Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

Utfärdad:
Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.
SFS nr: 1974:152
Departement: Justitiedepartementet L6
Ändring införd: t.o.m. SFS 2018:1903
Övrigt: Rättelseblad 2002:904 och 2010:1408 har iakttagits.
Länk: Länk till register

1 kap. Statsskickets grunder
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 18 §, 19 §, 20 §, 21 §, 22 §, 23 §, 24 §, 25 §

3 kap. Riksdagen
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §

4 kap. Riksdagsarbetet
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §

5 kap. Statschefen
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §

6 kap. Regeringen
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §

7 kap. Regeringsarbetet
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §

8 kap. Lagar och andra föreskrifter
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §, 17 §, 18 §, 19 §, 20 §, 21 §, 22 §

9 kap. Finansmakten
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §

10 kap. Internationella förhållanden
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §

11 kap. Rättskipningen
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §

12 kap. Förvaltningen
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §

13 kap. Kontrollmakten
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §

14 kap. Kommunerna
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §

15 kap. Krig och krigsfara
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 §, 8 §, 9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 §, 14 §, 15 §, 16 §

Du är här: Start / Förvaltningsrätt / Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

SFS nr:    

1974:152
Departement/myndighet:    Justitiedepartementet L6 
   Utfärdad:    1974-02-28 
   Omtryck:    SFS 2011:109, 2014:1385, 2018:1903 
   Ändrad:    t.o.m. SFS

2018:1903
   Övrig text:    Rättelseblad 2002:904 och 2010:1408 har iakttagits. 
   Ändringsregister:    SFSR (Regeringskansliet) 
KällaFulltext (Regeringskansliet) 



1 kap. Statsskickets grunder

1 §   All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på  allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett  representativt och parlamentariskt statsskick och genom  kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 §   Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla  människors lika värde och för den enskilda människans frihet  och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd  ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten.  Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad  och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och  för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till  en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir  vägledande inom samhällets alla områden samt värna den  enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå  delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt  tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av  människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt  ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,  funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra  omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa  minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget  kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

3 §   Regeringsformen, successionsordningen,  tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är  rikets grundlagar. Lag (1991:1471).

4 §   Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och  bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar  rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010:1408).

5 §   Konungen eller drottning som enligt  successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets  statschef. Lag (2010:1408).

6 §   Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför  riksdagen. Lag (1976:871).

7 §   I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag  (2010:1408).

8 §   För rättskipningen finns domstolar och för den  offentliga förvaltningen statliga och kommunala  förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).

9 §   Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som  fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet  beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och  opartiskhet. Lag (2010:1408).

10 §   Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige  deltar även inom ramen för Förenta nationerna och Europarådet  samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag  (2010:1408).


2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter

1 §   Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
   1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller  på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar,  åsikter och känslor,
   2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot  upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
   3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster  för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte  eller för framförande av konstnärligt verk,
   4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i  demonstrationer på allmän plats,
   5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för  allmänna eller enskilda syften, och
   6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med  andra utöva sin religion.

I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig  i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar,  offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer,  videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar  gäller tryckfrihetsförordningen och  yttrandefrihetsgrundlagen.
I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt  att ta del av allmänna handlingar. Lag (2010:1408).

2 §   Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna  sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat  sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna  tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i  demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra  politisk sammanslutning, trossamfund eller annan  sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag  (2010:1408).

3 §   Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i  ett allmänt register enbart på grund av sin politiska  åskådning. Lag (2010:1408).

Kroppslig integritet och rörelsefrihet

4 §   Dödsstraff får inte förekomma. Lag (2010:1408).

5 §   Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får  heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i  syfte att framtvinga eller hindra yttranden. Lag  (2010:1408).

6 §   Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot  påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i  4 och 5 §§. Var och en är dessutom skyddad mot  kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot  undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och  mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller  annat förtroligt meddelande.

Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en  gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den  personliga integriteten, om det sker utan samtycke och  innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes  personliga förhållanden. Lag (2010:1408).

7 §   Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller  hindras att resa in i riket.

Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket  får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att  barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa  föräldrarna eller en av dem. Lag (2010:1408).

8 §   Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot  frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i  övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och  att lämna det. Lag (2010:1408).

Rättssäkerhet

9 §   Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon  friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska  han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol  utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är  fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en  frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat.

Även den som av någon annan anledning än som anges i första  stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få  omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål.  Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av  en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och  ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie  domare.

Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig  enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av  allmän domstol. Lag (2010:1408).

10 §   Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd  för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den  begicks. Inte heller får någon dömas till svårare  brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då.  Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även  förverkande och annan särskild rättsverkan av brott.

Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än  som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet  inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.  Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en  lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots  att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten  inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade  lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag  jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till  riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får  riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om  riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband  med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. Lag  (2010:1408).

11 §   Domstol får inte inrättas för en redan begången  gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för  ett visst mål.

En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.  Förhandling vid domstol ska vara offentlig. Lag  (2010:1408).

Skydd mot diskriminering

12 §   Lag eller annan föreskrift får inte innebära att  någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en  minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller  annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell  läggning. Lag (2010:1408).

13 §   Lag eller annan föreskrift får inte innebära att  någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften  utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan  män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande  tjänsteplikt. Lag (2010:1408).

Stridsåtgärder på arbetsmarknaden

14 §   En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en  förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på  arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. Lag  (2010:1408).

Egendomsskydd och allemansrätt

15 §   Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan  tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon  enskild genom expropriation eller något annat sådant  förfogande eller tåla att det allmänna inskränker  användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att  tillgodose angelägna allmänna intressen.

Den som genom expropriation eller något annat sådant  förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad  full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara  tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker  användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att  pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten  avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande  i förhållande till värdet på denna del av fastigheten.  Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag.

Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som  sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller  dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning.

Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten  oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (2010:1408).

Upphovsrätt

16 §   Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till  sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag  (2010:1408).

Näringsfrihet

17 §   Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva  yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna  intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna  vissa personer eller företag.

Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. Lag  (2010:1408).

Utbildning och forskning

18 §   Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten  har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän  skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning  finns.

Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som  meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Europakonventionen

19 §   Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid  med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska  konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna  och de grundläggande friheterna. Lag (2010:1408).

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter

20 §   Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning  som medges i 21-24 §§, begränsas genom lag:
   1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten,  demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första  stycket 1-5),
   2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och  5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande  intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och  meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning  och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden  (6 §),
   3. rörelsefriheten (8 §), och
   4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket  andra meningen).

Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri-  och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall  som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant  som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under  utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten  och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges  i 24 § första stycket andra meningen. Lag (2010:1408).

21 §   Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att  tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt  samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är  nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den  och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot  mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens  grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av  politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.  Lag (2010:1408).

22 §   Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte  avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess  ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första  utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens  kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst  fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.

Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt  giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller  förslag till lag som enbart rör
   1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i  allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars  hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de  intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
   2. husrannsakan eller liknande intrång, eller
   3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.

Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första  stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag  (2010:1408).

23 §   Yttrandefriheten och informationsfriheten får  begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen,  allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets  helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får  friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I  övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och  informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl  föranleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd  av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste  möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska,  religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella  angelägenheter.

Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens  innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta  emot yttranden anses inte som en begränsning av  yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).

24 §   Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får  begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid  sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I  övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till  rikets säkerhet eller för att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller  sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller  liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på  grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande  förhållande. Lag (2010:1408).

25 §   För andra än svenska medborgare här i riket får  särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande  fri- och rättigheter:
   1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten,  demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och  religionsfriheten (1 § första stycket),
   2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första  meningen),
   3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som  avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och  liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och  meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning  och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden  (6 §),
   4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
   5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan  anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och  tredje styckena),
   6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket  andra meningen),
   7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina  verk (16 §),
   8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
   9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket),  och 10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 §  tredje meningen).

På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i  första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första  meningen samt tredje stycket tillämpas. Lag (2010:1408).


3 kap. Riksdagen

Riksdagens bildande och sammansättning

1 §   Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för  väljarna att lämna särskild personröst. Lag (2014:1385).

2 §   Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. För  ledamöterna ska det finnas ersättare. Lag (2010:1408).

Ordinarie val

3 §   Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Lag  (2010:1408).

Rösträtt och valbarhet

4 §   Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk  medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket  och har fyllt arton år.

Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara  ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

Frågan om någon har rösträtt avgörs på grundval av en före  valet upprättad röstlängd. Lag (2010:1408).

Valkretsar

5 §   För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.  Lag (2010:1408).

Mandatfördelningen mellan valkretsarna

6 §   Av mandaten i riksdagen är 310 fasta valkretsmandat  och 39 utjämningsmandat.

De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på  grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet  röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade  i hela riket. Fördelningen fastställs för fyra år i sänder.  Lag (2010:1408).

Mandatfördelningen mellan partierna

7 §   Mandaten fördelas mellan partier som anmält sitt  deltagande i valet i enlighet med bestämmelser som meddelas i  särskild lag.

Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i  hela riket får delta i fördelningen av mandaten. Ett parti  som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de  fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått  minst tolv procent av rösterna. Lag (2014:1385).

8 §   De fasta valkretsmandaten fördelas på varje valkrets  proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet  i valkretsen.

Om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat enligt  första stycket har fått fler mandat i hela riket än vad som  motsvarar en proportionell representation i riksdagen för  partiet ska överskjutande mandat återföras och fördelas  mellan övriga partier enligt bestämmelser som meddelas i  särskild lag.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att  fördelningen av alla mandat i riksdagen, med undantag av de  fasta valkretsmandat som har tillfallit ett parti med mindre  än fyra procent av rösterna, blir proportionell mot  röstetalet i hela riket för de partier som deltar i  fördelningen. Om ett parti vid fördelningen av de fasta  valkretsmandaten har fått så många mandat som motsvarar den  proportionella representationen i riksdagen för partiet,  bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet  och de fasta valkretsmandat som det har fått. Sedan  utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs  de valkretsar.

Vid mandatfördelningen mellan partierna används  uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,2. Lag  (2014:1385).

9 §   För varje mandat som ett parti har fått utses en  riksdagsledamot samt ersättare för honom eller henne. Lag  (2010:1408).

Valperiod

10 §   Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda  riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda  riksdagen samlas.

Den nyvalda riksdagen samlas på den femtonde dagen efter  valdagen, dock tidigast på den fjärde dagen efter det att  valresultatet har kungjorts. Lag (2010:1408).

Extra val

11 §   Regeringen får besluta om extra val till riksdagen  mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader  efter beslutet.

Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra  val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens  första sammanträde. Regeringen får inte heller besluta om  extra val under den tid då dess ledamöter, efter det att  samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar till  dess en ny regering ska tillträda.

Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 5 §.  Lag (2010:1408).

Överklagande av val

12 §   Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen  utsedd valprövningsnämnd. Nämndens beslut får inte  överklagas.

Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag  även om valet har överklagats. Ändras valet, intar en ny  ledamot sin plats så snart ändringen har kungjorts. Det  gäller också för ersättare.

Valprövningsnämnden består av en ordförande, som ska vara  eller ha varit ordinarie domare och som inte får tillhöra  riksdagen, och sex andra ledamöter. Ledamöterna väljs efter  varje ordinarie val, så snart valet har vunnit laga kraft,  för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum.  Ordföranden väljs särskilt. Lag (2010:1408).

Ytterligare bestämmelser

13 §   Ytterligare bestämmelser om det som anges i 3-12 §§  och om utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas  i riksdagsordningen eller annan särskild lag. Lag  (2014:1385).


4 kap. Riksdagsarbetet

Riksmöte

1 §   Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år.  Riksmötet hålls i Stockholm, om inte riksdagen eller  talmannen bestämmer annat av hänsyn till riksdagens säkerhet  eller frihet. Lag (2010:1408).

Talmannen

2 §   Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en  talman samt en förste, en andre och en tredje vice talman.  Lag (2010:1408).

Utskotten

3 §   Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett  konstitutionsutskott och ett finansutskott, enligt  bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Rätten att väcka förslag

4 §   Regeringen och varje riksdagsledamot får, i enlighet  med bestämmelser i riksdagsordningen, väcka förslag i fråga  om allt som kan komma under riksdagens prövning, om inte  annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408).

Ärendenas beredning

5 §   Ett ärende som har väckts av regeringen eller en  riksdagsledamot bereds av ett utskott innan det avgörs, om  inte annat anges i denna regeringsform. Lag (2010:1408).

Ärendenas avgörande

6 §   När ett ärende ska avgöras i kammaren, får varje  riksdagsledamot och varje statsråd yttra sig i enlighet med  de närmare bestämmelser som meddelas i riksdagsordningen. 

I riksdagsordningen meddelas också bestämmelser om jäv. Lag  (2010:1408).

7 §   Vid omröstning i kammaren gäller som riksdagens beslut  den mening som mer än hälften av de röstande enas om, om inte  något annat anges i denna regeringsform eller, när det gäller  frågor som hör till förfarandet i riksdagen, i  huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Bestämmelser om  förfarandet vid lika röstetal meddelas i riksdagsordningen.  Lag (2010:1408).

Uppföljning och utvärdering

8 §   Varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut  inom utskottets ämnesområde. Lag (2010:1408).

Offentlighet i kammaren

9 §   Sammanträden i kammaren är offentliga.

Ett sammanträde får dock hållas inom stängda dörrar enligt  bestämmelser i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Ledamöternas ställning

10 §   Riksdagsledamöter och ersättare får fullgöra uppdrag  som ledamot utan att hindras av tjänsteuppgift eller annan  sådan skyldighet. Lag (2010:1408).

11 §   En riksdagsledamot eller en ersättare får inte lämna  sitt uppdrag utan att riksdagen har medgett det. 

När det finns anledning till det, ska Valprövningsnämnden  självmant pröva om en ledamot eller en ersättare är behörig  enligt 3 kap. 4 § andra stycket. Den som förklaras obehörig  är därmed skild från sitt uppdrag. 

En ledamot eller en ersättare får i annat fall skiljas från  uppdraget endast om han eller hon genom brott har visat sig  uppenbart olämplig för uppdraget. Beslut om detta fattas av  domstol. Lag (2010:1408).

12 §   Talan får inte väckas mot den som utövar eller har  utövat uppdrag som riksdagsledamot på grund av hans eller  hennes yttranden eller gärningar under utövandet av  uppdraget, utan att riksdagen har medgett det genom ett  beslut som minst fem sjättedelar av de röstande har enats om.  Utan ett sådant medgivande får en sådan person inte heller  berövas friheten eller hindras från att resa inom riket på  grund av yttranden eller gärningar under utövandet av  uppdraget.

Misstänks en riksdagsledamot för brott i annat fall, ska  bestämmelser i lag om gripande, anhållande eller häktning  tillämpas endast om han eller hon erkänner brottet eller har  tagits på bar gärning eller om det är fråga om ett brott för  vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse  i två år. Lag (2010:1408).

13 §   Under den tid som en riksdagsledamot är riksdagens  talman eller tillhör regeringen utövas hans eller hennes  uppdrag som riksdagsledamot av en ersättare. Riksdagen kan i  riksdagsordningen föreskriva att en ersättare ska träda i en  riksdagsledamots ställe när han eller hon är ledig.

Bestämmelserna i 10 § och 12 § första stycket gäller även för  talmannen och hans eller hennes uppdrag.

För en ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot  gäller bestämmelserna om ledamot. Lag (2010:1408).

Ytterligare bestämmelser

14 §   Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas  i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).


5 kap. Statschefen

1 §   Av 1 kap. 5 § framgår att konungen eller drottning som  enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets  statschef. Lag (2010:1408).

2 §   Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk  medborgare och har fyllt arton år. Han eller hon får inte  samtidigt vara statsråd eller utöva uppdrag som talman eller  riksdagsledamot. Lag (2010:1408).

3 §   Statschefen ska hållas underrättad om rikets  angelägenheter av statsministern. När det behövs sammanträder  regeringen i konselj under statschefens ordförandeskap.

Innan statschefen reser utomlands ska han eller hon samråda  med statsministern. Lag (2010:1408).

4 §   Om konungen eller drottning som är statschef är  förhindrad att fullgöra sina uppgifter, inträder enligt  gällande tronföljd medlem av konungahuset, som inte är  förhindrad, för att som tillfällig riksföreståndare fullgöra  statschefens uppgifter. Lag (2010:1408).

5 §   Om konungahuset utslocknar väljer riksdagen en  riksföreståndare som ska fullgöra statschefens uppgifter  tills vidare. Riksdagen väljer samtidigt en vice  riksföreståndare.

Detsamma gäller om konungen eller drottning som är statschef  dör eller avgår och tronföljaren ännu inte har fyllt arton  år. Lag (2010:1408).

6 §   Om konungen eller drottning som är statschef under en  sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller  kunnat fullgöra sina uppgifter, ska regeringen anmäla det  till riksdagen. Riksdagen beslutar om konungen eller  drottningen ska anses ha avgått. Lag (2010:1408).

7 §   Riksdagen kan välja någon att efter regeringens  förordnande tjänstgöra som tillfällig riksföreståndare när  ingen med behörighet enligt 4 eller 5 § kan tjänstgöra.

Talmannen eller, om han eller hon har förhinder, vice talman  tjänstgör efter regeringens förordnande som tillfällig  riksföreståndare, när ingen annan behörig kan tjänstgöra. Lag  (2010:1408).

8 §   Konungen eller drottning som är statschef kan inte  åtalas för sina gärningar. En riksföreståndare kan inte  åtalas för sina gärningar som statschef. Lag (2010:1408).


6 kap. Regeringen

Regeringens sammansättning

1 §   Regeringen består av statsministern och övriga  statsråd.

Statsministern utses enligt bestämmelserna i 4-6 §§.  Statsministern tillsätter övriga statsråd. Lag (2010:1408).

2 §   Statsråden ska vara svenska medborgare.

Ett statsråd får inte inneha någon anställning. Han eller hon  får inte heller inneha något uppdrag eller utöva någon  verksamhet som kan rubba förtroendet för honom eller henne.  Lag (2010:1408).

Statsministeromröstning efter val

3 §   En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att  den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern  har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av  riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern  entledigas.

Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har  entledigats. Lag (2010:1408).

Regeringsbildningen

4 §   När en statsminister ska utses, kallar talmannen  företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd.  Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan  förslag till riksdagen.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott,  pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av  riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat.  I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408).

5 §   Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska  förfarandet enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger  förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och  återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om  inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska  extra val hållas inom samma tid. Lag (2010:1408).

6 §   När riksdagen har godkänt ett förslag om ny  statsminister, ska han eller hon så snart det kan ske anmäla  de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger  regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen  eller, om statschefen har förhinder, inför talmannen.  Talmannen ska alltid kallas till konseljen.

Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på  riksdagens vägnar. Lag (2010:1408).

Entledigande av statsministern eller annat statsråd

7 §   Förklarar riksdagen att statsministern eller något  annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen  entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val  till riksdagen och gör det inom en vecka från  misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte  ske.

I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern  med anledning av en statsministeromröstning efter val. Lag  (2010:1408).

8 §   Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär  det, statsministern av talmannen och ett annat statsråd av  statsministern. Statsministern får även i andra fall  entlediga statsråd. Lag (2010:1408).

9 §   Om statsministern entledigas eller dör, ska talmannen  entlediga de övriga statsråden. Lag (2010:1408).

Ställföreträdare för statsministern

10 §   Statsministern kan bland de övriga statsråden utse  någon att i egenskap av ställföreträdare vid förhinder för  statsministern fullgöra hans eller hennes uppgifter. Har  någon ställföreträdare inte utsetts eller har också  ställföreträdaren förhinder, fullgörs statsministerns  uppgifter i stället av den av de tjänstgörande statsråden som  har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit  statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde. Lag  (2010:1408).

Övergångsregering

11 §   Har regeringens samtliga ledamöter entledigats,  uppehåller de sina befattningar till dess en ny regering har  tillträtt. Har ett annat statsråd än statsministern  entledigats på egen begäran, uppehåller han eller hon sin  befattning till dess en efterträdare har tillträtt, om  statsministern begär det. Lag (2010:1408).

Förhinder för talmannen

12 §   Om talmannen har förhinder övertar en vice talman de  uppgifter som talmannen har enligt detta kapitel. Lag  (2010:1408).


7 kap. Regeringsarbetet

Regeringskansliet och dess uppgifter

1 §   För att bereda regeringsärenden och för att biträda  regeringen och statsråden i deras verksamhet i övrigt ska det  finnas ett regeringskansli. I detta ingår departement för  olika verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar ärendena mellan  departementen. Statsministern utser bland statsråden chefer  för departementen. Lag (2010:1408).

Ärendenas beredning

2 §   Vid beredningen av regeringsärenden ska behövliga  upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter.  Upplysningar och yttranden ska också i den omfattning som  behövs inhämtas från kommuner. Även sammanslutningar och  enskilda ska i den omfattning som behövs ges möjlighet att  yttra sig. Lag (2010:1408).

3 §   Regeringsärenden avgörs av regeringen vid  regeringssammanträde.

Regeringsärenden som gäller verkställighet inom  försvarsmakten av författningar eller särskilda  regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som anges i lag,  under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det  departement som ärendena hör till. Lag (2010:1408).

4 §   Statsministern kallar övriga statsråd till  regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet.  Minst fem statsråd ska delta i regeringssammanträdet. Lag  (2010:1408).

5 §   Vid ett regeringssammanträde är departementschefen  föredragande i de ärenden som hör till hans eller hennes  departement. Statsministern kan dock förordna att ett ärende  eller en grupp av ärenden, som hör till ett visst  departement, ska föredras av ett annat statsråd än  departementschefen. Lag (2010:1408).

Protokoll och skiljaktig mening

6 §   Vid regeringssammanträden ska protokoll föras.  Skiljaktiga meningar ska antecknas i protokollet. Lag  (2010:1408).

7 §   Författningar, förslag till riksdagen och andra beslut  som ska expedieras ska för att bli gällande skrivas under av  statministern eller ett annat statsråd på regeringens vägnar.  Regeringen kan dock genom förordning föreskriva att en  tjänsteman i särskilda fall ska få skriva under beslut som  ska expedieras. Lag (2010:1408).


8 kap. Lagar och andra föreskrifter

1 §   Föreskrifter meddelas av riksdagen genom lag och av  regeringen genom förordning. Föreskrifter kan också, efter  bemyndigande av riksdagen eller regeringen, meddelas av andra  myndigheter än regeringen och av kommuner.

Ett bemyndigande att meddela föreskrifter ska alltid ges i  lag eller förordning. Lag (2010:1408).

Föreskrifter som meddelas genom lag

2 §   Föreskrifter ska meddelas genom lag om de avser
   1. enskildas personliga ställning och deras personliga och  ekonomiska förhållanden inbördes,
   2. förhållandet mellan enskilda och det allmänna under  förutsättning att föreskrifterna gäller skyldigheter för  enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga  eller ekonomiska förhållanden,
   3. grunderna för kommunernas organisation och  verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt  kommunernas befogenheter i övrigt och deras åligganden,
   4. trossamfund och grunderna för Svenska kyrkan som  trossamfund,
   5. rådgivande folkomröstning i hela riket och förfarandet vid  folkomröstning i en grundlagsfråga, eller
   6. val till Europaparlamentet.

Även av andra bestämmelser i denna regeringsform och av annan  grundlag följer att föreskrifter av visst innehåll ska  meddelas genom lag. Lag (2010:1408).

Föreskrifter som meddelas av regeringen

3 §   Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela  föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 och 3.  Föreskrifterna får dock inte avse
   1. annan rättsverkan av brott än böter,
   2. skatt, utom tull på införsel av varor, eller
   3. konkurs eller utsökning.

Riksdagen kan i lag, som innehåller ett bemyndigande enligt  första stycket, föreskriva även annan rättsverkan av brott än  böter för överträdelse av en föreskrift som meddelas av  regeringen med stöd av bemyndigandet. Lag (2010:1408).

4 §   Riksdagen kan bemyndiga regeringen att meddela  föreskrifter enligt 2 § första stycket 1-3 om anstånd med att  fullgöra förpliktelser. Lag (2010:1408).

5 §   Riksdagen kan i en lag bemyndiga regeringen att  meddela föreskrifter om
   1. när lagen ska träda i kraft,
   2. när delar av lagen ska börja eller upphöra att tillämpas,  eller
   3. tillämpning av lagen i förhållande till ett annat land  eller en mellanfolklig organisation. Lag (2010:1408).

6 §   Föreskrifter som regeringen meddelat med stöd av ett  bemyndigande enligt denna regeringsform ska underställas  riksdagen för prövning om riksdagen bestämmer det. Lag  (2010:1408).

7 §   Regeringen får utöver vad som följer av 3-5 §§  meddela
   1. föreskrifter om verkställighet av lag, och
   2. föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av  riksdagen.

Regeringens föreskrifter enligt första stycket får inte avse  riksdagen eller dess myndigheter. Regeringen får inte heller  med stöd av bestämmelsen i första stycket 2 meddela  föreskrifter som avser den kommunala beskattningen. Lag  (2010:1408).

8 §   Att regeringen får meddela föreskrifter i ett visst  ämne hindrar inte att riksdagen meddelar föreskrifter i samma  ämne. Lag (2010:1408).

Föreskrifter som meddelas av andra än riksdagen och  regeringen

9 §   Riksdagen kan bemyndiga en kommun att meddela  föreskrifter enligt 2 § första stycket 2 om föreskrifterna  avser
   1. avgifter, eller
   2. skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i  kommunen. Lag (2010:1408).

10 §   Om riksdagen enligt detta kapitel bemyndigar  regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan  riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en  förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela  föreskrifter i ämnet. Lag (2010:1408).

11 §   Regeringen får bemyndiga en myndighet under  regeringen eller någon av riksdagens myndigheter att meddela  föreskrifter enligt 7 §. Ett bemyndigande till riksdagens  myndigheter får dock inte avse förhållanden inom riksdagen  eller dess myndigheter. Lag (2010:1408).

12 §   Föreskrifter som en myndighet under regeringen  meddelat med stöd av ett bemyndigande enligt 10 eller 11 §  ska underställas regeringen för prövning om regeringen  bestämmer det. Lag (2010:1408).

13 §   Riksdagen kan genom lag uppdra åt Riksbanken att  meddela föreskrifter inom dess ansvarsområde enligt 9 kap.  och i fråga om dess uppgift att främja ett säkert och  effektivt betalningsväsende.

Riksdagen kan bemyndiga riksdagens myndigheter att meddela  föreskrifter som avser förhållanden inom riksdagen eller dess  myndigheter. Lag (2010:1408).

Stiftande av grundlag och riksdagsordningen

14 §   Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom  det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det  andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det  första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket  och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå  minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första  gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte  konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant  beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem  sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag  (2010:1408).

15 §   Riksdagen får inte såsom vilande anta ett förslag om  stiftande av grundlag som är oförenligt med ett annat vilande  grundlagsförslag, utan att samtidigt avslå det först antagna  förslaget. Lag (2010:1408).

16 §   Folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag ska  hållas, om det yrkas av minst en tiondel av riksdagens  ledamöter och minst en tredjedel av ledamöterna röstar för  yrkandet. Ett sådant yrkande ska framställas inom femton  dagar från det att riksdagen antog grundlagsförslaget som  vilande. Yrkandet ska inte beredas i utskott.

Folkomröstningen ska hållas samtidigt med det val till  riksdagen som avses i 14 §. Vid omröstningen får de som har  rösträtt vid valet förklara om de godtar det vilande  grundlagsförslaget eller inte. Förslaget är förkastat, om de  som röstat mot förslaget är fler än de som röstat för  förslaget och de som röstat mot till antalet är fler än  hälften av dem som har avgett godkända röster vid  riksdagsvalet. I annat fall tar riksdagen upp förslaget till  slutlig prövning. Lag (2010:1408).

17 §   Riksdagsordningen stiftas på det sätt som anges i 14  § första-tredje meningarna och 15 §. Den kan också stiftas  genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de  röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar  för beslutet.

Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i  samma ordning som lag i allmänhet.

Första stycket tillämpas också vid stiftande av sådan lag som  avses i 2 § första stycket 4. Lag (2010:1408).

Ändring och upphävande av lag

18 §   En lag får inte ändras eller upphävas på annat sätt  än genom lag.

I fråga om ändring eller upphävande av grundlag eller  riksdagsordningen tillämpas 14-17 §§. Vid ändring eller  upphävande av sådan lag som avses i 2 § första stycket 4  tillämpas 17 § första stycket. Lag (2010:1408).

Utfärdande och kungörande av föreskrifter

19 §   En beslutad lag ska utfärdas av regeringen så snart  som möjligt. En lag med sådana föreskrifter om riksdagen  eller dess myndigheter som inte ska tas in i grundlag eller  riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.

Lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detsamma gäller  förordningar, om inte annat anges i lag. Lag (2010:1408).

Lagrådet

20 §   För att lämna yttranden över lagförslag ska det  finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov,  tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta  förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets  sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag  (2010:1408).

21 §   Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller,  enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett  riksdagsutskott.

Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar
   1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att  yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande  överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt  tekniska upptagningar,
   2. lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna  handlingar,
   3. lag som avses i 2 kap. 14-16 §§, 20 § eller 25 §,
   4. lag om behandling av personuppgifter som är helt eller  delvis automatiserad,
   5. lag om kommunal beskattning eller lag som innebär  åligganden för kommunerna,
   6. lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som  avses i 11 eller 12 kap., eller
   7. lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1-6.

Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets  granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans  beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans  behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen  att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i  andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte  inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta  för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett  lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas. Lag  (2010:1408).

22 §   Lagrådets granskning ska avse
   1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och  rättsordningen i övrigt,
   2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
   3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
   4. om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose  de syften som har angetts, och
   5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lag  (2010:1408).


9 kap. Finansmakten

Beslut om statens inkomster och utgifter

1 §   Riksdagen beslutar om skatter och avgifter till staten  samt om statens budget. Lag (2010:1408).

Förslag till budget

2 §   Regeringen lämnar en budgetproposition till riksdagen.  Lag (2010:1408).

Beslut om budget

3 §   Riksdagen beslutar om budget för det följande  budgetåret eller, om det finns särskilda skäl, för en annan  budgetperiod. Riksdagen beslutar därvid om en beräkning av  statens inkomster och om anslag för bestämda ändamål.

Riksdagen kan besluta att ett särskilt anslag ska utgå för en  annan tid än budgetperioden.

Riksdagen kan besluta att statens inkomster får tas i anspråk  för bestämda ändamål på annat sätt än genom beslut om anslag.  Lag (2010:1408).

4 §   Under budgetperioden kan riksdagen besluta om en ny  beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade  anslag. Lag (2010:1408).

5 §   Om riksdagen inte har beslutat om en budget före  budgetperiodens början, beslutar riksdagen i den omfattning  som behövs om anslag för tiden till dess en budget har  beslutats. Riksdagen kan uppdra åt finansutskottet att fatta  ett sådant beslut på riksdagens vägnar.

Om riksdagen inte har beslutat om anslag enligt första  stycket för ett visst ändamål, ska den senaste budgeten, med  de ändringar som följer av andra beslut av riksdagen, gälla  till dess anslag beslutats. Lag (2010:1408).

Riktlinjebeslut

6 §   Riksdagen kan besluta om riktlinjer för statens  verksamhet även för tid efter den följande budgetperioden.  Lag (2010:1408).

Användning av anslag och inkomster

7 §   Anslag och inkomster får inte användas på annat sätt  än vad riksdagen har bestämt. Lag (2010:1408).

Statens tillgångar och åtaganden

8 §   Regeringen förvaltar och förfogar över statens  tillgångar, om de inte avser riksdagens myndigheter eller i  lag har avsatts till särskild förvaltning.

Regeringen får inte utan att riksdagen har medgett det ta upp  lån eller göra andra ekonomiska åtaganden för staten. Lag  (2010:1408).

9 §   Riksdagen beslutar om grunder för förvaltningen av och  förfogandet över statens tillgångar. Riksdagen kan också  besluta att en åtgärd av ett visst slag inte får vidtas utan  att riksdagen har medgett det. Lag (2010:1408).

Årsredovisning för staten

10 §   Regeringen lämnar efter budgetperiodens slut en  årsredovisning för staten till riksdagen. Lag (2010:1408).

Ytterligare bestämmelser om budgeten

11 §   Ytterligare bestämmelser om riksdagens och  regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budgeten  meddelas i riksdagsordningen eller särskild lag. Lag  (2010:1408).

Valutapolitiken

12 §   Regeringen har ansvaret för övergripande  valutapolitiska frågor. Övriga bestämmelser om  valutapolitiken meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Riksbanken

13 §   Riksbanken är rikets centralbank och en myndighet  under riksdagen. Riksbanken har ansvaret för  penningpolitiken. Ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken  ska besluta i frågor som rör penningpolitik.

Riksbanken har elva fullmäktige, som väljs av riksdagen.  Riksbanken leds av en direktion, som utses av fullmäktige.

Riksdagen prövar om ledamöterna i fullmäktige och direktionen  ska beviljas ansvarsfrihet. Om riksdagen vägrar en fullmäktig  ansvarsfrihet är han eller hon därmed skild från sitt  uppdrag. Fullmäktige får skilja en ledamot av direktionen  från anställningen endast om ledamoten inte längre uppfyller  de krav som ställs för att han eller hon ska kunna utföra  sina uppgifter eller om han eller hon gjort sig skyldig till  allvarlig försummelse.

Bestämmelser om val av fullmäktige och om Riksbankens ledning  och verksamhet meddelas i lag. Lag (2010:1408).

14 §   Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt.  Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i  övrigt genom lag. Lag (2010:1408).


10 kap. Internationella förhållanden

Regeringens behörighet att ingå internationella  överenskommelser

1 §   Överenskommelser med andra stater eller med  mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen. Lag  (2010:1408).

2 §   Regeringen får ge en förvaltningsmyndighet i uppdrag  att ingå en internationell överenskommelse i en fråga där  överenskommelsen inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens  medverkan. Lag (2010:1408).

Riksdagens godkännande av internationella överenskommelser

3 §   Riksdagens godkännande krävs innan regeringen ingår en  för riket bindande internationell överenskommelse som
   1. förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en  ny lag stiftas, eller
   2. i övrigt gäller ett ämne som riksdagen ska besluta om.

Om det riksdagsbeslut som avses i första stycket 1 eller 2  ska fattas enligt en särskild ordning, ska denna följas även  vid riksdagens godkännande av överenskommelsen.

Även i andra fall krävs riksdagens godkännande innan  regeringen ingår en för riket bindande internationell  överenskommelse, om överenskommelsen är av större vikt.  Regeringen kan dock avstå från att inhämta riksdagens  godkännande, om rikets intresse kräver det. Regeringen ska då  i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen  ingås. Lag (2010:1408).

4 §   En överenskommelse som avses i 3 § och som ingås inom  ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan godkännas av  riksdagen, även om överenskommelsen inte finns i slutligt  skick. Lag (2010:1408).

Andra internationella förpliktelser samt uppsägning

5 §   Bestämmelserna i 1-4 §§ tillämpas även på andra former  av internationella förpliktelser för riket än  överenskommelser samt på uppsägning av internationella  överenskommelser eller förpliktelser. Lag (2010:1408).

Överlåtelse av beslutanderätt inom EU-samarbetet

6 §   Inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen kan  riksdagen överlåta beslutanderätt som inte rör principerna  för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och  rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket  överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform  och i den europeiska konventionen angående skydd för de  mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Riksdagen kan besluta om sådan överlåtelse, om minst tre  fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens  ledamöter röstar för det. Riksdagens beslut kan också fattas  i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.  Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande  av överenskommelse enligt 3 §. Lag (2010:1408).

Överlåtelse av beslutanderätt utanför EU-samarbetet

7 §   I andra fall än de som avses i 6 § kan beslutanderätt  som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser  meddelande av föreskrifter, användningen av statens  tillgångar, rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter eller  ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser  eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till en  mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till  vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en  mellanfolklig domstol.

Beslutanderätt som avser frågor om stiftande, ändring eller  upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val  till riksdagen eller frågor om begränsning av någon av de  fri- och rättigheter som avses i 2 kap. får inte överlåtas  enligt första stycket.

Riksdagen fattar beslut om överlåtelse i den ordning som  anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).

8 §   Rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter som inte  direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i andra fall  än de som avses i 6 §, genom beslut av riksdagen överlåtas  till en annan stat, till en mellanfolklig organisation eller  till en utländsk eller internationell inrättning eller  samfällighet. Riksdagen får i lag bemyndiga regeringen eller  någon annan myndighet att i särskilda fall besluta om en  sådan överlåtelse.

Innefattar uppgiften myndighetsutövning, fattar riksdagen  beslut om överlåtelse eller bemyndigande i den ordning som  anges i 6 § andra stycket. Lag (2010:1408).

Framtida ändringar i internationella överenskommelser

9 §   Föreskrivs i lag att en internationell  överenskommelse ska gälla som svensk rätt, får riksdagen  besluta att även en framtida, för riket bindande ändring i  överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Ett sådant beslut  får endast avse framtida ändringar av begränsad omfattning.  Beslutet fattas i den ordning som anges i 6 § andra stycket.  Lag (2010:1408).

Riksdagens rätt till information och samråd om  EU-samarbetet

10 §   Regeringen ska fortlöpande informera riksdagen och  samråda med organ som utses av riksdagen om vad som sker inom  ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare  bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten  meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Utrikesnämnden

11 §   Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden  underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få  betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så  ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska  regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan  ske. Lag (2010:1408).

12 §   Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra  ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare  bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i  riksdagsordningen.

Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen.  Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra  av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga.  Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller,  om han eller hon har förhinder, statsministern.

Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till  nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra  om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap.  Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Lag  (2010:1408).

Statliga myndigheters underrättelseskyldighet

13 §   Chefen för det departement som har hand om  utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är  av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till  en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig  myndighet. Lag (2010:1408).

Mellanfolkliga brottmålsdomstolar

14 §   Bestämmelserna i 2 kap. 7 §, 4 kap. 12 §, 5 kap. 8 §,  11 kap. 8 § och 13 kap. 3 § utgör inte hinder mot att Sverige  uppfyller sina åtaganden med anledning av Romstadgan för  Internationella brottmålsdomstolen eller i förhållande till  andra mellanfolkliga brottmålsdomstolar. Lag (2010:1408).


11 kap. Rättskipningen

Domstolarna

1 §   Högsta domstolen, hovrätterna och tingsrätterna är  allmänna domstolar. Högsta förvaltningsdomstolen,  kammarrätterna och förvaltningsrätterna är allmänna  förvaltningsdomstolar. Rätten att få ett mål prövat av Högsta  domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, hovrätt eller  kammarrätt kan begränsas genom lag.

Andra domstolar inrättas med stöd av lag. I 2 kap. 11 §  första stycket finns bestämmelser om förbud mot inrättande av  domstolar i vissa fall.

I Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen får  endast den som är eller har varit ordinarie domare i någon av  domstolarna tjänstgöra som ledamot. Vid övriga domstolar ska  det finnas ordinarie domare. Undantag härifrån får dock göras  i lag i fråga om domstolar som har inrättats för  handläggningen av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda  grupper av mål. Lag (2010:1408).

2 §   Bestämmelser om domstolarnas rättskipningsuppgifter,  om huvuddragen i deras organisation och om rättegången, i  andra hänseenden än som berörs i denna regeringsform,  meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Rättskipningens självständighet

3 §   Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma  hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en  domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett särskilt  fall. Ingen annan myndighet får heller bestämma hur dömande  uppgifter ska fördelas mellan enskilda domare. Lag  (2010:1408).

4 §   Rättskipningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen  i vidare mån än vad som följer av grundlag eller  riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

5 §   Rättstvister mellan enskilda får inte utan stöd av lag  avgöras av andra myndigheter än domstolar. Lag (2010:1408).

Utnämningen av ordinarie domare

6 §   Ordinarie domare utnämns av regeringen.

Vid utnämningen ska avseende fästas endast vid sakliga  grunder, såsom förtjänst och skicklighet. 

Bestämmelser om grunderna för förfarandet vid utnämningen av  ordinarie domare meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Ordinarie domares rättsställning

7 §   Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas  från anställningen endast om
   1. han eller hon genom brott eller grovt eller upprepat  åsidosättande av skyldigheterna i anställningen har visat sig  uppenbart olämplig att inneha anställningen, eller
   2. han eller hon har uppnått gällande pensionsålder eller  enligt lag är skyldig att avgå på grund av varaktig förlust  av arbetsförmågan.

Om det krävs av organisatoriska skäl, får den som har  utnämnts till ordinarie domare förflyttas till en annan  jämställd domaranställning. Lag (2010:1408).

8 §   Åtal för brott i utövningen av en anställning som  ledamot av Högsta domstolen eller Högsta  förvaltningsdomstolen väcks i Högsta domstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen prövar om en ledamot av Högsta  domstolen ska skiljas eller avstängas från sin anställning  eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. Om en  sådan talan avser en ledamot av Högsta förvaltningsdomstolen,  prövas den av Högsta domstolen.

Talan enligt första och andra styckena väcks av riksdagens  ombudsman eller justitiekanslern. Lag (2010:1408).

9 §   Har en ordinarie domare skilts från anställningen  genom beslut av en annan myndighet än en domstol, ska han  eller hon kunna begära att beslutet prövas av domstol. Vid en  sådan prövning ska ordinarie domare ingå i domstolen. Detta  gäller också beslut varigenom en ordinarie domare har  avstängts från utövning av sin anställning, ålagts att  genomgå en läkarundersökning eller meddelats en  disciplinpåföljd. Lag (2010:1408).

10 §   Grundläggande bestämmelser om ordinarie domares  rättsställning i övrigt meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Krav på medborgarskap

11 §   Ordinarie domare ska vara svenska medborgare. I  övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att  utöva rättskipningsuppgifter uppställas endast i lag eller  enligt förutsättningar som anges i lag. Lag (2010:1408).

Andra anställda vid domstolarna

12 §   För andra anställda vid domstolarna än de ordinarie  domarna tillämpas 12 kap. 5-7 §§. Lag (2010:1408).

Resning och återställande av försutten tid

13 §   Resning i ett avgjort ärende samt återställande av  försutten tid beviljas av Högsta förvaltningsdomstolen eller,  om det anges i lag, av en lägre förvaltningsdomstol, när det  gäller ett ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol  eller förvaltningsmyndighet är högsta instans. I annat fall  beviljas resning och återställande av försutten tid av Högsta  domstolen eller, om det anges i lag, av en annan domstol som  inte är en förvaltningsdomstol.

Närmare bestämmelser om resning och återställande av  försutten tid får meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Lagprövning

14 §   Finner en domstol att en föreskrift står i strid med  en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning  får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller om stadgad  ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid  föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt  beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att  grundlag går före lag. Lag (2010:1408).


12 kap. Förvaltningen

Den statliga förvaltningsorganisationen

1 §   Under regeringen lyder Justitiekanslern och andra  statliga förvaltningsmyndigheter som inte enligt denna  regeringsform eller annan lag är myndigheter under riksdagen.  Lag (2010:1408).

Förvaltningens självständighet

2 §   Ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en  kommuns beslutande organ, får bestämma hur en  förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett  ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en  kommun eller som rör tillämpningen av lag. Lag (2010:1408).

3 §   Förvaltningsuppgifter får inte fullgöras av riksdagen  i vidare mån än vad som följer av grundlag eller  riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Överlämnande av förvaltningsuppgifter

4 §   Förvaltningsuppgifter kan överlämnas åt kommuner.

Förvaltningsuppgifter kan även överlämnas åt andra juridiska  personer och enskilda individer. Innefattar uppgiften  myndighetsutövning, får ett överlämnande göras endast med  stöd av lag. Lag (2010:1408).

Särskilda bestämmelser om statligt anställda

5 §   Arbetstagare vid förvaltningsmyndigheter som lyder  under regeringen anställs av regeringen eller av den  myndighet som regeringen bestämmer.

Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas  endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.  Lag (2010:1408).

6 §   Riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna ska vara  svenska medborgare. Detsamma gäller justitiekanslern. I  övrigt får krav på svenskt medborgarskap för behörighet att  inneha en anställning eller utöva ett uppdrag hos staten  eller en kommun uppställas endast i lag eller enligt  förutsättningar som anges i lag. Lag (2010:1408).

7 §   Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas  rättsställning i andra hänseenden än de som berörs i denna  regeringsform meddelas i lag. Lag (2010:1408).

Dispens och nåd

8 §   Regeringen får medge undantag från föreskrifter i  förordningar eller från bestämmelser som har meddelats med  stöd av beslut av regeringen, om inte annat följer av lag  eller beslut om utgiftsanslag. Lag (2010:1408).

9 §   Regeringen får genom nåd efterge eller mildra en  brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt  efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser  enskildas person eller egendom och som har beslutats av en  myndighet.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att  vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig  gärning inte ska vidtas. Lag (2010:1408).

Lagprövning

10 §   Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i  strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad  författning får föreskriften inte tillämpas. Detsamma gäller  om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har  åsidosatts vid föreskriftens tillkomst.

Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt  beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att  grundlag går före lag. Lag (2010:1408).


13 kap. Kontrollmakten

Konstitutionsutskottets granskning

1 §   Konstitutionsutskottet ska granska statsrådens  tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.  Utskottet har rätt att för granskningen få ut protokollen  över beslut i regeringsärenden, handlingar som hör till dessa  ärenden samt regeringens övriga handlingar som utskottet  finner nödvändiga för sin granskning.

Andra utskott och varje riksdagsledamot får hos  konstitutionsutskottet skriftligen väcka frågor om  statsrådens tjänsteutövning eller handläggningen av  regeringsärenden. Lag (2010:1408).

2 §   När det finns skäl till det, dock minst en gång om  året, ska konstitutionsutskottet meddela riksdagen vad  utskottet vid sin granskning har funnit värt att  uppmärksamma. Riksdagen kan med anledning därav göra en  framställning till regeringen. Lag (2010:1408).

Åtal mot statsråd

3 §   Den som är eller har varit statsråd får dömas för  brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller  hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal  beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta  domstolen. Lag (2010:1408).

Misstroendeförklaring

4 §   Riksdagen kan förklara att ett statsråd inte har  riksdagens förtroende. Ett yrkande om en sådan  misstroendeförklaring ska väckas av minst en tiondel av  riksdagens ledamöter för att tas upp till prövning. För en  misstroendeförklaring krävs att mer än hälften av riksdagens  ledamöter röstar för den.

Ett yrkande om misstroendeförklaring tas inte upp till  prövning om det väcks under tiden från det att ordinarie val  har ägt rum eller beslut om extra val har meddelats till dess  den genom valet utsedda riksdagen samlas. Ett yrkande  avseende ett statsråd som efter att ha entledigats uppehåller  sin befattning enligt 6 kap. 11 § får inte i något fall tas  upp till prövning.

Ett yrkande om misstroendeförklaring ska inte beredas i  utskott. Lag (2010:1408).

Interpellationer och frågor

5 §   En riksdagsledamot får framställa interpellationer och  frågor till ett statsråd i angelägenheter som rör statsrådets  tjänsteutövning i enlighet med de närmare bestämmelser som  meddelas i riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

Riksdagens ombudsmän

6 §   Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän  (justitieombudsmän), som i enlighet med den instruktion som  riksdagen beslutar ska utöva tillsyn över tillämpningen i  offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter. En  ombudsman får föra talan i de fall som anges i  instruktionen.

Domstolar och förvaltningsmyndigheter samt anställda hos  staten eller kommuner ska lämna de upplysningar och yttranden  som en ombudsman begär. Sådan skyldighet har även andra som  står under en ombudsmans tillsyn. En ombudsman har rätt att  få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters  protokoll och handlingar. Allmän åklagare ska på begäran  biträda en ombudsman.

Närmare bestämmelser om ombudsmännen meddelas i  riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).

Riksrevisionen

7 §   Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med  uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.  Bestämmelser om att Riksrevisionens granskning kan avse också  annan än statlig verksamhet meddelas i lag. 

Statliga myndigheter ska lämna den hjälp och de uppgifter och  upplysningar som Riksrevisionen begär för granskningen. Andra  som får granskas har en motsvarande skyldighet beträffande  den del av den egna verksamheten som granskas. Lag  (2018:1903).

8 §   Riksrevisionen leds av en eller flera riksrevisorer, som  väljs av riksdagen. Riksdagen får skilja en riksrevisor från  uppdraget endast om riksrevisorn inte längre uppfyller de  krav som gäller för uppdraget eller om riksrevisorn har gjort  sig skyldig till allvarlig försummelse. Minst tre fjärdedelar  av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter  måste enas om beslutet att skilja en riksrevisor från  uppdraget.

En riksrevisor beslutar självständigt, med beaktande av de  bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas.  Riksrevisorn beslutar vidare självständigt hur granskningen  ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning. Lag  (2018:1903). 

9 §   Ytterligare bestämmelser om Riksrevisionen meddelas i  riksdagsordningen och i annan lag. Lag (2010:1408).


14 kap. Kommunerna

1 §   Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda  församlingar. Lag (2010:1408).

2 §   Kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter  av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund.  Närmare bestämmelser om detta finns i lag. På samma grund  sköter kommunerna även de övriga angelägenheter som bestäms i  lag. Lag (2010:1408).

3 §   En inskränkning i den kommunala självstyrelsen bör  inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de  ändamål som har föranlett den. Lag (2010:1408).

4 §   Kommunerna får ta ut skatt för skötseln av sina  angelägenheter. Lag (2010:1408).

5 §   Kommunerna får i lag åläggas att bidra till kostnaden  för andra kommuners angelägenheter, om det krävs för att  uppnå likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Lag  (2010:1408).

6 §   Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets  indelning i kommuner meddelas i lag. Lag (2010:1408).


15 kap. Krig och krigsfara

Inkallande av riksdagen

1 §   Kommer riket i krig eller krigsfara ska regeringen  eller talmannen kalla riksdagen till sammanträde. Den som  utfärdar kallelsen kan besluta att riksdagen ska sammanträda  någon annanstans än i Stockholm. Lag (2010:1408).

Krigsdelegationen

2 §   Är riket i krig eller krigsfara, ska en inom riksdagen  utsedd krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om  förhållandena kräver det.

Om riket är i krig, meddelas beslut att krigsdelegationen ska  träda i riksdagens ställe av Utrikesnämndens ledamöter enligt  närmare bestämmelser i riksdagsordningen. Innan beslut  meddelas ska samråd ske med statsministern, om det är  möjligt. Hindras nämndens ledamöter av krigsförhållandena att  sammanträda, meddelas beslutet av regeringen. Om riket är i  krigsfara, meddelas beslutet av Utrikesnämndens ledamöter i  förening med statsministern. För ett sådant beslut krävs att  statsministern och sex av nämndens ledamöter röstar för  det.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var  för sig besluta att riksdagen ska återta sina befogenheter.  Beslutet ska fattas så snart förhållandena medger det.

Bestämmelser om krigsdelegationens sammansättning meddelas i  riksdagsordningen. Lag (2010:1408).

3 §   Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar  den riksdagens befogenheter. Den får dock inte fatta beslut  som avses i 11 § första stycket första meningen eller andra  eller fjärde stycket.

Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin  verksamhet. Lag (2010:1408).

Regeringsbildning och regeringens arbetsformer

4 §   Är riket i krig och kan regeringen till följd av detta  inte fullgöra sina uppgifter, kan riksdagen besluta om  bildande av regering och om regeringens arbetsformer. Lag  (2010:1408).

Regeringens befogenheter

5 §   Är riket i krig och kan varken riksdagen eller  krigsdelegationen till följd av detta fullgöra sina  uppgifter, ska regeringen fullgöra dessa i den utsträckning  det behövs för att skydda riket och slutföra kriget.

Regeringen får inte med stöd av första stycket stifta, ändra  eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val  till riksdagen. Lag (2010:1408).

6 §   Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana  extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av  krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med  stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana  föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska  meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till  försvarsberedskapen, kan regeringen även i annat fall med  stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att en i  lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant  förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas.

I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under  vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas.  Bemyndigandet medför inte rätt att stifta, ändra eller  upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till  riksdagen. Lag (2010:1408).

Begränsningar av fri- och rättigheter

7 §   Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, ska 2 kap.  22 § första stycket inte tillämpas. Detsamma gäller om  krigsdelegationen i annat fall har trätt i riksdagens ställe.  Lag (2010:1408).

Befogenheter för andra myndigheter än regeringen

8 §   Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan  regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att  uppgift som enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i  stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant  bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller  6 §, om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett  visst ämne ska börja tillämpas. Lag (2010:1408).

Förhållanden under ockupation

9 §   Riksdagen eller regeringen får inte fatta beslut på  ockuperat område. På sådant område får inte heller utövas  befogenhet som någon har i egenskap av riksdagsledamot eller  statsråd.

Varje offentligt organ ska på ockuperat område handla på det  sätt som bäst gagnar försvarsansträngningarna och  motståndsverksamheten samt civilbefolkningens skydd och  svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får ett  offentligt organ meddela ett beslut eller vidta en åtgärd som  i strid mot folkrättens regler ålägger någon av rikets  medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd.

Val till riksdagen eller beslutande kommunala församlingar  får inte hållas på ockuperat område. Lag (2010:1408).

Statschefen

10 §   Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Om  statschefen befinner sig på ockuperat område eller på annan  ort än regeringen, ska han eller hon anses hindrad att  fullgöra sina uppgifter som statschef. Lag (2010:1408).

Val till riksdagen

11 §   Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast  efter beslut av riksdagen. Är riket i krigsfara, när  ordinarie val ska hållas, kan riksdagen besluta att skjuta  upp valet. Ett sådant beslut ska omprövas inom ett år och  därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i  detta stycke blir gällande endast om minst tre fjärdedelar av  riksdagens ledamöter röstar för det.

Om riket till någon del är ockuperat, när val ska hållas,  beslutar riksdagen de jämkningar av reglerna i 3 kap. som  behövs. Undantag får dock inte göras från 3 kap. 1, 4, 5, 7-9  och 12 §§. Vad som sägs om riket i 3 kap. 5 §, 7 § andra  stycket och 8 § andra stycket ska i stället gälla den del av  riket för vilken val ska hållas. Minst en tiondel av alla  mandaten ska vara utjämningsmandat.

Ordinarie val, som till följd av första stycket inte hålls på  föreskriven tid, ska hållas så snart det kan ske sedan kriget  eller krigsfaran har upphört. Regeringen och talmannen ska i  samråd eller var för sig se till att de åtgärder som behövs  för detta blir vidtagna.

Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på en  annan tid än när det annars skulle ha ägt rum, ska riksdagen  bestämma tiden för därnäst följande ordinarie val till den  månad under fjärde eller femte året efter det först nämnda  valet, då ordinarie val ska hållas enligt riksdagsordningen.  Lag (2010:1408).

Beslutanderätten i kommunerna

12 §   Om riket är i krig eller krigsfara eller om det råder  sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig  eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, utövas  beslutanderätten i kommunerna på det sätt som anges i lag.  Lag (2010:1408).

Rikets försvar

13 §   Regeringen får sätta in rikets försvarsmakt i  enlighet med internationell rätt för att möta ett väpnat  angrepp mot riket eller för att hindra en kränkning av rikets  territorium.

Regeringen får uppdra åt försvarsmakten att använda våld i  enlighet med internationell rätt för att hindra kränkning av  rikets territorium i fred eller under krig mellan främmande  stater. Lag (2010:1408).

Krigsförklaring

14 §   Förklaring att riket är i krig får, utom vid ett  väpnat angrepp mot riket, inte ges av regeringen utan  riksdagens medgivande. Lag (2010:1408).

Vapenstillestånd

15 §   Regeringen får ingå överenskommelse om  vapenstillestånd utan att inhämta riksdagens godkännande och  utan att rådgöra med Utrikesnämnden, om uppskov med  överenskommelsen skulle innebära fara för riket. Lag  (1979:933).

Insättande av väpnade styrkor

16 §   Regeringen får sända svenska väpnade styrkor till  andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor för att  fullgöra en internationell förpliktelse som har godkänts av  riksdagen.

Svenska väpnade styrkor får i övrigt sändas till andra länder  eller sättas in om
   1. det är medgett i lag som anger förutsättningarna för  åtgärden, eller
   2. riksdagen medger det i ett särskilt fall. Lag  (2010:1408).


Övergångsbestämmelser

 1974:152
 
1. Genom denna regeringsform upphäves den äldre  regeringsformen. Den äldre regeringsformen skall dock med  nedan angivna undantag tillämpas i stället för den nya  regeringsformen till utgången av det år under vilket  riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives  nedan, även därefter.
   - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
   6. Äldre författning eller föreskrift gäller fortfarande  trots att den inte har tillkommit i den ordning som skulle ha  iakttagits vid tillämpning av denna regeringsform. Ett  bemyndigande, som har beslutats av Konungen och riksdagen  gemensamt eller av riksdagen ensam, får utnyttjas även efter  den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen bestämmer  något annat.

Bestämmelserna i 8 kap. 18 § i denna regeringsform ska gälla  i fråga om äldre författning, som har tillkommit genom beslut  av Konungen och riksdagen gemensamt eller genom beslut av  riksdagen ensam. Lag 2014:1385).
   7. Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om  Konungen eller Kungl. Maj:t skall [.] gälla regeringen,  såvida det icke följer av författning eller i övrigt framgår  av omständigheterna att konungen personligen, Högsta  domstolen, Regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas.

Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall  beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället  beslutas genom lag. 
   8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till  eller avses där eljest föreskrift som har ersatts genom  bestämmelse i denna regeringsform, tillämpas i stället den  nya bestämmelsen. 
   - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
   14. Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som  hittills gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Lag  (1985:864).

1976:871
   1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1  januari 1977.
   2. Utan hinder av 2 kap. 13 § behåller äldre föreskrifter,  som innebär särbehandling på grund av kön, sin giltighet  tills vidare. En sådan föreskrift får ändras, även om  ändringen innebär fortsatt särbehandling. (Lag 2014:1385).
   3. har upphävts genom lag (1998:1700).
   4. Utan hinder av 2 kap. 1 § 3 och 14 § första stycket får  det i lag föreskrivas att filmer och videogram inte får  förevisas offentligt om de inte dessförinnan har godkänts för  sådan visning. I lag får det också föreskrivas att offentlig  uppspelning av rörliga bilder ur en databas inte får ske, om  inte bilderna dessförinnan har godkänts för sådan  uppspelning. (Lag 2010:1408).
   5. Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet  utan hinder av att den icke har tillkommit i den ordning som  skulle ha iakttagits vid tillämpningen av regeringsformen i  dess nya lydelse. 

1979:933
   1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1  januari 1980.
   2. Äldre föreskrift om skatt eller avgift skall tillämpas  utan hinder av 2 kap. 10 § andra stycket. 

2010:1408
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
   2. För tiden längst fram till och med den 31 december 2015  behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i  den personliga integriteten, sin giltighet utan hinder av 2  kap. 6 § andra stycket. Sådana föreskrifter får fram till  dess ändras även om ändringen innebär att intrånget består.
   3. Utan hinder av 2 kap. 12 § behåller äldre föreskrifter,  som innebär särbehandling på grund av sexuell läggning, sin  giltighet tills vidare. Sådana föreskrifter får ändras även  om ändringen innebär fortsatt särbehandling.
   4. Utan hinder av 11 kap. 3 § behåller äldre föreskrifter om  fördelning av dömande uppgifter mellan domare sin giltighet  tills vidare.
   5. Äldre föreskrifter och bemyndiganden gäller fortfarande  utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som  anges i regeringsformen i dess nya lydelse.
   6. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till en  föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i  regeringsformen i dess nya lydelse, tillämpas i stället den  nya bestämmelsen.

2014:1385
   1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015. 
   2. Bestämmelserna i 3 kap. 1, 7, 8 och 13 §§ i den nya  lydelsen tillämpas första gången vid ordinarie val till  riksdagen 2018.

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslagen
Kommunallagen
OSL
JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.