SFS 1994:1512 Lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden

SFS 1994:1512

Utkom från trycket
den 23 december 1994

Lag

om avtalsvillkor i konsumentförhållanden;

utfärdad den 15december 1994.

Enligt riksdagens beslut1 föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller avtalsvillkor som näringsidkare använder när de

erbjuder varor, tjänster eller andra nyttigheter till konsumenter.

Lagen gäller också avtalsvillkor som näringsidkare använder när de

förmedlar sådana erbjudanden från en näringsidkare eller någon annan.

2 § I lagen avses med

konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål

som faller utanför näringsverksamhet,

näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål

som har samband med hans näringsverksamhet, oavsett om den är offent-
lig eller privat.

Marknadsrättsliga bestämmelser

3 § Är ett avtalsvillkor som avses i 1 § med hänsyn till pris och övriga
omständigheter oskäligt mot konsumenten, får Marknadsdomstolen för-
bjuda näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller
väsentligen samma villkor, om förbudet är påkallat från allmän synpunkt
eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse.

Ett förbud kan meddelas även anställda hos näringsidkaren och andra

som handlar på dennes vägnar.

En sammanslutning av näringsidkare som använder eller rekommende-

rar användning av ett oskäligt avtalsvillkor får förbjudas att i framtiden
använda eller rekommendera villkoret.

Ett förbud skall förenas med vite, om inte detta av särskilda skäl är

obehövligt.

4 § En fråga om förbud tas upp av Marknadsdomstolen efter ansökan av
Konsumentombudsmannen. Beslutar Konsumentombudsmannen för ett
visst fall att inte göra någon ansökan, får ansökan göras av en sammanslut-
ning av näringsidkare, konsumenter eller löntagare.

5 § Ett beslut i fråga om förbud hindrar inte att samma fråga prövas på
nytt, om det motiveras av ändrade förhållanden eller något annat särskilt
skäl.

6 § Om det finns särskilda skäl, kan förbud meddelas även för tiden till
dess att det finns ett slutligt beslut.

1

Prop. 1994/95:17, bet. 1994/95: LU5, rskr. 1994/95:76. Jfr rådets direktiv 93/13/

EG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (EST nr L 95,
21.4.1993, s. 29, (Telex 393L0013).

5874

SFS 1994:1512

7 § En fråga om förbud får i fall som inte är av större vikt prövas av
Konsumentombudsmannen genom att den som antas ha använt ett oskä-
ligt avtalsvillkor föreläggs förbud till godkännande omedelbart eller inom
viss tid (förbudsföreläggande).

Har ett förbudsföreläggande godkänts, gäller det som förbud av Mark-

nadsdomstolen. Godkännande efter den i föreläggandet utsatta tiden gäller
dock inte.

Närmare bestämmelser om förbudsföreläggande meddelas av regering-

en.

8 § I ärenden enligt denna lag skall näringsidkaren lämna de upplysning-
ar som Konsumentombudsmannen begär. Lämnar inte näringsidkaren
begärda upplysningar, får Konsumentombudsmannen förelägga näringsid-
karen vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Konsumentombudsmannens beslut om vitesföreläggande får inte över-

klagas.

9 § Talan om utdömande av vite förs vid allmän domstol av Konsu-

mentombudsmannen. I fråga om vite som Marknadsdomstolen har före-
lagt på talan av någon annan får talan om utdömande föras även av denne.

Civilrättsliga bestämmelser

10 § Om innebörden av ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för

individuell förhandling är oklar, skall vid en tvist mellan en näringsidkare
och en konsument villkoret tolkas till konsumentens förmån.

11 § För avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhand-

ling gäller 36 § första stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rätts-
handlingar på förmögenhetsrättens område med följande begränsningar.

Omständigheter som inträffat efter det att avtalet ingåtts får inte beaktas

till konsumentens nackdel på så sätt att ett avtalsvillkor som annars vore
att anse som oskäligt inte kan åsidosättas eller jämkas.

Jämkas ett avtalsvillkor eller lämnas det utan avseende, skall, om villko-

ret strider mot god sed och medför en betydande obalans till konsumen-
tens nackdel, avtalet gälla utan andra ändringar, om konsumenten begär
det och om avtalet kan bestå med i övrigt oförändrat innehåll.

12 § Om inte annat visas, anses ett avtalsvillkor inte ha varit föremål för

individuell förhandling.

13 § Ett avtalsvillkor som anger att lagen i ett land utanför Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet skall tillämpas på avtalet gäller inte i fråga
om regler om oskäliga avtalsvillkor, om den lag som gäller med bortseende
från villkoret är lagen i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbets-
området och den lagen ger konsumenten ett bättre skydd mot oskäliga
avtalsvillkor.

5875

SFS 1994:1512

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1971:112) om

avtalsvillkor i konsumentförhållanden upphör att gälla.

2. De nya bestämmelserna tillämpas även på rättshandlingar som har

företagits före ikraftträdandet. Vad som föreskrivs i 10 § gäller dock inte
beträffande avtal som har ingåtts före ikraftträdandet.

3. Mål som vid ikraftträdandet är anhängigt vid domstol prövas enligt

äldre bestämmelser.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

LAILA FREIVALDS
(Justitiedepartementet)

5876