SFS 2011:782 Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Förvaltningsrätt

Start / Förvaltningsrätt / Kulturmiljölag (1988:950) / SFS 2011:782 Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

110782.PDF

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">       </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om �ndring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.; utf�rdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 dels att nuvarande bilaga ska betecknas bilaga 1, dels att 1 kap. 2 �, 6 kap. 27, 14 och 15 �� samt rubriken till 6 kap. ska ha f�ljande lydelse, dels att det i lagen ska inf�ras en ny paragraf, 6 kap. 14 a �, tv� nya kapi- tel, 7 och 8 kap., samt en ny bilaga, bilaga 2, av f�ljande lydelse. 1 kap. 2 � I denna lag finns best�mmelser om ortnamn, fornminnen, byggnads- minnen och kyrkliga kulturminnen samt om utf�rsel och �terl�mnande av kulturf�rem�l. L�nsstyrelsen har tillsyn �ver kulturminnesv�rden i l�net. Riksantikvarie�mbetet har �verinseende �ver kulturminnesv�rden i landet. Riksantikvarie�mbetet f�r �verklaga beslut av domstol eller annan myndighet enligt 15 kap. 6 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts bort fr�n en stat som ing�r i EES 2 � Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som 1. i den stat det f�rts bort fr�n betraktas som en nationell skatt av konst- n�rligt, historiskt eller arkeologiskt v�rde enligt lagar eller administrativa f�rfaranden som �r f�renliga med artikel 36 i F�rdraget om Europeiska unio- nens funktionss�tt, och 2. tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 1 till denna lag eller �r en integrerad del av inventarierna hos en kyrklig institution eller en integre- rad del av en offentlig samling och upptagen i inventarief�rteckningen hos ett museum, ett arkiv eller en bibliotekssamling. Med en offentlig samling avses en samling som �gs av en stat som avses i 1 �, en lokal eller regional myndighet i en s�dan stat, eller 1 Prop. 2010/11:83, bet. 2010/11:KrU10, rskr. 2010/11:285. 2 Lagen omtryckt 2002:620. SFS 2011:782 Utkom fr�n trycket den 27 juni 2011 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2011:782 en offentlig institution i en s�dan stat vilken �gs eller till stor del finan- sieras av staten eller av en lokal eller regional myndighet. 3 � Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts bort avses i detta kapitel att 1. f�rem�let f�rts fr�n en stats territorium i strid med den statens regler som har till syfte att skydda nationella skatter, eller 2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig bortf�rsel inte har �terl�mnats eller n�got annat villkor f�r bortf�rseln har �vertr�tts. 4 � Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts bort f�r vid allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som innehar f�rem�let. Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas dels en handling som beskriver f�rem�let och som anger att det �r ett kultur- f�rem�l, dels en f�rklaring av den beh�riga myndigheten i den �terkr�vande staten om att f�rem�let olagligt har f�rts bort. �r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto- len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts. Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el- ler hon �r k�nd. 5 � Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur- f�rem�l olagligt f�rts bort besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let. I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen- dom �terl�mnad. 6 � Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom ett �r fr�n det att den �terkr�- vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n trettio �r efter det att f�re- m�let olagligt f�rdes bort. I fr�ga om f�rem�l som enligt 2 � tillh�r en offentlig samling och kyrkliga f�rem�l som har ett s�rskilt skydd enligt det �terkr�vande landets lag, f�r dock talan v�ckas inom sjuttiofem �r efter bort- f�rseln. Om bortf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas. 7 � 3 Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let f�r egen r�kning ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten. Detta f�ruts�tter att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet vid anskaffandet av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts bort fr�n den �terkr�vande staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testa- mente, g�va eller bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som f�rem�let f�rv�rvats fr�n skulle ha varit det. 14 � Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re- skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten. I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning. 3 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2011:782 �ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i ett sammanhang. 14 a � Vid handl�ggningen av fr�gor som avses i 8 och 11 �� g�ller lagen (1996:242) om domstols�renden. Om inte annat s�gs i detta kapitel, avg�rs fr�gan om beh�rig domstol enligt 10 kap. r�tteg�ngsbalken. 15 � I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna 18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts bort, ska den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa- kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs- balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden. 7 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen 1 � Ett kulturf�rem�l som finns i Sverige och som, efter det att Unidroit- konventionen av den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut olagligt tr�tt i kraft f�r Sveriges del, har f�rts ut olagligt fr�n en stat som till- tr�tt konventionen ska �terl�mnas till den staten, om den beg�r det. Om den olagliga utf�rseln skett fr�n en konventionsstat som �r en EES-stat, ska f�re- m�let dock �terl�mnas endast om det inte omfattas av definitionen i 6 kap. 2 � f�rsta stycket. Trots f�rsta stycket ska f�rem�let inte �terl�mnas, om det har f�rts ut ur staten under upphovsmannens livstid eller inom femtio �r fr�n dennes d�d. Kulturf�rem�l som har tillverkats av en eller flera medlemmar av en stam eller ursprungsbefolkning f�r stammens eller befolkningens traditionella eller rituella bruk ska dock alltid �terl�mnas till stammen eller befolkningen. Definitioner 2 � Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som �r av bety- delse f�r arkeologin, f�rhistorien, historien, litteraturen, konsten eller veten- skapen och som tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 2 till denna lag. 3 � Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts ut avses i detta kapitel att 1. f�rem�let f�rts ut fr�n en stats territorium i strid med den statens regler om utf�rsel av kulturf�rem�l som har till syfte att skydda statens kulturarv, eller 2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig utf�rsel inte har �terl�mnats eller n�got annat villkor f�r utf�rseln har �vertr�tts. V�ckande av talan 4 � Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts ut f�r vid allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som innehar f�rem�let. </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2011:782 Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas dels en handling som beskriver f�rem�let och som anger att det �r ett kultur- f�rem�l, dels en f�rklaring av den beh�riga myndigheten i den �terkr�vande staten om att f�rem�let olagligt har f�rts ut. �r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto- len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts. Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el- ler hon �r k�nd. 5 � Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur- f�rem�l olagligt f�rts ut besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let. I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen- dom �terl�mnad. 6 � Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom tre �r fr�n det att den �terkr�- vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n femtio �r efter det att f�re- m�let olagligt f�rdes ut. Om utf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas. Ers�ttning 7 � Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten. Detta f�ruts�tter att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet vid anskaffan- det av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts ut fr�n den �terkr�vande staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testamente, g�va eller bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som f�rem�let f�rv�r- vats fr�n skulle ha varit det. R�tteg�ngsbest�mmelser 8 � Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re- skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten. I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning. �ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i ett sammanhang. Kostnader 9 � I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna 18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts ut, ska den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa- kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs- balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2011:782 10 � Den �terkr�vande staten svarar f�r kostnaderna f�r verkst�lligheten av en dom om �terl�mnande av ett kulturf�rem�l. Lagval 11 � Om ett kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n en stat �terl�mnats, ska �gander�tten till f�rem�let best�mmas enligt den �terkr�vande statens lag. 8 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som stulits utomlands i en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen 1 � F�r f�rem�l som utg�r kulturf�rem�l enligt definitionen i 7 kap. 2 � och som har stulits utomlands i en stat som tilltr�tt Unidroit-konventionen av den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut olagligt g�ller lagen (1986:796) om godtrosf�rv�rv av l�s�re med den avvikelse som anges i 2 �. 2 � I st�llet f�r de tidsfrister som anges i 3 och 5 �� lagen (1986:796) om godtrosf�rv�rv av l�s�re ska tidsfrister om tre �r g�lla. 1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer. 2. Best�mmelsen i 8 kap. 2 � till�mpas inte i fr�ga om s�dana f�rv�rv som har gjorts f�re ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar LENA ADELSOHN LILJEROTH Maria Eka (Kulturdepartementet) Bilaga 2 De kategorier som avses i 7 kap. 2 � �r f�ljande. 1. S�llsynta zoologiska, botaniska, mineralogiska och anatomiska exem- plar eller samlingar samt f�rem�l av paleontologiskt intresse. 2. F�rem�l med historisk anknytning, innefattande vetenskapens och tek- nologins historia samt krigs- och samh�llshistoria, f�rem�l med anknytning till nationella ledares, filosofers, vetenskapsm�ns och konstn�rers liv samt till h�ndelser av nationell betydelse. 3. Fynd fr�n till�tna eller otill�tna arkeologiska utgr�vningar eller fr�n arkeologiska uppt�ckter. 4. Delar av konstn�rliga eller historiska monument eller fornl�mningar som tagits s�nder. 5. Antikviteter som �r �ldre �n 100 �r, s�som inskriptioner, mynt och graverade sigill. 6. F�rem�l av etnologiskt intresse. 7. F�rem�l av konstn�rligt intresse, s�som </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:892px;height:1263px;"> <img width="892" height="1263" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2011:782 tavlor, m�lningar och teckningar som gjorts helt f�r hand, oavsett under- lag och material, med undantag f�r industridesign och industritillverkade f�rem�l som dekorerats f�r hand, originalverk i form av statyer och skulpturer, oavsett material, gravyrer, tryck och litografier i original, och konstn�rliga assemblage och montage i original, oavsett material. 8. Enstaka exemplar eller samlingar av s�llsynta handskrifter och inkuna- bler, �ldre b�cker, dokument och publikationer av s�rskilt intresse, s�som historiskt, konstn�rligt, vetenskapligt eller litter�rt intresse. 9. Frim�rken eller st�mpelm�rken och liknande m�rken, i enstaka exem- plar eller i samlingar. 10. Arkiv, inklusive samlingar av ljudupptagningar, fotografier och film- upptagningar. 11. M�bler som �r �ldre �n 100 �r och �ldre musikinstrument. </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om �ndring i lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m.;

utf�rdad den 16 juni 2011.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs i fr�ga om lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.

dels att nuvarande bilaga ska betecknas bilaga 1,
dels att 1 kap. 2 �, 6 kap. 27, 14 och 15 �� samt rubriken till 6 kap. ska

ha f�ljande lydelse,

dels att det i lagen ska inf�ras en ny paragraf, 6 kap. 14 a �, tv� nya kapi-

tel, 7 och 8 kap., samt en ny bilaga, bilaga 2, av f�ljande lydelse.

1 kap.

2 �

I denna lag finns best�mmelser om ortnamn, fornminnen, byggnads-

minnen och kyrkliga kulturminnen samt om utf�rsel och �terl�mnande av
kulturf�rem�l.

L�nsstyrelsen har tillsyn �ver kulturminnesv�rden i l�net.
Riksantikvarie�mbetet har �verinseende �ver kulturminnesv�rden i

landet. Riksantikvarie�mbetet f�r �verklaga beslut av domstol eller annan
myndighet enligt 15 kap.

6 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts bort
fr�n en stat som ing�r i EES

2 �

Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som

1. i den stat det f�rts bort fr�n betraktas som en nationell skatt av konst-

n�rligt, historiskt eller arkeologiskt v�rde enligt lagar eller administrativa
f�rfaranden som �r f�renliga med artikel 36 i F�rdraget om Europeiska unio-
nens funktionss�tt, och

2. tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 1 till denna lag eller �r

en integrerad del av inventarierna hos en kyrklig institution eller en integre-
rad del av en offentlig samling och upptagen i inventarief�rteckningen hos
ett museum, ett arkiv eller en bibliotekssamling.

Med en offentlig samling avses en samling som �gs av
en stat som avses i 1 �,
en lokal eller regional myndighet i en s�dan stat, eller

1 Prop. 2010/11:83, bet. 2010/11:KrU10, rskr. 2010/11:285.

2 Lagen omtryckt 2002:620.

SFS 2011:782

Utkom fr�n trycket
den 27 juni 2011

SFS 2011:782

en offentlig institution i en s�dan stat vilken �gs eller till stor del finan-

sieras av staten eller av en lokal eller regional myndighet.

3 �

Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts bort avses i detta kapitel att

1. f�rem�let f�rts fr�n en stats territorium i strid med den statens regler

som har till syfte att skydda nationella skatter, eller

2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig bortf�rsel inte har �terl�mnats

eller n�got annat villkor f�r bortf�rseln har �vertr�tts.

4 �

Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts bort f�r vid

allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som
innehar f�rem�let.

Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas

dels en handling som beskriver f�rem�let och som anger att det �r ett kultur-
f�rem�l, dels en f�rklaring av den beh�riga myndigheten i den �terkr�vande
staten om att f�rem�let olagligt har f�rts bort.

�r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto-

len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts.
Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el-
ler hon �r k�nd.

5 �

Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur-

f�rem�l olagligt f�rts bort besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let.
I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med
b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen-
dom �terl�mnad.

6 �

Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom ett �r fr�n det att den �terkr�-

vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som
innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n trettio �r efter det att f�re-
m�let olagligt f�rdes bort. I fr�ga om f�rem�l som enligt 2 � tillh�r en
offentlig samling och kyrkliga f�rem�l som har ett s�rskilt skydd enligt det
�terkr�vande landets lag, f�r dock talan v�ckas inom sjuttiofem �r efter bort-
f�rseln.

Om bortf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas.

7 �

Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let f�r

egen r�kning ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten.
Detta f�ruts�tter att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet
vid anskaffandet av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts bort fr�n
den �terkr�vande staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testa-
mente, g�va eller bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som
f�rem�let f�rv�rvats fr�n skulle ha varit det.

14 �

Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re-

skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten.

I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning.

3 �ndringen inneb�r bl.a. att andra stycket upph�vs.

SFS 2011:782

�ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i

ett sammanhang.

14 a �

Vid handl�ggningen av fr�gor som avses i 8 och 11 �� g�ller lagen

(1996:242) om domstols�renden.

Om inte annat s�gs i detta kapitel, avg�rs fr�gan om beh�rig domstol

enligt 10 kap. r�tteg�ngsbalken.

15 �

I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna

18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande
statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts bort, ska
den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma
g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa-
kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs-
balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden.

7 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n
en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen

1 �

Ett kulturf�rem�l som finns i Sverige och som, efter det att Unidroit-

konventionen av den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut
olagligt tr�tt i kraft f�r Sveriges del, har f�rts ut olagligt fr�n en stat som till-
tr�tt konventionen ska �terl�mnas till den staten, om den beg�r det. Om den
olagliga utf�rseln skett fr�n en konventionsstat som �r en EES-stat, ska f�re-
m�let dock �terl�mnas endast om det inte omfattas av definitionen i 6 kap.
2 � f�rsta stycket.

Trots f�rsta stycket ska f�rem�let inte �terl�mnas, om det har f�rts ut ur

staten under upphovsmannens livstid eller inom femtio �r fr�n dennes d�d.
Kulturf�rem�l som har tillverkats av en eller flera medlemmar av en stam
eller ursprungsbefolkning f�r stammens eller befolkningens traditionella
eller rituella bruk ska dock alltid �terl�mnas till stammen eller befolkningen.

Definitioner

2 �

Med ett kulturf�rem�l avses i detta kapitel ett f�rem�l som �r av bety-

delse f�r arkeologin, f�rhistorien, historien, litteraturen, konsten eller veten-
skapen och som tillh�r n�gon av de kategorier som anges i bilaga 2 till denna
lag.

3 �

Med att ett kulturf�rem�l olagligt f�rts ut avses i detta kapitel att

1. f�rem�let f�rts ut fr�n en stats territorium i strid med den statens regler

om utf�rsel av kulturf�rem�l som har till syfte att skydda statens kulturarv,
eller

2. f�rem�let efter en tidsbegr�nsad laglig utf�rsel inte har �terl�mnats

eller n�got annat villkor f�r utf�rseln har �vertr�tts.

V�ckande av talan

4 � Den stat fr�n vars territorium kulturf�rem�let olagligt f�rts ut f�r vid
allm�n domstol v�cka talan om �terl�mnande. Talan ska riktas mot den som
innehar f�rem�let.

SFS 2011:782

Till en ans�kan om st�mning i m�l som avses i f�rsta stycket ska det fogas

�r n�gon annan �n den som innehar f�rem�let �gare till det, ska domsto-

len, om �garen �r k�nd, underr�tta honom eller henne om att talan v�ckts.
Den som har en s�rskild r�tt till f�rem�let ska ocks� underr�ttas, om han el-
ler hon �r k�nd.

5 �

Domstolen f�r p� ans�kan av den stat fr�n vars territorium ett kultur-

f�rem�l olagligt f�rts ut besluta om s�kerhets�tg�rd betr�ffande f�rem�let.
I s�dana fall ska 15 kap. 2, 5, 7, 8 och 10 �� r�tteg�ngsbalken till�mpas. Med
b�ttre r�tt till viss egendom ska i det sammanhanget avses r�tt att f� egen-
dom �terl�mnad.

6 � Talan om �terl�mnande ska v�ckas inom tre �r fr�n det att den �terkr�-
vande staten har f�tt k�nnedom om var f�rem�let finns och om vem som
innehar det. Talan f�r dock inte v�ckas senare �n femtio �r efter det att f�re-
m�let olagligt f�rdes ut.

Om utf�rseln inte l�ngre �r olaglig n�r talan v�cks, ska talan ogillas.

Ers�ttning

7 �

Om ett kulturf�rem�l ska �terl�mnas, �r den som innehar f�rem�let

ber�ttigad till sk�lig ers�ttning av den �terkr�vande staten. Detta f�ruts�tter
att innehavaren visat tillr�cklig omsorg och uppm�rksamhet vid anskaffan-
det av f�rem�let och i fr�ga om hur f�rem�let f�rts ut fr�n den �terkr�vande
staten. Den som f�rv�rvat f�rem�let genom arv, testamente, g�va eller
bodelning �r ber�ttigad till ers�ttning endast om den som f�rem�let f�rv�r-
vats fr�n skulle ha varit det.

R�tteg�ngsbest�mmelser

8 �

Vid r�tteg�ngen i m�l enligt detta kapitel till�mpas vad som �r f�re-

skrivet i r�tteg�ngsbalken om tvistem�l d�r f�rlikning �r till�ten.

I r�tteg�ng om �terl�mnande f�r ers�ttning enligt 7 � yrkas utan st�mning.
�ver �terl�mnande och ers�ttning f�r i samma r�tteg�ng d�mas endast i

ett sammanhang.

Kostnader

9 �

I m�l enligt detta kapitel g�ller i fr�ga om r�tteg�ngskostnaderna

18 kap. r�tteg�ngsbalken med f�ljande avvikelser. Om den �terkr�vande
statens motpart inte insett eller bort inse att f�rem�let olagligt f�rts ut, ska
den �terkr�vande staten svara f�r kostnaderna vid tingsr�tten. Detsamma
g�ller under s�dana omst�ndigheter kostnaderna i h�gre r�tt, om de har orsa-
kats av att staten �verklagat. F�r kostnad som avses i 18 kap. 6 � r�tteg�ngs-
balken svarar dock alltid den part som orsakat kostnaden.

SFS 2011:782

10 �

Den �terkr�vande staten svarar f�r kostnaderna f�r verkst�lligheten

av en dom om �terl�mnande av ett kulturf�rem�l.

Lagval

11 �

Om ett kulturf�rem�l som olagligt f�rts ut fr�n en stat �terl�mnats,

ska �gander�tten till f�rem�let best�mmas enligt den �terkr�vande statens
lag.

8 kap. �terl�mnande av kulturf�rem�l som stulits utomlands i
en stat som har tilltr�tt Unidroit-konventionen

1 �

F�r f�rem�l som utg�r kulturf�rem�l enligt definitionen i 7 kap. 2 �

och som har stulits utomlands i en stat som tilltr�tt Unidroit-konventionen av
den 24 juni 1995 om kulturf�rem�l som stulits eller f�rts ut olagligt g�ller
lagen (1986:796) om godtrosf�rv�rv av l�s�re med den avvikelse som anges
i 2 �.

2 �

I st�llet f�r de tidsfrister som anges i 3 och 5 �� lagen (1986:796) om

godtrosf�rv�rv av l�s�re ska tidsfrister om tre �r g�lla.

1. Denna lag tr�der i kraft den dag regeringen best�mmer.
2. Best�mmelsen i 8 kap. 2 � till�mpas inte i fr�ga om s�dana f�rv�rv som

har gjorts f�re ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

LENA ADELSOHN LILJEROTH

Maria Eka
(Kulturdepartementet)

Bilaga 2

De kategorier som avses i 7 kap. 2 � �r f�ljande.
1. S�llsynta zoologiska, botaniska, mineralogiska och anatomiska exem-

plar eller samlingar samt f�rem�l av paleontologiskt intresse.

2. F�rem�l med historisk anknytning, innefattande vetenskapens och tek-

nologins historia samt krigs- och samh�llshistoria, f�rem�l med anknytning
till nationella ledares, filosofers, vetenskapsm�ns och konstn�rers liv samt
till h�ndelser av nationell betydelse.

3. Fynd fr�n till�tna eller otill�tna arkeologiska utgr�vningar eller fr�n

arkeologiska uppt�ckter.

4. Delar av konstn�rliga eller historiska monument eller fornl�mningar

som tagits s�nder.

5. Antikviteter som �r �ldre �n 100 �r, s�som inskriptioner, mynt och

graverade sigill.

6. F�rem�l av etnologiskt intresse.
7. F�rem�l av konstn�rligt intresse, s�som

SFS 2011:782

tavlor, m�lningar och teckningar som gjorts helt f�r hand, oavsett under-

lag och material, med undantag f�r industridesign och industritillverkade
f�rem�l som dekorerats f�r hand,

originalverk i form av statyer och skulpturer, oavsett material,
gravyrer, tryck och litografier i original, och
konstn�rliga assemblage och montage i original, oavsett material.
8. Enstaka exemplar eller samlingar av s�llsynta handskrifter och inkuna-

bler, �ldre b�cker, dokument och publikationer av s�rskilt intresse, s�som
historiskt, konstn�rligt, vetenskapligt eller litter�rt intresse.

9. Frim�rken eller st�mpelm�rken och liknande m�rken, i enstaka exem-

plar eller i samlingar.

10. Arkiv, inklusive samlingar av ljudupptagningar, fotografier och film-

upptagningar.

11. M�bler som �r �ldre �n 100 �r och �ldre musikinstrument.

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2011:782 Lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se