SFS 1991:900

Start / Förvaltningsrätt / Lag (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner / SFS 1991:900

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                             </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:900 Kommunallag; Utkom fr�n trycket den 26 juni 1991 utf�rdad den 13 juni 1991. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 kap. Indelning, medlemskap Indelning i kommuner och landsting m. m. 1 � Sverige �r indelat i kommuner och landsting. Dessa sk�ter p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund de angel�genheter som anges i d enna lag eller i s�rskilda f�reskrifter. 2 � Varje landsting omfattar ett l�n, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet. 3 � F�reskrifter om indelnings�ndringar finns i lagen (1979:411) om �ndringar i Sveriges indelning i k ommuner och landsting. F�reskrifter om kommunalf�rbund finns i kommun alf�rbundslagen (1985:894). F�reskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfa� ra finns i lagen (1988: 97) om f�rfarandet hos kommunerna, f�rvaltnings� myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m. Medlemskap 4 � Medlem av en kommun �r den som �r folkbokf�rd i kommunen, �ger fast egendom i kommu nen eller �r taxerad till kommunalskatt d�r. Medlem av ett landsting �r den som �r medlem av en kommun inom landstinget. 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter Allm�nna befogenheter 1 � Kommuner och landsting f�r sj�lva ha hand om s�dana angel�genhe� ter av allm�nt intresse som har anknytning till kommunens eller landsting� ets omr�de eller deras medlemmar och som inte skall h andhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller n�gon annan. 2 � Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga sk�l f�r n�got a nnat. 3 � Kommuner och landsting f�r inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som �r till nackdel f�r medlemmarna, om det inte finns synnerliga sk�l f�r det. 1516 I Prop. 1990/91:117, KU38,rskr. 360. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Om kommunemas och landstin gens befoge nheter och skyldig heter SFS 1991:900 p� vissa omr�den finns det s�rskilda f�reskrifter. 5 � Om kommunernas och landstingens r�tt att meddela f�reskrifter och att f�r sk�tseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det f�reskrifter i rege� ringsformen. 6 � Stockholms l�ns landsting f�r ha hand om s�dana angel�genheter inom en del av landsting et som kommunerna d�r egentligen ska ll sk�ta, om det finns ett betydande b ehov av samverkan och detta inte kan tillgo� doses p� n�got annat s�tt. S�rskilt om n�ringsverksamhet m. m. 1 � Kommuner och landsting f�r driva n�ringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och g�r ut p� att tillhandah �lla allm�nnyttiga anl�ggningar eller tj�nster �t medlemmarna i kommun en eller landstinget. 8 � Kommuner och landsting f�r genomf�ra �tg�rder f�r att allm�nt fr�mja n�ringslivet i kommun en eller landstinget. Individuellt inriktat st�d till e nskilda n�ringsidkare f�r l�mnas bara om det finns synnerliga sk�l f�r det. Kommunalt partist�d 9 � Kommuner och landsting f�r l�mna ekonomiskt bidrag til l de poli� tiska partier som �r representerade i fullm�ktige under den tid som avses i bidragsbeslutet. Bidraget skall f�rdelas s�, att varje parti f�r ett lika stort belopp f�r vaije plats som partiet har i fullm �ktige. 3 kap. Kommunernas och landstingens organisation Fullm�ktige 1 � I varje kommun och i vaije lan dsting finns det en beslutande f�rsamling; kommunfullm�ktige i ko mmunerna och landstingsfullm�ktige 1 landstingen. N�mnder 2 � Kommunfullm�ktige skall tills�tta en kommunstyrelse och lands� tingsfullm�ktige en landstingsstyrelse. N�rmare f�reskrifter om styrelsen finns i 6 kap . 1 6 ��. 3 � Fullm�ktige skall tills�tta de n�mnder som ut�ver styrelse n beh�vs f�r att fullg�ra kommunens eller landstingets uppgifter enligt s�rskilda f�rfattningar och f�r verksamheten i � vrigt. 4 � Fullm�ktige skall, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet, be� st�mma n�mndernas verksamhetsomr�den och inb�rdes f�rh�llanden. 1517 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:900 Fullm�ktige f�r d�rvid besluta 1. att en n�mnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela ? kommunen eller landstinget, 2. att en n�mnd skall ha hand om en eller flera verksamheter f�r en del av kommunen eller landstinget, 3. att en n�mnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera anl�ggningar, och 4. att en n�mnd skall vara underst�lld en annan n�mnd. 5 � En n�mnd f�r inte best�mma om r�ttigheter eller skyldigheter for kommunen eller landstinget i �renden d�r n�mnden f�retr�der kommunen eller landstinget som part. En n�mnd f�r inte heller ut�va i lag eller an nan forfattning f�reskriven tillsyn �ver s�dan verksamhet som n�mnden sj�lv bedriver. 6 � Om utskott, n�mndberedningar och partssammansatta organ finns det s�rskilda foreskrifter i denna lag. Fullm�ktigeberedningar 1 � F�r beredning av ett visst �rende eller en viss grupp av �renden som skall avg�ras av fullm�ktige f�r fullm�ktige inr�tta fullm�ktigeberedning� ar. En s�dan beredning skall best� av en eller flera f�rtroendevalda. Revisorer 8 � F�r granskning av den verksamhet som bedrivs inom en n�mnds verksamhetsomr�de och av en fullm�ktigeberedning skall det finnas revi� sorer. N�rmare f�reskrifter om revisorer finns i 9 kap. Fullm�ktiges uppgifter 9 � Fullm�ktige beslutar i � renden av principiell beskaffenhet eller an� nars av st�rre vikt f�r kommunen eller landstinget, fr�mst 1. m�l och riktlinjer f�r verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska fr�gor, 3. n�mndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledam�ter och ers�ttare i n�mnder och beredningar, 5. val av revisorer och revisorsers�ttare, 6. grunderna f�r ekonomiska f�rm�ner till f�rtroendevalda, samt 7. �rsredovisning och ansvarsfrihet. Fullm�ktige beslutar ocks� i a ndra fr�gor som anges i denna lag eller i andra f�rfattningar. 10 � Fullm�ktige f�r uppdra �t en n�mnd att i fullm�ktiges st�lle besluta i ett visst �rende eller en viss grupp av �renden. �renden som anges i 9 � f�rsta stycket eller som enligt lag eller a nnan f�rfattning skall avg�ras av fullm�ktige f�r dock inte delegeras till n �mnderna. ^ F�reskrifter om delegering av �renden inom en n�mnds verksamhets� omr�de finns i 6 kap. 33-38 ��. 1518 ' � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 � Om r�tt for kommuner och landsting att uppdra beslutander�tten i SFS 1991:900 vissa anst�llningsfr�gor till en samma nslutning av kommuner eller lands� ting finns det f�reskrifter i ko mmunala delegationslagen (1954:130). 12 � I samband med a tt budgeten fastst�lls e ller anslag annars beviljas f�r fullm�ktige uppdra �t en n�mnd att genomfora en viss verksamhet inom ramen for de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten som fullm�ktige har fastst�llt, om inte n�got annat f�ljer av lag. N�mndernas uppgifter 13 � N�mnderna beslutar i fr�gor som r�r f�rvaltningen och i fr�gor som de enligt lag eller annan forfattning skall handha. N�mnderna beslutar ocks� i fr�gor som fullm�ktige har delegerat till dem. 14 � N�mnderna bereder fullm�ktiges �renden och ansvarar for att full� m�ktiges beslut verkst�lls. 15 � N�mnderna skall redovisa till fullm�ktige hur de har fullgjort s�da� na uppdrag som fullm�ktige har l�mnat till dem med st�d av 10 � f�rsta stycket och 12 �. Fullm�ktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och for� merna for den. Kommunala f�retag 16 � Kommuner och landsting f�r genom beslut av fullm�ktige l�mna �ver v�rden av en kommunal angel�genhet, for vars handhavande s�rskild ordning inte foreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono� misk f�rening, en ideell f�rening eller en stiftelse. V�rden av en angel�genhet som innefattar myndighetsut�vning f�r dock enligt 11 kap. 6 � regeringsformen �verl�mnas endast om det finns st�d f�r det i lag. 17 � Innan en kommun eller ett landsting l�mnar �ver v�rden av en kommunal angel�genhet till ett aktiebolag d�r kommunen eller landstinget best�mmer ensam, skall fullm�ktige 1.. fastst�lla det kommunala �ndam�let med verksam heten, 2. utse styrelseledam�ter och minst en revisor, 3. se till att fullm�ktige f�r yttra sig innan s�dana beslut i verksamheten som �r av principiell beskaffenhet eller annars av st�rre vikt fattas, samt 4. besluta om att allm�nheten har r�tt att ta del av handlingar hos f�retaget enligt de grunder som g �ller f�r allm�nna handlingars of fentlig� het i 2 k ap. tryckfrihetsf�rordningen och sekretesslagen (1980:100). Detsamma g�ller, n�r kommunen eller landstinget ensam bildar en stiftelse for en kommunal angel�genhet. 18 � Innan v�rden av en kommunal angel�genhet l�mnas �ver till ett bolag eller en f�rening d�r kommunen eller landstinget best�mmer tillsam� mans med n�gon annan, skall fullm�ktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avse s i 17 � i en omfattning som �r rimlig 1519 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' , V .' SFS 1991:900 med h�nsyn till andelsfbrh�ilandena, verksamhetens art och omst�ndighe-' , terna i �vrigt. Detsamma g�ller, om kommunen eller landstinget tillsammans med n�gon annan bildar en stiftelse f�r en kommunal angel�genhet. Kommunala arkiv 19 � F�reskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen (1990:782). 4 kap. De f�rtroendevalda Definition 1 � Med f�rtroendevalda avses i denna lag ledam�ter och ers�ttare i fullm�ktige, n�mnder och fullm�ktigeberedningar samt revisorer och revi� sorsers�ttare. R�str�tt 2 � R�str�tt vid val av ledam�ter och ers�ttare i kommunfullm�ktige har den som �r folkbokf�rd i kommunen och har fyllt 18 �r senast p� valdagen. Den som inte �r svensk medborgare har r�str�tt bara om han har varit folkbokf�rd i Sverige den 1 novemb er de tre �ren n�rmast f�re val�ret. 3 � R�str�tt vid val av ledam�ter och ers�ttare i landstingsfullm�ktige har den som �r r�stber�ttigad vid val a v ledam�ter och ers�ttare i kom� munfullm�ktige i en kommun inom landstinget. 4 � Fr�gor om r�str�tt enligt 2 och 3 �� avg�rs p� grundval av en r�st� l�ngd som uppr�ttas f�re valet. Valbarhet 5 � Ledam�ter och ers�ttare i fullm�ktige v�ljs bland dem som har r�str�tt enligt 2 och 3 ��. Detsamma g�ller valen av ledam�ter och ers�tta� re i n�m nderna samt valen av revisorer och revisorsers�ttare. Den som har fyllt 18 �r senast p� dagen f�r ett s�dant val �r valbar. 6 � Den som �r anst�lld hos en kommun eller ett landsting f�r att ha den ledande st�llningen bland personalen �r inte valbar. Den som �r chef f�r en f�rvaltning som h�r till en n�mnds verksamhets� omr�de f�r inte v�ljas till ledamot eller ers�ttare i n�mnden. Uppdragets upph�rande 1 � Om valet till fullm�ktige har upph�vts och omval har �gt rum eller om r�ttelse har skett genom f�rnyad sammanr�kning och mandatf�rdel� ningen mellan partierna d�rvid har �ndrats, upph�r uppdragen f�r de f�rtroendevalda som har valts av fullm�ktige tv� m�nader efter det att omvalet eller sammanr�kningen har avslutats. N�r omvalet eller sammanr�kningen har avslutats, skall fullm�ktige f�rr�tta nytt val av f�rtroendevalda f�r �terstoden av mandattiden. 8 � Om en f�rtroendevald upph�r att vara valbar, upph�r ocks� uppdra- 1520 get genast. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> , t 9 � Fullm�ktige skall befria en f�rtroendevald fr�n uppdraget n�r den SFS 1991:900 f�rtroendevalde �nskar avg�, om det inte finns s�rskilda sk�l mot det. 10 � Fullm�ktige f�r �terkalla uppdraget f�r en f�rtroendevald som valts av fullm�ktige, om den f�rtroendevalde 1. har v�grats ansvarsfrihet, eller 2. genom en dom som har vunnit laga kraf t har d�mts f�r ett brott f�r vilket det �r f�reskrivet f�ngelse i tv � �r eller d�r�ver. Ledighet fr�n anst�llning 11 � F�rtroendevalda har r�tt till den ledighet fr�n sina anst�llningar som beh�vs f�r uppdragen. Ekonomiska f�rm�ner 12 � F�rtroendevalda har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r den arbetsinkomst samt de pensions- och semesterf�rm �ner som de f�rlorar, n�r de fullg�r sina uppdrag. Detta g�ller dock inte f�rtroendevalda som fullg�r uppdragen p� helti d eller en betydande del av heltid. 13 � Fullm�ktige skall besluta enligt vilka grunder ers�ttning enligt 12 � skall betalas. 14 � Fullm�ktige f�r besluta att f�rtroendevalda i sk�lig omfattning skall f� 1. ers�ttning f�r resekostnader och andra utgifter som f�ranleds av uppdraget, 2. arvode f�r det arbete som �r f�renat med uppdraget, 3. pension, samt 4. andra ekonomiska f�rm�ner. 15 � Om fullm�ktige beslutar att arvode skall betalas, skall arvodet best�mmas till lika belopp f�r lika uppdrag. Detta g�ller dock inte f�rtro endevalda som fullg�r uppdragen p� heltid eller en betydande del av heltid. De f�rtroendevaldas initiativr�tt 16 � Ledam�terna i fullm�ktige f�r v�cka motioner. Att de ocks� f�r st�lla interpellationer och fr�gor framg�r av 5 kap. 49 56��. 17 � Ledam�terna i n�mnder f �r v�cka �renden i n�mnderna. 18 � N�r ers�ttarna tj�nstg�r har de samma r�ttigheter so m ledam�ter� na. N�rmare f�reskrifter om ers�ttarnas tj�nstg�ring i fullm�ktige och i n�mnderna finns i 5 k ap. 12 -17 �� och i 6 kap. 10 och 1 1 ��. Omr�stning och beslut 19 � Varje ledamot i ful lm�ktige eller i en n�mnd har en r�st. j52i � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> i'v-.,,;. " I SFS 1991:900 20 � En ledamot i fullm�ktige eller i en n�mnd har r�tt att avst� fr�n att delta i en .omr�stning eller i ett beslut. Ordf�randen �r dock alltid skyldig att r�sta, n�r det beh�vs for att �rendet skall kunna avg�ras. 21 � En ledamot i en n�mnd som deltar i handl�ggningen av ett �rende skall delta i avg�randet av �rendet, om �rendet avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild. Ingen �r dock skyldig att r�sta f�r fler �n ett f�rslag. Reservation 22 � En f�rtroendevald som har deltagit i avg� randet av ett �rende'f�r reservera sig mot beslutet. Reservationen skall anm�las innan sammantr�det avslutas. N�rvaror�tt 23 � Fullm�ktige f�r besluta att en f�rtroendevald som inte �r ledamot eller ers�ttare i en viss n�mnd skall f� n�rvara vid n �mndens sammantr� den och delta i �verl�ggningarna men inte i besluten. Beslutet f�r �ven innefatta att den f�rtroendevalde skall ha r�tt att f� sin mening antecknad i protok ollet. Borgarr�d 24 � I Stockholms kommun v�ljer fullm�ktige borgarr�d vid f�rsta sam� mantr�det det �r d� val av fullm�ktige har �gt rum i hela land et. Borgarr�den v�ljs f�r tre �r. Om det beg�rs, skall vaije borgarr�d v�ljas s�rskilt. : 25 � Vad som i 7 � s�gs om hur omval eller f�rnyad sammanr�kning som inneb�r �ndrad mandatf�rdelning mellan partierna i fullm�ktige inverkar p� uppdragen f�r f�rtroendevalda g�ller ocks� borgarr�dens uppdrag. 26 � I fr�ga om valbarhet till b orgarr�d och uppdragets upph�rande skall 5 och 8-10 �� till�mpas. 27 � Fullm�ktige i Stockholms kommun f�r besluta att borgarr�den i sina uppdrag skall f� ekonomiska och andra f�rm�ner som svarar mot de l�ne- och anst�llningsvillkor som g�ller f�r dem som �r anst�llda hos kommunen. 28 � N�r ett borgarr�d �r tj�nstledig, f�r styrelsen f�rordna en vikarie. Om ett borgarr�d avg�r under mandattiden, skall ett nytt borgarr�d snarast v�ljas f�r �terstoden av mandattiden. F�r tiden tills detta har skett f�r styrelsen f�rordna en vikarie. 29 � Borgarr�den f�r inte v�ljas till ledam�ter eller ers�ttare i styrelsen men skall n�rvara vid styrelsens sammantr�den. De f�r delta i �verl� gg� ningarna men inte i besluten. 1522 30 � Borgarr�den bildar en borgarr�dsberedning. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 � Styrelsen skall utse varje borgarr�d till ordf�rande i en n�mnd, om SFS 1991:900 inte fullm�ktige har best�mt n�got annat. Borgarr�den skall tj�nstg�r a som ordf�rande till s de avg�r som bor gar� r�d. Om �rendenas f�rdelni ng mellan borgarr�den �ndras, f�r styrelsen besluta att uppdraget att vara ordf�rande skall upph�ra tidig are. 32 � Om styrelsen har f�rordn at en vikarie f �r ett borgarr�d, skall vika� rien ut�va ocks� borgarr�dets uppdrag som ordf�rande i en n�mnd. 33 � Borgarr�den skall n�rvara vid fu llm�ktiges sammantr�den. De f�r delta i �verl�ggningarna och framst�lla f�rsl ag men inte delta i besluten. 34 � Fullm�ktige f�r meddela n�rmare f�reskrifter om borgarr�den. Politiska sekreterare 35 � Kommuner och landsting f�r anst�lla politiska sekreterare att bitr� da de f�rtroendevalda i d et politiska arbetet. 36 � Politiska sekreterare f�r inte anst�llas f�r l�ngre tid �n till utg�ngen av det �r d� val av fullm�ktige f�rr�ttas n�sta g�ng i hela landet. Lagen (1982:80) om anst�llningsskydd skall inte till�mpas for dem. 37 � En pol itisk sekreterare har r�tt till d en ledighet fr�n sin anst�llning som beh�vs for tj�nstg�ringen. 5 kap. Fullm�ktige Antalet ledam�ter och ers�ttare 1 � Fullm�ktige best�mmer hur m�nga led am�ter som fullm�ktige skall ha. Antalet skall best�mmas till ett udda tal och til l minst 31 i kommuner med 12000 r�stber�ttigade inv�nare eller d�runder och i landsting med 140000 r�stber�ttigade inv�nare eller d�runder, 41 i kommuner med �ver 12000 till och med 24000 r�stber�ttigade inv�nare, 51 i kommuner med �ver 24000 till och med 36000 r�stber�ttigade inv�nare och i landsting med �ver 140000 till och med 200000 r�stber�tti� gade inv�nare, 61 i kommuner med �ver 36000 r�stber�ttigade inv�nare, och 71 i landsting med �ver 200000 r�stber�ttigade inv�nare. I S tockholms kommun och i landsting med �ver 300000 r�stber�ttigade inv�nare skall dock an talet ledam�ter best�mmas till minst 101. 2 � Vid till�mpningen av 1 � skall den som har upptagits i g�llande r�stl�ngd anses som r�stber�ttigad. 3 � Om fullm�ktige beslutar att antalet ledam�ter i fullm�ktige skall �ndras, skall beslutet till�mpas f�rst n�r val av fullm�ktige f�rr�ttas n�sta g�ng i he la landet. 1523 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . St;-! . . << < 4 ' SFS 1991:900 Beslutet skall fattas f�re utg�ngen .av mars m�nad val�ret. L�nsstyrelsen skall genast underr�ttas om beslutet. 4 � F�r ledam�terna i fullm�ktige skall det finnas ers�ttare. F�reskrifter om antalet ers�ttare finns i vallagen (1972:6 20). Mandattider 5 � Ledam�terna och ers�ttarna i fullm�ktige skall v�ljas f�r tre �r r�knat fr�n och med den 1 november val�ret. Om valpr�vningsn�mnden har beslutat om omval enligt 15 kap. 7� tredje stycket vallagen (1972:620), skall mandattiden dock f�rl�ngas till dess omvalet har avslutats. I Stockholms kommun r�knas mandattiden fr�n och med den 15 okto� ber val�ret. Ordf�rande och vice ordf�rande 6 � Fullm�ktige v�ljer bland sina ledam�ter en ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande. Fullm�ktige best�mmer tiden f�r uppdragen. Tidpunkt f�r sammantr�dena 7 � Fullm�ktige best�mmer n�r ordinarie sammantr�den skall h�llas. Sammantr�de skall h�llas ocks� om styrelsen eller minst en tredjedel av fullm�ktiges ledam�ter beg�r det eller om ordf�randen anser att det be� h�vs. Hur sammantr�dena kung�rs 8 � Ordf�randen utf�rdar en kung�relse om vaije sammantr�de med fullm�ktige. Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om tid och plats f�r sammantr�det och om de �renden som skall behandlas. 9 � Kung�relsen skall ansl�s p� kommunens eller landstingets anslags� tavla minst en vecka f�re sammantr�desdagen. Kung�relsen skall inom samma tid p� ett l�mpligt s�tt ocks� tillst�llas varje ledamot och ers�ttare. 10 � Uppgift om tid och plats f�r ett sammantr�de skall minst en vecka f�re sammantr�desdagen inf�ras i den eller de ortstidningar som fullm�k� tige beslutar. Om minst en tredjedel av de n�rvarande ledam�terna beg�r att uppgif� ten skall inf�ras i en viss ortstidning, skall uppgiften inf�ras i den tidning� en. 11 � Om ett �rende �r s� br�dskande att det inte hinner kung�ras p� det s�tt som f�reskrivs i 8 - 10 ��, skall kung�relsen med uppgift om �rendet ansl�s senast vardagen n�rmast f�re sammantr�desdagen. Dessutom skall kung�relsen p� ett l�mpligt s�tt s�ndas till vaije ledamot och ers�ttare s�, att den kan antas n� dem inom samma tid. 1524 � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> t.r Ers�ttarnas tj�nstg�ring . SFS 1991:900 12 � Om en ledamot �r f�rhindrad att inst�lla sig till ett sammantr�de eller att vidare delta i ett sammantr�de, skall en ers�ttare tj�nstg�ra i ledamotens st�lle. 13 � Ers�ttarna skall tj�nstg�ra enligt den mellan dem best�mda ord� ningen. En ers�ttare som har b�rjat tj�nstg�ra har dock alltid f�retr�de oberoen� de av turordningen. En ers�ttare som avbryter tj�nstg�ringen p� grund av j�v i ett �rende f�r �ter tj�nstg�ra, sedan �rendet har handlagts. 14 � En ledamot som inst�ller sig under ett p�g�ende sammantr�de eller till ett fortsatt sammantr�de har r�tt att tj�nstg�ra �ven om en ers�ttare har tr�tt in i ledamotens st�lle. 15 � En ledamot som har avbrutit tj�nstg�ringen vid ett sammantr�de p� grund av n�go t annat hinder �n j�v f�r d�refter under samm a dag inte tj�nstg�ra vid sammantr�det. 16 � I komm unfullm�ktige har ers�ttare fr�n samma valkrets som leda� moten f�retr�de till tj�nstg�ring. N�rmare f�reskrifter om f�retr�desordningen finns i vallagen (1972: 620). 17 � Fullm�ktige skall meddela ytterligare f�reskrifter om ers�ttarnas tj�nstg�ring. Beslutjorhet 18 � Fullm�ktige f�r handl�gga ett �rende bara om mer �n h�lften av ledam�terna �r n�rvarande. Fullm�ktige f�r dock best�mma att interpellationer och fr�gor f�r besva- ras^�ven om f�rre ledam�ter �r n�rvarande. 19 � Om en ledam ot enligt 20 � eller 9 kap. 4 � �r j�vig i ett �rende, f�r fullm�ktige handl�gga �rendet, �ven om antalet deltagande p� grund av j�vet inte uppg�r till det antal som f�reskrivs i 18 �. J�v 20 � En ledamot f�r inte delta i handl�ggningen av ett �rende som personligen r�r ledamoten sj�lv, ledamotens make, sambo, f�r�ldrar, barn eller syskon eller n�gon annan n�rst�ende. F�reskrifter om j�v i samband med rev ision finns i 9 kap. 4 �. R�tt och skyldighet f�r utomst�ende att medverka 21 � Fullm�ktige f�r best�mma att ocks� andra �n ledam�ter skall ha r�tt att delta i �verl�ggningarna men inte i beslut en. 22 � Ordf�randen och vice ordf�rand en i en n�mnd, revisorerna samt de anst�llda i kommunen eller landstin get �r skyldiga att l�mna upplys- j 525 � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:900 ningar vid fullm�ktiges sammantr�den, om fullm�ktige beg�r det och oifl det inte finns n�got hinder mot det p� grund av sekretess enligt lag. �renden i fullm�ktige 23 � �renden i fullm�ktige f�r v�ckas av 1. en n�mnd, 2. en ledamot genom motion, 3. revisorerna, om �rendet g�ller f�rvaltning som har samband med revisionsuppdraget, 4. en fullm�ktigeberedning, om fullm�ktige har f�reskrivit det, eller 5. styrelsen i ett s�dant f�retag som avses i 3 kap. 17 och 18 ��, om fullm�ktige har beslutat det f�r s�rskilda fall. I Stockholms kommun f�r ocks� ett borgarr�d v�cka �renden genom motion. 24 � Fullm�ktige f�r f�reskriva att en lokal n�mnd eller en n�mnd som �r underst�lld en annan n�mnd inte f�r v�cka �renden i fullm�ktige. 25 � Fullm�ktige skall besluta i �renden som har v�ckts enligt 23 �. Hur �rendena bereds 26 � Innan ett �rende avg�rs av fullm�ktige, skall det ha beretts antingen av en n�mnd vars verksamhetsomr�de �rendet ber�r eller av en fullm�kti� geberedning. i 27 � Om ett �rende har beretts bara av en fullm�ktigeberedning, skall en n�mnd vars verksamhetsomr�de �rendet ber�r alltid ges tillf�lle att yttra sig. 28 � Styrelsen skall alltid ges tillf�lle att yttra sig i e tt �rende som har beretts av en annan n�mnd eller av en fullm�ktigeberedning. Styrelsen skall l�gga fram f�rslag till beslut i ett �rende, om inte n�gon annan n�mnd eller en fullm�ktigeberedning har gjort det. 29 � Fullm�ktige f�r f�rr�tta val utan f�reg�ende beredning. Ett �rende som avser avs�gelse fr�n ett uppdrag som f�rtroendevald beh�ver inte heller beredas. 30 � De �r d� val av fullm�ktige har f�rr�ttats i hela landet f�r nyvalda fullm�ktige besluta om att �ndra mandattiden f�r en n�mnd eller att �ndra antalet ledam�ter eller ers�ttare i en n �mnd utan f�reg�ende beredning. 31 � Fullm�ktige f�r behandla revisionsber�ttelsen utan f�reg�ende be� redning. Om en f�rtroendevald har v�grats ansvarsfrihet, f�r fullm�ktige ocks� utan ytterligare beredning besluta att den f�rtroendevaldes uppdrag skall �terkallas enligt 4 kap. 10 �. 32 � Ett br�dskande �rende f�r avg�ras trots att �rendet inte har beretts, 1526 om samtliga n�rvarande ledam�ter �r ense om beslutet. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> a ^ P 33 � En motion b�r beredas s�, att fullm�ktige kan fatta beslut inom ett SFS 1991:900 �r fr�n det att motion en v�cktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anm�las till fullm�ktige inom samma tid. Fullm�ktige f�r d� avskriva motionen fr�n vidare handl�gg� ning. 34 � Fullm�ktige f�r besluta att det som ett led i beredningen av ett �rende som fullm�ktige skall handl�gga skall inh�mtas synpunkter fr�n medlemmar i k ommunen eller landstinget. Detta kan ske genom folkomr�stning, opinionsunders�kning eller n�got liknande f�rfarande. D�rvid f�r valn�mnden i kommunen anlitas, om n�mndens verksamhet i �vr igt inte hindras av det. 35 � Kommunen har r�tt att f� ers�ttning f�r de kostnader som f�ran� leds av att ett landsting anlitar valn�mnden. Bordl�ggning 36 � Ett �rende skall bordl�ggas, om det beg �rs av minst en tre djedel av de n�rvarande ledam�terna. F�r bordl�ggning i fr�ga om val eller tidigare bordlagt �rende kr�vs dock enkel majoritet. 37 � Ett bordlagt �rende skall behandlas p� fullm�ktiges n�sta samman� tr�de, om fullm�ktige inte beslutar n�got, annat. Offentlighet och ordning vid sammantr�dena 38 � Fullm�ktiges sammantr�den �r offentliga. Fullm�ktige f�r dock besluta att �verl�ggningen i ett visst �rende skall h�llas inom st�ngda d�rrar. Ers�ttarna f�r n�rvara vid en s�dan �ver l�gg� ning, �ven n�r de inte tj�nstg�r. 39 � Ordf�randen leder fullm�ktiges sammantr�den och ansvarar f�r ordningen vid sammantr�dena. Ordf�randen f�r visa ut den som upptr�der st�rande och inte efter tills�gelse r�ttar sig. Hur �rendena avg�rs 40 � Ordf�randen skall se till a tt bara s�dana �renden avg�rs som har kungjorts enligt f�reskrifterna i 8 -11 ��. Ett br�dskande �rende f�r dock avg�ras utan hinder av n�mnda f�re� skrifter, om samtliga n�rvarande ledam�ter beslutar det. Att br�dskande �renden i vissa fall f�r avg�ras utan beredning framg �r av 32 �. 41 � N�r �verl�ggningen har avslutats, l�gger ordf�randen fram f�rslag till beslut. F�rslagen skall utformas s�, att de kan besvaras med ja eller nej. Ordf�randen redovisar d�refter s in uppfattning om vad som har beslu� tats och bef�ster beslutet med klub bslag, om inte omr�stning beg�rs. 1527 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " v . A ' SFS 1991:900 42 � Om omr�stning beg�rs, skall den ske �ppet utom i �renden soiri avser val eller anst�llning av personal. 43 � Om inte n�got annat �r f�reskrivet, best�ms utg�ngen genom enkel majoritet. 44 � Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st. I �renden som avser val eller anst�llning av personal fattas beslutet dock genom lottning. 45 � Ordf�randen skall v�gra att l�gga fram ett f�rslag till beslut, om ordf�randen anser att f�rslaget inneb�r att ett nytt �rende v�cks. Ordf�randen f�r v�gra att l�gga fram ett f�rslag till beslut, om ordf�ran� den anser att f�rslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan f�rfattning. Fullm�ktige f�r dock besluta att f�rslaget �nd� skall l�ggas fram. Proportionella val 46 � Under de f�ruts�ttningar som anges i 4 7 � skall f�ljande val vara proportionella: 1. val av ledam�ter och ers�ttare i n�mnder och beredningar, 2. val av revisorer och revisorsers�ttare som avses i 9 kap. 1 och 2 ��, och 3. val av ledam�ter och suppleanter i styrelsen f�r aktiebolag, ekonomis� ka f�reningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som skall granska en s�dan styrelses f�rvaltning. 47 � Ett val skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst det antal ledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om man dividerar antalet n�rvarande ledam�ter med summan �v det antal personer som valet avser plus 1. Om kvoten d� blir ett decimaltal, skall den avrundas till n�rmast h�gre hela tal. Om f�rfarandet vid ett s�dant val finns det s�rskilda f�reskrifter. 48 � Om fullm�ktiges val av ledam�ter och ers�ttare i vissa statliga styrelser och andra organ finns det s�rskilda f�reskrifter. Interpellationer och fr�gor 49 � Interpellationer skall avse �mnen som h�r till fullm�ktiges, en n�mnds eller en fullm�ktigeberednings handl�ggning. De f�r dock inte avse �renden som r�r myndighetsut�vning mot n�gon enskild. 50 � Interpellationerna skall ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedda med motivering. De b�r st�llas endast i angel�ge nheter av st�rre intresse f�r kommunen eller landstinget. 51 � Fullm�ktige beslutar utan f�reg�ende �verl�ggning om en interpel� lation f�r st�llas. 1528 � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Bl � Interpellalioner f�r st�llas av ledam�terna och riktas till ordfbran- SFS 1991.900 den i en n�mnd eller en fullm�ktigeberedning samt till de f�rtroendevalda i �vrigt som fullm�ktige best�mmer, I St ockholms kommun f�r dock interp ellationer st�llas bara till borgar � r�den. 53 � Fullm�ktige f�r besluta att ordf�randen i en n�mnd f�r �verl�ta besvarandet av en interpellation till en av fullm�ktig e utsedd ledamot i styrelsen F�r ett s�dant f�retag som avses i 3 kap. 17 och 18 ��. 54 � F�r att inh�mta upplysningar f�r ledam�terna st�lla fr�gor. Vad som s�gs i 4 9 och 51 -53 �� skall d� till�mpas. 55 � En fr�ga skall ha ett best�m t inneh�ll. Den f�r vara f�rsedd med en kort inleda nde f�rklaring. 56 � N�r en fr�ga besvaras, f�r bara den som st�ller fr�gan och d en som svarar delta i �verl�ggningen. Protokollet 57 � Vid sammantr�dena skall protokoll f�ras p� ordf�randens ansvar. 58 � Protokollet skall redovisa vilka ledam�ter och ers�ttare som har tj�nstgjort och vilka �renden som fullm�ktige har handlagt. 59 � Protokollet skall f�r varje �rende redovisa 1. vilka f�rslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka, 2. i v ilken ordning ordf�randen har lagt fram f�rslag till beslut, 3. genomf�rda omr�stningar och hur de har utfallit , 4. vilka beslut som har fattats, 5. vilka ledam�ter som har deltagi t i bes luten och hur de har r�stat vid �ppna omr�stningar, samt 6. vilka reservationer som har anm�lts mot besluten. 60 � I protokollet skall ang es vilka interpellationer och fr�go r som har st�llts och vilka interpellationer och fr�gor som har besv arats. 61 � Ett protokoll skall justeras senast Qorton dagar efter sammantr�det p� det s�tt som fullm�ktige har best�mt. 62 � Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall justeringen tillk�nnages p� anslagstavlan. Av tillk�nnagivandet skall fram� g� var protokollet finns tillg�ngligt samt vilken dag det har anslagits. Tillk�nnagivandet f�r inte tas bort fr�n anslagstavlan f�re utg�ngen av den tid som g�ller f�r �verklagande enligt 10 k ap. 6 � f�rsta stycket. Bevis om anslag sdagen skal l tecknas p� protokollet eller utf�rdas s�r� skilt. I landstingen skall tillk�nnagivandet �ven inf�ras i de tidningar som avses i 1 0 �. 1529 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " -Mi.'-;-....- Jj . t SFS 1991:900 Arbetsordningen 63 � Fullm�ktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare f�re� skrifter som beh�vs for fullm�ktiges sammantr�den och handl�ggningen av �rendena. 64 � Arbetsordningen skall alltid inneh�lla f�reskrifter om 1. antalet ledam�ter i fullm�ktige, 2. n�r sammantr�den skall h�llas, 3. anm�lan av hinder att delta i samm antr�den, 4. inkallande av ers�ttare och deras tj�nstg�ring, 5. vem som skall f�ra ordet, tills ordf�rande utsetts, 6. r�tten att delta i fullm�ktiges �verl�ggnin gar, 7. f�rfarandet vid omr�stningar, 8. handl�ggningen av motioner, interpellationer och fr�gor, samt 9. formerna f�r justeringen av protokollen. 6 kap. Styrelsen och �vriga n�mnder Styrelsens uppgifter 1 � Styrelsen skall leda och samordna f�rvaltningen av kommunens eller landstingets angel�genheter och ha uppsikt �ver �vriga n�mnders verk� samhet. Styrelsen skall ocks� ha uppsikt �ver kommunal verksamhet som be� drivs i s�dana f�retag som avses i 3 kap. 17 och 18 ��, 2 � Styrelsen skall uppm�rksamt f�lja de fr�gor som kan inverka p� kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska st�llning. Styrelsen skall ocks� hos fullm�ktige, �vriga n�mnder och andra myn� digheter g�ra de framst�llningar som beh�vs. 3 � Styrelsen f�r fr�n �vriga n�mnder, beredningar och anst�llda i kom� munen eller landstinget beg�ra in de yttranden och upplysningar som beh�vs f�r att styrelsen skall kunna fullg�ra sina uppgifter. 4 � Det �ligger styrelsen s�rskilt at t 1. bereda eller yttra sig i �renden som skall handl�ggas av fullm�ktige med de begr�nsningar som framg�r av 5 kap. 29 32 ��, 2. ha hand om den ekonomiska f�rvaltningen, 3. verkst�lla fullm�ktiges beslut, och 4. i �vrigt fullg�ra de uppdrag som fullm�ktige har l�mnat �ver till styrelsen. 5 � Fullm�ktige f�r besluta att en annan n�mnd �n styrelsen helt eller delvis skall sk�ta om f�rvaltningen och verkst�lligheten i fr�ga om egen� dom samt verkst�lla fullm�ktiges beslut. Fullm�ktige f�r ocks� besluta att en annan n�mnd helt eller delvis skall ha hand om sin medelsf�rvaltning. 6 � Styrelsen f�r sj�lv eller genom ombud f�ra kommunens eller lands� tingets talan i alla m�l och �ren den, om inte n�gon annan skall g�ra det p� 1530 grund av lag eller annan f�rfattning eller beslut av fullm�ktige. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> jDetta g�ller ocks� m�l d�r n�go n har beg�rt laglighetspr�vning av full- SFS 1991:900 m�ktiges beslut, om inte fullm�ktige beslutar att sj�lv f�ra talan i m�let. N�mndernas ansvar f�r verksamheten 7 � N�mnderna skall var och en inom sitt omr�de se till att verksamhe� ten bedrivs i enlighet med de m�l och riktlinjer som fullm�ktige har best�mt samt de f�reskrifter som g�ller f�r verksamheten. De skall ocks� se till att verksamheten bedrivs p� ett i �vrigt tillfredsst�l� lande s�tti 8 � N�mnderna skall verka f�r att samr�d sker med dem so m utnyttjar deras tj�nster. Antalet ledam�ter och ers�ttare 9 � Ledam�ter och ers�ttare i en n�mnd v�ljs av fullm�ktige till det antal som fullm� ktige best�mmer. I styrelsen f�r antalet ledam�ter inte vara mindre �n fem och antalet ers�ttare b�r vara lika stort som antalet ledam�� ter. Om ers�ttarna inte v�ljs proportionellt, skall fullm�k tige best�mma i vilken ordning som de skall tj�nstg�ra. 10 � Fullm�ktige skall besluta om ers�ttarnas tj�nstg�ring i n�mnderna. 11 � �ven de ers�ttare som inte tj�nstg�r f�r n�rvara vid n�mndemas sammantr�den och skall underr�ttas om tid och plats f�r sammantr�dena. Fullm�ktige skall besluta i vilken utstr�ckning ers�ttarna skall ha r�tt att delta i � verl�ggningarna och f� sin mening antecknad i protok ollet. Mandattider 12 � Ledam�terna och ers�ttarna i styrels en v�ljs f�r tre �r, r�knat fr�n och med den 1 januari �ret efter det �r d� val av fullm�ktige har �gt rum i hela landet. Fullm�ktige f�r dock best�mma att styrelsens mandattid skall r�knas fr�n och med det sammantr�de d� valet f�rr�ttas intill det sammantr�de d� val av styrelse f�rr�ttas n�sta g�ng. I ett s�dant fall skall nyvalda fullm�ktige v�lja styrelsen vid fullm�ktiges f�rsta sammantr�de. 13 � Fullm�ktige best�mmer mandattiderna f�r andra n�mnder �n sty� relsen. 14 � Om en ledamot avg� r under mandattiden, skall fyllnadsval f�rr�t� tas. Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, intr�der i st�llet en ers�ttare i enlighet med den ordning som har best�mts f�r ers�ttarnas tj�nstg�ring. Ordf�rande och vice ordf�rande 15 � Fullm�ktige skall, f�r den tid som fullm�kt ige best�mmer, bland n�mndens ledam�ter v�lja en ordf�rande och en eller tv� vice ordf�rande. 1531 � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:900 16 � Fullm�ktige skall meddela f�reskrifter om vem som skall fullg�ra;. ordf�randens uppgifter n�r varken ordf�randen eller en vice ordf�rande kan tj�nstg�ra. 17 � 1 Stockholms kommun skall 15 och 16 �� till�mpas bara p� styrel� sen och s�dana n�mnder d�r ett borgarr�d inte skall vara ordf�rande. Tidpunkt f�r sammantr�dena 18 � N�mnderna best�mmer tid och plats f�r sina sammantr�den. Sammantr�den skall h�llas ocks� om minst en tredjedel av n�mndens ledam�ter beg�r det eller ordf�randen anser att det beh�vs. N�rvaror�tt f�r utomst�ende 19 � En n�mnd f�r kalla en ledamot eller en ers�ttare i fullm�ktige, en annan n�mnd eller beredning, en anst�lld hos kommunen eller landstinget eller en s�rskild sakkunnig att n�rvara vid ett sammantr�de med n�mnden f�r att l�mna upplysningar. Den som har kallats till ett sammantr�de f�r, om n�mnden beslutar det, delta i �verl�ggningarna men inte i besluten. Utskott och n�mndberedningar 20 � Fullm�ktige f�r best�mma att en n�mnd skall ha ett eller flera utskott. Om fullm�ktige inte har best�mt n�got om utskott, f�r n�mnden sj�lv best�mma att utskott skall finnas. 21 � Av 33 � framg�r att en n�mnds beslutander�tt f�r delegeras till ett utskott. Ett utskott kan ocks� ha till uppgift att bereda n�mndens �renden. En n�mnd f�r i �vrigt tills�tta de n�mndberedningar som beh�vs. 22 � En n�mnd skall v�lja utskott bland ledam�terna och ers�ttarna'i n�mnden. D�rvid skall f�reskrifterna i 5 kap. 47 � om proportionella val till�mpas. Beslutf�rhet 23 � En n�mnd f�r handl�gga �renden bara n�r fler �n h�lften av leda� m�terna �r n�rvarande. J�v 24 � Den som �r j�vig i ett �rende hos en n�mnd f�r inte delta eller n�rvara vid handl�ggningen av �rendet. 25 � En f�rtroendevald eller en anst�lld hos kommunen eller landstinget �r j�vig, om 1. saken ang�r honom sj�lv eller hans make, sambo, f�r�lder, barn eller syskon eller n�gon annan n�rst�ende eller om �rendets utg�ng kan v�ntas medf�ra synnerlig nytta eller skada f�r honom sj�lv eller n�gon n�rst�en� de, 2. han eller n�gon n�rst�ende �r st�llf�retr�dare f�r den som saken ang�r 1532 � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> eller f�r n�gon som kan v�nta synnerlig nytta eller skada av �rendets SFS 1991:900 Utg�ng, ^ 3. han har f�rt talan som ombud eller mot ers�ttning bitr�tt n�gon i saken, eller 4. det i �vrigt finns n�gon s�rskild omst�ndighet som �r �gnad att rubba f�rtroendet till hans opartiskhet i �rendet. 26 � Fr�n j�v bortses n�r fr�gan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 27 � Om ett �rende hos en n�mnd ber�r ett aktiebol ag d�r kommunen eller landstinget �ger minst h�lften av aktierna eller e n stiftelse d�r kom� munen eller lands tinget utser minst h�lften av styrelseledam�terna, skall j�v enligt 25 � 2 eller 4 inte anses f�religga enbart p� grund av att den som handl�gger �rendet �r st�llf�retr�dare f�r bolaget eller stiftelsen eller p� n�got annat s�tt �r knuten dit. J�v enligt 25 � 4 skall inte heller an ses f�religga enbart p� grund av att den som handl�gger ett �rende hos en n�mnd tidigare har deltagit i handl�ggningen av �rendet hos en annan n�mnd. Hur �rendena avg�rs 28 � I fr�ga om f�rfarandet n�r en n�mnd fattar beslut skall 5 kap. 41 44 �� till�mpas. 29 � F�r bordl�ggning av ett �rende i en n�mnd kr�vs det enkel majori� tet. i Protokollet 30 � Vid ett sammantr�de skall protokoll f�ras. I fr�ga om protok ollens f�rande, inneh�ll, justering och hur justeringen tillk�nnages skall 5 kap. 57-62 �� till�mpas. Tillk�nnagivandet beh�ver dock inte inf�ras i n�g on tidning. Delgivning 31 � Delgivning med en n�mnd sker med ordf�randen eller med den som enl igt ett reglemente eller ett s�rskilt beslut � r beh�rig att ta emot delgivningar. Reglementen 32 � Fullm�ktige skall utf�rda reglementen med n�rmare f�reskrifter om n�mndernas verksamhet och arbetsformer. Delegering av �renden inom en n�mnd 33 � En n�mnd f�r uppdra �t ett utskott, �t en ledamot eller ers�ttare eller �t en anst�lld hos kommunen eller lan dstinget att besluta p� n�mn� dens v�gnar i ett visst �rende eller en viss grupp av �renden, dock inte i de fall som avses i 34 �. 1533 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:900 34 � I f�ljande slag av �renden f�r beslutander�tten inte delegeras: 1. � renden som avser verksamhetens m�l, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framst�llningar eller yttranden till fullm�ktige liksom yttranden med anledning av att beslut av n�mnden i dess helhet eller av fullm�ktige har �verklagats, 3. �renden som r�r myndighetsut�vning mot enskilda, om de �r av principiell beskaffenhet eller annars av st�rre vikt, och 4. vissa �ren den som anges i s�rskilda f�reskrifter. 35 � Beslut som har fattats med st�d av uppdrag enligt 33 � skall anm� las till n�mnderna, som best�mmer i vilken ordning detta skall ske. 36 � En n�mnd f�r uppdra �t ordf�randen eller en annan ledamot som n�mnden har utsett att besluta p� n�mndens v�gnar i �renden som �r s� br�dskande, att n�mndens avg�rande inte kan avvaktas. S�dana beslut skall anm�las vid n�mndens n�sta sammantr�de. 37 � Om en n�mnd med st�d av 33 � uppdrar �t en f�rvaltningschef inom n�mndens verksamhetsomr�de att fatta beslut, f�r n�mnden �verl� ta �t f�rvaltningschefen att i sin tur uppdra �t en annan anst�lld inom kommunen eller landstinget att besluta i st�l let. S�dana beslut skall anm� las till chefen. 38 � Om en n�mnd med st�d av 33 � uppdrar �t en anst�lld att besluta p� n�mndens v�gnar, f�r n�mnden uppst�lla villkor som inneb�r att de som utnyttjar n�mndens tj�nster skall ges tillf�lle att l�gga fram f�rslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas. N�mnden f�r ocks� f�reskriva att en anst�lld f�r fatta beslut endast om f�retr�dare f�r dem som utnyttjar n�mndens tj�nster har tillstyrkt beslu� tet. Dr�tseln�mnd 39 � Stockholms kommun f�r ha en dr�tseln�mnd. 40 � Dr�tseln�mnden skall, i st�llet f�r kommunstyrelsen, ha hand om medelsf�rvaltningen, om fullm�ktige inte har �verl�tit �t en annan n�mnd att helt eller delvis ha hand om sin medelsf�rvaltning. Dr�tseln�mnden skall ocks� fullg�ra de uppgifter i fr�ga om r�kenskaps- f�ring och redovisning som styrelsen annars skall fullg�ra. Vad som i 8 kap. 14-16 �� s�gs om styrelsen skall d�rvid till�mpas ocks� p� dr�tsel� n�mnden. 41 � F�reskrifterna i 7 �, 9 � med undantag f�r f�rsta stycket andra meningen, 10 �, 11 �, 13 �, 14 � och 18-37 �� samt f�reskrifterna i 4 kap. skall till�mpas ocks� p� dr�tseln�mnden. 42 � Ordf�randen i borgarr� dsberedningen skall vara ordf�rande i dr�t� seln�mnden. 1534 � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> '7 kap. Medbest�mmandeformer 1991:900 Partssammansatia organ 1 � Om inte n�got annat f�ljer av lag eller annan forfattning, f�r det i en kommun eller ett landsting l�mnas �v er till partssammansatta organ att inom en n�m nds verksamhetsomr�de svara for beredning, f�rvaltning och verkst�llighet. Detta g�ller dock bara �repden som r�r f�rh�llandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anst�llda. 2 � Partssammansatta organ f�r inte avg�ra fr�gor som avser verks am� hetens m�l, inriktning, omfattning eller kvalitet. De f�r inte heller avg�ra �renden som avser myndighe tsut�vning mot n�gon enskild. 3 � Partssammansatta organ inr�ttas av fullm�ktige. 4 � Fullm�ktige skall fastst�lla ett partssammansatt organs uppgifter, sammans�ttning, mandattid och verksam hetsformer i ett reglemente. 5 � Ett partssammansa tt organ skall best� av f�retr�dare f�r dels kom � munen eller landstinget, dels de anst�llda. Kommunens eller landstingets f�retr�dare v�ljs av fullm�ktige eller, om fullm�ktige best�mmer det, av en n�mnd. De anst�lldas f�retr�dare utses av den eller de lokala arbetstagarorgani� sationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om partssammansatta organ. 6 � P� ett partssammansatt organ skall till�mpas 1. 4 kap. 22 � om reservation, 2. 6 kap. 24-27 �� om j�v, och 3. 6 kap. 30 � om protokollforing, protokolls inneh�ll, justering av protokoll och tillk�nnagivande om justeringen. 7 � En n�mnd inom vars verksamhet somr�de ett partssammansatt or� gan har tillsatts f�r �terkalla uppdrag som har l�mnats �ver till organet, om det finns synnerliga sk�l for det. N�rvaror�tt Jor personalf�retr�dare 8 � F�retr�dare for de anst�llda hos en kommun eller ett landsting {personalf�retr�dare) f�r, i den omfattning so m anges i 9 - 13 ��, n�rvara vid sammantr�den med andra n�mnder �n styre lsen. N�rvaror�tt saknas dock i revisionsn�mnder, f�rtroenden�mnder, val� n�mnder och �verformyndarn�mnder. 9 � Personalforetr�darna har r�tt att n�rvara vid en n�mnds beh andling av �renden som r�r forh�lland et mellan kommunen elle r landstinget som arbetsgivare och dess anst�llda. N�mnden f�r i s�rskilda fall besluta att personalforetr�darna f�r n�rvara �ven vid behandlingen av andra �ren- den. ,535 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> . \h SFS 1991:900 lO � Personalf�retr�darna har inte r�tt att n�ryara n�r �renden av f�l� jande slag handl�ggs: 1. �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild, s�vida inte �rendet r�r en obest�md krets av enskilda, 2. f�rhandlingar med en a rbetstagarorganisation, 3. upps�gningar av kollektivavtal, 4. arbetskonflikter, och 5. r�ttstvister nfiellan kom munen eller landstinget och en arbetstagaror� ganisation. 11 � Personalf�retr�dama har r�tt att delta i n�mndens �verl�ggningar men inte i be sluten. 12 � En n�mnd �r skyldig att, med iakttagande av f�reskrifterna i sekre� tesslagen (1980:100), l�mna personalf�retr�darna de upplysningar som beh�vs f�r deras verksamhet. 13 � Personalf�retr�dama utses s�rskilt f�r varje n�mnd bland de an� st�llda hos kommunen eller landstinget, i f�rsta hand bland dem som �r anst�llda inom n�mndens verksamhetsomr�de. H�gst tre personalf�retr�dare och en ers�ttare f�r var och en av dem f�r finnas f�r varje n�mnd. 14 � Personalf�retr�darna utses av den eller de lokala arbetstagarorgani� sationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med. 15 � Vad som f�reskrivs i denna lag om j�v f�r den som skall handl�gga ett �rende hos en n�mnd skall g�lla ocks� f�r personalf�retr�dare i n�mn� den. J�v enligt 6 kap. 25 � 4 skall dock inte anses f�religga enbart p� gmnd av att personalf�retr�daren 1. �r f�rtroendeman eller funktion�r hos en arbetstagarorganisation som har intressen att bevaka i �re ndet, eller 2. har, i den egenskap som anges i 1, f�retr�tt organisationen i en s�dan f�rhandling i �re ndet som har �gt mm enligt lagen (1976:580) om medbe� st�mmande i arbetslivet. 16 � Personalf�retr�darna skall kallas till sammantr�den p� samma s�tt som g�ller f�r led am�terna i n� mnden. Ers�ttama kallas bara n�r de skall tj�nstg�ra som personalf�retr�dare. 17 � Beslut som fattas vid ett sammantr�de dit personalf�retr�darna har tilltr�de blir inte ogiltiga p� grund av att personalf�retr�darna eller n�gon av dem inte har kallats till sammantr�det. 8 kap. Ekonomisk f�rvaltning M�l f�r den ekonomiska f�rvaltningen 1 � Kommuner och landsting skall ha en god ek onomisk hush�llning i 1536 sin verksamhet. � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> M�delsf�rvaltningen SFS 1991:900 2 � Kommunerna och landstingen skall f�rvalta sina medel p� ett s�dant s�tt att krav p� god avkastning och betryggande s�kerhet kan til lgod�ses. 3 � Fullm�ktige skall meddela n�rmare f�reskrifter om medelsf�rvalt� ningen. Budgetens inneh�ll 4 � Kommuner och landsting skall varje �r uppr�tta en budget f�r n�sta kalender�r {budget�r). 5 � Budgeten skall inneh�lla en plan f�r verksamheten och ekonomin under budget�ret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framg� hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska st�llningen ber�knas vara vid bu dget�rets slut. Budgeten skall ocks� inneh�lla en plan f�r ekonomin f�r en period av tre �r. Budget�ret skall d�rvid alltid vara periode ns f�rsta �r. Budgetprocessen 6 � F�rslag till bud get skall uppr�ttas av styre lsen f�re oktober m�nads utg�ng. Om det finns s�rskilda sk�l till det, f�r budgetf�rslaget uppr�ttas i november m�nad. 1 s� fall skall styrelsen f�re oktober m�nads utg�ng f�resl� skattesatsen f�r den kommunalskatt eller landstingsskatt som ing�r i den prelimin�ra inkomstskatten under det f�ljande �ret. 7 � Styrelsen best�mmer n�r �vriga n�mnder se nast skall l�mna in sina s�rskilda budgetf�rslag till styrelsen. 8 � Budgeten fastst�lls av fullm�ktige f�re november m�nads utg�ng. De �r d� val av fullm�ktige har f�rr�ttats i hela landet skall budgeten fastst�llas av nyvalda fullm�ktige. 9 � Om budgeten p� grund av s�rskilda sk�l inte kan fastst�llas f�re november m�nads utg�ng, skall fullm�ktige �nd� fastst�lla skattesatsen inom denna tid. Budgeten skall d�refter fastst�lla s f�re december m�nads utg�ng. Full� m�ktige f�r d� fastst�lla en annan skattesats �n den som har best�mts tidigare, om det finns sk�l till det. 10 � Styrelsens f�rslag till budget skall h�llas tillg�ngligt f�r allm�nheten fr�n och med kung�randet av det sammantr�de med fullm�ktige d� budge� ten skall fastst�llas. Den plats d�r f�rslaget h�lls tillg�ngligt skall anges i ku ng�relsen. 11 � I lag en (1965:269) med s�rskilda best� mmelser om kommun s och annan menighets utdebitering av skatt, m. m. finns f�reskrifter om skyldig� het f�r styrelsen att underr�tta vissa myndiglieter om skattesatsen. 1537 49-SFS I99I � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1991:900 Utgiftsbeslut under budget�ret 12 � Om fullm�ktige-beslutar om en utgift under l�pande budget�r, skall beslutet innefatta ocks� anvisning om hur utgiften skall finansieras. F�rbud mot pants�ttning 13 � Kommuner och land sting f�r inte uppl�ta pantr�tt i sin egend om till s�kerhet f�r en fordran. Vid f�rv�rv av egendo m f�r de dock �verta bet alningsansvaret f�r l�n som tidigare har tagits upp mot s�kerhet av pantr�tt i ege ndomen. R�kenskapsJ�ring och redovisning 14 � Styrelsen och �vrig a n�mnder skall fortl�pande f�ra r�kenskaper �ver de medel som de f�rvaltar. 15 � Styrelsen best� mmer n�r �vriga n�mnder senast till styrelsen skall redovisa sin medelsf�rvaltning under f�reg�ende budget�r. 16 � N�r styre lsen har f�tt. �vriga n�mnders redovisningar, skall den avsluta r�kenskaperna med ett �rsbokslut och sammanfatta detta i en �rsredovisning. 17 � 1 �rsredovisningen skall upplysning l�mnas om utfallet av verksam� heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska st�lln ingen vid �rets slut. Upplysning skall ocks� l�mnas om borgensf�rbindelser och �vriga ansvarsf�rbindelser. �rsredovisningen skall ocks� omfatta s�dan kommunal verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk f�rening, ideell f�rening eller handelsbolag. 18 � �rsredovisningen skall uppr�ttas m ed iakttag ande av god redo vis� ningssed. 19 � �rsredovisningen skall l�mnas �ver till fullm�ktige och revisorerna snarast m�jligt och senast den 1 j uni �ret efter det �r som redo visningen avser. 20 � �rsredovisningen skall godk�nnas av fullm�ktige. Det b�r int e ske innan fullm�ktige enligt 9 kap. 16 � andra stycket beslutat om ansvarsfri� het skall beviljas eller v�gras. 21 � �rsredovisningen skall h�lla s tillg�nglig f�r allm�n heten fr�n och med kung�randet av det sammantr�de med fullm�ktige d� �rsredovisning� en skall godk�nnas. Den plats d�r �rsredo visningen h�lls tillg�nglig skall anges i kun g�rel� sen. 22 � Fullm�ktige f�r best�mma att allm�nheten f�r st�lla fr�gor om �rsredovisningen vid e tt sammantr�de med fullm�ktige. 1538 23 � Fullm�ktige skall med dela n�rmare f�reskrifter om re dovisningen. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 kap. Revision ^ Val av revisorer och revisorsers�ttare 1 � Under de �r d� val av fullm�ktige har f�rr�ttats i hela landet skall nyvalda fullm�ktige v�lja revisorer och revisorsers�ttare f�r granskning av verksamheten under de tre f�ljande �ren. 2 � Vid en saml ad revision a v hela ver ksamheten skall minst tre reviso� rer och lika m�nga ers�ttare v�ljas. Vid en s�rsk ild revision f�r granskning av en viss el ler vissa n�mnders verksamhet skall minst tre revisorer och lika m�nga ers� ttare v�ljas f�r varje n�mnd eller grupp av n�mnder. 3 � Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avg�r under mandattiden, f�r fullm�kti ge f�rr�tta fyllnadsval f�r �terstoden av denna tid. J�v 4 � Den som �r redovi sningsskyldig till kommunen ell er landstinget f�r inte 1. vara revisor eller revisorsers�ttare f�r granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, 2. delta i val av revisor eller revisorsers�t tare som skall gran ska s�dan verksamhet, eller 3. delta i handl� ggningen av �renden om ansvarsfrihet f�r verksamhe� ten. F�rsta stycke t skall till�mpas ocks� p� make, sambo, f�r�ldrar, barn eller syskon eller annan n�rst�ende till den redo visningsskyldige. 5 � Trots 4 � f�r enskilda f�rtroendevalda mot vilka anm�rkning kan riktas enlig t 15 � andra stycket delta i fullm�ktiges �verl�ggningar, n�r revisionsber�ttelsen �ver den verksamhet som de har ansvarat f�r behand� las. Ordf�randen och vice ordf�randena i en n�mnd f�r ocks� delta i full� m�ktiges �verl�ggning n�r verksamhe t inom den egna n�mnden behand� las. Vad som nu har sagts g�ller �ven om de f�rtroendevalda inte �r ledam�� ter i f ullm�ktige. Revisorernas st�llning 6 � Vaije revisor fullg�r sitt uppdrag sj�lvst�ndigt. Revisorernas uppgifter 1 � Revisorerna granskar i den omfattning som f�ljer av god revision s� sed all verksamhet som bedrivs inom n�mndemas verksamhetsomr�den. De pr�var om verksamheten sk�ts p� ett �ndam�lsenligt och fr�n ekono� misk synpunkt tillfredsst�llande s�tt, om r�kenskaperna �r r�ttvisande och om den kontroll som g�rs inom n�mnderna �r tillr�cklig. 8 � Revisorernas granskning omfattar inte �renden som avser myndi g� hetsut�vning mot n�gon enskild i andra fall �n n�r handl�ggningen av SFS 1991:900 1539 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> * I SFS 1991:900 s�dana �renden har v�llat kommunen eller landstinget ekonomisk f�rlust,- eller n�r granskningen sker fr�n allm�nna synpunkter. 9 � Vad som s�gs om n�mnder i 7 � g�ller ocks� fullm�ktigeberedningar. Revisorernas r�tt till upplysningar m. m. 10 � N�mnderna och de anst�llda �r skyldiga at t l�mna revisorerna de upplysningar som beh�vs f�r revisionsarbetet. De skall ocks� ge revisorerna tillf�lle att n�r som helst inventera de tillg�ngar som n�mnderna har hand om och ta del av de r�kenskaper och andra handlingar som ber�r n�mndemas verksamhet. 11 � Vad som s�gs om n�mnder i 10� g�ller ocks� fullm�ktigebered� ningar. Revisorernas f�rvaltning 12 � Revisorerna svarar sj�lva f�r den f�rvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om inte fullm�ktige best�mmer n�got annat. 13 � De beslut som revisorerna fattar om sin f�rvaltning skall tas upp i protokoll. F�reskrifterna i 6 kap. 30 � om justering av protokoll och tillk�nnagi� vande om justeringen skall till�mpas ocks� p� revisoremas protokoll. Revisionsber�ttelse 14 � Revisorema skall vaije �r till fullm�ktige avge en ber�ttelse med redog�relse f�r resultatet av den revision som avser verksamheten under det f�reg�ende budget�ret. 15 � Om anm�rkning framst�lls, skall anledningen till denna anges i revisionsber�ttelsen. Anm�rkningar f�r riktas mot 1. n�mnder och fullm�ktigeberedningar, samt 2. de enskilda f�rtroendevalda i s�dana organ. Ber�ttelsen skall inneh�lla ocks� ett s�rskilt uttalande huruvida ansvars� frihet tillstyrks eller ej. Pr�vning av fr�gan om ansvarsfrihet 16 � Fullm�ktige skall i nh�mta f�rklaringar �ver de anm�rkningar som har framst�llts i revision sber�ttelsen. D�refter skall fullm�ktige vid ett sammantr�de f�re utg�ngen av �ret efter det �r som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller v�gras. 17 � Om ansvarsfrihet v�gras, f�r fullm�ktige besluta att skadest�nds� talan skall v�ckas. Talan som inte gmndas p� brott skall v�ckas inom ett �r fr�n det att beslutet om v�grad a nsvarsfrihet fattades. Annars �r r�tten till s�dan talan f�rlorad. 1540 � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Revisionsreglemente > SFS 1991:900 18 � Fullm�ktige f�r meddela n�rmare fbreskriftdr om revisionen. 10 kap. Laglighetspr�vning Till�mpn ingsom r�de 1 � Varje medlem av en kommun eller ett landsting har r�tt att f� lagligheten av kommunens eller landstingets beslut pr�vad genom att �verklaga dem ho s kammarr�tten. 2 � F�ljande beslut f�r �verklagas: 1. beslut av fullm�ktige, 2. beslut av en n�mnd elle r ett partssammansatt organ, om beslutet inte �r av rent f�rberedande eller rent verkst �llande art, samt 3. s�dana beslut av revi sorerna som avses i 9 kap. 13 �. 3 � F�reskrifterna i detta kapitel g�ller inte om det i lag eller annan f�rfattning finns s�rskilda f�reskrifter om �verklagande. Hur besluten �verklagas 4 � Ett beslut �verklagas skriftligt. ' I sina klagom�l skall klaganden ange Vilket beslut som �verklagas och de omst�ndigheter som han st�de r sitt �verklagande p�. 5 � Klagom�len skall ges in till kammarr�tten. Klagotid 6 � Klagom�len skall ha kommit in till kammarr�tten inom tre veckor fr�n den dag d� det tillk�nnagavs p� kommunens eller landstingets an� slagstavla att protok ollet �ver beslutet justerats. Anslaget om protokollsjusteringen m�ste vara uppsatt p� anslagstavlan under hela klagotiden f�r att tiden skall l�pa ut. 7 � Om kla gom�len f�re klagotidens utg�ng har kommi t in till kommu� nen eller landstinget i st�llet f�r till kammarr�tten, skall �verklagandet �nd� pr�vas. Grunder f�r laglighetspr�vningen 8 � Ett �verklagat beslut skall upph�vas, om 1. det inte har tillkommit i lag a ordning, 2. beslutet h�nf�r sig till n�g ot som inte �r en angel�genhet f�r kommu� nen eller landstinget, 3. det organ som har fattat beslutet har �verskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot la g eller annan f�rfattning. N�got annat beslu t f�r inte s�ttas i d et �verklagade beslutets st�lle. 9 � Om ett fel har saknat betydelse f�r �rendets utg�ng, beh�ver beslutet inte upph�vas. Detsamma g�ller om beslutet har kommit att f�rlora sin betydelse till f�ljd av senare intr�ffade f�rh�llanden. 1541 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ^ �v SFS 1991:900 lo � Vid pr�vningen av �verklagandet f�r inte beaktas andra omst�ndig� heter �n s�dana som klaganden har h�nvisat till fore klagotidens utg�ng. Processuella fr�gor 11 � Vid till�mpningen av forvaltningsprocesslagen (1971:291) sk�ll kommunen eller landstinget anses som part, 12 � Ett forel�ggande enligt 5 � forvaltningsprocesslagen (1971:291) f�r inte g�lla s�dana brister i skrivelsen med �verklagandet som best�r i att denna inte anger den eller de omst�ndigheter p� vilka klaganden st�der sitt �verklagande. F�reskriften i 29 � forvaltningsprocesslagen om r�tt att utan yrkande besluta till det b�ttre for enskild skall inte till�mpas. 13 � F�reskrifter om hur kammarr�ttens beslut �verklagas hos rege� ringsr�tten finns i forvaltningsprocesslagen (1971:291). 14 � Om kammarr�ttens beslut har g�tt klaganden emot, f�r bara klagan� den sj�lv �verklaga beslutet. Om kammarr�tten har upph�vt ett beslut eller forbjudit att det verk� st�lls, f�r kammarr�ttens beslut �verklagas av kommunen eller landstinget och av deras medlemmar. R�ttelse av verkst�llighet 15 � Om ett beslut har upph�vts genom ett avg�rande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkst�llts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkst�lligheten r�ttas i den utstr�ckning som det �r m�jligt. 1. Denna lag tr�der i kraf t den 1 januari 1992. 2. Genom den nya lagen upp h�vs - lagen (1969:596) om kommunalt partist�d, - kommunallagen (1977:179), - lagen (1977:180) om inf�rande av kommunallagen (1977:179), - lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna, - lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och lands� tingskommuner, och - lagen (1985:127) om s�rskilda organ i la ndstingskommunerna. 3. Om det i en lag eller n�gon annan f�rfattning h�nvisas till f�reskrifter som har ersatts genom f�reskrifter i denna lag, skall i st�llet de nya f�reskrifterna till�mpas. 4. Rikets indelning i landsting �ndras inte genom den nya lagen. 5. F�reskrifterna i 3 ka p. 17 och 18 �� skall fr�n och med den 1 januari 1993 till�mpas ocks� p� s�dana foretag till vilka en kommun eller ett landsting har �verl�mnat en angel�genhet f�re denna lags ikrafttr�dande. 6. Vid pr�vningen av kommunalbesv�r �ver beslut som har meddelats f�re utg�ngen av �r 1991 skall �ldre f�reskrifter till�mpas. 7. I de kommuner och landsting som med st�d av kommunallagen (1977:179) har inr�ttat besv�rsn�mnder skall besv�rsn�mnderna finnas 1542 kvar f�r att pr�va �verklaganden av s�dana beslut som har fattats f�re � </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> " v utg�ngen av �r 1991. N�mnderna f�r dock finnas kvar l�ngst till utg �ngen SFS 1991.900 avjuni 1992. 8. Vad som f�reskrivs i 6 kap. 12 � andra stycket om styrelsens mandat� tid f�r till�mpas f�r kommunstyrelsen och f�rvaltningsutskottet efter valet av landstingsledam�ter och kommunfullm�ktige �r 1991 i hela landet. Det som f�reskrivs i kommunallagen (1977:179) om att mandattiden skall r�knas fr�n och med den 1 ja nuari g�ller d�rvid inte. Med fullm �ktige i 6 kap. 12 � andra stycket avses b�de kommunfullm�ktige och landstinget. P� regeringens v�gnar INGVAR CARLSSON BENGT K. �. JOHANSSON (Civildepartementet) � </div> </div>

SFS 1991:900 Kommunallag;

Utkom fr�n trycket

den 26 juni 1991

utf�rdad den 13 juni 1991.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 kap. Indelning, medlemskap

Indelning i kommuner och landsting m. m.

1 � Sverige �r indelat i kommuner och landsting.

Dessa sk�ter p� den kommunala sj�lvstyrelsens grund de angel�genheter

som anges i d enna lag eller i s�rskilda f�reskrifter.

2 � Varje landsting omfattar ett l�n, om inte n�got annat �r s�rskilt

f�reskrivet.

3 � F�reskrifter om indelnings�ndringar finns i lagen (1979:411) om

�ndringar i Sveriges indelning i k ommuner och landsting. F�reskrifter om

kommunalf�rbund finns i kommun alf�rbundslagen (1985:894).

F�reskrifter om den kommunala organisationen under krig eller krigsfa�

ra finns i lagen (1988: 97) om f�rfarandet hos kommunerna, f�rvaltnings�
myndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m.

Medlemskap

4 � Medlem av en kommun �r den som �r folkbokf�rd i kommunen,
�ger fast egendom i kommu nen eller �r taxerad till kommunalskatt d�r.

Medlem av ett landsting �r den som �r medlem av en kommun inom

landstinget.

2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter

Allm�nna befogenheter

1 � Kommuner och landsting f�r sj�lva ha hand om s�dana angel�genhe�

ter av allm�nt intresse som har anknytning till kommunens eller landsting�

ets omr�de eller deras medlemmar och som inte skall h andhas enbart av
staten, en annan kommun, ett annat landsting eller n�gon annan.

2 � Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om
det inte finns sakliga sk�l f�r n�got a nnat.

3 � Kommuner och landsting f�r inte fatta beslut med tillbakaverkande

kraft som �r till nackdel f�r medlemmarna, om det inte finns synnerliga

sk�l f�r det.

1516

I Prop. 1990/91:117, KU38,rskr. 360.

�

4 � Om kommunemas och landstin gens befoge nheter och skyldig heter

SFS 1991:900

p� vissa omr�den finns det s�rskilda f�reskrifter.

5 � Om kommunernas och landstingens r�tt att meddela f�reskrifter och

att f�r sk�tseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det f�reskrifter i rege�

ringsformen.

6 � Stockholms l�ns landsting f�r ha hand om s�dana angel�genheter

inom en del av landsting et som kommunerna d�r egentligen ska ll sk�ta,

om det finns ett betydande b ehov av samverkan och detta inte kan tillgo�
doses p� n�got annat s�tt.

S�rskilt om n�ringsverksamhet m. m.

1 � Kommuner och landsting f�r driva n�ringsverksamhet, om den drivs

utan vinstsyfte och g�r ut p� att tillhandah �lla allm�nnyttiga anl�ggningar

eller tj�nster �t medlemmarna i kommun en eller landstinget.

8 � Kommuner och landsting f�r genomf�ra �tg�rder f�r att allm�nt

fr�mja n�ringslivet i kommun en eller landstinget.

Individuellt inriktat st�d till e nskilda n�ringsidkare f�r l�mnas bara om

det finns synnerliga sk�l f�r det.

Kommunalt partist�d

9 � Kommuner och landsting f�r l�mna ekonomiskt bidrag til l de poli�

tiska partier som �r representerade i fullm�ktige under den tid som avses i
bidragsbeslutet.

Bidraget skall f�rdelas s�, att varje parti f�r ett lika stort belopp f�r vaije

plats som partiet har i fullm �ktige.

3 kap. Kommunernas och landstingens organisation

Fullm�ktige

1 � I varje kommun och i vaije lan dsting finns det en beslutande

f�rsamling; kommunfullm�ktige i ko mmunerna och landstingsfullm�ktige

1 landstingen.

N�mnder
2 � Kommunfullm�ktige skall tills�tta en kommunstyrelse och lands�

tingsfullm�ktige en landstingsstyrelse.

N�rmare f�reskrifter om styrelsen finns i 6 kap . 1 6 ��.

3 � Fullm�ktige skall tills�tta de n�mnder som ut�ver styrelse n beh�vs

f�r att fullg�ra kommunens eller landstingets uppgifter enligt s�rskilda

f�rfattningar och f�r verksamheten i � vrigt.

4 � Fullm�ktige skall, om inte n�got annat �r s�rskilt f�reskrivet, be�
st�mma n�mndernas verksamhetsomr�den och inb�rdes f�rh�llanden.

1517

�

SFS 1991:900

Fullm�ktige f�r d�rvid besluta

1. att en n�mnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela ?

kommunen eller landstinget,

2. att en n�mnd skall ha hand om en eller flera verksamheter f�r en del

av kommunen eller landstinget,

3. att en n�mnd skall ha hand om verksamheten vid en eller flera

anl�ggningar, och

4. att en n�mnd skall vara underst�lld en annan n�mnd.

5 � En n�mnd f�r inte best�mma om r�ttigheter eller skyldigheter for

kommunen eller landstinget i �renden d�r n�mnden f�retr�der kommunen

eller landstinget som part.

En n�mnd f�r inte heller ut�va i lag eller an nan forfattning f�reskriven

tillsyn �ver s�dan verksamhet som n�mnden sj�lv bedriver.

6 � Om utskott, n�mndberedningar och partssammansatta organ finns

det s�rskilda foreskrifter i denna lag.

Fullm�ktigeberedningar

1 � F�r beredning av ett visst �rende eller en viss grupp av �renden som

skall avg�ras av fullm�ktige f�r fullm�ktige inr�tta fullm�ktigeberedning�

ar. En s�dan beredning skall best� av en eller flera f�rtroendevalda.

Revisorer

8 � F�r granskning av den verksamhet som bedrivs inom en n�mnds

verksamhetsomr�de och av en fullm�ktigeberedning skall det finnas revi�

sorer.

N�rmare f�reskrifter om revisorer finns i 9 kap.

Fullm�ktiges uppgifter

9 � Fullm�ktige beslutar i � renden av principiell beskaffenhet eller an�

nars av st�rre vikt f�r kommunen eller landstinget, fr�mst

1. m�l och riktlinjer f�r verksamheten,

2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska fr�gor,
3. n�mndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledam�ter och ers�ttare i n�mnder och beredningar,
5. val av revisorer och revisorsers�ttare,

6. grunderna f�r ekonomiska f�rm�ner till f�rtroendevalda, samt
7. �rsredovisning och ansvarsfrihet.
Fullm�ktige beslutar ocks� i a ndra fr�gor som anges i denna lag eller i

andra f�rfattningar.

10 � Fullm�ktige f�r uppdra �t en n�mnd att i fullm�ktiges st�lle besluta

i ett visst �rende eller en viss grupp av �renden. �renden som anges i 9 �
f�rsta stycket eller som enligt lag eller a nnan f�rfattning skall avg�ras av
fullm�ktige f�r dock inte delegeras till n �mnderna.

F�reskrifter om delegering av �renden inom en n�mnds verksamhets�

omr�de finns i 6 kap. 33-38 ��.

1518

�

11 � Om r�tt for kommuner och landsting att uppdra beslutander�tten i

SFS 1991:900

vissa anst�llningsfr�gor till en samma nslutning av kommuner eller lands�
ting finns det f�reskrifter i ko mmunala delegationslagen (1954:130).

12 � I samband med a tt budgeten fastst�lls e ller anslag annars beviljas

f�r fullm�ktige uppdra �t en n�mnd att genomfora en viss verksamhet

inom ramen for de riktlinjer eller andra generella beslut om verksamheten

som fullm�ktige har fastst�llt, om inte n�got annat f�ljer av lag.

N�mndernas uppgifter

13 � N�mnderna beslutar i fr�gor som r�r f�rvaltningen och i fr�gor som
de enligt lag eller annan forfattning skall handha.

N�mnderna beslutar ocks� i fr�gor som fullm�ktige har delegerat till

dem.

14 � N�mnderna bereder fullm�ktiges �renden och ansvarar for att full�

m�ktiges beslut verkst�lls.

15 � N�mnderna skall redovisa till fullm�ktige hur de har fullgjort s�da�

na uppdrag som fullm�ktige har l�mnat till dem med st�d av 10 � f�rsta

stycket och 12 �.

Fullm�ktige skall besluta om omfattningen av redovisningen och for�

merna for den.

Kommunala f�retag

16 � Kommuner och landsting f�r genom beslut av fullm�ktige l�mna

�ver v�rden av en kommunal angel�genhet, for vars handhavande s�rskild
ordning inte foreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono�

misk f�rening, en ideell f�rening eller en stiftelse.

V�rden av en angel�genhet som innefattar myndighetsut�vning f�r dock

enligt 11 kap. 6 � regeringsformen �verl�mnas endast om det finns st�d f�r
det i lag.

17 � Innan en kommun eller ett landsting l�mnar �ver v�rden av en

kommunal angel�genhet till ett aktiebolag d�r kommunen eller landstinget
best�mmer ensam, skall fullm�ktige

1.. fastst�lla det kommunala �ndam�let med verksam heten,
2. utse styrelseledam�ter och minst en revisor,
3. se till att fullm�ktige f�r yttra sig innan s�dana beslut i verksamheten

som �r av principiell beskaffenhet eller annars av st�rre vikt fattas, samt

4. besluta om att allm�nheten har r�tt att ta del av handlingar hos

f�retaget enligt de grunder som g �ller f�r allm�nna handlingars of fentlig�

het i 2 k ap. tryckfrihetsf�rordningen och sekretesslagen (1980:100).

Detsamma g�ller, n�r kommunen eller landstinget ensam bildar en

stiftelse for en kommunal angel�genhet.

18 � Innan v�rden av en kommunal angel�genhet l�mnas �ver till ett

bolag eller en f�rening d�r kommunen eller landstinget best�mmer tillsam�
mans med n�gon annan, skall fullm�ktige se till att den juridiska personen
blir bunden av de villkor som avse s i 17 � i en omfattning som �r rimlig

1519

�

, V .'

SFS 1991:900

med h�nsyn till andelsfbrh�ilandena, verksamhetens art och omst�ndighe-' ,
terna i �vrigt.

Detsamma g�ller, om kommunen eller landstinget tillsammans med

n�gon annan bildar en stiftelse f�r en kommunal angel�genhet.

Kommunala arkiv

19 � F�reskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen (1990:782).

4 kap. De f�rtroendevalda

Definition

1 � Med f�rtroendevalda avses i denna lag ledam�ter och ers�ttare i

fullm�ktige, n�mnder och fullm�ktigeberedningar samt revisorer och revi�
sorsers�ttare.

R�str�tt
2 � R�str�tt vid val av ledam�ter och ers�ttare i kommunfullm�ktige har
den som �r folkbokf�rd i kommunen och har fyllt 18 �r senast p� valdagen.

Den som inte �r svensk medborgare har r�str�tt bara om han har varit

folkbokf�rd i Sverige den 1 novemb er de tre �ren n�rmast f�re val�ret.

3 � R�str�tt vid val av ledam�ter och ers�ttare i landstingsfullm�ktige

har den som �r r�stber�ttigad vid val a v ledam�ter och ers�ttare i kom�
munfullm�ktige i en kommun inom landstinget.

4 � Fr�gor om r�str�tt enligt 2 och 3 �� avg�rs p� grundval av en r�st�
l�ngd som uppr�ttas f�re valet.

Valbarhet

5 � Ledam�ter och ers�ttare i fullm�ktige v�ljs bland dem som har

r�str�tt enligt 2 och 3 ��. Detsamma g�ller valen av ledam�ter och ers�tta�
re i n�m nderna samt valen av revisorer och revisorsers�ttare.

Den som har fyllt 18 �r senast p� dagen f�r ett s�dant val �r valbar.

6 � Den som �r anst�lld hos en kommun eller ett landsting f�r att ha den
ledande st�llningen bland personalen �r inte valbar.

Den som �r chef f�r en f�rvaltning som h�r till en n�mnds verksamhets�

omr�de f�r inte v�ljas till ledamot eller ers�ttare i n�mnden.

Uppdragets upph�rande

1 � Om valet till fullm�ktige har upph�vts och omval har �gt rum eller

om r�ttelse har skett genom f�rnyad sammanr�kning och mandatf�rdel�

ningen mellan partierna d�rvid har �ndrats, upph�r uppdragen f�r de
f�rtroendevalda som har valts av fullm�ktige tv� m�nader efter det att

omvalet eller sammanr�kningen har avslutats.

N�r omvalet eller sammanr�kningen har avslutats, skall fullm�ktige

f�rr�tta nytt val av f�rtroendevalda f�r �terstoden av mandattiden.

8 � Om en f�rtroendevald upph�r att vara valbar, upph�r ocks� uppdra-

1520

get genast.

�

, t

9 � Fullm�ktige skall befria en f�rtroendevald fr�n uppdraget n�r den

SFS 1991:900

f�rtroendevalde �nskar avg�, om det inte finns s�rskilda sk�l mot det.

10 � Fullm�ktige f�r �terkalla uppdraget f�r en f�rtroendevald som valts
av fullm�ktige, om den f�rtroendevalde

1. har v�grats ansvarsfrihet, eller
2. genom en dom som har vunnit laga kraf t har d�mts f�r ett brott f�r

vilket det �r f�reskrivet f�ngelse i tv � �r eller d�r�ver.

Ledighet fr�n anst�llning

11 � F�rtroendevalda har r�tt till den ledighet fr�n sina anst�llningar

som beh�vs f�r uppdragen.

Ekonomiska f�rm�ner

12 � F�rtroendevalda har r�tt till sk�lig ers�ttning f�r den arbetsinkomst

samt de pensions- och semesterf�rm �ner som de f�rlorar, n�r de fullg�r

sina uppdrag.

Detta g�ller dock inte f�rtroendevalda som fullg�r uppdragen p� helti d

eller en betydande del av heltid.

13 � Fullm�ktige skall besluta enligt vilka grunder ers�ttning enligt 12 �
skall betalas.

14 � Fullm�ktige f�r besluta att f�rtroendevalda i sk�lig omfattning skall

f�

1. ers�ttning f�r resekostnader och andra utgifter som f�ranleds av

uppdraget,

2. arvode f�r det arbete som �r f�renat med uppdraget,

3. pension, samt
4. andra ekonomiska f�rm�ner.

15 � Om fullm�ktige beslutar att arvode skall betalas, skall arvodet

best�mmas till lika belopp f�r lika uppdrag.

Detta g�ller dock inte f�rtro endevalda som fullg�r uppdragen p� heltid

eller en betydande del av heltid.

De f�rtroendevaldas initiativr�tt

16 � Ledam�terna i fullm�ktige f�r v�cka motioner.

Att de ocks� f�r st�lla interpellationer och fr�gor framg�r av 5 kap. 49

56��.

17 � Ledam�terna i n�mnder f �r v�cka �renden i n�mnderna.

18 � N�r ers�ttarna tj�nstg�r har de samma r�ttigheter so m ledam�ter�

na.

N�rmare f�reskrifter om ers�ttarnas tj�nstg�ring i fullm�ktige och i

n�mnderna finns i 5 k ap. 12 -17 �� och i 6 kap. 10 och 1 1 ��.

Omr�stning och beslut

19 � Varje ledamot i ful lm�ktige eller i en n�mnd har en r�st.

j52i

�

i'v-.,,;.

" I

SFS 1991:900

20 � En ledamot i fullm�ktige eller i en n�mnd har r�tt att avst� fr�n att

delta i en .omr�stning eller i ett beslut.

Ordf�randen �r dock alltid skyldig att r�sta, n�r det beh�vs for att

�rendet skall kunna avg�ras.

21 � En ledamot i en n�mnd som deltar i handl�ggningen av ett �rende

skall delta i avg�randet av �rendet, om �rendet avser myndighetsut�vning

mot n�gon enskild.

Ingen �r dock skyldig att r�sta f�r fler �n ett f�rslag.

Reservation

22 � En f�rtroendevald som har deltagit i avg� randet av ett �rende'f�r

reservera sig mot beslutet.

Reservationen skall anm�las innan sammantr�det avslutas.

N�rvaror�tt
23 � Fullm�ktige f�r besluta att en f�rtroendevald som inte �r ledamot
eller ers�ttare i en viss n�mnd skall f� n�rvara vid n �mndens sammantr�
den och delta i �verl�ggningarna men inte i besluten.

Beslutet f�r �ven innefatta att den f�rtroendevalde skall ha r�tt att f� sin

mening antecknad i protok ollet.

Borgarr�d

24 � I Stockholms kommun v�ljer fullm�ktige borgarr�d vid f�rsta sam�

mantr�det det �r d� val av fullm�ktige har �gt rum i hela land et.

Borgarr�den v�ljs f�r tre �r.

Om det beg�rs, skall vaije borgarr�d v�ljas s�rskilt.

25 � Vad som i 7 � s�gs om hur omval eller f�rnyad sammanr�kning som
inneb�r �ndrad mandatf�rdelning mellan partierna i fullm�ktige inverkar
p� uppdragen f�r f�rtroendevalda g�ller ocks� borgarr�dens uppdrag.

26 � I fr�ga om valbarhet till b orgarr�d och uppdragets upph�rande skall

5 och 8-10 �� till�mpas.

27 � Fullm�ktige i Stockholms kommun f�r besluta att borgarr�den i

sina uppdrag skall f� ekonomiska och andra f�rm�ner som svarar mot de
l�ne- och anst�llningsvillkor som g�ller f�r dem som �r anst�llda hos

kommunen.

28 � N�r ett borgarr�d �r tj�nstledig, f�r styrelsen f�rordna en vikarie.

Om ett borgarr�d avg�r under mandattiden, skall ett nytt borgarr�d

snarast v�ljas f�r �terstoden av mandattiden. F�r tiden tills detta har skett
f�r styrelsen f�rordna en vikarie.

29 � Borgarr�den f�r inte v�ljas till ledam�ter eller ers�ttare i styrelsen
men skall n�rvara vid styrelsens sammantr�den. De f�r delta i �verl� gg�
ningarna men inte i besluten.

1522

30 � Borgarr�den bildar en borgarr�dsberedning.

�

31 � Styrelsen skall utse varje borgarr�d till ordf�rande i en n�mnd, om

SFS 1991:900

inte fullm�ktige har best�mt n�got annat.

Borgarr�den skall tj�nstg�r a som ordf�rande till s de avg�r som bor gar�

r�d. Om �rendenas f�rdelni ng mellan borgarr�den �ndras, f�r styrelsen
besluta att uppdraget att vara ordf�rande skall upph�ra tidig are.

32 � Om styrelsen har f�rordn at en vikarie f �r ett borgarr�d, skall vika�

rien ut�va ocks� borgarr�dets uppdrag som ordf�rande i en n�mnd.

33 � Borgarr�den skall n�rvara vid fu llm�ktiges sammantr�den.

De f�r delta i �verl�ggningarna och framst�lla f�rsl ag men inte delta i

besluten.

34 � Fullm�ktige f�r meddela n�rmare f�reskrifter om borgarr�den.

Politiska sekreterare

35 � Kommuner och landsting f�r anst�lla politiska sekreterare att bitr�

da de f�rtroendevalda i d et politiska arbetet.

36 � Politiska sekreterare f�r inte anst�llas f�r l�ngre tid �n till utg�ngen
av det �r d� val av fullm�ktige f�rr�ttas n�sta g�ng i hela landet.

Lagen (1982:80) om anst�llningsskydd skall inte till�mpas for dem.

37 � En pol itisk sekreterare har r�tt till d en ledighet fr�n sin anst�llning
som beh�vs for tj�nstg�ringen.

5 kap. Fullm�ktige
Antalet ledam�ter och ers�ttare

1 � Fullm�ktige best�mmer hur m�nga led am�ter som fullm�ktige skall

ha.

Antalet skall best�mmas till ett udda tal och til l minst

31 i kommuner med 12000 r�stber�ttigade inv�nare eller d�runder och i

landsting med 140000 r�stber�ttigade inv�nare eller d�runder,

41 i kommuner med �ver 12000 till och med 24000 r�stber�ttigade

inv�nare,

51 i kommuner med �ver 24000 till och med 36000 r�stber�ttigade

inv�nare och i landsting med �ver 140000 till och med 200000 r�stber�tti�

gade inv�nare,

61 i kommuner med �ver 36000 r�stber�ttigade inv�nare, och

71 i landsting med �ver 200000 r�stber�ttigade inv�nare.

I S tockholms kommun och i landsting med �ver 300000 r�stber�ttigade

inv�nare skall dock an talet ledam�ter best�mmas till minst 101.

2 � Vid till�mpningen av 1 � skall den som har upptagits i g�llande

r�stl�ngd anses som r�stber�ttigad.

3 � Om fullm�ktige beslutar att antalet ledam�ter i fullm�ktige skall
�ndras, skall beslutet till�mpas f�rst n�r val av fullm�ktige f�rr�ttas n�sta
g�ng i he la landet.

1523

�

. St;-!

. << < 4

SFS 1991:900

Beslutet skall fattas f�re utg�ngen .av mars m�nad val�ret.
L�nsstyrelsen skall genast underr�ttas om beslutet.

4 � F�r ledam�terna i fullm�ktige skall det finnas ers�ttare.

F�reskrifter om antalet ers�ttare finns i vallagen (1972:6 20).

Mandattider

5 � Ledam�terna och ers�ttarna i fullm�ktige skall v�ljas f�r tre �r

r�knat fr�n och med den 1 november val�ret.

Om valpr�vningsn�mnden har beslutat om omval enligt 15 kap. 7�

tredje stycket vallagen (1972:620), skall mandattiden dock f�rl�ngas till

dess omvalet har avslutats.

I Stockholms kommun r�knas mandattiden fr�n och med den 15 okto�

ber val�ret.

Ordf�rande och vice ordf�rande

6 � Fullm�ktige v�ljer bland sina ledam�ter en ordf�rande och en eller

flera vice ordf�rande.

Fullm�ktige best�mmer tiden f�r uppdragen.

Tidpunkt f�r sammantr�dena

7 � Fullm�ktige best�mmer n�r ordinarie sammantr�den skall h�llas.

Sammantr�de skall h�llas ocks� om styrelsen eller minst en tredjedel av

fullm�ktiges ledam�ter beg�r det eller om ordf�randen anser att det be�
h�vs.

Hur sammantr�dena kung�rs

8 � Ordf�randen utf�rdar en kung�relse om vaije sammantr�de med

fullm�ktige.

Kung�relsen skall inneh�lla uppgift om tid och plats f�r sammantr�det

och om de �renden som skall behandlas.

9 � Kung�relsen skall ansl�s p� kommunens eller landstingets anslags�
tavla minst en vecka f�re sammantr�desdagen.

Kung�relsen skall inom samma tid p� ett l�mpligt s�tt ocks� tillst�llas

varje ledamot och ers�ttare.

10 � Uppgift om tid och plats f�r ett sammantr�de skall minst en vecka

f�re sammantr�desdagen inf�ras i den eller de ortstidningar som fullm�k�
tige beslutar.

Om minst en tredjedel av de n�rvarande ledam�terna beg�r att uppgif�

ten skall inf�ras i en viss ortstidning, skall uppgiften inf�ras i den tidning�

en.

11 � Om ett �rende �r s� br�dskande att det inte hinner kung�ras p� det
s�tt som f�reskrivs i 8 - 10 ��, skall kung�relsen med uppgift om �rendet
ansl�s senast vardagen n�rmast f�re sammantr�desdagen.

Dessutom skall kung�relsen p� ett l�mpligt s�tt s�ndas till vaije ledamot

och ers�ttare s�, att den kan antas n� dem inom samma tid.

1524

�

t.r

Ers�ttarnas tj�nstg�ring

SFS 1991:900

12 � Om en ledamot �r f�rhindrad att inst�lla sig till ett sammantr�de
eller att vidare delta i ett sammantr�de, skall en ers�ttare tj�nstg�ra i

ledamotens st�lle.

13 � Ers�ttarna skall tj�nstg�ra enligt den mellan dem best�mda ord�

ningen.

En ers�ttare som har b�rjat tj�nstg�ra har dock alltid f�retr�de oberoen�

de av turordningen.

En ers�ttare som avbryter tj�nstg�ringen p� grund av j�v i ett �rende f�r

�ter tj�nstg�ra, sedan �rendet har handlagts.

14 � En ledamot som inst�ller sig under ett p�g�ende sammantr�de eller

till ett fortsatt sammantr�de har r�tt att tj�nstg�ra �ven om en ers�ttare
har tr�tt in i ledamotens st�lle.

15 � En ledamot som har avbrutit tj�nstg�ringen vid ett sammantr�de

p� grund av n�go t annat hinder �n j�v f�r d�refter under samm a dag inte
tj�nstg�ra vid sammantr�det.

16 � I komm unfullm�ktige har ers�ttare fr�n samma valkrets som leda�

moten f�retr�de till tj�nstg�ring.

N�rmare f�reskrifter om f�retr�desordningen finns i vallagen (1972:

620).

17 � Fullm�ktige skall meddela ytterligare f�reskrifter om ers�ttarnas

tj�nstg�ring.

Beslutjorhet

18 � Fullm�ktige f�r handl�gga ett �rende bara om mer �n h�lften av

ledam�terna �r n�rvarande.

Fullm�ktige f�r dock best�mma att interpellationer och fr�gor f�r besva-

ras^�ven om f�rre ledam�ter �r n�rvarande.

19 � Om en ledam ot enligt 20 � eller 9 kap. 4 � �r j�vig i ett �rende, f�r
fullm�ktige handl�gga �rendet, �ven om antalet deltagande p� grund av

j�vet inte uppg�r till det antal som f�reskrivs i 18 �.

J�v

20 � En ledamot f�r inte delta i handl�ggningen av ett �rende som
personligen r�r ledamoten sj�lv, ledamotens make, sambo, f�r�ldrar, barn
eller syskon eller n�gon annan n�rst�ende.

F�reskrifter om j�v i samband med rev ision finns i 9 kap. 4 �.

R�tt och skyldighet f�r utomst�ende att medverka

21 � Fullm�ktige f�r best�mma att ocks� andra �n ledam�ter skall ha

r�tt att delta i �verl�ggningarna men inte i beslut en.

22 � Ordf�randen och vice ordf�rand en i en n�mnd, revisorerna samt
de anst�llda i kommunen eller landstin get �r skyldiga att l�mna upplys-

j 525

�

SFS 1991:900

ningar vid fullm�ktiges sammantr�den, om fullm�ktige beg�r det och oifl

det inte finns n�got hinder mot det p� grund av sekretess enligt lag.

�renden i fullm�ktige

23 � �renden i fullm�ktige f�r v�ckas av

1. en n�mnd,
2. en ledamot genom motion,
3. revisorerna, om �rendet g�ller f�rvaltning som har samband med

revisionsuppdraget,

4. en fullm�ktigeberedning, om fullm�ktige har f�reskrivit det, eller
5. styrelsen i ett s�dant f�retag som avses i 3 kap. 17 och 18 ��, om

fullm�ktige har beslutat det f�r s�rskilda fall.

I Stockholms kommun f�r ocks� ett borgarr�d v�cka �renden genom

motion.

24 � Fullm�ktige f�r f�reskriva att en lokal n�mnd eller en n�mnd som
�r underst�lld en annan n�mnd inte f�r v�cka �renden i fullm�ktige.

25 � Fullm�ktige skall besluta i �renden som har v�ckts enligt 23 �.

Hur �rendena bereds

26 � Innan ett �rende avg�rs av fullm�ktige, skall det ha beretts antingen
av en n�mnd vars verksamhetsomr�de �rendet ber�r eller av en fullm�kti�

geberedning.

27 � Om ett �rende har beretts bara av en fullm�ktigeberedning, skall en

n�mnd vars verksamhetsomr�de �rendet ber�r alltid ges tillf�lle att yttra

sig.

28 � Styrelsen skall alltid ges tillf�lle att yttra sig i e tt �rende som har
beretts av en annan n�mnd eller av en fullm�ktigeberedning.

Styrelsen skall l�gga fram f�rslag till beslut i ett �rende, om inte n�gon

annan n�mnd eller en fullm�ktigeberedning har gjort det.

29 � Fullm�ktige f�r f�rr�tta val utan f�reg�ende beredning.

Ett �rende som avser avs�gelse fr�n ett uppdrag som f�rtroendevald

beh�ver inte heller beredas.

30 � De �r d� val av fullm�ktige har f�rr�ttats i hela landet f�r nyvalda
fullm�ktige besluta om att �ndra mandattiden f�r en n�mnd eller att �ndra
antalet ledam�ter eller ers�ttare i en n �mnd utan f�reg�ende beredning.

31 � Fullm�ktige f�r behandla revisionsber�ttelsen utan f�reg�ende be�

redning.

Om en f�rtroendevald har v�grats ansvarsfrihet, f�r fullm�ktige ocks�

utan ytterligare beredning besluta att den f�rtroendevaldes uppdrag skall

�terkallas enligt 4 kap. 10 �.

32 � Ett br�dskande �rende f�r avg�ras trots att �rendet inte har beretts,

1526

om samtliga n�rvarande ledam�ter �r ense om beslutet.

�

a ^

33 � En motion b�r beredas s�, att fullm�ktige kan fatta beslut inom ett

SFS 1991:900

�r fr�n det att motion en v�cktes.

Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad

som har kommit fram vid beredningen anm�las till fullm�ktige inom
samma tid. Fullm�ktige f�r d� avskriva motionen fr�n vidare handl�gg�

ning.

34 � Fullm�ktige f�r besluta att det som ett led i beredningen av ett
�rende som fullm�ktige skall handl�gga skall inh�mtas synpunkter fr�n

medlemmar i k ommunen eller landstinget.

Detta kan ske genom folkomr�stning, opinionsunders�kning eller n�got

liknande f�rfarande. D�rvid f�r valn�mnden i kommunen anlitas, om

n�mndens verksamhet i �vr igt inte hindras av det.

35 � Kommunen har r�tt att f� ers�ttning f�r de kostnader som f�ran�
leds av att ett landsting anlitar valn�mnden.

Bordl�ggning

36 � Ett �rende skall bordl�ggas, om det beg �rs av minst en tre djedel av

de n�rvarande ledam�terna.

F�r bordl�ggning i fr�ga om val eller tidigare bordlagt �rende kr�vs dock

enkel majoritet.

37 � Ett bordlagt �rende skall behandlas p� fullm�ktiges n�sta samman�

tr�de, om fullm�ktige inte beslutar n�got, annat.

Offentlighet och ordning vid sammantr�dena

38 � Fullm�ktiges sammantr�den �r offentliga.

Fullm�ktige f�r dock besluta att �verl�ggningen i ett visst �rende skall

h�llas inom st�ngda d�rrar. Ers�ttarna f�r n�rvara vid en s�dan �ver l�gg�

ning, �ven n�r de inte tj�nstg�r.

39 � Ordf�randen leder fullm�ktiges sammantr�den och ansvarar f�r
ordningen vid sammantr�dena.

Ordf�randen f�r visa ut den som upptr�der st�rande och inte efter

tills�gelse r�ttar sig.

Hur �rendena avg�rs

40 � Ordf�randen skall se till a tt bara s�dana �renden avg�rs som har
kungjorts enligt f�reskrifterna i 8 -11 ��.

Ett br�dskande �rende f�r dock avg�ras utan hinder av n�mnda f�re�

skrifter, om samtliga n�rvarande ledam�ter beslutar det.

Att br�dskande �renden i vissa fall f�r avg�ras utan beredning framg �r

av 32 �.

41 � N�r �verl�ggningen har avslutats, l�gger ordf�randen fram f�rslag

till beslut.

F�rslagen skall utformas s�, att de kan besvaras med ja eller nej.
Ordf�randen redovisar d�refter s in uppfattning om vad som har beslu�

tats och bef�ster beslutet med klub bslag, om inte omr�stning beg�rs.

1527

�

" v . A

SFS 1991:900

42 � Om omr�stning beg�rs, skall den ske �ppet utom i �renden soiri
avser val eller anst�llning av personal.

43 � Om inte n�got annat �r f�reskrivet, best�ms utg�ngen genom enkel

majoritet.

44 � Vid lika r�stetal har ordf�randen utslagsr�st.

I �renden som avser val eller anst�llning av personal fattas beslutet dock

genom lottning.

45 � Ordf�randen skall v�gra att l�gga fram ett f�rslag till beslut, om
ordf�randen anser att f�rslaget inneb�r att ett nytt �rende v�cks.

Ordf�randen f�r v�gra att l�gga fram ett f�rslag till beslut, om ordf�ran�

den anser att f�rslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller
annan f�rfattning. Fullm�ktige f�r dock besluta att f�rslaget �nd� skall
l�ggas fram.

Proportionella val

46 � Under de f�ruts�ttningar som anges i 4 7 � skall f�ljande val vara

proportionella:

1. val av ledam�ter och ers�ttare i n�mnder och beredningar,
2. val av revisorer och revisorsers�ttare som avses i 9 kap. 1 och 2 ��,

och

3. val av ledam�ter och suppleanter i styrelsen f�r aktiebolag, ekonomis�

ka f�reningar eller stiftelser eller revisorer och revisorssuppleanter som

skall granska en s�dan styrelses f�rvaltning.

47 � Ett val skall vara proportionellt, om det beg�rs av minst det antal
ledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om man dividerar

antalet n�rvarande ledam�ter med summan �v det antal personer som

valet avser plus 1. Om kvoten d� blir ett decimaltal, skall den avrundas till
n�rmast h�gre hela tal.

Om f�rfarandet vid ett s�dant val finns det s�rskilda f�reskrifter.

48 � Om fullm�ktiges val av ledam�ter och ers�ttare i vissa statliga
styrelser och andra organ finns det s�rskilda f�reskrifter.

Interpellationer och fr�gor

49 � Interpellationer skall avse �mnen som h�r till fullm�ktiges, en
n�mnds eller en fullm�ktigeberednings handl�ggning. De f�r dock inte

avse �renden som r�r myndighetsut�vning mot n�gon enskild.

50 � Interpellationerna skall ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedda

med motivering. De b�r st�llas endast i angel�ge nheter av st�rre intresse

f�r kommunen eller landstinget.

51 � Fullm�ktige beslutar utan f�reg�ende �verl�ggning om en interpel�
lation f�r st�llas.

1528

�

Bl � Interpellalioner f�r st�llas av ledam�terna och riktas till ordfbran-

SFS 1991.900

den i en n�mnd eller en fullm�ktigeberedning samt till de f�rtroendevalda
i �vrigt som fullm�ktige best�mmer,

I St ockholms kommun f�r dock interp ellationer st�llas bara till borgar �

r�den.

53 � Fullm�ktige f�r besluta att ordf�randen i en n�mnd f�r �verl�ta

besvarandet av en interpellation till en av fullm�ktig e utsedd ledamot i

styrelsen F�r ett s�dant f�retag som avses i 3 kap. 17 och 18 ��.

54 � F�r att inh�mta upplysningar f�r ledam�terna st�lla fr�gor.

Vad som s�gs i 4 9 och 51 -53 �� skall d� till�mpas.

55 � En fr�ga skall ha ett best�m t inneh�ll.

Den f�r vara f�rsedd med en kort inleda nde f�rklaring.

56 � N�r en fr�ga besvaras, f�r bara den som st�ller fr�gan och d en som
svarar delta i �verl�ggningen.

Protokollet

57 � Vid sammantr�dena skall protokoll f�ras p� ordf�randens ansvar.

58 � Protokollet skall redovisa vilka ledam�ter och ers�ttare som har
tj�nstgjort och vilka �renden som fullm�ktige har handlagt.

59 � Protokollet skall f�r varje �rende redovisa

1. vilka f�rslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. i v ilken ordning ordf�randen har lagt fram f�rslag till beslut,
3. genomf�rda omr�stningar och hur de har utfallit ,

4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledam�ter som har deltagi t i bes luten och hur de har r�stat vid

�ppna omr�stningar, samt

6. vilka reservationer som har anm�lts mot besluten.

60 � I protokollet skall ang es vilka interpellationer och fr�go r som har
st�llts och vilka interpellationer och fr�gor som har besv arats.

61 � Ett protokoll skall justeras senast Qorton dagar efter sammantr�det

p� det s�tt som fullm�ktige har best�mt.

62 � Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats skall
justeringen tillk�nnages p� anslagstavlan. Av tillk�nnagivandet skall fram�
g� var protokollet finns tillg�ngligt samt vilken dag det har anslagits.

Tillk�nnagivandet f�r inte tas bort fr�n anslagstavlan f�re utg�ngen av den

tid som g�ller f�r �verklagande enligt 10 k ap. 6 � f�rsta stycket.

Bevis om anslag sdagen skal l tecknas p� protokollet eller utf�rdas s�r�

skilt.

I landstingen skall tillk�nnagivandet �ven inf�ras i de tidningar som

avses i 1 0 �.

1529

�

-Mi.'-;-....- Jj

SFS 1991:900

Arbetsordningen

63 � Fullm�ktige skall i en arbetsordning meddela de ytterligare f�re�
skrifter som beh�vs for fullm�ktiges sammantr�den och handl�ggningen
av �rendena.

64 � Arbetsordningen skall alltid inneh�lla f�reskrifter om

1. antalet ledam�ter i fullm�ktige,

2. n�r sammantr�den skall h�llas,
3. anm�lan av hinder att delta i samm antr�den,
4. inkallande av ers�ttare och deras tj�nstg�ring,
5. vem som skall f�ra ordet, tills ordf�rande utsetts,
6. r�tten att delta i fullm�ktiges �verl�ggnin gar,

7. f�rfarandet vid omr�stningar,

8. handl�ggningen av motioner, interpellationer och fr�gor, samt

9. formerna f�r justeringen av protokollen.

6 kap. Styrelsen och �vriga n�mnder

Styrelsens uppgifter

1 � Styrelsen skall leda och samordna f�rvaltningen av kommunens eller

landstingets angel�genheter och ha uppsikt �ver �vriga n�mnders verk�

samhet.

Styrelsen skall ocks� ha uppsikt �ver kommunal verksamhet som be�

drivs i s�dana f�retag som avses i 3 kap. 17 och 18 ��,

2 � Styrelsen skall uppm�rksamt f�lja de fr�gor som kan inverka p�

kommunens eller landstingets utveckling och ekonomiska st�llning.

Styrelsen skall ocks� hos fullm�ktige, �vriga n�mnder och andra myn�

digheter g�ra de framst�llningar som beh�vs.

3 � Styrelsen f�r fr�n �vriga n�mnder, beredningar och anst�llda i kom�

munen eller landstinget beg�ra in de yttranden och upplysningar som
beh�vs f�r att styrelsen skall kunna fullg�ra sina uppgifter.

4 � Det �ligger styrelsen s�rskilt at t

1. bereda eller yttra sig i �renden som skall handl�ggas av fullm�ktige

med de begr�nsningar som framg�r av 5 kap. 29 32 ��,

2. ha hand om den ekonomiska f�rvaltningen,
3. verkst�lla fullm�ktiges beslut, och

4. i �vrigt fullg�ra de uppdrag som fullm�ktige har l�mnat �ver till

styrelsen.

5 � Fullm�ktige f�r besluta att en annan n�mnd �n styrelsen helt eller

delvis skall sk�ta om f�rvaltningen och verkst�lligheten i fr�ga om egen�

dom samt verkst�lla fullm�ktiges beslut. Fullm�ktige f�r ocks� besluta att
en annan n�mnd helt eller delvis skall ha hand om sin medelsf�rvaltning.

6 � Styrelsen f�r sj�lv eller genom ombud f�ra kommunens eller lands�

tingets talan i alla m�l och �ren den, om inte n�gon annan skall g�ra det p�

1530

grund av lag eller annan f�rfattning eller beslut av fullm�ktige.

�

jDetta g�ller ocks� m�l d�r n�go n har beg�rt laglighetspr�vning av full-

SFS 1991:900

m�ktiges beslut, om inte fullm�ktige beslutar att sj�lv f�ra talan i m�let.

N�mndernas ansvar f�r verksamheten

7 � N�mnderna skall var och en inom sitt omr�de se till att verksamhe�

ten bedrivs i enlighet med de m�l och riktlinjer som fullm�ktige har
best�mt samt de f�reskrifter som g�ller f�r verksamheten.

De skall ocks� se till att verksamheten bedrivs p� ett i �vrigt tillfredsst�l�

lande s�tti

8 � N�mnderna skall verka f�r att samr�d sker med dem so m utnyttjar

deras tj�nster.

Antalet ledam�ter och ers�ttare

9 � Ledam�ter och ers�ttare i en n�mnd v�ljs av fullm�ktige till det antal
som fullm� ktige best�mmer. I styrelsen f�r antalet ledam�ter inte vara

mindre �n fem och antalet ers�ttare b�r vara lika stort som antalet ledam��
ter.

Om ers�ttarna inte v�ljs proportionellt, skall fullm�k tige best�mma i

vilken ordning som de skall tj�nstg�ra.

10 � Fullm�ktige skall besluta om ers�ttarnas tj�nstg�ring i n�mnderna.

11 � �ven de ers�ttare som inte tj�nstg�r f�r n�rvara vid n�mndemas

sammantr�den och skall underr�ttas om tid och plats f�r sammantr�dena.

Fullm�ktige skall besluta i vilken utstr�ckning ers�ttarna skall ha r�tt att

delta i � verl�ggningarna och f� sin mening antecknad i protok ollet.

Mandattider

12 � Ledam�terna och ers�ttarna i styrels en v�ljs f�r tre �r, r�knat fr�n

och med den 1 januari �ret efter det �r d� val av fullm�ktige har �gt rum i

hela landet.

Fullm�ktige f�r dock best�mma att styrelsens mandattid skall r�knas

fr�n och med det sammantr�de d� valet f�rr�ttas intill det sammantr�de
d� val av styrelse f�rr�ttas n�sta g�ng. I ett s�dant fall skall nyvalda
fullm�ktige v�lja styrelsen vid fullm�ktiges f�rsta sammantr�de.

13 � Fullm�ktige best�mmer mandattiderna f�r andra n�mnder �n sty�

relsen.

14 � Om en ledamot avg� r under mandattiden, skall fyllnadsval f�rr�t�

tas.

Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, intr�der i st�llet en

ers�ttare i enlighet med den ordning som har best�mts f�r ers�ttarnas

tj�nstg�ring.

Ordf�rande och vice ordf�rande

15 � Fullm�ktige skall, f�r den tid som fullm�kt ige best�mmer, bland

n�mndens ledam�ter v�lja en ordf�rande och en eller tv� vice ordf�rande.

1531

�

SFS 1991:900

16 � Fullm�ktige skall meddela f�reskrifter om vem som skall fullg�ra;.

ordf�randens uppgifter n�r varken ordf�randen eller en vice ordf�rande

kan tj�nstg�ra.

17 � 1 Stockholms kommun skall 15 och 16 �� till�mpas bara p� styrel�
sen och s�dana n�mnder d�r ett borgarr�d inte skall vara ordf�rande.

Tidpunkt f�r sammantr�dena

18 � N�mnderna best�mmer tid och plats f�r sina sammantr�den.

Sammantr�den skall h�llas ocks� om minst en tredjedel av n�mndens

ledam�ter beg�r det eller ordf�randen anser att det beh�vs.

N�rvaror�tt f�r utomst�ende

19 � En n�mnd f�r kalla en ledamot eller en ers�ttare i fullm�ktige, en

annan n�mnd eller beredning, en anst�lld hos kommunen eller landstinget

eller en s�rskild sakkunnig att n�rvara vid ett sammantr�de med n�mnden

f�r att l�mna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammantr�de f�r, om n�mnden beslutar det,

delta i �verl�ggningarna men inte i besluten.

Utskott och n�mndberedningar

20 � Fullm�ktige f�r best�mma att en n�mnd skall ha ett eller flera
utskott.

Om fullm�ktige inte har best�mt n�got om utskott, f�r n�mnden sj�lv

best�mma att utskott skall finnas.

21 � Av 33 � framg�r att en n�mnds beslutander�tt f�r delegeras till ett

utskott. Ett utskott kan ocks� ha till uppgift att bereda n�mndens �renden.

En n�mnd f�r i �vrigt tills�tta de n�mndberedningar som beh�vs.

22 � En n�mnd skall v�lja utskott bland ledam�terna och ers�ttarna'i

n�mnden. D�rvid skall f�reskrifterna i 5 kap. 47 � om proportionella val

till�mpas.

Beslutf�rhet

23 � En n�mnd f�r handl�gga �renden bara n�r fler �n h�lften av leda�
m�terna �r n�rvarande.

J�v
24 � Den som �r j�vig i ett �rende hos en n�mnd f�r inte delta eller
n�rvara vid handl�ggningen av �rendet.

25 � En f�rtroendevald eller en anst�lld hos kommunen eller landstinget

�r j�vig, om

1. saken ang�r honom sj�lv eller hans make, sambo, f�r�lder, barn eller

syskon eller n�gon annan n�rst�ende eller om �rendets utg�ng kan v�ntas

medf�ra synnerlig nytta eller skada f�r honom sj�lv eller n�gon n�rst�en�

de,

2. han eller n�gon n�rst�ende �r st�llf�retr�dare f�r den som saken ang�r

1532

�

eller f�r n�gon som kan v�nta synnerlig nytta eller skada av �rendets

SFS 1991:900

Utg�ng,

^ 3. han har f�rt talan som ombud eller mot ers�ttning bitr�tt n�gon i

saken, eller

4. det i �vrigt finns n�gon s�rskild omst�ndighet som �r �gnad att rubba

f�rtroendet till hans opartiskhet i �rendet.

26 � Fr�n j�v bortses n�r fr�gan om opartiskhet uppenbarligen saknar
betydelse.

27 � Om ett �rende hos en n�mnd ber�r ett aktiebol ag d�r kommunen
eller landstinget �ger minst h�lften av aktierna eller e n stiftelse d�r kom�
munen eller lands tinget utser minst h�lften av styrelseledam�terna, skall
j�v enligt 25 � 2 eller 4 inte anses f�religga enbart p� grund av att den som
handl�gger �rendet �r st�llf�retr�dare f�r bolaget eller stiftelsen eller p�
n�got annat s�tt �r knuten dit.

J�v enligt 25 � 4 skall inte heller an ses f�religga enbart p� grund av att

den som handl�gger ett �rende hos en n�mnd tidigare har deltagit i
handl�ggningen av �rendet hos en annan n�mnd.

Hur �rendena avg�rs

28 � I fr�ga om f�rfarandet n�r en n�mnd fattar beslut skall 5 kap. 41
44 �� till�mpas.

29 � F�r bordl�ggning av ett �rende i en n�mnd kr�vs det enkel majori�
tet. i

Protokollet

30 � Vid ett sammantr�de skall protokoll f�ras.

I fr�ga om protok ollens f�rande, inneh�ll, justering och hur justeringen

tillk�nnages skall 5 kap. 57-62 �� till�mpas. Tillk�nnagivandet beh�ver

dock inte inf�ras i n�g on tidning.

Delgivning

31 � Delgivning med en n�mnd sker med ordf�randen eller med den
som enl igt ett reglemente eller ett s�rskilt beslut � r beh�rig att ta emot

delgivningar.

Reglementen

32 � Fullm�ktige skall utf�rda reglementen med n�rmare f�reskrifter om

n�mndernas verksamhet och arbetsformer.

Delegering av �renden inom en n�mnd

33 � En n�mnd f�r uppdra �t ett utskott, �t en ledamot eller ers�ttare
eller �t en anst�lld hos kommunen eller lan dstinget att besluta p� n�mn�

dens v�gnar i ett visst �rende eller en viss grupp av �renden, dock inte i de
fall som avses i 34 �.

1533

�

SFS 1991:900

34 � I f�ljande slag av �renden f�r beslutander�tten inte delegeras:

1. � renden som avser verksamhetens m�l, inriktning, omfattning eller

kvalitet,

2. framst�llningar eller yttranden till fullm�ktige liksom yttranden med

anledning av att beslut av n�mnden i dess helhet eller av fullm�ktige har
�verklagats,

3. �renden som r�r myndighetsut�vning mot enskilda, om de �r av

principiell beskaffenhet eller annars av st�rre vikt, och

4. vissa �ren den som anges i s�rskilda f�reskrifter.

35 � Beslut som har fattats med st�d av uppdrag enligt 33 � skall anm�

las till n�mnderna, som best�mmer i vilken ordning detta skall ske.

36 � En n�mnd f�r uppdra �t ordf�randen eller en annan ledamot som

n�mnden har utsett att besluta p� n�mndens v�gnar i �renden som �r s�
br�dskande, att n�mndens avg�rande inte kan avvaktas. S�dana beslut

skall anm�las vid n�mndens n�sta sammantr�de.

37 � Om en n�mnd med st�d av 33 � uppdrar �t en f�rvaltningschef

inom n�mndens verksamhetsomr�de att fatta beslut, f�r n�mnden �verl�

ta �t f�rvaltningschefen att i sin tur uppdra �t en annan anst�lld inom
kommunen eller landstinget att besluta i st�l let. S�dana beslut skall anm�
las till chefen.

38 � Om en n�mnd med st�d av 33 � uppdrar �t en anst�lld att besluta

p� n�mndens v�gnar, f�r n�mnden uppst�lla villkor som inneb�r att de

som utnyttjar n�mndens tj�nster skall ges tillf�lle att l�gga fram f�rslag
eller att yttra sig, innan beslutet fattas.

N�mnden f�r ocks� f�reskriva att en anst�lld f�r fatta beslut endast om

f�retr�dare f�r dem som utnyttjar n�mndens tj�nster har tillstyrkt beslu�
tet.

Dr�tseln�mnd

39 � Stockholms kommun f�r ha en dr�tseln�mnd.

40 � Dr�tseln�mnden skall, i st�llet f�r kommunstyrelsen, ha hand om

medelsf�rvaltningen, om fullm�ktige inte har �verl�tit �t en annan n�mnd

att helt eller delvis ha hand om sin medelsf�rvaltning.

Dr�tseln�mnden skall ocks� fullg�ra de uppgifter i fr�ga om r�kenskaps-

f�ring och redovisning som styrelsen annars skall fullg�ra. Vad som i 8

kap. 14-16 �� s�gs om styrelsen skall d�rvid till�mpas ocks� p� dr�tsel�
n�mnden.

41 � F�reskrifterna i 7 �, 9 � med undantag f�r f�rsta stycket andra
meningen, 10 �, 11 �, 13 �, 14 � och 18-37 �� samt f�reskrifterna i 4 kap.

skall till�mpas ocks� p� dr�tseln�mnden.

42 � Ordf�randen i borgarr� dsberedningen skall vara ordf�rande i dr�t�
seln�mnden.

1534

�

'7 kap. Medbest�mmandeformer

1991:900

Partssammansatia organ

1 � Om inte n�got annat f�ljer av lag eller annan forfattning, f�r det i en

kommun eller ett landsting l�mnas �v er till partssammansatta organ att
inom en n�m nds verksamhetsomr�de svara for beredning, f�rvaltning och
verkst�llighet.

Detta g�ller dock bara �repden som r�r f�rh�llandet mellan kommunen

eller landstinget som arbetsgivare och dess anst�llda.

2 � Partssammansatta organ f�r inte avg�ra fr�gor som avser verks am�
hetens m�l, inriktning, omfattning eller kvalitet.

De f�r inte heller avg�ra �renden som avser myndighe tsut�vning mot

n�gon enskild.

3 � Partssammansatta organ inr�ttas av fullm�ktige.

4 � Fullm�ktige skall fastst�lla ett partssammansatt organs uppgifter,

sammans�ttning, mandattid och verksam hetsformer i ett reglemente.

5 � Ett partssammansa tt organ skall best� av f�retr�dare f�r dels kom �

munen eller landstinget, dels de anst�llda.

Kommunens eller landstingets f�retr�dare v�ljs av fullm�ktige eller, om

fullm�ktige best�mmer det, av en n�mnd.

De anst�lldas f�retr�dare utses av den eller de lokala arbetstagarorgani�

sationer som kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om

partssammansatta organ.

6 � P� ett partssammansatt organ skall till�mpas

1. 4 kap. 22 � om reservation,

2. 6 kap. 24-27 �� om j�v, och
3. 6 kap. 30 � om protokollforing, protokolls inneh�ll, justering av

protokoll och tillk�nnagivande om justeringen.

7 � En n�mnd inom vars verksamhet somr�de ett partssammansatt or�
gan har tillsatts f�r �terkalla uppdrag som har l�mnats �ver till organet, om

det finns synnerliga sk�l for det.

N�rvaror�tt Jor personalf�retr�dare

8 � F�retr�dare for de anst�llda hos en kommun eller ett landsting

{personalf�retr�dare) f�r, i den omfattning so m anges i 9 - 13 ��, n�rvara

vid sammantr�den med andra n�mnder �n styre lsen.

N�rvaror�tt saknas dock i revisionsn�mnder, f�rtroenden�mnder, val�

n�mnder och �verformyndarn�mnder.

9 � Personalforetr�darna har r�tt att n�rvara vid en n�mnds beh andling

av �renden som r�r forh�lland et mellan kommunen elle r landstinget som

arbetsgivare och dess anst�llda. N�mnden f�r i s�rskilda fall besluta att

personalforetr�darna f�r n�rvara �ven vid behandlingen av andra �ren-

den.

,535

�

SFS 1991:900

lO � Personalf�retr�darna har inte r�tt att n�ryara n�r �renden av f�l�
jande slag handl�ggs:

1. �renden som avser myndighetsut�vning mot n�gon enskild, s�vida

inte �rendet r�r en obest�md krets av enskilda,

2. f�rhandlingar med en a rbetstagarorganisation,
3. upps�gningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter, och
5. r�ttstvister nfiellan kom munen eller landstinget och en arbetstagaror�

ganisation.

11 � Personalf�retr�dama har r�tt att delta i n�mndens �verl�ggningar

men inte i be sluten.

12 � En n�mnd �r skyldig att, med iakttagande av f�reskrifterna i sekre�

tesslagen (1980:100), l�mna personalf�retr�darna de upplysningar som
beh�vs f�r deras verksamhet.

13 � Personalf�retr�dama utses s�rskilt f�r varje n�mnd bland de an�

st�llda hos kommunen eller landstinget, i f�rsta hand bland dem som �r
anst�llda inom n�mndens verksamhetsomr�de.

H�gst tre personalf�retr�dare och en ers�ttare f�r var och en av dem f�r

finnas f�r varje n�mnd.

14 � Personalf�retr�darna utses av den eller de lokala arbetstagarorgani�

sationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.

15 � Vad som f�reskrivs i denna lag om j�v f�r den som skall handl�gga

ett �rende hos en n�mnd skall g�lla ocks� f�r personalf�retr�dare i n�mn�
den.

J�v enligt 6 kap. 25 � 4 skall dock inte anses f�religga enbart p� gmnd av

att personalf�retr�daren

1. �r f�rtroendeman eller funktion�r hos en arbetstagarorganisation som

har intressen att bevaka i �re ndet, eller

2. har, i den egenskap som anges i 1, f�retr�tt organisationen i en s�dan

f�rhandling i �re ndet som har �gt mm enligt lagen (1976:580) om medbe�

st�mmande i arbetslivet.

16 � Personalf�retr�darna skall kallas till sammantr�den p� samma s�tt

som g�ller f�r led am�terna i n� mnden. Ers�ttama kallas bara n�r de skall

tj�nstg�ra som personalf�retr�dare.

17 � Beslut som fattas vid ett sammantr�de dit personalf�retr�darna har

tilltr�de blir inte ogiltiga p� grund av att personalf�retr�darna eller n�gon

av dem inte har kallats till sammantr�det.

8 kap. Ekonomisk f�rvaltning

M�l f�r den ekonomiska f�rvaltningen

1 � Kommuner och landsting skall ha en god ek onomisk hush�llning i

1536

sin verksamhet.

�

M�delsf�rvaltningen

SFS 1991:900

2 � Kommunerna och landstingen skall f�rvalta sina medel p� ett s�dant

s�tt att krav p� god avkastning och betryggande s�kerhet kan til lgod�ses.

3 � Fullm�ktige skall meddela n�rmare f�reskrifter om medelsf�rvalt�

ningen.

Budgetens inneh�ll

4 � Kommuner och landsting skall varje �r uppr�tta en budget f�r n�sta

kalender�r {budget�r).

5 � Budgeten skall inneh�lla en plan f�r verksamheten och ekonomin

under budget�ret.

I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare

framg� hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska st�llningen

ber�knas vara vid bu dget�rets slut.

Budgeten skall ocks� inneh�lla en plan f�r ekonomin f�r en period av tre

�r. Budget�ret skall d�rvid alltid vara periode ns f�rsta �r.

Budgetprocessen

6 � F�rslag till bud get skall uppr�ttas av styre lsen f�re oktober m�nads

utg�ng.

Om det finns s�rskilda sk�l till det, f�r budgetf�rslaget uppr�ttas i

november m�nad. 1 s� fall skall styrelsen f�re oktober m�nads utg�ng
f�resl� skattesatsen f�r den kommunalskatt eller landstingsskatt som ing�r
i den prelimin�ra inkomstskatten under det f�ljande �ret.

7 � Styrelsen best�mmer n�r �vriga n�mnder se nast skall l�mna in sina
s�rskilda budgetf�rslag till styrelsen.

8 � Budgeten fastst�lls av fullm�ktige f�re november m�nads utg�ng.

De �r d� val av fullm�ktige har f�rr�ttats i hela landet skall budgeten

fastst�llas av nyvalda fullm�ktige.

9 � Om budgeten p� grund av s�rskilda sk�l inte kan fastst�llas f�re

november m�nads utg�ng, skall fullm�ktige �nd� fastst�lla skattesatsen

inom denna tid.

Budgeten skall d�refter fastst�lla s f�re december m�nads utg�ng. Full�

m�ktige f�r d� fastst�lla en annan skattesats �n den som har best�mts
tidigare, om det finns sk�l till det.

10 � Styrelsens f�rslag till budget skall h�llas tillg�ngligt f�r allm�nheten

fr�n och med kung�randet av det sammantr�de med fullm�ktige d� budge�

ten skall fastst�llas.

Den plats d�r f�rslaget h�lls tillg�ngligt skall anges i ku ng�relsen.

11 � I lag en (1965:269) med s�rskilda best� mmelser om kommun s och

annan menighets utdebitering av skatt, m. m. finns f�reskrifter om skyldig�

het f�r styrelsen att underr�tta vissa myndiglieter om skattesatsen.

1537

49-SFS I99I

�

SFS 1991:900

Utgiftsbeslut under budget�ret

12 � Om fullm�ktige-beslutar om en utgift under l�pande budget�r, skall

beslutet innefatta ocks� anvisning om hur utgiften skall finansieras.

F�rbud mot pants�ttning

13 � Kommuner och land sting f�r inte uppl�ta pantr�tt i sin egend om

till s�kerhet f�r en fordran.

Vid f�rv�rv av egendo m f�r de dock �verta bet alningsansvaret f�r l�n

som tidigare har tagits upp mot s�kerhet av pantr�tt i ege ndomen.

R�kenskapsJ�ring och redovisning

14 � Styrelsen och �vrig a n�mnder skall fortl�pande f�ra r�kenskaper

�ver de medel som de f�rvaltar.

15 � Styrelsen best� mmer n�r �vriga n�mnder senast till styrelsen skall

redovisa sin medelsf�rvaltning under f�reg�ende budget�r.

16 � N�r styre lsen har f�tt. �vriga n�mnders redovisningar, skall den

avsluta r�kenskaperna med ett �rsbokslut och sammanfatta detta i en
�rsredovisning.

17 � 1 �rsredovisningen skall upplysning l�mnas om utfallet av verksam�

heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska st�lln ingen vid

�rets slut. Upplysning skall ocks� l�mnas om borgensf�rbindelser och
�vriga ansvarsf�rbindelser.

�rsredovisningen skall ocks� omfatta s�dan kommunal verksamhet som

bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk f�rening, ideell f�rening
eller handelsbolag.

18 � �rsredovisningen skall uppr�ttas m ed iakttag ande av god redo vis�

ningssed.

19 � �rsredovisningen skall l�mnas �ver till fullm�ktige och revisorerna

snarast m�jligt och senast den 1 j uni �ret efter det �r som redo visningen
avser.

20 � �rsredovisningen skall godk�nnas av fullm�ktige. Det b�r int e ske
innan fullm�ktige enligt 9 kap. 16 � andra stycket beslutat om ansvarsfri�

het skall beviljas eller v�gras.

21 � �rsredovisningen skall h�lla s tillg�nglig f�r allm�n heten fr�n och
med kung�randet av det sammantr�de med fullm�ktige d� �rsredovisning�

en skall godk�nnas.

Den plats d�r �rsredo visningen h�lls tillg�nglig skall anges i kun g�rel�

sen.

22 � Fullm�ktige f�r best�mma att allm�nheten f�r st�lla fr�gor om

�rsredovisningen vid e tt sammantr�de med fullm�ktige.

1538

23 � Fullm�ktige skall med dela n�rmare f�reskrifter om re dovisningen.

�

9 kap. Revision

Val av revisorer och revisorsers�ttare

1 � Under de �r d� val av fullm�ktige har f�rr�ttats i hela landet skall

nyvalda fullm�ktige v�lja revisorer och revisorsers�ttare f�r granskning av
verksamheten under de tre f�ljande �ren.

2 � Vid en saml ad revision a v hela ver ksamheten skall minst tre reviso�
rer och lika m�nga ers�ttare v�ljas.

Vid en s�rsk ild revision f�r granskning av en viss el ler vissa n�mnders

verksamhet skall minst tre revisorer och lika m�nga ers� ttare v�ljas f�r

varje n�mnd eller grupp av n�mnder.

3 � Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avg�r

under mandattiden, f�r fullm�kti ge f�rr�tta fyllnadsval f�r �terstoden av

denna tid.

J�v

4 � Den som �r redovi sningsskyldig till kommunen ell er landstinget f�r

inte

1. vara revisor eller revisorsers�ttare f�r granskning av verksamhet som

omfattas av redovisningsskyldigheten,

2. delta i val av revisor eller revisorsers�t tare som skall gran ska s�dan

verksamhet, eller

3. delta i handl� ggningen av �renden om ansvarsfrihet f�r verksamhe�

ten.

F�rsta stycke t skall till�mpas ocks� p� make, sambo, f�r�ldrar, barn

eller syskon eller annan n�rst�ende till den redo visningsskyldige.

5 � Trots 4 � f�r enskilda f�rtroendevalda mot vilka anm�rkning kan

riktas enlig t 15 � andra stycket delta i fullm�ktiges �verl�ggningar, n�r
revisionsber�ttelsen �ver den verksamhet som de har ansvarat f�r behand�

las.

Ordf�randen och vice ordf�randena i en n�mnd f�r ocks� delta i full�

m�ktiges �verl�ggning n�r verksamhe t inom den egna n�mnden behand�
las.

Vad som nu har sagts g�ller �ven om de f�rtroendevalda inte �r ledam��

ter i f ullm�ktige.

Revisorernas st�llning

6 � Vaije revisor fullg�r sitt uppdrag sj�lvst�ndigt.

Revisorernas uppgifter

1 � Revisorerna granskar i den omfattning som f�ljer av god revision s�

sed all verksamhet som bedrivs inom n�mndemas verksamhetsomr�den.

De pr�var om verksamheten sk�ts p� ett �ndam�lsenligt och fr�n ekono�

misk synpunkt tillfredsst�llande s�tt, om r�kenskaperna �r r�ttvisande och

om den kontroll som g�rs inom n�mnderna �r tillr�cklig.

8 � Revisorernas granskning omfattar inte �renden som avser myndi g�

hetsut�vning mot n�gon enskild i andra fall �n n�r handl�ggningen av

SFS 1991:900

1539

�

SFS 1991:900

s�dana �renden har v�llat kommunen eller landstinget ekonomisk f�rlust,-
eller n�r granskningen sker fr�n allm�nna synpunkter.

9 � Vad som s�gs om n�mnder i 7 � g�ller ocks� fullm�ktigeberedningar.

Revisorernas r�tt till upplysningar m. m.

10 � N�mnderna och de anst�llda �r skyldiga at t l�mna revisorerna de

upplysningar som beh�vs f�r revisionsarbetet.

De skall ocks� ge revisorerna tillf�lle att n�r som helst inventera de

tillg�ngar som n�mnderna har hand om och ta del av de r�kenskaper och

andra handlingar som ber�r n�mndemas verksamhet.

11 � Vad som s�gs om n�mnder i 10� g�ller ocks� fullm�ktigebered�

ningar.

Revisorernas f�rvaltning

12 � Revisorerna svarar sj�lva f�r den f�rvaltning som har samband

med revisionsuppdraget, om inte fullm�ktige best�mmer n�got annat.

13 � De beslut som revisorerna fattar om sin f�rvaltning skall tas upp i

protokoll.

F�reskrifterna i 6 kap. 30 � om justering av protokoll och tillk�nnagi�

vande om justeringen skall till�mpas ocks� p� revisoremas protokoll.

Revisionsber�ttelse

14 � Revisorema skall vaije �r till fullm�ktige avge en ber�ttelse med

redog�relse f�r resultatet av den revision som avser verksamheten under

det f�reg�ende budget�ret.

15 � Om anm�rkning framst�lls, skall anledningen till denna anges i

revisionsber�ttelsen.

Anm�rkningar f�r riktas mot
1. n�mnder och fullm�ktigeberedningar, samt
2. de enskilda f�rtroendevalda i s�dana organ.
Ber�ttelsen skall inneh�lla ocks� ett s�rskilt uttalande huruvida ansvars�

frihet tillstyrks eller ej.

Pr�vning av fr�gan om ansvarsfrihet

16 � Fullm�ktige skall i nh�mta f�rklaringar �ver de anm�rkningar som

har framst�llts i revision sber�ttelsen.

D�refter skall fullm�ktige vid ett sammantr�de f�re utg�ngen av �ret

efter det �r som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas

eller v�gras.

17 � Om ansvarsfrihet v�gras, f�r fullm�ktige besluta att skadest�nds�

talan skall v�ckas.

Talan som inte gmndas p� brott skall v�ckas inom ett �r fr�n det att

beslutet om v�grad a nsvarsfrihet fattades. Annars �r r�tten till s�dan talan
f�rlorad.

1540

�

Revisionsreglemente

SFS 1991:900

18 � Fullm�ktige f�r meddela n�rmare fbreskriftdr om revisionen.

10 kap. Laglighetspr�vning

Till�mpn ingsom r�de

1 � Varje medlem av en kommun eller ett landsting har r�tt att f�

lagligheten av kommunens eller landstingets beslut pr�vad genom att
�verklaga dem ho s kammarr�tten.

2 � F�ljande beslut f�r �verklagas:

1. beslut av fullm�ktige,
2. beslut av en n�mnd elle r ett partssammansatt organ, om beslutet inte

�r av rent f�rberedande eller rent verkst �llande art, samt

3. s�dana beslut av revi sorerna som avses i 9 kap. 13 �.

3 � F�reskrifterna i detta kapitel g�ller inte om det i lag eller annan

f�rfattning finns s�rskilda f�reskrifter om �verklagande.

Hur besluten �verklagas

4 � Ett beslut �verklagas skriftligt.

I sina klagom�l skall klaganden ange Vilket beslut som �verklagas och de

omst�ndigheter som han st�de r sitt �verklagande p�.

5 � Klagom�len skall ges in till kammarr�tten.

Klagotid

6 � Klagom�len skall ha kommit in till kammarr�tten inom tre veckor

fr�n den dag d� det tillk�nnagavs p� kommunens eller landstingets an�

slagstavla att protok ollet �ver beslutet justerats.

Anslaget om protokollsjusteringen m�ste vara uppsatt p� anslagstavlan

under hela klagotiden f�r att tiden skall l�pa ut.

7 � Om kla gom�len f�re klagotidens utg�ng har kommi t in till kommu�

nen eller landstinget i st�llet f�r till kammarr�tten, skall �verklagandet

�nd� pr�vas.

Grunder f�r laglighetspr�vningen

8 � Ett �verklagat beslut skall upph�vas, om

1. det inte har tillkommit i lag a ordning,

2. beslutet h�nf�r sig till n�g ot som inte �r en angel�genhet f�r kommu�

nen eller landstinget,

3. det organ som har fattat beslutet har �verskridit sina befogenheter,

eller

4. beslutet strider mot la g eller annan f�rfattning.

N�got annat beslu t f�r inte s�ttas i d et �verklagade beslutets st�lle.

9 � Om ett fel har saknat betydelse f�r �rendets utg�ng, beh�ver beslutet

inte upph�vas. Detsamma g�ller om beslutet har kommit att f�rlora sin

betydelse till f�ljd av senare intr�ffade f�rh�llanden.

1541

�

�v

SFS 1991:900

lo � Vid pr�vningen av �verklagandet f�r inte beaktas andra omst�ndig�

heter �n s�dana som klaganden har h�nvisat till fore klagotidens utg�ng.

Processuella fr�gor

11 � Vid till�mpningen av forvaltningsprocesslagen (1971:291) sk�ll

kommunen eller landstinget anses som part,

12 � Ett forel�ggande enligt 5 � forvaltningsprocesslagen (1971:291) f�r

inte g�lla s�dana brister i skrivelsen med �verklagandet som best�r i att

denna inte anger den eller de omst�ndigheter p� vilka klaganden st�der sitt
�verklagande.

F�reskriften i 29 � forvaltningsprocesslagen om r�tt att utan yrkande

besluta till det b�ttre for enskild skall inte till�mpas.

13 � F�reskrifter om hur kammarr�ttens beslut �verklagas hos rege�

ringsr�tten finns i forvaltningsprocesslagen (1971:291).

14 � Om kammarr�ttens beslut har g�tt klaganden emot, f�r bara klagan�

den sj�lv �verklaga beslutet.

Om kammarr�tten har upph�vt ett beslut eller forbjudit att det verk�

st�lls, f�r kammarr�ttens beslut �verklagas av kommunen eller landstinget
och av deras medlemmar.

R�ttelse av verkst�llighet

15 � Om ett beslut har upph�vts genom ett avg�rande som har vunnit

laga kraft och om beslutet redan har verkst�llts, skall det organ som har

fattat beslutet se till att verkst�lligheten r�ttas i den utstr�ckning som det
�r m�jligt.

1. Denna lag tr�der i kraf t den 1 januari 1992.
2. Genom den nya lagen upp h�vs

- lagen (1969:596) om kommunalt partist�d,
- kommunallagen (1977:179),
- lagen (1977:180) om inf�rande av kommunallagen (1977:179),
- lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna,

- lagen (1983:565) om politiska sekreterare i kommuner och lands�

tingskommuner, och

- lagen (1985:127) om s�rskilda organ i la ndstingskommunerna.

3. Om det i en lag eller n�gon annan f�rfattning h�nvisas till f�reskrifter

som har ersatts genom f�reskrifter i denna lag, skall i st�llet de nya
f�reskrifterna till�mpas.

4. Rikets indelning i landsting �ndras inte genom den nya lagen.
5. F�reskrifterna i 3 ka p. 17 och 18 �� skall fr�n och med den 1 januari

1993 till�mpas ocks� p� s�dana foretag till vilka en kommun eller ett

landsting har �verl�mnat en angel�genhet f�re denna lags ikrafttr�dande.

6. Vid pr�vningen av kommunalbesv�r �ver beslut som har meddelats

f�re utg�ngen av �r 1991 skall �ldre f�reskrifter till�mpas.

7. I de kommuner och landsting som med st�d av kommunallagen

(1977:179) har inr�ttat besv�rsn�mnder skall besv�rsn�mnderna finnas

1542

kvar f�r att pr�va �verklaganden av s�dana beslut som har fattats f�re

�

" v

utg�ngen av �r 1991. N�mnderna f�r dock finnas kvar l�ngst till utg �ngen

SFS 1991.900

avjuni 1992.

8. Vad som f�reskrivs i 6 kap. 12 � andra stycket om styrelsens mandat�

tid f�r till�mpas f�r kommunstyrelsen och f�rvaltningsutskottet efter valet

av landstingsledam�ter och kommunfullm�ktige �r 1991 i hela landet. Det
som f�reskrivs i kommunallagen (1977:179) om att mandattiden skall

r�knas fr�n och med den 1 ja nuari g�ller d�rvid inte. Med fullm �ktige i 6
kap. 12 � andra stycket avses b�de kommunfullm�ktige och landstinget.

P� regeringens v�gnar

INGVAR CARLSSON

BENGT K. �. JOHANSSON

(Civildepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1991:900

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se