SFS 2004:297 Lag om bank- och finansieringsrörelse

Bank- och finansmarknadsrätt Förmögenhetsrätt

Start / Förmögenhetsrätt / Lag (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter / SFS 2004:297 Lag om bank- och finansieringsrörelse

040297.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                   </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om bank- och finansieringsr�relse; utf�rdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs 2 f�ljande. 1 kap. Inledande best�mmelser Lagens till�mpningsomr�de 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om bank- och finansieringsr�relse. Lagen g�ller inte verksamhet som drivs av Sveriges riksbank eller Riks- g�ldskontoret. 2 � F�r utl�ndska f�retags verksamhet i Sverige g�ller best�mmelserna i denna lag i till�mpliga delar. F�r filialer till utl�ndska f�retag g�ller i �vrigt lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m.m. Definition av bankr�relse 3 � Med bankr�relse avses r�relse i vilken det ing�r 1. betalningsf�rmedling via generella betalsystem, och 2. mottagande av medel som efter upps�gning �r tillg�ngliga f�r ford- rings�garen inom h�gst 30 dagar. Med generella betalsystem avses system f�r f�rmedling av betalningar fr�n ett stort antal fr�n varandra frist�ende betalare avsett att n� ett stort antal fr�n varandra frist�ende slutliga betalningsmottagare. Definition av finansieringsr�relse 4 � Med finansieringsr�relse avses r�relse i vilken det ing�r n�ringsverk- samhet som har till �ndam�l att 1. ta emot �terbetalningspliktiga medel fr�n allm�nheten, direkt eller indi- rekt via ett f�retag med vilket det finns ett n�ra samband, och 2. l�mna kredit, st�lla garanti f�r kredit eller i finansieringssyfte f�rv�rva fordringar eller uppl�ta l�s egendom till nyttjande (leasing). 1 Prop. 2002/03:139, bet. 2003/04:FiU15, rskr. 2003/04:217. 2 Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om r�tten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, 26.5.2000, s. 1, Celex 32000L0012), senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv 2002/87/EG (EGT L 035, 11.2.2003, s. 1, Celex 32002L0087). SFS 2004:297 Utkom fr�n trycket den 2 juni 2004 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2004:297 N�ra samband skall anses finnas mellan f�retag som ing�r i samma kon- cern eller p� annat s�tt har, genom gemensamt �gande, avtal eller liknande, s�dan samh�righet att den ekonomiska utvecklingen f�r �garen eller ett eller flera av f�retagen �r v�sentligen beroende av utvecklingen i ett eller flera av de andra f�retagen. �vriga definitioner 5 � I denna lag betyder 1. anknutet f�retag : ett svenskt eller utl�ndskt f�retag vars huvudsakliga verksamhet best�r i att �ga eller f�rvalta fast egendom, tillhandah�lla data- tj�nster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, v�rdepappersbolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag, 2. bank : bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank, 3. bankaktiebolag : ett aktiebolag som har f�tt tillst�nd att driva bankr�- relse, 4. beh�rig myndighet : en utl�ndsk myndighet som har beh�righet att ut- �va tillsyn �ver utl�ndska kreditinstitut, 5. EES : Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det, 6. filial : ett avdelningskontor med sj�lvst�ndig f�rvaltning, varvid �ven ett utl�ndskt kreditinstituts etablering av flera driftst�llen skall anses som en enda filial, 7. finansiellt institut : ett f�retag som inte �r kreditinstitut, v�rdepappers- bolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt f�retag och vars huvudsakliga verksamhet �r att a) f�rv�rva aktier eller andelar, b) driva v�rdepappersr�relse utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 1 kap. 3 � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse, eller c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 � andra stycket 210 och 12 utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap. 1 �, 8. hemland : det land d�r ett f�retag har f�tt tillst�nd till r�relse som avses i denna lag, 9. kapitalbas : detsamma som i 2 kap. 68 �� lagen (1994:2004) om kapi- talt�ckning och stora exponeringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag, 10. kreditinstitut : bank och kreditmarknadsf�retag, 11. kreditmarknadsbolag : ett aktiebolag som har f�tt tillst�nd att driva fi- nansieringsr�relse, 12. kreditmarknadsf�rening : en ekonomisk f�rening som har f�tt tillst�nd att driva finansieringsr�relse, 13. kreditmarknadsf�retag : kreditmarknadsbolag och kreditmarknads- f�rening, 14. kvalificerat innehav : ett direkt eller indirekt �gande i ett f�retag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga r�ster eller annars m�jligg�r ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av f�re- taget, 15. medlemsbank : en ekonomisk f�rening som avses i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 16. sparbank : ett f�retag som avses i sparbankslagen (1987:619), </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2004:297 17. startkapital : det kapital som definieras i artikel 34.2.1 och 34.2.2 i Eu- ropaparlamentets och r�dets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om r�tten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, 18. utl�ndskt bankf�retag : ett utl�ndskt f�retag som i hemlandet har till- st�nd att driva bankr�relse, 19. utl�ndskt kreditf�retag : ett utl�ndskt f�retag som i hemlandet har till- st�nd att driva finansieringsr�relse, och 20. utl�ndskt kreditinstitut : ett utl�ndskt bankf�retag och ett utl�ndskt kre- ditf�retag. 6 � Ett kreditinstitut och ett annat f�retag skall anses ha n�ra f�rbindelser , om 1. det ena f�retaget direkt eller indirekt genom dotterf�retag �ger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar �ver minst 20 procent av samtliga r�ster i det andra f�retaget, 2. det ena f�retaget direkt eller indirekt utg�r moderf�retag till det andra eller det finns en annan likartad f�rbindelse mellan f�retagen, eller 3. b�da f�retagen �r dotterf�retag till eller har en likartad f�rbindelse med en och samma juridiska person eller st�r i ett motsvarande f�rh�llande till en och samma fysiska person. N�ra f�rbindelser har �ven en fysisk person och ett kreditinstitut, om 1. den fysiska personen a) �ger minst 20 procent av kapitalet i kreditinstitutet, b) disponerar �ver minst 20 procent av samtliga r�ster i kreditinstitutet, eller c) p� annat s�tt har s�dant inflytande �ver kreditinstitutet att personens st�llning motsvarar den som ett moderf�retag har i f�rh�llande till ett dotter- f�retag, eller 2. det finns en annan likartad f�rbindelse mellan denna person och kredit- institutet. Mottagande av �terbetalningspliktiga medel 7 � Bara ett svenskt eller utl�ndskt kreditinstitut f�r driva n�ringsverksam- het som har till �ndam�l att ta emot �terbetalningspliktiga medel fr�n all- m�nheten, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet. F�rsta stycket g�ller inte f�r verksamhet f�r vilket det skall uppr�ttas pro- spekt enligt aktiebolagslagen (1975:1385), f�rs�kringsr�relselagen (1982:713), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller la- gen (1992:543) om b�rs- och clearingverksamhet. Reglers till�mpning p� andra f�retag �n kreditinstitut 8 � Om ett kreditinstitut ing�r i en finansiell f�retagsgrupp enligt 6 kap. 1 � lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora exponeringar f�r kredit- institut och v�rdepappersbolag, skall best�mmelserna i 69, 13 och 15 kap. denna lag samt best�mmelserna i lagen om kapitalt�ckning och stora expo- neringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag om ett instituts r�relse och om tillsyn �ver ett institut, g�lla i till�mpliga delar f�r �vriga f�retag i f�re- </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2004:297 tagsgruppen. Begr�nsningarna i fr�ga om ett instituts r�relse skall avse f�re- tagen i f�retagsgruppen gemensamt. Om det finns s�rskilda sk�l f�r ett f�retag undantas fr�n best�mmelserna i f�rsta stycket. Fr�gor om s�dana undantag pr�vas av Finansinspektionen. �renden som �r av principiell betydelse eller av synnerlig vikt pr�vas dock av regeringen. Bank i firman m.m. 9 � Bara banker, Sveriges riksbank, Sveriges allm�nna hypoteksbank och utl�ndska kreditinstitut f�r i sin firma eller i �vrigt vid beteckning av sin af- f�rsr�relse anv�nda ordet bank. Ett utl�ndskt kreditinstitut f�r driva verk- samhet i Sverige under den firma som institutet anv�nder i det land d�r det har sitt huvudkontor. En sammanslutning eller annan juridisk person med n�ra anknytning till n�gon som avses i f�rsta stycket f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen, anv�nda ordet bank i sin firma. Vad som s�gs i denna paragraf hindrar inte att ett f�retag som omfattas av pantbankslagen (1995:1000) anv�nder ordet pantbank i sin firma eller an- nars i sin r�relse. Tystnadsplikt 10 � Enskildas f�rh�llanden till kreditinstitut f�r inte obeh�rigen r�jas. I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekretess- lagen (1980:100). Ansvar enligt 20 kap. 3 � brottsbalken skall inte f�lja f�r den som bryter mot f�rbudet i f�rsta stycket. I 5 a � kreditupplysningslagen (1973:1173) finns best�mmelser som inne- b�r att vad som g�ller om tystnadsplikt enligt f�rsta stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utv�xlas f�r kreditupplysnings�ndam�l. Uppgiftsskyldighet 11 � Ett kreditinstitut �r skyldigt att l�mna ut uppgifter om enskildas f�r- h�llanden till institutet, om det under en utredning enligt best�mmelserna om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av unders�kningsledare eller om det i ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare. 2 kap. Tillst�ndspliktig bank- och finansieringsr�relse Tillst�ndsplikt 1 � Bankr�relse eller finansieringsr�relse f�r drivas bara efter tillst�nd, om inte annat framg�r av denna lag. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2004:297 Undantag fr�n tillst�ndsplikt f�r bankr�relse 2 � Tillst�nd att driva bankr�relse beh�vs inte f�r utgivning av elektro- niska pengar enligt lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar. Undantag fr�n tillst�ndsplikt f�r finansieringsr�relse 3 � Tillst�nd enligt denna lag beh�vs inte f�r finansieringsr�relse som drivs av 1. en bank, 2. ett utl�ndskt bankf�retag som har tillst�nd att driva bankr�relse i Sverige enligt 4 kap. 4 �, 3. ett f�rs�kringsf�retag, ett v�rdepappersf�retag, Svenska skeppshypo- tekskassan eller en pantbank enligt pantbankslagen (1995:1000), i den ut- str�ckning det �r till�tet enligt den f�r dem till�mpliga lagstiftningen, 4. ett f�retag som tillhandah�ller finansiering i samband med avs�ttning av tj�nster som erbjuds eller varor som framst�lls eller s�ljs av f�retaget, 5. ett aktiebolag eller en ekonomisk f�rening om a) verksamheten best�r i att vid enstaka tillf�llen f�rv�rva fordringar, och b) medel f�r verksamheten inte l�pande anskaffas fr�n allm�nheten, 6. ett f�retag som bara finansierar andra f�retag i samma koncern eller motsvarande utl�ndska f�retagsgrupp, f�rutsatt att koncernen eller f�retags- gruppen inte har som huvudsakligt �ndam�l att driva finansiell verksamhet, 7. en ekonomisk f�rening, vilken a) som medlemmar vid varje tillf�lle har h�gst 1 000 fysiska personer, b) som medlemmar antar bara personer som ing�r i en i f�rv�g identifier- bar begr�nsad krets som ocks� anges i f�reningens stadgar, c) tar emot �terbetalningspliktiga medel bara fr�n medlemmarna eller fr�n finansiella f�retag, och d) har till �ndam�l bara att med s�dana medel som avses i c tillgodose fi- nansieringsbehov hos medlemmarna. Undantagen enligt f�rsta stycket 5 och 7 f�r r�relse som drivs av aktiebo- lag eller ekonomisk f�rening g�ller �ven f�r s�dan r�relse som drivs av mot- svarande utl�ndska f�retag. 3 kap. Tillst�nd f�r svenska f�retag F�ruts�ttningar f�r tillst�nd 1 � Tillst�nd att driva bankr�relse f�r ges f�r svenska aktiebolag, sparban- ker och medlemsbanker. Tillst�nd att driva finansieringsr�relse f�r ges f�r svenska aktiebolag och ekonomiska f�reningar. Best�mmelser om f�ruts�ttningar f�r utl�ndska f�retag att driva bankr�- relse eller finansieringsr�relse i Sverige finns i 4 kap. 2 � Ett svenskt f�retag skall ges tillst�nd att driva bankr�relse eller finan- sieringsr�relse, om 1. bolagsordningen, stadgarna eller reglementet st�mmer �verens med denna lag och andra f�rfattningar och i �vrigt inneh�ller de s�rskilda be- </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2004:297 st�mmelser som beh�vs med h�nsyn till omfattningen och arten av den pla- nerade verksamheten, 2. det finns sk�l att anta att den planerade r�relsen kommer att drivas en- ligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�reta- gets verksamhet, 3. det finns sk�l att anta att den som har eller kan f�rv�ntas komma att f� ett kvalificerat innehav i f�retaget a) inte kommer att motverka att r�relsen drivs p� ett s�tt som �r f�renligt med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet, och b) �ven i �vrigt �r l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver led- ningen av ett kreditinstitut, och 4. den som skall ing� i f�retagets styrelse eller vara verkst�llande direkt�r, eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem, har tillr�cklig insikt och erfarenhet f�r att delta i ledningen av ett kreditinstitut och �ven i �vrigt �r l�mplig f�r en s�dan uppgift. Tillst�nd f�r inte ges, om n�gon som i v�sentlig utstr�ckning har �sidosatt sina skyldigheter i n�ringsverksamhet eller andra ekonomiska angel�genhe- ter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet har eller kan f�rv�ntas komma att f� ett kvalificerat innehav i f�retaget. Om f�retaget har eller kan f�rv�ntas komma att f� n�ra f�rbindelser med n�gon annan, f�r tillst�nd ges bara om f�rbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av f�retaget. Godk�nnande av bolagsordning m.m. 3 � Bolagsordning, stadgar eller reglemente f�r ett f�retag skall godk�nnas i samband med att det f�r tillst�nd att driva bank- eller finansieringsr�relse. 4 � Ett kreditinstitut som har beslutat att �ndra sin bolagsordning, sina stadgar eller sitt reglemente, skall ans�ka om godk�nnande av �ndringen. �ndringen skall godk�nnas om bolagsordningen, stadgarna eller reglementet �verensst�mmer med denna lag och andra f�rfattningar samt i �vrigt inne- h�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till omfattningen och arten av institutets verksamhet. Ett beslut om �ndring av bolagsordning, stadgar eller reglemente f�r inte registreras innan det har godk�nts. Startkapital m.m. 5 � Ett bankaktiebolag skall n�r r�relsen p�b�rjas ha ett startkapital som vid tidpunkten f�r beslut om tillst�nd motsvarar minst fem miljoner euro. 6 � En sparbank skall n�r r�relsen p�b�rjas ha ett startkapital som vid tid- punkten f�r beslut om tillst�nd motsvarar minst en miljon euro. 7 � En medlemsbank och ett kreditmarknadsf�retag skall n�r r�relsen p�- b�rjas ha ett startkapital som vid tidpunkten f�r beslut om tillst�nd motsva- rar minst fem miljoner euro. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2004:297 Om balansomslutningen i den planerade r�relsen kan ber�knas uppg� till h�gst etthundra miljoner kronor eller, om institutet kommer att ha sin redo- visning i euro, tolv miljoner euro, f�r institutet i samband med pr�vning av en ans�kan om tillst�nd medges att ha ett l�gre startkapital �n det som anges i f�rsta stycket, dock l�gst motsvarande en miljon euro. I 9 kap. 2 � finns best�mmelser om storleken p� institutets kapitalbas f�r det fall att balansomslutningen under r�relsens g�ng �verstiger ett hundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro, tolv miljoner euro. Pr�vningen av ans�kan 8 � En ans�kan om tillst�nd att driva bankr�relse eller finansieringsr�- relse, liksom fr�gor om godk�nnande av bolagsordning, stadgar eller regle- mente enligt 3 eller 4 � och om medgivande enligt 7 � andra stycket, pr�vas av Finansinspektionen. F�ljande �renden skall dock pr�vas av regeringen om de �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt 1. �renden som avser tillst�nd att driva bankr�relse, liksom fr�gor enligt 3 � och 7 � andra stycket i samma �renden, och 2. �renden om godk�nnande av �ndring av bolagsordning, stadgar eller reglemente f�r en bank enligt 4 �. Ans�kan om tillst�nd 9 � Ett aktiebolag och en ekonomisk f�rening f�r ans�ka om tillst�nd innan f�retaget registrerats i aktiebolags- eller f�reningsregistret. Om ett aktiebolag har ans�kt om tillst�nd inom sex m�nader fr�n stiftelse- urkundens undertecknande r�knas den tid som anges i 2 kap. 9 � f�rsta stycket aktiebolagslagen (1975:1385) fr�n tillst�ndsbeslutet. Om en ekono- misk f�rening har ans�kt om tillst�nd inom sex m�nader fr�n beslutet om att bilda f�reningen r�knas den tid som anges i 2 kap. 3 � f�rsta stycket lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar fr�n tillst�ndsbeslutet. 4 kap. Utl�ndska f�retags verksamhet i Sverige Kreditinstitut hemmah�rande inom EES 1 � Ett utl�ndskt kreditinstitut som h�r hemma inom EES och d�r driver fi- nansieringsr�relse f�r b�rja driva s�dan verksamhet som anges i 7 kap. 1 � andra stycket genom filial i Sverige, tv� m�nader efter det att Finansinspek- tionen fr�n en beh�rig myndighet i institutets hemland har tagit emot en un- derr�ttelse som inneh�ller 1. en plan f�r den avsedda verksamheten h�r i landet med uppgift om bland annat filialens organisation, 2. uppgift om filialens adress och ansvariga ledning, samt 3. uppgift om kreditinstitutets kapitalbas och kapitalt�ckningsgrad. Finansinspektionen f�r medge att verksamheten p�b�rjas tidigare �n vad som anges i f�rsta stycket. Om det beh�vs skall Finansinspektionen, innan det utl�ndska kreditinstitutet b�rjar driva verksamhet fr�n filialen, upplysa institutet om de best�mmelser som g�ller f�r verksamheten h�r i landet. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2004:297 2 � Ett utl�ndskt kreditinstitut som avses i 1 � f�r erbjuda och tillhanda- h�lla s�dana tj�nster som anges i 7 kap. 1 � andra stycket i Sverige utan att inr�tta filial h�r, s� snart Finansinspektionen fr�n en beh�rig myndighet i in- stitutets hemland har tagit emot en underr�ttelse som anger vilka tj�nster in- stitutet avser att tillhandah�lla i Sverige. 3 � Vad som s�gs i 1 och 2 �� om ett utl�ndskt kreditinstitut g�ller �ven ett finansiellt institut som h�r hemma inom EES och dess dotterf�retag, om det finansiella institutet �r dotterf�retag till ett s�dant utl�ndskt kreditinstitut som avses i 1 � eller �gs gemensamt av tv� eller flera s�dana utl�ndska kre- ditinstitut och uppfyller samtliga f�ljande villkor. 1. Det eller de utl�ndska kreditinstitut som �ger det finansiella institutet (�gande kreditinstitut) skall vara auktoriserade som kreditinstitut i det EES- land vars lag g�ller f�r det finansiella institutet. 2. Den ifr�gavarande verksamheten skall drivas i det EES-land vars lag g�ller f�r det finansiella institutet. 3. �gande kreditinstitut skall inneha minst 90 procent av samtliga r�ster i det finansiella institutet. 4. �gande kreditinstitut skall tillgodose beh�riga myndigheters krav p� sund f�rvaltning av det finansiella institutet och skall ha utf�st sig att, med samtycke av hemlandets beh�riga myndigheter, solidariskt svara f�r de �ta- ganden som det finansiella institutet har gjort. 5. Det finansiella institutet skall omfattas, s�rskilt med avseende p� verk- samheten i fr�ga, av den gruppbaserade tillsyn som �gande kreditinstitut �r f�rem�l f�r. Att villkoren i f�rsta stycket �r uppfyllda skall framg� av de underr�ttelser som avses i 1 och 2 ��. En s�dan underr�ttelse som avses i 1 � skall betr�ffande s�dana f�retag som avses i f�rsta stycket inneh�lla uppgift �ven om den konsoliderade kapi- talt�ckningsgraden f�r �gande kreditinstitut eller dess moderf�retag. �vriga utl�ndska kreditinstitut 4 � Ett annat utl�ndskt kreditinstitut �n ett s�dant som avses i 1 � f�r ges tillst�nd att driva bankr�relse eller finansieringsr�relse fr�n filial i Sverige. Tillst�nd skall ges om 1. institutet st�r under betryggande tillsyn av en beh�rig myndighet i hem- landet och den myndigheten har medgett att f�retaget etablerar sig i Sverige, 2. det finns sk�l att anta att den planerade verksamheten kommer att dri- vas p� ett s�tt som �r f�renligt med 3 kap. 27 ��, och 3. ins�ttningar hos filialen omfattas av garanti enligt lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti eller av en utl�ndsk garanti som a) omfattar ins�ttningar som anges i 2 � lagen om ins�ttningsgaranti och b) har en h�gsta ers�ttningsniv� som inte understiger ett belopp motsva- rande 20 000 euro innan det i f�rekommande fall har gjorts avdrag f�r en sj�lvrisk med h�gst 10 procent av en enskild ins�ttares garanterade ins�tt- ning. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2004:297 5 � Ans�kan om tillst�nd till filialetablering enligt 4 � pr�vas av Finansin- spektionen. I fr�ga om bankf�retag pr�vas dock �renden som �r av principi- ell betydelse eller av s�rskild vikt av regeringen. 6 � Ett kreditinstitut hemmah�rande utanf�r EES f�r efter anm�lan till Fi- nansinspektionen driva verksamhet som huvudsakligen avser representation och f�rmedling av bank- och finansieringstj�nster fr�n kontor eller annat fast driftst�lle (representationskontor) i Sverige. Till�ten verksamhet 7 � Ett utl�ndskt kreditinstitut som driver r�relse med st�d av 1, 2 eller 4 � f�r h�r driva bara s�dan verksamhet som omfattas av institutets verksam- hetstillst�nd i hemlandet. Ett utl�ndskt f�retag som avses i 3 � f�r h�r driva bara s�dan verksamhet som �r till�ten enligt f�retagets bolagsordning eller stadgar och bara i den ut- str�ckning det eller de utl�ndska kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moderf�retag skulle ha r�tt enligt f�rsta stycket att driva s�dan verksamhet. I 1 kap. 3 d och 3 e �� lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse finns be- st�mmelser om att verksamhet som avses i 1 kap. 3 � samma lag under vissa f�ruts�ttningar f�r drivas av utl�ndska kreditinstitut som driver verksamhet med st�d av 1 och 2 �� och av finansiella institut och dotterf�retag som dri- ver verksamhet med st�d av 3 �. 5 kap. Svenska f�retags verksamhet utomlands Filialverksamhet inom EES 1 � Vill ett kreditinstitut som driver verksamhet som har till �ndam�l att ta emot �terbetalningspliktiga medel fr�n allm�nheten och att l�mna kredit, st�lla garanti f�r kredit eller i finansieringssyfte f�rv�rva fordringar eller uppl�ta l�s egendom till nyttjande inr�tta en filial inom EES f�r verksamhet som anges i 7 kap. 1 � andra stycket, skall institutet underr�tta Finansinspek- tionen innan verksamheten p�b�rjas. Underr�ttelsen skall inneh�lla 1. information om institutets plan f�r filialverksamheten, med uppgift om filialens organisation, och 2. uppgift om i vilket land filialen skall inr�ttas samt om filialens adress och ansvariga ledning. 2 � Finner Finansinspektionen i fall som avses i 1 � att det inte finns sk�l att ifr�gas�tta institutets administrativa struktur eller finansiella situation, skall inspektionen inom tre m�nader fr�n det att underr�ttelsen togs emot l�mna �ver den till den beh�riga myndigheten i det land d�r filialen skall in- r�ttas. Inspektionen skall samtidigt l�mna uppgift om storleken av institutets kapitalbas och kapitalt�ckningsgrad. Finansinspektionen skall underr�tta kreditinstitutet n�r inspektionen l�m- nar �ver underr�ttelsen. Om Finansinspektionen finner att det inte finns f�ruts�ttningar f�r att l�mna �ver den underr�ttelse som avses i f�rsta stycket, skall inspektionen </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2004:297 meddela beslut om det inom tre m�nader fr�n det att underr�ttelsen togs emot. 3 � Om ett kreditinstitut som avses i 1 � skall �ndra n�got av de f�rh�llan- den som angetts i institutets underr�ttelse till Finansinspektionen efter det att filialen har inr�ttats, skall institutet skriftligen underr�tta inspektionen minst en m�nad innan �ndringen genomf�rs. Om Finansinspektionen finner att �ndringen inte f�r g�ras, skall inspek- tionen meddela beslut om det inom en m�nad fr�n det att underr�ttelsen kom in till inspektionen. Den beh�riga myndigheten i det andra landet skall ge- nast underr�ttas om beslutet. Gr�ns�verskridande verksamhet inom EES 4 � Vill ett kreditinstitut som avses i 1 � erbjuda och tillhandah�lla s�dana tj�nster som anges i 7 kap. 1 � andra stycket inom EES utan att inr�tta filial d�r, skall institutet underr�tta Finansinspektionen innan verksamheten p�- b�rjas. Underr�ttelsen skall inneh�lla uppgift om i vilket land verksamheten skall drivas och vilka tj�nster som skall erbjudas. Finansinspektionen skall inom en m�nad fr�n det att underr�ttelsen togs emot l�mna �ver den till den beh�riga myndigheten i det land d�r verksam- heten skall drivas. �vriga fall av filialverksamhet utomlands 5 � I andra fall �n som avses i 1 � skall ett kreditinstitut som planerar att inr�tta en filial utomlands ans�ka om tillst�nd hos Finansinspektionen. Ett s�dant tillst�nd skall ges om det finns sk�l att anta att den planerade r�relsen kommer att drivas enligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet. 6 kap. �vergripande best�mmelser om ett kreditinstituts r�relse Soliditet och likviditet 1 � Ett kreditinstituts r�relse skall drivas p� ett s�dant s�tt att institutets f�rm�ga att fullg�ra sina f�rpliktelser inte �ventyras. Riskhantering 2 � Ett kreditinstitut skall identifiera, m�ta, styra och ha kontroll �ver de risker som dess r�relse �r f�rknippad med. Ett institut skall s�rskilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, opera- tiva risker och andra risker sammantagna inte medf�r att institutets f�rm�ga att fullg�ra sina f�rpliktelser �ventyras. Genomlysning 3 � Ett kreditinstituts r�relse skall organiseras och drivas p� ett s�dant s�tt att institutets st�llning kan �verblickas. </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2004:297 Sundhet 4 � Ett kreditinstituts r�relse skall �ven i andra avseenden �n som s�gs i 13 �� drivas p� ett s�tt som �r sunt. Riktlinjer och instruktioner 5 � Styrelsen i ett kreditinstitut skall se till att det finns skriftliga interna riktlinjer och instruktioner i den omfattning som beh�vs f�r att styra r�rel- sen. Huvudkontor i Sverige 6 � Varje kreditinstitut skall ha sitt huvudkontor i Sverige. Uppdragsavtal 7 � Om ett kreditinstitut vill uppdra �t n�gon annan att utf�ra n�gon av de tj�nster som avses i 7 kap. 1 �, skall institutet anm�la detta till Finansinspek- tionen och ge in uppdragsavtalet. Ett s�dant uppdrag f�r ges om 1. institutet svarar f�r den anf�rtrodda verksamheten mot kunden, 2. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och s�ker- hetsm�ssigt betryggande former, och 3. uppdraget inte har s�dan omfattning att institutet inte kan uppfylla de skyldigheter som f�ljer av denna lag eller andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet. 7 kap. Verksamhet och innehav av egendom Finansiell verksamhet 1 � Ett kreditinstitut f�r driva bara finansiell verksamhet och verksamhet som har ett naturligt samband med den. Ett kreditinstitut f�r i sin verksamhet, bland annat 1. l�na upp medel, till exempel genom att ta emot inl�ning fr�n allm�nhe- ten eller ge ut obligationer eller andra j�mf�rbara fordringsr�tter, 2. l�mna och f�rmedla kredit, till exempel i form av konsumentkredit och kredit mot pantr�tt i fast egendom eller fordringar, 3. medverka vid finansiering, till exempel genom att f�rv�rva fordringar och uppl�ta l�s egendom till nyttjande (leasing), 4. f�rmedla betalningar, 5. tillhandah�lla betalningsmedel, 6. ikl�da sig garantif�rbindelser och g�ra liknande �taganden, 7. medverka vid v�rdepappersemissioner, 8. l�mna ekonomisk r�dgivning, 9. f�rvara v�rdepapper, 10. driva rembursverksamhet, 11. tillhandah�lla v�rdefackstj�nster, 12. driva valutahandel, 13. driva v�rdepappersr�relse under de f�ruts�ttningar som f�reskrivs i la- gen (1991:981) om v�rdepappersr�relse, samt </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2004:297 14. l�mna kreditupplysning under de f�ruts�ttningar som f�reskrivs i kre- ditupplysningslagen (1973:1173). Innehav av egendom i allm�nhet 2 � Ett kreditinstitut f�r inneha bara 1. egendom som beh�vs f�r att driva s�dan verksamhet som avses i 1 �, 2. egendom som f�rv�rvats till skyddande av fordran enligt 38 ��, och 3. aktier och andelar med de begr�nsningar som anges i 911 ��. Innehav av egendom f�r att skydda en fordran 3 � F�r att skydda en fordran f�r ett kreditinstitut 1. p� offentlig auktion, en svensk eller utl�ndsk b�rs eller en auktoriserad marknadsplats eller n�gon annan reglerad marknad eller vid exekutiv f�r- s�ljning k�pa egendom som �r utm�tt eller utg�r s�kerhet f�r fordran, och 2. om det finns sk�l att anta att institutet annars skulle lida avsev�rd f�r- lust, som betalning f�r en fordran �verta egendom som utg�r s�kerhet f�r fordran eller annan egendom. 4 � Vad som s�gs i 3 � g�ller inte egen aktie eller aktie i moderbolag. F�r f�rv�rv av s�dana aktier finns best�mmelser i 7 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Vad som s�gs i 3 � g�ller inte heller bevis om andel eller till- skott till medlemsbank eller kreditmarknadsf�rening. I fr�ga om en spar- banks f�rv�rv av bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparban- ken g�ller best�mmelserna i 5 kap. 7 � f�rsta stycket sparbankslagen (1987:619). 5 � I utbyte mot egendom som har k�pts eller �vertagits enligt 3 � f�r ett kreditinstitut f�rv�rva aktier eller andelar i ett f�retag som bildats f�r att f�r- valta egendomen eller f�r att forts�tta en verksamhet som drivs med denna. Har aktier eller andelar f�rv�rvats enligt 3 � eller enligt f�rsta stycket, f�r kreditinstitutet f�rv�rva ytterligare aktier eller andelar i samma f�retag om det finns en uppenbar risk f�r att institutet annars lider f�rlust. Har aktier eller andelar i ett f�retag f�rv�rvats enligt 3 � eller enligt f�rsta eller andra stycket, f�r kreditinstitutet, om f�retaget �verl�ter sina tillg�ngar p� ett annat f�retag, byta ut dessa aktier eller andelar mot aktier eller andelar i det andra f�retaget. 6 � Den egendom som ett kreditinstitut har f�rv�rvat enligt 3 eller 5 � skall avyttras n�r det �r l�mpligt med h�nsyn till marknadsf�rh�llandena. Egendo- men skall dock avyttras senast n�r det kan g�ras utan f�rlust f�r institutet. Om egendomen inte har avyttrats inom tre �r fr�n f�rv�rvet, f�r institutet forts�tta att inneha egendomen bara om Finansinspektionen ger tillst�nd till det. 7 � F�rv�rv av egendom f�r att skydda en fordran skall anm�las till Fi- nansinspektionen. </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2004:297 8 � Ett kreditinstitut skall till Finansinspektionen varje �r l�mna en s�r- skild redovisning av egendom som f�rv�rvats f�r att skydda en fordran. Innehav av aktier och andelar 9 � Ett kreditinstituts kvalificerade innehav av aktier eller andelar i andra f�retag �n kreditinstitut, utl�ndska kreditinstitut, institut f�r elektroniska pengar, v�rdepappersf�retag, finansiella institut, anknutna f�retag och f�r- s�kringsf�retag f�r sammanlagt uppg� till h�gst 60 procent av kapitalbasen i kreditinstitutet. Ett s�dant innehav i ett enskilt f�retag f�r uppg� till h�gst 15 procent av kapitalbasen i kreditinstitutet. Aktier eller andelar som har f�rv�rvats i strid med f�rsta stycket skall sna- rast avyttras. Har aktier eller andelar f�rv�rvats inom ramen f�r de gr�nser som anges i f�rsta stycket och f�r�ndras d�refter f�rh�llandet mellan de kvalificerade innehaven och kapitalbasen s� att gr�nserna �verskrids, skall institutet s� snart det �r l�mpligt avyttra �verskjutande aktier och andelar. 10 � Vid ber�kningen enligt 9 � f�rsta stycket av ett kreditinstituts kvalifi- cerade innehav r�knas inte 1. aktier eller andelar som ett kreditinstitut tillf�lligt innehar vid medver- kan i rekonstruktion eller som ett led i att skydda en fordran enligt 38 ��, eller 2. aktier eller andelar som ett kreditinstitut tillf�lligt innehar som ett nor- malt led i emissionsverksamhet eller i eget namn f�r n�gon annans r�kning. 11 � De i 9 � f�rsta stycket angivna gr�nserna f�r �verskridas om 1. det belopp med vilket det kvalificerade innehavet �verskrids t�cks av institutets kapitalbas, och 2. det g�rs avdrag f�r motsvarande del av kapitalbasen vid ber�kningen av kapitalt�ckningsgraden enligt lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora exponeringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag. Om b�da de gr�nser som anges i 9 � f�rsta stycket �verskrids, skall det st�rsta belopp som n�gon gr�ns �verskrids med, t�ckas p� det s�tt som be- skrivs i f�rsta stycket. Tillst�nd f�r f�rv�rv av egendom i vissa fall 12 � Ett kreditinstitut f�r bara efter tillst�nd av Finansinspektionen f�r- v�rva egendom om institutets motprestation motsvarar mer �n 25 procent av dess kapitalbas. Tillst�nd skall inh�mtas f�re f�rv�rvet. Tillst�nd skall ges om det inte kan antas att f�rv�rvet leder till �vertr�- delse av denna lag eller andra f�rfattningar. 8 kap. Hantering av krediter och �vriga engagemang Kreditpr�vning 1 � Innan ett kreditinstitut beslutar att bevilja en kredit skall det pr�va ris- ken f�r att de f�rpliktelser som f�ljer av kreditavtalet inte kan fullg�ras. In- </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2004:297 stitutet f�r bevilja en kredit bara om f�rpliktelserna p� goda grunder kan f�r- v�ntas bli fullgjorda. N�gon kreditpr�vning beh�ver inte g�ras i de situationer som anges i 5 a � andra och tredje styckena konsumentkreditlagen (1992:830). Beslutsunderlag 2 � Ett kreditinstituts kreditpr�vning skall vara organiserad s� att den som fattar beslut i ett �rende har tillr�ckligt beslutsunderlag f�r att bed�ma risken med att bevilja krediten. Dokumentation 3 � Ett kreditinstituts kreditbeslut skall dokumenteras s� att beslutsunder- laget redovisas och att kredit�rendets hantering �ven i �vrigt kan f�ljas. Kreditliknande engagemang 4 � Vad som s�gs i 13 �� om kreditpr�vning, beslutsunderlag och doku- mentation skall till�mpas �ven p� kreditliknande engagemang. Tillhandah�llande av tj�nster till en j�vskrets 5 � Ett kreditinstitut f�r inte ing� avtal om tj�nster p� andra villkor �n s�- dana som institutet normalt till�mpar eller ing� andra avtal p� villkor som inte �r aff�rsm�ssigt betingade med eller till f�rm�n f�r 1. styrelseledamot, 2. delegat i ledande st�llning som ensam eller i f�rening med n�gon annan f�r avg�ra kredit�renden som annars skall avg�ras av styrelsen, 3. anst�lld som innehar en ledande st�llning inom institutet, 4. annan aktie- eller andels�gare �n staten med ett innehav som motsvarar minst tre procent av hela kapitalet, 5. make eller sambo till person som avses under 14, eller 6. juridisk person i vilken s�dan person som avses under 15 har ett v�- sentligt ekonomiskt intresse i egenskap av del�gare eller medlem. En medlemsbank f�r inte heller ing� s�dana avtal som avses i f�rsta stycket med eller till f�rm�n f�r en lekmannarevisor i banken. Finansinspektionen pr�var om en delegat eller en anst�lld har s�dan le- dande st�llning som avses i f�rsta stycket 2 och 3. 6 � Institutets styrelse skall behandla �renden som avses i 5 �. Den skall vidare i en f�rteckning f�ra in uppgifter om de avtal som har tr�ffats. 9 kap. Kapitalbasens storlek, motbok och omyndigas medel 1 � Best�mmelser om kapitalt�ckning och stora exponeringar finns i lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora exponeringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2004:297 2 � En medlemsbank eller ett kreditmarknadsf�retag som enligt 3 kap. 7 � andra stycket har medgetts att p�b�rja sin r�relse med ett l�gre startkapital �n motsvarande fem miljoner euro f�r under r�relsens g�ng ha en kapitalbas som understiger det beloppet men som motsvarar minst a) tv� miljoner euro om balansomslutningen �verstiger etthundra men inte tv�hundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro, tolv men inte tjugofyra miljoner euro, b) tre miljoner euro om balansomslutningen �verstiger tv�hundra men inte trehundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro, tjugofyra men inte trettiosex miljoner euro, c) fyra miljoner euro om balansomslutningen �verstiger trehundra men inte fyrahundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro, trettiosex men inte fyrtio�tta miljoner euro. Om balansomslutningen �verstiger fyrahundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro, sextio miljoner euro, skall institutet ha en kapitalbas motsvarande minst fem miljoner euro. Kapitalbasens storlek enligt f�rsta och andra styckena skall ber�knas efter den kurs som g�llde vid beslut om tillst�nd enligt 3 kap. 3 � Ett kreditinstituts kapitalbas f�r inte understiga det belopp som enligt 3 kap. 57 �� kr�vdes n�r r�relsen p�b�rjades. Om en medlemsbank eller ett kreditmarknadsf�retag med st�d av 2 � f�rsta stycket f�r ha en l�gre kapitalbas �n motsvarande fem miljoner euro, g�ller i st�llet att kapitalbasen inte f�r understiga det h�gsta av de belopp som enligt n�mnda stycke kr�vts f�r institutet. Motbok Banken f�r inte tr�ffa f�rbeh�ll om r�tt f�r banken att �beropa betalning 4 � Motbok eller annat bevis, som en bank utf�rdar om tillgodohavande p� r�kning, skall st�llas till viss person och inneh�lla uppgift om att �ver- l�telse f�r ske bara till viss person och att �verl�telse b�r anm�las hos banken. till n�gon annan �n r�tt innehavare av en motbok. I fr�ga om efterlysning och d�dande av f�rkommen motbok g�ller s�r- skilda best�mmelser. Omyndigas medel 5 � En omyndig f�r utan f�rmyndarens tillst�nd f�rfoga �ver medel som den omyndige sj�lv satt in hos en bank efter det att han eller hon fyllt sexton �r. Utan den omyndiges samtycke f�r banken inte betala ut s�dana medel till f�rmyndaren. Om f�rmyndaren har f�tt �verf�rmyndarens tillst�nd att om- h�nderta medlen och visat bevis p� det, f�r den omyndige inte vidare f�rfoga �ver medlen. S�dan inskr�nkning i den omyndiges r�tt skall antecknas p� in- s�ttningsbevis eller i motbok, n�r beviset eller motboken visas upp hos ban- ken, eller p� annat s�tt som g�r inskr�nkningen k�nd inom banken. Medel som en f�rmyndare, god man eller f�rvaltare f�rvaltar enligt f�r- �ldrabalken f�r tas ut utan �verf�rmyndarens tillst�nd bara om det har gjorts f�rbeh�ll enligt 14 kap. 8 � f�r�ldrabalken eller uttaget avser r�nta. �verf�r- </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2004:297 myndaren kan enligt 14 kap. 21 � f�r�ldrabalken besluta, att ett s�dant f�r- beh�ll inte skall g�lla. Beslutet skall antecknas p� bevis eller i motbok som har utf�rdats om ins�ttningen eller p� annat s�tt som g�r beslutet k�nt inom banken. Banken �r skyldig att p� beg�ran av �verf�rmyndare, f�rmyndare, god man eller f�rvaltare utf�rda bevis om ins�ttning av medel eller tillgogo- havande, samt i f�rekommande fall intyga att meddelat tillst�nd inte har ut- nyttjats. �r f�r�ldrar f�rmyndare, f�r de utan �verf�rmyndarens tillst�nd ta ut medel som de f�rvaltar enligt f�r�ldrabalken, om medlen inte har satts in med uppgift om att de enligt 16 kap. 11 � f�r�ldrabalken inte f�r tas ut utan s�dant tillst�nd eller att de omfattas av s�rskild �verf�rmyndarkontroll. �verf�rmyndaren kan enligt 13 kap. 19 � f�r�ldrabalken besluta om annan inskr�nkning i f�r�ldrars uttagsr�tt. Inskr�nkning i uttagsr�tten som avses i detta stycke skall antecknas p� bevis eller i motbok som har utf�rdats om in- s�ttningen eller p� annat s�tt som g�r inskr�nkningen k�nd inom banken. 10 kap. S�rskilda associationsr�ttsliga best�mmelser f�r bankaktiebolag 1 � F�r bankaktiebolag g�ller vad som �r f�reskrivet f�r aktiebolag i all- m�nhet, om inte annat f�ljer av denna lag eller �r s�rskilt f�reskrivet. Om det i aktiebolagslagen (1975:1385) finns h�nvisningar till best�mmelser i samma lag och g�ller f�reskrifter i denna lag i st�llet f�r eller vid sidan av best�mmelserna i aktiebolagslagen, skall h�nvisningarna vid till�mpning i fr�ga om bankaktiebolag i st�llet respektive ocks� avse f�reskrifter i denna lag. Aktiekapital 2 � Ett bankaktiebolags aktiekapital skall best�mmas med h�nsyn till den planerade r�relsens omfattning och art. Teckning av aktier 3 � Om teckning av aktier inneb�r att n�gon som inte har pr�vats enligt 3 kap. 2 � f�rsta stycket 3 eller andra stycket kommer att ha ett kvalificerat innehav i bankaktiebolaget, f�r bolaget inte bildas utan att en s�dan pr�vning av aktietecknaren g�rs. Om denne vid den pr�vningen inte anses l�mplig, f�r bolaget inte heller bildas. Neds�ttning av aktiekapitalet 4 � Finansinspektionen f�r medge att neds�ttning av aktiekapitalet f�r ske utan r�ttens tillst�nd enligt 6 kap. 6 � f�rsta stycket aktiebolagslagen (1975:1385), om bankaktiebolaget samtidigt med neds�ttningen vidtar �tg�r- der som medf�r att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapi- tal minskar till f�ljd av beslutet om neds�ttning. 5 � I st�llet f�r best�mmelserna i 6 kap. 6 � andrafj�rde styckena aktiebo- lagslagen (1975:1385) skall best�mmelserna i denna paragraf till�mpas. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2004:297 R�ttens tillst�nd skall s�kas senast tv� m�nader efter det att neds�ttnings- beslutet har registrerats. Ett bevis om registreringen skall f�lja med ans�kan. R�tten skall utan dr�jsm�l inh�mta Finansinspektionens yttrande om och i s� fall i vilken utstr�ckning neds�ttningen kan komma att inverka p� ins�t- tarnas r�tt. Om r�tten med h�nsyn till yttrandets inneh�ll finner att neds�tt- ningen inte b�r verkst�llas, skall ans�kan genast avsl�s. I annat fall skall r�tten kalla bolagets borgen�rer och f�rel�gga dem som vill bestrida ans�kan att senast en viss dag skriftligen anm�la detta hos r�tten. I f�rel�ggandet skall det anges att den som inte har gjort en s�dan anm�lan anses ha medgett ans�kan. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens ytt- rande tas in. R�tten skall se till att kallelsen skyndsamt kung�rs i Post- och Inrikes Tidningar. Tillst�nd skall ges, om ans�kan inte bestrids eller om de borgen�rer som bestrider den f�r full betalning eller betryggande s�kerhet f�r sina fordringar. Att en ins�ttare bestrider ans�kan utg�r dock inte n�got hinder, om inspek- tionens yttrande ger grund f�r att ge tillst�nd. Egen aktie som s�kerhet 6 � Ett bankaktiebolag f�r ta emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant, om dessa aktier utg�r en mindre del av de aktier som l�mnas som s�kerhet f�r en kredit. Bolagets ledning 7 � Ett bankaktiebolag skall ha en styrelse med minst tre ledam�ter. Flerta- let av ledam�terna skall vara personer som inte �r anst�llda i banken eller i f�retag som ing�r i en koncern d�r banken �r moderbolag. 8 � I ett bankaktiebolag skall styrelsen utse en verkst�llande direkt�r. Bo- lagets verkst�llande direkt�r f�r inte vara ordf�rande i styrelsen. 9 � R�tten att teckna ett bankaktiebolags firma f�r ut�vas bara av tv� eller flera personer i f�rening om inte annat f�ljer av best�mmelserna i 8 kap. 30 � aktiebolagslagen (1975:1385) om verkst�llande direkt�rens firmateck- ningsr�tt. Ingen annan inskr�nkning f�r registreras. 10 � Bolagsst�mmans ordf�rande skall innan styrelseval f�rr�ttas i ett bankaktiebolag l�mna uppgift till st�mman om vilka uppdrag den som valet g�ller innehar i andra f�retag. Bolagsst�mma 11 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt och insyn i 9 kap. 22 och 24 �� aktiebolagslagen (1975:1385) g�ller att upplysningar f�r l�mnas bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild. Best�mmelserna i 9 kap. 23 � aktiebolagslagen skall till�mpas ocks� n�r styrelsen funnit att en upplysning som har beg�rts enligt 9 kap. 22 � aktiebo- lagslagen inte kan l�mnas till aktie�gare utan n�mnv�rd ol�genhet f�r en- skild. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2004:297 Revision 12 � I ett bankaktiebolag skall minst en revisor som bolagsst�mman utsett vara auktoriserad revisor eller godk�nd revisor som avlagt revisorsexamen. Om bolagsst�mman inte har utsett en auktoriserad revisor eller godk�nd revisor som avlagt revisorsexamen, �r best�mmelserna om l�nsstyrelsef�r- ordnande i 10 kap. 24 och 26 �� aktiebolagslagen (1975:1385) till�mpliga. 13 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt i 10 kap. 41 �, 11 kap. 18 och 21 �� aktiebolagslagen (1975:1385) g�ller att upplysningar f�r l�mnas bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild. 14 � I 13 kap. 10 � finns best�mmelser om revisors och s�rskild granska- res rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen. L�nef�rbud 15 � I st�llet f�r best�mmelserna i 12 kap. 79 �� aktiebolagslagen (1975:1385) g�ller best�mmelserna i denna paragraf och i 8 kap. 5 �. Ett bankaktiebolag f�r inte l�mna l�n i syfte att g�lden�ren skall f�rv�rva aktier i bolaget, om det sammanlagda beloppet av s�dana l�n d�refter skulle �verstiga bolagets fria egna kapital. Likvidation 16 � F�rutom i de fall som anges i 13 kap. 11, 16, 20, 49 och 50 �� aktie- bolagslagen (1975:1385) skall r�tten besluta att ett bankaktiebolag skall g� i likvidation om tillst�ndet att driva bankr�relse har �terkallats utan att bola- get i st�llet f�tt tillst�nd att driva annan tillst�ndspliktig finansiell r�relse. 17 � Vid till�mpningen av 13 kap. 10 � aktiebolagslagen (1975:1385) skall vad som d�r s�gs i f�rsta stycket 2 om 8 kap. 3 � f�rsta stycket och 16 � �rs- redovisningslagen (1995:1554) i st�llet avse 8 kap. 5 och 8 �� lagen (1995:1559) om �rsredovisning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag. 18 � Ans�kan om likvidation av ett bankaktiebolag enligt 16 � detta kapi- tel eller 13 kap. 10 eller 16 � aktiebolagslagen (1975:1385) f�r ocks� g�ras av Finansinspektionen. 19 � Ut�ver vad som f�reskrivs i 13 kap. 44 � aktiebolagslagen (1975:1385) g�ller att n�got beslut om att en likvidation skall upph�ra och bankaktiebolagets verksamhet �terupptas inte f�r fattas, om bolagets till- st�nd att driva bankr�relse har �terkallats. Fusion 20 � Bara ett bankaktiebolag f�r genom fusion �verta ett annat bankaktie- bolags samtliga tillg�ngar och skulder. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2004:297 21 � Vid fusion med ett bankaktiebolag till�mpas inte 14 kap. 1318 �� aktiebolagslagen (1975:1385). I st�llet till�mpas 2224 �� detta kapitel. 22 � N�r fusionsplanen har godk�nts av bolagen, skall s�v�l �verl�tande som �vertagande bolag ans�ka om tillst�nd att verkst�lla planen. Fr�gor om s�dant tillst�nd pr�vas av Finansinspektionen. �renden som �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt pr�vas dock av regeringen. Vid fusion genom kombination skall bolagen dessutom ans�ka om tillst�nd enligt 3 kap. 2 � och godk�nnande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 � f�r det �vertagande bolaget. Ans�kan skall ges in inom en m�nad efter det att fusionsplanen har god- k�nts i samtliga bolag och senast tv� �r efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 18 kap. 2 � aktiebolagslagen (1975:1385). Finansinspektionen skall underr�tta registreringsmyndigheten om ans�k- ningar enligt f�rsta stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av s�dana ans�kningar. 23 � Vid behandlingen av en ans�kan om tillst�nd att verkst�lla en fu- sionsplan skall pr�vas att bolagens borgen�rer tillf�rs�kras en betryggande s�kerhet, om ett s�dant skydd beh�vs med h�nsyn till de fusionerande bola- gens ekonomiska f�rh�llanden och om borgen�rerna inte redan har en s�dan s�kerhet. 24 � En ans�kan enligt 22 � skall avsl�s om 1. fusionen har f�rbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20) eller r�ttsak- ter, avtal eller andra beslut som f�ljer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller om en s�dan pr�vning av fusionen p�g�r, 2. det, vid kombination, inte framg�r av fusionsplanen att de �verl�tande bolagens sammanlagda verkliga v�rde f�r det �vertagande bolaget uppg�r till minst aktiekapitalet i detta, eller 3. bolagens borgen�rer inte tillf�rs�krats en s�dan betryggande s�kerhet som avses i 23 � eller de fusionerande bolagens ekonomiska f�rh�llanden i �vrigt �r s�dana att fusionen inte kan anses f�renlig med ins�ttares eller an- dra fordrings�gares intressen. Om ans�kan inte kan bifallas p� grund av att pr�vning p�g�r enligt f�rsta stycket 1 och pr�vningen kan antas ta kort tid, f�r dock tillst�ndsfr�gan f�r- klaras vilande under h�gst sex m�nader. 25 � Anm�lan enligt 14 kap. 19 � aktiebolagslagen (1975:1385) skall g�- ras inom tv� m�nader fr�n det att tillst�nd har meddelats. 26 � Fusion genom absorption av ett hel�gt dotterbolag f�r ske �ven om det i dotterbolaget finns egendom som bankaktiebolaget inte f�r f�rv�rva en- ligt denna lag. S�dan egendom m�ste avyttras senast ett �r fr�n registre- ringen. Om det finns s�rskilda sk�l f�r Finansinspektionen f�rl�nga denna frist. 27 � Vid absorption av ett hel�gt dotterbolag till�mpas inte 14 kap. 26 och 27 �� aktiebolagslagen (1975:1385). I st�llet g�ller vad som s�gs i denna pa- ragraf. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2004:297 Tidigast en och senast tv� m�nader efter det att fusionsplanens registre- ring har kungjorts skall moderbolaget ans�ka om tillst�nd att verkst�lla pla- nen. Fr�gor om s�dant tillst�nd pr�vas av Finansinspektionen. �renden som �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt pr�vas dock av regeringen. I fr�ga om ett s�dant �rende g�ller best�mmelserna i 23 och 24 �� i till- l�mpliga delar. Vad som s�gs om �verl�tande bolag skall avse dotterbolag och vad som s�gs om �vertagande bolag skall avse moderbolag. Skadest�nd 28 � Vad som i 15 kap. 13 �� aktiebolagslagen (1975:1385) f�reskrivs om ansvar vid �vertr�delse av den lagen, av till�mplig lag om �rsredovis- ning och av bolagsordningen g�ller f�r bankaktiebolag �ven vid �vertr�delse av denna lag och lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora expone- ringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag. Firma 29 � Ett bankaktiebolags firma skall inneh�lla ordet bank. 30 � Ett bankaktiebolag som har �vertagit en sparbanks r�relse vid om- bildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) f�r, efter tillst�nd av Fi- nansinspektionen, anv�nda ordet sparbank i sin firma. Detsamma g�ller ett bankaktiebolag som senare har �vertagit en s�dan r�relse. 11 kap. S�rskilda associationsr�ttsliga best�mmelser f�r kreditmarknadsbolag 1 � Vad som enligt 10 kap. g�ller f�r bankaktiebolag skall �ven g�lla f�r kreditmarknadsbolag utom best�mmelserna om likvidation i 1619 ��, om fusion i 20 � samt om firma i 29 och 30 ��. Best�mmelserna om fusion i 10 kap. 2127 �� g�ller bara vid fusion mel- lan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte �r �vertagande bolag. �renden som avser tillst�nd enligt 22 eller 27 � pr�vas av Finansinspektionen. 2 � Ans�kan om likvidation av ett kreditmarknadsbolag enligt 13 kap. 10 eller 16 � aktiebolagslagen (1975:1385) f�r ocks� g�ras av Finansinspektio- nen. 12 kap. S�rskilda associationsr�ttsliga best�mmelser f�r kreditmarknadsf�reningar 1 � F�r kreditmarknadsf�reningar g�ller vad som �r f�reskrivet f�r ekono- miska f�reningar i allm�nhet, om inte annat f�ljer av denna lag eller �r s�r- skilt f�reskrivet. Insatskapital 2 � Insatserna i en kreditmarknadsf�rening skall alltid fullg�ras i pengar. </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2004:297 F�reningens ledning 3 � Flertalet av ledam�terna i en kreditmarknadsf�renings styrelse skall vara personer som inte �r anst�llda i f�reningen eller i f�retag som ing�r i en koncern d�r f�reningen �r moderf�retag. 4 � I en kreditmarknadsf�rening skall styrelsen utse en verkst�llande di- rekt�r. F�reningens verkst�llande direkt�r f�r inte vara ordf�rande i styrel- sen. 5 � R�tten att teckna en kreditmarknadsf�renings firma f�r ut�vas bara av tv� eller flera personer i f�rening om inte annat f�ljer av best�mmelserna i 6 kap. 12 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. Ingen annan in- skr�nkning f�r registreras. 6 � F�reningsst�mmans ordf�rande skall innan styrelseval f�rr�ttas i en kreditmarknadsf�rening l�mna uppgift till st�mman om vilka uppdrag den som valet g�ller innehar i andra f�retag. F�reningsst�mma Best�mmelserna i 7 kap. 11 � tredje stycket lagen om ekonomiska 7 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt i 7 kap. 11 � f�rsta stycket lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar g�ller att upplys- ningar f�r l�mnas bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild. f�reningar skall till�mpas ocks� n�r styrelsen funnit att en upplysning som har beg�rts enligt 7 kap. 11 � f�rsta och andra styckena samma lag inte kan l�mnas till medlem utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild. Revision 8 � I en kreditmarknadsf�rening skall minst en revisor v�ljas av f�renings- st�mman. 9 � Bara den som �r auktoriserad eller godk�nd revisor f�r vara revisor i en kreditmarknadsf�rening. Minst en revisor som st�mman utsett skall vara auktoriserad revisor eller godk�nd revisor som avlagt revisorsexamen. 10 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt i 8 kap. 16 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar g�ller att upplysningar f�r l�mnas bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild. 11 � I 13 kap. 10 � finns best�mmelser om revisorers och s�rskilda gran- skares rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2004:297 Likvidation 12 � Ans�kan om likvidation av en kreditmarknadsf�rening enligt 11 kap. 3, 4 eller 4 a � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar f�r ocks� g�ras av Finansinspektionen. Fusion 13 � Vid fusion med en kreditmarknadsf�rening till�mpas inte 12 kap. 6 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. I st�llet till�mpas 1416 ��. 14 � Senast tv� m�nader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall s�v�l �verl�tande som �vertagande f�rening hos Finansinspektionen ans�ka om tillst�nd att verkst�lla avtalet. Vid fusion genom kombination skall f�reningarna dessutom ans�ka om tillst�nd enligt 3 kap. 2 � och god- k�nnande av stadgarna enligt 3 kap. 3 � f�r den �vertagande f�reningen. Finansinspektionen skall underr�tta registreringsmyndigheten om ans�k- ningar enligt f�rsta stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av s�dana ans�kningar. 15 � Vid behandlingen av en ans�kan om tillst�nd att verkst�lla ett fu- sionsavtal skall Finansinspektionen pr�va att f�reningens borgen�rer tillf�r- s�kras en betryggande s�kerhet, om ett s�dant skydd beh�vs med h�nsyn till de fusionerande f�reningarnas ekonomiska f�rh�llanden och om borgen�- rerna inte redan har en s�dan s�kerhet. 16 � En ans�kan enligt 14 � skall avsl�s om f�reningens borgen�rer inte tillf�rs�krats en s�dan betryggande s�kerhet som avses i 15 � eller de fusio- nerande f�reningarnas ekonomiska f�rh�llanden i �vrigt �r s�dana att fusio- nen inte kan anses f�renlig med ins�ttares eller andra fordrings�gares intres- sen. 17 � Vad som s�gs om r�tten i 12 kap. 7 � lagen (1987:667) om ekono- miska f�reningar skall i st�llet avse Finansinspektionen. 18 � Vid fusion med ett hel�gt dotteraktiebolag till�mpas inte 12 kap. 8 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. I st�llet g�ller vad som s�gs i denna paragraf. Om en kreditmarknadsf�rening �ger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, f�r f�reningens och bolagets styrelser tr�ffa ett fusionsavtal som inneb�r att bolaget skall g� upp i f�reningen. Styrelserna skall anm�la avtalet f�r regist- rering hos registreringsmyndigheten. F�r det fortsatta f�rfarandet g�ller 1416 �� i till�mpliga delar. Vad som d�r s�gs om �verl�tande f�rening skall i st�llet g�lla bolaget. Fusion f�r ske bara om f�reningen och bolaget har samma redovisnings- valuta. Bolaget �r uppl�st n�r Finansinspektionens beslut om tillst�nd enligt 14 � har registrerats. Registreringsmyndigheten skall registrera tillst�ndet �ven i aktiebolagsregistret. Registreringsmyndigheten skall f�rklara att fr�gan om fusion har fallit, om ans�kan om Finansinspektionens tillst�nd inte har gjorts </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2004:297 inom f�reskriven tid eller om ans�kan om tillst�nd har avslagits genom laga- kraftvunnet beslut. 19 � Fusion enligt 18 � f�r ske �ven om det i dotteraktiebolaget finns egen- dom som kreditmarknadsf�reningen inte f�r f�rv�rva enligt denna lag. S�- dan egendom m�ste avyttras senast ett �r fr�n registreringen. Om det finns s�rskilda sk�l f�r Finansinspektionen f�rl�nga denna frist. Skadest�nd 20 � Vad som i 13 kap. 13 �� lagen (1987:667) om ekonomiska f�re- ningar f�reskrivs om ansvar vid �vertr�delse av den lagen, av till�mplig lag om �rsredovisning och av stadgarna g�ller betr�ffande kreditmarknadsf�re- ningar �ven vid �vertr�delse av denna lag och lagen (1994:2004) om kapital- t�ckning och stora exponeringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag. 13 kap. Tillsyn Registreringsmyndighet 1 � Registreringsmyndighet f�r banker och filialer till utl�ndska bankf�re- tag �r Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten f�rs ett bankregister. I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen (1975:1385), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlems- banker, lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m.m. eller andra f�rfattningar skall anm�las f�r registrering eller i �vrigt skall tas in i registret. F�r registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsf�reningar g�ller vad som f�reskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. F�r registrering av filialer till utl�ndska kreditf�re- tag g�ller lagen om utl�ndska filialer m.m. Tillsynen och dess omfattning 2 � Finansinspektionen har tillsyn �ver kreditinstitut och utl�ndska kredit- institut som inr�ttat filial enligt 4 kap. 4 �. F�r ett kreditinstitut omfattar tillsynen att r�relsen drivs enligt 1. denna lag, 2. andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet, 3. institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och 4. interna instruktioner som har sin grund i f�rfattningar som reglerar in- stitutets verksamhet. Inspektionen har dessutom tillsyn �ver att kreditinstitutets �gare och led- ning uppfyller l�mplighetskraven i denna lag. F�r en filial till ett utl�ndskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 � skall in- spektionen se till att institutet f�ljer de lagar och andra f�rfattningar som g�l- ler f�r institutets verksamhet h�r i landet. </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2004:297 Upplysningar fr�n och unders�kningar hos ett kreditinstitut 3 � Ett kreditinstitut och s�dana utl�ndska kreditinstitut som inr�ttat filial enligt 4 kap. 4 � skall l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beg�r. 4 � Finansinspektionen f�r n�r inspektionen anser att det �r n�dv�ndigt ge- nomf�ra en unders�kning hos ett kreditinstitut och s�dana utl�ndska kredit- institut som inr�ttat filial enligt 4 kap. 4 �. Upplysningar fr�n och unders�kningar hos andra f�retag 5 � Om ett kreditinstitut ing�r i en koncern, skall de �vriga f�retagen i koncernen l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beh�ver f�r sin tillsyn �ver institutet. 6 � Har ett f�retag f�tt i uppdrag av ett kreditinstitut att driva n�gon del av institutets r�relse, f�r Finansinspektionen genomf�ra unders�kningar hos f�- retaget, om det beh�vs f�r tillsynen �ver institutet. Ett s�dant f�retag skall ocks� l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beh�ver f�r sin tillsyn �ver institutet. Samarbete med beh�riga myndigheter 7 � Finansinspektionen skall i samarbete med beh�rig hemlandsmyndighet ut�va tillsyn �ver att likviditeten �r tillfredsst�llande i en h�r i landet inr�ttad filial till ett utl�ndskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 1 �. Efter anm�lan till Finansinspektionen kan en beh�rig myndighet i ett an- nat land inom EES genomf�ra en unders�kning hos filialen och hos en filial till ett s�dant f�retag som avses i 4 kap. 3 �. 8 � Finansinspektionen skall l�mna de uppgifter som en beh�rig myndig- het i ett annat land inom EES beh�ver f�r sin tillsyn �ver ett utl�ndskt kredit- institut, ett utl�ndskt finansiellt institut eller dotterf�retag som driver verk- samhet h�r enligt 4 kap. 1, 2 eller 3 �. Revision 9 � Finansinspektionen har r�tt att f�rordna en eller flera revisorer att till- sammans med �vriga revisorer delta i revisionen av ett kreditinstitut. Inspek- tionen f�r n�r som helst �terkalla ett s�dant f�rordnande och utse en ny revi- sor. Revisorn har r�tt till sk�ligt arvode fr�n institutet f�r sitt arbete. Storleken p� arvodet best�ms av inspektionen. Finansinspektionen skall utf�rda en instruktion f�r en revisor som f�rord- nats av inspektionen. En revisor som f�rordnats av Finansinspektionen skall </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2004:297 oavsett st�mmans anvisningar f�lja den instruktion som inspektionen har ut- f�rdat. 10 � En revisor eller en s�rskild granskare skall omg�ende rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullg�randet av sitt uppdrag i ett kreditinstitut f�r k�nnedom om f�rh�llanden som 1. kan utg�ra en v�sentlig �vertr�delse av de f�rfattningar som reglerar in- stitutets verksamhet, 2. kan p�verka institutets fortsatta drift negativt, eller 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansr�kningen eller resultatr�k- ningen fastst�lls eller till anm�rkning enligt 10 kap. 30 eller 31 � aktiebo- lagslagen (1975:1385), 8 kap. 13 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�ren- ingar, 4 a kap. 14 och 15 �� sparbankslagen (1987:619) eller 7 a kap. 14 och 15 �� lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon f�r k�nnedom om f�rh�llanden som avses i f�rsta stycket vid fullg�rande av uppdrag i kreditinstitutets moderf�retag eller dotterf�retag el- ler i ett f�retag som har en likartad f�rbindelse med institutet. Uppr�ttande av s�rskild balansr�kning 11 � Styrelsen i en sparbank, en medlemsbank eller i en kreditmarknads- f�rening �r skyldig att genast l�ta uppr�tta en s�rskild balansr�kning, om det finns sk�l att anta att institutet inte kan uppfylla kravet p� kapitalt�ckning enligt lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora exponeringar f�r kre- ditinstitut och v�rdepappersbolag. Balansr�kningen skall granskas av institutets revisor. Om granskningen visar att kravet inte �r uppfyllt, skall institutets styrelse genast underr�tta Fi- nansinspektionen. Sammankallande av styrelse eller st�mma 12 � Finansinspektionen f�r sammankalla styrelsen i ett kreditinstitut. Om styrelsen inte har r�ttat sig efter en beg�ran fr�n inspektionen om att kalla till extra st�mma, f�r inspektionen utf�rda en s�dan kallelse. F�retr�dare f�r inspektionen f�r n�rvara vid st�mma och vid ett s�dant styrelsesammantr�de som inspektionen har sammankallat samt delta i �ver- l�ggningarna. Allm�nt ombud vid konkurs 13 � N�r ett kreditinstitut har f�rsatts i konkurs, skall Finansinspektionen f�rordna ett allm�nt ombud. Det allm�nna ombudet skall som konkursf�r- valtare delta i konkursboets f�rvaltning tillsammans med den eller de f�rval- tare som utses enligt konkurslagen (1987:672). Det allm�nna ombudet kan betr�ffande medf�rvaltare g�ra en s�dan fram- st�llning som avses i 7 kap. 5 � konkurslagen. �ven om beslut om delning av konkursboets f�rvaltning har fattats, f�r det allm�nna ombudet delta i f�rvaltningen i dess helhet. </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2004:297 Best�mmelserna i konkurslagen om arvode till konkursf�rvaltare g�ller ocks� det allm�nna ombudet. Finansinspektionens befogenheter vid ett kreditinstituts likvidation 14 � Under ett kreditinstituts likvidation har Finansinspektionen samma befogenheter i fr�ga om likvidatorerna och st�mman som inspektionen an- nars har i fr�ga om styrelsen och st�mman. Pensions- eller personalstiftelse 15 � Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse h�r till ett kreditin- stitut och stiftelsens f�rm�genhet huvudsakligen kommer fr�n medel som tillskjutits av kreditinstitutet, skall Finansinspektionen se till att stiftelsens tillg�ngar �r placerade p� ett s�tt som bereder sk�lig s�kerhet. Vid den be- d�mningen skall stiftelsens �ndam�l beaktas och h�nsyn tas till vad som f�- reskrivs i denna lag om placering av ett instituts medel. Om stiftelsens till- g�ngar inte har placerats p� ett tillfredsst�llande s�tt, f�r inspektionen f�re- l�gga stiftelsen att g�ra r�ttelse. Den som f�retr�der stiftelsen skall p� Finansinspektionens beg�ran h�lla stiftelsens kassa och �vriga tillg�ngar samt b�cker, r�kenskaper och andra handlingar tillg�ngliga f�r granskning. Han eller hon skall �ven l�mna in- spektionen alla de upplysningar om stiftelsen som inspektionen beg�r. Avgifter till Finansinspektionen 16 � Kreditinstitut och utl�ndska kreditinstitut med filial h�r i landet skall med �rliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet. Detsamma g�ller s�dana f�retag som avses i 4 kap. 3 � och som har filial h�r i landet. 14 kap. S�rskilt om pr�vningen av �gares l�mplighet 1 � Ett direkt eller indirekt f�rv�rv av aktier eller andelar i ett kreditinsti- tut, som medf�r att f�rv�rvarens sammanlagda innehav utg�r ett kvalificerat innehav, f�r ske bara efter tillst�nd av Finansinspektionen. Detsamma g�ller f�rv�rv som inneb�r att ett kvalificerat innehav �kas 1. s� att det uppg�r till eller �verstiger 20, 33 eller 50 procent av kapitalet eller r�stetalet f�r samtliga aktier eller andelar, eller 2. s� att institutet blir dotterf�retag. Tillst�nd enligt f�rsta stycket skall inh�mtas f�re f�rv�rvet. Om f�rv�rvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller p� annat lik- nande s�tt, kr�vs i st�llet tillst�nd f�r att f�rv�rvaren skall f� beh�lla aktierna eller andelarna. F�rv�rvaren skall d� ans�ka om tillst�nd inom sex m�nader efter f�rv�rvet. 2 � Tillst�nd skall ges till f�rv�rv som avses i 1 � om det finns sk�l att anta att f�rv�rvaren 1. inte kommer att motverka att r�relsen drivs p� ett s�tt som �r f�renligt med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet, och </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2004:297 2. �ven i �vrigt �r l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver led- ningen av ett kreditinstitut. Tillst�nd f�r inte ges, om f�rv�rvaren i v�sentlig utstr�ckning har �sidosatt sina skyldigheter i n�ringsverksamhet eller i andra ekonomiska angel�gen- heter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Om f�rv�rvet skulle leda till n�ra f�rbindelser mellan kreditinstitutet och n�gon annan, f�r tillst�nd ges bara om f�rbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet. Finansinspektionen f�r f�reskriva en viss tid inom vilken ett f�rv�rv skall genomf�ras. Finansinspektionen skall meddela beslut i ett �rende enligt denna paragraf inom tre m�nader fr�n det att ans�kan om tillst�nd gjordes. 3 � Den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav av aktier eller ande- lar i ett kreditinstitut eller en s� stor del av ett s�dant kvalificerat innehav att innehavet d�rigenom kommer att understiga n�gon av de i 1 � f�rsta stycket angivna gr�nserna skall underr�tta Finansinspektionen om det. 4 � N�r ett kreditinstitut f�r k�nnedom om att aktier eller andelar i institu- tet f�rv�rvats enligt 1 � eller avyttrats enligt 3 �, skall institutet snarast an- m�la f�rv�rvet eller avyttringen till Finansinspektionen. N�r ett kreditinstitut i annat fall f�r k�nnedom om att det har n�ra f�rbin- delser med n�gon annan, skall institutet snarast anm�la det till Finansinspek- tionen. Ett annat kreditinstitut �n en sparbank skall �rligen till Finansinspektionen anm�la namnen p� de �gare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i institutet samt storleken p� innehaven. 5 � Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav av aktier eller ande- lar i ett kreditinstitut, skall den juridiska personen snarast anm�la �ndringar av vilka som ing�r i dess ledning till Finansinspektionen. 6 � Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett kreditinstitut motverkar eller kan antas komma att motverka att kreditinstitu- tets r�relse drivs p� ett s�tt som �r f�renligt med denna lag eller andra f�r- fattningar som reglerar institutets verksamhet, f�r Finansinspektionen be- sluta att denne vid st�mman inte f�r f�retr�da fler aktier eller andelar �n som motsvarar ett innehav som inte �r kvalificerat. Detsamma g�ller, om en s�- dan innehavare i v�sentlig utstr�ckning har �sidosatt sina skyldigheter i n�- ringsverksamhet eller i andra ekonomiska angel�genheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har an- s�kt om tillst�nd till ett f�rv�rv som avses i 1 �, f�r Finansinspektionen be- sluta att innehavaren vid st�mman inte f�r f�retr�da aktierna eller andelarna till den del de omfattas av ett krav p� tillst�nd. Om n�gon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar, f�r innehavaren inte f�retr�da aktierna eller andelarna vid st�mman till den del innehavet st�r i strid med beslutet. </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2004:297 7 � Finansinspektionen f�r f�rel�gga en �gare som avses i 6 � f�rsta stycket att avyttra s� stor del av aktierna eller andelarna att innehavet d�ref- ter inte �r kvalificerat. En �gare som avses i 6 � andra eller tredje stycket f�r f�rel�ggas att avyttra s� stor del av aktierna eller andelarna att innehavet inte st�r i strid med inspektionens beslut. 8 � Aktier eller andelar som omfattas av f�rbud enligt 6 � eller f�rel�g- gande enligt 7 � skall inte r�knas med n�r det fordras samtycke av �gare till en viss del av aktierna eller andelarna i kreditinstitutet f�r att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall f� ut�vas. Detta g�ller dock inte om en f�rvaltare har f�rordnats enligt 9 �. 9 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Finansinspektionen beg�ra att tingsr�t- ten f�rordnar en l�mplig person att som f�rvaltare f�retr�da s�dana aktier el- ler andelar som enligt 6 � inte f�r f�retr�das av �garen. En s�dan ans�kan pr�vas av tingsr�tten i den ort d�r �garen har sitt hemvist eller, om �garen inte har hemvist i Sverige, av Stockholms tingsr�tt. En f�rvaltare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete och utl�gg. Ers�tt- ningen skall betalas av �garen till aktierna eller andelarna och skall p� beg�- ran f�rskotteras av kreditinstitutet. Om den betalningsskyldige inte godtar f�rvaltarens anspr�k, fastst�lls ers�ttningen av tingsr�tten. 10 � Om ett kreditinstitut har n�ra f�rbindelser med n�gon annan och det hindrar en effektiv tillsyn av kreditinstitutet, f�r Finansinspektionen f�re- l�gga innehavare av aktier eller andelar som medf�r att f�rbindelserna �r n�ra att avyttra s� stor del av aktierna eller andelarna att s� inte l�ngre �r fal- let. Finansinspektionen f�r �ven besluta att den eller de som omfattas av ett beslut enligt f�rsta stycket inte f�r f�retr�da aktierna eller andelarna vid st�mman. I s� fall skall best�mmelserna i 9 � till�mpas. 15 kap. Ingripanden Ingripande mot kreditinstitut 1 � Om ett kreditinstitut har �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsord- ning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet, skall Finansinspektionen ingripa. Ingripande sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att vidta �tg�rd inom viss tid, f�rbud att verkst�lla beslut eller genom anm�rkning. Om �vertr�del- sen �r allvarlig skall kreditinstitutets tillst�nd �terkallas eller, om det �r till- r�ckligt, varning meddelas. Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande om en �vertr�delse �r ringa eller urs�ktlig, om institutet g�r r�ttelse eller om n�gon annan myndighet har vidtagit �tg�rder mot institutet och dessa �tg�rder bed�ms tillr�ckliga. 2 � Om n�gon som ing�r i ett kreditinstituts styrelse eller �r dess verkst�l- lande direkt�r inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 2 � 4, skall Finansin- </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2004:297 spektionen �terkalla institutets tillst�nd. Det f�r dock ske bara om inspektio- nen f�rst beslutat att anm�rka p� att personen ing�r i styrelsen eller �r verk- st�llande direkt�r och om han eller hon, sedan en av inspektionen best�md tid om h�gst tre m�nader har g�tt, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkst�llande direkt�r. I st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet, f�r Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r inte l�ngre f�r vara det. Finans- inspektionen f�r d� f�rordna en ers�ttare. Ers�ttarens uppdrag g�ller till dess institutet utsett en ny styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r. 3 � Finansinspektionen skall �terkalla ett kreditinstituts tillst�nd om insti- tutet 1. inte har anm�lts f�r registrering inom f�reskriven tid eller anm�lan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft, 2. inte inom ett �r fr�n det tillst�nd beviljades har b�rjat driva s�dan r�- relse som tillst�ndet avser, 3. har f�rklarat sig avst� fr�n tillst�ndet, 4. har �verl�tit hela sin r�relse, eller 5. under en sammanh�ngande tid av sex m�nader inte har drivit s�dan r�- relse som tillst�ndet avser. I fall som avses i f�rsta stycket 2 och 5 f�r i st�llet varning meddelas om det �r tillr�ckligt. 4 � Om tillst�ndet �terkallas f�r Finansinspektionen best�mma hur avveck- lingen av r�relsen skall ske. Ett beslut om �terkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta r�relsen. 5 � Har Finansinspektionen av en beh�rig myndighet underr�ttats om att ett svenskt kreditinstitut �vertr�tt f�reskrifter som g�ller i det landet f�r s�- dana institut, skall inspektionen vidta de �tg�rder som anges i 14 �� mot in- stitutet, om det f�religger n�gon omst�ndighet som avses d�r. Inspektionen skall underr�tta den beh�riga myndigheten om vilka �tg�rder som vidtas. 6 � �renden som r�r ingripanden enligt 15 �� mot en bank pr�vas av re- geringen om �rendet �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt. Reger- ingens pr�vning sker efter anm�lan av Finansinspektionen. Straffavgift 7 � Om ett kreditinstitut har meddelats beslut om anm�rkning eller varning enligt 1 �, f�r Finansinspektionen besluta att institutet skall betala en straff- avgift. Om regeringen beslutar om anm�rkning eller varning f�r den �ver- l�mna till inspektionen att besluta om straffavgift skall betalas. Avgiften tillfaller staten. 8 � Straffavgiften skall fastst�llas till l�gst femtusen kronor och h�gst fem- tio miljoner kronor. Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av kreditinstitutets oms�ttning n�r- mast f�reg�ende r�kenskaps�r. Om �vertr�delsen har skett under institutets </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2004:297 f�rsta verksamhets�r eller om uppgifter om oms�ttningen annars saknas eller �r bristf�lliga, f�r den uppskattas. Avgiften f�r inte vara s� stor att institutet d�refter inte uppfyller kraven enligt 6 kap. 1 �. 9 � N�r straffavgiftens storlek fastst�lls, skall s�rskild h�nsyn tas till hur allvarlig den �vertr�delse �r som f�ranlett anm�rkningen eller varningen och hur l�nge �vertr�delsen har p�g�tt. F�rseningsavgift 10 � Om ett kreditinstitut underl�ter att i tid l�mna de upplysningar som f�reskrivits med st�d av 16 kap. 1 � f�rsta stycket 4, f�r Finansinspektionen besluta att institutet skall betala en f�rseningsavgift med h�gst 100 000 kro- nor. Avgiften tillfaller staten. Verkst�llighet av beslut om straffavgift och f�rseningsavgift 11 � Straffavgiften eller f�rseningsavgiften skall betalas till Finansinspek- tionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den vunnit laga kraft eller den l�ngre tid som anges i beslutet. 12 � Finansinspektionens beslut att p�f�ra straffavgift eller f�rseningsav- gift f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag om avgiften inte har be- talts inom den tid som anges i 11 �. 13 � Om straffavgiften eller f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 11 �, skall Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r indrivning. Best�mmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. 14 � En straffavgift eller f�rseningsavgift som p�f�rts faller bort i den ut- str�ckning verkst�llighet inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet vann laga kraft. Ingripande mot utl�ndska kreditinstitut och andra f�retag 15 � Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett institut eller ett f�retag, som till- h�r n�gon av f�ljande kategorier att g�ra r�ttelse om det inte driver sin r�- relse enligt de best�mmelser som avses i 1 �, n�mligen 1. utl�ndska kreditinstitut som driver verksamhet h�r enligt 4 kap. 1 eller 2 �, och 2. s�dana finansiella institut och dotterf�retag som driver verksamhet h�r enligt 4 kap. 3 �. Om institutet eller f�retaget inte f�ljer f�rel�ggandet, skall inspektionen underr�tta den beh�riga myndigheten i f�retagets hemland. Om r�ttelse inte sker, f�r Finansinspektionen f�rbjuda institutet eller f�re- taget att p�b�rja nya transaktioner h�r i landet. Innan f�rbud meddelas skall inspektionen underr�tta den beh�riga myndigheten i f�retagets hemland. I </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2004:297 br�dskande fall f�r inspektionen meddela f�rbud utan f�reg�ende underr�t- telse till hemlandsmyndigheten. Denna skall d� underr�ttas s� snart det kan ske. 16 � Om ett kreditinstitut som driver verksamhet h�r enligt 4 kap. 1 eller 2 �, har f�tt sitt verksamhetstillst�nd �terkallat i hemlandet, skall Finansin- spektionen genast f�rbjuda institutet att p�b�rja fler transaktioner h�r i lan- det. Finansinspektionen skall �ven f�rbjuda ett s�dant f�retag som driver verk- samhet h�r enligt 4 kap. 3 � att p�b�rja fler transaktioner h�r i landet om ett utl�ndskt kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moderf�retag har f�tt sitt verksamhetstillst�nd �terkallat. Om det av en underr�ttelse fr�n en beh�- rig myndighet framg�r att ett s�dant f�retag som avses i 4 kap. 3 � inte l�ngre uppfyller n�got villkor som anges i samma paragraf, f�r f�retaget inte l�ngre med st�d av den paragrafen driva verksamheten vidare h�r. I st�llet skall svenska best�mmelser g�lla f�r verksamheten. 17 � Om ett utl�ndskt kreditinstitut driver verksamhet h�r enligt 4 kap. 4 �, skall 1 � till�mpas p� verksamheten h�r i landet. �renden som r�r ingripanden som avses i 1 � pr�vas av Finansinspektio- nen. I fr�ga om bankfilialer pr�vas dock ett s�dant �rende av regeringen om �rendet �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt. Regeringens pr�v- ning sker efter anm�lan av inspektionen. Om ins�ttningar hos filialen omfattas av garanti till f�ljd av ett beslut en- ligt 3 � andra stycket lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti och tillst�nd till filialetablering inte skulle ha meddelats utan ett s�dant beslut, f�r inspek- tionen, om kreditinstitutet inte fullg�r sina skyldigheter enligt lagen om in- s�ttningsgaranti, f�rel�gga institutet att g�ra r�ttelse. F�rel�ggandet skall inneh�lla en upplysning om att filialtillst�ndet annars kan �terkallas. Om in- stitutet inte har gjort r�ttelse inom ett �r fr�n f�rel�ggandet, f�r tillst�ndet �terkallas. Vid en s�dan pr�vning till�mpas andra stycket. Om filialtillst�ndet �terkallas till�mpas 4 �. Inspektionen skall underr�tta den beh�riga myndigheten i institutets hem- land om �tg�rder som har vidtagits med st�d av denna paragraf. Ingripande mot den som saknar tillst�nd 18 � Om n�gon driver s�dan r�relse som omfattas av denna lag utan att vara ber�ttigad till det, skall Finansinspektionen f�rel�gga denne att upph�ra med r�relsen. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen av r�relsen skall ske. I ett f�rel�ggande som st�lls till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk f�rening skall Finansinspektionen upplysa om att r�tten efter an- s�kan av inspektionen kan komma att besluta att bolaget eller f�reningen skall g� i likvidation om f�rel�ggandet inte f�ljs. Om det �r os�kert om lagen �r till�mplig p� viss r�relse, f�r inspektionen f�rel�gga den som driver r�relsen att l�mna de upplysningar om r�relsen som inspektionen beh�ver f�r att bed�ma om s� �r fallet. Vidare �r den som �r revisor i ett f�retag skyldig att p� beg�ran av Finansinspektionen l�mna s�dana upplysningar om f�retagets r�relse som revisorn f�tt k�nnedom om vid fullg�randet av sitt uppdrag. 2 SFS 2004:297338 </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2004:297 I fr�ga om utl�ndska f�retag f�r ett f�rel�ggande enligt denna paragraf riktas mot s�v�l f�retaget som den som h�r i landet �r verksam f�r f�retagets r�kning. 19 � Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk f�rening inte f�ljer ett f�rel�ggande enligt 18 � f�rsta stycket att upph�ra med r�relsen, skall r�tten, efter ans�kan av Finansinspektionen, besluta att f�retaget skall g� i likvidation. I dessa fall till�mpas best�mmelserna i 13 kap. 9, 24, 2743, 45 och 46 �� aktiebolagslagen (1975:1385) samt 11 kap. 5 och 716 �� samt 17 � fj�rde och femte styckena lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. Beslut om likvidation skall inte meddelas om det under �rendets hand- l�ggning vid tingsr�tten visas att r�relsen har upph�rt. Beslutet om likvidation g�ller omedelbart. Vite 20 � Om Finansinspektionen meddelar f�rel�ggande eller f�rbud enligt denna lag, f�r inspektionen f�rel�gga vite. 16 kap. Bemyndiganden 1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med- dela f�reskrifter om 1. vilken information ett kreditinstitut skall l�mna till sina kunder eller till dem som institutet erbjuder sina tj�nster, 2. vilka poster som f�r r�knas in i startkapitalet enligt 3 kap. 57 ��, 3. vilka �tg�rder som ett kreditinstitut skall vidta f�r att uppfylla de krav p� soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, sundhet samt riktlin- jer och instruktioner som avses i 6 kap. 15 ��, 4. vilka begr�nsningar som g�ller n�r ett bankaktiebolag eller ett kredit- marknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant enligt 10 kap. 6 �, 5. vilka upplysningar som ett kreditinstitut och s�dana utl�ndska kreditin- stitut som har inr�ttat filial enligt 4 kap. 4 � skall l�mna till Finansinspektio- nen f�r dess tillsynsverksamhet, och 6. s�dana avgifter f�r tillsyn som avses i 13 kap. 16 �. 17 kap. �verklagande 1 � Finansinspektionens beslut enligt 13 kap. 12 � och 15 kap. 18 � andra stycket samt beslut i �renden som avses i 20 � f�rsta stycket 5 f�rvaltnings- lagen (1986:223) f�r inte �verklagas. Detsamma g�ller inspektionens beslut att �verl�mna ett �rende till regeringen f�r pr�vning. Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag f�r �verklagas hos allm�n f�rvaltningsdomstol. Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten. Inspektionen f�r best�mma att ett beslut om f�rbud, f�rel�ggande eller �terkallelse skall g�lla omedelbart. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2004:297 2 � Om beslut i ett �rende om tillst�nd enligt 3 kap. 2 � inte meddelas inom sex m�nader fr�n det att ans�kan gavs in, skall s�kanden av den myn- dighet som skall pr�va ans�kan underr�ttas om sk�len f�r detta. S�kanden f�r d�refter beg�ra f�rklaring av kammarr�tten att �rendet on�digt uppeh�lls. Om beslut inte har meddelats inom sex m�nader fr�n det att en s�dan f�rkla- ring avgetts, skall ans�kan anses ha avslagits. Om Finansinspektionen inte vidarebefordrar en underr�ttelse som avses i 5 kap. 2 � f�rsta stycket till beh�rig myndighet i utlandet inom tre m�nader fr�n det att underr�ttelsen togs emot och inte heller inom samma tid medde- lar beslut enligt tredje stycket samma paragraf, skall inspektionen underr�tta s�kanden om sk�len f�r detta. S�kanden f�r d�refter beg�ra f�rklaring av kammarr�tten att �rendet on�digt uppeh�lls. Om underr�ttelse inte har vida- rebefordrats inom tre m�nader fr�n det att en s�dan f�rklaring avgetts, skall beslut enligt 5 kap. 2 � tredje stycket anses ha meddelats. F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2004:298) om inf�rande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON GUNNAR LUND (Finansdepartementet) </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:744px;height:1071px;"> <img width="744" height="1071" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2004 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om bank- och finansieringsr�relse;

utf�rdad den 19 maj 2004.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs

f�ljande.

1 kap. Inledande best�mmelser

Lagens till�mpningsomr�de

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om bank- och finansieringsr�relse.

Lagen g�ller inte verksamhet som drivs av Sveriges riksbank eller Riks-
g�ldskontoret.

2 �

F�r utl�ndska f�retags verksamhet i Sverige g�ller best�mmelserna i

denna lag i till�mpliga delar. F�r filialer till utl�ndska f�retag g�ller i �vrigt
lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m.m.

Definition av bankr�relse

3 �

Med bankr�relse avses r�relse i vilken det ing�r

1. betalningsf�rmedling via generella betalsystem, och
2. mottagande av medel som efter upps�gning �r tillg�ngliga f�r ford-

rings�garen inom h�gst 30 dagar.

Med generella betalsystem avses system f�r f�rmedling av betalningar

fr�n ett stort antal fr�n varandra frist�ende betalare avsett att n� ett stort antal
fr�n varandra frist�ende slutliga betalningsmottagare.

Definition av finansieringsr�relse

4 �

Med finansieringsr�relse avses r�relse i vilken det ing�r n�ringsverk-

samhet som har till �ndam�l att

1. ta emot �terbetalningspliktiga medel fr�n allm�nheten, direkt eller indi-

rekt via ett f�retag med vilket det finns ett n�ra samband, och

2. l�mna kredit, st�lla garanti f�r kredit eller i finansieringssyfte f�rv�rva

fordringar eller uppl�ta l�s egendom till nyttjande (leasing).

Prop. 2002/03:139, bet. 2003/04:FiU15, rskr. 2003/04:217.

Jfr Europaparlamentets och r�dets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om

r�tten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, 26.5.2000, s. 1,
Celex 32000L0012), senast �ndrat genom Europaparlamentets och r�dets direktiv
2002/87/EG (EGT L 035, 11.2.2003, s. 1, Celex 32002L0087).

SFS 2004:297

Utkom fr�n trycket
den 2 juni 2004

SFS 2004:297

N�ra samband skall anses finnas mellan f�retag som ing�r i samma kon-

cern eller p� annat s�tt har, genom gemensamt �gande, avtal eller liknande,
s�dan samh�righet att den ekonomiska utvecklingen f�r �garen eller ett eller
flera av f�retagen �r v�sentligen beroende av utvecklingen i ett eller flera av
de andra f�retagen.

�vriga definitioner

5 �

I denna lag betyder

anknutet f�retag

: ett svenskt eller utl�ndskt f�retag vars huvudsakliga

verksamhet best�r i att �ga eller f�rvalta fast egendom, tillhandah�lla data-
tj�nster eller driva annan liknande verksamhet som har samband med den
huvudsakliga verksamheten i ett eller flera kreditinstitut, v�rdepappersbolag,
institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndska f�retag,

bank

: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,

bankaktiebolag

: ett aktiebolag som har f�tt tillst�nd att driva bankr�-

relse,

beh�rig myndighet

: en utl�ndsk myndighet som har beh�righet att ut-

�va tillsyn �ver utl�ndska kreditinstitut,

EES

: Europeiska ekonomiska samarbetsomr�det,

filial

: ett avdelningskontor med sj�lvst�ndig f�rvaltning, varvid �ven ett

utl�ndskt kreditinstituts etablering av flera driftst�llen skall anses som en
enda filial,

finansiellt institut

: ett f�retag som inte �r kreditinstitut, v�rdepappers-

bolag, institut f�r elektroniska pengar eller motsvarande utl�ndskt f�retag
och vars huvudsakliga verksamhet �r att

a) f�rv�rva aktier eller andelar,
b) driva v�rdepappersr�relse utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 1 kap.

3 � lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse, eller

c) driva en eller flera av de verksamheter som anges i 7 kap. 1 � andra

stycket 210 och 12 utan att vara tillst�ndspliktigt enligt 2 kap. 1 �,

hemland

: det land d�r ett f�retag har f�tt tillst�nd till r�relse som avses i

denna lag,

kapitalbas

: detsamma som i 2 kap. 68 �� lagen (1994:2004) om kapi-

talt�ckning och stora exponeringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag,

10.

kreditinstitut

: bank och kreditmarknadsf�retag,

11.

kreditmarknadsbolag

: ett aktiebolag som har f�tt tillst�nd att driva fi-

nansieringsr�relse,

12.

kreditmarknadsf�rening

: en ekonomisk f�rening som har f�tt tillst�nd

att driva finansieringsr�relse,

13.

kreditmarknadsf�retag

: kreditmarknadsbolag och kreditmarknads-

f�rening,

14.

kvalificerat innehav

: ett direkt eller indirekt �gande i ett f�retag, om

innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga
r�ster eller annars m�jligg�r ett v�sentligt inflytande �ver ledningen av f�re-
taget,

15.

medlemsbank

: en ekonomisk f�rening som avses i lagen (1995:1570)

om medlemsbanker,

16.

sparbank

: ett f�retag som avses i sparbankslagen (1987:619),

SFS 2004:297

17.

startkapital

: det kapital som definieras i artikel 34.2.1 och 34.2.2 i Eu-

ropaparlamentets och r�dets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om
r�tten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut,

18.

utl�ndskt bankf�retag

: ett utl�ndskt f�retag som i hemlandet har till-

st�nd att driva bankr�relse,

19.

utl�ndskt kreditf�retag

: ett utl�ndskt f�retag som i hemlandet har till-

st�nd att driva finansieringsr�relse, och

20.

utl�ndskt kreditinstitut

: ett utl�ndskt bankf�retag och ett utl�ndskt kre-

ditf�retag.

6 �

Ett kreditinstitut och ett annat f�retag skall anses ha

n�ra f�rbindelser

1. det ena f�retaget direkt eller indirekt genom dotterf�retag �ger minst

20 procent av kapitalet eller disponerar �ver minst 20 procent av samtliga
r�ster i det andra f�retaget,

2. det ena f�retaget direkt eller indirekt utg�r moderf�retag till det andra

eller det finns en annan likartad f�rbindelse mellan f�retagen, eller

3. b�da f�retagen �r dotterf�retag till eller har en likartad f�rbindelse med

en och samma juridiska person eller st�r i ett motsvarande f�rh�llande till en
och samma fysiska person.

N�ra f�rbindelser har �ven en fysisk person och ett kreditinstitut, om
1. den fysiska personen
a) �ger minst 20 procent av kapitalet i kreditinstitutet,
b) disponerar �ver minst 20 procent av samtliga r�ster i kreditinstitutet,

eller

c) p� annat s�tt har s�dant inflytande �ver kreditinstitutet att personens

st�llning motsvarar den som ett moderf�retag har i f�rh�llande till ett dotter-
f�retag, eller

2. det finns en annan likartad f�rbindelse mellan denna person och kredit-

institutet.

Mottagande av �terbetalningspliktiga medel

7 �

Bara ett svenskt eller utl�ndskt kreditinstitut f�r driva n�ringsverksam-

het som har till �ndam�l att ta emot �terbetalningspliktiga medel fr�n all-
m�nheten, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet.

F�rsta stycket g�ller inte f�r verksamhet f�r vilket det skall uppr�ttas pro-

spekt enligt aktiebolagslagen (1975:1385), f�rs�kringsr�relselagen
(1982:713), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument eller la-
gen (1992:543) om b�rs- och clearingverksamhet.

Reglers till�mpning p� andra f�retag �n kreditinstitut

8 �

Om ett kreditinstitut ing�r i en finansiell f�retagsgrupp enligt 6 kap.

1 � lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora exponeringar f�r kredit-
institut och v�rdepappersbolag, skall best�mmelserna i 69, 13 och 15 kap.
denna lag samt best�mmelserna i lagen om kapitalt�ckning och stora expo-
neringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag om ett instituts r�relse och
om tillsyn �ver ett institut, g�lla i till�mpliga delar f�r �vriga f�retag i f�re-

SFS 2004:297

tagsgruppen. Begr�nsningarna i fr�ga om ett instituts r�relse skall avse f�re-
tagen i f�retagsgruppen gemensamt.

Om det finns s�rskilda sk�l f�r ett f�retag undantas fr�n best�mmelserna i

f�rsta stycket. Fr�gor om s�dana undantag pr�vas av Finansinspektionen.
�renden som �r av principiell betydelse eller av synnerlig vikt pr�vas dock
av regeringen.

Bank i firman m.m.

9 �

Bara banker, Sveriges riksbank, Sveriges allm�nna hypoteksbank och

utl�ndska kreditinstitut f�r i sin firma eller i �vrigt vid beteckning av sin af-
f�rsr�relse anv�nda ordet bank. Ett utl�ndskt kreditinstitut f�r driva verk-
samhet i Sverige under den firma som institutet anv�nder i det land d�r det
har sitt huvudkontor.

En sammanslutning eller annan juridisk person med n�ra anknytning till

n�gon som avses i f�rsta stycket f�r, efter tillst�nd av Finansinspektionen,
anv�nda ordet bank i sin firma.

Vad som s�gs i denna paragraf hindrar inte att ett f�retag som omfattas av

pantbankslagen (1995:1000) anv�nder ordet pantbank i sin firma eller an-
nars i sin r�relse.

Tystnadsplikt

10 �

Enskildas f�rh�llanden till kreditinstitut f�r inte obeh�rigen r�jas.

I det allm�nnas verksamhet till�mpas i st�llet best�mmelserna i sekretess-

lagen (1980:100).

Ansvar enligt 20 kap. 3 � brottsbalken skall inte f�lja f�r den som bryter

mot f�rbudet i f�rsta stycket.

I 5 a � kreditupplysningslagen (1973:1173) finns best�mmelser som inne-

b�r att vad som g�ller om tystnadsplikt enligt f�rsta stycket inte hindrar att
uppgifter i vissa fall utv�xlas f�r kreditupplysnings�ndam�l.

Uppgiftsskyldighet

11 �

Ett kreditinstitut �r skyldigt att l�mna ut uppgifter om enskildas f�r-

h�llanden till institutet, om det under en utredning enligt best�mmelserna
om f�runders�kning i brottm�l beg�rs av unders�kningsledare eller om det i
ett �rende om r�ttslig hj�lp i brottm�l p� framst�llning av en annan stat eller
en mellanfolklig domstol beg�rs av �klagare.

2 kap. Tillst�ndspliktig bank- och finansieringsr�relse

Tillst�ndsplikt

1 �

Bankr�relse eller finansieringsr�relse f�r drivas bara efter tillst�nd, om

inte annat framg�r av denna lag.

SFS 2004:297

Undantag fr�n tillst�ndsplikt f�r bankr�relse

2 �

Tillst�nd att driva bankr�relse beh�vs inte f�r utgivning av elektro-

niska pengar enligt lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar.

Undantag fr�n tillst�ndsplikt f�r finansieringsr�relse

3 �

Tillst�nd enligt denna lag beh�vs inte f�r finansieringsr�relse som

drivs av

1. en bank,
2. ett utl�ndskt bankf�retag som har tillst�nd att driva bankr�relse i

Sverige enligt 4 kap. 4 �,

3. ett f�rs�kringsf�retag, ett v�rdepappersf�retag, Svenska skeppshypo-

tekskassan eller en pantbank enligt pantbankslagen (1995:1000), i den ut-
str�ckning det �r till�tet enligt den f�r dem till�mpliga lagstiftningen,

4. ett f�retag som tillhandah�ller finansiering i samband med avs�ttning

av tj�nster som erbjuds eller varor som framst�lls eller s�ljs av f�retaget,

5. ett aktiebolag eller en ekonomisk f�rening om
a) verksamheten best�r i att vid enstaka tillf�llen f�rv�rva fordringar, och
b) medel f�r verksamheten inte l�pande anskaffas fr�n allm�nheten,
6. ett f�retag som bara finansierar andra f�retag i samma koncern eller

motsvarande utl�ndska f�retagsgrupp, f�rutsatt att koncernen eller f�retags-
gruppen inte har som huvudsakligt �ndam�l att driva finansiell verksamhet,

7. en ekonomisk f�rening, vilken
a) som medlemmar vid varje tillf�lle har h�gst 1 000 fysiska personer,
b) som medlemmar antar bara personer som ing�r i en i f�rv�g identifier-

bar begr�nsad krets som ocks� anges i f�reningens stadgar,

c) tar emot �terbetalningspliktiga medel bara fr�n medlemmarna eller fr�n

finansiella f�retag, och

d) har till �ndam�l bara att med s�dana medel som avses i c tillgodose fi-

nansieringsbehov hos medlemmarna.

Undantagen enligt f�rsta stycket 5 och 7 f�r r�relse som drivs av aktiebo-

lag eller ekonomisk f�rening g�ller �ven f�r s�dan r�relse som drivs av mot-
svarande utl�ndska f�retag.

3 kap. Tillst�nd f�r svenska f�retag

F�ruts�ttningar f�r tillst�nd

1 �

Tillst�nd att driva bankr�relse f�r ges f�r svenska aktiebolag, sparban-

ker och medlemsbanker.

Tillst�nd att driva finansieringsr�relse f�r ges f�r svenska aktiebolag och

ekonomiska f�reningar.

Best�mmelser om f�ruts�ttningar f�r utl�ndska f�retag att driva bankr�-

relse eller finansieringsr�relse i Sverige finns i 4 kap.

2 �

Ett svenskt f�retag skall ges tillst�nd att driva bankr�relse eller finan-

sieringsr�relse, om

1. bolagsordningen, stadgarna eller reglementet st�mmer �verens med

denna lag och andra f�rfattningar och i �vrigt inneh�ller de s�rskilda be-

SFS 2004:297

st�mmelser som beh�vs med h�nsyn till omfattningen och arten av den pla-
nerade verksamheten,

2. det finns sk�l att anta att den planerade r�relsen kommer att drivas en-

ligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�reta-
gets verksamhet,

3. det finns sk�l att anta att den som har eller kan f�rv�ntas komma att f�

ett kvalificerat innehav i f�retaget

a) inte kommer att motverka att r�relsen drivs p� ett s�tt som �r f�renligt

med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar f�retagets verksamhet,
och

b) �ven i �vrigt �r l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver led-

ningen av ett kreditinstitut, och

4. den som skall ing� i f�retagets styrelse eller vara verkst�llande direkt�r,

eller vara ers�ttare f�r n�gon av dem, har tillr�cklig insikt och erfarenhet f�r
att delta i ledningen av ett kreditinstitut och �ven i �vrigt �r l�mplig f�r en
s�dan uppgift.

Tillst�nd f�r inte ges, om n�gon som i v�sentlig utstr�ckning har �sidosatt

sina skyldigheter i n�ringsverksamhet eller andra ekonomiska angel�genhe-
ter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet har eller kan f�rv�ntas
komma att f� ett kvalificerat innehav i f�retaget.

Om f�retaget har eller kan f�rv�ntas komma att f� n�ra f�rbindelser med

n�gon annan, f�r tillst�nd ges bara om f�rbindelserna inte hindrar en effektiv
tillsyn av f�retaget.

Godk�nnande av bolagsordning m.m.

3 �

Bolagsordning, stadgar eller reglemente f�r ett f�retag skall godk�nnas

i samband med att det f�r tillst�nd att driva bank- eller finansieringsr�relse.

4 �

Ett kreditinstitut som har beslutat att �ndra sin bolagsordning, sina

stadgar eller sitt reglemente, skall ans�ka om godk�nnande av �ndringen.
�ndringen skall godk�nnas om bolagsordningen, stadgarna eller reglementet
�verensst�mmer med denna lag och andra f�rfattningar samt i �vrigt inne-
h�ller de s�rskilda best�mmelser som beh�vs med h�nsyn till omfattningen
och arten av institutets verksamhet.

Ett beslut om �ndring av bolagsordning, stadgar eller reglemente f�r inte

registreras innan det har godk�nts.

Startkapital m.m.

5 �

Ett bankaktiebolag skall n�r r�relsen p�b�rjas ha ett startkapital som

vid tidpunkten f�r beslut om tillst�nd motsvarar minst fem miljoner euro.

6 �

En sparbank skall n�r r�relsen p�b�rjas ha ett startkapital som vid tid-

punkten f�r beslut om tillst�nd motsvarar minst en miljon euro.

7 �

En medlemsbank och ett kreditmarknadsf�retag skall n�r r�relsen p�-

b�rjas ha ett startkapital som vid tidpunkten f�r beslut om tillst�nd motsva-
rar minst fem miljoner euro.

SFS 2004:297

Om balansomslutningen i den planerade r�relsen kan ber�knas uppg� till

h�gst etthundra miljoner kronor eller, om institutet kommer att ha sin redo-
visning i euro, tolv miljoner euro, f�r institutet i samband med pr�vning av
en ans�kan om tillst�nd medges att ha ett l�gre startkapital �n det som anges
i f�rsta stycket, dock l�gst motsvarande en miljon euro.

I 9 kap. 2 � finns best�mmelser om storleken p� institutets kapitalbas f�r

det fall att balansomslutningen under r�relsens g�ng �verstiger ett hundra
miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro, tolv miljoner
euro.

Pr�vningen av ans�kan

8 �

En ans�kan om tillst�nd att driva bankr�relse eller finansieringsr�-

relse, liksom fr�gor om godk�nnande av bolagsordning, stadgar eller regle-
mente enligt 3 eller 4 � och om medgivande enligt 7 � andra stycket, pr�vas
av Finansinspektionen. F�ljande �renden skall dock pr�vas av regeringen
om de �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt

1. �renden som avser tillst�nd att driva bankr�relse, liksom fr�gor enligt

3 � och 7 � andra stycket i samma �renden, och

2. �renden om godk�nnande av �ndring av bolagsordning, stadgar eller

reglemente f�r en bank enligt 4 �.

Ans�kan om tillst�nd

9 �

Ett aktiebolag och en ekonomisk f�rening f�r ans�ka om tillst�nd

innan f�retaget registrerats i aktiebolags- eller f�reningsregistret.

Om ett aktiebolag har ans�kt om tillst�nd inom sex m�nader fr�n stiftelse-

urkundens undertecknande r�knas den tid som anges i 2 kap. 9 � f�rsta
stycket aktiebolagslagen (1975:1385) fr�n tillst�ndsbeslutet. Om en ekono-
misk f�rening har ans�kt om tillst�nd inom sex m�nader fr�n beslutet om att
bilda f�reningen r�knas den tid som anges i 2 kap. 3 � f�rsta stycket lagen
(1987:667) om ekonomiska f�reningar fr�n tillst�ndsbeslutet.

4 kap. Utl�ndska f�retags verksamhet i Sverige

Kreditinstitut hemmah�rande inom EES

1 �

Ett utl�ndskt kreditinstitut som h�r hemma inom EES och d�r driver fi-

nansieringsr�relse f�r b�rja driva s�dan verksamhet som anges i 7 kap. 1 �
andra stycket genom filial i Sverige, tv� m�nader efter det att Finansinspek-
tionen fr�n en beh�rig myndighet i institutets hemland har tagit emot en un-
derr�ttelse som inneh�ller

1. en plan f�r den avsedda verksamheten h�r i landet med uppgift om

bland annat filialens organisation,

2. uppgift om filialens adress och ansvariga ledning, samt
3. uppgift om kreditinstitutets kapitalbas och kapitalt�ckningsgrad.
Finansinspektionen f�r medge att verksamheten p�b�rjas tidigare �n vad

som anges i f�rsta stycket. Om det beh�vs skall Finansinspektionen, innan
det utl�ndska kreditinstitutet b�rjar driva verksamhet fr�n filialen, upplysa
institutet om de best�mmelser som g�ller f�r verksamheten h�r i landet.

SFS 2004:297

2 �

Ett utl�ndskt kreditinstitut som avses i 1 � f�r erbjuda och tillhanda-

h�lla s�dana tj�nster som anges i 7 kap. 1 � andra stycket i Sverige utan att
inr�tta filial h�r, s� snart Finansinspektionen fr�n en beh�rig myndighet i in-
stitutets hemland har tagit emot en underr�ttelse som anger vilka tj�nster in-
stitutet avser att tillhandah�lla i Sverige.

3 �

Vad som s�gs i 1 och 2 �� om ett utl�ndskt kreditinstitut g�ller �ven ett

finansiellt institut som h�r hemma inom EES och dess dotterf�retag, om det
finansiella institutet �r dotterf�retag till ett s�dant utl�ndskt kreditinstitut
som avses i 1 � eller �gs gemensamt av tv� eller flera s�dana utl�ndska kre-
ditinstitut och uppfyller samtliga f�ljande villkor.

1. Det eller de utl�ndska kreditinstitut som �ger det finansiella institutet

(�gande kreditinstitut) skall vara auktoriserade som kreditinstitut i det EES-
land vars lag g�ller f�r det finansiella institutet.

2. Den ifr�gavarande verksamheten skall drivas i det EES-land vars lag

g�ller f�r det finansiella institutet.

3. �gande kreditinstitut skall inneha minst 90 procent av samtliga r�ster i

det finansiella institutet.

4. �gande kreditinstitut skall tillgodose beh�riga myndigheters krav p�

sund f�rvaltning av det finansiella institutet och skall ha utf�st sig att, med
samtycke av hemlandets beh�riga myndigheter, solidariskt svara f�r de �ta-
ganden som det finansiella institutet har gjort.

5. Det finansiella institutet skall omfattas, s�rskilt med avseende p� verk-

samheten i fr�ga, av den gruppbaserade tillsyn som �gande kreditinstitut �r
f�rem�l f�r.

Att villkoren i f�rsta stycket �r uppfyllda skall framg� av de underr�ttelser

som avses i 1 och 2 ��.

En s�dan underr�ttelse som avses i 1 � skall betr�ffande s�dana f�retag

som avses i f�rsta stycket inneh�lla uppgift �ven om den konsoliderade kapi-
talt�ckningsgraden f�r �gande kreditinstitut eller dess moderf�retag.

�vriga utl�ndska kreditinstitut

4 �

Ett annat utl�ndskt kreditinstitut �n ett s�dant som avses i 1 � f�r ges

tillst�nd att driva bankr�relse eller finansieringsr�relse fr�n filial i Sverige.
Tillst�nd skall ges om

1. institutet st�r under betryggande tillsyn av en beh�rig myndighet i hem-

landet och den myndigheten har medgett att f�retaget etablerar sig i Sverige,

2. det finns sk�l att anta att den planerade verksamheten kommer att dri-

vas p� ett s�tt som �r f�renligt med 3 kap. 27 ��, och

3. ins�ttningar hos filialen omfattas av garanti enligt lagen (1995:1571)

om ins�ttningsgaranti eller av en utl�ndsk garanti som

a) omfattar ins�ttningar som anges i 2 � lagen om ins�ttningsgaranti och
b) har en h�gsta ers�ttningsniv� som inte understiger ett belopp motsva-

rande 20 000 euro innan det i f�rekommande fall har gjorts avdrag f�r en
sj�lvrisk med h�gst 10 procent av en enskild ins�ttares garanterade ins�tt-
ning.

SFS 2004:297

5 �

Ans�kan om tillst�nd till filialetablering enligt 4 � pr�vas av Finansin-

spektionen. I fr�ga om bankf�retag pr�vas dock �renden som �r av principi-
ell betydelse eller av s�rskild vikt av regeringen.

6 �

Ett kreditinstitut hemmah�rande utanf�r EES f�r efter anm�lan till Fi-

nansinspektionen driva verksamhet som huvudsakligen avser representation
och f�rmedling av bank- och finansieringstj�nster fr�n kontor eller annat fast
driftst�lle (representationskontor) i Sverige.

Till�ten verksamhet

7 �

Ett utl�ndskt kreditinstitut som driver r�relse med st�d av 1, 2 eller 4 �

f�r h�r driva bara s�dan verksamhet som omfattas av institutets verksam-
hetstillst�nd i hemlandet.

Ett utl�ndskt f�retag som avses i 3 � f�r h�r driva bara s�dan verksamhet

som �r till�ten enligt f�retagets bolagsordning eller stadgar och bara i den ut-
str�ckning det eller de utl�ndska kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess
moderf�retag skulle ha r�tt enligt f�rsta stycket att driva s�dan verksamhet.

I 1 kap. 3 d och 3 e �� lagen (1991:981) om v�rdepappersr�relse finns be-

st�mmelser om att verksamhet som avses i 1 kap. 3 � samma lag under vissa
f�ruts�ttningar f�r drivas av utl�ndska kreditinstitut som driver verksamhet
med st�d av 1 och 2 �� och av finansiella institut och dotterf�retag som dri-
ver verksamhet med st�d av 3 �.

5 kap. Svenska f�retags verksamhet utomlands

Filialverksamhet inom EES

1 �

Vill ett kreditinstitut som driver verksamhet som har till �ndam�l att ta

emot �terbetalningspliktiga medel fr�n allm�nheten och att l�mna kredit,
st�lla garanti f�r kredit eller i finansieringssyfte f�rv�rva fordringar eller
uppl�ta l�s egendom till nyttjande inr�tta en filial inom EES f�r verksamhet
som anges i 7 kap. 1 � andra stycket, skall institutet underr�tta Finansinspek-
tionen innan verksamheten p�b�rjas. Underr�ttelsen skall inneh�lla

1. information om institutets plan f�r filialverksamheten, med uppgift om

filialens organisation, och

2. uppgift om i vilket land filialen skall inr�ttas samt om filialens adress

och ansvariga ledning.

2 �

Finner Finansinspektionen i fall som avses i 1 � att det inte finns sk�l

att ifr�gas�tta institutets administrativa struktur eller finansiella situation,
skall inspektionen inom tre m�nader fr�n det att underr�ttelsen togs emot
l�mna �ver den till den beh�riga myndigheten i det land d�r filialen skall in-
r�ttas. Inspektionen skall samtidigt l�mna uppgift om storleken av institutets
kapitalbas och kapitalt�ckningsgrad.

Finansinspektionen skall underr�tta kreditinstitutet n�r inspektionen l�m-

nar �ver underr�ttelsen.

Om Finansinspektionen finner att det inte finns f�ruts�ttningar f�r att

l�mna �ver den underr�ttelse som avses i f�rsta stycket, skall inspektionen

SFS 2004:297

meddela beslut om det inom tre m�nader fr�n det att underr�ttelsen togs
emot.

3 �

Om ett kreditinstitut som avses i 1 � skall �ndra n�got av de f�rh�llan-

den som angetts i institutets underr�ttelse till Finansinspektionen efter det att
filialen har inr�ttats, skall institutet skriftligen underr�tta inspektionen minst
en m�nad innan �ndringen genomf�rs.

Om Finansinspektionen finner att �ndringen inte f�r g�ras, skall inspek-

tionen meddela beslut om det inom en m�nad fr�n det att underr�ttelsen kom
in till inspektionen. Den beh�riga myndigheten i det andra landet skall ge-
nast underr�ttas om beslutet.

Gr�ns�verskridande verksamhet inom EES

4 �

Vill ett kreditinstitut som avses i 1 � erbjuda och tillhandah�lla s�dana

tj�nster som anges i 7 kap. 1 � andra stycket inom EES utan att inr�tta filial
d�r, skall institutet underr�tta Finansinspektionen innan verksamheten p�-
b�rjas. Underr�ttelsen skall inneh�lla uppgift om i vilket land verksamheten
skall drivas och vilka tj�nster som skall erbjudas.

Finansinspektionen skall inom en m�nad fr�n det att underr�ttelsen togs

emot l�mna �ver den till den beh�riga myndigheten i det land d�r verksam-
heten skall drivas.

�vriga fall av filialverksamhet utomlands

5 �

I andra fall �n som avses i 1 � skall ett kreditinstitut som planerar att

inr�tta en filial utomlands ans�ka om tillst�nd hos Finansinspektionen. Ett
s�dant tillst�nd skall ges om det finns sk�l att anta att den planerade r�relsen
kommer att drivas enligt best�mmelserna i denna lag och andra f�rfattningar
som reglerar institutets verksamhet.

6 kap. �vergripande best�mmelser om ett kreditinstituts r�relse

Soliditet och likviditet

1 �

Ett kreditinstituts r�relse skall drivas p� ett s�dant s�tt att institutets

f�rm�ga att fullg�ra sina f�rpliktelser inte �ventyras.

Riskhantering

2 �

Ett kreditinstitut skall identifiera, m�ta, styra och ha kontroll �ver de

risker som dess r�relse �r f�rknippad med.

Ett institut skall s�rskilt se till att dess kreditrisker, marknadsrisker, opera-

tiva risker och andra risker sammantagna inte medf�r att institutets f�rm�ga
att fullg�ra sina f�rpliktelser �ventyras.

Genomlysning

3 �

Ett kreditinstituts r�relse skall organiseras och drivas p� ett s�dant s�tt

att institutets st�llning kan �verblickas.

SFS 2004:297

Sundhet

4 �

Ett kreditinstituts r�relse skall �ven i andra avseenden �n som s�gs i

13 �� drivas p� ett s�tt som �r sunt.

Riktlinjer och instruktioner

5 �

Styrelsen i ett kreditinstitut skall se till att det finns skriftliga interna

riktlinjer och instruktioner i den omfattning som beh�vs f�r att styra r�rel-
sen.

Huvudkontor i Sverige

6 �

Varje kreditinstitut skall ha sitt huvudkontor i Sverige.

Uppdragsavtal

7 �

Om ett kreditinstitut vill uppdra �t n�gon annan att utf�ra n�gon av de

tj�nster som avses i 7 kap. 1 �, skall institutet anm�la detta till Finansinspek-
tionen och ge in uppdragsavtalet. Ett s�dant uppdrag f�r ges om

1. institutet svarar f�r den anf�rtrodda verksamheten mot kunden,
2. verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och s�ker-

hetsm�ssigt betryggande former, och

3. uppdraget inte har s�dan omfattning att institutet inte kan uppfylla de

skyldigheter som f�ljer av denna lag eller andra f�rfattningar som reglerar
institutets verksamhet.

7 kap. Verksamhet och innehav av egendom

Finansiell verksamhet

1 �

Ett kreditinstitut f�r driva bara finansiell verksamhet och verksamhet

som har ett naturligt samband med den.

Ett kreditinstitut f�r i sin verksamhet, bland annat
1. l�na upp medel, till exempel genom att ta emot inl�ning fr�n allm�nhe-

ten eller ge ut obligationer eller andra j�mf�rbara fordringsr�tter,

2. l�mna och f�rmedla kredit, till exempel i form av konsumentkredit och

kredit mot pantr�tt i fast egendom eller fordringar,

3. medverka vid finansiering, till exempel genom att f�rv�rva fordringar

och uppl�ta l�s egendom till nyttjande (leasing),

4. f�rmedla betalningar,
5. tillhandah�lla betalningsmedel,
6. ikl�da sig garantif�rbindelser och g�ra liknande �taganden,
7. medverka vid v�rdepappersemissioner,
8. l�mna ekonomisk r�dgivning,
9. f�rvara v�rdepapper,
10. driva rembursverksamhet,
11. tillhandah�lla v�rdefackstj�nster,
12. driva valutahandel,
13. driva v�rdepappersr�relse under de f�ruts�ttningar som f�reskrivs i la-

gen (1991:981) om v�rdepappersr�relse, samt

SFS 2004:297

14. l�mna kreditupplysning under de f�ruts�ttningar som f�reskrivs i kre-

ditupplysningslagen (1973:1173).

Innehav av egendom i allm�nhet

2 �

Ett kreditinstitut f�r inneha bara

1. egendom som beh�vs f�r att driva s�dan verksamhet som avses i 1 �,
2. egendom som f�rv�rvats till skyddande av fordran enligt 38 ��, och
3. aktier och andelar med de begr�nsningar som anges i 911 ��.

Innehav av egendom f�r att skydda en fordran

3 �

F�r att skydda en fordran f�r ett kreditinstitut

1. p� offentlig auktion, en svensk eller utl�ndsk b�rs eller en auktoriserad

marknadsplats eller n�gon annan reglerad marknad eller vid exekutiv f�r-
s�ljning k�pa egendom som �r utm�tt eller utg�r s�kerhet f�r fordran, och

2. om det finns sk�l att anta att institutet annars skulle lida avsev�rd f�r-

lust, som betalning f�r en fordran �verta egendom som utg�r s�kerhet f�r
fordran eller annan egendom.

4 �

Vad som s�gs i 3 � g�ller inte egen aktie eller aktie i moderbolag. F�r

f�rv�rv av s�dana aktier finns best�mmelser i 7 kap. aktiebolagslagen
(1975:1385). Vad som s�gs i 3 � g�ller inte heller bevis om andel eller till-
skott till medlemsbank eller kreditmarknadsf�rening. I fr�ga om en spar-
banks f�rv�rv av bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparban-
ken g�ller best�mmelserna i 5 kap. 7 � f�rsta stycket sparbankslagen
(1987:619).

5 �

I utbyte mot egendom som har k�pts eller �vertagits enligt 3 � f�r ett

kreditinstitut f�rv�rva aktier eller andelar i ett f�retag som bildats f�r att f�r-
valta egendomen eller f�r att forts�tta en verksamhet som drivs med denna.

Har aktier eller andelar f�rv�rvats enligt 3 � eller enligt f�rsta stycket, f�r

kreditinstitutet f�rv�rva ytterligare aktier eller andelar i samma f�retag om
det finns en uppenbar risk f�r att institutet annars lider f�rlust.

Har aktier eller andelar i ett f�retag f�rv�rvats enligt 3 � eller enligt f�rsta

eller andra stycket, f�r kreditinstitutet, om f�retaget �verl�ter sina tillg�ngar
p� ett annat f�retag, byta ut dessa aktier eller andelar mot aktier eller andelar
i det andra f�retaget.

6 �

Den egendom som ett kreditinstitut har f�rv�rvat enligt 3 eller 5 � skall

avyttras n�r det �r l�mpligt med h�nsyn till marknadsf�rh�llandena. Egendo-
men skall dock avyttras senast n�r det kan g�ras utan f�rlust f�r institutet.
Om egendomen inte har avyttrats inom tre �r fr�n f�rv�rvet, f�r institutet
forts�tta att inneha egendomen bara om Finansinspektionen ger tillst�nd till
det.

7 �

F�rv�rv av egendom f�r att skydda en fordran skall anm�las till Fi-

nansinspektionen.

SFS 2004:297

8 � Ett kreditinstitut skall till Finansinspektionen varje �r l�mna en s�r-
skild redovisning av egendom som f�rv�rvats f�r att skydda en fordran.

Innehav av aktier och andelar

9 � Ett kreditinstituts kvalificerade innehav av aktier eller andelar i andra
f�retag �n kreditinstitut, utl�ndska kreditinstitut, institut f�r elektroniska
pengar, v�rdepappersf�retag, finansiella institut, anknutna f�retag och f�r-
s�kringsf�retag f�r sammanlagt uppg� till h�gst 60 procent av kapitalbasen i
kreditinstitutet. Ett s�dant innehav i ett enskilt f�retag f�r uppg� till h�gst 15
procent av kapitalbasen i kreditinstitutet.

Aktier eller andelar som har f�rv�rvats i strid med f�rsta stycket skall sna-

rast avyttras.

Har aktier eller andelar f�rv�rvats inom ramen f�r de gr�nser som anges i

f�rsta stycket och f�r�ndras d�refter f�rh�llandet mellan de kvalificerade
innehaven och kapitalbasen s� att gr�nserna �verskrids, skall institutet s�
snart det �r l�mpligt avyttra �verskjutande aktier och andelar.

10 � Vid ber�kningen enligt 9 � f�rsta stycket av ett kreditinstituts kvalifi-
cerade innehav r�knas inte

1. aktier eller andelar som ett kreditinstitut tillf�lligt innehar vid medver-

kan i rekonstruktion eller som ett led i att skydda en fordran enligt 38 ��,
eller

2. aktier eller andelar som ett kreditinstitut tillf�lligt innehar som ett nor-

malt led i emissionsverksamhet eller i eget namn f�r n�gon annans r�kning.

11 � De i 9 � f�rsta stycket angivna gr�nserna f�r �verskridas om

1. det belopp med vilket det kvalificerade innehavet �verskrids t�cks av

institutets kapitalbas, och

2. det g�rs avdrag f�r motsvarande del av kapitalbasen vid ber�kningen av

kapitalt�ckningsgraden enligt lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och
stora exponeringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag.

Om b�da de gr�nser som anges i 9 � f�rsta stycket �verskrids, skall det

st�rsta belopp som n�gon gr�ns �verskrids med, t�ckas p� det s�tt som be-
skrivs i f�rsta stycket.

Tillst�nd f�r f�rv�rv av egendom i vissa fall

12 � Ett kreditinstitut f�r bara efter tillst�nd av Finansinspektionen f�r-
v�rva egendom om institutets motprestation motsvarar mer �n 25 procent av
dess kapitalbas. Tillst�nd skall inh�mtas f�re f�rv�rvet.

Tillst�nd skall ges om det inte kan antas att f�rv�rvet leder till �vertr�-

delse av denna lag eller andra f�rfattningar.

8 kap. Hantering av krediter och �vriga engagemang

Kreditpr�vning

1 � Innan ett kreditinstitut beslutar att bevilja en kredit skall det pr�va ris-
ken f�r att de f�rpliktelser som f�ljer av kreditavtalet inte kan fullg�ras. In-

SFS 2004:297

stitutet f�r bevilja en kredit bara om f�rpliktelserna p� goda grunder kan f�r-
v�ntas bli fullgjorda.

N�gon kreditpr�vning beh�ver inte g�ras i de situationer som anges i

5 a � andra och tredje styckena konsumentkreditlagen (1992:830).

Beslutsunderlag

2 � Ett kreditinstituts kreditpr�vning skall vara organiserad s� att den som
fattar beslut i ett �rende har tillr�ckligt beslutsunderlag f�r att bed�ma risken
med att bevilja krediten.

Dokumentation

3 � Ett kreditinstituts kreditbeslut skall dokumenteras s� att beslutsunder-
laget redovisas och att kredit�rendets hantering �ven i �vrigt kan f�ljas.

Kreditliknande engagemang

4 � Vad som s�gs i 13 �� om kreditpr�vning, beslutsunderlag och doku-
mentation skall till�mpas �ven p� kreditliknande engagemang.

Tillhandah�llande av tj�nster till en j�vskrets

5 � Ett kreditinstitut f�r inte ing� avtal om tj�nster p� andra villkor �n s�-
dana som institutet normalt till�mpar eller ing� andra avtal p� villkor som
inte �r aff�rsm�ssigt betingade med eller till f�rm�n f�r

1. styrelseledamot,
2. delegat i ledande st�llning som ensam eller i f�rening med n�gon annan

f�r avg�ra kredit�renden som annars skall avg�ras av styrelsen,

3. anst�lld som innehar en ledande st�llning inom institutet,
4. annan aktie- eller andels�gare �n staten med ett innehav som motsvarar

minst tre procent av hela kapitalet,

5. make eller sambo till person som avses under 14, eller
6. juridisk person i vilken s�dan person som avses under 15 har ett v�-

sentligt ekonomiskt intresse i egenskap av del�gare eller medlem.

En medlemsbank f�r inte heller ing� s�dana avtal som avses i f�rsta

stycket med eller till f�rm�n f�r en lekmannarevisor i banken.

Finansinspektionen pr�var om en delegat eller en anst�lld har s�dan le-

dande st�llning som avses i f�rsta stycket 2 och 3.

6 � Institutets styrelse skall behandla �renden som avses i 5 �. Den skall
vidare i en f�rteckning f�ra in uppgifter om de avtal som har tr�ffats.

9 kap. Kapitalbasens storlek, motbok och omyndigas medel

1 � Best�mmelser om kapitalt�ckning och stora exponeringar finns i lagen
(1994:2004) om kapitalt�ckning och stora exponeringar f�r kreditinstitut
och v�rdepappersbolag.

SFS 2004:297

2 � En medlemsbank eller ett kreditmarknadsf�retag som enligt 3 kap. 7 �
andra stycket har medgetts att p�b�rja sin r�relse med ett l�gre startkapital
�n motsvarande fem miljoner euro f�r under r�relsens g�ng ha en kapitalbas
som understiger det beloppet men som motsvarar minst

a) tv� miljoner euro om balansomslutningen �verstiger etthundra men inte

tv�hundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro, tolv
men inte tjugofyra miljoner euro,

b) tre miljoner euro om balansomslutningen �verstiger tv�hundra men

inte trehundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i euro,
tjugofyra men inte trettiosex miljoner euro,

c) fyra miljoner euro om balansomslutningen �verstiger trehundra men

inte fyrahundra miljoner kronor eller, om institutet har sin redovisning i
euro, trettiosex men inte fyrtio�tta miljoner euro.

Om balansomslutningen �verstiger fyrahundra miljoner kronor eller, om

institutet har sin redovisning i euro, sextio miljoner euro, skall institutet ha
en kapitalbas motsvarande minst fem miljoner euro.

Kapitalbasens storlek enligt f�rsta och andra styckena skall ber�knas efter

den kurs som g�llde vid beslut om tillst�nd enligt 3 kap.

3 � Ett kreditinstituts kapitalbas f�r inte understiga det belopp som enligt
3 kap. 57 �� kr�vdes n�r r�relsen p�b�rjades.

Om en medlemsbank eller ett kreditmarknadsf�retag med st�d av 2 �

f�rsta stycket f�r ha en l�gre kapitalbas �n motsvarande fem miljoner euro,
g�ller i st�llet att kapitalbasen inte f�r understiga det h�gsta av de belopp
som enligt n�mnda stycke kr�vts f�r institutet.

Motbok

Banken f�r inte tr�ffa f�rbeh�ll om r�tt f�r banken att �beropa betalning
4 � Motbok eller annat bevis, som en bank utf�rdar om tillgodohavande p�
r�kning, skall st�llas till viss person och inneh�lla uppgift om att �ver-
l�telse f�r ske bara till viss person och att �verl�telse b�r anm�las hos
banken.

till n�gon annan �n r�tt innehavare av en motbok.
I fr�ga om efterlysning och d�dande av f�rkommen motbok g�ller s�r-

skilda best�mmelser.

Omyndigas medel

5 � En omyndig f�r utan f�rmyndarens tillst�nd f�rfoga �ver medel som
den omyndige sj�lv satt in hos en bank efter det att han eller hon fyllt sexton
�r. Utan den omyndiges samtycke f�r banken inte betala ut s�dana medel till
f�rmyndaren. Om f�rmyndaren har f�tt �verf�rmyndarens tillst�nd att om-
h�nderta medlen och visat bevis p� det, f�r den omyndige inte vidare f�rfoga
�ver medlen. S�dan inskr�nkning i den omyndiges r�tt skall antecknas p� in-
s�ttningsbevis eller i motbok, n�r beviset eller motboken visas upp hos ban-
ken, eller p� annat s�tt som g�r inskr�nkningen k�nd inom banken.

Medel som en f�rmyndare, god man eller f�rvaltare f�rvaltar enligt f�r-

�ldrabalken f�r tas ut utan �verf�rmyndarens tillst�nd bara om det har gjorts
f�rbeh�ll enligt 14 kap. 8 � f�r�ldrabalken eller uttaget avser r�nta. �verf�r-

SFS 2004:297

myndaren kan enligt 14 kap. 21 � f�r�ldrabalken besluta, att ett s�dant f�r-
beh�ll inte skall g�lla. Beslutet skall antecknas p� bevis eller i motbok som
har utf�rdats om ins�ttningen eller p� annat s�tt som g�r beslutet k�nt inom
banken. Banken �r skyldig att p� beg�ran av �verf�rmyndare, f�rmyndare,
god man eller f�rvaltare utf�rda bevis om ins�ttning av medel eller tillgogo-
havande, samt i f�rekommande fall intyga att meddelat tillst�nd inte har ut-
nyttjats.

�r f�r�ldrar f�rmyndare, f�r de utan �verf�rmyndarens tillst�nd ta ut

medel som de f�rvaltar enligt f�r�ldrabalken, om medlen inte har satts in
med uppgift om att de enligt 16 kap. 11 � f�r�ldrabalken inte f�r tas ut utan
s�dant tillst�nd eller att de omfattas av s�rskild �verf�rmyndarkontroll.
�verf�rmyndaren kan enligt 13 kap. 19 � f�r�ldrabalken besluta om annan
inskr�nkning i f�r�ldrars uttagsr�tt. Inskr�nkning i uttagsr�tten som avses i
detta stycke skall antecknas p� bevis eller i motbok som har utf�rdats om in-
s�ttningen eller p� annat s�tt som g�r inskr�nkningen k�nd inom banken.

10 kap. S�rskilda associationsr�ttsliga best�mmelser f�r
bankaktiebolag

1 � F�r bankaktiebolag g�ller vad som �r f�reskrivet f�r aktiebolag i all-
m�nhet, om inte annat f�ljer av denna lag eller �r s�rskilt f�reskrivet. Om det
i aktiebolagslagen (1975:1385) finns h�nvisningar till best�mmelser i
samma lag och g�ller f�reskrifter i denna lag i st�llet f�r eller vid sidan av
best�mmelserna i aktiebolagslagen, skall h�nvisningarna vid till�mpning i
fr�ga om bankaktiebolag i st�llet respektive ocks� avse f�reskrifter i denna
lag.

Aktiekapital

2 � Ett bankaktiebolags aktiekapital skall best�mmas med h�nsyn till den
planerade r�relsens omfattning och art.

Teckning av aktier

3 � Om teckning av aktier inneb�r att n�gon som inte har pr�vats enligt
3 kap. 2 � f�rsta stycket 3 eller andra stycket kommer att ha ett kvalificerat
innehav i bankaktiebolaget, f�r bolaget inte bildas utan att en s�dan pr�vning
av aktietecknaren g�rs. Om denne vid den pr�vningen inte anses l�mplig, f�r
bolaget inte heller bildas.

Neds�ttning av aktiekapitalet

4 � Finansinspektionen f�r medge att neds�ttning av aktiekapitalet f�r ske
utan r�ttens tillst�nd enligt 6 kap. 6 � f�rsta stycket aktiebolagslagen
(1975:1385), om bankaktiebolaget samtidigt med neds�ttningen vidtar �tg�r-
der som medf�r att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapi-
tal minskar till f�ljd av beslutet om neds�ttning.

5 � I st�llet f�r best�mmelserna i 6 kap. 6 � andrafj�rde styckena aktiebo-
lagslagen (1975:1385) skall best�mmelserna i denna paragraf till�mpas.

SFS 2004:297

R�ttens tillst�nd skall s�kas senast tv� m�nader efter det att neds�ttnings-

beslutet har registrerats. Ett bevis om registreringen skall f�lja med ans�kan.

R�tten skall utan dr�jsm�l inh�mta Finansinspektionens yttrande om och i

s� fall i vilken utstr�ckning neds�ttningen kan komma att inverka p� ins�t-
tarnas r�tt. Om r�tten med h�nsyn till yttrandets inneh�ll finner att neds�tt-
ningen inte b�r verkst�llas, skall ans�kan genast avsl�s. I annat fall skall
r�tten kalla bolagets borgen�rer och f�rel�gga dem som vill bestrida ans�kan
att senast en viss dag skriftligen anm�la detta hos r�tten. I f�rel�ggandet
skall det anges att den som inte har gjort en s�dan anm�lan anses ha medgett
ans�kan. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens ytt-
rande tas in. R�tten skall se till att kallelsen skyndsamt kung�rs i Post- och
Inrikes Tidningar.

Tillst�nd skall ges, om ans�kan inte bestrids eller om de borgen�rer som

bestrider den f�r full betalning eller betryggande s�kerhet f�r sina fordringar.
Att en ins�ttare bestrider ans�kan utg�r dock inte n�got hinder, om inspek-
tionens yttrande ger grund f�r att ge tillst�nd.

Egen aktie som s�kerhet

6 � Ett bankaktiebolag f�r ta emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag
som pant, om dessa aktier utg�r en mindre del av de aktier som l�mnas som
s�kerhet f�r en kredit.

Bolagets ledning

7 � Ett bankaktiebolag skall ha en styrelse med minst tre ledam�ter. Flerta-
let av ledam�terna skall vara personer som inte �r anst�llda i banken eller i
f�retag som ing�r i en koncern d�r banken �r moderbolag.

8 � I ett bankaktiebolag skall styrelsen utse en verkst�llande direkt�r. Bo-
lagets verkst�llande direkt�r f�r inte vara ordf�rande i styrelsen.

9 � R�tten att teckna ett bankaktiebolags firma f�r ut�vas bara av tv� eller
flera personer i f�rening om inte annat f�ljer av best�mmelserna i 8 kap.
30 � aktiebolagslagen (1975:1385) om verkst�llande direkt�rens firmateck-
ningsr�tt. Ingen annan inskr�nkning f�r registreras.

10 � Bolagsst�mmans ordf�rande skall innan styrelseval f�rr�ttas i ett
bankaktiebolag l�mna uppgift till st�mman om vilka uppdrag den som valet
g�ller innehar i andra f�retag.

Bolagsst�mma

11 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt och insyn i 9 kap. 22
och 24 �� aktiebolagslagen (1975:1385) g�ller att upplysningar f�r l�mnas
bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild.

Best�mmelserna i 9 kap. 23 � aktiebolagslagen skall till�mpas ocks� n�r

styrelsen funnit att en upplysning som har beg�rts enligt 9 kap. 22 � aktiebo-
lagslagen inte kan l�mnas till aktie�gare utan n�mnv�rd ol�genhet f�r en-
skild.

SFS 2004:297

Revision

12 � I ett bankaktiebolag skall minst en revisor som bolagsst�mman utsett
vara auktoriserad revisor eller godk�nd revisor som avlagt revisorsexamen.

Om bolagsst�mman inte har utsett en auktoriserad revisor eller godk�nd

revisor som avlagt revisorsexamen, �r best�mmelserna om l�nsstyrelsef�r-
ordnande i 10 kap. 24 och 26 �� aktiebolagslagen (1975:1385) till�mpliga.

13 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt i 10 kap. 41 �,
11 kap. 18 och 21 �� aktiebolagslagen (1975:1385) g�ller att upplysningar
f�r l�mnas bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild.

14 � I 13 kap. 10 � finns best�mmelser om revisors och s�rskild granska-
res rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen.

L�nef�rbud

15 � I st�llet f�r best�mmelserna i 12 kap. 79 �� aktiebolagslagen
(1975:1385) g�ller best�mmelserna i denna paragraf och i 8 kap. 5 �.

Ett bankaktiebolag f�r inte l�mna l�n i syfte att g�lden�ren skall f�rv�rva

aktier i bolaget, om det sammanlagda beloppet av s�dana l�n d�refter skulle
�verstiga bolagets fria egna kapital.

Likvidation

16 � F�rutom i de fall som anges i 13 kap. 11, 16, 20, 49 och 50 �� aktie-
bolagslagen (1975:1385) skall r�tten besluta att ett bankaktiebolag skall g� i
likvidation om tillst�ndet att driva bankr�relse har �terkallats utan att bola-
get i st�llet f�tt tillst�nd att driva annan tillst�ndspliktig finansiell r�relse.

17 � Vid till�mpningen av 13 kap. 10 � aktiebolagslagen (1975:1385) skall
vad som d�r s�gs i f�rsta stycket 2 om 8 kap. 3 � f�rsta stycket och 16 � �rs-
redovisningslagen (1995:1554) i st�llet avse 8 kap. 5 och 8 �� lagen
(1995:1559) om �rsredovisning i kreditinstitut och v�rdepappersbolag.

18 � Ans�kan om likvidation av ett bankaktiebolag enligt 16 � detta kapi-
tel eller 13 kap. 10 eller 16 � aktiebolagslagen (1975:1385) f�r ocks� g�ras
av Finansinspektionen.

19 �

Ut�ver vad som f�reskrivs i 13

kap. 44

� aktiebolagslagen

(1975:1385) g�ller att n�got beslut om att en likvidation skall upph�ra och
bankaktiebolagets verksamhet �terupptas inte f�r fattas, om bolagets till-
st�nd att driva bankr�relse har �terkallats.

Fusion

20 � Bara ett bankaktiebolag f�r genom fusion �verta ett annat bankaktie-
bolags samtliga tillg�ngar och skulder.

SFS 2004:297

21 � Vid fusion med ett bankaktiebolag till�mpas inte 14 kap. 1318 ��
aktiebolagslagen (1975:1385). I st�llet till�mpas 2224 �� detta kapitel.

22 � N�r fusionsplanen har godk�nts av bolagen, skall s�v�l �verl�tande
som �vertagande bolag ans�ka om tillst�nd att verkst�lla planen. Fr�gor om
s�dant tillst�nd pr�vas av Finansinspektionen. �renden som �r av principiell
betydelse eller av s�rskild vikt pr�vas dock av regeringen. Vid fusion genom
kombination skall bolagen dessutom ans�ka om tillst�nd enligt 3 kap. 2 �
och godk�nnande av bolagsordningen enligt 3 kap. 3 � f�r det �vertagande
bolaget.

Ans�kan skall ges in inom en m�nad efter det att fusionsplanen har god-

k�nts i samtliga bolag och senast tv� �r efter det att fusionsplanen kungjorts
enligt 18 kap. 2 � aktiebolagslagen (1975:1385).

Finansinspektionen skall underr�tta registreringsmyndigheten om ans�k-

ningar enligt f�rsta stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats
med anledning av s�dana ans�kningar.

23 � Vid behandlingen av en ans�kan om tillst�nd att verkst�lla en fu-
sionsplan skall pr�vas att bolagens borgen�rer tillf�rs�kras en betryggande
s�kerhet, om ett s�dant skydd beh�vs med h�nsyn till de fusionerande bola-
gens ekonomiska f�rh�llanden och om borgen�rerna inte redan har en s�dan
s�kerhet.

24 � En ans�kan enligt 22 � skall avsl�s om

1. fusionen har f�rbjudits enligt konkurrenslagen (1993:20) eller r�ttsak-

ter, avtal eller andra beslut som f�ljer av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen eller om en s�dan pr�vning av fusionen p�g�r,

2. det, vid kombination, inte framg�r av fusionsplanen att de �verl�tande

bolagens sammanlagda verkliga v�rde f�r det �vertagande bolaget uppg�r
till minst aktiekapitalet i detta, eller

3. bolagens borgen�rer inte tillf�rs�krats en s�dan betryggande s�kerhet

som avses i 23 � eller de fusionerande bolagens ekonomiska f�rh�llanden i
�vrigt �r s�dana att fusionen inte kan anses f�renlig med ins�ttares eller an-
dra fordrings�gares intressen.

Om ans�kan inte kan bifallas p� grund av att pr�vning p�g�r enligt f�rsta

stycket 1 och pr�vningen kan antas ta kort tid, f�r dock tillst�ndsfr�gan f�r-
klaras vilande under h�gst sex m�nader.

25 � Anm�lan enligt 14 kap. 19 � aktiebolagslagen (1975:1385) skall g�-
ras inom tv� m�nader fr�n det att tillst�nd har meddelats.

26 � Fusion genom absorption av ett hel�gt dotterbolag f�r ske �ven om
det i dotterbolaget finns egendom som bankaktiebolaget inte f�r f�rv�rva en-
ligt denna lag. S�dan egendom m�ste avyttras senast ett �r fr�n registre-
ringen. Om det finns s�rskilda sk�l f�r Finansinspektionen f�rl�nga denna
frist.

27 � Vid absorption av ett hel�gt dotterbolag till�mpas inte 14 kap. 26 och
27 �� aktiebolagslagen (1975:1385). I st�llet g�ller vad som s�gs i denna pa-
ragraf.

SFS 2004:297

Tidigast en och senast tv� m�nader efter det att fusionsplanens registre-

ring har kungjorts skall moderbolaget ans�ka om tillst�nd att verkst�lla pla-
nen. Fr�gor om s�dant tillst�nd pr�vas av Finansinspektionen. �renden som
�r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt pr�vas dock av regeringen.

I fr�ga om ett s�dant �rende g�ller best�mmelserna i 23 och 24 �� i till-

l�mpliga delar. Vad som s�gs om �verl�tande bolag skall avse dotterbolag
och vad som s�gs om �vertagande bolag skall avse moderbolag.

Skadest�nd

28 � Vad som i 15 kap. 13 �� aktiebolagslagen (1975:1385) f�reskrivs
om ansvar vid �vertr�delse av den lagen, av till�mplig lag om �rsredovis-
ning och av bolagsordningen g�ller f�r bankaktiebolag �ven vid �vertr�delse
av denna lag och lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora expone-
ringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag.

Firma

29 � Ett bankaktiebolags firma skall inneh�lla ordet bank.

30 � Ett bankaktiebolag som har �vertagit en sparbanks r�relse vid om-
bildning enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) f�r, efter tillst�nd av Fi-
nansinspektionen, anv�nda ordet sparbank i sin firma. Detsamma g�ller ett
bankaktiebolag som senare har �vertagit en s�dan r�relse.

11 kap. S�rskilda associationsr�ttsliga best�mmelser f�r
kreditmarknadsbolag

1 � Vad som enligt 10 kap. g�ller f�r bankaktiebolag skall �ven g�lla f�r
kreditmarknadsbolag utom best�mmelserna om likvidation i 1619 ��, om
fusion i 20 � samt om firma i 29 och 30 ��.

Best�mmelserna om fusion i 10 kap. 2127 �� g�ller bara vid fusion mel-

lan ett kreditmarknadsbolag och ett annat bolag och bara om en bank inte �r
�vertagande bolag. �renden som avser tillst�nd enligt 22 eller 27 � pr�vas
av Finansinspektionen.

2 � Ans�kan om likvidation av ett kreditmarknadsbolag enligt 13 kap. 10
eller 16 � aktiebolagslagen (1975:1385) f�r ocks� g�ras av Finansinspektio-
nen.

12 kap. S�rskilda associationsr�ttsliga best�mmelser f�r
kreditmarknadsf�reningar

1 � F�r kreditmarknadsf�reningar g�ller vad som �r f�reskrivet f�r ekono-
miska f�reningar i allm�nhet, om inte annat f�ljer av denna lag eller �r s�r-
skilt f�reskrivet.

Insatskapital

2 � Insatserna i en kreditmarknadsf�rening skall alltid fullg�ras i pengar.

SFS 2004:297

F�reningens ledning

3 � Flertalet av ledam�terna i en kreditmarknadsf�renings styrelse skall
vara personer som inte �r anst�llda i f�reningen eller i f�retag som ing�r i en
koncern d�r f�reningen �r moderf�retag.

4 � I en kreditmarknadsf�rening skall styrelsen utse en verkst�llande di-
rekt�r. F�reningens verkst�llande direkt�r f�r inte vara ordf�rande i styrel-
sen.

5 � R�tten att teckna en kreditmarknadsf�renings firma f�r ut�vas bara av
tv� eller flera personer i f�rening om inte annat f�ljer av best�mmelserna i
6 kap. 12 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. Ingen annan in-
skr�nkning f�r registreras.

6 � F�reningsst�mmans ordf�rande skall innan styrelseval f�rr�ttas i en
kreditmarknadsf�rening l�mna uppgift till st�mman om vilka uppdrag den
som valet g�ller innehar i andra f�retag.

F�reningsst�mma

Best�mmelserna i 7 kap. 11 � tredje stycket lagen om ekonomiska
7 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt i 7 kap. 11 � f�rsta
stycket lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar g�ller att upplys-
ningar f�r l�mnas bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r
enskild.

f�reningar skall till�mpas ocks� n�r styrelsen funnit att en upplysning som

har beg�rts enligt 7 kap. 11 � f�rsta och andra styckena samma lag inte kan
l�mnas till medlem utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild.

Revision

8 � I en kreditmarknadsf�rening skall minst en revisor v�ljas av f�renings-
st�mman.

9 � Bara den som �r auktoriserad eller godk�nd revisor f�r vara revisor i en
kreditmarknadsf�rening.

Minst en revisor som st�mman utsett skall vara auktoriserad revisor eller

godk�nd revisor som avlagt revisorsexamen.

10 � Ut�ver vad som f�reskrivs om upplysningsplikt i 8 kap. 16 � lagen
(1987:667) om ekonomiska f�reningar g�ller att upplysningar f�r l�mnas
bara om det kan g�ras utan n�mnv�rd ol�genhet f�r enskild.

11 � I 13 kap. 10 � finns best�mmelser om revisorers och s�rskilda gran-
skares rapporteringsskyldighet till Finansinspektionen.

SFS 2004:297

Likvidation

12 � Ans�kan om likvidation av en kreditmarknadsf�rening enligt 11 kap.
3, 4 eller 4 a � lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar f�r ocks� g�ras
av Finansinspektionen.

Fusion

13 � Vid fusion med en kreditmarknadsf�rening till�mpas inte 12 kap. 6 �
lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. I st�llet till�mpas 1416 ��.

14 � Senast tv� m�nader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall s�v�l �verl�tande som �vertagande f�rening hos Finansinspektionen
ans�ka om tillst�nd att verkst�lla avtalet. Vid fusion genom kombination
skall f�reningarna dessutom ans�ka om tillst�nd enligt 3 kap. 2 � och god-
k�nnande av stadgarna enligt 3 kap. 3 � f�r den �vertagande f�reningen.

Finansinspektionen skall underr�tta registreringsmyndigheten om ans�k-

ningar enligt f�rsta stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats
med anledning av s�dana ans�kningar.

15 � Vid behandlingen av en ans�kan om tillst�nd att verkst�lla ett fu-
sionsavtal skall Finansinspektionen pr�va att f�reningens borgen�rer tillf�r-
s�kras en betryggande s�kerhet, om ett s�dant skydd beh�vs med h�nsyn till
de fusionerande f�reningarnas ekonomiska f�rh�llanden och om borgen�-
rerna inte redan har en s�dan s�kerhet.

16 � En ans�kan enligt 14 � skall avsl�s om f�reningens borgen�rer inte
tillf�rs�krats en s�dan betryggande s�kerhet som avses i 15 � eller de fusio-
nerande f�reningarnas ekonomiska f�rh�llanden i �vrigt �r s�dana att fusio-
nen inte kan anses f�renlig med ins�ttares eller andra fordrings�gares intres-
sen.

17 � Vad som s�gs om r�tten i 12 kap. 7 � lagen (1987:667) om ekono-
miska f�reningar skall i st�llet avse Finansinspektionen.

18 � Vid fusion med ett hel�gt dotteraktiebolag till�mpas inte 12 kap. 8 �
lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar. I st�llet g�ller vad som s�gs i
denna paragraf.

Om en kreditmarknadsf�rening �ger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,

f�r f�reningens och bolagets styrelser tr�ffa ett fusionsavtal som inneb�r att
bolaget skall g� upp i f�reningen. Styrelserna skall anm�la avtalet f�r regist-
rering hos registreringsmyndigheten. F�r det fortsatta f�rfarandet g�ller
1416 �� i till�mpliga delar. Vad som d�r s�gs om �verl�tande f�rening
skall i st�llet g�lla bolaget.

Fusion f�r ske bara om f�reningen och bolaget har samma redovisnings-

valuta.

Bolaget �r uppl�st n�r Finansinspektionens beslut om tillst�nd enligt 14 �

har registrerats. Registreringsmyndigheten skall registrera tillst�ndet �ven i
aktiebolagsregistret. Registreringsmyndigheten skall f�rklara att fr�gan om
fusion har fallit, om ans�kan om Finansinspektionens tillst�nd inte har gjorts

SFS 2004:297

inom f�reskriven tid eller om ans�kan om tillst�nd har avslagits genom laga-
kraftvunnet beslut.

19 � Fusion enligt 18 � f�r ske �ven om det i dotteraktiebolaget finns egen-
dom som kreditmarknadsf�reningen inte f�r f�rv�rva enligt denna lag. S�-
dan egendom m�ste avyttras senast ett �r fr�n registreringen. Om det finns
s�rskilda sk�l f�r Finansinspektionen f�rl�nga denna frist.

Skadest�nd

20 � Vad som i 13 kap. 13 �� lagen (1987:667) om ekonomiska f�re-
ningar f�reskrivs om ansvar vid �vertr�delse av den lagen, av till�mplig lag
om �rsredovisning och av stadgarna g�ller betr�ffande kreditmarknadsf�re-
ningar �ven vid �vertr�delse av denna lag och lagen (1994:2004) om kapital-
t�ckning och stora exponeringar f�r kreditinstitut och v�rdepappersbolag.

13 kap. Tillsyn

Registreringsmyndighet

1 � Registreringsmyndighet f�r banker och filialer till utl�ndska bankf�re-
tag �r Bolagsverket. Hos registreringsmyndigheten f�rs ett bankregister. I
detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag, aktiebolagslagen
(1975:1385), sparbankslagen (1987:619), lagen (1995:1570) om medlems-
banker, lagen (1992:160) om utl�ndska filialer m.m. eller andra f�rfattningar
skall anm�las f�r registrering eller i �vrigt skall tas in i registret.

F�r registrering av kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsf�reningar

g�ller vad som f�reskrivs i aktiebolagslagen respektive lagen (1987:667) om
ekonomiska f�reningar. F�r registrering av filialer till utl�ndska kreditf�re-
tag g�ller lagen om utl�ndska filialer m.m.

Tillsynen och dess omfattning

2 � Finansinspektionen har tillsyn �ver kreditinstitut och utl�ndska kredit-
institut som inr�ttat filial enligt 4 kap. 4 �.

F�r ett kreditinstitut omfattar tillsynen att r�relsen drivs enligt
1. denna lag,
2. andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet,
3. institutets bolagsordning, stadgar eller reglemente, och
4. interna instruktioner som har sin grund i f�rfattningar som reglerar in-

stitutets verksamhet.

Inspektionen har dessutom tillsyn �ver att kreditinstitutets �gare och led-

ning uppfyller l�mplighetskraven i denna lag.

F�r en filial till ett utl�ndskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 4 � skall in-

spektionen se till att institutet f�ljer de lagar och andra f�rfattningar som g�l-
ler f�r institutets verksamhet h�r i landet.

SFS 2004:297

Upplysningar fr�n och unders�kningar hos ett kreditinstitut

3 � Ett kreditinstitut och s�dana utl�ndska kreditinstitut som inr�ttat filial
enligt 4 kap. 4 � skall l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin
verksamhet och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektionen
beg�r.

4 � Finansinspektionen f�r n�r inspektionen anser att det �r n�dv�ndigt ge-
nomf�ra en unders�kning hos ett kreditinstitut och s�dana utl�ndska kredit-
institut som inr�ttat filial enligt 4 kap. 4 �.

Upplysningar fr�n och unders�kningar hos andra f�retag

5 � Om ett kreditinstitut ing�r i en koncern, skall de �vriga f�retagen i
koncernen l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet
och d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beh�ver f�r
sin tillsyn �ver institutet.

6 � Har ett f�retag f�tt i uppdrag av ett kreditinstitut att driva n�gon del av
institutets r�relse, f�r Finansinspektionen genomf�ra unders�kningar hos f�-
retaget, om det beh�vs f�r tillsynen �ver institutet. Ett s�dant f�retag skall
ocks� l�mna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och
d�rmed sammanh�ngande omst�ndigheter som inspektionen beh�ver f�r sin
tillsyn �ver institutet.

Samarbete med beh�riga myndigheter

7 � Finansinspektionen skall i samarbete med beh�rig hemlandsmyndighet
ut�va tillsyn �ver att likviditeten �r tillfredsst�llande i en h�r i landet inr�ttad
filial till ett utl�ndskt kreditinstitut som avses i 4 kap. 1 �.

Efter anm�lan till Finansinspektionen kan en beh�rig myndighet i ett an-

nat land inom EES genomf�ra en unders�kning hos filialen och hos en filial
till ett s�dant f�retag som avses i 4 kap. 3 �.

8 � Finansinspektionen skall l�mna de uppgifter som en beh�rig myndig-
het i ett annat land inom EES beh�ver f�r sin tillsyn �ver ett utl�ndskt kredit-
institut, ett utl�ndskt finansiellt institut eller dotterf�retag som driver verk-
samhet h�r enligt 4 kap. 1, 2 eller 3 �.

Revision

9 � Finansinspektionen har r�tt att f�rordna en eller flera revisorer att till-
sammans med �vriga revisorer delta i revisionen av ett kreditinstitut. Inspek-
tionen f�r n�r som helst �terkalla ett s�dant f�rordnande och utse en ny revi-
sor.

Revisorn har r�tt till sk�ligt arvode fr�n institutet f�r sitt arbete. Storleken

p� arvodet best�ms av inspektionen.

Finansinspektionen skall utf�rda en instruktion f�r en revisor som f�rord-

nats av inspektionen. En revisor som f�rordnats av Finansinspektionen skall

SFS 2004:297

oavsett st�mmans anvisningar f�lja den instruktion som inspektionen har ut-
f�rdat.

10 � En revisor eller en s�rskild granskare skall omg�ende rapportera till
Finansinspektionen om han eller hon vid fullg�randet av sitt uppdrag i ett
kreditinstitut f�r k�nnedom om f�rh�llanden som

1. kan utg�ra en v�sentlig �vertr�delse av de f�rfattningar som reglerar in-

stitutets verksamhet,

2. kan p�verka institutets fortsatta drift negativt, eller
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansr�kningen eller resultatr�k-

ningen fastst�lls eller till anm�rkning enligt 10 kap. 30 eller 31 � aktiebo-
lagslagen (1975:1385), 8 kap. 13 � lagen (1987:667) om ekonomiska f�ren-
ingar, 4 a kap. 14 och 15 �� sparbankslagen (1987:619) eller 7 a kap. 14 och
15 �� lagen (1995:1570) om medlemsbanker.

Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om

han eller hon f�r k�nnedom om f�rh�llanden som avses i f�rsta stycket vid
fullg�rande av uppdrag i kreditinstitutets moderf�retag eller dotterf�retag el-
ler i ett f�retag som har en likartad f�rbindelse med institutet.

Uppr�ttande av s�rskild balansr�kning

11 � Styrelsen i en sparbank, en medlemsbank eller i en kreditmarknads-
f�rening �r skyldig att genast l�ta uppr�tta en s�rskild balansr�kning, om det
finns sk�l att anta att institutet inte kan uppfylla kravet p� kapitalt�ckning
enligt lagen (1994:2004) om kapitalt�ckning och stora exponeringar f�r kre-
ditinstitut och v�rdepappersbolag.

Balansr�kningen skall granskas av institutets revisor. Om granskningen

visar att kravet inte �r uppfyllt, skall institutets styrelse genast underr�tta Fi-
nansinspektionen.

Sammankallande av styrelse eller st�mma

12 � Finansinspektionen f�r sammankalla styrelsen i ett kreditinstitut. Om
styrelsen inte har r�ttat sig efter en beg�ran fr�n inspektionen om att kalla till
extra st�mma, f�r inspektionen utf�rda en s�dan kallelse.

F�retr�dare f�r inspektionen f�r n�rvara vid st�mma och vid ett s�dant

styrelsesammantr�de som inspektionen har sammankallat samt delta i �ver-
l�ggningarna.

Allm�nt ombud vid konkurs

13 � N�r ett kreditinstitut har f�rsatts i konkurs, skall Finansinspektionen
f�rordna ett allm�nt ombud. Det allm�nna ombudet skall som konkursf�r-
valtare delta i konkursboets f�rvaltning tillsammans med den eller de f�rval-
tare som utses enligt konkurslagen (1987:672).

Det allm�nna ombudet kan betr�ffande medf�rvaltare g�ra en s�dan fram-

st�llning som avses i 7 kap. 5 � konkurslagen.

�ven om beslut om delning av konkursboets f�rvaltning har fattats, f�r

det allm�nna ombudet delta i f�rvaltningen i dess helhet.

SFS 2004:297

Best�mmelserna i konkurslagen om arvode till konkursf�rvaltare g�ller

ocks� det allm�nna ombudet.

Finansinspektionens befogenheter vid ett kreditinstituts likvidation

14 � Under ett kreditinstituts likvidation har Finansinspektionen samma
befogenheter i fr�ga om likvidatorerna och st�mman som inspektionen an-
nars har i fr�ga om styrelsen och st�mman.

Pensions- eller personalstiftelse

15 � Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse h�r till ett kreditin-
stitut och stiftelsens f�rm�genhet huvudsakligen kommer fr�n medel som
tillskjutits av kreditinstitutet, skall Finansinspektionen se till att stiftelsens
tillg�ngar �r placerade p� ett s�tt som bereder sk�lig s�kerhet. Vid den be-
d�mningen skall stiftelsens �ndam�l beaktas och h�nsyn tas till vad som f�-
reskrivs i denna lag om placering av ett instituts medel. Om stiftelsens till-
g�ngar inte har placerats p� ett tillfredsst�llande s�tt, f�r inspektionen f�re-
l�gga stiftelsen att g�ra r�ttelse.

Den som f�retr�der stiftelsen skall p� Finansinspektionens beg�ran h�lla

stiftelsens kassa och �vriga tillg�ngar samt b�cker, r�kenskaper och andra
handlingar tillg�ngliga f�r granskning. Han eller hon skall �ven l�mna in-
spektionen alla de upplysningar om stiftelsen som inspektionen beg�r.

Avgifter till Finansinspektionen

16 � Kreditinstitut och utl�ndska kreditinstitut med filial h�r i landet skall
med �rliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet. Detsamma
g�ller s�dana f�retag som avses i 4 kap. 3 � och som har filial h�r i landet.

14 kap. S�rskilt om pr�vningen av �gares l�mplighet

1 � Ett direkt eller indirekt f�rv�rv av aktier eller andelar i ett kreditinsti-
tut, som medf�r att f�rv�rvarens sammanlagda innehav utg�r ett kvalificerat
innehav, f�r ske bara efter tillst�nd av Finansinspektionen. Detsamma g�ller
f�rv�rv som inneb�r att ett kvalificerat innehav �kas

1. s� att det uppg�r till eller �verstiger 20, 33 eller 50 procent av kapitalet

eller r�stetalet f�r samtliga aktier eller andelar, eller

2. s� att institutet blir dotterf�retag.
Tillst�nd enligt f�rsta stycket skall inh�mtas f�re f�rv�rvet. Om f�rv�rvet

har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller p� annat lik-
nande s�tt, kr�vs i st�llet tillst�nd f�r att f�rv�rvaren skall f� beh�lla aktierna
eller andelarna. F�rv�rvaren skall d� ans�ka om tillst�nd inom sex m�nader
efter f�rv�rvet.

2 � Tillst�nd skall ges till f�rv�rv som avses i 1 � om det finns sk�l att anta
att f�rv�rvaren

1. inte kommer att motverka att r�relsen drivs p� ett s�tt som �r f�renligt

med denna lag och andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet,
och

SFS 2004:297

2. �ven i �vrigt �r l�mplig att ut�va ett v�sentligt inflytande �ver led-

ningen av ett kreditinstitut.

Tillst�nd f�r inte ges, om f�rv�rvaren i v�sentlig utstr�ckning har �sidosatt

sina skyldigheter i n�ringsverksamhet eller i andra ekonomiska angel�gen-
heter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Om f�rv�rvet skulle leda till n�ra f�rbindelser mellan kreditinstitutet och

n�gon annan, f�r tillst�nd ges bara om f�rbindelserna inte hindrar en effektiv
tillsyn av institutet.

Finansinspektionen f�r f�reskriva en viss tid inom vilken ett f�rv�rv skall

genomf�ras.

Finansinspektionen skall meddela beslut i ett �rende enligt denna paragraf

inom tre m�nader fr�n det att ans�kan om tillst�nd gjordes.

3 � Den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav av aktier eller ande-
lar i ett kreditinstitut eller en s� stor del av ett s�dant kvalificerat innehav att
innehavet d�rigenom kommer att understiga n�gon av de i 1 � f�rsta stycket
angivna gr�nserna skall underr�tta Finansinspektionen om det.

4 � N�r ett kreditinstitut f�r k�nnedom om att aktier eller andelar i institu-
tet f�rv�rvats enligt 1 � eller avyttrats enligt 3 �, skall institutet snarast an-
m�la f�rv�rvet eller avyttringen till Finansinspektionen.

N�r ett kreditinstitut i annat fall f�r k�nnedom om att det har n�ra f�rbin-

delser med n�gon annan, skall institutet snarast anm�la det till Finansinspek-
tionen.

Ett annat kreditinstitut �n en sparbank skall �rligen till Finansinspektionen

anm�la namnen p� de �gare som har ett kvalificerat innehav av aktier eller
andelar i institutet samt storleken p� innehaven.

5 � Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav av aktier eller ande-
lar i ett kreditinstitut, skall den juridiska personen snarast anm�la �ndringar
av vilka som ing�r i dess ledning till Finansinspektionen.

6 � Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i ett
kreditinstitut motverkar eller kan antas komma att motverka att kreditinstitu-
tets r�relse drivs p� ett s�tt som �r f�renligt med denna lag eller andra f�r-
fattningar som reglerar institutets verksamhet, f�r Finansinspektionen be-
sluta att denne vid st�mman inte f�r f�retr�da fler aktier eller andelar �n som
motsvarar ett innehav som inte �r kvalificerat. Detsamma g�ller, om en s�-
dan innehavare i v�sentlig utstr�ckning har �sidosatt sina skyldigheter i n�-
ringsverksamhet eller i andra ekonomiska angel�genheter eller gjort sig
skyldig till allvarlig brottslighet.

Om den som har ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar inte har an-

s�kt om tillst�nd till ett f�rv�rv som avses i 1 �, f�r Finansinspektionen be-
sluta att innehavaren vid st�mman inte f�r f�retr�da aktierna eller andelarna
till den del de omfattas av ett krav p� tillst�nd.

Om n�gon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett kvalificerat

innehav av aktier eller andelar, f�r innehavaren inte f�retr�da aktierna eller
andelarna vid st�mman till den del innehavet st�r i strid med beslutet.

SFS 2004:297

7 � Finansinspektionen f�r f�rel�gga en �gare som avses i 6 � f�rsta
stycket att avyttra s� stor del av aktierna eller andelarna att innehavet d�ref-
ter inte �r kvalificerat. En �gare som avses i 6 � andra eller tredje stycket f�r
f�rel�ggas att avyttra s� stor del av aktierna eller andelarna att innehavet inte
st�r i strid med inspektionens beslut.

8 � Aktier eller andelar som omfattas av f�rbud enligt 6 � eller f�rel�g-
gande enligt 7 � skall inte r�knas med n�r det fordras samtycke av �gare till
en viss del av aktierna eller andelarna i kreditinstitutet f�r att ett beslut skall
bli giltigt eller en befogenhet skall f� ut�vas. Detta g�ller dock inte om en
f�rvaltare har f�rordnats enligt 9 �.

9 � Om det finns s�rskilda sk�l, f�r Finansinspektionen beg�ra att tingsr�t-
ten f�rordnar en l�mplig person att som f�rvaltare f�retr�da s�dana aktier el-
ler andelar som enligt 6 � inte f�r f�retr�das av �garen. En s�dan ans�kan
pr�vas av tingsr�tten i den ort d�r �garen har sitt hemvist eller, om �garen
inte har hemvist i Sverige, av Stockholms tingsr�tt.

En f�rvaltare har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r arbete och utl�gg. Ers�tt-

ningen skall betalas av �garen till aktierna eller andelarna och skall p� beg�-
ran f�rskotteras av kreditinstitutet. Om den betalningsskyldige inte godtar
f�rvaltarens anspr�k, fastst�lls ers�ttningen av tingsr�tten.

10 � Om ett kreditinstitut har n�ra f�rbindelser med n�gon annan och det
hindrar en effektiv tillsyn av kreditinstitutet, f�r Finansinspektionen f�re-
l�gga innehavare av aktier eller andelar som medf�r att f�rbindelserna �r
n�ra att avyttra s� stor del av aktierna eller andelarna att s� inte l�ngre �r fal-
let.

Finansinspektionen f�r �ven besluta att den eller de som omfattas av ett

beslut enligt f�rsta stycket inte f�r f�retr�da aktierna eller andelarna vid
st�mman. I s� fall skall best�mmelserna i 9 � till�mpas.

15 kap. Ingripanden

Ingripande mot kreditinstitut

1 � Om ett kreditinstitut har �sidosatt sina skyldigheter enligt denna lag,
andra f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet, institutets bolagsord-
ning, stadgar eller reglemente eller interna instruktioner som har sin grund i
f�rfattningar som reglerar institutets verksamhet, skall Finansinspektionen
ingripa.

Ingripande sker genom utf�rdande av f�rel�ggande att vidta �tg�rd inom

viss tid, f�rbud att verkst�lla beslut eller genom anm�rkning. Om �vertr�del-
sen �r allvarlig skall kreditinstitutets tillst�nd �terkallas eller, om det �r till-
r�ckligt, varning meddelas.

Finansinspektionen f�r avst� fr�n ingripande om en �vertr�delse �r ringa

eller urs�ktlig, om institutet g�r r�ttelse eller om n�gon annan myndighet har
vidtagit �tg�rder mot institutet och dessa �tg�rder bed�ms tillr�ckliga.

2 � Om n�gon som ing�r i ett kreditinstituts styrelse eller �r dess verkst�l-
lande direkt�r inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 2 � 4, skall Finansin-

SFS 2004:297

spektionen �terkalla institutets tillst�nd. Det f�r dock ske bara om inspektio-
nen f�rst beslutat att anm�rka p� att personen ing�r i styrelsen eller �r verk-
st�llande direkt�r och om han eller hon, sedan en av inspektionen best�md
tid om h�gst tre m�nader har g�tt, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som
verkst�llande direkt�r.

I st�llet f�r att �terkalla tillst�ndet, f�r Finansinspektionen besluta att en

styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r inte l�ngre f�r vara det. Finans-
inspektionen f�r d� f�rordna en ers�ttare. Ers�ttarens uppdrag g�ller till dess
institutet utsett en ny styrelseledamot eller verkst�llande direkt�r.

3 � Finansinspektionen skall �terkalla ett kreditinstituts tillst�nd om insti-
tutet

1. inte har anm�lts f�r registrering inom f�reskriven tid eller anm�lan har

avskrivits eller avslagits genom ett beslut som har vunnit laga kraft,

2. inte inom ett �r fr�n det tillst�nd beviljades har b�rjat driva s�dan r�-

relse som tillst�ndet avser,

3. har f�rklarat sig avst� fr�n tillst�ndet,
4. har �verl�tit hela sin r�relse, eller
5. under en sammanh�ngande tid av sex m�nader inte har drivit s�dan r�-

relse som tillst�ndet avser.

I fall som avses i f�rsta stycket 2 och 5 f�r i st�llet varning meddelas om

det �r tillr�ckligt.

4 � Om tillst�ndet �terkallas f�r Finansinspektionen best�mma hur avveck-
lingen av r�relsen skall ske.

Ett beslut om �terkallelse f�r f�renas med f�rbud att forts�tta r�relsen.

5 � Har Finansinspektionen av en beh�rig myndighet underr�ttats om att
ett svenskt kreditinstitut �vertr�tt f�reskrifter som g�ller i det landet f�r s�-
dana institut, skall inspektionen vidta de �tg�rder som anges i 14 �� mot in-
stitutet, om det f�religger n�gon omst�ndighet som avses d�r. Inspektionen
skall underr�tta den beh�riga myndigheten om vilka �tg�rder som vidtas.

6 � �renden som r�r ingripanden enligt 15 �� mot en bank pr�vas av re-
geringen om �rendet �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt. Reger-
ingens pr�vning sker efter anm�lan av Finansinspektionen.

Straffavgift

7 � Om ett kreditinstitut har meddelats beslut om anm�rkning eller varning
enligt 1 �, f�r Finansinspektionen besluta att institutet skall betala en straff-
avgift. Om regeringen beslutar om anm�rkning eller varning f�r den �ver-
l�mna till inspektionen att besluta om straffavgift skall betalas.

Avgiften tillfaller staten.

8 � Straffavgiften skall fastst�llas till l�gst femtusen kronor och h�gst fem-
tio miljoner kronor.

Avgiften f�r inte �verstiga tio procent av kreditinstitutets oms�ttning n�r-

mast f�reg�ende r�kenskaps�r. Om �vertr�delsen har skett under institutets

SFS 2004:297

f�rsta verksamhets�r eller om uppgifter om oms�ttningen annars saknas eller
�r bristf�lliga, f�r den uppskattas.

Avgiften f�r inte vara s� stor att institutet d�refter inte uppfyller kraven

enligt 6 kap. 1 �.

9 � N�r straffavgiftens storlek fastst�lls, skall s�rskild h�nsyn tas till hur
allvarlig den �vertr�delse �r som f�ranlett anm�rkningen eller varningen och
hur l�nge �vertr�delsen har p�g�tt.

F�rseningsavgift

10 � Om ett kreditinstitut underl�ter att i tid l�mna de upplysningar som
f�reskrivits med st�d av 16 kap. 1 � f�rsta stycket 4, f�r Finansinspektionen
besluta att institutet skall betala en f�rseningsavgift med h�gst 100 000 kro-
nor.

Avgiften tillfaller staten.

Verkst�llighet av beslut om straffavgift och f�rseningsavgift

11 � Straffavgiften eller f�rseningsavgiften skall betalas till Finansinspek-
tionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den vunnit laga kraft eller
den l�ngre tid som anges i beslutet.

12 � Finansinspektionens beslut att p�f�ra straffavgift eller f�rseningsav-
gift f�r verkst�llas utan f�reg�ende dom eller utslag om avgiften inte har be-
talts inom den tid som anges i 11 �.

13 � Om straffavgiften eller f�rseningsavgiften inte betalas inom den tid
som anges i 11 �, skall Finansinspektionen l�mna den obetalda avgiften f�r
indrivning. Best�mmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen
(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

14 � En straffavgift eller f�rseningsavgift som p�f�rts faller bort i den ut-
str�ckning verkst�llighet inte har skett inom fem �r fr�n det att beslutet vann
laga kraft.

Ingripande mot utl�ndska kreditinstitut och andra f�retag

15 � Finansinspektionen f�r f�rel�gga ett institut eller ett f�retag, som till-
h�r n�gon av f�ljande kategorier att g�ra r�ttelse om det inte driver sin r�-
relse enligt de best�mmelser som avses i 1 �, n�mligen

1. utl�ndska kreditinstitut som driver verksamhet h�r enligt 4 kap. 1 eller

2 �, och

2. s�dana finansiella institut och dotterf�retag som driver verksamhet h�r

enligt 4 kap. 3 �.

Om institutet eller f�retaget inte f�ljer f�rel�ggandet, skall inspektionen

underr�tta den beh�riga myndigheten i f�retagets hemland.

Om r�ttelse inte sker, f�r Finansinspektionen f�rbjuda institutet eller f�re-

taget att p�b�rja nya transaktioner h�r i landet. Innan f�rbud meddelas skall
inspektionen underr�tta den beh�riga myndigheten i f�retagets hemland. I

SFS 2004:297

br�dskande fall f�r inspektionen meddela f�rbud utan f�reg�ende underr�t-
telse till hemlandsmyndigheten. Denna skall d� underr�ttas s� snart det kan
ske.

16 �

Om ett kreditinstitut som driver verksamhet h�r enligt 4 kap. 1 eller

2 �, har f�tt sitt verksamhetstillst�nd �terkallat i hemlandet, skall Finansin-
spektionen genast f�rbjuda institutet att p�b�rja fler transaktioner h�r i lan-
det.

Finansinspektionen skall �ven f�rbjuda ett s�dant f�retag som driver verk-

samhet h�r enligt 4 kap. 3 � att p�b�rja fler transaktioner h�r i landet om ett
utl�ndskt kreditinstitut som �ger f�retaget eller dess moderf�retag har f�tt
sitt verksamhetstillst�nd �terkallat. Om det av en underr�ttelse fr�n en beh�-
rig myndighet framg�r att ett s�dant f�retag som avses i 4 kap. 3 � inte
l�ngre uppfyller n�got villkor som anges i samma paragraf, f�r f�retaget inte
l�ngre med st�d av den paragrafen driva verksamheten vidare h�r. I st�llet
skall svenska best�mmelser g�lla f�r verksamheten.

17 � Om ett utl�ndskt kreditinstitut driver verksamhet h�r enligt 4 kap. 4 �,
skall 1 � till�mpas p� verksamheten h�r i landet.

�renden som r�r ingripanden som avses i 1 � pr�vas av Finansinspektio-

nen. I fr�ga om bankfilialer pr�vas dock ett s�dant �rende av regeringen om
�rendet �r av principiell betydelse eller av s�rskild vikt. Regeringens pr�v-
ning sker efter anm�lan av inspektionen.

Om ins�ttningar hos filialen omfattas av garanti till f�ljd av ett beslut en-

ligt 3 � andra stycket lagen (1995:1571) om ins�ttningsgaranti och tillst�nd
till filialetablering inte skulle ha meddelats utan ett s�dant beslut, f�r inspek-
tionen, om kreditinstitutet inte fullg�r sina skyldigheter enligt lagen om in-
s�ttningsgaranti, f�rel�gga institutet att g�ra r�ttelse. F�rel�ggandet skall
inneh�lla en upplysning om att filialtillst�ndet annars kan �terkallas. Om in-
stitutet inte har gjort r�ttelse inom ett �r fr�n f�rel�ggandet, f�r tillst�ndet
�terkallas. Vid en s�dan pr�vning till�mpas andra stycket.

Om filialtillst�ndet �terkallas till�mpas 4 �.
Inspektionen skall underr�tta den beh�riga myndigheten i institutets hem-

land om �tg�rder som har vidtagits med st�d av denna paragraf.

Ingripande mot den som saknar tillst�nd

18 � Om n�gon driver s�dan r�relse som omfattas av denna lag utan att
vara ber�ttigad till det, skall Finansinspektionen f�rel�gga denne att upph�ra
med r�relsen. Inspektionen f�r besluta hur avvecklingen av r�relsen skall
ske. I ett f�rel�ggande som st�lls till ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk f�rening skall Finansinspektionen upplysa om att r�tten efter an-
s�kan av inspektionen kan komma att besluta att bolaget eller f�reningen
skall g� i likvidation om f�rel�ggandet inte f�ljs.

Om det �r os�kert om lagen �r till�mplig p� viss r�relse, f�r inspektionen

f�rel�gga den som driver r�relsen att l�mna de upplysningar om r�relsen
som inspektionen beh�ver f�r att bed�ma om s� �r fallet. Vidare �r den som
�r revisor i ett f�retag skyldig att p� beg�ran av Finansinspektionen l�mna
s�dana upplysningar om f�retagets r�relse som revisorn f�tt k�nnedom om
vid fullg�randet av sitt uppdrag.

2 SFS 2004:297338

SFS 2004:297

I fr�ga om utl�ndska f�retag f�r ett f�rel�ggande enligt denna paragraf

riktas mot s�v�l f�retaget som den som h�r i landet �r verksam f�r f�retagets
r�kning.

19 � Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk f�rening inte
f�ljer ett f�rel�ggande enligt 18 � f�rsta stycket att upph�ra med r�relsen,
skall r�tten, efter ans�kan av Finansinspektionen, besluta att f�retaget skall
g� i likvidation. I dessa fall till�mpas best�mmelserna i 13 kap. 9, 24, 2743,
45 och 46 �� aktiebolagslagen (1975:1385) samt 11 kap. 5 och 716 �� samt
17 � fj�rde och femte styckena lagen (1987:667) om ekonomiska f�reningar.

Beslut om likvidation skall inte meddelas om det under �rendets hand-

l�ggning vid tingsr�tten visas att r�relsen har upph�rt.

Beslutet om likvidation g�ller omedelbart.

Vite

20 � Om Finansinspektionen meddelar f�rel�ggande eller f�rbud enligt
denna lag, f�r inspektionen f�rel�gga vite.

16 kap. Bemyndiganden

1 � Regeringen eller den myndighet som regeringen best�mmer f�r med-
dela f�reskrifter om

1. vilken information ett kreditinstitut skall l�mna till sina kunder eller till

dem som institutet erbjuder sina tj�nster,

2. vilka poster som f�r r�knas in i startkapitalet enligt 3 kap. 57 ��,
3. vilka �tg�rder som ett kreditinstitut skall vidta f�r att uppfylla de krav

p� soliditet och likviditet, riskhantering, genomlysning, sundhet samt riktlin-
jer och instruktioner som avses i 6 kap. 15 ��,

4. vilka begr�nsningar som g�ller n�r ett bankaktiebolag eller ett kredit-

marknadsbolag tar emot egna aktier eller aktier i sitt moderbolag som pant
enligt 10 kap. 6 �,

5. vilka upplysningar som ett kreditinstitut och s�dana utl�ndska kreditin-

stitut som har inr�ttat filial enligt 4 kap. 4 � skall l�mna till Finansinspektio-
nen f�r dess tillsynsverksamhet, och

6. s�dana avgifter f�r tillsyn som avses i 13 kap. 16 �.

17 kap. �verklagande

1 � Finansinspektionens beslut enligt 13 kap. 12 � och 15 kap. 18 � andra
stycket samt beslut i �renden som avses i 20 � f�rsta stycket 5 f�rvaltnings-
lagen (1986:223) f�r inte �verklagas. Detsamma g�ller inspektionens beslut
att �verl�mna ett �rende till regeringen f�r pr�vning.

Andra beslut av Finansinspektionen enligt denna lag f�r �verklagas hos

allm�n f�rvaltningsdomstol.

Pr�vningstillst�nd kr�vs vid �verklagande till kammarr�tten.
Inspektionen f�r best�mma att ett beslut om f�rbud, f�rel�ggande eller

�terkallelse skall g�lla omedelbart.

SFS 2004:297

2 � Om beslut i ett �rende om tillst�nd enligt 3 kap. 2 � inte meddelas
inom sex m�nader fr�n det att ans�kan gavs in, skall s�kanden av den myn-
dighet som skall pr�va ans�kan underr�ttas om sk�len f�r detta. S�kanden
f�r d�refter beg�ra f�rklaring av kammarr�tten att �rendet on�digt uppeh�lls.
Om beslut inte har meddelats inom sex m�nader fr�n det att en s�dan f�rkla-
ring avgetts, skall ans�kan anses ha avslagits.

Om Finansinspektionen inte vidarebefordrar en underr�ttelse som avses i

5 kap. 2 � f�rsta stycket till beh�rig myndighet i utlandet inom tre m�nader
fr�n det att underr�ttelsen togs emot och inte heller inom samma tid medde-
lar beslut enligt tredje stycket samma paragraf, skall inspektionen underr�tta
s�kanden om sk�len f�r detta. S�kanden f�r d�refter beg�ra f�rklaring av
kammarr�tten att �rendet on�digt uppeh�lls. Om underr�ttelse inte har vida-
rebefordrats inom tre m�nader fr�n det att en s�dan f�rklaring avgetts, skall
beslut enligt 5 kap. 2 � tredje stycket anses ha meddelats.

F�reskrifter om ikrafttr�dande av denna lag meddelas i lagen (2004:298)

om inf�rande av lagen (2004:297) om bank- och finansieringsr�relse.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

GUNNAR LUND
(Finansdepartementet)

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2004

;

Viktiga lagar inom förmögenhetsrätten

Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Köplag (1990:931)

JP Infonets tjänster inom förmögenhetsrätt

Arbetar du med förmögenhetsrätt? I JP Infonets tjänster hittar du det juridiska grundmaterial du behöver som beslutsunderlag samt den senaste praxisutvecklingen snabbt analyserad och kommenterad. Se allt inom förmögenhetsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2004:297 Lag om bank- och finansieringsrörelse

Viktiga lagar inom förmögenhetsrätten

JP Infonets tjänster inom förmögenhetsrätt

Om Lagboken.se