital som har god- k�nts av Finansinspektionen enligt 6 �. Prim�rkapital 3 � I prim�rkapitalet ska f�ljande poster ing�: 1. den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder, inklusive f�rs�k- ringstekniska avs�ttningar, och 2. efterst�llda skulder. Tillg�ngar och skulder enligt f�rsta stycket ska v�rderas enligt 5 kap. 17 och 916 ��. Den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder enligt f�rsta stycket 1 ska minskas med v�rdet p� innehav av egna aktier. Till�ggskapital 4 � Till�ggskapital �r en post som inte ing�r i prim�rkapitalet men som kan kr�vas in f�r att t�cka f�rluster. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2015:700 5 � I till�ggskapitalet f�r f�ljande poster ing�: 1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte hel- ler har beg�rts in, 2. kreditutrymme hos bank, 3. garantier, 4. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt, och 5. andra r�ttsligt bindande utf�stelser till f�rs�kringsf�retaget. F�r att f� godk�nnas som till�ggskapital kr�vs att postens f�rlustt�cknings- f�rm�ga �r tillr�cklig. Posten ska v�rderas till ett belopp som �terspeglar dess f�rm�ga att t�cka f�rluster. 6 � Finansinspektionen ska fastst�lla det belopp som en post i till�ggskapi- talet f�r tas upp till eller den metod som ska anv�ndas f�r att fastst�lla ett visst belopp. Finansinspektionens beslut om att anv�nda en metod enligt f�rsta stycket ska g�lla f�r en viss tid. Indelning av kapitalbasen 7 � Posterna i kapitalbasen ska delas in i niv�er enligt f�ljande. Niv� 1: poster i prim�rkapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt efterst�llda. Niv� 2: poster i prim�rkapitalet som �r fullt efterst�llda samt poster i till- l�ggskapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt efterst�llda. Niv� 3: �vriga poster. En post ska anses kunna t�cka f�rluster helt om den i sin helhet �r tillg�ng- lig eller kan infordras p� beg�ran f�r att t�cka f�rluster, b�de i den l�pande verksamheten och vid likvidation eller konkurs. En post ska anses vara fullt efterst�lld om den i sin helhet, vid likvidation eller konkurs, inte f�r �terbetalas till innehavaren f�rr�n f�rs�kringsf�retagets alla andra f�rpliktelser har uppfyllts. 8 � Vid bed�mning av om en post ska anses kunna t�cka f�rluster helt eller vara fullt efterst�lld enligt 7 �, ska det beaktas om posten �r fri fr�n 1. krav p� eller incitament till att l�sa in det nominella beloppet, 2. obligatoriska fasta kostnader, och 3. belastningar. Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket ska �ven postens l�ptid beaktas. Om en post �r tidsbunden, ska h�nsyn tas till om den genomsnittliga l�ptiden p� posten �r tillr�cklig i f�rh�llande till l�ptiden p� �tagandena. Klassificering av kapitalbasposter 9 � En post ska klassificeras som niv� 1 eller 2 om den i v�sentlig grad upp- fyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan klassificering enligt 7 och 8 ��. 10 � Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillg�ngliga f�r utdelning till f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade (�verskottsmedel) f�r klas- sificeras som niv� 1, om posterna uppfyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan klassificering enligt 7 och 8 ��. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2015:700 En post i till�ggskapitalet f�r klassificeras som niv� 2 om den avser 1. kreditutrymme hos bank och garantier som f�rvaras som s�kerhet f�r f�rs�kringsgivares borgen�rer av en oberoende f�rvaltare och �r utf�rdade av kreditinstitut som �r auktoriserade enligt Europaparlamentets och r�dets di- rektiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksam- het i kreditinstitut, och 2. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt under de kommande tolv m�naderna som kan st�llas p� del�gare eller medlemmar i �msesidiga f�rs�k- ringsf�retag. T�ckande av solvenskapitalkravet 11 � Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � eller 10 � f�rsta stycket ska uppg� till mer �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 �. Prim�rkapital eller till�ggskapital som har klassificerats som niv� 3 enligt 9 � ska vara mindre �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 �. T�ckande av minimikapitalkravet 12 � Den kapitalbas som ska t�cka minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13 � f�r best� av prim�rkapital som har delats in i niv� 1 och 2 enligt 9 � och 10 � f�rsta stycket. Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � och 10 � f�rsta stycket ska uppg� till mer �n h�lften av minimikapitalkravet. Minimikapitalkravet f�r i �vrigt t�ckas av prim�rkapital som har klassifice- rats som niv� 2 enligt 9 �. Bemyndiganden 13 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. de krav som ska g�lla f�r godk�nnande av poster som till�ggskapital och grunder f�r v�rdering av poster i till�ggskapitalet enligt 5 �, 2. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid indelning i niv�er enligt 7 �, 3. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificeringen av kapitalbasposter enligt 9 �, och 4. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificering av pos- ter i till�ggskapitalet enligt 10 � andra stycket. 8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav Ber�kning av solvenskapitalkrav 1 � Solvenskapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 99,5 procents san- nolikhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet av �tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2015:700 p� grund av f�rs�kringar (skyddsniv�). Denna skyddsniv� ska �ven beaktas vid ber�kningen av kapitalkravet f�r var och en av de risker som ing�r i sol- venskapitalkravet. Solvenskapitalkravet ska ber�knas under antagandet att f�rs�kringsf�re- taget kommer att forts�tta att driva sin verksamhet. 2 � Solvenskapitalkravet ska ber�knas med beaktande av alla m�tbara risker som f�retaget �r utsatt f�r. Vid ber�kningen ska minst f�ljande risker beaktas: 1. f�rs�kringsrisker, 2. marknadsrisker, 3. kreditrisker, och 4. operativa risker. 3 � Vid ber�kningen av solvenskapitalkravet ska f�rs�kringsf�retaget be- akta effekterna av s�dana tekniker som f�retaget anv�nder f�r att reducera sina risker. Ber�kningsmetoder 4 � Solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt en standardformel som anges i 5 �. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en intern modell enligt 9 kap. 1 � f�rsta stycket f�r att ber�kna solvenskapitalkravet. Ber�kning enligt standardformeln 5 � Solvenskapitalkravet ber�knat enligt standardformeln ska utg�ra sum- man av ett prim�rt solvenskapitalkrav ber�knat enligt 68 ��, och ett kapitalkrav f�r operativ risk ber�knat enligt 9 �, minskat med ett justeringsbelopp ber�knat enligt 10 �. Prim�rt solvenskapitalkrav 6 � Det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas genom en justerad sam- manl�ggning av kapitalkraven f�r minst f�ljande risker: 1. f�rs�kringsrisker, 2. marknadsrisker, och 3. motpartsrisker. 7 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda l�mpliga parametrar som �r specifika f�r f�retaget vid ber�k- ningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker. 8 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag som meddelar s�dana pensionsf�rs�kringar som anges i 58 kap. 2 � inkomst- skattelagen (1999:1229) f�r ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk, som in- </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2015:700 g�r i kapitalkravet f�r marknadsrisk, enligt en s�rskild metod anpassad f�r denna verksamhet. Kapitalkrav f�r operativ risk 9 � Kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas med beaktande av s�dana operativa risker som f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r och som inte har beak- tats vid ber�kningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker, marknadsrisker eller motpartsrisker. Justeringsbelopp 10 � Justeringsbeloppet enligt 5 � ska motsvara den minskning av f�rs�k- ringsf�retagets of�rutsedda f�rluster som beror p� 1. att f�retagets �taganden gentemot f�rs�kringstagare eller andra ers�tt- ningsber�ttigade minskar till f�ljd av villkoren i f�rs�kringsavtalet, 2. att f�retagets uppskjutna skatt f�r�ndras, eller 3. en kombination av 1 och 2. F�renklade ber�kningar 11 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r g�ra f�renklade ber�kningar av kapitalkravet f�r en specifik risk om 1. det �r motiverat med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av de risker som f�retaget �r utsatt f�r, och 2. det �r oproportionerligt betungande att g�ra ber�kningar enligt standard- formeln. Underr�ttelse om bristande solvenskapitalkrav 12 � Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk f�r detta under de n�rmaste tre m�naderna. Ett f�rs�kringsf�retag som till�mpar 5 kap. 10 eller 12 � ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte skulle uppfylla solvenskapi- talkravet utan en till�mpning av dessa best�mmelser. Minimikapitalkrav Ber�kning av minimikapitalkrav 13 � Minimikapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 85 procents sanno- likhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet av �tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar. 14 � Minimikapitalkravet ska ber�knas med beaktande helt eller delvis av 1. f�rs�kringstekniska avs�ttningar, 2. premieinkomst, 3. positiv risksumma, </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2015:700 4. uppskjutna skatter, 5. administrativa kostnader, och 6. avgiven �terf�rs�kring. Justering av ber�knat minimikapitalkrav 15 � Minimikapitalkravet ber�knat enligt 13 och 14 �� f�r varken under- stiga 25 procent eller �verstiga 45 procent av solvenskapitalkravet, inklusive kapitaltill�gg enligt 17 kap. 24 �. Minimikapitalkravet f�r aldrig vara l�gre �n garantibeloppet enligt 1721 ��. Underr�ttelse om bristande minimikapitalkrav 16 � Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen, om 1. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet, 2. f�retaget inte uppfyller ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, eller 3. det finns risk f�r att n�gon av situationerna enligt 1 och 2 intr�ffar under de n�rmaste tre m�naderna. Garantibelopp 17 � F�r skadef�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 2,5 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r- �ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommis- sionen �rligen tillk�nnager. Om r�relsen omfattar f�rs�kring eller risk som h�nf�r sig till n�gon av klasserna 1015 enligt 2 kap. 11 � f�rsta stycket ska dock garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsu- mentprisindexet som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager. 18 � F�r livf�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�nd- ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager. 19 � F�r �terf�rs�kringsbolag som inte �r captivebolag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,6 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager. 20 � F�r ett s�dant captivebolag f�r �terf�rs�kring som avses i artikel 13.5 i Solvens II-direktivet ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst mot- svarar 1,2 miljon euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen till- k�nnager. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2015:700 21 � F�r f�rs�kringsf�retag som bedriver b�de liv- och skadef�rs�kring en- ligt 4 kap. 7 � andra stycket ska garantibeloppet uppg� till summan av de be- lopp som anges i 17 f�rsta meningen och 18 ��. Bemyndiganden 22 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. hur det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt 6 �, 2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda f�retagsspecifika parametrar enligt 7 �, 3. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk utifr�n en s�rskild metod enligt 8 �, 4. hur kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas enligt 9 �, och 5. hur justeringsbeloppet ska ber�knas enligt 10 �. 9 kap. Interna modeller Allm�nna best�mmelser Krav p� tillst�nd 1 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda en intern modell f�r att ber�kna solvenskapitalkravet. Ett s�dant tillst�nd f�r avse en fullst�ndig intern modell eller en partiell intern modell. Best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� g�ller �ven n�r solvenskapitalkravet ber�knas med en intern modell. F�ruts�ttningar f�r att anv�nda en intern modell 2 � Tillst�nd f�r ett f�rs�kringsf�retag att anv�nda en intern modell ska ges, om 1. f�rs�kringsf�retaget har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhante- ringssystem som uppfyller kraven i 10 kap. 6 �, och 2. kraven i 6 och 918 �� r uppfyllda. Finansinspektionen ska fatta beslut i fr�ga om s�dant tillst�nd inom sex m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan kom in till inspektionen. Partiell intern modell 3 � En partiell intern modell f�r anv�ndas f�r att ber�kna 1. kapitalkravet f�r en eller flera av de risker eller undergrupper av risker som ing�r i det prim�ra solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 �, 2. kapitalkravet f�r operativ risk enligt 8 kap. 9 �, 3. justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 �, eller 4. kombinationer av 1, 2 eller 3. En partiell intern modell f�r till�mpas p� hela verksamheten eller p� en eller flera av f�rs�kringsf�retagets st�rre aff�rsenheter. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2015:700 Tillst�nd att anv�nda en partiell intern modell 4 � F�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda en partiell intern modell kr�vs, ut�ver det som anges i 2 �, att 1. det finns godtagbara sk�l att avgr�nsa till�mpningsomr�det f�r den interna modellen p� det s�tt som f�rs�kringsf�retaget har gjort, 2. solvenskapitalkravet kan ber�knas mer r�ttvisande utifr�n f�rs�krings- f�retagets riskprofil och best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� n utifr�n stan- dardformeln enligt 8 kap. 511 ��, och 3. den partiella interna modellen kan integreras helt med de ber�kningar som ska ske enligt standardformeln. �verg�ngsplan f�r utvidgning av en partiell intern modell 5 � Finansinspektionen f�r i samband med handl�ggningen av en ans�kan om anv�ndning av en partiell intern modell som �r avgr�nsad till att avse endast en eller flera risker eller undergrupper av risker, eller en eller flera st�rre aff�rsenheter, eller avgr�nsad i b�da dessa avseenden, f�rel�gga ett f�r- s�kringsf�retag att ge in en �verg�ngsplan f�r hur f�retaget avser att utvidga modellens till�mpningsomr�de. Godk�nnande av styrdokument f�r �ndring av en intern modell 6 � N�r ett f�rs�kringsf�retag ans�ker om tillst�nd att anv�nda en intern modell, ska f�retaget l�mna in ett styrdokument f�r �ndring av modellen. Styrdokumentet ska inneh�lla en f�rteckning eller specifikation �ver m�jliga st�rre och mindre �ndringar av den interna modellen. N�r Finansinspektionen pr�var ans�kan, ska inspektionen ocks� pr�va om styrdokumentet kan god- k�nnas. �ndring av en intern modell och styrdokument 7 � Ett f�rs�kringsf�retag som f�tt tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r g�ra mindre �ndringar av denna i enlighet med det styrdokument f�r �ndring av den interna modellen som godk�nts av Finansinspektionen enligt 6 �. F�r st�rre �ndringar i den interna modellen kr�vs tillst�nd fr�n Finans- inspektionen. Samtliga �ndringar av styrdokumentet ska godk�nnas av Finansinspektio- nen. Kraven i 2 � ska till�mpas vid Finansinspektionens pr�vning av om till- st�nd ska ges enligt andra stycket eller �ndring godk�nnas enligt tredje stycket. �terg�ng till standardformeln 8 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, �terg� till att helt eller delvis ber�kna solvenskapital- kravet enligt standardformeln i 8 kap. 511 ��. Ett s�dant tillst�nd f�r ges endast om f�rs�kringsf�retaget har visat att det finns godtagbara sk�l f�r en �terg�ng till standardformeln. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2015:700 Krav p� en intern modell och p� anv�ndningen av den Krav p� anv�ndning 9 � En intern modell ska anv�ndas i ett f�rs�kringsf�retags f�retagsstyr- nings- och riskhanteringssystem, i dess beslutsprocesser och i den egna risk- och solvensbed�mningen. Styrelsen ska ansvara f�r att s�kerst�lla att utformningen och anv�ndningen av den interna modellen �r �ndam�lsenlig och ger ett tillfredsst�llande uttryck f�r riskprofilen. Statistisk kvalitet 10 � Den ber�kning av sannolikhetsf�rdelning som ligger till grund f�r en intern modell ska bygga p� 1. relevanta f�rs�kringsmatematiska och statistiska tekniker som st�mmer �verens med de metoder som anv�nds f�r ber�kning av f�rs�kringstekniska avs�ttningar, och 2. realistiska antaganden som ska kunna motiveras av f�rs�kringsf�retaget. Uppgifter som anv�nds f�r den interna modellen ska vara l�mpade f�r �ndam�let. De ska vara korrekta, fullst�ndiga och aktuella. F�rs�kringsf�retaget ska minst en g�ng per �r uppdatera de uppgifter som anv�nds f�r ber�kningen av sannolikhetsf�rdelningen. Diversifiering 11 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell ta h�nsyn till inb�rdes beroenden inom och mellan olika risker (diversifieringseffekter), om de meto- der som anv�nds �r �ndam�lsenliga. Riskreducerande tekniker 12 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell beakta effekterna av risk- reduceringstekniker, om f�retaget �ven fullt ut inkluderar de risker som �r f�renade med dessa tekniker. Beaktande av finansiella garantier och optioner 13 � Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell ta h�nsyn till v�rdet av ga- rantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal. Beaktande av samtliga f�rv�ntade utbetalningar 14 � Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell beakta alla f�rv�ntade ut- betalningar till f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade, oavsett om betalningarna �r garanterade genom avtal eller inte. Kalibrering av en intern modell 15 � Ett f�rs�kringsf�retag ska kalibrera en intern modell p� ett s�tt som ger f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade en skyddsniv� som �r lik- v�rdig med den niv� som anges i 8 kap. 1 �. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2015:700 Resultatanalys 16 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska minst en g�ng per �r granska vad som gett upphov till vinster eller orsakat f�rluster inom de olika st�rre aff�rsenheterna. Analysen ska visa hur den kategorisering av risker som har valts i den in- terna modellen f�rklarar k�llor och orsaker till vinster och f�rluster. Riskkate- goriseringen ska �terspegla f�rs�kringsf�retagets riskprofil. Validering av en intern modell 17 � En intern modell ska regelbundet valideras. Valideringen ska innefatta en utv�rdering av modellens funktion och en kontroll av att modellen �r l�mp- lig med h�nsyn till f�retagets riskprofil. Krav p� dokumentation 18 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska dokumentera 1. hur den �r utformad och fungerar, 2. att den st�mmer �verens med de krav som g�ller f�r interna modeller enligt 917 ��, 3. vilka omst�ndigheter som skulle kunna medf�ra att den inte fungerar effektivt, och 4. vilka st�rre �ndringar som gjorts i den enligt 7 �. Bemyndiganden 19 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. f�ruts�ttningarna f�r tillst�nd att anv�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell enligt 15 ��, 2. f�ruts�ttningarna f�r �ndring av en intern modell och styrdokument enligt 6 och 7 ��, 3. krav p� anv�ndning av statistiska kvalitetsnormer f�r en intern modell enligt 914 ��, 4. kalibrering av en intern modell enligt 15 �, 5. validering av en intern modell enligt 17 �, och 6. krav p� dokumentation enligt 18 �. 10 kap. F�retagsstyrning F�retagsstyrningssystem 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�l- ler att f�retaget styrs p� ett sunt och ansvarsfullt s�tt. Systemet ska ses �ver regelbundet av f�retaget. Styrdokument 2 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja styrdokument f�r 1. riskhantering, 2. internkontroll, </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2015:700 3. internrevision, 4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 �, 5. uppgiftsl�mnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av upp- gifterna, och 6. �ndring av f�retagets interna modell, om en s�dan modell anv�nds. Styrdokumenten ska fastst�llas av styrelsen. De ska utv�rderas och ses �ver minst en g�ng per �r. Kontinuitet i verksamheten 3 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha system, resurser och rutiner som �r l�mp- liga f�r att verksamheten ska kunna bedrivas med kontinuitet och i enlighet med g�llande regler. Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en beredskapsplan. Centrala funktioner 4 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha funktioner f�r riskhantering, regelefterlev- nad och internrevision samt en aktuariefunktion (centrala funktioner). L�mplighetskrav 5 � Ett f�rs�kringsf�retag ska s�kerst�lla att den som ing�r i styrelsen f�r f�retaget eller �r verkst�llande direkt�r i det, eller �r ers�ttare f�r n�gon av dem, eller den som ansvarar f�r eller utf�r arbete i en central funktion i f�re- taget uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4. F�rs�kringsf�retaget ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la �ndringar av vilka som ing�r i dess ledning enligt f�rsta stycket eller som ansvarar f�r en central funktion i f�retaget. F�rs�kringsf�retaget ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer som avses i f�rsta stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre uppfyller l�mplighetskraven. System f�r riskhantering 6 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r riskhantering som ska inne- h�lla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som beh�vs f�r att s�kerst�lla att f�retaget fortl�pande kan identifiera, v�rdera, �vervaka, han- tera och rapportera risker samt beroenden mellan risker. Systemet ska vara integrerat i f�retagets organisations- och beslutsstruktur. Det ska vara utformat med l�mplig h�nsyn till de personer som leder f�retaget eller annars ing�r i en central funktion. Risker och krav p� inneh�ll i styrdokumentet f�r riskhantering 7 � Ett f�rs�kringsf�retags system f�r riskhantering ska avse s�v�l de risker som t�cks av solvenskapitalkravet, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, som risker som inte, eller endast delvis, beaktas vid ber�kningen av detta. Systemet ska omfatta 1. f�rs�kringsrisker, </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2015:700 2. matchningsrisker, 3. investeringsrisker, s�rskilt avseende derivatinstrument och liknande �taganden, 4. likviditets- och koncentrationsrisker, 5. operativa risker, 6. risker h�nf�rliga till �terf�rs�kring och andra riskreduceringstekniker, och 7. beroenden mellan risker som f�retaget �r eller kan komma att bli expo- nerade f�r. Ett f�rs�kringsf�retags styrdokument f�r riskhantering enligt 2 � 1 ska om- fatta de risker som avses i andra stycket 16. I ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska styrdokument f�r riskhantering ocks� inneh�lla riktlinjer f�r volatilitets- justeringen. Krav p� f�retag som anv�nder matchningsjustering eller volatilitetsjustering 8 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 � eller volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska 1. uppr�tta en likviditetsplan, och 2. regelbundet utv�rdera sin anv�ndning av justeringar. Krav p� regelbunden utv�rdering 9 � Ett f�rs�kringsf�retag ska regelbundet bed�ma hur k�nsliga de f�rs�k- ringstekniska avs�ttningarna och de medr�kningsbara kapitalbasmedlen �r f�r de antaganden som ligger till grund f�r fastst�llandet av den r�nta som anv�nds vid ber�kningen av den b�sta skattningen av framtida kassafl�den. Krav p� analys av externa bed�mningar 10 � Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder bed�mningar fr�n externa kredit- v�rderingsinstitut vid ber�kningar av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna eller solvenskapitalkravet ska, n�r det �r m�jligt, g�ra en egen bed�mning av de externa v�rderingarna. En egen risk- och solvensbed�mning 11 � Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m- ning. I den egna risk- och solvensbed�mningen ska f�rs�kringsf�retaget g�ra en bed�mning av 1. f�retagets totala solvensbehov med h�nsyn till dess specifika riskprofil, risktolerans och aff�rsstrategi, 2. f�retagets fortl�pande efterlevnad av best�mmelserna om solvens- och minimikapitalkraven, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, samt f�rs�kringstek- niska avs�ttningar, och 3. hur betydande skillnaderna �r mellan f�retagets riskprofil och de anta- ganden om risker som har legat till grund f�r ber�kningen av solvenskapital- </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2015:700 kravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �. F�r bed�mningen enligt andra stycket 1 ska f�rs�kringsf�retaget ha proces- ser som s�kerst�ller att de risker som f�retaget �r eller kan komma att bli exponerade f�r, p� s�v�l kort som l�ng sikt, identifieras och v�rderas. F�re- taget ska kunna redovisa de metoder som anv�nts vid bed�mningen. Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�krings- tekniska avs�ttningarna enligt 5 kap. 12 �, ska i den bed�mning som avses i andra stycket 2 g�ra en bed�mning av efterlevnaden av best�mmelserna om solvens- och minimikapitalkraven, s�v�l med som utan anv�ndning av match- ningsjustering, volatilitetsjustering, justerad riskfri r�ntestruktur eller tillf�l- ligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna. Den egna risk- och solvensbed�mningen ska ing� som en integrerad del i ett f�rs�kringsf�retags aff�rsstrategier och ska beaktas vid f�retagets strate- giska beslut. Regelbundna bed�mningar 12 � Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m- ning minst en g�ng per �r. Om en v�sentlig f�r�ndring skett av de risker som f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r, ska en ny s�dan bed�mning genomf�ras snarast m�jligt. Rapportering 13 � Ett f�rs�kringsf�retag ska rapportera resultatet av varje egen risk- och solvensbed�mning till Finansinspektionen. System f�r internkontroll 14 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r internkontroll. Systemet ska omfatta f�rvaltnings- och redovisningsmetoder, ramar f�r internkontrollen, l�mpliga rapporteringsrutiner och en funktion f�r regelefter- levnad. Funktion f�r riskhantering 15 � Funktionen f�r riskhantering ska ges en struktur som underl�ttar genomf�rande av riskhanteringssystemet. Funktion f�r regelefterlevnad 16 � Funktionen f�r regelefterlevnad ska 1. rapportera till styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i fr�ga om efterlevnaden av a) best�mmelserna i denna lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d av lagen, b) best�mmelser som har meddelats av Europeiska kommissionen med anledning av Solvens II-direktivet, och </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2015:700 c) de riktlinjer och rekommendationer som har meddelats med anledning av det direktivet av Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten, Finansinspektionen och, om f�retaget har inr�ttat en sekund�retablering i ett land inom EES, den beh�riga myndigheten i det landet, 2. l�mna r�d till f�retagets styrelse och den verkst�llande direkt�ren om f�rebyggande av bristande efterlevnad av best�mmelser enligt 1, 3. bed�ma konsekvenserna av f�r�ndringar i best�mmelser, riktlinjer och rekommendationer enligt 1, och 4. identifiera och bed�ma risker f�r bristande efterlevnad av best�mmelser, riktlinjer och rekommendationer enligt 1. Funktion f�r internrevision 17 � Funktionen f�r internrevision ska 1. utv�rdera systemet f�r internkontroll, 2. utv�rdera andra delar av f�retagsstyrningssystemet, och 3. rapportera resultat och l�mna rekommendationer efter utv�rderingarna till f�retagets styrelse. Funktionen f�r internrevision ska utf�ra sina uppgifter med opartiskhet och vara oberoende fr�n den verksamhet som utv�rderas. Aktuariefunktion 18 � Aktuariefunktionen ska 1. samordna och svara f�r kvaliteten i de f�rs�kringstekniska ber�kning- arna och utredningarna, 2. bist� styrelsen och den verkst�llande direkt�ren och p� eget initiativ rap- portera till dem i fr�gor som r�r metoder, ber�kningar och bed�mningar av a) de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna, b) v�rderingen av f�rs�kringsriskerna, och c) �terf�rs�kringsskydd och andra riskreduceringstekniker, och 3. bidra till f�retagets riskhanteringssystem. Den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som �r tillr�ckliga med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i f�retagets verksamhet. Finansinspektionen f�r f�r ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undan- tag enligt 1 kap. 19 eller 19 b � besluta om undantag fr�n villkoren f�r beh�- righet f�r den som ansvarar f�r eller utf�r uppgifter i aktuariefunktionen och fr�n kravet att uppr�tta en aktuariefunktion. Uppdragsavtal 19 � Ett f�rs�kringsf�retag f�r, med de begr�nsningar som f�ljer av 20 �, uppdra �t n�gon annan att utf�ra ett visst arbete och vissa funktioner som ing�r i f�retagets f�rs�kringsr�relse (uppdragsavtal). Ett s�dant uppdrag inskr�nker dock inte f�retagets ansvar enligt denna lag. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2015:700 Begr�nsningar i m�jligheten att ing� uppdragsavtal 20 � Ett uppdragsavtal f�r inte avse operativ verksamhet eller funktioner som �r av v�sentlig betydelse, om det kan leda till att 1. kvaliteten i f�retagsstyrningssystemet f�rs�mras v�sentligt, 2. den operativa risken i f�retaget �kar v�sentligt, 3. Finansinspektionens m�jlighet att ut�va tillsyn f�rs�mras, eller 4. f�rs�kringstagarnas m�jlighet till tillfredsst�llande och fortl�pande ser- vice inte kan uppr�tth�llas. Anm�lan av uppdragsavtal 21 � Ett f�rs�kringsf�retag som har ing�tt ett uppdragsavtal som avser s�- dan operativ verksamhet eller s�dana funktioner som �r av v�sentlig betydelse ska innan avtalet b�rjar g�lla anm�la detta till Finansinspektionen. Ett f�rs�k- ringsf�retag ska snarast m�jligt anm�la till Finansinspektionen om det intr�f- far v�sentliga f�r�ndringar inom den operativa verksamheten eller funktio- nerna. �tg�rder som kr�vs av ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal 22 � Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal ska vidta de �tg�r- der som kr�vs f�r att s�kerst�lla att uppdragstagaren 1. samarbetar med Finansinspektionen n�r det g�ller den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet, 2. ger f�rs�kringsf�retaget, dess revisorer och Finansinspektionen tillg�ng till uppgifter som r�r den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet, och 3. ger Finansinspektionen faktiskt tilltr�de till uppdragstagarens lokaler. Kompletterande riktlinjer m.m. 23 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja f�rs�kringstekniska rikt- linjer. Riktlinjerna ska kompletteras med ett f�rs�kringstekniskt ber�knings- underlag. F�rs�kringstekniska riktlinjer f�r livf�rs�kring ska ges in till Finansinspek- tionen senast den dag de b�rjar anv�ndas eller �ndras. Tillsammans med riktlinjerna ska det l�mnas en redog�relse f�r de konse- kvenser som riktlinjerna f�r f�r f�rs�kringsf�retaget samt f�r f�rs�krings- tagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar. Om det med h�nsyn till f�rs�kringarnas beskaffenhet eller av n�got annat s�rskilt sk�l saknas anledning att uppr�tta ett f�rs�kringstekniskt ber�knings- underlag, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n skyldigheten att uppr�tta ett s�dant underlag. 24 � Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter mellan f�retagets intressenter. 25 � Styrelsen ska fastst�lla f�rs�kringstekniska riktlinjer och riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter. Riktlinjerna ska utv�rderas och ses �ver minst en g�ng per �r. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2015:700 Bemyndiganden 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vad ett system f�r riskhantering enligt 6 � ska inneh�lla n�r ett f�rs�k- ringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern modell, 2. inneh�llet i de riktlinjer f�r volatilitetsjustering som avses i 7 � fj�rde stycket, 3. inneh�llet i en s�dan likviditetsplan som avses i 8 � 1, 4. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re- tag som anv�nder matchnings- eller volatilitetsjustering enligt 8 � 2, 5. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re- tag n�r det g�ller f�retagets k�nslighet f�r de antaganden som ligger till grund f�r fastst�llandet av den relevanta riskfria r�ntestrukturen enligt 9 �, 6. hur en s�dan egen bed�mning som avses i 10 � ska genomf�ras, 7. rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbed�mning enligt 13 �, 8. vad funktionen f�r riskhantering enligt 15 � ska ansvara f�r n�r ett f�r- s�kringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern modell, 9. villkor f�r beh�righet f�r den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i aktuariefunktionen enligt 18 �, 10. inneh�llet i f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag som avses i 23 �, och 11. vilka uppgifter som riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter enligt 24 � ska omfatta. 11 kap. 6 � Ut�ver 7 kap. 50 � aktiebolagslagen (2005:551) g�ller f�r f�rs�krings- aktiebolag som inte f�r dela ut vinst, att talan f�r f�ras mot ett bolagsst�mmo- beslut som strider mot de f�rs�kringstekniska riktlinjerna. 16 kap. Offentligg�rande Offentligg�rande av solvens- och verksamhetsrapport 1 � Ett f�rs�kringsf�retag ska offentligg�ra en solvens- och verksamhets- rapport en g�ng per �r. Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och 6 ��. Inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten 2 � Solvens- och verksamhetsrapporten ska inneh�lla en beskrivning av f�r- s�kringsf�retagets 1. verksamhet och resultat, 2. f�retagsstyrningssystem, 3. riskprofil, 4. v�rderingsmetoder f�r solvens�ndam�l, och 5. solvenssituation. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2015:700 Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 � ska i rapporten beskriva denna och den portf�lj av �taganden och motsva- rande tillg�ngar p� vilka justeringen anv�nds samt kvantifiera effekterna av en slopad matchningsjustering p� f�retagets finansiella st�llning. Ett f�rs�k- ringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska i rappor- ten kvantifiera effekterna av en slopad volatilitetsjustering p� f�retagets finansiella st�llning. Ett f�rs�kringsf�retag f�r helt eller delvis l�mna de uppgifter som ska offentligg�ras genom rapporten genom h�nvisning till uppgifter som f�re- taget offentliggjort f�r att uppfylla andra r�ttsliga eller administrativa krav, om dessa uppgifter �r likv�rdiga till art och omfattning. Undantag fr�n kravet p� offentligg�rande 3 � Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag inte beh�ver offentligg�ra uppgifter som anges i 2 � f�rsta stycket 14, om ett offentligg�rande skulle inneb�ra att 1. f�retagets konkurrenter otillb�rligt gynnas, eller 2. f�retaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda f�rs�kringstagare eller annan som f�retaget har en motpartsrelation till. Ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undantag ska ange detta och sk�len f�r undantaget i rapporten. Uppdateringar av solvens- och verksamhetsrapporten Uppdateringar om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt 4 � Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller solvenskapitalkravet ska ome- delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam- hetsrapporten, om 1. underskottet �r betydande, och 2. Finansinspektionen inte har f�tt n�gon realistisk �tg�rdsplan inom tv� m�nader r�knat fr�n det datum d� f�retaget uppt�ckte att underskottet var be- tydande. Om Finansinspektionen har ansett att �tg�rdsplanen �r realistisk, men underskottet inte har korrigerats inom sex m�nader fr�n det att det uppt�cktes, ska underskottet offentligg�ras av f�retaget vid utg�ngen av denna period. Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsakerna till det kvar- varande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �tg�rder som �r pla- nerade. 5 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller solvenskapitalkravet, samtidigt som underskottet �r betydande och n�gon realistisk �tg�rdsplan inte har �verl�mnats till inspektionen inom den tid som anges i 4 � f�rsta stycket 2, offentligg�ra 1. hur stort underskottet �r, 2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet, 3. f�ljderna av underskottet, och 4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2015:700 Uppdateringar om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt 6 � Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller minimikapitalkravet ska ome- delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam- hetsrapporten, om Finansinspektionen 1. bed�mer att f�retaget inte kommer att kunna �verl�mna en realistisk, kortsiktig finansiell saneringsplan, eller 2. inte har f�tt n�gon s�dan plan inom en m�nad fr�n den dag d� f�retaget uppt�ckte att minimikapitalkravet inte var uppfyllt. Om Finansinspektionen har ansett att en finansiell saneringsplan �r realis- tisk, men underskottet inte har korrigerats inom tre m�nader fr�n det att det uppt�cktes, ska underskottet offentligg�ras av f�retaget senast vid utg�ngen av denna period. Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsa- kerna till det kvarvarande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �t- g�rder som �r planerade. 7 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller minimikapitalkravet, samtidigt som n�gon av de omst�ndigheter som anges i 6 � f�rsta stycket f�religger, offentligg�ra 1. hur stort underskottet �r, 2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet, 3. f�ljderna av underskottet, och 4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget. System och styrdokument 8 � Ett f�rs�kringsf�retag ska ha uppr�ttat l�mpliga informations- och rap- porteringssystem f�r att kunna uppfylla best�mmelserna i 17 �� och ha styr- dokument som s�kerst�ller att alla uppgifter som offentligg�rs fortl�pande �r relevanta. Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa ska god- k�nnas av f�rs�kringsf�retagets styrelse innan de offentligg�rs. Bemyndiganden 9 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om 1. inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten enligt 2 �, 2. vilka uppgifter en ans�kan om undantag fr�n kravet p� offentligg�rande enligt 3 � ska inneh�lla, och 3. inneh�llet i informations- och rapporteringssystem och styrdokument enligt 8 �. 17 kap. 2 � Finansinspektionen har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag. Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt 1. denna lag, 2. andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 3. f�retagets bolagsordning eller stadgar, </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2015:700 4. f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag samt riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter, och 5. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt- ningar som reglerar f�retagets verksamhet. Finansinspektionen har dessutom tillsyn �ver att f�rs�kringsf�retagets �gare och styrning uppfyller l�mplighetskraven i denna lag. Finansinspektionens tillsyn ska utg� fr�n en proaktiv och riskbaserad me- tod. Samarbete och utbyte av information 3 � Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med beh�riga myndigheter, Europeiska kommissionen och Euro- peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i den utstr�ckning som f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. 3 a � Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en annan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nste- pensionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 33, 38, 155 och 158 i Solvens II-direktivet. 7 � Finansinspektionen f�r n�r inspektionen anser att det �r n�dv�ndigt genomf�ra en unders�kning hos ett f�rs�kringsf�retag. Styrelsen och den verkst�llande direkt�ren ska vid den tidpunkt som Finansinspektionen best�mmer h�lla f�rs�kringsf�retagets tillg�ngar, r�ken- skapsmaterial och andra handlingar tillg�ngliga f�r granskning av befatt- ningshavare hos inspektionen eller av n�gon annan som inspektionen har f�r- ordnat. Finansinspektionen f�r genomf�ra en unders�kning hos ett f�retag som har f�tt i uppdrag av ett f�rs�kringsf�retag att utf�ra viss verksamhet eller vissa funktioner, om det beh�vs f�r tillsynen av f�rs�kringsf�retaget. Matchningsjustering 7 a � Om ett f�rs�kringsf�retag inte l�ngre uppfyller villkoren f�r tillst�nd att anv�nda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att �tg�rda bristerna inom tv� m�nader fr�n den dag d� villkoren inte l�ngre var uppfyllda. Om bristerna inte har �tg�rdats inom den tid som anges i f�rsta stycket, ska f�retaget f�rel�ggas att omedelbart upph�ra med anv�ndningen av match- ningsjustering. 8 � Skyldigheten enligt 5 och 7 �� att l�mna upplysningar och h�lla till- g�ngar och handlingar tillg�ngliga f�r granskning g�ller �ven f�r 1. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande organ i ett f�retag vars verksamhet uteslutande ska vara att bitr�da ett f�rs�kringsf�retag eller som ett f�rs�kringsf�retag har ett best�mmande inflytande i, 2. ordf�randen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande befatt- ningshavare i en skaderegleringsn�mnd, villkorsn�mnd eller i annat liknande organ, som bitr�der ett f�rs�kringsf�retag, och </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2015:700 3. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i ett aktiebolag, om Finans- inspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en s�dan skyldighet. 12 � En revisor eller en s�rskild granskare ska genast rapportera till Finans- inspektionen om han eller hon vid fullg�randet av sitt uppdrag i ett f�rs�k- ringsf�retag f�r k�nnedom om f�rh�llanden som 1. kan utg�ra en v�sentlig �vertr�delse av de f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 2. kan p�verka f�retagets fortsatta drift negativt, 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansr�kningen eller resultatr�k- ningen fastst�lls eller till anm�rkning enligt 9 kap. 33 eller 34 � aktiebolags- lagen (2005:551) eller 8 kap. 13 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�re- ningar, eller 4. kan inneb�ra att f�retaget brister eller har brustit i uppfyllandet av sol- vens- eller minimikapitalkravet eller av ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �. Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon f�r k�nnedom om f�rh�llanden som avses i f�rsta stycket vid fullg�rande av uppdrag som revisorn eller den s�rskilda granskaren har i f�r- s�kringsf�retagets moderf�retag eller dotterf�retag eller ett f�retag som har en likartad f�rbindelse med f�rs�kringsf�retaget. Redog�relse f�r f�retagets f�rm�ga att hantera �ndrade ekonomiska f�rh�llanden 16 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag uppr�tta och till inspektionen l�mna en redog�relse avseende f�retagets f�rm�ga att hantera h�ndelser eller f�r�ndringar av ekonomiska f�rh�llanden som skulle kunna p�verka f�retagets finansiella st�llning negativt. Skyldigheten enligt f�rsta stycket g�ller �ven f�r verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 10 kap. 19 �. Rapport ang�ende de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna 17 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag l�mna in en rapport som utvisar att niv�n p� de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna �r l�mplig och att ber�kningen av dem utf�rs med relevanta metoder och med adekvata statistiska underlag. Tillsyn av intern modell 18 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som an- v�nder en intern modell l�mna in en ber�kning av solvenskapitalkravet med anv�ndning av standardformeln. 19 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell, men som inte l�ngre uppfyller kraven f�r att f� anv�nda en s�dan, l�mna in en handlingsplan f�r hur f�retaget avser att inom sk�lig tid r�tta till bristerna. En s�dan plan beh�ver inte uppr�ttas, om f�re- taget kan visa att �vertr�delsen �r ringa. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2015:700 20 � Ett f�retag som inte uppr�ttar och genomf�r den plan som anges i 19 � ska efter beslut av Finansinspektionen ber�kna solvenskapitalkravet med anv�ndning av standardformeln. 21 � P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell verifiera kalibreringen av den interna modellen och kontrollera att dess specifikation st�mmer �verens med allm�nt accepterad marknadspraxis. Detta ska ske genom anv�ndning av relevanta referensport- f�ljer och antaganden som har sin grund i externa uppgifter. F�retagsspecifika parametrar 22 � Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta- ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt att ber�kna solvenskapitalkravet enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget, vid ber�kningen av kapitalkravet f�r riskkategorier som avser f�rs�kringsrisk, ska ers�tta en undergrupp av parametrar enligt standardformeln med f�retagsspecifika para- metrar. Ber�kning enligt en intern modell i st�llet f�r med standardformeln 23 � Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta- ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt f�r f�retaget att ber�kna solvens- kapitalkravet enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska an- v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell f�r ber�kning av solvenskapi- talkravet. Kapitaltill�gg 24 � Finansinspektionen f�r efter granskning besluta om ett till�gg till sol- venskapitalkravet (kapitaltill�gg) f�r ett f�rs�kringsf�retag, om 1. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln, och a) ett beslut om anv�ndning av en intern modell enligt 23 � �r ol�mpligt eller har visat sig sakna verkan, eller b) en fullst�ndig eller partiell intern modell h�ller p� att utarbetas, 2. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt en fullst�ndig eller par- tiell intern modell, till f�ljd av att en eller flera kvantifierbara risker inte beak- tats i tillr�cklig utstr�ckning och f�retaget inte inom sk�lig tid har anpassat modellen till sin riskprofil, 3. f�retaget anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, volatilitetsjus- tering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska av- s�ttningarna enligt 5 kap. 12 � och f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till grund f�r justeringarna, eller 4. f�retagets f�retagsstyrningssystem avviker v�sentligt fr�n kraven i 10 kap. 1 �, samtidigt som avvikelserna medf�r att f�retaget inte kan garan- </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2015:700 tera en korrekt identifiering, m�tning, �vervakning, hantering och rapporte- ring av de risker som f�retaget exponeras f�r eller kan komma att bli expone- rat f�r och det �r osannolikt att bristerna kan �tg�rdas inom sk�lig tid. 25 � Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 1 och 2 ska ber�knas s� att det s�ker- st�ller att f�rs�kringsf�retaget uppfyller skyddsniv�n enligt 8 kap. 1 �. Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 3 ska vara proportionellt till de v�sent- liga risker som uppst�r till f�ljd av de avvikelser som har f�ranlett kapitaltil- l�gget. Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 4 ska vara proportionellt mot de risker som finns p� grund av bristerna i f�retagsstyrningssystemet. 26 � Efter ett beslut om kapitaltill�gg ska f�rs�kringsf�retagets solvens- kapitalkrav utg�ras av summan av kapitaltill�gget och solvenskapitalkravet ber�knat enligt standardformeln eller, om f�retaget har f�tt tillst�nd att an- v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell, i enlighet med denna. Ett kapitaltill�gg som beslutas med st�d av 24 � 4 ska inte ing� i solvenskapital- kravet vid ber�kning av riskmarginalen i ett f�retag som v�rderar b�sta skatt- ningen och riskmarginalen separat. 27 � N�r kapitaltill�gg beslutas enligt 24 � 2 eller 4, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att av- hj�lpa de brister som har f�ranlett kapitaltill�gget. 28 � Ett beslut om kapitaltill�gg ska ompr�vas minst en g�ng per �r. Beslu- tet ska �ndras n�r de f�rh�llanden som l�g till grund f�r beslutet har �ndrats. 30 � Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 29 �. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vilka upplysningar ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till Finansinspektionen enligt 5 � samt n�r och hur de ska l�mnas. 18 kap. Ingripanden 1 � Finansinspektionen ska ingripa om 1. ett f�rs�kringsf�retag har �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, f�retagets bolagsord- ning eller stadgar eller f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer, ber�knings- underlag, riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter eller s�dana styrdoku- ment som har sin grund i f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, 2. bolagsordningen, stadgarna, de f�rs�kringstekniska riktlinjerna, ber�k- ningsunderlaget, riktlinjerna f�r hantering av intressekonflikter eller styr- dokumenten inte l�ngre �r tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verksamhet, eller 3. f�rs�kringsbest�ndet inte �r tillr�ckligt f�r erforderlig riskutj�mning. 2 � Ingripande med st�d av 1 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att vidta r�ttelse inom viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller genom an- m�rkning. Finansinspektionen f�r ocks� med st�d av 10 � begr�nsa ett f�rs�k- </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2015:700 ringsf�retags f�rfogander�tt eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina till- g�ngar i Sverige. Om en �vertr�delse �r allvarlig ska f�rs�kringsf�retagets tillst�nd �terkal- las eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas. �tg�rdsplan vid bristande solvenskapitalkrav 4 � Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att 1. inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristerna konstaterades uppr�tta en �tg�rdsplan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande, och 2. vidta n�dv�ndiga �tg�rder f�r att inom sex m�nader fr�n dagen d� bris- ten konstaterades �ter uppfylla solvenskapitalkravet. Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen enligt f�rsta stycket 2 med tre m�nader. F�rl�ngd tidsfrist vid exceptionella f�rh�llanden 5 � Om den Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten har meddelat att det f�religger exceptionella f�rh�llanden och dessa f�rh�llanden p�verkar ett f�rs�kringsf�retag som �r f�rem�l f�r �tg�rder enligt 4 �, f�r Finansinspektionen f�rl�nga den tidsfrist som avses i 4 � 2 med h�gst sju �r. Ett f�rs�kringsf�retag ska under en s�dan tidsfrist var tredje m�nad ge in en l�gesrapport om vilka �tg�rder som har vidtagits och i vilken m�n solvens- kapitalkravet �ter uppfyllts. Om ett f�rs�kringsf�retags l�gesrapport visar att det inte har skett n�gra v�sentliga framsteg med att �ter uppfylla solvenskapitalkravet fr�n det att bristen konstaterades fram till dess rapporten gavs in, ska Finansinspektionen besluta att den f�rl�ngda tidsfristen ska upph�ra att g�lla. 6 � Finansinspektionen ska f�rel�gga ett f�rs�kringsf�retag att vidta n�d- v�ndiga �tg�rder f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan uppfylla solvenskapital- kravet utan till�mpning av en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt 5 kap. 12 � senast den 1 januari 2032 och att inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristen konstaterades �verl�mna en plan f�r infasning till inspektionen. F�retaget ska l�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen. 7 � Finansinspektionen ska �terkalla ett tillst�nd att anv�nda en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt 5 kap. 12 �, om den l�gesrapport som avses i 6 � andra stycket visar att f�reta- get inte kommer att kunna uppfylla solvenskapitalkravet senast den 1 januari 2032. Finansiell saneringsplan vid bristande minimikapitalkrav m.m. 8 � Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att inom en m�nad fr�n dagen d� bristen konstaterades uppr�tta en finansiell sanerings- plan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2015:700 Den finansiella saneringsplanen ska inneh�lla �tg�rder som f�retaget ska vidta f�r att inom tre m�nader fr�n den dag d� bristen konstaterades �ter upp- fylla minimikapitalkravet eller det kapitalkrav som g�ller efter det att f�re- taget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �. 10 � Finansinspektionen f�r begr�nsa ett f�rs�kringsf�retags f�rfogander�tt eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina tillg�ngar i Sverige, om 1. f�retaget inte f�ljer g�llande best�mmelser om f�rs�kringstekniska av- s�ttningar, 2. f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det f�religger s�rskilda omst�ndigheter som ger anledning att befara att f�retagets finansiella st�ll- ning kommer att f�rs�mras ytterligare, 3. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, eller 4. det vid beslut om �terkallelse av f�retagets tillst�nd bed�ms vara n�d- v�ndigt f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt- ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har. Finansinspektionen f�r besluta hur f�rs�kringsverksamheten ska drivas efter ett s�dant beslut som avses i f�rsta stycket. 11 � Om n�gon som ing�r i ett f�rs�kringsf�retags styrelse eller �r dess verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r en central funktion inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4, ska Finansinspektionen �terkalla f�retagets till- st�nd. Det f�r dock ske bara om inspektionen f�rst har beslutat att anm�rka p� att personen ing�r i styrelsen eller �r verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r en central funktion och om han eller hon, sedan en av inspektionen best�md tid om h�gst tre m�nader har g�tt, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkst�llande direkt�r eller som ansvarig f�r en central funktion. I st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet f�r Finansinspektionen besluta att en sty- relseledamot eller verkst�llande direkt�r eller den som ansvarar f�r en central funktion inte l�ngre f�r kvarst� i sin befattning. Finansinspektionen f�r d� f�r- ordna en ers�ttare. Ers�ttarens uppdrag g�ller till dess f�rs�kringsf�retaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r eller ansvarig f�r en central funktion. 12 � Finansinspektionen ska �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om f�retaget 1. inte har anm�lts f�r registrering inom f�reskriven tid eller anm�lan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft, 2. har f�rklarat sig avst� fr�n tillst�ndet, 3. har f�rsatts i konkurs eller om beslut har fattats om att f�retaget ska g� i tv�ngslikvidation, 4. inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyl- las av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, och f�retagets finansiella saneringsplan �r uppenbart otillr�cklig, eller 5. inte inom tre m�nader fr�n den tidpunkt d� f�retaget inte l�ngre upp- fyllde minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�re- tag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, har vidtagit de �t- g�rder som finns angivna i en godk�nd finansiell saneringsplan. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2015:700 13 � Finansinspektionen f�r �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om f�retaget 1. inte l�ngre uppfyller kraven f�r tillst�nd, 2. inte inom ett �r fr�n det tillst�nd gavs har b�rjat driva s�dan r�relse som tillst�ndet avser, 3. under en sammanh�ngande tid av sex m�nader inte har drivit f�rs�k- ringsr�relse, 4. inte inom de tidsfrister som anges i 4 och 5 �� har vidtagit de �tg�rder f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet som finns angivna i en godk�nd �tg�rdsplan, eller 5. i annat fall allvarligt �sidos�tter g�llande best�mmelser f�r verksam- heten. I de fall som anges i f�rsta stycket f�r i st�llet varning meddelas, om det �r tillr�ckligt. 15 � 8 Finansinspektionen ska anm�la ett beslut enligt 10 � till de beh�riga myndigheterna i de EES-l�nder d�r f�retaget enligt underr�ttelse driver f�r- s�kringsverksamhet enligt 3 kap. 1 eller 8 �. Ett s�dant beslut ska dessutom anm�las till beh�riga myndigheter i de EES-l�nder d�r f�retaget har tillg�ngar samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Finansinspektionen ska anm�la ett beslut om �terkallelse av tillst�nd f�r ett f�rs�kringsf�retag att driva f�rs�kringsr�relse till beh�riga myndigheter i �vriga l�nder inom EES samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten. Finansinspektionen f�r i samband med en anm�lan enligt f�rsta eller andra stycket beg�ra att den beh�riga myndigheten i samarbete med inspektionen vidtar motsvarande �tg�rder. Om f�retagets tillst�nd har �terkallats, f�r beg�- ran avse att den beh�riga myndigheten �ven i �vrigt vidtar de �tg�rder som beh�vs f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt- ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har. 28 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. inneh�llet i en �tg�rdsplan enligt 4 �, 2. inneh�llet i en plan f�r infasning och en l�gesrapport enligt 6 �, och 3. inneh�llet i en finansiell saneringsplan enligt 8 �. 19 kap. Grupptillsyn F�retag som ing�r i en grupp 1 � I en grupp ing�r ett f�retag, dess dotterf�retag och andra anknutna f�re- tag samt de f�retag som dotterf�retaget har ett �garintresse i. I en grupp ing�r �ven f�retag som f�renas av starka och varaktiga finan- siella f�rbindelser p� grund av avtal eller p� annat s�tt, under f�ruts�ttning att ett av f�retagen genom att samordna beslutsfattandet i f�retagen ut�var ett be- st�mmande inflytande �ver de �vriga f�retagen. Det f�retag som ut�var ett best�mmande inflytande ska betraktas som moderf�retag och �vriga f�retag som dotterf�retag. 8 Senaste lydelse 2012:198. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2015:700 Andra stycket g�ller endast om det f�r att uppr�tta och avsluta s�dana finansiella f�rbindelser som avses d�r kr�vs tillst�nd av grupptillsynsmyndig- heten. Fall d� grupptillsyn ska ut�vas 2 � S�rskild tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp (grupptill- syn) ska ut�vas enligt detta kapitel. Grupptillsyn enligt 4, 5, 740, 4264 och 74103 �� ska ut�vas �ver 1. f�rs�kringsf�retag som �r moderf�retag till eller har �garintresse i �tminstone ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en f�rs�k- ringsgivare fr�n tredjeland, 2. f�rs�kringsf�retag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med ett annat f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, och 3. f�rs�kringsf�retag vars moderf�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES. Grupptillsyn enligt 6573 �� ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars moderf�retag �r en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholding- f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller ett blandat finansiellt holding- f�retag med huvudkontor utanf�r EES. Grupptillsyn enligt 41 � ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars moder- f�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet. 3 � I 410 �� finns allm�nna best�mmelser om grupptillsyn och i 11 och 12 �� best�mmelser om beslut att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som ing�r i en grupp vid grupptillsynen. Niv�n f�r grupptillsyn 4 � Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r- s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5, 740, 4264 och 74103 �� till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta moderf�retag inom EES. Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r- s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold- ingf�retag som i sin tur �r moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 3, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5, 740, 4264 och 74103 �� till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta moderf�retag inom EES. Fortsatt tillsyn �ver de enskilda f�rs�kringsf�retagen 5 � Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp som omfattas av grupptill- syn st�r �ven under tillsyn som enskilt f�rs�kringsf�retag enligt denna lag. </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2015:700 Grupptillsynsmyndigheten och dess ansvar 6 � F�r f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 13 ska det finnas en grupptillsynsmyndighet med ansvar f�r grupptillsynen. Om det finns flera ber�rda myndigheter, ska grupptillsynsmyndigheten utses bland dem. N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet 7 � Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet, om det i gruppen finns ett eller flera f�rs�kringsf�retag, men ingen EES-f�rs�kringsgivare. Finansinspektionen ska �ven vara grupptillsynsmyndighet 1. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, 2. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�re- tag, 3. om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare, 4. om det i gruppen finns fler �n ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller ett s�dant blandat finansiellt holdingf�retag som avses i artikel 247.2 b iii i Solvens II-direktivet, med huvudkontor i olika stater inom EES, d�ribland Sverige, och det dessutom i samma stater finns dotterf�retag som �r f�rs�k- ringsf�retag eller EES-f�rs�kringsgivare varav det dotterf�retag som har den st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag, 5. om ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re- tag �r moderf�retag till ett eller flera f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare men inte har huvudkontor i n�got av de l�nder d�r dot- terf�retagen finns, och det dotterf�retag som har den st�rsta balansomslut- ningen �r ett f�rs�kringsf�retag, 6. i andra fall �n de som anges i 15, n�r ett eller flera f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare ing�r i en grupp och det f�retag som har den st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag, eller 7. om inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter kom- mer �verens om det i enlighet med best�mmelserna i 8 � andra stycket. �verenskommelse och beslut om utseende av grupptillsynsmyndighet 8 � N�r Finansinspektionen enligt 7 � ska vara grupptillsynsmyndighet, f�r inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter komma �verens om att en annan myndighet inom EES �n inspektionen ska utses till grupptill- synsmyndighet. Finansinspektionen f�r tr�ffa en s�dan �verenskommelse, om det �r ol�mpligt att inspektionen utses till grupptillsynsmyndighet med h�n- syn till gruppens struktur och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet i olika l�nder. Om det i ett annat fall �n det som avses i f�rsta stycket skulle vara ol�mp- ligt med h�nsyn till en grupps struktur och den relativa betydelsen av dess verksamhet i olika l�nder att grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grun- der som anges i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, f�r Finansinspektionen tr�ffa en �verenskommelse om att inspektionen eller en beh�rig myndighet ska vara grupptillsynsmyndighet f�r gruppen. </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2015:700 Om en �verenskommelse enligt andra stycket inneb�r att Finansinspektio- nen utses till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen fatta ett beslut om detta och �verl�mna beslutet till gruppen. En �verenskommelse enligt f�rsta eller andra stycket f�r tr�ffas inom tre m�nader fr�n den dag d� fr�gan om en s�dan �verenskommelse v�cktes av en ber�rd myndighet. Den ber�rda gruppen ska ges tillf�lle att yttra sig. H�nskjutande av ett �rende om utseende av grupptillsynsmyndighet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten 9 � Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig- heterna inom den trem�nadersfrist som anges i 8 � har h�nskjutit �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten och beg�rt myndig- hetens hj�lp i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelse enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska inspektionen och de ber�rda beh�riga myndigheterna inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett s�dant beslut i sak. Om Finansinspektionen utsetts till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen �verl�mna beslutet och sk�len f�r det till f�rs�kringsf�retaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att trem�nadersperioden l�pt ut eller ett beslut har fattats. 10 � Om ett beslut enligt 8 och 9 �� inte kan fattas, ska uppgiften som grupptillsynsmyndighet utf�ras av den myndighet som f�ljer av artikel 247.2 i Solvens II-direktivet. Beslut om att inte beakta ett f�retag i en grupp vid grupptillsynen 11 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen i ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som ing�r i en grupp vid grupptillsynen om 1. f�retaget �r bel�get i ett land utanf�r EES och det finns r�ttsliga hinder mot �verf�ring av n�dv�ndig information, 2. f�retaget �r av ringa betydelse med h�nsyn till syftet med grupptillsynen, eller 3. det skulle vara ol�mpligt eller vilseledande med h�nsyn till syftet med grupptillsynen att l�ta f�retaget omfattas av den. N�r best�mmelsen i f�rsta stycket 2 �r till�mplig p� flera f�retag, f�r ett s�dant beslut inte fattas, utom om f�retagen tillsammans �r av ringa betydelse med h�nsyn till syftet med grupptillsynen. Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med st�d av f�rsta stycket 2 eller 3 att inte beakta ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare i en grupp ska inspektionen h�ra de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet. 12 � Om Finansinspektionen med st�d av 11 � f�rsta stycket 2 eller 3 beslu- tar att inte beakta en EES-f�rs�kringsgivare i en grupp ska det f�retag som finns i toppen av gruppen i Sverige, p� beg�ran av Finansinspektionen, l�mna </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2015:700 de upplysningar som en beh�rig myndighet i EES-f�rs�kringsgivarens hem- land beh�ver f�r sin tillsyn av EES-f�rs�kringsgivaren. Parallella regelverk 13 � Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och till- syn av konglomerat, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r Finansinspek- tionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med ber�rda beh�riga myndigheter, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade finansiella holdingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmel- serna f�r konglomerat. 14 � Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och om gruppbaserad tillsyn enligt lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kredit- institut och v�rdepappersbolag, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med den myndighet som ansvarar f�r den gruppbaserade tillsynen enligt den lagen, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade finansiella hol- dingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmelserna f�r den st�rsta sektorn enligt 2 kap. 3 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat. 15 � Finansinspektionen ska underr�tta Europeiska bankmyndigheten och Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten om s�dana beslut som inspektionen fattar enligt 13 och 14 ��. Gruppsolvens Kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� 16 � Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1, 2 eller 3 ska s�kerst�lla att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapi- talbas som alltid �r minst lika med 1. ett gruppbaserat solvenskapitalkrav ber�knat enligt 1722 ��, eller 2. det h�gre belopp som Finansinspektionen har beslutat med st�d av 29 �. Vid gruppsolvensber�kningen ska tillg�ngarna och skulderna v�rderas enligt 5 kap. 2 �. Metoder f�r ber�kning av kapitalbas och kapitalkrav 17 � F�r f�retag som ing�r i en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�krings- f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska den gruppbaserade kapital- basen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide- ringsmetoden (metod 1 enligt artiklarna 230232 i Solvens II-direktivet). Om det �r l�mpligt f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptill- synsmyndighet, besluta att den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp- baserade solvenskapitalkravet i st�llet ska ber�knas enligt sammanl�ggnings- och avr�kningsmetoden (metod 2 enligt artikel 233 i Solvens II-direktivet) eller enligt en kombination av de angivna metoderna. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2015:700 Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i andra stycket, ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter och med den grupp som beslutet r�r. N�r konsolideringsmetoden anv�nds ska best�mmel- serna i 7 kap. 211 �� om kapitalbas g�lla vid ber�kningen av den gruppbase- rade kapitalbasen. Proportionellt beaktande av innehav 18 � Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp- baserade solvenskapitalkravet ska ett anknutet f�retag beaktas proportionellt efter det innehav som ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan- siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 har i det anknutna f�re- taget. Om s�rskilda sk�l talar f�r det, f�r innehav och �garintressen beaktas till en annan andel. 19 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen besluta vilken proportionell andel enligt 18 � som ska beaktas i f�ljande fall: 1. d� det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av f�retagen i en grupp, 2. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett direkt eller indirekt innehav av r�ster eller kapital i ett f�retag ska r�knas som �garintresse p� grund av att ett betydande inflytande ut�vas �ver det f�retaget, eller 3. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett f�retag �r ett moder- f�retag p� grund av att det ut�var ett dominerande inflytande �ver ett annat f�retag. Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut, ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter och den grupp som beslutet r�r. Vissa avdrag vid ber�kning av den gruppbaserade kapitalbasen 20 � Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen ska avdrag g�ras s� att inte dubbelr�kning sker av poster som ing�r i kapitalbasen i flera f�retag i gruppen. Vid ber�kningen ska avdrag ocks� g�ras f�r v�rden som skapats internt inom gruppen och som h�rr�r fr�n �msesidig finansiering. Standardformeln och interna modeller p� gruppniv� 21 � Om det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide- ringsmetoden, kan ber�kningen ske antingen med anv�ndning av standard- formeln eller med anv�ndning av en fullst�ndig eller partiell intern modell. Best�mmelserna i 8 kap. 13 och 511 �� ska g�lla vid ber�kning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt standardformeln. Best�mmelserna i 9 kap. 118 �� ska g�lla f�r en intern modell som anv�nds f�r att ber�kna det gruppbaserade solvenskapitalkravet. Minsta v�rde av det gruppbaserade solvenskapitalkravet om konsolideringsmetoden anv�nds 22 � Det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska, om konsolideringsmeto- den anv�nds, uppg� till minst summan av </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2015:700 1. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 1321 �� f�r ett s�dant f�rs�krings- f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, och 2. den proportionella andelen av minimikapitalkravet f�r anknutna f�rs�k- ringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare. Det minsta v�rdet av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt f�rsta stycket ska t�ckas genom medr�kningsbara poster i prim�rkapitalbasen enligt 7 kap. 12 �. Tillst�nd till anv�ndning av interna modeller inom en grupp 23 � En intern modell som anv�nds f�r ber�kning av det gruppbaserade sol- venskapitalkravet f�r �ven anv�ndas f�r ber�kning av solvenskapitalkravet f�r ett enskilt f�rs�kringsf�retag eller en enskild EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen. En ans�kan om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�kning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet f�r f�rs�krings- f�retag eller EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen f�r l�mnas in till Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. En s�dan ans�kan f�r g�ras av ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare och dess anknutna f�retag eller gemensamt av f�retag som �r anknutna till ett f�r- s�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag. N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen ocks� ta emot ans�kningar om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�k- ningen av solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�k- ringsgivare som ing�r i gruppen, om en s�dan ans�kan g�rs 1. gemensamt av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 och de �vriga f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen, eller 2. gemensamt av s�dana f�rs�kringsf�retag i en grupp som avses i 2 � andra stycket 3 och s�dana EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen. Om Finansinspektionen, utan att vara grupptillsynsmyndighet, har tagit emot en s�dan ans�kan som avses i andra eller tredje stycket och som g�rs av f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen ska den l�mnas �ver till grupptillsynsmyndigheten. Finansinspektionen ska snarast m�jligt �verl�mna ans�kningar enligt andra och tredje styckena till de ber�rda beh�riga myndigheterna. Till�mplig lag vid pr�vningen av en tillst�ndsans�kan 24 � N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan enligt 23 � andra stycket till�mpas denna lag. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�mmelser som enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan intern modell som avses i ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta dock bara om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag eller EES-f�rs�kringsgivare. Handl�ggningen av tillst�ndsans�kningar 25 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen inom sex m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan enligt 23 � har l�mnats in, om m�jligt, komma �verens med de ber�rda beh�riga myndigheterna om </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2015:700 vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan. Denna �verenskom- melse och sk�len f�r den ska redovisas skriftligen. Finansinspektionen ska fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen och s�nda �ver det till s�kandena. Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen ensam fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under sexm�nadersperioden. Tvistl�sning 26 � Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig- heterna inom den sexm�nadersperiod som avses i 25 � f�rsta stycket har h�n- skjutit �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska inspektionen av- vakta med ett beslut enligt 25 � andra stycket och inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions- myndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen i enlighet med artiklarna 41.2, 41.3 och 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Euro- paparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, avvisas, ska Finansinspektio- nen fatta det slutliga beslutet. Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att den sexm�nadersperiod som avses i f�rsta stycket har l�pt ut eller ett beslut har fattats. Beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet 27 � Ett beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet g�ller i Sverige om det har fattats 1. efter en �verenskommelse med anledning av en ans�kan enligt artiklarna 231 och 233.5 i Solvens II-direktivet, att anv�nda en intern modell f�r att be- r�kna b�de det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i en grupp eller solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�krings- givare som ing�r i gruppen, eller 2. p� grund av att myndigheterna inte har kommit �verens inom sex m�na- der. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn. �tg�rder om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker fr�n antaganden f�r den interna modellen p� gruppniv� 28 � N�r ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta- ganden som ligger till grund f�r en intern modell som beslutats enligt 27 � som omfattar f�rs�kringsf�retaget och anv�nds f�r ber�kning av ett grupp- </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2015:700 baserat solvenskapitalkrav, f�r Finansinspektionen besluta om ett kapitaltil- l�gg ut�ver det solvenskapitalkrav som g�ller f�r f�rs�kringsf�retaget enligt den interna modellen, om f�retaget inte p� ett korrekt s�tt har vidtagit �tg�rder med anledning av de synpunkter som myndigheten framf�rt. Best�mmelserna i 17 kap. 2428 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapitaltill�gg. Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�r- skilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�l- let f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att ber�kna solvenskapitalkravet enligt stan- dardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��. Finansinspektionen f�r f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag, i enlighet med 17 kap. 24 �, besluta om ett kapitaltill�gg ut�ver det solvenskapitalkrav som framkommer med till�mpning av standard- formeln. Kapitaltill�gg p� gruppniv� till det gruppbaserade solvenskapitalkravet 29 � Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, besluta om ett kapitaltill�gg ut�ver det gruppbaserade solvenskapitalkravet, om detta kapitalkrav inte st�mmer �verens med gruppens riskprofil eller om f�ruts�ttningarna enligt 17 kap. 24 � 4 �r uppfyllda. Vid bed�mningen av om gruppens riskprofil st�mmer �verens med det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen s�rskilt beakta om s�dana omst�ndigheter som avses i 17 kap. 24 � f�religger med avseende p� gruppen. Best�mmelserna i 17 kap. 2528 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapi- taltill�gg som avses i f�rsta stycket. Kontroll av likv�rdighet avseende anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland 30 � I artikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns best�mmelser om 1. beaktande av anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, n�r solvensen p� gruppniv� ber�knas, och 2. kontroll av likv�rdighet. Finansinspektionen ska, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet och inga best�mmelser om likv�rdighet har antagits av Europeiska kommissionen, p� eget initiativ eller p� beg�ran av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 kontrollera om krav p� solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter i ett tred- jeland d�r en anknuten f�rs�kringsgivare �r bel�gen, �r likv�rdiga med kraven i denna lag. Innan inspektionen, efter kontroll enligt f�rsta stycket, fattar ett beslut om likv�rdighet ska den samr�da med eventuella ber�rda beh�riga tillsynsmyn- digheter och med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�rdighet, f�r Finansinspek- tionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om det skett v�sentliga f�r- �ndringar i tillsynsordningen i det tredjelandet. </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2015:700 H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten vid oenighet om likv�rdighet 31 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, om inspektionen inte samtycker till ett beslut i fr�ga om likv�r- dighet som fattats av en grupptillsynsmyndighet enligt artikel 227.2 i Solvens II-direktivet. Ett �rende f�r h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten inom tre m�nader fr�n det att grupptillsyns- myndigheten meddelat sitt beslut. �terkommande ber�kningar av kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� 32 � Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade solvenskapital- krav som g�ller enligt detta kapitel ska ber�knas minst en g�ng per �r. Ber�k- ningarna ska utf�ras av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller av ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3. 33 � Om det i toppen av en grupp finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska det f�retaget rapportera resultatet av ber�kningarna enligt 32 � och v�sentliga uppgifter som ligger till grund f�r dem till grupptillsynsmyndigheten. Om det i toppen av en grupp finns ett f�r- s�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finan- siellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES, ska i st�llet det moderf�re- taget ansvara f�r rapporteringen. Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen, best�mma att ett annat f�retag i gruppen ska ansvara f�r rapporteringen enligt f�rsta stycket. 34 � Det f�retag som ska ansvara f�r rapporteringen enligt 33 � ska fort- l�pande �vervaka solvenskapitalkravet f�r gruppen. Om det finns grundad anledning att anta att gruppens riskprofil f�r�ndrats v�sentligt sedan dagen f�r den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet p� gruppniv�, ska f�re- taget g�ra en ny ber�kning av detta krav och snarast m�jligt rapportera denna till Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Finans- inspektionen f�r under samma f�ruts�ttningar beg�ra en f�rnyad ber�kning av solvenskapitalkravet. �tg�rder vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet f�r gruppen 35 � Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt 16 � eller om det finns risk f�r en s�dan brist inom tre m�nader, ska ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 underr�tta grupptillsynsmyndigheten omg�ende. Grupptillsynsmyndigheten ska informera ber�rda myndigheter. Gruppens situation ska analyseras inom tillsynskollegiet. </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2015:700 Best�mmelserna i 18 kap. 48 �� om �tg�rdsplan, f�rl�ngd tidsfrist, under- r�ttelse och finansiell saneringsplan ska g�lla i till�mpliga delar vid en s�dan brist som avses i f�rsta stycket. Gruppsolvens f�r f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag till f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag 36 � N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding- f�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�re- tag med huvudkontor inom EES, ska ber�kningen av gruppsolvens g�ras med h�nsyn �ven till f�rs�kringsholdingf�retaget eller det blandade finansiella holdingf�retaget. Ber�kningen ska ske enligt 16 � andra stycket samt 1722 och 29 ��. Vid ber�kningen enligt f�rsta stycket ska moderf�retaget hanteras som ett f�rs�kringsf�retag som omfattas av 1. best�mmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 111 ��, 9 kap. 118 ��, och 2. villkor enligt 7 kap. 211 ��, f�r att poster i kapitalbasen ska f� medr�k- nas f�r att t�cka detta krav. Rapportering av v�sentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner inom en grupp 37 � V�sentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner av vissa slag inom en grupp ska minst en g�ng per �r rapporteras till Finansinspektio- nen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Vilka dessa slag av riskkon- centrationer och transaktioner �r ska, tillsammans med l�mpliga tr�skelv�r- den, beslutas av Finansinspektionen f�r varje enskild grupp. Tr�skelv�rdena ska baseras p� solvenskapitalkrav eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar eller b�da dessa v�rden och h�nsyn ska tas till gruppens struktur och riskhante- ringssystem. Inspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen. Vid bed�mningen av riskkoncentrationer enligt f�rsta stycket ska Finans- inspektionen beakta risker f�r spridning inom gruppen, intressekonflikter samt riskernas niv� och omfattning. �ven transaktioner som gjorts med fysiska personer som har n�ra f�rbin- delser med n�got f�retag inom gruppen ska rapporteras. Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den rapporte- ras snarast m�jligt. 38 � Rapporteringen enligt 37 � ska g�ras av det f�rs�kringsf�retag som finns i toppen av gruppen eller om det inte finns ett s�dant f�retag, av det f�r- s�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag eller blandade finansiella holding- f�retag som Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, best�mmer efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen. Skyldigheten att rapportera enligt f�rsta stycket g�ller dock inte om Finans- inspektionen enligt 39 � beslutat att inte till�mpa best�mmelserna i denna paragraf. </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2015:700 Undantag d� tillsyn �ven ska ut�vas enligt lagen om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat 39 � Om det i en grupp finns ett s�dant moderf�retag som avses i 4 � och det f�retaget i sin tur �r dotterf�retag till ett s�dant f�retag som avses i 3 kap. 1 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat, f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, besluta att p� niv�n f�r detta dotterf�retag inte till�mpa best�mmelserna om tillsyn enligt 37 och 38 �� avseende riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp. Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut ska inspektionen samr�da med de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet. Undantag fr�n kravet p� tillsyn �ver riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp 40 � Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med ber�rda beh�riga myndigheter besluta att tillsyn �ver s�dana riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses i 37 och 38 �� inte ska ut�vas p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller p� niv�n f�r det f�rs�kringsholdingf�retag eller blandade finansiella holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 och som �r ett anknutet f�retag till en reglerad enhet eller sj�lvt �r en reglerad enhet eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som omfattas av lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat. Tillsyn �ver transaktioner inom grupper d�r moderf�retaget �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet 41 � N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding- f�retag med blandad verksamhet, ska f�rs�kringsf�retaget ha en god kontroll �ver transaktioner med f�rs�kringsholdingf�retaget med blandad verksamhet och dess andra anknutna f�retag. Vid Finansinspektionens tillsyn �ver kraven i f�rsta stycket ska 37 � g�lla i till�mpliga delar. F�retagsstyrningssystem inom en grupp 42 � Best�mmelserna i 10 kap. om f�retagsstyrning ska g�lla i till�mpliga delar p� gruppniv�. Ettdera av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold- ingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska ansvara f�r att kraven i 10 kap. p� f�retagsstyrning i till�mpliga delar f�ljs p� gruppniv�. Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att ett annat f�retag i gruppen ska ansvara f�r att kraven f�ljs. I en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan- siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska system f�r riskhante- ring, internkontroll och rapportering genomf�ras konsekvent i alla f�retag som omfattas av grupptillsyn s� att dessa system och rapporter kan kontrolle- ras p� gruppniv�. </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2015:700 Systemet f�r internkontroll inom en grupp ska omfatta 1. rutiner avseende gruppsolvens f�r att identifiera och m�ta alla betydande risker gruppen �r utsatt f�r och p� l�mpligt s�tt anpassa kapitalbasen till ris- kerna, och 2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder f�r att �vervaka och han- tera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer. 43 � En egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela gruppen ska genomf�ras i enlighet med 10 kap. 1113 �� av ett s�dant 1. f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller 2. f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3. N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen, efter att ha r�dfr�gat medlemmarna i tillsynskollegiet, besluta att f�retag som avses i f�rsta stycket f�r g�ra en egen risk- och solvensbed�mning enligt 10 kap. 1113 �� p� gruppniv� och p� niv�n f�r ett dotterf�retag inom gruppen. En enda handling ska omfatta samtliga bed�mningar. En s�dan handling ska �verl�mnas samtidigt till Finansinspektionen och till ber�rda beh�riga myn- digheter. Ett beslut enligt andra stycket p�verkar inte dotterf�retagets skyldigheter enligt 10 kap. 1113 ��. Tillg�ng till information 44 � Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 �, ett f�retag som ing�r i samma grupp som ett s�dant f�rs�kringsf�retag och s�dana fysiska personer som av- ses i 37 � tredje stycket ska p� beg�ran l�mna information till varandra som beh�vs f�r att uppfylla kraven i detta kapitel. Tystnadsplikt 45 � En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett f�retag som vid fullg�rande av skyldigheter enligt detta kapitel f�r kunskap om aff�rsf�r- h�llanden i ett f�retag eller hos en person som enligt 44 � ska l�mna uppgif- ter, f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon f�tt veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppgiftsl�mnarens intresse. Uppgiftsskyldighet 46 � Ett f�retag som vid fullg�randet av skyldigheter enligt detta kapitel f�r s�dan kunskap som avses i 45 �, �r skyldigt att l�mna ut uppgifter om enskil- das f�rh�llanden till f�retaget, om det under en utredning enligt best�mmel- serna om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av en unders�kningsledare eller om det i ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan stat eller mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare. Meddelandef�rbud 47 � Den unders�kningsledare eller �klagare som beg�r uppgifter enligt 46 � f�r besluta att f�retaget samt dess styrelseledam�ter och anst�llda inte f�r r�ja f�r kunden eller f�r n�gon utomst�ende att uppgifter har l�mnats enligt </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2015:700 46 � eller att det p�g�r en f�runders�kning eller ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l. Ett s�dant f�rbud f�r meddelas om det kr�vs f�r att en utredning om brott inte ska �ventyras eller f�r att uppfylla en internationell �verenskommelse som �r bindande f�r Sverige. F�rbudet ska vara tidsbegr�nsat, med m�jlighet till f�rl�ngning, och f�r inte avse l�ngre tid �n vad som �r motiverat med h�nsyn till syftet med f�r- budet. I ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l f�r dock f�rbudet tidsbegr�nsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ans�kt om r�ttslig hj�lp samtycker till detta. Om ett f�rbud inte l�ngre �r motiverat med h�nsyn till dess syfte, ska unders�kningsledaren eller �klagaren besluta att f�rordnandet ska upph�ra. Ansvar 48 � Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett medde- landef�rbud enligt 47 � d�ms till b�ter. Skyldighet att l�mna upplysningar till Finansinspektionen 49 � Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � ska p� beg�ran av Finansin- spektionen l�mna de upplysningar som beh�vs f�r grupptillsynen. 50 � Om ett f�rs�kringsf�retag inte fullg�r sin upplysningsskyldighet enligt 49 � inom sk�lig tid, f�r Finansinspektionen f�rel�gga ett annat f�retag inom gruppen att l�mna upplysningar som r�r detta f�retag direkt till inspektionen, om upplysningarna beh�vs f�r grupptillsynen. Kontroll av information 51 � Finansinspektionen f�r p� plats kontrollera all information som beh�vs f�r grupptillsynen hos 1. f�rs�kringsf�retag som omfattas av grupptillsynen, 2. f�retag som �r anknutna till f�rs�kringsf�retaget, 3. moderf�retag till f�rs�kringsf�retaget, och 4. f�retag som �r anknutna till moderf�retaget till f�rs�kringsf�retaget. 52 � Finansinspektionen ska, p� beg�ran fr�n en beh�rig myndighet i ett annat land inom EES, p� plats kontrollera information som beh�vs f�r den myndighetens tillsyn. Inspektionen f�r utf�ra kontrollen sj�lv eller uppdra �t en revisor eller annan sakkunnig att g�ra detta. Om den beh�riga myndig- heten beg�r det, f�r den n�rvara vid kontrollen. Grupptillsynsmyndigheten ska underr�ttas om de vidtagna �tg�rderna. H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten 53 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 248, 249, 255 och 260 i Solvens II-direktivet. </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2015:700 Offentligg�rande Offentligg�rande av en solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv� 54 � Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re- tag som avses i 2 � andra stycket 3 ska offentligg�ra en solvens- och verksam- hetsrapport p� gruppniv�. Rapporten ska offentligg�ras minst en g�ng per �r. Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp- liga delar. Offentligg�rande av en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv� och f�r enskilda f�retag i en grupp 55 � Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re- tag som avses i 2 � andra stycket 3 f�r, efter tillst�nd fr�n Finansinspektionen, om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, offentligg�ra en gemensam sol- vens- och verksamhetsrapport s�v�l p� gruppniv� som f�r de enskilda f�re- tagen i gruppen. Innan Finansinspektionen ger sitt tillst�nd till en gemensam rapport, ska den samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter i tillsynskollegiet. Inneh�llet i den gemensamma solvens- och verksamhetsrapporten 56 � Den gemensamma rapporten enligt 55 � ska inneh�lla uppgifter om 1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 �, och 2. varje enskilt dotterf�retag inom gruppen som �r ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare och uppgifter om dess verksamhet och solvens enligt 16 kap. 28 ��. Saknas s�dana uppgifter som avses i f�rsta stycket 2 i rapporten, f�r Finansinspektionen f�rel�gga dotterf�retaget att offentligg�ra dessa uppgif- ter, om 1. dotterf�retaget �r ett f�rs�kringsf�retag, 2. Finansinspektionen kr�ver att j�mf�rbara f�rs�kringsf�retag ska offent- ligg�ra dessa uppgifter, och 3. de utel�mnade uppgifterna �r av v�sentlig betydelse. Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp- liga delar. Offentligg�rande av strukturen p� en grupp 57 � F�rs�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag ska �rligen p� gruppniv� offentligg�ra 1. den juridiska strukturen p� den grupp som f�retaget ing�r i, 2. en beskrivning av alla dotterf�retag, betydande filialer och v�sentliga anknutna f�retag i gruppen, och 3. gruppens organisations- och beslutsstruktur. </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2015:700 F�rseningsavgift f�r f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag 58 � Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige inte i tid rappor- terar eller offentligg�r information i enlighet med best�mmelserna i detta kapitel, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rsenings- avgift med h�gst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. 59 � F�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har f�tt laga kraft eller inom den l�ngre tid som anges i beslutet. 60 � Finansinspektionens beslut att ta ut f�rseningsavgift f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 59 �. 61 � Om f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 59 �, ska Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r indrivning. Best�mmel- ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv- ning av statliga fordringar m.m. 62 � En beslutad f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ckning verkst�llig- het inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga kraft. Ledningen i f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag 63 � Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re- tag ska s�kerst�lla att de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara verkst�llande direkt�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4. Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la �ndringar av vilka som in- g�r i dess ledning enligt f�rsta stycket. Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer som avses i f�rsta stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre uppfyller l�mplig- hetskraven. Ingripande mot f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag och dess ledning 64 � Om n�gon i ledningen i ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4, f�r Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att r�tta till f�rh�llandet. Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag att vidta �tg�rder f�r att g�ra r�ttelse, om holdingf�retaget inte uppfyller de krav som st�lls p� det enligt EU-f�rord- </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 2015:700 ningar som antagits med st�d av Solvens II-direktivet, detta kapitel eller f�re- skrifter som meddelats med st�d av detta kapitel. Moderf�retag utanf�r EES Kontroll av likv�rdighet 65 � N�r ett moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag �r en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES enligt 2 � tredje stycket, g�ller best�mmelserna i 6673 ��, om Finansinspek- tionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet f�r det fall att kriterierna i arti- kel 247.2 i Solvens II-direktivet vore till�mpliga. Vid bed�mningen av om inspektionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet ska det bortses fr�n den del av toppen av gruppen som ligger utanf�r EES. 66 � Finansinspektionen ska, om kommissionen inte antagit n�gon delege- rad akt i fr�gan, kontrollera om den tillsyn som ut�vas av en tillsynsmyndig- het i tredjeland �r likv�rdig med den grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II- direktivet. Finansinspektionen �r skyldig att utf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av moderf�retaget eller av en EES-f�rs�kringsgivare inom gruppen. 67 � Innan Finansinspektionen beslutar i fr�gan om likv�rdighet, ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter. Inspektionen ska ocks� f�re st�llningstagandet ha r�dfr�gat Europeiska f�rs�krings- och tj�ns- tepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�r- dighet, f�r Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om det har skett v�sentliga f�r�ndringar i tillsynsordningen i det tredjeland som avses. Om Europeiska kommissionen har bed�mt att tillsynen inte �r likv�rdig, ska 71 och 72 �� till�mpas. 68 � Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�r- s�kringsgivare fr�n tredjeland �r moderf�retag till ett s�dant moderf�retag som avses i 2 � tredje stycket, ska den kontroll av likv�rdighet som avses i 66 � utf�ras p� niv�n f�r detta f�retag i st�llet f�r p� niv�n f�r det f�retag som avses i 2 � tredje stycket. Om likv�rdig tillsyn inte ut�vas av tillsynsmyndigheten i det tredjeland som avses i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen besluta om en ny kontroll av likv�rdighet p� en l�gre niv�, f�rutsatt att det d�r finns ett f�rs�kringshold- ingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett blandat finansiellt holding- f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�rs�kringsgivare fr�n tredje- land som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag. Om tillsynen �r likv�rdig 69 � Finansinspektionen ska f�rlita sig p� den tillsyn som tillsynsmyndig- heten i tredjelandet ut�var, om denna tillsyn bed�ms vara likv�rdig med den grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II-direktivet. </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 2015:700 Om tillsynen bed�ms vara likv�rdig, f�r Finansinspektionen, efter samr�d med ber�rda tillsynsmyndigheter och i ett enskilt fall, besluta att helt eller del- vis inte ut�va grupptillsyn p� niv�n f�r det f�retaget som finns i toppen av grupp inom EES. Ett s�dant beslut f�r endast fattas om detta skulle leda till en effektivare tillsyn av gruppen. Om tillsynen �r tillf�lligt likv�rdig 70 � Grupptillsynen ska ut�vas av Finansinspektionen i de fall Europeiska kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 260.5 i Solvens II-direktivet, om att den tillsyn som ut�vas av tillsynsmyndigheten i tredjeland �r tillf�lligt likv�rdig, samtidigt som det finns ett f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag till ett moderf�retag utanf�r EES och dotterf�retaget har en balansomslutning som �r st�rre �n balansomslutningen f�r moderf�retaget. Om tillsynen inte �r likv�rdig 71 � Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, ska Finansinspektionen antingen besluta att best�mmelserna om grupptillsyn i 4, 5, 740, 4264 och 7483 �� ska till�mpas p� gruppen p� samma s�tt som om f�retaget i toppen av gruppen hade haft sitt huvudkontor inom EES, eller besluta att en s�dan metod som av- ses i 72 � ska till�mpas p� gruppen. De allm�nna principer och metoder som anges i 4, 5, 740, 4264 och 74 103 �� ska till�mpas p� niv�n f�r ett f�rs�kringsholdingf�retag fr�n tredje- land, ett blandat finansiellt holdingf�retag fr�n tredjeland eller en f�rs�krings- givare fr�n tredjeland. Vid ber�kningen av gruppsolvens ska ett moderf�retag i tredjeland hante- ras som ett f�rs�kringsf�retag som omfattas av samma villkor f�r att poster i kapitalbasen ska f� medr�knas f�r att t�cka solvenskapitalkravet som g�ller enligt 7 kap. 211 ��. 72 � Efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektionen besluta att anv�nda andra tillsynsmetoder �n de som f�ljer av 4, 5, 740, 4264 och 74103 ��, om dessa metoder s�kerst�ller att tillsynen �ver f�re- tagen i gruppen �r tillr�cklig. Finansinspektionen ska underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions- myndigheten n�r s�dana andra tillsynsmetoder anv�nds. 73 � Finansinspektionen f�r med st�d av 72 � beg�ra att en �gare som har ett best�mmande inflytande �ver f�rs�kringsf�retaget inr�ttar ett f�rs�krings- holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES. Inspektionen f�r d� besluta att best�mmelserna i denna lag ska till- l�mpas p� de f�retag i den grupp som leds av detta holdingf�retag. Nationell undergrupptillsyn Beslut om nationell undergrupptillsyn 74 � Om det moderf�retag som finns i toppen av en grupp enligt 4 � har huvudkontor i ett annat land inom EES �n Sverige, f�r Finansinspektionen be- </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 2015:700 sluta att best�mmelserna om grupptillsyn ska till�mpas �ven p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige som avses i 2 � andra stycket 3. 75 � Ett beslut enligt 74 � f�r begr�nsas s� att det avser ett eller flera av f�l- jande omr�den f�r grupptillsyn: 1. gruppsolvens enligt 1636 ��, 2. v�sentliga riskkoncentrationer och interna transaktioner inom en grupp enligt 37 och 38 ��, och 3. riskhantering och internkontroll enligt 42 och 43 ��. Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i 74 � ska inspektionen samr�da med grupptillsynsmyndigheten och det moderf�retag inom EES som finns i toppen av en grupp enligt 4 �. Beslut om nationell undergrupptillsyn vid till�mpning av s�rskild tillsynsordning 76 � Finansinspektionen f�r inte besluta om nationell undergrupptillsyn enligt 74 �, om det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES har f�tt ett s�dant tillst�nd som avses i artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direk- tivet att omfattas av en s�rskild tillsynsordning. 77 � Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn och det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES f�r tillst�nd enligt artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en s�rskild tillsynsordning, ska inspektionen upph�va beslutet om undergrupptillsyn. 78 � Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens, f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom Sverige inte ges tillst�nd att l�ta n�got dotterf�retag omfattas av den s�rskilda tillsynsordning som avses i 85 �. Ber�kning av gruppsolvens efter beslut om nationell undergrupptillsyn 79 � Den metod som grupptillsynsmyndigheten har fastst�llt f�r ber�kning av gruppsolvens enligt artikel 220 i Solvens II-direktivet ska g�lla �ven f�r f�retag som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens. Interna modeller och nationell undergrupptillsyn 80 � Om det f�retag som enligt 4 � finns i toppen av en grupp inom EES har f�tt tillst�nd enligt artikel 231.1 eller artikel 233.5 i Solvens II-direktivet att anv�nda en intern modell f�r ber�kningen av gruppens solvenskapitalkrav och solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen, ska den interna modellen g�lla �ven f�r f�retag i grup- pen som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens. </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 2015:700 81 � Finansinspektionen f�r besluta om kapitaltill�gg till gruppens solvens- kapitalkrav f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom Sverige i en s�dan situation som avses i 80 �, om 1. riskprofilen hos det f�retag som finns i toppen i undergruppen avviker v�sentligt fr�n den riskprofil som den interna modellen �r baserad p�, och 2. f�retaget inte vidtar r�ttelse efter det att inspektionen har f�relagt f�re- taget att vidta �tg�rder. 82 � Om kapitaltill�gg enligt 81 � p� grund av s�rskilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen under de f�ruts�ttningar som anges i 81 � 1 och 2 i st�llet besluta att f�retaget som finns i toppen av under- gruppen ska ber�kna undergruppens solvenskapitalkrav enligt standardfor- meln. �verenskommelser om samordnad grupptillsyn �ver en undergrupp 83 � Finansinspektionen f�r komma �verens med beh�riga myndigheter om samordning av grupptillsynen �ver en undergrupp som avses i 74 � och en motsvarande undergrupp i dessa beh�riga myndigheters heml�nder. Om en �verenskommelse enligt f�rsta stycket tr�ffats, f�r nationell under- grupptillsyn enligt 74 � inte ut�vas. Best�mmelserna i artikel 216.2216.6 i Solvens II-direktivet om nationell undergrupptillsyn ska g�lla i till�mpliga delar vid samordnad grupptillsyn �ver en undergrupp. Om Finansinspektionen tr�ffar en s�dan �verenskommelse som avses i f�r- sta stycket, ska inspektionen informera s�v�l grupptillsynsmyndigheten som f�retaget som finns i toppen av gruppen inom EES om sk�len f�r �verens- kommelsen. Tillsyn �ver vissa grupper med centraliserad riskhantering s�rskild tillsynsordning Ans�kan om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av s�rskild tillsynsordning 84 � Ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringshol- dingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holding- f�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett f�rs�krings- f�retag f�r ans�ka om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av best�mmel- serna om s�rskild tillsynsordning i 8895 ��. Ans�kan ska ges in till Finans- inspektionen. N�r Finansinspektionen tagit emot en ans�kan enligt f�rsta stycket, ska inspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna den till �vriga medlemmar i tillsyns- kollegiet. Beslut om s�rskild tillsynsordning 85 � Finansinspektionen ska inom tre m�nader fr�n den dag d� alla med- lemmar i tillsynskollegiet f�tt del av en ans�kan enligt artikel 237.1 i Solvens II-direktivet, om m�jligt, komma �verens med �vriga medlemmar i tillsynskollegiet om vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan. Inspektionen ska fatta beslut i enlighet med �verenskommelsen. Beslutet ska </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 2015:700 inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och �verl�mnas till s�kan- dena. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn. Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ensam fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslu- tet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa syn- punkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under trem�nadersperioden. Beslutet ska �verl�mnas till s�kanden och till �vriga ber�rda tillsynsmyndigheter. �ven ett s�dant beslut �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspek- tionens tillsyn. H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten vid oenighet om ans�kningar 86 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, om inspektionen inte inom tre m�nader kan komma �verens med ber�rda beh�riga myndigheter enligt 85 � f�rsta stycket. Ett �rende f�r inte h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att trem�nadersperioden l�pt ut eller ett beslut har fattats. Om ett �rende som avses i f�rsta stycket h�nskjutits till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen i enlighet med artiklarna 41.2, 41.3 samt 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/ 2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, avvisas, ska grupptillsynsmyndigheten fatta det slutliga beslutet. 87 � Tillst�nd att omfattas av s�rskild tillsynsordning f�r meddelas endast om 1. Finansinspektionen ut�var grupptillsyn �ver moderf�retaget p� grupp- niv� och inte har beslutat att utel�mna dotterf�retaget med st�d av 11 �, 2. dotterf�retaget omfattas av moderf�retagets riskhanteringsprocesser och mekanismer f�r internkontroll samt de ber�rda myndigheterna har konstaterat att moderf�retaget ut�var en ansvarsfull ledning �ver dotterf�retaget, 3. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 246.4 i Solvens II- direktivet att g�ra en egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela gruppen och p� niv�n f�r dotterf�retaget, och 4. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 256.2 i Solvens II- direktivet att offentlig�ra en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv� och p� niv�n f�r dotterf�retaget. Inneb�rden av s�rskild tillsynsordning 88 � Ett moderf�retag som f�tt tillst�nd enligt 85 � ska ber�kna solvens- kapitalkravet f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning �ven enligt 8995 ��. Ber�kningarna ska inte p�verka till�mpningen av be- st�mmelserna i 29 �. </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 2015:700 �tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker fr�n en intern modell inom en grupp 89 � N�r solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag som �r ett dotter- f�retag ber�knas med en intern modell som beslutats enligt 25 �, f�r Finans- inspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt 84 �, i de fall som avses i 17 kap. 24 �, l�mna ett f�rslag till �vriga medlemmar i tillsynskolle- giet om att det ska fastst�llas ett kapitaltill�gg f�r dotterf�retaget ut�ver det solvenskapitalkrav som f�ljer av en till�mpning av den interna modellen. Finansinspektionen f�r f�resl� ett s�dant kapitaltill�gg endast om 1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n den interna modellen, och 2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi- kelsen har anpassat modellen till sin riskprofil. Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�rskilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�llet f�re- sl� tillsynskollegiet att dotterf�retaget ska ber�kna sitt solvenskapitalkrav en- ligt standardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��. �tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln 90 � N�r solvenskapitalkravet f�r dotterf�retaget ber�knas med standardfor- meln f�r Finansinspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt 84 �, i undantagsfall f�resl� att f�retaget ers�tter en undergrupp av parametrar enligt standardformeln med f�retagsspecifika parametrar n�r det ber�knar teckningsriskmoduler f�r livf�rs�kring, skadef�rs�kring och sjukf�rs�kring, i enlighet med 17 kap. 22 �. Finansinspektionen f�r l�mna ett s�dant f�rslag endast om 1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln, och 2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi- kelsen har anpassat antagandena till sin riskprofil. Finansinspektionen f�r under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket, i de fall som avses i 17 kap. 24 �, f�resl� tillsynskollegiet ett kapitaltill�gg f�r dotterf�retaget ut�ver det solvenskapitalkrav som en till�mpning av standard- formeln medf�r. Beslut efter �verenskommelse inom tillsynskollegiet 91 � Finansinspektionen ska redovisa sk�len f�r de f�rslag som avses i 89 och 90 �� f�r dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen ska, om m�jligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna. Finansinspektionen ska �ven fatta ett beslut i enlighet med �verenskommel- sen. �tg�rder om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt 92 � Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp- fyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 2015:700 den �tg�rdsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget efter f�rel�ggande enligt 18 kap. 4 � l�mnat in till inspektionen f�r att inom sex m�nader fr�n det att bristen konstaterades �teruppr�tta niv�n f�r kapitalbasmedlen eller redu- cera sin riskprofil f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet. Finansinspektio- nen ska �ven l�mna ett f�rslag till godk�nnande av planen till tillsynskolle- giet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna best�mmelse ska inte p�- verka motsvarande best�mmelser som g�ller f�r tillsynen av ett enskilt f�r- s�kringsf�retag. Finansinspektionen ska, om m�jligt, inom fyra m�nader fr�n dagen d� bris- ten konstaterades tr�ffa en �verenskommelse inom tillsynskollegiet om in- spektionens f�rslag till godk�nnande av �tg�rdsplanen. Finansinspektionen ska fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen. �tg�rder vid f�rs�mring av de ekonomiska f�rh�llandena i ett dotterf�retag 93 � Om Finansinspektionen konstaterar f�rs�mringar av de ekonomiska f�rh�llandena i ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning, ska inspektionen utan dr�jsm�l underr�tta tillsynskollegiet om de �tg�rder som inspektionen f�resl�r. De f�reslagna �tg�rderna ska diskuteras i tillsynskolle- giet, om det inte �r en krissituation. Finansinspektionen ska inom en m�nad fr�n underr�ttelsen, om det �r m�j- ligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna. N�r en �verenskommelse inte kan tr�ffas 94 � Om en s�dan �verenskommelse som avses i 92 � andra stycket eller 93 � andra stycket inte kan tr�ffas inom den angivna tidsperioden, ska Finans- inspektionen ensam fatta ett beslut. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n ber�rda beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under perioden. �tg�rder om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt 95 � Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp- fyller minimikapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna den finansiella saneringsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget enligt 18 kap. 8 � �verl�mnat till inspektionen. Finansinspektionen ska �ven infor- mera tillsynskollegiet om varje �tg�rd som dotterf�retaget ska vidta f�r att �ter uppfylla minimikapitalkravet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna best�mmelse ska inte p�verka motsvarande best�mmelser som g�ller f�r tillsynen av ett enskilt f�rs�kringsf�retag. H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten vid oenighet om �tg�rdsf�rslag 96 � Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, om inspektionen inte inom angiven tid kan komma �verens med </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 2015:700 grupptillsynsmyndigheten ang�ende s�dana f�rslag som avses i 89, 90, 92 och 93 ��. Om Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet och inte kan komma �verens med den beh�riga myndighet som auktoriserat en EES-f�rs�krings- givare som �r ett dotterf�retag och som omfattas av s�rskild tillsynsordning, f�r inspektionen under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket h�nskjuta �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten. G�ller ett �rende ett f�rslag enligt 89 eller 90 � f�r det h�nskjutas till Euro- peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten inom en m�nad fr�n inspektionens f�rslag. Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende enligt 92 eller 93 � till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten, om det �r en kris- situation och inte heller efter det att fyram�nadersperioden i 92 � andra stycket eller enm�nadsperioden i 93 � andra stycket har l�pt ut. 97 � Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten enligt 86 eller 96 �, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut och inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen- sionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/ EU. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska f�rs�k- rings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Inspektionen ska �ven fatta ett beslut i enlighet med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndighetens be- slut. Inspektionens beslut ska inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen i �rendet och �verl�mnas till dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn. Upph�rande av s�rskild tillsynsordning 98 � Finansinspektionen ska besluta att ett tillst�nd att omfattas av en s�r- skild tillsynsordning enligt 85 � ska upph�ra att g�lla om: 1. villkoren i 87 � 1, 3 eller 4 inte l�ngre �r uppfyllda, eller 2. villkoret i 87 � 2 inte l�ngre �r uppfyllt och bristen inte �tg�rdas inom rimlig tid. 99 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen i de fall d� den s�rskilda tillsynsordningen har upph�rt p� grund av att villkoret i 87 � 1 inte l�ngre �r uppfyllt omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga myndigheten och moderf�retaget om detta. 100 � Moderf�retaget f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsyns- ordning ansvarar f�r att villkoren i 87 � 24 �r uppfyllda. Om villkoren inte �r uppfyllda, ska moderf�retaget utan dr�jsm�l underr�tta Finansinspektionen, om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, och den ber�rda beh�riga myn- digheten f�r dotterf�retaget. Moderf�retaget ska �ven l�gga fram en plan f�r att �tg�rda bristerna inom rimlig tid. 101 � N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen minst en g�ng per �r kontrollera att de villkor som avses i 87 � 24 �r upp- </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 2015:700 fyllda. Inspektionen ska �ven genomf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av en ber�rd beh�rig myndighet, om den myndigheten har sk�l att befara att villko- ret inte l�ngre f�ljs. Om Finansinspektionen vid en kontroll enligt f�rsta stycket finner att vill- koren inte �r uppfyllda, ska inspektionen kr�va att moderf�retaget l�gger fram en plan f�r att �tg�rda bristerna inom rimlig tid. Bristande villkorsuppfyllelse 102 � Om Finansinspektionen efter att ha r�dfr�gat tillsynskollegiet bed�- mer att en plan som avses i 100 eller 101 � �r otillr�cklig eller om en s�dan plan inte genomf�rs i rimlig tid, ska villkoren i 87 � 24 inte anses uppfyllda. Inspektionen ska omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga myndigheten om detta. Till�mplig lag vid pr�vningen av ans�kningar 103 � N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan om s�rskild tillsynsord- ning, ska denna lag till�mpas. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�m- melser som enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta dock bara om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag eller EES- f�rs�kringsgivare. Bemyndiganden 104 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska ber�knas enligt 1622 ��, 2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska ber�knas n�r kraven �r likv�rdiga enligt 30 �, 3. inneh�llet i samt omfattningen och fullg�randet av rapporteringen enligt 33 �, 4. inneh�llet i en �tg�rdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 35 � andra stycket, 5. vilka upplysningar som ett f�retag ska l�mna till Finansinspektionen enligt 37 och 49 ��, 6. f�retagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 �, 7. inneh�llet i en egen risk- och solvensbed�mning inom en grupp enligt 43 �, och 8. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet ska ber�knas enligt 71 � tredje stycket. 20 kap. Specialf�retag Tillst�nd f�r specialf�retag Tillst�ndsplikt 1 � Tillst�nd kr�vs f�r att f� driva verksamhet som specialf�retag. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 62 SFS 2015:700 F�ruts�ttningar f�r tillst�nd 2 � Ett specialf�retag ska ges tillst�nd att driva verksamhet, om 1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar ett specialf�retags bolagsordning eller stad- gar samt i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�n- syn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten, och 2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar specialf�re- tagets verksamhet. Pr�vning av bolagsordning och stadgar 3 � Fr�gan om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar f�r ett special- f�retag ska pr�vas i samband med att fr�gan om f�retaget ska f� tillst�nd att driva verksamhet som specialf�retag pr�vas. Ett specialf�retags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar f�r inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godk�nts. 4 � Ett specialf�retag som har beslutat att �ndra sin bolagsordning eller stadgar ska ans�ka om godk�nnande av �ndringen. �ndringen ska godk�nnas om bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med f�rfattningar som reglerar ett aktiebolags eller en ekonomisk f�renings bolagsordning eller stad- gar samt i �vrigt inneh�ller de olika best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verksamhet. Ett specialf�retags beslut om �ndring av bolagsordning eller stadgar f�r inte registreras innan de har godk�nts. Pr�vning av ans�kan 5 � En ans�kan om tillst�nd att driva verksamhet som specialf�retag, lik- som fr�gor om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar enligt 3 eller 4 �, pr�vas av Finansinspektionen. EU-f�rordningar 6 � Ytterligare best�mmelser om specialf�retag finns i 1. kommissionens delegerade f�rordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/ EG om upptagande och ut�vande av f�rs�kringsverksamhet (Solvens II), och 2. kommissionens genomf�randef�rordning (EU) 2015/462 av den 19 mars 2015 om fastst�llande av tekniska standarder f�r genomf�rande avseende f�r- faranden f�r tillsynsmyndighetens godk�nnande av etablering av specialf�re- tag, f�r samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter n�r det g�ller specialf�retag samt f�r att fastst�lla format och mallar f�r de uppgifter som specialf�retagen ska rapportera i enlighet med Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/EG. Best�mmelserna g�ller 1. villkor f�r tillst�nd, 2. obligatoriska avtalsvillkor, 3. f�retagsstyrningssystem, </div> <div id="page63-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 63 SFS 2015:700 4. tillsynsrapportering, 5. solvenskrav, 6. �terkallelse av tillst�nd, och 7. samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter. Tillsyn �ver specialf�retag Registreringsmyndighet 7 � Bolagsverket �r registreringsmyndighet f�r specialf�retag. Ett special- f�retag ska vara registrerat i aktiebolags- eller f�reningsregistret med en s�r- skild beteckning. I dessa register skrivs de uppgifter in som enligt f�rfatt- ningar ska anm�las f�r registrering. Tillsynen och dess omfattning 8 � Finansinspektionen har tillsyn �ver specialf�retag. Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt 1. f�rfattningar som reglerar specialf�retagets verksamhet, 2. f�retagets bolagsordning eller stadgar, och 3. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt- ningar som reglerar f�retagets verksamhet. Upplysningar fr�n ett specialf�retag 9 � Ett specialf�retag ska l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet som inspektionen beg�r. Avgifter till Finansinspektionen 10 � Specialf�retag ska med avgifter bidra till att t�cka kostnaderna f�r Finansinspektionens verksamhet. Ingripanden mot specialf�retag N�r Finansinspektionen ska ingripa 11 � Finansinspektionen ska ingripa om 1. ett specialf�retag har �sidosatt sina skyldigheter a) enligt f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, b) f�retagets bolagsordning eller stadgar, eller c) f�retagets styrdokument som har sin grund i f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, eller 2. bolagsordningen, stadgarna, eller styrdokumenten enligt 1 inte l�ngre �r tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verk- samhet. Hur inspektionen ska ingripa 12 � Ingripande med st�d av 11 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att vidta r�ttelse inom en viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller genom anm�rkning. </div> <div id="page64-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 64 SFS 2015:700 Om en �vertr�delse �r allvarlig ska specialf�retagets tillst�nd �terkallas eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas. N�r Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande 13 � Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande om 1. en �vertr�delse �r ringa eller urs�ktlig, 2. specialf�retaget g�r r�ttelse, eller 3. n�gon annan myndighet har vidtagit �tg�rder mot f�retaget och dessa �tg�rder bed�ms tillr�ckliga. �vertr�delser av beslut om r�ttelser 14 � Om ett specialf�retag driver verksamhet i ett annat land inom EES och f�retaget inte r�ttar sig efter Finansinspektionens eller en beh�rig utl�ndsk myndighets beg�ran om r�ttelse, ska inspektionen vidta de �tg�rder som be- h�vs f�r att f�rhindra fortsatta �vertr�delser. Inspektionen ska underr�tta den beh�riga utl�ndska myndigheten om vilka �tg�rder som vidtas. Vid �terkallelse av tillst�nd 15 � Om ett specialf�retags tillst�nd �terkallas, f�r Finansinspektionen be- st�mma hur avvecklingen av verksamheten ska ske. Ett beslut om �terkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta hela eller delar av verksamheten. Straffavgift 16 � Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anm�rkning eller varning mot ett specialf�retag, f�r inspektionen besluta att f�retaget ska betala en straffavgift. Avgiften tillfaller staten. 17 � Straffavgiften ska fastst�llas till l�gst femtusen kronor och h�gst fem- tio miljoner kronor. Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av specialf�retagets oms�ttning n�r- mast f�reg�ende r�kenskaps�r. Om �vertr�delsen har skett under specialf�re- tagets f�rsta verksamhets�r eller om uppgifter om oms�ttningen annars sak- nas eller �r bristf�lliga, f�r oms�ttningen uppskattas. Avgiften f�r inte vara s� stor att specialf�retaget efter det att avgiften har p�f�rts inte uppfyller kravet p� full finansiering. 18 � N�r straffavgiftens storlek fastst�lls, ska s�rskild h�nsyn tas till hur all- varlig den �vertr�delse �r som har f�ranlett anm�rkningen eller varningen och hur l�nge �vertr�delsen har p�g�tt. </div> <div id="page65-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 65 SFS 2015:700 F�rseningsavgift 19 � Om ett specialf�retag inte i tid l�mnar de upplysningar som har f�re- skrivits med st�d av 26 � f�rsta stycket f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rseningsavgift med h�gst 100 000 kronor. Avgiften tillfaller staten. Verkst�llighet av beslut om straffavgift och f�rseningsavgift 20 � Straffavgiften eller f�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektio- nen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller inom den l�ngre tid som anges i beslutet. 21 � Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller f�rseningsavgift f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 20 �. 22 � Om straffavgiften eller f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 20 �, ska Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r in- drivning. Best�mmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. 23 � En beslutad straffavgift eller f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ck- ning verkst�llighet inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga kraft. Ingripande mot den som saknar tillst�nd 24 � Om n�gon driver verksamhet som specialf�retag utan att vara ber�tti- gad till det, ska Finansinspektionen f�rel�gga denne att upph�ra med verk- samheten. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen av verksamheten ska ske. I f�rel�ggandet ska Finansinspektionen upplysa om att r�tten efter ans�- kan av inspektionen kan komma att besluta att f�retaget ska g� i likvidation om f�rel�ggandet inte f�ljs. Om det �r os�kert om lagen �r till�mplig p� viss verksamhet, f�r Finans- inspektionen f�rel�gga den som driver verksamheten att l�mna de upplys- ningar om verksamheten som inspektionen beh�ver f�r att bed�ma om s� �r fallet. Den som �r revisor i ett f�retag �r skyldig att p� beg�ran av inspektio- nen l�mna s�dana upplysningar om f�retagets verksamhet som revisorn har f�tt k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag. 25 � Om ett specialf�retag inte f�ljer ett f�rel�ggande enligt 24 � f�rsta stycket att upph�ra med verksamheten, ska r�tten, efter ans�kan av Finans- inspektionen, besluta att f�retaget ska g� i likvidation. I dessa fall till�mpas 25 kap. 10, 25, 2844, 46 och 47 �� aktiebolagslagen (2005:551) och 11 kap. 5 och 716 �� samt 17 � fj�rde och femte styckena lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. Beslut om likvidation ska inte meddelas om det under �rendets handl�gg- ning vid r�tten visas att verksamheten har upph�rt. Beslutet om likvidation g�ller omedelbart. </div> <div id="page66-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 66 SFS 2015:700 Bemyndiganden 26 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om vilka upplysningar ett specialf�retag ska l�mna till Fi- nansinspektionen enligt 9 �. Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 10 �. 21 kap. 1 � 9 Finansinspektionens beslut i �renden enligt 17 kap. 13 � f�rsta stycket och 18 kap. 26 � andra stycket f�r inte �verklagas. 5 � 10 Om beslut i ett �rende om tillst�nd enligt 2 kap. 4 � inte har meddelats inom sex m�nader fr�n det att ans�kan gavs in, eller i ett �rende enligt 3 kap. 2 � inom tre m�nader eller i ett �rende enligt 3 kap. 7 eller 17 � inom en m�nad, f�r s�kanden beg�ra f�rklaring av domstol att �rendet on�digt uppe- h�lls. En beg�ran om en f�rklaring som avses i f�rsta stycket ska g�ras hos all- m�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kam- marr�tten. Om r�tten l�mnar en f�rklaring ska ans�kan anses ha avslagits av Finans- inspektionen om beslut d�refter inte har meddelats inom motsvarande tidsfris- ter som anges i f�rsta stycket f�r respektive �rende. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2016. 2. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande bedriver verksam- het som avser tj�nstepensionsf�rs�kringar g�ller f�r den delen av verksam- heten, till och med den 31 december 2019, till�mpliga best�mmelser i 17, 14, 16 och 17 kap. i den �ldre lydelsen samt f�reskrifter som har meddelats med st�d av dessa best�mmelser. F�r verksamheten som avser tj�nstepen- sionsf�rs�kring g�ller under angiven tid i �vrigt till�mpliga best�mmelser i 1015 och 19 kap. denna lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om till�mpningen enligt f�rsta stycket av best�mmelserna i 10 och 19 kap. denna lag p� ett f�rs�kringsf�retags tj�nstepensionsverksamhet. F�r ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket g�ller best�mmelserna enligt det stycket �ven den del av f�rs�kringsr�relsen som avser �vrig livf�r- s�kringsverksamhet, om denna �r av endast ringa omfattning. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om vad som avses med ringa omfattning enligt tredje stycket. Ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket f�r, efter anm�lan till Finansinspektionen, till�mpa denna lag �ven p� verksamhet som avser tj�ns- tepensionsf�rs�kring. 3. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag som senast den 1 januari 2016 upph�rt med att teckna nya f�rs�kringsavtal och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga best�nd i syfte att avsluta sin verksam- het inte beh�ver till�mpa delar av denna lag. 9 Senaste lydelse 2013:456. 10 Senaste lydelse 2013:456. </div> <div id="page67-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 67 SFS 2015:700 F�r �terf�rs�kringsbolag som senast den 10 december 2007 har upph�rt att teckna nya �terf�rs�kringsavtal och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga be- st�nd i syfte att avsluta verksamheten g�ller �ldre best�mmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela f�reskrifter om villkoren enligt f�rsta stycket f�r undantag och omfattningen av dem. 4. Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emit- terats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den 31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 50 procent av kapitalbasen, ska till och med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 1 enligt 7 kap. 7 � denna lag. Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emitte- rats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den 31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 25 procent av kapitalbasen, ska till och med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 2 enligt 7 kap. 7 � denna lag. Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re- skrifter om vilka typer av kapitalbasposter som ska omfattas av best�mmel- serna i f�rsta och andra styckena. 5. F�r ett f�rs�kringsf�retag som ompaketerar l�n till �verl�tbara v�rdepap- per eller andra finansiella instrument g�ller, f�r l�n som har emitterats f�re den 1 januari 2011, villkoren enligt artikel 135.2 i Solvens II-direktivet endast om den underliggande exponeringen har ut�kats eller blivit ersatt efter den 31 december 2014. 6. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra- ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � f�rsta stycket, men som uppfyl- ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska best�mmelserna i denna punkt till�mpas i st�llet f�r best�mmelserna i 18 kap. 5 � denna lag. Finansinspektionen ska f�rel�gga f�retaget att vidta n�dv�ndiga �tg�rder f�r att uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017 och att var tredje m�nad �verl�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen som ska inne- h�lla en beskrivning av vilka �tg�rder som har vidtagits och hur arbetet fortl�- per med att uppfylla solvenskapitalkravet. Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen med tre m�nader. Om l�gesrapporten visar att det inte har skett n�gra v�sentliga framsteg n�r det g�ller f�retagets m�jlighet att uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017, ska best�mmelserna om ingripande i denna lag till�mpas. 7. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra- ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � andra stycket, men som uppfyl- ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska best�mmelserna i 18 kap. 8 � och 12 � 4 och 5 denna lag inte till�mpas under det f�rsta �ret efter lagens ikrafttr�dande. 8. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag vid justering av ber�kningen av minimikapitalkravet enligt 8 kap. 14 � denna lag till och med den 31 december 2017 ska anv�nda ett solvenskapitalkrav be- r�knat enligt standardformeln. </div> <div id="page68-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 68 SFS 2015:700 Wolters Kluwer Elanders Sverige AB, 2015 9. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 2, 4 och 5, och som enligt 5 kap. 10 �, 8 kap. 12 � och 18 kap. 7 � g�ller f�r enskilda f�rs�kringsf�retag g�ller, utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� i 19 kap. 16 � denna lag, i till�mpliga delar �ven p� gruppniv�. 10. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 6 g�ller f�r enskilda f�rs�k- ringsf�retag g�ller, utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapital- krav p� gruppniv� i 19 kap. 16 och 35 �� denna lag, i till�mpliga delar �ven p� gruppniv� om f�rs�kringsf�retagen i en grupp uppfyller de gruppbaserade kapitalkraven enligt 9 kap. 4 � i den �ldre lydelsen, men inte uppfyller kapi- talkravet p� gruppniv�. 11. Finansinspektionen f�r ta ut avgifter �ven f�re lagens ikrafttr�dande f�r ans�kningar och anm�lningar enligt de nya best�mmelserna om solvens, spe- cialf�retag, undantag beroende p� storlek, grupptillsyn och fastst�llande av till�mpning av �verg�ngsbest�mmelser, n�r dessa har kommit in till inspek- tionen f�re lagens ikrafttr�dande. 12. Ett f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande har en utj�mnings- reserv f�r kreditf�rs�kring enligt 5 kap. 10 och 11 �� i den �ldre lydelsen ska, ut�ver neds�ttningar f�r att t�cka tekniska underskott i kreditf�rs�kringsr�rel- sen, �rligen g�ra de neds�ttningar som kr�vs f�r att avveckla utj�mningsreser- ven senast den 31 december 2019. P� regeringens v�gnar PER BOLUND Tord Gransbo (Finansdepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i f�rs�kringsr�relselagen (2010:2043);

utf�rdad den 19 november 2015.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs2 i fr�ga om f�rs�kringsr�relselagen

(2010:2043)

dels att 59 kap., 1 kap. 8 �, 3 kap. 814 och 22 ��, 4 kap., 5, 6 och 8 ��,

14 kap. 8 och 17 ��, 16 kap. 4 och 5 �� ska upph�ra att g�lla,

dels att rubriken till 14 kap. och rubrikerna n�rmast f�re 1 kap. 8 �, 3 kap.

814 och 22 ��, 4 kap. 6 och 8 ��, 14 kap. 17 �, 16 kap. 4 och 5 �� ska utg�,

dels att nuvarande 10 kap. ska betecknas 14 kap., nuvarande 17 kap. ska

betecknas 21 kap., nuvarande 14 kap. 17 �� ska betecknas 17 kap. 18 ��,
nuvarande 14 kap. 915 �� ska betecknas 17 kap. 915 ��, nuvarande 14 kap.
16 � ska betecknas 17 kap. 29 �, nuvarande 14 kap. 18 � ska betecknas
17 kap. 30 �, nuvarande 16 kap. 13 �� ska betecknas 18 kap. 13 ��,
nuvarande 16 kap. 612 �� ska betecknas 18 kap. 915 ��, nuvarande 16 kap.
1426 �� ska betecknas 18 kap. 1628 ��,

dels att 1 kap. 1, 6, 7, 12, 13, 19, 20 och 23 ��, 2 kap. 2, 4, 10 och 19 ��,

3 kap. 2 och 17 ��, 4 kap. 2 och 18 ��, 11 kap. 6 �, nya 17 kap. 2, 3, 7, 8, 12
och 30 ��, 18 kap. 1, 2, 1013, 15 och 28 �� och 21 kap. 1 och 5 �� och att
rubriken till 18 kap. och rubriken n�rmast f�re 1 kap. 13, 19 och 20 �� och
nya 17 kap. 3 � ska ha f�ljande lydelse,

dels att rubriken till nya 14 kap. ska lyda �verl�telse av f�rs�krings-

best�nd och rubriken till nya 17 kap. ska lyda Tillsyn,

dels att rubriken n�rmast f�re nuvarande 4 kap. 5 � ska s�ttas n�rmast f�re

nya 4 kap. 6 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 13 ska s�ttas n�r-
mast f�re nya 17 kap. 13 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 5 � ska
s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 5 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap.
6 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 7 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande
14 kap. 7 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 8 �, rubrikerna n�rmast f�re
nuvarande 14 kap. 1015 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 17 kap. 1015 ��,
rubriken n�rmast f�re nuvarande 14 kap. 16 � ska s�ttas n�rmast f�re nya
17 kap. 29 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 13 �� ska s�ttas

1 Prop. 2015/16:9, bet. 2015/16:FiU7, rskr. 2015/16:38.

2 Jfr. Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009
om upptagande och ut�vande av f�rs�krings- och �terf�rs�kringsverksamhet
(Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU.

3 Senaste lydelse av
6 kap. 3 � 2013:583

17 kap. 6 � 2014:494

6 kap. 12 � 2013:583

17 kap. 29 � 2014:494

9 kap. 1 � 2013:672

18 kap. 15 � 2012:198

9 kap. 8 a � 2013:672

18 kap. 19 � 2011:887.

9 kap. 10 � 2013:672

SFS 2015:700

Utkom fr�n trycket
den 1 december 2015

SFS 2015:700

n�rmast f�re nya 18 kap. 13 ��, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap.
68 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 911 ��, rubriken n�rmast f�re nu-
varande 16 kap. 12 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 15 �, rubriken n�r-
mast f�re nuvarande 16 kap. 14 � ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 16 �,
rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 17 � ska s�ttas n�rmast f�re nya
18 kap. 19 �, rubriken n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 18 � ska s�ttas n�rmast
f�re nya 18 kap. 20 �, rubrikerna n�rmast f�re nuvarande 16 kap. 22 och
23 �� ska s�ttas n�rmast f�re nya 18 kap. 24 och 25 ��, rubrikerna n�rmast
f�re nuvarande 16 kap. 25 och 26 �� ska s�ttas n�rmast f�re 18 kap. 27 och
28 ��,

dels att det ska inf�ras nio nya kapitel, 510, 16, 19 och 20 kap., 28 nya

paragrafer, 1 kap. 16 a, 16 b, 19 a19 c ��, 4 kap. 5, 6, 17 a och 17 b ��,
17 kap. 3 a, 7 a och 1628 ��, 18 kap. 48 �� n�rmast f�re 1 kap. 16 a �,
4 kap. 5 och 17 a ��, nya 17 kap. 7 a och 1618, 2224 �� och 18 kap. 4, 5
och 8 �� nya rubriker av f�ljande lydelse.

1 kap.

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om f�rs�kringsr�relse som drivs av

f�rs�kringsf�retag och om verksamhet som drivs av svenska specialf�retag.
Lagen g�ller inte f�rs�kringsr�relse som drivs enligt andra f�rfattningar �n
denna lag.

6 �

Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 8 kap., f�r till�m-

pas p� skadef�rs�kringar som avses i 2 kap. 11 � f�rsta stycket klasserna 1
och 2 samt p� avg�ngsbidragsf�rs�kringar.

Best�mmelserna om livf�rs�kring, med undantag f�r 5 och 8 kap., beh�ver

inte till�mpas p� s�dana livf�rs�kringar som avses i 2 kap. 12 � klasserna I b
och IV, om premien �r ber�knad och best�md f�r l�ngst fem �r.

7 �

Ers�ttning som betalas i form av livr�nta eller sjukr�nta utg�r livf�rs�k-

ring om ers�ttningen betalas fr�n en livf�rs�kring, och skadef�rs�kring om er-
s�ttningen betalas fr�n en skadef�rs�kring. Om en s�dan r�nta har k�pts i ett
livf�rs�kringsf�retag, ska den dock i detta f�retag utg�ra livf�rs�kring.

F�r s�dan livr�nta eller sjukr�nta som tillh�r skadef�rs�kring g�ller de s�r-

skilda best�mmelserna om livf�rs�kring i 14 kap. 16 och 17 ��.

12 �

I denna lag betyder

1. beh�rig myndighet: en utl�ndsk myndighet som har beh�righet att ut�va

tillsyn �ver en utl�ndsk f�rs�kringsgivare,

2. blandat finansiellt holdingf�retag: ett s�dant f�retag som avses i 1 kap.

3 � 4 lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat,

3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,
4. EES-f�rs�kringsgivare: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars hemland h�r

till EES och som omfattas av Solvens II-direktivet,

5. externt kreditv�rderingsinstitut: ett kreditv�rderingsinstitut som har f�tt

tillst�nd eller blivit certifierat enligt Europaparlamentets och r�dets f�rord-
ning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kreditv�rderingsinsti-

4 Senaste lydelse 2013:672.

SFS 2015:700

tut eller en centralbank som utf�rdar kreditv�rderingar som inte omfattas av
den f�rordningen,

6. f�rs�kringsholdingf�retag: ett moderf�retag som inte �r ett f�rs�krings-

f�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringsf�retag fr�n tredjeland eller
ett blandat finansiellt holdingf�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att
f�rv�rva och f�rvalta andelar i dotterf�retag som uteslutande eller huvudsak-
ligen �r f�rs�kringsf�retag, EES-f�rs�kringsgivare eller f�rs�kringsgivare
fr�n tredjeland,

7. f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet: ett moderf�retag

som inte �r ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, en f�rs�krings-
givare fr�n tredjeland, ett blandat finansiellt holdingf�retag eller ett f�rs�k-
ringsholdingf�retag och som har minst ett dotterf�retag som �r f�rs�krings-
f�retag,

8. f�rs�kringsgivare fr�n tredje land: en utl�ndsk f�rs�kringsgivare vars

hemland inte h�r till EES och som skulle omfattas av Solvens II-direktivet om
dess hemland h�rde till EES,

9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap. 6 � ansvarar

f�r grupptillsynen,

10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/

EG av den 25 november 2009 om upptagande och ut�vande av f�rs�krings-
och �terf�rs�kringsverksamhet (Solvens II), i lydelsen enligt Europaparla-
mentets och r�dets direktiv 2014/51/EU,

11. specialf�retag: ett aktiebolag eller en ekonomisk f�rening som, utan att

vara ett f�rs�kringsf�retag eller en utl�ndsk f�rs�kringsgivare, �vertar f�rs�k-
ringsrisker fr�n ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare och som
till fullo finansierar sin exponering f�r riskerna genom inkomster fr�n emis-
sioner av skuldebrev eller n�gon annan liknande form av finansiering, f�r vil-
ken r�tten till �terbetalning �r underordnad f�retagens skyldigheter enligt av-
tal om risk�vertagande, och

12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur f�r samarbete,

samordning och beslutsfattande mellan Finansinspektionen och en eller flera
beh�riga myndigheter eller mellan flera beh�riga myndigheter vid tillsynen
�ver en grupp enligt 19 kap.

�garintresse

13 �

Med �garintresse avses att ett f�retag direkt eller indirekt innehar minst

20 procent av kapitalet eller minst 20 procent av samtliga r�ster i ett annat
f�retag.

Anknutet f�retag

16 a �

Ett anknutet f�retag �r ett f�retag som �r

1. ett dotterf�retag,
2. ett f�retag som annars �r f�rem�l f�r �garintresse, eller
3. ett f�retag som har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning enligt

16 b � med ett annat f�retag.

SFS 2015:700

16 b �

F�retag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning om de

1. st�r under samma ledning p� grund av ett avtal mellan f�retagen eller en

best�mmelse i f�retagens bolagsordning, bolagsavtal eller d�rmed j�mf�rbara
stadgar, eller

2. har styrelser eller motsvarande organ i utl�ndska f�retag som till st�rre

delen best�r av samma personer och som har fullgjort sitt uppdrag under
r�kenskaps�ret och fram till dess att �rsredovisningar har uppr�ttats i de
ber�rda f�retagen.

Undantag beroende p� storlek

19 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap.

1. f�retagets �rliga tecknade bruttopremieinkomster inte �verstiger ett be-

lopp som motsvarar fem miljoner euro,

2. f�retagets totala f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklusive be-

lopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag,
inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugofem miljoner euro,

3. f�retaget ing�r i en grupp, om gruppens totala f�rs�kringstekniska av-

s�ttningar, inklusive belopp som kan �tervinnas brutto enligt �terf�rs�krings-
avtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett belopp som motsvarar tjugo-
fem miljoner euro,

4. f�retagets verksamhet inte omfattar f�rs�krings- eller �terf�rs�kringsris-

ker som t�cker ansvars-, kredit- och borgensf�rbindelser, s�vida de inte utg�r
underordnade risker,

5. f�retagets verksamhet inte omfattar mottagen �terf�rs�kring
a) med premier som �verstiger ett belopp som motsvarar en halv miljon

euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna, eller

b) d�r de f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, f�r belopp som kan �ter-

vinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n specialf�retag, inte �verstiger ett
belopp som motsvarar tv� och en halv miljon euro eller tio procent av de f�r-
s�kringstekniska avs�ttningarna, och

6. inte n�got av de belopp som anges i 13 och 5 har �verskridits under de

f�reg�ende tre p� varandra f�ljande �ren och inte heller f�rv�ntas g�ra detta
inom de f�ljande fem �ren.

Undantag enligt f�rsta stycket f�r inte beviljas f�r ett f�rs�kringsf�retag

som driver gr�ns�verskridande verksamhet eller verksamhet som sekund�r-
etablering.

19 a �

Om n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta stycket 13 och 5 har

�verskridits under tre p� varandra f�ljande �r, ska ett beviljat undantag upp-
h�ra att g�lla fr�n och med det fj�rde �ret. Ett f�rs�kringsf�retag ska snarast
m�jligt anm�la ett s�dant �verskridande till Finansinspektionen.

19 b �

Ett f�retag f�r beviljas undantag fr�n 59, 16 och 19 kap. i samband

med att det f�r tillst�nd att bedriva f�rs�kringsr�relse, om f�retagets tecknade
bruttopremieinkomster eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar brutto, inklu-
sive belopp som kan �tervinnas enligt �terf�rs�kringsavtal och fr�n special-
f�retag, inte f�rv�ntas �verskrida n�got av de belopp som anges i 19 � f�rsta
stycket 13 och 5 inom de f�ljande fem �ren.

SFS 2015:700

19 c �

Ett f�rs�kringsf�retag som beviljats undantag enligt 19 eller 19 b �

ska �tminstone ha

1. tillg�ngar som uppg�r till ett belopp som motsvarar f�rs�kringstekniska

avs�ttningar f�r egen r�kning,

2. ett s�rskilt anpassat, riskbaserat kapitalkrav,
3. s�rskilt anpassade garantibelopp,
4. en tillr�cklig kapitalbas, och
5. ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�ller att f�retaget styrs p� ett sunt

och ansvarsfullt s�tt.

Undantag beroende p� verksamhet

20 �

Undantag fr�n denna lag i ett enskilt fall f�r beslutas helt eller till vissa

delar f�r

1. f�rs�kringsf�retag som bara tillhandah�ller f�rs�kringsf�rm�ner vid

d�dsfall, om f�rm�nerna inte �verstiger den genomsnittliga begravningskost-
naden f�r en avliden person eller utg�r i annan form �n pengar, och

2. lokala skadef�rs�kringsbolag som bara meddelar f�rs�kring enligt 2 kap.

11 � f�rsta stycket klass 18 (assistans) i form av naturaf�rm�ner och vilkas
�rliga premieinkomst inte �verstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro.

23 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. drivande av f�rs�kringsr�relse f�r att uppfylla Sveriges �taganden till

f�ljd av avtal mellan Europeiska unionen (EU) och Schweiz,

2. hur tillg�ngarna enligt 19 c � 1 ska definieras, placeras och v�rderas,
2. hur kapitalkravet enligt 19 c � 2 ska ber�knas,
3. fastst�llande av garantibelopp enligt 19 c � 3,
4. kapitalbasens niv�, sammans�ttning och ber�kningen av denna enligt

19 c � 4,

5. hur ett f�retagsstyrningssystem enligt 19 c � 5 ska utformas, och
6. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 � 1.

2 kap.

2 �

I fr�ga om europabolag och europakooperativ som driver f�rs�krings-

r�relse och som har ett s�dant f�rvaltningssystem som avses i artiklarna
3942 i r�dets f�rordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om
stadga f�r europabolag

5 eller artiklarna 3741 i r�dets f�rordning (EG) nr

1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga f�r europeiska kooperativa f�ren-
ingar

6 ska f�ljande best�mmelser i denna lag om styrelsen eller dess

ledam�ter till�mpas p� tillsynsorganet eller dess ledam�ter:

2 kap. 4 � 4 om ledningspr�vning,
4 kap. 9 � f�rsta stycket 1 om avtal med eller till f�rm�n f�r styrelseleda-

mot,

11 kap. 8 � och 13 kap. 17 � om uppgifter inf�r styrelseval,
11 kap. 10 � och 13 kap. 11 � om j�v f�r styrelseledamot,
13 kap. 13 � om �verskridande av befogenhet och beh�righet,

5 EGT 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

6 EGT 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

SFS 2015:700

17 kap. 13 � om r�tt f�r Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och

n�rvara vid s�dant sammantr�de samt delta i �verl�ggningarna,

18 kap. 11 � om �terkallelse av tillst�nd, och
19 kap. 45 � om tystnadsplikt.
Av 16 � andra stycket och 22 � lagen (2004:575) om europabolag samt

21 � andra stycket och 26 � lagen (2006:595) om europakooperativ framg�r
att de i f�rsta stycket angivna best�mmelserna om styrelsen eller dess leda-
m�ter ska till�mpas ocks� p� ett europabolags eller ett europakooperativs led-
nings- eller f�rvaltningsorgan eller dess ledam�ter.

4 �

Ett f�retag ska ges tillst�nd att driva f�rs�kringsr�relse, om

1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och

andra f�rfattningar som reglerar ett f�retags bolagsordning eller stadgar samt
i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till om-
fattningen och arten av den planerade verksamheten,

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt

best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�retagets
verksamhet,

3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett f�rs�kringsaktiebo-

lag bed�ms l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av f�r-
s�kringsaktiebolaget, och

4. de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara verkst�llande direk-

t�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem, eller de som avses ansvara f�r
en s�dan central funktion som avses i 10 kap. 4 � f�rsta stycket har de insikter
och den erfarenhet som m�ste kr�vas av den som deltar i styrningen av ett f�r-
s�kringsf�retag och �ven i �vrigt �r l�mpliga f�r en s�dan uppgift.

Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket 3 ska kriterierna i 15 kap. 5 � f�rsta

stycket 1, 3 och 4 samt 6 � beaktas.

10 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska n�r r�relsen p�b�rjas ha en kapitalbas som

uppg�r minst till garantibeloppet enligt 8 kap. 17 eller 18 �.

19 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. de krav som ska g�lla f�r deltagande i styrningen av ett f�rs�kringsf�re-

tag enligt 4 � f�rsta stycket 4,

2. de risker som h�nf�r sig till varje f�rs�kringsklass enligt 11 och 12 ��

samt om beteckningar f�r grupper av f�rs�kringsklasser enligt 11 �, och

3. vad en verksamhetsplan enligt 18 � ska inneh�lla.

3 kap.

2 �

Om f�ruts�ttningarna enligt andra stycket �r uppfyllda, ska Finans-

inspektionen inom tre m�nader fr�n det att en underr�ttelse enligt 1 � togs
emot l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga myndigheten i
det land d�r sekund�retableringen avses inr�ttas. Inspektionen ska samtidigt
l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget uppfyller solvenskapitalkravet och
minimikapitalkravet enligt 8 kap.

Ett meddelande enligt f�rsta stycket ska l�mnas om det inte finns sk�l att

ifr�gas�tta att

SFS 2015:700

1. f�rs�kringsf�retagets organisation �r �ndam�lsenlig,
2. f�rs�kringsf�retagets finansiella situation �r tillfredsst�llande med h�n-

syn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller

3. f�retr�daren f�r sekund�retableringen har tillr�cklig kompetens och erfa-

renhet och i �vrigt �r l�mpad att leda verksamheten vid sekund�retableringen.

17 �

Finansinspektionen ska, inom en m�nad fr�n det att en underr�ttelse

enligt 15 � togs emot, l�mna meddelande om underr�ttelsen till den beh�riga
myndigheten i det land d�r den gr�ns�verskridande verksamheten ska drivas.
Finansinspektionen ska samtidigt l�mna ett intyg om att f�rs�kringsf�retaget
uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. och en
upplysning om vilka f�rs�kringsklasser f�retagets tillst�nd f�r f�rs�krings-
r�relse omfattar.

4 kap.

2 �

Information till f�rs�kringstagare och dem som erbjuds att teckna en

f�rs�kring ska vara anpassad efter f�rs�kringens art och tydligt visa f�rs�k-
ringens villkor och v�rdeutveckling. �ven andra ers�ttningsber�ttigade p�
grund av f�rs�kringar ska ges den information de beh�ver.

Ett f�rs�kringsbrev ska inneh�lla uppgifter b�de om de allm�nna f�rs�k-

ringsvillkoren och om de s�rskilda villkoren f�r den f�rs�kring som avses i
brevet.

Proportionalitetsprincip

5 �

Best�mmelserna i 510, 17 och 19 kap. ska till�mpas proportionellt i

f�rh�llande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i varje f�r-
s�kringsf�retags verksamhet.

6 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r ta upp eller ta �ver l�n (uppl�ning) bara om

det g�rs f�r att effektivisera kapitalf�rvaltningen eller om det i �vrigt �r moti-
verat av f�rs�kringsr�relsen.

Ut�ver f�rsta stycket kr�vs att den samlade uppl�ningen �r av ringa bety-

delse med h�nsyn till r�relsens omfattning och kapitalbasens storlek.

Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta

om undantag fr�n kravet p� att uppl�ningen ska vara av ringa betydelse.

�terk�p och �verf�ring

17 a �

Om en f�rs�kringstagare har r�tt till �terk�p eller �verf�ring enligt

11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104), ska f�rs�kringsf�retaget se till
att detta och de n�rmare villkoren f�r �terk�pet eller �verf�ringen framg�r av
f�rs�kringsavtalet.

17 b �

Om en f�rs�kringstagare som har r�tt till �terk�p eller �verf�ring

enligt 11 kap. 5 � f�rs�kringsavtalslagen (2005:104) vill flytta f�rs�kringens
v�rde till ett annat f�rs�kringsf�retag, ska det f�rs�kringsf�retag fr�n vilket

7 �ndringen inneb�r att andra stycket tas bort.

SFS 2015:700

v�rdet flyttas s� snart som m�jligt �verf�ra v�rdet och de uppgifter om f�r-
s�kringen som beh�vs till det andra f�retaget.

18 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de

krav p� soliditet, likviditet och riskhantering som avses i 1 �,

2. vilken information enligt 2 � som ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till

f�rs�kringstagarna, till andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar
och till dem som erbjuds att teckna en f�rs�kring i f�retaget,

3. vilka �tg�rder som ett f�rs�kringsf�retag ska vidta f�r att uppfylla de

krav p� god f�rs�kringsstandard som avses i 3 �, och

4. villkor f�r uppl�ning enligt 6 �.

5 kap. Tillg�ngar, skulder och f�rs�kringstekniska avs�ttningar

Solvensbalansr�kning

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta en s�rskild balansr�kning f�r sol-

vens�ndam�l (solvensbalansr�kning).

I solvensbalansr�kningen ska tillg�ngar och skulder v�rderas enligt 2 � och

f�rs�kringstekniska avs�ttningar ber�knas enligt 316 ��.

V�rdering av tillg�ngar och skulder

2 �

Tillg�ngar och skulder ska tas upp till verkligt v�rde. Med verkligt

v�rde avses det belopp till vilket en tillg�ng eller en skuld skulle kunna �ver-
l�tas eller regleras i en transaktion mellan sinsemellan oberoende parter som
har ett intresse av att transaktionen genomf�rs.

Vid v�rderingen av skulder f�r h�nsyn inte tas till f�rs�kringsf�retagets

egen kreditv�rdighet.

F�rs�kringstekniska avs�ttningar

V�rdering av f�rs�kringstekniska avs�ttningar

3 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra f�rs�kringstekniska avs�ttningar f�r sina

�taganden med anledning av ing�ngna f�rs�kringsavtal.

De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska motsvara det belopp som f�r-

s�kringsf�retaget skulle f� betala om det omedelbart skulle f�ra �ver sina
�taganden till ett annat f�rs�kringsf�retag, som �r oberoende och som har
intresse av att transaktionen genomf�rs.

Ansvarsfull ber�kning

4 �

Ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska grundas p�

antaganden om riskm�tt, r�ntesatser och driftskostnader som var f�r sig �r
ansvarsfulla, tillf�rlitliga och objektiva.

SFS 2015:700

F�rs�kringstekniska avs�ttningarnas sammans�ttning

5 �

De f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska utg�ras av summan av en

b�sta skattning av framtida kassafl�den enligt 6, 7 och 912 �� samt en risk-
marginal enligt 13 �.

N�gon separat ber�kning av riskmarginal ska inte g�ras, om de f�rv�ntade

framtida kassafl�dena till f�ljd av ing�ngna f�rs�kringsavtal har en motsva-
righet i kassafl�den hos finansiella instrument f�r vilka det finns ett s�kert
marknadsv�rde. I ett s�dant fall ska v�rdet av de f�rs�kringstekniska avs�tt-
ningarna i st�llet motsvara marknadsv�rdet f�r dessa finansiella instrument.

Ber�kning av den b�sta skattningen

6 �

Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska motsvara det f�rv�n-

tade nuv�rdet av de framtida kassafl�den som kan uppkomma med anledning
av ing�ngna f�rs�kringsavtal. Den ska ber�knas med en relevant riskfri r�nte-
struktur.

7 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

f�r anv�nda en matchningsjusterad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av
den b�sta skattningen.

Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt tillst�nd enligt f�rsta stycket f�r inte

�terg� till att anv�nda en riskfri r�ntestruktur utan matchningsjustering.

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen,

om f�retaget inte uppfyller villkoren f�r anv�ndning av matchningsjustering
enligt 7 �. Av underr�ttelsen ska det framg� n�r villkoren inte l�ngre var upp-
fyllda.

Ett f�rs�kringsf�retag som har f�tt ett f�rel�ggande enligt 17 kap. 7 a � att

omedelbart upph�ra med anv�ndningen av matchningsjustering, f�r inte be-
viljas tillst�nd enligt 7 � f�rsta stycket inom tv� �r fr�n f�rel�ggandet.

9 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r anv�nda en volatilitetsjusterad riskfri r�nte-

struktur vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna.

10 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re-

tag f�r anv�nda en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur vid ber�kningen av
den b�sta skattningen.

11 �

Den b�sta skattningen av framtida kassafl�den ska ber�knas utan att

avdrag g�rs f�r avgiven �terf�rs�kring eller f�r belopp som kan �terf�s fr�n
specialf�retag.

Ett f�rs�kringsf�retag ska g�ra en separat ber�kning av belopp som kan

�terf�s p� grund av avgiven �terf�rs�kring eller fr�n specialf�retag. S�dana
belopp ska tas upp p� solvensbalansr�kningens tillg�ngssida.

12 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�re-

tag f�r anv�nda ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstek-
niska avs�ttningarna.

SFS 2015:700

Ber�kning av riskmarginalen

13 �

Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat f�rs�krings-

f�retag kan f�rv�ntas kr�va, ut�ver den b�sta skattningen av framtida kassa-
fl�den, f�r att ta �ver och infria f�rs�kringsf�retagets �taganden mot f�rs�k-
ringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade.

Garantier och optioner

14 �

Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska h�nsyn

tas till v�rdet av garantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal.

Separat ber�kning f�r olika f�rs�kringsrisker

15 �

Vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna ska ett f�r-

s�kringsf�retag dela upp sina f�rs�krings�taganden i f�rs�kringsrisker av lik-
artat slag eller �tminstone efter f�retagets olika aff�rsgrenar.

Ber�kning vid solidarisk ansvarighet

16 �

Om flera f�rs�kringsf�retag ansvarar solidariskt f�r en f�rs�kring, ska

bara den del av f�rs�kringen som enligt avtal mellan f�retagen avser det
enskilda f�retaget beaktas vid ber�kningen av det f�retagets f�rs�kringstek-
niska avs�ttningar.

Best�mmande av premier f�r livf�rs�kringar och vissa
skadef�rs�kringar

17 �

Premier f�r livf�rs�kringar, och skadef�rs�kringar som meddelas f�r

l�ngre tid �n tio �r ska best�mmas p� antaganden om d�dlighet och andra
riskm�tt, r�ntesats och driftskostnader som var f�r sig �r ansvarsfulla, tillf�r-
litliga och objektiva, om inte en avvikelse �r f�rsvarlig med h�nsyn till f�r-
s�kringsf�retagets ekonomiska situation.

Bemyndiganden

18 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. de f�rs�kringstekniska avs�ttningarnas inneh�ll och ber�kning enligt 4,

6, 11 och 1316 ��,

2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f�

tillst�nd att anv�nda matchningsjustering enligt 7 �,

3. hur en volatilitetsjustering enligt 9 � ska ber�knas,
4. villkoren f�r undantag enligt 10 � och ber�kningen av en tillf�lligt juste-

rad riskfri r�ntestruktur, och

5. villkoren f�r undantag enligt 12 � och ber�kningen av det tillf�lliga av-

draget.

SFS 2015:700

6 kap. Investeringar

Inledande best�mmelser

Aktsamhet

1 �

Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska investeras p� ett aktsamt s�tt enligt

210 ��.

Vid intressekonflikter mellan f�rs�kringsf�retaget och f�rs�kringstagarna

ska tillg�ngarna investeras p� det s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas
och andra ers�ttningsber�ttigades intressen.

Riskkontroll

2 �

Investeringar f�r endast g�ras i s�dana finansiella instrument och andra

tillg�ngar vars risker f�rs�kringsf�retaget kan identifiera, m�ta, �vervaka,
hantera, kontrollera och rapportera samt p� l�mpligt s�tt beakta i den egna
risk- och solvensbed�mningen enligt 10 kap. 11 � andra stycket 1.

Riskspridning

3 �

Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar ska g�ras s�

att l�mplig riskspridning uppn�s.

Samtliga tillg�ngar ska, med beaktande av f�rs�kringsf�retagets f�rs�k-

rings�taganden och f�r�ndringar i tillg�ngarnas framtida v�rde och avkast-
ning, investeras s� att f�retagets betalningsberedskap �r tillfredsst�llande och
den f�rv�ntade avkastningen tillr�cklig.

Lokalisering av tillg�ngar

4 �

Ett f�rs�kringsf�retags tillg�ngar ska f�rvaras s� att de �r �tkomliga f�r

f�retaget.

S�rskilda begr�nsningar f�r investeringar i vissa tillg�ngar

Derivatinstrument

5 �

Derivatinstrument f�r anv�ndas f�r att s�nka risken i ett f�rs�kringsf�re-

tag eller f�r att i �vrigt effektivisera f�rvaltningen av f�retagets tillg�ngar och
skulder.

Onoterade tillg�ngar

6 �

Investeringar i finansiella instrument och andra tillg�ngar som inte �r

upptagna till handel p� en reglerad marknad ska h�llas p� aktsamma niv�er.

Tillg�ngar som svarar mot f�rs�kringstekniska avs�ttningar

H�nsyn till �tagandenas art och l�ptid

7 �

Tillg�ngar som motsvarar f�rs�kringstekniska avs�ttningar enligt 5 kap.

37 och 916 �� ska, ut�ver vad som f�ljer av 16 ��, investeras p� ett s�tt
som �r l�mpligt med h�nsyn till �tagandenas art och l�ptid. Investering av

SFS 2015:700

dessa tillg�ngar ska �ven g�ras p� ett s�tt som b�st gagnar f�rs�kringstagarnas
intressen, mot bakgrund av de m�l f�r investeringarna som har uppst�llts och
offentliggjorts.

Tillg�ngar f�r vilka f�rs�kringstagaren b�r placeringsrisken

8 �

Best�mmelserna i 3 � f�rsta stycket samt 5 och 6 �� g�ller inte f�r till-

g�ngar som svarar mot avs�ttningar f�r vilka f�rs�kringstagaren eller andra
ers�ttningsber�ttigade b�r placeringsrisken. F�r s�dana tillg�ngar ska 1 �, 2 �,
3 � andra stycket och 4 � till�mpas, och i f�rekommande fall �ven 9 och
10 ��.

N�r f�rm�ner som �r knutna till tillg�ngar enligt f�rsta stycket innefattar en

garanterad avkastning p� investeringar eller n�gon annan garanterad f�rm�n,
g�ller 16 �� f�r de tillg�ngar som motsvarar ytterligare avs�ttningar f�r den
garanterade f�rm�nen.

S�rskilt om fondf�rs�kringstillg�ngar

9 �

Premier f�r fondf�rs�kringar ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt

motsvarar andelar i s�dana fonder som �r knutna till f�rs�kringen och som
f�rs�kringstagaren eller den f�rs�krade fr�n tid till annan best�mmer. F�rs�k-
ringsf�retaget f�r begr�nsa antalet fonder i vilka premier f�r placeras.

Utdelning och ers�ttning vid inl�sen av andelarna f�r bara anv�ndas f�r

f�rv�rv av nya andelar i anknutna fonder och f�r utbetalning eller betalning
av kostnader enligt f�rs�kringsavtalet.

S�rskilt om tillg�ngar knutna till annat referensv�rde

10 �

Premier f�r f�rs�kringsf�rm�ner som �r knutna till ett aktieindex eller

till n�got annat referensv�rde, ska investeras s� att de s� n�ra som m�jligt
motsvarar de f�rm�ner som referensv�rdet baseras p�.

Krav p� registerf�ring

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska f�ra ett register som vid varje tidpunkt utvi-

sar de tillg�ngar, v�rderade enligt 5 kap. 2 �, som anv�nds f�r att t�cka de f�r-
s�kringstekniska avs�ttningarna.

Om en tillg�ng som har antecknats i registret har uppl�tits med s�dan r�tt

att dess fulla v�rde inte kan utnyttjas f�r att t�cka f�rs�kringstekniska avs�tt-
ningar, ska detta antecknas i registret.

Tillg�ngar som inte ska antecknas i registret

12 �

F�ljande tillg�ngar ska inte antecknas i registret:

1. fordringar p� n�gon annan �n f�rs�kringstagare som understiger det

belopp som g�lden�ren har att fordra av f�rs�kringsf�retaget, och

2. f�rs�kringsaktiebolags egna aktier.

SFS 2015:700

F�rm�nsr�tt

13 �

F�rm�nsr�tt enligt 4 a � f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) f�ljer med ford-

ran som

1. grundas p� f�rs�kringsavtal, eller
2. avser �terbetalning av premier f�r att ett f�rs�kringsavtal inte har kom-

mit till st�nd eller har upph�rt att g�lla.

F�rm�nsr�tten omfattar de tillg�ngar som finns upptagna i det register som

anges i 11 � n�r f�retaget f�rs�tts i konkurs eller utm�tning �ger rum.

Fordran grundad p� avtal om �terf�rs�kring har f�rm�nsr�tt efter s�dan

fordran som anges i f�rsta stycket.

Bemyndigande

14 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. vad som avses med l�mplig riskspridning enligt 3 � f�rsta stycket,
2. f�rvaring av tillg�ngar enligt 4 �,
3. anv�ndning av derivatinstrument enligt 5 �, och
4. f�rande av register enligt 11 �.

7 kap. Kapitalbas

Tillr�cklig kapitalbas

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en kapitalbas som minst uppg�r till sol-

venskapitalkravet ber�knat enligt 8 kap. 1 � eller 17 kap. 26 �.

Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre �n minimikapitalkravet ber�knat

enligt 8 kap. 1315 och 1721 ��.

Kapitalbasens sammans�ttning

2 �

Kapitalbasen best�r av prim�rkapital och av till�ggskapital som har god-

k�nts av Finansinspektionen enligt 6 �.

Prim�rkapital

3 �

I prim�rkapitalet ska f�ljande poster ing�:

1. den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder, inklusive f�rs�k-

ringstekniska avs�ttningar, och

2. efterst�llda skulder.
Tillg�ngar och skulder enligt f�rsta stycket ska v�rderas enligt 5 kap. 17

och 916 ��.

Den positiva skillnaden mellan tillg�ngar och skulder enligt f�rsta

stycket 1 ska minskas med v�rdet p� innehav av egna aktier.

Till�ggskapital

4 �

Till�ggskapital �r en post som inte ing�r i prim�rkapitalet men som kan

kr�vas in f�r att t�cka f�rluster.

SFS 2015:700

5 �

I till�ggskapitalet f�r f�ljande poster ing�:

1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte hel-

ler har beg�rts in,

2. kreditutrymme hos bank,
3. garantier,
4. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt, och
5. andra r�ttsligt bindande utf�stelser till f�rs�kringsf�retaget.
F�r att f� godk�nnas som till�ggskapital kr�vs att postens f�rlustt�cknings-

f�rm�ga �r tillr�cklig. Posten ska v�rderas till ett belopp som �terspeglar dess
f�rm�ga att t�cka f�rluster.

6 �

Finansinspektionen ska fastst�lla det belopp som en post i till�ggskapi-

talet f�r tas upp till eller den metod som ska anv�ndas f�r att fastst�lla ett visst
belopp.

Finansinspektionens beslut om att anv�nda en metod enligt f�rsta stycket

ska g�lla f�r en viss tid.

Indelning av kapitalbasen

7 �

Posterna i kapitalbasen ska delas in i niv�er enligt f�ljande.

Niv� 1: poster i prim�rkapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt

efterst�llda.

Niv� 2: poster i prim�rkapitalet som �r fullt efterst�llda samt poster i till-

l�ggskapitalet som kan t�cka f�rluster helt och �r fullt efterst�llda.

Niv� 3: �vriga poster.
En post ska anses kunna t�cka f�rluster helt om den i sin helhet �r tillg�ng-

lig eller kan infordras p� beg�ran f�r att t�cka f�rluster, b�de i den l�pande
verksamheten och vid likvidation eller konkurs.

En post ska anses vara fullt efterst�lld om den i sin helhet, vid likvidation

eller konkurs, inte f�r �terbetalas till innehavaren f�rr�n f�rs�kringsf�retagets
alla andra f�rpliktelser har uppfyllts.

8 �

Vid bed�mning av om en post ska anses kunna t�cka f�rluster helt eller

vara fullt efterst�lld enligt 7 �, ska det beaktas om posten �r fri fr�n

1. krav p� eller incitament till att l�sa in det nominella beloppet,
2. obligatoriska fasta kostnader, och
3. belastningar.
Vid bed�mningen enligt f�rsta stycket ska �ven postens l�ptid beaktas. Om

en post �r tidsbunden, ska h�nsyn tas till om den genomsnittliga l�ptiden p�
posten �r tillr�cklig i f�rh�llande till l�ptiden p� �tagandena.

Klassificering av kapitalbasposter

9 �

En post ska klassificeras som niv� 1 eller 2 om den i v�sentlig grad upp-

fyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan klassificering enligt 7 och 8 ��.

10 �

Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillg�ngliga f�r utdelning till

f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade (�verskottsmedel) f�r klas-
sificeras som niv� 1, om posterna uppfyller f�ruts�ttningarna f�r en s�dan
klassificering enligt 7 och 8 ��.

SFS 2015:700

En post i till�ggskapitalet f�r klassificeras som niv� 2 om den avser
1. kreditutrymme hos bank och garantier som f�rvaras som s�kerhet f�r

f�rs�kringsgivares borgen�rer av en oberoende f�rvaltare och �r utf�rdade av
kreditinstitut som �r auktoriserade enligt Europaparlamentets och r�dets di-
rektiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om r�tten att starta och driva verksam-
het i kreditinstitut, och

2. framtida fordringar grundade p� uttaxeringsr�tt under de kommande tolv

m�naderna som kan st�llas p� del�gare eller medlemmar i �msesidiga f�rs�k-
ringsf�retag.

T�ckande av solvenskapitalkravet

11 �

Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � eller 10 �

f�rsta stycket ska uppg� till mer �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt
8 kap. 1 �.

Prim�rkapital eller till�ggskapital som har klassificerats som niv� 3 enligt

9 � ska vara mindre �n en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 �.

T�ckande av minimikapitalkravet

12 �

Den kapitalbas som ska t�cka minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13 �

f�r best� av prim�rkapital som har delats in i niv� 1 och 2 enligt 9 � och 10 �
f�rsta stycket.

Prim�rkapital som har klassificerats som niv� 1 enligt 9 � och 10 � f�rsta

stycket ska uppg� till mer �n h�lften av minimikapitalkravet.

Minimikapitalkravet f�r i �vrigt t�ckas av prim�rkapital som har klassifice-

rats som niv� 2 enligt 9 �.

Bemyndiganden

13 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. de krav som ska g�lla f�r godk�nnande av poster som till�ggskapital och

grunder f�r v�rdering av poster i till�ggskapitalet enligt 5 �,

2. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid indelning i niv�er

enligt 7 �,

3. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificeringen

av kapitalbasposter enligt 9 �, och

4. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificering av pos-

ter i till�ggskapitalet enligt 10 � andra stycket.

8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav

Solvenskapitalkrav

Ber�kning av solvenskapitalkrav

1 �

Solvenskapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara

prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 99,5 procents san-
nolikhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet
av �tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade

SFS 2015:700

p� grund av f�rs�kringar (skyddsniv�). Denna skyddsniv� ska �ven beaktas
vid ber�kningen av kapitalkravet f�r var och en av de risker som ing�r i sol-
venskapitalkravet.

Solvenskapitalkravet ska ber�knas under antagandet att f�rs�kringsf�re-

taget kommer att forts�tta att driva sin verksamhet.

2 �

Solvenskapitalkravet ska ber�knas med beaktande av alla m�tbara risker

som f�retaget �r utsatt f�r.

Vid ber�kningen ska minst f�ljande risker beaktas:
1. f�rs�kringsrisker,
2. marknadsrisker,
3. kreditrisker, och
4. operativa risker.

3 �

Vid ber�kningen av solvenskapitalkravet ska f�rs�kringsf�retaget be-

akta effekterna av s�dana tekniker som f�retaget anv�nder f�r att reducera
sina risker.

Ber�kningsmetoder

4 �

Solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt en standardformel som anges i

5 �. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag
f�r anv�nda en intern modell enligt 9 kap. 1 � f�rsta stycket f�r att ber�kna
solvenskapitalkravet.

Ber�kning enligt standardformeln

5 �

Solvenskapitalkravet ber�knat enligt standardformeln ska utg�ra sum-

man av

ett prim�rt solvenskapitalkrav ber�knat enligt 68 ��, och
ett kapitalkrav f�r operativ risk ber�knat enligt 9 �,
minskat med
ett justeringsbelopp ber�knat enligt 10 �.

Prim�rt solvenskapitalkrav

6 �

Det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas genom en justerad sam-

manl�ggning av kapitalkraven f�r minst f�ljande risker:

1. f�rs�kringsrisker,
2. marknadsrisker, och
3. motpartsrisker.

7 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

f�r anv�nda l�mpliga parametrar som �r specifika f�r f�retaget vid ber�k-
ningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker.

8 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

som meddelar s�dana pensionsf�rs�kringar som anges i 58 kap. 2 � inkomst-
skattelagen (1999:1229) f�r ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk, som in-

SFS 2015:700

g�r i kapitalkravet f�r marknadsrisk, enligt en s�rskild metod anpassad f�r
denna verksamhet.

Kapitalkrav f�r operativ risk

9 �

Kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas med beaktande av s�dana

operativa risker som f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r och som inte har beak-
tats vid ber�kningen av kapitalkravet f�r f�rs�kringsrisker, marknadsrisker
eller motpartsrisker.

Justeringsbelopp

10 �

Justeringsbeloppet enligt 5 � ska motsvara den minskning av f�rs�k-

ringsf�retagets of�rutsedda f�rluster som beror p�

1. att f�retagets �taganden gentemot f�rs�kringstagare eller andra ers�tt-

ningsber�ttigade minskar till f�ljd av villkoren i f�rs�kringsavtalet,

2. att f�retagets uppskjutna skatt f�r�ndras, eller
3. en kombination av 1 och 2.

F�renklade ber�kningar

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r g�ra f�renklade ber�kningar av kapitalkravet

f�r en specifik risk om

1. det �r motiverat med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten

av de risker som f�retaget �r utsatt f�r, och

2. det �r oproportionerligt betungande att g�ra ber�kningar enligt standard-

formeln.

Underr�ttelse om bristande solvenskapitalkrav

12 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen,

om f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk f�r
detta under de n�rmaste tre m�naderna.

Ett f�rs�kringsf�retag som till�mpar 5 kap. 10 eller 12 � ska omedelbart

underr�tta Finansinspektionen, om f�retaget inte skulle uppfylla solvenskapi-
talkravet utan en till�mpning av dessa best�mmelser.

Minimikapitalkrav

Ber�kning av minimikapitalkrav

13 �

Minimikapitalkravet utg�r den minsta storlek p� det medr�kningsbara

prim�rkapitalet som kr�vs f�r att f�rs�kringsf�retaget med 85 procents sanno-
likhet ska ha tillg�ngar under kommande tolv m�nader som t�cker v�rdet av
�tagandena gentemot f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p�
grund av f�rs�kringar.

14 �

Minimikapitalkravet ska ber�knas med beaktande helt eller delvis av

1. f�rs�kringstekniska avs�ttningar,
2. premieinkomst,
3. positiv risksumma,

SFS 2015:700

4. uppskjutna skatter,
5. administrativa kostnader, och
6. avgiven �terf�rs�kring.

Justering av ber�knat minimikapitalkrav

15 �

Minimikapitalkravet ber�knat enligt 13 och 14 �� f�r varken under-

stiga 25 procent eller �verstiga 45 procent av solvenskapitalkravet, inklusive
kapitaltill�gg enligt 17 kap. 24 �. Minimikapitalkravet f�r aldrig vara l�gre �n
garantibeloppet enligt 1721 ��.

Underr�ttelse om bristande minimikapitalkrav

16 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska omedelbart underr�tta Finansinspektionen,

1. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet,
2. f�retaget inte uppfyller ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget

har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, eller

3. det finns risk f�r att n�gon av situationerna enligt 1 och 2 intr�ffar under

de n�rmaste tre m�naderna.

Garantibelopp

17 �

F�r skadef�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp

som minst motsvarar 2,5 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r-
�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommis-
sionen �rligen tillk�nnager. Om r�relsen omfattar f�rs�kring eller risk som
h�nf�r sig till n�gon av klasserna 1015 enligt 2 kap. 11 � f�rsta stycket ska
dock garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner
euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsu-
mentprisindexet som Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager.

18 �

F�r livf�rs�kringsf�retag ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som

minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�nd-
ringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen
�rligen tillk�nnager.

19 �

F�r �terf�rs�kringsbolag som inte �r captivebolag ska garantibeloppet

uppg� till ett belopp som minst motsvarar 3,6 miljoner euro eller det h�gre
belopp, grundat p� f�r�ndringar i det europeiska konsumentprisindexet, som
Europeiska kommissionen �rligen tillk�nnager.

20 �

F�r ett s�dant captivebolag f�r �terf�rs�kring som avses i artikel 13.5 i

Solvens II-direktivet ska garantibeloppet uppg� till ett belopp som minst mot-
svarar 1,2 miljon euro eller det h�gre belopp, grundat p� f�r�ndringar i det
europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen �rligen till-
k�nnager.

SFS 2015:700

21 �

F�r f�rs�kringsf�retag som bedriver b�de liv- och skadef�rs�kring en-

ligt 4 kap. 7 � andra stycket ska garantibeloppet uppg� till summan av de be-
lopp som anges i 17 f�rsta meningen och 18 ��.

Bemyndiganden

22 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. hur det prim�ra solvenskapitalkravet ska ber�knas enligt 6 �,
2. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f�

tillst�nd att anv�nda f�retagsspecifika parametrar enligt 7 �,

3. vilka krav som ska vara uppfyllda f�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f�

ber�kna kapitalkravet f�r aktiekursrisk utifr�n en s�rskild metod enligt 8 �,

4. hur kapitalkravet f�r operativ risk ska ber�knas enligt 9 �, och
5. hur justeringsbeloppet ska ber�knas enligt 10 �.

9 kap. Interna modeller

Allm�nna best�mmelser

Krav p� tillst�nd

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda

en intern modell f�r att ber�kna solvenskapitalkravet. Ett s�dant tillst�nd f�r
avse en fullst�ndig intern modell eller en partiell intern modell.

Best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� g�ller �ven n�r solvenskapitalkravet

ber�knas med en intern modell.

F�ruts�ttningar f�r att anv�nda en intern modell

2 �

Tillst�nd f�r ett f�rs�kringsf�retag att anv�nda en intern modell ska ges,

1. f�rs�kringsf�retaget har ett f�r �ndam�let l�mpligt utformat riskhante-

ringssystem som uppfyller kraven i 10 kap. 6 �, och

2. kraven i 6 och 918 �� r uppfyllda.
Finansinspektionen ska fatta beslut i fr�ga om s�dant tillst�nd inom sex

m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan kom in till inspektionen.

Partiell intern modell

3 �

En partiell intern modell f�r anv�ndas f�r att ber�kna

1. kapitalkravet f�r en eller flera av de risker eller undergrupper av risker

som ing�r i det prim�ra solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 �,

2. kapitalkravet f�r operativ risk enligt 8 kap. 9 �,
3. justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 �, eller
4. kombinationer av 1, 2 eller 3.
En partiell intern modell f�r till�mpas p� hela verksamheten eller p� en

eller flera av f�rs�kringsf�retagets st�rre aff�rsenheter.

SFS 2015:700

Tillst�nd att anv�nda en partiell intern modell

4 �

F�r att ett f�rs�kringsf�retag ska f� tillst�nd att anv�nda en partiell

intern modell kr�vs, ut�ver det som anges i 2 �, att

1. det finns godtagbara sk�l att avgr�nsa till�mpningsomr�det f�r den

interna modellen p� det s�tt som f�rs�kringsf�retaget har gjort,

2. solvenskapitalkravet kan ber�knas mer r�ttvisande utifr�n f�rs�krings-

f�retagets riskprofil och best�mmelserna i 8 kap. 1 och 2 �� n utifr�n stan-
dardformeln enligt 8 kap. 511 ��, och

3. den partiella interna modellen kan integreras helt med de ber�kningar

som ska ske enligt standardformeln.

�verg�ngsplan f�r utvidgning av en partiell intern modell

5 �

Finansinspektionen f�r i samband med handl�ggningen av en ans�kan

om anv�ndning av en partiell intern modell som �r avgr�nsad till att avse
endast en eller flera risker eller undergrupper av risker, eller en eller flera
st�rre aff�rsenheter, eller avgr�nsad i b�da dessa avseenden, f�rel�gga ett f�r-
s�kringsf�retag att ge in en �verg�ngsplan f�r hur f�retaget avser att utvidga
modellens till�mpningsomr�de.

Godk�nnande av styrdokument f�r �ndring av en intern modell

6 �

N�r ett f�rs�kringsf�retag ans�ker om tillst�nd att anv�nda en intern

modell, ska f�retaget l�mna in ett styrdokument f�r �ndring av modellen.
Styrdokumentet ska inneh�lla en f�rteckning eller specifikation �ver m�jliga
st�rre och mindre �ndringar av den interna modellen. N�r Finansinspektionen
pr�var ans�kan, ska inspektionen ocks� pr�va om styrdokumentet kan god-
k�nnas.

�ndring av en intern modell och styrdokument

7 �

Ett f�rs�kringsf�retag som f�tt tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r

g�ra mindre �ndringar av denna i enlighet med det styrdokument f�r �ndring
av den interna modellen som godk�nts av Finansinspektionen enligt 6 �.

F�r st�rre �ndringar i den interna modellen kr�vs tillst�nd fr�n Finans-

inspektionen.

Samtliga �ndringar av styrdokumentet ska godk�nnas av Finansinspektio-

nen.

Kraven i 2 � ska till�mpas vid Finansinspektionens pr�vning av om till-

st�nd ska ges enligt andra stycket eller �ndring godk�nnas enligt tredje
stycket.

�terg�ng till standardformeln

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell f�r, efter tillst�nd

av Finansinspektionen, �terg� till att helt eller delvis ber�kna solvenskapital-
kravet enligt standardformeln i 8 kap. 511 ��. Ett s�dant tillst�nd f�r ges
endast om f�rs�kringsf�retaget har visat att det finns godtagbara sk�l f�r en
�terg�ng till standardformeln.

SFS 2015:700

Krav p� en intern modell och p� anv�ndningen av den

Krav p� anv�ndning

9 �

En intern modell ska anv�ndas i ett f�rs�kringsf�retags f�retagsstyr-

nings- och riskhanteringssystem, i dess beslutsprocesser och i den egna risk-
och solvensbed�mningen.

Styrelsen ska ansvara f�r att s�kerst�lla att utformningen och anv�ndningen

av den interna modellen �r �ndam�lsenlig och ger ett tillfredsst�llande uttryck
f�r riskprofilen.

Statistisk kvalitet

10 �

Den ber�kning av sannolikhetsf�rdelning som ligger till grund f�r en

intern modell ska bygga p�

1. relevanta f�rs�kringsmatematiska och statistiska tekniker som st�mmer

�verens med de metoder som anv�nds f�r ber�kning av f�rs�kringstekniska
avs�ttningar, och

2. realistiska antaganden som ska kunna motiveras av f�rs�kringsf�retaget.
Uppgifter som anv�nds f�r den interna modellen ska vara l�mpade f�r

�ndam�let. De ska vara korrekta, fullst�ndiga och aktuella.

F�rs�kringsf�retaget ska minst en g�ng per �r uppdatera de uppgifter som

anv�nds f�r ber�kningen av sannolikhetsf�rdelningen.

Diversifiering

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell ta h�nsyn till inb�rdes

beroenden inom och mellan olika risker (diversifieringseffekter), om de meto-
der som anv�nds �r �ndam�lsenliga.

Riskreducerande tekniker

12 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r i en intern modell beakta effekterna av risk-

reduceringstekniker, om f�retaget �ven fullt ut inkluderar de risker som �r
f�renade med dessa tekniker.

Beaktande av finansiella garantier och optioner

13 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell ta h�nsyn till v�rdet av ga-

rantier och optioner i ing�ngna f�rs�kringsavtal.

Beaktande av samtliga f�rv�ntade utbetalningar

14 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska i en intern modell beakta alla f�rv�ntade ut-

betalningar till f�rs�kringstagare och andra ers�ttningsber�ttigade, oavsett om
betalningarna �r garanterade genom avtal eller inte.

Kalibrering av en intern modell

15 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska kalibrera en intern modell p� ett s�tt som ger

f�rs�kringstagarna och andra ers�ttningsber�ttigade en skyddsniv� som �r lik-
v�rdig med den niv� som anges i 8 kap. 1 �.

SFS 2015:700

Resultatanalys

16 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska minst en

g�ng per �r granska vad som gett upphov till vinster eller orsakat f�rluster
inom de olika st�rre aff�rsenheterna.

Analysen ska visa hur den kategorisering av risker som har valts i den in-

terna modellen f�rklarar k�llor och orsaker till vinster och f�rluster. Riskkate-
goriseringen ska �terspegla f�rs�kringsf�retagets riskprofil.

Validering av en intern modell

17 �

En intern modell ska regelbundet valideras. Valideringen ska innefatta

en utv�rdering av modellens funktion och en kontroll av att modellen �r l�mp-
lig med h�nsyn till f�retagets riskprofil.

Krav p� dokumentation

18 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder en intern modell ska dokumentera

1. hur den �r utformad och fungerar,
2. att den st�mmer �verens med de krav som g�ller f�r interna modeller

enligt 917 ��,

3. vilka omst�ndigheter som skulle kunna medf�ra att den inte fungerar

effektivt, och

4. vilka st�rre �ndringar som gjorts i den enligt 7 �.

Bemyndiganden

19 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. f�ruts�ttningarna f�r tillst�nd att anv�nda en fullst�ndig eller partiell

intern modell enligt 15 ��,

2. f�ruts�ttningarna f�r �ndring av en intern modell och styrdokument

enligt 6 och 7 ��,

3. krav p� anv�ndning av statistiska kvalitetsnormer f�r en intern modell

enligt 914 ��,

4. kalibrering av en intern modell enligt 15 �,
5. validering av en intern modell enligt 17 �, och
6. krav p� dokumentation enligt 18 �.

10 kap. F�retagsstyrning

F�retagsstyrningssystem

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett f�retagsstyrningssystem som s�kerst�l-

ler att f�retaget styrs p� ett sunt och ansvarsfullt s�tt.

Systemet ska ses �ver regelbundet av f�retaget.

Styrdokument

2 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja styrdokument f�r

1. riskhantering,
2. internkontroll,

SFS 2015:700

3. internrevision,
4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 �,
5. uppgiftsl�mnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av upp-

gifterna, och

6. �ndring av f�retagets interna modell, om en s�dan modell anv�nds.
Styrdokumenten ska fastst�llas av styrelsen. De ska utv�rderas och ses �ver

minst en g�ng per �r.

Kontinuitet i verksamheten

3 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha system, resurser och rutiner som �r l�mp-

liga f�r att verksamheten ska kunna bedrivas med kontinuitet och i enlighet
med g�llande regler.

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha en beredskapsplan.

Centrala funktioner

4 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha funktioner f�r riskhantering, regelefterlev-

nad och internrevision samt en aktuariefunktion (centrala funktioner).

L�mplighetskrav

5 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska s�kerst�lla att den som ing�r i styrelsen f�r

f�retaget eller �r verkst�llande direkt�r i det, eller �r ers�ttare f�r n�gon av
dem, eller den som ansvarar f�r eller utf�r arbete i en central funktion i f�re-
taget uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4.

F�rs�kringsf�retaget ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la

�ndringar av vilka som ing�r i dess ledning enligt f�rsta stycket eller som
ansvarar f�r en central funktion i f�retaget.

F�rs�kringsf�retaget ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer

som avses i f�rsta stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre
uppfyller l�mplighetskraven.

System f�r riskhantering

6 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r riskhantering som ska inne-

h�lla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som beh�vs f�r att
s�kerst�lla att f�retaget fortl�pande kan identifiera, v�rdera, �vervaka, han-
tera och rapportera risker samt beroenden mellan risker.

Systemet ska vara integrerat i f�retagets organisations- och beslutsstruktur.

Det ska vara utformat med l�mplig h�nsyn till de personer som leder f�retaget
eller annars ing�r i en central funktion.

Risker och krav p� inneh�ll i styrdokumentet f�r riskhantering

7 �

Ett f�rs�kringsf�retags system f�r riskhantering ska avse s�v�l de risker

som t�cks av solvenskapitalkravet, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av
ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, som risker
som inte, eller endast delvis, beaktas vid ber�kningen av detta.

Systemet ska omfatta
1. f�rs�kringsrisker,

SFS 2015:700

2. matchningsrisker,
3. investeringsrisker, s�rskilt avseende derivatinstrument och liknande

�taganden,

4. likviditets- och koncentrationsrisker,
5. operativa risker,
6. risker h�nf�rliga till �terf�rs�kring och andra riskreduceringstekniker,

och

7. beroenden mellan risker som f�retaget �r eller kan komma att bli expo-

nerade f�r.

Ett f�rs�kringsf�retags styrdokument f�r riskhantering enligt 2 � 1 ska om-

fatta de risker som avses i andra stycket 16.

I ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 �

ska styrdokument f�r riskhantering ocks� inneh�lla riktlinjer f�r volatilitets-
justeringen.

Krav p� f�retag som anv�nder matchningsjustering eller volatilitetsjustering

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap.

7 � eller volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska

1. uppr�tta en likviditetsplan, och
2. regelbundet utv�rdera sin anv�ndning av justeringar.

Krav p� regelbunden utv�rdering

9 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska regelbundet bed�ma hur k�nsliga de f�rs�k-

ringstekniska avs�ttningarna och de medr�kningsbara kapitalbasmedlen �r f�r
de antaganden som ligger till grund f�r fastst�llandet av den r�nta som
anv�nds vid ber�kningen av den b�sta skattningen av framtida kassafl�den.

Krav p� analys av externa bed�mningar

10 �

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder bed�mningar fr�n externa kredit-

v�rderingsinstitut vid ber�kningar av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna
eller solvenskapitalkravet ska, n�r det �r m�jligt, g�ra en egen bed�mning av
de externa v�rderingarna.

En egen risk- och solvensbed�mning

11 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m-

ning.

I den egna risk- och solvensbed�mningen ska f�rs�kringsf�retaget g�ra en

bed�mning av

1. f�retagets totala solvensbehov med h�nsyn till dess specifika riskprofil,

risktolerans och aff�rsstrategi,

2. f�retagets fortl�pande efterlevnad av best�mmelserna om solvens- och

minimikapitalkraven, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag
som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, samt f�rs�kringstek-
niska avs�ttningar, och

3. hur betydande skillnaderna �r mellan f�retagets riskprofil och de anta-

ganden om risker som har legat till grund f�r ber�kningen av solvenskapital-

SFS 2015:700

kravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�retag som har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �.

F�r bed�mningen enligt andra stycket 1 ska f�rs�kringsf�retaget ha proces-

ser som s�kerst�ller att de risker som f�retaget �r eller kan komma att bli
exponerade f�r, p� s�v�l kort som l�ng sikt, identifieras och v�rderas. F�re-
taget ska kunna redovisa de metoder som anv�nts vid bed�mningen.

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �,

volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur
enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�krings-
tekniska avs�ttningarna enligt 5 kap. 12 �, ska i den bed�mning som avses i
andra stycket 2 g�ra en bed�mning av efterlevnaden av best�mmelserna om
solvens- och minimikapitalkraven, s�v�l med som utan anv�ndning av match-
ningsjustering, volatilitetsjustering, justerad riskfri r�ntestruktur eller tillf�l-
ligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna.

Den egna risk- och solvensbed�mningen ska ing� som en integrerad del i

ett f�rs�kringsf�retags aff�rsstrategier och ska beaktas vid f�retagets strate-
giska beslut.

Regelbundna bed�mningar

12 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska genomf�ra en egen risk- och solvensbed�m-

ning minst en g�ng per �r. Om en v�sentlig f�r�ndring skett av de risker som
f�rs�kringsf�retaget �r utsatt f�r, ska en ny s�dan bed�mning genomf�ras
snarast m�jligt.

Rapportering

13 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska rapportera resultatet av varje egen risk- och

solvensbed�mning till Finansinspektionen.

System f�r internkontroll

14 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha ett system f�r internkontroll.

Systemet ska omfatta f�rvaltnings- och redovisningsmetoder, ramar f�r

internkontrollen, l�mpliga rapporteringsrutiner och en funktion f�r regelefter-
levnad.

Funktion f�r riskhantering

15 �

Funktionen f�r riskhantering ska ges en struktur som underl�ttar

genomf�rande av riskhanteringssystemet.

Funktion f�r regelefterlevnad

16 �

Funktionen f�r regelefterlevnad ska

1. rapportera till styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i fr�ga om

efterlevnaden av

a) best�mmelserna i denna lag och f�reskrifter som har meddelats med st�d

av lagen,

b) best�mmelser som har meddelats av Europeiska kommissionen med

anledning av Solvens II-direktivet, och

SFS 2015:700

c) de riktlinjer och rekommendationer som har meddelats med anledning

av det direktivet av Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten,
Finansinspektionen och, om f�retaget har inr�ttat en sekund�retablering i ett
land inom EES, den beh�riga myndigheten i det landet,

2. l�mna r�d till f�retagets styrelse och den verkst�llande direkt�ren om

f�rebyggande av bristande efterlevnad av best�mmelser enligt 1,

3. bed�ma konsekvenserna av f�r�ndringar i best�mmelser, riktlinjer och

rekommendationer enligt 1, och

4. identifiera och bed�ma risker f�r bristande efterlevnad av best�mmelser,

riktlinjer och rekommendationer enligt 1.

Funktion f�r internrevision

17 �

Funktionen f�r internrevision ska

1. utv�rdera systemet f�r internkontroll,
2. utv�rdera andra delar av f�retagsstyrningssystemet, och
3. rapportera resultat och l�mna rekommendationer efter utv�rderingarna

till f�retagets styrelse.

Funktionen f�r internrevision ska utf�ra sina uppgifter med opartiskhet och

vara oberoende fr�n den verksamhet som utv�rderas.

Aktuariefunktion

18 �

Aktuariefunktionen ska

1. samordna och svara f�r kvaliteten i de f�rs�kringstekniska ber�kning-

arna och utredningarna,

2. bist� styrelsen och den verkst�llande direkt�ren och p� eget initiativ rap-

portera till dem i fr�gor som r�r metoder, ber�kningar och bed�mningar av

a) de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna,
b) v�rderingen av f�rs�kringsriskerna, och
c) �terf�rs�kringsskydd och andra riskreduceringstekniker, och
3. bidra till f�retagets riskhanteringssystem.
Den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha

de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som �r tillr�ckliga
med h�nsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i f�retagets
verksamhet.

Finansinspektionen f�r f�r ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undan-

tag enligt 1 kap. 19 eller 19 b � besluta om undantag fr�n villkoren f�r beh�-
righet f�r den som ansvarar f�r eller utf�r uppgifter i aktuariefunktionen och
fr�n kravet att uppr�tta en aktuariefunktion.

Uppdragsavtal

19 �

Ett f�rs�kringsf�retag f�r, med de begr�nsningar som f�ljer av 20 �,

uppdra �t n�gon annan att utf�ra ett visst arbete och vissa funktioner som
ing�r i f�retagets f�rs�kringsr�relse (uppdragsavtal). Ett s�dant uppdrag
inskr�nker dock inte f�retagets ansvar enligt denna lag.

SFS 2015:700

Begr�nsningar i m�jligheten att ing� uppdragsavtal

20 �

Ett uppdragsavtal f�r inte avse operativ verksamhet eller funktioner

som �r av v�sentlig betydelse, om det kan leda till att

1. kvaliteten i f�retagsstyrningssystemet f�rs�mras v�sentligt,
2. den operativa risken i f�retaget �kar v�sentligt,
3. Finansinspektionens m�jlighet att ut�va tillsyn f�rs�mras, eller
4. f�rs�kringstagarnas m�jlighet till tillfredsst�llande och fortl�pande ser-

vice inte kan uppr�tth�llas.

Anm�lan av uppdragsavtal

21 �

Ett f�rs�kringsf�retag som har ing�tt ett uppdragsavtal som avser s�-

dan operativ verksamhet eller s�dana funktioner som �r av v�sentlig betydelse
ska innan avtalet b�rjar g�lla anm�la detta till Finansinspektionen. Ett f�rs�k-
ringsf�retag ska snarast m�jligt anm�la till Finansinspektionen om det intr�f-
far v�sentliga f�r�ndringar inom den operativa verksamheten eller funktio-
nerna.

�tg�rder som kr�vs av ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal

22 �

Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r ett uppdragsavtal ska vidta de �tg�r-

der som kr�vs f�r att s�kerst�lla att uppdragstagaren

1. samarbetar med Finansinspektionen n�r det g�ller den verksamhet eller

de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet,

2. ger f�rs�kringsf�retaget, dess revisorer och Finansinspektionen tillg�ng

till uppgifter som r�r den verksamhet eller de funktioner som omfattas av
uppdragsavtalet, och

3. ger Finansinspektionen faktiskt tilltr�de till uppdragstagarens lokaler.

Kompletterande riktlinjer m.m.

23 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja f�rs�kringstekniska rikt-

linjer. Riktlinjerna ska kompletteras med ett f�rs�kringstekniskt ber�knings-
underlag.

F�rs�kringstekniska riktlinjer f�r livf�rs�kring ska ges in till Finansinspek-

tionen senast den dag de b�rjar anv�ndas eller �ndras.

Tillsammans med riktlinjerna ska det l�mnas en redog�relse f�r de konse-

kvenser som riktlinjerna f�r f�r f�rs�kringsf�retaget samt f�r f�rs�krings-
tagarna och andra ers�ttningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar.

Om det med h�nsyn till f�rs�kringarnas beskaffenhet eller av n�got annat

s�rskilt sk�l saknas anledning att uppr�tta ett f�rs�kringstekniskt ber�knings-
underlag, f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag fr�n
skyldigheten att uppr�tta ett s�dant underlag.

24 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska uppr�tta och f�lja riktlinjer f�r hantering av

intressekonflikter mellan f�retagets intressenter.

25 �

Styrelsen ska fastst�lla f�rs�kringstekniska riktlinjer och riktlinjer f�r

hantering av intressekonflikter. Riktlinjerna ska utv�rderas och ses �ver minst
en g�ng per �r.

SFS 2015:700

Bemyndiganden

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. vad ett system f�r riskhantering enligt 6 � ska inneh�lla n�r ett f�rs�k-

ringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern
modell,

2. inneh�llet i de riktlinjer f�r volatilitetsjustering som avses i 7 � fj�rde

stycket,

3. inneh�llet i en s�dan likviditetsplan som avses i 8 � 1,
4. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re-

tag som anv�nder matchnings- eller volatilitetsjustering enligt 8 � 2,

5. kraven p� regelbundna utv�rderingar som ska g�ras av f�rs�kringsf�re-

tag n�r det g�ller f�retagets k�nslighet f�r de antaganden som ligger till grund
f�r fastst�llandet av den relevanta riskfria r�ntestrukturen enligt 9 �,

6. hur en s�dan egen bed�mning som avses i 10 � ska genomf�ras,
7. rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbed�mning enligt

13 �,

8. vad funktionen f�r riskhantering enligt 15 � ska ansvara f�r n�r ett f�r-

s�kringsf�retag f�tt tillst�nd att anv�nda en partiell eller fullst�ndig intern
modell,

9. villkor f�r beh�righet f�r den som ska ansvara f�r eller utf�ra uppgifter i

aktuariefunktionen enligt 18 �,

10. inneh�llet i f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag som

avses i 23 �, och

11. vilka uppgifter som riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter enligt

24 � ska omfatta.

11 kap.

6 �

Ut�ver 7 kap. 50 � aktiebolagslagen (2005:551) g�ller f�r f�rs�krings-

aktiebolag som inte f�r dela ut vinst, att talan f�r f�ras mot ett bolagsst�mmo-
beslut som strider mot de f�rs�kringstekniska riktlinjerna.

16 kap. Offentligg�rande

Offentligg�rande av solvens- och verksamhetsrapport

1 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska offentligg�ra en solvens- och verksamhets-

rapport en g�ng per �r. Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och
6 ��.

Inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten

2 �

Solvens- och verksamhetsrapporten ska inneh�lla en beskrivning av f�r-

s�kringsf�retagets

1. verksamhet och resultat,
2. f�retagsstyrningssystem,
3. riskprofil,
4. v�rderingsmetoder f�r solvens�ndam�l, och
5. solvenssituation.

SFS 2015:700

Ett f�rs�kringsf�retag som anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �

ska i rapporten beskriva denna och den portf�lj av �taganden och motsva-
rande tillg�ngar p� vilka justeringen anv�nds samt kvantifiera effekterna av
en slopad matchningsjustering p� f�retagets finansiella st�llning. Ett f�rs�k-
ringsf�retag som anv�nder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 � ska i rappor-
ten kvantifiera effekterna av en slopad volatilitetsjustering p� f�retagets
finansiella st�llning.

Ett f�rs�kringsf�retag f�r helt eller delvis l�mna de uppgifter som ska

offentligg�ras genom rapporten genom h�nvisning till uppgifter som f�re-
taget offentliggjort f�r att uppfylla andra r�ttsliga eller administrativa krav,
om dessa uppgifter �r likv�rdiga till art och omfattning.

Undantag fr�n kravet p� offentligg�rande

3 �

Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

inte beh�ver offentligg�ra uppgifter som anges i 2 � f�rsta stycket 14, om ett
offentligg�rande skulle inneb�ra att

1. f�retagets konkurrenter otillb�rligt gynnas, eller
2. f�retaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda f�rs�kringstagare

eller annan som f�retaget har en motpartsrelation till.

Ett f�rs�kringsf�retag som har beviljats undantag ska ange detta och sk�len

f�r undantaget i rapporten.

Uppdateringar av solvens- och verksamhetsrapporten

Uppdateringar om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt

4 �

Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller solvenskapitalkravet ska ome-

delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam-
hetsrapporten, om

1. underskottet �r betydande, och
2. Finansinspektionen inte har f�tt n�gon realistisk �tg�rdsplan inom tv�

m�nader r�knat fr�n det datum d� f�retaget uppt�ckte att underskottet var be-
tydande.

Om Finansinspektionen har ansett att �tg�rdsplanen �r realistisk, men

underskottet inte har korrigerats inom sex m�nader fr�n det att det uppt�cktes,
ska underskottet offentligg�ras av f�retaget vid utg�ngen av denna period.
Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsakerna till det kvar-
varande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande �tg�rder som har
vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �tg�rder som �r pla-
nerade.

5 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte

uppfyller solvenskapitalkravet, samtidigt som underskottet �r betydande och
n�gon realistisk �tg�rdsplan inte har �verl�mnats till inspektionen inom den
tid som anges i 4 � f�rsta stycket 2, offentligg�ra

1. hur stort underskottet �r,
2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet,
3. f�ljderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget.

SFS 2015:700

Uppdateringar om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt

6 �

Ett f�rs�kringsf�retag som inte uppfyller minimikapitalkravet ska ome-

delbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksam-
hetsrapporten, om Finansinspektionen

1. bed�mer att f�retaget inte kommer att kunna �verl�mna en realistisk,

kortsiktig finansiell saneringsplan, eller

2. inte har f�tt n�gon s�dan plan inom en m�nad fr�n den dag d� f�retaget

uppt�ckte att minimikapitalkravet inte var uppfyllt.

Om Finansinspektionen har ansett att en finansiell saneringsplan �r realis-

tisk, men underskottet inte har korrigerats inom tre m�nader fr�n det att det
uppt�cktes, ska underskottet offentligg�ras av f�retaget senast vid utg�ngen
av denna period. Samtidigt ska f�retaget offentligg�ra en f�rklaring av orsa-
kerna till det kvarvarande underskottet, f�ljderna av detta, vilka korrigerande
�tg�rder som har vidtagits av f�retaget och vilka ytterligare korrigerande �t-
g�rder som �r planerade.

7 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som inte

uppfyller minimikapitalkravet, samtidigt som n�gon av de omst�ndigheter
som anges i 6 � f�rsta stycket f�religger, offentligg�ra

1. hur stort underskottet �r,
2. en f�rklaring av orsakerna till underskottet,
3. f�ljderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande �tg�rder som har vidtagits av f�retaget.

System och styrdokument

8 �

Ett f�rs�kringsf�retag ska ha uppr�ttat l�mpliga informations- och rap-

porteringssystem f�r att kunna uppfylla best�mmelserna i 17 �� och ha styr-
dokument som s�kerst�ller att alla uppgifter som offentligg�rs fortl�pande �r
relevanta.

Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa ska god-

k�nnas av f�rs�kringsf�retagets styrelse innan de offentligg�rs.

Bemyndiganden

9 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om

1. inneh�llet i solvens- och verksamhetsrapporten enligt 2 �,
2. vilka uppgifter en ans�kan om undantag fr�n kravet p� offentligg�rande

enligt 3 � ska inneh�lla, och

3. inneh�llet i informations- och rapporteringssystem och styrdokument

enligt 8 �.

17 kap.

2 �

Finansinspektionen har tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. denna lag,
2. andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet,
3. f�retagets bolagsordning eller stadgar,

SFS 2015:700

4. f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer och ber�kningsunderlag samt

riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter, och

5. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt-

ningar som reglerar f�retagets verksamhet.

Finansinspektionen har dessutom tillsyn �ver att f�rs�kringsf�retagets

�gare och styrning uppfyller l�mplighetskraven i denna lag.

Finansinspektionens tillsyn ska utg� fr�n en proaktiv och riskbaserad me-

tod.

Samarbete och utbyte av information

3 �

Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta

information med beh�riga myndigheter, Europeiska kommissionen och Euro-
peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i den utstr�ckning som
f�ljer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

3 a �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en

annan beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nste-
pensionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 33,
38, 155 och 158 i Solvens II-direktivet.

7 �

Finansinspektionen f�r n�r inspektionen anser att det �r n�dv�ndigt

genomf�ra en unders�kning hos ett f�rs�kringsf�retag.

Styrelsen och den verkst�llande direkt�ren ska vid den tidpunkt som

Finansinspektionen best�mmer h�lla f�rs�kringsf�retagets tillg�ngar, r�ken-
skapsmaterial och andra handlingar tillg�ngliga f�r granskning av befatt-
ningshavare hos inspektionen eller av n�gon annan som inspektionen har f�r-
ordnat.

Finansinspektionen f�r genomf�ra en unders�kning hos ett f�retag som har

f�tt i uppdrag av ett f�rs�kringsf�retag att utf�ra viss verksamhet eller vissa
funktioner, om det beh�vs f�r tillsynen av f�rs�kringsf�retaget.

Matchningsjustering

7 a �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte l�ngre uppfyller villkoren f�r tillst�nd

att anv�nda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, ska Finansinspektionen
f�rel�gga f�retaget att �tg�rda bristerna inom tv� m�nader fr�n den dag d�
villkoren inte l�ngre var uppfyllda.

Om bristerna inte har �tg�rdats inom den tid som anges i f�rsta stycket, ska

f�retaget f�rel�ggas att omedelbart upph�ra med anv�ndningen av match-
ningsjustering.

8 �

Skyldigheten enligt 5 och 7 �� att l�mna upplysningar och h�lla till-

g�ngar och handlingar tillg�ngliga f�r granskning g�ller �ven f�r

1. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande organ i ett

f�retag vars verksamhet uteslutande ska vara att bitr�da ett f�rs�kringsf�retag
eller som ett f�rs�kringsf�retag har ett best�mmande inflytande i,

2. ordf�randen och den verkst�llande direkt�ren eller motsvarande befatt-

ningshavare i en skaderegleringsn�mnd, villkorsn�mnd eller i annat liknande
organ, som bitr�der ett f�rs�kringsf�retag, och

SFS 2015:700

3. styrelsen och den verkst�llande direkt�ren i ett aktiebolag, om Finans-

inspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en s�dan skyldighet.

12 �

En revisor eller en s�rskild granskare ska genast rapportera till Finans-

inspektionen om han eller hon vid fullg�randet av sitt uppdrag i ett f�rs�k-
ringsf�retag f�r k�nnedom om f�rh�llanden som

1. kan utg�ra en v�sentlig �vertr�delse av de f�rfattningar som reglerar

f�retagets verksamhet,

2. kan p�verka f�retagets fortsatta drift negativt,
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansr�kningen eller resultatr�k-

ningen fastst�lls eller till anm�rkning enligt 9 kap. 33 eller 34 � aktiebolags-
lagen (2005:551) eller 8 kap. 13 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�re-
ningar, eller

4. kan inneb�ra att f�retaget brister eller har brustit i uppfyllandet av sol-

vens- eller minimikapitalkravet eller av ett kapitalkrav som ska uppfyllas av
ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �.

Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om

han eller hon f�r k�nnedom om f�rh�llanden som avses i f�rsta stycket vid
fullg�rande av uppdrag som revisorn eller den s�rskilda granskaren har i f�r-
s�kringsf�retagets moderf�retag eller dotterf�retag eller ett f�retag som har
en likartad f�rbindelse med f�rs�kringsf�retaget.

Redog�relse f�r f�retagets f�rm�ga att hantera �ndrade ekonomiska
f�rh�llanden

16 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag uppr�tta

och till inspektionen l�mna en redog�relse avseende f�retagets f�rm�ga att
hantera h�ndelser eller f�r�ndringar av ekonomiska f�rh�llanden som skulle
kunna p�verka f�retagets finansiella st�llning negativt.

Skyldigheten enligt f�rsta stycket g�ller �ven f�r verksamhet som omfattas

av uppdragsavtal enligt 10 kap. 19 �.

Rapport ang�ende de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna

17 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag l�mna in

en rapport som utvisar att niv�n p� de f�rs�kringstekniska avs�ttningarna �r
l�mplig och att ber�kningen av dem utf�rs med relevanta metoder och med
adekvata statistiska underlag.

Tillsyn av intern modell

18 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som an-

v�nder en intern modell l�mna in en ber�kning av solvenskapitalkravet med
anv�ndning av standardformeln.

19 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som

anv�nder en intern modell, men som inte l�ngre uppfyller kraven f�r att f�
anv�nda en s�dan, l�mna in en handlingsplan f�r hur f�retaget avser att inom
sk�lig tid r�tta till bristerna. En s�dan plan beh�ver inte uppr�ttas, om f�re-
taget kan visa att �vertr�delsen �r ringa.

SFS 2015:700

20 �

Ett f�retag som inte uppr�ttar och genomf�r den plan som anges i 19 �

ska efter beslut av Finansinspektionen ber�kna solvenskapitalkravet med
anv�ndning av standardformeln.

21 �

P� beg�ran av Finansinspektionen ska ett f�rs�kringsf�retag som

anv�nder en intern modell verifiera kalibreringen av den interna modellen och
kontrollera att dess specifikation st�mmer �verens med allm�nt accepterad
marknadspraxis. Detta ska ske genom anv�ndning av relevanta referensport-
f�ljer och antaganden som har sin grund i externa uppgifter.

F�retagsspecifika parametrar

22 �

Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta-

ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt
standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt att ber�kna solvenskapitalkravet
enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget, vid ber�kningen
av kapitalkravet f�r riskkategorier som avser f�rs�kringsrisk, ska ers�tta en
undergrupp av parametrar enligt standardformeln med f�retagsspecifika para-
metrar.

Ber�kning enligt en intern modell i st�llet f�r med standardformeln

23 �

Om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta-

ganden som ligger till grund f�r ber�kning av solvenskapitalkravet enligt
standardformeln och det d�rf�r �r ol�mpligt f�r f�retaget att ber�kna solvens-
kapitalkravet enligt denna, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska an-
v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell f�r ber�kning av solvenskapi-
talkravet.

Kapitaltill�gg

24 �

Finansinspektionen f�r efter granskning besluta om ett till�gg till sol-

venskapitalkravet (kapitaltill�gg) f�r ett f�rs�kringsf�retag, om

1. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till

grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln, och

a) ett beslut om anv�ndning av en intern modell enligt 23 � �r ol�mpligt

eller har visat sig sakna verkan, eller

b) en fullst�ndig eller partiell intern modell h�ller p� att utarbetas,
2. f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som ligger till

grund f�r ber�kningen av solvenskapitalkravet enligt en fullst�ndig eller par-
tiell intern modell, till f�ljd av att en eller flera kvantifierbara risker inte beak-
tats i tillr�cklig utstr�ckning och f�retaget inte inom sk�lig tid har anpassat
modellen till sin riskprofil,

3. f�retaget anv�nder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 �, volatilitetsjus-

tering enligt 5 kap. 9 �, en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap.
10 � eller ett tillf�lligt avdrag vid ber�kningen av de f�rs�kringstekniska av-
s�ttningarna enligt 5 kap. 12 � och f�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n
de antaganden som ligger till grund f�r justeringarna, eller

4. f�retagets f�retagsstyrningssystem avviker v�sentligt fr�n kraven i

10 kap. 1 �, samtidigt som avvikelserna medf�r att f�retaget inte kan garan-

SFS 2015:700

tera en korrekt identifiering, m�tning, �vervakning, hantering och rapporte-
ring av de risker som f�retaget exponeras f�r eller kan komma att bli expone-
rat f�r och det �r osannolikt att bristerna kan �tg�rdas inom sk�lig tid.

25 �

Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 1 och 2 ska ber�knas s� att det s�ker-

st�ller att f�rs�kringsf�retaget uppfyller skyddsniv�n enligt 8 kap. 1 �.

Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 3 ska vara proportionellt till de v�sent-

liga risker som uppst�r till f�ljd av de avvikelser som har f�ranlett kapitaltil-
l�gget.

Ett kapitaltill�gg som avses i 24 � 4 ska vara proportionellt mot de risker

som finns p� grund av bristerna i f�retagsstyrningssystemet.

26 �

Efter ett beslut om kapitaltill�gg ska f�rs�kringsf�retagets solvens-

kapitalkrav utg�ras av summan av kapitaltill�gget och solvenskapitalkravet
ber�knat enligt standardformeln eller, om f�retaget har f�tt tillst�nd att an-
v�nda en fullst�ndig eller partiell intern modell, i enlighet med denna. Ett
kapitaltill�gg som beslutas med st�d av 24 � 4 ska inte ing� i solvenskapital-
kravet vid ber�kning av riskmarginalen i ett f�retag som v�rderar b�sta skatt-
ningen och riskmarginalen separat.

27 �

N�r kapitaltill�gg beslutas enligt 24 � 2 eller 4, ska Finansinspektionen

f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att vidta de �tg�rder som beh�vs f�r att av-
hj�lpa de brister som har f�ranlett kapitaltill�gget.

28 �

Ett beslut om kapitaltill�gg ska ompr�vas minst en g�ng per �r. Beslu-

tet ska �ndras n�r de f�rh�llanden som l�g till grund f�r beslutet har �ndrats.

30 �

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i

29 �.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vilka upplysningar ett f�rs�kringsf�retag ska l�mna till
Finansinspektionen enligt 5 � samt n�r och hur de ska l�mnas.

18 kap. Ingripanden

1 �

Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett f�rs�kringsf�retag har �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag,

andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, f�retagets bolagsord-
ning eller stadgar eller f�retagets f�rs�kringstekniska riktlinjer, ber�knings-
underlag, riktlinjer f�r hantering av intressekonflikter eller s�dana styrdoku-
ment som har sin grund i f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet,

2. bolagsordningen, stadgarna, de f�rs�kringstekniska riktlinjerna, ber�k-

ningsunderlaget, riktlinjerna f�r hantering av intressekonflikter eller styr-
dokumenten inte l�ngre �r tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och
arten av f�retagets verksamhet, eller

3. f�rs�kringsbest�ndet inte �r tillr�ckligt f�r erforderlig riskutj�mning.

2 �

Ingripande med st�d av 1 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att

vidta r�ttelse inom viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller genom an-
m�rkning. Finansinspektionen f�r ocks� med st�d av 10 � begr�nsa ett f�rs�k-

SFS 2015:700

ringsf�retags f�rfogander�tt eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina till-
g�ngar i Sverige.

Om en �vertr�delse �r allvarlig ska f�rs�kringsf�retagets tillst�nd �terkal-

las eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas.

�tg�rdsplan vid bristande solvenskapitalkrav

4 �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska

Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att

1. inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristerna konstaterades uppr�tta en

�tg�rdsplan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande, och

2. vidta n�dv�ndiga �tg�rder f�r att inom sex m�nader fr�n dagen d� bris-

ten konstaterades �ter uppfylla solvenskapitalkravet.

Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen enligt f�rsta

stycket 2 med tre m�nader.

F�rl�ngd tidsfrist vid exceptionella f�rh�llanden

5 �

Om den Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten har

meddelat att det f�religger exceptionella f�rh�llanden och dessa f�rh�llanden
p�verkar ett f�rs�kringsf�retag som �r f�rem�l f�r �tg�rder enligt 4 �, f�r
Finansinspektionen f�rl�nga den tidsfrist som avses i 4 � 2 med h�gst sju �r.

Ett f�rs�kringsf�retag ska under en s�dan tidsfrist var tredje m�nad ge in en

l�gesrapport om vilka �tg�rder som har vidtagits och i vilken m�n solvens-
kapitalkravet �ter uppfyllts.

Om ett f�rs�kringsf�retags l�gesrapport visar att det inte har skett n�gra

v�sentliga framsteg med att �ter uppfylla solvenskapitalkravet fr�n det att
bristen konstaterades fram till dess rapporten gavs in, ska Finansinspektionen
besluta att den f�rl�ngda tidsfristen ska upph�ra att g�lla.

6 �

Finansinspektionen ska f�rel�gga ett f�rs�kringsf�retag att vidta n�d-

v�ndiga �tg�rder f�r att s�kerst�lla att f�retaget kan uppfylla solvenskapital-
kravet utan till�mpning av en tillf�lligt justerad riskfri r�ntestruktur enligt
5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt 5 kap. 12 � senast den 1 januari
2032 och att inom tv� m�nader fr�n dagen d� bristen konstaterades �verl�mna
en plan f�r infasning till inspektionen.

F�retaget ska l�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen.

7 �

Finansinspektionen ska �terkalla ett tillst�nd att anv�nda en tillf�lligt

justerad riskfri r�ntestruktur enligt 5 kap. 10 � eller ett tillf�lligt avdrag enligt
5 kap. 12 �, om den l�gesrapport som avses i 6 � andra stycket visar att f�reta-
get inte kommer att kunna uppfylla solvenskapitalkravet senast den 1 januari
2032.

Finansiell saneringsplan vid bristande minimikapitalkrav m.m.

8 �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte uppfyller minimikapitalkravet eller

ett kapitalkrav som g�ller efter det att f�retaget har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 19 b �, ska Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att inom en
m�nad fr�n dagen d� bristen konstaterades uppr�tta en finansiell sanerings-
plan och �verl�mna planen till inspektionen f�r godk�nnande.

SFS 2015:700

Den finansiella saneringsplanen ska inneh�lla �tg�rder som f�retaget ska

vidta f�r att inom tre m�nader fr�n den dag d� bristen konstaterades �ter upp-
fylla minimikapitalkravet eller det kapitalkrav som g�ller efter det att f�re-
taget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �.

10 �

Finansinspektionen f�r begr�nsa ett f�rs�kringsf�retags f�rfogander�tt

eller f�rbjuda f�retaget att f�rfoga �ver sina tillg�ngar i Sverige, om

1. f�retaget inte f�ljer g�llande best�mmelser om f�rs�kringstekniska av-

s�ttningar,

2. f�retaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det f�religger s�rskilda

omst�ndigheter som ger anledning att befara att f�retagets finansiella st�ll-
ning kommer att f�rs�mras ytterligare,

3. f�retaget inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska

uppfyllas av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller
19 b �, eller

4. det vid beslut om �terkallelse av f�retagets tillst�nd bed�ms vara n�d-

v�ndigt f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt-
ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har.

Finansinspektionen f�r besluta hur f�rs�kringsverksamheten ska drivas

efter ett s�dant beslut som avses i f�rsta stycket.

11 �

Om n�gon som ing�r i ett f�rs�kringsf�retags styrelse eller �r dess

verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r en central funktion inte uppfyller de
krav som anges i 2 kap. 4 � 4, ska Finansinspektionen �terkalla f�retagets till-
st�nd. Det f�r dock ske bara om inspektionen f�rst har beslutat att anm�rka p�
att personen ing�r i styrelsen eller �r verkst�llande direkt�r eller ansvarar f�r
en central funktion och om han eller hon, sedan en av inspektionen best�md
tid om h�gst tre m�nader har g�tt, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som
verkst�llande direkt�r eller som ansvarig f�r en central funktion.

I st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet f�r Finansinspektionen besluta att en sty-

relseledamot eller verkst�llande direkt�r eller den som ansvarar f�r en central
funktion inte l�ngre f�r kvarst� i sin befattning. Finansinspektionen f�r d� f�r-
ordna en ers�ttare. Ers�ttarens uppdrag g�ller till dess f�rs�kringsf�retaget har
utsett en ny styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r eller ansvarig f�r en
central funktion.

12 �

Finansinspektionen ska �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om

f�retaget

1. inte har anm�lts f�r registrering inom f�reskriven tid eller anm�lan har

avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,

2. har f�rklarat sig avst� fr�n tillst�ndet,
3. har f�rsatts i konkurs eller om beslut har fattats om att f�retaget ska g� i

tv�ngslikvidation,

4. inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyl-

las av ett f�retag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, och
f�retagets finansiella saneringsplan �r uppenbart otillr�cklig, eller

5. inte inom tre m�nader fr�n den tidpunkt d� f�retaget inte l�ngre upp-

fyllde minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett f�re-
tag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b �, har vidtagit de �t-
g�rder som finns angivna i en godk�nd finansiell saneringsplan.

SFS 2015:700

13 �

Finansinspektionen f�r �terkalla ett f�rs�kringsf�retags tillst�nd, om

f�retaget

1. inte l�ngre uppfyller kraven f�r tillst�nd,
2. inte inom ett �r fr�n det tillst�nd gavs har b�rjat driva s�dan r�relse som

tillst�ndet avser,

3. under en sammanh�ngande tid av sex m�nader inte har drivit f�rs�k-

ringsr�relse,

4. inte inom de tidsfrister som anges i 4 och 5 �� har vidtagit de �tg�rder

f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet som finns angivna i en godk�nd
�tg�rdsplan, eller

5. i annat fall allvarligt �sidos�tter g�llande best�mmelser f�r verksam-

heten.

I de fall som anges i f�rsta stycket f�r i st�llet varning meddelas, om det �r

tillr�ckligt.

15 �

Finansinspektionen ska anm�la ett beslut enligt 10 � till de beh�riga

myndigheterna i de EES-l�nder d�r f�retaget enligt underr�ttelse driver f�r-
s�kringsverksamhet enligt 3 kap. 1 eller 8 �. Ett s�dant beslut ska dessutom
anm�las till beh�riga myndigheter i de EES-l�nder d�r f�retaget har tillg�ngar
samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.

Finansinspektionen ska anm�la ett beslut om �terkallelse av tillst�nd f�r ett

f�rs�kringsf�retag att driva f�rs�kringsr�relse till beh�riga myndigheter i
�vriga l�nder inom EES samt till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-
sionsmyndigheten.

Finansinspektionen f�r i samband med en anm�lan enligt f�rsta eller andra

stycket beg�ra att den beh�riga myndigheten i samarbete med inspektionen
vidtar motsvarande �tg�rder. Om f�retagets tillst�nd har �terkallats, f�r beg�-
ran avse att den beh�riga myndigheten �ven i �vrigt vidtar de �tg�rder som
beh�vs f�r att skydda de intressen som f�rs�kringstagarna och andra ers�tt-
ningsber�ttigade p� grund av f�rs�kringar har.

28 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. inneh�llet i en �tg�rdsplan enligt 4 �,
2. inneh�llet i en plan f�r infasning och en l�gesrapport enligt 6 �, och
3. inneh�llet i en finansiell saneringsplan enligt 8 �.

19 kap. Grupptillsyn

F�retag som ing�r i en grupp

1 �

I en grupp ing�r ett f�retag, dess dotterf�retag och andra anknutna f�re-

tag samt de f�retag som dotterf�retaget har ett �garintresse i.

I en grupp ing�r �ven f�retag som f�renas av starka och varaktiga finan-

siella f�rbindelser p� grund av avtal eller p� annat s�tt, under f�ruts�ttning att
ett av f�retagen genom att samordna beslutsfattandet i f�retagen ut�var ett be-
st�mmande inflytande �ver de �vriga f�retagen. Det f�retag som ut�var ett
best�mmande inflytande ska betraktas som moderf�retag och �vriga f�retag
som dotterf�retag.

8 Senaste lydelse 2012:198.

SFS 2015:700

Andra stycket g�ller endast om det f�r att uppr�tta och avsluta s�dana

finansiella f�rbindelser som avses d�r kr�vs tillst�nd av grupptillsynsmyndig-
heten.

Fall d� grupptillsyn ska ut�vas

2 �

S�rskild tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp (grupptill-

syn) ska ut�vas enligt detta kapitel.

Grupptillsyn enligt 4, 5, 740, 4264 och 74103 �� ska ut�vas �ver
1. f�rs�kringsf�retag som �r moderf�retag till eller har �garintresse i

�tminstone ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en f�rs�k-
ringsgivare fr�n tredjeland,

2. f�rs�kringsf�retag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam

ledning med ett annat f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare eller en
f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, och

3. f�rs�kringsf�retag vars moderf�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag

med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med
huvudkontor inom EES.

Grupptillsyn enligt 6573 �� ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars

moderf�retag �r en f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholding-
f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller ett blandat finansiellt holding-
f�retag med huvudkontor utanf�r EES.

Grupptillsyn enligt 41 � ska ut�vas �ver f�rs�kringsf�retag vars moder-

f�retag �r ett f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet.

3 �

I 410 �� finns allm�nna best�mmelser om grupptillsyn och i 11 och

12 �� best�mmelser om beslut att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som
ing�r i en grupp vid grupptillsynen.

Niv�n f�r grupptillsyn

4 �

Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r-

s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r
moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1
eller 2, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5, 740, 4264 och 74103 ��
till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta moderf�retag inom EES.

Om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�r-

s�kringsgivare, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES som �r
moderf�retag till ett f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold-
ingf�retag som i sin tur �r moderf�retag till ett s�dant f�rs�kringsf�retag som
avses i 2 � andra stycket 3, ska best�mmelserna om grupptillsyn i 5,
740, 4264 och 74103 �� till�mpas enbart p� niv�n f�r detta yttersta
moderf�retag inom EES.

Fortsatt tillsyn �ver de enskilda f�rs�kringsf�retagen

5 �

Ett f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp som omfattas av grupptill-

syn st�r �ven under tillsyn som enskilt f�rs�kringsf�retag enligt denna lag.

SFS 2015:700

Grupptillsynsmyndigheten och dess ansvar

6 �

F�r f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 13 ska det finnas

en grupptillsynsmyndighet med ansvar f�r grupptillsynen. Om det finns flera
ber�rda myndigheter, ska grupptillsynsmyndigheten utses bland dem.

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet

7 �

Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet, om det i gruppen

finns ett eller flera f�rs�kringsf�retag, men ingen EES-f�rs�kringsgivare.
Finansinspektionen ska �ven vara grupptillsynsmyndighet

1. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsf�retag,
2. om det i toppen av en grupp finns ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�re-
tag,

3. om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige �r moderf�retag
till ett f�rs�kringsf�retag och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare,

4. om det i gruppen finns fler �n ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller

ett s�dant blandat finansiellt holdingf�retag som avses i artikel 247.2 b iii i
Solvens II-direktivet, med huvudkontor i olika stater inom EES, d�ribland
Sverige, och det dessutom i samma stater finns dotterf�retag som �r f�rs�k-
ringsf�retag eller EES-f�rs�kringsgivare varav det dotterf�retag som har den
st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag,

5. om ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re-

tag �r moderf�retag till ett eller flera f�rs�kringsf�retag och en eller flera
EES-f�rs�kringsgivare men inte har huvudkontor i n�got av de l�nder d�r dot-
terf�retagen finns, och det dotterf�retag som har den st�rsta balansomslut-
ningen �r ett f�rs�kringsf�retag,

6. i andra fall �n de som anges i 15, n�r ett eller flera f�rs�kringsf�retag

och en eller flera EES-f�rs�kringsgivare ing�r i en grupp och det f�retag som
har den st�rsta balansomslutningen �r ett f�rs�kringsf�retag, eller

7. om inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter kom-

mer �verens om det i enlighet med best�mmelserna i 8 � andra stycket.

�verenskommelse och beslut om utseende av grupptillsynsmyndighet

8 �

N�r Finansinspektionen enligt 7 � ska vara grupptillsynsmyndighet, f�r

inspektionen tillsammans med ber�rda beh�riga myndigheter komma �verens
om att en annan myndighet inom EES �n inspektionen ska utses till grupptill-
synsmyndighet. Finansinspektionen f�r tr�ffa en s�dan �verenskommelse, om
det �r ol�mpligt att inspektionen utses till grupptillsynsmyndighet med h�n-
syn till gruppens struktur och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet
i olika l�nder.

Om det i ett annat fall �n det som avses i f�rsta stycket skulle vara ol�mp-

ligt med h�nsyn till en grupps struktur och den relativa betydelsen av dess
verksamhet i olika l�nder att grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grun-
der som anges i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, f�r Finansinspektionen
tr�ffa en �verenskommelse om att inspektionen eller en beh�rig myndighet
ska vara grupptillsynsmyndighet f�r gruppen.

SFS 2015:700

Om en �verenskommelse enligt andra stycket inneb�r att Finansinspektio-

nen utses till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen fatta ett beslut om
detta och �verl�mna beslutet till gruppen.

En �verenskommelse enligt f�rsta eller andra stycket f�r tr�ffas inom tre

m�nader fr�n den dag d� fr�gan om en s�dan �verenskommelse v�cktes av en
ber�rd myndighet. Den ber�rda gruppen ska ges tillf�lle att yttra sig.

H�nskjutande av ett �rende om utseende av grupptillsynsmyndighet till
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten

9 �

Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig-

heterna inom den trem�nadersfrist som anges i 8 � har h�nskjutit �rendet till
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten och beg�rt myndig-
hetens hj�lp i enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i
lydelse enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska
inspektionen och de ber�rda beh�riga myndigheterna inv�nta det beslut som
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta
enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett s�dant
beslut i sak. Om Finansinspektionen utsetts till grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen �verl�mna beslutet och sk�len f�r det till f�rs�kringsf�retaget
och tillsynskollegiet.

Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att trem�nadersperioden l�pt
ut eller ett beslut har fattats.

10 �

Om ett beslut enligt 8 och 9 �� inte kan fattas, ska uppgiften som

grupptillsynsmyndighet utf�ras av den myndighet som f�ljer av artikel 247.2 i
Solvens II-direktivet.

Beslut om att inte beakta ett f�retag i en grupp vid grupptillsynen

11 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen i

ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett f�retag som ing�r i
en grupp vid grupptillsynen om

1. f�retaget �r bel�get i ett land utanf�r EES och det finns r�ttsliga hinder

mot �verf�ring av n�dv�ndig information,

2. f�retaget �r av ringa betydelse med h�nsyn till syftet med grupptillsynen,

eller

3. det skulle vara ol�mpligt eller vilseledande med h�nsyn till syftet med

grupptillsynen att l�ta f�retaget omfattas av den.

N�r best�mmelsen i f�rsta stycket 2 �r till�mplig p� flera f�retag, f�r ett

s�dant beslut inte fattas, utom om f�retagen tillsammans �r av ringa betydelse
med h�nsyn till syftet med grupptillsynen.

Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med st�d av f�rsta stycket 2 eller

3 att inte beakta ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare i en
grupp ska inspektionen h�ra de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet.

12 �

Om Finansinspektionen med st�d av 11 � f�rsta stycket 2 eller 3 beslu-

tar att inte beakta en EES-f�rs�kringsgivare i en grupp ska det f�retag som
finns i toppen av gruppen i Sverige, p� beg�ran av Finansinspektionen, l�mna

SFS 2015:700

de upplysningar som en beh�rig myndighet i EES-f�rs�kringsgivarens hem-
land beh�ver f�r sin tillsyn av EES-f�rs�kringsgivaren.

Parallella regelverk

13 �

Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga

best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och till-
syn av konglomerat, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r Finansinspek-
tionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d med ber�rda
beh�riga myndigheter, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade
finansiella holdingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmel-
serna f�r konglomerat.

14 �

Om ett blandat finansiellt holdingf�retag omfattas av likv�rdiga

best�mmelser om tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag som ing�r i en grupp och om
gruppbaserad tillsyn enligt lagen (2014:968) om s�rskild tillsyn �ver kredit-
institut och v�rdepappersbolag, s�rskilt avseende riskbaserad tillsyn, f�r
Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter samr�d
med den myndighet som ansvarar f�r den gruppbaserade tillsynen enligt den
lagen, bevilja undantag fr�n detta kapitel s� att det blandade finansiella hol-
dingf�retaget bara beh�ver till�mpa de relevanta best�mmelserna f�r den
st�rsta sektorn enligt 2 kap. 3 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver
finansiella konglomerat.

15 �

Finansinspektionen ska underr�tta Europeiska bankmyndigheten och

Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten om s�dana beslut
som inspektionen fattar enligt 13 och 14 ��.

Gruppsolvens

Kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv�

16 �

Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1, 2 eller 3

ska s�kerst�lla att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapi-
talbas som alltid �r minst lika med

1. ett gruppbaserat solvenskapitalkrav ber�knat enligt 1722 ��, eller
2. det h�gre belopp som Finansinspektionen har beslutat med st�d av 29 �.
Vid gruppsolvensber�kningen ska tillg�ngarna och skulderna v�rderas

enligt 5 kap. 2 �.

Metoder f�r ber�kning av kapitalbas och kapitalkrav

17 �

F�r f�retag som ing�r i en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�krings-

f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska den gruppbaserade kapital-
basen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide-
ringsmetoden (metod 1 enligt artiklarna 230232 i Solvens II-direktivet).

Om det �r l�mpligt f�r Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptill-

synsmyndighet, besluta att den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp-
baserade solvenskapitalkravet i st�llet ska ber�knas enligt sammanl�ggnings-
och avr�kningsmetoden (metod 2 enligt artikel 233 i Solvens II-direktivet)
eller enligt en kombination av de angivna metoderna.

SFS 2015:700

Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i andra stycket,

ska inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter och med den
grupp som beslutet r�r. N�r konsolideringsmetoden anv�nds ska best�mmel-
serna i 7 kap. 211 �� om kapitalbas g�lla vid ber�kningen av den gruppbase-
rade kapitalbasen.

Proportionellt beaktande av innehav

18 �

Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen och det grupp-

baserade solvenskapitalkravet ska ett anknutet f�retag beaktas proportionellt
efter det innehav som ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra
stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan-
siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 har i det anknutna f�re-
taget. Om s�rskilda sk�l talar f�r det, f�r innehav och �garintressen beaktas
till en annan andel.

19 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

besluta vilken proportionell andel enligt 18 � som ska beaktas i f�ljande fall:

1. d� det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av f�retagen i en grupp,
2. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett direkt eller indirekt

innehav av r�ster eller kapital i ett f�retag ska r�knas som �garintresse p�
grund av att ett betydande inflytande ut�vas �ver det f�retaget, eller

3. d� en ber�rd beh�rig myndighet har bed�mt att ett f�retag �r ett moder-

f�retag p� grund av att det ut�var ett dominerande inflytande �ver ett annat
f�retag.

Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut, ska inspektionen samr�da

med ber�rda beh�riga myndigheter och den grupp som beslutet r�r.

Vissa avdrag vid ber�kning av den gruppbaserade kapitalbasen

20 �

Vid ber�kningen av den gruppbaserade kapitalbasen ska avdrag g�ras

s� att inte dubbelr�kning sker av poster som ing�r i kapitalbasen i flera f�retag
i gruppen. Vid ber�kningen ska avdrag ocks� g�ras f�r v�rden som skapats
internt inom gruppen och som h�rr�r fr�n �msesidig finansiering.

Standardformeln och interna modeller p� gruppniv�

21 �

Om det gruppbaserade solvenskapitalkravet ber�knas enligt konsolide-

ringsmetoden, kan ber�kningen ske antingen med anv�ndning av standard-
formeln eller med anv�ndning av en fullst�ndig eller partiell intern modell.

Best�mmelserna i 8 kap. 13 och 511 �� ska g�lla vid ber�kning av det

gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt standardformeln. Best�mmelserna
i 9 kap. 118 �� ska g�lla f�r en intern modell som anv�nds f�r att ber�kna
det gruppbaserade solvenskapitalkravet.

Minsta v�rde av det gruppbaserade solvenskapitalkravet om
konsolideringsmetoden anv�nds

22 �

Det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska, om konsolideringsmeto-

den anv�nds, uppg� till minst summan av

SFS 2015:700

1. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 1321 �� f�r ett s�dant f�rs�krings-

f�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, och

2. den proportionella andelen av minimikapitalkravet f�r anknutna f�rs�k-

ringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare.

Det minsta v�rdet av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt f�rsta

stycket ska t�ckas genom medr�kningsbara poster i prim�rkapitalbasen enligt
7 kap. 12 �.

Tillst�nd till anv�ndning av interna modeller inom en grupp

23 �

En intern modell som anv�nds f�r ber�kning av det gruppbaserade sol-

venskapitalkravet f�r �ven anv�ndas f�r ber�kning av solvenskapitalkravet
f�r ett enskilt f�rs�kringsf�retag eller en enskild EES-f�rs�kringsgivare som
ing�r i gruppen.

En ans�kan om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�kning av det

gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet f�r f�rs�krings-
f�retag eller EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen f�r l�mnas in till
Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. En s�dan
ans�kan f�r g�ras av ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare och
dess anknutna f�retag eller gemensamt av f�retag som �r anknutna till ett f�r-
s�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag.

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen ocks�

ta emot ans�kningar om tillst�nd att anv�nda en intern modell f�r ber�k-
ningen av solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�k-
ringsgivare som ing�r i gruppen, om en s�dan ans�kan g�rs

1. gemensamt av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra

stycket 1 eller 2 och de �vriga f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare
som ing�r i gruppen, eller

2. gemensamt av s�dana f�rs�kringsf�retag i en grupp som avses i 2 �

andra stycket 3 och s�dana EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen.

Om Finansinspektionen, utan att vara grupptillsynsmyndighet, har tagit

emot en s�dan ans�kan som avses i andra eller tredje stycket och som g�rs av
f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i gruppen ska den
l�mnas �ver till grupptillsynsmyndigheten.

Finansinspektionen ska snarast m�jligt �verl�mna ans�kningar enligt andra

och tredje styckena till de ber�rda beh�riga myndigheterna.

Till�mplig lag vid pr�vningen av en tillst�ndsans�kan

24 �

N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan enligt 23 � andra stycket

till�mpas denna lag. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�mmelser som
enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan intern modell
som avses i ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta
dock bara om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag
eller EES-f�rs�kringsgivare.

Handl�ggningen av tillst�ndsans�kningar

25 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

inom sex m�nader fr�n det att en fullst�ndig ans�kan enligt 23 � har l�mnats
in, om m�jligt, komma �verens med de ber�rda beh�riga myndigheterna om

SFS 2015:700

vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan. Denna �verenskom-
melse och sk�len f�r den ska redovisas skriftligen. Finansinspektionen ska
fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen och s�nda �ver det till
s�kandena.

Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas

inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen ensam fatta beslut med
anledning av ans�kan. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i
�rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter
som kommit till uttryck under sexm�nadersperioden.

Tvistl�sning

26 �

Om Finansinspektionen eller n�gon av de ber�rda beh�riga myndig-

heterna inom den sexm�nadersperiod som avses i 25 � f�rsta stycket har h�n-
skjutit �rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, ska inspektionen av-
vakta med ett beslut enligt 25 � andra stycket och inv�nta det beslut som
Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten kan komma att fatta
enligt artikel 19.3 i samma f�rordning. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut
i saken fr�n Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.

Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions-

myndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen i enlighet med artiklarna
41.2, 41.3 och 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Euro-
paparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU, avvisas, ska Finansinspektio-
nen fatta det slutliga beslutet.

Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten efter det att den sexm�nadersperiod
som avses i f�rsta stycket har l�pt ut eller ett beslut har fattats.

Beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet

27 �

Ett beslut av en utl�ndsk grupptillsynsmyndighet g�ller i Sverige om

det har fattats

1. efter en �verenskommelse med anledning av en ans�kan enligt artiklarna

231 och 233.5 i Solvens II-direktivet, att anv�nda en intern modell f�r att be-
r�kna b�de det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet
f�r ett f�rs�kringsf�retag eller en EES-f�rs�kringsgivare som ing�r i en grupp
eller solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�krings-
givare som ing�r i gruppen, eller

2. p� grund av att myndigheterna inte har kommit �verens inom sex m�na-

der.

Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och

ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn.

�tg�rder om ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker fr�n antaganden f�r
den interna modellen p� gruppniv�

28 �

N�r ett f�rs�kringsf�retags riskprofil avviker v�sentligt fr�n de anta-

ganden som ligger till grund f�r en intern modell som beslutats enligt 27 �
som omfattar f�rs�kringsf�retaget och anv�nds f�r ber�kning av ett grupp-

SFS 2015:700

baserat solvenskapitalkrav, f�r Finansinspektionen besluta om ett kapitaltil-
l�gg ut�ver det solvenskapitalkrav som g�ller f�r f�rs�kringsf�retaget enligt
den interna modellen, om f�retaget inte p� ett korrekt s�tt har vidtagit �tg�rder
med anledning av de synpunkter som myndigheten framf�rt. Best�mmelserna
i 17 kap. 2428 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapitaltill�gg.

Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�r-

skilda omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�l-
let f�rel�gga f�rs�kringsf�retaget att ber�kna solvenskapitalkravet enligt stan-
dardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��. Finansinspektionen f�r f�r ett s�dant
f�rs�kringsf�retag, i enlighet med 17 kap. 24 �, besluta om ett kapitaltill�gg
ut�ver det solvenskapitalkrav som framkommer med till�mpning av standard-
formeln.

Kapitaltill�gg p� gruppniv� till det gruppbaserade solvenskapitalkravet

29 �

Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet,

besluta om ett kapitaltill�gg ut�ver det gruppbaserade solvenskapitalkravet,
om detta kapitalkrav inte st�mmer �verens med gruppens riskprofil eller om
f�ruts�ttningarna enligt 17 kap. 24 � 4 �r uppfyllda.

Vid bed�mningen av om gruppens riskprofil st�mmer �verens med det

gruppbaserade solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen s�rskilt beakta
om s�dana omst�ndigheter som avses i 17 kap. 24 � f�religger med avseende
p� gruppen.

Best�mmelserna i 17 kap. 2528 �� ska g�lla f�r ett s�dant beslut om kapi-

taltill�gg som avses i f�rsta stycket.

Kontroll av likv�rdighet avseende anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland

30 �

I artikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns best�mmelser om

1. beaktande av anknutna f�rs�kringsgivare fr�n tredjeland, n�r solvensen

p� gruppniv� ber�knas, och

2. kontroll av likv�rdighet.
Finansinspektionen ska, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet och

inga best�mmelser om likv�rdighet har antagits av Europeiska kommissionen,
p� eget initiativ eller p� beg�ran av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i
2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller
blandat finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 kontrollera
om krav p� solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter i ett tred-
jeland d�r en anknuten f�rs�kringsgivare �r bel�gen, �r likv�rdiga med kraven
i denna lag.

Innan inspektionen, efter kontroll enligt f�rsta stycket, fattar ett beslut om

likv�rdighet ska den samr�da med eventuella ber�rda beh�riga tillsynsmyn-
digheter och med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.
Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�rdighet, f�r Finansinspek-
tionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om det skett v�sentliga f�r-
�ndringar i tillsynsordningen i det tredjelandet.

SFS 2015:700

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
vid oenighet om likv�rdighet

31 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning
(EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv
2014/51/EU, om inspektionen inte samtycker till ett beslut i fr�ga om likv�r-
dighet som fattats av en grupptillsynsmyndighet enligt artikel 227.2 i
Solvens II-direktivet. Ett �rende f�r h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings-
och tj�nstepensionsmyndigheten inom tre m�nader fr�n det att grupptillsyns-
myndigheten meddelat sitt beslut.

�terkommande ber�kningar av kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv�

32 �

Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade solvenskapital-

krav som g�ller enligt detta kapitel ska ber�knas minst en g�ng per �r. Ber�k-
ningarna ska utf�ras av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra
stycket 1 eller 2 eller av ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat
finansiellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3.

33 �

Om det i toppen av en grupp finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som

avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 ska det f�retaget rapportera resultatet av
ber�kningarna enligt 32 � och v�sentliga uppgifter som ligger till grund f�r
dem till grupptillsynsmyndigheten. Om det i toppen av en grupp finns ett f�r-
s�kringsholdingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finan-
siellt holdingf�retag med huvudkontor inom EES, ska i st�llet det moderf�re-
taget ansvara f�r rapporteringen.

Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, efter

att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen, best�mma att ett annat
f�retag i gruppen ska ansvara f�r rapporteringen enligt f�rsta stycket.

34 �

Det f�retag som ska ansvara f�r rapporteringen enligt 33 � ska fort-

l�pande �vervaka solvenskapitalkravet f�r gruppen. Om det finns grundad
anledning att anta att gruppens riskprofil f�r�ndrats v�sentligt sedan dagen f�r
den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet p� gruppniv�, ska f�re-
taget g�ra en ny ber�kning av detta krav och snarast m�jligt rapportera denna
till Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Finans-
inspektionen f�r under samma f�ruts�ttningar beg�ra en f�rnyad ber�kning av
solvenskapitalkravet.

�tg�rder vid bristande efterlevnad av solvenskapitalkravet f�r gruppen

35 �

Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade solvenskapitalkravet

enligt 16 � eller om det finns risk f�r en s�dan brist inom tre m�nader, ska ett
s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller ett
s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som
avses i 2 � andra stycket 3 underr�tta grupptillsynsmyndigheten omg�ende.
Grupptillsynsmyndigheten ska informera ber�rda myndigheter. Gruppens
situation ska analyseras inom tillsynskollegiet.

SFS 2015:700

Best�mmelserna i 18 kap. 48 �� om �tg�rdsplan, f�rl�ngd tidsfrist, under-

r�ttelse och finansiell saneringsplan ska g�lla i till�mpliga delar vid en s�dan
brist som avses i f�rsta stycket.

Gruppsolvens f�r f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag till
f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella holdingf�retag

36 �

N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding-

f�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingf�re-
tag med huvudkontor inom EES, ska ber�kningen av gruppsolvens g�ras med
h�nsyn �ven till f�rs�kringsholdingf�retaget eller det blandade finansiella
holdingf�retaget. Ber�kningen ska ske enligt 16 � andra stycket samt 1722
och 29 ��.

Vid ber�kningen enligt f�rsta stycket ska moderf�retaget hanteras som ett

f�rs�kringsf�retag som omfattas av

1. best�mmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 111 ��, 9 kap.

118 ��, och

2. villkor enligt 7 kap. 211 ��, f�r att poster i kapitalbasen ska f� medr�k-

nas f�r att t�cka detta krav.

Rapportering av v�sentliga riskkoncentrationer och betydande
transaktioner inom en grupp

37 �

V�sentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner av vissa

slag inom en grupp ska minst en g�ng per �r rapporteras till Finansinspektio-
nen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet. Vilka dessa slag av riskkon-
centrationer och transaktioner �r ska, tillsammans med l�mpliga tr�skelv�r-
den, beslutas av Finansinspektionen f�r varje enskild grupp. Tr�skelv�rdena
ska baseras p� solvenskapitalkrav eller f�rs�kringstekniska avs�ttningar eller
b�da dessa v�rden och h�nsyn ska tas till gruppens struktur och riskhante-
ringssystem. Inspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha h�rt ber�rda
beh�riga myndigheter och gruppen.

Vid bed�mningen av riskkoncentrationer enligt f�rsta stycket ska Finans-

inspektionen beakta risker f�r spridning inom gruppen, intressekonflikter
samt riskernas niv� och omfattning.

�ven transaktioner som gjorts med fysiska personer som har n�ra f�rbin-

delser med n�got f�retag inom gruppen ska rapporteras.

Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den rapporte-

ras snarast m�jligt.

38 �

Rapporteringen enligt 37 � ska g�ras av det f�rs�kringsf�retag som

finns i toppen av gruppen eller om det inte finns ett s�dant f�retag, av det f�r-
s�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag eller blandade finansiella holding-
f�retag som Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet,
best�mmer efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter och gruppen.

Skyldigheten att rapportera enligt f�rsta stycket g�ller dock inte om Finans-

inspektionen enligt 39 � beslutat att inte till�mpa best�mmelserna i denna
paragraf.

SFS 2015:700

Undantag d� tillsyn �ven ska ut�vas enligt lagen om s�rskild tillsyn �ver
finansiella konglomerat

39 �

Om det i en grupp finns ett s�dant moderf�retag som avses i 4 � och

det f�retaget i sin tur �r dotterf�retag till ett s�dant f�retag som avses i 3 kap.
1 � lagen (2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat, f�r
Finansinspektionen, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, besluta att
p� niv�n f�r detta dotterf�retag inte till�mpa best�mmelserna om tillsyn enligt
37 och 38 �� avseende riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp.

Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut ska inspektionen samr�da

med de beh�riga myndigheter som ber�rs av beslutet.

Undantag fr�n kravet p� tillsyn �ver riskkoncentrationer och transaktioner
inom en grupp

40 �

Finansinspektionen f�r, n�r inspektionen �r grupptillsynsmyndighet,

efter samr�d med ber�rda beh�riga myndigheter besluta att tillsyn �ver
s�dana riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses i 37
och 38 �� inte ska ut�vas p� niv�n f�r ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses
i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller p� niv�n f�r det f�rs�kringsholdingf�retag
eller blandade finansiella holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 och
som �r ett anknutet f�retag till en reglerad enhet eller sj�lvt �r en reglerad
enhet eller ett blandat finansiellt holdingf�retag som omfattas av lagen
(2006:531) om s�rskild tillsyn �ver finansiella konglomerat.

Tillsyn �ver transaktioner inom grupper d�r moderf�retaget �r ett
f�rs�kringsholdingf�retag med blandad verksamhet

41 �

N�r ett f�rs�kringsf�retag �r dotterf�retag till ett f�rs�kringsholding-

f�retag med blandad verksamhet, ska f�rs�kringsf�retaget ha en god kontroll
�ver transaktioner med f�rs�kringsholdingf�retaget med blandad verksamhet
och dess andra anknutna f�retag.

Vid Finansinspektionens tillsyn �ver kraven i f�rsta stycket ska 37 � g�lla i

till�mpliga delar.

F�retagsstyrningssystem inom en grupp

42 �

Best�mmelserna i 10 kap. om f�retagsstyrning ska g�lla i till�mpliga

delar p� gruppniv�.

Ettdera av ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1

eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt hold-
ingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska ansvara f�r att kraven i 10 kap.
p� f�retagsstyrning i till�mpliga delar f�ljs p� gruppniv�. Om det �r l�mpligt,
f�r Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att ett annat f�retag i gruppen
ska ansvara f�r att kraven f�ljs.

I en grupp d�r det finns ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra

stycket 1 eller 2 eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finan-
siellt holdingf�retag som avses i 2 � andra stycket 3 ska system f�r riskhante-
ring, internkontroll och rapportering genomf�ras konsekvent i alla f�retag
som omfattas av grupptillsyn s� att dessa system och rapporter kan kontrolle-
ras p� gruppniv�.

SFS 2015:700

Systemet f�r internkontroll inom en grupp ska omfatta
1. rutiner avseende gruppsolvens f�r att identifiera och m�ta alla betydande

risker gruppen �r utsatt f�r och p� l�mpligt s�tt anpassa kapitalbasen till ris-
kerna, och

2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder f�r att �vervaka och han-

tera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer.

43 �

En egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela gruppen ska

genomf�ras i enlighet med 10 kap. 1113 �� av ett s�dant

1. f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2, eller
2. f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�retag som

avses i 2 � andra stycket 3.

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet f�r inspektionen, efter

att ha r�dfr�gat medlemmarna i tillsynskollegiet, besluta att f�retag som avses
i f�rsta stycket f�r g�ra en egen risk- och solvensbed�mning enligt 10 kap.
1113 �� p� gruppniv� och p� niv�n f�r ett dotterf�retag inom gruppen. En
enda handling ska omfatta samtliga bed�mningar. En s�dan handling ska
�verl�mnas samtidigt till Finansinspektionen och till ber�rda beh�riga myn-
digheter.

Ett beslut enligt andra stycket p�verkar inte dotterf�retagets skyldigheter

enligt 10 kap. 1113 ��.

Tillg�ng till information

44 �

Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 �, ett f�retag som ing�r i samma

grupp som ett s�dant f�rs�kringsf�retag och s�dana fysiska personer som av-
ses i 37 � tredje stycket ska p� beg�ran l�mna information till varandra som
beh�vs f�r att uppfylla kraven i detta kapitel.

Tystnadsplikt

45 �

En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett f�retag som

vid fullg�rande av skyldigheter enligt detta kapitel f�r kunskap om aff�rsf�r-
h�llanden i ett f�retag eller hos en person som enligt 44 � ska l�mna uppgif-
ter, f�r inte obeh�rigen r�ja vad han eller hon f�tt veta och inte heller utnyttja
kunskapen i strid med uppgiftsl�mnarens intresse.

Uppgiftsskyldighet

46 �

Ett f�retag som vid fullg�randet av skyldigheter enligt detta kapitel f�r

s�dan kunskap som avses i 45 �, �r skyldigt att l�mna ut uppgifter om enskil-
das f�rh�llanden till f�retaget, om det under en utredning enligt best�mmel-
serna om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av en unders�kningsledare eller
om det i ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan
stat eller mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare.

Meddelandef�rbud

47 �

Den unders�kningsledare eller �klagare som beg�r uppgifter enligt

46 � f�r besluta att f�retaget samt dess styrelseledam�ter och anst�llda inte f�r
r�ja f�r kunden eller f�r n�gon utomst�ende att uppgifter har l�mnats enligt

SFS 2015:700

46 � eller att det p�g�r en f�runders�kning eller ett �rende om r�ttslig hj�lp i
brottm�l.

Ett s�dant f�rbud f�r meddelas om det kr�vs f�r att en utredning om brott

inte ska �ventyras eller f�r att uppfylla en internationell �verenskommelse
som �r bindande f�r Sverige.

F�rbudet ska vara tidsbegr�nsat, med m�jlighet till f�rl�ngning, och f�r

inte avse l�ngre tid �n vad som �r motiverat med h�nsyn till syftet med f�r-
budet. I ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l f�r dock f�rbudet tidsbegr�nsas
bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som har ans�kt om r�ttslig hj�lp
samtycker till detta.

Om ett f�rbud inte l�ngre �r motiverat med h�nsyn till dess syfte, ska

unders�kningsledaren eller �klagaren besluta att f�rordnandet ska upph�ra.

Ansvar

48 �

Den som upps�tligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett medde-

landef�rbud enligt 47 � d�ms till b�ter.

Skyldighet att l�mna upplysningar till Finansinspektionen

49 �

Ett f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � ska p� beg�ran av Finansin-

spektionen l�mna de upplysningar som beh�vs f�r grupptillsynen.

50 �

Om ett f�rs�kringsf�retag inte fullg�r sin upplysningsskyldighet enligt

49 � inom sk�lig tid, f�r Finansinspektionen f�rel�gga ett annat f�retag inom
gruppen att l�mna upplysningar som r�r detta f�retag direkt till inspektionen,
om upplysningarna beh�vs f�r grupptillsynen.

Kontroll av information

51 �

Finansinspektionen f�r p� plats kontrollera all information som beh�vs

f�r grupptillsynen hos

1. f�rs�kringsf�retag som omfattas av grupptillsynen,
2. f�retag som �r anknutna till f�rs�kringsf�retaget,
3. moderf�retag till f�rs�kringsf�retaget, och
4. f�retag som �r anknutna till moderf�retaget till f�rs�kringsf�retaget.

52 �

Finansinspektionen ska, p� beg�ran fr�n en beh�rig myndighet i ett

annat land inom EES, p� plats kontrollera information som beh�vs f�r den
myndighetens tillsyn. Inspektionen f�r utf�ra kontrollen sj�lv eller uppdra �t
en revisor eller annan sakkunnig att g�ra detta. Om den beh�riga myndig-
heten beg�r det, f�r den n�rvara vid kontrollen. Grupptillsynsmyndigheten
ska underr�ttas om de vidtagna �tg�rderna.

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och
tj�nstepensionsmyndigheten

53 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta fr�gor som r�r ett f�rfarande av en

beh�rig myndighet inom EES till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-
sionsmyndigheten f�r tvistl�sning i de fall som framg�r av artiklarna 248,
249, 255 och 260 i Solvens II-direktivet.

SFS 2015:700

Offentligg�rande

Offentligg�rande av en solvens- och verksamhetsrapport p� gruppniv�

54 �

Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2

eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re-
tag som avses i 2 � andra stycket 3 ska offentligg�ra en solvens- och verksam-
hetsrapport p� gruppniv�. Rapporten ska offentligg�ras minst en g�ng per �r.

Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp-

liga delar.

Offentligg�rande av en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p�
gruppniv� och f�r enskilda f�retag i en grupp

55 �

Ett s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2

eller ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag eller blandat finansiellt holdingf�re-
tag som avses i 2 � andra stycket 3 f�r, efter tillst�nd fr�n Finansinspektionen,
om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, offentligg�ra en gemensam sol-
vens- och verksamhetsrapport s�v�l p� gruppniv� som f�r de enskilda f�re-
tagen i gruppen.

Innan Finansinspektionen ger sitt tillst�nd till en gemensam rapport, ska

den samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter i tillsynskollegiet.

Inneh�llet i den gemensamma solvens- och verksamhetsrapporten

56 �

Den gemensamma rapporten enligt 55 � ska inneh�lla uppgifter om

1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 �, och
2. varje enskilt dotterf�retag inom gruppen som �r ett f�rs�kringsf�retag

eller en EES-f�rs�kringsgivare och uppgifter om dess verksamhet och solvens
enligt 16 kap. 28 ��.

Saknas s�dana uppgifter som avses i f�rsta stycket 2 i rapporten, f�r

Finansinspektionen f�rel�gga dotterf�retaget att offentligg�ra dessa uppgif-
ter, om

1. dotterf�retaget �r ett f�rs�kringsf�retag,
2. Finansinspektionen kr�ver att j�mf�rbara f�rs�kringsf�retag ska offent-

ligg�ra dessa uppgifter, och

3. de utel�mnade uppgifterna �r av v�sentlig betydelse.
Best�mmelserna i 16 kap. 28 �� om offentligg�rande ska g�lla i till�mp-

liga delar.

Offentligg�rande av strukturen p� en grupp

57 �

F�rs�kringsf�retag, f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella

holdingf�retag ska �rligen p� gruppniv� offentligg�ra

1. den juridiska strukturen p� den grupp som f�retaget ing�r i,
2. en beskrivning av alla dotterf�retag, betydande filialer och v�sentliga

anknutna f�retag i gruppen, och

3. gruppens organisations- och beslutsstruktur.

SFS 2015:700

F�rseningsavgift f�r f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella
holdingf�retag

58 �

Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige inte i tid rappor-
terar eller offentligg�r information i enlighet med best�mmelserna i detta
kapitel, f�r Finansinspektionen besluta att f�retaget ska betala en f�rsenings-
avgift med h�gst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

59 �

F�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio

dagar efter det att beslutet om den har f�tt laga kraft eller inom den l�ngre tid
som anges i beslutet.

60 �

Finansinspektionens beslut att ta ut f�rseningsavgift f�r verkst�llas

utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid
som anges i 59 �.

61 �

Om f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 59 �, ska

Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r indrivning. Best�mmel-
ser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indriv-
ning av statliga fordringar m.m.

62 �

En beslutad f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ckning verkst�llig-

het inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga kraft.

Ledningen i f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella
holdingf�retag

63 �

Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�re-

tag ska s�kerst�lla att de som avses ing� i styrelsen f�r f�retaget eller vara
verkst�llande direkt�r i det, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem uppfyller de
krav som anges i 2 kap. 4 � 4.

Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag

ska snarast m�jligt till Finansinspektionen anm�la �ndringar av vilka som in-
g�r i dess ledning enligt f�rsta stycket.

Ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag

ska underr�tta inspektionen om n�gon av de personer som avses i f�rsta
stycket har ersatts p� grund av att han eller hon inte l�ngre uppfyller l�mplig-
hetskraven.

Ingripande mot f�rs�kringsholdingf�retag och blandade finansiella
holdingf�retag och dess ledning

64 �

Om n�gon i ledningen i ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett blandat

finansiellt holdingf�retag inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 � 4, f�r
Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att r�tta till f�rh�llandet.

Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett f�rs�kringsholdingf�retag eller ett

blandat finansiellt holdingf�retag att vidta �tg�rder f�r att g�ra r�ttelse, om
holdingf�retaget inte uppfyller de krav som st�lls p� det enligt EU-f�rord-

SFS 2015:700

ningar som antagits med st�d av Solvens II-direktivet, detta kapitel eller f�re-
skrifter som meddelats med st�d av detta kapitel.

Moderf�retag utanf�r EES

Kontroll av likv�rdighet

65 �

N�r ett moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag �r en f�rs�kringsgivare

fr�n tredjeland, ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES
eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES
enligt 2 � tredje stycket, g�ller best�mmelserna i 6673 ��, om Finansinspek-
tionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet f�r det fall att kriterierna i arti-
kel 247.2 i Solvens II-direktivet vore till�mpliga. Vid bed�mningen av om
inspektionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet ska det bortses fr�n den
del av toppen av gruppen som ligger utanf�r EES.

66 �

Finansinspektionen ska, om kommissionen inte antagit n�gon delege-

rad akt i fr�gan, kontrollera om den tillsyn som ut�vas av en tillsynsmyndig-
het i tredjeland �r likv�rdig med den grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II-
direktivet.

Finansinspektionen �r skyldig att utf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av

moderf�retaget eller av en EES-f�rs�kringsgivare inom gruppen.

67 �

Innan Finansinspektionen beslutar i fr�gan om likv�rdighet, ska

inspektionen samr�da med ber�rda beh�riga myndigheter. Inspektionen ska
ocks� f�re st�llningstagandet ha r�dfr�gat Europeiska f�rs�krings- och tj�ns-
tepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likv�r-
dighet, f�r Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker fr�n det bara om
det har skett v�sentliga f�r�ndringar i tillsynsordningen i det tredjeland som
avses.

Om Europeiska kommissionen har bed�mt att tillsynen inte �r likv�rdig,

ska 71 och 72 �� till�mpas.

68 �

Om ett f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett

blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�r-
s�kringsgivare fr�n tredjeland �r moderf�retag till ett s�dant moderf�retag
som avses i 2 � tredje stycket, ska den kontroll av likv�rdighet som avses i
66 � utf�ras p� niv�n f�r detta f�retag i st�llet f�r p� niv�n f�r det f�retag som
avses i 2 � tredje stycket.

Om likv�rdig tillsyn inte ut�vas av tillsynsmyndigheten i det tredjeland

som avses i f�rsta stycket, f�r Finansinspektionen besluta om en ny kontroll
av likv�rdighet p� en l�gre niv�, f�rutsatt att det d�r finns ett f�rs�kringshold-
ingf�retag med huvudkontor utanf�r EES, ett blandat finansiellt holding-
f�retag med huvudkontor utanf�r EES eller en f�rs�kringsgivare fr�n tredje-
land som �r moderf�retag till ett f�rs�kringsf�retag.

Om tillsynen �r likv�rdig

69 �

Finansinspektionen ska f�rlita sig p� den tillsyn som tillsynsmyndig-

heten i tredjelandet ut�var, om denna tillsyn bed�ms vara likv�rdig med den
grupptillsyn som f�reskrivs i Solvens II-direktivet.

SFS 2015:700

Om tillsynen bed�ms vara likv�rdig, f�r Finansinspektionen, efter samr�d

med ber�rda tillsynsmyndigheter och i ett enskilt fall, besluta att helt eller del-
vis inte ut�va grupptillsyn p� niv�n f�r det f�retaget som finns i toppen av
grupp inom EES. Ett s�dant beslut f�r endast fattas om detta skulle leda till en
effektivare tillsyn av gruppen.

Om tillsynen �r tillf�lligt likv�rdig

70 �

Grupptillsynen ska ut�vas av Finansinspektionen i de fall Europeiska

kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 260.5 i Solvens II-direktivet,
om att den tillsyn som ut�vas av tillsynsmyndigheten i tredjeland �r tillf�lligt
likv�rdig, samtidigt som det finns ett f�rs�kringsf�retag som �r dotterf�retag
till ett moderf�retag utanf�r EES och dotterf�retaget har en balansomslutning
som �r st�rre �n balansomslutningen f�r moderf�retaget.

Om tillsynen inte �r likv�rdig

71 �

Om tillsynen inte bed�ms likv�rdig, ska Finansinspektionen antingen

besluta att best�mmelserna om grupptillsyn i 4, 5, 740, 4264 och 7483 ��
ska till�mpas p� gruppen p� samma s�tt som om f�retaget i toppen av gruppen
hade haft sitt huvudkontor inom EES, eller besluta att en s�dan metod som av-
ses i 72 � ska till�mpas p� gruppen.

De allm�nna principer och metoder som anges i 4, 5, 740, 4264 och 74

103 �� ska till�mpas p� niv�n f�r ett f�rs�kringsholdingf�retag fr�n tredje-
land, ett blandat finansiellt holdingf�retag fr�n tredjeland eller en f�rs�krings-
givare fr�n tredjeland.

Vid ber�kningen av gruppsolvens ska ett moderf�retag i tredjeland hante-

ras som ett f�rs�kringsf�retag som omfattas av samma villkor f�r att poster i
kapitalbasen ska f� medr�knas f�r att t�cka solvenskapitalkravet som g�ller
enligt 7 kap. 211 ��.

72 �

Efter att ha h�rt ber�rda beh�riga myndigheter f�r Finansinspektionen

besluta att anv�nda andra tillsynsmetoder �n de som f�ljer av 4, 5, 740,
4264 och 74103 ��, om dessa metoder s�kerst�ller att tillsynen �ver f�re-
tagen i gruppen �r tillr�cklig.

Finansinspektionen ska underr�tta de ber�rda beh�riga myndigheterna,

Europeiska kommissionen och Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensions-
myndigheten n�r s�dana andra tillsynsmetoder anv�nds.

73 �

Finansinspektionen f�r med st�d av 72 � beg�ra att en �gare som har

ett best�mmande inflytande �ver f�rs�kringsf�retaget inr�ttar ett f�rs�krings-
holdingf�retag eller ett blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor
inom EES. Inspektionen f�r d� besluta att best�mmelserna i denna lag ska till-
l�mpas p� de f�retag i den grupp som leds av detta holdingf�retag.

Nationell undergrupptillsyn

Beslut om nationell undergrupptillsyn

74 �

Om det moderf�retag som finns i toppen av en grupp enligt 4 � har

huvudkontor i ett annat land inom EES �n Sverige, f�r Finansinspektionen be-

SFS 2015:700

sluta att best�mmelserna om grupptillsyn ska till�mpas �ven p� niv�n f�r ett
s�dant f�rs�kringsf�retag som avses i 2 � andra stycket 1 eller 2 eller p� niv�n
f�r ett s�dant f�rs�kringsholdingf�retag med huvudkontor i Sverige eller
blandat finansiellt holdingf�retag med huvudkontor i Sverige som avses i 2 �
andra stycket 3.

75 �

Ett beslut enligt 74 � f�r begr�nsas s� att det avser ett eller flera av f�l-

jande omr�den f�r grupptillsyn:

1. gruppsolvens enligt 1636 ��,
2. v�sentliga riskkoncentrationer och interna transaktioner inom en grupp

enligt 37 och 38 ��, och

3. riskhantering och internkontroll enligt 42 och 43 ��.
Innan Finansinspektionen fattar ett s�dant beslut som avses i 74 � ska

inspektionen samr�da med grupptillsynsmyndigheten och det moderf�retag
inom EES som finns i toppen av en grupp enligt 4 �.

Beslut om nationell undergrupptillsyn vid till�mpning av s�rskild
tillsynsordning

76 �

Finansinspektionen f�r inte besluta om nationell undergrupptillsyn

enligt 74 �, om det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES har f�tt
ett s�dant tillst�nd som avses i artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direk-
tivet att omfattas av en s�rskild tillsynsordning.

77 �

Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn

och det f�retag som finns i toppen av gruppen inom EES f�r tillst�nd enligt
artikel 237.1 f�rsta stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en s�rskild
tillsynsordning, ska inspektionen upph�va beslutet om undergrupptillsyn.

78 �

Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn

avseende gruppsolvens, f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom
Sverige inte ges tillst�nd att l�ta n�got dotterf�retag omfattas av den s�rskilda
tillsynsordning som avses i 85 �.

Ber�kning av gruppsolvens efter beslut om nationell undergrupptillsyn

79 �

Den metod som grupptillsynsmyndigheten har fastst�llt f�r ber�kning

av gruppsolvens enligt artikel 220 i Solvens II-direktivet ska g�lla �ven f�r
f�retag som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende
gruppsolvens.

Interna modeller och nationell undergrupptillsyn

80 �

Om det f�retag som enligt 4 � finns i toppen av en grupp inom EES har

f�tt tillst�nd enligt artikel 231.1 eller artikel 233.5 i Solvens II-direktivet att
anv�nda en intern modell f�r ber�kningen av gruppens solvenskapitalkrav
och solvenskapitalkravet f�r de f�rs�kringsf�retag och EES-f�rs�kringsgivare
som ing�r i gruppen, ska den interna modellen g�lla �ven f�r f�retag i grup-
pen som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende
gruppsolvens.

SFS 2015:700

81 �

Finansinspektionen f�r besluta om kapitaltill�gg till gruppens solvens-

kapitalkrav f�r det f�retag som finns i toppen av gruppen inom Sverige i en
s�dan situation som avses i 80 �, om

1. riskprofilen hos det f�retag som finns i toppen i undergruppen avviker

v�sentligt fr�n den riskprofil som den interna modellen �r baserad p�, och

2. f�retaget inte vidtar r�ttelse efter det att inspektionen har f�relagt f�re-

taget att vidta �tg�rder.

82 �

Om kapitaltill�gg enligt 81 � p� grund av s�rskilda omst�ndigheter inte

�r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen under de f�ruts�ttningar som
anges i 81 � 1 och 2 i st�llet besluta att f�retaget som finns i toppen av under-
gruppen ska ber�kna undergruppens solvenskapitalkrav enligt standardfor-
meln.

�verenskommelser om samordnad grupptillsyn �ver en undergrupp

83 �

Finansinspektionen f�r komma �verens med beh�riga myndigheter om

samordning av grupptillsynen �ver en undergrupp som avses i 74 � och en
motsvarande undergrupp i dessa beh�riga myndigheters heml�nder.

Om en �verenskommelse enligt f�rsta stycket tr�ffats, f�r nationell under-

grupptillsyn enligt 74 � inte ut�vas.

Best�mmelserna i artikel 216.2216.6 i Solvens II-direktivet om nationell

undergrupptillsyn ska g�lla i till�mpliga delar vid samordnad grupptillsyn
�ver en undergrupp.

Om Finansinspektionen tr�ffar en s�dan �verenskommelse som avses i f�r-

sta stycket, ska inspektionen informera s�v�l grupptillsynsmyndigheten som
f�retaget som finns i toppen av gruppen inom EES om sk�len f�r �verens-
kommelsen.

Tillsyn �ver vissa grupper med centraliserad riskhantering
s�rskild tillsynsordning

Ans�kan om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av s�rskild tillsynsordning

84 �

Ett f�rs�kringsf�retag, en EES-f�rs�kringsgivare, ett f�rs�kringshol-

dingf�retag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holding-
f�retag med huvudkontor inom EES som �r moderf�retag till ett f�rs�krings-
f�retag f�r ans�ka om tillst�nd f�r dotterf�retag att omfattas av best�mmel-
serna om s�rskild tillsynsordning i 8895 ��. Ans�kan ska ges in till Finans-
inspektionen.

N�r Finansinspektionen tagit emot en ans�kan enligt f�rsta stycket, ska

inspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna den till �vriga medlemmar i tillsyns-
kollegiet.

Beslut om s�rskild tillsynsordning

85 �

Finansinspektionen ska inom tre m�nader fr�n den dag d� alla med-

lemmar i tillsynskollegiet f�tt del av en ans�kan enligt artikel 237.1 i
Solvens II-direktivet, om m�jligt, komma �verens med �vriga medlemmar i
tillsynskollegiet om vilket beslut som b�r fattas med anledning av ans�kan.
Inspektionen ska fatta beslut i enlighet med �verenskommelsen. Beslutet ska

SFS 2015:700

inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och �verl�mnas till s�kan-
dena. Beslutet �r bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen
och ska ligga till grund f�r inspektionens tillsyn.

Om en s�dan �verenskommelse som avses i f�rsta stycket inte kan tr�ffas

inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen, n�r inspektionen �r
grupptillsynsmyndighet, ensam fatta beslut med anledning av ans�kan. Beslu-
tet ska inneh�lla de sk�l som best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa syn-
punkter och reservationer fr�n beh�riga myndigheter som kommit till uttryck
under trem�nadersperioden. Beslutet ska �verl�mnas till s�kanden och till
�vriga ber�rda tillsynsmyndigheter. �ven ett s�dant beslut �r bindande f�r de
ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund f�r inspek-
tionens tillsyn.

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
vid oenighet om ans�kningar

86 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten i enlighet med artikel 19 i f�rordning
(EU) nr 1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv
2014/51/EU, om inspektionen inte inom tre m�nader kan komma �verens
med ber�rda beh�riga myndigheter enligt 85 � f�rsta stycket. Ett �rende f�r
inte h�nskjutas till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
efter det att trem�nadersperioden l�pt ut eller ett beslut har fattats.

Om ett �rende som avses i f�rsta stycket h�nskjutits till Europeiska f�rs�k-

rings- och tj�nstepensionsmyndigheten och det beslut som f�resl�s av panelen
i enlighet med artiklarna 41.2, 41.3 samt 44.1.3 i f�rordning (EU) nr 1094/
2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/EU,
avvisas, ska grupptillsynsmyndigheten fatta det slutliga beslutet.

87 �

Tillst�nd att omfattas av s�rskild tillsynsordning f�r meddelas endast

1. Finansinspektionen ut�var grupptillsyn �ver moderf�retaget p� grupp-

niv� och inte har beslutat att utel�mna dotterf�retaget med st�d av 11 �,

2. dotterf�retaget omfattas av moderf�retagets riskhanteringsprocesser och

mekanismer f�r internkontroll samt de ber�rda myndigheterna har konstaterat
att moderf�retaget ut�var en ansvarsfull ledning �ver dotterf�retaget,

3. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 246.4 i Solvens II-

direktivet att g�ra en egen risk- och solvensbed�mning som omfattar hela
gruppen och p� niv�n f�r dotterf�retaget, och

4. moderf�retaget har f�tt ett godk�nnande enligt artikel 256.2 i Solvens II-

direktivet att offentlig�ra en gemensam solvens- och verksamhetsrapport p�
gruppniv� och p� niv�n f�r dotterf�retaget.

Inneb�rden av s�rskild tillsynsordning

88 �

Ett moderf�retag som f�tt tillst�nd enligt 85 � ska ber�kna solvens-

kapitalkravet f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning
�ven enligt 8995 ��. Ber�kningarna ska inte p�verka till�mpningen av be-
st�mmelserna i 29 �.

SFS 2015:700

�tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker fr�n en intern modell
inom en grupp

89 �

N�r solvenskapitalkravet f�r ett f�rs�kringsf�retag som �r ett dotter-

f�retag ber�knas med en intern modell som beslutats enligt 25 �, f�r Finans-
inspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt 84 �, i de fall som
avses i 17 kap. 24 �, l�mna ett f�rslag till �vriga medlemmar i tillsynskolle-
giet om att det ska fastst�llas ett kapitaltill�gg f�r dotterf�retaget ut�ver det
solvenskapitalkrav som f�ljer av en till�mpning av den interna modellen.
Finansinspektionen f�r f�resl� ett s�dant kapitaltill�gg endast om

1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n den interna modellen,

och

2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi-

kelsen har anpassat modellen till sin riskprofil.

Om ett s�dant kapitaltill�gg som avses i f�rsta stycket p� grund av s�rskilda

omst�ndigheter inte �r en l�mplig �tg�rd, f�r Finansinspektionen i st�llet f�re-
sl� tillsynskollegiet att dotterf�retaget ska ber�kna sitt solvenskapitalkrav en-
ligt standardformeln i 8 kap. 13 och 511 ��.

�tg�rder f�r det fall dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de
antaganden som gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln

90 �

N�r solvenskapitalkravet f�r dotterf�retaget ber�knas med standardfor-

meln f�r Finansinspektionen, om inspektionen tagit emot en ans�kan enligt
84 �, i undantagsfall f�resl� att f�retaget ers�tter en undergrupp av parametrar
enligt standardformeln med f�retagsspecifika parametrar n�r det ber�knar
teckningsriskmoduler f�r livf�rs�kring, skadef�rs�kring och sjukf�rs�kring, i
enlighet med 17 kap. 22 �. Finansinspektionen f�r l�mna ett s�dant f�rslag
endast om

1. dotterf�retagets riskprofil avviker v�sentligt fr�n de antaganden som

gjorts f�r ber�kningen enligt standardformeln, och

2. f�retaget inte inom sk�lig tid efter inspektionens underr�ttelse om avvi-

kelsen har anpassat antagandena till sin riskprofil.

Finansinspektionen f�r under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket,

i de fall som avses i 17 kap. 24 �, f�resl� tillsynskollegiet ett kapitaltill�gg f�r
dotterf�retaget ut�ver det solvenskapitalkrav som en till�mpning av standard-
formeln medf�r.

Beslut efter �verenskommelse inom tillsynskollegiet

91 �

Finansinspektionen ska redovisa sk�len f�r de f�rslag som avses i 89

och 90 �� f�r dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen ska,
om m�jligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet
om vilket beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna.
Finansinspektionen ska �ven fatta ett beslut i enlighet med �verenskommel-
sen.

�tg�rder om solvenskapitalkravet inte �r uppfyllt

92 �

Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp-

fyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna

SFS 2015:700

den �tg�rdsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget efter f�rel�ggande
enligt 18 kap. 4 � l�mnat in till inspektionen f�r att inom sex m�nader fr�n det
att bristen konstaterades �teruppr�tta niv�n f�r kapitalbasmedlen eller redu-
cera sin riskprofil f�r att �ter uppfylla solvenskapitalkravet. Finansinspektio-
nen ska �ven l�mna ett f�rslag till godk�nnande av planen till tillsynskolle-
giet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna best�mmelse ska inte p�-
verka motsvarande best�mmelser som g�ller f�r tillsynen av ett enskilt f�r-
s�kringsf�retag.

Finansinspektionen ska, om m�jligt, inom fyra m�nader fr�n dagen d� bris-

ten konstaterades tr�ffa en �verenskommelse inom tillsynskollegiet om in-
spektionens f�rslag till godk�nnande av �tg�rdsplanen. Finansinspektionen
ska fatta ett beslut i enlighet med �verenskommelsen.

�tg�rder vid f�rs�mring av de ekonomiska f�rh�llandena i ett dotterf�retag

93 �

Om Finansinspektionen konstaterar f�rs�mringar av de ekonomiska

f�rh�llandena i ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning, ska
inspektionen utan dr�jsm�l underr�tta tillsynskollegiet om de �tg�rder som
inspektionen f�resl�r. De f�reslagna �tg�rderna ska diskuteras i tillsynskolle-
giet, om det inte �r en krissituation.

Finansinspektionen ska inom en m�nad fr�n underr�ttelsen, om det �r m�j-

ligt, komma �verens med �vriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket
beslut som ska fattas med anledning av de f�reslagna �tg�rderna.

N�r en �verenskommelse inte kan tr�ffas

94 �

Om en s�dan �verenskommelse som avses i 92 � andra stycket eller

93 � andra stycket inte kan tr�ffas inom den angivna tidsperioden, ska Finans-
inspektionen ensam fatta ett beslut. Beslutet ska inneh�lla de sk�l som har
best�mt utg�ngen i �rendet och redovisa synpunkter och reservationer fr�n
ber�rda beh�riga myndigheter som kommit till uttryck under perioden.

�tg�rder om minimikapitalkravet inte �r uppfyllt

95 �

Om ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsynsordning inte upp-

fyller minimikapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dr�jsm�l �verl�mna
den finansiella saneringsplan till tillsynskollegiet som dotterf�retaget enligt
18 kap. 8 � �verl�mnat till inspektionen. Finansinspektionen ska �ven infor-
mera tillsynskollegiet om varje �tg�rd som dotterf�retaget ska vidta f�r att
�ter uppfylla minimikapitalkravet. Finansinspektionens skyldigheter enligt
denna best�mmelse ska inte p�verka motsvarande best�mmelser som g�ller
f�r tillsynen av ett enskilt f�rs�kringsf�retag.

H�nskjutande till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten
vid oenighet om �tg�rdsf�rslag

96 �

Finansinspektionen f�r h�nskjuta ett �rende till Europeiska f�rs�k-

SFS 2015:700

grupptillsynsmyndigheten ang�ende s�dana f�rslag som avses i 89, 90, 92 och
93 ��.

Om Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet och inte kan komma

�verens med den beh�riga myndighet som auktoriserat en EES-f�rs�krings-
givare som �r ett dotterf�retag och som omfattas av s�rskild tillsynsordning,
f�r inspektionen under de f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket h�nskjuta
�rendet till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten.

G�ller ett �rende ett f�rslag enligt 89 eller 90 � f�r det h�nskjutas till Euro-

peiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten inom en m�nad fr�n
inspektionens f�rslag.

Finansinspektionen f�r inte h�nskjuta ett �rende enligt 92 eller 93 � till

Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndigheten, om det �r en kris-
situation och inte heller efter det att fyram�nadersperioden i 92 � andra
stycket eller enm�nadsperioden i 93 � andra stycket har l�pt ut.

97 �

Om ett �rende h�nskjutits till Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-

sionsmyndigheten enligt 86 eller 96 �, ska Finansinspektionen skjuta upp sitt
beslut och inv�nta det beslut som Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepen-
sionsmyndigheten kan komma att fatta enligt artikel 19.3 i f�rordning (EU) nr
1094/2010, i lydelsen enligt Europaparlamentets och r�dets direktiv 2014/51/
EU. Finansinspektionen ska f�lja ett beslut i saken fr�n Europeiska f�rs�k-
rings- och tj�nstepensionsmyndigheten. Inspektionen ska �ven fatta ett beslut
i enlighet med Europeiska f�rs�krings- och tj�nstepensionsmyndighetens be-
slut. Inspektionens beslut ska inneh�lla de sk�l som har best�mt utg�ngen i
�rendet och �verl�mnas till dotterf�retaget och tillsynskollegiet. Beslutet �r
bindande f�r de ber�rda f�retagen och Finansinspektionen och ska ligga till
grund f�r inspektionens tillsyn.

Upph�rande av s�rskild tillsynsordning

98 �

Finansinspektionen ska besluta att ett tillst�nd att omfattas av en s�r-

skild tillsynsordning enligt 85 � ska upph�ra att g�lla om:

1. villkoren i 87 � 1, 3 eller 4 inte l�ngre �r uppfyllda, eller
2. villkoret i 87 � 2 inte l�ngre �r uppfyllt och bristen inte �tg�rdas inom

rimlig tid.

99 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen i

de fall d� den s�rskilda tillsynsordningen har upph�rt p� grund av att villkoret
i 87 � 1 inte l�ngre �r uppfyllt omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga
myndigheten och moderf�retaget om detta.

100 �

Moderf�retaget f�r ett dotterf�retag som omfattas av s�rskild tillsyns-

ordning ansvarar f�r att villkoren i 87 � 24 �r uppfyllda. Om villkoren inte �r
uppfyllda, ska moderf�retaget utan dr�jsm�l underr�tta Finansinspektionen,
om inspektionen �r grupptillsynsmyndighet, och den ber�rda beh�riga myn-
digheten f�r dotterf�retaget. Moderf�retaget ska �ven l�gga fram en plan f�r
att �tg�rda bristerna inom rimlig tid.

101 �

N�r Finansinspektionen �r grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen

minst en g�ng per �r kontrollera att de villkor som avses i 87 � 24 �r upp-

SFS 2015:700

fyllda. Inspektionen ska �ven genomf�ra en s�dan kontroll p� beg�ran av en
ber�rd beh�rig myndighet, om den myndigheten har sk�l att befara att villko-
ret inte l�ngre f�ljs.

Om Finansinspektionen vid en kontroll enligt f�rsta stycket finner att vill-

koren inte �r uppfyllda, ska inspektionen kr�va att moderf�retaget l�gger fram
en plan f�r att �tg�rda bristerna inom rimlig tid.

Bristande villkorsuppfyllelse

102 �

Om Finansinspektionen efter att ha r�dfr�gat tillsynskollegiet bed�-

mer att en plan som avses i 100 eller 101 � �r otillr�cklig eller om en s�dan
plan inte genomf�rs i rimlig tid, ska villkoren i 87 � 24 inte anses uppfyllda.
Inspektionen ska omedelbart underr�tta den ber�rda beh�riga myndigheten
om detta.

Till�mplig lag vid pr�vningen av ans�kningar

103 �

N�r Finansinspektionen pr�var en ans�kan om s�rskild tillsynsord-

ning, ska denna lag till�mpas. Inspektionen f�r dock �ven till�mpa best�m-
melser som enligt f�rfattningar i en annan stat inom EES g�ller f�r en s�dan
ans�kan. N�r ans�kan har l�mnats in till inspektionen, g�ller detta dock bara
om det �r n�dv�ndigt f�r en effektiv tillsyn �ver f�rs�kringsf�retag eller EES-
f�rs�kringsgivare.

Bemyndiganden

104 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om

1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska ber�knas enligt 1622 ��,

2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska ber�knas n�r kraven �r likv�rdiga enligt 30 �,

3. inneh�llet i samt omfattningen och fullg�randet av rapporteringen enligt

33 �,

4. inneh�llet i en �tg�rdsplan och en finansiell saneringsplan enligt 35 �

andra stycket,

5. vilka upplysningar som ett f�retag ska l�mna till Finansinspektionen

enligt 37 och 49 ��,

6. f�retagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 �,
7. inneh�llet i en egen risk- och solvensbed�mning inom en grupp enligt

43 �, och

8. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet

ska ber�knas enligt 71 � tredje stycket.

20 kap. Specialf�retag

Tillst�nd f�r specialf�retag

Tillst�ndsplikt

1 �

Tillst�nd kr�vs f�r att f� driva verksamhet som specialf�retag.

SFS 2015:700

F�ruts�ttningar f�r tillst�nd

2 �

Ett specialf�retag ska ges tillst�nd att driva verksamhet, om

1. bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med denna lag och

andra f�rfattningar som reglerar ett specialf�retags bolagsordning eller stad-
gar samt i �vrigt inneh�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�n-
syn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten, och

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt

best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar specialf�re-
tagets verksamhet.

Pr�vning av bolagsordning och stadgar

3 �

Fr�gan om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar f�r ett special-

f�retag ska pr�vas i samband med att fr�gan om f�retaget ska f� tillst�nd att
driva verksamhet som specialf�retag pr�vas.

Ett specialf�retags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar f�r inte

registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godk�nts.

4 �

Ett specialf�retag som har beslutat att �ndra sin bolagsordning eller

stadgar ska ans�ka om godk�nnande av �ndringen. �ndringen ska godk�nnas
om bolagsordningen eller stadgarna st�mmer �verens med f�rfattningar som
reglerar ett aktiebolags eller en ekonomisk f�renings bolagsordning eller stad-
gar samt i �vrigt inneh�ller de olika best�mmelser som beh�vs med h�nsyn
till omfattningen och arten av f�retagets verksamhet.

Ett specialf�retags beslut om �ndring av bolagsordning eller stadgar f�r

inte registreras innan de har godk�nts.

Pr�vning av ans�kan

5 �

En ans�kan om tillst�nd att driva verksamhet som specialf�retag, lik-

som fr�gor om godk�nnande av bolagsordning eller stadgar enligt 3 eller 4 �,
pr�vas av Finansinspektionen.

EU-f�rordningar

6 �

Ytterligare best�mmelser om specialf�retag finns i

1. kommissionens delegerade f�rordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober

2014 om komplettering av Europaparlamentets och r�dets direktiv 2009/138/
EG om upptagande och ut�vande av f�rs�kringsverksamhet (Solvens II), och

2. kommissionens genomf�randef�rordning (EU) 2015/462 av den 19 mars

2015 om fastst�llande av tekniska standarder f�r genomf�rande avseende f�r-
faranden f�r tillsynsmyndighetens godk�nnande av etablering av specialf�re-
tag, f�r samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter n�r det
g�ller specialf�retag samt f�r att fastst�lla format och mallar f�r de uppgifter
som specialf�retagen ska rapportera i enlighet med Europaparlamentets och
r�dets direktiv 2009/138/EG.

Best�mmelserna g�ller
1. villkor f�r tillst�nd,
2. obligatoriska avtalsvillkor,
3. f�retagsstyrningssystem,

SFS 2015:700

4. tillsynsrapportering,
5. solvenskrav,
6. �terkallelse av tillst�nd, och
7. samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter.

Tillsyn �ver specialf�retag

Registreringsmyndighet

7 �

Bolagsverket �r registreringsmyndighet f�r specialf�retag. Ett special-

f�retag ska vara registrerat i aktiebolags- eller f�reningsregistret med en s�r-
skild beteckning. I dessa register skrivs de uppgifter in som enligt f�rfatt-
ningar ska anm�las f�r registrering.

Tillsynen och dess omfattning

8 �

Finansinspektionen har tillsyn �ver specialf�retag.

Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. f�rfattningar som reglerar specialf�retagets verksamhet,
2. f�retagets bolagsordning eller stadgar, och
3. styrdokument som f�retaget har uppr�ttat och som har sin grund i f�rfatt-

ningar som reglerar f�retagets verksamhet.

Upplysningar fr�n ett specialf�retag

9 �

Ett specialf�retag ska l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin

verksamhet som inspektionen beg�r.

Avgifter till Finansinspektionen

10 �

Specialf�retag ska med avgifter bidra till att t�cka kostnaderna f�r

Finansinspektionens verksamhet.

Ingripanden mot specialf�retag

N�r Finansinspektionen ska ingripa

11 �

Finansinspektionen ska ingripa om

1. ett specialf�retag har �sidosatt sina skyldigheter
a) enligt f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet,
b) f�retagets bolagsordning eller stadgar, eller
c) f�retagets styrdokument som har sin grund i f�rfattningar som reglerar

f�retagets verksamhet, eller

2. bolagsordningen, stadgarna, eller styrdokumenten enligt 1 inte l�ngre �r

tillfredsst�llande med h�nsyn till omfattningen och arten av f�retagets verk-
samhet.

Hur inspektionen ska ingripa

12 �

Ingripande med st�d av 11 � sker genom utf�rdande av f�rel�ggande

att vidta r�ttelse inom en viss tid, genom f�rbud att verkst�lla beslut eller
genom anm�rkning.

SFS 2015:700

Om en �vertr�delse �r allvarlig ska specialf�retagets tillst�nd �terkallas

eller, om det �r tillr�ckligt, varning meddelas.

N�r Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande

13 �

Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande om

1. en �vertr�delse �r ringa eller urs�ktlig,
2. specialf�retaget g�r r�ttelse, eller
3. n�gon annan myndighet har vidtagit �tg�rder mot f�retaget och dessa

�tg�rder bed�ms tillr�ckliga.

�vertr�delser av beslut om r�ttelser

14 �

Om ett specialf�retag driver verksamhet i ett annat land inom EES och

f�retaget inte r�ttar sig efter Finansinspektionens eller en beh�rig utl�ndsk
myndighets beg�ran om r�ttelse, ska inspektionen vidta de �tg�rder som be-
h�vs f�r att f�rhindra fortsatta �vertr�delser. Inspektionen ska underr�tta den
beh�riga utl�ndska myndigheten om vilka �tg�rder som vidtas.

Vid �terkallelse av tillst�nd

15 �

Om ett specialf�retags tillst�nd �terkallas, f�r Finansinspektionen be-

st�mma hur avvecklingen av verksamheten ska ske.

Ett beslut om �terkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta hela eller

delar av verksamheten.

Straffavgift

16 �

Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anm�rkning eller

varning mot ett specialf�retag, f�r inspektionen besluta att f�retaget ska betala
en straffavgift.

Avgiften tillfaller staten.

17 �

Straffavgiften ska fastst�llas till l�gst femtusen kronor och h�gst fem-

tio miljoner kronor.

Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av specialf�retagets oms�ttning n�r-

mast f�reg�ende r�kenskaps�r. Om �vertr�delsen har skett under specialf�re-
tagets f�rsta verksamhets�r eller om uppgifter om oms�ttningen annars sak-
nas eller �r bristf�lliga, f�r oms�ttningen uppskattas.

Avgiften f�r inte vara s� stor att specialf�retaget efter det att avgiften har

p�f�rts inte uppfyller kravet p� full finansiering.

18 �

N�r straffavgiftens storlek fastst�lls, ska s�rskild h�nsyn tas till hur all-

varlig den �vertr�delse �r som har f�ranlett anm�rkningen eller varningen och
hur l�nge �vertr�delsen har p�g�tt.

SFS 2015:700

F�rseningsavgift

19 �

Om ett specialf�retag inte i tid l�mnar de upplysningar som har f�re-

skrivits med st�d av 26 � f�rsta stycket f�r Finansinspektionen besluta att
f�retaget ska betala en f�rseningsavgift med h�gst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Verkst�llighet av beslut om straffavgift och f�rseningsavgift

20 �

Straffavgiften eller f�rseningsavgiften ska betalas till Finansinspektio-

nen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller
inom den l�ngre tid som anges i beslutet.

21 �

Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller f�rseningsavgift

f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag, om avgiften inte har betalats
inom den tid som anges i 20 �.

22 �

Om straffavgiften eller f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid

som anges i 20 �, ska Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r in-
drivning. Best�mmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

23 �

En beslutad straffavgift eller f�rseningsavgift faller bort i den utstr�ck-

ning verkst�llighet inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet fick laga
kraft.

Ingripande mot den som saknar tillst�nd

24 �

Om n�gon driver verksamhet som specialf�retag utan att vara ber�tti-

gad till det, ska Finansinspektionen f�rel�gga denne att upph�ra med verk-
samheten. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen av verksamheten ska
ske. I f�rel�ggandet ska Finansinspektionen upplysa om att r�tten efter ans�-
kan av inspektionen kan komma att besluta att f�retaget ska g� i likvidation
om f�rel�ggandet inte f�ljs.

Om det �r os�kert om lagen �r till�mplig p� viss verksamhet, f�r Finans-

inspektionen f�rel�gga den som driver verksamheten att l�mna de upplys-
ningar om verksamheten som inspektionen beh�ver f�r att bed�ma om s� �r
fallet. Den som �r revisor i ett f�retag �r skyldig att p� beg�ran av inspektio-
nen l�mna s�dana upplysningar om f�retagets verksamhet som revisorn har
f�tt k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag.

25 �

Om ett specialf�retag inte f�ljer ett f�rel�ggande enligt 24 � f�rsta

stycket att upph�ra med verksamheten, ska r�tten, efter ans�kan av Finans-
inspektionen, besluta att f�retaget ska g� i likvidation.

I dessa fall till�mpas 25 kap. 10, 25, 2844, 46 och 47 �� aktiebolagslagen

(2005:551) och 11 kap. 5 och 716 �� samt 17 � fj�rde och femte styckena
lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar.

Beslut om likvidation ska inte meddelas om det under �rendets handl�gg-

ning vid r�tten visas att verksamheten har upph�rt.

Beslutet om likvidation g�ller omedelbart.

SFS 2015:700

Bemyndiganden

26 �

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-

dela f�reskrifter om vilka upplysningar ett specialf�retag ska l�mna till Fi-
nansinspektionen enligt 9 �.

Regeringen f�r meddela f�reskrifter om s�dana avgifter som avses i 10 �.

21 kap.

1 �

Finansinspektionens beslut i �renden enligt 17 kap. 13 � f�rsta stycket

och 18 kap. 26 � andra stycket f�r inte �verklagas.

5 �

Om beslut i ett �rende om tillst�nd enligt 2 kap. 4 � inte har meddelats

inom sex m�nader fr�n det att ans�kan gavs in, eller i ett �rende enligt 3 kap.
2 � inom tre m�nader eller i ett �rende enligt 3 kap. 7 eller 17 � inom en
m�nad, f�r s�kanden beg�ra f�rklaring av domstol att �rendet on�digt uppe-
h�lls.

En beg�ran om en f�rklaring som avses i f�rsta stycket ska g�ras hos all-

m�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kam-
marr�tten.

Om r�tten l�mnar en f�rklaring ska ans�kan anses ha avslagits av Finans-

inspektionen om beslut d�refter inte har meddelats inom motsvarande tidsfris-
ter som anges i f�rsta stycket f�r respektive �rende.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 januari 2016.
2. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande bedriver verksam-

het som avser tj�nstepensionsf�rs�kringar g�ller f�r den delen av verksam-
heten, till och med den 31 december 2019, till�mpliga best�mmelser i 17,
14, 16 och 17 kap. i den �ldre lydelsen samt f�reskrifter som har meddelats
med st�d av dessa best�mmelser. F�r verksamheten som avser tj�nstepen-
sionsf�rs�kring g�ller under angiven tid i �vrigt till�mpliga best�mmelser i
1015 och 19 kap. denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om till�mpningen enligt f�rsta stycket av best�mmelserna i 10
och 19 kap. denna lag p� ett f�rs�kringsf�retags tj�nstepensionsverksamhet.

F�r ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket g�ller best�mmelserna

enligt det stycket �ven den del av f�rs�kringsr�relsen som avser �vrig livf�r-
s�kringsverksamhet, om denna �r av endast ringa omfattning.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om vad som avses med ringa omfattning enligt tredje stycket.

Ett f�rs�kringsf�retag som avses i f�rsta stycket f�r, efter anm�lan till

Finansinspektionen, till�mpa denna lag �ven p� verksamhet som avser tj�ns-
tepensionsf�rs�kring.

3. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

som senast den 1 januari 2016 upph�rt med att teckna nya f�rs�kringsavtal
och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga best�nd i syfte att avsluta sin verksam-
het inte beh�ver till�mpa delar av denna lag.

Senaste lydelse 2013:456.

10 Senaste lydelse 2013:456.

SFS 2015:700

F�r �terf�rs�kringsbolag som senast den 10 december 2007 har upph�rt att

teckna nya �terf�rs�kringsavtal och uteslutande f�rvaltar sitt befintliga be-
st�nd i syfte att avsluta verksamheten g�ller �ldre best�mmelser.

Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r meddela

f�reskrifter om villkoren enligt f�rsta stycket f�r undantag och omfattningen
av dem.

4. Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emit-

terats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av
Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den
31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 50 procent av kapitalbasen, ska till och
med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 1 enligt 7 kap. 7 � denna
lag.

Ett f�rs�kringsf�retags kapitalbasposter i prim�rkapitalet som har emitte-

rats f�re den 17 januari 2015 och som f�r ing� i kapitalbasen enligt beslut av
Finansinspektionen med st�d av 7 kap. 3 � i den �ldre lydelsen, men som den
31 december 2015 f�r utg�ra h�gst 25 procent av kapitalbasen, ska till och
med den 31 december 2025 klassificeras som niv� 2 enligt 7 kap. 7 � denna
lag.

Regeringen eller den myndighet regeringen best�mmer f�r meddela f�re-

skrifter om vilka typer av kapitalbasposter som ska omfattas av best�mmel-
serna i f�rsta och andra styckena.

5. F�r ett f�rs�kringsf�retag som ompaketerar l�n till �verl�tbara v�rdepap-

per eller andra finansiella instrument g�ller, f�r l�n som har emitterats f�re
den 1 januari 2011, villkoren enligt artikel 135.2 i Solvens II-direktivet endast
om den underliggande exponeringen har ut�kats eller blivit ersatt efter den
31 december 2014.

6. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra-

ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � f�rsta stycket, men som uppfyl-
ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska
best�mmelserna i denna punkt till�mpas i st�llet f�r best�mmelserna i 18 kap.
5 � denna lag.

Finansinspektionen ska f�rel�gga f�retaget att vidta n�dv�ndiga �tg�rder

f�r att uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017 och att var
tredje m�nad �verl�mna en l�gesrapport till Finansinspektionen som ska inne-
h�lla en beskrivning av vilka �tg�rder som har vidtagits och hur arbetet fortl�-
per med att uppfylla solvenskapitalkravet.

Om det �r l�mpligt, f�r Finansinspektionen f�rl�nga tidsfristen med tre

m�nader.

Om l�gesrapporten visar att det inte har skett n�gra v�sentliga framsteg n�r

det g�ller f�retagets m�jlighet att uppfylla solvenskapitalkravet senast den
31 december 2017, ska best�mmelserna om ingripande i denna lag till�mpas.

7. F�r f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande inte uppfyller kra-

ven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � andra stycket, men som uppfyl-
ler kraven p� tillr�cklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 � i den �ldre lydelsen, ska
best�mmelserna i 18 kap. 8 � och 12 � 4 och 5 denna lag inte till�mpas under
det f�rsta �ret efter lagens ikrafttr�dande.

8. Finansinspektionen f�r i ett enskilt fall besluta att ett f�rs�kringsf�retag

vid justering av ber�kningen av minimikapitalkravet enligt 8 kap. 14 � denna
lag till och med den 31 december 2017 ska anv�nda ett solvenskapitalkrav be-
r�knat enligt standardformeln.

SFS 2015:700

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2015

9. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 2, 4 och 5, och som enligt 5 kap.

10 �, 8 kap. 12 � och 18 kap. 7 � g�ller f�r enskilda f�rs�kringsf�retag g�ller,
utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapitalkrav p� gruppniv� i
19 kap. 16 � denna lag, i till�mpliga delar �ven p� gruppniv�.

10. De �verg�ngsbest�mmelser som enligt 6 g�ller f�r enskilda f�rs�k-

ringsf�retag g�ller, utan hinder av best�mmelserna om kapitalbas och kapital-
krav p� gruppniv� i 19 kap. 16 och 35 �� denna lag, i till�mpliga delar �ven
p� gruppniv� om f�rs�kringsf�retagen i en grupp uppfyller de gruppbaserade
kapitalkraven enligt 9 kap. 4 � i den �ldre lydelsen, men inte uppfyller kapi-
talkravet p� gruppniv�.

11. Finansinspektionen f�r ta ut avgifter �ven f�re lagens ikrafttr�dande f�r

ans�kningar och anm�lningar enligt de nya best�mmelserna om solvens, spe-
cialf�retag, undantag beroende p� storlek, grupptillsyn och fastst�llande av
till�mpning av �verg�ngsbest�mmelser, n�r dessa har kommit in till inspek-
tionen f�re lagens ikrafttr�dande.

12. Ett f�rs�kringsf�retag som vid lagens ikrafttr�dande har en utj�mnings-

reserv f�r kreditf�rs�kring enligt 5 kap. 10 och 11 �� i den �ldre lydelsen ska,
ut�ver neds�ttningar f�r att t�cka tekniska underskott i kreditf�rs�kringsr�rel-
sen, �rligen g�ra de neds�ttningar som kr�vs f�r att avveckla utj�mningsreser-
ven senast den 31 december 2019.

P� regeringens v�gnar

PER BOLUND

Tord Gransbo
(Finansdepartementet)

;

Viktiga lagar inom ersättningsrätten

Försäkringsavtalslag (2005:104)
Skadeståndslag (1972:207)

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Arbetar du med ersättningsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom ersättningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Viktiga lagar inom ersättningsrätten

JP Infonets tjänster inom ersättningsrätt

Om Lagboken.se