SFS 1981:359

Start / Förvaltningsrätt / Lag (2005:130) om dödförklaring / SFS 1981:359

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                            </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 Lag Utkom fr�n trycket om �nidring i �rvdabalken; den 26 maj 1981 utf�rdad den 23 april 1981. Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om �rvdabalken '' dels att 18 kap. 2�, 21 kap., 23 kap. 2 �, 24 kap. 1 � samt 25 kap. 1 och 5 �� skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall inforas tre nya p aragrafer, 18 kap. 1 a� samt 19 kap. 12 a och 20 a��, av nedan angivna lydelse. Till f�ljd h�rav kommer �rvdabalken att ha f�ljande lydelse fr�n och med den dag d� denna lag tr�der i kraft. 1 kap. Om r�tt att taga arv 1 � Arv kan tagas endast av den som lever vid arvl�tarens d�d; dock m� barn, som �r avlat dessf�rinnan, taga arv, om det sedermera f�des med liv. �r fr�ga om r�tt till del i boet efter arvl�tarens efterlevande make, skall h�nsyn tagas tUl tiden f�r makens d� d. 2 � �r arvinge till den, efter vilken arv fallit, j�mv�l avliden, och kan be� vis ej f�rebringas att han �verlevat arvl�taren, skall med arvet s� f�rfaras som om han icke �verlevat denne. 3 � Utl�ndsk medborgare m� lika med svensk taga arv h�r i riket. �r i annan stat svensk medborgare icke likst�lld med inl�nning i fr�ga o m r�t� ten att taga arv, eller m�ste han d�r vidk�nnas st�rre avdrag �n denne, �ger Konungen f�rordna att motsvarande inskr�nkning skall g�lla f�r den sta� tens medborgare h�r i riket. 2 kap. Om skyldemans arvsr�tt 1 � N�rmaste arvingar p� grund av sky ldskap�ro arvl�tarens avkomling- ar i br�starvingar). Arvl�tarens bam taga lika lott. �r bam d�tt, skola dess avkomlingar tr� da i dess st�lle , och skall var gren taga lika lott. 2 � Finnas ej br�starvingar, taga arvl�tarens fader och moder h�lften var av arvet. �r fader eller moderd�d, dela arvl�tarens syskon faderns eller modems lott. I avlidet syskons st�lle tr�da dess avkomlingar, och skall var gren taga lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera av arvl�tarens f�r�ldrar, skall denne taga hela arvet. �ro halvsyskon efter arvl�taren, taga de med helsyskon eller deras av- ' Prop. 1980/81:48, LU ll,rskr 224. 602 " Senaste lydelse av 21 kap. 10� 1970: 1001. � </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> komlingar del i lo tt, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej SFS 1981; 359 helsyskon, och �ro b�da f�r�ldrarna d�da, skola arvl�tarens halvsyskon taga hela arvet. I avlidet halvsyskons st�lle tr�da dess avkomlingar. 3 � Leva ej arvl�tarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar, taga farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar �rver lika lott. �r farfader, farmoder, morfader eller mormoder d�d, skola den d�des barn dela hans lott. �ro ej barn efter den d�de, tager den andre av farf�r� �ldrarna eller morf�r�ldrarna eller, om �ven han �r d�d men eft erl�mnat barn, hans barn den d�des lott. Finnes ej arvinge � den sidan, skall hela ar� vet g� till arvingarna � den andra. 4 � Andra skyldem�n �n ovan s�gs �ga ej �rva. 3 kap. Om maltes arvsr�tt; s� ock om r�tt for den f�rst avlidne ma� kens arvingar i boet efter den sist avlidne malten 1 � Var arvl�taren gift och l�mnar ej efter sig br�starvinge, tillfaller kvar- l�tenskapen maken. Lever vid m akens d�d den f�rst avlidnes fader, mo� der, syskon eller syskons avkomling, �ga de som d� �ro n�rmast till arv ef� ter den f�rst avlidne taga h�lften av efterlevande makens bo, d�r ej nedan annorlunda stadgas. Ej m� efterlevande maken genom testamente f�rord� na om vad s�lunda skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar. 2 � �gde vid den f�rst avlidne makens d�d makarna eller en av dem en� skild egendom, eller motsvarade eljest kvarl�tenskapen efter den f�rst av� lidne annan andel �n h�lften av makarnas egendom, taga de arvingar efter den f�rst avlidne som i 1 � n�mnts samma andel i boet efter den sist avlid� ne. Har den f�rst avlidne maken genom testamente f�rordnat, att n�got av kvarl�tenskapen efter honom skall tillfalla annan �n efterlevande maken, skall avdrag h�rf�r g�ras vid an delens ber�kning. 3 � Har efterlevande maken genom g�va eller annan d�rmed j�mf�rlig handling, utan tillb�rlig h�nsyn till den f� rst avlidnes arvingar, orsakat v� sentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande makens d�d tillkommer hans arvingar, vederlag utg� till arvingarna efter den f�rst avlidne f�r vad av minskningen bel�per � deras andel i boet. Kan vederlag ej utg�, skall g�van eller dess v�rde �terb�ras, s�framt den som mottog g�van ins�g eller bort inse, att den l�nde arvingarna efter den f�rst avlidne till f�rf�ng. Talan h�rom m� dock ej v�ckas, sedan fem �r f�r� flutit fr�n det g�van mottogs. Var vid d�dsfallet g�va, som tillkommit under omst�ndigheter varom ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�n� da arvingarna efter den f�rst avlidne till f�rf�ng. 4 � �verstiger boets v�rde vid efterlev ande makens d�d dess v�rde vid den f�rst avlidnes fr�nf�lle, skall denna f�rkovran till�ggas den efterlevan- 603 � </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 des arvingar, s�vitt visas att egendom till motsvarande v�rde tillfallit den efterlevande i ar v, g�va eller testamente eller ock m� antagas att boets f�r� kovran h�rr�r fr�n f�rv�rvsarbete, som efter den f�rst avlidne makens d�d drivits av den efterlevande. Har efterlevande maken gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i 3� , skall, vid ber�kning huruvida f�rkovran f�religger, kvarl�tenskapen �kas med ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efter� levande maken. 5 � Vid d elningen av boet efter den sist avlidne maken �ga vardera ma� kens arvingar p� sin lott erh�lla egendom, som under �ktenskapet tillh�rt den maken, och den sist avlidnes arvingar j�mv�l egendom, som sederme� ra f�rv�rvats av denne. Fastighet m�, �ven om den i v� rde �verstiger vad � lotten bel�per, uttagas, om penningar l�mnas till fyllnad av andra sidans lott. I �vrigt skall betr�ffande f�rr�ttningen i till�mpliga delar g�lla vad om bodelning �r stadgat. 6 � Har efterlevande maken g�tt i nytt gifte, skall vid hans d�d delning enligt detta kapitel av hans beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom �ga rum, innan bodelning m� f�rr�ttas. Skall i efterlevande makens livstid bodelning �ga rum mellan honom och hans make i nytt �ktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande makens beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom fore delningen utta� gas egendom till v�rde, motsvarande vad enligt l-4�� bel�per � den f�rst avlidnes arvingar. Vad i 4� stadgas f�r det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i arv, g�va eller testamente, skall �ga motsvarande till�mpning, d�rest han, till f�ljd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest p� grund av giftor�tt erh�llit egendom ut�ver vad f�rut tillkom honom. 7 � Om efterlevande maken j�mlikt 13 kap. 12 � gifterm�lsbalken �gt er� h�lla hela kvarl�tenskapen vid bodelning efter den f�rst avlidne, skall vad ovan �r stadgat om r�tt f�r dennes arvingar i boe t efter den sist avlidne ma� ken ej g�lla. 8 � Vad i de tta kapitel �r stadgat om efterlevande makes arvsr�tt skall ej �ga till�mpning, om vid arvl�tarens d�d talan om �ktenskapsskillnad var anh�ngig utan att fr�gan d�rom f�rfallit enligt ] 1 kap. 3 � gifterm�lsbalken. 4 I;ap.^ 1-2 ��^ 3-5 ��5 ^ Ka pitlet upph�vt genom 1971: 872. Paragraferna upph�vda genom 197 1: 872. 604 '"" P aragraferna upph�vda genom 19 69: 621. � </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 kap. Om allm�nna arvsfondens r�tt �ill arv 1981; 359 1 � Finnes ej arvinge j�mlikt ovan givna best�mmelser, skall arvet tillfal� la en fond, ben�mnd allm�nna arvsfonden. 2-4 �� 6 kap. �ra f�rskott � arv 1 � Vad arvl�taren i livstiden givit br�starvinge skall s�som f�rskott av� r�knas � hans arv, s�framt icke annat f�reskrivits eller med h�nsyn till om� st�ndigheterna m�ste antagas hava varit avsett. �r m ottagaren annan ar� vinge, skall avr�kning ske allenast om detta stadgats eller p� grund av om� st�ndigheterna m�ste anses hava varit avsett, d� egendomen gavs. �r till makars gemensamma br�starvinge f�rskott � arv givet av enderas giftor�ttsgods, skall, s�vitt det kan ske, avr�kning d�rf�r �ga rum � arvet efter den f�rst avlidne. �terstoden skall avr�knas � arvet efter andra ma� ken. 2 � Kostnader, som fader eller moder nedlagt � barns uppeh�lle och ut� bildning, skola ej avr�knas � dess arv, s�vitt den som vidk�nts kostnaden d�rmed endast fullgjort honom �liggande underh�llsskyldighet. Ej heller skall � br�starvinges arv avr�kning �ga rum for sedvanliga sk�nker, vilkas v�rde icke st�r i miss f�rh�llande till givarens villkor. 3 � Avr�kning av f�rskott skall ske efter egendomens v�rde vid motta� gandet, s�framt icke p� grund av omst�ndigheterna annat b�r g�lla. 4 � Kan vad arvinge mottagit i f�rsko tt ej till fullo avr�knas � hans arvs� lott, �r han ej skyldig �terb�ra �verskottet, med mindre best�mmelse d�r� om tr�ffats d� f�rskottet gavs. 5 � Har f�rskott givits, skall, f�r best�mmande av arvslotternas storlek, kvarl�tenskapen f�re delningen �kas med f�r skottets v�rde eller, om av� r�kning ej kan till fullo ske � forskottstagarens arv, med vad d�r� kan av� r�knas. 6 � Har arvinge som mottagit f�rskott avlidit f�re arvl�taren, �ro f�r- skottstagarens avkomlingar pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslot� ter. Skall arv delas mellan flera grenar och har arvinge i en gren mottagit f�r� skott, �ro, om han avlidit f�re arvl�taren utan att efterl�mna avkomlingar som �ga tr�da i hans st�lle, �vriga arvingar inom samma gren pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslotter; dock taga de ej mindre del i kvarl�ten� skapen �n de �gt bekomma, om f�rskottstagaren levat. Paragraferna upph�vda genom 1969: 224. 605 � </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 7 � Vad ma ke av sitt giftor�ttsgods givit styvbarn eller dess avkomling skall avr�knas � mottagarens arv efter andra maken, s�framt icke annat f�� reskrivits eller med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antagas hava varit avsett. Med samma f�rbeh�ll skall vad ef terlevande make givit s�dan ar� vinge eller testamentstagare, som enligt 3 kap. 1 � eller 12 kap. 1 � �ger taga del i efterlevande makens bo, avr�knas � mottagarens lott d�ri. Best�mmel� serna i 2 -6 �� skola �ven i dessa fall till�mpas. 7 kap. Om lagliott 1 � H�lften av den arvslott, som enligt lag tillkommer br�starvinge, ut� g�r hans laglott, 2 � Br�starvinge �r pliktig att � sin laglott avr�kn a vad han av arvl�taren mottagit i f�rskott � sitt arv, s� ock vad han mottagit p� grund av testamen� te, s�framt icke annat f�ranledes av detta. 3 � F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testa� mente. �ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet, le� gat utg� f�re f�rordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttning ske i f�rh� l� lande till storleken av vaije f�rordnande eller, vad a ng�r f�rordnande till br�starvinge, till den del d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott. Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av testa� mentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testaments- tagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot honom, har f�rlorat sin r� tt. 4 � Har arvl�taren i livstiden bortgivit egendom under s�dana omst�n� digheter eller p� s�dana villkor att g�van till syftet �r att likst�lla med testa� mente, skall i avseende � g�van vad i 2 och 3�� r stadgat om testamente �ga motsvarande till�mpning, om ej s�rskilda sk�l �ro d�remot; och skall vid neds�ttning av g�van motsvarande del av den bortgivna egendome n �terb�ras eller, om det ej kan sk e, ers�ttning utgivas f�r dess v�rde. Vid laglottens ber�kning skall v�rdet av den bortgivna egendomen l�ggas till kvarl�tenskapen. Vill br�starvinge mot g�votagare g�ra g�llande r�tt som avses i f�rsta stycket, skall han v�cka talan inom ett �r fr�n det bouppteckning efter arv� l�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlora d. Var vid d�dsfallet g�van ej fullbo rdad, m� den ej, med mindre s�rskilda sk�l �ro d�rtill, g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda till intr�ng i br�starvinges laglott. 5 � Har arvl�taren genom testamente tillerk�nt n�gon nyttjander�tt, av- komst eller annan f�rm�n att utg� av kvarl�tenskapen eller genom f�re � skrifter r�rande dennas f�rvaltning eller p� annat s�tt inskr�nkt r�tten att f�rfoga �ver den, �ger br�starvinge utan hinder av s�dant f�rordnande utf � 606 sin laglott i egendom, var� ver han �ger fritt f�rfoga. � </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 1981:359 7 � Br�starvinges r�tt enligt detta kapitel att p�kalla j�mkning av testa� mente eller g�va �verg�r ej till hans borgen�rer. 8 kap.� 1-8 �� 9 �'� 10 � " 9 kap. Om r�tt att g�ra eller taga testamente 1 � Den som fyllt aderton �r m� genom testamente f�rordna om sin kvar- l�tenskap. Testamente m� ock g�ras av under�rig, som �r eller varit gift el� ler som efter fyllda sexton �r vill forordna om egendom, �ver vilken han �ger sj�lv r�da. 2 � F�rordnande till annan �n den som �r f�dd vid testators d�d eller d� �r avlad och sedermera f�des med liv � r utan verkan. Utan hinder av vad nu �r sagt g�ller f�rordnande, enligt vilket blivande arvsber�ttigade avkomlingar till n�gon, som enligt f �rsta stycket �ger taga testamente, skola erh�lla egendom till full �go sist vid dennes d�d eller d� annan, som skall �tnjuta r�tt till egendomen, avlider eller hans r�tt eljest upph�r. Ej m� i s� dant f�rordnande olikhet g�ras mellan sy skon, vilka ej �ro f�dda eller avlade vid t estators d�d. 3 � Om r�tt f�r utl�ndsk medborgare att h�r i riket taga testamente g�ller vad om utl�nnings r�tt att taga arv �r stadgat. 10 kap. Om uppr�ttande och �terkallelse av testamente 1 � Testamente skall uppr�ttas skriftligen med tv� vittnen. I deras samti� diga n�rvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidk�n� nas sin underskrift d�r�. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De sk ola �ga k�nnedom om handlingens egenskap av testamente, men det st�r testator fritt att l�ta dem veta dess inneh�ll eller ej. ^ Paragrafen upph�vd genom 1978: 855. � Kapitlet upph�vt genom 1978: 855. � Paragraferna upph�vda genom 1978: 855. Paragrafen upph�vd genom 1971: 872. " Paragrafen upph�vd genom 1969: 621. 607 \ � </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 2 � Testamenisvittnena b�ra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De b�ra ock � handlingen teckna intyg r�rande tiden f�r bevittnandet samt �vriga omst�ndigheter som kunna vara av betydelse for testamentets gil� tighet. Hava vittnena � handlingen intygat att vid tes tamentets uppr�ttande s� tillg�tt som i 1 � s�gs, skall intyget, d�r klander v�ckes, �ga tilltro, s�framt omst�ndigheter ej f�rekomma som f�rringa intygets trov�rdighet. 3 � �r n�gon av sjukdom eller annat n�dfall f�rhindrad att uppr�tta tes� tamente p� s�tt i 1 � s�gs, m� han f�rordna om sin kvarl�tens kap muntligen inf�r tv� vittnen eller ock utan vittnen genom egenh�ndigt skriven och un� dertecknad handling. S�dant testamente �r ogillt, om testator sedermera under tre m�nader varit i tillf�l le att f�rordna om sin kv arl�tenskap s�som i 1 � �r stadgat. 4 � Till testamentsvittne m� ej tagas den som �r under femton �r eller p� grund av sinnessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverk� samheten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekr�ftelsen, ej heller tes� tators make eller den som med honom �r i r�tt upp- eller nedstigande skyldskap eller sv�gerlag eller �r hans syskon. Ej m� n�gon tagas till vittne vid f�rordnande till honom sj�lv, hans make eller n�gon, vilken med honom �r i skyldskap eller sv�gerlag som n yss �r sagt. F�rordnande att vara testamentsexekut�r medf�r dock ej hinder att vara vittne. �beropas testamentsvittne till bevis i r�tteg�ng, g�ller vad i r�tteg�ngs� balken �r stadgat om s�dant bevis. 5 � Har testator i den ordning som g�ller f�r testamentes uppr�ttande �terkallat sitt f�rordnande eller har han f�rst�rt testamentshandlingen eller eljest otvetydigt givit tillk�nna att f�rordnandet ej l�ngre var uttryck f�r hans yttersta vilja, �r f�rordnandet utan veiican. Utf�stelse att ej �terkalla testamente �r icke bindande. 6 � Vill n�gon, i samband med �terkallelse av visst f�rordnande eller el� jest, g�ra till�gg till sitt testamente, g�ller vad om uppr�ttande av testa� mente �r stadgat. 7 � Har n�gon genom ensidig �terkallelse eller �ndring av inb�rdes testa� mente v�sentligt rubbat f�ruts�ttningarna f�r det �msesidiga f�rordnandet, �r han f�rlustig sin r�tt p� grund av tes tamentet. 11 kap. Om t^tamentes tolkning 1 � �t testamente skall givas den tolkning som m� antagas �verensst�m� ma med testators vilja; och skall f�rty vad nedan i 2- 9 �� stadgas l�nda till efterr�ttelse allenast s�vitt icke med h�nsyn till f�rordnandets syfte och �vriga omst�ndigheter annat f�r anses f�lja av f�rordnandet. Har testamente genom felskrivning eller eljest till f�ljd av misstag f�tt annat inneh�ll �n testator �syftat, skall d et likv�l ve rkst�llas, s�vitt r�tta 608 meningen kan utr�nas. � </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Legat skall utg� av oskifto och ej r� knas � viss lott. SFS 1981:359 3 � Kunna samtliga legat ej utg�, skall legat som avser viss egendom �ga f�retr�de framf�r annat, men skall i �vrigt neds�ttning ske efter legatens v�rde. 4 � Avser f�rordnande viss egendom och finnes den ej i kv arl�tenska- pen, �r f�rordnandet utan verkan. 5 � Besv�ras viss egendom, varom f�rordnande gjorts, av pantr�tt eller annan r�ttighet, �ger testamentstagaren icke i anledning d�rav njuta ers�tt� ning. 6 � D�r testamentstagare innan hans r�tt intr�tt eller kan testamentet el� jest ej verkst�llas i vad honom ang�r, skola hans avkomlingar tr�da i hans st�lle, s�framt de i fr�ga om arv efter testator varit ber�ttigade d�rtill. 7 � �r f�rordnande gjort om hela kvarl�tenskapen eller om allt som ej ut� g�r br�starvinges laglott, och kan testamentet ej verkst�llas s�vitt ang�r viss testamentstagare, skola, d�r ej annat f�ljer av 6�, universella testa� mentstagare s lotter i motsvarande m�n �kas. 8 � Har n�gon gjort testamente till sin trolovade eller make och uppl�ses d�refter trolovningen eller �ktenskapet annorledes �n genom testators d�d, �r f�rordnandet utan verkan. Samma lag vare, d�r n�gon gjort testa� mente till sin make och s�dant fall �r f�r handen som i 3 kap. 8 � s�gs. 9 � �r �ndam�lsbest�mmelse meddelad betr�ffande egendom som till� kommer viss arvinge eller testamentstagare, �ligger det denne att verkst�l� la f�rordnandet. I andra fall skall �ndam�lsbest�mmelse verkst�llas av oskifto. 10 � Med legat f�rst�s s�rskild i t estamente given f �rm�n, s�som viss sak eller visst penningbelopp eller nyttjander�tt till egendom eller r�tt att d�rav njuta r�nta eller avkomst. Universell testamentstagare �r den som testator insatt i arvinges st�lle genom att tillerk�nna honom kvarl�tenskapen i dess helhet, viss andel av kvarl�tenskapen eller �verskott d�r�. 12 kap. Om testamentstagares r�tt i vissa fall 1 � �r genom testamente f�rordnat att egendom, soni tillkommer efterle� vande make s�som arvinge eller universell testamentstagare, skall, sedan makens r�tt upph�rt, tillfalla annan, �ger vad i 3 ka p. �r stadgat motsva� rande till�mpning, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet. 2 � Har n�gon genom testamente erh�llit nyttjander�tten till eg endom, vartiU �gander�tten vid tes tators d�d eller senare skall tillfalla an nan, g�l� ler vad ned an i 3 -9�� stadgas, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet. 609 39-SFS 1981 � </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981; 359 3 � Nyttjander�ttshavaren f�rvaltar egendomen och njuter avkastningen d�rav. Vid f�rvaltningen skall han iakttaga J�mv�l �garens r�tt och b�sta. Egendomen m� ej sammanblandas med annan, s�framt ej dess �ndam�ls� enliga anv�ndning f�ranleder d�rtill. Nyttjander�ttshavaren skall vidk�nnas alla n�diga kostnader f�r egen� domen som b�ra g�ldas med avkastningen under hans besittningstid. 4 � L�s�ren som ej hava s�rskilt v�rde f�r �garen m� nyttjander�ttsha� varen avyttra. �ro s�rskilda sk�l till avyttring eller pants�ttning av annan l�s egendom och kan �garens medverkan d�rtill ej vinnas, �ger r�tten p� ans�kan bemyndiga nyttjander�ttshavaren att vidtaga �tg�rden. Fordring� ar �r nyttjander�ttshavaren beh�rig att upps�ga, och m� han j�mv�l f�r dem uppb�ra betalning. Ej m� nyttjander�tten �verl�tas. 5 � Kapitalbelopp skola av nyttjander�ttshavaren g�ras r�nteb�rande p� s�tt om omyndigs medel �r f�reskrivet, s�framt ej �garen eller, n�r hans samtycke ej kan erh�llas, r�tten medgivit annat. Utan s�dant tillst�nd m� dock vad som varit anbragt i jo rdbruk eller annan n�ring �nyo tagas i an� spr�k f�r samma �ndam�l samt mindre belopp, som eljest influtit f�r avytt� rade l�s�ren, anv�ndas till i nk�p av egendom av samma slag. 6 � Ej m� �garen utan nyttjander�ttshavarens samtycke �verl�ta eller el� jest f�rfoga �ver egendomen. Betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt skall samtycket l�mnas skriftligen med tv� vittnen. Kan samtycke ej erh�llas, �ger r�tten p� ans�kan till�ta �tg�rden, n�r sk�l �ro d�rtill. Har �garen utan erforderligt samtycke f�rfogat �ver egendom, �r �tg�r� den ogill, om nyttjander�ttshavaren p�st�r det. 7 � Egendom som omfattas av nyttjander�tten m� ej tagas i m �t f�r �ga� rens g�ld, med mindre den p� grund av pantr�tt eller eljest s�rskilt h�ftar d�rf�r eller fr�ga �r om g�ld, f�r vilken �garen svarar enligt 21 kap. 8 � Vad som tr�tt i st�llet f�r egendom som omfattats av nyttjander�tten skall tillh�ra �garen. 9 � Om nyttjander�ttshavaren genom vanv�rd av egendomen eller ge� nom annat otillb�rligt f�rfarande uppenbarligen �ventyrar �garens b�sta, m� r�tten p� ans�kan �l�gga honom att st�lla s�kerhet f�r egendomen eller ock f�rordna, att denna skall st�llas under v�rd och f�rvaltning av god man som avses i 18 k ap. f�r�ldrabalken. F�r skada, som nyttjander�ttshavaren upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat �garen, skall ers�ttning g�ldas, d� nyttjander�tten upph�r eller egendomen st�lles under v�rd och f�rvaltning av god man. 10 � Har genom testamente f�rordnats att legat skall tillfalla tv� eller fle� ra efter varandra, skall, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet, vad i 9 � stad� gas �ga motsvarande till�mpning, om n�gon bland dem, s�som d�r s�gs, 610 �ventyrar efterf�ljande testamentstagares b�sta eller tillskyndar honom skada. � </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 � Skali enligt testamente n�gon njuta avkomst av egendom i kv arl�- SFS 1981: 359 tenskapen och egendomen, till betryggande av hans r�tt, s�ttas under s�r� skild v�rd , skall den, d�r ej annat f�ljer av testamentet, st�llas under f�r� valtning av god man som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken. 12 � F�rv�rv genom f�rordnande i te stamente, som inneb�r att visst om� r�de av fastighet som legat kommer i s�rskild �gares hand, �r giltigt endast om fastighetsbildn ing sker i �v erensst�mmelse med f �rordnandet genom f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader efter det testamentet vunnit laga kraft och legatet utgivits samt, om f�rr�ttningen ej �r avslutad vid ut� g�ngen av n� mnda tid, skall verkst�llas p� grundval av f�rordnandet. F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i f all d� legatet avser andel i fastighet med villkor att a ndelen skall utbrytas genom fastighetsbildning eller fastighets andel i mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter. 13 � " Den som genom f�rordn ande i te stamente s�som legat erh�llit andel i fastighet, vilken i sin helhet ing�r i d�dsboet efter testator, utan villkor att andelen skall ut brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under sam�gander�tt med den eller d e andra del�garna. 13 kap. Om testamentes ogiltighet 1 � Var testator ej beh�rig att f�rordna om sin k varl�tenskap eller �r tes� tamentet ej uppr�ttat i laga form, �r det ej g�llande. I fall, varo m s�gs i 10 kap. 4 � andra stycket, �r dock testamentet ogillt allenast i den del som d �r avses. 2 � Testamente �r ej g�llande, om det uppr�ttats under inflytande av sin� nessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverksamheten. 3 � Har n�gon tvungit te stator att uppr�tta testamentet eller f�rm�tt ho� nom d�rtill genom missbruk av hans of�rst�nd, viljesvaghet eller beroende st�llning, �r testamentet ej g�llande. Samma lag vare, om testator blivit svikligen f�rledd att uppr�tta testa� mentet eller om han eljest sv�vat i villfarelse som varit best�mmande f�r hans vilja att g�ra testamentet. 14 kap. Om bevakning, delgivning och klander av testamente 1 � Testamente skall vid domstol bevakas inom sex m�nader fr�n det testamentstagaren f�tt k�nnedom om testators d�d och det till hans f�rm�n gjorda f�rordnandet. Skall n�gon p� grund av testamente njuta r�tt efter annan och har testa� mentet ej bevakats enligt vad i f�rsta stycket s�gs, m� bevakning med laga verkan �ga rum inom ti d. som d�r stadgas, efter det han f�tt veta att den f�reg�ende testamentstagarens r�tt upph�rt. Bevakning g�ller till f�rm�n f�r enva r testamentstagare. f�r vilken tiden icke g�tt till �n da. 5J1 \ � </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> .1 v . , SFS 1981:359 2 � Bevakning sker vid den r�tt d�r testator skolat svara i tvis tem�l i all� m�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, vid S tockholms tings� r�tt. Vid bevakning uppvisas testamentet i huvudskrift och intages i pro tokol� let. Har den som vill bevaka icke testamentet i sin besittning eller �r det muntligen uppr�ttat, sker bevakningen genom f�rordnandets tillk�nnagi� vande. 3 � Testamentstagare, f�r vilken bevakning ej �gt rum enligt vad i I och 2 �� r sagt. har f�rlorat sin r�tt mot arvinge som ej avst�tt fr�n klanderta� lan. 4 � Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge genom �verl�mnande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i bestyrkt avskrift eller, i fr�g a om muntligt testamente, protokoll �ver f�r� h�r med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets inneh�ll. Efterl�mnar testator. j�mte make, arvingar som avses i 3 kap. 1 �. m� testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid t iden f�r delgivning- en �ro n�rmast till arv efter testator, �ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en bland dem.j�mv�l f�rde �vriga. 5 � Vill arvinge g�ra g�llande att testamente �r ogillt enligt 13 kap., skall han d�rom v�cka klandertalan inom sex m�nader efter det han erh�ll del av testamentet s�som i 4 � �r stadgat. F�rsittes denna tid, �r r�tt till tala n forlorad. Om p�kallande av j�mkning i te stamente f�r utf�ende av laglott stadgas i 7 kap. 6 � Arvinges r�tt att v�cka talan om klander av testamente �verg�r ej till hans borgen�rer. 15 kap. Om f�rverkande av r�tt att taga arv eller testamente 1 � EJ m� n�gon taga arv eller testamente efter den som han genom brottslig g�rning upps�tligen bragt om livet. Dr�per han s�lunda n�gon, som �r arvinge eller testamentstagare efter annan, �ger han ej b�ttre r�tt till arv eller testamente efter denne �n om den dr�pte levat. Vad nu sagts skall ej g�lla, om g�rningsmannen var under femton �r eller handlat under inflytande av s�dan sj�lslig abnormitet, som avses i 33 k ap. 2� brottsbalken. 2 � Har n�gon genom tv�ng, forledande eller missbruk av annans of�r- st�nd, viljesvaghet eller beroende st�llning f�rm�tt denne att uppr�tta el� ler �terkalla testamente eller att avst� d�rifr�n, har han f�rverkat r�tten att taga arv eller testamente efter honom, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot. 612 Vad s�lunda �r stadgal �ger motsvarande till�mpning, d�r n�gon upps�tli� gen f�rst�rt eller undanh�llit testamente. � </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 � Vad i I och 2 �� r sagt om f�r�vare av brottslig g�rning g�ller envar SFS 1981:359 som medverkat till br ottet s�som i 23 kap. 4 och 5�� brottsbalken s�gs. 4 � Har n�gon f�rverkat sin r�tt att taga arv, skall �rvas s�som hade han d�tt f�re arvl�taren. 16 kap. Om preskription av r�tt att taga arv eller testamente 1 � Vistas, d� bouppteckning f�ir�ttas, till namnet k�nd arvinge efter den d�de � ok�nd �rt, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i sin v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, skall r�tten l�ta i Post- och Inrik es Tidningar of�rdr�jligen intaga kung�rel� se, att arv efter den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till ho� nom att g�ra sin r�tt till arvet g�llan de inom fem �r fr�n den dag, kung�rel� sen var inf�rd i tidningen. I kung�relsen skall den bortovarandes namn upptagas. I fall som avses i 3 k ap. 1 � skall, vid till�mpning av vad nu sagts, den r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken. 2 � Kan, n�r bouppteckning f�rr�ttas, ej utr�nas huruvida arvinge finnes som f�re allm�nna arvsfonden eller f�re eller j�mte annan k�nd arvinge �r ber�ttigad till arv , skall r�tten, p� anm�lan av den som har boet i sin v�rd eller d� f�rh�llandet eljest varder kunnigt, l�ta i Post- och Inrikes Tid� ningar of�rdr�jligen intaga kung�relse om arvfallet, med anmaning till ok�nda arvingar att g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den dag, kung�relsen var inf�rd i tidni ngen. Vad nu �r sagt skall ock g�lla, d�r vid b ouppteckningen k�nnedom finnes om arvinge men kunskap saknas s�v�l om arvingens namn som om hans vistelseort. 3 � �r testamentstagare ok�nd eller vistas han � ok�nd ort, skall vad i 1 � f�rsta stycket �r stadgat om anm�lan och kung�relse ang�ende arv �ga motsvarande till�mpning med avs eende � testamentsf�rordnandet. Skall testamentstagarens r�tt intr�da vid annan tid �n t estators d�d, m� kung�relse ej ske f�rr�n den tiden �r inne. 3 a � �r vid n�gons d�d faderskapet till honom ej fastst�llt och �r fadern ej heller p� annat s�tt k�nd f�r annan d�dsbodel�gare, boutredningsman eller den som sitter i boet, skall den som vill grunda arvsr�tt p� faderskapet g�ra sin r�tt g�llande inom tre m�nader fr�n d�dsfallet eller, om boupp� teckningen f�rr�ttas senare, senast vid bouppteckningen. 4 � Arvinge eller testamentstagare, som ej har att g�ra sin r�tt g�llande efter vad i 1 - 3 a � s�gs, skall g�ra det inom tio �r fr�n d�dsfallet eller, om hans r�tt intr�der f�rst vid senare tidpunkt, fr�n denna. 5 � Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillk�nna hu� ruvida han vil l g�ra anspr�k p� arv eller p� r�tt enligt testamentet, �ger r�t� ten f�rel�gga honom att g�ra sin r�tt g�llande inom sex m�nader fr�n det 613 � </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 f�rel�ggandet delgavs honom. Delgivning f�r ej ske enligt 12 - 15 �� delgiv� ningslagen (1970:428). S�dant f�rel�ggande skall meddelas, s�framt ans�kan d�rom g�res av n�gon som �r ber�ttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarl�- tenskapen ifall denne f�rsummar att bevara sin r�tt. 6 � Vill arvinge eller testamentstagare, utan att tilltr�da kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri, g�ra sin r�t t g�llande, skall han anm�la sitt anspr�k hos god man, om s�dan f�rordnats att bevaka hans r�tt, eller hos var d�dsbo� del�gare som tilltr�tt kvarl�tenskapen eller ock, om skifte ej skett, hos bo� utredningsman eller annan som sitter i bo et. Anm�lan m� ock g�ras hos r�tten. Har god man mottagit anm�lan, skall han tillk�nnagiva den hos r�tten . Om anm�lan, som gjorts eller tillk�nnagivits hos r�tten, skall genom dess f�rsorg med posten underr�ttelse �vers�ndas till �vriga d�dsbodel�ga re, vilkas namn och vistelseort �ro upptagna i bouppteckningen efter den d�de eller eljest k�nda for r�tten. 7 � Har arvinge eller testamentstagare icke inom tid, som i 1 -5 �� r f�r varje fall stadgad, tilltr�tt kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri eller anm�lt anspr�k d�rp� efter vad i 6 � s�gs, �r han sin r�tt f�rlustig. 8 � Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som skul� le varit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i fa ll som avses i 3 kap. I �, f�re den sist avlidne maken. 9 � N�rmare best�mmelser om kung�relse varom stadgas i 1 -3 �� med� delas av Konungen. 17 kap. Om arvsavtal 1 � Har n�gon i fr�ga om arv efter d en som �nnu lever tr�ffat avtal med annan �n denne, �r det ogillt. Samma lag vare om avtal ang�ende r�tt p� grund av te stamente. 2 � Avs�ger sig arvinge, genom god k�nnande av testamente eller eljest, skriftligen hos arvl�taren sin r�tt till arv, �r det g�llande. Br�starvinge �ger dock utf� sin laglott, med mindre han avs t�tt fr�n denna mot sk�lig t veder� lag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente med f�reskrift om f�rdelning p� s�tt om br�starv �r stadgat. Ej m� under�rig avs�ga sig arv, ej heller omyndigf�rklarad utan f�rmyn� darens skriftliga samtycke. D�r ej annat framg�r av omst�ndigheterna, g�ller arvsavs�gelse ock mot arvinges avkomlingar. 3 � Avtal, varigenom arvl�tare f�rfogat �ver sin kvarl�t enskap, �r ej g�l� lande. Utf�stelse om g�va, som icke m� g�ras g�llande under givarens livs- 614 tid, �r giltig allenast s�vitt f�ljer av vad om testamente � r stadgat. � </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 kap. Allm�nna best�mmelser om d�dsbo SFS 1981:359 1 � Efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare (d�ds� bodel�gare) hava alt, om ej s�rskild d�dsbof�rvaltning �r anordnad efter vad i 19 kap. stadgas, f�r boets utredning gemensamt f�rvalta den d�des egendom. De f�retr�da d�rvid d�dsboet mot tr edje man sa mt �ga att tala och svara i m�l som r�ra boet. �tg�rd som ej t�l uppskov m� f �retagas, oaktat samtliga del�gares samtycke ej kan inh�mtas. Har bodelning skett eller �r giftor�tt eljest utesluten, �r efterlevande ma� ken ej d�dsbodel�gare, om han ej �r arvinge eller universell testamentsta� gare. Den som �ger taga arv eller testamente f�rst sedan annan arvinge el� ler universell testamentstagare avlidit �r del�gare i dennes bo, men ej i arv- l�tarens. Innan te stamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge, vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken ins atts till universell testa� mentstagare. 1 a � N�r s�rskild d�dsbof�rvaltning inte har anordnats enligt 19 kap. f�r enskilda del�gare i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som parter i eget namn men f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let. Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost� naderna i m�let, i den m�n ko stnaderna t�cks av det som har kommit boet till godo genom r�tte g�ngen. V�cker n�gon del�gare talan mot d� dsboet f�r egen r�kning och har s�r� skild d�d sbof�rvaltning inte anordnats, f�rs boets talan i m�let av �vriga del�gare. 2 Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga d�dsbodel� �gare eller av den som i annat fall har att f�rvalta boet, skall egendomen, om den e j st�r under v�rd av f�rmyndare, syssloman eller annan, v�rdas av del�gare som sammanbodde med de n avlidne eller annars kan ta hand om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall gena st under� r�tta �vriga del�gare om d�dsfallet och, om det beh�vs god man f�r n�gon del�gare, g�ra anm�lan hos r�tten enligt 18 kap. f�r� ldrabalken. Vad som har sagts om del�gare g�ller ocks� efterlevande make som inte �r del�gare. Finns det inte n�gon som s�lunda tar hand om den d�des egendom, skall - medlem av hush�llet som den d� de tillh�rde, hyresv�rd eller annan som �r n�rmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla del�gare eller anm�la d�dsfallet till socialn�m nden. D� anm�lan skett eller f�rh�llandet p� annat s�tt blir k� nt, skall socialn�mnden, om det beh�vs, g�ra vad som enligt f�rsta stycket �ligger del�gare. F�r kostnaderna med anledning av detta har kommunen r� tt till ers�ttning av boet. 3 � G�res f�r d�dsbo annan g�ld �n som erford ras f�r begravningen eller f�r boets uppteckning, v�rd eller f�rvaltning eller f�retages eljest f�r d�ds� boet r�ttshandling som ej �r f�r s�dant �ndam�l erforderlig, �r det ej f�r boet bindande, med mindre t redje man var i g od tr o. Senaste lydelse 1976:221. 615 � </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 4 � Vad t redje man i g od tro slutit med dem som en ligt bouppteckningen �ro d�dsbodel�gare �r g�llande, �nd� att annan del�gare finnes. Har. innan bouppteckning skett, r�ttshandling f�retagits utan medver� kan av testamentstagare. �r den ej p� s�dan grund ogiltig, d�r tredje man var i god tro och r�ttshandlingen sk�ligen ej kunde anst� tills bouppteck� ningen f�rr�ttats. 5 � Del�gare som var for sin f�rs�ijning beroende av den d�de �ger s� som f�rskott � sin lott utf� vad f�r s�dant �ndam�l erfordras, s�vitt lotten uppenbarligen forsl�r och f�rskottet kati l�mnas utan ol�genhet f�r utred� ningen. Efterlevande make och of�rs�ijda barn skola st�dse njuta n�digt under� h�ll ur boet under tre m�nader fr�n d�dsfallet. 6 � D�dsbodel�gare �r pliktig att ers�tta skada, som han med avseende � boets v�rd eller f�rvaltning upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat n� gon. vars r�tt �r beroende av utredningen, �ro flera ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Vad s� lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas efter deras andelar i kvarl�ten- skapen. s� l�ngt de f�rsl�, och d�rut�ver efter huvudtalet, d�r ej j�mkning pr�vas sk�lig med h�nsyn till den st�rre eller mindre skuld som ligger en� var del�gare till last. 19 kap. Om boutredningsman och testamentsexekut�r 1 � D� d�dsbodel�ga re beg�r det, skall r�tten forordna, att egendomen skall a vtr�das till f�rvaltning av boutredningsman, samt utse n�gon att i s�dan egenskap handhava f�rvaltningen. Har n�gon genom testamente bli� vit utsedd att i avseend e � f�rvaltningen tr�da i arvingars och universella testamentstagares st�lle (testamentsexekut�r), �ger j�mv�l han p�kalla be� slut som nu �r sagt. S�dant beslut skall ock meddelas p� beg�ran av den som erh�llit legat eller �ger f�ra talan om fullg�rande av �ndam�lsbest�m� melse, d�r det pr�vas n�digt f�r legatets eller �ndam�lsbest�mmelsens verkst�llande, eller p� beg�ran av borgen�r eller den som st�r i ansvar f�r betalning av g�ld efter den d�de, d�r det m�ste antagas att d�dsboet �r p� obest�nd eller att s�kandens r�tt eljest �ventyras. �r d�dsbodel�gare eller den som erh�llit legat omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 � f�r�ldra- balken god man f�rordnats f�r honom, skall d�dsboet avtr�das till f�rvalt� ning av boutredningsman, om �verf�rmyndaren beg�r det och r�tten finner sk�l d�rtill. Skall enligt test amente egendomen vara undantagen del�garnas f�rvalt� ning. men �r testamentsexekut�r ej utsedd eller kan den utsedde ej utf�ra uppdraget, skall r�tten, d� ans�kan g�res av n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, meddela beslut s om i f�rsta stycket s�gs. Beslut enligt denna paragraf m� grundas j�mv�l � testamente som ej vun- 616 nit lag a kr aft. � </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 � Vid an s�kan som i 1 � s�gs fogas avskrift av bouppteckningen efter SFS 1981:359 den d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. �r ej bo� uppteckning f�rr�ttad, l�mnas trov�rdig uppgift om del�garna i boet och deras hemvist samt, d�r testamentsexekut�r �r f�rordnad, om dennes namn och hemvist. 3 � Val av boutredningsman skall s� tr�ffas att uppdraget kan f�rv�ntas bliva utf�rt med den insikt som boets beskaffenhet kr�ver. S�rskilt avseen� de skall f�stas vid f�rslag av dem, vilkas r�tt �r beroende av utredningen. Del�gare m� f�ror dnas till boutredning sman. �r testamentsexekut�r utsedd, skall f�rordnandet meddelas honom, om ej sk�l �ro d�remot. 4 � D�r det pr�vas erforderligt, m� flera boutredningsm�n f�rordnas. R�tten �ger best�mma, att f�rvaltningen skall delas mellan dem, och skall d�rvid tillika f�reskr iva, efter vilka grunder delningen skall ske. 5 � Vill boutredn ingsman fr�ntr�da sitt uppdrag och visar han sk�lig or� sak, skall han av r�tten entledigas. Finnes boutredningsman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�r� skild orsa k skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt. �r testamentsexekut�r fbrordnad till boutredningsman och f�rklaras testamentet sedermera ogiltigt, skall r�tten p� beg�ran pr�va, huruvida uppdraget likv�l b�r vara honom anf�rtrott. 6 � G�res av samtliga del�gare ans�kan att boet ej l�ngre skall f�rvaltas av boutredningsman, och �r ej fall f�r handen som i 1 � andra st ycket s�gs, skall r�tten, med bou tredningsmannens entledigande, f�rordna d�rom, s� framt det kan ske utan fara f�r n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen. �r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman, skall hans samtyc� ke inh�mtas. 7 � Avtr�des d�dsbos egendom till konkurs, �r f�rordnandet f�r bo� utredningsman f�rfallet. 8 � D�r boutredningsman, skall det av den som har hans egendom i sin v�rd utan dr�jsm�l a nm�las hos r�tten. 9 � Har den som gjort ans�kan enligt I � ej fullgjort vad i 2 � �r s tadgat, skall r�tten f�rel�gga honom viss tid d�rtill, vid �ventyr att, d�r det felande ej �r tillg�ngligt d� �rendet upptages till v idare behandling, ans�kningen skall vara f�rfallen. Innan r�tten meddelar beslut som avses i 1 eller 5 �, skola d�dsbodel� �garna genom s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig, s�vitt det kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. D�r det pr�vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig in� f�r r�tten. Ej m� n�gon f�rordnas till boutredningsman utan att han samtyckt d�rtill 617 . . ^ ' i.'v'- � </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tilir�lle att yttra sig. 10 � Kan i �rende som avses i 1 e ller 5 � slutligt beslut ej omedelbart meddelas, �ger r�tten, d�r det erfordras, meddela beslut att g�lla intill dess att slutligt beslut f�religger; och skall vad i 9 � tredje stycket s�gs vinna till�mpning, i fr� ga om entledigande av boutredningsman dock endast d�r s� kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. Mot r�ttens beslut skall i h �ndelse av missn�je talan f�ras s�rskilt. Mot hovr�ttens beslut m� talan ej f�ras. 11 � Boutredningsmannen har att, med iakttagande av vad nedan �r stad� gat, f�retaga alla f�r boets utredning erforderliga �tg�rder. Finnas tillg�ngarna ej f�rsl� till g�ldens betalning, skall boutrednings� mannen s�ka tr�ffa uppg�relse med borgen�rerna. Om uppg�relse ej kan n�s och del�garna ej fylla bristen samt ej heller offentligt ackord kommer till st�nd, skall boutredningsmannen avtr�da boets egendom till k onkurs. I fr� ga om r�ttshandlingar som i avs ev�rd m�n inverka p� del�garnas be� h�llning i b oet samt betr�ffande andra angel�genheter av vikt, s�som av� yttring av egendom som har s�rskilt v�rde for del�garna, avveckling av r�� relse som den d�de idkat eller uppg�relse med borgen�rerna, skall bo� utredningsmannen inh�mta del�garnas mening, om det l�mpligen kan ske. 12 � Boutredningsmannen f�retr�der d�dsboet mot tredje man samt �ger att tala och svara i m�l som r�ra boet. 12 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av boutredningsman f�r var och en av del� �garna i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som part i ege t namn men f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let och boutred� ningsmannen avst�r fr�n att f�ra boets talan. Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost� naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet till godo genom r�tteg�ngen. 618 13 � Fast egendom eller tomtr�tt m� ej av boutredningsmannen �verl� tas utan att del�garna skriftligen l�mna sitt samtycke eller, d�r det ej kan erh�llas, r�tten p� ans�kan till�ter �tg�rden. Vad nu �r sagt l�nder dock ej till inskr�nkning i den f�rfogander�tt som kan tillkomma boutrednings� mannen enligt lagakraftvunnet testamente. Har boutredningsmannen utan erforderligt samtycke f�retagit �tg�rd som i f�rsta stycket s�gs, �r den ogill, om del�gare v�cker talan om klander d�r� inom tre m�nader fr�n det han fick k�nnedom om �tg�rden och senast inom ett �r sedan lagfart eller inskrivning beviljades. 14 � Till d�dsboet h�rande penningmedel, som g�ras r�nteb�rande ge� nom ins�ttning i bank, skola ins�ttas i bo ets namn. D�dsboets egendom m� ej heller eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillh�r. V�rdehandlingar skola neds�ttas i �ppet f�rvar i ba nk. om det sam� manlagda v�rdet �verstiger ett belopp motsvarande tv� g�nger g�llande basbelopp enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring. \ � </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Ut�ver vad av 18 kap. 5 � f� ranledes m� egendom ej f�rskottsvis utgivas SFS 1981: 359 till del�gare, med mindre det kan ske utan men f�r annan, vars r�tt �r be� roende av utredningen. 14 a � F�re den 1 april varje �r skall boutredningsmannen avge redovis� ning f�r medelsf�rvaltningen under f�reg�ende kalender�r. 1 redovisning� en skola upptagas saido vid �rets b�rjan och slut samt in- och utbetalningar under �ret. Ha medel innest�tt i bank eller annan inr�ttning skall vid redo� visningen fogas bevis om ins�ttningar och uttag under �ret samt beh�llning vid �rets slut. N�r v�rdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovi sningen fogas bevis av motsvarande inneh�ll. �rsredovisning skall tillst�llas minst en del�gare i boet. �vriga del�gare samt r�tten skola samtidigt underr�ttas om vem som tillst�llts redovisning� en. D�dsbodel�gare som icke har tillst�llts redovisningen har r�tt att p� be� g�ran hos boutrednings mannen erh�lla ett exemplar av den. Finnes omyn� dig del�gare i boet skall ett exemplar tillst�llas �verf�rmyndaren. Fullg�r boutredningsman ej vad som �ligger honom enligt denna para� graf, kan r�tten vid vite f�rel�gga honom a tt fullg�ra sin skyldighet. 15 � S� snart d�dsboet baretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning kan �ga rum utan men f�r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen, skall boutredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till del�garna och avgiva redovisning f�r sin f�rvaltning. Sedan bodelning eller arvskifte f�rr�ttats av del�garna, skall boutred� ningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom. Samma lag vare, d�r av skiftesman verkst�lld delning blivit st�ndande. Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slu tf�rt efter vad nu �r sa gt, �r han ock redovisningsskyldig. N�r boutredningsman slutf�rt sitt uppdrag, m� han p� b eg�ran entledi� gas av r�tten. 16 � Kunna flera boutredningsm�n, som hava f�rvaltningen odelad, ej enas i �rende , vari avg�randet tillkommer dem, och f�religger ej flertal f�r viss mening, skall saken h�nskjutas till r �ttens avg�rande. Mot r�t tens be� slut m� talan ej f�r as. 17 � N�r d�dsbodel�gare beg�r det eller r�tten eljest pr�var l�mpligt, skall r�tten f�rordna god man att �va tillsyn � boutredningsmannens f�r� valtning, s�framt boutredningsmannen icke st�ller s�kerhet f�r ers�ttning som han kan finnas skyldig a tt utgiva. Gode mannen �ger genomg� r�ken� skaper och andra handlingar �vensom verkst�lla inventering av egendo� men. Han skall, p� f�rel�ggande av r�tten eller framst�llning av del�gare, meddela uppl ysningar om boet och dess f�rvaltning samt, d�r anledning f�religger till anm�rkning, g�ra anm�lan hos r�tten. �r god man ej utsedd, �ger r�tten, p� ans�kan av del�gare eller eljest, f�rel�gga boutredningsmannen att avgiva redog�relse f�r sin f�rvaltning eller ock f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och d�r�ver avgiva be� r�ttelse. Har beslut enligt denna paragraf meddelats p� ans�kan av allenast vissa del�gare, m� r� tten p� talan av del�gare f�reskriva, att kostnaden ej skall 619 � </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 stanna � boet utan av s�kandena slutligen g�ldas, med f�rdelning dem emellan efter deras lotter i boet. 18 � Boutredningsman �r pliktig att ers�tta skada, som han upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat d�dsboet eller n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen. �ro flera utredningsm�n ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Ers�ttningsbeloppet skall utredningsm�nnen emellan slutligen f�r� delas efter den st�rre eller mindre skuld som pr�vas ligga envar av dem till last. " Om skyldighet att hos bank neds�tta eller inbetala v�rdehandlingar och penningmedel, som tillkomma omyndig eller den f�r vilken god man f�r� ordnats, stadgas i for �ldrabalken. 19 � Om talan � boutredningsmans f�rvaltning g�ller vad om syssloman �r stadgat. Klandertalan m� foras av envar del�gare. Den som anst�llt klandertalan �r ber�ttigad att av d�dsboet erh�lla ers�ttning f�r r�tteg�ngs� kostnaden, i d en m�n den t�ckes av vad genom r�tteg�ngen kommit boet till godo. Boutredningsmannen �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�ttning f�r sina kostnader. L�mnar boet ej tillg�ng, skall s�dan gottg�- relse g�ldas av den p� vars ans�kan f�rordnandet meddelats. �ro flera be� talningsskyldiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. 20 � F�rordnande att vara testamentsexekut�r skall, s�vitt ej annat framg�r av testamentet, anses innefatta bemyndigande att f�retaga alla for boets utredning erforderliga �tg�rder. Vad i 1 4-16,18 och 19 �� sagts om boutredningsman skall �ga motsva� rande till�mpning � testamentsexekut�r �vensom � den som genom testa� mente forordnats att allenast i viss del verkst�lla utredningen efter den d�de; och skall j�mv�l om entledigande g�lla vad om boutredningsman �r stadgat. 20 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av testamentsexekut�r med beh�righet att f�retr�da boet i r�tt eg�ng f�r var och en av del�garna i m�l so m r�r boet v�cka och f�ra talan som part i eget namn men f�r boets r�kning, om �vri� ga del�gare �r motparter i m�let och testamentsexekutom avst�r fr�n att f�ra boets talan. Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet for kost� naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet till godo genom r�tteg�ngen. 21 � R�ttens beslut i �renden enligt detta kapitel skola utan hinder av f�rd klagan l�nda till efterr�ttelse, dock ej beslut enligt 6 �. 620 20 kap. Om bouppteckning och d�dsboanm�lan 1 � Bouppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter d�dsfallet, s� framt ej p� ans�kan inom samma tid r�tten med h�nsyn till boets beskaf� fenhet eller av annan s�rskild orsak f�rl�nger tiden. � </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Om d�dsboanm�lan och undantag p� grund av s�dan anm�lan fr�n skyl- SFS 1981: 359 digheten att f�rr�tta bouppteckning f�reskrives i 8a �. 2 � D�dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd eller ock boutred� ningsman eller testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r boupp� teckning samt utse tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den. Till f�rr�ttningen skola i god tid kallas samtliga del�gar e. Efterlevande ma� ke skall kallas, �nd� att han ej �r del�gare. Skall lott i kvarl� tenskapen �t� njutas f�rst sedan arvinge eller universell testamentstagare avlidit, skall ock den kallas som vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda taga arv eller testamente. Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa� mentsexekut�r. ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap. 2� s�gs har egendomen i sin v�rd. att f�ranstalta om bouppteckning. 3 � I bouppteckningen angivas dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des full� st�ndiga namn. yrke och hemvist samt d�dsdagen, s� ock deras namn och hemvist, vilka skolat kallas till f�rr�ttningen, med uppgift tillika, f�r under- �rig om hans f�delsedag och f�r arvinge om hans skyldskap med den d�de. Arvinge skall an givas, �nd� att det st�r fast att han � r utesluten fr�n del i kvarl�tenskapen. Kan uppgift i visst h�nseen de ej l�mnas, skall det anm�r� kas. Av bouppteckning en skall framg� vilka som n�rvarit vid f�r r�ttningen. D�r n�gon som skolat kallas ej n�rvarit, skall vid b ouppteckningen fogas bevis att han i tid blivit kalla d. 4 � Boets tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de voro vid d�dsfallet. Tillg�ngarna upptagas med angivande av v�rdet. Lever make efter, skola j�mv�l hans tillg�ngar och skulder antecknas; dock att, d�r giftor�ttsgemenskap var utesluten, anteckning skall ske alle� nast om efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare som �ger efter maken taga andel i b oet. V�rdering verkst�lles av den efterle- vandes giftor�ttsgods samt. d�r efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare varom nyss sagts, �ven av hans enskilda egendom. 5 � �r efter den d�de testamente eller, om han var gift, �ktenskapsf�r� ord ang�ende f�rm�genhetsordningen, skall det intagas i bouppteckni ngen eller i bestyrkt av skrift fogas d�rvid s�som bilaga. Bouppteckningen skall j�mv�l inneh�lla uppgift om s�d an den d�de till� h�rig livf�rs�kring som, en�r f�rm�nstagare �r insatt, ej ing�r i kvar l�ten� skapen. �r bland de l�garna laglottsber�ttigad arvinge, skall, d�r del�gare beg�r det, i bouppteckningen uppgift l�mnas om vad a rvinge eller hans avkom- ling av den d�de mottagit i f�rskott elle r eljest s�som g�va. s� ock om g�va som efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentsta� gare mottagit av den d�de; och skall tillika uppgivas vad arv inge i f�rskott erh�llit av efterlevande makens giftor�ttsgods. Vad nu �r sagt skall ej g�lla, d�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande till givarens villkor. 621 � </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 6 � Boet uppgives av den som v�rdar egendomen eller eljest �r med boet b�st f�rtrogen. Det �ligger envar del�gare och efterlevande make, �nd� att han ej �r del�gare, att p� anmaning l�mna uppgifter till b ouppteckningen. Den som uppgivit boet skall � handlingen teckna f�rs�kran under edlig f�rpliktelse att hans uppgifter till bouppteckningen �ro i allo riktiga och att ej n�got �r med vilja och vetskap utel�mnat; och skall detta av honom med ed bestyrkas, d�r talan om s�dan edg�ng f�res av n�gon, vars r�tt kan bero d�rav, eller ock av boutredningsman eller testamentsexekut�r. Edg�ngs- plilct �ligger j�mv�l del�gare eller efterlevande make som ej uppgivit boet., Har annan tagit befattning med egendomen, m� ock edg�ng �l�ggas ho� nom, om sk�l �ro d�rtill. Gode m�nnen skola � handlingen teckna bevis att allt blivit r�tteligen an� tecknat och tillg�ngarna efter b�sta f�rst�nd v�rderade. 7 � Finnes egendom � flera orter, m� s�rskild bouppteckning f�rr�ttas � vatje ort. 1 en av bouppteckningarna skall intagas sammanfattning av boets tillg�ngar och skulder, och skall vad i 5 � stadgas �ga till�mpning allenast � den bouppteckningen. 8 � Bouppteckning skall inom en m�nad efter uppr�ttandet j�mte be� styrkt avskrift f�r registrering ingivas till r�tten i den ort d�r den d�de sko� lat svara i tvistem�l i a llm�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda fin� nes, till Stockholms tingsr�tt. �ro flera bouppteckningar, skola de ingivas samtidigt; och skall tiden h�rf�r r�knas fr�n det den sista bouppteckningen uppr�ttades. Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall f�rvaras hos r�tten. Har omyndig del i boet eller finnes del�gare, f�r vilken god man skall f�rordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ingivas f�r varje �verf�r� myndare som skall ha tillsyn �ver ifr�gavarande f�rmynderskap eller god- manskap. �r bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, m� denna av� skrift omfatta endast erforderliga delar. �ro ej erforderliga avskrifter ingivna, skola s�dana tagas p� boets be� kostnad. 8a � F�rsl� den d�des tillg�ngar eller, n�r han efterl�mnar make, till� g�ngarna j�mte hans andel i makens giftor�ttsgods icke till annat �n be� gravningskostnader och andra utgifter med anledning av d�dsfallet och omfatta tillg�ngarna ej fast egendom eller tomtr�tt, beh�ver bouppteck� ning icke f�rr�ttas, om d�dsboanm�lan g�res till r�tten av socialn�mnden. D�dsboanm�lan skall vara skriftlig och upptaga den d�des fullst�ndiga namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och d�dsdag samt intyg, utvisande att betr�ffande tillg�ngarna f�religger fall som avses i f�rsta stycket. I an m�lan skola �ven angivas namn och bostadsadresser betr�f� fande d�dsbodel�gare, om uppgifter d�rom kunna inh�mtas utan avsev�rd tidsutdr�kt. D�dsboanm�lan b�r g�ras inom tv� m�nader efter d�dsfallet. Den skall f�rvaras hos r�tten. �ven om d�dsboanm�lan gjorts, skall bouppteckning f�rr�ttas, om del beg�res av d�dsbodel�gare eller annan vars r�tt kan bero d�rav och denne st�ller s�kerhet f�r bouppteckningskostnaden eller om ny tillg�ng yppas 522 och det d�rf�r ej l�ngre f�religger s�dant fall som avses i f�rsta stycket. Bo- � </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> uppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter det att beg�ran d�rom SFS 1981:359 gjordes och s�kerhet st�lldes eller den nya tillg�ngen yppades. Om f�rl�ng� ning av tiden f�r boupptecknings f�rr�ttande �ger 1 � f�rsta stycket mot� svarande till�mpning. 9 � Det �ligger r�tten att tillse att bouppteckning, n�r s�dan erfordras, inom laga tid f�rr�tt ats och ingivits. Finnes det vara f�rsummat �ger r�tten vid vite f�rel�gga viss tid eller, d�r bouppteckning ej skett, f�rordna n�gon att f�ranstalta d�rom. S�dant f�rordnande utg�r ej hinder att vara god man vid f�rr�ttningen. Registrering av bouppteckning m� ej �ga rum, d�r vid boupp teckningen finnes ej hava s� f�rfarits som i d etta kapitel s�gs. �r bouppteckningen bristf�llig, �ger r�tten med f�rel�ggande av vite uts�tta tid inom vilken bristen skall avhj�lpas. Den som �r pliktig att l�mna uppgift til l bouppteckning m� vid vite h�llas d�rtill. 10 � Yppas efter boupptecknings f�rr�ttande ny tillg�ng eller g�ld e ller annan felaktighet i boupptec kningen, skall inom en m�nad uppg�ras hand� ling, innefattande till�gg eller r�ttelse; och g�ller om s�dan handling vad ovan �r stadgat om bouppteckning. 21 kap. Om den d�des skulder 1 � Innan en m�nad har f�rflutit efter det att bouppteckning f�rr�ttades eller, om boet f�rvaltas av boutredningsman, uppg�relse har tr�ffats med samtliga bo rgen�rer om betalningen av skulderna f�r en skuld betalas en� dast om det med fog kan antas att betalningen inte �r till skada f�r borgen� rerna. 2 � Sedan en m�nad har f�rflutit e fter det att bouppteckning f�rr�ttades f�r borgen�rerna kr�va s�kerhet f�r s�dana skulder efter den d�de vilka in� te har f�rfal lit till betalning och f�r vilka det inte redan finns tillr�cklig s� kerhet. St�lls ej s�kerhet inom tre m�nader, f�r d�dsboet inte l�ngre till� godor�kna sig n�gon f�rfallotid. 3 � Finns det flera del�gare i d�dsboet eller �r allm�nna arvsfonden ensam del�gare, f�r en skuld som inte f�rfaller till b etalning inom sex m� nader s�gas upp hos borgen�ren till betalning sex m�nader efter upps�g� ningen. Om borgen�ren till s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt i fast egen� dom eller tomtr�tt eller har inteckning och han inom tre m�nader efter upp� s�gningen meddelar att han vill h�lla sig endast till s�kerheten, �r han dock inte skyldig att ta emot betalning f�re forfallodagen. 4 � Sker bodelning eller arvskifte innan den d�des och boets andra skul� der har betalts eller medel till deras betalning har st�llts under s�rskild v�rd, skall bodelningen e ller skiftet g� �ter. �r skulderna inte st�rre �n att de kan betalas av den d�des tillg�ngar 623 � </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> \ SFS 1981:359 och. om han var gift, vad som av den andra makens egendom skulle ha be� l�pt p� hans lott f�r det fall att skulderna hade bealitats vid bodelningen, skall �terg�ngen begr�nsas till vad som beh�vs f�r att skulderna och kost� naderna f�r boets f�rvaltning skall kunna betalas. Vad som s�lunda beh�vs skall utges av del�garna i f�rh�llande till vad var och en av dem har f�tt for mycket vid bodelningen eller arvskiftet. I �vrigt skall bodelningen eller skiftet best�. Finns egendom som skall l�mnas �ter inte i be h�ll, skall ers�ttning utges f�r det v�rde egendomen hade n�r �terg�ng p�kallades, om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta. Uppkommer brist hos n�gon del�gare, skall de �vriga del�garna t�cka bristen med vad de har f�tt vid bodelningen eller skiftet. Vad som beh�vs f�r att bristen skall kunna t�ckas skall utges av del�garna i forh�llande till vad var och en av dem s�lunda har f�tt. 5 � Egendom som har utgetts som legat eller i enl ighet med en �ndam�ls� best�mmelse skall l�mnas tillbaka till boet, om det beh�vs f�r att den d�� des skulder skall kunna betalas. Finns egendomen inte i beh�ll, skall er� s�ttning utges f�r det v�rde egendomen hade n�r �terl�mnande p�kallades, om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta. 6 � Den som enligt 4 eller 5 � �r skyldig att l�mna tillbaka egendom till boet eller att ers�tta egendomens v�rde skall utge �ven r�nta eller avkomst av egendomen. Han har dock sj�lv r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndiga kost� nader f�r egendomen och, om han var i god t ro, kostnader som har varit till nytta f�r egendomen. 624 22 kap. Om verkst�llighet av legat cch �ndam�lsbest�mmelser 1 � Legat av oskifto skall utgivas s� snart det kan ske utan men f�r n� gon, vars r�tt �r beroende av boets utredning. F�retages arvskifte innan legatet utgivits eller egendom, som d�rf�r er� fordras, blivit st�lld under s�rskild v�rd, �ro del�garna en f�r alla och alla f�r en ansvariga f�r f�rordnandets verkst�llande s�som om skifte ej �gt rum. Vad s�lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas enligt den i 18 ka p. 6 � stadgade grunden. 2 � Skall legat fullg�ras av viss arvinge eller testamentstagare. �r denne pliktig att verkst�lla f�rordnandet, n�r han mottagit den egendom som �r avsedd f�r legatets fullg�rande. D�r av hans f�rsummelse beror att egen� domen ej utgivits till h onom, skall han g�lda skadan. 3 � Varder i fr�g a om legat testamentstagarens r�tt genom vanv�rd eller eljest �ventyrad, m� r�tten p� ans�kan f�rordna, att s�kerhet skall st�llas f�r legatets utg�rande eller att egendom, varom fr�ga �r, skall s�ttas under s�rskild v�rd. 4 � Avser legat viss egendom, skall, d�r ej annat f�ljer av testamentet, avkastningen tillfalla testamentstagaren men n�dig kostnad, vilken ej f�r- anletts av boutredningen, av honom g�ldas innan egendomen utgives. � </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> -4M . 5 � � legat, som avser visst penningbelopp, �ger testamentstagaren, s�- SFS 1981: 359 vitt ej annat framg�r av testamentet, tillgodonjuta r�nta, sedan fyra m�na� der f�rflutit fr�n testators d�d. R�ntan ber�knas enligt 5 � r�ntelagen (1975; 635) f�r tiden fram till dess legatet enligt 1 � i detta kapitel skall utgi� vas och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter. 6 � Vad i detta kapitel �r stadgat om legat skall �ga motsvarande till�mp� ning � �ndam�lsbest�mmelse. 7 � Underl�ter n�gon vad honom �ligger med avse ende � verkst�llande av �ndam�lsbest�mmelse, m� talan d�rom f�ras av testators arvinge, vare sig han �ger del i boet eller ej, e fterlevande make, arvinges avkomling eller universell te stamentstagare, s� ock av boutredningsman eller testaments� exekut�r. D� fr�ga �r om allm�nnyttigt � ndam�l, m� talan j�mv�l f�ras p� f�rord� nande av l�nsstyrelsen i det l�n d�r verkst�lligheten huvudsakligen skall ske. 23 kap. Om arvskifte 1 � Arvskifte f�rr�ttas av arvingar och universella testamentstagare. Var den d�de gift, skall f�rst bodelning �ga rum mellan efterle vande ma� ken och �vriga del�gare e fter vad i gifterm�lsbalken s �gs. 2 � Mot n�gon del�g ares bestridande f�r skifte ej f�retas innan boupp� teckning har f�rr�ttats och alla k�nda skulder har betalts eller medel till de� ras betalning har st�llts under s�rskild v�rd. Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, f�r skifte ej mot del�gares bestridande �ga rum innan f�rordnandet har verkst�llts eller del�garen ha r fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig egendom har blivit st�lld und er s�rskild v�rd. St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku� t�r, f�r skifte ej f�retas innan denne har anm�lt att utredningen har slut� f�rts. 3 � Envar del�gare �ger vid skiftet njuta lott i varje slag av egendom; dock b�r vad ej l�mpligen kan d elas eller skiljas s�vitt m�jligt l�ggas � en lott. Fordran � del�gare skall tillskiftas denne s� l�ngt hans lott f�rsl�r. Har vid skifte fastighet delats s�, att del�gare f�tt skilda andelar utan att villkor om utbrytning uppst�llts i de n handling som enligt 4 � uppr�ttas �ver skiftet, innehava dessa del�gare fastigheten under sam�gander�tt. Om i annat fall �n i andra stycket anges skiftet inneb�r att del av fastig� het kommer i s�rskild �g ares hand, �r skiftet ogiltigt i den de len. 4 � �ver arvskifte skall uppr�ttas handling, som underskrives av del� �garna med vitt nen. 5 � D� del�gare beg�r det, skall r�tfen f�rordna n�gon a tt vara skiftes� man. D�r det pr�vas erforderligt, m� flera skiftesm�n f�rordnas. Vid an- 625 40-SFS 1981 � </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 \ s�kningen skall fogas avskrift av bouppteckningen efter den d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. St�r boet under f�rvaltning av s�dan boutredningsman eller testaments� exekut�r som ej �r del�gare, �r han utan s�rskilt f�rordnande skiftesman, s�framt ej annan f�rut blivit utsedd d�rtill . 6 � Finnes skiftesman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rskild orsak skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon, vars r�tt �r beroende av skiftet, eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt. 7 � Innan r�tten meddelar beslut som avses i 5 eller 6 �, skola del�gar na genom s� rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle at t yttra sig. D�r det pr�vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig inf�r r� tten. Ej m� n�gon f�rordna s till skiftesman utan att han samtyckt d�rtill eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�l le att yttra sig. 8 � Skiftesmannen skall best�mma tid och ort f�r skifte samt till f�rr�tt� ningen kalla del�garna. Vid f�rr�ttningen skall han l�mn a dessa det bitr�de som finnes erforderligt. Kan enighet ej vinnas, har skiftesmannen att sj�lv best�mma om del� ningen och d�r�ver uppr�tta handling, som av honom unde rskrives. Skif� teshandlingen skall of�rdr�jligen delgivas envar del�gare genom �verl� m� nande av besannad avskrift. Vill del�gare klandra skiftet, skall han ino m tre m�nader efter delgivningen v�cka talan mot �vriga del�gare; f�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlorad. I m�l som nyss �r sagt �ger r�tten in� h�mta yttrande av skiftesmannen, s� ock till honom �terf�rvisa �ren det. 9 � Skiftesman �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�tt� ning f�r sina kostnader. 24 kap. Om avtal ang�ende sammanlevnad i oskiftat d�dsbo 1 � Om ett d�dsbo f�rvaltas av del�garna gemensamt och de har kommit �verens om att leva samman i oskiftat bo, g�ller i fr�ga om f�rvaltningen av boet och r�tten att f�retr�da boet vad som s�gs i 18 kap. 1 �, om inte an� nat har avtalats. Ocks� best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� samma kapitel skall till�mpas. 1 fr�ga om r�tten f�r enskilda del�gare att v�cka och f�ra talan som par� ter i ege t namn men f�r boets r�kning g�ller vad som s�gs i 18 kap. 1 a �, om inte annat avtal as mellan del�garna. 2 � S�vitt avkastningen ej skall anv�ndas till bekostnad av gemensam hush�llning eller eljest f�r gemensam r�kning, �r envar del�gare ber�ttigad att efter varje kalender�rs utg�ng fordra delning av beh�llen avkastning. 626 3 � Har ej tid fastst�llts f�r best�ndet av avtal om sammanlevnad i o skif� tat bo, �r avtalet g�llande tills tre m�nader f�rflutit sedan det blivit av n� gon del�gare uppsagt hos de �vriga. Samma lag vare, d�r vid avtal g�llande f�r best�md tid sammanlevnaden fortsa tt efter den tidens utg�ng. � </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 � Tr�der efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller d�r SFS 1981; 359 del�gare och efterl�mnar han s�som d�dsbodel�gare n�gon, som ej deltagit i avtalet, skall detta, om upps�gning sker inom fyra m�nader d�refter, upp� h�ra att g�lla tr e m�nader efter upps�gningen. D�r f�rmyndare eller god man deltagit i avta let, skall vid f�rmynderska- pets eller godmanskapets upph�rande r�tt till upps�gning som i f�rsta styc� ket s�gs tillkomma den � vars v�gnar avtalet slutits, 5 � Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, v�sentlig �ndring intr�tt i de f�rh�llanden som d�rvid voro avg�rande, eller finnes avtalet av annan s�rskild orsak ej b�ra best�, m� r�tten p� del�gares talan f�rklara, att avtalet skall upph�ra att g�lla. Om h�vande av avtal, vars fortsatta best�nd medf�r �ventyr f�r del�gare som �r omyndig eller for vilken god man �r f �rordnad, �r s�rskilt stadgat. 6 � F�rordnas om b oets avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman, �r avtal om sammanlevnad i oskiftat bo f�rfallet. Ej m� s�dant f�rordnande meddelas p� ans�kan av del�gare. 25 kap. Om d�df�rklaring 1 � �r n�gon borta och har det sedan han veterligen senast var vid liv f�rflutit tio �r eller, om han skulle vara �ver sjuttiofem �r gammal, fem �r, f�r ans�kan g�ras om hans d�df�rklaring. Kan det antas att den som �r borta befann sig i livsfara d� han veterligen senast var i livet, f�r ans�kan g�ras sedan tre �r har f�rflutit. �r det utrett att han befann sig i livsfara, f�r ans�kan dock g�ras sedan ett �r har f�rflutit. 2 � Ans�kan om d�df�rklaring g�res av den bortovarandes make, ar� vinge eller annan, vars r�tt kan bero av d�df�rklaringen, hos r�tten i den ort, d�r den bortovarande senast haft hemvist inom riket, eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, hos Stockholms tingsr�tt. 3 � �ver ans�kningen skall r�tten h�ra den bortovarandes inom riket vistande make och n�rmaste fr�nder, annan som kan antagas senast hava haft underr�ttelse om den bortovarande, �vensom pastors�mbetet och po� lismyndigheten i den ort , d�r han senast �gt hemvist inom r iket. 4 � �r s�dan tid f�rfluten som i 1 � s�gs och utr�nes ej att den bortova� rande avlidit, skall r�tten utf�rda kung�relse om ans�kningen med kallelse � honom att senast viss dag, som ej m� s�ttas tidigare �n ett �r d�refter, an� m�la sig hos r�tte n. Kung�relsen skall �ven inneh�lla anmaning till envar, som kan l�mn a upplysning i �re ndet, att inom samma tid giva det r�tten tillk�nna. Genom r�ttens f�rsorg skall kung�relsen of�rdr�jligen inf�ras i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning. 5 � Har den i kung�relsen fastst�llda dagen g�tt till �nda, skall r�tten, om s�dan tid som ang es i 1 � �r f�rfluten och man ej vet a tt den bortovarande 627 � </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:835px;height:1262px;"> <img width="835" height="1262" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> SFS 1981:359 avlidit, f�rklara att han skall anses f�r d�d. Han skall d� antas ha avlidit, i fall som anges i I � f� rsta meningen vid utg�ngen av den m�nad d� nyss angiven tid gick till �nda eller, i fr�ga om bortovarande som fyllt sextiofem men ej sjuttio �r n�r han veterligen sist var vid liv, vid utg�ngen av den m� nad under vilken han skulle ha fyllt sjuttiofem �r samt, i fall enligt andra el� ler tredje meningen i samma paragraf, p� den dag e ller, om dagen ej �r k�nd, vid utg�ngen av den m�nad d� livsfaran f�rel�g respektive kunde an� tas f�religga. I r�ttens beslut skall anges vilken dag som s�lunda �r att anta s�som d�dsdag. 6 � D� enligt lag tid skall r�knas fr�n d�dsfall, skall, d�r d�df�rklaring skett, tiden r�knas fr�n det beslutet vann laga kraft. 7 � Finnes den d�df�rklarade sedermera vara vid liv, skall enva r, som i f�ljd av d�df�rklaringen tilltr�tt egend om, b�ra den �ter. Samma lag vare, d�r den d�df�rklarade finnes hava avlidit � annan tid �n den som antagits s�som d�dsdag och med h�nsyn d�rtill annan �r ber�ttigad till kvarl �ten- skapen. Har egendom som skall �terb�ras blivit till annan �verl�ten, �r j�mv�l denne �terb�ringsskyldig, d�r han ej var i god tro d� han �tkom egendo� men. D� egendom �te rb�res, skall ock utgivas avkastning som bel�per p� ti� den efter det innehavaren vann kunskap, att annan �gde b�ttre r�tt till egendomen, eller st�mning blev honom delgiven. Har han f�r egend omen haft n�dig kostnad, skall den ers�ttas; nyttig kostnad skall ock ers�ttas, d�r den ej var gjord � tid som nyss sagts . Utg�res egendomen av pen ning� belopp, skall r�nta g�ldas p� beloppet enligt 6 � r�n telagen {1975:635) fr�n den dag innehavaren vann kunskap att annan �gde b �ttre r�tt till belop pet eller st�mning delgavs honom. �verg�ngsbest�mmelser 1. Denna lag" tr�der i kraft den 1 juli 1981. 2. I fr�ga om d�dsbodel�gares ansvar f�r den d�des skulder till�mpas fortfarande �ldre best�mmelser, om den d�de har avlidit f�re ikrafttr�dan� det. 3. Har ans�kan om d�df�rklaring gjor ts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas �ldre best�mmelser. P� regeringens v�gnar H�KAN WINBERG Edvard Nilsson (Justitiedepartementet) 628 " 1981:359. � </div> </div>

SFS 1981:359

Lag

Utkom fr�n trycket

om �nidring i �rvdabalken;

den 26 maj 1981

utf�rdad den 23 april 1981.

Enligt riksdagens beslut' f�reskrivs i fr�ga om �rvdabalken ''

dels att 18 kap. 2�, 21 kap., 23 kap. 2 �, 24 kap. 1 � samt 25 kap. 1 och

5 �� skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall inforas tre nya p aragrafer, 18 kap. 1 a� samt 19

kap. 12 a och 20 a��, av nedan angivna lydelse.

Till f�ljd h�rav kommer �rvdabalken att ha f�ljande lydelse fr�n och

med den dag d� denna lag tr�der i kraft.

1 kap. Om r�tt att taga arv

1 � Arv kan tagas endast av den som lever vid arvl�tarens d�d; dock m�

barn, som �r avlat dessf�rinnan, taga arv, om det sedermera f�des med liv.

�r fr�ga om r�tt till del i boet efter arvl�tarens efterlevande make, skall

h�nsyn tagas tUl tiden f�r makens d� d.

2 � �r arvinge till den, efter vilken arv fallit, j�mv�l avliden, och kan be�

vis ej f�rebringas att han �verlevat arvl�taren, skall med arvet s� f�rfaras

som om han icke �verlevat denne.

3 � Utl�ndsk medborgare m� lika med svensk taga arv h�r i riket. �r i

annan stat svensk medborgare icke likst�lld med inl�nning i fr�ga o m r�t�

ten att taga arv, eller m�ste han d�r vidk�nnas st�rre avdrag �n denne, �ger

Konungen f�rordna att motsvarande inskr�nkning skall g�lla f�r den sta�

tens medborgare h�r i riket.

2 kap. Om skyldemans arvsr�tt

1 � N�rmaste arvingar p� grund av sky ldskap�ro arvl�tarens avkomling-
ar i br�starvingar).

Arvl�tarens bam taga lika lott. �r bam d�tt, skola dess avkomlingar tr�

da i dess st�lle , och skall var gren taga lika lott.

2 � Finnas ej br�starvingar, taga arvl�tarens fader och moder h�lften var
av arvet.

�r fader eller moderd�d, dela arvl�tarens syskon faderns eller modems

lott. I avlidet syskons st�lle tr�da dess avkomlingar, och skall var gren taga
lika lott. Finnas ej syskon eller avkomlingar av dem, men lever endera av

arvl�tarens f�r�ldrar, skall denne taga hela arvet.

�ro halvsyskon efter arvl�taren, taga de med helsyskon eller deras av-

' Prop. 1980/81:48, LU ll,rskr 224.

602

" Senaste lydelse av 21 kap. 10� 1970: 1001.

�

komlingar del i lo tt, som skolat tillfalla deras fader eller moder. Finnas ej

SFS 1981; 359

helsyskon, och �ro b�da f�r�ldrarna d�da, skola arvl�tarens halvsyskon

taga hela arvet. I avlidet halvsyskons st�lle tr�da dess avkomlingar.

3 � Leva ej arvl�tarens fader, moder, syskon eller syskons avkomlingar,

taga farfader, farmoder, morfader och mormoder arvet. Envar �rver lika

lott.

�r farfader, farmoder, morfader eller mormoder d�d, skola den d�des

barn dela hans lott. �ro ej barn efter den d�de, tager den andre av farf�r�
�ldrarna eller morf�r�ldrarna eller, om �ven han �r d�d men eft erl�mnat

barn, hans barn den d�des lott. Finnes ej arvinge � den sidan, skall hela ar�
vet g� till arvingarna � den andra.

4 � Andra skyldem�n �n ovan s�gs �ga ej �rva.

3 kap. Om maltes arvsr�tt; s� ock om r�tt for den f�rst avlidne ma�

kens arvingar i boet efter den sist avlidne malten

1 � Var arvl�taren gift och l�mnar ej efter sig br�starvinge, tillfaller kvar-

l�tenskapen maken. Lever vid m akens d�d den f�rst avlidnes fader, mo�

der, syskon eller syskons avkomling, �ga de som d� �ro n�rmast till arv ef�

ter den f�rst avlidne taga h�lften av efterlevande makens bo, d�r ej nedan

annorlunda stadgas. Ej m� efterlevande maken genom testamente f�rord�

na om vad s�lunda skall tillfalla den f�rst avlidnes arvingar.

2 � �gde vid den f�rst avlidne makens d�d makarna eller en av dem en�

skild egendom, eller motsvarade eljest kvarl�tenskapen efter den f�rst av�
lidne annan andel �n h�lften av makarnas egendom, taga de arvingar efter

den f�rst avlidne som i 1 � n�mnts samma andel i boet efter den sist avlid�
ne.

Har den f�rst avlidne maken genom testamente f�rordnat, att n�got av

kvarl�tenskapen efter honom skall tillfalla annan �n efterlevande maken,

skall avdrag h�rf�r g�ras vid an delens ber�kning.

3 � Har efterlevande maken genom g�va eller annan d�rmed j�mf�rlig

handling, utan tillb�rlig h�nsyn till den f� rst avlidnes arvingar, orsakat v�

sentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid efterlevande

makens d�d tillkommer hans arvingar, vederlag utg� till arvingarna efter

den f�rst avlidne f�r vad av minskningen bel�per � deras andel i boet.

Kan vederlag ej utg�, skall g�van eller dess v�rde �terb�ras, s�framt den

som mottog g�van ins�g eller bort inse, att den l�nde arvingarna efter den

f�rst avlidne till f�rf�ng. Talan h�rom m� dock ej v�ckas, sedan fem �r f�r�
flutit fr�n det g�van mottogs.

Var vid d�dsfallet g�va, som tillkommit under omst�ndigheter varom

ovan s�gs, ej fullbordad, m� den ej g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�n�
da arvingarna efter den f�rst avlidne till f�rf�ng.

4 � �verstiger boets v�rde vid efterlev ande makens d�d dess v�rde vid
den f�rst avlidnes fr�nf�lle, skall denna f�rkovran till�ggas den efterlevan-

603

�

SFS 1981:359

des arvingar, s�vitt visas att egendom till motsvarande v�rde tillfallit den
efterlevande i ar v, g�va eller testamente eller ock m� antagas att boets f�r�

kovran h�rr�r fr�n f�rv�rvsarbete, som efter den f�rst avlidne makens d�d

drivits av den efterlevande.

Har efterlevande maken gjort sig skyldig till f�rfarande som avses i 3� ,

skall, vid ber�kning huruvida f�rkovran f�religger, kvarl�tenskapen �kas

med ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efter�
levande maken.

5 � Vid d elningen av boet efter den sist avlidne maken �ga vardera ma�

kens arvingar p� sin lott erh�lla egendom, som under �ktenskapet tillh�rt

den maken, och den sist avlidnes arvingar j�mv�l egendom, som sederme�

ra f�rv�rvats av denne. Fastighet m�, �ven om den i v� rde �verstiger vad �

lotten bel�per, uttagas, om penningar l�mnas till fyllnad av andra sidans

lott.

I �vrigt skall betr�ffande f�rr�ttningen i till�mpliga delar g�lla vad om

bodelning �r stadgat.

6 � Har efterlevande maken g�tt i nytt gifte, skall vid hans d�d delning

enligt detta kapitel av hans beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom

�ga rum, innan bodelning m� f�rr�ttas.

Skall i efterlevande makens livstid bodelning �ga rum mellan honom och

hans make i nytt �ktenskap eller dennes arvingar, skall av efterlevande

makens beh�llna giftor�ttsgods och enskilda egendom fore delningen utta�

gas egendom till v�rde, motsvarande vad enligt l-4�� bel�per � den f�rst
avlidnes arvingar.

Vad i 4� stadgas f�r det fall, att egendom tillfallit efterlevande maken i

arv, g�va eller testamente, skall �ga motsvarande till�mpning, d�rest han,

till f�ljd av nytt gifte, vid bodelning eller eljest p� grund av giftor�tt erh�llit

egendom ut�ver vad f�rut tillkom honom.

7 � Om efterlevande maken j�mlikt 13 kap. 12 � gifterm�lsbalken �gt er�

h�lla hela kvarl�tenskapen vid bodelning efter den f�rst avlidne, skall vad

ovan �r stadgat om r�tt f�r dennes arvingar i boe t efter den sist avlidne ma�
ken ej g�lla.

8 � Vad i de tta kapitel �r stadgat om efterlevande makes arvsr�tt skall ej

�ga till�mpning, om vid arvl�tarens d�d talan om �ktenskapsskillnad var
anh�ngig utan att fr�gan d�rom f�rfallit enligt ] 1 kap. 3 � gifterm�lsbalken.

4 I;ap.^

1-2 ��^

3-5 ��5

^ Ka pitlet upph�vt genom 1971: 872.

Paragraferna upph�vda genom 197 1: 872.

604

'"" P aragraferna upph�vda genom 19 69: 621.

�

5 kap. Om allm�nna arvsfondens r�tt �ill arv

1981; 359

1 � Finnes ej arvinge j�mlikt ovan givna best�mmelser, skall arvet tillfal�

la en fond, ben�mnd allm�nna arvsfonden.

2-4 ��

6 kap. �ra f�rskott � arv

1 � Vad arvl�taren i livstiden givit br�starvinge skall s�som f�rskott av�

r�knas � hans arv, s�framt icke annat f�reskrivits eller med h�nsyn till om�

st�ndigheterna m�ste antagas hava varit avsett. �r m ottagaren annan ar�

vinge, skall avr�kning ske allenast om detta stadgats eller p� grund av om�

st�ndigheterna m�ste anses hava varit avsett, d� egendomen gavs.

�r till makars gemensamma br�starvinge f�rskott � arv givet av enderas

giftor�ttsgods, skall, s�vitt det kan ske, avr�kning d�rf�r �ga rum � arvet
efter den f�rst avlidne. �terstoden skall avr�knas � arvet efter andra ma�

ken.

2 � Kostnader, som fader eller moder nedlagt � barns uppeh�lle och ut�
bildning, skola ej avr�knas � dess arv, s�vitt den som vidk�nts kostnaden
d�rmed endast fullgjort honom �liggande underh�llsskyldighet.

Ej heller skall � br�starvinges arv avr�kning �ga rum for sedvanliga

sk�nker, vilkas v�rde icke st�r i miss f�rh�llande till givarens villkor.

3 � Avr�kning av f�rskott skall ske efter egendomens v�rde vid motta�
gandet, s�framt icke p� grund av omst�ndigheterna annat b�r g�lla.

4 � Kan vad arvinge mottagit i f�rsko tt ej till fullo avr�knas � hans arvs�

lott, �r han ej skyldig �terb�ra �verskottet, med mindre best�mmelse d�r�

om tr�ffats d� f�rskottet gavs.

5 � Har f�rskott givits, skall, f�r best�mmande av arvslotternas storlek,

kvarl�tenskapen f�re delningen �kas med f�r skottets v�rde eller, om av�

r�kning ej kan till fullo ske � forskottstagarens arv, med vad d�r� kan av�

r�knas.

6 � Har arvinge som mottagit f�rskott avlidit f�re arvl�taren, �ro f�r-

skottstagarens avkomlingar pliktiga att avr�kna f�rskottet � sina arvslot�

ter.

Skall arv delas mellan flera grenar och har arvinge i en gren mottagit f�r�

skott, �ro, om han avlidit f�re arvl�taren utan att efterl�mna avkomlingar

som �ga tr�da i hans st�lle, �vriga arvingar inom samma gren pliktiga att
avr�kna f�rskottet � sina arvslotter; dock taga de ej mindre del i kvarl�ten�

skapen �n de �gt bekomma, om f�rskottstagaren levat.

Paragraferna upph�vda genom 1969: 224.

605

�

SFS 1981:359

7 � Vad ma ke av sitt giftor�ttsgods givit styvbarn eller dess avkomling

skall avr�knas � mottagarens arv efter andra maken, s�framt icke annat f��
reskrivits eller med h�nsyn till omst�ndigheterna m�ste antagas hava varit

avsett. Med samma f�rbeh�ll skall vad ef terlevande make givit s�dan ar�

vinge eller testamentstagare, som enligt 3 kap. 1 � eller 12 kap. 1 � �ger taga

del i efterlevande makens bo, avr�knas � mottagarens lott d�ri. Best�mmel�
serna i 2 -6 �� skola �ven i dessa fall till�mpas.

7 kap. Om lagliott

1 � H�lften av den arvslott, som enligt lag tillkommer br�starvinge, ut�

g�r hans laglott,

2 � Br�starvinge �r pliktig att � sin laglott avr�kn a vad han av arvl�taren

mottagit i f�rskott � sitt arv, s� ock vad han mottagit p� grund av testamen�

te, s�framt icke annat f�ranledes av detta.

3 � F�r utf�ende av laglott �ger br�starvinge p�kalla j�mkning i testa�

mente. �ro flera f�rordnanden, skall, om ej annat f�ljer av testamentet, le�

gat utg� f�re f�rordnande till universell testamentstagare och legat, som

avser viss egendom, utg� f�re annat samt i �vrigt neds�ttning ske i f�rh� l�

lande till storleken av vaije f�rordnande eller, vad a ng�r f�rordnande till

br�starvinge, till den del d�rav som han ej �r pliktig avr�kna � sin laglott.

Br�starvinge, som ej inom sex m�nader efter det han erh�ll del av testa�

mentet p� s�tt i 14 kap. s�gs p�kallat j�mkning genom att giva testaments-

tagaren sitt anspr�k tillk�nna eller genom att v�cka talan mot honom, har

f�rlorat sin r� tt.

4 � Har arvl�taren i livstiden bortgivit egendom under s�dana omst�n�

digheter eller p� s�dana villkor att g�van till syftet �r att likst�lla med testa�
mente, skall i avseende � g�van vad i 2 och 3�� r stadgat om testamente

�ga motsvarande till�mpning, om ej s�rskilda sk�l �ro d�remot; och skall

vid neds�ttning av g�van motsvarande del av den bortgivna egendome n

�terb�ras eller, om det ej kan sk e, ers�ttning utgivas f�r dess v�rde. Vid

laglottens ber�kning skall v�rdet av den bortgivna egendomen l�ggas till
kvarl�tenskapen.

Vill br�starvinge mot g�votagare g�ra g�llande r�tt som avses i f�rsta

stycket, skall han v�cka talan inom ett �r fr�n det bouppteckning efter arv�

l�taren avslutades. F�rsittes denna tid, �r r�tt till talan f�rlora d.

Var vid d�dsfallet g�van ej fullbo rdad, m� den ej, med mindre s�rskilda

sk�l �ro d�rtill, g�ras g�llande, i den m�n det skulle l�nda till intr�ng i
br�starvinges laglott.

5 � Har arvl�taren genom testamente tillerk�nt n�gon nyttjander�tt, av-

komst eller annan f�rm�n att utg� av kvarl�tenskapen eller genom f�re �

skrifter r�rande dennas f�rvaltning eller p� annat s�tt inskr�nkt r�tten att

f�rfoga �ver den, �ger br�starvinge utan hinder av s�dant f�rordnande utf �

606

sin laglott i egendom, var� ver han �ger fritt f�rfoga.

�

SFS 1981:359

7 � Br�starvinges r�tt enligt detta kapitel att p�kalla j�mkning av testa�

mente eller g�va �verg�r ej till hans borgen�rer.

8 kap.�

1-8 ��

9 �'�

10 � "

9 kap. Om r�tt att g�ra eller taga testamente

1 � Den som fyllt aderton �r m� genom testamente f�rordna om sin kvar-

l�tenskap. Testamente m� ock g�ras av under�rig, som �r eller varit gift el�

ler som efter fyllda sexton �r vill forordna om egendom, �ver vilken han

�ger sj�lv r�da.

2 � F�rordnande till annan �n den som �r f�dd vid testators d�d eller d�
�r avlad och sedermera f�des med liv � r utan verkan.

Utan hinder av vad nu �r sagt g�ller f�rordnande, enligt vilket blivande

arvsber�ttigade avkomlingar till n�gon, som enligt f �rsta stycket �ger taga

testamente, skola erh�lla egendom till full �go sist vid dennes d�d eller d�

annan, som skall �tnjuta r�tt till egendomen, avlider eller hans r�tt eljest

upph�r. Ej m� i s� dant f�rordnande olikhet g�ras mellan sy skon, vilka ej
�ro f�dda eller avlade vid t estators d�d.

3 � Om r�tt f�r utl�ndsk medborgare att h�r i riket taga testamente g�ller

vad om utl�nnings r�tt att taga arv �r stadgat.

10 kap. Om uppr�ttande och �terkallelse av testamente

1 � Testamente skall uppr�ttas skriftligen med tv� vittnen. I deras samti�

diga n�rvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidk�n�
nas sin underskrift d�r�. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina

namn. De sk ola �ga k�nnedom om handlingens egenskap av testamente,

men det st�r testator fritt att l�ta dem veta dess inneh�ll eller ej.

^ Paragrafen upph�vd genom 1978: 855.

� Kapitlet upph�vt genom 1978: 855.

� Paragraferna upph�vda genom 1978: 855.

Paragrafen upph�vd genom 1971: 872.

" Paragrafen upph�vd genom 1969: 621.

607

�

SFS 1981:359

2 � Testamenisvittnena b�ra vid sina namn anteckna yrke och hemvist.
De b�ra ock � handlingen teckna intyg r�rande tiden f�r bevittnandet samt
�vriga omst�ndigheter som kunna vara av betydelse for testamentets gil�

tighet.

Hava vittnena � handlingen intygat att vid tes tamentets uppr�ttande s�

tillg�tt som i 1 � s�gs, skall intyget, d�r klander v�ckes, �ga tilltro, s�framt

omst�ndigheter ej f�rekomma som f�rringa intygets trov�rdighet.

3 � �r n�gon av sjukdom eller annat n�dfall f�rhindrad att uppr�tta tes�

tamente p� s�tt i 1 � s�gs, m� han f�rordna om sin kvarl�tens kap muntligen
inf�r tv� vittnen eller ock utan vittnen genom egenh�ndigt skriven och un�
dertecknad handling.

S�dant testamente �r ogillt, om testator sedermera under tre m�nader

varit i tillf�l le att f�rordna om sin kv arl�tenskap s�som i 1 � �r stadgat.

4 � Till testamentsvittne m� ej tagas den som �r under femton �r eller p�

grund av sinnessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverk�

samheten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekr�ftelsen, ej heller tes�

tators make eller den som med honom �r i r�tt upp- eller nedstigande
skyldskap eller sv�gerlag eller �r hans syskon.

Ej m� n�gon tagas till vittne vid f�rordnande till honom sj�lv, hans make

eller n�gon, vilken med honom �r i skyldskap eller sv�gerlag som n yss �r
sagt. F�rordnande att vara testamentsexekut�r medf�r dock ej hinder att
vara vittne.

�beropas testamentsvittne till bevis i r�tteg�ng, g�ller vad i r�tteg�ngs�

balken �r stadgat om s�dant bevis.

5 � Har testator i den ordning som g�ller f�r testamentes uppr�ttande

�terkallat sitt f�rordnande eller har han f�rst�rt testamentshandlingen eller

eljest otvetydigt givit tillk�nna att f�rordnandet ej l�ngre var uttryck f�r

hans yttersta vilja, �r f�rordnandet utan veiican.

Utf�stelse att ej �terkalla testamente �r icke bindande.

6 � Vill n�gon, i samband med �terkallelse av visst f�rordnande eller el�

jest, g�ra till�gg till sitt testamente, g�ller vad om uppr�ttande av testa�

mente �r stadgat.

7 � Har n�gon genom ensidig �terkallelse eller �ndring av inb�rdes testa�

mente v�sentligt rubbat f�ruts�ttningarna f�r det �msesidiga f�rordnandet,

�r han f�rlustig sin r�tt p� grund av tes tamentet.

11 kap. Om t^tamentes tolkning

1 � �t testamente skall givas den tolkning som m� antagas �verensst�m�

ma med testators vilja; och skall f�rty vad nedan i 2- 9 �� stadgas l�nda till
efterr�ttelse allenast s�vitt icke med h�nsyn till f�rordnandets syfte och

�vriga omst�ndigheter annat f�r anses f�lja av f�rordnandet.

Har testamente genom felskrivning eller eljest till f�ljd av misstag f�tt

annat inneh�ll �n testator �syftat, skall d et likv�l ve rkst�llas, s�vitt r�tta

608

meningen kan utr�nas.

�

2 � Legat skall utg� av oskifto och ej r� knas � viss lott.

SFS 1981:359

3 � Kunna samtliga legat ej utg�, skall legat som avser viss egendom �ga

f�retr�de framf�r annat, men skall i �vrigt neds�ttning ske efter legatens

v�rde.

4 � Avser f�rordnande viss egendom och finnes den ej i kv arl�tenska-

pen, �r f�rordnandet utan verkan.

5 � Besv�ras viss egendom, varom f�rordnande gjorts, av pantr�tt eller

annan r�ttighet, �ger testamentstagaren icke i anledning d�rav njuta ers�tt�

ning.

6 � D�r testamentstagare innan hans r�tt intr�tt eller kan testamentet el�
jest ej verkst�llas i vad honom ang�r, skola hans avkomlingar tr�da i hans

st�lle, s�framt de i fr�ga om arv efter testator varit ber�ttigade d�rtill.

7 � �r f�rordnande gjort om hela kvarl�tenskapen eller om allt som ej ut�

g�r br�starvinges laglott, och kan testamentet ej verkst�llas s�vitt ang�r

viss testamentstagare, skola, d�r ej annat f�ljer av 6�, universella testa�
mentstagare s lotter i motsvarande m�n �kas.

8 � Har n�gon gjort testamente till sin trolovade eller make och uppl�ses

d�refter trolovningen eller �ktenskapet annorledes �n genom testators
d�d, �r f�rordnandet utan verkan. Samma lag vare, d�r n�gon gjort testa�

mente till sin make och s�dant fall �r f�r handen som i 3 kap. 8 � s�gs.

9 � �r �ndam�lsbest�mmelse meddelad betr�ffande egendom som till�
kommer viss arvinge eller testamentstagare, �ligger det denne att verkst�l�
la f�rordnandet. I andra fall skall �ndam�lsbest�mmelse verkst�llas av
oskifto.

10 � Med legat f�rst�s s�rskild i t estamente given f �rm�n, s�som viss

sak eller visst penningbelopp eller nyttjander�tt till egendom eller r�tt att

d�rav njuta r�nta eller avkomst.

Universell testamentstagare �r den som testator insatt i arvinges st�lle

genom att tillerk�nna honom kvarl�tenskapen i dess helhet, viss andel av

kvarl�tenskapen eller �verskott d�r�.

12 kap. Om testamentstagares r�tt i vissa fall

1 � �r genom testamente f�rordnat att egendom, soni tillkommer efterle�

vande make s�som arvinge eller universell testamentstagare, skall, sedan
makens r�tt upph�rt, tillfalla annan, �ger vad i 3 ka p. �r stadgat motsva�
rande till�mpning, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet.

2 � Har n�gon genom testamente erh�llit nyttjander�tten till eg endom,
vartiU �gander�tten vid tes tators d�d eller senare skall tillfalla an nan, g�l�
ler vad ned an i 3 -9�� stadgas, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet.

609

39-SFS 1981

�

SFS 1981; 359

3 � Nyttjander�ttshavaren f�rvaltar egendomen och njuter avkastningen

d�rav. Vid f�rvaltningen skall han iakttaga J�mv�l �garens r�tt och b�sta.
Egendomen m� ej sammanblandas med annan, s�framt ej dess �ndam�ls�

enliga anv�ndning f�ranleder d�rtill.

Nyttjander�ttshavaren skall vidk�nnas alla n�diga kostnader f�r egen�

domen som b�ra g�ldas med avkastningen under hans besittningstid.

4 � L�s�ren som ej hava s�rskilt v�rde f�r �garen m� nyttjander�ttsha�

varen avyttra. �ro s�rskilda sk�l till avyttring eller pants�ttning av annan

l�s egendom och kan �garens medverkan d�rtill ej vinnas, �ger r�tten p�
ans�kan bemyndiga nyttjander�ttshavaren att vidtaga �tg�rden. Fordring�
ar �r nyttjander�ttshavaren beh�rig att upps�ga, och m� han j�mv�l f�r

dem uppb�ra betalning.

Ej m� nyttjander�tten �verl�tas.

5 � Kapitalbelopp skola av nyttjander�ttshavaren g�ras r�nteb�rande p�

s�tt om omyndigs medel �r f�reskrivet, s�framt ej �garen eller, n�r hans
samtycke ej kan erh�llas, r�tten medgivit annat. Utan s�dant tillst�nd m�
dock vad som varit anbragt i jo rdbruk eller annan n�ring �nyo tagas i an�

spr�k f�r samma �ndam�l samt mindre belopp, som eljest influtit f�r avytt�

rade l�s�ren, anv�ndas till i nk�p av egendom av samma slag.

6 � Ej m� �garen utan nyttjander�ttshavarens samtycke �verl�ta eller el�

jest f�rfoga �ver egendomen. Betr�ffande fast egendom eller tomtr�tt skall
samtycket l�mnas skriftligen med tv� vittnen.

Kan samtycke ej erh�llas, �ger r�tten p� ans�kan till�ta �tg�rden, n�r

sk�l �ro d�rtill.

Har �garen utan erforderligt samtycke f�rfogat �ver egendom, �r �tg�r�

den ogill, om nyttjander�ttshavaren p�st�r det.

7 � Egendom som omfattas av nyttjander�tten m� ej tagas i m �t f�r �ga�

rens g�ld, med mindre den p� grund av pantr�tt eller eljest s�rskilt h�ftar

d�rf�r eller fr�ga �r om g�ld, f�r vilken �garen svarar enligt 21 kap.

8 � Vad som tr�tt i st�llet f�r egendom som omfattats av nyttjander�tten

skall tillh�ra �garen.

9 � Om nyttjander�ttshavaren genom vanv�rd av egendomen eller ge�

nom annat otillb�rligt f�rfarande uppenbarligen �ventyrar �garens b�sta,

m� r�tten p� ans�kan �l�gga honom att st�lla s�kerhet f�r egendomen eller

ock f�rordna, att denna skall st�llas under v�rd och f�rvaltning av god man
som avses i 18 k ap. f�r�ldrabalken.

F�r skada, som nyttjander�ttshavaren upps�tligen eller av v�rdsl�shet

tillskyndat �garen, skall ers�ttning g�ldas, d� nyttjander�tten upph�r eller

egendomen st�lles under v�rd och f�rvaltning av god man.

10 � Har genom testamente f�rordnats att legat skall tillfalla tv� eller fle�

ra efter varandra, skall, s�vitt ej annat f�ljer av testamentet, vad i 9 � stad�

gas �ga motsvarande till�mpning, om n�gon bland dem, s�som d�r s�gs,

610

�ventyrar efterf�ljande testamentstagares b�sta eller tillskyndar honom
skada.

�

11 � Skali enligt testamente n�gon njuta avkomst av egendom i kv arl�-

SFS 1981: 359

tenskapen och egendomen, till betryggande av hans r�tt, s�ttas under s�r�

skild v�rd , skall den, d�r ej annat f�ljer av testamentet, st�llas under f�r�

valtning av god man som avses i 18 kap. f�r�ldrabalken.

12 � F�rv�rv genom f�rordnande i te stamente, som inneb�r att visst om�

r�de av fastighet som legat kommer i s�rskild �gares hand, �r giltigt endast

om fastighetsbildn ing sker i �v erensst�mmelse med f �rordnandet genom

f�rr�ttning, som �r s�kt senast sex m�nader efter det testamentet vunnit

laga kraft och legatet utgivits samt, om f�rr�ttningen ej �r avslutad vid ut�

g�ngen av n� mnda tid, skall verkst�llas p� grundval av f�rordnandet.

F�rsta stycket �ger motsvarande till�mpning i f all d� legatet avser andel

i fastighet med villkor att a ndelen skall utbrytas genom fastighetsbildning

eller fastighets andel i mark som �r samf�lld f�r flera fastigheter.

13 � " Den som genom f�rordn ande i te stamente s�som legat erh�llit andel

i fastighet, vilken i sin helhet ing�r i d�dsboet efter testator, utan villkor att

andelen skall ut brytas genom fastighetsbildning innehar fastigheten under
sam�gander�tt med den eller d e andra del�garna.

13 kap. Om testamentes ogiltighet

1 � Var testator ej beh�rig att f�rordna om sin k varl�tenskap eller �r tes�

tamentet ej uppr�ttat i laga form, �r det ej g�llande. I fall, varo m s�gs i 10

kap. 4 � andra stycket, �r dock testamentet ogillt allenast i den del som d �r

avses.

2 � Testamente �r ej g�llande, om det uppr�ttats under inflytande av sin�

nessjukdom, sinnessl�het eller annan rubbning av sj�lsverksamheten.

3 � Har n�gon tvungit te stator att uppr�tta testamentet eller f�rm�tt ho�

nom d�rtill genom missbruk av hans of�rst�nd, viljesvaghet eller beroende

st�llning, �r testamentet ej g�llande.

Samma lag vare, om testator blivit svikligen f�rledd att uppr�tta testa�

mentet eller om han eljest sv�vat i villfarelse som varit best�mmande f�r
hans vilja att g�ra testamentet.

14 kap. Om bevakning, delgivning och klander av testamente

1 � Testamente skall vid domstol bevakas inom sex m�nader fr�n det

testamentstagaren f�tt k�nnedom om testators d�d och det till hans f�rm�n

gjorda f�rordnandet.

Skall n�gon p� grund av testamente njuta r�tt efter annan och har testa�

mentet ej bevakats enligt vad i f�rsta stycket s�gs, m� bevakning med laga
verkan �ga rum inom ti d. som d�r stadgas, efter det han f�tt veta att den

f�reg�ende testamentstagarens r�tt upph�rt.

Bevakning g�ller till f�rm�n f�r enva r testamentstagare. f�r vilken tiden

icke g�tt till �n da.

5J1

�

v . ,

SFS 1981:359

2 � Bevakning sker vid den r�tt d�r testator skolat svara i tvis tem�l i all�

m�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda finnes, vid S tockholms tings�
r�tt.

Vid bevakning uppvisas testamentet i huvudskrift och intages i pro tokol�

let. Har den som vill bevaka icke testamentet i sin besittning eller �r det
muntligen uppr�ttat, sker bevakningen genom f�rordnandets tillk�nnagi�

vande.

3 � Testamentstagare, f�r vilken bevakning ej �gt rum enligt vad i I och

2 �� r sagt. har f�rlorat sin r�tt mot arvinge som ej avst�tt fr�n klanderta�

lan.

4 � Testamente skall sedan bevakning �gt rum delgivas arvinge genom
�verl�mnande av, f�rutom bevis om bevakningen, testamentshandlingen i

bestyrkt avskrift eller, i fr�g a om muntligt testamente, protokoll �ver f�r�
h�r med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets

inneh�ll.

Efterl�mnar testator. j�mte make, arvingar som avses i 3 kap. 1 �. m�

testamentet, s�vitt dessa ang�r, delgivas dem som vid t iden f�r delgivning-

en �ro n�rmast till arv efter testator,

�ro flera testamentstagare, g�ller delgivning, som verkst�llts av en

bland dem.j�mv�l f�rde �vriga.

5 � Vill arvinge g�ra g�llande att testamente �r ogillt enligt 13 kap., skall

han d�rom v�cka klandertalan inom sex m�nader efter det han erh�ll del
av testamentet s�som i 4 � �r stadgat. F�rsittes denna tid, �r r�tt till tala n

forlorad.

Om p�kallande av j�mkning i te stamente f�r utf�ende av laglott stadgas i

7 kap.

6 � Arvinges r�tt att v�cka talan om klander av testamente �verg�r ej till

hans borgen�rer.

15 kap. Om f�rverkande av r�tt att taga arv eller testamente

1 � EJ m� n�gon taga arv eller testamente efter den som han genom

brottslig g�rning upps�tligen bragt om livet.

Dr�per han s�lunda n�gon, som �r arvinge eller testamentstagare efter

annan, �ger han ej b�ttre r�tt till arv eller testamente efter denne �n om den
dr�pte levat.

Vad nu sagts skall ej g�lla, om g�rningsmannen var under femton �r eller

handlat under inflytande av s�dan sj�lslig abnormitet, som avses i 33 k ap.
2� brottsbalken.

2 � Har n�gon genom tv�ng, forledande eller missbruk av annans of�r-

st�nd, viljesvaghet eller beroende st�llning f�rm�tt denne att uppr�tta el�

ler �terkalla testamente eller att avst� d�rifr�n, har han f�rverkat r�tten att
taga arv eller testamente efter honom, s�vitt ej s�rskilda sk�l �ro d�remot.

612

Vad s�lunda �r stadgal �ger motsvarande till�mpning, d�r n�gon upps�tli�

gen f�rst�rt eller undanh�llit testamente.

�

3 � Vad i I och 2 �� r sagt om f�r�vare av brottslig g�rning g�ller envar

SFS 1981:359

som medverkat till br ottet s�som i 23 kap. 4 och 5�� brottsbalken s�gs.

4 � Har n�gon f�rverkat sin r�tt att taga arv, skall �rvas s�som hade han
d�tt f�re arvl�taren.

16 kap. Om preskription av r�tt att taga arv eller testamente

1 � Vistas, d� bouppteckning f�ir�ttas, till namnet k�nd arvinge efter

den d�de � ok�nd �rt, skall det hos r�tten anm�las av den som har boet i

sin v�rd. N�r s�dan anm�lan sker eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt,

skall r�tten l�ta i Post- och Inrik es Tidningar of�rdr�jligen intaga kung�rel�
se, att arv efter den d�de tillfallit den bortovarande, med anmaning till ho�

nom att g�ra sin r�tt till arvet g�llan de inom fem �r fr�n den dag, kung�rel�

sen var inf�rd i tidningen. I kung�relsen skall den bortovarandes namn

upptagas.

I fall som avses i 3 k ap. 1 � skall, vid till�mpning av vad nu sagts, den

r�tt, som tillkommer den f�rst avlidne makens arvingar i den efterlevandes
bo, behandlas som arv efter den efterlevande maken.

2 � Kan, n�r bouppteckning f�rr�ttas, ej utr�nas huruvida arvinge finnes

som f�re allm�nna arvsfonden eller f�re eller j�mte annan k�nd arvinge �r

ber�ttigad till arv , skall r�tten, p� anm�lan av den som har boet i sin v�rd
eller d� f�rh�llandet eljest varder kunnigt, l�ta i Post- och Inrikes Tid�

ningar of�rdr�jligen intaga kung�relse om arvfallet, med anmaning till

ok�nda arvingar att g�ra sin r�tt till arvet g�llande inom fem �r fr�n den
dag, kung�relsen var inf�rd i tidni ngen. Vad nu �r sagt skall ock g�lla, d�r

vid b ouppteckningen k�nnedom finnes om arvinge men kunskap saknas

s�v�l om arvingens namn som om hans vistelseort.

3 � �r testamentstagare ok�nd eller vistas han � ok�nd ort, skall vad i 1 �
f�rsta stycket �r stadgat om anm�lan och kung�relse ang�ende arv �ga

motsvarande till�mpning med avs eende � testamentsf�rordnandet.

Skall testamentstagarens r�tt intr�da vid annan tid �n t estators d�d, m�

kung�relse ej ske f�rr�n den tiden �r inne.

3 a � �r vid n�gons d�d faderskapet till honom ej fastst�llt och �r fadern
ej heller p� annat s�tt k�nd f�r annan d�dsbodel�gare, boutredningsman
eller den som sitter i boet, skall den som vill grunda arvsr�tt p� faderskapet

g�ra sin r�tt g�llande inom tre m�nader fr�n d�dsfallet eller, om boupp�

teckningen f�rr�ttas senare, senast vid bouppteckningen.

4 � Arvinge eller testamentstagare, som ej har att g�ra sin r�tt g�llande
efter vad i 1 - 3 a � s�gs, skall g�ra det inom tio �r fr�n d�dsfallet eller, om

hans r�tt intr�der f�rst vid senare tidpunkt, fr�n denna.

5 � Undandrager sig arvinge eller testamentstagare att giva tillk�nna hu�

ruvida han vil l g�ra anspr�k p� arv eller p� r�tt enligt testamentet, �ger r�t�
ten f�rel�gga honom att g�ra sin r�tt g�llande inom sex m�nader fr�n det

613

�

SFS 1981:359

f�rel�ggandet delgavs honom. Delgivning f�r ej ske enligt 12 - 15 �� delgiv�

ningslagen (1970:428).

S�dant f�rel�ggande skall meddelas, s�framt ans�kan d�rom g�res av

n�gon som �r ber�ttigad till arvingens eller testamentstagarens del i kvarl�-
tenskapen ifall denne f�rsummar att bevara sin r�tt.

6 � Vill arvinge eller testamentstagare, utan att tilltr�da kvarl�tenskapen

eller sin lott d�ri, g�ra sin r�t t g�llande, skall han anm�la sitt anspr�k hos
god man, om s�dan f�rordnats att bevaka hans r�tt, eller hos var d�dsbo�
del�gare som tilltr�tt kvarl�tenskapen eller ock, om skifte ej skett, hos bo�

utredningsman eller annan som sitter i bo et. Anm�lan m� ock g�ras hos

r�tten.

Har god man mottagit anm�lan, skall han tillk�nnagiva den hos r�tten .

Om anm�lan, som gjorts eller tillk�nnagivits hos r�tten, skall genom dess

f�rsorg med posten underr�ttelse �vers�ndas till �vriga d�dsbodel�ga re,

vilkas namn och vistelseort �ro upptagna i bouppteckningen efter den d�de

eller eljest k�nda for r�tten.

7 � Har arvinge eller testamentstagare icke inom tid, som i 1 -5 �� r f�r

varje fall stadgad, tilltr�tt kvarl�tenskapen eller sin lott d�ri eller anm�lt

anspr�k d�rp� efter vad i 6 � s�gs, �r han sin r�tt f�rlustig.

8 � Arv, som arvinge enligt 7 � g�tt f�rlustig, skall tillfalla dem som skul�

le varit ber�ttigade d�rtill, om arvingen avlidit f�re arvl�taren eller, i fa ll
som avses i 3 kap. I �, f�re den sist avlidne maken.

9 � N�rmare best�mmelser om kung�relse varom stadgas i 1 -3 �� med�
delas av Konungen.

17 kap. Om arvsavtal

1 � Har n�gon i fr�ga om arv efter d en som �nnu lever tr�ffat avtal med

annan �n denne, �r det ogillt.

Samma lag vare om avtal ang�ende r�tt p� grund av te stamente.

2 � Avs�ger sig arvinge, genom god k�nnande av testamente eller eljest,

skriftligen hos arvl�taren sin r�tt till arv, �r det g�llande. Br�starvinge �ger

dock utf� sin laglott, med mindre han avs t�tt fr�n denna mot sk�lig t veder�

lag eller ock egendom, svarande mot laglotten, tillkommer arvingens make

enligt testamente eller tillfaller hans avkomlingar enligt lag eller testamente

med f�reskrift om f�rdelning p� s�tt om br�starv �r stadgat.

Ej m� under�rig avs�ga sig arv, ej heller omyndigf�rklarad utan f�rmyn�

darens skriftliga samtycke.

D�r ej annat framg�r av omst�ndigheterna, g�ller arvsavs�gelse ock mot

arvinges avkomlingar.

3 � Avtal, varigenom arvl�tare f�rfogat �ver sin kvarl�t enskap, �r ej g�l�

lande. Utf�stelse om g�va, som icke m� g�ras g�llande under givarens livs-

614

tid, �r giltig allenast s�vitt f�ljer av vad om testamente � r stadgat.

�

18 kap. Allm�nna best�mmelser om d�dsbo

SFS 1981:359

1 � Efterlevande make, arvingar och universella testamentstagare (d�ds�

bodel�gare) hava alt, om ej s�rskild d�dsbof�rvaltning �r anordnad efter

vad i 19 kap. stadgas, f�r boets utredning gemensamt f�rvalta den d�des

egendom. De f�retr�da d�rvid d�dsboet mot tr edje man sa mt �ga att tala
och svara i m�l som r�ra boet. �tg�rd som ej t�l uppskov m� f �retagas,
oaktat samtliga del�gares samtycke ej kan inh�mtas.

Har bodelning skett eller �r giftor�tt eljest utesluten, �r efterlevande ma�

ken ej d�dsbodel�gare, om han ej �r arvinge eller universell testamentsta�

gare. Den som �ger taga arv eller testamente f�rst sedan annan arvinge el�

ler universell testamentstagare avlidit �r del�gare i dennes bo, men ej i arv-
l�tarens.

Innan te stamente blivit st�ndande, anses s�som del�gare s�v�l arvinge,

vilken uteslutits fr�n arv, som ock den, vilken ins atts till universell testa�
mentstagare.

1 a � N�r s�rskild d�dsbof�rvaltning inte har anordnats enligt 19 kap.

f�r enskilda del�gare i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som parter i
eget namn men f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let.

Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost�

naderna i m�let, i den m�n ko stnaderna t�cks av det som har kommit boet
till godo genom r�tte g�ngen.

V�cker n�gon del�gare talan mot d� dsboet f�r egen r�kning och har s�r�

skild d�d sbof�rvaltning inte anordnats, f�rs boets talan i m�let av �vriga

del�gare.

Till dess att egendomen har tagits om hand av samtliga d�dsbodel�

�gare eller av den som i annat fall har att f�rvalta boet, skall egendomen,
om den e j st�r under v�rd av f�rmyndare, syssloman eller annan, v�rdas
av del�gare som sammanbodde med de n avlidne eller annars kan ta hand
om egendomen. Den som har tagit hand om egendomen skall gena st under�
r�tta �vriga del�gare om d�dsfallet och, om det beh�vs god man f�r n�gon

del�gare, g�ra anm�lan hos r�tten enligt 18 kap. f�r� ldrabalken. Vad som

har sagts om del�gare g�ller ocks� efterlevande make som inte �r del�gare.

Finns det inte n�gon som s�lunda tar hand om den d�des egendom, skall

- medlem av hush�llet som den d� de tillh�rde, hyresv�rd eller annan som �r

n�rmast till det ta hand om egendomen samt tillkalla del�gare eller anm�la

d�dsfallet till socialn�m nden. D� anm�lan skett eller f�rh�llandet p� annat
s�tt blir k� nt, skall socialn�mnden, om det beh�vs, g�ra vad som enligt
f�rsta stycket �ligger del�gare. F�r kostnaderna med anledning av detta
har kommunen r� tt till ers�ttning av boet.

3 � G�res f�r d�dsbo annan g�ld �n som erford ras f�r begravningen eller
f�r boets uppteckning, v�rd eller f�rvaltning eller f�retages eljest f�r d�ds�

boet r�ttshandling som ej �r f�r s�dant �ndam�l erforderlig, �r det ej f�r
boet bindande, med mindre t redje man var i g od tr o.

Senaste lydelse 1976:221.

615

�

SFS 1981:359

4 � Vad t redje man i g od tro slutit med dem som en ligt bouppteckningen

�ro d�dsbodel�gare �r g�llande, �nd� att annan del�gare finnes.

Har. innan bouppteckning skett, r�ttshandling f�retagits utan medver�

kan av testamentstagare. �r den ej p� s�dan grund ogiltig, d�r tredje man
var i god tro och r�ttshandlingen sk�ligen ej kunde anst� tills bouppteck�

ningen f�rr�ttats.

5 � Del�gare som var for sin f�rs�ijning beroende av den d�de �ger s�

som f�rskott � sin lott utf� vad f�r s�dant �ndam�l erfordras, s�vitt lotten

uppenbarligen forsl�r och f�rskottet kati l�mnas utan ol�genhet f�r utred�

ningen.

Efterlevande make och of�rs�ijda barn skola st�dse njuta n�digt under�

h�ll ur boet under tre m�nader fr�n d�dsfallet.

6 � D�dsbodel�gare �r pliktig att ers�tta skada, som han med avseende �

boets v�rd eller f�rvaltning upps�tligen eller av v�rdsl�shet tillskyndat n�

gon. vars r�tt �r beroende av utredningen,

�ro flera ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla f�r en. Vad s�

lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas efter deras andelar i kvarl�ten-
skapen. s� l�ngt de f�rsl�, och d�rut�ver efter huvudtalet, d�r ej j�mkning

pr�vas sk�lig med h�nsyn till den st�rre eller mindre skuld som ligger en�
var del�gare till last.

19 kap. Om boutredningsman och testamentsexekut�r

1 � D� d�dsbodel�ga re beg�r det, skall r�tten forordna, att egendomen

skall a vtr�das till f�rvaltning av boutredningsman, samt utse n�gon att i
s�dan egenskap handhava f�rvaltningen. Har n�gon genom testamente bli�

vit utsedd att i avseend e � f�rvaltningen tr�da i arvingars och universella

testamentstagares st�lle (testamentsexekut�r), �ger j�mv�l han p�kalla be�
slut som nu �r sagt. S�dant beslut skall ock meddelas p� beg�ran av den

som erh�llit legat eller �ger f�ra talan om fullg�rande av �ndam�lsbest�m�

melse, d�r det pr�vas n�digt f�r legatets eller �ndam�lsbest�mmelsens

verkst�llande, eller p� beg�ran av borgen�r eller den som st�r i ansvar f�r

betalning av g�ld efter den d�de, d�r det m�ste antagas att d�dsboet �r p�

obest�nd eller att s�kandens r�tt eljest �ventyras. �r d�dsbodel�gare eller

den som erh�llit legat omyndig eller har enligt 18 kap. 3 eller 4 � f�r�ldra-

balken god man f�rordnats f�r honom, skall d�dsboet avtr�das till f�rvalt�
ning av boutredningsman, om �verf�rmyndaren beg�r det och r�tten finner
sk�l d�rtill.

Skall enligt test amente egendomen vara undantagen del�garnas f�rvalt�

ning. men �r testamentsexekut�r ej utsedd eller kan den utsedde ej utf�ra
uppdraget, skall r�tten, d� ans�kan g�res av n�gon vars r�tt �r beroende

av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt, meddela beslut s om

i f�rsta stycket s�gs.

Beslut enligt denna paragraf m� grundas j�mv�l � testamente som ej vun-

616

nit lag a kr aft.

�

2 � Vid an s�kan som i 1 � s�gs fogas avskrift av bouppteckningen efter

SFS 1981:359

den d�de eller, d�r inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r. �r ej bo�

uppteckning f�rr�ttad, l�mnas trov�rdig uppgift om del�garna i boet och

deras hemvist samt, d�r testamentsexekut�r �r f�rordnad, om dennes

namn och hemvist.

3 � Val av boutredningsman skall s� tr�ffas att uppdraget kan f�rv�ntas

bliva utf�rt med den insikt som boets beskaffenhet kr�ver. S�rskilt avseen�

de skall f�stas vid f�rslag av dem, vilkas r�tt �r beroende av utredningen.

Del�gare m� f�ror dnas till boutredning sman.
�r testamentsexekut�r utsedd, skall f�rordnandet meddelas honom, om

ej sk�l �ro d�remot.

4 � D�r det pr�vas erforderligt, m� flera boutredningsm�n f�rordnas.
R�tten �ger best�mma, att f�rvaltningen skall delas mellan dem, och skall
d�rvid tillika f�reskr iva, efter vilka grunder delningen skall ske.

5 � Vill boutredn ingsman fr�ntr�da sitt uppdrag och visar han sk�lig or�
sak, skall han av r�tten entledigas.

Finnes boutredningsman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�r�

skild orsa k skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av

n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen eller f�rh�llandet eljest varder
kunnigt.

�r testamentsexekut�r fbrordnad till boutredningsman och f�rklaras

testamentet sedermera ogiltigt, skall r�tten p� beg�ran pr�va, huruvida
uppdraget likv�l b�r vara honom anf�rtrott.

6 � G�res av samtliga del�gare ans�kan att boet ej l�ngre skall f�rvaltas

av boutredningsman, och �r ej fall f�r handen som i 1 � andra st ycket s�gs,

skall r�tten, med bou tredningsmannens entledigande, f�rordna d�rom, s�
framt det kan ske utan fara f�r n�gon vars r�tt �r beroende av utredningen.

�r testamentsexekut�r f�rordnad till boutredningsman, skall hans samtyc�

ke inh�mtas.

7 � Avtr�des d�dsbos egendom till konkurs, �r f�rordnandet f�r bo�

utredningsman f�rfallet.

8 � D�r boutredningsman, skall det av den som har hans egendom i sin

v�rd utan dr�jsm�l a nm�las hos r�tten.

9 � Har den som gjort ans�kan enligt I � ej fullgjort vad i 2 � �r s tadgat,
skall r�tten f�rel�gga honom viss tid d�rtill, vid �ventyr att, d�r det felande
ej �r tillg�ngligt d� �rendet upptages till v idare behandling, ans�kningen
skall vara f�rfallen.

Innan r�tten meddelar beslut som avses i 1 eller 5 �, skola d�dsbodel�

�garna genom s�rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle att yttra sig,
s�vitt det kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt. D�r det pr�vas erforderligt,
skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt kallas att inst�lla sig in�

f�r r�tten.

Ej m� n�gon f�rordnas till boutredningsman utan att han samtyckt d�rtill

617

. . ^

' i.'v'-

�

SFS 1981:359

eller entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tilir�lle att yttra
sig.

10 � Kan i �rende som avses i 1 e ller 5 � slutligt beslut ej omedelbart

meddelas, �ger r�tten, d�r det erfordras, meddela beslut att g�lla intill dess

att slutligt beslut f�religger; och skall vad i 9 � tredje stycket s�gs vinna
till�mpning, i fr� ga om entledigande av boutredningsman dock endast d�r

s� kan ske utan m�rklig tidsutdr�kt.

Mot r�ttens beslut skall i h �ndelse av missn�je talan f�ras s�rskilt. Mot

hovr�ttens beslut m� talan ej f�ras.

11 � Boutredningsmannen har att, med iakttagande av vad nedan �r stad�

gat, f�retaga alla f�r boets utredning erforderliga �tg�rder.

Finnas tillg�ngarna ej f�rsl� till g�ldens betalning, skall boutrednings�

mannen s�ka tr�ffa uppg�relse med borgen�rerna. Om uppg�relse ej kan
n�s och del�garna ej fylla bristen samt ej heller offentligt ackord kommer

till st�nd, skall boutredningsmannen avtr�da boets egendom till k onkurs.

I fr� ga om r�ttshandlingar som i avs ev�rd m�n inverka p� del�garnas be�

h�llning i b oet samt betr�ffande andra angel�genheter av vikt, s�som av�

yttring av egendom som har s�rskilt v�rde for del�garna, avveckling av r��
relse som den d�de idkat eller uppg�relse med borgen�rerna, skall bo�
utredningsmannen inh�mta del�garnas mening, om det l�mpligen kan ske.

12 � Boutredningsmannen f�retr�der d�dsboet mot tredje man samt �ger
att tala och svara i m�l som r�ra boet.

12 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av boutredningsman f�r var och en av del�
�garna i m�l som r�r boet v�cka och f�ra talan som part i ege t namn men
f�r boets r�kning, om �vriga del�gare �r motparter i m�let och boutred�

ningsmannen avst�r fr�n att f�ra boets talan.

Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet f�r kost�

naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet

till godo genom r�tteg�ngen.

618

13 � Fast egendom eller tomtr�tt m� ej av boutredningsmannen �verl�

tas utan att del�garna skriftligen l�mna sitt samtycke eller, d�r det ej kan

erh�llas, r�tten p� ans�kan till�ter �tg�rden. Vad nu �r sagt l�nder dock ej

till inskr�nkning i den f�rfogander�tt som kan tillkomma boutrednings�
mannen enligt lagakraftvunnet testamente.

Har boutredningsmannen utan erforderligt samtycke f�retagit �tg�rd

som i f�rsta stycket s�gs, �r den ogill, om del�gare v�cker talan om klander

d�r� inom tre m�nader fr�n det han fick k�nnedom om �tg�rden och senast

inom ett �r sedan lagfart eller inskrivning beviljades.

14 � Till d�dsboet h�rande penningmedel, som g�ras r�nteb�rande ge�

nom ins�ttning i bank, skola ins�ttas i bo ets namn. D�dsboets egendom m�

ej heller eljest sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan

tillh�r. V�rdehandlingar skola neds�ttas i �ppet f�rvar i ba nk. om det sam�
manlagda v�rdet �verstiger ett belopp motsvarande tv� g�nger g�llande

basbelopp enligt lagen (1962: 381) om allm�n f�rs�kring.

�

Ut�ver vad av 18 kap. 5 � f� ranledes m� egendom ej f�rskottsvis utgivas

SFS 1981: 359

till del�gare, med mindre det kan ske utan men f�r annan, vars r�tt �r be�
roende av utredningen.

14 a � F�re den 1 april varje �r skall boutredningsmannen avge redovis�

ning f�r medelsf�rvaltningen under f�reg�ende kalender�r. 1 redovisning�

en skola upptagas saido vid �rets b�rjan och slut samt in- och utbetalningar

under �ret. Ha medel innest�tt i bank eller annan inr�ttning skall vid redo�
visningen fogas bevis om ins�ttningar och uttag under �ret samt beh�llning
vid �rets slut. N�r v�rdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovi sningen

fogas bevis av motsvarande inneh�ll.

�rsredovisning skall tillst�llas minst en del�gare i boet. �vriga del�gare

samt r�tten skola samtidigt underr�ttas om vem som tillst�llts redovisning�
en. D�dsbodel�gare som icke har tillst�llts redovisningen har r�tt att p� be�
g�ran hos boutrednings mannen erh�lla ett exemplar av den. Finnes omyn�
dig del�gare i boet skall ett exemplar tillst�llas �verf�rmyndaren.

Fullg�r boutredningsman ej vad som �ligger honom enligt denna para�

graf, kan r�tten vid vite f�rel�gga honom a tt fullg�ra sin skyldighet.

15 � S� snart d�dsboet baretts f�r bodelning eller arvskifte samt delning

kan �ga rum utan men f�r n�gon, vars r�tt �r beroende av utredningen,

skall boutredningsmannen g�ra anm�lan h�rom till del�garna och avgiva

redovisning f�r sin f�rvaltning.

Sedan bodelning eller arvskifte f�rr�ttats av del�garna, skall boutred�

ningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom.

Samma lag vare, d�r av skiftesman verkst�lld delning blivit st�ndande.

Har boutredningsman fr�ntr�tt uppdraget utan att det blivit slu tf�rt efter

vad nu �r sa gt, �r han ock redovisningsskyldig.

N�r boutredningsman slutf�rt sitt uppdrag, m� han p� b eg�ran entledi�

gas av r�tten.

16 � Kunna flera boutredningsm�n, som hava f�rvaltningen odelad, ej
enas i �rende , vari avg�randet tillkommer dem, och f�religger ej flertal f�r

viss mening, skall saken h�nskjutas till r �ttens avg�rande. Mot r�t tens be�

slut m� talan ej f�r as.

17 � N�r d�dsbodel�gare beg�r det eller r�tten eljest pr�var l�mpligt,

skall r�tten f�rordna god man att �va tillsyn � boutredningsmannens f�r�

valtning, s�framt boutredningsmannen icke st�ller s�kerhet f�r ers�ttning

som han kan finnas skyldig a tt utgiva. Gode mannen �ger genomg� r�ken�

skaper och andra handlingar �vensom verkst�lla inventering av egendo�

men. Han skall, p� f�rel�ggande av r�tten eller framst�llning av del�gare,

meddela uppl ysningar om boet och dess f�rvaltning samt, d�r anledning

f�religger till anm�rkning, g�ra anm�lan hos r�tten.

�r god man ej utsedd, �ger r�tten, p� ans�kan av del�gare eller eljest,

f�rel�gga boutredningsmannen att avgiva redog�relse f�r sin f�rvaltning
eller ock f�rordna n�gon att granska f�rvaltningen och d�r�ver avgiva be�
r�ttelse.

Har beslut enligt denna paragraf meddelats p� ans�kan av allenast vissa

del�gare, m� r� tten p� talan av del�gare f�reskriva, att kostnaden ej skall

619

�

SFS 1981:359

stanna � boet utan av s�kandena slutligen g�ldas, med f�rdelning dem

emellan efter deras lotter i boet.

18 � Boutredningsman �r pliktig att ers�tta skada, som han upps�tligen

eller av v�rdsl�shet tillskyndat d�dsboet eller n�gon, vars r�tt �r beroende

av utredningen.

�ro flera utredningsm�n ers�ttningspliktiga, svara de en f�r alla och alla

f�r en. Ers�ttningsbeloppet skall utredningsm�nnen emellan slutligen f�r�

delas efter den st�rre eller mindre skuld som pr�vas ligga envar av dem till

last.

" Om skyldighet att hos bank neds�tta eller inbetala v�rdehandlingar och

penningmedel, som tillkomma omyndig eller den f�r vilken god man f�r�
ordnats, stadgas i for �ldrabalken.

19 � Om talan � boutredningsmans f�rvaltning g�ller vad om syssloman

�r stadgat. Klandertalan m� foras av envar del�gare. Den som anst�llt
klandertalan �r ber�ttigad att av d�dsboet erh�lla ers�ttning f�r r�tteg�ngs�

kostnaden, i d en m�n den t�ckes av vad genom r�tteg�ngen kommit boet

till godo.

Boutredningsmannen �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom

ers�ttning f�r sina kostnader. L�mnar boet ej tillg�ng, skall s�dan gottg�-

relse g�ldas av den p� vars ans�kan f�rordnandet meddelats. �ro flera be�

talningsskyldiga, svara de en f�r alla och alla f�r en.

20 � F�rordnande att vara testamentsexekut�r skall, s�vitt ej annat
framg�r av testamentet, anses innefatta bemyndigande att f�retaga alla for

boets utredning erforderliga �tg�rder.

Vad i 1 4-16,18 och 19 �� sagts om boutredningsman skall �ga motsva�

rande till�mpning � testamentsexekut�r �vensom � den som genom testa�
mente forordnats att allenast i viss del verkst�lla utredningen efter den
d�de; och skall j�mv�l om entledigande g�lla vad om boutredningsman �r

stadgat.

20 a � N�r d�dsboet f�rvaltas av testamentsexekut�r med beh�righet
att f�retr�da boet i r�tt eg�ng f�r var och en av del�garna i m�l so m r�r boet
v�cka och f�ra talan som part i eget namn men f�r boets r�kning, om �vri�

ga del�gare �r motparter i m�let och testamentsexekutom avst�r fr�n att
f�ra boets talan.

Del�gare som har v�ckt talan har r�tt till ers�ttning av d�dsboet for kost�

naderna i m �let, i den m�n kostnaderna t�cks av det som har kommit boet

till godo genom r�tteg�ngen.

21 � R�ttens beslut i �renden enligt detta kapitel skola utan hinder av
f�rd klagan l�nda till efterr�ttelse, dock ej beslut enligt 6 �.

620

20 kap. Om bouppteckning och d�dsboanm�lan

1 � Bouppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter d�dsfallet, s�
framt ej p� ans�kan inom samma tid r�tten med h�nsyn till boets beskaf�
fenhet eller av annan s�rskild orsak f�rl�nger tiden.

�

Om d�dsboanm�lan och undantag p� grund av s�dan anm�lan fr�n skyl-

SFS 1981: 359

digheten att f�rr�tta bouppteckning f�reskrives i 8a �.

2 � D�dsbodel�gare som har egendomen i sin v�rd eller ock boutred�
ningsman eller testamentsexekut�r skall best�mma tid och ort f�r boupp�
teckning samt utse tv� kunniga och trov�rdiga gode m�n att f�rr�tta den.

Till f�rr�ttningen skola i god tid kallas samtliga del�gar e. Efterlevande ma�

ke skall kallas, �nd� att han ej �r del�gare. Skall lott i kvarl� tenskapen �t�
njutas f�rst sedan arvinge eller universell testamentstagare avlidit, skall

ock den kallas som vid tiden f�r bouppteckningen �r n�rmast att s�lunda

taga arv eller testamente.

Omh�ndertages ej egendomen av del�gare, boutredningsman eller testa�

mentsexekut�r. ankommer p� annan, som efter vad i 18 kap. 2� s�gs har

egendomen i sin v�rd. att f�ranstalta om bouppteckning.

3 � I bouppteckningen angivas dagen f�r f�rr�ttningen, den d�des full�
st�ndiga namn. yrke och hemvist samt d�dsdagen, s� ock deras namn och

hemvist, vilka skolat kallas till f�rr�ttningen, med uppgift tillika, f�r under-

�rig om hans f�delsedag och f�r arvinge om hans skyldskap med den d�de.

Arvinge skall an givas, �nd� att det st�r fast att han � r utesluten fr�n del i

kvarl�tenskapen. Kan uppgift i visst h�nseen de ej l�mnas, skall det anm�r�

kas.

Av bouppteckning en skall framg� vilka som n�rvarit vid f�r r�ttningen.

D�r n�gon som skolat kallas ej n�rvarit, skall vid b ouppteckningen fogas
bevis att han i tid blivit kalla d.

4 � Boets tillg�ngar och skulder antecknas s�dana de voro vid d�dsfallet.

Tillg�ngarna upptagas med angivande av v�rdet.

Lever make efter, skola j�mv�l hans tillg�ngar och skulder antecknas;

dock att, d�r giftor�ttsgemenskap var utesluten, anteckning skall ske alle�

nast om efter den d�de �r arvinge eller universell testamentstagare som

�ger efter maken taga andel i b oet. V�rdering verkst�lles av den efterle-

vandes giftor�ttsgods samt. d�r efter den d�de �r arvinge eller universell

testamentstagare varom nyss sagts, �ven av hans enskilda egendom.

5 � �r efter den d�de testamente eller, om han var gift, �ktenskapsf�r�

ord ang�ende f�rm�genhetsordningen, skall det intagas i bouppteckni ngen
eller i bestyrkt av skrift fogas d�rvid s�som bilaga.

Bouppteckningen skall j�mv�l inneh�lla uppgift om s�d an den d�de till�

h�rig livf�rs�kring som, en�r f�rm�nstagare �r insatt, ej ing�r i kvar l�ten�

skapen.

�r bland de l�garna laglottsber�ttigad arvinge, skall, d�r del�gare beg�r

det, i bouppteckningen uppgift l�mnas om vad a rvinge eller hans avkom-

ling av den d�de mottagit i f�rskott elle r eljest s�som g�va. s� ock om g�va
som efterlevande maken, dennes avkomling eller universell testamentsta�

gare mottagit av den d�de; och skall tillika uppgivas vad arv inge i f�rskott

erh�llit av efterlevande makens giftor�ttsgods. Vad nu �r sagt skall ej g�lla,
d�r fr�ga �r om sedvanliga sk�nker vilkas v�rde icke st�r i missf�rh�llande

till givarens villkor.

621

�

SFS 1981:359

6 � Boet uppgives av den som v�rdar egendomen eller eljest �r med boet
b�st f�rtrogen. Det �ligger envar del�gare och efterlevande make, �nd� att
han ej �r del�gare, att p� anmaning l�mna uppgifter till b ouppteckningen.

Den som uppgivit boet skall � handlingen teckna f�rs�kran under edlig

f�rpliktelse att hans uppgifter till bouppteckningen �ro i allo riktiga och att

ej n�got �r med vilja och vetskap utel�mnat; och skall detta av honom med

ed bestyrkas, d�r talan om s�dan edg�ng f�res av n�gon, vars r�tt kan bero

d�rav, eller ock av boutredningsman eller testamentsexekut�r. Edg�ngs-

plilct �ligger j�mv�l del�gare eller efterlevande make som ej uppgivit boet.,
Har annan tagit befattning med egendomen, m� ock edg�ng �l�ggas ho�

nom, om sk�l �ro d�rtill.

Gode m�nnen skola � handlingen teckna bevis att allt blivit r�tteligen an�

tecknat och tillg�ngarna efter b�sta f�rst�nd v�rderade.

7 � Finnes egendom � flera orter, m� s�rskild bouppteckning f�rr�ttas �

vatje ort. 1 en av bouppteckningarna skall intagas sammanfattning av boets
tillg�ngar och skulder, och skall vad i 5 � stadgas �ga till�mpning allenast �
den bouppteckningen.

8 � Bouppteckning skall inom en m�nad efter uppr�ttandet j�mte be�

styrkt avskrift f�r registrering ingivas till r�tten i den ort d�r den d�de sko�

lat svara i tvistem�l i a llm�nhet eller, om beh�rig domstol ej s�lunda fin�

nes, till Stockholms tingsr�tt. �ro flera bouppteckningar, skola de ingivas

samtidigt; och skall tiden h�rf�r r�knas fr�n det den sista bouppteckningen

uppr�ttades.

Bestyrkt avskrift av bouppteckningen skall f�rvaras hos r�tten.
Har omyndig del i boet eller finnes del�gare, f�r vilken god man skall

f�rordnas, skall ytterligare en bestyrkt avskrift ingivas f�r varje �verf�r�

myndare som skall ha tillsyn �ver ifr�gavarande f�rmynderskap eller god-
manskap. �r bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, m� denna av�
skrift omfatta endast erforderliga delar.

�ro ej erforderliga avskrifter ingivna, skola s�dana tagas p� boets be�

kostnad.

8a � F�rsl� den d�des tillg�ngar eller, n�r han efterl�mnar make, till�

g�ngarna j�mte hans andel i makens giftor�ttsgods icke till annat �n be�

gravningskostnader och andra utgifter med anledning av d�dsfallet och

omfatta tillg�ngarna ej fast egendom eller tomtr�tt, beh�ver bouppteck�

ning icke f�rr�ttas, om d�dsboanm�lan g�res till r�tten av socialn�mnden.

D�dsboanm�lan skall vara skriftlig och upptaga den d�des fullst�ndiga

namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och d�dsdag samt intyg,
utvisande att betr�ffande tillg�ngarna f�religger fall som avses i f�rsta

stycket. I an m�lan skola �ven angivas namn och bostadsadresser betr�f�

fande d�dsbodel�gare, om uppgifter d�rom kunna inh�mtas utan avsev�rd

tidsutdr�kt. D�dsboanm�lan b�r g�ras inom tv� m�nader efter d�dsfallet.
Den skall f�rvaras hos r�tten.

�ven om d�dsboanm�lan gjorts, skall bouppteckning f�rr�ttas, om del

beg�res av d�dsbodel�gare eller annan vars r�tt kan bero d�rav och denne

st�ller s�kerhet f�r bouppteckningskostnaden eller om ny tillg�ng yppas

522

och det d�rf�r ej l�ngre f�religger s�dant fall som avses i f�rsta stycket. Bo-

�

uppteckning skall f�rr�ttas sist tre m�nader efter det att beg�ran d�rom

SFS 1981:359

gjordes och s�kerhet st�lldes eller den nya tillg�ngen yppades. Om f�rl�ng�

ning av tiden f�r boupptecknings f�rr�ttande �ger 1 � f�rsta stycket mot�

svarande till�mpning.

9 � Det �ligger r�tten att tillse att bouppteckning, n�r s�dan erfordras,
inom laga tid f�rr�tt ats och ingivits. Finnes det vara f�rsummat �ger r�tten

vid vite f�rel�gga viss tid eller, d�r bouppteckning ej skett, f�rordna n�gon

att f�ranstalta d�rom. S�dant f�rordnande utg�r ej hinder att vara god man

vid f�rr�ttningen.

Registrering av bouppteckning m� ej �ga rum, d�r vid boupp teckningen

finnes ej hava s� f�rfarits som i d etta kapitel s�gs. �r bouppteckningen

bristf�llig, �ger r�tten med f�rel�ggande av vite uts�tta tid inom vilken

bristen skall avhj�lpas.

Den som �r pliktig att l�mna uppgift til l bouppteckning m� vid vite h�llas

d�rtill.

10 � Yppas efter boupptecknings f�rr�ttande ny tillg�ng eller g�ld e ller

annan felaktighet i boupptec kningen, skall inom en m�nad uppg�ras hand�

ling, innefattande till�gg eller r�ttelse; och g�ller om s�dan handling vad

ovan �r stadgat om bouppteckning.

21 kap. Om den d�des skulder

1 � Innan en m�nad har f�rflutit efter det att bouppteckning f�rr�ttades

eller, om boet f�rvaltas av boutredningsman, uppg�relse har tr�ffats med

samtliga bo rgen�rer om betalningen av skulderna f�r en skuld betalas en�
dast om det med fog kan antas att betalningen inte �r till skada f�r borgen�
rerna.

2 � Sedan en m�nad har f�rflutit e fter det att bouppteckning f�rr�ttades

f�r borgen�rerna kr�va s�kerhet f�r s�dana skulder efter den d�de vilka in�

te har f�rfal lit till betalning och f�r vilka det inte redan finns tillr�cklig s�
kerhet. St�lls ej s�kerhet inom tre m�nader, f�r d�dsboet inte l�ngre till�
godor�kna sig n�gon f�rfallotid.

3 � Finns det flera del�gare i d�dsboet eller �r allm�nna arvsfonden

ensam del�gare, f�r en skuld som inte f�rfaller till b etalning inom sex m�

nader s�gas upp hos borgen�ren till betalning sex m�nader efter upps�g�

ningen. Om borgen�ren till s�kerhet f�r sin fordran har pantr�tt i fast egen�

dom eller tomtr�tt eller har inteckning och han inom tre m�nader efter upp�

s�gningen meddelar att han vill h�lla sig endast till s�kerheten, �r han dock
inte skyldig att ta emot betalning f�re forfallodagen.

4 � Sker bodelning eller arvskifte innan den d�des och boets andra skul�

der har betalts eller medel till deras betalning har st�llts under s�rskild

v�rd, skall bodelningen e ller skiftet g� �ter.

�r skulderna inte st�rre �n att de kan betalas av den d�des tillg�ngar

623

�

SFS 1981:359

och. om han var gift, vad som av den andra makens egendom skulle ha be�

l�pt p� hans lott f�r det fall att skulderna hade bealitats vid bodelningen,
skall �terg�ngen begr�nsas till vad som beh�vs f�r att skulderna och kost�

naderna f�r boets f�rvaltning skall kunna betalas. Vad som s�lunda beh�vs
skall utges av del�garna i f�rh�llande till vad var och en av dem har f�tt for

mycket vid bodelningen eller arvskiftet. I �vrigt skall bodelningen eller

skiftet best�.

Finns egendom som skall l�mnas �ter inte i be h�ll, skall ers�ttning utges

f�r det v�rde egendomen hade n�r �terg�ng p�kallades, om det inte finns
s�rskilda sk�l mot detta. Uppkommer brist hos n�gon del�gare, skall de

�vriga del�garna t�cka bristen med vad de har f�tt vid bodelningen eller
skiftet. Vad som beh�vs f�r att bristen skall kunna t�ckas skall utges av

del�garna i forh�llande till vad var och en av dem s�lunda har f�tt.

5 � Egendom som har utgetts som legat eller i enl ighet med en �ndam�ls�

best�mmelse skall l�mnas tillbaka till boet, om det beh�vs f�r att den d��

des skulder skall kunna betalas. Finns egendomen inte i beh�ll, skall er�

s�ttning utges f�r det v�rde egendomen hade n�r �terl�mnande p�kallades,
om det inte finns s�rskilda sk�l mot detta.

6 � Den som enligt 4 eller 5 � �r skyldig att l�mna tillbaka egendom till

boet eller att ers�tta egendomens v�rde skall utge �ven r�nta eller avkomst

av egendomen. Han har dock sj�lv r�tt till ers�ttning f�r n�dv�ndiga kost�

nader f�r egendomen och, om han var i god t ro, kostnader som har varit till
nytta f�r egendomen.

624

22 kap. Om verkst�llighet av legat cch �ndam�lsbest�mmelser

1 � Legat av oskifto skall utgivas s� snart det kan ske utan men f�r n�

gon, vars r�tt �r beroende av boets utredning.

F�retages arvskifte innan legatet utgivits eller egendom, som d�rf�r er�

fordras, blivit st�lld under s�rskild v�rd, �ro del�garna en f�r alla och alla
f�r en ansvariga f�r f�rordnandets verkst�llande s�som om skifte ej �gt

rum. Vad s�lunda utgivits skall dem emellan f�rdelas enligt den i 18 ka p.

6 � stadgade grunden.

2 � Skall legat fullg�ras av viss arvinge eller testamentstagare. �r denne

pliktig att verkst�lla f�rordnandet, n�r han mottagit den egendom som �r

avsedd f�r legatets fullg�rande. D�r av hans f�rsummelse beror att egen�

domen ej utgivits till h onom, skall han g�lda skadan.

3 � Varder i fr�g a om legat testamentstagarens r�tt genom vanv�rd eller

eljest �ventyrad, m� r�tten p� ans�kan f�rordna, att s�kerhet skall st�llas
f�r legatets utg�rande eller att egendom, varom fr�ga �r, skall s�ttas under
s�rskild v�rd.

4 � Avser legat viss egendom, skall, d�r ej annat f�ljer av testamentet,

avkastningen tillfalla testamentstagaren men n�dig kostnad, vilken ej f�r-

anletts av boutredningen, av honom g�ldas innan egendomen utgives.

�

-4M .

5 � � legat, som avser visst penningbelopp, �ger testamentstagaren, s�-

SFS 1981: 359

vitt ej annat framg�r av testamentet, tillgodonjuta r�nta, sedan fyra m�na�

der f�rflutit fr�n testators d�d. R�ntan ber�knas enligt 5 � r�ntelagen
(1975; 635) f�r tiden fram till dess legatet enligt 1 � i detta kapitel skall utgi�

vas och enligt 6 � r�ntelagen f�r tiden d�refter.

6 � Vad i detta kapitel �r stadgat om legat skall �ga motsvarande till�mp�

ning � �ndam�lsbest�mmelse.

7 � Underl�ter n�gon vad honom �ligger med avse ende � verkst�llande

av �ndam�lsbest�mmelse, m� talan d�rom f�ras av testators arvinge, vare
sig han �ger del i boet eller ej, e fterlevande make, arvinges avkomling eller
universell te stamentstagare, s� ock av boutredningsman eller testaments�

exekut�r.

D� fr�ga �r om allm�nnyttigt � ndam�l, m� talan j�mv�l f�ras p� f�rord�

nande av l�nsstyrelsen i det l�n d�r verkst�lligheten huvudsakligen skall

ske.

23 kap. Om arvskifte

1 � Arvskifte f�rr�ttas av arvingar och universella testamentstagare.

Var den d�de gift, skall f�rst bodelning �ga rum mellan efterle vande ma�

ken och �vriga del�gare e fter vad i gifterm�lsbalken s �gs.

2 � Mot n�gon del�g ares bestridande f�r skifte ej f�retas innan boupp�
teckning har f�rr�ttats och alla k�nda skulder har betalts eller medel till de�
ras betalning har st�llts under s�rskild v�rd.

Skall legat eller �ndam�lsbest�mmelse fullg�ras av oskifto, f�r skifte ej

mot del�gares bestridande �ga rum innan f�rordnandet har verkst�llts eller

del�garen ha r fritagits fr�n att svara f�r dess fullg�rande eller erforderlig

egendom har blivit st�lld und er s�rskild v�rd.

St�r boet under f�rvaltning av boutredningsman eller testamentsexeku�

t�r, f�r skifte ej f�retas innan denne har anm�lt att utredningen har slut�

f�rts.

3 � Envar del�gare �ger vid skiftet njuta lott i varje slag av egendom;

dock b�r vad ej l�mpligen kan d elas eller skiljas s�vitt m�jligt l�ggas � en
lott. Fordran � del�gare skall tillskiftas denne s� l�ngt hans lott f�rsl�r.

Har vid skifte fastighet delats s�, att del�gare f�tt skilda andelar utan att

villkor om utbrytning uppst�llts i de n handling som enligt 4 � uppr�ttas

�ver skiftet, innehava dessa del�gare fastigheten under sam�gander�tt.

Om i annat fall �n i andra stycket anges skiftet inneb�r att del av fastig�

het kommer i s�rskild �g ares hand, �r skiftet ogiltigt i den de len.

4 � �ver arvskifte skall uppr�ttas handling, som underskrives av del�
�garna med vitt nen.

5 � D� del�gare beg�r det, skall r�tfen f�rordna n�gon a tt vara skiftes�

man. D�r det pr�vas erforderligt, m� flera skiftesm�n f�rordnas. Vid an-

625

40-SFS 1981

�

SFS 1981:359

s�kningen skall fogas avskrift av bouppteckningen efter den d�de eller, d�r

inregistrering skett, uppgift � dagen d�rf�r.

St�r boet under f�rvaltning av s�dan boutredningsman eller testaments�

exekut�r som ej �r del�gare, �r han utan s�rskilt f�rordnande skiftesman,
s�framt ej annan f�rut blivit utsedd d�rtill .

6 � Finnes skiftesman icke vara l�mplig eller b�r han av annan s�rskild

orsak skiljas fr�n uppdraget, skall han entledigas, d� det beg�res av n�gon,

vars r�tt �r beroende av skiftet, eller f�rh�llandet eljest varder kunnigt.

7 � Innan r�tten meddelar beslut som avses i 5 eller 6 �, skola del�gar na

genom s� rskilda meddelanden av r�tten erh�lla tillf�lle at t yttra sig. D�r
det pr�vas erforderligt, skall del�gare j�mte s�kanden p� s�tt nyss �r sagt

kallas att inst�lla sig inf�r r� tten.

Ej m� n�gon f�rordna s till skiftesman utan att han samtyckt d�rtill eller

entledigas fr�n s�dant uppdrag utan att han erh�llit tillf�l le att yttra sig.

8 � Skiftesmannen skall best�mma tid och ort f�r skifte samt till f�rr�tt�

ningen kalla del�garna. Vid f�rr�ttningen skall han l�mn a dessa det bitr�de

som finnes erforderligt.

Kan enighet ej vinnas, har skiftesmannen att sj�lv best�mma om del�

ningen och d�r�ver uppr�tta handling, som av honom unde rskrives. Skif�
teshandlingen skall of�rdr�jligen delgivas envar del�gare genom �verl� m�
nande av besannad avskrift. Vill del�gare klandra skiftet, skall han ino m

tre m�nader efter delgivningen v�cka talan mot �vriga del�gare; f�rsittes

denna tid, �r r�tt till talan f�rlorad. I m�l som nyss �r sagt �ger r�tten in�

h�mta yttrande av skiftesmannen, s� ock till honom �terf�rvisa �ren det.

9 � Skiftesman �ger av d�dsboet erh�lla sk�ligt arvode �vensom ers�tt�

ning f�r sina kostnader.

24 kap. Om avtal ang�ende sammanlevnad i oskiftat d�dsbo

1 � Om ett d�dsbo f�rvaltas av del�garna gemensamt och de har kommit
�verens om att leva samman i oskiftat bo, g�ller i fr�ga om f�rvaltningen
av boet och r�tten att f�retr�da boet vad som s�gs i 18 kap. 1 �, om inte an�

nat har avtalats. Ocks� best�mmelserna i 3, 4 och 6 �� samma kapitel skall

till�mpas.

1 fr�ga om r�tten f�r enskilda del�gare att v�cka och f�ra talan som par�

ter i ege t namn men f�r boets r�kning g�ller vad som s�gs i 18 kap. 1 a �,

om inte annat avtal as mellan del�garna.

2 � S�vitt avkastningen ej skall anv�ndas till bekostnad av gemensam
hush�llning eller eljest f�r gemensam r�kning, �r envar del�gare ber�ttigad
att efter varje kalender�rs utg�ng fordra delning av beh�llen avkastning.

626

3 � Har ej tid fastst�llts f�r best�ndet av avtal om sammanlevnad i o skif�

tat bo, �r avtalet g�llande tills tre m�nader f�rflutit sedan det blivit av n�

gon del�gare uppsagt hos de �vriga. Samma lag vare, d�r vid avtal g�llande
f�r best�md tid sammanlevnaden fortsa tt efter den tidens utg�ng.

�

4 � Tr�der efterlevande make, som deltagit i avtalet, i nytt gifte, eller d�r

SFS 1981; 359

del�gare och efterl�mnar han s�som d�dsbodel�gare n�gon, som ej deltagit

i avtalet, skall detta, om upps�gning sker inom fyra m�nader d�refter, upp�
h�ra att g�lla tr e m�nader efter upps�gningen.

D�r f�rmyndare eller god man deltagit i avta let, skall vid f�rmynderska-

pets eller godmanskapets upph�rande r�tt till upps�gning som i f�rsta styc�
ket s�gs tillkomma den � vars v�gnar avtalet slutits,

5 � Har, efter det avtal om sammanlevnad i oskiftat bo slutits, v�sentlig
�ndring intr�tt i de f�rh�llanden som d�rvid voro avg�rande, eller finnes
avtalet av annan s�rskild orsak ej b�ra best�, m� r�tten p� del�gares talan
f�rklara, att avtalet skall upph�ra att g�lla.

Om h�vande av avtal, vars fortsatta best�nd medf�r �ventyr f�r del�gare

som �r omyndig eller for vilken god man �r f �rordnad, �r s�rskilt stadgat.

6 � F�rordnas om b oets avtr�dande till f�rvaltning av boutredningsman,

�r avtal om sammanlevnad i oskiftat bo f�rfallet. Ej m� s�dant f�rordnande

meddelas p� ans�kan av del�gare.

25 kap. Om d�df�rklaring

1 � �r n�gon borta och har det sedan han veterligen senast var vid liv

f�rflutit tio �r eller, om han skulle vara �ver sjuttiofem �r gammal, fem �r,

f�r ans�kan g�ras om hans d�df�rklaring. Kan det antas att den som �r

borta befann sig i livsfara d� han veterligen senast var i livet, f�r ans�kan

g�ras sedan tre �r har f�rflutit. �r det utrett att han befann sig i livsfara, f�r

ans�kan dock g�ras sedan ett �r har f�rflutit.

2 � Ans�kan om d�df�rklaring g�res av den bortovarandes make, ar�

vinge eller annan, vars r�tt kan bero av d�df�rklaringen, hos r�tten i den

ort, d�r den bortovarande senast haft hemvist inom riket, eller, om beh�rig

domstol ej s�lunda finnes, hos Stockholms tingsr�tt.

3 � �ver ans�kningen skall r�tten h�ra den bortovarandes inom riket

vistande make och n�rmaste fr�nder, annan som kan antagas senast hava
haft underr�ttelse om den bortovarande, �vensom pastors�mbetet och po�

lismyndigheten i den ort , d�r han senast �gt hemvist inom r iket.

4 � �r s�dan tid f�rfluten som i 1 � s�gs och utr�nes ej att den bortova�

rande avlidit, skall r�tten utf�rda kung�relse om ans�kningen med kallelse

� honom att senast viss dag, som ej m� s�ttas tidigare �n ett �r d�refter, an�

m�la sig hos r�tte n. Kung�relsen skall �ven inneh�lla anmaning till envar,
som kan l�mn a upplysning i �re ndet, att inom samma tid giva det r�tten
tillk�nna.

Genom r�ttens f�rsorg skall kung�relsen of�rdr�jligen inf�ras i Post-

och Inrikes Tidningar och ortstidning.

5 � Har den i kung�relsen fastst�llda dagen g�tt till �nda, skall r�tten, om

s�dan tid som ang es i 1 � �r f�rfluten och man ej vet a tt den bortovarande

627

�

SFS 1981:359

avlidit, f�rklara att han skall anses f�r d�d. Han skall d� antas ha avlidit, i
fall som anges i I � f� rsta meningen vid utg�ngen av den m�nad d� nyss

angiven tid gick till �nda eller, i fr�ga om bortovarande som fyllt sextiofem
men ej sjuttio �r n�r han veterligen sist var vid liv, vid utg�ngen av den m�

nad under vilken han skulle ha fyllt sjuttiofem �r samt, i fall enligt andra el�

ler tredje meningen i samma paragraf, p� den dag e ller, om dagen ej �r

k�nd, vid utg�ngen av den m�nad d� livsfaran f�rel�g respektive kunde an�

tas f�religga. I r�ttens beslut skall anges vilken dag som s�lunda �r att anta

s�som d�dsdag.

6 � D� enligt lag tid skall r�knas fr�n d�dsfall, skall, d�r d�df�rklaring

skett, tiden r�knas fr�n det beslutet vann laga kraft.

7 � Finnes den d�df�rklarade sedermera vara vid liv, skall enva r, som i

f�ljd av d�df�rklaringen tilltr�tt egend om, b�ra den �ter. Samma lag vare,
d�r den d�df�rklarade finnes hava avlidit � annan tid �n den som antagits

s�som d�dsdag och med h�nsyn d�rtill annan �r ber�ttigad till kvarl �ten-

skapen.

Har egendom som skall �terb�ras blivit till annan �verl�ten, �r j�mv�l

denne �terb�ringsskyldig, d�r han ej var i god tro d� han �tkom egendo�

men.

D� egendom �te rb�res, skall ock utgivas avkastning som bel�per p� ti�

den efter det innehavaren vann kunskap, att annan �gde b�ttre r�tt till
egendomen, eller st�mning blev honom delgiven. Har han f�r egend omen

haft n�dig kostnad, skall den ers�ttas; nyttig kostnad skall ock ers�ttas,

d�r den ej var gjord � tid som nyss sagts . Utg�res egendomen av pen ning�

belopp, skall r�nta g�ldas p� beloppet enligt 6 � r�n telagen {1975:635) fr�n

den dag innehavaren vann kunskap att annan �gde b �ttre r�tt till belop pet
eller st�mning delgavs honom.

�verg�ngsbest�mmelser

1. Denna lag" tr�der i kraft den 1 juli 1981.

2. I fr�ga om d�dsbodel�gares ansvar f�r den d�des skulder till�mpas

fortfarande �ldre best�mmelser, om den d�de har avlidit f�re ikrafttr�dan�

det.

3. Har ans�kan om d�df�rklaring gjor ts f�re ikrafttr�dandet, till�mpas

�ldre best�mmelser.

P� regeringens v�gnar

H�KAN WINBERG

Edvard Nilsson
(Justitiedepartementet)

628

" 1981:359.

�

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 1981:359

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se