SFS 2003:333 Lag om Lagrådet

Start / Förvaltningsrätt / Lag (2003:333) om Lagrådet / SFS 2003:333 Lag om Lagrådet

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">     </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Lag om Lagr�det; utf�rdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. Grundlagsbest�mmelser 1 � Grundl�ggande best�mmelser om Lagr�det finns i 8 kap. 18 � reger- ingsformen. Lagr�dets sammans�ttning 2 � I Lagr�det kan det tj�nstg�ra justitier�d och regeringsr�d, justitier�d och regeringsr�d som avg�tt med �lderspension samt andra lagfarna perso- ner. Fler �n sammanlagt sex justitier�d och regeringsr�d f�r inte samtidigt tas i anspr�k f�r tj�nstg�ring i Lagr�det. 3 � Lagr�det best�r av minst en och h�gst fyra avdelningar. 4 � En avdelning skall best� av tre ledam�ter. Om det finns s�rskilda sk�l f�r en avdelning best� av fyra ledam�ter vid behandlingen av ett visst �rende. 5 � I varje avdelning skall det ing� b�de justitier�d och regeringsr�d. Vid behov f�r de ers�ttas av pensionerat justitier�d eller pensionerat regerings- r�d. Minst en ledamot p� avdelningen skall dock vara aktivt justitier�d eller regeringsr�d. Ut�ver dessa f�r h�gst en annan lagfaren person tj�nstg�ra p� en avdelning. 6 � Ordf�rande p� en avdelning i H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten f�r inte utses till ledamot i Lagr�det. Justitier�d eller regeringsr�d som har fyllt sextio �r f�r inte utan eget sam- tycke f�rordnas till ledamot i Lagr�det. 1 Prop. 2002/03:45, bet. 2002/03:KU32, rskr. 2002/03:185. SFS 2003:333 Utkom fr�n trycket den 16 juni 2003 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2003:333 Beslut om sammans�ttningen 7 � Regeringen beslutar med h�nsyn till arbetsb�rdan hur m�nga avdel- ningar Lagr�det skall best� av och under vilka tidsperioder avdelningarna skall tj�nstg�ra. Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepartementet att under en p�g�ende lagr�dsperiod n�rmare best�mma antalet avdelningar om det �r n�dv�ndigt p� grund av �ndrad arbetsb�rda. 8 � Regeringen beslutar efter samr�d med H�gsta domstolen och Reger- ingsr�tten hur m�nga ledam�ter som var och en av domstolarna skall utse i Lagr�det. Regeringen beslutar om en avdelning skall best� av fyra ledam�ter vid behandlingen av ett visst �rende. Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepartementet att fatta beslut enligt f�rsta stycket. H�gsta domstolen utser justitier�d och Regeringsr�tten regeringsr�d att vara ledam�ter i Lagr�det. Vid behov utser dessa domstolar pensionerade justitier�d respektive pensionerade regeringsr�d att vara ledam�ter i Lagr�- det. 9 � Andra ledam�ter i Lagr�det �n de som avses i 8 � utses av regeringen efter samr�d med H�gsta domstolen och Regeringsr�tten. Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepartementet att f�rordna en ledamot som avses i denna paragraf och som tidigare har varit ledamot i Lagr�det. 10 � Vid behov utses ers�ttare f�r en ledamot i Lagr�det p� det s�tt som anges i 8 och 9 ��. 11 � N�r det skall finnas fler �n en avdelning best�mmer de av ledam�- terna som ber�rs av beslutet avdelningarnas sammans�ttning. 12 � Alla justitier�d och regeringsr�d b�r delta i beslut som enligt denna lag fattas av H�gsta domstolen respektive Regeringsr�tten, om de inte �r be- friade fr�n skyldighet att tj�nstg�ra eller har annat giltigt sk�l att inte delta i beslutet. Lagr�dsperiod och tj�nstg�ringstider 13 � Lagr�dets verksamhet delas in i perioder om tv� �r r�knade fr�n b�r- jan av H�gsta domstolens h�stsession under �r med udda slutsiffra (lagr�ds- perioder). 14 � En ledamot av Lagr�det utses att tj�nstg�ra f�r viss tid eller f�r be- handling av ett visst �rende. F�rordnande f�r viss tid skall avse en lagr�dsperiod eller en del av en s�- dan period. F�r att ett justitier�d eller ett regeringsr�d fr�n b�rjan av en lag- r�dsperiod skall f�rordnas f�r kortare tid �n hela perioden kr�vs s�rskilda sk�l. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2003:333 15 � Justitier�d eller regeringsr�d, som har tj�nstgjort i Lagr�det under minst ett �r av en lagr�dsperiod, f�r efter periodens utg�ng inte utan s�r- skilda sk�l utses att p� nytt tj�nstg�ra i Lagr�det f�rr�n n�sta lagr�dsperiod har g�tt ut. 16 � Har behandlingen av ett �rende inte avslutats vid lagr�dsperiodens slut skall de ledam�ter som deltagit i behandlingen tj�nstg�ra p� avdel- ningen i st�llet f�r dem som har utsetts f�r den nya perioden, till dess �rendet har blivit slutligt behandlat. Om en ledamot under en p�g�ende lagr�dsperiod skall avsluta sin tj�nst- g�ring p� en avdelning i Lagr�det, kan avdelningen best�mma att ledamoten skall forts�tta sin tj�nstg�ring till dess ett p�b�rjat �rende som ledamoten har varit med om att granska har behandlats slutligt. Behandling av �renden 17 � Lagr�dets avdelningar �r alla lika beh�riga att behandla �renden. �rendena f�rdelas mellan avdelningarna p� det s�tt som Lagr�dets leda- m�ter best�mmer. 18 � Ordf�rande p� en lagr�dsavdelning �r det justitier�d eller regerings- r�d som f�rst har utn�mnts till ett s�dant �mbete. N�r Lagr�dets ledam�ter sammantr�der samf�llt, skall det justitier�d eller regeringsr�d som �r �ldst i tj�nst f�ra ordet. 19 � Regeringskansliet skall st�lla en tj�nsteman till Lagr�dets f�rfogande f�r att f�redra ett �rende som har beretts i kansliet och f�r att p� annat l�mp- ligt s�tt hj�lpa Lagr�det vid behandlingen av �rendet. N�r Lagr�det behand- lar ett lagf�rslag som har v�ckts i riksdagen, skall det utskott som har beg�rt Lagr�dets yttrande st�lla f�redragande till f�rfogande. 20 � En lagr�dsavdelning kan f�rordna en person med s�rskilda fackkun- skaper att som sakkunnig hj�lpa avdelningen vid behandlingen av ett visst �rende. 21 � Om det finns skiljaktiga meningar vid behandlingen av ett �rende, skall omr�stning ske i den m�n det beh�vs. Vid omr�stning g�ller den mening som omfattas av flest ledam�ter. Om flera meningar har f�tt lika m�nga r�ster g�ller den mening som st�ds av det justitier�d eller regeringsr�d som �r �ldst i tj�nst bland dem som har r�stat f�r n�gon av dessa meningar. 22 � Vid till�mpning av 18 och 21 �� skall med justitier�d och regerings- r�d j�mst�llas pensionerade justitier�d och regeringsr�d. Ledam�ternas tj�nstg�ring i H�gsta domstolen och Regeringsr�tten 23 � Justitier�d och regeringsr�d som tj�nstg�r i Lagr�det skall forts�tta att delta i behandlingen av m�l eller �renden i H�gsta domstolen eller Rege- ringsr�tten som de har p�b�rjat. Detsamma g�ller behandlingen av m�l eller </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:702px;height:1029px;"> <img width="702" height="1029" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2003:333 Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00 Elanders Gotab, Stockholm 2003 �renden som skall avg�ras av H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten i dess helhet, om det inte m�ter starka hinder med h�nsyn till arbetsb�rdan i Lagr�- det. 24 � Regeringen kan meddela Lagr�det att det inte har n�gra �renden att v�nta under en viss tid. Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepar- tementet att l�mna ett s�dant meddelande. Justitier�d och regeringsr�d som �r ledam�ter i Lagr�det skall under en s�dan tid tj�nstg�ra i den domstol som de tillh�r, om inte ett br�dskande �rende i Lagr�det f�ranleder annat. �ven i annat fall f�r justitier�d och regeringsr�d i Lagr�det tj�nstg�ra i sin domstol, om det kan ske utan problem f�r Lagr�dets verksamhet. Beslut om detta fattas av Lagr�dets ledam�ter. Lagr�dsledam�ternas ledighet 25 � Lagr�dets ledam�ter har r�tt till och beslutar om ledighet enligt samma grunder som g�ller f�r justitier�den och regeringsr�den i domsto- larna. Vid beslut om ledighet skall Lagr�det se till att br�dskande �renden inte f�rdr�js. En ledamot som inte har f�rordnats f�r en hel lagr�dsperiod f�r vara ledig enligt vad Lagr�dets ledam�ter best�mmer. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 2003, d� lagen (1979:368) om Lagr�det skall upph�ra att g�lla. 2. Best�mmelserna i 212 �� i den nya lagen till�mpas redan f�re ikraft- tr�dandet n�r det g�ller beslut som avses i de paragraferna och som g�ller den lagr�dsperiod som inleds vid ikrafttr�dandet. P� regeringens v�gnar G�RAN PERSSON THOMAS BODSTR�M (Justitiedepartementet) </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Lag
om Lagr�det;

utf�rdad den 5 juni 2003.

Enligt riksdagens beslut

f�reskrivs f�ljande.

Grundlagsbest�mmelser

1 �

Grundl�ggande best�mmelser om Lagr�det finns i 8 kap. 18 � reger-

ingsformen.

Lagr�dets sammans�ttning

2 �

I Lagr�det kan det tj�nstg�ra justitier�d och regeringsr�d, justitier�d

och regeringsr�d som avg�tt med �lderspension samt andra lagfarna perso-
ner. Fler �n sammanlagt sex justitier�d och regeringsr�d f�r inte samtidigt
tas i anspr�k f�r tj�nstg�ring i Lagr�det.

3 �

Lagr�det best�r av minst en och h�gst fyra avdelningar.

4 �

En avdelning skall best� av tre ledam�ter. Om det finns s�rskilda sk�l

f�r en avdelning best� av fyra ledam�ter vid behandlingen av ett visst
�rende.

5 �

I varje avdelning skall det ing� b�de justitier�d och regeringsr�d. Vid

behov f�r de ers�ttas av pensionerat justitier�d eller pensionerat regerings-
r�d. Minst en ledamot p� avdelningen skall dock vara aktivt justitier�d eller
regeringsr�d. Ut�ver dessa f�r h�gst en annan lagfaren person tj�nstg�ra p�
en avdelning.

6 �

Ordf�rande p� en avdelning i H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten

f�r inte utses till ledamot i Lagr�det.

Justitier�d eller regeringsr�d som har fyllt sextio �r f�r inte utan eget sam-

tycke f�rordnas till ledamot i Lagr�det.

Prop. 2002/03:45, bet. 2002/03:KU32, rskr. 2002/03:185.

SFS 2003:333

Utkom fr�n trycket
den 16 juni 2003

SFS 2003:333

Beslut om sammans�ttningen

7 �

Regeringen beslutar med h�nsyn till arbetsb�rdan hur m�nga avdel-

ningar Lagr�det skall best� av och under vilka tidsperioder avdelningarna
skall tj�nstg�ra.

Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepartementet att under en

p�g�ende lagr�dsperiod n�rmare best�mma antalet avdelningar om det �r
n�dv�ndigt p� grund av �ndrad arbetsb�rda.

8 �

Regeringen beslutar efter samr�d med H�gsta domstolen och Reger-

ingsr�tten hur m�nga ledam�ter som var och en av domstolarna skall utse i
Lagr�det. Regeringen beslutar om en avdelning skall best� av fyra ledam�ter
vid behandlingen av ett visst �rende.

Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepartementet att fatta beslut

enligt f�rsta stycket.

H�gsta domstolen utser justitier�d och Regeringsr�tten regeringsr�d att

vara ledam�ter i Lagr�det. Vid behov utser dessa domstolar pensionerade
justitier�d respektive pensionerade regeringsr�d att vara ledam�ter i Lagr�-
det.

9 �

Andra ledam�ter i Lagr�det �n de som avses i 8 � utses av regeringen

efter samr�d med H�gsta domstolen och Regeringsr�tten.

Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepartementet att f�rordna

en ledamot som avses i denna paragraf och som tidigare har varit ledamot i
Lagr�det.

10 �

Vid behov utses ers�ttare f�r en ledamot i Lagr�det p� det s�tt som

anges i 8 och 9 ��.

11 �

N�r det skall finnas fler �n en avdelning best�mmer de av ledam�-

terna som ber�rs av beslutet avdelningarnas sammans�ttning.

12 �

Alla justitier�d och regeringsr�d b�r delta i beslut som enligt denna

lag fattas av H�gsta domstolen respektive Regeringsr�tten, om de inte �r be-
friade fr�n skyldighet att tj�nstg�ra eller har annat giltigt sk�l att inte delta i
beslutet.

Lagr�dsperiod och tj�nstg�ringstider

13 �

Lagr�dets verksamhet delas in i perioder om tv� �r r�knade fr�n b�r-

jan av H�gsta domstolens h�stsession under �r med udda slutsiffra (lagr�ds-
perioder).

14 �

En ledamot av Lagr�det utses att tj�nstg�ra f�r viss tid eller f�r be-

handling av ett visst �rende.

F�rordnande f�r viss tid skall avse en lagr�dsperiod eller en del av en s�-

dan period. F�r att ett justitier�d eller ett regeringsr�d fr�n b�rjan av en lag-
r�dsperiod skall f�rordnas f�r kortare tid �n hela perioden kr�vs s�rskilda
sk�l.

SFS 2003:333

15 �

Justitier�d eller regeringsr�d, som har tj�nstgjort i Lagr�det under

minst ett �r av en lagr�dsperiod, f�r efter periodens utg�ng inte utan s�r-
skilda sk�l utses att p� nytt tj�nstg�ra i Lagr�det f�rr�n n�sta lagr�dsperiod
har g�tt ut.

16 �

Har behandlingen av ett �rende inte avslutats vid lagr�dsperiodens

slut skall de ledam�ter som deltagit i behandlingen tj�nstg�ra p� avdel-
ningen i st�llet f�r dem som har utsetts f�r den nya perioden, till dess �rendet
har blivit slutligt behandlat.

Om en ledamot under en p�g�ende lagr�dsperiod skall avsluta sin tj�nst-

g�ring p� en avdelning i Lagr�det, kan avdelningen best�mma att ledamoten
skall forts�tta sin tj�nstg�ring till dess ett p�b�rjat �rende som ledamoten har
varit med om att granska har behandlats slutligt.

Behandling av �renden

17 �

Lagr�dets avdelningar �r alla lika beh�riga att behandla �renden.

�rendena f�rdelas mellan avdelningarna p� det s�tt som Lagr�dets leda-

m�ter best�mmer.

18 �

Ordf�rande p� en lagr�dsavdelning �r det justitier�d eller regerings-

r�d som f�rst har utn�mnts till ett s�dant �mbete.

N�r Lagr�dets ledam�ter sammantr�der samf�llt, skall det justitier�d eller

regeringsr�d som �r �ldst i tj�nst f�ra ordet.

19 �

Regeringskansliet skall st�lla en tj�nsteman till Lagr�dets f�rfogande

f�r att f�redra ett �rende som har beretts i kansliet och f�r att p� annat l�mp-
ligt s�tt hj�lpa Lagr�det vid behandlingen av �rendet. N�r Lagr�det behand-
lar ett lagf�rslag som har v�ckts i riksdagen, skall det utskott som har beg�rt
Lagr�dets yttrande st�lla f�redragande till f�rfogande.

20 �

En lagr�dsavdelning kan f�rordna en person med s�rskilda fackkun-

skaper att som sakkunnig hj�lpa avdelningen vid behandlingen av ett visst
�rende.

21 �

Om det finns skiljaktiga meningar vid behandlingen av ett �rende,

skall omr�stning ske i den m�n det beh�vs.

Vid omr�stning g�ller den mening som omfattas av flest ledam�ter. Om

flera meningar har f�tt lika m�nga r�ster g�ller den mening som st�ds av det
justitier�d eller regeringsr�d som �r �ldst i tj�nst bland dem som har r�stat
f�r n�gon av dessa meningar.

22 �

Vid till�mpning av 18 och 21 �� skall med justitier�d och regerings-

r�d j�mst�llas pensionerade justitier�d och regeringsr�d.

Ledam�ternas tj�nstg�ring i H�gsta domstolen och
Regeringsr�tten

23 �

Justitier�d och regeringsr�d som tj�nstg�r i Lagr�det skall forts�tta att

delta i behandlingen av m�l eller �renden i H�gsta domstolen eller Rege-
ringsr�tten som de har p�b�rjat. Detsamma g�ller behandlingen av m�l eller

SFS 2003:333

Thomson Fakta, tel. 08-587 671 00

Elanders Gotab, Stockholm 2003

�renden som skall avg�ras av H�gsta domstolen eller Regeringsr�tten i dess
helhet, om det inte m�ter starka hinder med h�nsyn till arbetsb�rdan i Lagr�-
det.

24 �

Regeringen kan meddela Lagr�det att det inte har n�gra �renden att

v�nta under en viss tid. Regeringen f�r bemyndiga chefen f�r Justitiedepar-
tementet att l�mna ett s�dant meddelande. Justitier�d och regeringsr�d som
�r ledam�ter i Lagr�det skall under en s�dan tid tj�nstg�ra i den domstol som
de tillh�r, om inte ett br�dskande �rende i Lagr�det f�ranleder annat.

�ven i annat fall f�r justitier�d och regeringsr�d i Lagr�det tj�nstg�ra i sin

domstol, om det kan ske utan problem f�r Lagr�dets verksamhet. Beslut om
detta fattas av Lagr�dets ledam�ter.

Lagr�dsledam�ternas ledighet

25 �

Lagr�dets ledam�ter har r�tt till och beslutar om ledighet enligt

samma grunder som g�ller f�r justitier�den och regeringsr�den i domsto-
larna. Vid beslut om ledighet skall Lagr�det se till att br�dskande �renden
inte f�rdr�js.

En ledamot som inte har f�rordnats f�r en hel lagr�dsperiod f�r vara ledig

enligt vad Lagr�dets ledam�ter best�mmer.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 2003, d� lagen (1979:368) om

Lagr�det skall upph�ra att g�lla.

2. Best�mmelserna i 212 �� i den nya lagen till�mpas redan f�re ikraft-

tr�dandet n�r det g�ller beslut som avses i de paragraferna och som g�ller
den lagr�dsperiod som inleds vid ikrafttr�dandet.

P� regeringens v�gnar

G�RAN PERSSON

THOMAS BODSTR�M
(Justitiedepartementet)

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2003:333 Lag om Lagrådet

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se