SFS 1991:900

SFS 1991:900 Kommunallag;

Utkom från trycket

den 26 juni 1991

utfärdad den 13 juni 1991.

Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.

1 kap. Indelning, medlemskap

Indelning i kommuner och landsting m. m.

1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting.

Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter

som anges i d enna lag eller i särskilda föreskrifter.

2 § Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt

föreskrivet.

3 § Föreskrifter om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om

ändringar i Sveriges indelning i k ommuner och landsting. Föreskrifter om

kommunalförbund finns i kommun alförbundslagen (1985:894).

Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfa­

ra finns i lagen (1988: 97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings­
myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m.

Medlemskap

4 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen,
äger fast egendom i kommu nen eller är taxerad till kommunalskatt där.

Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom

landstinget.

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter

Allmänna befogenheter

1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenhe­

ter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landsting­

ets område eller deras medlemmar och som inte skall h andhas enbart av
staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om
det inte finns sakliga skäl för något a nnat.

3 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande

kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga

skäl för det.

1516

I Prop. 1990/91:117, KU38,rskr. 360.

¬

4 § Om kommunemas och landstin gens befoge nheter och skyldig heter

SFS 1991:900

pä vissa områden finns det särskilda föreskrifter.

5 § Om kommunernas och landstingens rätt att meddela föreskrifter och

att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det föreskrifter i rege­

ringsformen.

6 § Stockholms läns landsting får ha hand om sådana angelägenheter

inom en del av landsting et som kommunerna där egentligen ska ll sköta,

om det finns ett betydande b ehov av samverkan och detta inte kan tillgo­
doses på något annat sätt.

Särskilt om näringsverksamhet m. m.

1 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs

utan vinstsyfte och går ut på att tillhandah ålla allmännyttiga anläggningar

eller tjänster åt medlemmarna i kommun en eller landstinget.

8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt

främja näringslivet i kommun en eller landstinget.

Individuellt inriktat stöd till e nskilda näringsidkare får lämnas bara om

det finns synnerliga skäl för det.

Kommunalt partistöd

9 § Kommuner och landsting får lämna ekonomiskt bidrag til l de poli­

tiska partier som är representerade i fullmäktige under den tid som avses i
bidragsbeslutet.

Bidraget skall fördelas så, att varje parti får ett lika stort belopp för vaije

plats som partiet har i fullm äktige.

3 kap. Kommunernas och landstingens organisation

Fullmäktige

1 § I varje kommun och i vaije lan dsting finns det en beslutande

församling; kommunfullmäktige i ko mmunerna och landstingsfullmäktige

1 landstingen.

Nämnder
2 § Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och lands­

tingsfullmäktige en landstingsstyrelse.

Närmare föreskrifter om styrelsen finns i 6 kap . 1 — 6 §§.

3 § Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelse n behövs

för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda

författningar och för verksamheten i Ö vrigt.

4 § Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, be­
stämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.

1517

¬

SFS 1991:900

Fullmäktige får därvid besluta

1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela ?

kommunen eller landstinget,

2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en del

av kommunen eller landstinget,

3. att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera

anläggningar, och

4. att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd.

5 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter for

kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen

eller landstinget som part.

En nämnd får inte heller utöva i lag eller an nan forfattning föreskriven

tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.

6 § Om utskott, nämndberedningar och partssammansatta organ finns

det särskilda foreskrifter i denna lag.

Fullmäktigeberedningar

1 § För beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som

skall avgöras av fullmäktige får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedning­

ar. En sådan beredning skall bestå av en eller flera förtroendevalda.

Revisorer

8 § För granskning av den verksamhet som bedrivs inom en nämnds

verksamhetsområde och av en fullmäktigeberedning skall det finnas revi­

sorer.

Närmare föreskrifter om revisorer finns i 9 kap.

Fullmäktiges uppgifter

9 § Fullmäktige beslutar i ä renden av principiell beskaffenhet eller an­

nars av större vikt fÖr kommunen eller landstinget, främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,

2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer och revisorsersättare,

6. grunderna fÖr ekonomiska förmåner till förtroendevalda, samt
7. årsredovisning och ansvarsfrihet.
Fullmäktige beslutar också i a ndra frågor som anges i denna lag eller i

andra författningar.

10 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta

i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 9 §
första stycket eller som enligt lag eller a nnan författning skall avgöras av
fullmäktige får dock inte delegeras till n ämnderna.

^

Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhets­

område finns i 6 kap. 33-38 §§.

1518

'

¬

11 § Om rätt for kommuner och landsting att uppdra beslutanderätten i

SFS 1991:900

vissa anställningsfrågor till en samma nslutning av kommuner eller lands­
ting finns det föreskrifter i ko mmunala delegationslagen (1954:130).

12 § I samband med a tt budgeten fastställs e ller anslag annars beviljas

får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomfora en viss verksamhet

inom ramen for de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten

som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag.

Nämndernas uppgifter

13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som
de enligt lag eller annan forfattning skall handha.

Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till

dem.

14 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar for att full­

mäktiges beslut verkställs.

15 § Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort såda­

na uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 10 § första

stycket och 12 §.

Fullmäktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och for­

merna for den.

Kommunala företag

16 § Kommuner och landsting får genom beslut av fullmäktige lämna

över vården av en kommunal angelägenhet, for vars handhavande särskild
ordning inte foreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono­

misk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock

enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det finns stöd för
det i lag.

17 § Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en

kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget
bestämmer ensam, skall fullmäktige

1.. fastställa det kommunala ändamålet med verksam heten,
2. utse styrelseledamöter och minst en revisor,
3. se till att fullmäktige får yttra sig innan sådana beslut i verksamheten

som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, samt

4. besluta om att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos

företaget enligt de grunder som g äller för allmänna handlingars of fentlig­

het i 2 k ap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).

Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en

stiftelse for en kommunal angelägenhet.

18 § Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett

bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsam­
mans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska personen
blir bunden av de villkor som avse s i 17 § i en omfattning som är rimlig

1519

¬

'

, V .'

SFS 1991:900

med hänsyn till andelsfbrhåilandena, verksamhetens art och omständighe-' ,
terna i övrigt.

Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med

någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.

Kommunala arkiv

19 § Föreskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen (1990:782).

4 kap. De förtroendevalda

Definition

1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i

fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revi­
sorsersättare.

Rösträtt
2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har
den som är folkbokförd i kommunen och har fyllt 18 år senast på valdagen.

Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit

folkbokförd i Sverige den 1 novemb er de tre åren närmast före valåret.

3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige

har den som är röstberättigad vid val a v ledamöter och ersättare i kom­
munfullmäktige i en kommun inom landstinget.

4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en röst­
längd som upprättas före valet.

Valbarhet

5 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har

rösträtt enligt 2 och 3 §§. Detsamma gäller valen av ledamöter och ersätta­
re i näm nderna samt valen av revisorer och revisorsersättare.

Den som har fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är valbar.

6 § Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den
ledande ställningen bland personalen är inte valbar.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhets­

område får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

Uppdragets upphörande

1 § Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller

om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördel­

ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de
förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att

omvalet eller sammanräkningen har avslutats.

När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige

förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.

8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdra-

1520

get genast.

¬

, t

9 § Fullmäktige skall befria en förtroendevald från uppdraget när den

SFS 1991:900

fÖrtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget fÖr en förtroendevald som valts
av fullmäktige, om den fÖrtroendevalde

1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. genom en dom som har vunnit laga kraf t har dömts fÖr ett brott fÖr

vilket det är föreskrivet fängelse i tv å år eller däröver.

Ledighet från anställning

11 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar

som behövs fÖr uppdragen.

Ekonomiska förmåner

12 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning fÖr den arbetsinkomst

samt de pensions- och semesterförm åner som de förlorar, när de fullgör

sina uppdrag.

Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på helti d

eller en betydande del av heltid.

13 § Fullmäktige skall besluta enligt vilka grunder ersättning enligt 12 §
skall betalas.

14 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning skall

få

1. ersättning fÖr resekostnader och andra utgifter som föranleds av

uppdraget,

2. arvode fÖr det arbete som är förenat med uppdraget,

3. pension, samt
4. andra ekonomiska förmåner.

15 § Om fullmäktige beslutar att arvode skall betalas, skall arvodet

bestämmas till lika belopp fÖr lika uppdrag.

Detta gäller dock inte förtro endevalda som fullgör uppdragen på heltid

eller en betydande del av heltid.

De förtroendevaldas initiativrätt

16 § Ledamöterna i fullmäktige får väcka motioner.

Att de också får ställa interpellationer och frågor framgår av 5 kap. 49 —

56§§.

17 § Ledamöterna i nämnder f år väcka ärenden i nämnderna.

18 § När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter so m ledamöter­

na.

Närmare föreskrifter om ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige och i

nämnderna finns i 5 k ap. 12 -17 §§ och i 6 kap. 10 och 1 1 §§.

Omröstning och beslut

19 § Varje ledamot i ful lmäktige eller i en nämnd har en röst.

j52i

¬

i'v-.,,;.

" I

SFS 1991:900

20 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att

delta i en .omröstning eller i ett beslut.

Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs for att

ärendet skall kunna avgöras.

21 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende

skall delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning

mot någon enskild.

Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag.

Reservation

22 § En förtroendevald som har deltagit i avgö randet av ett ärende'får

reservera sig mot beslutet.

Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.

Närvarorätt
23 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot
eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid n ämndens sammanträ­
den och delta i överläggningarna men inte i besluten.

Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin

mening antecknad i protok ollet.

Borgarråd

24 § I Stockholms kommun väljer fullmäktige borgarråd vid första sam­

manträdet det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela land et.

Borgarråden väljs för tre år.

Om det begärs, skall vaije borgarråd väljas särskilt.

:

25 § Vad som i 7 § sägs om hur omval eller förnyad sammanräkning som
innebär ändrad mandatfördelning mellan partierna i fullmäktige inverkar
på uppdragen för förtroendevalda gäller också borgarrådens uppdrag.

26 § I fråga om valbarhet till b orgarråd och uppdragets upphörande skall

5 och 8-10 §§ tillämpas.

27 § Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att borgarråden i

sina uppdrag skall få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de
löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos

kommunen.

28 § När ett borgarråd är tjänstledig, får styrelsen förordna en vikarie.

Om ett borgarråd avgår under mandattiden, skall ett nytt borgarråd

snarast väljas för återstoden av mandattiden. För tiden tills detta har skett
får styrelsen förordna en vikarie.

29 § Borgarråden får inte väljas till ledamöter eller ersättare i styrelsen
men skall närvara vid styrelsens sammanträden. De får delta i överlä gg­
ningarna men inte i besluten.

1522

30 § Borgarråden bildar en borgarrådsberedning.

¬

31 § Styrelsen skall utse varje borgarråd till ordförande i en nämnd, om

SFS 1991:900

inte fullmäktige har bestämt något annat.

Borgarråden skall tjänstgör a som ordförande till s de avgår som bor gar­

råd. Om ärendenas fördelni ng mellan borgarråden ändras, får styrelsen
besluta att uppdraget att vara ordförande skall upphöra tidig are.

32 § Om styrelsen har förordn at en vikarie f Ör ett borgarråd, skall vika­

rien utöva också borgarrådets uppdrag som ordförande i en nämnd.

33 § Borgarråden skall närvara vid fu llmäktiges sammanträden.

De får delta i överläggningarna och framställa försl ag men inte delta i

besluten.

34 § Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om borgarråden.

Politiska sekreterare

35 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare att biträ­

da de förtroendevalda i d et politiska arbetet.

36 § Politiska sekreterare får inte anställas fÖr längre tid än till utgången
av det år då val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.

Lagen (1982:80) om anställningsskydd skall inte tillämpas for dem.

37 § En pol itisk sekreterare har rätt till d en ledighet från sin anställning
som behövs for tjänstgöringen.

5 kap. Fullmäktige
Antalet ledamöter och ersättare

1 § Fullmäktige bestämmer hur många led amöter som fullmäktige skall

ha.

Antalet skall bestämmas till ett udda tal och til l minst

31 i kommuner med 12000 röstberättigade invånare eller därunder och i

landsting med 140000 röstberättigade invånare eller därunder,

41 i kommuner med över 12000 till och med 24000 röstberättigade

invånare,

51 i kommuner med över 24000 till och med 36000 röstberättigade

invånare och i landsting med över 140000 till och med 200000 röstberätti­

gade invånare,

61 i kommuner med över 36000 röstberättigade invånare, och

71 i landsting med över 200000 röstberättigade invånare.

I S tockholms kommun och i landsting med över 300000 röstberättigade

invånare skall dock an talet ledamöter bestämmas till minst 101.

2 § Vid tillämpningen av 1 § skall den som har upptagits i gällande

röstlängd anses som röstberättigad.

3 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige skall
ändras, skall beslutet tillämpas först när val av fullmäktige förrättas nästa
gång i he la landet.

1523

¬

. St;-!

.

. << < 4

'

SFS 1991:900

Beslutet skall fattas före utgången .av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

4 § För ledamöterna i fullmäktige skall det finnas ersättare.

Föreskrifter om antalet ersättare finns i vallagen (1972:6 20).

Mandattider

5 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för tre år

räknat från och med den 1 november valåret.

Om valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 15 kap. 7§

tredje stycket vallagen (1972:620), skall mandattiden dock förlängas till

dess omvalet har avslutats.

I Stockholms kommun räknas mandattiden från och med den 15 okto­

ber valåret.

Ordförande och vice ordförande

6 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller

flera vice ordförande.

Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Tidpunkt för sammanträdena

7 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.

Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av

fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det be­
hövs.

Hur sammanträdena kungörs

8 § Ordföranden utfärdar en kungörelse om vaije sammanträde med

fullmäktige.

Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet

och om de ärenden som skall behandlas.

9 § Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets anslags­
tavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också tillställas

varje ledamot och ersättare.

10 § Uppgift om tid och plats för ett sammanträde skall minst en vecka

före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäk­
tige beslutar.

Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att uppgif­

ten skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften införas i den tidning­

en.

11 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det
sätt som föreskrivs i 8 - 10 §§, skall kungörelsen med uppgift om ärendet
anslås senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.

Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt sändas till vaije ledamot

och ersättare så, att den kan antas nå dem inom samma tid.

1524

¬

t.r

Ersättarnas tjänstgöring

.

SFS 1991:900

12 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i

ledamotens ställe.

13 § Ersättarna skall tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ord­

ningen.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoen­

de av turordningen.

En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får

åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

14 § En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller

till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare
har trätt in i ledamotens ställe.

15 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde

på grund av någo t annat hinder än jäv får därefter under samm a dag inte
tjänstgöra vid sammanträdet.

16 § I komm unfullmäktige har ersättare från samma valkrets som leda­

moten företräde till tjänstgöring.

Närmare föreskrifter om företrädesordningen finns i vallagen (1972:

620).

17 § Fullmäktige skall meddela ytterligare föreskrifter om ersättarnas

tjänstgöring.

Beslutjorhet

18 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av

ledamöterna är närvarande.

Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besva-

ras^även om färre ledamöter är närvarande.

19 § Om en ledam ot enligt 20 § eller 9 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får
fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av

jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 18 §.

Jäv

20 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som
personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn
eller syskon eller någon annan närstående.

Föreskrifter om jäv i samband med rev ision finns i 9 kap. 4 §.

Rätt och skyldighet för utomstående att medverka

21 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter skall ha

rätt att delta i överläggningarna men inte i beslut en.

22 § Ordföranden och vice ordförand en i en nämnd, revisorerna samt
de anställda i kommunen eller landstin get är skyldiga att lämna upplys-

j 525

¬

SFS 1991:900

ningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och oifl

det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.

Ärenden i fullmäktige

23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av

1. en nämnd,
2. en ledamot genom motion,
3. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med

revisionsuppdraget,

4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det, eller
5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om

fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.

I Stockholms kommun får också ett borgarråd väcka ärenden genom

motion.

24 § Fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd som
är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.

25 § Fullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts enligt 23 §.

Hur ärendena bereds

26 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, skall det ha beretts antingen
av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäkti­

geberedning.

i

27 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, skall en

nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra

sig.

28 § Styrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig i e tt ärende som har
beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.

Styrelsen skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon

annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.

29 § Fullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.

Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald

behöver inte heller beredas.

30 § De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet får nyvalda
fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra
antalet ledamöter eller ersättare i en n ämnd utan föregående beredning.

31 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående be­

redning.

Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också

utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall

återkallas enligt 4 kap. 10 §.

32 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts,

1526

om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

¬

a ^

P

33 § En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett

SFS 1991:900

år från det att motion en väcktes.

Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad

som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom
samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handlägg­

ning.

34 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett
ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från

medlemmar i k ommunen eller landstinget.

Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något

liknande förfarande. Därvid får valnämnden i kommunen anlitas, om

nämndens verksamhet i övr igt inte hindras av det.

35 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föran­
leds av att ett landsting anlitar valnämnden.

Bordläggning

36 § Ett ärende skall bordläggas, om det beg ärs av minst en tre djedel av

de närvarande ledamöterna.

För bordläggning i fråga om val eller tidigare bordlagt ärende krävs dock

enkel majoritet.

37 § Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa samman­

träde, om fullmäktige inte beslutar något, annat.

Offentlighet och ordning vid sammanträdena

38 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.

Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende skall

hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan över lägg­

ning, även när de inte tjänstgör.

39 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för
ordningen vid sammanträdena.

Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte efter

tillsägelse rättar sig.

Hur ärendena avgörs

40 § Ordföranden skall se till a tt bara sådana ärenden avgörs som har
kungjorts enligt föreskrifterna i 8 -11 §§.

Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda före­

skrifter, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.

Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning framg år

av 32 §.

41 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag

till beslut.

Förslagen skall utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden redovisar därefter s in uppfattning om vad som har beslu­

tats och befäster beslutet med klub bslag, om inte omröstning begärs.

1527

¬

• v . A

'

SFS 1991:900

42 § Om omröstning begärs, skall den ske öppet utom i ärenden soiri
avser val eller anställning av personal.

43 § Om inte något annat är föreskrivet, bestäms utgången genom enkel

majoritet.

44 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock

genom lottning.

45 § Ordföranden skall vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om
ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.

Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföran­

den anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller
annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall
läggas fram.

Proportionella val

46 § Under de förutsättningar som anges i 4 7 § skall följande val vara

proportionella:

1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§,

och

3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag, ekonomis­

ka föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som

skall granska en sådan styrelses förvaltning.

47 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst det antal
ledamöter som motsvarar den kvot som man får, om man dividerar

antalet närvarande ledamöter med summan äv det antal personer som

valet avser plus 1. Om kvoten då blir ett decimaltal, skall den avrundas till
närmast högre hela tal.

Om förfarandet vid ett sådant val finns det särskilda föreskrifter.

48 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga
styrelser och andra organ finns det särskilda föreskrifter.

Interpellationer och frågor

49 § Interpellationer skall avse ämnen som hör till fullmäktiges, en
nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte

avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

50 § Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara försedda

med motivering. De bör ställas endast i angeläge nheter av större intresse

för kommunen eller landstinget.

51 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpel­
lation får ställas.

1528

¬

Bl § Interpellalioner får ställas av ledamöterna och riktas till ordfbran-

SFS 1991.900

den i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda
i övrigt som fullmäktige bestämmer,

I St ockholms kommun får dock interp ellationer ställas bara till borgar ­

råden.

53 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta

besvarandet av en interpellation till en av fullmäktig e utsedd ledamot i

styrelsen För ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§.

54 § För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor.

Vad som sägs i 4 9 och 51 -53 §§ skall då tillämpas.

55 § En fråga skall ha ett bestäm t innehåll.

Den får vara försedd med en kort inleda nde förklaring.

56 § När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och d en som
svarar delta i överläggningen.

Protokollet

57 § Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens ansvar.

58 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har
tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.

59 § Protokollet skall för varje ärende redovisa

1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. i v ilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit ,

4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagi t i bes luten och hur de har röstat vid

öppna omröstningar, samt

6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.

60 § I protokollet skall ang es vilka interpellationer och frågo r som har
ställts och vilka interpellationer och frågor som har besv arats.

61 § Ett protokoll skall justeras senast Qorton dagar efter sammanträdet

på det sätt som fullmäktige har bestämt.

62 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall
justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet skall fram­
gå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har anslagits.

Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före utgången av den

tid som gäller för överklagande enligt 10 k ap. 6 § första stycket.

Bevis om anslag sdagen skal l tecknas på protokollet eller utfärdas sär­

skilt.

I landstingen skall tillkännagivandet även införas i de tidningar som

avses i 1 0 §.

1529

¬

•

-Mi.'-;-....- Jj

.

t

SFS 1991:900

Arbetsordningen

63 § Fullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare före­
skrifter som behövs for fullmäktiges sammanträden och handläggningen
av ärendena.

64 § Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om

1. antalet ledamöter i fullmäktige,

2. när sammanträden skall hållas,
3. anmälan av hinder att delta i samm anträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som skall föra ordet, tills ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggnin gar,

7. förfarandet vid omröstningar,

8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt

9. formerna för justeringen av protokollen.

6 kap. Styrelsen och övriga nämnder

Styrelsens uppgifter

1 § Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller

landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verk­

samhet.

Styrelsen skall också ha uppsikt över kommunal verksamhet som be­

drivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§,

2 § Styrelsen skall uppmärksamt fÖlja de frågor som kan inverka på

kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning.

Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myn­

digheter göra de framställningar som behövs.

3 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kom­

munen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som
behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

4 § Det åligger styrelsen särskilt at t

1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige

med de begränsningar som framgår av 5 kap. 29 — 32 §§,

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3. verkställa fullmäktiges beslut, och

4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till

styrelsen.

5 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller

delvis skall sköta om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egen­

dom samt verkställa fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att
en annan nämnd helt eller delvis skall ha hand om sin medelsförvaltning.

6 § Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens eller lands­

tingets talan i alla mål och ären den, om inte någon annan skall göra det på

1530

grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.

¬

jDetta gäller också mål där någo n har begärt laglighetsprövning av full-

SFS 1991:900

mäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet.

Nämndernas ansvar för verksamheten

7 § Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamhe­

ten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har
bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

De skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsstäl­

lande sätti

8 § Nämnderna skall verka för att samråd sker med dem so m utnyttjar

deras tjänster.

Antalet ledamöter och ersättare

9 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal
som fullmä ktige bestämmer. I styrelsen får antalet ledamöter inte vara

mindre än fem och antalet ersättare bör vara lika stort som antalet ledamö­
ter.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall fullmäk tige bestämma i

vilken ordning som de skall tjänstgöra.

10 § Fullmäktige skall besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna.

11 § Även de ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndemas

sammanträden och skall underrättas om tid och plats för sammanträdena.

Fullmäktige skall besluta i vilken utsträckning ersättarna skall ha rätt att

delta i ö verläggningarna och få sin mening antecknad i protok ollet.

Mandattider

12 § Ledamöterna och ersättarna i styrels en väljs för tre år, räknat från

och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i

hela landet.

Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid skall räknas

från och med det sammanträde då valet förrättas intill det sammanträde
då val av styrelse förrättas nästa gång. I ett sådant fall skall nyvalda
fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.

13 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än sty­

relsen.

14 § Om en ledamot avgå r under mandattiden, skall fyllnadsval förrät­

tas.

Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en

ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas

tjänstgöring.

Ordförande och vice ordförande

15 § Fullmäktige skall, för den tid som fullmäkt ige bestämmer, bland

nämndens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande.

1531

¬

SFS 1991:900

16 § Fullmäktige skall meddela föreskrifter om vem som skall fullgöra;.

ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande

kan tjänstgöra.

17 § 1 Stockholms kommun skall 15 och 16 §§ tillämpas bara på styrel­
sen och sådana nämnder där ett borgarråd inte skall vara ordförande.

Tidpunkt för sammanträdena

18 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.

Sammanträden skall hållas också om minst en tredjedel av nämndens

ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

Närvarorätt för utomstående

19 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en

annan nämnd eller beredning, en anställd hos kommunen eller landstinget

eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden

för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det,

delta i överläggningarna men inte i besluten.

Utskott och nämndberedningar

20 § Fullmäktige fär bestämma att en nämnd skall ha ett eller flera
utskott.

Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv

bestämma att utskott skall finnas.

21 § Av 33 § framgår att en nämnds beslutanderätt får delegeras till ett

utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.

En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs.

22 § En nämnd skall välja utskott bland ledamöterna och ersättarna'i

nämnden. Därvid skall föreskrifterna i 5 kap. 47 § om proportionella val

tillämpas.

Beslutförhet

23 § En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av leda­
möterna är närvarande.

Jäv
24 § Den som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller
närvara vid handläggningen av ärendet.

25 § En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget

är jävig, om

1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller

syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas

medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närståen­

de,

2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår

1532

¬

eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets

SFS 1991:900

Utgång,

^ 3. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i

saken, eller

4. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba

förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

26 § Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar
betydelse.

27 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebol ag där kommunen
eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller e n stiftelse där kom­
munen eller lands tinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall
jäv enligt 25 § 2 eller 4 inte anses föreligga enbart på grund av att den som
handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på
något annat sätt är knuten dit.

Jäv enligt 25 § 4 skall inte heller an ses föreligga enbart på grund av att

den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i
handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.

Hur ärendena avgörs

28 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut skall 5 kap. 41 —
44 §§ tillämpas.

29 § För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majori­
tet. i

Protokollet

30 § Vid ett sammanträde skall protokoll föras.

I fråga om protok ollens förande, innehåll, justering och hur justeringen

tillkännages skall 5 kap. 57-62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver

dock inte införas i någ on tidning.

Delgivning

31 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den
som enl igt ett reglemente eller ett särskilt beslut ä r behörig att ta emot

delgivningar.

Reglementen

32 § Fullmäktige skall utförda reglementen med närmare föreskrifter om

nämndernas verksamhet och arbetsformer.

Delegering av ärenden inom en nämnd

33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare
eller åt en anställd hos kommunen eller lan dstinget att besluta på nämn­

dens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de
fall som avses i 34 §.

1533

¬

SFS 1991:900

34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:

1. ä renden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller

kvalitet,

2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med

anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har
överklagats,

3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av

principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och

4. vissa ären den som anges i särskilda föreskrifter.

35 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmä­

las till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

36 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som

nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så
brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut

skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

37 § Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef

inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlå­

ta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom
kommunen eller landstinget att besluta i stäl let. Sådana beslut skall anmä­
las till chefen.

38 § Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en anställd att besluta

på nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor som innebär att de

som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag
eller att yttra sig, innan beslutet fattas.

Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om

företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslu­
tet.

Drätselnämnd

39 § Stockholms kommun får ha en drätselnämnd.

40 § Drätselnämnden skall, i stället för kommunstyrelsen, ha hand om

medelsförvaltningen, om fullmäktige inte har överlåtit åt en annan nämnd

att helt eller delvis ha hand om sin medelsförvaltning.

Drätselnämnden skall också fullgöra de uppgifter i fråga om räkenskaps-

föring och redovisning som styrelsen annars skall fullgöra. Vad som i 8

kap. 14-16 §§ sägs om styrelsen skall därvid tillämpas också på drätsel­
nämnden.

41 § Föreskrifterna i 7 §, 9 § med undantag för första stycket andra
meningen, 10 §, 11 §, 13 §, 14 § och 18-37 §§ samt föreskrifterna i 4 kap.

skall tillämpas också på drätselnämnden.

42 § Ordföranden i borgarrå dsberedningen skall vara ordförande i drät­
selnämnden.

1534

¬

'7 kap. Medbestämmandeformer

1991:900

Partssammansatia organ

1 § Om inte något annat följer av lag eller annan forfattning, får det i en

kommun eller ett landsting lämnas Öv er till partssammansatta organ att
inom en näm nds verksamhetsområde svara for beredning, förvaltning och
verkställighet.

Detta gäller dock bara ärepden som rör förhållandet mellan kommunen

eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda.

2 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verks am­
hetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighe tsutövning mot

någon enskild.

3 § Partssammansatta organ inrättas av fullmäktige.

4 § Fullmäktige skall fastställa ett partssammansatt organs uppgifter,

sammansättning, mandattid och verksam hetsformer i ett reglemente.

5 § Ett partssammansa tt organ skall bestå av företrädare för dels kom ­

munen eller landstinget, dels de anställda.

Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om

fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.

De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorgani­

sationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om

partssammansatta organ.

6 § På ett partssammansatt organ skall tillämpas

1. 4 kap. 22 § om reservation,

2. 6 kap. 24-27 §§ om jäv, och
3. 6 kap. 30 § om protokollforing, protokolls innehåll, justering av

protokoll och tillkännagivande om justeringen.

7 § En nämnd inom vars verksamhet sområde ett partssammansatt or­
gan har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om

det finns synnerliga skäl for det.

Närvarorätt Jor personalföreträdare

8 § Företrädare for de anställda hos en kommun eller ett landsting

{personalföreträdare) får, i den omfattning so m anges i 9 - 13 §§, närvara

vid sammanträden med andra nämnder än styre lsen.

Närvarorätt saknas dock i revisionsnämnder, förtroendenämnder, val­

nämnder och överformyndarnämnder.

9 § Personalforeträdarna har rätt att närvara vid en nämnds beh andling

av ärenden som rör forhålland et mellan kommunen elle r landstinget som

arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i särskilda fall besluta att

personalforeträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ären-

den.

,535

¬

.

\h

SFS 1991:900

lO § Personalföreträdarna har inte rätt att näryara när ärenden av föl­
jande slag handläggs:

1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida

inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,

2. förhandlingar med en a rbetstagarorganisation,
3. uppsägningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter, och
5. rättstvister nfiellan kom munen eller landstinget och en arbetstagaror­

ganisation.

11 § Personalföreträdama har rätt att delta i nämndens överläggningar

men inte i be sluten.

12 § En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i sekre­

tesslagen (1980:100), lämna personalföreträdarna de upplysningar som
behövs för deras verksamhet.

13 § Personalföreträdama utses särskilt för varje nämnd bland de an­

ställda hos kommunen eller landstinget, i första hand bland dem som är
anställda inom nämndens verksamhetsområde.

Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får

finnas för varje nämnd.

14 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorgani­

sationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.

15 § Vad som föreskrivs i denna lag om jäv för den som skall handlägga

ett ärende hos en nämnd skall gälla också för personalföreträdare i nämn­
den.

Jäv enligt 6 kap. 25 § 4 skall dock inte anses föreligga enbart på gmnd av

att personalföreträdaren

1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som

har intressen att bevaka i äre ndet, eller

2. har, i den egenskap som anges i 1, företrätt organisationen i en sådan

förhandling i äre ndet som har ägt mm enligt lagen (1976:580) om medbe­

stämmande i arbetslivet.

16 § Personalföreträdarna skall kallas till sammanträden på samma sätt

som gäller för led amöterna i nä mnden. Ersättama kallas bara när de skall

tjänstgöra som personalföreträdare.

17 § Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har

tillträde blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon

av dem inte har kallats till sammanträdet.

8 kap. Ekonomisk förvaltning

Mål för den ekonomiska förvaltningen

1 § Kommuner och landsting skall ha en god ek onomisk hushållning i

1536

sin verksamhet.

¬

Médelsförvaltningen

SFS 1991:900

2 § Kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant

sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan til lgodöses.

3 § Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvalt­

ningen.

Budgetens innehåll

4 § Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa

kalenderår {budgetår).

5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin

under budgetåret.

I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare

framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen

beräknas vara vid bu dgetårets slut.

Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre

år. Budgetåret skall därvid alltid vara periode ns första år.

Budgetprocessen

6 § Förslag till bud get skall upprättas av styre lsen före oktober månads

utgång.

Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i

november månad. 1 så fall skall styrelsen före oktober månads utgång
föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår
i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

7 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder se nast skall lämna in sina
särskilda budgetförslag till styrelsen.

8 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång.

De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall budgeten

fastställas av nyvalda fullmäktige.

9 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före

november månads utgång, skall fullmäktige ändå fastställa skattesatsen

inom denna tid.

Budgeten skall därefter fastställa s före december månads utgång. Full­

mäktige får då fastställa en annan skattesats än den som har bestämts
tidigare, om det finns skäl till det.

10 § Styrelsens förslag till budget skall hållas tillgängligt för allmänheten

från och med kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då budge­

ten skall fastställas.

Den plats där förslaget hålls tillgängligt skall anges i ku ngörelsen.

11 § I lag en (1965:269) med särskilda bestä mmelser om kommun s och

annan menighets utdebitering av skatt, m. m. finns föreskrifter om skyldig­

het för styrelsen att underrätta vissa myndiglieter om skattesatsen.

1537

49-SFS I99I

¬

SFS 1991:900

Utgiftsbeslut under budgetåret

12 § Om fullmäktige-beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall

beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras.

Förbud mot pantsättning

13 § Kommuner och land sting fär inte upplåta panträtt i sin egend om

till säkerhet för en fordran.

Vid förvärv av egendo m får de dock överta bet alningsansvaret för lån

som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i ege ndomen.

RäkenskapsJÖring och redovisning

14 § Styrelsen och övrig a nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper

över de medel som de förvaltar.

15 § Styrelsen bestä mmer när övriga nämnder senast till styrelsen skall

redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår.

16 § När styre lsen har fått. övriga nämnders redovisningar, skall den

avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en
årsredovisning.

17 § 1 årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksam­

heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställn ingen vid

årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och
övriga ansvarsförbindelser.

Årsredovisningen skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som

bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening
eller handelsbolag.

18 § Årsredovisningen skall upprättas m ed iakttag ande av god redo vis­

ningssed.

19 § Årsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna

snarast möjligt och senast den 1 j uni året efter det år som redo visningen
avser.

20 § Årsredovisningen skall godkännas av fullmäktige. Det bör int e ske
innan fullmäktige enligt 9 kap. 16 § andra stycket beslutat om ansvarsfri­

het skall beviljas eller vägras.

21 § Årsredovisningen skall hålla s tillgänglig för allmän heten från och
med kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisning­

en skall godkännas.

Den plats där årsredo visningen hålls tillgänglig skall anges i kun görel­

sen.

22 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om

årsredovisningen vid e tt sammanträde med fullmäktige.

1538

23 § Fullmäktige skall med dela närmare föreskrifter om re dovisningen.

¬

9 kap. Revision

^

Val av revisorer och revisorsersättare

1 § Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall

nyvalda fullmäktige välja revisorer och revisorsersättare för granskning av
verksamheten under de tre följande åren.

2 § Vid en saml ad revision a v hela ver ksamheten skall minst tre reviso­
rer och lika många ersättare väljas.

Vid en särsk ild revision för granskning av en viss el ler vissa nämnders

verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersä ttare väljas för

varje nämnd eller grupp av nämnder.

3 § Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår

under mandattiden, får fullmäkti ge förrätta fyllnadsval för återstoden av

denna tid.

Jäv

4 § Den som är redovi sningsskyldig till kommunen ell er landstinget får

inte

1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som

omfattas av redovisningsskyldigheten,

2. delta i val av revisor eller revisorsersät tare som skall gran ska sådan

verksamhet, eller

3. delta i handlä ggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamhe­

ten.

Första stycke t skall tillämpas också på make, sambo, föräldrar, barn

eller syskon eller annan närstående till den redo visningsskyldige.

5 § Trots 4 § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan

riktas enlig t 15 § andra stycket delta i fullmäktiges överläggningar, när
revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvarat för behand­

las.

Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd får också delta i full­

mäktiges överläggning när verksamhe t inom den egna nämnden behand­
las.

Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamö­

ter i f ullmäktige.

Revisorernas ställning

6 § Vaije revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.

Revisorernas uppgifter

1 § Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revision s­

sed all verksamhet som bedrivs inom nämndemas verksamhetsområden.

De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekono­

misk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och

om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig.

8 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndi g­

hetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av

SFS 1991:900

1539

¬

*

I

SFS 1991:900

sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust,-
eller när granskningen sker från allmänna synpunkter.

9 § Vad som sägs om nämnder i 7 § gäller också fullmäktigeberedningar.

Revisorernas rätt till upplysningar m. m.

10 § Nämnderna och de anställda är skyldiga at t lämna revisorerna de

upplysningar som behövs för revisionsarbetet.

De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de

tillgångar som nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och

andra handlingar som berör nämndemas verksamhet.

11 § Vad som sägs om nämnder i 10§ gäller också fullmäktigebered­

ningar.

Revisorernas förvaltning

12 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband

med revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat.

13 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning skall tas upp i

protokoll.

Föreskrifterna i 6 kap. 30 § om justering av protokoll och tillkännagi­

vande om justeringen skall tillämpas också på revisoremas protokoll.

Revisionsberättelse

14 § Revisorema skall vaije år till fullmäktige avge en berättelse med

redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under

det föregående budgetåret.

15 § Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i

revisionsberättelsen.

Anmärkningar får riktas mot
1. nämnder och fullmäktigeberedningar, samt
2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.
Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvars­

frihet tillstyrks eller ej.

Prövning av frågan om ansvarsfrihet

16 § Fullmäktige skall i nhämta förklaringar över de anmärkningar som

har framställts i revision sberättelsen.

Därefter skall fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av året

efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas

eller vägras.

17 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadestånds­

talan skall väckas.

Talan som inte gmndas på brott skall väckas inom ett år från det att

beslutet om vägrad a nsvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan
förlorad.

1540

¬

Revisionsreglemente

>

SFS 1991:900

18 § Fullmäktige får meddela närmare fbreskriftdr om revisionen.

10 kap. Laglighetsprövning

Tillämpn ingsom råde

1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få

lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att
överklaga dem ho s kammarrätten.

2 § Följande beslut får överklagas:

1. beslut av fullmäktige,
2. beslut av en nämnd elle r ett partssammansatt organ, om beslutet inte

är av rent förberedande eller rent verkst ällande art, samt

3. sådana beslut av revi sorerna som avses i 9 kap. 13 §.

3 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan

författning finns särskilda föreskrifter om överklagande.

Hur besluten överklagas

4 § Ett beslut överklagas skriftligt.

'

I sina klagomål skall klaganden ange Vilket beslut som överklagas och de

omständigheter som han stöde r sitt överklagande på.

5 § Klagomålen skall ges in till kammarrätten.

Klagotid

6 § Klagomålen skall ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor

från den dag då det tillkännagavs på kommunens eller landstingets an­

slagstavla att protok ollet över beslutet justerats.

Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan

under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.

7 § Om kla gomålen före klagotidens utgång har kommi t in till kommu­

nen eller landstinget i stället för till kammarrätten, skall överklagandet

ändå prövas.

Grunder för laglighetsprövningen

8 § Ett Överklagat beslut skall upphävas, om

1. det inte har tillkommit i lag a ordning,

2. beslutet hänför sig till någ ot som inte är en angelägenhet för kommu­

nen eller landstinget,

3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter,

eller

4. beslutet strider mot la g eller annan författning.

Något annat beslu t får inte sättas i d et överklagade beslutets ställe.

9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet

inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin

betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.

1541

¬

^

»v

SFS 1991:900

lo § Vid prövningen av överklagandet får inte beaktas andra omständig­

heter än sådana som klaganden har hänvisat till fore klagotidens utgång.

Processuella frågor

11 § Vid tillämpningen av forvaltningsprocesslagen (1971:291) skäll

kommunen eller landstinget anses som part,

12 § Ett foreläggande enligt 5 § forvaltningsprocesslagen (1971:291) får

inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att

denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt
överklagande.

Föreskriften i 29 § forvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande

besluta till det bättre for enskild skall inte tillämpas.

13 § Föreskrifter om hur kammarrättens beslut överklagas hos rege­

ringsrätten finns i forvaltningsprocesslagen (1971:291).

14 § Om kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klagan­

den själv överklaga beslutet.

Om kammarrätten har upphävt ett beslut eller forbjudit att det verk­

ställs, får kammarrättens beslut överklagas av kommunen eller landstinget
och av deras medlemmar.

Rättelse av verkställighet

15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit

laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har

fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det
är möjligt.

1. Denna lag träder i kraf t den 1 januari 1992.
2. Genom den nya lagen upp hävs

- lagen (1969:596) om kommunalt partistöd,
- kommunallagen (1977:179),
- lagen (1977:180) om införande av kommunallagen (1977:179),
- lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna,

- lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och lands­

tingskommuner, och

- lagen (1985:127) om särskilda organ i la ndstingskommunerna.

3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till föreskrifter

som har ersatts genom föreskrifter i denna lag, skall i stället de nya
föreskrifterna tillämpas.

4. Rikets indelning i landsting ändras inte genom den nya lagen.
5. Föreskrifterna i 3 ka p. 17 och 18 §§ skall från och med den 1 januari

1993 tillämpas också på sådana foretag till vilka en kommun eller ett

landsting har överlämnat en angelägenhet före denna lags ikraftträdande.

6. Vid prövningen av kommunalbesvär över beslut som har meddelats

före utgången av år 1991 skall äldre föreskrifter tillämpas.

7. I de kommuner och landsting som med stöd av kommunallagen

(1977:179) har inrättat besvärsnämnder skall besvärsnämnderna finnas

1542

kvar fÖr att pröva överklaganden av sådana beslut som har fattats före

¬

• v

utgången av är 1991. Nämnderna får dock finnas kvar längst till utg ången

SFS 1991.900

avjuni 1992.

8. Vad som föreskrivs i 6 kap. 12 § andra stycket om styrelsens mandat­

tid får tillämpas för kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet efter valet

av landstingsledamöter och kommunfullmäktige år 1991 i hela landet. Det
som föreskrivs i kommunallagen (1977:179) om att mandattiden skall

räknas från och med den 1 ja nuari gäller därvid inte. Med fullm äktige i 6
kap. 12 § andra stycket avses både kommunfullmäktige och landstinget.

På regeringens vägnar

INGVAR CARLSSON

BENGT K. Å. JOHANSSON

(Civildepartementet)

¬