SFS 1992:1610

Bank- och finansmarknadsrätt Förmögenhetsrätt

Start / Förmögenhetsrätt / Lag (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter / SFS 1992:1610

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                 </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> t SFS 1992:1610 Lag utkom fr�n trycket om kreditmarknadsbolag; den 30 december 1992 utf�rdad den 17 december 1992. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Definitioner 1 � I denna lag avses med 1. finansieringsverksamhet: n�ringsverksamhet som h�rtill �ndam�l att l�mna kredit, st�lla garanti for kredit, f�rmedla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att f�rv�rva fordringar eller uppl�ta l�s egendom till nyttjande, 2. kreditmarknadsbolag: ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd enligt denna lag att driva finansieringsverksamhet, 3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt �gande i ett f�retag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga r�ster eller annars m�jligg�r ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av foretaget, 4. filial: ett avdelningskontor med sj�lvst�ndig f�rvaltning; om ett ut� l�ndskt f�retag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 ��, skall etable- ringen anses som en enda filial, �ven om flera driftst�llen inr�ttas, 5. kreditinstitut: ett institut i v ars verksamhet ing�r att fr�n allm�nhe� ten l�na medel och att bevilja krediter for egen r�kning, 6. finansiellt institut: ett foretag som inte �r kreditinstitut men vars huvudsakliga verksamhet best�r i att f�rv�rva aktier eller andelar eller att driva valutahandel eller v�rdepappersr�relse eller att utf�ra en eller flera av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 � andra stycket 211, 7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det. Tillst�ndsplikt 2 � Finansieringsverksamhet f�r, med de undantag som anges i 3 � samt 2 kap. 9 och 10 ��, driva s bara efter tillst�nd av Finansinspektionen. Tillst�nd kan ges till svenska aktiebolag och utl�ndska kreditinstitut. F�r utl�ndska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige g�ller ' Prop. 1992/93:89, bet. i992/93:NU9, rskr. 1992/93:109. Jfr EES-avtalet bilaga IX 3786 avsnitt II o ch r�dets direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1) m. fl. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> best�mmelserna i denna lag i till�mpliga delar och i �vrigt lagen SFS 1992:1610 (1992:160) om utl�ndska filialer m. m. 3 � Tillst�nd kr�vs inte om finansieringsverksamheten 1. drivs av statlig eller kommunal myndighet, 2. avser finansiering endast i samband med avs�ttning av tj�nster som erbjuds eller varor som framst�lls eller s�ljs av f�retaget, 3. avser finansiering endast i samband med avs�ttning av tj�nster som erbjuds eller varor som framst�lls eller s�ljs av annat foretag i samma koncern eller med annat n�ra samband och medel for verksamheten inte anskaffas fr�n allm�nheten, 4. tillgodoser finansierings behov endast inom en grupp n�ringsidkare med ekonomisk intressegem enskap och medel for verksamheten inte an� skaffas fr�n allm�nheten, 5. utg�r en normal likviditetsf�rvaltning och inte kan anses ha ett sj�lvst�ndigt syfte vid sidan av foretagets huvudsakliga verksamhet, 6. utg�r s�dan verksamhet som avses i 1 � lagen (1949:722) om pantl� ner�relse, eller 7. ing�r i verksamhet som st�r under tillsyn av Finansinspektionen enligt annan lag. N�ra samband, som avses i 3, skall anses f�religga om f�retagen leds av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av f�retagens verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla samma eller i huvudsak samma personer. Sundhetskrav 4 � Ett kreditmarknadsbolags verksamhet skall bedrivas s� att allm�nhe� tens f�rtroende f�r kreditmarknaden uppr� tth�lls och i �vrigt s� att verk� samheten kan anses sund. Sekretess 5 � Enskildas f�rh�llanden till kreditmarknadsbolag f�r inte obeh�rigen r�jas. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekre� tesslagen (1980:100). Ansvar enligt 20 kap. 3 � brottsbalken skall inte f�lja f�r den som bryter mot f�rbudet i f�rsta stycket. 2 kap. F�ruts�ttningar for tillst�nd m. m. Kreditmarknadsbolag 1 � Tillst�nd att driva finansieringsverksamhet f�r ett svenskt aktiebolag f�r meddelas endast om 1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller n�gon annan f�rfatt� ning, 2. den planerade r�relsen kan antas komma att uppfylla kraven p� en sund verksamhet, och 3-73-7 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992.1610 3. bolaget uppfyller de villkor i �vrigt som anges i denna lag. Tillst�nd f�r inte v�gras p� den grunden att det inte beh�vs n�got ytterligare finansieringsforetag. 2 � Ans�kan om tillst�nd f�r g�ras innan bolaget har registrerats i aktie� bolagsregistret. Om en s�dan ans�kan har gjorts inom sex m�nader fr�n stiftelseurkundens undertecknande, r�knas den i 2 kap. 9 � f�rsta stycket aktiebolagslagen (1975:1385) f�reskrivna tiden fr�n tillst�ndsbeslutet. Till ans�kan skall fogas en plan for den tillt�nkta verksamheten. Rege� ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen f�r med� dela n�rmare foreskrifter om vad en s�dan plan skall inneh�lla. 3 � Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall godk�nnas av Finans� inspektionen i samband med att bolaget f�r tillst�nd att driva finansie� ringsverksamhet. Ett beslut om �ndring av bolag sordningen f�r inte registreras innan det har godk�nts av inspektionen. 4 � Ett kreditmarknadsbolag skall n�r verksamheten p�b�rjas ha ett bundet eget kapital som vid tidpunkten for beslut om tillst�nd en ligt 1 � motsvarar minst fem miljoner ecu. I 11 kap. 7 � aktiebolagslagen (1975:1385) finns best�mmelser om vad som utg�r bundet eget kapital. Om nettov�rdet av tillg�ngarna i den planerade verksamheten uppg �r till h�gst etthundra miljoner kronor, f�r Finansinspektionen medge att bolaget har l�gre bundet eget kapital �n som anges i f�rsta styc ket, dock l�gst motsvarande en miljon ecu. I nettov�rdet sk all inte r�knas in v�rdet av tillg�ngarna i s�dan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 � f�rsta stycket. 5 � Ett kreditmarknadsbolag skall ha en styrelse med minst fem ledam�� ter. Bolaget skall ha en verkst�llande direkt�r. 6 � I ett kreditmarknadsbolag skall minst en av bolagsst�mman utsedd revisor vara auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag. 7 � F�r kreditmarknadsbolag g�ller vad som �r f�reskrivet om aktiebo� lag i allm�nhet, om inte annat f�ljer av denna lag. Den som �r revisor i ett kreditmarknadsbolag f�r inte st� i skuld till eller ha annan ekonomisk f�ipliktelse mot bolaget. Utl�ndska foretag 8 � Tillst�nd for ett utl�ndskt kreditinstitut att driva finansieringsverk� samhet fr�n filial h�r i landet f�r meddelas endast om 1. institutet i det land d�r det har sitt s�te (hemlandet) driver finansie� ringsverksamhet och d�r st�r under tillsyn av beh�rig myndighet, och 2. verksamheten h�r i landet kan antas komma att uppfylla kraven p� en sund verksamhet. Tillst�nd till fil ialetablering f�r inte v�gras p� den grunde n att det inte 3788 beh�vs n�got ytterligare finansieringsforetag. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 � Tillst�nd som s�gs i 8 � beh�vs inte for ett kreditinstitut som har sitt SFS 1992:16T0 hemland inom EES och som i det landet har tillst�nd att driva finansie� ringsverksamhet. Ett s�dant institut f�r 1. driva verksamhet fr�n filial i Sver ige med b�rjan tv� m�nader efter det att Finansinspektionen fr�n en beh�rig myndighet i institutets hem� land mottagit en underr�ttelse m ed s�dant inneh�ll som anges i 12 �, 2. driva finansieringsverksamhet genom att fr�n sitt hemland erbjuda och tillhandah�lla tj�nster med b�rjan s� snart Finansinspektionen fr�n en beh�rig myndighet i institutets hemland mottagit en underr�ttelse med s�dant inneh�ll som anges i 13 �. 10 � Vad som s�gs i 9 � om ett utl�ndskt kreditinstitut g�ller �ven utl�ndskt finansiellt institut, som har s�te inom EES, och dess dotterf�re� tag, om institutet �r dotterf�retag till ett kreditinstitut eller �gs gemensamt av tv� eller flera kreditinstitut och uppfyller samtliga f�ljande villkor. 1. Det eller de kreditinstitut som �ger det finansiella institutet skall vara auktoriserade som kreditinstitut i det EES-land vars lag g�ller f�r det finansiella institutet, 2. den ifr�gavarande verksamheten skall bedrivas i det EES-land vars lag g�ller f�r det finansiella institutet, 3. kreditinstitutet eller kreditinstituten skall inneha minst 90% av samt� liga r�ster i det finansiella institutet, 4. kreditinstitutet eller kredit instituten skall tillgodose beh�riga myn� digheters krav p� sund f�rvaltning av det finansiella institutet och skall ha utfast sig att, med samtycke av hemlandets beh�riga myndigheter, solida� riskt svara f�r de �taganden som det finansiella institutet gjort, och 5. det finansiella institutet skall omfattas, s�rskilt med avseende p� den ifr�gavarande verksamheten, av den koncembaserade tillsyn som kreditin� stitutet eller kreditinstituten �r f�rem�l f�r. Att de i f�rsta stycket angivna villkoren �r uppfyllda skall framg� av underr�ttelse som avses i 9 �. En s�dan underr�ttelse som avses i 9 � 1 skall betr�ffande s�dana f�retag som avses i f�rsta stycket inneh�lla uppgift om den konsoliderade kapital� t�ckningsgraden f�r det kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moder� f�retag. Kreditmarknadsb olags etabiering utomlands 11 � Ett kreditmarknadsbolag f�r efter tillst�nd av Finansinspektionen inr�tta filial i utlandet. S�dant tillst�nd skall l�mnas om den planerade r�relsen kan antas komma att uppfylla kraven p� en sund verksamhet. 12 � Om ett kreditmarknadsbolag f�r tillst�nd enligt 11 � till filialetable- ring i ett land inom EES, skall Finansinspektionen underr�tta beh�rig myndighet i det land d�r filialen skall inr�ttas. Underr�ttelsen skall inne� h�lla 1. en plan f�r den tillt�nkt a filialverksamheten, med uppgift om filia� lens organisation, 2. en f�rklaring att den planerade verksamheten omfattas av kredit� marknadsbolagets tillst�nd, 2789 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1610 3. uppgift om filialens adress och ansvariga ledning samt 4. uppgift om kreditmarknadsbolagets kapitalbas och kapitalt�cknings� grad. Om n�got f�rh�llande som avs es i f�reg�en de stycke 13 har �ndrats efter det att filialen in r�ttats, skall Finansin spektionen genast underr�tta beh�rig myndighet i det land d�r filialen finns. Gr�ns�verskridande verksamhet 13 � Ett kreditmarknadsbolag som �nskar driva verksa mhet i ett annat land inom EES, genom att erbjuda och tillhandah�lla tj�nster utan att inr�tta filial d�r, skall innan verksamheten inleds underr�tta Finansin� spektionen om sin avsikt. Inspektio nen skall till beh� rig myndighet i det land d�r verksamheten skall ut�vas �verl�mna underr�ttelsen tillsammans med en f�rklaring att den planerade verksam heten omfattas av bolagets tillst�nd att driva finansieringsverksamhet. 3 kap. R�relseregler Verksamhet 1 � Ett kreditmarknadsbolag f�r endast driva finansieringsverksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband d�rmed. Kreditmarknadsbolaget f�r, med iakttagande av vad som f�reskrivs i detta kapitel, i sin verksamhet bland annat 1. l�na upp medel, bland annat genom att ge ut o bligationer och andra j�mf�rbara fordringsr�tter, dock ej ta emot inl�ning p� r�kning fr�n all� m�nheten, 2. l�mna och f�rmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit, kredit mot pantr�tt i fast egendom och i fordringar, 3. medverka vid finansiering, bland annat genom att f�rv�rva fordring� ar och uppl�ta l�s egendom till nyttjande (leasing), 4. f�rmedla betalningar, 5. tillhandah�lla betalningsmedel, 6. ikl�da sig garantif�rbindelser och g�ra liknande �taganden, 7. l�mna ekonomisk r�dgivning, 8. f�rvara v�rdepapper, 9. vara f�rvaringsinstitut f�r v�rdepappersfonder, 10. medverka vid f�rs�ljning av f�rs�kringstj�nster, 11. tillhandah�lla inkassotj�nster, 12. tillhandah�lla v�rdefackstj�nster, 13. driva valutahandel under de f�ruts�ttningar so m f�reskrivs i la gen (1988:1385) om Sveriges riksbank, samt 14. l�mna kreditupplysning under de f�ruts�ttningar som f�reskrivs i kreditupplysningslagen (1973:1173). 2 � Ett utl�ndskt kreditinstitut som driver verksamhet med st�d av 2 kap. 8 eller 9 � f�r driva s�dan verksamhet som anges i 1 � andra stycket i den m�n verksamheten omfattas av institutets verksamhetstillst�nd i hem- 3790 landet. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ett utl�ndskt f�retag som avses i 2 kap. 10 � f�r driva verksamhet som SFS 1992:1610 anges i 1 � andra stycket endast om verksamheten �r till�ten enligt f�reta� gets stadgar eller bolagsordning och endast i den m�n det eller de utl�ndska kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moderf�retag skulle ha r�tt enligt f�rsta stycket att driva s�dan verksamhet. I 1 kap. 3 a � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse finns best�m� melser om att verksamhet som avses i 1 kap. 3 � samma lag under vissa f�ruts�ttningar f�r bedrivas av utl�ndska kreditinstitut som driver verk� samhet med st�d av 2 kap. 9 � och av finansiella institut och dotterf�retag som driver verksamhet med st�d av 2 kap. 10 �. 3 � Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall ange, f�rutom de upp� gifter som f�reskrivs i 2 kap. 4 � aktiebolagslagen (1975:1385), under vilka villkor l�ngivning, uppl�ning och f�rv�rv av egendom skall ske. 4 � Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. Finansinspek� tionen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om vilken verksamhet ett kredit� marknadsbolag f�r bedriva och vad dess bo lagsordning skall inneh�lla. 5 � Ett kreditmarknadsbolag f�r endast efter tillst�nd av Finansinspek� tionen f�rv�rva aktier eller andelar i ett f�retag, om f�rv�rvet ing�r som ett led i organisationen av verksamheten. 6 � Ett kreditmarknadsbolags kvalificerade innehav av aktier eller an� delar i f�retag som inte driver finansiell verksamhet eller f�rs�kringsverk� samhet f�r sammanlagt uppg� till h�gst 6 0% av bolagets kapitalbas. Ett s�dant innehav i ett enskilt f�retag f�r uppg� till h�gst 15 % av kapitalba� sen. Begr�nsningarna i f�rsta stycket g�l ler inte s�dana innehav som avses i 5�. Om n�gon av gr�nserna i denna paragraf efter ett f�rv�rv kommer att �verskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande m�n s� snart det �r l�mpligt. 7 � Trots best�mmelserna i 6 � f�r ett kreditmarknadsbolag f�r att skyd� da en fordran dels p� offentlig auktion eller p� en svensk eller utl�ndsk b�rs, en auktoriserad marknadsplats eller n�gon annan reglerad marknad eller vid exekutiv f�rs�ljning k�pa aktier eller andelar som �r utm�tta eller utg�r s�kerhet f�r fordringen, dels �v erta aktier eller andelar som betal� ning f�r fordran, om det finns anledning att anta att bolaget annars skulle g�ra en avsev�rd f�rlust. Aktier eller andelar som f�rv�rvats enligt f�rsta stycket och som medf�rt att n�gon gr�ns som anges i 6 � �verskridits, skall avyttras s� snart det �r l�mpligt och senast n� r det kan ske utan f�rlust f�r kreditmarknadsbola� get. Om egendomen inte har avyttrats inom tre �r fr�n f�rv�rvet, kr�vs Finansinspektionens tillst�nd f�r fortsatt innehav. 3791 � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " 'v/ - ^ " SFS 1992:1610 Kreditgivning 8 � Kredit f�r beviljas endast om l�ntagaren p� goda grunder kan f�r� v�ntas fullg�ra l�nef�rbindelsen. 9 � Ett kreditmarknadsbolag f�r inte ha fordringar p� samma l�ntagare eller l�ntagare som �r f�rbundna med varandra i v�sentlig ekonom isk gemenskap i s�dan omfattning att det finns risk att bolaget inte kan fullg�ra sina skyldigheter om en s�dan l�ntagare inte kan betala sin skuld. Detsamma g�ller fo rdringar mot s�kerhet i aktier eller f� rlagsbevis, som har getts ut av samma aktiebolag eller aktiebolag som �r f�renade i s�dan gemenskap. Med fordran j�mst�l ls s�kerhet i form av borgen e ller annan garantif�rbindelse till kreditmarknadsbolaget. Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� i fr�ga om garantif�rbindel� se som kreditmarknadsbolaget utf�rdar. Regeringen eller , efter regeringens bemyndigande, Finansinspelctionen f�r meddela n�rmare f�reskrifte r om vilka begr�nsni ngar som skall g�lla f�r s�dana fordringar och garantif�rbindelser som avses i f�rsta och andra styckena. 10 � I st�llet f�r best�mmelserna i 12 kap. 7 � aktiebolagslagen (1975:1385) g�ller f�ljande f�r kreditmarknadsbolag. Ett kreditmarknadsbolag f�r inte p� andra villkor �n s�dana som bolaget normalt st�ller upp l�mna kredit till 1. styrelseledamot, 2. person som ensam eller i f�rening med annan f�r avg�ra p� styrelsen ankommande kredit�renden, 3. anst�lld som innehar en ledande st�llning inom bolaget, 4. annan aktie�gare �n staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst tre procent av hela aktiekapitalet, 5. make eller sambo till person som avses under 1 -4 eller 6. juridisk person i vilken s�dan person som avses under 1 5 har ett v�sentligt ekonomiskt intresse i egenskap av del�gare eller medlem. Finansinspektionen pr�var om en anst�lld har s�dan ledande st�lln ing som avses i andra stycket 3. Kreditm�rknadsbolagets styrelse skall avg�ra �renden om kredit till s�dana personer som avses i andra stycket. Bo laget skall i en f�rteckning f�ra in uppgifte r om de krediter som har beviljats personer elle r f�retag som avses i andra stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigan� de, Finansinspektionen f�r utf�rda f�reskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i f�rteckningen. Andrafj�rde styckena till�mpas p� motsvarande s� tt betr�ffande kre� diter mot s�kerhet av bor gen eller fordringsbevis som utf�rdats av n�go n som avses i andra stycket. Detsamma g�ller f�r en fordran som bola get f�rv�rvar och f�r vilken n�gon som avses i andra stycket �r betalningsskyl� dig. 3792 � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 kap. Kapitalt�ckning SFS 1992:1610 1 � Ett kreditmarknadsbolag skall vid vaije tidpunkt ha en kapitalbas, ber�knad enligt 2 �, som motsvarar �tta procent av v�rdet av bolagets placeringar, ber�knat enligt 3 � (kapitalkrav). Ut�ver best�mmelsen i f�rsta stycket g�ller att ett kreditmarknadsbolags kapitalbas inte f�r understiga det belopp som enligt 2 kap. 4 � kr�vdes n�r verksamheten p�b�rjades. Ett kreditmarknadsbolag som med st�d av 2 kap. 4 � andra stycket f�tt Finansinspektionens medgivande att n�r verksamheten p�b�rjades ha ett l�gre bundet eget kapital �n motsvarande fem miljoner ecu, skall om nettov�rdet av tillg�ngarna i bolagets verksamhet d �refter �verstiger ett� hundra miljoner kronor ha en kapitalbas som motsvarar minst fem miljo� ner ecu, ber�knat efter den kurs som g�llde vid tidpunkten f�r beslut om tillst�nd enligt 2 kap. 1 �. 2 � Kapitalbasen utg�rs av summan av prim�rt och supplement�rt kapi� tal efter avr�kning enligt sista stycket. Det prim�ra kapitalet skall utg�ra minst h�lften av kapitalbasen. Med prim�rt kapital avses; A. Eget kapital. B. Sjuttio procent av skatteutj�mningsreserven. C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserver till f�ljd av avskrivning p� egendom som uppl�tits till nyttjande. Med supplement�rt kapital avses det nominella v�rdet av f�rlagsbevis och andra skuldf�rbindelser med en ursprunglig l�ptid av minst fem �r och med r�tt till betalning f�rst efter bolagets �vriga borgen�rer, dock sam� manlagt h�gst till ett belopp som motsvarar h�lften av det prim�ra kapita� let. Bevis och andra skuldf�rbindelser vilkas �terst�ende l�ptid understi� ger fem �r skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella v�rdet f�r vaije helt �r som �terst�r till f�rfallodagen. Som prim�rt eller supplement�rt kapital f�r dessutom, enligt medgivan� de av regeringen eller, efter regerin gens bemyndigande, av Finansinspe k� tionen r�knas andra kapitaltillskott och reserver �n som s�gs i andr a och tredje styckena. Fr�n summan av det prim�ra och supplement�ra kapitalet skall r�knas av det bokf�rda v�rdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett f�retag som driver f�rs�kringsverksamhet eller n�got slag av finansiell verksamhet som kr�ver tillst�nd. N�gon avr�kning skall dock inte g�ras om tillskottet uppg�r till h�gst fem procent av f�retagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokf�rda v�rdet av s�da� na tillskott inte �verstiger tio procent av bolagets egna kapital. Avr�kning skall inte heller g�ras f�r tillskott som bel�per p� f�r etag som omfattas av best�mmelserna om konsoliderat kapitalkrav i 4 �. 3 � Kapitalkravet enligt 1 � b est�ms i f�rh�llande till bolagets tillg�ngar samt s�dana garantif�rbindelser och andra �taganden p� kapitalmarl cna- den som inneb�r en kreditrisk f�r bolaget (placeringar). Placeringarna delas in i f�ljande grupper: 3793 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1610 A. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket A bankr�relselagen (1987:617). B. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket B bankr�relselagen. C. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket C bankr�relselagen. D. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket D bankr�relselagen. Vid best�mmandet av kapitalkravet undantas s�dana tillskott som enligt 2 � sista stycket skall r�knas av fr�n kapi� talbasen, s�dana tillskott som avses i 2 � sista stycket sista meningen, de placeringar som anges i f�rsta stycket A, fordringar mot f�retag som ing�r i samma kon cern som kreditmark� nadsbolaget och som omfattas av best�mmelser om konsoliderat kapitalkrav samt fordringar som har garanterats av ett f�retag som ing�r i samma koncern som kreditmarknadsbolaget och som omfattas av best�m� melser om konsoliderat kapitalkrav. I �vrigt skall vid best�mmandet av kapitalkrav et placeringarna tas upp till sammanlagt tjugo procent av summan av de placeringar som anges i f�rsta stycket B, femtio procent av summan av de placeringar som anges i f�rsta stycket C samt hela summan av de placeringar som anges i f�rsta stycket D. Till grund f�r best�mmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall placeringarna v�rderas enligt f�ljande: 1. Tillg�ngar, f�r vilka reser ver som avses i 2 � andra stycket C har satts av, v�rderas till sitt bruttobokf�ringsv�rde. 2. �vriga tillg�ngar v�rderas till sitt bokf�rda v�rde. 3. Garantif�rbindelser med anknytning till kreditgivning v�rderas till sitt nominella belopp. 4. �vriga garantif�rbindelser v�rderas till halva sitt nominella belopp. 5. Andra �taganden p� kapitalmarknaden v�rderas till sitt nomine lla be� lopp, om inte regeringen f�reskriver ett l�gre belopp. Regeringen f�r bemyndiga Finansinspektionen att meddela s�dana f�re� skrifter som enligt denna paragraf ankommer p� regeringen. 4 � Om ett kreditmarknadsbolag har ett dotterf�retag, skall vad som f�reskrivs i 1 � om kapitalkrav till�mpas �ven p� koncernen (konsoliderat kapitalkrav), om inte annat f�ljer av tredje stycket. Koncernens kapitalbas och placeringar skall best�mmas med till�mp� ning av de regler som enligt 11 kap. 11 � aktiebolagslagen (1975:1 385) g�ller f�r uppr�ttandet av koncembal ansr�kningar. �ven den del av k api� talbasen som bel�per p� minoritetsandelar skall ing�. Redovisad goodwill som bel�pe r p� f�retag som omfattas av det konsoliderade kapitalkravet skall r�knas av fr�n prim�rt kapital. Placeringarna skall tas upp till de v�rden som f�reskrivs i 3 � eller, om dotterf�retaget inte �r ett kreditmark- 3794 nadsbolag, i annan lag. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Det konsoliderade kapitalkravet omfattar inte f�rs�kringsf�retag och SFS 1992:1610 s�dana dotterf�retag till f�rs�kringsf�retag som inte driver n�gon form av finansiell verksamhet. 5 kap. Tillsyn Hur tillsynen �ver kreditmarknadsbolag skall bedrivas 1 � Ett kreditmarknadsbolag st�r under tillsyn av Finansinspektionen. Kreditmarknadsbolaget skall l�mna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektio� nen beg�r. Inspektionen f�r genomf�ra unders�kning hos ett kreditmarknadsbolag n�r inspektionen anser det n�dv�ndigt. Inspektionen skall f�ra en f�rteckning �ver kreditmarknadsbolagen. 2 � Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek� tionen f�r meddela f�reskrifter om 1. vilka upplysningar som ett kreditmarknadsbolag skall l�mna till in� spektionen, 2. brottsf�rebyggande �tg�rder hos ett kreditmarknadsbolag, 3. ett kreditmarknadsbolags l�pande bokf�ring, �rsbokslut och �rsredo� visning samt f�rvaring och inventering av v�rdehandlingar, och om 4. avfattningen och inneh�llet i den redovisning som enligt best�mmel� serna i U -14 �� lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m. m. skall l�m� nas f�r verksamhet i filial till utl�ndskt f�retag som driver verksamhet enligt denna lag. F�reskrifter som utf�rdas med st�d av f�rsta stycket 4 f�r avvika fr�n bokf�ringslagen om det finns s�rskilda sk�l. F�reskrifterna skall utformas s� att de fr�mjar en klar och r�ttvisande redovisning av f�retagets resultat och st�llning. 3 � Om ett kreditmarknadsbolag ing�r i en koncern skall andra f�retag i koncernen, �ven om de inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn, l�mna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sam� manh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beh�ver f�r sin tillsyn �ver kreditmarknadsbolaget. Ett kreditmarknadsbolag f�r ge koncernbidrag endast efter medgivande av Finansinspektionen. 4 � Finansinspektionen skall vid sin tillsyn �ver kreditmarknadsbolagen se till att en sund utveck ling av verksamheten fr�mjas. 5 � Finansinspektionen f�r f�rordna en revisor att med �vriga revisorer delta i revisionen av ett kreditmarknadsbolag. Inspektionen f�r n�r som helst �terkalla ett s�dant f�rordnande och utse en ny revisor. Revisorn har r�tt till sk�ligt arvode f�r sitt arbete av kreditmarlcnadsbo- laget. Arvodets storlek best�ms av inspektionen. Finansinspektionen skall utf�rda en instruktion f�r revisor som f�rord� nats av inspektionen. 3795 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' ; ' J .(i' f ''"t. SFS 1992:1610 6 � Finansinspektionen f�r, n�r det anses n�dv�ndigt, sammankalla sty� relsen i ett kreditmarknadsbolag. Om styrelsen inte har r�ttat sig efter e n beg�ran fr�n inspektionen om att kalla till extra st�mma, f�r inspektionen utf�rda en s�dan kallelse. F�retr�dare for inspektionen f�r n�rvara vid st�mma och vid ett s�dant styrelsesammantr�de som inspektionen har sammankallat samt delta i �verl�ggningarna. 7 � Under ett kreditmarknadsbolags likvidation har Finansinspektionen samma befogenheter i fr�g a om likvidatorema och st�mman som anna rs tillkommer inspektionen betr�flfande styrelsen och st�mman. 8 � N�r ett kreditmarknadsbolag har f�rsatts i konkurs, skall Finansin� spektionen forordna ett allm�nt ombud. Det allm�nna ombudet skall som konkursf�rvaltare delta i konkursboets f�rvaltn ing tillsammans med den eller de f�rvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672). Det allm�nna ombudet kan betr�ffande medf�rvaltare g�ra en s�dan framst�llning som avses i 7 kap. 5 � konkurslagen. �ven om be slut om delning av konkursboets f�rvaltning har fattats, f�r det allm�nna ombudet delta i f�rvaltningen i dess helhet. Best�mmelserna i kon kurslagen om arvode till konkurs f�rvaltare g�ller ocks� det allm�nna ombudet. S�rskilt om tillsynen �ver filialer till utl�ndska kreditinstitut m. m, hemmah�rande inom EES 9 � Finansinspektionen skall i samarbete med beh�rig hemlandsmyndig� het ut�va tillsyn �ver att likviditeten �r tillfredsst�llande i en h�r i lan det inr�ttad filial till utl�ndskt kreditinstitut hemmah�rande inom EES. Efter anm�lan till Finansinspektio nen kan en beh�rig myndighet i ett annat land inom EES f�reta unders�kning hos en h�r i landet inr�ttad filial till ett s�dant kreditinstitut som anges i f�rsta stycket och till ett s�dant f�retag som avses i 2 kap. 10 � och som �r hemmah�rande i det landet. 10 � Finansinspektionen skall, med avseende p� ett utl�ndskt kreditin � stitut och utl�ndskt finansiellt institut och dotterf�retag som med st�d av 2 kap. 9 eller 10 � driver finansieringsverksamhet fr�n filial eller genom direkt tillhandah�llande av tj�nster i Sverige, l�mna de uppgifter till beh�� rig myndighet i f�retagets hemland som denna myndighet beh�ver f�r sin tillsyn �ver f�retaget. �garprovniug 11 � Ett direkt eller indirekt f�rv�rv av aktier i ett kreditmarknadsbolag, som medf�r att f�rv�rvarens sa mmanlagda innehav utg� r ett kvalificerat innehav, f�r ske bara efter tillst�nd av Finansinspektionen. Detsamma g�ller f�rv�rv som inneb�r att ett kvalificerat innehav �kas s� att det uppg�r till eller �verstiger 20, 33 eller 50% av aktiekapitalet eller r�stetalet 3795 f�r samtliga aktier eller s� att bolaget blir dotterf�retag. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 � Finansinspektionen skall ge tillst�nd till f�rv�rv enligt 11 �, om det SFS 1992:1610 inte kan antas att f�rv�rvaren kommer att motverka en sund utveckling av kreditmarknadsbolagets verksamhet. Inspektionen f�r f�reskriva en viss tid inom vilken f�rv�rvet skall genomf�ras. Finansinspektionen skall meddela beslut i �rendet inom tre m�nader fr�n det att ans�kan om tillst�nd gjordes, 13 � Den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav eller en s� stor del av ett kvalificerat innehav att innehavet d�rigenom kommer att under� stiga n�gon av de i II � angivna gr�nserna skall underr�tta Finansinspek� tionen om detta. 14 � N�r ett kreditmarknadsbolag f�r k�nnedom om att aktier i bolaget blivit f�rem�l f�r ett s�dant f�rv�rv som avses i 11 � eller f�r en s�dan avyttring som avses i 13 �, skall bolaget snarast anm�la f�rv�rvet eller avyttringen till Finansinspektionen. Ett kreditmarknadsbolag skall �rligen till Finansinspektionen anm�la namnen p� de aktie�gare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken p� innehaven. 15 � Om �garen till ett kvalificerat innehav av aktier ut�var eller kan antas komma att ut�va sitt inflytande p� ett s�tt som motverkar en sund utveckling av verksamheten i kreditmarknadsbolaget, f�r Finansinspek� tionen besluta att aktierna inte f�r f�retr�das vid bolagsst�mman. Om �garen till ett kvalificerat innehav av aktier har underl�tit att ans�ka om tillst�nd till ett f�rv�rv som avses i 11 � eller har f�rv�rvat aktier i strid med inspektionens beslut, f� r inspektionen besluta a tt aktierna inte f�r f�retr�das vid bolagsst�mman eller att r�ster avgivna f�r s�dana aktier skall vara ogiltiga. Finansinspektionen f�r ocks� f�rel�gga en aktie�gare som s�gs i f�rsta och andra styckena att avyttra s� stor del av aktierna att innehavet d�refter inte �r kvalificerat. Aktier som omfattas av ett beslut av inspektionen enligt f�rsta, andra eller tredje stycket skall inte medr�knas n�r det fordras samtycke av �gare till en viss del av aktierna i bolaget f�r att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall f� ut�vas. Ingripanden mot kreditmarknadsbolag 16 � Om ett kreditmarknadsbolag har fa ttat ett beslut som str ider mot denna lag eller n�gon annan f�rfattning som reglerar dess verksamhet, mot f�reskrift som meddelats med st�d av s �dan f�rfattning eller mot bolags� ordningen, f�r Finansinspektionen f�rbjuda verkst�llighet av beslutet. Har beslutet redan verkst�llts f�r inspektionen f�rel�gga bolaget att g�ra r�ttel� se, om det �r m�jligt. 17 � Ett tillst�nd att driva finansieringsverksamhet som har l�mnats ett kreditmarknadsbolag skall �terkallas av Finansinspektionen om I. bolaget inte inom ett �r efter beviljande av tillst�nd har b�rjat driva 3797 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> "v-f SFS 1992:1610 s�dan r�relse som tillst�ndet avser, eller om bolaget dessf�rinnan f�rldarat sig avst� fr�n tillst�ndet, 2. bolaget under en sammanh�ngande tid av ett �r inte drivit s�dan r�relse som tillst�ndet avser, 3. bolaget genom att �vertr�da en best�mmelse som avses i 16 � eller p� annat s�tt visat sig ol�mpligt att ut�va s�dan r�relse som tillst�ndet avser, 4. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som Icr�vs enligt 4 kap. 1 � andra eller tredje stycket och bristen inte har t�ckts inom tre m�nader fr�n det att den blev k�nd f�r bolaget, eller 5. bolagets egna kapital understiger tv� tredjedelar av det registre rade aktiekapitalet och bristen inte har t�ckts inom tre m�nader efter det att den blev k�nd f�r bolaget. Om det �r tillr�ckligt f�r inspektionen i de fall som anges i f�rsta stycket 2 och 3 i st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet meddela varning. I fall som avses i f�rsta stycket 4 och 5 f�r inspektionen medge f�rl�ngd tid f�r t�ckande av bristen, om det finns s�rskilda sk�l. Om tillst�ndet �terkallas f�r inspektionen besluta hur avvec klingen av verksamheten skall ske. Ett beslut om �te rkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta verksam� heten. 18 � Har Finansinspektionen av en beh�rig myndighet i ett annat land inom EES underr�ttats om att ett kreditmarknadsbolag �vertr�tt f�reskrif� ter som i det landet g�ller f�r bolaget, f�r inspektionen vidta de i 16 oc h 17 �� angivna �tg�rderna mot bolaget, om n�gon omst�ndighet motsvaran� de vad som d�r s�gs f�religger. Inspektionen skall underr�tta den beh�riga myndigheten i det andra landet om vilka �tg�rder som vidtas. S�rskilda best�mmelser om ingripanden mot utl�ndska kreditinstitut m.m. 19 � Om ett utl�ndskt kreditinsti tut, som �r hemmah�rande i ett land utanf�r EES, driver verksamhet fr�n filial i Sverige och d�rvid �vertr�der en best�mmelse som avses i 16 � eller p� annat s�tt visat si g ol�mpligt att ut�va finansieringsverksamhet, f�r Finansinspektionen �terkalla filialtill� st�ndet eller, om det �r tillr�ckligt, meddela varning. Om filialtillst�ndet �terkallas g�ller 17 � tredje och Q�rde stycke na i till�mpliga delar. Inspektionen skall underr�tta tillsynsmyndigheten i det land d�r kredit� institutet har sitt s�te om �tg�rder som har vidtagits med st�d av denna paragraf. 20 � Om ett utl�ndskt kreditinstitut, som �r hemmah�rande i ett annat land inom EES och driver verksam het h�r i landet fr�n filial eller genom direkt tillhandah�llande av tj�nster, eller om ett s�dant finansiellt institut eller dotterf�retag som avses i 2 kap. 10 � �vertr�der en best�mmelse som avses i 16 � eller p� annat s�tt har visat sig ol�m pligt a tt ut�va s�dan verksamhet, f�r Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att g�ra r�ttelse. Om f�retaget inte f�ljer f�rel�ggandet, skall inspektionen underr�tta 3-793 beh�rig myndighet i f�retagets hemland. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om r�ttelse �nd� inte sker, f�r inspektionen f�rbjuda f�retaget att g�ra SFS 1992:1610 nya �taganden h�r i landet. Innan f�rbud meddelas skall inspektionen underr�tta beh�rig myndighet i f�retagets hemland. I br�dskande fall f�r Finansinspektionen meddela f�rbud utan f�reg�ende underr�ttelse till hemlandsmyndigheten. Denna skall d� underr�ttas s� snart det kan ske. 21 � Om ett kreditinstitut, som �r hemmah�rande i ett annat land inom EES och driver verksamhet h�r i landet fr�n filial eller genom direkt tillhandah�llande av tj�nster, har f�tt sitt verksamhetstillst�nd �terkallat i hemlandet, skall Finansinspektionen genast f�rbjuda institutet att g�ra nya �taganden i Sverige. Finansinspektionen skall �ven f�rbjuda ett s�dant f�retag som avses i 2 kap, 10 � att g�ra nya �taganden h�r i landet om utl�ndskt kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moderf�retag har f�tt sitt verksamhetstill� st�nd �terkallat. Ingripanden mot den som saknar tillst�nd 22 � Om n�gon driver s�dan verksamhet som omfattas av denna lag utan att vara ber�ttigad till det, skall Finansinspektionen f�rel�gga honom att upph�ra med verksamheten. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen av verksamheten skall ske. �r det os�kert om lagen �r till�mplig p� en viss verksamhet, f�r inspek� tionen f�rel�gga den som driver verksamheten att l�mna de upplysningar om verksamheten som beh�vs for att bed�ma om s� �r fallet. I fr�ga om utl�ndska f�retag f�r ett f�rel�ggande enligt denna paragraf riktas mot s�v�l f�retaget som den som h�r i landet �r verksam for f�retagets r�kning. Avgifter till Finansinspektionen 23 � Kreditmarknadsbolag och utl�ndskt kreditinstitut med filial h�r i landet skall med �rliga avgifter bekosta Finansinspektio nens verksamhet enligt de n�rmare f�reskrifter som regeringen meddelar. Vad som nu sagts g�ller ocks� s�dana f�retag som avses i 2 kap. 10 � och som har filial h�r i landet. Vite 24 � Om Finansinspektionen meddelar f�rel�ggande eller f�rbud enligt denna lag, f�r inspektionen f�rel�gga vite. 6 Kap. �verklagande 1 � Finansinspektionens beslut enligt 5 kap. 6 � och 22 � andra stycket f�r inte �verklagas. Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag f�r �verldagas hos kammarr�tten. Inspektionen f�r best�mma att ett beslut om f�rbud, f�rel�ggande eller �terkallelse skall g�lla omedelbart. � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1992:1610 2 � Har Finansinspektionen i ett �rende om tillst�nd enligt I kap. 2 � inte fattat beslut inom sex m�nader efter det att ans�kan gavs in till inspektionen, f�r s�kanden beg�ra f�rklaring av kammarr�tten att �rendet on�digt uppeh�lls. Om Finansinspektionen inte har meddelat beslut inom sex m�nader efter det att en s�dan f�rklaring avgetts, skall det anses som att ans�kningen har avslagits. Om Finansinspektionen i ett fall som avses i 2 kap. 12 � inte har �verl�mnat underr�ttelse till en beh�rig myndighet i utlandet inom tre m�nader efter det att ans�kan gavs in, f�r s�kanden beg�r a f�rklaring av kammarr�tten att �rendet on�digt uppeh�lls. Om underr�ttelse inte har �verl�mnats inom tre m�nader efter det att en s�dan f�rklaring avgetts, skall det anses som att ans�kningen avslagits. 1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer. 2. Genom lagen upph�vs lagen (1963:76) om kreditaktiebolag och lagen (1988:606) om finansbolag. 3. Ett f�retag som driver verksamhet med st�d av punkt 4 i � verg�ngs� best�mmelserna till lagen (1988:606) om finansbolag f�r forts�tta verk� samheten enligt den best�mmelsen. 4. Ett finansbolag som driver verksamhet vid lagens ikrafttr�dande f�r, om annat inte f�ljer av punkt 3, driva verksamheten enligt �ldre best�m� melser under ett �r r�knat fr�n tidpunkten f�r lagens ikrafttr�dande eller, om ans�kan om tillst�nd enligt den nya lagen getts in inom denna tid, till dess att ans�kningen har pr�vats slutligt. Detsamma g�ller f�r f�retag som vid lagens ikrafttr�dande har r�tt att driva verksamhet enligt lag en om kreditaktiebolag. 5. Den som vid tidpunkten f�r lagens ikrafttr�dande driver finansie� ringsverksamhet som inte fordrar tillst�nd enligt lagen (1988:606) om finansbolag f�r forts�tta verksamheten under ett �r r�knat fr�n tidpunkten f�r lagens ikrafttr�dande eller, om ans�kan om tillst�nd getts in inom denna tid, till dess att ans�kningen har pr�vats slutligt. 6. Ett f�retag som driver verksamhet med st�d av punkt 4 eller 5 f�r beviljas tillst�nd enlig t den nya lagen, �ven om f�retagets ka pitalbas vid tidpunkten f�r tillst�ndsbeslutet inte uppg�r till det belopp sonf enli gt 2 kap. 4� kr�vs i bundet eget kapital vid ett kreditmarknadsbolags p� b�rjande av verksamhet. I fr�ga om ett s�dant bolag g�ller dock, vid till�mpning av 4 kap. 1 � andra stycket och den d�rtill svarande �terkallel- seskyldigheten enligt 5 kap. 17 � f�rsta stycket 4, att bolagets kapitalb as inte efter lagens ikrafttr�dande f�r understiga det h�gsta belopp som kapitalbasen uppn�tt efter den 2 maj 1992. N�r kapitalbasen motsvarar det i 2 kap. 4 � uppst�llda kravet p� bundet eget kapital g�ller best�mmel� serna i lagen. Om �garkontrollen �ver ett s�dant bolag som avses i f�rsta stycket f�r�ndras, skall bolagets kapitalbas inom tre m�nader fr�n �vertaga ndet motsvara l�gst den niv� som i fr�ga om bundet eget kapital kr�vs f�r bolaget enligt 2 kap. 4 �. Finansinspektionen f�r medge undantag fr�n andra stycket vid fusio n mellan tv� eller flera bolag som avses i f�rsta stycket. I s�dant fall f�r kapitalbasen f�r det genom fusionen bildade bo laget inte understiga sum- 3800 man av de kapitalbaser som enligt f�rsta stycket kr�vts f�r vart och ett av de sammanslagna bolagen vid tidpunkten f�r fusionen. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:852px;height:1262px;"> <img width="852" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7. I fr�ga om �verklagande av beslut som Finansinspektionen meddelat SFS 1992:1610 f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre best�mmelser. P� regeringens v�gnar CARL BILDT BO LUNDGREN (Finansdepartementet) � </div> </div>

SFS 1992:1610 Lag

utkom fr�n trycket

om kreditmarknadsbolag;

den 30 december 1992

utf�rdad den 17 december 1992.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Definitioner

1 � I denna lag avses med

1. finansieringsverksamhet: n�ringsverksamhet som h�rtill �ndam�l att

l�mna kredit, st�lla garanti for kredit, f�rmedla kredit till konsumenter

eller medverka till finansiering genom att f�rv�rva fordringar eller uppl�ta
l�s egendom till nyttjande,

2. kreditmarknadsbolag: ett svenskt aktiebolag som har f�tt tillst�nd

enligt denna lag att driva finansieringsverksamhet,

3. kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt �gande i ett f�retag, om

innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga
r�ster eller annars m�jligg�r ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av

foretaget,

4. filial: ett avdelningskontor med sj�lvst�ndig f�rvaltning; om ett ut�

l�ndskt f�retag etablerar sig i Sverige enligt 2 kap. 8-10 ��, skall etable-

ringen anses som en enda filial, �ven om flera driftst�llen inr�ttas,

5. kreditinstitut: ett institut i v ars verksamhet ing�r att fr�n allm�nhe�

ten l�na medel och att bevilja krediter for egen r�kning,

6. finansiellt institut: ett foretag som inte �r kreditinstitut men vars

huvudsakliga verksamhet best�r i att f�rv�rva aktier eller andelar eller att

driva valutahandel eller v�rdepappersr�relse eller att utf�ra en eller flera

av de verksamheter som anges i 3 kap. 1 � andra stycket 211,

7. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det.

Tillst�ndsplikt

2 � Finansieringsverksamhet f�r, med de undantag som anges i 3 � samt

2 kap. 9 och 10 ��, driva s bara efter tillst�nd av Finansinspektionen.

Tillst�nd kan ges till svenska aktiebolag och utl�ndska kreditinstitut.

F�r utl�ndska kreditinstituts verksamhet genom filial i Sverige g�ller

' Prop. 1992/93:89, bet. i992/93:NU9, rskr. 1992/93:109. Jfr EES-avtalet bilaga IX

3786

avsnitt II o ch r�dets direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1) m. fl.

�

best�mmelserna i denna lag i till�mpliga delar och i �vrigt lagen

SFS 1992:1610

(1992:160) om utl�ndska filialer m. m.

3 � Tillst�nd kr�vs inte om finansieringsverksamheten

1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,
2. avser finansiering endast i samband med avs�ttning av tj�nster som

erbjuds eller varor som framst�lls eller s�ljs av f�retaget,

3. avser finansiering endast i samband med avs�ttning av tj�nster som

erbjuds eller varor som framst�lls eller s�ljs av annat foretag i samma

koncern eller med annat n�ra samband och medel for verksamheten inte

anskaffas fr�n allm�nheten,

4. tillgodoser finansierings behov endast inom en grupp n�ringsidkare

med ekonomisk intressegem enskap och medel for verksamheten inte an�

skaffas fr�n allm�nheten,

5. utg�r en normal likviditetsf�rvaltning och inte kan anses ha ett

sj�lvst�ndigt syfte vid sidan av foretagets huvudsakliga verksamhet,

6. utg�r s�dan verksamhet som avses i 1 � lagen (1949:722) om pantl�

ner�relse, eller

7. ing�r i verksamhet som st�r under tillsyn av Finansinspektionen

enligt annan lag.

N�ra samband, som avses i 3, skall anses f�religga om f�retagen leds av

samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av f�retagens

verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla

samma eller i huvudsak samma personer.

Sundhetskrav

4 � Ett kreditmarknadsbolags verksamhet skall bedrivas s� att allm�nhe�
tens f�rtroende f�r kreditmarknaden uppr� tth�lls och i �vrigt s� att verk�
samheten kan anses sund.

Sekretess
5 � Enskildas f�rh�llanden till kreditmarknadsbolag f�r inte obeh�rigen

r�jas.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekre�

tesslagen (1980:100).

Ansvar enligt 20 kap. 3 � brottsbalken skall inte f�lja f�r den som bryter

mot f�rbudet i f�rsta stycket.

2 kap. F�ruts�ttningar for tillst�nd m. m.

Kreditmarknadsbolag

1 � Tillst�nd att driva finansieringsverksamhet f�r ett svenskt aktiebolag

f�r meddelas endast om

1. bolagsordningen inte strider mot denna lag eller n�gon annan f�rfatt�

ning,

2. den planerade r�relsen kan antas komma att uppfylla kraven p� en

sund verksamhet, och

3-73-7

�

SFS 1992.1610

3. bolaget uppfyller de villkor i �vrigt som anges i denna lag.
Tillst�nd f�r inte v�gras p� den grunden att det inte beh�vs n�got

ytterligare finansieringsforetag.

2 � Ans�kan om tillst�nd f�r g�ras innan bolaget har registrerats i aktie�
bolagsregistret. Om en s�dan ans�kan har gjorts inom sex m�nader fr�n

stiftelseurkundens undertecknande, r�knas den i 2 kap. 9 � f�rsta stycket
aktiebolagslagen (1975:1385) f�reskrivna tiden fr�n tillst�ndsbeslutet.

Till ans�kan skall fogas en plan for den tillt�nkta verksamheten. Rege�

ringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen f�r med�
dela n�rmare foreskrifter om vad en s�dan plan skall inneh�lla.

3 � Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall godk�nnas av Finans�

inspektionen i samband med att bolaget f�r tillst�nd att driva finansie�

ringsverksamhet.

Ett beslut om �ndring av bolag sordningen f�r inte registreras innan det

har godk�nts av inspektionen.

4 � Ett kreditmarknadsbolag skall n�r verksamheten p�b�rjas ha ett
bundet eget kapital som vid tidpunkten for beslut om tillst�nd en ligt 1 �

motsvarar minst fem miljoner ecu. I 11 kap. 7 � aktiebolagslagen

(1975:1385) finns best�mmelser om vad som utg�r bundet eget kapital.

Om nettov�rdet av tillg�ngarna i den planerade verksamheten uppg �r

till h�gst etthundra miljoner kronor, f�r Finansinspektionen medge att
bolaget har l�gre bundet eget kapital �n som anges i f�rsta styc ket, dock

l�gst motsvarande en miljon ecu. I nettov�rdet sk all inte r�knas in v�rdet
av tillg�ngarna i s�dan finansieringsverksamhet som anges i 1 kap. 3 �
f�rsta stycket.

5 � Ett kreditmarknadsbolag skall ha en styrelse med minst fem ledam��
ter. Bolaget skall ha en verkst�llande direkt�r.

6 � I ett kreditmarknadsbolag skall minst en av bolagsst�mman utsedd

revisor vara auktoriserad revisor eller auktoriserat revisionsbolag.

7 � F�r kreditmarknadsbolag g�ller vad som �r f�reskrivet om aktiebo�
lag i allm�nhet, om inte annat f�ljer av denna lag.

Den som �r revisor i ett kreditmarknadsbolag f�r inte st� i skuld till eller

ha annan ekonomisk f�ipliktelse mot bolaget.

Utl�ndska foretag

8 � Tillst�nd for ett utl�ndskt kreditinstitut att driva finansieringsverk�

samhet fr�n filial h�r i landet f�r meddelas endast om

1. institutet i det land d�r det har sitt s�te (hemlandet) driver finansie�

ringsverksamhet och d�r st�r under tillsyn av beh�rig myndighet, och

2. verksamheten h�r i landet kan antas komma att uppfylla kraven p�

en sund verksamhet.

Tillst�nd till fil ialetablering f�r inte v�gras p� den grunde n att det inte

3788

beh�vs n�got ytterligare finansieringsforetag.

�

9 � Tillst�nd som s�gs i 8 � beh�vs inte for ett kreditinstitut som har sitt

SFS 1992:16T0

hemland inom EES och som i det landet har tillst�nd att driva finansie�
ringsverksamhet. Ett s�dant institut f�r

1. driva verksamhet fr�n filial i Sver ige med b�rjan tv� m�nader efter

det att Finansinspektionen fr�n en beh�rig myndighet i institutets hem�
land mottagit en underr�ttelse m ed s�dant inneh�ll som anges i 12 �,

2. driva finansieringsverksamhet genom att fr�n sitt hemland erbjuda

och tillhandah�lla tj�nster med b�rjan s� snart Finansinspektionen fr�n en

beh�rig myndighet i institutets hemland mottagit en underr�ttelse med

s�dant inneh�ll som anges i 13 �.

10 � Vad som s�gs i 9 � om ett utl�ndskt kreditinstitut g�ller �ven

utl�ndskt finansiellt institut, som har s�te inom EES, och dess dotterf�re�

tag, om institutet �r dotterf�retag till ett kreditinstitut eller �gs gemensamt

av tv� eller flera kreditinstitut och uppfyller samtliga f�ljande villkor.

1. Det eller de kreditinstitut som �ger det finansiella institutet skall vara

auktoriserade som kreditinstitut i det EES-land vars lag g�ller f�r det
finansiella institutet,

2. den ifr�gavarande verksamheten skall bedrivas i det EES-land vars

lag g�ller f�r det finansiella institutet,

3. kreditinstitutet eller kreditinstituten skall inneha minst 90% av samt�

liga r�ster i det finansiella institutet,

4. kreditinstitutet eller kredit instituten skall tillgodose beh�riga myn�

digheters krav p� sund f�rvaltning av det finansiella institutet och skall ha

utfast sig att, med samtycke av hemlandets beh�riga myndigheter, solida�

riskt svara f�r de �taganden som det finansiella institutet gjort, och

5. det finansiella institutet skall omfattas, s�rskilt med avseende p� den

ifr�gavarande verksamheten, av den koncembaserade tillsyn som kreditin�
stitutet eller kreditinstituten �r f�rem�l f�r.

Att de i f�rsta stycket angivna villkoren �r uppfyllda skall framg� av

underr�ttelse som avses i 9 �.

En s�dan underr�ttelse som avses i 9 � 1 skall betr�ffande s�dana f�retag

som avses i f�rsta stycket inneh�lla uppgift om den konsoliderade kapital�
t�ckningsgraden f�r det kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moder�

f�retag.

Kreditmarknadsb olags etabiering utomlands

11 � Ett kreditmarknadsbolag f�r efter tillst�nd av Finansinspektionen

inr�tta filial i utlandet. S�dant tillst�nd skall l�mnas om den planerade

r�relsen kan antas komma att uppfylla kraven p� en sund verksamhet.

12 � Om ett kreditmarknadsbolag f�r tillst�nd enligt 11 � till filialetable-

ring i ett land inom EES, skall Finansinspektionen underr�tta beh�rig
myndighet i det land d�r filialen skall inr�ttas. Underr�ttelsen skall inne�

h�lla

1. en plan f�r den tillt�nkt a filialverksamheten, med uppgift om filia�

lens organisation,

2. en f�rklaring att den planerade verksamheten omfattas av kredit�

marknadsbolagets tillst�nd,

2789

�

SFS 1992:1610

3. uppgift om filialens adress och ansvariga ledning samt
4. uppgift om kreditmarknadsbolagets kapitalbas och kapitalt�cknings�

grad.

Om n�got f�rh�llande som avs es i f�reg�en de stycke 13 har �ndrats

efter det att filialen in r�ttats, skall Finansin spektionen genast underr�tta

beh�rig myndighet i det land d�r filialen finns.

Gr�ns�verskridande verksamhet

13 � Ett kreditmarknadsbolag som �nskar driva verksa mhet i ett annat

land inom EES, genom att erbjuda och tillhandah�lla tj�nster utan att
inr�tta filial d�r, skall innan verksamheten inleds underr�tta Finansin�
spektionen om sin avsikt. Inspektio nen skall till beh� rig myndighet i det
land d�r verksamheten skall ut�vas �verl�mna underr�ttelsen tillsammans

med en f�rklaring att den planerade verksam heten omfattas av bolagets

tillst�nd att driva finansieringsverksamhet.

3 kap. R�relseregler

Verksamhet

1 � Ett kreditmarknadsbolag f�r endast driva finansieringsverksamhet

och verksamhet som har ett naturligt samband d�rmed.

Kreditmarknadsbolaget f�r, med iakttagande av vad som f�reskrivs i

detta kapitel, i sin verksamhet bland annat

1. l�na upp medel, bland annat genom att ge ut o bligationer och andra

j�mf�rbara fordringsr�tter, dock ej ta emot inl�ning p� r�kning fr�n all�
m�nheten,

2. l�mna och f�rmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit,

kredit mot pantr�tt i fast egendom och i fordringar,

3. medverka vid finansiering, bland annat genom att f�rv�rva fordring�

ar och uppl�ta l�s egendom till nyttjande (leasing),

4. f�rmedla betalningar,

5. tillhandah�lla betalningsmedel,
6. ikl�da sig garantif�rbindelser och g�ra liknande �taganden,

7. l�mna ekonomisk r�dgivning,
8. f�rvara v�rdepapper,
9. vara f�rvaringsinstitut f�r v�rdepappersfonder,

10. medverka vid f�rs�ljning av f�rs�kringstj�nster,
11. tillhandah�lla inkassotj�nster,
12. tillhandah�lla v�rdefackstj�nster,
13. driva valutahandel under de f�ruts�ttningar so m f�reskrivs i la gen

(1988:1385) om Sveriges riksbank, samt

14. l�mna kreditupplysning under de f�ruts�ttningar som f�reskrivs i

kreditupplysningslagen (1973:1173).

2 � Ett utl�ndskt kreditinstitut som driver verksamhet med st�d av 2
kap. 8 eller 9 � f�r driva s�dan verksamhet som anges i 1 � andra stycket i
den m�n verksamheten omfattas av institutets verksamhetstillst�nd i hem-

3790

landet.

�

Ett utl�ndskt f�retag som avses i 2 kap. 10 � f�r driva verksamhet som

SFS 1992:1610

anges i 1 � andra stycket endast om verksamheten �r till�ten enligt f�reta�

gets stadgar eller bolagsordning och endast i den m�n det eller de utl�ndska

kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moderf�retag skulle ha r�tt

enligt f�rsta stycket att driva s�dan verksamhet.

I 1 kap. 3 a � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse finns best�m�

melser om att verksamhet som avses i 1 kap. 3 � samma lag under vissa
f�ruts�ttningar f�r bedrivas av utl�ndska kreditinstitut som driver verk�

samhet med st�d av 2 kap. 9 � och av finansiella institut och dotterf�retag
som driver verksamhet med st�d av 2 kap. 10 �.

3 � Ett kreditmarknadsbolags bolagsordning skall ange, f�rutom de upp�
gifter som f�reskrivs i 2 kap. 4 � aktiebolagslagen (1975:1385), under vilka

villkor l�ngivning, uppl�ning och f�rv�rv av egendom skall ske.

4 � Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. Finansinspek�

tionen f�r meddela n�rmare f�reskrifter om vilken verksamhet ett kredit�
marknadsbolag f�r bedriva och vad dess bo lagsordning skall inneh�lla.

5 � Ett kreditmarknadsbolag f�r endast efter tillst�nd av Finansinspek�

tionen f�rv�rva aktier eller andelar i ett f�retag, om f�rv�rvet ing�r som ett
led i organisationen av verksamheten.

6 � Ett kreditmarknadsbolags kvalificerade innehav av aktier eller an�

delar i f�retag som inte driver finansiell verksamhet eller f�rs�kringsverk�

samhet f�r sammanlagt uppg� till h�gst 6 0% av bolagets kapitalbas. Ett
s�dant innehav i ett enskilt f�retag f�r uppg� till h�gst 15 % av kapitalba�
sen.

Begr�nsningarna i f�rsta stycket g�l ler inte s�dana innehav som avses i

5�.

Om n�gon av gr�nserna i denna paragraf efter ett f�rv�rv kommer att

�verskridas, skall innehavet avvecklas i motsvarande m�n s� snart det �r
l�mpligt.

7 � Trots best�mmelserna i 6 � f�r ett kreditmarknadsbolag f�r att skyd�

da en fordran dels p� offentlig auktion eller p� en svensk eller utl�ndsk
b�rs, en auktoriserad marknadsplats eller n�gon annan reglerad marknad
eller vid exekutiv f�rs�ljning k�pa aktier eller andelar som �r utm�tta eller
utg�r s�kerhet f�r fordringen, dels �v erta aktier eller andelar som betal�
ning f�r fordran, om det finns anledning att anta att bolaget annars skulle

g�ra en avsev�rd f�rlust.

Aktier eller andelar som f�rv�rvats enligt f�rsta stycket och som medf�rt

att n�gon gr�ns som anges i 6 � �verskridits, skall avyttras s� snart det �r
l�mpligt och senast n� r det kan ske utan f�rlust f�r kreditmarknadsbola�
get. Om egendomen inte har avyttrats inom tre �r fr�n f�rv�rvet, kr�vs

Finansinspektionens tillst�nd f�r fortsatt innehav.

3791

�

" 'v/ - ^

SFS 1992:1610

Kreditgivning

8 � Kredit f�r beviljas endast om l�ntagaren p� goda grunder kan f�r�

v�ntas fullg�ra l�nef�rbindelsen.

9 � Ett kreditmarknadsbolag f�r inte ha fordringar p� samma l�ntagare

eller l�ntagare som �r f�rbundna med varandra i v�sentlig ekonom isk
gemenskap i s�dan omfattning att det finns risk att bolaget inte kan
fullg�ra sina skyldigheter om en s�dan l�ntagare inte kan betala sin skuld.

Detsamma g�ller fo rdringar mot s�kerhet i aktier eller f� rlagsbevis, som
har getts ut av samma aktiebolag eller aktiebolag som �r f�renade i s�dan

gemenskap. Med fordran j�mst�l ls s�kerhet i form av borgen e ller annan
garantif�rbindelse till kreditmarknadsbolaget.

Best�mmelserna i f�rsta stycket g�ller ocks� i fr�ga om garantif�rbindel�

se som kreditmarknadsbolaget utf�rdar.

Regeringen eller , efter regeringens bemyndigande, Finansinspelctionen

f�r meddela n�rmare f�reskrifte r om vilka begr�nsni ngar som skall g�lla

f�r s�dana fordringar och garantif�rbindelser som avses i f�rsta och andra

styckena.

10 � I st�llet f�r best�mmelserna i 12 kap. 7 � aktiebolagslagen

(1975:1385) g�ller f�ljande f�r kreditmarknadsbolag.

Ett kreditmarknadsbolag f�r inte p� andra villkor �n s�dana som bolaget

normalt st�ller upp l�mna kredit till

1. styrelseledamot,

2. person som ensam eller i f�rening med annan f�r avg�ra p� styrelsen

ankommande kredit�renden,

3. anst�lld som innehar en ledande st�llning inom bolaget,

4. annan aktie�gare �n staten med ett aktieinnehav som motsvarar

minst tre procent av hela aktiekapitalet,

5. make eller sambo till person som avses under 1 -4 eller
6. juridisk person i vilken s�dan person som avses under 1 5 har ett

v�sentligt ekonomiskt intresse i egenskap av del�gare eller medlem.

Finansinspektionen pr�var om en anst�lld har s�dan ledande st�lln ing

som avses i andra stycket 3.

Kreditm�rknadsbolagets styrelse skall avg�ra �renden om kredit till

s�dana personer som avses i andra stycket. Bo laget skall i en f�rteckning

f�ra in uppgifte r om de krediter som har beviljats personer elle r f�retag

som avses i andra stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigan�
de, Finansinspektionen f�r utf�rda f�reskrifter om vilka uppgifter som
skall antecknas i f�rteckningen.

Andrafj�rde styckena till�mpas p� motsvarande s� tt betr�ffande kre�

diter mot s�kerhet av bor gen eller fordringsbevis som utf�rdats av n�go n

som avses i andra stycket. Detsamma g�ller f�r en fordran som bola get

f�rv�rvar och f�r vilken n�gon som avses i andra stycket �r betalningsskyl�

dig.

3792

�

4 kap. Kapitalt�ckning

SFS 1992:1610

1 � Ett kreditmarknadsbolag skall vid vaije tidpunkt ha en kapitalbas,

ber�knad enligt 2 �, som motsvarar �tta procent av v�rdet av bolagets
placeringar, ber�knat enligt 3 � (kapitalkrav).

Ut�ver best�mmelsen i f�rsta stycket g�ller att ett kreditmarknadsbolags

kapitalbas inte f�r understiga det belopp som enligt 2 kap. 4 � kr�vdes n�r
verksamheten p�b�rjades.

Ett kreditmarknadsbolag som med st�d av 2 kap. 4 � andra stycket f�tt

Finansinspektionens medgivande att n�r verksamheten p�b�rjades ha ett

l�gre bundet eget kapital �n motsvarande fem miljoner ecu, skall om

nettov�rdet av tillg�ngarna i bolagets verksamhet d �refter �verstiger ett�
hundra miljoner kronor ha en kapitalbas som motsvarar minst fem miljo�
ner ecu, ber�knat efter den kurs som g�llde vid tidpunkten f�r beslut om
tillst�nd enligt 2 kap. 1 �.

2 � Kapitalbasen utg�rs av summan av prim�rt och supplement�rt kapi�
tal efter avr�kning enligt sista stycket. Det prim�ra kapitalet skall utg�ra

minst h�lften av kapitalbasen.

Med prim�rt kapital avses;

A. Eget kapital.
B. Sjuttio procent av skatteutj�mningsreserven.
C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserver till f�ljd

av avskrivning p� egendom som uppl�tits till nyttjande.

Med supplement�rt kapital avses det nominella v�rdet av f�rlagsbevis

och andra skuldf�rbindelser med en ursprunglig l�ptid av minst fem �r och

med r�tt till betalning f�rst efter bolagets �vriga borgen�rer, dock sam�
manlagt h�gst till ett belopp som motsvarar h�lften av det prim�ra kapita�

let. Bevis och andra skuldf�rbindelser vilkas �terst�ende l�ptid understi�
ger fem �r skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det

nominella v�rdet f�r vaije helt �r som �terst�r till f�rfallodagen.

Som prim�rt eller supplement�rt kapital f�r dessutom, enligt medgivan�

de av regeringen eller, efter regerin gens bemyndigande, av Finansinspe k�
tionen r�knas andra kapitaltillskott och reserver �n som s�gs i andr a och
tredje styckena.

Fr�n summan av det prim�ra och supplement�ra kapitalet skall r�knas

av det bokf�rda v�rdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i
annan form i ett f�retag som driver f�rs�kringsverksamhet eller n�got slag
av finansiell verksamhet som kr�ver tillst�nd. N�gon avr�kning skall dock

inte g�ras om tillskottet uppg�r till h�gst fem procent av f�retagets egna
kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokf�rda v�rdet av s�da�
na tillskott inte �verstiger tio procent av bolagets egna kapital. Avr�kning

skall inte heller g�ras f�r tillskott som bel�per p� f�r etag som omfattas av

best�mmelserna om konsoliderat kapitalkrav i 4 �.

3 � Kapitalkravet enligt 1 � b est�ms i f�rh�llande till bolagets tillg�ngar
samt s�dana garantif�rbindelser och andra �taganden p� kapitalmarl cna-

den som inneb�r en kreditrisk f�r bolaget (placeringar). Placeringarna

delas in i f�ljande grupper:

3793

�

SFS 1992:1610

A. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket A

bankr�relselagen (1987:617).

B. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket B

bankr�relselagen.

C. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket C

bankr�relselagen.

D. Tillg�ngar och �taganden som avses i 2 kap. 10 � f�rsta stycket D

bankr�relselagen.

Vid best�mmandet av kapitalkravet undantas

s�dana tillskott som enligt 2 � sista stycket skall r�knas av fr�n kapi�

talbasen,

s�dana tillskott som avses i 2 � sista stycket sista meningen,
de placeringar som anges i f�rsta stycket A,
fordringar mot f�retag som ing�r i samma kon cern som kreditmark�

nadsbolaget och som omfattas av best�mmelser om konsoliderat
kapitalkrav samt

fordringar som har garanterats av ett f�retag som ing�r i samma

koncern som kreditmarknadsbolaget och som omfattas av best�m�
melser om konsoliderat kapitalkrav.

I �vrigt skall vid best�mmandet av kapitalkrav et placeringarna tas upp

till sammanlagt

tjugo procent av summan av de placeringar som anges i f�rsta stycket

femtio procent av summan av de placeringar som anges i f�rsta

stycket C samt

hela summan av de placeringar som anges i f�rsta stycket D.

Till grund f�r best�mmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall

placeringarna v�rderas enligt f�ljande:

1. Tillg�ngar, f�r vilka reser ver som avses i 2 � andra stycket C har satts

av, v�rderas till sitt bruttobokf�ringsv�rde.

2. �vriga tillg�ngar v�rderas till sitt bokf�rda v�rde.

3. Garantif�rbindelser med anknytning till kreditgivning v�rderas till sitt

nominella belopp.

4. �vriga garantif�rbindelser v�rderas till halva sitt nominella belopp.
5. Andra �taganden p� kapitalmarknaden v�rderas till sitt nomine lla be�

lopp, om inte regeringen f�reskriver ett l�gre belopp.

Regeringen f�r bemyndiga Finansinspektionen att meddela s�dana f�re�

skrifter som enligt denna paragraf ankommer p� regeringen.

4 � Om ett kreditmarknadsbolag har ett dotterf�retag, skall vad som
f�reskrivs i 1 � om kapitalkrav till�mpas �ven p� koncernen (konsoliderat
kapitalkrav), om inte annat f�ljer av tredje stycket.

Koncernens kapitalbas och placeringar skall best�mmas med till�mp�

ning av de regler som enligt 11 kap. 11 � aktiebolagslagen (1975:1 385)
g�ller f�r uppr�ttandet av koncembal ansr�kningar. �ven den del av k api�
talbasen som bel�per p� minoritetsandelar skall ing�. Redovisad goodwill
som bel�pe r p� f�retag som omfattas av det konsoliderade kapitalkravet
skall r�knas av fr�n prim�rt kapital. Placeringarna skall tas upp till de

v�rden som f�reskrivs i 3 � eller, om dotterf�retaget inte �r ett kreditmark-

3794

nadsbolag, i annan lag.

�

Det konsoliderade kapitalkravet omfattar inte f�rs�kringsf�retag och

SFS 1992:1610

s�dana dotterf�retag till f�rs�kringsf�retag som inte driver n�gon form av

finansiell verksamhet.

5 kap. Tillsyn

Hur tillsynen �ver kreditmarknadsbolag skall bedrivas

1 � Ett kreditmarknadsbolag st�r under tillsyn av Finansinspektionen.

Kreditmarknadsbolaget skall l�mna inspektionen de upplysningar om sin
verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektio�
nen beg�r.

Inspektionen f�r genomf�ra unders�kning hos ett kreditmarknadsbolag

n�r inspektionen anser det n�dv�ndigt.

Inspektionen skall f�ra en f�rteckning �ver kreditmarknadsbolagen.

2 � Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspek�

tionen f�r meddela f�reskrifter om

1. vilka upplysningar som ett kreditmarknadsbolag skall l�mna till in�

spektionen,

2. brottsf�rebyggande �tg�rder hos ett kreditmarknadsbolag,
3. ett kreditmarknadsbolags l�pande bokf�ring, �rsbokslut och �rsredo�

visning samt f�rvaring och inventering av v�rdehandlingar, och om

4. avfattningen och inneh�llet i den redovisning som enligt best�mmel�

serna i U -14 �� lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m. m. skall l�m�

nas f�r verksamhet i filial till utl�ndskt f�retag som driver verksamhet

enligt denna lag.

F�reskrifter som utf�rdas med st�d av f�rsta stycket 4 f�r avvika fr�n

bokf�ringslagen om det finns s�rskilda sk�l. F�reskrifterna skall utformas
s� att de fr�mjar en klar och r�ttvisande redovisning av f�retagets resultat
och st�llning.

3 � Om ett kreditmarknadsbolag ing�r i en koncern skall andra f�retag i

koncernen, �ven om de inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn,

l�mna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sam�

manh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beh�ver f�r sin tillsyn

�ver kreditmarknadsbolaget.

Ett kreditmarknadsbolag f�r ge koncernbidrag endast efter medgivande

av Finansinspektionen.

4 � Finansinspektionen skall vid sin tillsyn �ver kreditmarknadsbolagen
se till att en sund utveck ling av verksamheten fr�mjas.

5 � Finansinspektionen f�r f�rordna en revisor att med �vriga revisorer

delta i revisionen av ett kreditmarknadsbolag. Inspektionen f�r n�r som

helst �terkalla ett s�dant f�rordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har r�tt till sk�ligt arvode f�r sitt arbete av kreditmarlcnadsbo-

laget. Arvodets storlek best�ms av inspektionen.

Finansinspektionen skall utf�rda en instruktion f�r revisor som f�rord�

nats av inspektionen.

3795

�

; ' J

.(i'

f ''"t.

SFS 1992:1610

6 � Finansinspektionen f�r, n�r det anses n�dv�ndigt, sammankalla sty�

relsen i ett kreditmarknadsbolag. Om styrelsen inte har r�ttat sig efter e n
beg�ran fr�n inspektionen om att kalla till extra st�mma, f�r inspektionen

utf�rda en s�dan kallelse.

F�retr�dare for inspektionen f�r n�rvara vid st�mma och vid ett s�dant

styrelsesammantr�de som inspektionen har sammankallat samt delta i

�verl�ggningarna.

7 � Under ett kreditmarknadsbolags likvidation har Finansinspektionen

samma befogenheter i fr�g a om likvidatorema och st�mman som anna rs

tillkommer inspektionen betr�flfande styrelsen och st�mman.

8 � N�r ett kreditmarknadsbolag har f�rsatts i konkurs, skall Finansin�

spektionen forordna ett allm�nt ombud. Det allm�nna ombudet skall som

konkursf�rvaltare delta i konkursboets f�rvaltn ing tillsammans med den
eller de f�rvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672).

Det allm�nna ombudet kan betr�ffande medf�rvaltare g�ra en s�dan

framst�llning som avses i 7 kap. 5 � konkurslagen.

�ven om be slut om delning av konkursboets f�rvaltning har fattats, f�r

det allm�nna ombudet delta i f�rvaltningen i dess helhet.

Best�mmelserna i kon kurslagen om arvode till konkurs f�rvaltare g�ller

ocks� det allm�nna ombudet.

S�rskilt om tillsynen �ver filialer till utl�ndska kreditinstitut m. m,

hemmah�rande inom EES

9 � Finansinspektionen skall i samarbete med beh�rig hemlandsmyndig�

het ut�va tillsyn �ver att likviditeten �r tillfredsst�llande i en h�r i lan det
inr�ttad filial till utl�ndskt kreditinstitut hemmah�rande inom EES.

Efter anm�lan till Finansinspektio nen kan en beh�rig myndighet i ett

annat land inom EES f�reta unders�kning hos en h�r i landet inr�ttad filial
till ett s�dant kreditinstitut som anges i f�rsta stycket och till ett s�dant

f�retag som avses i 2 kap. 10 � och som �r hemmah�rande i det landet.

10 � Finansinspektionen skall, med avseende p� ett utl�ndskt kreditin �

stitut och utl�ndskt finansiellt institut och dotterf�retag som med st�d av 2

kap. 9 eller 10 � driver finansieringsverksamhet fr�n filial eller genom

direkt tillhandah�llande av tj�nster i Sverige, l�mna de uppgifter till beh��
rig myndighet i f�retagets hemland som denna myndighet beh�ver f�r sin
tillsyn �ver f�retaget.

�garprovniug

11 � Ett direkt eller indirekt f�rv�rv av aktier i ett kreditmarknadsbolag,
som medf�r att f�rv�rvarens sa mmanlagda innehav utg� r ett kvalificerat

innehav, f�r ske bara efter tillst�nd av Finansinspektionen. Detsamma

g�ller f�rv�rv som inneb�r att ett kvalificerat innehav �kas s� att det

uppg�r till eller �verstiger 20, 33 eller 50% av aktiekapitalet eller r�stetalet

3795

f�r samtliga aktier eller s� att bolaget blir dotterf�retag.

�

12 � Finansinspektionen skall ge tillst�nd till f�rv�rv enligt 11 �, om det

SFS 1992:1610

inte kan antas att f�rv�rvaren kommer att motverka en sund utveckling av
kreditmarknadsbolagets verksamhet. Inspektionen f�r f�reskriva en viss
tid inom vilken f�rv�rvet skall genomf�ras.

Finansinspektionen skall meddela beslut i �rendet inom tre m�nader

fr�n det att ans�kan om tillst�nd gjordes,

13 � Den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav eller en s� stor

del av ett kvalificerat innehav att innehavet d�rigenom kommer att under�
stiga n�gon av de i II � angivna gr�nserna skall underr�tta Finansinspek�

tionen om detta.

14 � N�r ett kreditmarknadsbolag f�r k�nnedom om att aktier i bolaget

blivit f�rem�l f�r ett s�dant f�rv�rv som avses i 11 � eller f�r en s�dan
avyttring som avses i 13 �, skall bolaget snarast anm�la f�rv�rvet eller

avyttringen till Finansinspektionen.

Ett kreditmarknadsbolag skall �rligen till Finansinspektionen anm�la

namnen p� de aktie�gare som har ett kvalificerat innehav av aktier i

bolaget samt storleken p� innehaven.

15 � Om �garen till ett kvalificerat innehav av aktier ut�var eller kan

antas komma att ut�va sitt inflytande p� ett s�tt som motverkar en sund

utveckling av verksamheten i kreditmarknadsbolaget, f�r Finansinspek�

tionen besluta att aktierna inte f�r f�retr�das vid bolagsst�mman.

Om �garen till ett kvalificerat innehav av aktier har underl�tit att ans�ka

om tillst�nd till ett f�rv�rv som avses i 11 � eller har f�rv�rvat aktier i strid

med inspektionens beslut, f� r inspektionen besluta a tt aktierna inte f�r
f�retr�das vid bolagsst�mman eller att r�ster avgivna f�r s�dana aktier

skall vara ogiltiga.

Finansinspektionen f�r ocks� f�rel�gga en aktie�gare som s�gs i f�rsta

och andra styckena att avyttra s� stor del av aktierna att innehavet d�refter

inte �r kvalificerat.

Aktier som omfattas av ett beslut av inspektionen enligt f�rsta, andra

eller tredje stycket skall inte medr�knas n�r det fordras samtycke av �gare
till en viss del av aktierna i bolaget f�r att ett beslut skall bli giltigt eller en
befogenhet skall f� ut�vas.

Ingripanden mot kreditmarknadsbolag

16 � Om ett kreditmarknadsbolag har fa ttat ett beslut som str ider mot

denna lag eller n�gon annan f�rfattning som reglerar dess verksamhet, mot

f�reskrift som meddelats med st�d av s �dan f�rfattning eller mot bolags�

ordningen, f�r Finansinspektionen f�rbjuda verkst�llighet av beslutet. Har

beslutet redan verkst�llts f�r inspektionen f�rel�gga bolaget att g�ra r�ttel�

se, om det �r m�jligt.

17 � Ett tillst�nd att driva finansieringsverksamhet som har l�mnats ett

kreditmarknadsbolag skall �terkallas av Finansinspektionen om

I. bolaget inte inom ett �r efter beviljande av tillst�nd har b�rjat driva

3797

�

"v-f

SFS 1992:1610

s�dan r�relse som tillst�ndet avser, eller om bolaget dessf�rinnan f�rldarat
sig avst� fr�n tillst�ndet,

2. bolaget under en sammanh�ngande tid av ett �r inte drivit s�dan

r�relse som tillst�ndet avser,

3. bolaget genom att �vertr�da en best�mmelse som avses i 16 � eller p�

annat s�tt visat sig ol�mpligt att ut�va s�dan r�relse som tillst�ndet avser,

4. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som Icr�vs enligt 4

kap. 1 � andra eller tredje stycket och bristen inte har t�ckts inom tre
m�nader fr�n det att den blev k�nd f�r bolaget, eller

5. bolagets egna kapital understiger tv� tredjedelar av det registre rade

aktiekapitalet och bristen inte har t�ckts inom tre m�nader efter det att
den blev k�nd f�r bolaget.

Om det �r tillr�ckligt f�r inspektionen i de fall som anges i f�rsta stycket

2 och 3 i st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet meddela varning. I fall som

avses i f�rsta stycket 4 och 5 f�r inspektionen medge f�rl�ngd tid f�r

t�ckande av bristen, om det finns s�rskilda sk�l.

Om tillst�ndet �terkallas f�r inspektionen besluta hur avvec klingen av

verksamheten skall ske.

Ett beslut om �te rkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta verksam�

heten.

18 � Har Finansinspektionen av en beh�rig myndighet i ett annat land

inom EES underr�ttats om att ett kreditmarknadsbolag �vertr�tt f�reskrif�
ter som i det landet g�ller f�r bolaget, f�r inspektionen vidta de i 16 oc h

17 �� angivna �tg�rderna mot bolaget, om n�gon omst�ndighet motsvaran�
de vad som d�r s�gs f�religger. Inspektionen skall underr�tta den beh�riga

myndigheten i det andra landet om vilka �tg�rder som vidtas.

S�rskilda best�mmelser om ingripanden mot utl�ndska kreditinstitut m.m.
19 � Om ett utl�ndskt kreditinsti tut, som �r hemmah�rande i ett land

utanf�r EES, driver verksamhet fr�n filial i Sverige och d�rvid �vertr�der

en best�mmelse som avses i 16 � eller p� annat s�tt visat si g ol�mpligt att

ut�va finansieringsverksamhet, f�r Finansinspektionen �terkalla filialtill�

st�ndet eller, om det �r tillr�ckligt, meddela varning.

Om filialtillst�ndet �terkallas g�ller 17 � tredje och Q�rde stycke na i

till�mpliga delar.

Inspektionen skall underr�tta tillsynsmyndigheten i det land d�r kredit�

institutet har sitt s�te om �tg�rder som har vidtagits med st�d av denna
paragraf.

20 � Om ett utl�ndskt kreditinstitut, som �r hemmah�rande i ett annat
land inom EES och driver verksam het h�r i landet fr�n filial eller genom
direkt tillhandah�llande av tj�nster, eller om ett s�dant finansiellt institut
eller dotterf�retag som avses i 2 kap. 10 � �vertr�der en best�mmelse som
avses i 16 � eller p� annat s�tt har visat sig ol�m pligt a tt ut�va s�dan

verksamhet, f�r Finansinspektionen f�rel�gga f�retaget att g�ra r�ttelse.

Om f�retaget inte f�ljer f�rel�ggandet, skall inspektionen underr�tta

3-793

beh�rig myndighet i f�retagets hemland.

�

Om r�ttelse �nd� inte sker, f�r inspektionen f�rbjuda f�retaget att g�ra

SFS 1992:1610

nya �taganden h�r i landet. Innan f�rbud meddelas skall inspektionen

underr�tta beh�rig myndighet i f�retagets hemland. I br�dskande fall f�r
Finansinspektionen meddela f�rbud utan f�reg�ende underr�ttelse till

hemlandsmyndigheten. Denna skall d� underr�ttas s� snart det kan ske.

21 � Om ett kreditinstitut, som �r hemmah�rande i ett annat land inom
EES och driver verksamhet h�r i landet fr�n filial eller genom direkt

tillhandah�llande av tj�nster, har f�tt sitt verksamhetstillst�nd �terkallat i

hemlandet, skall Finansinspektionen genast f�rbjuda institutet att g�ra

nya �taganden i Sverige.

Finansinspektionen skall �ven f�rbjuda ett s�dant f�retag som avses i 2

kap, 10 � att g�ra nya �taganden h�r i landet om utl�ndskt kreditinstitut
som �ger f�retaget eller dess moderf�retag har f�tt sitt verksamhetstill�
st�nd �terkallat.

Ingripanden mot den som saknar tillst�nd

22 � Om n�gon driver s�dan verksamhet som omfattas av denna lag
utan att vara ber�ttigad till det, skall Finansinspektionen f�rel�gga honom
att upph�ra med verksamheten. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen

av verksamheten skall ske.

�r det os�kert om lagen �r till�mplig p� en viss verksamhet, f�r inspek�

tionen f�rel�gga den som driver verksamheten att l�mna de upplysningar

om verksamheten som beh�vs for att bed�ma om s� �r fallet.

I fr�ga om utl�ndska f�retag f�r ett f�rel�ggande enligt denna paragraf

riktas mot s�v�l f�retaget som den som h�r i landet �r verksam for

f�retagets r�kning.

Avgifter till Finansinspektionen
23 � Kreditmarknadsbolag och utl�ndskt kreditinstitut med filial h�r i

landet skall med �rliga avgifter bekosta Finansinspektio nens verksamhet
enligt de n�rmare f�reskrifter som regeringen meddelar. Vad som nu sagts
g�ller ocks� s�dana f�retag som avses i 2 kap. 10 � och som har filial h�r i

landet.

Vite
24 � Om Finansinspektionen meddelar f�rel�ggande eller f�rbud enligt
denna lag, f�r inspektionen f�rel�gga vite.

6 Kap. �verklagande

1 � Finansinspektionens beslut enligt 5 kap. 6 � och 22 � andra stycket

f�r inte �verklagas.

Andra beslut som inspektionen meddelar enligt denna lag f�r �verldagas

hos kammarr�tten.

Inspektionen f�r best�mma att ett beslut om f�rbud, f�rel�ggande eller

�terkallelse skall g�lla omedelbart.

�

SFS 1992:1610

2 � Har Finansinspektionen i ett �rende om tillst�nd enligt I kap. 2 �
inte fattat beslut inom sex m�nader efter det att ans�kan gavs in till
inspektionen, f�r s�kanden beg�ra f�rklaring av kammarr�tten att �rendet

on�digt uppeh�lls. Om Finansinspektionen inte har meddelat beslut inom
sex m�nader efter det att en s�dan f�rklaring avgetts, skall det anses som

att ans�kningen har avslagits.

Om Finansinspektionen i ett fall som avses i 2 kap. 12 � inte har

�verl�mnat underr�ttelse till en beh�rig myndighet i utlandet inom tre

m�nader efter det att ans�kan gavs in, f�r s�kanden beg�r a f�rklaring av
kammarr�tten att �rendet on�digt uppeh�lls. Om underr�ttelse inte har

�verl�mnats inom tre m�nader efter det att en s�dan f�rklaring avgetts,
skall det anses som att ans�kningen avslagits.

1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer.
2. Genom lagen upph�vs lagen (1963:76) om kreditaktiebolag och lagen

(1988:606) om finansbolag.

3. Ett f�retag som driver verksamhet med st�d av punkt 4 i � verg�ngs�

best�mmelserna till lagen (1988:606) om finansbolag f�r forts�tta verk�

samheten enligt den best�mmelsen.

4. Ett finansbolag som driver verksamhet vid lagens ikrafttr�dande f�r,

om annat inte f�ljer av punkt 3, driva verksamheten enligt �ldre best�m�

melser under ett �r r�knat fr�n tidpunkten f�r lagens ikrafttr�dande eller,

om ans�kan om tillst�nd enligt den nya lagen getts in inom denna tid, till

dess att ans�kningen har pr�vats slutligt. Detsamma g�ller f�r f�retag som

vid lagens ikrafttr�dande har r�tt att driva verksamhet enligt lag en om
kreditaktiebolag.

5. Den som vid tidpunkten f�r lagens ikrafttr�dande driver finansie�

ringsverksamhet som inte fordrar tillst�nd enligt lagen (1988:606) om
finansbolag f�r forts�tta verksamheten under ett �r r�knat fr�n tidpunkten

f�r lagens ikrafttr�dande eller, om ans�kan om tillst�nd getts in inom

denna tid, till dess att ans�kningen har pr�vats slutligt.

6. Ett f�retag som driver verksamhet med st�d av punkt 4 eller 5 f�r

beviljas tillst�nd enlig t den nya lagen, �ven om f�retagets ka pitalbas vid
tidpunkten f�r tillst�ndsbeslutet inte uppg�r till det belopp sonf enli gt
2 kap. 4� kr�vs i bundet eget kapital vid ett kreditmarknadsbolags p�

b�rjande av verksamhet. I fr�ga om ett s�dant bolag g�ller dock, vid
till�mpning av 4 kap. 1 � andra stycket och den d�rtill svarande �terkallel-

seskyldigheten enligt 5 kap. 17 � f�rsta stycket 4, att bolagets kapitalb as

inte efter lagens ikrafttr�dande f�r understiga det h�gsta belopp som

kapitalbasen uppn�tt efter den 2 maj 1992. N�r kapitalbasen motsvarar
det i 2 kap. 4 � uppst�llda kravet p� bundet eget kapital g�ller best�mmel�

serna i lagen.

Om �garkontrollen �ver ett s�dant bolag som avses i f�rsta stycket

f�r�ndras, skall bolagets kapitalbas inom tre m�nader fr�n �vertaga ndet

motsvara l�gst den niv� som i fr�ga om bundet eget kapital kr�vs f�r

bolaget enligt 2 kap. 4 �.

Finansinspektionen f�r medge undantag fr�n andra stycket vid fusio n

mellan tv� eller flera bolag som avses i f�rsta stycket. I s�dant fall f�r
kapitalbasen f�r det genom fusionen bildade bo laget inte understiga sum-

3800

man av de kapitalbaser som enligt f�rsta stycket kr�vts f�r vart och ett av
de sammanslagna bolagen vid tidpunkten f�r fusionen.

�

7. I fr�ga om �verklagande av beslut som Finansinspektionen meddelat

SFS 1992:1610

f�re ikrafttr�dandet g�ller �ldre best�mmelser.

P� regeringens v�gnar

CARL BILDT

BO LUNDGREN

(Finansdepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom förmögenhetsrätten

Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Köplag (1990:931)

JP Infonets tjänster inom förmögenhetsrätt

Arbetar du med förmögenhetsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom förmögenhetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1992:1610

Viktiga lagar inom förmögenhetsrätten

JP Infonets tjänster inom förmögenhetsrätt

Om Lagboken.se