SFS 2017:725 Kommunallag

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Kommunallag (2017:725) / SFS 2017:725 Kommunallag
170725.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

background image

1

Svensk författningssamling

Kommunallag;

utfärdad den 22 juni 2017.

Enligt riksdagens beslut

1 föreskrivs följande.

1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten

Kommuner och landsting

1 §

Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting omfattar ett

län, om inte något annat är särskilt beslutat.

2 §

Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kommunala

självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan
författning.

Rätt att ta ut skatt och meddela föreskrifter

3 §

Bestämmelser om att kommuner och landsting har rätt att ta ut skatt för

skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen.

Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar

4 §

Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda försam-

lingar (fullmäktige) som utses av röstberättigade medlemmar i allmänna val.

Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som

anges i denna lag eller annan författning.

Medlemskap

5 §

Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger

fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.

Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska

unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men
som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folk-
bokföras där.

6 §

Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom

landstinget.

1 Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30, rskr. 2016/17:335.

SFS 2017:725

Utkom från trycket
den 4 juli 2017

background image

2

SFS 2017:725

Rösträtt

7 §

Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har

den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och

1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare,
2. är medborgare i Island eller Norge, eller
3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.
Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också

en sådan unionsmedborgare som avses i 5 § andra stycket.

8 §

Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har

den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfull-
mäktige i en kommun inom landstinget.

9 §

Frågor om rösträtt enligt 7 och 8 §§ avgörs på grundval av en röstlängd

som upprättas före valet.

�ndringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

10 §

Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen (1979:411) om

ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

2 kap. Kommunala angelägenheter

Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen

1 §

Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av all-

mänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område
eller deras medlemmar.

Uppgifter som andra ska ha hand om

2 §

Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som

enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha
hand om.

Likställighetsprincipen

3 §

Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte

finns sakliga skäl för något annat.

Förbud mot beslut med tillbakaverkande kraft

4 §

Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft

till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns syn-
nerliga skäl för det.

Rätt att ta ut avgifter

5 §

Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som

de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhan-

background image

3

SFS 2017:725

dahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författ-
ning.

Självkostnadsprincipen

6 §

Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som motsvarar

kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.

Kommunal näringsverksamhet

7 §

Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs

utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar
eller tjänster åt medlemmarna.

Stöd till andra näringsverksamheter

8 §

Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja

näringslivet i kommunen eller landstinget.

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om

det finns synnerliga skäl för det.

Särskilda befogenheter

9 §

Bestämmelser om kommunernas och landstingens angelägenheter finns

även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag
eller annan författning.

3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och
verksamhetsformer

Fullmäktige

1 §

I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling,

ett fullmäktige.

Fullmäktigeberedningar

2 §

Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst

ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige.

Styrelsen och övriga nämnder

3 §

Fullmäktige ska tillsätta en styrelse.

4 §

Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att

fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter enligt lag eller annan författ-
ning och för övrig verksamhet.

background image

4

SFS 2017:725

Utskott och nämndberedningar

5 §

Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott.

Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv be-

stämma att utskott ska finnas.

En nämnd får tillsätta de nämndberedningar som behövs.

Partssammansatta organ och självförvaltningsorgan

6 §

Kommuner och landsting får inrätta partssammansatta organ som inom

en nämnds verksamhetsområde ska svara för beredning, förvaltning och verk-
ställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt.

7 §

Kommuner och landsting får besluta att en nämnd får uppdra åt ett själv-

förvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss
anläggning eller en viss institution.

Kommunalförbund

8 §

Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över

skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund.

Gemensam nämnd

9 §

Kommuner och landsting får besluta att en nämnd ska vara gemensam

med en annan kommun eller ett annat landsting.

Revisorer

10 §

Kommuner och landsting ska utse revisorer för granskning av den

kommunala verksamheten.

Kommunala bolag, stiftelser och föreningar

11 §

Kommuner och landsting får, med de begränsningar som framgår av

lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag,
stiftelser och föreningar.

Privata utförare

12 §

Kommuner och landsting får, med de begränsningar som framgår av

lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare.

Bestämmelser om krig eller krigsfara och extraordinära händelser i
fredstid

13 §

Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig eller

krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvalt-
ningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Bestämmelser om kommuners och landstings organisation och befogenhe-

ter vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommu-

background image

5

SFS 2017:725

ners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid
och höjd beredskap.

Bestämmelser om beteckningen regionfullmäktige och regionstyrelsen

14 §

Bestämmelser om att vissa landsting samt Gotlands kommun får be-

teckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen
finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

4 kap. Förtroendevalda

Definition av förtroendevalda

1 §

Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i full-

mäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, de som fullgör förtroendeupp-
drag som anges i 2 § första stycket samt revisorer.

Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande

församlingen, förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd, de beslutande för-
samlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund.

Kommunal- och landstingsråd

2 §

Den som inom kommunen eller landstinget fullgör ett förtroendeuppdrag

på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd,
borgarråd, landstingsråd, oppositionsråd eller en annan benämning som full-
mäktige bestämmer.

En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sam-

manträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.

Valbarhet

3 §

Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt

enligt 1 kap. 7 och 8 §§.

Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna är, oberoende av vad

som framgår av röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val
uppfyller de villkor som uppställs i 1 kap. 7 och 8 §§. Detsamma gäller vid
valen av fullmäktigeberedningar och förtroendevalda som anges i 2 § första
stycket samt vid val av revisorer.

4 §

Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar

som revisor inom den kommunen eller det landstinget.

Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte val-

bar som revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisnings-
skyldigheten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller
andra närstående till den redovisningsskyldige.

5 §

Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget

inte valbar som

1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigebe-

redning, eller

background image

6

SFS 2017:725

2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap.

2�6 §§.

Uppdragets upphörande

6 §

Fullmäktige ska befria en förtroendevald från uppdraget när den förtro-

endevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

7 §

Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör uppdraget genast.

För en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör uppdraget vid nästa
fullmäktigesammanträde om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den
förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden.

8 §

Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige upphör

om

1. valet till fullmäktige har upphävts och omval har hållits,
2. rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördel-

ningen mellan partierna har ändrats, eller

3. extra val till fullmäktige har hållits.
När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäk-

tige hålla nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.

Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet, sammanräk-

ningen eller extra valet har avslutats. Fullmäktige får dock besluta att de för-
troendevalda som valts enligt andra stycket ska tillträda vid en tidigare tid-
punkt. Uppdragen för de förtroendevalda enligt första stycket upphör då sam-
tidigt.

9 §

Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som har valts

av fullmäktige, om den förtroendevalde

1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och do-

men har fått laga kraft.

10 §

Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en

nämnd eller för samtliga förtroendevalda som anges i 2 § första stycket

1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i

fullmäktige, eller

2. vid förändringar i nämndorganisationen.
Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersät-

tare har hållits eller när en ny nämndorganisation träder i kraft.

Ledighet från anställning

11 §

Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som

behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid
för

1. möten i kommunala organ,
2. andra möten som är nödvändiga för uppdragen,
3. resor till och från mötena, och
4. behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.

background image

7

SFS 2017:725

Rätten till ledighet ska gälla även av fullmäktige utsedda styrelseleda-

möter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer eller motsvarande andra re-
visorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 10 kap.
2�6 §§.

Förmåner

12 §

Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster

och ekonomiska förmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag.

13 §

Förtroendevalda med funktionsnedsättning har rätt till skälig ersättning

för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

14 §

Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig

ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina
uppdrag.

15 §

Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för ersättning enligt 12�14 §§.

16 §

Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få

1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdra-

get utöver vad som följer av 13 och 14 §§,

2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,
3. pension, och
4. andra ekonomiska förmåner.
Om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet bestämmas till

lika belopp för lika uppdrag.

17 §

Bestämmelserna i 12�14 §§ och 16 § andra stycket gäller inte förtroen-

devalda som anges i 2 § första stycket.

18 §

Fullmäktige får besluta att en sådan förtroendevald som anges i 2 §

första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som
svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är an-
ställda hos kommunen eller landstinget.

Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för förtroendevalda som

beviljas ledighet till följd av bestämmelsen i första stycket.

Initiativrätt

19 §

Varje ledamot i fullmäktige får väcka motioner samt ställa interpella-

tioner och frågor enligt 5 kap. 59�64 §§.

20 §

Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden.

21 §

Varje revisor får väcka ärenden i en nämnd eller i en fullmäktigebered-

ning om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden eller bered-
ningen.

background image

8

SFS 2017:725

Ersättare

22 §

När ersättare tjänstgör har de samma rättigheter som ledamöter.

Förtroendevalda med funktionsnedsättning

23 §

Kommuner och landsting ska verka för att förtroendevalda med funk-

tionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor
som andra förtroendevalda.

Omröstning och beslut

24 §

Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst.

25 §

En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att

delta i en omröstning eller i ett beslut.

Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet

ska kunna avgöras.

26 §

En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska

delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot
någon enskild. Detta innebär ingen skyldighet att rösta för fler än ett förslag.

Reservation

27 §

En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reser-

vera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslu-
tas.

Närvarorätt

28 §

Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller

ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och
delta i överläggningar men inte i besluten.

Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin me-

ning antecknad i protokollet.

Partistöd

29 §

Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till

politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin
(partistöd).

Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige

och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat
i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen
(2005:837).

Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i

fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.

30 §

Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för

det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett

background image

9

SFS 2017:725

parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är
fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av
partistödet.

31 §

Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av parti-

stödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har
använts för det ändamål som anges i 29 § första stycket.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari�31 december och ges in till

fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av
mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en
rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport
över granskningen ska bifogas redovisningen.

Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar

redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena.

32 §

Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en

gång per år.

Politiska sekreterare

33 §

Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare för att bi-

träda de förtroendevalda i det politiska arbetet.

Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det

år då val av fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet.

Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte tillämpas

för politiska sekreterare.

34 §

En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från sin anställning som

behövs för tjänstgöringen.

5 kap. Fullmäktige

Fullmäktiges uppgifter

1 §

Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars

av större vikt för kommunen eller landstinget, främst

1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
9. extra val till fullmäktige.
Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i

andra författningar.

2 §

Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett

visst ärende eller en viss grupp av ärenden. �renden som anges i 1 § första

background image

10

SFS 2017:725

stycket eller som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige
får dock inte delegeras till nämnderna.

3 §

Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och

riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata ut-
förare.

I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska

följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

4 §

I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får

fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksamhet inom
ramen för de riktlinjer om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om
inte något annat följer av lag eller annan författning.

Antalet ledamöter och ersättare

5 §

Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha.

Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst
1. 21 i kommuner med högst 8 000 röstberättigade,
2. 31 i kommuner med över 8 000 röstberättigade och i landsting med

högst 140 000 röstberättigade,

3. 41 i kommuner med över 16 000 röstberättigade,
4. 51 i kommuner med över 24 000 röstberättigade och i landsting med

över 140 000 röstberättigade,

5. 61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade,
6. 71 i landsting med över 200 000 röstberättigade, och
7. 101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i landsting med

över 300 000 röstberättigade.

6 §

Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grund-

val av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om be-
handling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den
1 mars året före valåret.

7 §

Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige ska ändras,

ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela lan-
det. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen
ska genast underrättas om beslutet.

8 §

För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare.

Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra

en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i full-
mäktige. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länssty-
relsen ska genast underrättas om beslutet.

Ordinarie val

9 §

Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat

från och med den 15 oktober valåret.

background image

11

SFS 2017:725

Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap. 27 § val-

lagen (2005:837), ska dock mandattiden förlängas till dess omvalet har avslu-
tats.

Extra val

10 §

Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie

val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamö-
terna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex må-
nader har gått från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.

Ordförande och vice ordförande (fullmäktiges presidium)

11 §

Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en eller

flera vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Full-
mäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Tidpunkt för sammanträdena

12 §

Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas.

Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av full-

mäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Hur sammanträdena tillkännages

13 §

Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med

fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas.

Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller lands-

tingets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

14 §

Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages enligt

13 §, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast vardagen
närmast före sammanträdesdagen.

Kallelse till sammanträde

15 §

Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde minst en vecka

före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för
sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas.

Information om sådana ärenden som tillkännagetts enligt 14 § ska lämnas

till varje ledamot och ersättare så att den kan antas nå dem senast vardagen
närmast före sammanträdesdagen.

Deltagande på distans

16 §

Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om full-

mäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och
bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se
och höra varandra och delta på lika villkor.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäkti-

ges sammanträde.

background image

12

SFS 2017:725

Ersättarnas tjänstgöring

17 §

Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller

att fortsätta delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens
ställe.

18 §

Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning som är bestämd mellan

dem. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde obero-
ende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av
jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

19 §

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till

ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in
i ledamotens ställe.

20 §

En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på

grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänst-
göra vid sammanträdet.

21 §

I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamo-

ten företräde till tjänstgöring.

Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade

att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska i ledamotens
ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att
tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkret-
sen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, ska den ersättare inträda som
står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för par-
tiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig

eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska den ersättare inträda som har ut-
setts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som anges i första och
andra stycket. Den ersättare som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal
är högst har då företräde.

�renden i fullmäktige

22 §

�renden i fullmäktige får väckas av

1. en nämnd,
2. en ledamot genom motion,
3. en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med revi-

sionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,

4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har beslutat det, eller
5. styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2�6 §§, om full-

mäktige har beslutat det för särskilda fall.

�renden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag och folk-

initiativ enligt 8 kap. 1 och 2 §§.

23 §

Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 22 §.

Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta

i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges
i 1 §.

background image

13

SFS 2017:725

Ansvarsfrihet och anmärkning

24 §

Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av juni månad året

efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller
vägras. Beslutet ska motiveras om det inte är uppenbart obehövligt.

Om revisorerna enligt 12 kap. 13 § riktat anmärkning mot en nämnd eller

en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ,
ska fullmäktige besluta om även fullmäktige ska rikta anmärkningen. Full-
mäktige får rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort det. Beslut om
anmärkning ska motiveras.

25 §

Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att skadeståndstalan

ska väckas.

Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från det att beslutet

om vägrad ansvarsfrihet fattades.

Bestämmelser om att fullmäktige får återkalla uppdraget vid vägrad an-

svarsfrihet finns i 4 kap. 9 §.

Hur ärendena bereds

26 §

Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha beretts antingen av

en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigebe-
redning.

27 §

Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, ska en

nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.

28 §

Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts

av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.

Styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon an-

nan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.

29 §

Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning.

Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behö-

ver inte heller beredas.

30 §

De år val av fullmäktige har hållits i hela landet får nyvalda fullmäk-

tige besluta att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamö-
ter eller ersättare i en nämnd utan föregående beredning.

31 §

Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående

beredning.

32 §

Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående bered-

ning. Fullmäktige ska dock från de ansvariga hämta in förklaring över

1. anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och
2. revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks.
Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid

fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen.

background image

14

SFS 2017:725

Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan

ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas
enligt 4 kap. 9 §.

33 §

Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om

samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

34 §

Fullmäktiges beslut att enligt 23 § andra stycket överlåta till styrelsen

eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom med-
borgarförslag får fattas utan föregående beredning.

35 §

En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas på sådant

sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller med-
borgarförslaget väcktes.

Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som

har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid.
Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare
handläggning.

36 §

Fullmäktige får besluta att det, som ett led i beredningen av ett ärende

som fullmäktige ska handlägga, ska hämtas in synpunkter från medlemmarna.

Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något

liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får
valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hind-
ras av det.

Ska synpunkter hämtas in genom en folkomröstning får fullmäktige besluta

att röstlängd och röstkort ska framställas för omröstningen enligt 5 kap. val-
lagen (2005:837).

37 §

Har ett folkinitiativ väckts enligt 8 kap. 2 § ska fullmäktige besluta att

folkomröstning ska hållas, om

1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om

den, och

2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot för-

slaget.

Vid sådan folkomröstning ska 36 § tredje stycket tillämpas.

38 §

Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av

att ett landsting anlitar valnämnden.

Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka

39 §

En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket och som inte är

ledamot i fullmäktige har rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträden.
Sådan förtroendevald får delta i överläggningar och framställa förslag men
inte delta i besluten.

40 §

Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter och de som

anges i 39 § ska ha rätt att delta i överläggningar men inte i besluten.

background image

15

SFS 2017:725

41 §

Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna och de an-

ställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid
fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns
något hinder mot det på grund av sekretess.

Offentlighet och ordning vid fullmäktiges sammanträden

42 §

Fullmäktiges sammanträden är offentliga.

Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas

inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även
när de inte tjänstgör.

43 §

Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ord-

ningen vid sammanträdena.

Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter

tillsägelse.

Offentlighet vid fullmäktigeberednings sammanträden

44 §

En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom stängda

dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess sammanträden ska vara
offentliga, om fullmäktige har medgett det.

Beslutsförhet

45 §

Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av leda-

möterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer
och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.

46 §

Om en ledamot enligt 47 eller 48 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige

handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår
till det antal som föreskrivs i 45 §.

Jäv

47 §

En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personli-

gen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon
eller någon annan närstående.

I fråga om jäv för ledamöter ska 6 kap. 30 § andra och tredje styckena

tillämpas. Vid fullmäktiges beslut i fråga om jäv gäller 6 kap. 32 §. Vad som
sägs om nämnd i dessa bestämmelser ska i stället gälla fullmäktige.

48 §

Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får

inte delta i

1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovis-

ningsskyldigheten, eller

2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten.
Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan

närstående till den redovisningsskyldige.

background image

16

SFS 2017:725

49 §

Enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas enligt

12 kap. 13 § får, trots vad som anges i 48 §, delta i fullmäktiges överlägg-
ningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för
behandlas.

Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i fullmäkti-

ges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden behandlas.

Första och andra styckena gäller även om de förtroendevalda inte är leda-

möter i fullmäktige.

Bordläggning och återremiss

50 §

Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst

en tredjedel av de närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om
ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.

För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Ett

ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till
behandling.

Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter

som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva
vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamö-
terna.

51 §

Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde,

om fullmäktige inte beslutar något annat.

Hur ärendena avgörs

52 §

Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har till-

kännagetts enligt 13 eller 14 §.

Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter

beslutar det.

53 §

När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag till

beslut.

Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats

och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte omröstning begärs.

54 §

Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden som avser

val eller anställning av personal.

55 §

Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat anges i

denna lag eller annan författning.

56 §

Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock

genom lottning.

57 §

Ordföranden ska vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordfö-

randen anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.

background image

17

SFS 2017:725

Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden

anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan för-
fattning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram.

Proportionella val

58 §

Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339)

om proportionellt valsätt ska följande val vara proportionella:

1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§,
3. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för aktiebolag,
4. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för ekonomiska föreningar

eller stiftelser, och

5. val av revisorer, revisorssuppleanter och lekmannarevisorer som ska

granska styrelsens förvaltning i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftel-
ser.

Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 6 kap. 2 § 2,

om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige vid inrättandet
av nämnden har röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan
grund än partipolitisk.

Interpellationer

59 §

Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i

en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt
som fullmäktige bestämmer.

Fullmäktige får besluta att interpellationer får ställas endast till sådan för-

troendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket.

60 §

Interpellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med

motivering.

61 §

Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds

eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden
som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

Interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för

kommunen eller landstinget.

62 §

Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpella-

tion får ställas.

63 §

Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besva-

randet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för
en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2�6 §§ eller till ordföranden i
styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller
landstinget är medlem i.

Frågor

64 §

För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Bestäm-

melserna i 59 §, 61 § första stycket, 62 och 63 §§ ska då tillämpas.

background image

18

SFS 2017:725

En fråga ska ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort in-

ledande förklaring.

När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar

delta i överläggningen.

Protokollet

65 §

Vid sammanträden ska protokoll föras på ordförandens ansvar.

66 §

Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänst-

gjort och vilka ärenden som har handlagts.

67 §

Protokollet ska för varje ärende redovisa

1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3. genomförda omröstningar och resultaten av dem,
4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid

öppna omröstningar, och

6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.

68 §

I protokollet ska det anges vilka interpellationer och frågor som har

ställts och vilka som har besvarats.

69 §

Ett protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på

det sätt som fullmäktige har bestämt.

70 §

Bestämmelser om att justering av protokollet ska tillkännages på an-

slagstavlan finns i 8 kap. 12 §.

Arbetsordningen

71 §

Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska framgå vad

som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av
ärenden.

72 §

I arbetsordningen ska regleras

1. antalet ledamöter i fullmäktige,
2. när sammanträden ska hållas,
3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som ska föra ordet tills ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7. förfarandet vid omröstningar,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
9. formerna för justeringen av protokollet, och
10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter.
Om fullmäktige med stöd av 8 kap. 1 § har beslutat att medborgarförslag

får väckas, ska arbetsordningen reglera hur sådana förslag ska handläggas.

background image

19

SFS 2017:725

Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges samman-

träden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant
deltagande får ske.

6 kap. Styrelsen och övriga nämnder

Uppgifter

1 §

Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller

landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventu-
ella gemensamma nämnders verksamhet.

Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i

sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2�6 §§ och sådana kommunal-
förbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

2 §

Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan författning,

bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Full-
mäktige får besluta

1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommu-

nen eller landstinget,

2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av

kommunen eller landstinget,

3. att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anlägg-

ningar, och

4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.

3 §

Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de

enligt lag eller annan författning ska ha hand om.

Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

4 §

Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäkti-

ges beslut verkställs.

5 §

Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana upp-

drag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 5 kap. 2 och 4 §§.

Fullmäktige ska besluta om omfattningen av redovisningen och formerna

för den.

6 §

Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten be-

drivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de
bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksam-

heten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av

10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.

7 §

En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kom-

munen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller
landstinget som part.

En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven till-

syn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.

background image

20

SFS 2017:725

Särskilt om styrelsens uppgifter

8 §

Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna

förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges
rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämp-
ningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.

9 §

Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i

10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregå-
ende kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet
och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen fin-
ner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga
åtgärder.

10 §

Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav

som anges i 10 kap. 3�5 §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som av-
ses i de bestämmelserna.

11 §

Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller

landstingets utveckling och ekonomiska ställning.

Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndighe-

ter göra de framställningar som behövs.

12 §

Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommu-

nen eller landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för
att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter.

13 §

Styrelsen ska särskilt

1. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, med

de begränsningar som framgår av 5 kap. 29�33 §§,

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3. verkställa fullmäktiges beslut, och
4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrel-

sen.

14 §

Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller del-

vis ska ha hand om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom
samt verkställigheten av fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att
en annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin egen medelsförvaltning.

15 §

Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen eller

landstinget i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund
av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.

Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäk-

tiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen eller
landstinget i målet.

background image

21

SFS 2017:725

Ledamöter och ersättare

16 §

Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal

som fullmäktige bestämmer. I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet er-
sättare vara minst fem.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige bestämma i vilken

ordning de ska tjänstgöra.

17 §

Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna.

Ersättarna ska underrättas om tid och plats för sammanträdena. �ven ersät-

tare som inte tjänstgör får närvara vid sammanträdena.

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska ha rätt att delta

i överläggningar och få sin mening antecknad i protokollet.

Mandattider

18 §

Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och

med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela lan-
det.

Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räknas från

och med det fullmäktigesammanträde då valet hålls intill det sammanträde då
val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja
styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.

19 §

Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än styrelsen.

20 §

Om en ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval hållas.

Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en er-

sättare i enlighet med den ordning som har bestämts för ersättarnas tjänst-
göring.

Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt

4 kap. 10 §, ska val av nya ledamöter och ersättare hållas.

Ordförande och vice ordförande (nämndens presidium)

21 §

Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en ordförande och en

eller två vice ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Full-
mäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt

att det parti som nämndens ordförande företräder inte längre ingår i den poli-
tiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt presidium.

22 §

Fullmäktige bestämmer vem som ska fullgöra ordförandens uppgifter

när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänstgöra.

Tidpunkt för sammanträden

23 §

Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.

Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens leda-

möter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

background image

22

SFS 2017:725

Deltagande på distans

24 §

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en

nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt
som anges i 5 kap. 16 §.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens

sammanträde.

Offentlighet och närvarorätt vid nämndsammanträden

25 §

En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden

får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige
har medgett det.

Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som

har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden be-
handlar ärendet och delta i överläggningar men inte i besluten.

En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i

ärenden

1. som avser myndighetsutövning, eller
2. i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess hos nämn-

den.

26 §

En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en an-

nan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller lands-
tinget eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämn-
den för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det,

delta i överläggningarna men inte i besluten.

Beslutsförhet

27 §

En nämnd får handlägga ärenden endast om fler än hälften av ledamö-

terna är närvarande.

Jäv

28 §

En förtroendevald är jävig, om

1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make,

sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om
ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för den för-
troendevalde själv eller någon närstående,

2. han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som

saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ären-
dets utgång,

3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon

själv är knuten till,

4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon

i saken, eller

5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba

förtroendet för hans eller hennes opartiskhet i ärendet.

background image

23

SFS 2017:725

29 §

Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse, ska

nämnden bortse från jäv.

30 §

En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta

eller närvara vid handläggningen av ärendet. Den förtroendevalde får dock
vidta åtgärder som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen för-
senas avsevärt.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom

eller henne ska självmant uppge det.

Har det uppkommit en fråga om jäv mot en förtroendevald och har någon

annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den
som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden
annars inte är beslutsför och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt
uppskov.

31 §

Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller

landstinget äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen
eller landstinget utser minst hälften av styrelseledamöterna, ska den som
handlägger ärendet inte anses jävig enligt 28 § 2 eller 5 enbart på grund av att
han eller hon är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat
sätt är knuten dit. Detta gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som av-
ser myndighetsutövning mot enskilda.

Den som handlägger ett ärende hos en nämnd ska inte heller anses jävig en-

ligt 28 § 5 enbart på grund av att han eller hon tidigare har deltagit i handlägg-
ningen av ärendet hos en annan nämnd.

32 §

Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagande

av det beslut genom vilket nämnden avgör ärendet.

Hur ärendena avgörs

33 §

I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska 5 kap. 53�56 §§

tillämpas.

För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majoritet.

34 §

Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om möjligt hand-

läggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäk-
tige.

En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året infor-

mera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden ska även in-
formera om de ärenden som inte har avgjorts inom den tid som anges i första
stycket.

Protokollet

35 §

Vid ett sammanträde ska protokoll föras.

I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av pro-

tokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap. 65�67 och 69 §§ och
8 kap. 12 § tillämpas.

background image

24

SFS 2017:725

Delgivning

36 §

Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den som

enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgiv-
ningar.

Delegering av ärenden

37 §

En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare

att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ären-
den. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5�8 §§.

38 §

Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kva-

litet,

2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med an-

ledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har över-
klagats,

3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principi-

ell beskaffenhet eller annars av större vikt,

4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till

nämnden, eller

5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras.

39 §

En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan ledamot som

nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så
brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

Anmälan av beslut

40 §

Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har fattats med

stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska
protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i
13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa samman-

träde.

Utskott

41 §

En nämnds beslutanderätt får enligt 37 § delegeras till ett utskott. Ett

utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.

42 §

En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämn-

den. Bestämmelserna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska då
tillämpas.

Val till nämndberedningar

43 §

Nämnden får till nämndberedning välja även andra än förtroendevalda.

background image

25

SFS 2017:725

Reglementen

44 §

Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och

arbetsformer.

7 kap. Anställda

Direktören

1 §

Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställ-

ningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under
styrelsen.

Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.

2 §

Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvalt-

ningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga
uppgifter.

Valbarhetshinder för anställda

3 §

Direktören är inte valbar till förtroendeuppdrag i kommunen, lands-

tinget eller kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsom-

råde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

Jäv

4 §

I fråga om jäv för de anställda ska bestämmelserna i 6 kap. 28�32 §§

tillämpas.

Delegering av ärenden

5 §

En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller landstinget att

besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden,
dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §.

6 §

Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom

nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt för-
valtningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller
landstinget att fatta beslutet.

7 §

Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att besluta på

nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av
nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig,
innan beslutet fattas.

Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om

företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet.

Anmälan av beslut

8 §

Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats

med stöd av uppdrag enligt 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte

background image

26

SFS 2017:725

anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestäm-
melserna i 13 kap.

Skyldighet att lämna upplysningar

9 §

Bestämmelser om de anställdas skyldighet att lämna upplysningar vid

fullmäktiges sammanträden och till revisorerna finns i 5 kap. 41 § och 12 kap.
9 § första stycket.

Personalföreträdare

10 §

Företrädare för de anställda (personalföreträdare) utses särskilt för

varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda
inom nämndens verksamhetsområde.

Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får fin-

nas för varje nämnd.

11 §

Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisa-

tioner som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.

12 §

Personalföreträdare får, i den omfattning som anges i 13�16 §§, när-

vara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen.

Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patientnämnder,

valnämnder och överförmyndarnämnder.

13 §

Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av

ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbets-
givare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföre-
trädarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.

14 §

Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid handläggning av

1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte

ärendet rör en obestämd krets av enskilda,

2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
3. uppsägningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter,
5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbetstagarorgani-

sation, eller

6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster.

15 §

Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men

inte i besluten.

16 §

Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400) är en nämnd skyldig att lämna personalföreträdarna de upplys-
ningar som behövs för deras verksamhet.

17 §

I fråga om jäv för personalföreträdare i nämnden ska bestämmelserna i

6 kap. 28�32 §§ tillämpas.

Personalföreträdaren ska dock inte anses jävig enligt 6 kap. 28 § 5 enbart

på grund av att han eller hon

background image

27

SFS 2017:725

1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har

intressen att bevaka i ärendet, eller

2. har företrätt organisationen som förtroendeman eller funktionär i en så-

dan förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbe-
stämmande i arbetslivet.

18 §

Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden på samma sätt som

gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna ska endast kallas när de ska
tjänstgöra som personalföreträdare.

19 §

Beslut som fattas vid ett sammanträde som personalföreträdarna har

tillträde till blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon
av dem inte har kallats till sammanträdet.

Partssammansatta organ

20 §

Fullmäktige får inrätta partssammansatta organ för sådana ärenden

som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare
och dess anställda eller, i fråga om en gemensam nämnd, förhållandet mellan
de samverkande kommunerna eller landstingen som arbetsgivare och deras
anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan för-
fattning.

De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhetsområde

svara för beredning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som full-
mäktige har bestämt enligt första stycket.

21 §

Fullmäktige ska fastställa ett partssammansatt organs uppgifter, sam-

mansättning, mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente.

22 §

Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verksamhe-

tens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot

någon enskild.

23 §

Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för dels kommunen

eller landstinget, dels de anställda.

Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om

fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.

De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorganisa-

tioner som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om parts-
sammansatta organ.

24 §

För partssammansatta organ ska följande bestämmelser tillämpas:

1. 4 kap. 27 § om reservation,
2. 6 kap. 28�32 §§ om jäv, och
3. 5 kap. 65�67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur protokollet ska föras,

protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska till-
kännages.

background image

28

SFS 2017:725

25 §

En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt organ

har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det
finns synnerliga skäl för det.

8 kap. Delaktighet och insyn

Medborgarförslag

1 §

Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom lands-

tinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (med-
borgarförslag). Detsamma gäller unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 §
andra stycket.

Folkinitiativ

2 §

�rende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige

väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller landstings-
medlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar
(folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt
innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när
namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift
om deras adresser.

Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som

har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inläm-
nandet.

Brukarinflytande

3 §

Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras

tjänster.

Självförvaltningsorgan

4 §

Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltnings-

organ under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning
eller en viss institution, om inte något annat följer av lag eller annan författ-
ning. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta att nämnden får uppdra åt
självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende
eller en viss grupp av ärenden. �renden som rör myndighetsutövning mot en-
skilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte delegeras till ett
självförvaltningsorgan.

5 §

Nämnden ska fastställa självförvaltningsorganets uppgifter, samman-

sättning, arbetsformer och mandattid.

De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av uppdrag enligt

4 § ska anmälas till nämnden på det sätt som nämnden bestämmer.

6 §

Ett självförvaltningsorgan ska bestå av företrädare för dem som brukar

anläggningen eller institutionen och de anställda där. Företrädarna för sådana
brukare ska vara fler än dem som företräder de anställda.

background image

29

SFS 2017:725

Nämnden väljer på förslag av brukarna de ledamöter och ersättare som ska

företräda brukarna och på förslag av de anställda dem som ska företräda de
anställda.

7 §

De ledamöter och ersättare som företräder brukarna har rätt till den

ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska
förmåner som fullmäktige bestämt för de förtroendevalda.

8 §

En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har getts till ett

självförvaltningsorgan eller en enskild ledamot, om det finns särskilda skäl
för det.

Anslagstavlan

9 §

Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en anslagstavla.

Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll
på webbplatsen.

Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmän-

heten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.

10 §

Anslagstavlan ska innehålla

1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,
2. tillkännagivanden av justerade protokoll,
3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en

nämnd,

4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller landstinget be-

stämmer och det inte strider mot lag eller annan författning, och

5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.
Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller

annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas
på anslagstavlan.

När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen

under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det.

11 §

Anslagstavlan får utöver det som anges i 10 § endast innehålla till-

kännagivanden om styrelsens och övriga nämnders sammanträden samt be-
slutsunderlag inför fullmäktiges, styrelsens och övriga nämnders sammanträ-
den.

Tillkännagivande av protokoll

12 §

Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen

tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska det framgå var proto-
kollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts. Tillkännagiv-
andet får inte tas bort från anslagstavlan före överklagandetidens utgång en-
ligt 13 kap. 5 § första stycket.

background image

30

SFS 2017:725

Kommunala föreskrifter

13 §

Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på kommunens

eller landstingets anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade
föreskrifterna har justerats.

Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på

kommunens eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommu-
nens eller landstingets författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet
i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webb-
platsen.

Första och andra styckena gäller inte om
1. det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras

eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller

2. föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en.

Insyn i budgeten

14 §

Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmänheten på

kommunens eller landstingets webbplats från och med tillkännagivandet av
det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fastställas.

Insyn i årsredovisningen

15 §

�&rsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten på kommu-

nens eller landstingets webbplats från och med tillkännagivandet av det sam-
manträde med fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas.

16 §

Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredo-

visningen vid ett sammanträde med fullmäktige.

Insyn i privata utförares verksamhet

17 §

Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom avtal

lämnas över från en kommun, ett landsting eller ett helägt kommunalt bolag
till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och 9 §§.

Information till enskilda

18 §

När enskilda kan välja mellan olika utförare av en nämnds tjänster ska

nämnden lämna information om samtliga utförare, om inte annat framgår av
lag eller annan författning.

Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och

lättillgänglig.

9 kap. Kommunal samverkan

Kommunalförbund

Bildande av kommunalförbund

1 §

Ett kommunalförbund enligt 3 kap. 8 § bildas genom att förbundsmed-

lemmarnas fullmäktige antar en förbundsordning. Förbundsmedlemmarna

background image

31

SFS 2017:725

kan också i förbundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunal-
förbundet ska bildas.

Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund

2 §

Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och

landsting i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.

När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns be-

stämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser
om kommuner eller landsting tillämpas för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kom-

munalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmel-
serna i denna lag.

Beslutande församling, förbundsstyrelse och övriga organ

3 §

I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett för-

bundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.

Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbunds-

medlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.

Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande försam-

lingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika
många som antalet ledamöter.

4 §

Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare man-

dattid anges i förbundsordningen.

Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det år då val av

fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.

5 §

Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse. Om ett

förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direktionen också vara för-
bundsstyrelse.

Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundssty-

relsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.

Förbundsordningen

6 §

Förbundsordningen ska ange

1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte

samt förbundets medlemmar och ändamål,

2. förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes förhållanden

samt om interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen ska få vara ställ-
företrädare för förbundsfullmäktige,

3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur

förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden i de fall
som anges i 4 §,

4. antalet revisorer och deras mandattid,
5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer

ska utses,

6. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande

församlingen,

background image

32

SFS 2017:725

7. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande för-

samlingen och för vilka ärenden detta ska gälla,

8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den

beslutande församlingen ska ha rätt att delta vid sammanträden enligt 5 kap.
40 §,

9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller

ersättare i förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvaro-
rätt som anges i 4 kap. 28 §,

10. på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,
11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och

fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna,

12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi

och verksamhet,

13. riktlinjer om förbundets budgetprocess,
14. om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid ett

sammanträde och i så fall förutsättningarna för detta,

15. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
16. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och

upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när
förbundet upplöses,

17. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar,

och

18. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och

ersättarna i den beslutande församlingen samt, i fråga om förbund med för-
bundsdirektion, till revisorerna.

Ledamöter och ersättare

7 §

En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den beslutande för-

samlingen välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlem-
mens fullmäktige.

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revi-

sorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlem-
marnas fullmäktige.

Proportionella val

8 §

Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339)

om proportionellt valsätt ska val av ledamöter och ersättare i den beslutande
församlingen samt revisorer vara proportionella.

Om inte något annat följer av förbundsordningen ska det som sägs i första

stycket tillämpas när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersät-
tare i förbundsstyrelsen, andra nämnder och de beslutande organens bered-
ningar samt revisorer.

Budgetprocessen

9 §

Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäller inte kom-

munalförbund.

background image

33

SFS 2017:725

10 §

I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid

vilket budgeten fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på
kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar

11 §

Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är

förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem ska skjuta till
så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de
grunder som anges i förbundsordningen.

Revision

12 §

Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäller inte för

kommunalförbund.

I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbunds-

fullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt
vad som anges i förbundsordningen.

13 §

I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna lämna en

revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det
som sägs om fullmäktige i 5 kap. 24, 25, 32 och 49 §§ ska för sådana förbund
gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

14 §

Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna

lämna en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till
förbundsdirektionen.

Direktionen prövar om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder

som den tillsätter.

15 §

Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna

upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller lands-
ting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar
om

1. kommunalförbundets angelägenheter, och
2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap.
2�6 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet.

Folkomröstning

16 §

Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita val-

nämnden i en kommun som är förbundsmedlem.

Anslagstavlan

17 §

Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om an-

slagstavlan i 8 kap. 9�11 §§ ska i stället avse förbundsfullmäktige, förbunds-
direktion och förbundsstyrelsen.

background image

34

SFS 2017:725

Utträde

18 §

En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.

Uppsägningstiden ska vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbunds-

ordningen.

Gemensam nämnd

Tillsättande av gemensam nämnd

19 §

Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan

kommun eller ett annat landsting.

20 §

En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna

eller landstingen och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisa-
tion.

Uppgifter

21 §

Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd fullgöra

uppgifter enligt 3 kap. 4 §.

En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller

annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller
landsting. Uppgifter som kommun- eller landstingsstyrelsen har vid höjd be-
redskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför
och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte
fullgöras av en gemensam nämnd.

22 §

En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en överens-

kommelse mellan de berörda kommunerna och landstingen.

Bestämmelser som ska tillämpas för gemensam nämnd

23 §

Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs,

även tillämpas för en gemensam nämnd.

Ledamöter och ersättare

24 §

Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kom-

munerna och landstingen. Var och en av de samverkande kommunerna och
landstingen ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst
en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet
ledamöter.

Ekonomiska förmåner

25 §

Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den

kommun eller det landsting som har valt dem.

background image

35

SFS 2017:725

Budget

26 §

Budgeten upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt

nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande
kommunerna och landstingen.

Rätt till upplysningar

27 §

Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam

nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice
ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och
landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträ-
den, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

Närvarorätt för personalföreträdare

28 §

Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som samverkar i

en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 13�16 §§ när-
vara vid sammanträden med den gemensamma nämnden.

Interpellationer och frågor

29 §

Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en

gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. För
att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och
frågor ska riktas till nämndens ordförande.

Delegering av ärenden

30 §

En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även

under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande
kommunerna eller landstingen att besluta på nämndens vägnar.

31 §

Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvalt-

ningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden
överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom
kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna
eller landstingen att fatta beslutet.

Tillkännagivande av protokoll

32 §

Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var

och en av de samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor.

Reglemente

33 §

Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var

och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.

background image

36

SFS 2017:725

Revision

34 §

En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och en av de

samverkande kommunerna eller landstingen.

Ansvarsfrihet och anmärkning

35 §

Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd

ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller
landstingen.

Gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

36 §

Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192)

om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

10 kap. �verlämnande av kommunala angelägenheter

�verlämnande

1 §

Fullmäktige i kommuner eller landsting får, om det inte i lag eller annan

författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd,
besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk
person eller en enskild individ.

Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den

lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.

Kommunala bolag

Definitioner

2 §

Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen

eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där

kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan.

�verlämnande till helägda bolag

3 §

Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln

av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäk-
tige

1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befo-

genheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,

3. utse samtliga styrelseledamöter,
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till

sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars
av större vikt innan de fattas,

5. utse minst en lekmannarevisor, och
6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom av-

tal lämnas över till privata utförare.

background image

37

SFS 2017:725

�verlämnande till delägda bolag

4 §

Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt

kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor
som avses i 3 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållan-
dena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska
ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för all-
männa handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offent-
lighets- och sekretesslagen.

Lekmannarevisorer

5 §

Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag ska fullmäk-

tige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Kommunala stiftelser och föreningar

6 §

Det som anges i 3 § 1�4 och 6 gäller också när kommunen ensam eller

landstinget ensamt bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Full-
mäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stif-
telsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller lands-

tinget bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommu-
nen eller landstinget bildar tillsammans med någon annan för en kommunal
angelägenhet.

Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första

och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförord-
nandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse.

Privata utförare

7 §

Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ

som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en
privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller
en sådan stiftelse eller förening som avses i 6 §.

8 §

När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats

över till en privat utförare, ska kommunen eller landstinget kontrollera och
följa upp verksamheten.

9 §

Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare,

ska kommunen eller landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information
som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas
över.

background image

38

SFS 2017:725

11 kap. Ekonomisk förvaltning

Mål för den ekonomiska förvaltningen

1 §

Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin

verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska per-
soner som avses i 10 kap. 2�6 §§. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för
god ekonomisk hushållning för kommunen eller landstinget. Om kommunen
eller landstinget har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 14 §, ska
riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.

Medelsförvaltningen

2 §

Kommuner och landsting ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att

krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.

3 §

Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen.

4 §

Fullmäktige ska utöver vad som följer av 3 § besluta om riktlinjer för

förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I riktlinjerna ska det
anges hur medlen ska förvaltas. Tillåten risk vid placering av medlen ska då
fastställas. Det ska också anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen
ska ske.

Budgetens innehåll

5 §

Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa

kalenderår (budgetår).

Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.
Undantag från andra stycket får göras
1. i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i an-

språk enligt 14 §, eller

2. om det finns synnerliga skäl.

6 §

I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av budgeten ska det

vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska
ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. De finansiella mål som är av
betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.

Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I

planen ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekono-
misk hushållning.

Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år.

Budgetåret ska då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana
finansiella mål som anges i första stycket.

7 §

Fullmäktige får besluta att inte anvisa några medel till en nämnd.

Budgetprocessen

8 §

Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads ut-

gång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av full-
mäktiges presidium senast vid samma tidpunkt.

background image

39

SFS 2017:725

Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget upprättas i novem-

ber månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skatte-
satsen för den kommunalskatt eller landstingsskatt som ingår i den prelimi-
nära inkomstskatten under det följande året.

9 §

Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska lämna in sina sär-

skilda budgetförslag till styrelsen.

10 §

Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång.

De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas

av nyvalda fullmäktige.

11 §

Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före

november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i
förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap. be-
gravningslagen (1990:1144) inom denna tid.

Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäk-

tige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts
tidigare.

Reglering av balanskravsresultat

12 §

Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om

kommunal redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras
under de närmast följande tre åren.

Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske.
Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år

då det negativa balanskravsresultatet uppkom.

13 §

Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravs-

resultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

Resultatutjämningsreserver

14 §

Kommuner och landsting får till en resultatutjämningsreserv reservera

medel som får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av an-

tingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravs-
justeringar enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614) om kommunal redovisning,
som överstiger

1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och

kommunalekonomisk utjämning, eller

2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och

kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett
negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

Utgiftsbeslut under budgetåret

15 §

Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, ska be-

slutet också innefatta en anvisning om hur utgiften ska finansieras.

background image

40

SFS 2017:725

Delårsrapport

16 §

Fullmäktige ska behandla minst en delårsrapport som upprättats enligt

9 kap. 1 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning.

Räkenskaper

17 §

Styrelsen och övriga nämnder ska fortlöpande föra räkenskaper över

de medel som de förvaltar.

18 §

Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska redovisa sin

medelsförvaltning under föregående budgetår till styrelsen.

�&rsredovisning

19 §

När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, ska den upprätta

en årsredovisning.

20 §

�&rsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och revisorerna

snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen av-
ser.

21 §

�&rsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska ske innan

fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet enligt 5 kap. 24 §.

Förbud mot pantsättning

22 §

Kommuner och landsting får inte upplåta panträtt i sin egendom till

säkerhet för en fordran.

Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som

tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.

Underrättelse om skattesats

23 §

Bestämmelser om skyldighet för styrelsen att underrätta vissa myndig-

heter om skattesatsen och om avgiftssatsen för begravningsavgiften finns i
lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m.m.

Bestämmelser om kommunal redovisning

24 §

Bestämmelser om bokföring och årsredovisning finns i lagen

(1997:614) om kommunal redovisning.

12 kap. Revision

Revisorernas uppgifter

1 §

Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revi-

sionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller fullmäktigebe-
redningarnas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de re-

background image

41

SFS 2017:725

visorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt 10 kap.
2�6 §§, även verksamheten i de juridiska personerna.

Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande
och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke om att

brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller om att allmän förvalt-
ningsdomstols avgörande åsidosatts, ska de anmäla förhållandet till berörd
nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt
dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. Reviso-
rerna får dock avstå från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om
nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke.

2 §

Revisorerna ska bedöma om resultaten i den delårsrapport som enligt

11 kap. 16 § ska behandlas av fullmäktige och årsredovisningen är förenliga
med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska läm-
nas till fullmäktige inför behandlingen av delårsrapporten och årsredovis-
ningen.

3 §

Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighets-

utövning mot någon enskild i andra fall än

1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller lands-

tinget ekonomisk förlust,

2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut

enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och
socialtjänstlagen (2001:453),

3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av all-

männa förvaltningsdomstolar, eller

4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.

Val av revisorer

4 §

Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska nyvalda

fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra föl-
jande åren.

5 §

Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer

väljas.

Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders

verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av
nämnder.

6 §

Om en revisor avgår under mandattiden får fullmäktige hålla fyllnadsval

för återstoden av denna tid.

Revisorernas ställning

7 §

Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.

background image

42

SFS 2017:725

Sakkunnigt biträde

8 §

Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva

väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen
enligt god revisionssed.

Lekmannarevisorer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin

granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den om-
fattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god sed vid detta slag av
granskning.

De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet

som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.

Revisorernas rätt till information

9 §

Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och er-

sättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplys-
ningar som behövs för revisionsarbetet.

De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de till-

gångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta
del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.

Revisorernas förvaltning

10 §

Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med re-

visionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat.

11 §

De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas

upp i protokoll.

Bestämmelserna i 5 kap. 65�67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur protokol-

let ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur juste-
ringen ska tillkännages, ska tillämpas också på revisorernas protokoll.

Revisionsberättelse

12 §

Revisorerna ska varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redo-

görelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det före-
gående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättel-
sen.

Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som

har lämnats för ett aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifogas revi-
sionsberättelsen.

Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommunen eller

landstinget ingår i ska också bifogas revisorernas berättelse utom i det fall
som avses i 9 kap. 13 §. Vidare ska revisionsberättelsen för aktiebolag, han-
delsbolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller lands-
tinget lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 10 kap.
2�6 §§ bifogas revisionsberättelsen.

13 §

Anmärkningar får riktas mot

1. nämnder och fullmäktigeberedningar, och
2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.
Anledningen till anmärkningen ska anges i revisionsberättelsen.

background image

43

SFS 2017:725

Revisionsberättelsen ska också innehålla ett särskilt uttalande om huruvida

ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.

Jäv

14 §

I fråga om jäv för en revisor ska bestämmelserna i 6 kap. 28 § om jäv

tillämpas.

15 §

Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar

betydelse.

16 §

En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid be-

handlingen av ärendet. Revisorn får dock vidta åtgärder som inte någon annan
kan utföra utan att behandlingen försenas avsevärt.

En revisor som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot

honom eller henne ska självmant uppge det.

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna ska de

gemensamt och snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i
prövningen av jävsfrågan endast om revisorerna annars inte är beslutsföra och
någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

17 §

Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagande

av det beslut genom vilket ärendet avgörs.

Revisionsreglemente

18 §

Fullmäktige får anta ett reglemente om revisionen.

13 kap. Laglighetsprövning

Vem som får överklaga

1 §

Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få laglighe-

ten av kommunens eller landstingets beslut prövad genom att överklaga be-
slutet till förvaltningsrätten.

Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt

av varje medlem av de samverkande kommunerna och landstingen.

Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt

av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommunalför-
bundet samt av förbundsmedlemmarna.

Vilka beslut som får överklagas

2 §

Följande beslut får överklagas:

1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunal-

förbund,

2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är

av rent förberedande eller rent verkställande art,

3. beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssamman-

satt organ i ett kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande el-
ler rent verkställande art, och

4. sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap. 11 §.

background image

44

SFS 2017:725

3 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan för-

fattning finns särskilda bestämmelser om överklagande.

Hur besluten överklagas

4 §

Ett beslut överklagas skriftligt.

I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de

omständigheter som överklagandet grundas på.

�verklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.

Tiden för överklagande

5 §

�verklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor

från den dag då det tillkännagavs på kommunens, landstingets eller kommu-
nalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för
överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att tillkännagiv-
andet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och lands-
ting.

Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan

under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut.

6 §

Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till

kommunen, landstinget eller kommunalförbundet i stället för till förvaltnings-
rätten, ska överklagandet ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av
en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kom-
munerna eller landstingen.

Grunder för upphävande av besluten

7 §

Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte beakta andra om-

ständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagande-
tidens utgång.

8 §

Ett överklagat beslut ska upphävas, om

1. det inte har kommit till på lagligt sätt,
2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller lands-

tinget,

3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller
4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.
Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje

styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resultat-
utjämningsreserv enligt 14 §.

Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut.

9 §

Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet

inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har förlorat sin betydelse till
följd av senare inträffade förhållanden.

background image

45

SFS 2017:725

Handläggningen i domstol

10 §

Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska kom-

munen, landstinget, den gemensamma nämnden eller kommunalförbundet an-
ses som part.

11 §

Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får

inte gälla sådana brister som består i att det i överklagandet inte anges de om-
ständigheter som överklagandet grundas på.

Bestämmelsen i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande be-

sluta till det bättre för enskild ska inte tillämpas.

12 §

Bestämmelser om hur förvaltningsrättens beslut överklagas finns i för-

valtningsprocesslagen (1971:291).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

13 §

Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden

emot, får endast klaganden överklaga beslutet.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller för-

bjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av kommunen eller
landstinget och av deras medlemmar.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett

kommunalförbund eller en gemensam nämnd eller förbjudit att det verkställs,
får domstolens beslut överklagas av förbundet eller av nämnden, liksom av
varje kommun och landsting som är medlem i förbundet eller samverkar i
nämnden och av deras medlemmar.

När beslut får verkställas

14 §

Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan

det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen ska
särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rät-
tas.

Rättelse av verkställda beslut

15 §

Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som fått laga kraft

och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se
till att verkställigheten av det rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett
beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § 1 om att en revisor inte är valbar till leda-

mot eller ersättare i fullmäktige och bestämmelserna i 6 kap. 16 § första
stycket om antalet ersättare i styrelsen tillämpas första gången efter det att det
första ordinarie valet efter ikraftträdandet har hållits i landet.

3. Genom lagen upphävs
a) kommunallagen (1991:900), och
b) lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.
4. Den upphävda kommunallagen gäller fortfarande för överklagande av

beslut som har tillkännagetts före ikraftträdandet.

background image

46

SFS 2017:725

Wolters Kluwer

Elanders Sverige AB, 2017

5. Fram till dess att det första ordinarie valet efter ikraftträdandet har hållits

i landet gäller den upphävda kommunallagen i fråga om

a) sådana underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträ-

dandet, och

b) bestämmelserna om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte

får väcka ärenden i fullmäktige.

På regeringens vägnar

MORGAN JOHANSSON

MAGDALENA ANDERSSON
(Finansdepartementet)

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.