SFS 1991:900 Kommunallag;
Utkom från trycket
den 26 juni 1991
utfärdad den 13 juni 1991.
Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.
1 kap. Indelning, medlemskap
Indelning i kommuner och landsting m. m.
1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting.
Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter
som anges i d enna lag eller i särskilda föreskrifter.
2 § Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt
föreskrivet.
3 § Föreskrifter om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om
ändringar i Sveriges indelning i k ommuner och landsting. Föreskrifter om
kommunalförbund finns i kommun alförbundslagen (1985:894).
Föreskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfa
ra finns i lagen (1988: 97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltnings
myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m.
Medlemskap
4 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen,
äger fast egendom i kommu nen eller är taxerad till kommunalskatt där.
Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom
landstinget.
2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter
Allmänna befogenheter
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenhe
ter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landsting
ets område eller deras medlemmar och som inte skall h andhas enbart av
staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.
2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om
det inte finns sakliga skäl för något a nnat.
3 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande
kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga
skäl för det.
1516
I Prop. 1990/91:117, KU38,rskr. 360.
¬
4 § Om kommunemas och landstin gens befoge nheter och skyldig heter
SFS 1991:900
pä vissa områden finns det särskilda föreskrifter.
5 § Om kommunernas och landstingens rätt att meddela föreskrifter och
att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det föreskrifter i rege
ringsformen.
6 § Stockholms läns landsting får ha hand om sådana angelägenheter
inom en del av landsting et som kommunerna där egentligen ska ll sköta,
om det finns ett betydande b ehov av samverkan och detta inte kan tillgo
doses på något annat sätt.
Särskilt om näringsverksamhet m. m.
1 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs
utan vinstsyfte och går ut på att tillhandah ålla allmännyttiga anläggningar
eller tjänster åt medlemmarna i kommun en eller landstinget.
8 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt
främja näringslivet i kommun en eller landstinget.
Individuellt inriktat stöd till e nskilda näringsidkare får lämnas bara om
det finns synnerliga skäl för det.
Kommunalt partistöd
9 § Kommuner och landsting får lämna ekonomiskt bidrag til l de poli
tiska partier som är representerade i fullmäktige under den tid som avses i
bidragsbeslutet.
Bidraget skall fördelas så, att varje parti får ett lika stort belopp för vaije
plats som partiet har i fullm äktige.
3 kap. Kommunernas och landstingens organisation
Fullmäktige
1 § I varje kommun och i vaije lan dsting finns det en beslutande
församling; kommunfullmäktige i ko mmunerna och landstingsfullmäktige
1 landstingen.
Nämnder
2 § Kommunfullmäktige skall tillsätta en kommunstyrelse och lands
tingsfullmäktige en landstingsstyrelse.
Närmare föreskrifter om styrelsen finns i 6 kap . 1 � 6 §§.
3 § Fullmäktige skall tillsätta de nämnder som utöver styrelse n behövs
för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt särskilda
författningar och för verksamheten i � vrigt.
4 § Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, be
stämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.
1517
¬
SFS 1991:900
Fullmäktige får därvid besluta
1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela ?
kommunen eller landstinget,
2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en del
av kommunen eller landstinget,
3. att en nämnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera
anläggningar, och
4. att en nämnd skall vara underställd en annan nämnd.
5 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter for
kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen
eller landstinget som part.
En nämnd får inte heller utöva i lag eller an nan forfattning föreskriven
tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.
6 § Om utskott, nämndberedningar och partssammansatta organ finns
det särskilda foreskrifter i denna lag.
Fullmäktigeberedningar
1 § För beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som
skall avgöras av fullmäktige får fullmäktige inrätta fullmäktigeberedning
ar. En sådan beredning skall bestå av en eller flera förtroendevalda.
Revisorer
8 § För granskning av den verksamhet som bedrivs inom en nämnds
verksamhetsområde och av en fullmäktigeberedning skall det finnas revi
sorer.
Närmare föreskrifter om revisorer finns i 9 kap.
Fullmäktiges uppgifter
9 § Fullmäktige beslutar i ä renden av principiell beskaffenhet eller an
nars av större vikt f�r kommunen eller landstinget, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer och revisorsersättare,
6. grunderna f�r ekonomiska förmåner till förtroendevalda, samt
7. årsredovisning och ansvarsfrihet.
Fullmäktige beslutar också i a ndra frågor som anges i denna lag eller i
andra författningar.
10 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta
i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. � renden som anges i 9 §
första stycket eller som enligt lag eller a nnan författning skall avgöras av
fullmäktige får dock inte delegeras till n ämnderna.
^
Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhets
område finns i 6 kap. 33-38 §§.
1518
'
¬
11 § Om rätt for kommuner och landsting att uppdra beslutanderätten i
SFS 1991:900
vissa anställningsfrågor till en samma nslutning av kommuner eller lands
ting finns det föreskrifter i ko mmunala delegationslagen (1954:130).
12 § I samband med a tt budgeten fastställs e ller anslag annars beviljas
får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomfora en viss verksamhet
inom ramen for de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten
som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag.
Nämndernas uppgifter
13 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som
de enligt lag eller annan forfattning skall handha.
Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till
dem.
14 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar for att full
mäktiges beslut verkställs.
15 § Nämnderna skall redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort såda
na uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 10 § första
stycket och 12 §.
Fullmäktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och for
merna for den.
Kommunala företag
16 § Kommuner och landsting får genom beslut av fullmäktige lämna
över vården av en kommunal angelägenhet, for vars handhavande särskild
ordning inte foreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono
misk förening, en ideell förening eller en stiftelse.
Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock
enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det finns stöd för
det i lag.
17 § Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en
kommunal angelägenhet till ett aktiebolag där kommunen eller landstinget
bestämmer ensam, skall fullmäktige
1.. fastställa det kommunala ändamålet med verksam heten,
2. utse styrelseledamöter och minst en revisor,
3. se till att fullmäktige får yttra sig innan sådana beslut i verksamheten
som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas, samt
4. besluta om att allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos
företaget enligt de grunder som g äller för allmänna handlingars of fentlig
het i 2 k ap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Detsamma gäller, när kommunen eller landstinget ensam bildar en
stiftelse for en kommunal angelägenhet.
18 § Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett
bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsam
mans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska personen
blir bunden av de villkor som avse s i 17 § i en omfattning som är rimlig
1519
¬
'
, V .'
SFS 1991:900
med hänsyn till andelsfbrhåilandena, verksamhetens art och omständighe-' ,
terna i övrigt.
Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med
någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.
Kommunala arkiv
19 § Föreskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen (1990:782).
4 kap. De förtroendevalda
Definition
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i
fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revi
sorsersättare.
Rösträtt
2 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har
den som är folkbokförd i kommunen och har fyllt 18 år senast på valdagen.
Den som inte är svensk medborgare har rösträtt bara om han har varit
folkbokförd i Sverige den 1 novemb er de tre åren närmast före valåret.
3 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige
har den som är röstberättigad vid val a v ledamöter och ersättare i kom
munfullmäktige i en kommun inom landstinget.
4 § Frågor om rösträtt enligt 2 och 3 §§ avgörs på grundval av en röst
längd som upprättas före valet.
Valbarhet
5 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har
rösträtt enligt 2 och 3 §§. Detsamma gäller valen av ledamöter och ersätta
re i näm nderna samt valen av revisorer och revisorsersättare.
Den som har fyllt 18 år senast på dagen för ett sådant val är valbar.
6 § Den som är anställd hos en kommun eller ett landsting för att ha den
ledande ställningen bland personalen är inte valbar.
Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhets
område får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.
Uppdragets upphörande
1 § Om valet till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller
om rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördel
ningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de
förtroendevalda som har valts av fullmäktige två månader efter det att
omvalet eller sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige
förrätta nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.
8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör också uppdra-
1520
get genast.
¬
, t
9 § Fullmäktige skall befria en förtroendevald från uppdraget när den
SFS 1991:900
f�rtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget f�r en förtroendevald som valts
av fullmäktige, om den f�rtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. genom en dom som har vunnit laga kraf t har dömts f�r ett brott f�r
vilket det är föreskrivet fängelse i tv å år eller däröver.
Ledighet från anställning
11 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar
som behövs f�r uppdragen.
Ekonomiska förmåner
12 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning f�r den arbetsinkomst
samt de pensions- och semesterförm åner som de förlorar, när de fullgör
sina uppdrag.
Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdragen på helti d
eller en betydande del av heltid.
13 § Fullmäktige skall besluta enligt vilka grunder ersättning enligt 12 §
skall betalas.
14 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning skall
få
1. ersättning f�r resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget,
2. arvode f�r det arbete som är förenat med uppdraget,
3. pension, samt
4. andra ekonomiska förmåner.
15 § Om fullmäktige beslutar att arvode skall betalas, skall arvodet
bestämmas till lika belopp f�r lika uppdrag.
Detta gäller dock inte förtro endevalda som fullgör uppdragen på heltid
eller en betydande del av heltid.
De förtroendevaldas initiativrätt
16 § Ledamöterna i fullmäktige får väcka motioner.
Att de också får ställa interpellationer och frågor framgår av 5 kap. 49 �
56§§.
17 § Ledamöterna i nämnder f år väcka ärenden i nämnderna.
18 § När ersättarna tjänstgör har de samma rättigheter so m ledamöter
na.
Närmare föreskrifter om ersättarnas tjänstgöring i fullmäktige och i
nämnderna finns i 5 k ap. 12 -17 §§ och i 6 kap. 10 och 1 1 §§.
Omröstning och beslut
19 § Varje ledamot i ful lmäktige eller i en nämnd har en röst.
j52i
¬
i'v-.,,;.
" I
SFS 1991:900
20 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att
delta i en .omröstning eller i ett beslut.
Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs for att
ärendet skall kunna avgöras.
21 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende
skall delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning
mot någon enskild.
Ingen är dock skyldig att rösta för fler än ett förslag.
Reservation
22 § En förtroendevald som har deltagit i avgö randet av ett ärende'får
reservera sig mot beslutet.
Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.
Närvarorätt
23 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot
eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid n ämndens sammanträ
den och delta i överläggningarna men inte i besluten.
Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin
mening antecknad i protok ollet.
Borgarråd
24 § I Stockholms kommun väljer fullmäktige borgarråd vid första sam
manträdet det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela land et.
Borgarråden väljs för tre år.
Om det begärs, skall vaije borgarråd väljas särskilt.
:
25 § Vad som i 7 § sägs om hur omval eller förnyad sammanräkning som
innebär ändrad mandatfördelning mellan partierna i fullmäktige inverkar
på uppdragen för förtroendevalda gäller också borgarrådens uppdrag.
26 § I fråga om valbarhet till b orgarråd och uppdragets upphörande skall
5 och 8-10 §§ tillämpas.
27 § Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att borgarråden i
sina uppdrag skall få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de
löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos
kommunen.
28 § När ett borgarråd är tjänstledig, får styrelsen förordna en vikarie.
Om ett borgarråd avgår under mandattiden, skall ett nytt borgarråd
snarast väljas för återstoden av mandattiden. För tiden tills detta har skett
får styrelsen förordna en vikarie.
29 § Borgarråden får inte väljas till ledamöter eller ersättare i styrelsen
men skall närvara vid styrelsens sammanträden. De får delta i överlä gg
ningarna men inte i besluten.
1522
30 § Borgarråden bildar en borgarrådsberedning.
¬
31 § Styrelsen skall utse varje borgarråd till ordförande i en nämnd, om
SFS 1991:900
inte fullmäktige har bestämt något annat.
Borgarråden skall tjänstgör a som ordförande till s de avgår som bor gar
råd. Om ärendenas fördelni ng mellan borgarråden ändras, får styrelsen
besluta att uppdraget att vara ordförande skall upphöra tidig are.
32 § Om styrelsen har förordn at en vikarie f �r ett borgarråd, skall vika
rien utöva också borgarrådets uppdrag som ordförande i en nämnd.
33 § Borgarråden skall närvara vid fu llmäktiges sammanträden.
De får delta i överläggningarna och framställa försl ag men inte delta i
besluten.
34 § Fullmäktige får meddela närmare föreskrifter om borgarråden.
Politiska sekreterare
35 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare att biträ
da de förtroendevalda i d et politiska arbetet.
36 § Politiska sekreterare får inte anställas f�r längre tid än till utgången
av det år då val av fullmäktige förrättas nästa gång i hela landet.
Lagen (1982:80) om anställningsskydd skall inte tillämpas for dem.
37 § En pol itisk sekreterare har rätt till d en ledighet från sin anställning
som behövs for tjänstgöringen.
5 kap. Fullmäktige
Antalet ledamöter och ersättare
1 § Fullmäktige bestämmer hur många led amöter som fullmäktige skall
ha.
Antalet skall bestämmas till ett udda tal och til l minst
31 i kommuner med 12000 röstberättigade invånare eller därunder och i
landsting med 140000 röstberättigade invånare eller därunder,
41 i kommuner med över 12000 till och med 24000 röstberättigade
invånare,
51 i kommuner med över 24000 till och med 36000 röstberättigade
invånare och i landsting med över 140000 till och med 200000 röstberätti
gade invånare,
61 i kommuner med över 36000 röstberättigade invånare, och
71 i landsting med över 200000 röstberättigade invånare.
I S tockholms kommun och i landsting med över 300000 röstberättigade
invånare skall dock an talet ledamöter bestämmas till minst 101.
2 § Vid tillämpningen av 1 § skall den som har upptagits i gällande
röstlängd anses som röstberättigad.
3 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige skall
ändras, skall beslutet tillämpas först när val av fullmäktige förrättas nästa
gång i he la landet.
1523
¬
. St;-!
.
. << < 4
'
SFS 1991:900
Beslutet skall fattas före utgången .av mars månad valåret.
Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.
4 § För ledamöterna i fullmäktige skall det finnas ersättare.
Föreskrifter om antalet ersättare finns i vallagen (1972:6 20).
Mandattider
5 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige skall väljas för tre år
räknat från och med den 1 november valåret.
Om valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 15 kap. 7§
tredje stycket vallagen (1972:620), skall mandattiden dock förlängas till
dess omvalet har avslutats.
I Stockholms kommun räknas mandattiden från och med den 15 okto
ber valåret.
Ordförande och vice ordförande
6 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller
flera vice ordförande.
Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.
Tidpunkt för sammanträdena
7 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.
Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av
fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det be
hövs.
Hur sammanträdena kungörs
8 § Ordföranden utfärdar en kungörelse om vaije sammanträde med
fullmäktige.
Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet
och om de ärenden som skall behandlas.
9 § Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets anslags
tavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också tillställas
varje ledamot och ersättare.
10 § Uppgift om tid och plats för ett sammanträde skall minst en vecka
före sammanträdesdagen införas i den eller de ortstidningar som fullmäk
tige beslutar.
Om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär att uppgif
ten skall införas i en viss ortstidning, skall uppgiften införas i den tidning
en.
11 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det
sätt som föreskrivs i 8 - 10 §§, skall kungörelsen med uppgift om ärendet
anslås senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.
Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt sändas till vaije ledamot
och ersättare så, att den kan antas nå dem inom samma tid.
1524
¬
t.r
Ersättarnas tjänstgöring
.
SFS 1991:900
12 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde
eller att vidare delta i ett sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i
ledamotens ställe.
13 § Ersättarna skall tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ord
ningen.
En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoen
de av turordningen.
En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får
åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.
14 § En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller
till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare
har trätt in i ledamotens ställe.
15 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde
på grund av någo t annat hinder än jäv får därefter under samm a dag inte
tjänstgöra vid sammanträdet.
16 § I komm unfullmäktige har ersättare från samma valkrets som leda
moten företräde till tjänstgöring.
Närmare föreskrifter om företrädesordningen finns i vallagen (1972:
620).
17 § Fullmäktige skall meddela ytterligare föreskrifter om ersättarnas
tjänstgöring.
Beslutjorhet
18 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besva-
ras^även om färre ledamöter är närvarande.
19 § Om en ledam ot enligt 20 § eller 9 kap. 4 § är jävig i ett ärende, får
fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av
jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 18 §.
Jäv
20 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som
personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn
eller syskon eller någon annan närstående.
Föreskrifter om jäv i samband med rev ision finns i 9 kap. 4 §.
Rätt och skyldighet för utomstående att medverka
21 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter skall ha
rätt att delta i överläggningarna men inte i beslut en.
22 § Ordföranden och vice ordförand en i en nämnd, revisorerna samt
de anställda i kommunen eller landstin get är skyldiga att lämna upplys-
j 525
¬
SFS 1991:900
ningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och oifl
det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag.
� renden i fullmäktige
23 § � renden i fullmäktige får väckas av
1. en nämnd,
2. en ledamot genom motion,
3. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget,
4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det, eller
5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om
fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.
I Stockholms kommun får också ett borgarråd väcka ärenden genom
motion.
24 § Fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd som
är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.
25 § Fullmäktige skall besluta i ärenden som har väckts enligt 23 §.
Hur ärendena bereds
26 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, skall det ha beretts antingen
av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäkti
geberedning.
i
27 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, skall en
nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra
sig.
28 § Styrelsen skall alltid ges tillfälle att yttra sig i e tt ärende som har
beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.
Styrelsen skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon
annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.
29 § Fullmäktige får förrätta val utan föregående beredning.
Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald
behöver inte heller beredas.
30 § De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet får nyvalda
fullmäktige besluta om att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra
antalet ledamöter eller ersättare i en n ämnd utan föregående beredning.
31 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående be
redning.
Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också
utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag skall
återkallas enligt 4 kap. 10 §.
32 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts,
1526
om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.
¬
a ^
P
33 § En motion bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett
SFS 1991:900
år från det att motion en väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad
som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom
samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handlägg
ning.
34 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett
ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från
medlemmar i k ommunen eller landstinget.
Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något
liknande förfarande. Därvid får valnämnden i kommunen anlitas, om
nämndens verksamhet i övr igt inte hindras av det.
35 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föran
leds av att ett landsting anlitar valnämnden.
Bordläggning
36 § Ett ärende skall bordläggas, om det beg ärs av minst en tre djedel av
de närvarande ledamöterna.
För bordläggning i fråga om val eller tidigare bordlagt ärende krävs dock
enkel majoritet.
37 § Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa samman
träde, om fullmäktige inte beslutar något, annat.
Offentlighet och ordning vid sammanträdena
38 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende skall
hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan över lägg
ning, även när de inte tjänstgör.
39 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för
ordningen vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte efter
tillsägelse rättar sig.
Hur ärendena avgörs
40 § Ordföranden skall se till a tt bara sådana ärenden avgörs som har
kungjorts enligt föreskrifterna i 8 -11 §§.
Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda före
skrifter, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.
Att brådskande ärenden i vissa fall får avgöras utan beredning framg år
av 32 §.
41 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag
till beslut.
Förslagen skall utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden redovisar därefter s in uppfattning om vad som har beslu
tats och befäster beslutet med klub bslag, om inte omröstning begärs.
1527
¬
⬢ v . A
'
SFS 1991:900
42 § Om omröstning begärs, skall den ske öppet utom i ärenden soiri
avser val eller anställning av personal.
43 § Om inte något annat är föreskrivet, bestäms utgången genom enkel
majoritet.
44 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock
genom lottning.
45 § Ordföranden skall vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om
ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.
Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföran
den anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller
annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall
läggas fram.
Proportionella val
46 § Under de förutsättningar som anges i 4 7 § skall följande val vara
proportionella:
1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer och revisorsersättare som avses i 9 kap. 1 och 2 §§,
och
3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag, ekonomis
ka föreningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som
skall granska en sådan styrelses förvaltning.
47 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst det antal
ledamöter som motsvarar den kvot som man får, om man dividerar
antalet närvarande ledamöter med summan äv det antal personer som
valet avser plus 1. Om kvoten då blir ett decimaltal, skall den avrundas till
närmast högre hela tal.
Om förfarandet vid ett sådant val finns det särskilda föreskrifter.
48 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga
styrelser och andra organ finns det särskilda föreskrifter.
Interpellationer och frågor
49 § Interpellationer skall avse ämnen som hör till fullmäktiges, en
nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte
avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.
50 § Interpellationerna skall ha ett bestämt innehåll och vara försedda
med motivering. De bör ställas endast i angeläge nheter av större intresse
för kommunen eller landstinget.
51 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpel
lation får ställas.
1528
¬
Bl § Interpellalioner får ställas av ledamöterna och riktas till ordfbran-
SFS 1991.900
den i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda
i övrigt som fullmäktige bestämmer,
I St ockholms kommun får dock interp ellationer ställas bara till borgar
råden.
53 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta
besvarandet av en interpellation till en av fullmäktig e utsedd ledamot i
styrelsen För ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§.
54 § För att inhämta upplysningar får ledamöterna ställa frågor.
Vad som sägs i 4 9 och 51 -53 §§ skall då tillämpas.
55 § En fråga skall ha ett bestäm t innehåll.
Den får vara försedd med en kort inleda nde förklaring.
56 § När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och d en som
svarar delta i överläggningen.
Protokollet
57 § Vid sammanträdena skall protokoll föras på ordförandens ansvar.
58 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har
tjänstgjort och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.
59 § Protokollet skall för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. i v ilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3. genomförda omröstningar och hur de har utfallit ,
4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagi t i bes luten och hur de har röstat vid
öppna omröstningar, samt
6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.
60 § I protokollet skall ang es vilka interpellationer och frågo r som har
ställts och vilka interpellationer och frågor som har besv arats.
61 § Ett protokoll skall justeras senast Qorton dagar efter sammanträdet
på det sätt som fullmäktige har bestämt.
62 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall
justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet skall fram
gå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har anslagits.
Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före utgången av den
tid som gäller för överklagande enligt 10 k ap. 6 § första stycket.
Bevis om anslag sdagen skal l tecknas på protokollet eller utfärdas sär
skilt.
I landstingen skall tillkännagivandet även införas i de tidningar som
avses i 1 0 §.
1529
¬
⬢
-Mi.'-;-....- Jj
.
t
SFS 1991:900
Arbetsordningen
63 § Fullmäktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare före
skrifter som behövs for fullmäktiges sammanträden och handläggningen
av ärendena.
64 § Arbetsordningen skall alltid innehålla föreskrifter om
1. antalet ledamöter i fullmäktige,
2. när sammanträden skall hållas,
3. anmälan av hinder att delta i samm anträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som skall föra ordet, tills ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggnin gar,
7. förfarandet vid omröstningar,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor, samt
9. formerna för justeringen av protokollen.
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder
Styrelsens uppgifter
1 § Styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av kommunens eller
landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verk
samhet.
Styrelsen skall också ha uppsikt över kommunal verksamhet som be
drivs i sådana företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§,
2 § Styrelsen skall uppmärksamt f�lja de frågor som kan inverka på
kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen skall också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myn
digheter göra de framställningar som behövs.
3 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kom
munen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som
behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.
4 § Det åligger styrelsen särskilt at t
1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige
med de begränsningar som framgår av 5 kap. 29 � 32 §§,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3. verkställa fullmäktiges beslut, och
4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till
styrelsen.
5 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller
delvis skall sköta om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egen
dom samt verkställa fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att
en annan nämnd helt eller delvis skall ha hand om sin medelsförvaltning.
6 § Styrelsen får själv eller genom ombud föra kommunens eller lands
tingets talan i alla mål och ären den, om inte någon annan skall göra det på
1530
grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.
¬
jDetta gäller också mål där någo n har begärt laglighetsprövning av full-
SFS 1991:900
mäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv föra talan i målet.
Nämndernas ansvar för verksamheten
7 § Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamhe
ten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har
bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
De skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsstäl
lande sätti
8 § Nämnderna skall verka för att samråd sker med dem so m utnyttjar
deras tjänster.
Antalet ledamöter och ersättare
9 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal
som fullmä ktige bestämmer. I styrelsen får antalet ledamöter inte vara
mindre än fem och antalet ersättare bör vara lika stort som antalet ledamö
ter.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, skall fullmäk tige bestämma i
vilken ordning som de skall tjänstgöra.
10 § Fullmäktige skall besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna.
11 § � ven de ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndemas
sammanträden och skall underrättas om tid och plats för sammanträdena.
Fullmäktige skall besluta i vilken utsträckning ersättarna skall ha rätt att
delta i ö verläggningarna och få sin mening antecknad i protok ollet.
Mandattider
12 § Ledamöterna och ersättarna i styrels en väljs för tre år, räknat från
och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i
hela landet.
Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid skall räknas
från och med det sammanträde då valet förrättas intill det sammanträde
då val av styrelse förrättas nästa gång. I ett sådant fall skall nyvalda
fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.
13 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än sty
relsen.
14 § Om en ledamot avgå r under mandattiden, skall fyllnadsval förrät
tas.
Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en
ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas
tjänstgöring.
Ordförande och vice ordförande
15 § Fullmäktige skall, för den tid som fullmäkt ige bestämmer, bland
nämndens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande.
1531
¬
SFS 1991:900
16 § Fullmäktige skall meddela föreskrifter om vem som skall fullgöra;.
ordförandens uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande
kan tjänstgöra.
17 § 1 Stockholms kommun skall 15 och 16 §§ tillämpas bara på styrel
sen och sådana nämnder där ett borgarråd inte skall vara ordförande.
Tidpunkt för sammanträdena
18 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträden skall hållas också om minst en tredjedel av nämndens
ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.
Närvarorätt för utomstående
19 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en
annan nämnd eller beredning, en anställd hos kommunen eller landstinget
eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden
för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det,
delta i överläggningarna men inte i besluten.
Utskott och nämndberedningar
20 § Fullmäktige fär bestämma att en nämnd skall ha ett eller flera
utskott.
Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv
bestämma att utskott skall finnas.
21 § Av 33 § framgår att en nämnds beslutanderätt får delegeras till ett
utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.
En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs.
22 § En nämnd skall välja utskott bland ledamöterna och ersättarna'i
nämnden. Därvid skall föreskrifterna i 5 kap. 47 § om proportionella val
tillämpas.
Beslutförhet
23 § En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av leda
möterna är närvarande.
Jäv
24 § Den som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller
närvara vid handläggningen av ärendet.
25 § En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget
är jävig, om
1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller
syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas
medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närståen
de,
2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår
1532
¬
eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets
SFS 1991:900
Utgång,
^ 3. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i
saken, eller
4. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba
förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.
26 § Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar
betydelse.
27 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebol ag där kommunen
eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller e n stiftelse där kom
munen eller lands tinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, skall
jäv enligt 25 § 2 eller 4 inte anses föreligga enbart på grund av att den som
handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på
något annat sätt är knuten dit.
Jäv enligt 25 § 4 skall inte heller an ses föreligga enbart på grund av att
den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i
handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.
Hur ärendena avgörs
28 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut skall 5 kap. 41 �
44 §§ tillämpas.
29 § För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majori
tet. i
Protokollet
30 § Vid ett sammanträde skall protokoll föras.
I fråga om protok ollens förande, innehåll, justering och hur justeringen
tillkännages skall 5 kap. 57-62 §§ tillämpas. Tillkännagivandet behöver
dock inte införas i någ on tidning.
Delgivning
31 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den
som enl igt ett reglemente eller ett särskilt beslut ä r behörig att ta emot
delgivningar.
Reglementen
32 § Fullmäktige skall utförda reglementen med närmare föreskrifter om
nämndernas verksamhet och arbetsformer.
Delegering av ärenden inom en nämnd
33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare
eller åt en anställd hos kommunen eller lan dstinget att besluta på nämn
dens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de
fall som avses i 34 §.
1533
¬
SFS 1991:900
34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ä renden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller
kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med
anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har
överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och
4. vissa ären den som anges i särskilda föreskrifter.
35 § Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmä
las till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.
36 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som
nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så
brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut
skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
37 § Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef
inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlå
ta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom
kommunen eller landstinget att besluta i stäl let. Sådana beslut skall anmä
las till chefen.
38 § Om en nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en anställd att besluta
på nämndens vägnar, får nämnden uppställa villkor som innebär att de
som utnyttjar nämndens tjänster skall ges tillfälle att lägga fram förslag
eller att yttra sig, innan beslutet fattas.
Nämnden får också föreskriva att en anställd får fatta beslut endast om
företrädare för dem som utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt beslu
tet.
Drätselnämnd
39 § Stockholms kommun får ha en drätselnämnd.
40 § Drätselnämnden skall, i stället för kommunstyrelsen, ha hand om
medelsförvaltningen, om fullmäktige inte har överlåtit åt en annan nämnd
att helt eller delvis ha hand om sin medelsförvaltning.
Drätselnämnden skall också fullgöra de uppgifter i fråga om räkenskaps-
föring och redovisning som styrelsen annars skall fullgöra. Vad som i 8
kap. 14-16 §§ sägs om styrelsen skall därvid tillämpas också på drätsel
nämnden.
41 § Föreskrifterna i 7 §, 9 § med undantag för första stycket andra
meningen, 10 §, 11 §, 13 §, 14 § och 18-37 §§ samt föreskrifterna i 4 kap.
skall tillämpas också på drätselnämnden.
42 § Ordföranden i borgarrå dsberedningen skall vara ordförande i drät
selnämnden.
1534
¬
'7 kap. Medbestämmandeformer
1991:900
Partssammansatia organ
1 § Om inte något annat följer av lag eller annan forfattning, får det i en
kommun eller ett landsting lämnas �v er till partssammansatta organ att
inom en näm nds verksamhetsområde svara for beredning, förvaltning och
verkställighet.
Detta gäller dock bara ärepden som rör förhållandet mellan kommunen
eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda.
2 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verks am
hetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.
De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighe tsutövning mot
någon enskild.
3 § Partssammansatta organ inrättas av fullmäktige.
4 § Fullmäktige skall fastställa ett partssammansatt organs uppgifter,
sammansättning, mandattid och verksam hetsformer i ett reglemente.
5 § Ett partssammansa tt organ skall bestå av företrädare för dels kom
munen eller landstinget, dels de anställda.
Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om
fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.
De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorgani
sationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om
partssammansatta organ.
6 § På ett partssammansatt organ skall tillämpas
1. 4 kap. 22 § om reservation,
2. 6 kap. 24-27 §§ om jäv, och
3. 6 kap. 30 § om protokollforing, protokolls innehåll, justering av
protokoll och tillkännagivande om justeringen.
7 § En nämnd inom vars verksamhet sområde ett partssammansatt or
gan har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om
det finns synnerliga skäl for det.
Närvarorätt Jor personalföreträdare
8 § Företrädare for de anställda hos en kommun eller ett landsting
{personalföreträdare) får, i den omfattning so m anges i 9 - 13 §§, närvara
vid sammanträden med andra nämnder än styre lsen.
Närvarorätt saknas dock i revisionsnämnder, förtroendenämnder, val
nämnder och överformyndarnämnder.
9 § Personalforeträdarna har rätt att närvara vid en nämnds beh andling
av ärenden som rör forhålland et mellan kommunen elle r landstinget som
arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i särskilda fall besluta att
personalforeträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ären-
den.
,535
¬
.
\h
SFS 1991:900
lO § Personalföreträdarna har inte rätt att näryara när ärenden av föl
jande slag handläggs:
1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida
inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,
2. förhandlingar med en a rbetstagarorganisation,
3. uppsägningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter, och
5. rättstvister nfiellan kom munen eller landstinget och en arbetstagaror
ganisation.
11 § Personalföreträdama har rätt att delta i nämndens överläggningar
men inte i be sluten.
12 § En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i sekre
tesslagen (1980:100), lämna personalföreträdarna de upplysningar som
behövs för deras verksamhet.
13 § Personalföreträdama utses särskilt för varje nämnd bland de an
ställda hos kommunen eller landstinget, i första hand bland dem som är
anställda inom nämndens verksamhetsområde.
Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får
finnas för varje nämnd.
14 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorgani
sationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.
15 § Vad som föreskrivs i denna lag om jäv för den som skall handlägga
ett ärende hos en nämnd skall gälla också för personalföreträdare i nämn
den.
Jäv enligt 6 kap. 25 § 4 skall dock inte anses föreligga enbart på gmnd av
att personalföreträdaren
1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som
har intressen att bevaka i äre ndet, eller
2. har, i den egenskap som anges i 1, företrätt organisationen i en sådan
förhandling i äre ndet som har ägt mm enligt lagen (1976:580) om medbe
stämmande i arbetslivet.
16 § Personalföreträdarna skall kallas till sammanträden på samma sätt
som gäller för led amöterna i nä mnden. Ersättama kallas bara när de skall
tjänstgöra som personalföreträdare.
17 § Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har
tillträde blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon
av dem inte har kallats till sammanträdet.
8 kap. Ekonomisk förvaltning
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Kommuner och landsting skall ha en god ek onomisk hushållning i
1536
sin verksamhet.
¬
Médelsförvaltningen
SFS 1991:900
2 § Kommunerna och landstingen skall förvalta sina medel på ett sådant
sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan til lgodöses.
3 § Fullmäktige skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvalt
ningen.
Budgetens innehåll
4 § Kommuner och landsting skall varje år upprätta en budget för nästa
kalenderår {budgetår).
5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin
under budgetåret.
I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare
framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen
beräknas vara vid bu dgetårets slut.
Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre
år. Budgetåret skall därvid alltid vara periode ns första år.
Budgetprocessen
6 § Förslag till bud get skall upprättas av styre lsen före oktober månads
utgång.
Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i
november månad. 1 så fall skall styrelsen före oktober månads utgång
föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår
i den preliminära inkomstskatten under det följande året.
7 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder se nast skall lämna in sina
särskilda budgetförslag till styrelsen.
8 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång.
De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall budgeten
fastställas av nyvalda fullmäktige.
9 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före
november månads utgång, skall fullmäktige ändå fastställa skattesatsen
inom denna tid.
Budgeten skall därefter fastställa s före december månads utgång. Full
mäktige får då fastställa en annan skattesats än den som har bestämts
tidigare, om det finns skäl till det.
10 § Styrelsens förslag till budget skall hållas tillgängligt för allmänheten
från och med kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då budge
ten skall fastställas.
Den plats där förslaget hålls tillgängligt skall anges i ku ngörelsen.
11 § I lag en (1965:269) med särskilda bestä mmelser om kommun s och
annan menighets utdebitering av skatt, m. m. finns föreskrifter om skyldig
het för styrelsen att underrätta vissa myndiglieter om skattesatsen.
1537
49-SFS I99I
¬
SFS 1991:900
Utgiftsbeslut under budgetåret
12 § Om fullmäktige-beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall
beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras.
Förbud mot pantsättning
13 § Kommuner och land sting fär inte upplåta panträtt i sin egend om
till säkerhet för en fordran.
Vid förvärv av egendo m får de dock överta bet alningsansvaret för lån
som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i ege ndomen.
RäkenskapsJ�ring och redovisning
14 § Styrelsen och övrig a nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper
över de medel som de förvaltar.
15 § Styrelsen bestä mmer när övriga nämnder senast till styrelsen skall
redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår.
16 § När styre lsen har fått. övriga nämnders redovisningar, skall den
avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en
årsredovisning.
17 § 1 årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksam
heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställn ingen vid
årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och
övriga ansvarsförbindelser.
�&rsredovisningen skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som
bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening
eller handelsbolag.
18 § �&rsredovisningen skall upprättas m ed iakttag ande av god redo vis
ningssed.
19 § �&rsredovisningen skall lämnas över till fullmäktige och revisorerna
snarast möjligt och senast den 1 j uni året efter det år som redo visningen
avser.
20 § �&rsredovisningen skall godkännas av fullmäktige. Det bör int e ske
innan fullmäktige enligt 9 kap. 16 § andra stycket beslutat om ansvarsfri
het skall beviljas eller vägras.
21 § �&rsredovisningen skall hålla s tillgänglig för allmän heten från och
med kungörandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisning
en skall godkännas.
Den plats där årsredo visningen hålls tillgänglig skall anges i kun görel
sen.
22 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om
årsredovisningen vid e tt sammanträde med fullmäktige.
1538
23 § Fullmäktige skall med dela närmare föreskrifter om re dovisningen.
¬
9 kap. Revision
^
Val av revisorer och revisorsersättare
1 § Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall
nyvalda fullmäktige välja revisorer och revisorsersättare för granskning av
verksamheten under de tre följande åren.
2 § Vid en saml ad revision a v hela ver ksamheten skall minst tre reviso
rer och lika många ersättare väljas.
Vid en särsk ild revision för granskning av en viss el ler vissa nämnders
verksamhet skall minst tre revisorer och lika många ersä ttare väljas för
varje nämnd eller grupp av nämnder.
3 § Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår
under mandattiden, får fullmäkti ge förrätta fyllnadsval för återstoden av
denna tid.
Jäv
4 § Den som är redovi sningsskyldig till kommunen ell er landstinget får
inte
1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som
omfattas av redovisningsskyldigheten,
2. delta i val av revisor eller revisorsersät tare som skall gran ska sådan
verksamhet, eller
3. delta i handlä ggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamhe
ten.
Första stycke t skall tillämpas också på make, sambo, föräldrar, barn
eller syskon eller annan närstående till den redo visningsskyldige.
5 § Trots 4 § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan
riktas enlig t 15 § andra stycket delta i fullmäktiges överläggningar, när
revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvarat för behand
las.
Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd får också delta i full
mäktiges överläggning när verksamhe t inom den egna nämnden behand
las.
Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamö
ter i f ullmäktige.
Revisorernas ställning
6 § Vaije revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.
Revisorernas uppgifter
1 § Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revision s
sed all verksamhet som bedrivs inom nämndemas verksamhetsområden.
De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekono
misk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och
om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig.
8 § Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndi g
hetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av
SFS 1991:900
1539
¬
*
I
SFS 1991:900
sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk förlust,-
eller när granskningen sker från allmänna synpunkter.
9 § Vad som sägs om nämnder i 7 § gäller också fullmäktigeberedningar.
Revisorernas rätt till upplysningar m. m.
10 § Nämnderna och de anställda är skyldiga at t lämna revisorerna de
upplysningar som behövs för revisionsarbetet.
De skall också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de
tillgångar som nämnderna har hand om och ta del av de räkenskaper och
andra handlingar som berör nämndemas verksamhet.
11 § Vad som sägs om nämnder i 10§ gäller också fullmäktigebered
ningar.
Revisorernas förvaltning
12 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband
med revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat.
13 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning skall tas upp i
protokoll.
Föreskrifterna i 6 kap. 30 § om justering av protokoll och tillkännagi
vande om justeringen skall tillämpas också på revisoremas protokoll.
Revisionsberättelse
14 § Revisorema skall vaije år till fullmäktige avge en berättelse med
redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under
det föregående budgetåret.
15 § Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i
revisionsberättelsen.
Anmärkningar får riktas mot
1. nämnder och fullmäktigeberedningar, samt
2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.
Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvars
frihet tillstyrks eller ej.
Prövning av frågan om ansvarsfrihet
16 § Fullmäktige skall i nhämta förklaringar över de anmärkningar som
har framställts i revision sberättelsen.
Därefter skall fullmäktige vid ett sammanträde före utgången av året
efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas
eller vägras.
17 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadestånds
talan skall väckas.
Talan som inte gmndas på brott skall väckas inom ett år från det att
beslutet om vägrad a nsvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan
förlorad.
1540
¬
Revisionsreglemente
>
SFS 1991:900
18 § Fullmäktige får meddela närmare fbreskriftdr om revisionen.
10 kap. Laglighetsprövning
Tillämpn ingsom råde
1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få
lagligheten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att
överklaga dem ho s kammarrätten.
2 § Följande beslut får överklagas:
1. beslut av fullmäktige,
2. beslut av en nämnd elle r ett partssammansatt organ, om beslutet inte
är av rent förberedande eller rent verkst ällande art, samt
3. sådana beslut av revi sorerna som avses i 9 kap. 13 §.
3 § Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan
författning finns särskilda föreskrifter om överklagande.
Hur besluten överklagas
4 § Ett beslut överklagas skriftligt.
'
I sina klagomål skall klaganden ange Vilket beslut som överklagas och de
omständigheter som han stöde r sitt överklagande på.
5 § Klagomålen skall ges in till kammarrätten.
Klagotid
6 § Klagomålen skall ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor
från den dag då det tillkännagavs på kommunens eller landstingets an
slagstavla att protok ollet över beslutet justerats.
Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan
under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut.
7 § Om kla gomålen före klagotidens utgång har kommi t in till kommu
nen eller landstinget i stället för till kammarrätten, skall överklagandet
ändå prövas.
Grunder för laglighetsprövningen
8 § Ett �verklagat beslut skall upphävas, om
1. det inte har tillkommit i lag a ordning,
2. beslutet hänför sig till någ ot som inte är en angelägenhet för kommu
nen eller landstinget,
3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter,
eller
4. beslutet strider mot la g eller annan författning.
Något annat beslu t får inte sättas i d et överklagade beslutets ställe.
9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet
inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin
betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.
1541
¬
^
»v
SFS 1991:900
lo § Vid prövningen av överklagandet får inte beaktas andra omständig
heter än sådana som klaganden har hänvisat till fore klagotidens utgång.
Processuella frågor
11 § Vid tillämpningen av forvaltningsprocesslagen (1971:291) skäll
kommunen eller landstinget anses som part,
12 § Ett foreläggande enligt 5 § forvaltningsprocesslagen (1971:291) får
inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att
denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt
överklagande.
Föreskriften i 29 § forvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande
besluta till det bättre for enskild skall inte tillämpas.
13 § Föreskrifter om hur kammarrättens beslut överklagas hos rege
ringsrätten finns i forvaltningsprocesslagen (1971:291).
14 § Om kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klagan
den själv överklaga beslutet.
Om kammarrätten har upphävt ett beslut eller forbjudit att det verk
ställs, får kammarrättens beslut överklagas av kommunen eller landstinget
och av deras medlemmar.
Rättelse av verkställighet
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit
laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har
fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det
är möjligt.
1. Denna lag träder i kraf t den 1 januari 1992.
2. Genom den nya lagen upp hävs
- lagen (1969:596) om kommunalt partistöd,
- kommunallagen (1977:179),
- lagen (1977:180) om införande av kommunallagen (1977:179),
- lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna,
- lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och lands
tingskommuner, och
- lagen (1985:127) om särskilda organ i la ndstingskommunerna.
3. Om det i en lag eller någon annan författning hänvisas till föreskrifter
som har ersatts genom föreskrifter i denna lag, skall i stället de nya
föreskrifterna tillämpas.
4. Rikets indelning i landsting ändras inte genom den nya lagen.
5. Föreskrifterna i 3 ka p. 17 och 18 §§ skall från och med den 1 januari
1993 tillämpas också på sådana foretag till vilka en kommun eller ett
landsting har överlämnat en angelägenhet före denna lags ikraftträdande.
6. Vid prövningen av kommunalbesvär över beslut som har meddelats
före utgången av år 1991 skall äldre föreskrifter tillämpas.
7. I de kommuner och landsting som med stöd av kommunallagen
(1977:179) har inrättat besvärsnämnder skall besvärsnämnderna finnas
1542
kvar f�r att pröva överklaganden av sådana beslut som har fattats före
¬
⬢ v
utgången av är 1991. Nämnderna får dock finnas kvar längst till utg ången
SFS 1991.900
avjuni 1992.
8. Vad som föreskrivs i 6 kap. 12 § andra stycket om styrelsens mandat
tid får tillämpas för kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet efter valet
av landstingsledamöter och kommunfullmäktige år 1991 i hela landet. Det
som föreskrivs i kommunallagen (1977:179) om att mandattiden skall
räknas från och med den 1 ja nuari gäller därvid inte. Med fullm äktige i 6
kap. 12 § andra stycket avses både kommunfullmäktige och landstinget.
På regeringens vägnar
INGVAR CARLSSON
BENGT K. �&. JOHANSSON
(Civildepartementet)
¬