SFS 1979:368

Start / Förvaltningsrätt / Lag (2003:333) om Lagrådet / SFS 1979:368

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">    </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Lag SFS 1979:368 Oin lagr�det; utkom fr�n trycket den 14 juni 1979 Utf�rdad den 31 maj 1979 . Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande. 1 � Lagr�det best�r av h�gst fyra avdelningar. Regeringen best�mmer med h�nsyn till arbetsb�rdan i lagr�de t om det skall best� av mer �n en avdelning. 2 � 1 lagr�det tj�nstg�r justitier�d och regeringsr�d. Flera �n sammanlagt nio justitier�d och regeringsr�d f�r inte samtidigt tagas i anspr�k f�r tj�nst� g�ring i lagr�det. Vid behov kan �ven annan lagfaren person f�rordnas att tj�nstg�ra som ledamot av lagr�det. 3 � Avdelning best�r av tre ledam�ter. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r regeringen best�mma att avdelning skall best� av fyra ledam�ter vid be� handlingen av visst �rende. I avdelning skall ing� s�v�l justitier�d som reg ringsr�d. Mer �n en s� dan ledamot som avses i 2 � andra stycket f�r inte tj�nstg�ra p� avdelning. 4 � Regeringen best�mmer med beaktande av 2 och 3 �� hur m�nga justi� tier�d och regeringsr�d, som skall tj�nstg�ra i l agr�det, och hur s�dana le� dam�ter skall f�rdelas p� avdelningar. 5 � H�gsta domstolen utser de justitier�d och regeringsr�tten de rege� ringsr�d, som skall vara ledam�ter av lagr�det, och best�mmer vilken av� delning de skall tillh�ra. Annan lagfaren person som skall vara ledamot av lagr�det forordnas av regeringen, som ocks� best�mmer vilken avdelning s�dan ledamot skall tillh�ra. 6 � Om inte annat f�ranleds av regeringens beslut om avdelnings tj�nst� g�ring eller sammans�ttning, utses ledam�ter av lagr�det f�r en period av tv� �r r� knat fr�n b�ljan av h�gsta domstolens h�stsession under �r med udda slutsiffra (lagr�dsperiod). Om annan tj�nstg�ringstid i visst fall f�re� skrivs i 13 �. 7 � Justitier�d eller regeringsr�d, som har tj�nstgjort i lagr�det minst ett �r under en lagr�dsperiod, f�r efter periodens utg�ng inte utan s�rskilda sk�l utses att p� nytt tj�nstg�ra i lagr�det f�rr�n n�sta lagr�dsperiod har ut� g�tt, Ordf�rande p� avdelning i h�gsta domstolen eller regeringsr�tten f�r inte utses till ledamot av lagr�det. Justitier�d eller regeringsr�d, som har uppn�tt sextio �rs �lder, f�r inte utan eget samtycke utses att tj�nstg�ra i lagr�det; ' Prop. 1978/79:195, KU 39, rskr 359. 813 � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> ' ./i SFS 1979:368 8 � Lagr�dets avdelningar �r lika beh�riga att behandla �renden som an� kommer p� lagr�det. �rendena f�rdelas mellan avdelningarna p� det s�tt lagr�dets ledam�ter best�mmer. 9 � Ordf�rande p� avdelning i lagr�det �r det justitier�d eller regerings� r�d som f�rst har utn�mnts till s�dant �mbete. Med ju stitier�d och rege� ringsr�d j�mst�lls h�rvid f�rutvarande justitier�d och regeringsr�d. N�r lagr�dets ledam�ter sammantr�der samf�llt, f�rs ordet av den �ldste ordf�randen p� avdelning. 10 � N�r lagr�det behandlar �rende som har beretts i regeringskansliet, skall tj�nsteman i kansliet bitr�da med f�redragning och p� annat l�mpligt s�tt. Vid behandlingen av lagf�rslag som har v�ckts inom riksdagen skall det utskott som har beg�rt lagr�dets yttrande st�lla f�redragande till f�rfo� gande. Vid behandlingen av visst �rende kan som sakkunnig anlitas person med s�rskilda fackkunskaper. S�dan sakkunnig f�rordnas av regeringen p� av� delnings beg�ran. 11 � F�rekommer skiljaktiga meningar vid behandlingen av �rende, skall omr�stning ske i den utstr�ckning som finnes p�kallad. Vid omr�stning g�ller den mening som omfattas av flest ledam�ter eller, om flera meningar har f�tt lika m�nga r�ster, den mening som bitr�ds av den �ldste bland dem som har r�stat f�r n�gon av dessa meningar. 12 � Har behandlingen av �rende inte avslutats vid lagr�dsperiods ut� g�ng skall, till dess �rendet har blivit slutligt handlagt, de ledam�ter som har deltagit i behandlingen tj�nstg�ra p� avdelningen i st�llet f�r dem som har utsetts f�r den nya perioden. 13 � Avg�r justitier�d eller regeringsr�d, som �r ledamot av lagr�det, fr�n sitt domar�mbete eller f�r han f�rfall, utser vid behov den domstol som har f�rordnat honom annat justitier�d eller regeringsr�d att tj�nstg�ra i hans st�lle i lagr�det. Avdelning kan best�mma att den som har tj�nstgjort p� avdelningen un� der f�rfall f�r annan skall forts�tta att tj�nstg�ra i dennes st�lle efter f�rfal� lets upph�rande, till dess �rende i vars handl�ggning han har deltagit har blivit slutligt handlagt. 14 � Justitier�d eller regeringsr�d som tj�nstg�r i lagr�det skall delta i be� handlingen i h�gsta domstolen eller regeringsr�tten av m�l eller �rende, med vilket han f�rut har tagit befattning vid handl�ggning f�r sl utligt avg�� rande, samt i behandlingen av m�l eller �rende, som skall avg�ras av h�gsta domstolen eller regeringsr�tten i dess helhet. 15 � Ledamot av lagr�det �r ber�ttigad till tre m�naders ledighet om �ret p� tid som lagr�dets ledam�ter best�mmer. Ledamot vilkens tj�nstg�ring har inletts under p�g�ende lagr�dsperiod 814 erh�ller ledighet enligt vad lagr�dets ledam�ter best�mmer. Ledigheten f�r / � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:812px;height:1262px;"> <img width="812" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> inte �verstiga tre m�nader om �ret. SFS 1979:368 Andra stycket skall till�mpas ocks� p� ledamot, som �r f�rordnad att delta i behandlingen av visst �rende. 16 � Har regeringen meddelat lagr�det att det inte har att v�nta n�got �rende under viss tid, skall justitier�d och regeringsr�d, som �r i tj�nst i lagr�det, under n�mnda tid tj�nstg�ra i den domstol som de tillh�r, s�vida inte annat f�ranleds av br�dskande �rende. �ven i annat fall kan justitier�d och regeringsr�d, som �r i tj�nst i lagr� det, tj�nstg�ra i den domstol som de tillh�r, om lagr�dets ledam�ter finner att det kan ske utan ol�genhet f�r lagr�dets verksamhet. 17 � Om laga hinder inte m�ter, b�r alla justiter�d eller regeringsr�d som inte �r befriade fr�n tj�nstg�ringsskyldighet delta i handl�ggningen av �rende som enligt denna lag ankommer p� h�gsta domstolen eller rege� ringsr�tten. Denna lag tr�der i kraft den I januari 1980 d� lagen (1965:186) om lagr� det skall upph�ra att g�lla. Den lagr�dsperiod s om inleds vid b�ljan av h�gsta domstolens h�stses� sion �r 1979 upph�r vid utg�ngen av �r 1979. Den f�rsta lagr�dsperioden enligt den nya lagen p�g�r fr�n ing�ngen av �r 1980 till b�rjan av h�gsta domstolens h�stsession �r 1981. Har behandlingen av �rende inte avslutats vid la gr�dsperiodens utg�ng den 31 december 1979, skall de ledam�ter som har deltagit i behandlingen tj�nstg�ra p� avd elning i lagr�de t till dess �rendet har blivit slutligt hand� lagt. I fr�ga om a vdelningens sammans�ttning vid behandlingen av s�dant �rende till�mpas �ldre lag. F�re den nya lagens ikrafttr�dande skall, med till�mpning av 1-7 �� nya lagen, b eslut i de h�nseenden som avses i dessa paragrafer meddelas f�r den lagr�dsperiod som inleds den 1 januari 1980. P� regeringens v�gnar OLA ULLSTEN SVEN ROMANUS (Justitiedepartementet) � </div> </div>

Lag

SFS 1979:368

Oin lagr�det;

utkom fr�n trycket

den 14 juni 1979

Utf�rdad den 31 maj 1979 .

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs f�ljande.

1 � Lagr�det best�r av h�gst fyra avdelningar.

Regeringen best�mmer med h�nsyn till arbetsb�rdan i lagr�de t om det

skall best� av mer �n en avdelning.

2 � 1 lagr�det tj�nstg�r justitier�d och regeringsr�d. Flera �n sammanlagt

nio justitier�d och regeringsr�d f�r inte samtidigt tagas i anspr�k f�r tj�nst�

g�ring i lagr�det.

Vid behov kan �ven annan lagfaren person f�rordnas att tj�nstg�ra som

ledamot av lagr�det.

3 � Avdelning best�r av tre ledam�ter. Om s�rskilda sk�l f�religger, f�r

regeringen best�mma att avdelning skall best� av fyra ledam�ter vid be�

handlingen av visst �rende.

I avdelning skall ing� s�v�l justitier�d som reg ringsr�d. Mer �n en s�

dan ledamot som avses i 2 � andra stycket f�r inte tj�nstg�ra p� avdelning.

4 � Regeringen best�mmer med beaktande av 2 och 3 �� hur m�nga justi�

tier�d och regeringsr�d, som skall tj�nstg�ra i l agr�det, och hur s�dana le�
dam�ter skall f�rdelas p� avdelningar.

5 � H�gsta domstolen utser de justitier�d och regeringsr�tten de rege�

ringsr�d, som skall vara ledam�ter av lagr�det, och best�mmer vilken av�
delning de skall tillh�ra.

Annan lagfaren person som skall vara ledamot av lagr�det forordnas av

regeringen, som ocks� best�mmer vilken avdelning s�dan ledamot skall

tillh�ra.

6 � Om inte annat f�ranleds av regeringens beslut om avdelnings tj�nst�
g�ring eller sammans�ttning, utses ledam�ter av lagr�det f�r en period av

tv� �r r� knat fr�n b�ljan av h�gsta domstolens h�stsession under �r med
udda slutsiffra (lagr�dsperiod). Om annan tj�nstg�ringstid i visst fall f�re�

skrivs i 13 �.

7 � Justitier�d eller regeringsr�d, som har tj�nstgjort i lagr�det minst ett
�r under en lagr�dsperiod, f�r efter periodens utg�ng inte utan s�rskilda

sk�l utses att p� nytt tj�nstg�ra i lagr�det f�rr�n n�sta lagr�dsperiod har ut�

g�tt, Ordf�rande p� avdelning i h�gsta domstolen eller regeringsr�tten f�r
inte utses till ledamot av lagr�det.

Justitier�d eller regeringsr�d, som har uppn�tt sextio �rs �lder, f�r inte

utan eget samtycke utses att tj�nstg�ra i lagr�det;

' Prop. 1978/79:195, KU 39, rskr 359.

813

�

' ./i

SFS 1979:368

8 � Lagr�dets avdelningar �r lika beh�riga att behandla �renden som an�

kommer p� lagr�det.

�rendena f�rdelas mellan avdelningarna p� det s�tt lagr�dets ledam�ter

best�mmer.

9 � Ordf�rande p� avdelning i lagr�det �r det justitier�d eller regerings�

r�d som f�rst har utn�mnts till s�dant �mbete. Med ju stitier�d och rege�

ringsr�d j�mst�lls h�rvid f�rutvarande justitier�d och regeringsr�d.

N�r lagr�dets ledam�ter sammantr�der samf�llt, f�rs ordet av den �ldste

ordf�randen p� avdelning.

10 � N�r lagr�det behandlar �rende som har beretts i regeringskansliet,

skall tj�nsteman i kansliet bitr�da med f�redragning och p� annat l�mpligt
s�tt. Vid behandlingen av lagf�rslag som har v�ckts inom riksdagen skall
det utskott som har beg�rt lagr�dets yttrande st�lla f�redragande till f�rfo�
gande.

Vid behandlingen av visst �rende kan som sakkunnig anlitas person med

s�rskilda fackkunskaper. S�dan sakkunnig f�rordnas av regeringen p� av�

delnings beg�ran.

11 � F�rekommer skiljaktiga meningar vid behandlingen av �rende, skall

omr�stning ske i den utstr�ckning som finnes p�kallad.

Vid omr�stning g�ller den mening som omfattas av flest ledam�ter eller,

om flera meningar har f�tt lika m�nga r�ster, den mening som bitr�ds av

den �ldste bland dem som har r�stat f�r n�gon av dessa meningar.

12 � Har behandlingen av �rende inte avslutats vid lagr�dsperiods ut�

g�ng skall, till dess �rendet har blivit slutligt handlagt, de ledam�ter som
har deltagit i behandlingen tj�nstg�ra p� avdelningen i st�llet f�r dem som
har utsetts f�r den nya perioden.

13 � Avg�r justitier�d eller regeringsr�d, som �r ledamot av lagr�det,

fr�n sitt domar�mbete eller f�r han f�rfall, utser vid behov den domstol

som har f�rordnat honom annat justitier�d eller regeringsr�d att tj�nstg�ra
i hans st�lle i lagr�det.

Avdelning kan best�mma att den som har tj�nstgjort p� avdelningen un�

der f�rfall f�r annan skall forts�tta att tj�nstg�ra i dennes st�lle efter f�rfal�

lets upph�rande, till dess �rende i vars handl�ggning han har deltagit har

blivit slutligt handlagt.

14 � Justitier�d eller regeringsr�d som tj�nstg�r i lagr�det skall delta i be�

handlingen i h�gsta domstolen eller regeringsr�tten av m�l eller �rende,
med vilket han f�rut har tagit befattning vid handl�ggning f�r sl utligt avg��

rande, samt i behandlingen av m�l eller �rende, som skall avg�ras av

h�gsta domstolen eller regeringsr�tten i dess helhet.

15 � Ledamot av lagr�det �r ber�ttigad till tre m�naders ledighet om �ret

p� tid som lagr�dets ledam�ter best�mmer.

Ledamot vilkens tj�nstg�ring har inletts under p�g�ende lagr�dsperiod

814

erh�ller ledighet enligt vad lagr�dets ledam�ter best�mmer. Ledigheten f�r

�

inte �verstiga tre m�nader om �ret.

SFS 1979:368

Andra stycket skall till�mpas ocks� p� ledamot, som �r f�rordnad att

delta i behandlingen av visst �rende.

16 � Har regeringen meddelat lagr�det att det inte har att v�nta n�got

�rende under viss tid, skall justitier�d och regeringsr�d, som �r i tj�nst i
lagr�det, under n�mnda tid tj�nstg�ra i den domstol som de tillh�r, s�vida
inte annat f�ranleds av br�dskande �rende.

�ven i annat fall kan justitier�d och regeringsr�d, som �r i tj�nst i lagr�

det, tj�nstg�ra i den domstol som de tillh�r, om lagr�dets ledam�ter finner
att det kan ske utan ol�genhet f�r lagr�dets verksamhet.

17 � Om laga hinder inte m�ter, b�r alla justiter�d eller regeringsr�d som

inte �r befriade fr�n tj�nstg�ringsskyldighet delta i handl�ggningen av
�rende som enligt denna lag ankommer p� h�gsta domstolen eller rege�

ringsr�tten.

Denna lag tr�der i kraft den I januari 1980 d� lagen (1965:186) om lagr�

det skall upph�ra att g�lla.

Den lagr�dsperiod s om inleds vid b�ljan av h�gsta domstolens h�stses�

sion �r 1979 upph�r vid utg�ngen av �r 1979. Den f�rsta lagr�dsperioden

enligt den nya lagen p�g�r fr�n ing�ngen av �r 1980 till b�rjan av h�gsta

domstolens h�stsession �r 1981.

Har behandlingen av �rende inte avslutats vid la gr�dsperiodens utg�ng

den 31 december 1979, skall de ledam�ter som har deltagit i behandlingen
tj�nstg�ra p� avd elning i lagr�de t till dess �rendet har blivit slutligt hand�

lagt. I fr�ga om a vdelningens sammans�ttning vid behandlingen av s�dant
�rende till�mpas �ldre lag.

F�re den nya lagens ikrafttr�dande skall, med till�mpning av 1-7 �� nya

lagen, b eslut i de h�nseenden som avses i dessa paragrafer meddelas f�r
den lagr�dsperiod som inleds den 1 januari 1980.

P� regeringens v�gnar

OLA ULLSTEN

SVEN ROMANUS
(Justitiedepartementet)

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1979:368

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se