SFS 2014:801 Riksdagsordning

Start / Förvaltningsrätt / Riksdagsordning (2014:801) / SFS 2014:801 Riksdagsordning

Källa Regeringskansliets rättsdatabaser m.fl.

<div><style type="text/css">                                                               </style> <div id="page1-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 1 Svensk f�rfattningssamling Riksdagsordning; utf�rdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 f�reskrivs f�ljande. 1 KAP. INLEDANDE BEST�MMELSER Riksdagsordningens inneh�ll 1 � Denna lag inneh�ller best�mmelser om riksdagen. Best�mmelser om val till riksdagen, riksdagsarbetet och riksdagens uppgif- ter finns i regeringsformen. Lagen �r indelad i huvudbest�mmelser och till�ggsbest�mmelser. Regler om stiftande och �ndring av riksdagsordningens best�mmelser finns i 8 kap. 17 � regeringsformen. Riksdagsordningens indelning 2 � Riksdagsordningen inneh�ller 14 kapitel. Dessa �r inledande best�mmelser (1 kap.), val till riksdagen (2 kap.), riksm�ten (3 kap.), ledning och planering av riksdagsarbetet (4 kap.), riksdagens ledam�ter (5 kap.), kammaren (6 kap.), utskotten och EU-n�mnden (7 kap.), interpellationer och fr�gor till statsr�d (8 kap.), �rendenas v�ckande (9 kap.), �rendenas beredning (10 kap.), �rendenas avg�rande (11 kap.), val inom riksdagen (12 kap.), riksdagsorgan och n�mnder (13 kap.), och Riksdagsf�rvaltningen (14 kap.). Definitioner 3 � I denna lag avses med valperiod: Den period som motsvarar tiden fr�n det att en nyvald riksdag har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas. riksm�te: Den period som riksdagen sammantr�der. 1 Prop. 2013/14:173, framst. 2013/14:RS3, bet. 2013/14:KU46, rskr. 2013/14:351. SFS 2014:801 Utkom fr�n trycket den 1 juli 2014 </div> <div id="page2-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 2 SFS 2014:801 �lderspresident: Den n�rvarande ledamot som har varit ledamot av riks- dagen l�ngst tid. Om tv� eller flera ledam�ter har tillh�rt riksdagen lika l�nge har den �ldste av dem f�retr�de. gruppledare: Den s�rskilda f�retr�dare som en partigrupp, som vid valet till riksdagen har f�tt minst 4 procent av r�sterna i hela riket ska utse f�r att samr�da med talmannen enligt denna lag. arbetsplenum: Ett sammantr�de med kammaren under vilket �verl�gg- ning om och avg�rande av bet�nkanden och utl�tanden fr�n utskott kan ske. 2 KAP. VAL TILL RIKSDAGEN Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om val till riksdagen. Tidpunkt f�r ordinarie val 2 � Ordinarie val till riksdagen h�lls i september. Extra val Till�ggsbest�mmelse 2.2.1 Best�mmelser om extra val till riksdagen finns i 3 kap. 11 � och 6 kap. 5 � regeringsformen. Ytterligare best�mmelser om val 3 � Ytterligare best�mmelser om val till riksdagen finns i regeringsformen och i lag. 3 KAP. RIKSM�TEN Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om riksm�tet som f�ljer efter ett val till riksdagen (25 ��), riksm�tets �ppnande (6 �), och �vrigt om riksm�ten (79 ��). Riksm�tet som f�ljer efter ett val till riksdagen Riksm�tets inledning 2 � Riksm�tet inleds genom att en nyvald riksdag sammantr�der i enlighet med best�mmelserna i 3 kap. 10 � regeringsformen. Tidpunkt f�r det f�rsta sammantr�det efter ett val Till�ggsbest�mmelse 3.2.1 Kammarens f�rsta sammantr�de under ett riksm�te efter ett val inleds kl. 11.00. Ledam�terna ska underr�ttas om tidpunkten f�r det sammantr�det. </div> <div id="page3-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 3 SFS 2014:801 F�rsta sammantr�det 3 � Vid det f�rsta sammantr�det med kammaren efter ett val till riksdagen ska i nedan n�mnd ordning 1. Valpr�vningsn�mndens ber�ttelse om granskning av bevis om val av ledam�ter och ers�ttare f�redras, 2. ledam�terna ropas upp, 3. talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman v�ljas f�r val- perioden, och 4. en valberedning utses f�r valperioden. Ordf�rande vid det f�rsta sammantr�det efter ett val Till�ggsbest�mmelse 3.3.1 �lderspresidenten leder sammantr�det med kammaren fram till dess att tal- mannen och de vice talm�nnen har valts. F�rfarande vid val av talman 4 � Riksdagen ska, enligt 4 kap. 2 � regeringsformen, v�lja en talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman. De v�ljs var f�r sig i nu n�mnd ordning. Valen g�ller till valperiodens slut. Om valet av talman sker med slutna sedlar enligt best�mmelserna i 12 kap., �r den vald som f�r mer �n h�lften av r�sterna. Om en s�dan r�st�vervikt inte uppn�s, ska ett nytt val genomf�ras. Om inte heller d� n�gon f�r mer �n h�lf- ten av r�sterna, ska ett tredje val genomf�ras mellan de tv� som vid den andra omr�stningen fick flest r�ster. Vid den tredje omr�stningen �r den vald som f�r de flesta r�sterna. F�rfarande f�r att utse valberedning 5 � Varje partigrupp, som motsvarar ett parti som vid valet till riksdagen fick minst 4 procent av r�sterna i hela riket, ska bes�tta en plats i valbered- ningen. D�rut�ver f�rdelas tio platser proportionellt mellan dessa partigrup- per. Ledam�terna tills�tts med till�mpning av det f�rfarande som anges i 12 kap. 14 �. Antal ledam�ter i valberedningen Till�ggsbest�mmelse 3.5.1 Talmannen fastst�ller det antal ledam�ter som respektive partigrupp ska till- s�tta i valberedningen. Vid den proportionella f�rdelningen till�mpas den be- r�kningsgrund som anges i 12 kap. 8 � tredje stycket. Riksm�tets �ppnande S�rskilt sammantr�de f�r riksm�tets �ppnande 6 � Riksdagen ska senast p� riksm�tets tredje dag h�lla ett s�rskilt samman- tr�de f�r riksm�tets �ppnande. Statschefen f�rklarar p� talmannens beg�ran </div> <div id="page4-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 4 SFS 2014:801 riksm�tet �ppnat. Vid f�rhinder f�r statschefen f�rklarar talmannen riksm�tet �ppnat. Vid sammantr�det avger statsministern en regeringsf�rklaring, om det inte finns s�rskilda sk�l f�r honom eller henne att avst� fr�n detta. Tidpunkt f�r sammantr�de f�r riksm�tets �ppnande Till�ggsbest�mmelse 3.6.1 Efter ett val till riksdagen �ger sammantr�det f�r riksm�tets �ppnande rum kl. 14.00 den andra dagen under riksm�tet. Har det inte varit n�got val till riksdagen �ger sammantr�det rum den f�rsta dagen vid samma tidpunkt. Talmannen f�r best�mma en annan tidpunkt f�r sammantr�det. �vrigt om riksm�ten Riksm�tets l�ngd 7 � Ett riksm�te p�g�r till dess n�sta riksm�te inleds. �vriga riksm�ten under valperioden 8 � Under �r d� det inte h�lls ordinarie val till riksdagen, ska ett nytt riks- m�te inledas den dag i september som kammaren har fastst�llt under det f�re- g�ende riksm�tet. F�rslag om tidpunkt f�r inledande sammantr�de Till�ggsbest�mmelse 3.8.1 Riksdagsstyrelsen l�mnar f�rslag till kammaren inf�r beslut enligt 8 �. Namnupprop vid �vriga riksm�ten Till�ggsbest�mmelse 3.8.2 Talmannen f�r besluta att ledam�terna ska ropas upp vid det f�rsta samman- tr�det med kammaren �ven under �vriga riksm�ten under valperioden. Om namnupprop inte har h�llits ska en f�rteckning �ver vilka som �r ledam�ter vid riksm�tets b�rjan bifogas kammarens protokoll. Nytt riksm�te efter extra val 9 � Har beslut om extra val fattats f�re den fastst�llda dagen f�r att inleda ett riksm�te, ska ett nytt riksm�te enligt 8 � inledas bara om den riksdag som valts genom det extra valet samlats f�re den 1 juli samma �r. </div> <div id="page5-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 5 SFS 2014:801 4 KAP. LEDNING OCH PLANERING AV RIKSDAGSARBETET Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om ledning och planering av riks- dagsarbetet. Talmannen och de vice talm�nnen 2 � Talmannen eller, i hans eller hennes st�lle, n�gon av de vice talm�nnen leder riksdagsarbetet. Gruppledare 3 � Varje partigrupp som avses i 3 kap. 5 � ska utse en s�rskild f�retr�dare (gruppledare) som ska samr�da med talmannen om arbetet i kammaren i en- lighet med best�mmelser i denna lag. Partigrupperna ska utse en personlig ers�ttare f�r gruppledaren (vice gruppledare). Information om beslut som har fattats efter samr�d Till�ggsbest�mmelse 4.3.1 Beslut som har fattats efter samr�d ska g�ras tillg�ngliga f�r ledam�terna. Det ska ske enligt den ordning som talmannen best�mmer. Riksdagsf�rvaltningen 4 � Riksdagsf�rvaltningen leds av en styrelse. Best�mmelser om Riksdagsf�rvaltningens uppgifter finns i 14 kap. Riksdagsstyrelsen Till�ggsbest�mmelse 4.4.1 Riksdagsstyrelsen leder Riksdagsf�rvaltningen och �verl�gger om plane- ringen av riksdagsarbetet. Riksdagsstyrelsen best�r av talmannen som ordf�rande och tio andra leda- m�ter som riksdagen v�ljer inom sig f�r en valperiod. Riksdagen v�ljer �ven tio ers�ttare f�r de valda ledam�terna av riksdagsstyrelsen. Riksdagsstyrelsens sammantr�den Till�ggsbest�mmelse 4.4.2 Riksdagsstyrelsen sammantr�der p� kallelse av talmannen. Om talmannen �r f�rhindrad att n�rvara vid ett sammantr�de, intr�der n�gon av de vice talm�n- nen som ordf�rande. En fr�nvarande ledamots plats intas av en ers�ttare som tillh�r samma partigrupp. </div> <div id="page6-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 6 SFS 2014:801 Riksdagsstyrelsen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om styrelsen vill in- h�mta upplysningar av n�gon som inte tillh�r styrelsen, f�r den kalla honom eller henne till ett sammantr�de. De vice talm�nnen, de av gruppledarna som inte �r ledam�ter av styrelsen och riksdagsdirekt�ren f�r delta i styrelsens �verl�ggningar. Ordf�randekonferensen 5 � Ordf�randekonferensen �verl�gger i fr�gor av gemensamt intresse f�r verksamheten i kammaren, utskotten och EU-n�mnden. Ordf�randekonferensens sammans�ttning Till�ggsbest�mmelse 4.5.1 Ordf�randekonferensen best�r av talmannen som ordf�rande samt utskottens och EU-n�mndens ordf�rande. 5 KAP. RIKSDAGENS LEDAM�TER Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om uppdraget som riksdagsledamot. Best�mmelser om uppdraget finns �ven i 4 kap. 1013 �� regeringsformen. Arvode 2 � En ledamot har r�tt till arvode f�r sitt uppdrag av allm�nna medel. N�rmare best�mmelser om arvode och ekonomiska villkor f�r ledam�ter och ers�ttare finns i lag. Registrering av �taganden och ekonomiska intressen Till�ggsbest�mmelse 5.2.1 Best�mmelser om registrering av ledam�ters �taganden och ekonomiska intressen finns i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledam�ters �taganden och ekonomiska intressen. Ledighet fr�n uppdraget 3 � En ledamot kan efter ans�kan f� ledigt fr�n sitt uppdrag. Om en ledamot f�r ledigt f�r en tid av minst en m�nad, ska ledamotens uppdrag ut�vas av en ers�ttare under den tid ledamoten �r ledig. Pr�vning av ledighetsans�kan 4 � Talmannen beslutar om ledighet fr�n uppdraget som ledamot med den begr�nsning som framg�r av andra stycket. Kammaren beslutar om ledighet f�r andra sk�l �n sjukdom eller f�r�ldra- ledighet om ledigheten avser en period om en m�nad eller l�ngre. </div> <div id="page7-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 7 SFS 2014:801 Om en ans�kan om ledighet ges in under en period d� kammaren inte sam- mantr�der och om denna period �r l�ngre �n en m�nad, f�r dock talmannen besluta om ledigheten ska beviljas. Inneh�ll i ans�kan om ledighet Till�ggsbest�mmelse 5.4.1 En ans�kan om ledighet ska vara skriftlig, inneh�lla de sk�l som ans�kan grundas p� och avse en best�md tid. Ans�kan ska ges in till Riksdagsf�rvalt- ningen. Ers�ttare 5 � N�r en ers�ttare ska intr�da i st�llet f�r talmannen, en ledamot som till- h�r regeringen eller en ledig ledamot, ska talmannen kalla ers�ttaren till tj�nstg�ring. Talmannen ska d� f�lja den ordning mellan ers�ttarna som har fastst�llts enligt lag. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r talmannen fr�ng� denna ordning. Meddelande till ers�ttare Till�ggsbest�mmelse 5.5.1 En ers�ttare som ska ut�va uppdrag som ledamot ska f� ett meddelande om vilken ledamot som han eller hon ers�tter och om tiden f�r f�rordnandet. En ers�ttare kan f� ett s�rskilt meddelande med besked om n�r uppdraget upph�r. Ers�ttares st�llning vid ledamots avg�ng 6 � Om en ledig ledamot l�mnar sitt uppdrag, forts�tter den tj�nstg�rande ers�ttaren att ut�va sitt uppdrag till dess att en ny ledamot har utsetts. �tal eller frihetsber�vande 7 � F�r att talan ska f� v�ckas mot en ledamot eller ett ingripande ska f� g�ras i en ledamots personliga frihet kr�vs i vissa fall enligt 4 kap. 12 � f�rsta stycket regeringsformen riksdagens medgivande. Detta g�ller �ven i fr�ga om tidigare ledam�ter. En ans�kan om riksdagens medgivande ska av �klagare, eller annan som vill v�cka talan, ges in till talmannen. Om ans�kan �r s� ofullst�ndig att den inte kan l�ggas till grund f�r riks- dagens pr�vning eller om s�kanden inte har gjort troligt att han eller hon �r beh�rig att v�cka talan eller beg�ra denna �tg�rd hos en myndighet, ska tal- mannen avvisa ans�kan. I annat fall ska talmannen anm�la den vid ett sam- mantr�de med kammaren. </div> <div id="page8-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 8 SFS 2014:801 Ans�kan om medgivande Till�ggsbest�mmelse 5.7.1 En ans�kan som avses i 7 � ska vara skriftlig och inneh�lla de omst�ndigheter som ans�kan grundas p�. 6 KAP. KAMMAREN Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om planering och ledning av sammantr�den (26 ��), sammantr�den (714 ��), r�tten att yttra sig vid sammantr�den (1519 ��), �rendedebatter (2022 ��), s�rskilda debatter (23 �), och vissa gemensamma fr�gor (2427 ��). Planering och ledning av sammantr�den Planering 2 � Talmannen beslutar om planeringen av arbetet i kammaren och om n�r kammaren ska sammantr�da. Samr�d inf�r planering Till�ggsbest�mmelse 6.2.1 Talmannen ska inf�r ett beslut enligt 2 � samr�da med riksdagsstyrelsen. Talmannen 3 � Talmannen leder kammarens sammantr�den. Bitr�de till talmannen Till�ggsbest�mmelse 6.3.1 Vid ledningen av kammarens sammantr�den bitr�ds talmannen av en kam- marsekreterare. Vice talman 4 � Talmannen f�r �verl�ta �t en vice talman att leda ett sammantr�de. �lderspresident 5 � �lderspresidenten leder ett sammantr�de om talmannen och samtliga vice talm�n har f�rhinder. </div> <div id="page9-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 9 SFS 2014:801 Talmannens opartiskhet 6 � Vid �verl�ggning i ett �mne som �r upptaget p� f�redragningslistan f�r talmannen inte yttra sig i sakfr�gan. Detsamma g�ller den vice talman eller �lderspresident som leder ett sammantr�de. Sammantr�den Offentlighet vid sammantr�den 7 � Ett sammantr�de i kammaren ska vara offentligt enligt best�mmelserna i 4 kap. 9 � regeringsformen. Kammaren f�r besluta att ett sammantr�de ska h�llas inom st�ngda d�rrar, om det kr�vs med h�nsyn till rikets s�kerhet eller i �vrigt till f�rh�llandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammantr�de ska l�mna information till riksdagen, f�r �ven regeringen besluta om st�ngda d�rrar p� de grunder som anges i andra stycket. Tystnadsplikt 8 � Ingen som har n�rvarat vid ett sammantr�de i kammaren som h�llits inom st�ngda d�rrar f�r obeh�rigen r�ja vad som har framkommit vid sam- mantr�det. Kammaren f�r besluta att i ett s�rskilt fall helt eller delvis upph�va tystnadsplikten. Kallelse 9 � Kammaren sammantr�der p� kallelse av talmannen om inte annat f�re- skrivs i regeringsformen eller i denna lag. En kallelse ska ansl�s senast kl. 18.00 dagen f�re sammantr�det och minst 14 timmar i f�rv�g. Om det finns synnerliga sk�l, f�r kallelsen ansl�s senare. I s� fall f�r sammantr�det h�llas endast om mer �n h�lften av riksdagens leda- m�ter medger det. Inneh�llet i en kallelse 10 � Det ska framg� av en kallelse om sammantr�det �r ett arbetsplenum. �vriga uppgifter i kallelsen Till�ggsbest�mmelse 6.10.1 Om ett val ska genomf�ras vid ett sammantr�de, ska det anges i kallelsen. Avbrott i kammarens arbete efter ett beslut om extra val 11 � Om regeringen har beslutat om extra val, f�r talmannen p� beg�ran av regeringen besluta att kammaren inte ska sammantr�da under �terstoden av valperioden. </div> <div id="page10-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 10 SFS 2014:801 Extra sammantr�de 12 � Talmannen f�r besluta att kalla kammaren till sammantr�de under en period d� arbete i kammaren inte p�g�r. Ett s�dant beslut ska fattas om rege- ringen eller minst 115 av ledam�terna beg�r det. Ett sammantr�de ska h�llas inom tio dagar fr�n det att en beg�ran om det har framst�llts. Ett sammantr�de f�r h�llas f�rst sedan ledam�terna har erh�l- lit sk�lig tid att inst�lla sig fr�n det att de underr�ttats om kallelsen. Ett sammantr�de f�r arbetsplenum under en period d� arbetsplenum inte ing�r i kammarens planering f�r h�llas inom kortare tid �n 48 timmar fr�n det att ledam�terna underr�ttades om kallelsen endast om minst tre fj�rdedelar av de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r att �rendet f�r avg�ras. Meddelande om tid f�r extra sammantr�de Till�ggsbest�mmelse 6.12.1 Tidpunkten f�r det f�rsta sammantr�det som avses i 12 � ska offentligg�ras. F�redragningslista 13 � Talmannen ska till varje sammantr�de uppr�tta en f�redragningslista �ver vad som ska behandlas under sammantr�det. Undantag f�r g�ras f�r s�- dant som antas bli behandlat inom st�ngda d�rrar. F�redragningslistan ska g�ras tillg�nglig f�r ledam�terna. Det ska framg� av f�redragningslistan om sammantr�det �r ett arbets- plenum. Vid sammantr�det ska �renden och val behandlas i den ordning som de har tagits upp p� f�redragningslistan. Yrkanden m.m. som ska tas upp f�rst p� f�redragningslistan Till�ggsbest�mmelse 6.13.1 Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga, statsministeromr�stning enligt 6 kap. 3 � regeringsformen, f�rslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendef�rklaring, ska tas upp som f�rsta punkt p� f�redragningslis- tan. Om det finns fler �n ett s�dant yrkande, ska de tas upp i den ordning de nu har angetts. Talmannen f�r best�mma en annan ordning mellan statsminister- omr�stning och ett yrkande om misstroendef�rklaring. Vad som ska tas upp p� f�redragningslistan Till�ggsbest�mmelse 6.13.2 Ut�ver vad som framg�r av 6.13.1 ska f�ljande tas upp p� f�redragningslis- tan: 1. val, 2. propositioner, skrivelser fr�n regeringen, framst�llningar och redog�rel- ser fr�n riksdagsorgan, motioner och EU-dokument som ska h�nvisas till ut- skott, </div> <div id="page11-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 11 SFS 2014:801 3. bet�nkanden och utl�tanden fr�n utskott som ska bordl�ggas, debatteras eller avg�ras och om ett utskott eller talmannen har f�reslagit att ett �rende ska avg�ras efter kortare tid �n som avses i 11 kap. 2 � f�rsta stycket, 4. beslut och information om att sammans�ttningen av ledam�ter �ndras, 5. andra beslut som ska fattas av kammaren, 6. meddelande om att en s�rskilt anordnad debatt ska �ga rum, och 7. �vriga fr�gor i den omfattning som talmannen best�mmer. Vidare b�r ett meddelande om att ett statsr�d kommer att l�mna muntlig information tas upp p� f�redragningslistan. Om det �r m�jligt ska �ven ett yr- kande om att ett lagf�rslag ska vila i tolv m�nader tas upp p� f�redragnings- listan. Beslut om avslutning och ajournering av ett sammantr�de 14 � Beslut att ett sammantr�de ska avslutas eller att ett uppeh�ll ska g�ras i ett p�g�ende sammantr�de fattas av kammaren utan f�reg�ende �verl�ggning. R�tten att yttra sig vid sammantr�den Yttrander�tten 15 � Varje ledamot och statsr�d f�r, med de undantag som f�reskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla fr�gor som �r under behandling och om laglig- heten av allt som sker vid sammantr�det. Begr�nsningar i yttrander�tten 16 � Den som har ordet ska begr�nsa sitt anf�rande till det �mne som behandlas. Om n�gon bryter mot best�mmelsen och inte r�ttar sig efter tal- mannens p�pekande, f�r talmannen ta ordet fr�n honom eller henne under den p�g�ende �verl�ggningen. Ingen f�r vid ett sammantr�de uttala sig nedl�tande om n�gon annan eller anv�nda personligen f�rol�mpande uttryck eller i �vrigt i ord eller handling upptr�da p� ett s�tt som strider mot god ordning. Om n�gon bryter mot best�mmelsen, f�r talmannen ta ordet fr�n honom eller henne under den p�g�- ende �verl�ggningen. Ordningsregler Till�ggsbest�mmelse 6.16.1 Talmannen f�r efter samr�d med gruppledarna besluta om ordningsregler f�r kammaren. Statschefens �mbetsf�rklaring 17 � Statschefen f�r avge �mbetsf�rklaring inf�r kammaren. </div> <div id="page12-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 12 SFS 2014:801 Muntlig information fr�n regeringen 18 � Regeringen f�r l�mna information till riksdagen muntligen genom ett statsr�d vid ett sammantr�de med kammaren. J�v 19 � Ingen f�r delta i behandlingen av ett �rende vid ett sammantr�de i kam- maren, om �rendet r�r honom eller henne eller n�gon n�rst�ende personligen. Ett statsr�d f�r delta i �verl�ggningen i kammaren i ett �rende som r�r statsr�dets tj�nsteut�vning. �rendedebatter Uppl�ggningen av debatterna 20 � Talmannen ska samr�da med gruppledarna om uppl�ggningen av kam- marens �verl�ggningar. Debattrestriktioner 21 � Riksdagen f�r i en till�ggsbest�mmelse begr�nsa antalet anf�randen som en talare f�r h�lla under �verl�ggningen i en fr�ga och tiden f�r varje anf�rande. I begr�nsningen f�r det g�ras skillnad mellan olika kategorier av talare. I samband med �verl�ggningen i en viss fr�ga f�r kammaren p� f�rslag av talmannen besluta om en begr�nsning av det slag som avses i f�rsta stycket. Beslutet fattas utan f�reg�ende �verl�ggning. Var och en som vill yttra sig i en fr�ga ska dock f� tala i minst fyra minuter. Anm�lan till debatt Till�ggsbest�mmelse 6.21.1 Ett anf�rande av en ledamot som inte har f�ranm�lt sig f�r inte �verstiga fyra minuter, om inte talmannen medger l�ngre tid. Ett nytt anf�rande fr�n n�gon som tidigare haft ordet f�r anf�rande vid �verl�ggningen i en viss fr�ga f�r inte �verstiga tv� minuter. En f�ranm�lan ska g�ras till Riksdagsf�rvaltningen senast kl. 16.30 var- dagen f�re det sammantr�de d� �verl�ggningen ska inledas. Anm�lan ska inneh�lla den ber�knade tiden f�r anf�randet. F�rsta och andra styckena g�ller inte n�r en interpellation eller en fr�ga be- svaras. Talarordningen 22 � Talmannen best�mmer ordningen mellan dem som f�ranm�lt att de vill yttra sig under �verl�ggningen i en viss fr�ga. De som beg�r ordet under �ver- l�ggningen yttrar sig i anm�lningsordning. Oberoende av talarordningen och utan f�ranm�lan f�r talmannen medge att 1. ett statsr�d som inte tidigare har h�llit ett anf�rande ska f� ordet f�r ett anf�rande, och </div> <div id="page13-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 13 SFS 2014:801 2. ett statsr�d eller en ledamot som redan har h�llit ett anf�rande ska f� ordet f�r en replik med anledning av en f�reg�ende talares anf�rande. Talmannen f�r, efter samr�d med gruppledarna, inf�r en viss �verl�ggning besluta att ett statsr�d eller en ledamot kan f� ordet f�r replik innan han eller hon har h�llit sitt anf�rande. I ett s�dant beslut f�r det g�ras skillnad mellan olika kategorier av talare. Statsr�ds m�jlighet till anf�rande Till�ggsbest�mmelse 6.22.1 Oberoende av talarordningen och utan f�ranm�lan kan ett statsr�d som inte tidigare har h�llit ett anf�rande vid �verl�ggningen i en viss fr�ga f� ordet f�r ett anf�rande om h�gst tio minuter. Replik Till�ggsbest�mmelse 6.22.2 En replik ska beg�ras under p�g�ende anf�rande. Tiden f�r en replik f�r inte �verstiga tv� minuter, om inte talmannen av s�r- skilda sk�l medger en utstr�ckning av tiden till fyra minuter. Varje talare kan f� avge tv� repliker p� samma anf�rande. Har talmannen redan beviljat en talare r�tt till replik, f�r talaren yttra sig innan ett statsr�d h�ller ett anf�rande som bryter talarordningen. Inst�mmande Till�ggsbest�mmelse 6.22.3 Under �verl�ggningen i en fr�ga f�r en ledamot, oberoende av talarordningen, inst�mma med f�reg�ende talare utan att ange sk�l f�r detta. S�rskilda debatter S�rskilt anordnad debatt 23 � Talmannen f�r efter samr�d med gruppledarna besluta att en debatt utan samband med annan handl�ggning ska �ga rum vid ett sammantr�de med kammaren. En s�dan debatt f�r begr�nsas till ett s�rskilt �mne eller delas in i avsnitt efter �mne. Tid f�r anf�randen i en s�rskilt anordnad debatt Till�ggsbest�mmelse 6.23.1 Talmannen best�mmer efter samr�d med gruppledarna om tider f�r anf�ran- den i en s�rskilt anordnad debatt. </div> <div id="page14-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 14 SFS 2014:801 Vissa gemensamma fr�gor Protokoll 24 � Vid sammantr�dena ska fullst�ndiga protokoll f�ras. Ingen f�r tala utanf�r protokollet. Vid justering av ett protokoll f�r beslut inte �ndras. Kammarens protokoll och de handlingar som h�r till protokollet ska g�ras tillg�ngliga i den omfattning uppgifterna inte omfattas av sekretess. Snabbprotokoll Till�ggsbest�mmelse 6.24.1 Ett yttrande vid ett sammantr�de ska utan dr�jsm�l g�ras tillg�ngligt i l�sbar form (snabbprotokoll). Om talaren inte har gjort n�gon anm�rkning mot snabbprotokollet senast kl. 12.00 den tredje vardagen efter sammantr�det, anses han eller hon ha godk�nt det. Om talaren justerar snabbprotokollet, b�r han eller hon signera det. Justering av protokoll Till�ggsbest�mmelse 6.24.2 Ett protokoll justeras av kammaren inom tre veckor efter sammantr�det. Ett protokoll som inte kan justeras inom den tiden, justeras inom en m�nad eller vid den tidpunkt som talmannen best�mmer. Vid justeringen f�r en ledamot beg�ra �ndring av protokollet i fr�ga om ett yttrande som en annan ledamot har godk�nt enligt 6.24.1. Plats i plenisalen 25 � F�r varje ledamot ska det finnas en s�rskild plats i plenisalen. Det ska ocks� finnas s�rskilda platser f�r talmannen, de vice talm�nnen och statsr�d. Placering i plenisalen Till�ggsbest�mmelse 6.25.1 I plenisalen placeras ledam�terna valkretsvis. Plats f�r yttrande i plenisalen Till�ggsbest�mmelse 6.25.2 Den som yttrar sig i plenisalen ska tala fr�n n�gon av talarstolarna eller fr�n en ledamotsplats. �h�rare 26 � I plenisalen ska det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. </div> <div id="page15-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 15 SFS 2014:801 Ordningsregler f�r �h�rare Till�ggsbest�mmelse 6.26.1 �h�rare ska p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt f�rem�l som kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen i plenisalen. Den som inte f�ljer en s�dan uppmaning f�r v�gras tilltr�de till �h�rarplatserna. Under bes�ket i plenisalen f�rvaras de inl�mnade tillh�righeterna i s�rskilda utrymmen. Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�kerhets- kontroll i riksdagens lokaler. �h�rare som st�r ordningen 27 � �h�rare som upptr�der st�rande f�r genast utvisas. Om oordning upp- st�r bland �h�rarna, f�r talmannen utvisa samtliga �h�rare. 7 KAP. UTSKOTTEN OCH EU-N�MNDEN Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om val (24 ��), utskottens uppgifter och f�rdelningen av �renden (511 ��), EU-fr�gor (1214 ��), och sammantr�den (1521 ��). Val Utskott 2 � F�r varje valperiod ska riksdagen inom sig v�lja ett konstitutionsutskott, ett finansutskott och ett skatteutskott samt s� m�nga �vriga utskott som be- h�vs f�r riksdagsarbetet. Valet g�ller till valperiodens slut. Riksdagen kan �ven under valperioden v�lja utskott f�r l�ngst den tid som �terst�r av valperioden. Vilka utskott som ska v�ljas Till�ggsbest�mmelse 7.2.1 Riksdagen ska senast p� �ttonde dagen efter det f�rsta sammantr�det med kammaren under en valperiod v�lja f�ljande 15 utskott i nedan n�mnd ord- ning: 1. konstitutionsutskott (KU), 2. finansutskott (FiU), 3. skatteutskott (SkU), 4. justitieutskott (JuU), 5. civilutskott (CU), 6. utrikesutskott (UU), 7. f�rsvarsutskott (F�U), 8. socialf�rs�kringsutskott (SfU), 9. socialutskott (SoU), 10. kulturutskott (KrU), </div> <div id="page16-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 16 SFS 2014:801 11. utbildningsutskott (UbU), 12. trafikutskott (TU), 13. milj�- och jordbruksutskott (MJU), 14. n�ringsutskott (NU), och 15. arbetsmarknadsutskott (AU). Val av ytterligare utskott Till�ggsbest�mmelse 7.2.2 Om riksdagen v�ljer ytterligare utskott, ska det utskottets huvudsakliga arbetsuppgifter anges. EU-n�mnd 3 � F�r varje valperiod ska riksdagen inom sig v�lja en n�mnd f�r Europeiska unionen (EU-n�mnden) f�r samr�d enligt 10 kap. 10 � regerings- formen. Ledam�ter i utskott och EU-n�mnd 4 � Utskotten och EU-n�mnden ska best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst 15. Vid EU-n�mndens sammantr�den har varje partigrupp r�tt att ers�tta en ledamot med en ledamot av ber�rt utskott. Denna r�tt har dock inte en parti- grupp som redan har en ledamot eller suppleant i n�mnden som samtidigt �r ledamot av det ber�rda utskottet. Beslut om antal ledam�ter Till�ggsbest�mmelse 7.4.1 Antalet ledam�ter i utskotten och i EU-n�mnden fastst�lls av riksdagen p� f�rslag av valberedningen. Utskottens uppgifter och f�rdelningen av �renden �rendef�rdelningen mellan utskotten 5 � Riksdagen f�reskriver i till�ggsbest�mmelse enligt vilka grunder som �renden ska f�rdelas mellan utskotten, ut�ver vad som framg�r av 8, 9 och 10 ��. �renden som h�r till ett och samma �mnesomr�de ska h�nvisas till samma utskott. Riksdagen f�r best�mma att det ska finnas ett utskott f�r beredning av �ren- den om s�dana lagar som avses i 8 kap. 2 � f�rsta stycket 1 regeringsformen, oberoende av �mnesomr�de. Utskottens �mnesomr�den Till�ggsbest�mmelse 7.5.1 I bilagan till denna lag anges utskottens �mnesomr�den, ut�ver vad som fram- g�r av 8, 9 och 10 ��. </div> <div id="page17-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 17 SFS 2014:801 Delning av �renden mellan utskott 6 � Budgetpropositionen f�r delas mellan tv� eller flera utskott. Andra �ren- den f�r delas endast om det finns s�rskilda sk�l. Sammansatta utskott 7 � Tv� eller flera utskott f�r besluta att gemensamt bereda ett �rende i ett sammansatt utskott genom deputerade. Konstitutionsutskottets uppgifter och �mnesomr�den 8 � Konstitutionsutskottet ska bereda �renden som r�r grundlagarna och riksdagsordningen. Utskottet ska f�lja till�mpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen enligt 9 kap. 20 � andra stycket och en g�ng om �ret meddela kammaren sina iakttagelser. Ytterligare best�mmelser om utskottets uppgifter finns i regeringsformen och denna lag. Finansutskottets uppgifter och �mnesomr�den 9 � Finansutskottet ska bereda �renden om 1. allm�nna riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och f�r beslut om sta- tens budget, och 2. Riksbankens verksamhet. Utskottet ska dessutom bereda f�rslag till beslut om statens budget enligt 11 kap. 18 � tredje och femte styckena. Vidare ska utskottet granska ber�k- ningen av statens inkomster och �rsredovisningen f�r staten. Utskottet ska sammanst�lla riksdagens beslut om statens budget. Ytterligare best�mmelser om utskottets uppgifter finns i regeringsformen och denna lag. Skatteutskottets �mnesomr�den 10 � Skatteutskottet ska bereda �renden om statliga och kommunala skatter. Avvikelser fr�n �rendef�rdelningen 11 � Riksdagen f�r avvika fr�n de grunder som har fastst�llts f�r f�rdel- ningen av �renden mellan utskott, med undantag f�r 8 � f�rsta stycket, om det i ett s�rskilt fall �r p�kallat av h�nsyn till sambandet mellan olika �renden, ett �rendes s�rskilda beskaffenhet eller arbetsf�rh�llandena. Under samma f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket f�r ett utskott �ver- l�mna ett �rende till ett annat utskott, om det mottagande utskottet samtycker till det. I samband med �verl�mnandet f�r det �verl�mnande utskottet yttra sig �ver �rendet till det mottagande utskottet. </div> <div id="page18-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 18 SFS 2014:801 EU-fr�gor Regeringens �verl�ggningar med utskotten om EU-fr�gor 12 � Regeringen ska �verl�gga med utskotten i de fr�gor om arbetet i Euro- peiska unionen som utskotten best�mmer. Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, ska utskottet besluta att �verl�gga med regeringen enligt f�rsta stycket. Utskottet f�r avsl� en s�- dan beg�ran om en �verl�ggning skulle f�rdr�ja fr�gans behandling s� att av- sev�rt men skulle uppkomma. Utskottet ska i s� fall i sitt protokoll redovisa sk�len till att beg�ran har avslagits. Utskottens skyldighet att f�lja arbetet inom EU 13 � Utskotten ska f�lja arbetet i Europeiska unionen inom sina �mnes- omr�den. Regeringens samr�d med EU-n�mnden 14 � Regeringen ska underr�tta EU-n�mnden om fr�gor som ska beslutas i Europeiska unionens r�d. Regeringen ska ocks� r�dg�ra med n�mnden om hur f�rhandlingarna i r�det ska f�ras inf�r besluten i r�det. Regeringen ska �verl�gga med EU-n�mnden i andra fr�gor om arbetet i Europeiska unionen n�r n�mnden av s�rskilda sk�l beg�r s�dan �verl�ggning. Regeringen ska r�dg�ra med n�mnden inf�r m�ten och beslut i Europeiska r�det. Sammantr�den N�r utskott och EU-n�mnden ska sammantr�da 15 � Utskotten och EU-n�mnden sammantr�der n�r riksdagsarbetet kr�ver det. Kallelse Till�ggsbest�mmelse 7.15.1 Utskotten och EU-n�mnden sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av tal- mannen inom tv� dagar efter valet av utskottet eller n�mnden. D�refter sam- mantr�der utskotten och EU-n�mnden p� kallelse av ordf�randen. Ordf�ran- den ska kalla till sammantr�de om minst fem ledam�ter av utskottet eller n�mnden beg�r det. En kallelse ska skickas till samtliga ledam�ter och suppleanter. Kallelsen b�r ansl�s senast kl. 18.00 dagen f�re sammantr�det. F�r �ndam�l som avses i 9 kap. 5 � regeringsformen ska talmannen sam- mankalla finansutskottet ocks� p� beg�ran av regeringen. </div> <div id="page19-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 19 SFS 2014:801 Ledning av sammantr�de innan ordf�rande har valts Till�ggsbest�mmelse 7.15.2 �lderspresidenten i utskottet eller i EU-n�mnden leder sammantr�det innan en ordf�rande har valts. Utskottssammantr�den samtidigt som kammarsammantr�den Till�ggsbest�mmelse 7.15.3 Endast om utskottet har fattat ett enh�lligt beslut i f�rv�g, f�r utskottet sammantr�da under arbetsplenum eller val i kammaren. Dock f�r ett s�dant sammantr�de inte vara offentligt enligt 17 �. I �vrigt f�r ett utskottssamman- tr�de �ga rum samtidigt med att kammaren sammantr�der. Protokoll Till�ggsbest�mmelse 7.15.4 Protokoll ska f�ras vid sammantr�den i utskott och i EU-n�mnden. Yttranden i EU-n�mnden Till�ggsbest�mmelse 7.15.5 Vad som yttras vid EU-n�mndens �verl�ggningar med regeringen ska ned- tecknas i l�sbar form. Sammantr�den inom st�ngda d�rrar 16 � Utskotten och EU-n�mnden ska sammantr�da inom st�ngda d�rrar. Utskotten och EU-n�mnden f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant eller en tj�nsteman i utskottet eller EU-n�mnden f�r n�rvara vid ett sammantr�de inom st�ngda d�rrar. F�r EU-n�mnden och f�r �verl�gg- ningar i utskott i EU-fr�gor enligt 12 � kr�vs inget beslut f�r att ett statsr�d, eller en tj�nsteman som �tf�ljer statsr�det, ska f� n�rvara. Offentligt sammantr�de 17 � Ett utskott f�r besluta att ett sammantr�de i den del det avser inh�m- tande av upplysningar eller �verl�ggning i EU-fr�gor enligt 12 � ska vara offentligt. EU-n�mnden f�r besluta att ett sammantr�de, eller del av ett sammantr�de, ska vara offentligt. Vid en offentlig del av ett sammantr�de i ett utskott eller i EU-n�mnden �r en f�retr�dare f�r en statlig myndighet inte skyldig att l�mna uppgifter f�r vilka sekretess g�ller hos myndigheten. </div> <div id="page20-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 20 SFS 2014:801 Upptagning av ljud eller bild vid offentliga sammantr�den Till�ggsbest�mmelse 7.17.1 Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammantr�de i ett utskott eller i EU-n�mnden f�r g�ras om inte utskottet eller n�mnden beslutar annat. �h�rare 18 � Vid en offentlig del av ett sammantr�de i ett utskott eller i EU-n�mn- den ska det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare. Ordningsregler f�r �h�rare Till�ggsbest�mmelse 7.18.1 �h�rare ska p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt s�dana f�re- m�l som kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen vid sammantr�det. Den som inte f�ljer en s�dan uppmaning f�r v�gras tilltr�de till sammantr�det. De in- l�mnade tillh�righeterna f�rvaras under bes�ket i s�rskilda utrymmen. Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�kerhets- kontroll i riksdagens lokaler. �h�rare som st�r ordningen 19 � �h�rare som upptr�der st�rande f�r genast utvisas. Om oordning upp- st�r bland �h�rarna, f�r ordf�randen utvisa samtliga �h�rare. Tystnadsplikt 20 � Ingen som har n�rvarat vid ett sammantr�de med ett utskott eller EU- n�mnden f�r obeh�rigen r�ja vad som enligt beslut av regeringen, ett utskott eller EU-n�mnden ska omfattas av sekretess till skydd f�r rikets s�kerhet eller av annat synnerligen viktigt sk�l som r�r f�rh�llandet till en fr�mmande stat eller en mellanfolklig organisation. J�v 21 � Ingen f�r n�rvara vid behandlingen av ett �rende i ett utskott, om �ren- det r�r honom eller henne eller n�gon n�rst�ende personligen. 8 KAP. INTERPELLATIONER OCH FR�GOR TILL STATSR�D Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om interpellationer (24 ��), skriftliga fr�gor (57 ��), och fr�gestund (8 �). </div> <div id="page21-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 21 SFS 2014:801 Interpellationer Interpellationers inneh�ll 2 � En interpellation ska vara skriftlig och st�llas till ett visst statsr�d. Den ska ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med en motivering. Beslut om interpellationer 3 � Talmannen beslutar om en interpellation f�r st�llas. Om talmannen fin- ner att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon besluta att interpellationen inte f�r st�llas och ange sk�l f�r detta beslut. Om kammaren beg�r att interpellationen ska f� st�llas, ska saken h�nvisas till konstitutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen ska till�ta att interpella- tionen st�lls om utskottet har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. Den praktiska hanteringen av interpellationer Till�ggsbest�mmelse 8.3.1 En interpellation ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. Talmannen ska utan dr�jsm�l vid ett sammantr�de med kammaren anm�la sitt beslut att interpellationen ska eller inte ska f� st�llas. Om talmannen har beslutat att interpellationen f�r st�llas, ska talmannen �verl�mna interpellatio- nen till statsr�det utan dr�jsm�l. Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll. �terkallelse av interpellationer Till�ggsbest�mmelse 8.3.2 En interpellation f�r �terkallas till dess att statsr�det har besvarat den. Svar p� interpellationer 4 � En interpellation ska besvaras i ett anf�rande av ett statsr�d inom tv� veckor fr�n det att den har �verl�mnats till statsr�det. Om planeringen av kammarens arbete medf�r att interpellationer inte kan besvaras en viss vecka, f�rl�ngs svarstiden till dess att planeringen medger att svar l�mnas. Om ett svar inte l�mnas inom den tid som har angetts i f�rsta stycket eller om ett svar inte kommer att l�mnas, ska statsr�det meddela kammaren sk�len f�r detta. Meddelandet f�r inte f�ljas av �verl�ggning. En interpellation faller om den inte har besvarats under den valperiod d� den v�cktes. N�r svar ska l�mnas Till�ggsbest�mmelse 8.4.1 Talmannen best�mmer efter samr�d med statsr�det och interpellanten vid vilket sammantr�de svaret ska l�mnas. </div> <div id="page22-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 22 SFS 2014:801 Utkastet till svar p� en interpellation f�r g�ras tillg�ngligt f�r ledam�terna i f�rv�g. Interpellationsdebatt Till�ggsbest�mmelse 8.4.2 Ett anf�rande f�r besvarande av en interpellation f�r vara h�gst sex minuter. Statsr�det kan d�rut�ver f� ordet f�r ytterligare tre anf�randen, varav de tv� f�rsta f�r vara h�gst fyra minuter vartdera och det tredje h�gst tv� minuter. Interpellanten kan f� ordet f�r h�gst tre anf�randen, varav de tv� f�rsta f�r vara h�gst fyra minuter vartdera och det tredje h�gst tv� minuter. Andra talare kan f� ordet f�r h�gst tv� anf�randen, varav det f�rsta f�r vara h�gst fyra minuter och det andra h�gst tv� minuter. En talare ska anm�la sig senast under andra omg�ngen. Skriftliga fr�gor Inneh�llet i skriftliga fr�gor 5 � En skriftlig fr�ga till ett statsr�d f�r inneh�lla en kort inledande f�rkla- ring. Fr�gan ska ha ett best�mt inneh�ll. Beslut om skriftliga fr�gor 6 � Talmannen beslutar om en skriftlig fr�ga f�r st�llas. Om talmannen finner att en skriftlig fr�ga strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon besluta att fr�gan inte f�r st�llas och ange sk�l f�r detta beslut. Om kammaren beg�r att fr�gan ska f� st�llas, ska saken h�nvisas till konsti- tutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen ska till�ta att fr�gan st�lls om ut- skottet har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag. Den praktiska hanteringen av skriftliga fr�gor Till�ggsbest�mmelse 8.6.1 En skriftlig fr�ga ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. Talmannen ska utan dr�jsm�l vid ett sammantr�de med kammaren anm�la sitt beslut att fr�gan ska eller inte ska f� st�llas. Om talmannen har beslutat att fr�gan f�r st�llas, ska talmannen �verl�mna fr�gan till statsr�det utan dr�js- m�l. �terkallelse av skriftliga fr�gor Till�ggsbest�mmelse 8.6.2 En skriftlig fr�ga f�r �terkallas till dess att statsr�det har besvarat den. Svar p� skriftliga fr�gor 7 � En skriftlig fr�ga besvaras skriftligen av ett statsr�d. Om ett svar inte l�mnas inom den tid som anges i till�ggsbest�mmelse, ska statsr�det meddela </div> <div id="page23-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 23 SFS 2014:801 Riksdagsf�rvaltningen n�r fr�gan kommer att besvaras eller att den inte kom- mer att besvaras. Tidsfrister f�r svar p� skriftliga fr�gor Till�ggsbest�mmelse 8.7.1 En skriftlig fr�ga som ges in senast en torsdag kl. 10.00 besvaras senast kl. 12.00 f�ljande onsdag. Om riksdagsarbetet kr�ver det, f�r talmannen efter samr�d med gruppledarna besluta att svar i st�llet ska l�mnas inom 14 dagar efter att fr�gan framst�lldes. Det skriftliga svaret l�mnas till Riksdagsf�rvaltningen, som �verl�mnar svaret till den ledamot som har st�llt fr�gan. �tergivande av skriftliga fr�gor och svar Till�ggsbest�mmelse 8.7.2 Skriftliga fr�gor och statsr�dens svar p� fr�gorna ska redovisas i riksdagens protokoll. Fr�gestund Muntliga fr�gor 8 � En muntlig fr�ga till ett statsr�d st�lls vid en fr�gestund som anordnas i kammaren. Fr�gan ska ha ett best�mt inneh�ll. Fr�gan besvaras omedelbart av ett statsr�d. Talmannen beslutar om vem som ska f� ordet vid en fr�gestund och f�r be- sluta om en begr�nsning av anf�randena till h�gst en minut. Planering av fr�gestunder Till�ggsbest�mmelse 8.8.1 En fr�gestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sam- mantr�der. Om riksdagsarbetet kr�ver det, f�r talmannen besluta att fr�gestunden ska anordnas n�gon annan dag �n en torsdag eller st�llas in. Regeringskansliet ska i god tid i f�rv�g anm�la till Riksdagsf�rvaltningen vilka statsr�d som kommer att vara n�rvarande vid en fr�gestund. Medde- lande om detta l�mnas till ledam�terna p� det s�tt som talmannen best�mmer. 9 KAP. �RENDENAS V�CKANDE Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om �renden som v�cks av regeringen (29 ��), �renden som v�cks av ledam�ter (1015 ��), �renden som v�cks av riksdagsorgan (1619 ��), �renden som v�cks genom dokument fr�n EU (20 �), information om EU (2123 ��), </div> <div id="page24-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 24 SFS 2014:801 andra fr�gor som riksdagen har att hantera (24 och 25 ��), och vissa gemensamma fr�gor (26 och 27 ��). �renden som v�cks av regeringen Propositioner 2 � Regeringen l�mnar f�rslag till riksdagen genom propositioner. En proposition ska inneh�lla regeringens protokoll i �rendet, en redovis- ning av �rendets beredning och sk�len f�r regeringens f�rslag. Propositioner med lagf�rslag ska i f�rekommande fall inneh�lla Lagr�dets yttrande. Avl�mnande av proposition Till�ggsbest�mmelse 9.2.1 En proposition ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. Den anm�ls vid ett sam- mantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r ledam�- terna. N�r propositioner ska l�mnas 3 � Riksdagen beslutar p� f�rslag av talmannen n�r propositioner som enligt regeringen b�r behandlas under det p�g�ende riksm�tet senast ska l�mnas. Om en s�rskild tidpunkt f�reskrivs i denna lag, g�ller den tidpunkten. En tidpunkt som beslutats enligt f�rsta stycket g�ller inte 1. om regeringen genom en proposition underst�ller riksdagen en utf�rdad f�rordning f�r pr�vning enligt lag, eller 2. om regeringen anser att det finns synnerliga sk�l att l�mna en proposi- tion senare. Samr�d f�r att undvika anhopning av arbete 4 � Regeringen b�r l�mna propositioner p� s�dana tider att en anhopning av arbete hos riksdagen undviks. Regeringen ska samr�da med talmannen om detta. Propositioner om statens budget 5 � Regeringen ska l�mna en proposition med f�rslag till statens inkomster och utgifter f�r det kommande budget�ret (budgetproposition). Budget�ret sammanfaller med kalender�ret. Budgetpropositionen ska inneh�lla en finansplan och ett f�rslag till beslut om statens budget. I f�rslaget till statens budget ska utgifterna h�nf�ras till ut- giftsomr�den som anslagen ska f�rdelas p�, om inte riksdagen med st�d av 11 kap. 18 � genom lag har beslutat n�got annat. Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska sk�l, f�r en proposition om statens inkomster eller utgifter f�r det n�rmast f�l- jande budget�ret l�mnas efter budgetpropositionen. En proposition med f�rslag om ett nytt eller v�sentligen h�jt anslag eller om riktlinjer enligt 9 kap. 6 � regeringsformen f�r statens verksamhet f�r l�ngre tid �n anslaget till verksamheten avser b�r inneh�lla en uppskattning </div> <div id="page25-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 25 SFS 2014:801 av de framtida kostnaderna f�r det �ndam�l som f�rslaget avser. Om ett f�r- slag till anslag grundar sig p� en plan f�r en l�ngre tid �n den f�r vilken ansla- get har ber�knats i propositionen, b�r planen redovisas. Avl�mnande av budgetproposition Till�ggsbest�mmelse 9.5.1 Budgetpropositionen ska l�mnas senast den 20 september. De �r d� riksdagsval h�lls i september ska budgetpropositionen i st�llet l�mnas senast tv� veckor efter riksm�tets �ppnande. Om detta till f�ljd av ett regeringsskifte inte �r m�jligt, ska budgetpropositionen l�mnas inom tre veckor efter det att en ny regering har tilltr�tt, dock senast den 15 november. Ekonomisk v�rproposition Till�ggsbest�mmelse 9.5.2 Regeringen ska �rligen senast den 15 april l�mna en proposition med f�rslag till riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk v�rproposition). Utgiftsomr�den Till�ggsbest�mmelse 9.5.3 Statens utgifter ska h�nf�ras till f�ljande utgiftsomr�den: 1 Rikets styrelse, 2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 R�tts- v�sendet, 5 Internationell samverkan, 6 F�rsvar och samh�llets krisberedskap, 7 Internationellt bist�nd, 8 Migration, 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social om- sorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsneds�ttning, 11 Eko- nomisk trygghet vid �lderdom, 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn, 13 Integration och j�mst�lldhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studie- st�d, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, 18 Samh�llsplanering, bostadsf�rs�rjning och byggande samt kon- sumentpolitik, 19 Regional tillv�xt, 20 Allm�n milj�- och naturv�rd, 21 Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella n�ringar, landsbygd och livsmedel, 24 N�ringsliv, 25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska unionen. Beslut i fr�ga om vilka �ndam�l och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsomr�de fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska v�rpropositionen. Ytterligare best�mmelser om budgetprocessen Till�ggsbest�mmelse 9.5.4 Ytterligare best�mmelser om budgetprocessen finns i budgetlagen (2011:203). </div> <div id="page26-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 26 SFS 2014:801 Propositioner med f�rslag till �ndringar i statens budget 6 � Regeringen f�r, med det undantag som anges i andra stycket, vid h�gst tv� tillf�llen l�mna en proposition med f�rslag till �ndringar i statens budget f�r det l�pande budget�ret. Endast om regeringen anser att det finns s�rskilda sk�l f�r propositioner med f�rslag till �ndringar i statens budget l�mnas vid andra tillf�llen. Avl�mnande av proposition med f�rslag till �ndringar i statens budget Till�ggsbest�mmelse 9.6.1 En s�dan proposition som avses i 6 � f�rsta stycket l�mnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska v�rpropositionen. Skrivelser 7 � Regeringen f�r l�mna information till riksdagen genom skrivelser. Avl�mnande av skrivelse Till�ggsbest�mmelse 9.7.1 En skrivelse fr�n regeringen ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. Den anm�ls vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts till- g�nglig f�r ledam�terna. Skrivelse om �tg�rder med anledning av riksdagens beslut 8 � Regeringen ska varje �r i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka �tg�r- der regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som �ver- l�mnats till regeringen. Kommitt�ber�ttelse 9 � Regeringen ska varje �r i en skrivelse till riksdagen redovisa verksam- heten inom de kommitt�er som har tillsatts p� grund av regeringens beslut. �renden som v�cks av ledam�ter Motioner 10 � Ledam�ter l�mnar f�rslag till riksdagen genom motioner. I en motion f�r inte f�rslag i skilda �mnen sammanf�ras. Avl�mnande av motion Till�ggsbest�mmelse 9.10.1 En motion ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen senast kl. 16.30 den sista dagen som motionen f�r l�mnas. Den b�r inneh�lla uppgift om vilken parti- grupp som motion�ren tillh�r. Motionen anm�ls vid ett sammantr�de med kammaren. </div> <div id="page27-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 27 SFS 2014:801 Allm�n motionstid 11 � Motioner i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning f�r v�ckas en g�ng per �r (allm�n motionstid). Den allm�nna motionstiden p�g�r, om inte riksdagen p� f�rslag av talman- nen best�mmer annat, fr�n b�rjan av ett riksm�te som inleds under augusti, september eller oktober och s� l�nge som motioner f�r l�mnas med anledning av budgetpropositionen. F�ljdmotioner 12 � En motion med anledning av en proposition, skrivelse, framst�llning eller redog�relse (f�ljdmotion) f�r v�ckas inom ramen f�r �rendet senast den femtonde dagen efter den dag d� �rendet anm�ldes i kammaren. �ndrad motionstid 13 � Om en proposition eller en framst�llning m�ste behandlas skyndsamt f�r riksdagen, p� f�rslag av regeringen eller det riksdagsorgan som l�mnat framst�llningen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga sk�l. Riksdagen f�r p� f�rslag av talmannen besluta att f�rl�nga motionstiden om det finns s�rskilda sk�l. F�rslag om f�rl�ngd motionstid Till�ggsbest�mmelse 9.13.1 Ett f�rslag om f�rl�ngning av motionstiden l�mnas senast vid tidpunkten f�r det andra sammantr�det efter det att propositionen, skrivelsen, framst�ll- ningen eller redog�relsen anm�ldes i kammaren. Ett beslut om f�rl�ngning fattas senast vid n�sta sammantr�de. F�ljdmotioner efter att behandlingen av ett �rende har skjutits upp 14 � F�ljdmotioner f�r, med anledning av att behandlingen av en proposi- tion, skrivelse, framst�llning eller redog�relse har skjutits upp fr�n en val- period till n�sta, v�ckas inom sju dagar fr�n b�rjan av den nya valperioden. Motion med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt 15 � Motioner med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt f�r v�ckas gemensamt av minst tio ledam�ter, om h�ndelsen inte kunde f�rutses eller beaktas under den allm�nna motionstiden eller n�gon annan motionstid som anges i detta kapitel. �renden som v�cks av riksdagsorgan Utskottsinitiativ 16 � Ett utskott f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i ett �mne som h�r till dess beredningsomr�de (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett ut- </div> <div id="page28-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 28 SFS 2014:801 skottsbet�nkande enligt de best�mmelser som g�ller f�r bet�nkanden i all- m�nhet. Finansutskottet f�r i ekonomisk-politiskt syfte v�cka f�rslag �ven i ett �mne som h�r till ett annat utskotts beredningsomr�de. Riksdagsorgans framst�llningsr�tt 17 � Riksdagsorganen riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullm�ktige och direktion, Riksdagens ombudsm�n och Riksrevisionen f�r g�ra framst�ll- ningar hos riksdagen i fr�gor som r�r riksdagsorganets kompetens, organisa- tion, personal eller verksamhetsformer. Riksdagen f�r f�reskriva att riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullm�ktige och direktion samt Riksdagens ombudsm�n �ven i andra fall f�r g�ra fram- st�llningar hos riksdagen. S�rskilda best�mmelser om redog�relser till riksdagen fr�n ett riksdags- organ finns i lag. Vad som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller ocks� var och en av riksreviso- rerna i Riksrevisionen. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar finns i lag. Avl�mnande av framst�llning eller redog�relse Till�ggsbest�mmelse 9.17.1 En framst�llning eller en redog�relse fr�n ett riksdagsorgan ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. Den anm�ls vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r ledam�terna. Framst�llningar fr�n riksdagsstyrelsen Till�ggsbest�mmelse 9.17.2 Riksdagsstyrelsen f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som g�ller riksdagsarbetets bedrivande, h�r till styrelsens handl�ggning eller g�ller den ekonomiadministrativa lagstiftningen f�r Riksdagsf�rvaltningen, Riksdagens ombudsm�n och Riksrevisionen. Innan riksdagsstyrelsen g�r en framst�llning som g�ller den ekonomiadmi- nistrativa lagstiftningen f�r Riksdagsf�rvaltningen, Riksdagens ombudsm�n och Riksrevisionen ska ber�rda myndigheter ges tillf�lle att yttra sig. Styrelsen f�r �ven i andra fall g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som g�ller riksdagen eller dess organ om framst�llningarna grundar sig p� f�rslag fr�n utredningar som styrelsen har tillsatt p� riksdagens uppdrag. Redog�relse om �tg�rder med anledning av riksdagens beslut Till�ggsbest�mmelse 9.17.3 Riksdagsstyrelsen ska �rligen i en redog�relse redovisa vilka �tg�rder styrel- sen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som �verl�mnats till styrelsen. </div> <div id="page29-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 29 SFS 2014:801 Framst�llningar fr�n Riksbankens fullm�ktige och direktion Till�ggsbest�mmelse 9.17.4 Riksbankens fullm�ktige och direktion f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen inom sina ansvarsomr�den. Framst�llningar fr�n riksdagens ombudsm�n Till�ggsbest�mmelse 9.17.5 Var och en av riksdagens ombudsm�n f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen med anledning av fr�gor som har uppkommit i hans eller hennes tillsynsverk- samhet. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar finns i lagen (1986:765) med instruktion f�r Riksdagens ombudsm�n. Redog�relser fr�n riksrevisorerna Till�ggsbest�mmelse 9.17.6 Var och en av riksrevisorerna f�r l�mna redog�relser till riksdagen avseende revisionsber�ttelserna �ver �rsredovisningen f�r staten, Riksbanken och Stif- telsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksrevisorernas rapporter 18 � Var och en av riksrevisorerna l�mnar sina granskningsrapporter �ver effektivitetsrevisionen till riksdagen. Riksrevisorerna l�mnar den �rliga rap- porten med de viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den �rliga revisionen till riksdagen. Rapporterna ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. De anm�ls vid ett sam- mantr�de med kammaren efter det att de har gjorts tillg�ngliga f�r leda- m�terna. Den �rliga rapporten och de granskningsrapporter som r�r den verksamhet som bedrivs av Riksdagsf�rvaltningen och myndigheter under riksdagen l�m- nas som redog�relser. �vriga rapporter ska �verl�mnas till regeringen och ber�rda utskott av tal- mannen. Regeringens skrivelser med anledning av riksrevisorernas rapporter 19 � F�r varje granskningsrapport som har �verl�mnats till regeringen ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka �tg�rder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av iakttagelser i rapporten. Om regeringen har vidtagit eller avser att vidta likartade �tg�rder p� grund av iakt- tagelserna i flera rapporter, f�r regeringen l�mna en skrivelse som omfattar flera rapporter till riksdagen. Regeringens skrivelse ska l�mnas till riksdagen inom fyra m�nader fr�n det att regeringen har tagit emot rapporten. Vid ber�kning av fristen ska juli och augusti m�nader inte r�knas in. </div> <div id="page30-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 30 SFS 2014:801 �renden som v�cks genom dokument fr�n EU EU-�renden 20 � Gr�n- och vitb�cker som �verl�mnas till riksdagen av Europeiska kommissionen ska behandlas av riksdagen. Talmannen f�r efter samr�d med gruppledarna best�mma att �ven andra dokument fr�n Europeiska unionen, med undantag f�r utkast till lagstiftningsakter, ska behandlas av riksdagen. Riksdagen ska pr�va om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsi- diaritetsprincipen. Riksdagen ska godk�nna eller avsl� initiativ fr�n Europeiska r�det om att bemyndiga r�det att �ndra beslutsordningen p� ett visst omr�de eller i ett visst fall fr�n enh�llighet till kvalificerad majoritet eller fr�n ett s�rskilt lagstift- ningsf�rfarande till det ordinarie lagstiftningsf�rfarandet. Riksdagen ska ocks� godk�nna eller avsl� f�rslag fr�n Europeiska kommissionen om att ange vilka aspekter av familjer�tten som har gr�ns�verskridande f�ljder och som kan bli f�rem�l f�r lagstiftningsakter som antas med det ordinarie lag- stiftningsf�rfarandet. Information om EU Information fr�n regeringen om samarbetet i EU 21 � Regeringen ska enligt 10 kap. 10 � regeringsformen fortl�pande infor- mera riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska unionen. Regeringen ska redovisa sitt agerande i Europeiska unionen f�r riksdagen och varje �r i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten i Europeiska unionen. Information fr�n regeringen om dokument fr�n EU 22 � Regeringen ska informera riksdagen om sin syn p� de dokument som Europeiska unionens institutioner har �verl�mnat till riksdagen och som regeringen bed�mer som betydelsefulla. Information fr�n unionens institutioner om arbetet i EU 23 � Riksdagen f�r skriftlig information om arbetet i Europeiska unionen fr�n unionens institutioner i enlighet med f�rdragen och de till f�rdragen h�rande protokollen. Andra fr�gor som riksdagen har att hantera Anm�lan av vilande beslut och undantag fr�n en tidsfrist 24 � Konstitutionsutskottet ska anm�la vilande beslut i �renden som r�r grundlag eller riksdagsordningen till kammaren f�r slutligt beslut. Om den ordning som g�ller f�r grundlags�ndring eller �ndring av riksdagsordningen enligt en best�mmelse i regeringsformen ska till�mpas i n�got annat fall, ska ett vilande beslut i �rendet anm�las av ber�rt utskott. </div> <div id="page31-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 31 SFS 2014:801 Konstitutionsutskottet ska anm�la ett beslut om undantag fr�n den tidsfrist som g�ller f�r framl�ggande av f�rslag som ska antas enligt 8 kap. 14 � rege- ringsformen till kammaren. Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om misstroendef�rklaring 25 � Ett yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om misstro- endef�rklaring ska l�ggas fram vid ett sammantr�de med kammaren. Yrkan- det ska l�mnas skriftligen s� snart det har framst�llts. Vissa gemensamma fr�gor �terkallelser 26 � Fram till dess att ett utskott har avgett ett bet�nkande i ett �rende f�r en proposition, skrivelse, framst�llning, redog�relse eller motion �terkallas genom en skrivelse till riksdagen. Ett f�rslag som vilar minst tolv m�nader enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen f�r �terkallas till dess utskot- tet har avgett ett nytt bet�nkande enligt 10 kap. 6 � tredje stycket. Om en proposition, skrivelse, framst�llning eller redog�relse �terkallas, faller de f�ljdmotioner som har v�ckts. Om en proposition, skrivelse, framst�llning eller redog�relse har �terkal- lats, f�r motioner v�ckas med anledning av �terkallelsen inom sju dagar fr�n det att �terkallelsen anm�ldes i kammaren. Hanteringen av �terkallelser Till�ggsbest�mmelse 9.26.1 En �terkallelse av en proposition, skrivelse, framst�llning eller redog�relse ska g�ras i en skrivelse som ges in till Riksdagsf�rvaltningen. En �terkallelse av en motion ska ges in skriftligen till Riksdagsf�rvalt- ningen. Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�rel- ser och motioner som har �terkallats eller fallit p� grund av �terkallelsen. Avskrivningsbeslutet anm�ls i kammaren. Ber�kning av lagstadgad tid 27 � Vad som i allm�nhet g�ller om ber�kning av lagstadgad tid ska till�m- pas ocks� p� tid d� en �tg�rd enligt en best�mmelse i detta kapitel senast ska vidtas. 10 KAP. �RENDENAS BEREDNING Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om utskottens beredning och behand- ling av �renden. </div> <div id="page32-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 32 SFS 2014:801 Beredningstv�ng och bordl�ggning 2 � Propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�relser, motioner och EU-dokument som avses i 9 kap. 20 � ska h�nvisas av kammaren till ett ut- skott f�r beredning. Detsamma g�ller ans�kningar som avses i 5 kap. 7 � om medgivande av �tal eller frihetsber�vande, som har anm�lts i kammaren. Innan ett �rende h�nvisas till ett utskott ska det bordl�ggas vid ett samman- tr�de med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar h�nvisning. Behandlingstv�ng 3 � Utskotten ska avge bet�nkanden till kammaren �ver de propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�relser och motioner som har h�nvisats till dem eller �verl�mnats fr�n ett annat utskott. Utskotten ska avge utl�tanden till kammaren �ver de EU-dokument som avses i 9 kap. 20 � f�rsta och tredje styckena och som har h�nvisats till dem eller �verl�mnats fr�n ett annat utskott. N�r det g�ller �renden om subsidiaritetspr�vning enligt 9 kap. 20 � andra stycket ska ett utskott, om det finner att utkastet strider mot subsidiaritetsprin- cipen, avge ett utl�tande till kammaren med f�rslag om att riksdagen ska avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, r�dets och kommissionens ord- f�rande. Utskottet ska ocks� avge ett utl�tande till kammaren, om minst fem ledam�ter av utskottet beg�r det. I annat fall ska utskottet genom ett proto- kollsutdrag till kammaren anm�la att utkastet inte strider mot subsidiaritets- principen. Beredning av �renden som har v�ckts inom riksdagen 4 � Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett motionsf�rslag om att riksdagen ska anta en lag, eller v�cker ett s�dant f�rslag genom ett utskottsini- tiativ, ska utskottet inh�mta beh�vliga upplysningar och yttranden om inte ut- skottet finner synnerliga sk�l mot det. Detta g�ller ocks� f�r f�rslag som p�- verkar statens budget. Om utskottet inte har inh�mtat upplysningar eller ytt- randen, ska utskottet i sitt bet�nkande redovisa sk�len f�r detta. Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett motionsf�rslag eller v�cker ett f�rslag genom ett utskottsinitiativ ska finansutskottet ges tillf�lle att yttra sig om f�rslaget kan inneb�ra mer betydande framtida �terverkningar p� de offentliga utgifterna och inkomsterna. Yttrande fr�n Lagr�det 5 � Best�mmelser om utskotts skyldighet att inh�mta yttrande fr�n Lagr�det finns i 8 kap. 21 � regeringsformen. Om utskottet inte har inh�mtat yttrande fr�n Lagr�det ska utskottet i sitt be- t�nkande redovisa sk�len f�r detta. Konstitutionsutskottet f�r avge f�rklaring att 2 kap. 22 � f�rsta stycket re- geringsformen inte �r till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag endast efter att Lagr�det har yttrat sig. </div> <div id="page33-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 33 SFS 2014:801 Behandling av uppskjutna och vilande �renden 6 � Bet�nkanden i �renden som har skjutits upp till n�sta valperiod enligt best�mmelserna i 11 kap. 15, 16 och 20 �� ska avges av de utskott som har valts av den nyvalda riksdagen. Ett utskott ska tillsammans med anm�lan till kammaren av ett vilande be- slut enligt 9 kap. 24 � l�mna ett bet�nkande i �rendet. Om ett lagf�rslag har vilat i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen, ska utskottet avge ett nytt bet�nkande i �rendet. Beslut av finansutskottet Till�ggsbest�mmelse 10.6.1 Beslut av finansutskottet i en fr�ga som avses i 9 kap. 5 � regeringsformen ska meddelas regeringen genom en skrivelse fr�n utskottet. Samarbete mellan utskott 7 � Ett utskott f�r ge ett annat utskott tillf�lle att yttra sig i ett �rende eller en fr�ga som ber�r det andra utskottets beredningsomr�de. Statliga myndigheters skyldighet att l�mna upplysningar och avge yttrande till ett utskott 8 � En statlig myndighet ska l�mna upplysningar och avge yttrande till ett utskott som beg�r det, om inte annat f�ljer av 7 kap. 17 � tredje stycket. En myndighet som inte lyder under riksdagen f�r h�nskjuta en s�dan beg�ran till regeringen f�r avg�rande. Regeringens skyldighet enligt denna paragraf att l�mna upplysningar och avge yttrande till ett utskott �r begr�nsad till dels fr�gor om arbetet inom Europeiska unionen, dels de av riksrevisorernas granskningsrapporter �ver effektivitetsrevisionen som har �verl�mnats till regeringen. Minoritetsskydd i utskott 9 � Ett utskott ska inh�mta upplysningar eller ett yttrande enligt 4, 7 eller 8 � om minst fem av dess ledam�ter beg�r det vid behandlingen av ett �rende. Om fr�gan g�ller arbetet inom Europeiska unionen eller s�dana rapporter fr�n riksrevisorerna som avses i 9 kap. 18 � f�r en s�dan beg�ran framst�llas utan samband med behandlingen av ett �rende. Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, ska ett utskott som f�tt tillf�lle att yttra sig till ett annat utskott, enligt 7 �, avge ett yttrande. Utskottet f�r avsl� en beg�ran om upplysningar eller ett yttrande enligt f�r- sta eller andra stycket, om den har framst�llts vid behandlingen av ett �rende och utskottet finner att den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja �rendets behand- ling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskottet ska i sitt bet�nkande eller utl�tande redovisa sk�len till att en s�dan beg�ran har avslagits. Har en beg�ran enligt andra stycket avslagits ska utskottet redovisa sk�len i sitt pro- tokoll. </div> <div id="page34-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 34 SFS 2014:801 Beh�vliga upplysningar i vissa EU-�renden 10 � Utskotten ska vid beredning av ett utl�tande enligt 3 � andra stycket inh�mta beh�vliga upplysningar fr�n regeringen. Regeringen ska inom tv� veckor fr�n den dag d� utskottet beg�r det infor- mera om sin bed�mning av till�mpningen av subsidiaritetsprincipen i det aktuella utkastet till lagstiftningsakt enligt 3 � tredje stycket. Omr�stning och reservationsr�tt i utskotten 11 � En omr�stning inom ett utskott ska g�ras �ppet. Om det blir lika r�ste- tal, g�ller ordf�randens mening. En ledamot som har f�rlorat vid en omr�stning inom ett utskott f�r till ut- skottets bet�nkande eller utl�tande l�mna en reservation med ett yrkande. G�ller omr�stningen utskottets st�llningstagande i ett yttrande till ett annat ut- skott, f�r ledamoten l�mna en avvikande mening till yttrandet. Bet�nkandet, utl�tandet eller yttrandet f�r dock inte f�rdr�jas p� grund av detta. S�rskilt yttrande 12 � I ett bet�nkande, utl�tande eller yttrande till ett annat utskott f�r en le- damot f�rklara sitt st�llningstagande i ett s�rskilt yttrande. 11 KAP. �RENDENAS AVG�RANDE Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om f�ruts�ttningar f�r att ett �rende ska kunna avg�ras (26 ��), f�rfarandet vid beslut av kammaren (714 ��), n�r �renden ska avg�ras (1517 ��), s�rskilda f�rfaranden f�r vissa �renden (1820 ��), och meddelanden om riksdagens beslut (21 �). F�ruts�ttningar f�r att ett �rende ska kunna avg�ras Bet�nkandens och utl�tandens tillg�nglighet 2 � Ett bet�nkande eller utl�tande fr�n ett utskott ska vara tillg�ngligt f�r ledam�terna senast tv� vardagar f�re den dag d� �rendet ska behandlas. Bet�nkandet eller utl�tandet ska anm�las i kammaren och bordl�ggas vid ett sammantr�de innan �rendet avg�rs. Riksdagen f�r p� f�rslag av utskottet eller talmannen besluta att �rendet f�r avg�ras trots att �rendet har varit tillg�ngligt kortare tid �n vad som anges i f�rsta stycket. Tidpunkt f�r bet�nkandens och utl�tandens tillg�nglighet Till�ggsbest�mmelse 11.2.1 Bet�nkandet eller utl�tandet ska vara tillg�ngligt f�r ledam�terna senast kl. 15.00 den dag som anges i 2 � f�rsta stycket. </div> <div id="page35-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 35 SFS 2014:801 F�rslag om avg�rande av ett �rende som har varit tillg�ngligt kortare tid Till�ggsbest�mmelse 11.2.2 Ett f�rslag enligt 2 � tredje stycket ska anm�las i kammaren i samband med att bet�nkandet eller utl�tandet behandlas. Innan talmannen v�cker ett s�dant f�rslag ska han eller hon samr�da med utskottets ordf�rande och vice ordf�- rande. Bordl�ggning och tid f�r avg�rande av vissa �renden 3 � Ett yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om misstroen- def�rklaring ska bordl�ggas vid det sammantr�de d� det framst�lls och d�r- efter vid ytterligare ett sammantr�de innan det f�r avg�ras. �rendet ska avg�- ras senast vid det tredje sammantr�det efter det d� yrkandet framst�lldes. Ett f�rslag av talmannen till ny statsminister ska bordl�ggas vid det sam- mantr�de d� det framst�lls och d�refter vid ytterligare ett sammantr�de innan det f�r avg�ras. �rendet ska i enlighet med best�mmelserna i 6 kap. 4 � andra stycket regeringsformen avg�ras senast p� fj�rde dagen efter den dag d� f�r- slaget framst�lldes. Framl�ggande av yrkanden 4 � Ett utskott yrkar bifall till sitt f�rslag i ett �rende genom ett bet�nkande eller utl�tande. En ledamot som vill yrka bifall till eller avslag p� ett f�rslag till beslut som behandlas i ett bet�nkande eller ett utl�tande ska l�gga fram yrkandet under �verl�ggningen. �terf�rvisning och h�nvisning till ett annat utskott 5 � Ett �rende, i vilket ett utskott har avgett ett bet�nkande eller ett utl�- tande, ska �terf�rvisas av kammaren till utskottet f�r ytterligare beredning, om minst en tredjedel av de r�stande ansluter sig till ett yrkande om det. �ter- f�rvisning enligt denna paragraf f�r inte ske mer �n en g�ng i samma �rende. Kammaren f�r h�nvisa �rendet till ett annat utskott f�r ytterligare bered- ning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om �terf�r- visning, ska yrkandet om �terf�rvisning pr�vas f�rst. Om �terf�rvisning be- slutas, faller yrkandet om h�nvisning till ett annat utskott. F�ruts�ttningar f�r �rendenas avg�rande 6 � Ett �rende i vilket �verl�ggning �ger rum f�r inte tas upp till avg�rande f�rr�n kammaren p� talmannens f�rslag har funnit att �verl�ggningen �r av- slutad. Ett bet�nkande eller utl�tande fr�n ett utskott f�r tas upp till avg�rande en- dast vid ett sammantr�de som i kallelsen och p� f�redragningslistan har an- getts som arbetsplenum. </div> <div id="page36-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 36 SFS 2014:801 F�rfarandet vid beslut av kammaren St�llande av proposition till beslut 7 � Talmannen st�ller proposition till beslut utifr�n de yrkanden som har lagts fram under �verl�ggningen. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, ska han eller hon besluta att inte st�lla proposition och ange sk�l f�r detta beslut. Om kammaren beg�r proposition, ska saken h�nvisas till konstitu- tionsutskottet f�r avg�rande. Om utskottet har f�rklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag, ska talmannen st�lla proposition. Vad som f�reskrivs i andra stycket om pr�vning av ett yrkandes grundlags- enlighet g�ller inte fr�gan om 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen �r till�mpligt p� ett visst lagf�rslag. Avg�rande 8 � Ett �rende avg�rs med acklamation eller, om en ledamot beg�r det, genom omr�stning. Om en s�rskild beslutsregel enligt 14 � ska till�mpas, ska �rendet avg�ras genom omr�stning. Avg�randet av ett �rende ska, om det beh�vs, delas upp p� skilda beslut. Avg�rande genom acklamation 9 � N�r ett �rende ska avg�ras genom acklamation, ska talmannen st�lla proposition p� de yrkanden som har lagts fram under �verl�ggningen och som kan st�llas mot varandra. Propositionen avfattas s� att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen tillk�nnager hur beslutet har blivit enligt hans eller hennes uppfattning och bekr�ftar det med ett klubbslag, om inte omr�stning beg�rs av n�gon ledamot. Avg�rande genom omr�stning 10 � N�r ett �rende ska avg�ras genom omr�stning ska de yrkanden som har lagts fram under �verl�ggningen st�llas mot varandra. Det yrkande som enligt talmannens uppfattning har bifallits med acklamation, eller det yrkande som talmannen best�mmer, utg�r huvudf�rslag vid omr�stningen. Mot huvudf�r- slaget st�lls ett annat yrkande som motf�rslag. Om det finns fler �n ett yrkande som kan st�llas mot huvudf�rslaget, ska kammaren f�rst i ett eller flera f�rberedande beslut avg�ra vilket yrkande som ska vara motf�rslag i huvudomr�stningen. Omr�stningen sker �ppet. I enlighet med best�mmelsen i 4 kap. 7 � rege- ringsformen �r riksdagens beslut det f�rslag som st�ds av mer �n h�lften av de r�stande, om inte n�got annat anges i regeringsformen eller i denna lag. Talmannen tillk�nnager hur omr�stningen har utfallit och bekr�ftar beslutet med ett klubbslag. </div> <div id="page37-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 37 SFS 2014:801 Omr�stningsf�rfarandet Till�ggsbest�mmelse 11.10.1 Omr�stning sker vid en i f�rv�g fastst�lld tidpunkt eller efter s�rskild f�rvar- ning. N�r en omr�stning ska ske, ska talmannen uppr�tta en omr�stningsproposi- tion. Om en s�rskild beslutsregel enligt 14 � ska till�mpas i ett visst fall, ska det anges i omr�stningspropositionen. Omr�stningspropositionen ska l�sas upp och underst�llas kammaren f�r godk�nnande. Omr�stning ska ske elektroniskt eller, n�r det inte kan ske, med namnupp- rop. R�str�kning vid elektronisk omr�stning Till�ggsbest�mmelse 11.10.2 Vid en elektronisk omr�stning registreras hur varje ledamot har r�stat. R�str�kning vid omr�stning med namnupprop Till�ggsbest�mmelse 11.10.3 Vid en omr�stning med namnupprop ska talmannen uppmana tv� ledam�ter att f�ra anteckningar �ver omr�stningen. De vice talm�nnen ropas upp f�rst och d�refter �vriga ledam�ter valkretsvis. N�got av f�ljande svar ska avges: ja, nej, avst�r. Vid r�stningen registreras hur varje ledamot har r�stat. Omr�stning genom uppresning Till�ggsbest�mmelse 11.10.4 Om talmannen finner det l�mpligt, f�r omr�stning i st�llet ske genom uppres- ning. Om resultatet av uppresningen �r oklart eller om en ledamot beg�r r�st- r�kning, ska omr�stning ske elektroniskt eller med namnupprop. F�rfarandet vid omr�stning med uppresning Till�ggsbest�mmelse 11.10.5 Vid en omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de ledam�ter som vill r�sta ja att resa sig och d�refter de ledam�ter som vill r�sta nej att resa sig. Lika r�stetal i f�rberedande omr�stning 11 � Om det blir lika r�stetal vid en f�rberedande omr�stning om vilket yrkande som ska vara motf�rslag, avg�rs utg�ngen genom lottning. Lika r�stetal i huvudomr�stning 12 � Om det blir lika r�stetal i en huvudomr�stning, ska �rendet i sin helhet bordl�ggas f�r en ny omr�stning vid n�sta beslutstillf�lle. </div> <div id="page38-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 38 SFS 2014:801 Om det blir lika r�stetal vid n�sta omr�stning, ska talmannen st�lla propo- sition p� f�rslag om �terf�rvisning av �rendet till utskottet f�r ytterligare be- redning. �rendet ska �terf�rvisas om minst h�lften av de r�stande f�renar sig om detta. �terf�rvisas inte �rendet ska det avg�ras genom lottning. Efter �terf�rvisning ska �rendet p� nytt tas upp till behandling i sin helhet. Om det blir lika r�stetal vid huvudomr�stningen, ska �rendet avg�ras genom lottning. �terf�rvisning av ett lagstiftnings�rende som har avgjorts genom delbeslut 13 � Om avg�randet i ett lagstiftnings�rende har delats upp p� tv� eller flera beslut, f�r kammaren omedelbart efter det sista delbeslutet p� f�rslag av tal- mannen eller en ledamot besluta att �rendet ska �terf�rvisas till utskottet f�r ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om �terf�rvisning, har delbeslu- ten fallit. �terf�rvisning enligt denna paragraf f�r inte ske mer �n en g�ng i samma �rende. Beslut med s�rskild beslutsregel 14 � Finns det fler �n ett f�rslag till beslut f�r vilka �r f�reskrivet annan ord- ning �n f�r beslut i allm�nhet, ska kammaren f�rst v�lja ett av f�rslagen med till�mpning av vad som g�ller f�r beslut i allm�nhet. D�refter avg�rs om det valda f�rslaget ska antas eller f�rkastas, enligt den beslutsregel som g�ller f�r f�rslaget. F�rfarandet till�mpas �ven n�r det �r fr�ga om flera lagf�rslag som �r of�renliga inb�rdes och ett yrkande har lagts fram om att n�got av dem ska vila i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen. Om det samtidigt finns tv� eller flera yrkanden om folkomr�stning i fr�ga om samma vilande grundlagsf�rslag eller om misstroendef�rklaring mot samma statsr�d, ska endast en omr�stning �ga rum. N�r �renden ska avg�ras Tidsram f�r �rendenas avg�rande 15 � Ett �rende ska avg�ras under den valperiod d� det har v�ckts. Riks- dagen f�r dock besluta att behandlingen f�r skjutas upp till det f�rsta riks- m�tet i n�sta valperiod. Ett �rende som g�ller statens budget f�r n�rmast f�ljande budget�r ska av- g�ras f�re budget�rets b�rjan om det inte utan ol�genhet f�r beslut om statens budget kan avg�ras senare. Beslut om uppskov Till�ggsbest�mmelse 11.15.1 Beslut om att behandlingen av ett �rende f�r skjutas upp till det f�rsta riks- m�tet i n�sta valperiod fattas av riksdagen p� f�rslag av ber�rt utskott. Riks- dagen f�r �ven utan s�dant f�rslag besluta om uppskov. </div> <div id="page39-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 39 SFS 2014:801 Uppskov med avg�rande av �renden i s�rskilda fall 16 � Ett �rende som har v�ckts under en period d� kammaren inte samman- tr�der vilken str�cker sig fram till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod ska anses uppskjutet till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod. Detsamma g�ller om kammaren inte sammantr�der p� grund av ett beslut av talmannen med anledning av ett extra val. Slutligt beslut i ett �rende som har vilat �ver ett val 17 � Ett �rende som har vilat �ver ett val i enlighet med best�mmelserna i 8 kap. 1417 �� regeringsformen ska avg�ras vid det f�rsta riksm�tet i den valperiod d� slutligt beslut enligt best�mmelserna f�rst f�r fattas, om inte f�r- slaget i �rendet dessf�rinnan f�rkastas. Riksdagen f�r besluta att skjuta upp avg�randet till ett annat riksm�te. �rendet ska dock avg�ras slutligt f�re n�sta ordinarie val till riksdagen. I fr�ga om uppskov i samband med extra val ska best�mmelserna i 16 � till- l�mpas. Om ett vilande f�rslag till grundlags�ndring eller till ett annat beslut som fattas i samma ordning har f�rkastats vid en folkomr�stning, ska det ber�rda utskottet anm�la detta till kammaren. F�rslag till beslut om uppskov i ett �rende som har vilat �ver ett val Till�ggsbest�mmelse 11.17.1 Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett �rende som har vilat �ver ett val i enlighet med best�mmelserna i 17 � f�rsta stycket fattas p� f�rslag av det be- r�rda utskottet. S�rskilda f�rfaranden f�r vissa �renden Beslut om statens budget 18 � Beslut om statens budget ska fattas enligt andrafemte styckena, om inte riksdagen genom lag har beslutat n�got annat. Statens budget f�r det n�rmast f�ljande budget�ret beslutas i tv� steg. I ett f�rsta steg fastst�lls genom ett enda beslut 1. en ber�kning av inkomsterna p� statens budget, 2. f�r varje utgiftsomr�de det belopp som utgiftsomr�dets anslag h�gst f�r uppg� till (utgiftsram), 3. en ber�kning av andra betalningar som p�verkar statens l�nebehov, och 4. beslut med anledning av de budgetpolitiska m�l som riksdagen har be- slutat att anv�nda. Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastst�lls i ett andra steg genom ett enda beslut f�r varje utgiftsomr�de anslag och bemyndiganden om ekonomiska �taganden. �ndringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut. Endast om �nd- ringarna �r mycket omfattande f�r beslut fattas i tv� steg, enligt tredje och fj�rde styckena. </div> <div id="page40-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 40 SFS 2014:801 Prelimin�ra inkomstber�kningar och utgiftsramar Till�ggsbest�mmelse 11.18.1 I ett beslut enligt 18 � tredje stycket fastst�lls ocks� prelimin�ra inkomstbe- r�kningar och utgiftsramar f�r det andra och tredje tillkommande budget�ret. Yrkande om att ett lagf�rslag ska vila 19 � Ett yrkande enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen att ett lagf�rslag ska vila i minst tolv m�nader f�r l�ggas fram n�r utskottets bet�n- kande �ver f�rslaget har bordlagts. Om det samtidigt finns ett yrkande enligt f�rsta stycket och ett yrkande om att f�rslaget ska f�rkastas, ska yrkandet om att f�rslaget ska f�rkastas pr�vas innan f�rslaget st�lls under omr�stning om omedelbart antagande. Skriftligt yrkande om att ett lagf�rslag ska vila Till�ggsbest�mmelse 11.19.1 Ett yrkande om att ett lagf�rslag ska vila i minst tolv m�nader ska l�ggas fram skriftligen. Omr�stning om att ett lagf�rslag ska vila Till�ggsbest�mmelse 11.19.2 Finns ett yrkande om att ett lagf�rslag ska vila i minst tolv m�nader, och upp- n�s vid omr�stningen inte den majoritet som kr�vs f�r omedelbart antagande av f�rslaget, ska f�rslaget h�nvisas till konstitutionsutskottet f�r pr�vning enligt 2 kap. 22 � tredje stycket regeringsformen, om inte konstitutionsutskot- tet redan har yttrat sig i �rendet. Om konstitutionsutskottet har f�rklarat att f�rfarandet �r till�mpligt, ska riksdagen p� nytt pr�va om f�rslaget ska avsl�s eller omedelbart antas. I annat fall �terf�rvisas det till det utskott som har berett �rendet. Avg�rande av vilande lagf�rslag 20 � Ett lagf�rslag som har vilat i tolv m�nader enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen ska pr�vas f�re utg�ngen av f�ljande kalender�r. Om ett annat lagf�rslag har ett n�ra samband med ett lagf�rslag som vilar enligt den i f�rsta stycket n�mnda best�mmelsen, f�r riksdagen p� f�rslag av ber�rt utskott besluta att det ska avg�ras inom den tid som g�ller f�r pr�v- ningen av det vilande lagf�rslaget. Om ett �rende som avses i denna paragraf inte kan avg�ras inom f�reskri- ven tid till f�ljd av beslut om extra val, ska det avg�ras snarast m�jligt efter det att den nyvalda riksdagen har sammantr�tt. </div> <div id="page41-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 41 SFS 2014:801 Meddelanden om riksdagens beslut Riksdagens skrivelser 21 � Om ett riksdagsbeslut kr�ver verkst�llighet, ska det organ som har att verkst�lla beslutet underr�ttas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med an- ledning av en proposition eller en framst�llning ska alltid genom en skrivelse meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som har l�mnat framst�ll- ningen. Ett beslut om ett motiverat yttrande r�rande subsidiaritetsprincipen ska meddelas Europaparlamentets, r�dets och kommissionens ordf�rande genom en skrivelse. Ett beslut om avslag enligt 9 kap. 20 � tredje stycket p� ett initiativ eller ett f�rslag ska meddelas Europeiska r�dets, r�dets och kommissionens ord- f�rande genom en skrivelse. Undertecknande av riksdagens skrivelser Till�ggsbest�mmelse 11.21.1 Riksdagens skrivelser undertecknas av talmannen. 12 KAP. VAL INOM RIKSDAGEN Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om utg�ngspunkter f�r val och valbarhet (25 ��), formerna f�r val (610 ��), �verklagande (11 och 12 ��), vad som sker om uppdraget som riksdagsledamot upph�r (1315 ��), och val inom utskott och andra riksdagsorgan (16 och 17 ��). Utg�ngspunkter f�r val och valbarhet Valberedningen 2 � Val inom riksdagen ska beredas av en s�rskild valberedning, utsedd inom riksdagen, om inte n�got annat �r f�reskrivet. Val som inte ska beredas av valberedningen Till�ggsbest�mmelse 12.2.1 Valberedningen bereder inte val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare, person som ska intr�da som tillf�llig riksf�rest�ndare, talman och vice tal- m�n. Valberedningen bereder inte heller val som enligt n�gon best�mmelse i denna lag ska beredas i s�rskild ordning. </div> <div id="page42-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 42 SFS 2014:801 Kallelse till sammantr�den Till�ggsbest�mmelse 12.2.2 Valberedningen sammantr�der samma dag som den utses p� kallelse av tal- mannen. D�refter sammantr�der valberedningen p� kallelse av ordf�randen. Best�mmelserna i 7 kap. 16 �, till�ggsbest�mmelserna 7.15.1 andra stycket och 7.15.27.15.4 till�mpas ocks� p� valberedningen. Krav p� svenskt medborgarskap 3 � Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha uppdrag som tills�tts genom val av riksdagen. Skyldighet att kvarst� i uppdrag 4 � Den som har valts till ett uppdrag f�r inte l�mna uppdraget utan att riks- dagen medger det. Tidpunkt f�r val och valens giltighet 5 � Ett val som avser tid motsvarande riksdagens valperiod ska genomf�ras snarast efter valperiodens b�rjan och g�lla till dess att riksdagen genomf�r ett nytt val under n�sta valperiod, om inte annat �r f�reskrivet. Formerna f�r val Val av innehavare av ett visst uppdrag 6 � Ska en innehavare av ett visst uppdrag v�ljas f�r sig, ska valet genom- f�ras med acklamation. Om n�gon ledamot beg�r det, ska valet ske med slutna sedlar. Vid val av en person �r den vald som har f�tt flest r�ster, om inte annat �r f�reskrivet i denna lag. Vid lika r�stetal ska valet avg�ras genom lottning. Best�mmelser om f�rfarandet vid val med slutna sedlar finns i till�ggsbest�mmelser. Om det organ eller den grupp som berett valet har lagt fram ett enh�lligt f�rslag, ska valet med slutna sedlar ske f�rst vid ett f�ljande sammantr�de. Val av flera personer p� gemensam lista 7 � Vid val som avser tv� eller flera personer f�r valberedningen l�gga fram en gemensam lista. Listan ska inneh�lla namn p� s� m�nga personer som valet avser och ska godk�nnas av alla ledam�ter som har deltagit i valberedningens sammantr�de eller av alla utom en. Talmannen ska framst�lla f�rslag om den gemensamma listan f�r kamma- ren och, vid bifall, f�rklara de p� listan upptagna personerna valda. Val med slutna sedlar ska ske, om det beg�rs av minst s� m�nga riksdags- ledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om samtliga r�stber�ttigade ledam�ters antal delas med det antal personer som valet avser, �kat med 1. Om kvoten �r ett brutet tal, ska den avrundas till n�rmaste h�gre hela tal. Detta val ska �ga rum vid ett f�ljande sammantr�de. </div> <div id="page43-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 43 SFS 2014:801 Val med slutna sedlar 8 � Ett val ska ske med slutna sedlar, om inte annat f�ljer av 6 eller 7 � eller av annan huvudbest�mmelse i denna lag. Om tv� eller flera personer ska v�ljas genom val med slutna sedlar, f�r- delas platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledam�ter som upptr�der under gemensam beteckning vid valet (proportionellt val). Platserna f�rdelas mellan grupperingar genom att en plats i taget tilldelas den gruppering som f�r varje g�ng f�r det h�gsta j�mf�relsetalet. J�mf�relse- talet �r lika med grupperingens r�stetal, s� l�nge grupperingen inte har tillde- lats n�gon plats. D�refter ber�knas j�mf�relsetalet genom att grupperingens r�stetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, �kat med 1. Vid lika j�mf�relsetal ska avg�randet ske genom lottning. F�rfarande vid val med slutna sedlar Till�ggsbest�mmelse 12.8.1 Vid val med slutna sedlar ska talmannen uppmana tre ledam�ter att bitr�da n�r valsedlarna �ppnas och granskas samt tv� att f�ra anteckningar �ver valet. Ledam�terna ropas upp i den ordning som anges i till�ggsbest�mmelse 11.10.3 och l�mnar sin valsedel till talmannen. Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och anteck- nats av kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna, j�mf�rs anteckningarna �ver valet. Talmannen fastst�ller resultatet av valet och tillk�nnager det f�r kammaren. F�rfarande vid flera val med slutna sedlar Till�ggsbest�mmelse 12.8.2 Om tv� eller flera val med slutna sedlar ska genomf�ras, f�r talmannen, om inte en ledamot yrkar annat, best�mma att valsedlarna i samtliga val ska l�m- nas innan sammanr�kning g�rs i n�got av valen. Valsedelns form och ogiltighet Till�ggsbest�mmelse 12.8.3 Valsedlarna ska vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, material och f�rg. De f�r inneh�lla uppgift om det val de g�ller. En valsedel �r ogiltig om den �r f�rsedd med n�got k�nnetecken som uppenbarligen har f�rts p� valsedeln med avsikt. Om en ledamot i ett val har l�mnat mer �n en valsedel, �r valsedlarna ogil- tiga. Om sedlarna har samma inneh�ll, ska dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanr�kningen. </div> <div id="page44-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 44 SFS 2014:801 Valsedeln vid proportionellt val Till�ggsbest�mmelse 12.8.4 Vid proportionellt val ska det p� valsedeln finnas en beteckning i ord f�r en viss gruppering av riksdagsledam�ter. Efter denna beteckning f�rs namnen upp i en f�ljd under varandra. En valsedel �r ogiltig om den 1. saknar beteckning f�r en gruppering av riksdagsledam�ter, 2. inneh�ller mer �n en beteckning, eller 3. saknar namn p� en valbar kandidat. Ett namn p� en valsedel ska anses obefintligt om 1. kandidaten inte �r valbar, 2. namnet �r �verstruket, 3. det inte klart framg�r vem som avses, eller 4. ordningen mellan namnet och n�got annat namn p� valsedeln inte klart framg�r. Ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riks- dagsledam�ter ska best�mmas genom att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r dem med till�mpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 � vallagen (2005:837). Om flera kandidater f�r lika stora j�mf�relsetal, ska valet avg�ras genom lott- ning. Valsedeln vid val av en person Till�ggsbest�mmelse 12.8.5 Vid val av en person ska det p� valsedeln finnas ett kandidatnamn. En valsedel �r ogiltig om 1. den inneh�ller tv� eller flera kandidatnamn, 2. den inneh�ller namnet p� en kandidat som inte �r valbar, 3. namnet �r �verstruket, 4. det inte klart framg�r vem som avses, eller 5. den inneh�ller en beteckning p� en gruppering av riksdagsledam�ter. Suppleantval 9 � Vid val som avser tv� eller flera personer ska ocks� suppleanter v�ljas till minst samma antal som de ordinarie ledam�terna, om inte annat �r f�re- skrivet. Vad som g�ller f�r val av ordinarie ledam�ter till�mpas �ven p� supp- leanter. Efter ett val till ett organ f�r riksdagen besluta om �ndring av antalet supp- leanter s� l�nge det inte understiger antalet ordinarie ledam�ter. Utan att antalet suppleanter i ett utskott eller i EU-n�mnden ut�kas f�r en ers�ttare som har kallats till tj�nstg�ring utses till suppleant i ett utskott eller i EU-n�mnden om den lediga riksdagsledamoten tillh�r utskottet eller n�mn- den. D� till�mpas det f�rfarande som anges i 14 �. </div> <div id="page45-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 45 SFS 2014:801 Val av ut�kat antal suppleanter Till�ggsbest�mmelse 12.9.1 Fr�gor om att v�lja ett st�rre antal suppleanter �n som ursprungligen valts be- reds av valberedningen. Suppleantval som f�ranleds av en ut�kning av antalet suppleanter ska ske s� snart det kan ske. Antal suppleanter Till�ggsbest�mmelse 12.9.2 Suppleanter ska v�ljas till samma antal som de ordinarie ledam�terna, om inte annat �r f�reskrivet eller s�rskilt beslutas. Suppleanternas tj�nstg�ring 10 � En fr�nvarande ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som h�r till samma partigrupp, om inte annat �r f�reskrivet. Om detta inte kan ske, har suppleanterna f�retr�de i den ordning som de har valts eller, om valet har skett med gemensam lista, i den ordning som de har f�rts upp p� listan. �verklagande �verklagande av val med slutna sedlar 11 � Val med slutna sedlar f�r �verklagas av en riksdagsledamot till Val- pr�vningsn�mnden. Valet g�ller �ven om det har �verklagats. Former f�r �verklagande Till�ggsbest�mmelse 12.11.1 Ett �verklagande ska vara skriftligt och vara st�llt till Valpr�vningsn�mnden men ges in till Riksdagsf�rvaltningen. �verklagandet ska ha kommit in till Riksdagsf�rvaltningen inom fem dagar fr�n den dag d� resultatet av valet meddelades i kammaren. N�r tiden f�r �verklagande har g�tt ut, ska talmannen vid ett sammantr�de med kammaren tillk�nnage samtliga �verklaganden som har kommit in. Tal- mannen ska best�mma n�r f�rklaring �ver �verklagandena ska ha kommit in till Valpr�vningsn�mnden. N�r f�rklaringstiden har g�tt ut, ska talmannen genast s�nda skrivelserna med �verklaganden till Valpr�vningsn�mnden. Talmannen b�r skyndsamt l�mna ett yttrande �ver �verklagandena till Valpr�vningsn�mnden. Valpr�vningsn�mndens beslut Till�ggsbest�mmelse 12.11.2 Om en f�reskrift i 6 � andra stycket, 8 � eller till�ggsbest�mmelserna 12.8.1 12.8.5 har blivit �sidosatt vid ett val, ska Valpr�vningsn�mnden upph�va valet och f�rordna om omval. </div> <div id="page46-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 46 SFS 2014:801 Omval ska f�rordnas endast om det med fog kan antas att vad som f�re- kommit har inverkat p� valutg�ngen. Om felet kan avhj�lpas genom f�rnyad sammanr�kning eller n�gon annan mindre ingripande �tg�rd, ska Valpr�vningsn�mnden i st�llet uppdra �t tal- mannen att vidta denna r�ttelse. F�rvaring av valsedlar m.m. Till�ggsbest�mmelse 12.11.3 Valsedlar och annat valmaterial ska f�rvaras under betryggande s�kerhet till dess att valet har vunnit laga kraft. Nytt val efter �verklagande 12 � Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut- g�ngen av ett val till riksdagen har blivit �ndrad efter ett �verklagande, ska val som riksdagen har genomf�rt dessf�rinnan under valperioden g�ras om, om det beg�rs av minst tio riksdagsledam�ter. Vad som sker om uppdraget som riksdagsledamot upph�r Obeh�righet 13 � Den som �r vald till ett uppdrag som f�ruts�tter ledamotskap av riks- dagen, ska avg� fr�n uppdraget om han eller hon l�mnar riksdagen eller utses till talman eller till statsr�d, om inte annat �r f�reskrivet. Val av eftertr�dare i ett organ 14 � Om n�gon som har valts till ett organ, som vid valperiodens b�rjan till- sattes genom val av tv� eller flera personer, l�mnar sitt uppdrag i f�rtid, ska den eller de partigrupper som han eller hon var vald f�r, till talmannen anm�la en eftertr�dare. Talmannen f�rklarar den anm�lda eftertr�daren vald. Om en s�dan anm�lan inte g�rs eller om mer �n en person anm�ls, utser talmannen en eftertr�dare. Kompletteringsval 15 � Om en plats blir ledig i f�rtid och det ursprungliga valet avs�g endast en person, ska val f�r den �terst�ende tiden h�llas. Vid kompletteringsvalet ska samma f�rfarande till�mpas som vid det ursprungliga valet. Val inom utskott och andra riksdagsorgan Val av ordf�rande i ett organ 16 � Ett organ vars ledam�ter helt eller delvis v�ljs av riksdagen v�ljer inom sig en ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande, om inte annat �r f�reskri- vet. </div> <div id="page47-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 47 SFS 2014:801 Val inom ett riksdagsorgan 17 � Val inom ett organ som avses i 16 � ska ske med acklamation eller, om n�gon ledamot beg�r det, med slutna sedlar. Vid lika r�stetal ska valet av- g�ras genom lottning. Valsedelns form Till�ggsbest�mmelse 12.17.1 Valsedlarna ska vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, material och f�rg. 13 KAP. RIKSDAGSORGAN OCH N�MNDER Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om riksdagens ombudsm�n (24 ��), Riksrevisionen (58 ��), Utrikesn�mnden och krigsdelegationen (912 ��), n�mnder (1317 ��), delegationer till mellanfolkliga organisationer (18 och 19 ��), andra uppdrag som tills�tts genom val av riksdagen (2023 ��), och �tal (24 �). Riksdagens ombudsm�n Ombudsm�nnens organisation och uppgifter 2 � Riksdagen ska enligt 13 kap. 6 � regeringsformen v�lja ombudsm�n som ska ut�va tillsyn �ver till�mpningen av lagar och andra f�rfattningar i offentlig verksamhet. Riksdagens ombudsm�n ska vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre justitieombudsm�n. Chefsjustitieombudsmannen �r administrativ chef och best�mmer inriktningen av verksamheten i stort. Riksdagen f�r h�rut�ver v�lja en eller flera st�llf�retr�dande ombudsm�n. En st�llf�retr�dande om- budsman ska ha tj�nstgjort som riksdagens ombudsman. Konstitutionsutskottets samr�d med ombudsm�nnen Till�ggsbest�mmelse 13.2.1 Konstitutionsutskottet ska, p� eget initiativ eller p� beg�ran av n�gon av riks- dagens ombudsm�n, samr�da med en ombudsman om arbetsordningen eller i andra fr�gor av organisatorisk art. Val av ombudsm�n 3 � Riksdagens ombudsm�n samt st�llf�retr�dande ombudsm�n v�ljs var f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas samma f�rfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 � andra stycket. </div> <div id="page48-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 48 SFS 2014:801 Valet av en ombudsman g�ller fr�n valet eller den senare tidpunkt som riksdagen best�mmer till dess att ett nytt val har genomf�rts under fj�rde �ret d�refter och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet ska aldrig g�lla l�ngre �n till utg�ngen av det �ret. Valet av en st�llf�retr�dande ombudsman g�ller f�r en tid av tv� �r fr�n valet eller den senare tidpunkt som riksdagen best�mmer. Beredning av val av ombudsm�n Till�ggsbest�mmelse 13.3.1 Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksdagens ombudsm�n och st�llf�re- tr�dande ombudsm�n. Entledigande av ombudsman 4 � Riksdagen f�r p� beg�ran av konstitutionsutskottet entlediga en om- budsman eller en st�llf�retr�dande ombudsman som inte har riksdagens f�r- troende. Om en ombudsman avg�r i f�rtid, ska riksdagen snarast v�lja en efter- tr�dare f�r en ny fyra�rsperiod. Riksrevisionen Riksrevisorernas organisation och uppgifter 5 � Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 � regeringsformen v�lja tre riksrevisorer. En av riksrevisorerna ska vara riksrevisor med administrativt ansvar och svara f�r myndighetens administrativa ledning. Riksdagen best�mmer vem av riksrevisorerna som ska ha denna uppgift. En riksrevisor f�r inte vara i konkurs, underkastad n�ringsf�rbud eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. En riksrevisor f�r inte heller inneha anst�llning eller uppdrag eller ut�va verksamhet som kan p�verka riksrevisorns sj�lvst�ndiga st�llning. Val av riksrevisorer 6 � Riksrevisorerna v�ljs var f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas samma f�rfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Valet av en riksrevisor g�ller fr�n valet eller den senare tidpunkt som riks- dagen best�mmer till dess att ett nytt val har genomf�rts under sjunde �ret d�refter och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet ska aldrig g�lla l�ngre �n till utg�ngen av det �ret. En riksrevisor kan inte v�ljas om. Beredning av val av riksrevisorer Till�ggsbest�mmelse 13.6.1 Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksrevisorer. </div> <div id="page49-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 49 SFS 2014:801 Riksrevisorers anm�lningsskyldighet Till�ggsbest�mmelse 13.6.2 En riksrevisor ska skriftligen anm�la f�ljande f�rh�llanden till riksdagen: 1. innehav och �ndring i innehavet av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 � lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, 2. avtal av ekonomisk karakt�r med tidigare arbetsgivare, s�som avtal om l�ne- eller pensionsf�rm�n som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen, 3. avl�nad anst�llning som inte �r av endast tillf�llig karakt�r, 4. inkomstbringande sj�lvst�ndig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor, 5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte �r av endast tillf�llig karakt�r, och 6. andra anst�llningar och uppdrag eller annat �gande som kan antas p�- verka uppdragets utf�rande. Entledigande av riksrevisor 7 � Riksdagen f�r p� beg�ran av konstitutionsutskottet skilja en riksrevisor fr�n uppdraget. Om en riksrevisor avg�r i f�rtid, ska riksdagen snarast v�lja eftertr�dare f�r en ny sju�rsperiod. Riksrevisionens parlamentariska r�d 8 � Riksdagen v�ljer f�r valperioden Riksrevisionens parlamentariska r�d. R�det best�r av en riksdagsledamot fr�n varje partigrupp som avses i 3 kap. 5 �. Suppleanter ska inte utses. Riksdagen v�ljer bland r�dets ledam�ter en ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande. Ordf�randen och varje vice ordf�rande v�ljs var f�r sig. Utrikesn�mnden och krigsdelegationen Utrikesn�mnden 9 � Riksdagen v�ljer f�r valperioden ledam�ter i Utrikesn�mnden enligt be- st�mmelserna i 10 kap. 12 � regeringsformen. I Utrikesn�mnden �r de vice talm�nnen suppleanter f�r talmannen. Antalet valda suppleanter ska vara nio. Sammantr�den i Utrikesn�mnden 10 � Utrikesn�mnden sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Statsministern f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant, ett statsr�d eller en tj�nsteman �r n�rvarande. </div> <div id="page50-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 50 SFS 2014:801 Protokoll vid Utrikesn�mndens sammantr�den Till�ggsbest�mmelse 13.10.1 Vid Utrikesn�mndens sammantr�den ska protokoll f�ras. Sekreterare hos n�mnden f�rordnas av regeringen. Suppleanter i Utrikesn�mnden ska alltid underr�ttas om n�mndens sam- mantr�den. F�rs�kran om tystnadsplikt Till�ggsbest�mmelse 13.10.2 En ledamot, suppleant eller tj�nsteman ska f�rsta g�ngen han eller hon �r n�r- varande vid ett sammantr�de med Utrikesn�mnden avge f�rs�kran om att f�lja �tagande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 12 � regeringsformen. Krigsdelegationen 11 � Riksdagen ska enligt 15 kap. 2 � regeringsformen v�lja en krigsdelega- tion inom sig. Krigsdelegationen best�r av talmannen som ordf�rande och av 50 andra ledam�ter, som riksdagen v�ljer f�r riksdagens valperiod. Delegationen v�ljer inom sig vice ordf�rande enligt 12 kap. 16 �. En riksdagsledamot �r beh�rig att vara ledamot i krigsdelegationen �ven om han eller hon tillh�r regeringen. Suppleanter ska inte utses till krigsdelegationen. Om en ledamot f�r varaktigt f�rhinder n�r delegationen har tr�tt i riks- dagens st�lle, utses en annan riksdagsledamot till ers�ttare p� det s�tt som anges i 12 kap. 14 �. F�rberedelse av krigsdelegationens arbete Till�ggsbest�mmelse 13.11.1 Krigsdelegationens ordf�rande och vice ordf�rande ska f�rbereda delegatio- nens verksamhet f�r den h�ndelse att delegationen tr�der i riksdagens st�lle. Krigsdelegationens sammantr�den Till�ggsbest�mmelse 13.11.2 Best�mmelserna i 7 kap. 16 � samt till�ggsbest�mmelserna 7.15.1 andra stycket och 7.15.37.15.4 till�mpas p� krigsdelegationen n�r den inte �r i riksdagens st�lle. F�rordnande att krigsdelegationen ska tr�da i riksdagens st�lle 12 � F�r beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riksdagens st�lle enligt 15 kap. 2 � regeringsformen sammantr�der Utrikesn�mndens ledam�ter p� kallelse av talmannen eller, vid f�rhinder f�r talmannen, en vice talman, eller p� kallelse av tv� av n�mndens �vriga ledam�ter. F�rhandlingarna leds av talmannen, av en vice talman eller, om ingen av dem �r n�rvarande, av �lderspresidenten. </div> <div id="page51-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 51 SFS 2014:801 Om det vid omr�stning till beslut blir lika r�stetal, g�ller ordf�randens me- ning. N�mnder Valpr�vningsn�mnden 13 � Riksdagen ska v�lja en valpr�vningsn�mnd och till n�mnden v�lja ord- f�rande och ledam�ter enligt best�mmelserna i 3 kap. 12 � regeringsformen. Riksdagen v�ljer s�rskilt en ers�ttare f�r ordf�randen. Best�mmelserna i 3 kap. 12 � regeringsformen om ordf�randen till�mpas ocks� p� ers�ttaren. Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen till�mpas samma f�rfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Statsr�dsarvodesn�mnden 14 � Statsr�dsarvodesn�mnden best�r av en ordf�rande och tv� andra leda- m�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen f�r tiden till dess att ett nytt val till n�mnden har �gt rum. Suppleanter ska inte ut- ses. Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hindret varar. Beredning av val till Statsr�dsarvodesn�mnden Till�ggsbest�mmelse 13.14.1 Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledam�ter till Statsr�dsarvodesn�mn- den. Riksdagens arvodesn�mnd 15 � Riksdagens arvodesn�mnd best�r av en ordf�rande och tv� andra leda- m�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen f�r tiden till dess att ett nytt val till n�mnden har �gt rum. Beredning av val till Riksdagens arvodesn�mnd Till�ggsbest�mmelse 13.15.1 Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledam�ter till Riksdagens arvodes- n�mnd. N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna 16 � N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna best�r av en ordf�rande och tv� andra ledam�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen f�r tiden till dess att ett nytt val till n�mn- den har �gt rum. Suppleanter ska inte utses. </div> <div id="page52-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 52 SFS 2014:801 Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hindret varar. Beredning av val till N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna Till�ggsbest�mmelse 13.16.1 Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledam�ter till N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna. Riksdagens �verklaganden�mnd 17 � Riksdagens �verklaganden�mnd best�r av en ordf�rande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra andra ledam�ter, valda inom riksdagen. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Val till �verklaganden�mnden avser riksdagens valperiod. F�r ordf�randen ska det finnas en ers�ttare. Best�mmelser om ordf�randen ska till�mpas �ven p� ers�ttaren. Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen i �verklaganden�mnden till�mpas samma f�rfarande som vid val av talman en- ligt 3 kap. 4 � andra stycket. Delegationer till mellanfolkliga organisationer Delegationer som v�ljs av riksdagen 18 � Om det har tr�ffats en internationell �verenskommelse att riksdagen bland sina ledam�ter ska v�lja ledam�ter i en delegation till en mellanfolklig organisation, f�r best�mmelser om detta inf�ras i en till�ggsbest�mmelse till denna paragraf. Nordiska r�det Till�ggsbest�mmelse 13.18.1 Riksdagen v�ljer �rligen 20 ledam�ter i Nordiska r�dets svenska delegation. De v�ljs efter riksm�tets inledande f�r tiden till dess att ett nytt val till delega- tionen har �gt rum. Delegationen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks- dagen. Europar�det Till�ggsbest�mmelse 13.18.2 Riksdagen v�ljer sex ledam�ter i den svenska delegationen till Europar�dets parlamentariska f�rsamling. Delegationen v�ljs f�r tiden fr�n den 1 november samma �r som val till riksdagen �gt rum till motsvarande tidpunkt efter n�sta val. </div> <div id="page53-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 53 SFS 2014:801 En ledamot av eller en suppleant i delegationen som har l�mnat riksdagen i samband med ett riksdagsval f�r kvarst� under den �terst�ende delen av dele- gationens mandatperiod. Delegationen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks- dagen. Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa Till�ggsbest�mmelse 13.18.3 Riksdagen v�ljer �tta ledam�ter i den svenska delegationen till den parlamen- tariska f�rsamlingen vid Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE). Delegationen v�ljs f�r riksdagens valperiod. Delegationen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks- dagen. Delegationer som utses av talmannen 19 � Partigrupperna nominerar ledam�ter till delegationerna till Interparla- mentariska unionen respektive den parlamentariska f�rsamlingen f�r Unionen f�r Medelhavet. Talmannen beslutar efter samr�d med gruppledarna om sammans�ttningen av delegationerna. Beslutet g�ller f�r den tid som talmannen best�mmer. Andra uppdrag som tills�tts genom val av riksdagen Riksf�rest�ndare 20 � Om val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare eller en person som ska tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare enligt 5 kap. 5 och 7 �� rege- ringsformen ska ske med slutna sedlar, till�mpas f�rfarandet som g�ller f�r val av talman enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Valet g�ller till dess riksdagen beslutar annat. Riksbankens fullm�ktige 21 � Val av fullm�ktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 � regeringsformen avser riksdagens valperiod. Hinder mot att vara ledamot i Riksbankens fullm�ktige Till�ggsbest�mmelse 13.21.1 En ledamot i fullm�ktige i Riksbanken f�r inte 1. vara statsr�d, 2. vara ledamot av Riksbankens direktion, 3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen f�r en bank eller ett annat f�retag som st�r under Finansinspektionens tillsyn, eller 4. inneha en annan anst�llning eller ett annat uppdrag som g�r honom eller henne ol�mplig f�r uppdraget som fullm�ktig. En ledamot f�r inte heller vara under�rig, i konkurs, underkastad n�rings- f�rbud eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. </div> <div id="page54-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 54 SFS 2014:801 Om en ledamot tar en s�dan anst�llning eller ett s�dant uppdrag som kan strida mot best�mmelserna i f�rsta stycket, ska riksdagen p� f�rslag av finans- utskottet entlediga ledamoten fr�n uppdraget i fullm�ktige. De anst�llningar eller uppdrag som en ledamot tar ska anm�las till riksdagen. Ledam�ter i konvent f�r f�rdrags�ndringar inom Europeiska unionen 22 � Riksdagen ska inom sig v�lja ledam�ter och suppleanter i konvent som inr�ttas f�r att f�rbereda f�rdrags�ndringar inom Europeiska unionen. Om ett riksdagsval �ger rum under tiden som ett konvent arbetar, ska riksdagen efter riksdagsvalet genomf�ra ett nytt val av ledam�ter och suppleanter i konven- tet. Vid valet till�mpas i �vrigt best�mmelserna i 3 kap. 5 �, 12 kap. 68 och 11 �� samt f�r suppleanternas tj�nstg�ring 12 kap. 10 �. Konventsledam�ter ska l�mna information om konventets arbete vid sam- mantr�den med kammaren. Ytterligare best�mmelser 23 � Riksdagen f�r meddela n�rmare best�mmelser f�r riksdagens organ samt utse representanter i visst fall. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Till�ggsbest�mmelse 13.23.1 Riksdagen fastst�ller stadgar f�r Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och v�ljer tolv ledam�ter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 � i stiftelsens stad- gar (RFS 1988:1). Stiftelsen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks- dagen. Domarn�mnden Till�ggsbest�mmelse 13.23.2 Riksdagen v�ljer i enlighet med best�mmelserna i 4 � lagen (2010:1390) om utn�mning av ordinarie domare tv� ledam�ter som representerar allm�nheten i Domarn�mnden och en personlig ers�ttare f�r var och en av dem. �tal �tal mot befattningshavare 24 � �tal mot nedan angivna befattningshavare f�r ett brott beg�nget i ut�v- ningen av hans eller hennes uppdrag eller anst�llning f�r beslutas 1. endast av finansutskottet n�r det g�ller �tal mot en fullm�ktig i Riksban- ken eller en ledamot av Riksbankens direktion, och 2. endast av konstitutionsutskottet n�r det g�ller �tal mot en ledamot av riksdagsstyrelsen, Valpr�vningsn�mnden eller Riksdagens �verklagande- n�mnd, mot en av riksdagens ombudsm�n, riksrevisorerna eller mot riksdags- direkt�ren. </div> <div id="page55-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 55 SFS 2014:801 Best�mmelserna i f�rsta stycket om �tal mot en ledamot av Riksbankens direktion ska inte till�mpas i fr�ga om ett brott beg�nget i ut�vningen av Riks- bankens beslutander�tt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditregle- ring. 14 KAP. RIKSDAGSF�RVALTNINGEN Kapitlets inneh�ll 1 � I detta kapitel finns best�mmelser om Riksdagsf�rvaltningen (2 och 3 ��), Riksdagsf�rvaltningens ledning (47 ��), och �verklagande (8 �). Riksdagsf�rvaltningen Riksdagsf�rvaltningens uppgifter 2 � Riksdagsf�rvaltningen ska ge st�d till arbetet i kammaren, utskotten och EU-n�mnden samt bist� riksdagens ledam�ter och organ med sakuppgifter f�r riksdagsarbetet. Riksdagsf�rvaltningen ska d�rut�ver, n�r det g�ller riksdagen och riks- dagens myndigheter, i den omfattning riksdagen best�mmer 1. ansvara f�r centrala f�rhandlingar med de fackliga organisationerna samt f�retr�da riksdagens myndigheter i s�dana tvister, 2. uppr�tta f�rslag till anslag p� statens budget, dock inte f�r Riksrevisio- nen, 3. i �vrigt handl�gga fr�gor om f�rvaltningen inom riksdagen och fr�gor om f�rvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riks- banken, och 4. besluta om f�reskrifter och r�d i s�dana fr�gor som avses i 13. Kanslier f�r utskotten och EU-n�mnden Till�ggsbest�mmelse 14.2.1 Utskotten och EU-n�mnden bitr�ds av kanslier som ing�r i Riksdagsf�rvalt- ningen. Chefen f�r ett kansli ska vara svensk medborgare. Instruktion f�r Riksdagsf�rvaltningen 3 � Riksdagen beslutar om instruktion f�r Riksdagsf�rvaltningen. Riksdagsf�rvaltningens ledning Riksdagsdirekt�r 4 � Riksdagsdirekt�ren �r chef f�r Riksdagsf�rvaltningen, l�ter f�ra proto- kollet vid sammantr�den med kammaren, expedierar riksdagens beslut, �r sekreterare i krigsdelegationen och bitr�der i �vrigt talmannen i riksdags- arbetet. </div> <div id="page56-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 56 SFS 2014:801 Val av riksdagsdirekt�r 5 � Riksdagen v�ljer riksdagsdirekt�r. Valet �ger rum vid b�rjan av riks- m�tet n�rmast efter ett ordinarie val till riksdagen. Valet g�ller fr�n valtillf�l- let, eller annan tidpunkt som riksdagen beslutar, f�r tiden till dess ett nytt val av riksdagsdirekt�r har genomf�rts och den d� valde har tilltr�tt tj�nsten. Vid val med slutna sedlar �r den vald som f�r tre fj�rdedelar eller fler av de avgivna r�sterna. Om en s�dan r�st�vervikt inte uppn�s, sker ett nytt val. Om inte heller d� n�gon f�r tre fj�rdedelar eller fler av de avgivna r�sterna, bereds valet p� nytt. Beredning av val av riksdagsdirekt�r Till�ggsbest�mmelse 14.5.1 Valet av riksdagsdirekt�r ska beredas av en grupp best�ende av talmannen och gruppledarna. Avskedande av riksdagsdirekt�r 6 � Riksdagen f�r p� beg�ran av riksdagsstyrelsen avskeda en riksdags- direkt�r som grovt har �sidosatt sina �ligganden mot riksdagen. Tillf�rordnad riksdagsdirekt�r 7 � Om riksdagen st�r utan riksdagsdirekt�r, ska riksdagen v�lja en tillf�r- ordnad riksdagsdirekt�r f�r tiden till dess att en ordinarie riksdagsdirekt�r har valts och tilltr�tt. �verklagande �verklagande av f�rvaltningsbeslut 8 � Beslut av ett riksdagsorgan i ett f�rvaltnings�rende som f�r �verklagas enligt s�rskilda best�mmelser, pr�vas av allm�n f�rvaltningsdomstol i de fall som riksdagen best�mmer och i �vriga fall av Riksdagens �verklagande- n�mnd. 1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 2014, d� riksdagsordningen (1974:153) ska upph�ra att g�lla. 2. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till best�mmelser i riks- dagsordningen (1974:153) som har ersatts genom best�mmelser i denna lag, ska i st�llet de nya best�mmelserna till�mpas. 3. F�reskrifter som har meddelats med st�d av riksdagsordningen (1974:153) och som g�ller n�r denna lag tr�der i kraft ska anses meddelade enligt denna lag. 4. Beslut som har fattats med st�d av riksdagsordningen (1974:153) ska anses fattade med st�d av denna lag. 5. Val som har genomf�rts med st�d av riksdagsordningen (1974:153) ska anses genomf�rda med st�d av denna lag. </div> <div id="page57-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 57 SFS 2014:801 6. �renden som v�ckts inom riksdagen f�re den 1 september 2014 men �nnu inte avgjorts ska handl�ggas enligt denna lag. P� regeringens v�gnar FREDRIK REINFELDT BEATRICE ASK (Justitiedepartementet) </div> <div id="page58-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 58 SFS 2014:801 Bilaga (till�ggsbest�mmelse 7.5.1) 1. Konstitutionsutskottet ska bereda �renden om a) lagstiftning i konstitutionella och allm�nt f�rvaltningsr�ttsliga �mnen, b) lagstiftning om radio, television och film, c) yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet, d) press- och partist�d, e) Riksrevisionen, s�vitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor fr�n uppdraget och �tal mot riksrevisor, f) riksdagen och riksdagens myndigheter i �vrigt utom Riksbanken, g) l�nsf�rvaltningen och rikets administrativa indelning, h) den kommunala sj�lvstyrelsen, i) medgivande fr�n riksdagen att v�cka talan mot en riksdagsledamot eller att ingripa i en ledamots personliga frihet, samt j) anslag inom utgiftsomr�de 1 Rikets styrelse. 2. Finansutskottet ska bereda �renden om a) penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken, b) kredit- och fondv�sendet, c) det aff�rsm�ssiga f�rs�kringsv�sendet, d) Riksrevisionen i den m�n �rendena inte tillh�r konstitutionsutskottets beredning, e) den kommunala ekonomin, f) statliga arbetsgivarfr�gor, statlig statistik, redovisning, revision och rationalisering, g) statens egendom och upphandling i allm�nhet, h) f�rvaltningsekonomiska fr�gor i �vrigt som inte r�r enbart ett visst �mnesomr�de, i) budgettekniska fr�gor, samt j) anslag inom utgiftsomr�dena 2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning, 25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m. samt 27 Avgif- ten till Europeiska unionen. 3. Skatteutskottet ska bereda �renden om a) skattef�rfarandet, b) folkbokf�ring, c) exekutionsv�sendet, samt d) anslag inom utgiftsomr�de 3 Skatt, tull och exekution. 4. Justitieutskottet ska bereda �renden om a) domstolarna, b) arrenden�mnderna och hyresn�mnderna, c) �klagarv�sendet, d) polisv�sendet, e) r�ttsmedicinen, f) kriminalv�rden, g) brottsbalken, r�tteg�ngsbalken och lagar som ers�tter eller har n�ra sam- band med f�reskrifter i dessa balkar, samt h) anslag inom utgiftsomr�de 4 R�ttsv�sendet. </div> <div id="page59-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 59 SFS 2014:801 5. Civilutskottet ska bereda �renden om a) �ktenskaps-, f�r�ldra-, �rvda-, jorda-, handels- och uts�kningsbalkarna och lagar som ers�tter eller har n�ra samband med f�reskrifter i dessa balkar, i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, b) f�rs�kringsavtalsr�tt, c) associationsr�tt, d) skadest�ndsr�tt, e) transportr�tt, f) konkursr�tt, g) konsumentpolitik, h) internationell privatr�tt, i) lagstiftning av annat allm�nt civilr�ttsligt slag, j) bostadsf�rs�rjning och annan bostadspolitik, k) plan- och bygglagstiftningen samt andra fr�gor som har n�ra samband med denna, l) vattenr�tt, m) expropriation, fastighetsbildning och lantm�teriv�sendet, samt n) anslag inom utgiftsomr�de 18 Samh�llsplanering, bostadsf�rs�rjning och byggande samt konsumentpolitik. 6. Utrikesutskottet ska bereda �renden om a) rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mel- lanfolkliga organisationer, b) internationellt utvecklingssamarbete, c) utrikeshandel i �vrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, samt d) anslag inom utgiftsomr�dena 5 Internationell samverkan och 7 Interna- tionellt bist�nd. 7. F�rsvarsutskottet ska bereda �renden om a) totalf�rsvar, b) samh�llets r�ddningstj�nst, c) �tg�rder f�r att minska samh�llets s�rbarhet, d) k�rnteknisk s�kerhet och str�lskydd, e) sj�- och kust�vervakning, allt i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, samt f) anslag inom utgiftsomr�de 6 F�rsvar och samh�llets krisberedskap. 8. Socialf�rs�kringsutskottet ska bereda �renden om a) socialf�rs�kringsbalken och lagar som ers�tter eller har n�ra samband med f�reskrifter i denna, i den m�n �rendena inte h�r till ett annat utskotts be- redningsomr�de, b) familjef�rm�ner, c) f�rm�ner vid sjukdom och arbetsskada, d) f�rm�ner vid �lderdom, e) f�rm�ner till efterlevande, f) bostadsst�d, g) sjukl�n, h) socialavgifter, i) migration, j) svenskt medborgarskap, samt </div> <div id="page60-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 60 SFS 2014:801 k) anslag inom utgiftsomr�dena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsneds�ttning, 11 Ekonomisk trygghet vid �lderdom och 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn. 9. Socialutskottet ska bereda �renden om a) omsorger om barn och ungdom i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, b) omsorg om �ldre och personer med funktionsneds�ttning, c) �tg�rder mot missbruk och andra socialtj�nstfr�gor, d) alkoholpolitiska �tg�rder, e) h�lso- och sjukv�rd, f) sociala �renden i �vrigt, samt g) anslag inom utgiftsomr�de 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social omsorg. 10. Kulturutskottet ska bereda �renden om a) allm�nna kultur- och bildnings�ndam�l, b) kulturarv, c) folkbildning, d) ungdomsverksamhet, e) internationellt kulturellt samarbete, f) idrotts- och friluftsverksamhet, g) tillsyn och reglering av spelmarknaden, h) trossamfunden i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets bered- ning, i) radio och television i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets beredning, samt j) anslag inom utgiftsomr�de 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. 11. Utbildningsutskottet ska bereda �renden om a) skolv�sendet, vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet, b) h�gre utbildning, forskning och rymdfr�gor, c) studiest�d, samt d) anslag inom utgiftsomr�dena 15 Studiest�d och 16 Utbildning och universitetsforskning. 12. Trafikutskottet ska bereda �renden om a) v�gar och v�gtrafik, b) j�rnv�gar och j�rnv�gstrafik, c) hamnar och sj�fart, d) flygplatser och luftfart, e) post, f) elektroniska kommunikationer, g) it-politik, samt h) anslag inom utgiftsomr�de 22 Kommunikationer. 13. Milj�- och jordbruksutskottet ska bereda �renden om a) jordbruk, skogsbruk, tr�dg�rdsn�ring, jakt och fiske, b) v�dertj�nst, c) naturv�rd, d) milj�v�rd i �vrigt som inte tillh�r ett annat utskotts beredning, samt </div> <div id="page61-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> 61 SFS 2014:801 e) anslag inom utgiftsomr�dena 20 Allm�n milj�- och naturv�rd samt 23 Areella n�ringar, landsbygd och livsmedel. 14. N�ringsutskottet ska bereda �renden om a) allm�nna riktlinjer f�r n�ringspolitiken och d�rmed sammanh�ngande forskningsfr�gor, b) industri och hantverk, c) handel, d) immaterialr�tt, e) energipolitik, f) regional tillv�xtpolitik, g) statlig f�retagsamhet, h) pris- och konkurrensf�rh�llanden i n�ringslivet, samt i) anslag inom utgiftsomr�dena 19 Regional tillv�xt, 21 Energi och 24 N�ringsliv. 15. Arbetsmarknadsutskottet ska bereda �renden om a) arbetsmarknadspolitik med arbetsl�shetsf�rs�kring, b) arbetslivspolitik med arbetsr�tt, arbetsmilj� och fr�gor som r�r l�nebild- ning, c) integration, d) �tg�rder mot diskriminering i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat ut- skotts beredning, e) j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, samt f) anslag inom utgiftsomr�dena 13 Integration och j�mst�lldhet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. </div> <div id="page62-div" style="position:relative;width:701px;height:1028px;"> <img width="701" height="1028" src="/Static/i/lagboken/hidden.png" alt="background image"/> Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 </div> </div>

Svensk f�rfattningssamling

Riksdagsordning;

utf�rdad den 19 juni 2014.

Enligt riksdagens beslut

1 f�reskrivs f�ljande.

1 KAP. INLEDANDE BEST�MMELSER

Riksdagsordningens inneh�ll

1 �

Denna lag inneh�ller best�mmelser om riksdagen.

Best�mmelser om val till riksdagen, riksdagsarbetet och riksdagens uppgif-

ter finns i regeringsformen.

Lagen �r indelad i huvudbest�mmelser och till�ggsbest�mmelser. Regler

om stiftande och �ndring av riksdagsordningens best�mmelser finns i 8 kap.
17 � regeringsformen.

Riksdagsordningens indelning

2 �

Riksdagsordningen inneh�ller 14 kapitel. Dessa �r

inledande best�mmelser (1 kap.),
val till riksdagen (2 kap.),
riksm�ten (3 kap.),
ledning och planering av riksdagsarbetet (4 kap.),
riksdagens ledam�ter (5 kap.),
kammaren (6 kap.),
utskotten och EU-n�mnden (7 kap.),
interpellationer och fr�gor till statsr�d (8 kap.),
�rendenas v�ckande (9 kap.),
�rendenas beredning (10 kap.),
�rendenas avg�rande (11 kap.),
val inom riksdagen (12 kap.),
riksdagsorgan och n�mnder (13 kap.), och
Riksdagsf�rvaltningen (14 kap.).

Definitioner

3 �

I denna lag avses med

valperiod: Den period som motsvarar tiden fr�n det att en nyvald riksdag

har samlats till dess den n�rmast d�refter valda riksdagen samlas.

riksm�te: Den period som riksdagen sammantr�der.

1 Prop. 2013/14:173, framst. 2013/14:RS3, bet. 2013/14:KU46, rskr. 2013/14:351.

SFS 2014:801

Utkom fr�n trycket
den 1 juli 2014

SFS 2014:801

�lderspresident: Den n�rvarande ledamot som har varit ledamot av riks-

dagen l�ngst tid. Om tv� eller flera ledam�ter har tillh�rt riksdagen lika l�nge
har den �ldste av dem f�retr�de.

gruppledare: Den s�rskilda f�retr�dare som en partigrupp, som vid valet

till riksdagen har f�tt minst 4 procent av r�sterna i hela riket ska utse f�r att
samr�da med talmannen enligt denna lag.

arbetsplenum: Ett sammantr�de med kammaren under vilket �verl�gg-

ning om och avg�rande av bet�nkanden och utl�tanden fr�n utskott kan ske.

2 KAP. VAL TILL RIKSDAGEN

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om val till riksdagen.

Tidpunkt f�r ordinarie val

2 �

Ordinarie val till riksdagen h�lls i september.

Extra val

Till�ggsbest�mmelse 2.2.1

Best�mmelser om extra val till riksdagen finns i 3 kap. 11 � och 6 kap. 5 �
regeringsformen.

Ytterligare best�mmelser om val

3 �

Ytterligare best�mmelser om val till riksdagen finns i regeringsformen

och i lag.

3 KAP. RIKSM�TEN

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

riksm�tet som f�ljer efter ett val till riksdagen (25 ��),
riksm�tets �ppnande (6 �), och
�vrigt om riksm�ten (79 ��).

Riksm�tet som f�ljer efter ett val till riksdagen

Riksm�tets inledning

2 �

Riksm�tet inleds genom att en nyvald riksdag sammantr�der i enlighet

med best�mmelserna i 3 kap. 10 � regeringsformen.

Tidpunkt f�r det f�rsta sammantr�det efter ett val

Till�ggsbest�mmelse 3.2.1

Kammarens f�rsta sammantr�de under ett riksm�te efter ett val inleds
kl. 11.00. Ledam�terna ska underr�ttas om tidpunkten f�r det sammantr�det.

SFS 2014:801

F�rsta sammantr�det

3 �

Vid det f�rsta sammantr�det med kammaren efter ett val till riksdagen

ska i nedan n�mnd ordning

1. Valpr�vningsn�mndens ber�ttelse om granskning av bevis om val av

ledam�ter och ers�ttare f�redras,

2. ledam�terna ropas upp,
3. talman samt en f�rste, en andre och en tredje vice talman v�ljas f�r val-

perioden, och

4. en valberedning utses f�r valperioden.

Ordf�rande vid det f�rsta sammantr�det efter ett val

Till�ggsbest�mmelse 3.3.1

�lderspresidenten leder sammantr�det med kammaren fram till dess att tal-
mannen och de vice talm�nnen har valts.

F�rfarande vid val av talman

4 �

Riksdagen ska, enligt 4 kap. 2 � regeringsformen, v�lja en talman samt

en f�rste, en andre och en tredje vice talman. De v�ljs var f�r sig i nu n�mnd
ordning. Valen g�ller till valperiodens slut.

Om valet av talman sker med slutna sedlar enligt best�mmelserna i 12 kap.,

�r den vald som f�r mer �n h�lften av r�sterna. Om en s�dan r�st�vervikt inte
uppn�s, ska ett nytt val genomf�ras. Om inte heller d� n�gon f�r mer �n h�lf-
ten av r�sterna, ska ett tredje val genomf�ras mellan de tv� som vid den andra
omr�stningen fick flest r�ster. Vid den tredje omr�stningen �r den vald som
f�r de flesta r�sterna.

F�rfarande f�r att utse valberedning

5 �

Varje partigrupp, som motsvarar ett parti som vid valet till riksdagen

fick minst 4 procent av r�sterna i hela riket, ska bes�tta en plats i valbered-
ningen. D�rut�ver f�rdelas tio platser proportionellt mellan dessa partigrup-
per. Ledam�terna tills�tts med till�mpning av det f�rfarande som anges i
12 kap. 14 �.

Antal ledam�ter i valberedningen

Till�ggsbest�mmelse 3.5.1

Talmannen fastst�ller det antal ledam�ter som respektive partigrupp ska till-
s�tta i valberedningen. Vid den proportionella f�rdelningen till�mpas den be-
r�kningsgrund som anges i 12 kap. 8 � tredje stycket.

Riksm�tets �ppnande

S�rskilt sammantr�de f�r riksm�tets �ppnande

6 �

Riksdagen ska senast p� riksm�tets tredje dag h�lla ett s�rskilt samman-

tr�de f�r riksm�tets �ppnande. Statschefen f�rklarar p� talmannens beg�ran

SFS 2014:801

riksm�tet �ppnat. Vid f�rhinder f�r statschefen f�rklarar talmannen riksm�tet
�ppnat.

Vid sammantr�det avger statsministern en regeringsf�rklaring, om det inte

finns s�rskilda sk�l f�r honom eller henne att avst� fr�n detta.

Tidpunkt f�r sammantr�de f�r riksm�tets �ppnande

Till�ggsbest�mmelse 3.6.1

Efter ett val till riksdagen �ger sammantr�det f�r riksm�tets �ppnande rum
kl. 14.00 den andra dagen under riksm�tet.

Har det inte varit n�got val till riksdagen �ger sammantr�det rum den f�rsta

dagen vid samma tidpunkt.

Talmannen f�r best�mma en annan tidpunkt f�r sammantr�det.

�vrigt om riksm�ten

Riksm�tets l�ngd

7 �

Ett riksm�te p�g�r till dess n�sta riksm�te inleds.

�vriga riksm�ten under valperioden

8 �

Under �r d� det inte h�lls ordinarie val till riksdagen, ska ett nytt riks-

m�te inledas den dag i september som kammaren har fastst�llt under det f�re-
g�ende riksm�tet.

F�rslag om tidpunkt f�r inledande sammantr�de

Till�ggsbest�mmelse 3.8.1

Riksdagsstyrelsen l�mnar f�rslag till kammaren inf�r beslut enligt 8 �.

Namnupprop vid �vriga riksm�ten

Till�ggsbest�mmelse 3.8.2

Talmannen f�r besluta att ledam�terna ska ropas upp vid det f�rsta samman-
tr�det med kammaren �ven under �vriga riksm�ten under valperioden. Om
namnupprop inte har h�llits ska en f�rteckning �ver vilka som �r ledam�ter
vid riksm�tets b�rjan bifogas kammarens protokoll.

Nytt riksm�te efter extra val

9 �

Har beslut om extra val fattats f�re den fastst�llda dagen f�r att inleda

ett riksm�te, ska ett nytt riksm�te enligt 8 � inledas bara om den riksdag som
valts genom det extra valet samlats f�re den 1 juli samma �r.

SFS 2014:801

4 KAP. LEDNING OCH PLANERING AV
RIKSDAGSARBETET

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om ledning och planering av riks-

dagsarbetet.

Talmannen och de vice talm�nnen

2 �

Talmannen eller, i hans eller hennes st�lle, n�gon av de vice talm�nnen

leder riksdagsarbetet.

Gruppledare

3 �

Varje partigrupp som avses i 3 kap. 5 � ska utse en s�rskild f�retr�dare

(gruppledare) som ska samr�da med talmannen om arbetet i kammaren i en-
lighet med best�mmelser i denna lag.

Partigrupperna ska utse en personlig ers�ttare f�r gruppledaren (vice

gruppledare).

Information om beslut som har fattats efter samr�d

Till�ggsbest�mmelse 4.3.1

Beslut som har fattats efter samr�d ska g�ras tillg�ngliga f�r ledam�terna. Det
ska ske enligt den ordning som talmannen best�mmer.

Riksdagsf�rvaltningen

4 �

Riksdagsf�rvaltningen leds av en styrelse.

Best�mmelser om Riksdagsf�rvaltningens uppgifter finns i 14 kap.

Riksdagsstyrelsen

Till�ggsbest�mmelse 4.4.1

Riksdagsstyrelsen leder Riksdagsf�rvaltningen och �verl�gger om plane-
ringen av riksdagsarbetet.

Riksdagsstyrelsen best�r av talmannen som ordf�rande och tio andra leda-

m�ter som riksdagen v�ljer inom sig f�r en valperiod. Riksdagen v�ljer �ven
tio ers�ttare f�r de valda ledam�terna av riksdagsstyrelsen.

Riksdagsstyrelsens sammantr�den

Till�ggsbest�mmelse 4.4.2

Riksdagsstyrelsen sammantr�der p� kallelse av talmannen. Om talmannen �r
f�rhindrad att n�rvara vid ett sammantr�de, intr�der n�gon av de vice talm�n-
nen som ordf�rande. En fr�nvarande ledamots plats intas av en ers�ttare som
tillh�r samma partigrupp.

SFS 2014:801

Riksdagsstyrelsen sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Om styrelsen vill in-

h�mta upplysningar av n�gon som inte tillh�r styrelsen, f�r den kalla honom
eller henne till ett sammantr�de.

De vice talm�nnen, de av gruppledarna som inte �r ledam�ter av styrelsen

och riksdagsdirekt�ren f�r delta i styrelsens �verl�ggningar.

Ordf�randekonferensen

5 �

Ordf�randekonferensen �verl�gger i fr�gor av gemensamt intresse f�r

verksamheten i kammaren, utskotten och EU-n�mnden.

Ordf�randekonferensens sammans�ttning

Till�ggsbest�mmelse 4.5.1

Ordf�randekonferensen best�r av talmannen som ordf�rande samt utskottens
och EU-n�mndens ordf�rande.

5 KAP. RIKSDAGENS LEDAM�TER

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om uppdraget som riksdagsledamot.

Best�mmelser om uppdraget finns �ven i 4 kap. 1013 �� regeringsformen.

Arvode

2 �

En ledamot har r�tt till arvode f�r sitt uppdrag av allm�nna medel.

N�rmare best�mmelser om arvode och ekonomiska villkor f�r ledam�ter och
ers�ttare finns i lag.

Registrering av �taganden och ekonomiska intressen

Till�ggsbest�mmelse 5.2.1

Best�mmelser om registrering av ledam�ters �taganden och ekonomiska
intressen finns i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledam�ters
�taganden och ekonomiska intressen.

Ledighet fr�n uppdraget

3 �

En ledamot kan efter ans�kan f� ledigt fr�n sitt uppdrag. Om en ledamot

f�r ledigt f�r en tid av minst en m�nad, ska ledamotens uppdrag ut�vas av en
ers�ttare under den tid ledamoten �r ledig.

Pr�vning av ledighetsans�kan

4 �

Talmannen beslutar om ledighet fr�n uppdraget som ledamot med den

begr�nsning som framg�r av andra stycket.

Kammaren beslutar om ledighet f�r andra sk�l �n sjukdom eller f�r�ldra-

ledighet om ledigheten avser en period om en m�nad eller l�ngre.

SFS 2014:801

Om en ans�kan om ledighet ges in under en period d� kammaren inte sam-

mantr�der och om denna period �r l�ngre �n en m�nad, f�r dock talmannen
besluta om ledigheten ska beviljas.

Inneh�ll i ans�kan om ledighet

Till�ggsbest�mmelse 5.4.1

En ans�kan om ledighet ska vara skriftlig, inneh�lla de sk�l som ans�kan
grundas p� och avse en best�md tid. Ans�kan ska ges in till Riksdagsf�rvalt-
ningen.

Ers�ttare

5 �

N�r en ers�ttare ska intr�da i st�llet f�r talmannen, en ledamot som till-

h�r regeringen eller en ledig ledamot, ska talmannen kalla ers�ttaren till
tj�nstg�ring. Talmannen ska d� f�lja den ordning mellan ers�ttarna som har
fastst�llts enligt lag. Om det finns s�rskilda sk�l, f�r talmannen fr�ng� denna
ordning.

Meddelande till ers�ttare

Till�ggsbest�mmelse 5.5.1

En ers�ttare som ska ut�va uppdrag som ledamot ska f� ett meddelande om
vilken ledamot som han eller hon ers�tter och om tiden f�r f�rordnandet. En
ers�ttare kan f� ett s�rskilt meddelande med besked om n�r uppdraget upph�r.

Ers�ttares st�llning vid ledamots avg�ng

6 �

Om en ledig ledamot l�mnar sitt uppdrag, forts�tter den tj�nstg�rande

ers�ttaren att ut�va sitt uppdrag till dess att en ny ledamot har utsetts.

�tal eller frihetsber�vande

7 �

F�r att talan ska f� v�ckas mot en ledamot eller ett ingripande ska f�

g�ras i en ledamots personliga frihet kr�vs i vissa fall enligt 4 kap. 12 � f�rsta
stycket regeringsformen riksdagens medgivande. Detta g�ller �ven i fr�ga om
tidigare ledam�ter.

En ans�kan om riksdagens medgivande ska av �klagare, eller annan som

vill v�cka talan, ges in till talmannen.

Om ans�kan �r s� ofullst�ndig att den inte kan l�ggas till grund f�r riks-

dagens pr�vning eller om s�kanden inte har gjort troligt att han eller hon �r
beh�rig att v�cka talan eller beg�ra denna �tg�rd hos en myndighet, ska tal-
mannen avvisa ans�kan. I annat fall ska talmannen anm�la den vid ett sam-
mantr�de med kammaren.

SFS 2014:801

Ans�kan om medgivande

Till�ggsbest�mmelse 5.7.1

En ans�kan som avses i 7 � ska vara skriftlig och inneh�lla de omst�ndigheter
som ans�kan grundas p�.

6 KAP. KAMMAREN

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

planering och ledning av sammantr�den (26 ��),
sammantr�den (714 ��),
r�tten att yttra sig vid sammantr�den (1519 ��),
�rendedebatter (2022 ��),
s�rskilda debatter (23 �), och
vissa gemensamma fr�gor (2427 ��).

Planering och ledning av sammantr�den

Planering

2 �

Talmannen beslutar om planeringen av arbetet i kammaren och om n�r

kammaren ska sammantr�da.

Samr�d inf�r planering

Till�ggsbest�mmelse 6.2.1

Talmannen ska inf�r ett beslut enligt 2 � samr�da med riksdagsstyrelsen.

Talmannen

3 �

Talmannen leder kammarens sammantr�den.

Bitr�de till talmannen

Till�ggsbest�mmelse 6.3.1

Vid ledningen av kammarens sammantr�den bitr�ds talmannen av en kam-
marsekreterare.

Vice talman

4 �

Talmannen f�r �verl�ta �t en vice talman att leda ett sammantr�de.

�lderspresident

5 �

�lderspresidenten leder ett sammantr�de om talmannen och samtliga

vice talm�n har f�rhinder.

SFS 2014:801

Talmannens opartiskhet

6 �

Vid �verl�ggning i ett �mne som �r upptaget p� f�redragningslistan f�r

talmannen inte yttra sig i sakfr�gan. Detsamma g�ller den vice talman eller
�lderspresident som leder ett sammantr�de.

Sammantr�den

Offentlighet vid sammantr�den

7 �

Ett sammantr�de i kammaren ska vara offentligt enligt best�mmelserna i

4 kap. 9 � regeringsformen.

Kammaren f�r besluta att ett sammantr�de ska h�llas inom st�ngda d�rrar,

om det kr�vs med h�nsyn till rikets s�kerhet eller i �vrigt till f�rh�llandet till
en annan stat eller en mellanfolklig organisation.

Om regeringen vid ett sammantr�de ska l�mna information till riksdagen,

f�r �ven regeringen besluta om st�ngda d�rrar p� de grunder som anges i
andra stycket.

Tystnadsplikt

8 �

Ingen som har n�rvarat vid ett sammantr�de i kammaren som h�llits

inom st�ngda d�rrar f�r obeh�rigen r�ja vad som har framkommit vid sam-
mantr�det. Kammaren f�r besluta att i ett s�rskilt fall helt eller delvis upph�va
tystnadsplikten.

Kallelse

9 �

Kammaren sammantr�der p� kallelse av talmannen om inte annat f�re-

skrivs i regeringsformen eller i denna lag.

En kallelse ska ansl�s senast kl. 18.00 dagen f�re sammantr�det och minst

14 timmar i f�rv�g. Om det finns synnerliga sk�l, f�r kallelsen ansl�s senare. I
s� fall f�r sammantr�det h�llas endast om mer �n h�lften av riksdagens leda-
m�ter medger det.

Inneh�llet i en kallelse

10 �

Det ska framg� av en kallelse om sammantr�det �r ett arbetsplenum.

�vriga uppgifter i kallelsen

Till�ggsbest�mmelse 6.10.1

Om ett val ska genomf�ras vid ett sammantr�de, ska det anges i kallelsen.

Avbrott i kammarens arbete efter ett beslut om extra val

11 �

Om regeringen har beslutat om extra val, f�r talmannen p� beg�ran av

regeringen besluta att kammaren inte ska sammantr�da under �terstoden av
valperioden.

SFS 2014:801

Extra sammantr�de

12 �

Talmannen f�r besluta att kalla kammaren till sammantr�de under en

period d� arbete i kammaren inte p�g�r. Ett s�dant beslut ska fattas om rege-
ringen eller minst 115 av ledam�terna beg�r det.

Ett sammantr�de ska h�llas inom tio dagar fr�n det att en beg�ran om det

har framst�llts. Ett sammantr�de f�r h�llas f�rst sedan ledam�terna har erh�l-
lit sk�lig tid att inst�lla sig fr�n det att de underr�ttats om kallelsen.

Ett sammantr�de f�r arbetsplenum under en period d� arbetsplenum inte

ing�r i kammarens planering f�r h�llas inom kortare tid �n 48 timmar fr�n det
att ledam�terna underr�ttades om kallelsen endast om minst tre fj�rdedelar av
de r�stande och mer �n h�lften av riksdagens ledam�ter r�star f�r att �rendet
f�r avg�ras.

Meddelande om tid f�r extra sammantr�de

Till�ggsbest�mmelse 6.12.1

Tidpunkten f�r det f�rsta sammantr�det som avses i 12 � ska offentligg�ras.

F�redragningslista

13 �

Talmannen ska till varje sammantr�de uppr�tta en f�redragningslista

�ver vad som ska behandlas under sammantr�det. Undantag f�r g�ras f�r s�-
dant som antas bli behandlat inom st�ngda d�rrar. F�redragningslistan ska
g�ras tillg�nglig f�r ledam�terna.

Det ska framg� av f�redragningslistan om sammantr�det �r ett arbets-

plenum.

Vid sammantr�det ska �renden och val behandlas i den ordning som de har

tagits upp p� f�redragningslistan.

Yrkanden m.m. som ska tas upp f�rst p� f�redragningslistan

Till�ggsbest�mmelse 6.13.1

Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga, statsministeromr�stning
enligt 6 kap. 3 � regeringsformen, f�rslag till ny statsminister eller yrkande
om misstroendef�rklaring, ska tas upp som f�rsta punkt p� f�redragningslis-
tan. Om det finns fler �n ett s�dant yrkande, ska de tas upp i den ordning de nu
har angetts. Talmannen f�r best�mma en annan ordning mellan statsminister-
omr�stning och ett yrkande om misstroendef�rklaring.

Vad som ska tas upp p� f�redragningslistan

Till�ggsbest�mmelse 6.13.2

Ut�ver vad som framg�r av 6.13.1 ska f�ljande tas upp p� f�redragningslis-
tan:

1. val,
2. propositioner, skrivelser fr�n regeringen, framst�llningar och redog�rel-

ser fr�n riksdagsorgan, motioner och EU-dokument som ska h�nvisas till ut-
skott,

SFS 2014:801

3. bet�nkanden och utl�tanden fr�n utskott som ska bordl�ggas, debatteras

eller avg�ras och om ett utskott eller talmannen har f�reslagit att ett �rende
ska avg�ras efter kortare tid �n som avses i 11 kap. 2 � f�rsta stycket,

4. beslut och information om att sammans�ttningen av ledam�ter �ndras,
5. andra beslut som ska fattas av kammaren,
6. meddelande om att en s�rskilt anordnad debatt ska �ga rum, och
7. �vriga fr�gor i den omfattning som talmannen best�mmer.
Vidare b�r ett meddelande om att ett statsr�d kommer att l�mna muntlig

information tas upp p� f�redragningslistan. Om det �r m�jligt ska �ven ett yr-
kande om att ett lagf�rslag ska vila i tolv m�nader tas upp p� f�redragnings-
listan.

Beslut om avslutning och ajournering av ett sammantr�de

14 �

Beslut att ett sammantr�de ska avslutas eller att ett uppeh�ll ska g�ras i

ett p�g�ende sammantr�de fattas av kammaren utan f�reg�ende �verl�ggning.

R�tten att yttra sig vid sammantr�den

Yttrander�tten

15 �

Varje ledamot och statsr�d f�r, med de undantag som f�reskrivs i

denna lag, fritt yttra sig i alla fr�gor som �r under behandling och om laglig-
heten av allt som sker vid sammantr�det.

Begr�nsningar i yttrander�tten

16 �

Den som har ordet ska begr�nsa sitt anf�rande till det �mne som

behandlas. Om n�gon bryter mot best�mmelsen och inte r�ttar sig efter tal-
mannens p�pekande, f�r talmannen ta ordet fr�n honom eller henne under den
p�g�ende �verl�ggningen.

Ingen f�r vid ett sammantr�de uttala sig nedl�tande om n�gon annan eller

anv�nda personligen f�rol�mpande uttryck eller i �vrigt i ord eller handling
upptr�da p� ett s�tt som strider mot god ordning. Om n�gon bryter mot
best�mmelsen, f�r talmannen ta ordet fr�n honom eller henne under den p�g�-
ende �verl�ggningen.

Ordningsregler

Till�ggsbest�mmelse 6.16.1

Talmannen f�r efter samr�d med gruppledarna besluta om ordningsregler f�r
kammaren.

Statschefens �mbetsf�rklaring

17 �

Statschefen f�r avge �mbetsf�rklaring inf�r kammaren.

SFS 2014:801

Muntlig information fr�n regeringen

18 �

Regeringen f�r l�mna information till riksdagen muntligen genom ett

statsr�d vid ett sammantr�de med kammaren.

J�v

19 �

Ingen f�r delta i behandlingen av ett �rende vid ett sammantr�de i kam-

maren, om �rendet r�r honom eller henne eller n�gon n�rst�ende personligen.

Ett statsr�d f�r delta i �verl�ggningen i kammaren i ett �rende som r�r

statsr�dets tj�nsteut�vning.

�rendedebatter

Uppl�ggningen av debatterna

20 �

Talmannen ska samr�da med gruppledarna om uppl�ggningen av kam-

marens �verl�ggningar.

Debattrestriktioner

21 �

Riksdagen f�r i en till�ggsbest�mmelse begr�nsa antalet anf�randen

som en talare f�r h�lla under �verl�ggningen i en fr�ga och tiden f�r varje
anf�rande. I begr�nsningen f�r det g�ras skillnad mellan olika kategorier av
talare.

I samband med �verl�ggningen i en viss fr�ga f�r kammaren p� f�rslag av

talmannen besluta om en begr�nsning av det slag som avses i f�rsta stycket.
Beslutet fattas utan f�reg�ende �verl�ggning.

Var och en som vill yttra sig i en fr�ga ska dock f� tala i minst fyra minuter.

Anm�lan till debatt

Till�ggsbest�mmelse 6.21.1

Ett anf�rande av en ledamot som inte har f�ranm�lt sig f�r inte �verstiga fyra
minuter, om inte talmannen medger l�ngre tid. Ett nytt anf�rande fr�n n�gon
som tidigare haft ordet f�r anf�rande vid �verl�ggningen i en viss fr�ga f�r
inte �verstiga tv� minuter.

En f�ranm�lan ska g�ras till Riksdagsf�rvaltningen senast kl. 16.30 var-

dagen f�re det sammantr�de d� �verl�ggningen ska inledas. Anm�lan ska
inneh�lla den ber�knade tiden f�r anf�randet.

F�rsta och andra styckena g�ller inte n�r en interpellation eller en fr�ga be-

svaras.

Talarordningen

22 �

Talmannen best�mmer ordningen mellan dem som f�ranm�lt att de vill

yttra sig under �verl�ggningen i en viss fr�ga. De som beg�r ordet under �ver-
l�ggningen yttrar sig i anm�lningsordning.

Oberoende av talarordningen och utan f�ranm�lan f�r talmannen medge att
1. ett statsr�d som inte tidigare har h�llit ett anf�rande ska f� ordet f�r ett

anf�rande, och

SFS 2014:801

2. ett statsr�d eller en ledamot som redan har h�llit ett anf�rande ska f�

ordet f�r en replik med anledning av en f�reg�ende talares anf�rande.

Talmannen f�r, efter samr�d med gruppledarna, inf�r en viss �verl�ggning

besluta att ett statsr�d eller en ledamot kan f� ordet f�r replik innan han eller
hon har h�llit sitt anf�rande. I ett s�dant beslut f�r det g�ras skillnad mellan
olika kategorier av talare.

Statsr�ds m�jlighet till anf�rande

Till�ggsbest�mmelse 6.22.1

Oberoende av talarordningen och utan f�ranm�lan kan ett statsr�d som inte
tidigare har h�llit ett anf�rande vid �verl�ggningen i en viss fr�ga f� ordet f�r
ett anf�rande om h�gst tio minuter.

Replik

Till�ggsbest�mmelse 6.22.2

En replik ska beg�ras under p�g�ende anf�rande.

Tiden f�r en replik f�r inte �verstiga tv� minuter, om inte talmannen av s�r-

skilda sk�l medger en utstr�ckning av tiden till fyra minuter. Varje talare kan
f� avge tv� repliker p� samma anf�rande. Har talmannen redan beviljat en
talare r�tt till replik, f�r talaren yttra sig innan ett statsr�d h�ller ett anf�rande
som bryter talarordningen.

Inst�mmande

Till�ggsbest�mmelse 6.22.3

Under �verl�ggningen i en fr�ga f�r en ledamot, oberoende av talarordningen,
inst�mma med f�reg�ende talare utan att ange sk�l f�r detta.

S�rskilda debatter

S�rskilt anordnad debatt

23 �

Talmannen f�r efter samr�d med gruppledarna besluta att en debatt

utan samband med annan handl�ggning ska �ga rum vid ett sammantr�de med
kammaren. En s�dan debatt f�r begr�nsas till ett s�rskilt �mne eller delas in i
avsnitt efter �mne.

Tid f�r anf�randen i en s�rskilt anordnad debatt

Till�ggsbest�mmelse 6.23.1

Talmannen best�mmer efter samr�d med gruppledarna om tider f�r anf�ran-
den i en s�rskilt anordnad debatt.

SFS 2014:801

Vissa gemensamma fr�gor

Protokoll

24 �

Vid sammantr�dena ska fullst�ndiga protokoll f�ras. Ingen f�r tala

utanf�r protokollet. Vid justering av ett protokoll f�r beslut inte �ndras.

Kammarens protokoll och de handlingar som h�r till protokollet ska g�ras

tillg�ngliga i den omfattning uppgifterna inte omfattas av sekretess.

Snabbprotokoll

Till�ggsbest�mmelse 6.24.1

Ett yttrande vid ett sammantr�de ska utan dr�jsm�l g�ras tillg�ngligt i l�sbar
form (snabbprotokoll). Om talaren inte har gjort n�gon anm�rkning mot
snabbprotokollet senast kl. 12.00 den tredje vardagen efter sammantr�det,
anses han eller hon ha godk�nt det.

Om talaren justerar snabbprotokollet, b�r han eller hon signera det.

Justering av protokoll

Till�ggsbest�mmelse 6.24.2

Ett protokoll justeras av kammaren inom tre veckor efter sammantr�det. Ett
protokoll som inte kan justeras inom den tiden, justeras inom en m�nad eller
vid den tidpunkt som talmannen best�mmer.

Vid justeringen f�r en ledamot beg�ra �ndring av protokollet i fr�ga om ett

yttrande som en annan ledamot har godk�nt enligt 6.24.1.

Plats i plenisalen

25 �

F�r varje ledamot ska det finnas en s�rskild plats i plenisalen. Det ska

ocks� finnas s�rskilda platser f�r talmannen, de vice talm�nnen och statsr�d.

Placering i plenisalen

Till�ggsbest�mmelse 6.25.1

I plenisalen placeras ledam�terna valkretsvis.

Plats f�r yttrande i plenisalen

Till�ggsbest�mmelse 6.25.2

Den som yttrar sig i plenisalen ska tala fr�n n�gon av talarstolarna eller fr�n
en ledamotsplats.

�h�rare

26 �

I plenisalen ska det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare.

SFS 2014:801

Ordningsregler f�r �h�rare

Till�ggsbest�mmelse 6.26.1

�h�rare ska p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt f�rem�l som
kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen i plenisalen. Den som inte f�ljer en s�dan
uppmaning f�r v�gras tilltr�de till �h�rarplatserna. Under bes�ket i plenisalen
f�rvaras de inl�mnade tillh�righeterna i s�rskilda utrymmen.

Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�kerhets-

kontroll i riksdagens lokaler.

�h�rare som st�r ordningen

27 �

�h�rare som upptr�der st�rande f�r genast utvisas. Om oordning upp-

st�r bland �h�rarna, f�r talmannen utvisa samtliga �h�rare.

7 KAP. UTSKOTTEN OCH EU-N�MNDEN

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

val (24 ��),
utskottens uppgifter och f�rdelningen av �renden (511 ��),
EU-fr�gor (1214 ��), och
sammantr�den (1521 ��).

Val

Utskott

2 �

F�r varje valperiod ska riksdagen inom sig v�lja ett konstitutionsutskott,

ett finansutskott och ett skatteutskott samt s� m�nga �vriga utskott som be-
h�vs f�r riksdagsarbetet. Valet g�ller till valperiodens slut.

Riksdagen kan �ven under valperioden v�lja utskott f�r l�ngst den tid som

�terst�r av valperioden.

Vilka utskott som ska v�ljas

Till�ggsbest�mmelse 7.2.1

Riksdagen ska senast p� �ttonde dagen efter det f�rsta sammantr�det med
kammaren under en valperiod v�lja f�ljande 15 utskott i nedan n�mnd ord-
ning:

1. konstitutionsutskott (KU),
2. finansutskott (FiU),
3. skatteutskott (SkU),
4. justitieutskott (JuU),
5. civilutskott (CU),
6. utrikesutskott (UU),
7. f�rsvarsutskott (F�U),
8. socialf�rs�kringsutskott (SfU),
9. socialutskott (SoU),
10. kulturutskott (KrU),

SFS 2014:801

11. utbildningsutskott (UbU),
12. trafikutskott (TU),
13. milj�- och jordbruksutskott (MJU),
14. n�ringsutskott (NU), och
15. arbetsmarknadsutskott (AU).

Val av ytterligare utskott

Till�ggsbest�mmelse 7.2.2

Om riksdagen v�ljer ytterligare utskott, ska det utskottets huvudsakliga
arbetsuppgifter anges.

EU-n�mnd

3 �

F�r varje valperiod ska riksdagen inom sig v�lja en n�mnd f�r

Europeiska unionen (EU-n�mnden) f�r samr�d enligt 10 kap. 10 � regerings-
formen.

Ledam�ter i utskott och EU-n�mnd

4 �

Utskotten och EU-n�mnden ska best� av ett udda antal ledam�ter, l�gst

15.

Vid EU-n�mndens sammantr�den har varje partigrupp r�tt att ers�tta en

ledamot med en ledamot av ber�rt utskott. Denna r�tt har dock inte en parti-
grupp som redan har en ledamot eller suppleant i n�mnden som samtidigt �r
ledamot av det ber�rda utskottet.

Beslut om antal ledam�ter

Till�ggsbest�mmelse 7.4.1

Antalet ledam�ter i utskotten och i EU-n�mnden fastst�lls av riksdagen p�
f�rslag av valberedningen.

Utskottens uppgifter och f�rdelningen av �renden

�rendef�rdelningen mellan utskotten

5 �

Riksdagen f�reskriver i till�ggsbest�mmelse enligt vilka grunder som

�renden ska f�rdelas mellan utskotten, ut�ver vad som framg�r av 8, 9 och
10 ��. �renden som h�r till ett och samma �mnesomr�de ska h�nvisas till
samma utskott.

Riksdagen f�r best�mma att det ska finnas ett utskott f�r beredning av �ren-

den om s�dana lagar som avses i 8 kap. 2 � f�rsta stycket 1 regeringsformen,
oberoende av �mnesomr�de.

Utskottens �mnesomr�den

Till�ggsbest�mmelse 7.5.1

I bilagan till denna lag anges utskottens �mnesomr�den, ut�ver vad som fram-
g�r av 8, 9 och 10 ��.

SFS 2014:801

Delning av �renden mellan utskott

6 �

Budgetpropositionen f�r delas mellan tv� eller flera utskott. Andra �ren-

den f�r delas endast om det finns s�rskilda sk�l.

Sammansatta utskott

7 �

Tv� eller flera utskott f�r besluta att gemensamt bereda ett �rende i ett

sammansatt utskott genom deputerade.

Konstitutionsutskottets uppgifter och �mnesomr�den

8 �

Konstitutionsutskottet ska bereda �renden som r�r grundlagarna och

riksdagsordningen.

Utskottet ska f�lja till�mpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen

enligt 9 kap. 20 � andra stycket och en g�ng om �ret meddela kammaren sina
iakttagelser.

Ytterligare best�mmelser om utskottets uppgifter finns i regeringsformen

och denna lag.

Finansutskottets uppgifter och �mnesomr�den

9 �

Finansutskottet ska bereda �renden om

1. allm�nna riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och f�r beslut om sta-

tens budget, och

2. Riksbankens verksamhet.
Utskottet ska dessutom bereda f�rslag till beslut om statens budget enligt

11 kap. 18 � tredje och femte styckena. Vidare ska utskottet granska ber�k-
ningen av statens inkomster och �rsredovisningen f�r staten. Utskottet ska
sammanst�lla riksdagens beslut om statens budget.

Ytterligare best�mmelser om utskottets uppgifter finns i regeringsformen

och denna lag.

Skatteutskottets �mnesomr�den

10 �

Skatteutskottet ska bereda �renden om statliga och kommunala skatter.

Avvikelser fr�n �rendef�rdelningen

11 �

Riksdagen f�r avvika fr�n de grunder som har fastst�llts f�r f�rdel-

ningen av �renden mellan utskott, med undantag f�r 8 � f�rsta stycket, om det
i ett s�rskilt fall �r p�kallat av h�nsyn till sambandet mellan olika �renden, ett
�rendes s�rskilda beskaffenhet eller arbetsf�rh�llandena.

Under samma f�ruts�ttningar som anges i f�rsta stycket f�r ett utskott �ver-

l�mna ett �rende till ett annat utskott, om det mottagande utskottet samtycker
till det. I samband med �verl�mnandet f�r det �verl�mnande utskottet yttra sig
�ver �rendet till det mottagande utskottet.

SFS 2014:801

EU-fr�gor

Regeringens �verl�ggningar med utskotten om EU-fr�gor

12 �

Regeringen ska �verl�gga med utskotten i de fr�gor om arbetet i Euro-

peiska unionen som utskotten best�mmer.

Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, ska utskottet besluta

att �verl�gga med regeringen enligt f�rsta stycket. Utskottet f�r avsl� en s�-
dan beg�ran om en �verl�ggning skulle f�rdr�ja fr�gans behandling s� att av-
sev�rt men skulle uppkomma. Utskottet ska i s� fall i sitt protokoll redovisa
sk�len till att beg�ran har avslagits.

Utskottens skyldighet att f�lja arbetet inom EU

13 �

Utskotten ska f�lja arbetet i Europeiska unionen inom sina �mnes-

omr�den.

Regeringens samr�d med EU-n�mnden

14 �

Regeringen ska underr�tta EU-n�mnden om fr�gor som ska beslutas i

Europeiska unionens r�d. Regeringen ska ocks� r�dg�ra med n�mnden om
hur f�rhandlingarna i r�det ska f�ras inf�r besluten i r�det.

Regeringen ska �verl�gga med EU-n�mnden i andra fr�gor om arbetet i

Europeiska unionen n�r n�mnden av s�rskilda sk�l beg�r s�dan �verl�ggning.

Regeringen ska r�dg�ra med n�mnden inf�r m�ten och beslut i Europeiska

r�det.

Sammantr�den

N�r utskott och EU-n�mnden ska sammantr�da

15 �

Utskotten och EU-n�mnden sammantr�der n�r riksdagsarbetet kr�ver

det.

Kallelse

Till�ggsbest�mmelse 7.15.1

Utskotten och EU-n�mnden sammantr�der f�rsta g�ngen p� kallelse av tal-
mannen inom tv� dagar efter valet av utskottet eller n�mnden. D�refter sam-
mantr�der utskotten och EU-n�mnden p� kallelse av ordf�randen. Ordf�ran-
den ska kalla till sammantr�de om minst fem ledam�ter av utskottet eller
n�mnden beg�r det.

En kallelse ska skickas till samtliga ledam�ter och suppleanter. Kallelsen

b�r ansl�s senast kl. 18.00 dagen f�re sammantr�det.

F�r �ndam�l som avses i 9 kap. 5 � regeringsformen ska talmannen sam-

mankalla finansutskottet ocks� p� beg�ran av regeringen.

SFS 2014:801

Ledning av sammantr�de innan ordf�rande har valts

Till�ggsbest�mmelse 7.15.2

�lderspresidenten i utskottet eller i EU-n�mnden leder sammantr�det innan
en ordf�rande har valts.

Utskottssammantr�den samtidigt som kammarsammantr�den

Till�ggsbest�mmelse 7.15.3

Endast om utskottet har fattat ett enh�lligt beslut i f�rv�g, f�r utskottet
sammantr�da under arbetsplenum eller val i kammaren. Dock f�r ett s�dant
sammantr�de inte vara offentligt enligt 17 �. I �vrigt f�r ett utskottssamman-
tr�de �ga rum samtidigt med att kammaren sammantr�der.

Protokoll

Till�ggsbest�mmelse 7.15.4

Protokoll ska f�ras vid sammantr�den i utskott och i EU-n�mnden.

Yttranden i EU-n�mnden

Till�ggsbest�mmelse 7.15.5

Vad som yttras vid EU-n�mndens �verl�ggningar med regeringen ska ned-
tecknas i l�sbar form.

Sammantr�den inom st�ngda d�rrar

16 �

Utskotten och EU-n�mnden ska sammantr�da inom st�ngda d�rrar.

Utskotten och EU-n�mnden f�r medge att �ven n�gon annan �n en ledamot,

en suppleant eller en tj�nsteman i utskottet eller EU-n�mnden f�r n�rvara vid
ett sammantr�de inom st�ngda d�rrar. F�r EU-n�mnden och f�r �verl�gg-
ningar i utskott i EU-fr�gor enligt 12 � kr�vs inget beslut f�r att ett statsr�d,
eller en tj�nsteman som �tf�ljer statsr�det, ska f� n�rvara.

Offentligt sammantr�de

17 �

Ett utskott f�r besluta att ett sammantr�de i den del det avser inh�m-

tande av upplysningar eller �verl�ggning i EU-fr�gor enligt 12 � ska vara
offentligt.

EU-n�mnden f�r besluta att ett sammantr�de, eller del av ett sammantr�de,

ska vara offentligt.

Vid en offentlig del av ett sammantr�de i ett utskott eller i EU-n�mnden �r

en f�retr�dare f�r en statlig myndighet inte skyldig att l�mna uppgifter f�r
vilka sekretess g�ller hos myndigheten.

SFS 2014:801

Upptagning av ljud eller bild vid offentliga sammantr�den

Till�ggsbest�mmelse 7.17.1

Ljud- eller bildupptagning vid en offentlig del av ett sammantr�de i ett utskott
eller i EU-n�mnden f�r g�ras om inte utskottet eller n�mnden beslutar annat.

�h�rare

18 �

Vid en offentlig del av ett sammantr�de i ett utskott eller i EU-n�mn-

den ska det finnas s�rskilda platser f�r �h�rare.

Ordningsregler f�r �h�rare

Till�ggsbest�mmelse 7.18.1

�h�rare ska p� uppmaning l�mna in ytterkl�der och v�skor samt s�dana f�re-
m�l som kan anv�ndas f�r att st�ra ordningen vid sammantr�det. Den som
inte f�ljer en s�dan uppmaning f�r v�gras tilltr�de till sammantr�det. De in-
l�mnade tillh�righeterna f�rvaras under bes�ket i s�rskilda utrymmen.

Best�mmelser om s�kerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om s�kerhets-

kontroll i riksdagens lokaler.

�h�rare som st�r ordningen

19 �

�h�rare som upptr�der st�rande f�r genast utvisas. Om oordning upp-

st�r bland �h�rarna, f�r ordf�randen utvisa samtliga �h�rare.

Tystnadsplikt

20 �

Ingen som har n�rvarat vid ett sammantr�de med ett utskott eller EU-

n�mnden f�r obeh�rigen r�ja vad som enligt beslut av regeringen, ett utskott
eller EU-n�mnden ska omfattas av sekretess till skydd f�r rikets s�kerhet eller
av annat synnerligen viktigt sk�l som r�r f�rh�llandet till en fr�mmande stat
eller en mellanfolklig organisation.

J�v

21 �

Ingen f�r n�rvara vid behandlingen av ett �rende i ett utskott, om �ren-

det r�r honom eller henne eller n�gon n�rst�ende personligen.

8 KAP. INTERPELLATIONER OCH FR�GOR TILL
STATSR�D

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

interpellationer (24 ��),
skriftliga fr�gor (57 ��), och
fr�gestund (8 �).

SFS 2014:801

Interpellationer

Interpellationers inneh�ll

2 �

En interpellation ska vara skriftlig och st�llas till ett visst statsr�d. Den

ska ha ett best�mt inneh�ll och vara f�rsedd med en motivering.

Beslut om interpellationer

3 �

Talmannen beslutar om en interpellation f�r st�llas. Om talmannen fin-

ner att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon
besluta att interpellationen inte f�r st�llas och ange sk�l f�r detta beslut.

Om kammaren beg�r att interpellationen ska f� st�llas, ska saken h�nvisas

till konstitutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen ska till�ta att interpella-
tionen st�lls om utskottet har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller
denna lag.

Den praktiska hanteringen av interpellationer

Till�ggsbest�mmelse 8.3.1

En interpellation ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen.

Talmannen ska utan dr�jsm�l vid ett sammantr�de med kammaren anm�la

sitt beslut att interpellationen ska eller inte ska f� st�llas. Om talmannen har
beslutat att interpellationen f�r st�llas, ska talmannen �verl�mna interpellatio-
nen till statsr�det utan dr�jsm�l.

Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll.

�terkallelse av interpellationer

Till�ggsbest�mmelse 8.3.2

En interpellation f�r �terkallas till dess att statsr�det har besvarat den.

Svar p� interpellationer

4 �

En interpellation ska besvaras i ett anf�rande av ett statsr�d inom tv�

veckor fr�n det att den har �verl�mnats till statsr�det. Om planeringen av
kammarens arbete medf�r att interpellationer inte kan besvaras en viss vecka,
f�rl�ngs svarstiden till dess att planeringen medger att svar l�mnas.

Om ett svar inte l�mnas inom den tid som har angetts i f�rsta stycket eller

om ett svar inte kommer att l�mnas, ska statsr�det meddela kammaren sk�len
f�r detta. Meddelandet f�r inte f�ljas av �verl�ggning.

En interpellation faller om den inte har besvarats under den valperiod d�

den v�cktes.

N�r svar ska l�mnas

Till�ggsbest�mmelse 8.4.1

Talmannen best�mmer efter samr�d med statsr�det och interpellanten vid
vilket sammantr�de svaret ska l�mnas.

SFS 2014:801

Utkastet till svar p� en interpellation f�r g�ras tillg�ngligt f�r ledam�terna i

f�rv�g.

Interpellationsdebatt

Till�ggsbest�mmelse 8.4.2

Ett anf�rande f�r besvarande av en interpellation f�r vara h�gst sex minuter.
Statsr�det kan d�rut�ver f� ordet f�r ytterligare tre anf�randen, varav de tv�
f�rsta f�r vara h�gst fyra minuter vartdera och det tredje h�gst tv� minuter.

Interpellanten kan f� ordet f�r h�gst tre anf�randen, varav de tv� f�rsta f�r

vara h�gst fyra minuter vartdera och det tredje h�gst tv� minuter.

Andra talare kan f� ordet f�r h�gst tv� anf�randen, varav det f�rsta f�r vara

h�gst fyra minuter och det andra h�gst tv� minuter.

En talare ska anm�la sig senast under andra omg�ngen.

Skriftliga fr�gor

Inneh�llet i skriftliga fr�gor

5 �

En skriftlig fr�ga till ett statsr�d f�r inneh�lla en kort inledande f�rkla-

ring. Fr�gan ska ha ett best�mt inneh�ll.

Beslut om skriftliga fr�gor

6 �

Talmannen beslutar om en skriftlig fr�ga f�r st�llas. Om talmannen

finner att en skriftlig fr�ga strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller
hon besluta att fr�gan inte f�r st�llas och ange sk�l f�r detta beslut.

Om kammaren beg�r att fr�gan ska f� st�llas, ska saken h�nvisas till konsti-

tutionsutskottet f�r avg�rande. Talmannen ska till�ta att fr�gan st�lls om ut-
skottet har f�rklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.

Den praktiska hanteringen av skriftliga fr�gor

Till�ggsbest�mmelse 8.6.1

En skriftlig fr�ga ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen.

Talmannen ska utan dr�jsm�l vid ett sammantr�de med kammaren anm�la

sitt beslut att fr�gan ska eller inte ska f� st�llas. Om talmannen har beslutat att
fr�gan f�r st�llas, ska talmannen �verl�mna fr�gan till statsr�det utan dr�js-
m�l.

�terkallelse av skriftliga fr�gor

Till�ggsbest�mmelse 8.6.2

En skriftlig fr�ga f�r �terkallas till dess att statsr�det har besvarat den.

Svar p� skriftliga fr�gor

7 �

En skriftlig fr�ga besvaras skriftligen av ett statsr�d. Om ett svar inte

l�mnas inom den tid som anges i till�ggsbest�mmelse, ska statsr�det meddela

SFS 2014:801

Riksdagsf�rvaltningen n�r fr�gan kommer att besvaras eller att den inte kom-
mer att besvaras.

Tidsfrister f�r svar p� skriftliga fr�gor

Till�ggsbest�mmelse 8.7.1

En skriftlig fr�ga som ges in senast en torsdag kl. 10.00 besvaras senast
kl. 12.00 f�ljande onsdag. Om riksdagsarbetet kr�ver det, f�r talmannen efter
samr�d med gruppledarna besluta att svar i st�llet ska l�mnas inom 14 dagar
efter att fr�gan framst�lldes.

Det skriftliga svaret l�mnas till Riksdagsf�rvaltningen, som �verl�mnar

svaret till den ledamot som har st�llt fr�gan.

�tergivande av skriftliga fr�gor och svar

Till�ggsbest�mmelse 8.7.2

Skriftliga fr�gor och statsr�dens svar p� fr�gorna ska redovisas i riksdagens
protokoll.

Fr�gestund

Muntliga fr�gor

8 �

En muntlig fr�ga till ett statsr�d st�lls vid en fr�gestund som anordnas i

kammaren. Fr�gan ska ha ett best�mt inneh�ll.

Fr�gan besvaras omedelbart av ett statsr�d.
Talmannen beslutar om vem som ska f� ordet vid en fr�gestund och f�r be-

sluta om en begr�nsning av anf�randena till h�gst en minut.

Planering av fr�gestunder

Till�ggsbest�mmelse 8.8.1

En fr�gestund anordnas varje torsdag under de veckor som kammaren sam-
mantr�der.

Om riksdagsarbetet kr�ver det, f�r talmannen besluta att fr�gestunden ska

anordnas n�gon annan dag �n en torsdag eller st�llas in.

Regeringskansliet ska i god tid i f�rv�g anm�la till Riksdagsf�rvaltningen

vilka statsr�d som kommer att vara n�rvarande vid en fr�gestund. Medde-
lande om detta l�mnas till ledam�terna p� det s�tt som talmannen best�mmer.

9 KAP. �RENDENAS V�CKANDE

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

�renden som v�cks av regeringen (29 ��),
�renden som v�cks av ledam�ter (1015 ��),
�renden som v�cks av riksdagsorgan (1619 ��),
�renden som v�cks genom dokument fr�n EU (20 �),
information om EU (2123 ��),

SFS 2014:801

andra fr�gor som riksdagen har att hantera (24 och 25 ��), och
vissa gemensamma fr�gor (26 och 27 ��).

�renden som v�cks av regeringen

Propositioner

2 �

Regeringen l�mnar f�rslag till riksdagen genom propositioner.

En proposition ska inneh�lla regeringens protokoll i �rendet, en redovis-

ning av �rendets beredning och sk�len f�r regeringens f�rslag. Propositioner
med lagf�rslag ska i f�rekommande fall inneh�lla Lagr�dets yttrande.

Avl�mnande av proposition

Till�ggsbest�mmelse 9.2.1

En proposition ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. Den anm�ls vid ett sam-
mantr�de med kammaren efter det att den har gjorts tillg�nglig f�r ledam�-
terna.

N�r propositioner ska l�mnas

3 �

Riksdagen beslutar p� f�rslag av talmannen n�r propositioner som enligt

regeringen b�r behandlas under det p�g�ende riksm�tet senast ska l�mnas.
Om en s�rskild tidpunkt f�reskrivs i denna lag, g�ller den tidpunkten.

En tidpunkt som beslutats enligt f�rsta stycket g�ller inte
1. om regeringen genom en proposition underst�ller riksdagen en utf�rdad

f�rordning f�r pr�vning enligt lag, eller

2. om regeringen anser att det finns synnerliga sk�l att l�mna en proposi-

tion senare.

Samr�d f�r att undvika anhopning av arbete

4 �

Regeringen b�r l�mna propositioner p� s�dana tider att en anhopning av

arbete hos riksdagen undviks. Regeringen ska samr�da med talmannen om
detta.

Propositioner om statens budget

5 �

Regeringen ska l�mna en proposition med f�rslag till statens inkomster

och utgifter f�r det kommande budget�ret (budgetproposition). Budget�ret
sammanfaller med kalender�ret.

Budgetpropositionen ska inneh�lla en finansplan och ett f�rslag till beslut

om statens budget. I f�rslaget till statens budget ska utgifterna h�nf�ras till ut-
giftsomr�den som anslagen ska f�rdelas p�, om inte riksdagen med st�d av
11 kap. 18 � genom lag har beslutat n�got annat.

Endast om regeringen anser att det finns synnerliga ekonomisk-politiska

sk�l, f�r en proposition om statens inkomster eller utgifter f�r det n�rmast f�l-
jande budget�ret l�mnas efter budgetpropositionen.

En proposition med f�rslag om ett nytt eller v�sentligen h�jt anslag eller

om riktlinjer enligt 9 kap. 6 � regeringsformen f�r statens verksamhet f�r
l�ngre tid �n anslaget till verksamheten avser b�r inneh�lla en uppskattning

SFS 2014:801

av de framtida kostnaderna f�r det �ndam�l som f�rslaget avser. Om ett f�r-
slag till anslag grundar sig p� en plan f�r en l�ngre tid �n den f�r vilken ansla-
get har ber�knats i propositionen, b�r planen redovisas.

Avl�mnande av budgetproposition

Till�ggsbest�mmelse 9.5.1

Budgetpropositionen ska l�mnas senast den 20 september.

De �r d� riksdagsval h�lls i september ska budgetpropositionen i st�llet

l�mnas senast tv� veckor efter riksm�tets �ppnande. Om detta till f�ljd av ett
regeringsskifte inte �r m�jligt, ska budgetpropositionen l�mnas inom tre
veckor efter det att en ny regering har tilltr�tt, dock senast den 15 november.

Ekonomisk v�rproposition

Till�ggsbest�mmelse 9.5.2

Regeringen ska �rligen senast den 15 april l�mna en proposition med f�rslag
till riktlinjer f�r den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (ekonomisk
v�rproposition).

Utgiftsomr�den

Till�ggsbest�mmelse 9.5.3

Statens utgifter ska h�nf�ras till f�ljande utgiftsomr�den: 1 Rikets styrelse, 2
Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning, 3 Skatt, tull och exekution, 4 R�tts-
v�sendet, 5 Internationell samverkan, 6 F�rsvar och samh�llets krisberedskap,
7 Internationellt bist�nd, 8 Migration, 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social om-
sorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsneds�ttning, 11 Eko-
nomisk trygghet vid �lderdom, 12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn,
13 Integration och j�mst�lldhet, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studie-
st�d, 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid, 18 Samh�llsplanering, bostadsf�rs�rjning och byggande samt kon-
sumentpolitik, 19 Regional tillv�xt, 20 Allm�n milj�- och naturv�rd, 21
Energi, 22 Kommunikationer, 23 Areella n�ringar, landsbygd och livsmedel,
24 N�ringsliv, 25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m.
och 27 Avgiften till Europeiska unionen.

Beslut i fr�ga om vilka �ndam�l och verksamheter som ska innefattas i ett

utgiftsomr�de fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska
v�rpropositionen.

Ytterligare best�mmelser om budgetprocessen

Till�ggsbest�mmelse 9.5.4

Ytterligare best�mmelser om budgetprocessen finns i budgetlagen
(2011:203).

SFS 2014:801

Propositioner med f�rslag till �ndringar i statens budget

6 �

Regeringen f�r, med det undantag som anges i andra stycket, vid h�gst

tv� tillf�llen l�mna en proposition med f�rslag till �ndringar i statens budget
f�r det l�pande budget�ret.

Endast om regeringen anser att det finns s�rskilda sk�l f�r propositioner

med f�rslag till �ndringar i statens budget l�mnas vid andra tillf�llen.

Avl�mnande av proposition med f�rslag till �ndringar i statens budget

Till�ggsbest�mmelse 9.6.1

En s�dan proposition som avses i 6 � f�rsta stycket l�mnas i anslutning till
budgetpropositionen eller den ekonomiska v�rpropositionen.

Skrivelser

7 �

Regeringen f�r l�mna information till riksdagen genom skrivelser.

Avl�mnande av skrivelse

Till�ggsbest�mmelse 9.7.1

En skrivelse fr�n regeringen ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. Den
anm�ls vid ett sammantr�de med kammaren efter det att den har gjorts till-
g�nglig f�r ledam�terna.

Skrivelse om �tg�rder med anledning av riksdagens beslut

8 �

Regeringen ska varje �r i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka �tg�r-

der regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som �ver-
l�mnats till regeringen.

Kommitt�ber�ttelse

9 �

Regeringen ska varje �r i en skrivelse till riksdagen redovisa verksam-

heten inom de kommitt�er som har tillsatts p� grund av regeringens beslut.

�renden som v�cks av ledam�ter

Motioner

10 �

Ledam�ter l�mnar f�rslag till riksdagen genom motioner.

I en motion f�r inte f�rslag i skilda �mnen sammanf�ras.

Avl�mnande av motion

Till�ggsbest�mmelse 9.10.1

En motion ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen senast kl. 16.30 den sista
dagen som motionen f�r l�mnas. Den b�r inneh�lla uppgift om vilken parti-
grupp som motion�ren tillh�r.

Motionen anm�ls vid ett sammantr�de med kammaren.

SFS 2014:801

Allm�n motionstid

11 �

Motioner i fr�ga om allt som kan komma under riksdagens pr�vning

f�r v�ckas en g�ng per �r (allm�n motionstid).

Den allm�nna motionstiden p�g�r, om inte riksdagen p� f�rslag av talman-

nen best�mmer annat, fr�n b�rjan av ett riksm�te som inleds under augusti,
september eller oktober och s� l�nge som motioner f�r l�mnas med anledning
av budgetpropositionen.

F�ljdmotioner

12 �

En motion med anledning av en proposition, skrivelse, framst�llning

eller redog�relse (f�ljdmotion) f�r v�ckas inom ramen f�r �rendet senast den
femtonde dagen efter den dag d� �rendet anm�ldes i kammaren.

�ndrad motionstid

13 �

Om en proposition eller en framst�llning m�ste behandlas skyndsamt

f�r riksdagen, p� f�rslag av regeringen eller det riksdagsorgan som l�mnat
framst�llningen, besluta om kortare motionstid om det finns synnerliga sk�l.

Riksdagen f�r p� f�rslag av talmannen besluta att f�rl�nga motionstiden

om det finns s�rskilda sk�l.

F�rslag om f�rl�ngd motionstid

Till�ggsbest�mmelse 9.13.1

Ett f�rslag om f�rl�ngning av motionstiden l�mnas senast vid tidpunkten f�r
det andra sammantr�det efter det att propositionen, skrivelsen, framst�ll-
ningen eller redog�relsen anm�ldes i kammaren. Ett beslut om f�rl�ngning
fattas senast vid n�sta sammantr�de.

F�ljdmotioner efter att behandlingen av ett �rende har skjutits upp

14 �

F�ljdmotioner f�r, med anledning av att behandlingen av en proposi-

tion, skrivelse, framst�llning eller redog�relse har skjutits upp fr�n en val-
period till n�sta, v�ckas inom sju dagar fr�n b�rjan av den nya valperioden.

Motion med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt

15 �

Motioner med anledning av en h�ndelse av st�rre vikt f�r v�ckas

gemensamt av minst tio ledam�ter, om h�ndelsen inte kunde f�rutses eller
beaktas under den allm�nna motionstiden eller n�gon annan motionstid som
anges i detta kapitel.

�renden som v�cks av riksdagsorgan

Utskottsinitiativ

16 �

Ett utskott f�r v�cka f�rslag hos riksdagen i ett �mne som h�r till dess

beredningsomr�de (utskottsinitiativ). Ett utskottsinitiativ tas genom ett ut-

SFS 2014:801

skottsbet�nkande enligt de best�mmelser som g�ller f�r bet�nkanden i all-
m�nhet.

Finansutskottet f�r i ekonomisk-politiskt syfte v�cka f�rslag �ven i ett

�mne som h�r till ett annat utskotts beredningsomr�de.

Riksdagsorgans framst�llningsr�tt

17 �

Riksdagsorganen riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullm�ktige och

direktion, Riksdagens ombudsm�n och Riksrevisionen f�r g�ra framst�ll-
ningar hos riksdagen i fr�gor som r�r riksdagsorganets kompetens, organisa-
tion, personal eller verksamhetsformer.

Riksdagen f�r f�reskriva att riksdagsstyrelsen, Riksbankens fullm�ktige

och direktion samt Riksdagens ombudsm�n �ven i andra fall f�r g�ra fram-
st�llningar hos riksdagen.

S�rskilda best�mmelser om redog�relser till riksdagen fr�n ett riksdags-

organ finns i lag.

Vad som f�reskrivs i f�rsta stycket g�ller ocks� var och en av riksreviso-

rerna i Riksrevisionen. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar
finns i lag.

Avl�mnande av framst�llning eller redog�relse

Till�ggsbest�mmelse 9.17.1

En framst�llning eller en redog�relse fr�n ett riksdagsorgan ska ges in till
Riksdagsf�rvaltningen. Den anm�ls vid ett sammantr�de med kammaren efter
det att den har gjorts tillg�nglig f�r ledam�terna.

Framst�llningar fr�n riksdagsstyrelsen

Till�ggsbest�mmelse 9.17.2

Riksdagsstyrelsen f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor som g�ller
riksdagsarbetets bedrivande, h�r till styrelsens handl�ggning eller g�ller den
ekonomiadministrativa lagstiftningen f�r Riksdagsf�rvaltningen, Riksdagens
ombudsm�n och Riksrevisionen.

Innan riksdagsstyrelsen g�r en framst�llning som g�ller den ekonomiadmi-

nistrativa lagstiftningen f�r Riksdagsf�rvaltningen, Riksdagens ombudsm�n
och Riksrevisionen ska ber�rda myndigheter ges tillf�lle att yttra sig.

Styrelsen f�r �ven i andra fall g�ra framst�llningar hos riksdagen i fr�gor

som g�ller riksdagen eller dess organ om framst�llningarna grundar sig p�
f�rslag fr�n utredningar som styrelsen har tillsatt p� riksdagens uppdrag.

Redog�relse om �tg�rder med anledning av riksdagens beslut

Till�ggsbest�mmelse 9.17.3

Riksdagsstyrelsen ska �rligen i en redog�relse redovisa vilka �tg�rder styrel-
sen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som �verl�mnats till
styrelsen.

SFS 2014:801

Framst�llningar fr�n Riksbankens fullm�ktige och direktion

Till�ggsbest�mmelse 9.17.4

Riksbankens fullm�ktige och direktion f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen
inom sina ansvarsomr�den.

Framst�llningar fr�n riksdagens ombudsm�n

Till�ggsbest�mmelse 9.17.5

Var och en av riksdagens ombudsm�n f�r g�ra framst�llningar hos riksdagen
med anledning av fr�gor som har uppkommit i hans eller hennes tillsynsverk-
samhet. Ytterligare f�reskrifter om s�dana framst�llningar finns i lagen
(1986:765) med instruktion f�r Riksdagens ombudsm�n.

Redog�relser fr�n riksrevisorerna

Till�ggsbest�mmelse 9.17.6

Var och en av riksrevisorerna f�r l�mna redog�relser till riksdagen avseende
revisionsber�ttelserna �ver �rsredovisningen f�r staten, Riksbanken och Stif-
telsen Riksbankens Jubileumsfond.

Riksrevisorernas rapporter

18 �

Var och en av riksrevisorerna l�mnar sina granskningsrapporter �ver

effektivitetsrevisionen till riksdagen. Riksrevisorerna l�mnar den �rliga rap-
porten med de viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den
�rliga revisionen till riksdagen.

Rapporterna ska ges in till Riksdagsf�rvaltningen. De anm�ls vid ett sam-

mantr�de med kammaren efter det att de har gjorts tillg�ngliga f�r leda-
m�terna.

Den �rliga rapporten och de granskningsrapporter som r�r den verksamhet

som bedrivs av Riksdagsf�rvaltningen och myndigheter under riksdagen l�m-
nas som redog�relser.

�vriga rapporter ska �verl�mnas till regeringen och ber�rda utskott av tal-

mannen.

Regeringens skrivelser med anledning av riksrevisorernas rapporter

19 �

F�r varje granskningsrapport som har �verl�mnats till regeringen ska

regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka �tg�rder regeringen har
vidtagit eller avser att vidta med anledning av iakttagelser i rapporten. Om
regeringen har vidtagit eller avser att vidta likartade �tg�rder p� grund av iakt-
tagelserna i flera rapporter, f�r regeringen l�mna en skrivelse som omfattar
flera rapporter till riksdagen.

Regeringens skrivelse ska l�mnas till riksdagen inom fyra m�nader fr�n det

att regeringen har tagit emot rapporten. Vid ber�kning av fristen ska juli och
augusti m�nader inte r�knas in.

SFS 2014:801

�renden som v�cks genom dokument fr�n EU

EU-�renden

20 �

Gr�n- och vitb�cker som �verl�mnas till riksdagen av Europeiska

kommissionen ska behandlas av riksdagen. Talmannen f�r efter samr�d med
gruppledarna best�mma att �ven andra dokument fr�n Europeiska unionen,
med undantag f�r utkast till lagstiftningsakter, ska behandlas av riksdagen.

Riksdagen ska pr�va om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsi-

diaritetsprincipen.

Riksdagen ska godk�nna eller avsl� initiativ fr�n Europeiska r�det om att

bemyndiga r�det att �ndra beslutsordningen p� ett visst omr�de eller i ett visst
fall fr�n enh�llighet till kvalificerad majoritet eller fr�n ett s�rskilt lagstift-
ningsf�rfarande till det ordinarie lagstiftningsf�rfarandet. Riksdagen ska
ocks� godk�nna eller avsl� f�rslag fr�n Europeiska kommissionen om att
ange vilka aspekter av familjer�tten som har gr�ns�verskridande f�ljder och
som kan bli f�rem�l f�r lagstiftningsakter som antas med det ordinarie lag-
stiftningsf�rfarandet.

Information om EU

Information fr�n regeringen om samarbetet i EU

21 �

Regeringen ska enligt 10 kap. 10 � regeringsformen fortl�pande infor-

mera riksdagen om vad som sker inom ramen f�r samarbetet i Europeiska
unionen.

Regeringen ska redovisa sitt agerande i Europeiska unionen f�r riksdagen

och varje �r i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten i Europeiska
unionen.

Information fr�n regeringen om dokument fr�n EU

22 �

Regeringen ska informera riksdagen om sin syn p� de dokument som

Europeiska unionens institutioner har �verl�mnat till riksdagen och som
regeringen bed�mer som betydelsefulla.

Information fr�n unionens institutioner om arbetet i EU

23 �

Riksdagen f�r skriftlig information om arbetet i Europeiska unionen

fr�n unionens institutioner i enlighet med f�rdragen och de till f�rdragen
h�rande protokollen.

Andra fr�gor som riksdagen har att hantera

Anm�lan av vilande beslut och undantag fr�n en tidsfrist

24 �

Konstitutionsutskottet ska anm�la vilande beslut i �renden som r�r

grundlag eller riksdagsordningen till kammaren f�r slutligt beslut. Om den
ordning som g�ller f�r grundlags�ndring eller �ndring av riksdagsordningen
enligt en best�mmelse i regeringsformen ska till�mpas i n�got annat fall, ska
ett vilande beslut i �rendet anm�las av ber�rt utskott.

SFS 2014:801

Konstitutionsutskottet ska anm�la ett beslut om undantag fr�n den tidsfrist

som g�ller f�r framl�ggande av f�rslag som ska antas enligt 8 kap. 14 � rege-
ringsformen till kammaren.

Yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om
misstroendef�rklaring

25 �

Ett yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om misstro-

endef�rklaring ska l�ggas fram vid ett sammantr�de med kammaren. Yrkan-
det ska l�mnas skriftligen s� snart det har framst�llts.

Vissa gemensamma fr�gor

�terkallelser

26 �

Fram till dess att ett utskott har avgett ett bet�nkande i ett �rende f�r en

proposition, skrivelse, framst�llning, redog�relse eller motion �terkallas
genom en skrivelse till riksdagen. Ett f�rslag som vilar minst tolv m�nader
enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen f�r �terkallas till dess utskot-
tet har avgett ett nytt bet�nkande enligt 10 kap. 6 � tredje stycket.

Om en proposition, skrivelse, framst�llning eller redog�relse �terkallas,

faller de f�ljdmotioner som har v�ckts.

Om en proposition, skrivelse, framst�llning eller redog�relse har �terkal-

lats, f�r motioner v�ckas med anledning av �terkallelsen inom sju dagar fr�n
det att �terkallelsen anm�ldes i kammaren.

Hanteringen av �terkallelser

Till�ggsbest�mmelse 9.26.1

En �terkallelse av en proposition, skrivelse, framst�llning eller redog�relse
ska g�ras i en skrivelse som ges in till Riksdagsf�rvaltningen.

En �terkallelse av en motion ska ges in skriftligen till Riksdagsf�rvalt-

ningen.

Talmannen avskriver propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�rel-

ser och motioner som har �terkallats eller fallit p� grund av �terkallelsen.
Avskrivningsbeslutet anm�ls i kammaren.

Ber�kning av lagstadgad tid

27 �

Vad som i allm�nhet g�ller om ber�kning av lagstadgad tid ska till�m-

pas ocks� p� tid d� en �tg�rd enligt en best�mmelse i detta kapitel senast ska
vidtas.

10 KAP. �RENDENAS BEREDNING

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om utskottens beredning och behand-

ling av �renden.

SFS 2014:801

Beredningstv�ng och bordl�ggning

2 �

Propositioner, skrivelser, framst�llningar, redog�relser, motioner och

EU-dokument som avses i 9 kap. 20 � ska h�nvisas av kammaren till ett ut-
skott f�r beredning. Detsamma g�ller ans�kningar som avses i 5 kap. 7 � om
medgivande av �tal eller frihetsber�vande, som har anm�lts i kammaren.

Innan ett �rende h�nvisas till ett utskott ska det bordl�ggas vid ett samman-

tr�de med kammaren, om kammaren inte beslutar om omedelbar h�nvisning.

Behandlingstv�ng

3 �

Utskotten ska avge bet�nkanden till kammaren �ver de propositioner,

skrivelser, framst�llningar, redog�relser och motioner som har h�nvisats till
dem eller �verl�mnats fr�n ett annat utskott.

Utskotten ska avge utl�tanden till kammaren �ver de EU-dokument som

avses i 9 kap. 20 � f�rsta och tredje styckena och som har h�nvisats till dem
eller �verl�mnats fr�n ett annat utskott.

N�r det g�ller �renden om subsidiaritetspr�vning enligt 9 kap. 20 � andra

stycket ska ett utskott, om det finner att utkastet strider mot subsidiaritetsprin-
cipen, avge ett utl�tande till kammaren med f�rslag om att riksdagen ska avge
ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, r�dets och kommissionens ord-
f�rande. Utskottet ska ocks� avge ett utl�tande till kammaren, om minst fem
ledam�ter av utskottet beg�r det. I annat fall ska utskottet genom ett proto-
kollsutdrag till kammaren anm�la att utkastet inte strider mot subsidiaritets-
principen.

Beredning av �renden som har v�ckts inom riksdagen

4 �

Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett motionsf�rslag om att

riksdagen ska anta en lag, eller v�cker ett s�dant f�rslag genom ett utskottsini-
tiativ, ska utskottet inh�mta beh�vliga upplysningar och yttranden om inte ut-
skottet finner synnerliga sk�l mot det. Detta g�ller ocks� f�r f�rslag som p�-
verkar statens budget. Om utskottet inte har inh�mtat upplysningar eller ytt-
randen, ska utskottet i sitt bet�nkande redovisa sk�len f�r detta.

Innan ett utskott helt eller delvis tillstyrker ett motionsf�rslag eller v�cker

ett f�rslag genom ett utskottsinitiativ ska finansutskottet ges tillf�lle att yttra
sig om f�rslaget kan inneb�ra mer betydande framtida �terverkningar p� de
offentliga utgifterna och inkomsterna.

Yttrande fr�n Lagr�det

5 �

Best�mmelser om utskotts skyldighet att inh�mta yttrande fr�n Lagr�det

finns i 8 kap. 21 � regeringsformen.

Om utskottet inte har inh�mtat yttrande fr�n Lagr�det ska utskottet i sitt be-

t�nkande redovisa sk�len f�r detta.

Konstitutionsutskottet f�r avge f�rklaring att 2 kap. 22 � f�rsta stycket re-

geringsformen inte �r till�mpligt i fr�ga om ett visst lagf�rslag endast efter att
Lagr�det har yttrat sig.

SFS 2014:801

Behandling av uppskjutna och vilande �renden

6 �

Bet�nkanden i �renden som har skjutits upp till n�sta valperiod enligt

best�mmelserna i 11 kap. 15, 16 och 20 �� ska avges av de utskott som har
valts av den nyvalda riksdagen.

Ett utskott ska tillsammans med anm�lan till kammaren av ett vilande be-

slut enligt 9 kap. 24 � l�mna ett bet�nkande i �rendet.

Om ett lagf�rslag har vilat i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 22 � f�rsta

stycket regeringsformen, ska utskottet avge ett nytt bet�nkande i �rendet.

Beslut av finansutskottet

Till�ggsbest�mmelse 10.6.1

Beslut av finansutskottet i en fr�ga som avses i 9 kap. 5 � regeringsformen
ska meddelas regeringen genom en skrivelse fr�n utskottet.

Samarbete mellan utskott

7 �

Ett utskott f�r ge ett annat utskott tillf�lle att yttra sig i ett �rende eller en

fr�ga som ber�r det andra utskottets beredningsomr�de.

Statliga myndigheters skyldighet att l�mna upplysningar och avge
yttrande till ett utskott

8 �

En statlig myndighet ska l�mna upplysningar och avge yttrande till ett

utskott som beg�r det, om inte annat f�ljer av 7 kap. 17 � tredje stycket. En
myndighet som inte lyder under riksdagen f�r h�nskjuta en s�dan beg�ran till
regeringen f�r avg�rande.

Regeringens skyldighet enligt denna paragraf att l�mna upplysningar och

avge yttrande till ett utskott �r begr�nsad till dels fr�gor om arbetet inom
Europeiska unionen, dels de av riksrevisorernas granskningsrapporter �ver
effektivitetsrevisionen som har �verl�mnats till regeringen.

Minoritetsskydd i utskott

9 �

Ett utskott ska inh�mta upplysningar eller ett yttrande enligt 4, 7 eller

8 � om minst fem av dess ledam�ter beg�r det vid behandlingen av ett �rende.
Om fr�gan g�ller arbetet inom Europeiska unionen eller s�dana rapporter fr�n
riksrevisorerna som avses i 9 kap. 18 � f�r en s�dan beg�ran framst�llas utan
samband med behandlingen av ett �rende.

Om minst fem av ledam�terna i ett utskott beg�r det, ska ett utskott som

f�tt tillf�lle att yttra sig till ett annat utskott, enligt 7 �, avge ett yttrande.

Utskottet f�r avsl� en beg�ran om upplysningar eller ett yttrande enligt f�r-

sta eller andra stycket, om den har framst�llts vid behandlingen av ett �rende
och utskottet finner att den beg�rda �tg�rden skulle f�rdr�ja �rendets behand-
ling s� att avsev�rt men skulle uppkomma. Utskottet ska i sitt bet�nkande
eller utl�tande redovisa sk�len till att en s�dan beg�ran har avslagits. Har en
beg�ran enligt andra stycket avslagits ska utskottet redovisa sk�len i sitt pro-
tokoll.

SFS 2014:801

Beh�vliga upplysningar i vissa EU-�renden

10 �

Utskotten ska vid beredning av ett utl�tande enligt 3 � andra stycket

inh�mta beh�vliga upplysningar fr�n regeringen.

Regeringen ska inom tv� veckor fr�n den dag d� utskottet beg�r det infor-

mera om sin bed�mning av till�mpningen av subsidiaritetsprincipen i det
aktuella utkastet till lagstiftningsakt enligt 3 � tredje stycket.

Omr�stning och reservationsr�tt i utskotten

11 �

En omr�stning inom ett utskott ska g�ras �ppet. Om det blir lika r�ste-

tal, g�ller ordf�randens mening.

En ledamot som har f�rlorat vid en omr�stning inom ett utskott f�r till ut-

skottets bet�nkande eller utl�tande l�mna en reservation med ett yrkande.
G�ller omr�stningen utskottets st�llningstagande i ett yttrande till ett annat ut-
skott, f�r ledamoten l�mna en avvikande mening till yttrandet. Bet�nkandet,
utl�tandet eller yttrandet f�r dock inte f�rdr�jas p� grund av detta.

S�rskilt yttrande

12 �

I ett bet�nkande, utl�tande eller yttrande till ett annat utskott f�r en le-

damot f�rklara sitt st�llningstagande i ett s�rskilt yttrande.

11 KAP. �RENDENAS AVG�RANDE

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

f�ruts�ttningar f�r att ett �rende ska kunna avg�ras (26 ��),
f�rfarandet vid beslut av kammaren (714 ��),
n�r �renden ska avg�ras (1517 ��),
s�rskilda f�rfaranden f�r vissa �renden (1820 ��), och
meddelanden om riksdagens beslut (21 �).

F�ruts�ttningar f�r att ett �rende ska kunna avg�ras

Bet�nkandens och utl�tandens tillg�nglighet

2 �

Ett bet�nkande eller utl�tande fr�n ett utskott ska vara tillg�ngligt f�r

ledam�terna senast tv� vardagar f�re den dag d� �rendet ska behandlas.

Bet�nkandet eller utl�tandet ska anm�las i kammaren och bordl�ggas vid

ett sammantr�de innan �rendet avg�rs.

Riksdagen f�r p� f�rslag av utskottet eller talmannen besluta att �rendet f�r

avg�ras trots att �rendet har varit tillg�ngligt kortare tid �n vad som anges i
f�rsta stycket.

Tidpunkt f�r bet�nkandens och utl�tandens tillg�nglighet

Till�ggsbest�mmelse 11.2.1

Bet�nkandet eller utl�tandet ska vara tillg�ngligt f�r ledam�terna senast
kl. 15.00 den dag som anges i 2 � f�rsta stycket.

SFS 2014:801

F�rslag om avg�rande av ett �rende som har varit tillg�ngligt kortare tid

Till�ggsbest�mmelse 11.2.2

Ett f�rslag enligt 2 � tredje stycket ska anm�las i kammaren i samband med
att bet�nkandet eller utl�tandet behandlas. Innan talmannen v�cker ett s�dant
f�rslag ska han eller hon samr�da med utskottets ordf�rande och vice ordf�-
rande.

Bordl�ggning och tid f�r avg�rande av vissa �renden

3 �

Ett yrkande om folkomr�stning i en grundlagsfr�ga eller om misstroen-

def�rklaring ska bordl�ggas vid det sammantr�de d� det framst�lls och d�r-
efter vid ytterligare ett sammantr�de innan det f�r avg�ras. �rendet ska avg�-
ras senast vid det tredje sammantr�det efter det d� yrkandet framst�lldes.

Ett f�rslag av talmannen till ny statsminister ska bordl�ggas vid det sam-

mantr�de d� det framst�lls och d�refter vid ytterligare ett sammantr�de innan
det f�r avg�ras. �rendet ska i enlighet med best�mmelserna i 6 kap. 4 � andra
stycket regeringsformen avg�ras senast p� fj�rde dagen efter den dag d� f�r-
slaget framst�lldes.

Framl�ggande av yrkanden

4 �

Ett utskott yrkar bifall till sitt f�rslag i ett �rende genom ett bet�nkande

eller utl�tande.

En ledamot som vill yrka bifall till eller avslag p� ett f�rslag till beslut som

behandlas i ett bet�nkande eller ett utl�tande ska l�gga fram yrkandet under
�verl�ggningen.

�terf�rvisning och h�nvisning till ett annat utskott

5 �

Ett �rende, i vilket ett utskott har avgett ett bet�nkande eller ett utl�-

tande, ska �terf�rvisas av kammaren till utskottet f�r ytterligare beredning,
om minst en tredjedel av de r�stande ansluter sig till ett yrkande om det. �ter-
f�rvisning enligt denna paragraf f�r inte ske mer �n en g�ng i samma �rende.

Kammaren f�r h�nvisa �rendet till ett annat utskott f�r ytterligare bered-

ning. Om det samtidigt finns ett yrkande om detta och ett yrkande om �terf�r-
visning, ska yrkandet om �terf�rvisning pr�vas f�rst. Om �terf�rvisning be-
slutas, faller yrkandet om h�nvisning till ett annat utskott.

F�ruts�ttningar f�r �rendenas avg�rande

6 �

Ett �rende i vilket �verl�ggning �ger rum f�r inte tas upp till avg�rande

f�rr�n kammaren p� talmannens f�rslag har funnit att �verl�ggningen �r av-
slutad.

Ett bet�nkande eller utl�tande fr�n ett utskott f�r tas upp till avg�rande en-

dast vid ett sammantr�de som i kallelsen och p� f�redragningslistan har an-
getts som arbetsplenum.

SFS 2014:801

F�rfarandet vid beslut av kammaren

St�llande av proposition till beslut

7 �

Talmannen st�ller proposition till beslut utifr�n de yrkanden som har

lagts fram under �verl�ggningen.

Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna

lag, ska han eller hon besluta att inte st�lla proposition och ange sk�l f�r detta
beslut. Om kammaren beg�r proposition, ska saken h�nvisas till konstitu-
tionsutskottet f�r avg�rande. Om utskottet har f�rklarat att ett yrkande inte
strider mot grundlag eller mot denna lag, ska talmannen st�lla proposition.

Vad som f�reskrivs i andra stycket om pr�vning av ett yrkandes grundlags-

enlighet g�ller inte fr�gan om 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen �r
till�mpligt p� ett visst lagf�rslag.

Avg�rande

8 �

Ett �rende avg�rs med acklamation eller, om en ledamot beg�r det,

genom omr�stning.

Om en s�rskild beslutsregel enligt 14 � ska till�mpas, ska �rendet avg�ras

genom omr�stning.

Avg�randet av ett �rende ska, om det beh�vs, delas upp p� skilda beslut.

Avg�rande genom acklamation

9 �

N�r ett �rende ska avg�ras genom acklamation, ska talmannen st�lla

proposition p� de yrkanden som har lagts fram under �verl�ggningen och som
kan st�llas mot varandra. Propositionen avfattas s� att den kan besvaras med
ja eller nej. Talmannen tillk�nnager hur beslutet har blivit enligt hans eller
hennes uppfattning och bekr�ftar det med ett klubbslag, om inte omr�stning
beg�rs av n�gon ledamot.

Avg�rande genom omr�stning

10 �

N�r ett �rende ska avg�ras genom omr�stning ska de yrkanden som har

lagts fram under �verl�ggningen st�llas mot varandra. Det yrkande som enligt
talmannens uppfattning har bifallits med acklamation, eller det yrkande som
talmannen best�mmer, utg�r huvudf�rslag vid omr�stningen. Mot huvudf�r-
slaget st�lls ett annat yrkande som motf�rslag.

Om det finns fler �n ett yrkande som kan st�llas mot huvudf�rslaget, ska

kammaren f�rst i ett eller flera f�rberedande beslut avg�ra vilket yrkande som
ska vara motf�rslag i huvudomr�stningen.

Omr�stningen sker �ppet. I enlighet med best�mmelsen i 4 kap. 7 � rege-

ringsformen �r riksdagens beslut det f�rslag som st�ds av mer �n h�lften av
de r�stande, om inte n�got annat anges i regeringsformen eller i denna lag.
Talmannen tillk�nnager hur omr�stningen har utfallit och bekr�ftar beslutet
med ett klubbslag.

SFS 2014:801

Omr�stningsf�rfarandet

Till�ggsbest�mmelse 11.10.1

Omr�stning sker vid en i f�rv�g fastst�lld tidpunkt eller efter s�rskild f�rvar-
ning.

N�r en omr�stning ska ske, ska talmannen uppr�tta en omr�stningsproposi-

tion. Om en s�rskild beslutsregel enligt 14 � ska till�mpas i ett visst fall, ska
det anges i omr�stningspropositionen. Omr�stningspropositionen ska l�sas
upp och underst�llas kammaren f�r godk�nnande.

Omr�stning ska ske elektroniskt eller, n�r det inte kan ske, med namnupp-

rop.

R�str�kning vid elektronisk omr�stning

Till�ggsbest�mmelse 11.10.2

Vid en elektronisk omr�stning registreras hur varje ledamot har r�stat.

R�str�kning vid omr�stning med namnupprop

Till�ggsbest�mmelse 11.10.3

Vid en omr�stning med namnupprop ska talmannen uppmana tv� ledam�ter
att f�ra anteckningar �ver omr�stningen. De vice talm�nnen ropas upp f�rst
och d�refter �vriga ledam�ter valkretsvis. N�got av f�ljande svar ska avges:
ja, nej, avst�r. Vid r�stningen registreras hur varje ledamot har r�stat.

Omr�stning genom uppresning

Till�ggsbest�mmelse 11.10.4

Om talmannen finner det l�mpligt, f�r omr�stning i st�llet ske genom uppres-
ning. Om resultatet av uppresningen �r oklart eller om en ledamot beg�r r�st-
r�kning, ska omr�stning ske elektroniskt eller med namnupprop.

F�rfarandet vid omr�stning med uppresning

Till�ggsbest�mmelse 11.10.5

Vid en omr�stning med uppresning uppmanar talmannen f�rst de ledam�ter
som vill r�sta ja att resa sig och d�refter de ledam�ter som vill r�sta nej att
resa sig.

Lika r�stetal i f�rberedande omr�stning

11 �

Om det blir lika r�stetal vid en f�rberedande omr�stning om vilket

yrkande som ska vara motf�rslag, avg�rs utg�ngen genom lottning.

Lika r�stetal i huvudomr�stning

12 �

Om det blir lika r�stetal i en huvudomr�stning, ska �rendet i sin helhet

bordl�ggas f�r en ny omr�stning vid n�sta beslutstillf�lle.

SFS 2014:801

Om det blir lika r�stetal vid n�sta omr�stning, ska talmannen st�lla propo-

sition p� f�rslag om �terf�rvisning av �rendet till utskottet f�r ytterligare be-
redning. �rendet ska �terf�rvisas om minst h�lften av de r�stande f�renar sig
om detta. �terf�rvisas inte �rendet ska det avg�ras genom lottning.

Efter �terf�rvisning ska �rendet p� nytt tas upp till behandling i sin helhet.

Om det blir lika r�stetal vid huvudomr�stningen, ska �rendet avg�ras genom
lottning.

�terf�rvisning av ett lagstiftnings�rende som har avgjorts genom
delbeslut

13 �

Om avg�randet i ett lagstiftnings�rende har delats upp p� tv� eller flera

beslut, f�r kammaren omedelbart efter det sista delbeslutet p� f�rslag av tal-
mannen eller en ledamot besluta att �rendet ska �terf�rvisas till utskottet f�r
ytterligare beredning. Om riksdagen beslutar om �terf�rvisning, har delbeslu-
ten fallit.

�terf�rvisning enligt denna paragraf f�r inte ske mer �n en g�ng i samma

�rende.

Beslut med s�rskild beslutsregel

14 �

Finns det fler �n ett f�rslag till beslut f�r vilka �r f�reskrivet annan ord-

ning �n f�r beslut i allm�nhet, ska kammaren f�rst v�lja ett av f�rslagen med
till�mpning av vad som g�ller f�r beslut i allm�nhet. D�refter avg�rs om det
valda f�rslaget ska antas eller f�rkastas, enligt den beslutsregel som g�ller f�r
f�rslaget. F�rfarandet till�mpas �ven n�r det �r fr�ga om flera lagf�rslag som
�r of�renliga inb�rdes och ett yrkande har lagts fram om att n�got av dem ska
vila i minst tolv m�nader enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen.

Om det samtidigt finns tv� eller flera yrkanden om folkomr�stning i fr�ga

om samma vilande grundlagsf�rslag eller om misstroendef�rklaring mot
samma statsr�d, ska endast en omr�stning �ga rum.

N�r �renden ska avg�ras

Tidsram f�r �rendenas avg�rande

15 �

Ett �rende ska avg�ras under den valperiod d� det har v�ckts. Riks-

dagen f�r dock besluta att behandlingen f�r skjutas upp till det f�rsta riks-
m�tet i n�sta valperiod.

Ett �rende som g�ller statens budget f�r n�rmast f�ljande budget�r ska av-

g�ras f�re budget�rets b�rjan om det inte utan ol�genhet f�r beslut om statens
budget kan avg�ras senare.

Beslut om uppskov

Till�ggsbest�mmelse 11.15.1

Beslut om att behandlingen av ett �rende f�r skjutas upp till det f�rsta riks-
m�tet i n�sta valperiod fattas av riksdagen p� f�rslag av ber�rt utskott. Riks-
dagen f�r �ven utan s�dant f�rslag besluta om uppskov.

SFS 2014:801

Uppskov med avg�rande av �renden i s�rskilda fall

16 �

Ett �rende som har v�ckts under en period d� kammaren inte samman-

tr�der vilken str�cker sig fram till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod ska
anses uppskjutet till det f�rsta riksm�tet i n�sta valperiod. Detsamma g�ller
om kammaren inte sammantr�der p� grund av ett beslut av talmannen med
anledning av ett extra val.

Slutligt beslut i ett �rende som har vilat �ver ett val

17 �

Ett �rende som har vilat �ver ett val i enlighet med best�mmelserna i

8 kap. 1417 �� regeringsformen ska avg�ras vid det f�rsta riksm�tet i den
valperiod d� slutligt beslut enligt best�mmelserna f�rst f�r fattas, om inte f�r-
slaget i �rendet dessf�rinnan f�rkastas. Riksdagen f�r besluta att skjuta upp
avg�randet till ett annat riksm�te. �rendet ska dock avg�ras slutligt f�re n�sta
ordinarie val till riksdagen.

I fr�ga om uppskov i samband med extra val ska best�mmelserna i 16 � till-

l�mpas.

Om ett vilande f�rslag till grundlags�ndring eller till ett annat beslut som

fattas i samma ordning har f�rkastats vid en folkomr�stning, ska det ber�rda
utskottet anm�la detta till kammaren.

F�rslag till beslut om uppskov i ett �rende som har vilat �ver ett val

Till�ggsbest�mmelse 11.17.1

Beslut om uppskov med slutligt beslut i ett �rende som har vilat �ver ett val i
enlighet med best�mmelserna i 17 � f�rsta stycket fattas p� f�rslag av det be-
r�rda utskottet.

S�rskilda f�rfaranden f�r vissa �renden

Beslut om statens budget

18 �

Beslut om statens budget ska fattas enligt andrafemte styckena, om

inte riksdagen genom lag har beslutat n�got annat.

Statens budget f�r det n�rmast f�ljande budget�ret beslutas i tv� steg.
I ett f�rsta steg fastst�lls genom ett enda beslut
1. en ber�kning av inkomsterna p� statens budget,
2. f�r varje utgiftsomr�de det belopp som utgiftsomr�dets anslag h�gst f�r

uppg� till (utgiftsram),

3. en ber�kning av andra betalningar som p�verkar statens l�nebehov, och
4. beslut med anledning av de budgetpolitiska m�l som riksdagen har be-

slutat att anv�nda.

Sedan ett beslut enligt tredje stycket har fattats fastst�lls i ett andra steg

genom ett enda beslut f�r varje utgiftsomr�de anslag och bemyndiganden om
ekonomiska �taganden.

�ndringar i statens budget beslutas genom ett enda beslut. Endast om �nd-

ringarna �r mycket omfattande f�r beslut fattas i tv� steg, enligt tredje och
fj�rde styckena.

SFS 2014:801

Prelimin�ra inkomstber�kningar och utgiftsramar

Till�ggsbest�mmelse 11.18.1

I ett beslut enligt 18 � tredje stycket fastst�lls ocks� prelimin�ra inkomstbe-
r�kningar och utgiftsramar f�r det andra och tredje tillkommande budget�ret.

Yrkande om att ett lagf�rslag ska vila

19 �

Ett yrkande enligt 2 kap. 22 � f�rsta stycket regeringsformen att ett

lagf�rslag ska vila i minst tolv m�nader f�r l�ggas fram n�r utskottets bet�n-
kande �ver f�rslaget har bordlagts.

Om det samtidigt finns ett yrkande enligt f�rsta stycket och ett yrkande om

att f�rslaget ska f�rkastas, ska yrkandet om att f�rslaget ska f�rkastas pr�vas
innan f�rslaget st�lls under omr�stning om omedelbart antagande.

Skriftligt yrkande om att ett lagf�rslag ska vila

Till�ggsbest�mmelse 11.19.1

Ett yrkande om att ett lagf�rslag ska vila i minst tolv m�nader ska l�ggas fram
skriftligen.

Omr�stning om att ett lagf�rslag ska vila

Till�ggsbest�mmelse 11.19.2

Finns ett yrkande om att ett lagf�rslag ska vila i minst tolv m�nader, och upp-
n�s vid omr�stningen inte den majoritet som kr�vs f�r omedelbart antagande
av f�rslaget, ska f�rslaget h�nvisas till konstitutionsutskottet f�r pr�vning
enligt 2 kap. 22 � tredje stycket regeringsformen, om inte konstitutionsutskot-
tet redan har yttrat sig i �rendet.

Om konstitutionsutskottet har f�rklarat att f�rfarandet �r till�mpligt, ska

riksdagen p� nytt pr�va om f�rslaget ska avsl�s eller omedelbart antas. I annat
fall �terf�rvisas det till det utskott som har berett �rendet.

Avg�rande av vilande lagf�rslag

20 �

Ett lagf�rslag som har vilat i tolv m�nader enligt 2 kap. 22 � f�rsta

stycket regeringsformen ska pr�vas f�re utg�ngen av f�ljande kalender�r.

Om ett annat lagf�rslag har ett n�ra samband med ett lagf�rslag som vilar

enligt den i f�rsta stycket n�mnda best�mmelsen, f�r riksdagen p� f�rslag av
ber�rt utskott besluta att det ska avg�ras inom den tid som g�ller f�r pr�v-
ningen av det vilande lagf�rslaget.

Om ett �rende som avses i denna paragraf inte kan avg�ras inom f�reskri-

ven tid till f�ljd av beslut om extra val, ska det avg�ras snarast m�jligt efter
det att den nyvalda riksdagen har sammantr�tt.

SFS 2014:801

Meddelanden om riksdagens beslut

Riksdagens skrivelser

21 �

Om ett riksdagsbeslut kr�ver verkst�llighet, ska det organ som har att

verkst�lla beslutet underr�ttas genom en skrivelse. Riksdagens beslut med an-
ledning av en proposition eller en framst�llning ska alltid genom en skrivelse
meddelas regeringen respektive det riksdagsorgan som har l�mnat framst�ll-
ningen.

Ett beslut om ett motiverat yttrande r�rande subsidiaritetsprincipen ska

meddelas Europaparlamentets, r�dets och kommissionens ordf�rande genom
en skrivelse.

Ett beslut om avslag enligt 9 kap. 20 � tredje stycket p� ett initiativ eller ett

f�rslag ska meddelas Europeiska r�dets, r�dets och kommissionens ord-
f�rande genom en skrivelse.

Undertecknande av riksdagens skrivelser

Till�ggsbest�mmelse 11.21.1

Riksdagens skrivelser undertecknas av talmannen.

12 KAP. VAL INOM RIKSDAGEN

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

utg�ngspunkter f�r val och valbarhet (25 ��),
formerna f�r val (610 ��),
�verklagande (11 och 12 ��),
vad som sker om uppdraget som riksdagsledamot upph�r (1315 ��), och
val inom utskott och andra riksdagsorgan (16 och 17 ��).

Utg�ngspunkter f�r val och valbarhet

Valberedningen

2 �

Val inom riksdagen ska beredas av en s�rskild valberedning, utsedd

inom riksdagen, om inte n�got annat �r f�reskrivet.

Val som inte ska beredas av valberedningen

Till�ggsbest�mmelse 12.2.1

Valberedningen bereder inte val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare,
person som ska intr�da som tillf�llig riksf�rest�ndare, talman och vice tal-
m�n. Valberedningen bereder inte heller val som enligt n�gon best�mmelse i
denna lag ska beredas i s�rskild ordning.

SFS 2014:801

Kallelse till sammantr�den

Till�ggsbest�mmelse 12.2.2

Valberedningen sammantr�der samma dag som den utses p� kallelse av tal-
mannen. D�refter sammantr�der valberedningen p� kallelse av ordf�randen.

Best�mmelserna i 7 kap. 16 �, till�ggsbest�mmelserna 7.15.1 andra stycket

och 7.15.27.15.4 till�mpas ocks� p� valberedningen.

Krav p� svenskt medborgarskap

3 �

Endast den som �r svensk medborgare f�r inneha uppdrag som tills�tts

genom val av riksdagen.

Skyldighet att kvarst� i uppdrag

4 �

Den som har valts till ett uppdrag f�r inte l�mna uppdraget utan att riks-

dagen medger det.

Tidpunkt f�r val och valens giltighet

5 �

Ett val som avser tid motsvarande riksdagens valperiod ska genomf�ras

snarast efter valperiodens b�rjan och g�lla till dess att riksdagen genomf�r ett
nytt val under n�sta valperiod, om inte annat �r f�reskrivet.

Formerna f�r val

Val av innehavare av ett visst uppdrag

6 �

Ska en innehavare av ett visst uppdrag v�ljas f�r sig, ska valet genom-

f�ras med acklamation.

Om n�gon ledamot beg�r det, ska valet ske med slutna sedlar. Vid val av en

person �r den vald som har f�tt flest r�ster, om inte annat �r f�reskrivet i
denna lag. Vid lika r�stetal ska valet avg�ras genom lottning. Best�mmelser
om f�rfarandet vid val med slutna sedlar finns i till�ggsbest�mmelser.

Om det organ eller den grupp som berett valet har lagt fram ett enh�lligt

f�rslag, ska valet med slutna sedlar ske f�rst vid ett f�ljande sammantr�de.

Val av flera personer p� gemensam lista

7 �

Vid val som avser tv� eller flera personer f�r valberedningen l�gga fram

en gemensam lista. Listan ska inneh�lla namn p� s� m�nga personer som valet
avser och ska godk�nnas av alla ledam�ter som har deltagit i valberedningens
sammantr�de eller av alla utom en.

Talmannen ska framst�lla f�rslag om den gemensamma listan f�r kamma-

ren och, vid bifall, f�rklara de p� listan upptagna personerna valda.

Val med slutna sedlar ska ske, om det beg�rs av minst s� m�nga riksdags-

ledam�ter som motsvarar den kvot som man f�r, om samtliga r�stber�ttigade
ledam�ters antal delas med det antal personer som valet avser, �kat med 1.
Om kvoten �r ett brutet tal, ska den avrundas till n�rmaste h�gre hela tal.
Detta val ska �ga rum vid ett f�ljande sammantr�de.

SFS 2014:801

Val med slutna sedlar

8 �

Ett val ska ske med slutna sedlar, om inte annat f�ljer av 6 eller 7 � eller

av annan huvudbest�mmelse i denna lag.

Om tv� eller flera personer ska v�ljas genom val med slutna sedlar, f�r-

delas platserna proportionellt mellan varje gruppering av riksdagsledam�ter
som upptr�der under gemensam beteckning vid valet (proportionellt val).

Platserna f�rdelas mellan grupperingar genom att en plats i taget tilldelas

den gruppering som f�r varje g�ng f�r det h�gsta j�mf�relsetalet. J�mf�relse-
talet �r lika med grupperingens r�stetal, s� l�nge grupperingen inte har tillde-
lats n�gon plats. D�refter ber�knas j�mf�relsetalet genom att grupperingens
r�stetal delas med det antal platser som grupperingen har tilldelats, �kat med
1. Vid lika j�mf�relsetal ska avg�randet ske genom lottning.

F�rfarande vid val med slutna sedlar

Till�ggsbest�mmelse 12.8.1

Vid val med slutna sedlar ska talmannen uppmana tre ledam�ter att bitr�da
n�r valsedlarna �ppnas och granskas samt tv� att f�ra anteckningar �ver valet.

Ledam�terna ropas upp i den ordning som anges i till�ggsbest�mmelse

11.10.3 och l�mnar sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godk�nda valsedlar har l�sts upp av talmannen och anteck-

nats av kammarsekreteraren och de tv� ledam�terna, j�mf�rs anteckningarna
�ver valet.

Talmannen fastst�ller resultatet av valet och tillk�nnager det f�r kammaren.

F�rfarande vid flera val med slutna sedlar

Till�ggsbest�mmelse 12.8.2

Om tv� eller flera val med slutna sedlar ska genomf�ras, f�r talmannen, om
inte en ledamot yrkar annat, best�mma att valsedlarna i samtliga val ska l�m-
nas innan sammanr�kning g�rs i n�got av valen.

Valsedelns form och ogiltighet

Till�ggsbest�mmelse 12.8.3

Valsedlarna ska vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, material
och f�rg. De f�r inneh�lla uppgift om det val de g�ller.

En valsedel �r ogiltig om den �r f�rsedd med n�got k�nnetecken som

uppenbarligen har f�rts p� valsedeln med avsikt.

Om en ledamot i ett val har l�mnat mer �n en valsedel, �r valsedlarna ogil-

tiga. Om sedlarna har samma inneh�ll, ska dock en av valsedlarna betraktas
som giltig vid sammanr�kningen.

SFS 2014:801

Valsedeln vid proportionellt val

Till�ggsbest�mmelse 12.8.4

Vid proportionellt val ska det p� valsedeln finnas en beteckning i ord f�r en
viss gruppering av riksdagsledam�ter. Efter denna beteckning f�rs namnen
upp i en f�ljd under varandra.

En valsedel �r ogiltig om den
1. saknar beteckning f�r en gruppering av riksdagsledam�ter,
2. inneh�ller mer �n en beteckning, eller
3. saknar namn p� en valbar kandidat.
Ett namn p� en valsedel ska anses obefintligt om
1. kandidaten inte �r valbar,
2. namnet �r �verstruket,
3. det inte klart framg�r vem som avses, eller
4. ordningen mellan namnet och n�got annat namn p� valsedeln inte klart

framg�r.

Ordningsf�ljden mellan kandidatnamnen inom varje gruppering av riks-

dagsledam�ter ska best�mmas genom att ett j�mf�relsetal ber�knas f�r dem
med till�mpning av heltalsmetoden enligt 14 kap. 10 � vallagen (2005:837).
Om flera kandidater f�r lika stora j�mf�relsetal, ska valet avg�ras genom lott-
ning.

Valsedeln vid val av en person

Till�ggsbest�mmelse 12.8.5

Vid val av en person ska det p� valsedeln finnas ett kandidatnamn.

En valsedel �r ogiltig om
1. den inneh�ller tv� eller flera kandidatnamn,
2. den inneh�ller namnet p� en kandidat som inte �r valbar,
3. namnet �r �verstruket,
4. det inte klart framg�r vem som avses, eller
5. den inneh�ller en beteckning p� en gruppering av riksdagsledam�ter.

Suppleantval

9 �

Vid val som avser tv� eller flera personer ska ocks� suppleanter v�ljas

till minst samma antal som de ordinarie ledam�terna, om inte annat �r f�re-
skrivet. Vad som g�ller f�r val av ordinarie ledam�ter till�mpas �ven p� supp-
leanter.

Efter ett val till ett organ f�r riksdagen besluta om �ndring av antalet supp-

leanter s� l�nge det inte understiger antalet ordinarie ledam�ter.

Utan att antalet suppleanter i ett utskott eller i EU-n�mnden ut�kas f�r en

ers�ttare som har kallats till tj�nstg�ring utses till suppleant i ett utskott eller i
EU-n�mnden om den lediga riksdagsledamoten tillh�r utskottet eller n�mn-
den. D� till�mpas det f�rfarande som anges i 14 �.

SFS 2014:801

Val av ut�kat antal suppleanter

Till�ggsbest�mmelse 12.9.1

Fr�gor om att v�lja ett st�rre antal suppleanter �n som ursprungligen valts be-
reds av valberedningen.

Suppleantval som f�ranleds av en ut�kning av antalet suppleanter ska ske

s� snart det kan ske.

Antal suppleanter

Till�ggsbest�mmelse 12.9.2

Suppleanter ska v�ljas till samma antal som de ordinarie ledam�terna, om inte
annat �r f�reskrivet eller s�rskilt beslutas.

Suppleanternas tj�nstg�ring

10 �

En fr�nvarande ledamots plats i ett organ intas av en suppleant som h�r

till samma partigrupp, om inte annat �r f�reskrivet. Om detta inte kan ske, har
suppleanterna f�retr�de i den ordning som de har valts eller, om valet har
skett med gemensam lista, i den ordning som de har f�rts upp p� listan.

�verklagande

�verklagande av val med slutna sedlar

11 �

Val med slutna sedlar f�r �verklagas av en riksdagsledamot till Val-

pr�vningsn�mnden. Valet g�ller �ven om det har �verklagats.

Former f�r �verklagande

Till�ggsbest�mmelse 12.11.1

Ett �verklagande ska vara skriftligt och vara st�llt till Valpr�vningsn�mnden
men ges in till Riksdagsf�rvaltningen. �verklagandet ska ha kommit in till
Riksdagsf�rvaltningen inom fem dagar fr�n den dag d� resultatet av valet
meddelades i kammaren.

N�r tiden f�r �verklagande har g�tt ut, ska talmannen vid ett sammantr�de

med kammaren tillk�nnage samtliga �verklaganden som har kommit in. Tal-
mannen ska best�mma n�r f�rklaring �ver �verklagandena ska ha kommit in
till Valpr�vningsn�mnden.

N�r f�rklaringstiden har g�tt ut, ska talmannen genast s�nda skrivelserna

med �verklaganden till Valpr�vningsn�mnden. Talmannen b�r skyndsamt
l�mna ett yttrande �ver �verklagandena till Valpr�vningsn�mnden.

Valpr�vningsn�mndens beslut

Till�ggsbest�mmelse 12.11.2

Om en f�reskrift i 6 � andra stycket, 8 � eller till�ggsbest�mmelserna 12.8.1
12.8.5 har blivit �sidosatt vid ett val, ska Valpr�vningsn�mnden upph�va
valet och f�rordna om omval.

SFS 2014:801

Omval ska f�rordnas endast om det med fog kan antas att vad som f�re-

kommit har inverkat p� valutg�ngen.

Om felet kan avhj�lpas genom f�rnyad sammanr�kning eller n�gon annan

mindre ingripande �tg�rd, ska Valpr�vningsn�mnden i st�llet uppdra �t tal-
mannen att vidta denna r�ttelse.

F�rvaring av valsedlar m.m.

Till�ggsbest�mmelse 12.11.3

Valsedlar och annat valmaterial ska f�rvaras under betryggande s�kerhet till
dess att valet har vunnit laga kraft.

Nytt val efter �verklagande

12 �

Har en ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att ut-

g�ngen av ett val till riksdagen har blivit �ndrad efter ett �verklagande, ska
val som riksdagen har genomf�rt dessf�rinnan under valperioden g�ras om,
om det beg�rs av minst tio riksdagsledam�ter.

Vad som sker om uppdraget som riksdagsledamot upph�r

Obeh�righet

13 �

Den som �r vald till ett uppdrag som f�ruts�tter ledamotskap av riks-

dagen, ska avg� fr�n uppdraget om han eller hon l�mnar riksdagen eller utses
till talman eller till statsr�d, om inte annat �r f�reskrivet.

Val av eftertr�dare i ett organ

14 �

Om n�gon som har valts till ett organ, som vid valperiodens b�rjan till-

sattes genom val av tv� eller flera personer, l�mnar sitt uppdrag i f�rtid, ska
den eller de partigrupper som han eller hon var vald f�r, till talmannen anm�la
en eftertr�dare. Talmannen f�rklarar den anm�lda eftertr�daren vald. Om en
s�dan anm�lan inte g�rs eller om mer �n en person anm�ls, utser talmannen
en eftertr�dare.

Kompletteringsval

15 �

Om en plats blir ledig i f�rtid och det ursprungliga valet avs�g endast

en person, ska val f�r den �terst�ende tiden h�llas. Vid kompletteringsvalet
ska samma f�rfarande till�mpas som vid det ursprungliga valet.

Val inom utskott och andra riksdagsorgan

Val av ordf�rande i ett organ

16 �

Ett organ vars ledam�ter helt eller delvis v�ljs av riksdagen v�ljer inom

sig en ordf�rande och en eller flera vice ordf�rande, om inte annat �r f�reskri-
vet.

SFS 2014:801

Val inom ett riksdagsorgan

17 �

Val inom ett organ som avses i 16 � ska ske med acklamation eller, om

n�gon ledamot beg�r det, med slutna sedlar. Vid lika r�stetal ska valet av-
g�ras genom lottning.

Valsedelns form

Till�ggsbest�mmelse 12.17.1

Valsedlarna ska vara enkla, slutna och om�rkta samt lika till storlek, material
och f�rg.

13 KAP. RIKSDAGSORGAN OCH N�MNDER

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

riksdagens ombudsm�n (24 ��),
Riksrevisionen (58 ��),
Utrikesn�mnden och krigsdelegationen (912 ��),
n�mnder (1317 ��),
delegationer till mellanfolkliga organisationer (18 och 19 ��),
andra uppdrag som tills�tts genom val av riksdagen (2023 ��), och
�tal (24 �).

Riksdagens ombudsm�n

Ombudsm�nnens organisation och uppgifter

2 �

Riksdagen ska enligt 13 kap. 6 � regeringsformen v�lja ombudsm�n

som ska ut�va tillsyn �ver till�mpningen av lagar och andra f�rfattningar i
offentlig verksamhet.

Riksdagens ombudsm�n ska vara fyra, en chefsjustitieombudsman och tre

justitieombudsm�n. Chefsjustitieombudsmannen �r administrativ chef och
best�mmer inriktningen av verksamheten i stort. Riksdagen f�r h�rut�ver
v�lja en eller flera st�llf�retr�dande ombudsm�n. En st�llf�retr�dande om-
budsman ska ha tj�nstgjort som riksdagens ombudsman.

Konstitutionsutskottets samr�d med ombudsm�nnen

Till�ggsbest�mmelse 13.2.1

Konstitutionsutskottet ska, p� eget initiativ eller p� beg�ran av n�gon av riks-
dagens ombudsm�n, samr�da med en ombudsman om arbetsordningen eller i
andra fr�gor av organisatorisk art.

Val av ombudsm�n

3 �

Riksdagens ombudsm�n samt st�llf�retr�dande ombudsm�n v�ljs var

f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas samma f�rfarande som vid val av
talman enligt 3 kap. 4 � andra stycket.

SFS 2014:801

Valet av en ombudsman g�ller fr�n valet eller den senare tidpunkt som

riksdagen best�mmer till dess att ett nytt val har genomf�rts under fj�rde �ret
d�refter och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet ska aldrig g�lla l�ngre
�n till utg�ngen av det �ret.

Valet av en st�llf�retr�dande ombudsman g�ller f�r en tid av tv� �r fr�n

valet eller den senare tidpunkt som riksdagen best�mmer.

Beredning av val av ombudsm�n

Till�ggsbest�mmelse 13.3.1

Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksdagens ombudsm�n och st�llf�re-
tr�dande ombudsm�n.

Entledigande av ombudsman

4 �

Riksdagen f�r p� beg�ran av konstitutionsutskottet entlediga en om-

budsman eller en st�llf�retr�dande ombudsman som inte har riksdagens f�r-
troende.

Om en ombudsman avg�r i f�rtid, ska riksdagen snarast v�lja en efter-

tr�dare f�r en ny fyra�rsperiod.

Riksrevisionen

Riksrevisorernas organisation och uppgifter

5 �

Riksdagen ska enligt 13 kap. 8 � regeringsformen v�lja tre riksrevisorer.

En av riksrevisorerna ska vara riksrevisor med administrativt ansvar och
svara f�r myndighetens administrativa ledning. Riksdagen best�mmer vem av
riksrevisorerna som ska ha denna uppgift.

En riksrevisor f�r inte vara i konkurs, underkastad n�ringsf�rbud eller ha

f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken. En riksrevisor f�r inte heller
inneha anst�llning eller uppdrag eller ut�va verksamhet som kan p�verka
riksrevisorns sj�lvst�ndiga st�llning.

Val av riksrevisorer

6 �

Riksrevisorerna v�ljs var f�r sig. Vid val med slutna sedlar till�mpas

samma f�rfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 � andra stycket.

Valet av en riksrevisor g�ller fr�n valet eller den senare tidpunkt som riks-

dagen best�mmer till dess att ett nytt val har genomf�rts under sjunde �ret
d�refter och den d� valde har tilltr�tt uppdraget. Valet ska aldrig g�lla l�ngre
�n till utg�ngen av det �ret. En riksrevisor kan inte v�ljas om.

Beredning av val av riksrevisorer

Till�ggsbest�mmelse 13.6.1

Konstitutionsutskottet ska bereda val av riksrevisorer.

SFS 2014:801

Riksrevisorers anm�lningsskyldighet

Till�ggsbest�mmelse 13.6.2

En riksrevisor ska skriftligen anm�la f�ljande f�rh�llanden till riksdagen:

1. innehav och �ndring i innehavet av finansiella instrument som anges i

1 kap. 1 � lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2. avtal av ekonomisk karakt�r med tidigare arbetsgivare, s�som avtal om

l�ne- eller pensionsf�rm�n som utges under tid som omfattas av uppdraget i
Riksrevisionen,

3. avl�nad anst�llning som inte �r av endast tillf�llig karakt�r,
4. inkomstbringande sj�lvst�ndig verksamhet som bedrivs vid sidan av

uppdraget som riksrevisor,

5. uppdrag hos en kommun eller ett landsting, om uppdraget inte �r av

endast tillf�llig karakt�r, och

6. andra anst�llningar och uppdrag eller annat �gande som kan antas p�-

verka uppdragets utf�rande.

Entledigande av riksrevisor

7 �

Riksdagen f�r p� beg�ran av konstitutionsutskottet skilja en riksrevisor

fr�n uppdraget.

Om en riksrevisor avg�r i f�rtid, ska riksdagen snarast v�lja eftertr�dare f�r

en ny sju�rsperiod.

Riksrevisionens parlamentariska r�d

8 �

Riksdagen v�ljer f�r valperioden Riksrevisionens parlamentariska r�d.

R�det best�r av en riksdagsledamot fr�n varje partigrupp som avses i 3 kap.

5 �. Suppleanter ska inte utses.

Riksdagen v�ljer bland r�dets ledam�ter en ordf�rande och en eller flera

vice ordf�rande. Ordf�randen och varje vice ordf�rande v�ljs var f�r sig.

Utrikesn�mnden och krigsdelegationen

Utrikesn�mnden

9 �

Riksdagen v�ljer f�r valperioden ledam�ter i Utrikesn�mnden enligt be-

st�mmelserna i 10 kap. 12 � regeringsformen.

I Utrikesn�mnden �r de vice talm�nnen suppleanter f�r talmannen. Antalet

valda suppleanter ska vara nio.

Sammantr�den i Utrikesn�mnden

10 �

Utrikesn�mnden sammantr�der inom st�ngda d�rrar. Statsministern f�r

medge att �ven n�gon annan �n en ledamot, en suppleant, ett statsr�d eller en
tj�nsteman �r n�rvarande.

SFS 2014:801

Protokoll vid Utrikesn�mndens sammantr�den

Till�ggsbest�mmelse 13.10.1

Vid Utrikesn�mndens sammantr�den ska protokoll f�ras. Sekreterare hos
n�mnden f�rordnas av regeringen.

Suppleanter i Utrikesn�mnden ska alltid underr�ttas om n�mndens sam-

mantr�den.

F�rs�kran om tystnadsplikt

Till�ggsbest�mmelse 13.10.2

En ledamot, suppleant eller tj�nsteman ska f�rsta g�ngen han eller hon �r n�r-
varande vid ett sammantr�de med Utrikesn�mnden avge f�rs�kran om att
f�lja �tagande om tystnadsplikt enligt 10 kap. 12 � regeringsformen.

Krigsdelegationen

11 �

Riksdagen ska enligt 15 kap. 2 � regeringsformen v�lja en krigsdelega-

tion inom sig.

Krigsdelegationen best�r av talmannen som ordf�rande och av 50 andra

ledam�ter, som riksdagen v�ljer f�r riksdagens valperiod. Delegationen v�ljer
inom sig vice ordf�rande enligt 12 kap. 16 �. En riksdagsledamot �r beh�rig
att vara ledamot i krigsdelegationen �ven om han eller hon tillh�r regeringen.
Suppleanter ska inte utses till krigsdelegationen.

Om en ledamot f�r varaktigt f�rhinder n�r delegationen har tr�tt i riks-

dagens st�lle, utses en annan riksdagsledamot till ers�ttare p� det s�tt som
anges i 12 kap. 14 �.

F�rberedelse av krigsdelegationens arbete

Till�ggsbest�mmelse 13.11.1

Krigsdelegationens ordf�rande och vice ordf�rande ska f�rbereda delegatio-
nens verksamhet f�r den h�ndelse att delegationen tr�der i riksdagens st�lle.

Krigsdelegationens sammantr�den

Till�ggsbest�mmelse 13.11.2

Best�mmelserna i 7 kap. 16 � samt till�ggsbest�mmelserna 7.15.1 andra
stycket och 7.15.37.15.4 till�mpas p� krigsdelegationen n�r den inte �r i
riksdagens st�lle.

F�rordnande att krigsdelegationen ska tr�da i riksdagens st�lle

12 �

F�r beslut att krigsdelegationen ska tr�da i riksdagens st�lle enligt

15 kap. 2 � regeringsformen sammantr�der Utrikesn�mndens ledam�ter p�
kallelse av talmannen eller, vid f�rhinder f�r talmannen, en vice talman, eller
p� kallelse av tv� av n�mndens �vriga ledam�ter.

F�rhandlingarna leds av talmannen, av en vice talman eller, om ingen av

dem �r n�rvarande, av �lderspresidenten.

SFS 2014:801

Om det vid omr�stning till beslut blir lika r�stetal, g�ller ordf�randens me-

ning.

N�mnder

Valpr�vningsn�mnden

13 �

Riksdagen ska v�lja en valpr�vningsn�mnd och till n�mnden v�lja ord-

f�rande och ledam�ter enligt best�mmelserna i 3 kap. 12 � regeringsformen.

Riksdagen v�ljer s�rskilt en ers�ttare f�r ordf�randen. Best�mmelserna i

3 kap. 12 � regeringsformen om ordf�randen till�mpas ocks� p� ers�ttaren.

Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen

till�mpas samma f�rfarande som vid val av talman enligt 3 kap. 4 � andra
stycket.

Statsr�dsarvodesn�mnden

14 �

Statsr�dsarvodesn�mnden best�r av en ordf�rande och tv� andra leda-

m�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen f�r
tiden till dess att ett nytt val till n�mnden har �gt rum. Suppleanter ska inte ut-
ses.

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt

uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hindret
varar.

Beredning av val till Statsr�dsarvodesn�mnden

Till�ggsbest�mmelse 13.14.1

Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledam�ter till Statsr�dsarvodesn�mn-
den.

Riksdagens arvodesn�mnd

15 �

Riksdagens arvodesn�mnd best�r av en ordf�rande och tv� andra leda-

m�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen efter ett ordinarie val till riksdagen f�r
tiden till dess att ett nytt val till n�mnden har �gt rum.

Beredning av val till Riksdagens arvodesn�mnd

Till�ggsbest�mmelse 13.15.1

Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledam�ter till Riksdagens arvodes-
n�mnd.

N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna

16 �

N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna best�r

av en ordf�rande och tv� andra ledam�ter. De v�ljs var f�r sig av riksdagen
efter ett ordinarie val till riksdagen f�r tiden till dess att ett nytt val till n�mn-
den har �gt rum. Suppleanter ska inte utses.

SFS 2014:801

Om en ledamot av sjukdom eller annan orsak blir f�rhindrad att utf�ra sitt

uppdrag, v�ljer riksdagen en person i hans eller hennes st�lle s� l�nge hindret
varar.

Beredning av val till N�mnden f�r l�n till riksdagens ombudsm�n och
riksrevisorerna

Till�ggsbest�mmelse 13.16.1

Konstitutionsutskottet ska bereda val av ledam�ter till N�mnden f�r l�n till
riksdagens ombudsm�n och riksrevisorerna.

Riksdagens �verklaganden�mnd

17 �

Riksdagens �verklaganden�mnd best�r av en ordf�rande, som ska vara

eller ha varit ordinarie domare och inte vara ledamot av riksdagen, och fyra
andra ledam�ter, valda inom riksdagen. Ordf�randen v�ljs s�rskilt. Val till
�verklaganden�mnden avser riksdagens valperiod.

F�r ordf�randen ska det finnas en ers�ttare. Best�mmelser om ordf�randen

ska till�mpas �ven p� ers�ttaren.

Vid val med slutna sedlar av ordf�randen eller ers�ttare f�r ordf�randen i

�verklaganden�mnden till�mpas samma f�rfarande som vid val av talman en-
ligt 3 kap. 4 � andra stycket.

Delegationer till mellanfolkliga organisationer

Delegationer som v�ljs av riksdagen

18 �

Om det har tr�ffats en internationell �verenskommelse att riksdagen

bland sina ledam�ter ska v�lja ledam�ter i en delegation till en mellanfolklig
organisation, f�r best�mmelser om detta inf�ras i en till�ggsbest�mmelse till
denna paragraf.

Nordiska r�det

Till�ggsbest�mmelse 13.18.1

Riksdagen v�ljer �rligen 20 ledam�ter i Nordiska r�dets svenska delegation.
De v�ljs efter riksm�tets inledande f�r tiden till dess att ett nytt val till delega-
tionen har �gt rum.

Delegationen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks-

dagen.

Europar�det

Till�ggsbest�mmelse 13.18.2

Riksdagen v�ljer sex ledam�ter i den svenska delegationen till Europar�dets
parlamentariska f�rsamling. Delegationen v�ljs f�r tiden fr�n den 1 november
samma �r som val till riksdagen �gt rum till motsvarande tidpunkt efter n�sta
val.

SFS 2014:801

En ledamot av eller en suppleant i delegationen som har l�mnat riksdagen i

samband med ett riksdagsval f�r kvarst� under den �terst�ende delen av dele-
gationens mandatperiod.

Delegationen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks-

dagen.

Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa

Till�ggsbest�mmelse 13.18.3

Riksdagen v�ljer �tta ledam�ter i den svenska delegationen till den parlamen-
tariska f�rsamlingen vid Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa
(OSSE). Delegationen v�ljs f�r riksdagens valperiod.

Delegationen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks-

dagen.

Delegationer som utses av talmannen

19 �

Partigrupperna nominerar ledam�ter till delegationerna till Interparla-

mentariska unionen respektive den parlamentariska f�rsamlingen f�r Unionen
f�r Medelhavet.

Talmannen beslutar efter samr�d med gruppledarna om sammans�ttningen

av delegationerna. Beslutet g�ller f�r den tid som talmannen best�mmer.

Andra uppdrag som tills�tts genom val av riksdagen

Riksf�rest�ndare

20 �

Om val av riksf�rest�ndare, vice riksf�rest�ndare eller en person som

ska tj�nstg�ra som tillf�llig riksf�rest�ndare enligt 5 kap. 5 och 7 �� rege-
ringsformen ska ske med slutna sedlar, till�mpas f�rfarandet som g�ller f�r
val av talman enligt 3 kap. 4 � andra stycket. Valet g�ller till dess riksdagen
beslutar annat.

Riksbankens fullm�ktige

21 �

Val av fullm�ktige i Riksbanken enligt 9 kap. 13 � regeringsformen

avser riksdagens valperiod.

Hinder mot att vara ledamot i Riksbankens fullm�ktige

Till�ggsbest�mmelse 13.21.1

En ledamot i fullm�ktige i Riksbanken f�r inte

1. vara statsr�d,
2. vara ledamot av Riksbankens direktion,
3. vara ledamot eller suppleant i styrelsen f�r en bank eller ett annat f�retag

som st�r under Finansinspektionens tillsyn, eller

4. inneha en annan anst�llning eller ett annat uppdrag som g�r honom eller

henne ol�mplig f�r uppdraget som fullm�ktig.

En ledamot f�r inte heller vara under�rig, i konkurs, underkastad n�rings-

f�rbud eller ha f�rvaltare enligt 11 kap. 7 � f�r�ldrabalken.

SFS 2014:801

Om en ledamot tar en s�dan anst�llning eller ett s�dant uppdrag som kan

strida mot best�mmelserna i f�rsta stycket, ska riksdagen p� f�rslag av finans-
utskottet entlediga ledamoten fr�n uppdraget i fullm�ktige. De anst�llningar
eller uppdrag som en ledamot tar ska anm�las till riksdagen.

Ledam�ter i konvent f�r f�rdrags�ndringar inom Europeiska unionen

22 �

Riksdagen ska inom sig v�lja ledam�ter och suppleanter i konvent som

inr�ttas f�r att f�rbereda f�rdrags�ndringar inom Europeiska unionen. Om ett
riksdagsval �ger rum under tiden som ett konvent arbetar, ska riksdagen efter
riksdagsvalet genomf�ra ett nytt val av ledam�ter och suppleanter i konven-
tet. Vid valet till�mpas i �vrigt best�mmelserna i 3 kap. 5 �, 12 kap. 68 och
11 �� samt f�r suppleanternas tj�nstg�ring 12 kap. 10 �.

Konventsledam�ter ska l�mna information om konventets arbete vid sam-

mantr�den med kammaren.

Ytterligare best�mmelser

23 �

Riksdagen f�r meddela n�rmare best�mmelser f�r riksdagens organ

samt utse representanter i visst fall.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Till�ggsbest�mmelse 13.23.1

Riksdagen fastst�ller stadgar f�r Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och
v�ljer tolv ledam�ter i stiftelsens styrelse i enlighet med 3 � i stiftelsens stad-
gar (RFS 1988:1).

Stiftelsen ska �rligen l�mna en redog�relse f�r sin verksamhet till riks-

dagen.

Domarn�mnden

Till�ggsbest�mmelse 13.23.2

Riksdagen v�ljer i enlighet med best�mmelserna i 4 � lagen (2010:1390) om
utn�mning av ordinarie domare tv� ledam�ter som representerar allm�nheten
i Domarn�mnden och en personlig ers�ttare f�r var och en av dem.

�tal

�tal mot befattningshavare

24 �

�tal mot nedan angivna befattningshavare f�r ett brott beg�nget i ut�v-

ningen av hans eller hennes uppdrag eller anst�llning f�r beslutas

1. endast av finansutskottet n�r det g�ller �tal mot en fullm�ktig i Riksban-

ken eller en ledamot av Riksbankens direktion, och

2. endast av konstitutionsutskottet n�r det g�ller �tal mot en ledamot av

riksdagsstyrelsen, Valpr�vningsn�mnden eller Riksdagens �verklagande-
n�mnd, mot en av riksdagens ombudsm�n, riksrevisorerna eller mot riksdags-
direkt�ren.

SFS 2014:801

Best�mmelserna i f�rsta stycket om �tal mot en ledamot av Riksbankens

direktion ska inte till�mpas i fr�ga om ett brott beg�nget i ut�vningen av Riks-
bankens beslutander�tt enligt lagen (1992:1602) om valuta- och kreditregle-
ring.

14 KAP. RIKSDAGSF�RVALTNINGEN

Kapitlets inneh�ll

1 �

I detta kapitel finns best�mmelser om

Riksdagsf�rvaltningen (2 och 3 ��),
Riksdagsf�rvaltningens ledning (47 ��), och
�verklagande (8 �).

Riksdagsf�rvaltningen

Riksdagsf�rvaltningens uppgifter

2 �

Riksdagsf�rvaltningen ska ge st�d till arbetet i kammaren, utskotten och

EU-n�mnden samt bist� riksdagens ledam�ter och organ med sakuppgifter f�r
riksdagsarbetet.

Riksdagsf�rvaltningen ska d�rut�ver, n�r det g�ller riksdagen och riks-

dagens myndigheter, i den omfattning riksdagen best�mmer

1. ansvara f�r centrala f�rhandlingar med de fackliga organisationerna

samt f�retr�da riksdagens myndigheter i s�dana tvister,

2. uppr�tta f�rslag till anslag p� statens budget, dock inte f�r Riksrevisio-

nen,

3. i �vrigt handl�gga fr�gor om f�rvaltningen inom riksdagen och fr�gor

om f�rvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riks-
banken, och

4. besluta om f�reskrifter och r�d i s�dana fr�gor som avses i 13.

Kanslier f�r utskotten och EU-n�mnden

Till�ggsbest�mmelse 14.2.1

Utskotten och EU-n�mnden bitr�ds av kanslier som ing�r i Riksdagsf�rvalt-
ningen.

Chefen f�r ett kansli ska vara svensk medborgare.

Instruktion f�r Riksdagsf�rvaltningen

3 �

Riksdagen beslutar om instruktion f�r Riksdagsf�rvaltningen.

Riksdagsf�rvaltningens ledning

Riksdagsdirekt�r

4 �

Riksdagsdirekt�ren �r chef f�r Riksdagsf�rvaltningen, l�ter f�ra proto-

kollet vid sammantr�den med kammaren, expedierar riksdagens beslut, �r
sekreterare i krigsdelegationen och bitr�der i �vrigt talmannen i riksdags-
arbetet.

SFS 2014:801

Val av riksdagsdirekt�r

5 �

Riksdagen v�ljer riksdagsdirekt�r. Valet �ger rum vid b�rjan av riks-

m�tet n�rmast efter ett ordinarie val till riksdagen. Valet g�ller fr�n valtillf�l-
let, eller annan tidpunkt som riksdagen beslutar, f�r tiden till dess ett nytt val
av riksdagsdirekt�r har genomf�rts och den d� valde har tilltr�tt tj�nsten.

Vid val med slutna sedlar �r den vald som f�r tre fj�rdedelar eller fler av de

avgivna r�sterna. Om en s�dan r�st�vervikt inte uppn�s, sker ett nytt val. Om
inte heller d� n�gon f�r tre fj�rdedelar eller fler av de avgivna r�sterna, bereds
valet p� nytt.

Beredning av val av riksdagsdirekt�r

Till�ggsbest�mmelse 14.5.1

Valet av riksdagsdirekt�r ska beredas av en grupp best�ende av talmannen
och gruppledarna.

Avskedande av riksdagsdirekt�r

6 �

Riksdagen f�r p� beg�ran av riksdagsstyrelsen avskeda en riksdags-

direkt�r som grovt har �sidosatt sina �ligganden mot riksdagen.

Tillf�rordnad riksdagsdirekt�r

7 �

Om riksdagen st�r utan riksdagsdirekt�r, ska riksdagen v�lja en tillf�r-

ordnad riksdagsdirekt�r f�r tiden till dess att en ordinarie riksdagsdirekt�r har
valts och tilltr�tt.

�verklagande

�verklagande av f�rvaltningsbeslut

8 �

Beslut av ett riksdagsorgan i ett f�rvaltnings�rende som f�r �verklagas

enligt s�rskilda best�mmelser, pr�vas av allm�n f�rvaltningsdomstol i de fall
som riksdagen best�mmer och i �vriga fall av Riksdagens �verklagande-
n�mnd.

1. Denna lag tr�der i kraft den 1 september 2014, d� riksdagsordningen

(1974:153) ska upph�ra att g�lla.

2. Om det i lag eller annan f�rfattning h�nvisas till best�mmelser i riks-

dagsordningen (1974:153) som har ersatts genom best�mmelser i denna lag,
ska i st�llet de nya best�mmelserna till�mpas.

3. F�reskrifter som har meddelats med st�d av riksdagsordningen

(1974:153) och som g�ller n�r denna lag tr�der i kraft ska anses meddelade
enligt denna lag.

4. Beslut som har fattats med st�d av riksdagsordningen (1974:153) ska

anses fattade med st�d av denna lag.

5. Val som har genomf�rts med st�d av riksdagsordningen (1974:153) ska

anses genomf�rda med st�d av denna lag.

SFS 2014:801

6. �renden som v�ckts inom riksdagen f�re den 1 september 2014 men

�nnu inte avgjorts ska handl�ggas enligt denna lag.

P� regeringens v�gnar

FREDRIK REINFELDT

BEATRICE ASK
(Justitiedepartementet)

SFS 2014:801

Bilaga (till�ggsbest�mmelse 7.5.1)

1. Konstitutionsutskottet ska bereda �renden om

a) lagstiftning i konstitutionella och allm�nt f�rvaltningsr�ttsliga �mnen,
b) lagstiftning om radio, television och film,
c) yttrandefrihet, opinionsbildning och religionsfrihet,
d) press- och partist�d,
e) Riksrevisionen, s�vitt avser val av riksrevisor, skiljande av riksrevisor

fr�n uppdraget och �tal mot riksrevisor,

f) riksdagen och riksdagens myndigheter i �vrigt utom Riksbanken,
g) l�nsf�rvaltningen och rikets administrativa indelning,
h) den kommunala sj�lvstyrelsen,
i) medgivande fr�n riksdagen att v�cka talan mot en riksdagsledamot eller

att ingripa i en ledamots personliga frihet, samt

j) anslag inom utgiftsomr�de 1 Rikets styrelse.

2. Finansutskottet ska bereda �renden om

a) penning-, kredit-, valuta- och statsskuldspolitiken,
b) kredit- och fondv�sendet,
c) det aff�rsm�ssiga f�rs�kringsv�sendet,
d) Riksrevisionen i den m�n �rendena inte tillh�r konstitutionsutskottets

beredning,

e) den kommunala ekonomin,
f) statliga arbetsgivarfr�gor, statlig statistik, redovisning, revision och

rationalisering,

g) statens egendom och upphandling i allm�nhet,
h) f�rvaltningsekonomiska fr�gor i �vrigt som inte r�r enbart ett visst

�mnesomr�de,

i) budgettekniska fr�gor, samt
j) anslag inom utgiftsomr�dena 2 Samh�llsekonomi och finansf�rvaltning,

25 Allm�nna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsr�ntor m.m. samt 27 Avgif-
ten till Europeiska unionen.

3. Skatteutskottet ska bereda �renden om

a) skattef�rfarandet,
b) folkbokf�ring,
c) exekutionsv�sendet, samt
d) anslag inom utgiftsomr�de 3 Skatt, tull och exekution.

4. Justitieutskottet ska bereda �renden om

a) domstolarna,
b) arrenden�mnderna och hyresn�mnderna,
c) �klagarv�sendet,
d) polisv�sendet,
e) r�ttsmedicinen,
f) kriminalv�rden,
g) brottsbalken, r�tteg�ngsbalken och lagar som ers�tter eller har n�ra sam-

band med f�reskrifter i dessa balkar, samt

h) anslag inom utgiftsomr�de 4 R�ttsv�sendet.

SFS 2014:801

5. Civilutskottet ska bereda �renden om

a) �ktenskaps-, f�r�ldra-, �rvda-, jorda-, handels- och uts�kningsbalkarna

och lagar som ers�tter eller har n�ra samband med f�reskrifter i dessa balkar, i
den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning,

b) f�rs�kringsavtalsr�tt,
c) associationsr�tt,
d) skadest�ndsr�tt,
e) transportr�tt,
f) konkursr�tt,
g) konsumentpolitik,
h) internationell privatr�tt,
i) lagstiftning av annat allm�nt civilr�ttsligt slag,
j) bostadsf�rs�rjning och annan bostadspolitik,
k) plan- och bygglagstiftningen samt andra fr�gor som har n�ra samband

med denna,

l) vattenr�tt,
m) expropriation, fastighetsbildning och lantm�teriv�sendet, samt
n) anslag inom utgiftsomr�de 18 Samh�llsplanering, bostadsf�rs�rjning

och byggande samt konsumentpolitik.

6. Utrikesutskottet ska bereda �renden om

a) rikets f�rh�llande till och �verenskommelser med andra stater och mel-

lanfolkliga organisationer,

b) internationellt utvecklingssamarbete,
c) utrikeshandel i �vrigt och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i

den m�n �rendena inte tillh�r ett annat utskotts beredning, samt

d) anslag inom utgiftsomr�dena 5 Internationell samverkan och 7 Interna-

tionellt bist�nd.

7. F�rsvarsutskottet ska bereda �renden om

a) totalf�rsvar,
b) samh�llets r�ddningstj�nst,
c) �tg�rder f�r att minska samh�llets s�rbarhet,
d) k�rnteknisk s�kerhet och str�lskydd,
e) sj�- och kust�vervakning, allt i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat

utskotts beredning, samt

f) anslag inom utgiftsomr�de 6 F�rsvar och samh�llets krisberedskap.

8. Socialf�rs�kringsutskottet ska bereda �renden om

a) socialf�rs�kringsbalken och lagar som ers�tter eller har n�ra samband

med f�reskrifter i denna, i den m�n �rendena inte h�r till ett annat utskotts be-
redningsomr�de,

b) familjef�rm�ner,
c) f�rm�ner vid sjukdom och arbetsskada,
d) f�rm�ner vid �lderdom,
e) f�rm�ner till efterlevande,
f) bostadsst�d,
g) sjukl�n,
h) socialavgifter,
i) migration,
j) svenskt medborgarskap, samt

SFS 2014:801

k) anslag inom utgiftsomr�dena 8 Migration, 10 Ekonomisk trygghet vid

sjukdom och funktionsneds�ttning, 11 Ekonomisk trygghet vid �lderdom och
12 Ekonomisk trygghet f�r familjer och barn.

9. Socialutskottet ska bereda �renden om

a) omsorger om barn och ungdom i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat

utskotts beredning,

b) omsorg om �ldre och personer med funktionsneds�ttning,
c) �tg�rder mot missbruk och andra socialtj�nstfr�gor,
d) alkoholpolitiska �tg�rder,
e) h�lso- och sjukv�rd,
f) sociala �renden i �vrigt, samt
g) anslag inom utgiftsomr�de 9 H�lsov�rd, sjukv�rd och social omsorg.

10. Kulturutskottet ska bereda �renden om

a) allm�nna kultur- och bildnings�ndam�l,
b) kulturarv,
c) folkbildning,
d) ungdomsverksamhet,
e) internationellt kulturellt samarbete,
f) idrotts- och friluftsverksamhet,
g) tillsyn och reglering av spelmarknaden,
h) trossamfunden i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets bered-

ning,

i) radio och television i den m�n de inte tillh�r konstitutionsutskottets

beredning, samt

j) anslag inom utgiftsomr�de 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

11. Utbildningsutskottet ska bereda �renden om

a) skolv�sendet, vissa s�rskilda utbildningsformer och annan pedagogisk

verksamhet,

b) h�gre utbildning, forskning och rymdfr�gor,
c) studiest�d, samt
d) anslag inom utgiftsomr�dena 15 Studiest�d och 16 Utbildning och

universitetsforskning.

12. Trafikutskottet ska bereda �renden om

a) v�gar och v�gtrafik,
b) j�rnv�gar och j�rnv�gstrafik,
c) hamnar och sj�fart,
d) flygplatser och luftfart,
e) post,
f) elektroniska kommunikationer,
g) it-politik, samt
h) anslag inom utgiftsomr�de 22 Kommunikationer.

13. Milj�- och jordbruksutskottet ska bereda �renden om

a) jordbruk, skogsbruk, tr�dg�rdsn�ring, jakt och fiske,
b) v�dertj�nst,
c) naturv�rd,
d) milj�v�rd i �vrigt som inte tillh�r ett annat utskotts beredning, samt

SFS 2014:801

e) anslag inom utgiftsomr�dena 20 Allm�n milj�- och naturv�rd samt 23

Areella n�ringar, landsbygd och livsmedel.

14. N�ringsutskottet ska bereda �renden om

a) allm�nna riktlinjer f�r n�ringspolitiken och d�rmed sammanh�ngande

forskningsfr�gor,

b) industri och hantverk,
c) handel,
d) immaterialr�tt,
e) energipolitik,
f) regional tillv�xtpolitik,
g) statlig f�retagsamhet,
h) pris- och konkurrensf�rh�llanden i n�ringslivet, samt
i) anslag inom utgiftsomr�dena 19 Regional tillv�xt, 21 Energi och 24

N�ringsliv.

15. Arbetsmarknadsutskottet ska bereda �renden om

a) arbetsmarknadspolitik med arbetsl�shetsf�rs�kring,
b) arbetslivspolitik med arbetsr�tt, arbetsmilj� och fr�gor som r�r l�nebild-

ning,

c) integration,
d) �tg�rder mot diskriminering i den m�n �rendena inte tillh�r ett annat ut-

skotts beredning,

e) j�mst�lldhet mellan kvinnor och m�n i den m�n �rendena inte tillh�r ett

annat utskotts beredning, samt

f) anslag inom utgiftsomr�dena 13 Integration och j�mst�lldhet och 14

Arbetsmarknad och arbetsliv.

Norstedts Juridik AB/Fritzes

Elanders Sverige AB, 2014

;

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

Förvaltningslag (2017:900)
Kommunallag (2017:725)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Hanterar du förvaltningsrättsliga frågeställningar i ditt arbete? Vi på JP Infonet kan hjälpa dig att reda ut förvaltningsrättsliga frågor oavsett om du arbetar på en kommun, statlig myndighet, domstol eller advokatbyrå. Vi ger råd och stöd med bland annat handläggning, kommunalrätt, delegationsordningar, offentlighet och sekretess, omprövning av beslut och laglighetsprövning. Se allt inom förvaltningsrätt.

Tjänster

Utbildningar

Juridisk rådgivning

SFS 2014:801 Riksdagsordning

Viktiga lagar inom förvaltningsrätten

JP Infonets förvaltningsrättsliga tjänster

Om Lagboken.se